BERÄTTELSE

till 1943 års lagtima riksdag om vad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den -4 januari 1948.

Justitiedepartementet.

Rådhusrätten i Piteå har upphört från och med den 1 januari 1943, och
staden har i judiciellt avseende förenats med Piteå domsaga samt Piteå och
Älvsby tingslag.

Till följd av den kraftigt tilltagande brottsligheten har brist på utrymme
vid fångvårdsanstalten^ uppstått. För avhjälpande av denna brist har dels
vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö tillfälligt anordnats en avdelning
för verkställighet av straffarbete och fängelsestraff dels ock å det Centralföreningen
till stöd för frigivna tillhöriga Åby lanthem inrättats en anstalt
för verkställande av ungdomsfängelse i fråga om män.

Under år 1942 har förbudet för utlänningar att utan särskilt tillstånd vistas
i eller genomresa vissa delar av landet utsträckts att omfatta ytterligare
ett antal områden.

Utrikesdepartementet.

Den 23 januari 1942 har i Berlin undertecknats en överenskommelse med
Danmark, Finland och Tyska Riket angående tillsättandet av
en kommission för gemensamma överläggningar i skogs- och trävarufrågor.

Den 24 januari 1942 hava i Köpenhamn undertecknats dels ett protokoll
angående det svensk-d anska varuutbytet under första halvåret 1942,
dels ock en betalningsöverenskommelse mellan Sverige och
Danmark.

Den 5 mars 1942 har i Bratislava undertecknats ett protokoll angående
varuutbyte med Slovakien.

Den 11 maj 1942 har i Slockholm undertecknats ett protokoll angående
det svensk-finska varuutbytet under tiden 1 maj—31 december
1942.

Bih. till riksd. prof. 1 sami.

Kiksdagsbcrättcl.sen.

1

2

Riksdagsberättelsen.

Genom ministeriella noter, växlade med Frankrike i Vichy den 27
maj 1942, har överenskommelse träffats angående varuutbyte.

Den 19 juni 1942 har i Köpenhamn undertecknats ett protokoll angående
det svensk-d anska varuutbytet under andra halvåret 1942.

Den 14 juli 1942 har i Stockholm undertecknats ett protokoll angående
svensk-f inska betalningsförhållanden.

Den 17 juli 1942 har i Sofia undertecknats en överenskommelse för reglerande
av handelsutbytet mellan Sverige och Bulgarien.

Den 8 oktober 1942 har i Budapest undertecknats ett protokoll angående
varuutbyte och betalningsförhållanden mellan Sverige och
Ungern.

Den 20 november 1942 har i Stockholm undertecknats ett protokoll angående
det svensk-f inska varuutbytet under tiden 1 januari—30
juni 1943.

Försvarsdepartementet.

Rörande åtgärder av beskaffenhet att böra omnämnas i denna berättelse
hänvisas till behandlingen i 1943 års statsverksproposition av de frågor, som
beröra anslagen till försvarsväsendet.

Socialdepartementet.

Kungl. Maj:t har under tiden från och med den 1 december 1941 till och
med den 30 november 1942 förordnat:

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom Degerfors socken, inom visst område vid Hohultslätts järnvägsstation
i Älghults socken, inom visst område invid Perstorps municipalsamhälle
samt inom visst område invid Götene municipalsamhälle;

att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad skola gälla inom Broby municipalsamhälle;

att stadsplanelagens och byggnadsstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom Axvalls municipalsamhälle;

att ordningsstadgan för rikets städer skall gälla inom Olofströms köping
samt

att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola upphöra att gälla
inom Flatholmens municipalsamhälle.

Under år 1942 intill utgången av oktober månad ha vid samtliga offentliga
arbetsförmedlingsorgan anmälts 869,902 lediga platser samt förmedlats
676.004 arbetsanställningar.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden under året har kännetecknats
av en förbättrad sysselsättningsnivå för ett flertal industrigrenar, ett be -

Socialdepartementet.

3

tydande uppsving inom byggnadsverksamheten samt en alltmer kännbar
brist på arbetskraft inom vissa områden, i främsta rummet skogsbruket och
jordbruket men även inom verkstadsindustrien. Arbetslösheten, som under
senare delen av 1941 visade en avsevärd tillbakagång, avvecklades praktiskt
taget under år 1942, och den beräknade arbetslösheten inom fackförbunden
uppvisade lägre procentsiffror än någon gång sedan år 1920.

