Riksdagens skrivelse nr 1^1 Jf.

1

Nr 414.

Godkänd av första kammaren den 28 juni 1943.
Godkänd av andra kammaren den 28 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
''proposition angående inrättande av en överstyrelse
för yrkesutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 184.)

Till Konungen.

I propositionen nr 232 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 21 april 1943,
föreslagit riksdagen att

1. besluta inrättandet av en överstyrelse för yrkesutbildning i överensstämmelse
med vad departementschefen förordat;

2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för överstyrelsen
för yrkesutbildning, att tillämpas i vad avser överdirektörstjänsten,
en byråchefstjänst samt den extra ordinarie byrådirektörstjänsten tills vidare
från och med den 1 juli 1943 och i övrigt tills vidare från och med den 1
januari 1944;

3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för överstyrelsen
för yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1943/44;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 138,300 kronor;

5. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 22,300 kronor;

6. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Utrustning för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, I: 268 och II: 386, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition
nr 232, att även yrkesutbildningen för sjöfolk i manskapsgrad förlägges
linder överstyrelsen för yrkesutbildning;

Bihang till riksdagens protokoll 1013. 11 sami. Nr 1H—1 IG.

1

2

Riksdagens skrivelse nr ItlJh

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om skyndsam
utredning rörande yrkesutbildning för sjöfolk i manskapsgrad;

dels motionen II: 385, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta en
organisation av överstyrelsen för yrkesutbildning i enlighet med vad i motionen
förordats;

dels ock två likalydande motioner I: 264 och II: 383, vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att undervisning i husligt arbete och kvinnliga
yrken skall hänföras till en särskild för ändamålet inrättad byrå inom överstyrelsen
för yrkesutbildning, eller, därest detta för närvarande skulle anses
omöjligt, att tredje byrån inom ifrågavarande överstyrelse organiseras på
två fullt jämställda avdelningar, vilka förestås den ena av byråchefen och
den andra av befattningshavare med benämningen byrådirektör.

I. Allmänna synpunkter rörande organisationen av den
centrala ledningen av yrkesutbildningen.

Såsom departementschefen framhållit har genom den utveckling, som på
yrkesskolväsendets område ägt rum särskilt under det senaste decenniet, behovet
av en nära kontakt mellan yrkesundervisningens centrala ledning samt
näringsliv och arbetsmarknad allt mera vuxit i betydelse. Riksdagen är ense
med departementschefen örn att denna kontakt svårligen kan tillgodoses, örn
icke den centrala ledningen av yrkesskolaväsendet får en väsentligt självständigare
ställning än den som innehaves av skolöverstyrelsens nuvarande yrkesskolavdelning.

Riksdagen anser därför i likhet med departementschefen, att en fristående
överstyrelse för yrkesutbildning bör inrättas. En förutsättning för att den
nya överstyrelsen skall kunna bli det samlande organet för uppbyggande av
en ordnad yrkesutbildning i landet synes enligt riksdagens mening vara, att
vid överstyrelsens organiserande beaktas, att representanter för näringsliv och
arbetsmarknad få möjlighet att göra sina direkta erfarenheter och intressen
gällande. Med hänsyn till att de skolorganisatoriska och pedagogiska frågorna i
stor utsträckning äro desamma inom skilda grenar av skolväsendet, oavsett
utbildningens ändamål, delar riksdagen departementschefens uppfattning örn
vikten av att ett fast organiserat samarbete kommer till stånd mellan de två
ämbetsverk — skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning — vilka
skola handhava den centrala ledningen av de s. k. allmänbildande skolorna
respektive de egentliga yrkesutbildningsanstalterna. Riksdagen vill i detta
sammanhang framhålla, att samtidigt som de praktiska skolformerna givetvis
i första hand måste tillgodose ett på förvärvande av speciell yrkeskunskap
inriktat utbildningskrav hänsyn i största möjliga utsträckning även bör vid
desamma tagas till de allmänbildande teoretiska ämnenas betydelse. Nämnda
skolor böra i fråga om meddelande av allmänt medborgerlig bildning icke

Riksdagens skrivelse nr 41/+. 3

bliva ställda i motsatsförhållande till de i inskränkt mening allmänbildande
läroanstalterna.

Även efter en utbrytning av yrkesskolavdelningen ur skolöverstyrelsen
kommer inom detta ämbetsverks verksamhetsområde alltjämt att ligga den
yrkesbetonade undervisningen inom sistnämnda skolor, i främsta rummet
sådan undervisning vid de praktiska mellanskolorna, de praktiska realskolelinjema
och de yrkesbestämda högre folkskolorna. I tekniska undervisningsfrågor
bör därför skolöverstyrelsen kunna hänvända sig till överstyrelsen för
yrkesutbildning, medan det nyupprättade ämbetsverket å sin sida bör kunna
påräkna motsvarande bistånd i allmänpedagogiska och andra spörsmål från
skolöverstyrelsen. Riksdagen förutsätter, att instruktionerna för vederbörande
verk komma att så utformas, att detta samarbete säkerställes och en dyrbar
dubbelorganisation härigenom i möjligaste mån undvikes.

