Riksdagens skrivelse nr 229.

1

Nr 229.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1943.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44
till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte
vissa i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 103.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
118, 120, 124 och 177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1943/44

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 29,200,000
kronor;

dels till Allmänna läroverken: Omkostnader ett förslagsanslag av 135,000
kronor;

dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- oell vedkassorna ett förslagsanslag
av 570,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag
av 4,640,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag
av 4,050,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor ett förslagsanslag
av 2,365,000 kronor;

dels ock till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 1,150,000
kronor.

I propositionen nr 150 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars
1943, föreslagit riksdagen att

Bihang till rilcsdagcns protokoll 1913. l/t sami. Nr 229.

1

2

Riksdagens skrivelse nr 229.

1. besluta, att högre lärarinneseminariets övningsskola skall från och med
budgetåret 1943/44 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
successivt utbyggas till ett högre samläroverk i Stockholm, tills vidare bestående
av, förutom nämnda övningsskola, en 5-årig realskola och ett 4-årigt latingymnasium, under förutsättning att Stockholms stad förpliktar
sig att i fråga örn den nybildade läroanstalten tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal; 2.

besluta att nya elementarskolans i Stockholm realskola skall avvecklas
samt att i Stockholm i stället skola upprättas två nya samrealskolor, den
ena i Bromma, bestående av enbart 5-åriga linjer, och den andra i Enskede,
bestående av såväl 5- som 4-åriga linjer; skolande nämnda organisationsändringar
ske successivt från och med budgetåret 1943/44 eller den senare
tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, allt under villkor att Stockholms stad
i fråga om de nya samrealskolorna åtager sig ej mindre att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal än även att bidraga till bestridande av de utgifter,
som åvila biblioteks- och materielkassorna samt ljus- och vedkassorna, med
ett engångsanslag under första året av läroanstalternas verksamhet av tillhopa
10,000 kronor med den fördelning mellan läroanstalterna, som Kungl.
Maj:t bestämmer;

3. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för de
allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1943/44, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning; 5.

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44;

6. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 29,535,000 kronor;

7. till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 130,000 kronor;

8. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 570,000 kronor;

9. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,680,000 kronor;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,050,000 kronor;

3

Riksdagens skrivelse nr 889.

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,365,000 kronor;

12. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 1,150,000 kronor.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit vidare under åttonde huvudtiteln,
punkterna 125—127, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1942/43 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig
tillämpning jämväl för budgetåret 1943/44, dock med den jämkning,
som följer av vad departementschefen anfört beträffande antalet intagningsklasser; dels

besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under
budgetåret 1943/44 utgå tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen
förordat;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 658,800 kronor;

dels besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1943/44;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 543,600 kronor;

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter
under läsåret 1943/44 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,
att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt
angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och i punkten 127
av 1942 års åttonde huvudtitel;

dels ock till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 54,100 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, I: 211 och II: 311, vari hemställts, att riksdagen
måtte, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, besluta, att samrealskolan
i Örnsköldsvik successivt från och med budgetåret 1943/44 ombildas
till högre samläroverk, samt att medel för budgetåret 1943/44 måtte anvisas
för detta ändamål med 15,469 kronor;

dels två likalydande motioner, I: 229 och II: 330, vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att samrealskolan i Ludvika från och med budgetåret
1943/44 successivt ombildas till högre allmänt läroverk med 3-årigt
latin- och realgymnasium;

dels två likalydande motioner, I: 227 och II: 331, vari hemställts,

4

Riksdagens skrivelse nr 229.

I. att riksdagen må besluta, att en 5-årig realskole^je från och med höstterminen
1943 överflyttas från Vasa realskola i Stockholm till samrealskolan
i Sundbyberg och Solna;

II. att riksdagen må antingen l:o) besluta att för Stockholms nordvästra
förorter successivt skall upprättas ett högre allmänt läroverk i Solna (genom
omdisponering av redan befintliga linjer i Stor-Stockholms läroverksorganisation
t. ex. enligt skolöverstyrelsens alternativa förslag), 2:o) besluta att detta
högre allmänna läroverk i Solna skall starta från och med höstterminen 1944
eller den senare tidpunkt, som Kungl. Majit efter framställning från skolöverstyrelsen
och med hänsyn till tillgången på ändamålsenliga undervisningslokaler
bestämmer; eller — därest förslaget om ett definitivt beslut om upprättande
av ett högre allmänt läroverk i Solna ej skulle vinna riksdagens
bifall nu — i stället i skrivelse till Kungl. Majit begära, att Kungl. Majit
snarast möjligt och senast i samband med förslag örn avveckling av gymnasiet
vid nya elementarskolan må till riksdagen framlägga förslag örn upprättande
av ett högre allmänt läroverk i Solna;

dels två likalydande motioner, I: 22 och lii 31, vari hemställts, att riksdagen
måtte för sin del besluta sådan ändring av organisationen av Västerviks
högre allmänna läroverk, att där jämväl inrättas en reallinje vid gymnasiet; dels

två likalydande motioner, I: 228 och lii 328, vari hemställts, att Gävle
högre allmänna läroverk vid avlöningsgrupperingen för rektorerna vid de allmänna
läroverken hänföres till grupp I för rektorer vid högre allmänna läroverk; dels