Då den rådande bristen på arbetskraft inom för folkförsörjningen viktiga områden
icke kunnat avhjälpas genom de åtgärder, som hittills tillämpats, nämligen
att genom beredande av särskilda ekonomiska förmåner och dylikt stimulera
till övergång från ett yrke till ett annat, har det befunnits nödvändigt
att bringa lagen om tjänsteplikt i tillämpning. Sålunda infördes vid mitten
av året arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen, detta närmast som ett
led i strävandet att säkerställa jordbrukets behov av arbetskraft, och något
senare arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet m. m., varigenom
man avsåg att förhindra, att jord- och skogsbruk samt den företrädesberättigade
byggnadsverksamheten frånhändes arbetskraft till förmån för mindre
nödvändig företagsverksamhet.

Liksom under föregående år har det mest framträdande arbetsmarknadsproblemet
varit att i erforderlig utsträckning kunna anskaffa arbetskraft till
skogarna. Kraven i detta avseende stegrades betydligt på grund av den för
avverkningssäsongen 1942/43 ökade avverkningsskyldigheten. Från myndigheternas,
i första hand statens arbetsmarknadskommissions sida, ha vidtagits
ytterligare åtgärder för tillgodoseende av arbetskraftsbehovet, bland annat
genom intensifierad upplysnings- och propagandaverksamhet, vidgad
kursverksamhet för utbildning av den i yrket ovane samt förbättrade ekonomiska
förmåner åt såväl arbetaren som den hemmavarande familjen. Vidare
har kommissionen genom förhandlingar med ett flertal industrigrupper
undersökt möjligheterna att lösgöra arbetskraft från industrierna. Förhandlingarna
lia resulterat i att industriarbetare kunnat uttagas från olika företag
och sammanslutits i s. k. riksarbetslag, vilka växelvis arbeta i skogen.

Knappheten på arbetskraft inom jordbruket har under året varit mera
kännbar än föregående år. Skördearbetet krävde arbetskraft i betydligt större
omfattning än under de senaste åren dels på grund av det bättre skörderesultatet
och dels på grund av att den försenade skörden nödvändiggjorde en
forcering av arbetet. I det stora hela har det lyckats att bemästra de rådande
svårigheterna genom att bland annat frivillig arbetskraft i stor utsträckning
ställde sig till förfogande. Rekryteringen av arbetskraft till betfälten för gallringsarbetet
under våren och vid upptagningen på hösten vållade vissa svårigheter
men kunde det oaktat försiggå på ett tillfredsställande sätt, tack vare
samverkan mellan arbetsförmedlingskontoren. Genom hempermitteringar av
värnpliktiga för en kort tid tillfördes vidare betodlarna inom vissa områden
ett icke oväsentligt antal vana betupptagare.

Då det gällde den fast anställda jordbrukspersonalen förelåg, som förut
örn åren, brist på ogifta drängar, men tillgången på gifta, statanställda arbetare
svarade flerstädes mot efterfrågan.

4

Riksdagsberåttelsen.

På de industriella områdena har rått betydande skillnad i sysselsättningen
mellan olika industrigrupper. Sålunda kunde konstateras fortsatt uppgång
inom metallindustrien, speciellt mekaniska och elektriska verkstäder, samt
återhämtning inom jord- och stenindustrien. Inom textil- och beklädnadsbranschen
samt läder-, hår- och gummivaruindustrierna har i viss omfattning
tillämpats korttidsarbete på grund av bristande råmaterial. Livsmedelsindustrien
har helt naturligt påverkats av de skärpta ransoneringarna på
skilda områden.

Inom exportindustrierna har arbetstillgången varit och är alltjämt ogynnsam,
ehuru en viss återhämtning kunnat konstateras, särskilt vid massafabrikerna.
Sågverken gåvo sämre sysselsättning än föregående år, under det
att snickeri- och möbelfabriker väl höllö sin ställning.

Inom byggnadsindustrien fortsatte den förbättring, som kunde konstateras
sedan hösten 1941 och som beträffande bostadsbyggandet hade sin grund
i statliga stödåtgärder.

Arbetslöshetsförsäkringen. Under året ha tillhopa 25 erkända
arbetslöshetskassor varit i verksamhet med sammanlagt omkring
553,000 medlemmar.

Arnetsförmedlingen. Efter förslag av socialstyrelsen ha ett par
smärre ändringar genomförts i lagstiftningen rörande den privata arbetsförmedlingen.