II. Verksamhetsområdet för en överstyrelse för
yrkesutbildning.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
föreslagit i fråga örn arbetsområdet och uppgifterna för den blivande överstyrelsen
för yrkesutbildning. I anledning av vad i motionerna I: 268 och
II: 386 anförts finner riksdagen starka skäl tala för att vid yrkesskolväsendets
utbyggnad hänsyn tages till behovet av särskild yrkesutbildning för sjöfolk
av manskapsgrad. Detta slag av yrkesundervisning bör enligt riksdagens
mening lämpligen falla under verksamhetsområdet för den nya överstyrelsen.
I detta sammanhang får riksdagen erinra om att Sveriges redareförening
m. fl. organisationer samt svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse hos Kungl.
Majit gjort framställning örn att yrkesutbildning måtte anordnas för sjöfolk
av manskapsgrad. Med anledning härav har Kungl. Majit genom beslut den
4 juni 1943 föreskrivit, att de i nämnda motioner omförmälda sakkunniga
skola återupptaga sin utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga.

lil. Vissa organisationsfrågor i samband med yrkesskolavdelningens
utbrytande ur skolöverstyrelsen.

Vad departementschefen i förevarande avseenden föreslagit har icke föranlett
någon erinran från riksdagens sida.

IV. Chefskapet för överstyrelsen; överstyrelsens
sammansättning.

Riksdagen är ense med departementschefen därom att chefen för den nya
överstyrelsen för yrkesutbildning bör givas ställning såsom överdirektör med
förordnande på viss tid, i regel sex år. Riksdagen har icke heller funnit an -

4 Riksdagens skrivelse nr ^In ledning

till erinran mot departementschefens förslag att denna tjänst placeras
i lönegraden C 10.

Vad beträffar ämbetsverkets styrelse innebär departementschefens förslag
att denna skulle bestå av verkets chef (överdirektören), generaldirektören och
chefen för skolöverstyrelsen samt chefen för arbetsmarknadskommissionen
såsom självskrivna ledamöter, av det nybildade ämbetsverkets tre byråchefer,
ävensom av sex representanter för näringsliv och arbetsmarknad, utsedda av
Kungl. Maj:t på en tid av förslagsvis tre år efter förslag av respektive svenska
arbetsgivareföreningen, landsorganisationen i Sverige, Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation, handelskamrarnas nämnd, de anställdas centralorganisation
(Daco) och representativa kvinnoorganisationer. Cheferna för skolöverstyrelsen
och arbetsmarknadskommissionen skulle enligt departementschefens
förslag äga rätt att vid förfall låta representera sig i styrelsen av den
tjänsteman inom respektive verk, de därtill utse. Departementschefen har
vidare förordat, att Kungl. Majit skulle få fria händer att bland styrelsens
ledamöter utse ordförande liksom även vice ordförande.

I motionen II: 385 har på anförda skäl yrkats, att styrelsen skulle i enlighet
med verkstadsskoleutredningens förslag bestå av överdirektören, vilken
tillika borde fungera som styrelsens ordförande, samt av fyra av Kungl. Majit
för förslagsvis tre år utsedda ledamöter, av vilka två borde företräda företagar-
och två arbetarintressen inom näringslivet.

Riksdagen får för sin del framhålla, att riksdagen funnit övertygande skäl
tala för att ordförandeskapet i styrelsen förenas med chefskapet för ämbetsverket.
Den av departementschefen förordade anordningen kan nämligen
enligt riksdagens mening leda till en icke önskvärd splittring i verkets ledning.
Riksdagen har däremot intet att erinra mot att vice ordförande i styrelsen
utses av Kungl. Majit.

Departementschefens förslag örn att cheferna för skolöverstyrelsen och
arbetsmarknadskommissionen skulle såsom självskrivna ledamöter ingå i styrelsen
anser riksdagen sig icke böra bifalla. Enligt riksdagens mening bör i
stället Kungl. Majit utse en representant för respektive skolöverstyrelsen
och arbetsmarknadskommissionen att i styrelsen företräda nämnda ämbetsverk.
Detta förefaller riksdagen utgöra en smidigare och efter olika omständigheter
bättre anpassbar lösning av förevarande fråga än den av departementschefen
förordade anordningen.

I likhet med departementschefen håller riksdagen före att verkets byråchefer
böra tillerkännas ledamots ställning.

Vidkommande sammansättningen av styrelsen i övrigt finner riksdagen
i likhet med departementschefen det betydelsefullt, att vissa av näringslivets
och arbetsmarknadens huvudorganisationer äro direkt representerade genom
ledamöter i överstyrelsen, vilka ledamöter kunna förutsättas företräda jämväl
allmänna erfarenheter och insikter om näringslivets och arbetsmarknadens förhållanden.
Riksdagen har emellertid funnit departementschefens förslag be -

5

Riksdagens skrivelse nr hH.

träffande de förslagsstäflande organisationerna kräva en viss omjustering.
I anslutning till vad i motionen II: 385 anförts finner riksdagen nämligen,
att arbetarsidans synpunkter enligt nämnda förslag skulle bliva alltför svagt
företrädda, varför riksdagen anser, att två representanter i styrelsen böra
föreslås av landsorganisationen, varav den ene skulle företräda gruppen industri
och den andre gruppen hantverk. Då riksdagen icke anser, att någon
av de i propositionen nämnda organisationerna bör träda tillbaka, anser riksdagen
således, att antalet representanter för näringsliv och arbetsmarknad
bör bestämmas till sju. Dessa böra i enlighet med vad i propositionen förutskickats
utses för en tid av förslagsvis tre år.