motionen lii 316, vari hemställts, att riksdagen måtte öka antalet
högre allmänna läroverk i avlöningsgrupp I, så att högre allmänna läroverket
i Halmstad kan placeras i denna grupp;

dels motionen lii 65, vari hemställts, att riksdagen måtte anhålla, att
Kungl. Majit måtte ombesörja en undersökning av arbetsförhållandena inom
läroverkens rektorsexpeditioner och, örn så skulle befinnas lämpligt och behövligt,
till riksdagen inkomma med förslag till och kostnadsberäkning av
en mer rationell organisation av expeditionsarbetet;

dels motionen lii 317, vari hemställts, att riksdagen måtte för sin del vid
högre allmänna läroverket i Malmö, örn till läroverket i fråga förlägges en
provårskurs, besluta inrättandet av även ett 4-årigt realgymnasium;

dels två likalydande motioner, I: 43 och lii 53, vari hemställts, att riksdagen
ville besluta hos Kungl. Majit hemställa örn förslag snarast möjligt till
riksdagen om fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna;

dels två likalydande motioner, I: 79 och lii 97, vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära skyndsam utredning om möjligheten
av att införa praktisk realexamen med jordbrukslinje samt att vid utredningen
i motionerna anförda synpunkterna måtte beaktas;

5

Riksdagens skrivelse nr £29.

dels två likalydande motioner, I: 21 och II: 29, vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Konungen ville anhålla, att utredning verkställes rörande
inrättande av statliga stipendier, avsedda att möjliggöra för ungdom från
orter, där läroverk ej finnes, att besöka läroverk;

dels två likalydande motioner, 1:159 och II: 231, vari hemställts, att riksdagen
måtte hos Kungl. Majit anhålla om utredning örn inrättande i läroverksstäderna
av skolhem för medellösa begåvade barn från landsbygden och
orter, som sakna läroverk, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kan komma att föranleda;

dels motionen II: 101, varit hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit ville anhålla om allsidig utredning angående ekonomiskt stöd genom
resebidrag, stipendier, inrättande av elevhem och på annat lämpligt sätt till
landsbygdsungdom för bedrivande av studier;

dels ock motionen II: 156, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla om utredning rörande stipendier till elever vid lantmanna-
och folkhögskolor för vidareutbildning.

I. Organisatoriska förändringar.

Såsom av den i propositionen nr 150 lämnade redogörelsen framgår, fann
1942 års riksdag övertygande skäl tala för att ett nytt högre allmänt läroverk
upprättades på Östermalm för att dels förse gymnastiska centralinstitutet,
efter det den beslutade nybyggnaden för institutet kommit till stånd,
med en närbelägen övningsskola, dels ock tillgodose ifrågavarande stadsdels
behov av ett ökat antal läroverksplatser. Dessa synpunkter ansåg emellertid
riksdagen kunde vinna beaktande utan en så långt gående omorganisation
av läroverksorganisationen i Stockholm som den av departementschefen i fjol
förordade, vilken riksdagen icke minst av praktiska skäl fann sig böra avvisa.
Det av departementschefen nu framlagda förslaget till omorganisation av
stockholmsläroverken har tagit sikte på allenast sådana organisationsändringar,
som kunna omedelbart förverkligas utan hinder av lokalsvårigheter.
I sådant avseende har departementschefen föreslagit, att högre lärarinneseminariets
övningsskola från och med nästa budgetår successivt utbygges
till ett högre samläroverk, avsett att snarast möjligt överflyttas till Östermalm,
och tills vidare bestående av förutom övningsskolan en 5-årig realskola
och ett 4-årigt latingymnasium. Vidare skulle enligt departementschefens
förslag två nya samrealskolor likaledes från och med nästa budgetår
successivt upprättas i Bromma (Ängby) och Enskede, bestående den förra
skolan av tre 5-åriga realskolelinjer och den senare skolan av två 5-åriga och
en 4-årig realskolelinje. Upprättandet av samtliga de sålunda föreslagna nya
linjerna skulle kompenseras genom avveckling av motsvarande linjer — sammanlagt
åtta — vid vissa av departementschefen angivna stockholmsläro -

6 Riksdagens skrivelse nr 229.

verk. Ett bifall till ifrågavarande förslag innebär bland annat, att nya elementarskolans
realskola kommer att successivt helt avvecklas inom loppet
av en femårsperiod. Vid sin prövning av departementschefens ifrågavarande
förslag har riksdagen funnit sig kunna godtaga desamma.

Vad beträffar gymnasiet vid nya elementarskolan har departementschefen
visserligen ansett, att något beslut angående dess framtida öde icke för närvarande
borde fattas, men likväl framhållit, att enligt hans mening detta
gymnasium borde bilda grundstommen för ett nytt gymnasium i Ängby,
medan det nya östermalmsläroverket borde uppbyggas med högre lärarinneseminariets
normalskola som centrum. Med erinran om vad fjolårets riksdag
anförde angående gymnasieorganisationen i Stockholm anser sig riksdagen
böra understryka, att denna fråga torde kräva ytterligare utredning och
omprövning liksom jämväl spörsmålet om den lämpliga regionala fördelningen
av Stockholms gymnasielinjer, vilket synes böra bedömas med hänsyn
tagen även till de förortsområden, vilka falla utanför huvudstaden såsom
administrativ enhet. Med hänsyn härtill är riksdagen nu icke beredd att uttala
sig i positiv riktning för de i motionerna I: 227 och II: 331 framställda förslagen,
vilka syfta till upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Solna.