Skyddshemsvården. Fröbergska stiftelsens i Kalmar skyddshem
Gudmundsgården, vilket trätt i stället för det nedlagda Norrgård, har öppnats
och varit i bruk sedan den 1 februari 1942. Diakonissanstalten Samariterhemmet
i Uppsala har enligt tilläggsavtal mellan anstalten och Kungl. Maj:t
och kronan verkställt ombyggnadsarbeten vid Morängens hemskola, varigenom
platsantalet därstädes ökats med sex. Under tiden 1 januari—31 oktober
1942 ha cirka 550 ärenden rörande intagning av barn i skyddshem handlagts
inom skyddshemsinspektionen.

Inom den organiserade alkoholistvården voro vid årets början
fjorton allmänna och två enskilda alkoholistanstalter i verksamhet. Under
året har en erkänd anstalt, Hemmet Mälargården, nedlagts. Då centralfängelset
i Växjö på grund av utrymmesbrist hade svårt att bereda plats för
de kvinnliga alkoholmissbrukare, vilka hänvisades till den i anslutning till
fängelset anordnade alkoholistanstalten, inrättades i juli månad en ny för
kvinnor avsedd sluten alkoholistanstalt vid straffängelset i Karlstad. Antalet
allmänna alkoholistanstalter var sålunda den 1 november alltjämt fjorton.
Sammanlagda vårdplatsantalet var vid årets början 998, varav 46 för kvinnor,
och den 1 november 1942 953, varav 51 för kvinnor. Under tiden 1 januari—
31 oktober 1942 ha å samtliga alkoholistanstalter intagits tillhopa 843 personer
— varav 583 tvångsintagna — och utskrivits 819 personer. Den 1 november
1942 voro sammanlagt 1,382 personer intagna på alkoholistanstalterna.
Antalet sådana intagna, för vilka statsverket bestrider vårdkostnaden, var vid
samma tidpunkt 509. Av de intagna voro 838 närvarande på anstalterna,

Socialdepartementet. 5

medan 544 voro frånvarande på grund av försökspermission eller av annan
anledning.

Socialstyrelsen har under tiden 1 januari—31 oktober 1942 meddelat 159
beslut i ärenden angående kvarhållande på allmän alkoholistanstalt jämlikt
37 § alkoholistlagen av farliga och straffriförklarade alkoholister samt recidivister,
i 178 fall örn överflyttning till annan alkoholistanstalt — varav i 37
fall från öppen till sluten anstalt — och i 81 fall om direkt intagning å någon
av anstalterna å Svartsjö, i Växjö, i Karlstad eller å Haknäs.

Länsnykterhetsnämnderna lia fortsatt och utvidgat sin verksamhet.

Utlänningskontrollen. Under tiden 1 januari—31 oktober 1942 lia
46,083 ansökningar örn uppehållsvisering och arbetstillstånd beviljats, medan
1,359 lämnats utan bifall och 920 utan åtgärd. Av de ansökningar örn inresevisering,
som utrikesdepartementet remitterat till socialstyrelsen för yttrande,
ha 1,811 tillstyrkts och 324 avstyrkts. Under den angivna tiden ha 397 ärenden
underställts utlänningsnämnden.

Sammanlagda antalet behandlade ansökningsärenden utgör 52,277. Antalet
dylika ärenden har sedan föregående år ökats med omkring 13 procent.

För närvarande torde cirka 44,000 utlänningar vistas i riket. Vid motsvarande
tidpunkt förra året utgjorde antalet härvarande utlänningar cirka
25,000. Ökningen hänför sig huvudsakligen till de finska barn som till ett
antal av omkring 20,000 för närvarande på grund av krigsförhållandena vistas
i Sverige.

Från och med den 1 mars 1942 hava inrättats Ljungsbro och Karlstads
provinsialläkardistrikt. Kungl. Majit har föreskrivit att från och med den 1
juli 1942 Hälsingborgs stad skall utgöra ett eget från förste provinsialläkarens
i Malmöhus län verksamhetsområde skilt hälsovårdsdistrikt och att de
åligganden, som tillkomma förste provinsialläkare, skola för staden fullgöras
av förste stadsläkaren därstädes.

Inrättande av två nya lasarettsläkartjänster har av Kungl. Majit medgivits
vid lasarettet i Karlstad (vid obstetrisk-gynekologiska avdelningen och
vid pediatriska avdelningen).

Ett nytt lasarett har öppnats i Karlskoga varjämte sjukstugan i Arvika
förändrats till lasarett.

Beslut hava fattats om upphörande av apoteket i Mörtfors och om inrättande
därstädes av filialapotek.

Det tidigare beslutade apoteket Hägern i Stockholm har avsynats och öppnats
för allmänheten.