Vad departementschefen i detta sammanhang i övrigt anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till annan erinran än att riksdagen
ansett, att ersättning för sammanträden till ledamöter, som uppbära årsarvoden,
bör utmätas enligt i gällande kommittékungörelse angivna grunder,
dock att ledamot av överstyrelsen, som av Kungl. Maj:t utsetts såsom representant
för skolöverstyrelsen, respektive arbetsmarknadskommissionen endast
synes böra uppbära årsarvode. Vidare bör givetvis särskild ersättning icke
utgå till chefen för överstyrelsen samt byråcheferna i verket för ledamotskap
i styrelsen, något som departementschefen icke heller torde hava förutsatt.
Ersättning till suppleant för ledamot torde böra utgå enligt av departementschefen
angivna grunder.

V. Kansliets organisation m. m.

Till departementschefens förslag angående kansliets organisation får riksdagen
i huvudsak giva sin anslutning. Endast på ett par punkter har riksdagen
ansett sig böra vidtaga ändringar. Riksdagen har sålunda — i anslutning
till vad i motionerna I: 264 och II: 383 anförts och hemställts — funnit
att befattningen såsom konsulent för husligt arbete hos skolöverstyrelsen bör
efter tjänstens överförande till överstyrelsen för yrkesutbildning benämnas
byrådirektör, vilket enligt riksdagens mening bättre än den av departementschefen
föreslagna benämningen statskonsulent markerar betydelsen av befattningshavarens
uppgifter och framhäver befattningens i vissa avseenden självständiga
ställning. Huruvida en särskild byrå inom överstyrelsen framdeles
bör upprättas för undervisningen i husligt arbete och kvinnliga yrken torde
få bliva föremål för närmare överväganden av Kungl. Maj:t, sedan erfarenhet
vunnits rörande den nu föreslagna organisationens ändamålsenlighet.

Enligt departementschefens förslag skulle av skolöverstyrelsens nuvarande
fem notarietjänster två överföras till den nya överstyrelsen för yrkesutbildning.
På skäl, som riksdagen anför i särskild skrivelse angående anslag för
budgetåret 1943/44 till skolöverstyrelsen, har riksdagen funnit sig böra
överföra allenast en av nämnda befattningar till det nya ämbetsverket. I
stället har riksdagen ansett sig böra besluta, att en amanuensbefattning i

6

Riksdagens skrivelse nr 414.

lönegraden Eo 18 skall överflyttas från skolöverstyrelsen. Med anledning
härav har för nästa budgetår dels anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän minskats med 4,000 kronor till 67,500 kronor, dels ock anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökats med 3,200
kronor till 41,200 kronor.

Vidare har med hänsyn till vad riksdagen i det föregående anfört beträffande
ordförandeskapet i styrelsen och dagarvoden till styrelsens ledamöter
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, minskats från det av departementschefen föreslagna beloppet, 6,000
kronor, till 4,500 kronor.

Avlöningsanslagets slutsumma har alltså i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag minskats med 2,300 kronor till 136,000 kronor.

Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna beträffande
de för nästa budgetår erforderliga anslagen till omkostnader och till
utrustning har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition och
motionen II: 385,

1. beslutat inrättandet av en överstyrelse för yrkesutbildning i överensstämmelse
med vad riksdagen i det föregående angivit;

2. godkänt följande personalförteckning för överstyrelsen för yrkesutbildning,
att tillämpas i vad avser överdirektörstjänsten, en byråchefstjänst samt
den extra ordinarie byrådirektörst jänsten tills vidare från och med den 1 juli
1943 och i övrigt tills vidare från och med den 1 januari 1944:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 Överdirektör ............................................. CIO

3 byråchefer ............................................... A 30

1 byrådirektör ............................................. A 26

1 sekreterare .............................................. A 24

1 notarie ................................................. A21

1 kansliskrivare, tilidia registrator ............................ All

1 kanslibiträde ............................................. A 7

1 expeditionsvakt .......................................... A 6

3 kontorsbiträden .......................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 byrådirektör ............................................ Eo 26

1 förste byråingenjör ...................................... Eo 24;

7

Riksdagens skrivelse nr 414.

3. godkänt följande avlöningsstat för överstyrelsen för yrkesutbildning, att
tillämpas under budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......kronor 67,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................ » 4,500

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga

biträden m. m., förslagsvis......................... » 7,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 41,200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. » 15,300

Summa kronor 136,000;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 136,000 kronor;

5. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 22,300 kronor;

6. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Utrustning för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Stockholm den 28 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.