Riksdagen skrivelse nr 231.
1
Nr 231.
Godkänd av första kammaren den 25 maj 1943.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1943.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för
budgetåret 1943/44 till örn- oell nybyggnadsarbeten vid
nomadskolorna jämte en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 105.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln (punkt
174 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4
januari 1943) föreslagit riksdagen att till Nomadskolor: Örn- och nybyggnadsarbeten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft motionen II: 233,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja det av Kungl. Maj :t begärda
reservationsanslaget till örn- och nybyggnadsarbeten av nomadskolor för budgetåret
1943/44 från 500.000 kronor med 150.000 kronor till 650.000 kronor.
Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
avsett att det av Kungl. Maj :t äskade anslaget för nästa budgetår
av 500.000 kronor till om- och nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna
skulle disponeras för fullbordandet av nomadskolan i Jokkmokk samt för påbörjande
av åtminstone ett nytt byggnadsföretag. Närmast torde —- enligt vad
riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat — avsikten vara, att
under budgetåret 1943/44 påbörja nybyggnadsarbetena för den i Lannavaara
förlagda nomadskolan, vars nuvarande lokaler — delvis av hushållskåtetyp —
äro hälsovådliga och i övrigt befinna sig i synnerligen bristfälligt skick. I motionen
II: 233 har yrkats, att anslaget måtte ökas med 150.000 kronor för att
möjliggöra att nybyggnaderna för den beslutade nomadskolan i Tärna kyrkby
för Västerbottens distrikt måtte redan nästa budgetår kunna påbörjas. Såsom
stöd härför har i motionen bland annat framhållits, att de förhyrda lokaler
nomadskolan i Västerbotten nu disponerade i Skarvsjöby vore i hög grad bristfälliga.
Vad sistnämnda skolförhållanden beträffar har riksdagens vederbörande
utskott genom besök på platsen kunnat konstatera, att det icke är försvarbart
att någon längre tid bibehålla denna förläggning. Skollokalerna äro
trånga och kalla. I skolhemmet, som är förlagt till en särskild bondgård, disponera
barnen (omkring 35 stycken) fyra tämligen små rum, två för gossarna
och två för flickorna. Köket användes även såsom matsal och överläsningsrum.
Denna förläggning är överhuvud taget av primitivaste slag, kall och ohygienisk.
Med hänsyn till de svårigheter av olika slag, som på grund av do
stora avstånden och trafikförhållandena äro förenade med byggnadsföretag i
Bihang till riksdagens protokoll. 14 sami. 1943. Nr 231—245.
9
Riksdagens skrivelse nr 231.
de trakter, det här är fråga örn, torde man näppeligen kunna räkna med att
igångsatta byggnadsföretag kunna — även örn medel för ändamålet stå till förfogande
— bliva färdigställda under ett budgetår. På grund härav och då
det synes angeläget att de mindervärdiga och osunda nomadskolförläggningar,
som på sina håll alltjämt bestå, inom rimlig tid bliva ersatta med nybyggnader,
anser riksdagen starka skäl tala för att redan nästa budgetår ett byggnadsprogram
av något större omfattning än det av departementschefen skisserade kan
igångsättas. Riksdagen har därför funnit sig böra på så sätt tillmötesgå det
i berörda motion framställda yrkandet, att riksdagen höjt förevarande anslag
med 100.000 kronor till 600.000 kronor, varigenom möjlighet beredes att, förutom
fullföljandet av det av departementschefen angivna byggnadsprogrammet,
påbörja jämväl den nya nomadskolanläggningen i Tärna.
Enligt den fastställda planen för denna anläggning skola slöjd- och gymnastiklokaler
icke inredas vid nomadskolan utan undervisning i slöjd och gymnastik
förläggas till Skytteanska skolan. Ett förslag till betydande örn- och tillbyggnader
vid sistnämnda skola är utarbetat, men anslag för ändamålet har
ännu icke anvisats.