Beslut har vidare meddelats örn inrättande av 3 sjukhusapotek.

Medicinalstyrelsen har medgivit inrättande av läkemedelsförråd å ytterligare
6 platser.

Förslag till ny giftstadga ävensom förslag till ny behörighetslag för läkare
hava av medicinalstyrelsen framlagts.

6

Riksdag sberättelsen.

Kungl. Majit har genom brev den 17 april 1942 förordnat om ändring i
bestämmelserna angående avgifter från apoteken för vissa gemensamma ändamål,
innebärande att hänsyn skall tagas till dyrort vid avgifternas bestämmande.

Genom beslut den 10 april 1942 har Kungl. Majit för tillämpning tills vidare
under rådande utomordentliga förhållanden bemyndigat medicinalstyrelsen
att till motverkande av att brist uppstår å för viktiga medicinska
ändamål behövliga läkemedel vidtaga härför erforderliga åtgärder med avseende
å sådana läkemedels utlämnande från rikets apoteksinrättningar.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna hava under år 1942 ökats i antal med
29 till 4,216. — Antalet postgirokonton har under året ökats från
137,013 till omkring 147,700, däri dock ej inräknade konton, som öppnats
för försvarsväsendets krigskassor m. fl.

Utrikes postbefordran med dagflygmaskin bar även
under år 1942 kunnat i viss utsträckning upprätthållas.

Till statens intressekontor voro vid 1942 års utgång anslutna
omkring 80,000 kontoinnehavare, varav c:a 37,000 befattningshavare och f. d.
befattningshavare i statens tjänst eller i intressekontorshänseende med dem
likställda. Under året hava av kontoinnehavarna verkställts sammanlagt omkring
1,350,000 inbetalningar å tillhopa c:a 81,000,000 kronor, varjämte för
deras räkning gjorts omkring 1,030,000 utbetalningar å i runt tal 78,000,000
kronor.

Postverket har deltagit i försäljningen av obligationer till Svenska
statens tredje försvarslån, omfattande dels 3.5 %-obligationer,
dels 3 %-obligationer och dels en särskild typ av sparobligationer. Försäljningen
skedde såväl kontant som mot avbetalning. Härvid försåldes 3.5
%-obligationer å tillhopa 1,013,300 kronor, 3 %-obligationer å ett sammanlagt
belopp av 3,364,950 kronor och sparobligationer å sammanlagt 24,146,660
kronor.

Riks kablarna Skellefteå—Luleå samt Eskilstuna—Västerås ha under
år 1942 färdigställts. Kabeln Skellefteå—Luleå har delvis redan tagits i
trafik. -—- Helautomatisk drift har införts bl. a. vid telefonstationerna
inom Karlskoga- och Sölvesborgsområdena. — Antalet telefonstationer,
central-, växel- och fristående samtalsstationer, har under år
1942 ökats från 7,054 till omkring 7,150. — Antalet telefonapparater
har under år 1942 ökats från 960,000 till omkring 1,014,000 eller med omkring
54,000. — Direkta radiotelegrafförbindelser ha under år
1942 öppnats med Argentina och Brasilien. —- Antalet radiolicenser har
under år 1942 ökats från 1,550,691 till omkring 1,630,000.

Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat Blekinge Kustbanor,
som därvid införlivats med statens järnvägar.

Kommunikationsdepartementet.

7

Linjerna J ö r n—B oden, G ä v 1 e—O okelbo samt Äng e—S undsvall
ha öppnats för elektrisk drift respektive den 1 mars, den 10 juni och
den 1 november 1942. Genom fullbordandet av det förstnämnda elektrifieringsföretaget
har elektrifieringen av statens järnvägars nuvarande huvudlinjer
slutförts.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förordning den 19 juni 1942 (nr 375) har från och
med den 1 juli 1942 införts trafikskatt å järnvägarna, innebärande —
med vissa undantag — en ökning med tio procent av befordringsavgifterna
i persontrafik.