I motionerna 1:211 och 11:311 samt 1:229 och 11:330 hava yrkanden
framställts om att samrealskolorna i Örnsköldsvik och Ludvika från och med
nästa budgetår successivt skulle ombildas till högre allmänna läroverk. Departementschefen
har även berört denna fråga och för sin del anfört, att starka
skäl talade för upprättandet av nya statliga gymnasier i landsorten, exempelvis
i Örnsköldsvik och Ludvika eller på annan ort i Bergslagen samt i Sollefteå.
Riksdagen, som delar denna uppfattning, vill understryka önskvärdheten
av att i första hand de delar av landet, vilka för närvarande intaga en i gymnasiehänseende
mindre gynnad ställning bliva tillgodosedda med gymnasier.
I nu rådande läge anser riksdagen i likhet med departementschefen, att försiktighet
beträffande utvidgning av gymnasieorganisationen i allmänhet bör
iakttagas och kan därför icke bifalla de i motionerna framställda yrkandena.
Riksdagen förutsätter emellertid, att 1940 års skolutredning ägnar frågan örn
den nuvarande fördelningen av de statliga gymnasierna mellan olika delar av
landet en ingående översyn, i syfte att i sådant avseende ernå en ur olika synpunkter
jämn och rättvis uppdelning av desamma. Härvid synes böra beaktas,
att upprättandet av ett gymnasium på ett håll måhända kan kompenseras
genom en avveckling på ett annat håll av gymnasielinjer, som äro svagt
rekryterade. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, sedan nämnda
översyn vidtagits och därest de statsfinansiella förhållandena sådant medgiva,
för riksdagen framlägga förslag i ämnet. Riksdagen anser sig likväl böra
framhålla, att synnerligen starka skäl tala för upprättandet snarast möjligt
av ett statligt gymnasium i Örnsköldsvik, vilken fråga torde kunna lösas utan
avvaktan på att resultatet av omförmälda översyn föreligger.

Vad i motionerna I: 22 och II: 31 anförts till stöd för förslaget om inrät -

7

Riksdagens skrivelse nr 229.

tande vid högre allmänna läroverket i Västervik, som för närvarande endast
har en latingymnasielinje, av en realgymnasielinje anser riksdagen värt beaktande.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter verkställd närmare
utredning i ärendet i första hand pröva förevarande fråga. Riksdagen ifrågasätter
huruvida icke, därest nämnda läroverk befinnes böra utrustas jämväl
med realgymnasium, detta låter sig göra genom överflyttande till läroverket
av en redan nu på annat håll befintlig realgymnasielinje, varigenom en ansvällning
av gymnasieorganisationen med därav betingade kostnader för statsverket
kan undvikas.

II. Avlöningsgrupperingen för rektorerna vid
vissa läroanstalter.

Med avseende å grunderna för det nuvarande poängsystemet för fördelningen
av rektorsbefattningarna vid de allmänna läroverken på olika avlöningsgrupper
innebär Kungl. Majits förslag den jämkningen i för närvarande
gällande grunder, att varje fullt 25-tal lärjungar i stället för varje fullt
50-tal skall räknas såsom 1 poäng samt att klassavdelningarna inom realskolans
avslutningsklass i poänghänseende jämställas med klassavdelningarna
å gymnasiet och alltså räknas såsom IV2 poäng i stället för 1 poäng. Mot
vad sålunda föreslagits har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Med utgångspunkt från detta poängsystem lia i Kungl. Majits förslag
rektorstjänsterna vid de allmänna läroverken fördelats på de olika avlöningsgrupperna.

Vad först beträffar de högre allmänna läroverken, fördela
dessa sig för närvarande så, att 19 tillhöra grupp I, 23 grupp II och 19
grupp lil. Enligt Kungl. Majits förslag skulle fördelningen — med bortseende
från den blivande »statens normalskola» — bliva 20 i grupp I, 20 i
grupp II och 21 i grupp III. De för frågans förberedande behandling tillkallade
sakkunniga ha föreslagit följande fördelning: 22 i grupp I, 19 i grupp
II och 20 i grupp III. Kungl. Majits förslag, som i denna del grundar sig
på ett av allmänna lönenämnden i ärendet avgivet utlåtande, avviker från
de sakkunnigas därutinnan, att det upptager en kompletterande regel av
innebörd, att ett läroverks för närvarande gällande placering i en viss avlöningsgrupp
icke skall rubbas, vare sig uppåt eller nedåt, för så vitt icke dess
poängsumma med mera än 2 enheter över- respektive understiger poänggränserna
mellan de olika grupperna. Syftet med denna kompletterande regel
är, att endast mera markerade förändringar i ett läroverks storlek skola
få medföra ändring i dess hittillsvarande gruppering.