Inom riksdagen har upplysts, att kommunalfullmäktige i Tärna socken hos
länsstyrelsen i Västerbottens län gjort framställning örn att länsstyrelsen måtte
taga initiativ till en förflyttning av Skytteanska skolan från dess nuvarande
plats väster örn Tärna kyrka till ett område öster örn kyrkan. Den närmaste
anledningen till denna framställning är, att fråga uppkommit om uppgörande
av byggnadsplan för Tärna kyrkby. Enligt de kommunala myndigheternas
åsikt är området öster örn kyrkan mest tjänligt för bebyggelse. Om
byggnadsplanen utformas i överensstämmelse med de kommunala myndigheternas
önskan, anses Skytteanska skolans nuvarande förläggningsplats olämplig
med hänsyn till avståndsförhållandena.
Därest det skulle befinnas ändamålsenligt att förflytta Skytteanska skolan
till ett område öster örn Tärna kyrka, måste en förläggning av nomadskolan
till den för densamma inköpta tomten 700 meter väster om Skytteanska skolans
nuvarande förläggningsplats anses mindre lämplig. Ett sambruk av slöjd- och
gymnastiklokaler för de båda skolorna torde nämligen då icke kunna äga rum
utan betydande svårigheter.
Riksdagen medgiver, att det må ankomma på Kungl. Maj :t att träffa ett
avgörande i frågan örn Skytteanska skolans framtida förläggningsplats och att
vidtaga de dispositioner beträffande nomadskolans förläggning och byggnadernas
utformning som därav föranledas.
Riksdagen får erinra örn att nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens
län den 14 december 1942 gjort framställning till Kungl. Maj :t örn anvisande
av medel för anordnande av en slöjdsal jämte materialrum i källarvåningen
i det nyuppförda skolhemmet vid nomadskolan i Jukkasjärvi. Kostnaderna
hava beräknats till 11.000 kronor. Detta ärende är fortfarande beroende på
Kungl. Maj :ts prövning. Riksdagens vederbörande utskott har vid besök på
platsen förvissat sig örn att den gjorda framställningen är fullt befogad, enär
den nuvarande i en intill nomadskolan belägen tämligen fallfärdig byggnad inrymda
slöjdsalen icke fyller rimliga anspråk på en dylik lokal. Riksdagen har
därför för sin del intet att erinra mot, att erforderliga medel ur omförmälda
anslag ställas till förfogande jämväl för ifrågavarande ändamål.
Ender åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riks -
Riksdagens skrivelse nr 231—232.
3
dagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionen II :233 till Nomadskolor:
Örn- och nybyggnadsarbeten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 600.000 kronor.
Stockholm den 25 maj 1943.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 232.
Godkänd av första kammaren den 25 maj 1943.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1943.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag för budgetåret 1943/44 till nybyggnad
för högre allmänna läroverket i Haparanda m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 106.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under kapitalbudgeten (bilaga 5,
punkt 7) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må
varda riksdagen förelagd, till Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda
för budgetåret 1943/44 beräkna ett investeringsanslag av 340.000
kronor.
I propositionen nr 142 har Kungl. Maj :t sedermera, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars
1943, föreslagit riksdagen att dels medgiva, att befintlig reservation å de för
budgetåren 1938—40 anvisade reservationsanslagen till Nybyggnad för högre
allmänna läroverket i Haparanda må intill utgången av budgetåret 1944/45
tagas i anspråk för uppförande av nybyggnad för nämnda läroverk i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen förordats, dels ock till
Vissa ändringsarbeten vid småskoleseminariet i Strängnäs för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 3.000 kronor.
Riksdagen, som i annat sammanhang (skrivelse nr 229) anmält sitt beslut
beträffande läroverkets i Haparanda organisation, vill här framhålla, att alldeles
särskilda skäl voro bestämmande för statsmakterna vid deras år 1935
fattade beslut örn upprättande av ett högre allmänt läroverk i Haparanda.
Det var bland annat de speciella behoven av olika utbildningsmöjligheter inom
rikets nordligaste gränsområden, som betingade denna inställning. Dessa behov
äro alltjämt framträdande och motivera läroverkets förläggning till en
kommun, vilken av olika skäl saknar möjligheter att i full utsträckning påtaga
sig de ekonomiska förpliktelser som enligt gällande regler pläga åvila läroverkskommuner.
Liknande skäl voro för statsmakterna avgörande, då beslut fattades
om förläggandet av ett småskoleseminarium till denna bygd, och hava fortfarande
gjort sig gällande, då fråga tid efter annan uppkommit örn seminariets