Bevillningsutskottets betänkande nr 11.
9
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 3 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
viss ändring i förordningen angående försäljning av
vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren av herrar Larsson i Julita och Hållgren väckt,
till bevillningsutskottet hänvisad motion, nr 379, har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville till
prövning upptaga frågan om införande i gällande förordning angående försäljning
av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker av bestämmelser
av sådan innebörd, att förbud stadgas mot att medföra rusdrycker eller
pilsnerdricka eller ersättningsmedel därför, då bestämmelserna i nämnda
förordnings 13 § äro tillämpliga vid sådana offentliga tillställningar, som
jämlikt 13 § ordningsstadgan för rikets städer skola anmälas till vederbörande
polismyndighet.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.
Enligt 13 § förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning av vissa
alkoholfria och därmed jämförliga drycker är det förbjudet för gäst att i
lokal, där utskänkning av alkoholfria drycker idkas utan samband med utskänkning
av rusdrycker eller pilsnerdricka, förtära rusdrycker eller pilsnerdricka
eller ersättningsmedel därför. Vad sålunda är stadgat äger motsvarande
tillämpning i fråga örn utskänkning utomhus inom område, som för
utskänkningens bedrivande är särskilt iordningställt. I 4 § 2 mom. sista stycket
samma förordning sägs vidare, att vad i förordningen är stadgat angående
utskänkning skall tillämpas jämväl beträffande tillhandahållande av alkoholfria
drycker i samband med sådan tillställning, som avses i förordningen
den 10 juni 1932 angående utsträckt tillämpning av vissa bestämmelser i
§ 13 av ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868.
Enligt § 13 i nämnda ordningsstadga skall var och en, som vill i stad eller
å dess område giva offentlig föreställning, lill vilken allmänheten har tillträde,
därom göra anmälan hos polismyndigheten.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 7 sami. Nr 10—11.
2
Utskottet.
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 11.
Bestämmelser av motsvarande innehåll som i 13 § 1925 års förordning
finnas jämväl i 22 § 4 mom. förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning
av pilsnerdricka och 5 kap. 5 § förordningen den 18 juni 1937 angående
försäljning av rusdrycker.
I yttrande över det av 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen framlagda
betänkandet med förslag till förordning angående försäljning av spritdrycker
och vin (spritdrycksförordning) föreslog kontrollstyrelsen, att i 5
kap. 6 § skulle stadgas förbud bl. a. för gäst att till utskänkningsställe
medföra rusdrycker. I det vid 1937 års riksdag framlagda förslaget till förordning
angående försäljning av rusdrycker m. m. (proposition nr 242) anförde
föredragande departementschefen (s. 236), att han icke ansåge sig
kunna tillstyrka ett förslag av denna beskaffenhet.
I den föreliggande motionen har framhållits bland annat, att det, då utskänkning
av alkoholfria drycker förekomme utan samband med utskänkning
av rusdrycker eller pilsnerdricka, vore förbjudet att förtära rusdrycker
eller ersättningsmedel därför, medan det däremot icke vore förbjudet att
medföra dylika drycker. Vid sådana tillfällen, då allmänheten saknade rätt
att förtära rusdrycker, syntes emellertid inga skäl kunna åberopas för bibehållande
av rättigheten att medföra sådana drycker. De ökade möjligheter,
som genom ett förbud att medföra rusdrycker vid offentliga tillställningar
skulle uppstå för ordningsvakterna att förhindra förtäring av rusdrycker vid
dessa tillställningar, bleve med största sannolikhet ett verksamt medel att
förbättra nykterhetstillståndet.
I den förevarande motionen har hemställts örn skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan om prövning av frågan örn förbud mot medförande av rusdrycker
eller pilsnerdricka eller ersättningsmedel därför i lokal eller å plats, där
bestämmelserna i 13 § förordningen angående försäljning av vissa alkoholfria
och därmed jämförliga drycker äro tillämpliga vid sådana offentliga tillställningar,
som jämlikt § 13 ordningsstadgan för rikets städer skola anmälas
till vederbörande polismyndighet.
Utskottet finner vad i motionen anförts vara förtjänt av övervägande. Enligt
utskottets mening bör emellertid den i motionen berörda frågan upptagas
till behandling i ett större sammanhang. I skrivelse till Kungl. Maj:t anhöll
1943 års riksdag örn en förutsättningslös och allsidig utredning angående
den svenska nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning. Utskottet
förutsätter, att vid denna utredning jämväl den nu föreliggande frågan
ägnas uppmärksamhet. På grund härav anser sig utskottet icke kunna
tillstyrka bifall till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anföris får utskottet hemställa,
Bevillningsutskottets betänkande nr 11.
11
att motionen 11:379 av herrar Larsson i Julita och Hällgren
om viss ändring i förordningen angående försäljning av
vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 februari 1944.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,
Ekman, Velander, Eklund, Ljungdahl och Carl Eric Ericsson, sami
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson i
Gävle, Orgdrd, Falk, Lundell, Sundström i Skövde, Bladh och Fröderberg.