Även riksdagen finner välbetänkt, att icke helt obetydliga avvikelser från
poänggränserna få automatiskt medföra, att ett läroverks hittillsvarande placering
i grupphänseende lindrås. Riksdagen bifaller således i princip förslaget,
att en kompletterande regel införes i stabiliserande syfte. Beträffan -

8

Riksdagens skrivelse nr 229.

de denna regels närmare utformning kan det emellertid ifrågasättas, huruvida
Kungl. Maj:ts förslag innebär den lyckligaste lösningen. Enligt detta
förslag skulle för en ändring i grupphänseende erfordras, att läroverkets
poängtal med mer än 2 enheter över- respektive understiger poänggränsen.
Denna princip kan emellertid komma att medföra, att ett läroverk, som under
större delen av den gångna grupperingsperioden på grund av sin storlek
rätteligen bort tillhöra exempelvis grupp I, ehuru det vid själva grupperingstillfället
hänfördes till grupp II, icke heller vid den nu stundande grupperingen
kan inplaceras i den grupp, dit det egentligen borde höra. Exempel
på sådana fall lämnas i motionerna I: 228 och II: 328 samt i motionen
II: 316. Omvänt kan den i propositionen förordade utformningen av stabiliseringsregeln
givetvis tänkas medföra, att ett visst läroverk icke flyttas ned
till lägre grupp än för närvarande, ehuru en sådan åtgärd i och för sig kunde
vara motiverad.

Riksdagen har med utgångspunkt från det anförda funnit sig böra vidtaga
sådan jämkning i Kungl. Maj:ts förslag, att de nyss angivna olägenheterna i
stort sett undvikas. Riksdagen har för sin del stannat vid att besluta, att ett
läroverks nuvarande placering i en viss avlöningsgrupp icke skall rubbas, såvida
icke dess poängsumma med mera än 1 enhet över- respektive understiger
poänggränserna. Med den ståndpunkt, riksdagen sålunda intagit, har
syftet med de i motionerna I: 228 och II: 328 samt II: 316 framställda förslagen
kunnat tillgodoses.

Riksdagen godtager en fortsatt tillämpning av den av 1937 års riksdag
godtagna principen, att alla provårsläroverk, oavsett storleken, hänföras till
grupp I. Till grupp I har i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag även hänförts
rektorstjänsten vid den blivande »statens normalskola», detta särskilt med
hänsyn till ifrågavarande läroverks speciella organisation, innefattande olika
skoltyper.

Under åberopande av det anförda och med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
att rektorstjänsterna vid de högre allmänna läroverken alltjämt fördelas på
tre avlöningsgrupper, har riksdagen fastställt följande fördelning av nämnda
rektorstjänster, nämligen 22 i grupp I, 18 i grupp II och 22 i grupp III.

Med avseende å realskolorna innebär Kungl. Maj:ts förslag, att
den nuvarande indelningen på tre grupper utbygges nedåt med ytterligare
en grupp, betecknad såsom grupp IV. Riksdagen har bifallit detta förslag.
Riksdagen har ej heller funnit anledning till erinran mot den i propositionen
föreslagna fördelningen på avlöningsgrupper av rektorstjänsterna vid realskolorna,
nämligen 4 i grupp I, 25 i grupp II, 28 i grupp III och 23 i grupp IV.

Riksdagen vill slutligen erinra, att beslut av riksdagen endast fattats beträffande
de grundläggande principfrågorna ävensom beträffande antalet
läroverk inom varje grupp; själva fördelningen av de olika läroverken på de
skilda grupperna tillkommer det däremot Kungl. Majit att verkställa.

Departementschefen har även uttalat sig beträffande en av de sakkunniga

9

Riksdagens skrivelse nr 229.

väckt fråga, avseende rektorernas arbete med göromål av expeditionell eller
kameral natur, och förklarat sig ha för avsikt att vid läglig tidpunkt föranstalta
örn en utredning av frågan, hur en avlastning av rektorernas expeditionella
och ekonomiska uppgifter lämpligen skulle kunna ske utan alltför
stora merkostnader för statsverket. I motionen II: 65 har framhållits, att en
bättre organisation av arbetet på läroverkens rektorsexpeditioner vore synnerligen
önskvärd, och föreslagits, att riksdagen ville anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte ombesörja en undersökning av ifrågavarande arbetsförhållanden.
Riksdagen får för sin del uttala sin anslutning till den av departementschefen
framförda tanken på en närmare utredning av den nu berörda frågan.
Aven enligt riksdagens mening är nämligen en dylik utredning, som skulle
syfta till en intensifiering av rektorernas huvuduppgift, den pedagogiska
och administrativa ledningen av vederbörande läroanstalter, påkallad.

Vad därefter angår de kommunala flickskolorna, de kommunala mcllanskolorna,
de ''praktiska mellanskolorna och de högre folkskolorna har riksdagen
— som i annat sammanhang (skrivelse nr 228) anmält, att riksdagen bifallit
Kungl. Maj:ts förslag angående definitiv lönereglering för lärarpersonalen
vid ifrågavarande skolor — godtagit Kungl. Maj:ts förslag till fördelning på
de olika arvodesgrupperna av antalet rektorstjänster vid berörda skolor, dock
under iakttagande av att vid högre folkskolan i Västerås en treårig teknisk
linje befinner sig under upprättande. Riksdagen förutsätter nämligen, att den
definitiva fördelningen på arvodesgrupper av rektorstjänsterna vid de högre
folkskolorna av Kungl. Majit verkställes så, att vederbörlig hänsyn kan tagas
till ifrågavarande organisationsändring.

