Riksdagens skrivelse nr 311.

Nr 311.

Godkänd av första kammaren den 16 juni 1943.
Godkänd av andra kammaren den 16 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
angående åtgärder för främjande av medicinsk
forskning m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 147.)

Till Konungen.

I två likalydande motioner, I: 33 och II: 42, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta hos Kungl. Majit hemställa dels om en utredning angående
inrättande av ett statligt medicinskt forskningsråd med uppgift att främja
medicinsk forskning i Sverige samt att verka för tillgodogörande inom vårt
sjukvårdsväsen av in- och utländska forskningsresultat, och dels örn framläggande
för riksdagen av därpå grundat förslag.

Vidare har i två likalydande motioner, I: 78 och II: 107, hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Konungen hemställa, att utredning verkställes
rörande utgivandet under statligt överinseende och på statens bekostnad
av en tidskrift, innehållande för de praktiserande läkarna avsedda upplysningar
om medicinska forskningsresultat.

Riksdagens vederbörande utskott har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden
över nämnda motioner av kanslern för rikets universitet, efter hörande
av de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt lärarkollegiet
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, av medicinalstyrelsen samt av
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Tillfälle har vidare beretts Sveriges
läkarförbund och svenska läkarsällskapet att yttra sig över motionerna.

Såsom av den i statsutskottets utlåtande nr 147 lämnade redogörelsen
framgår har såväl i motionerna I: 33 och II: 42 som i de över desamma avgivna
yttrandena framhållits, att den medicinska forskningen i vårt land
— även om den gjort och alltjämt gör avsevärda insatser, som även lämnat
praktiskt viktiga resultat i fråga om diagnosticering och behandling av
sjukdomar — likväl icke har den ställning och organisation och icke heller

7

Riksdagens skrivelse nr 311.

de hjälpmedel, som den behöver för att fullfölja sin betydelsefulla uppgift.
Det har vidare betonats, att den medicinska forskningen gått mot en allt
större specialisering och i växande grad erfordrar en samlad verksamhet av
institutioner och forskningsgrupper i nära samarbete med angränsande naturvetenskapliga
discipliner. Enligt motionärernas mening, vilken vunnit
anslutning från samtliga de i ärendet hörda myndigheterna, organisationerna
och saunnanslutningarna, skulle ett medicinskt forskningsråd, utrustat med
nödiga anslagsmedel, hava en mycket betydelsefull uppgift att fylla såsom en
auktoritativ instans, vilken kunde planmässigt främja utvecklingen på det
medicinska forskningsområdet och härigenom även bliva till avsevärt gagn
för sjukvården och hälsovården. Icke minst skulle en organisation av detta
slag underlätta tillvaratagandet av begåvningar, som för närvarande av
brist pä medel gå förlorade för forskningen. I de ovannämnda motionerna
ha förslagsvis angivits de huvudsakliga uppgifter, som enligt motionärernas
mening skulle ankomma på ett dylikt forskningsråd.

Vad i motionerna och de över desamma avgivna yttrandena anförts har
övertygat riksdagen örn att starka skäl tala för att en utredning kommer
till ständ rörande på vilket sätt — genom inrättande av ett forskningsråd
eller vidtagande av andra åtgärder — den medicinska forskningen inom landet
kan främjas och dess resultat, bättre än nu synes vara förhållandet,
nyttiggöras för sjukvården och hälsovården både inom vårt eget land och
utom dess gränser. Riksdagen vill framhålla, att, därest ett dylikt råd befinnes
böra inrättas, detsamma oavvisligen måste erhålla en sådan organisation,
att det kan bliva ett livskraftigt och initiativrikt organ, ägnat att samordna
och tillvarataga landets resurser på det medicinska forskningsområdet.
Vidare synes det givet, att nämnda organ kommer att bygga sin forskningsverksamhet
på de institutioner av olika slag inom den medicinska vetenskapen
och till denna angränsande vetenskapliga discipliner, vilka förefinnas
vid vära universitet och högskolor, och på sä sätt verka befruktande och
utvecklande på arbetet därstädes. I detta sammanhang får riksdagen erinra
därom, att vetenskapsakademien enligt dess grundstadgar har till uppgift
att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap.
För denna sin uppgift verkar akademien genom vetenskapliga institutioner,
genom utgivande av vetenskapliga skrifter, genom utdelande av understöd
och belöningar åt förtjänta forskare och författare samt i övrigt genom medel,
som för ändamålet stå akademien till buds. Akademiens svenska ledamöter
äro indelade i elva klasser, därav en för medicinska vetenskaper. Det
kunde måhända ligga nära till hands att de ovan ifrågasatta uppgifterna
på det medicinska området skulle omhändertagas av akademien. Riksdagen
finner emellertid tvivelaktigt huruvida akademien, vars huvuduppgifter
falla inom de matematiska och naturvetenskapliga disciplinerna, kan —
även örn akademien skulle i viss män omorganiseras — bliva ett lämpligt
centralt organ för den medicinska forskningen. Riksdagen hyser därför den

8

Riksdagens skrivelse nr 311.

uppfattningen, att nämnda forskning bäst tillgodoses av ett fullt självständigt
och fristående organ.

I yttrandena över motionerna I: 78 och II: 107 angående verkställande av
utredning rörande utgivande under statligt överinseende och på statens bekostnad
av en tidskrift, innehållande för de praktiserande läkarna avsedda
upplysningar örn medicinska forskningsresultat, hava olika meningar yppats.
Riksdagen anser för sin del i likhet med kanslern för rikets universitet,
att detta spörsmål tillhör de frågor, som ett eventuellt blivande centralt organ
för den medicinska forskningen lämpligen synes böra utreda.

Under åberopande av det anförda får riksdagen, i anledning av motionerna
I: 33 och II: 42, anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning
i av riksdagen ovan angivna avseenden samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen må giva anledning.

Stockholm den 16 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1943 Ivar Heggström^ Boktryckeri A. B.

431380