Mot vad i propositionen anförts och föreslagits beträffande folk- och småskoleseminarier,
abnormskolor, tekniska läroverk och navigationsskolor• har
riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Såsom en över gångsanordning föreslås i propositionen nr 150, att de 23
rektorer vid realskolor, vilkas tjänster skulle nedflyttas till en ny grupp IV,
skola tillerkännas personlig lönefyllnad med 500 kronor för år, utan rörligt
tillägg och kristillägg, att utgå så länge vederbörande rektor innehar samma
tjänst som den 30 juni 1943 och tjänsten kvarstår i grupp IV, dock längst
intill utgången av juni 1949. Sådan personlig lönefyllnad skulle därjämte tillkomma
3 rektorer, vilkas tjänster på grund av omorganisation komma att
nedflyttas till lägre avlöningsgrupp än för närvarande. Riksdagen bifaller
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

III. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar,

a) Besparingsåtgärder.

Av den i propositionen nr 150 lämnade redogörelsen framgår, att skolöverstyrelsen
räknat med 545 nybörjaravdelningar nästa läsår vid de allmänna
läroverken, därav 361 på realskolestadiet och 184 på gymnasiestadiet, vilket

10

Riksdagens skrivelse nr 229.

skulle utgöra en ökning med 10 avdelningar i förhållande till den för innevarande
läsår fastställda maximisiffran. Departementschefen har accepterat
överstyrelsens förslag beträffande realskolestadiet men begränsat detsamma för
gymnasiets del att omfatta 181 avdelningar. Departementschefen har alltså
räknat med sammanlagt 542 avdelningar. Riksdagen får erinra örn att fjolårets
riksdag, som fastställde maximisiffran för nybörjaravdelningar till 535,
uttalade att anledning funnes till antagandet, att utbildningen av studenter
i vårt land vore större än som ur synpunkten av ett strängt nödvändigt
rekryteringsbehov vore oundgängligt ävensom att det därför vore i hög grad
önskvärt, att ungdomen i största möjliga utsträckning inriktades på de praktiskt
betonade utbildningsvägar, som inom den nuvarande skolorganisationen
stöde till buds. Med hänsyn härtill har riksdagen icke ansett sig böra bifalla
departementschefens förslag utan fastställt antalet nybörjaravdelningar för
nästa läsår till 540. I detta sammanhang får riksdagen framhålla, att riksdagen
i annat sammanhang (skrivelse nr 230) anmäler, att riksdagen beslutat
utvidga de tekniska läroverkens organisation med två nya tekniska gymnasier
och en ny parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Norrköping, varigenom
en viss avlastning av tillströmningen till gymnasierna vid de allmänna
läroverken torde kunna påräknas.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att nu gällande restriktioner
i fråga örn intagning av elever i vissa nybörjaravdelningar skola
gälla även nästa läsår ävensom att dessa restriktioner böra utsträckas att gälla
även den klassiska lyceilinjen vid Hvitfeldtska högre allmänna läroverket i
Göteborg, de 3-åriga latinlinjerna vid läroverken i Halmstad och Skara samt
den 4-åriga latinlinjen vid läroverket i Vänersborg.

Riksdagen delar även departementschefens uppfattning, att föreskrift bör
meddelas om att första årskursen av praktisk linje tills vidare må anordnas
endast om minst 5 lärjungar anmält sig till linjen vid den tidpunkt, då rektors
uppgifter rörande läroverkets behov av lärarkraft skola vara skolöverstyrelsen
till handa.

På av departementschefen anförda skäl torde någon indragning av de nuvarande
gymnasielinjerna vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg
icke böra ifrågasättas.

Vad däremot beträffar högre allmänna läroverket i Haparanda — beträffande
vars byggnadsfråga riksdagen i annat sammanhang (skrivelse nr 232)
meddelar beslut — vill riksdagen framhålla, att riksdagen alltjämt hyser tvekan
huruvida, latinlinjen därstädes kommer att för framtiden kunna upprätthållas.
Visserligen har elevantalet på denna linje för tillfället visat en stigande
tendens, men det förefaller likväl som om underlaget för linjens bestånd vore
skäligen svagt. Riksdagen förutsätter att Kungl. Majit alltjämt har sin uppmärksamhet
riktad på detta spörsmål. Ifrågavarande läroverk inrymmer vidare
för närvarande två 5-åriga realskolelinjer, medan däremot 4-årig realskola
saknas. Enligt riksdagens uppfattning torde detta icke vara en ur olika
synpunkter för läroverket lämplig organisationsform. Riksdagen har därför

11

Riksdagens skrivelse nr 229.

beslutat, att den ena 5-åriga linjen från och nied nästa, läsår skall ersättas
med en 4-årig realskolelinje, varigenom läroverket får en önskvärd dubbel
anknytning till folkskolan.

Såsom av den i propositionen nr 150 lämnade redogörelsen framgår, begärde
1942 års riksdag utredning angående en uppmjukning av gällande regler
för sammanslagning av klassavdelningar på realskolestadiet. Den av skolöverstyrelsen
i ämnet framlagda utredningen utvisar, att icke oväsentliga
pedagogiska olägenheter äro förknippade med nuvarande anordning, men att
en uppmjukning i enlighet med de av riksdagen ifrågasatta riktlinjerna skulle
draga en årlig merkostnad av 70,000 kronor. Departementschefen har av
statsfinansiella skäl ansett sig icke nu kunna förorda ett genomförande av
en dylik uppmjukning. Riksdagen ifrågasätter icke, att en sådan uppmjukning
nu genomföres, men anser sig likväl böra framhålla önskvärdheten av
att Kungl. Majit alltjämt ägnar frågan uppmärksamhet och så snart förhållandena
så medgiva för riksdagen framlägger förslag till åtgärder, ägnade att
undanröja nu föreliggande olägenheter på omförmälda område.

b) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Mot departementschefens här förevarande förslag har riksdagen icke funnit
anledning till erinran.

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Riksdagen har bifallit departementschefens här ifrågavarande förslag.

Beträffande det i motionen II: 317 framställda yrkandet örn inrättandet av
ett 4-årigt realgymnasium vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö,
för den händelse att till läroverket förlägges en provårskurs, får riksdagen
framhålla, att vad i motionen anförts synes tala för en sålunda ifrågasatt
omorganisation av läroverket. Det torde emellertid böra i första hand ankomma
på Kungl. Majit att efter verkställd närmare utredning taga frågan
under omprövning. Befinnes en dylik organisationsändring av läroverket böra
äga rum borde detta enligt riksdagens mening kunna ske utan att antalet
klassavdelningar vid läroverket ökas, något som i motionen även synes hava
åsyftats. Skulle så bliva förhållandet har riksdagen icke något att erinra mot
att Kungl. Majit meddelar beslut om en dylik organisationsändring från och
med nästa läsår.

d) Avlöningar till övrig icke ordinarie personal. Rörligt tillägg.

Särskilda uppbördsmedel.

Emot de av departementschefen här verkställda anslagsberäkningarna har
riksdagen icke funnit anledning till annan erinran än att anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal minskats med 10,000 kronor till
5,440,000 kronor med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen i det föregående
intagit beträffande antalet nybörjaravdelningar nästa läsår. Till följd härav
har även ifrågavarande avlöningsanslags slutsumma minskats med 10,000 kronor
och alltså för budgetåret 1943/44 uppförts med 29,525,000 kronor.

12

Riksdagens skrivelse nr 229.

2. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken:
Omkostnader.

Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken:

Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning till
erinran.

4. Förslagsanslagen till bidrag till högre
kommunala skolor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslagen för nästa budgetår till kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre
folkskolor hava icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen har icke
heller funnit något att invända emot vad departementschefen i förevarande
sammanhang anfört och föreslagit.

I motionerna I: 43 och II: 53 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla om förslag snarast möjligt om fortsatt förstatligande
av de kommunala mellanskoloma. Vissa kommunala mellanskolor tillgodose
för närvarande icke blott det egna skolområdet utan i icke oväsentlig utsträckning
även angränsande skolområden. Goda skäl tala enligt riksdagens
mening onekligen för att dylika mellanskolor, som hava sitt rekryteringsområde
inom en tämligen vidsträckt rayon, ombildas till statliga samrealskolor.
I den mån vissa mellanskolor bära kostnaderna även för lärjungar från andra
kommuner synes kunna ifrågasättas, att hänsyn härtill tages vid statsbidragets
utmätande. Enligt vad riksdagen har sig bekant har frågan om de
kommunala mellanskolornas förstatligande hänskjutits till övervägande av
1940 års skolutredning. Departementschefen har för sin del framhållit, att
den omständigheten, att ifrågavarande spörsmål för närvarande är föremål
för utredning i ett vidare sammanhang givetvis icke utesluter att framställningar
om särskilda sådana skolors ombildning till statliga realskolor kunna
vinna beaktande, därest vägande skäl härför prövas vara för handen. Såsom
riksdagen ovan framhållit föreligga sådana skäl beträffande de mellanskolor,
som hava sitt rekryteringsområde inom en tämligen vidsträckt rayon. Med
hänsyn härtill anser riksdagen, att förslag snarast möjligt bör föreläggas riksdagen
till fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskoloma.

5. Förslagsanslag till bidrag till vissa
privatläroverk.

Kungl. Majlis ifrågavarande förslag hava icke givit riksdagen anledning
till erinran eller uttalande.

Riksdagens skrivelse nr 229.

13

IV. Underlättande av studiemöjligheterna för
ungdom från landsbygden.

Vid innevarande års riksdag hava väckts ett flertal motioner, vilka alla i
huvudsak hava ett gemensamt syfte, nämligen att underlätta möjligheterna
för ungdomen från landsbygden att bedriva studier vid läroverk och andra
högre utbildningsanstalter. I samtliga berörda motioner framhållas de särskilda
svårigheter av ekonomisk natur, som möta för ungdom från mindre bemedlade
eller obemedlade hem på landsbygden i fråga om möjligheterna att
bedriva högre studier vid läroanstalter i städer och andra tätorter. Olika utvägar
för övervinnande av dessa svårigheter diskuteras i motionerna, av vilka
flertalet utmynna i hemställan, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla om utredning i ämnet. I de likalydande motionerna 1:21 och
II: 29 förordas sålunda inrättande av statsstipendier för ungdom från orter, där
läroverk ej finnas upprättade. I de likalydande motionerna I: 159 och II: 231
rekommenderas upprättande av statliga skolhem på läroverksorter. Båda
dessa utvägar omnämnas även i motionen II: 101, vari därjämte ifrågasättes
beviljande av statsbidrag till elevernas resekostnader. I de likalydande motionerna
I: 79 och II: 97 framhålles korrespondensundervisningens betydelse för
uppnående av ifrågavarande syftemål och hemställes örn utredning angående
inrättande av statsstipendier för genomgång av korrespondenskurser. För att
pröva lämpligheten av en sådan statlig stipendieverksamhet yrkas i sistnämnda
två motioner, att ett anslag av 100,000 kronor anvisas för ändamålet
för nästa budgetår, varjämte i motionerna förordas att en utredning
verkställes angående lämpligheten av att i realskolor upprätta inbyggda jordbrukslinjer.
I motionen II: 156 slutligen ifrågasättes inrättande av stipendier
för bedrivande av högre studier efter genomgång av lantmanna- eller folkhögskolekurser
samt förordas åtgärder för underlättande av möjligheterna att avlägga
studentexamen såsom privatist.

De problem, som berörts i förevarande motioner, hava tidigare vid flera
tillfällen varit föremål för övervägande av riksdagen. Senast 1937 års riksdag
anhöll sålunda med anledning av i ämnet väckta motioner i skrivelsen nr 444
örn utredning rörande underlättande av möjligheterna för barn, boende på
ort, där allmänt läroverk och därmed jämförlig undervisningsanstalt saknas,
att besöka sådan anstalt. Skolöverstyrelsen avgav den 9 juni 1939 utredning
i ämnet, i vilken ifrågasattes anslag till inackorderingsbidrag, till kostnader
för frukostmål och resor samt till internatskolor för beredande av friplatser
och platser med nedsatt avgift ävensom bidrag till upprättande och drift av
skolhem. Detta förslag, vilket beräknades medföra en årlig merutgift för
statsverket av 2,800,000 kronor och dessutom ökade kostnader för parallellavdelningar,
har ännu icke realiserats, vare sig helt eller delvis. Enligt vad
riksdagen inhämtat, har nämnda utredning hänskjutits till övervägande av
1940 års skolutredning.

14

Riksdagens skrivelse nr 229.

Även frågan om statligt stöd åt korrespondensundervisningen har varit
föremål för riksdagens uppmärksamhet. 1939 års lagtima riksdag anhöll sålunda
med anledning av i ämnet väckta motioner i sin skrivelse nr 414, att
Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn utredning, huruvida och under vilka former
ett främjande av denna undervisning skulle kunna ske. Jämväl detta
spörsmål är, enligt vad riksdagen erfarit, hänskjutet till 1940 års skolutredning
för övervägande.

Med hänsyn till att sålunda tidigare gjorda framställningar i liknande syfte
som de nu motionsvis framkomna ännu icke blivit realiserade finner riksdagen
det mycket förklarligt, att önskemål om vidtagande av åtgärder i ämnet nu
ånyo kommit under riksdagens prövning. Riksdagen vill även framhålla angelägenheten
av att de i motionerna berörda frågorna av 1940 års skolutredning
göras till föremål för noggrann utredning och prövning och vill uttala
den förhoppningen, att Kungl. Maj:t skall finna möjligt att inom en snar
framtid förelägga riksdagen förslag i ämnet. I frågans nuvarande läge anser
sig riksdagen emellertid icke kunna uttala någon bestämd mening om, vilka
av de ifrågasatta åtgärderna för vinnande av det i motionerna angivna syftet
som lämpligen kunna och böra förverkligas. Riksdagen vill emellertid framhålla,
att även ungdom från orter, där högre läroanstalter finnas, ofta av
ekonomiska skäl förhindras att genomgå dessa läroanstalter. De åtgärder för
studiehjälp, som äro föremål för övervägande, böra därför icke enbart taga
sikte på landsbygdens ungdom.

I detta sammanhang vill riksdagen icke underlåta att påpeka den fara, som
ligger i den övervärdering av de s. k. intellektuella yrkena, som icke sällan
gör sig gällande. Med den övervägande teoretiska inriktning, vårt högre skolväsen
för närvarande har, går den ungdom, som genomgått högre läroanstalter,
i stor utsträckning förlorad för praktiskt arbete. Ett underlättande för landsbygdens
ungdom av möjligheterna att bedriva högre studier bör därför, därest
mera omfattande åtgärder på förevarande område finnas böra vidtagas, enligt
riksdagens mening kombineras med åtgärder, som syfta till att leda ungdomen
tillbaka till praktiskt arbetsliv. I motionerna I: 79 och II: 97 har framlagts
ett konkret förslag med nyssnämnda syfte, i det att motionärerna ifrågasatt
en utredning rörande lämpligheten av att inrätta inbyggda jordbrukslinjer,
ledande till praktisk realexamen. Utan att vilja uttala något omdöme
örn värdet av detta uppslag vill riksdagen dock framhålla, att frågan synes
böra utredas.

I motionen II: 156 antydas utvägar för utjämning i fråga örn utbildningsmöjligheterna
mellan stad och landsbygd, vilka ligga något vid sidan av de
åtgärder, som i de övriga motionerna dryftats. Sålunda ifrågasättes inrättande
av stipendier för ungdomar, som genomgått lantmanna- eller folkhögskolor, i
syfte att möjliggöra deras fortsatta studier. Vidare förordas åtgärder för att
vidga möjligheterna att avlägga studentexamen såsom privatist och genomförande
av studentexamenssakkunnigas år 1937 framlagda förslag örn in -

15

Riksdagens skrivelse nr 229.

förande av s. k. partiell studentexamen m. m. Riksdagen utgår ifrån att även
dessa frågor hänföra sig till de utredningsuppdrag, som givits åt 1940 års skolutredning.

Då riksdagen förutsätter, att samtliga de frågor, som berörts i förevarande
motioner, måste falla inom ramen för de arbetsuppgifter som åvila skolutredningen,
saknar riksdagen anledning att hos Kungl. Majit anhålla örn utredning
i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Marits förslag och motionerna I: 43 och II: 53,

1. beslutat, att högre lärarinneseminariets övningsskola skall från och med
budgetåret 1943/44 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
successivt utbyggas till ett högre samläroverk i Stockholm, tills vidare bestående
av, förutom nämnda övningsskola, en 5-årig realskola och ett 4-årigt
latingymnasium, under förutsättning att Stockholms stad förpliktar sig att i
fråga om den nybildade läroanstalten tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;

2. beslutat, att nya elementarskolans i Stockholm realskola skall avvecklas
samt att i Stockholm i stället skola upprättas två nya samrealskolor, den
ena i Bromma, bestående av enbart 5-åriga linjer, och den andra i Enskede,
bestående av såväl 5- som 4-åriga linjer; skolande nämnda organisationsändringar
ske successivt från och med budgetåret 1943/44 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Majit bestämmer, allt under villkor att Stockholms stad i fråga
om de nya samrealskolorna åtager sig ej mindre att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
än även att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila
biblioteks- och materielkassorna samt ljus- och vedkassorna, med ett engångsanslag
under första året av läroanstalternas verksamhet av tillhopa
10,000 kronor med den fördelning mellan läroanstalterna, som Kungl. Majit
bestämmer;

3. beslutat, att vid högre allmänna läroverket i Haparanda skall från och
med läsåret 1943/44 inrättas en 4-årig realskola vid sidan av den nuvarande
5-åriga;

4. godkänt följande personalförteckning för de allmänna läroverken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Personalförteckning.

Befattning. _ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp I . . E 13

18 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp II E 12

16 Riksdagens skrivelse nr 229.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp III . E 11

4 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I...............E 9

25 » » » » II...............E 8

28 » » » > lil...............E 7

23 » » » » IV...............E 6

443 lektorer........................................A 27

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 437 uppehållas.

1,283 adjunkter....................................... A 23

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet
uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger
sammanlagt 1,281.

265 ämneslärarinnor..................................A 21

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att
antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat
ej överstiger sammanlagt 265.

113 lärare i teckning.................................A 20

85 » i musik...................................A 20

102 » i gymnastik med lek och idrott................A 20

4 övningsskollärare.................................A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd..........................A16

81 vaktmästare.....................................A 7

61 » A 6

17 » A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

39 adjunkter.......................................A 22

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet
uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger
sammanlagt 1,281.

10 ämneslärarinnor..................................A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att
antalet ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger
sammanlagt 265.

1 lärare i teckning.................................A 21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd...........................A18

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

240 adjunkter.......................................Eo 21;

5. bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1943/44, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning; 6.

godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

17

Riksdagens skrivelse nr 229.

■ Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . kronor 20,700,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt kvinnliga sakkunniga kronor 450

b. Arvoden åt tillsynslärare..... » 8,400

c. Personliga tillläggsarvoden åt

första lärarinnor............ » 1,200

d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis
...... . ...............

e. Arvoden åt bibliotekarier.....

f. Arvoden åt biträden på rektors expeditionerna.

............

g. Särskilda arvoden vid provårs läroverk

. ,; . . .............

h. Särskilda arvoden vid statens

aftonskola ................

i. Arvode åt biträdande föreståndarinna
..................

j. Personlig lönefyllnad åt vissa

rektorer. ......

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för -

slagsvis ............................. » 5,440,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... > 3,788,700

Summa kronor 30,451,600

» 137,250

» 89,000

t 91,000

» 175,700

» 5,700

» 1,200

» 13,000 » 522,900

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .... kronor 15,000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror..... » 274,000

3. Avkastning av donationer från kronan
m. m................... » 37,600

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse ... > 120,000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens

avlöning................. » 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 29,525,000;

Bihang till riksdagens jn-otokoll 19iS. 14 sami. Nr tt9.

2

18

Riksdagens skrivelse nr 229.

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 29,525,000
kronor;

8- till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 130,000
kronor;

9. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassoma för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 570,000 kronor;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 4,680,000 kronor;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 4,050,000 kronor;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 2,365,000 kronor;

13. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1,150,000
kronor;

14. beslutat, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1942/43 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig
tillämpning jämväl för budgetåret 1943/44, dock med den jämkning
beträffande antalet intagningsklasser, som angivits av departementschefen i
punkten 125 av 1943 års åttonde huvudtitel;

15. beslutat, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under
budgetåret 1943/44 utgå tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen
under nyssnämnda punkt förordat;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslaganslag
av 658,800 kronor;

17. beslutat, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1943/44;

18. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1943/44
å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av
543,600 kronor;

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter
under läsåret 1943/44 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,
att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt

19

Riksdagens skrivelse nr 229.

angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och i punkten
127 av 1942 års åttonde huvudtitel;

19. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 54,100 kronor;

20. beslutat att hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit snarast möjligt
måtte förelägga riksdagen förslag örn fortsatt förstatligande av de kommunala
mellanskolorna.

Stockholm den 25 maj 1943.

Med undersåtlig vördnad.