Arbetena med den nya kraftstationen i Trollhättan, Hojumstationen,
närma sig sin fullbordan. Det första maskinaggregatet om 45,000 kW togs i
reguljär drift den 15 februari och det andra aggregatet i november månad
1942. I Kattstrupeforsens kraftstation, som utbygges i vattenfallsstyrelsens
regi för aktiebolaget Kattstrupeforsens räkning, har det andra
maskinaggregatet om 20,000 kW den 12 mars 1942 tagits i drift för statens
räkning. Anläggningen av Torpshammars kraftstation har fortskridit
planenligt, och arbetena med de beslutade nya kraftstationerna
vid Midskogsforsén och Leringsforsén hava igångsatts och
bedrivas i rask takt. Den för statens kraftverksrörelse disponibla maskineffekten
har under år 1942 utökats med totalt omkring 110,000 kW. — Den
för reglering av Holmsjön och Leringen i Gimån ovanför
Torpshammars kraftstation erforderliga dammbyggnaden vid Leringens utlopp
är i det närmaste fullbordad, och vid Suorvadam marna hava
byggnadsarbeten utförts för att öka dämningshöjden. — Distributionsanläggningarna
vid statens kraftverk hava förstärkts och utsträckts
till vissa nya områden. Järnvägselektrifieringen med kraft från
statens kraftverk har utvidgats med bansträckorna Karlstad—Skoghall,
Gävle—Ockelbo, Ånge—Sundsvall samt Älvsby—Boden.

År 1942 kännetecknas av ett stegrat behov av elektrisk kraft samtidigt som
vattenkrafttillgången varit under den normala. Genom samarbete mellan de
statliga samt de enskilda och kommunala kraftföretagen har det emellertid
lyckats att på tillfredsställande sätt utnyttja landets samlade krafltillgångar.
Den centrala driftledningen med den inom vattenfallsstyrelsen organiserade
riksdriftbyrån har liksom tidigare varit i funktion. — Liksom under föregående
krigsår har även under år 1942 den kompletteringskraft, som vid otillräcklig
vattenkrafttillgång måste alstras med kol i ångkraftstationer, begränsats
lill ett så lågt värde som möjligt. Tidigare utfärdade bestämmelser om reglering
av kolförbrukningen för elektrisk kraftproduktion samt örn begränsning
av elektrisk ånggenerering ha sålunda gällt även under detta år. Det förut inom
vissa delar av landet gällande förbudet mot användning av elektrisk kraft
för rumsuppvärmning m. m. upphävdes den 11 april i samband med vårflodens
inträdande, men återinfördes i en något modifierad form den 1 oktober.
— Under hösten försämrades kraftsituationen i så hög grad, alt det blev
nödvändigt att införa ransonering av den elektriska kraftförbrukningen för

8

Riksdagsberåttelsen.

vissa industrigrupper, vilken ransonering trädde i kraft vid månadsskiftet
oktober—november. Omedelbart därefter inträffade emellertid en mycket
kraftig regnperiod över hela landet, som hastigt förbättrade situationen, så
att ransoneringen kunde upphävas redan den 3 november. Utsikterna för kraftförsörjningen
under den återstående delen av vintern ha blivit avsevärt ljusare.

De nyanlagda vägar, som år 1942 färdigställts under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
centrala uppsikt och vilka utförts med statsbidrag,
uppgå till en sammanlagd längd av 323 km. Kostnaden härför uppgår till 8.3
miljoner kronor. Omläggningar och förbättringar av landsbygdens vägar hava
under året färdigställts till en längd av 298 km och för en sammanlagd
kostnad av 12.1 miljoner kronor.

215 i arbetsplaner ingående broförslag hava granskats och godkänts.
Arbetsritningar hava godkänts för sammanlagt 143 broföretag. Därjämte har
entreprenör godkänts för 63 broarbeten för en entreprenadsumma av tillhopa
3.0 miljoner kronor.

Antalet pågående respektive fullbordade hamn- och farledsarbet
e n samt vatten- och avloppsledningsanläggningar, respektive
oljelagringsanläggningar, vilka utförts genom styrelsens
försorg eller under dess kontroll, utgör 139 respektive 48.

Förvaltningen av Göteborg s—T Ölslanda flygplats har övertagits
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Bland större byggnadsarbeten, som handhavas av byggnadsstyrelsen
och fullbordats under år 1942 må nämnas: nybyggnader för marinens
myndigheter och statens sjuksköterskeskola i Stockholm samt för länsstyrelsen
i Västerås, förrådsbyggnad för telegrafverket i Nässjö, bostadshus
för postverket i Boden, biblioteksbyggnad vid lantbrukshögskolan i Uppsala,
telefonstationsbyggnader i Spånga och Storängen, ombyggnad av universitetsbiblioteket
i Uppsala, serafimerlasarettet i Stockholm och köksbyggnader vid
Frösö sjukhus i Östersund. — Av tidigare påbörjade byggnadsarbeten hava
under år 1942 pågått bland annat: nybyggnader för Sidsjöns sjukhus i Sundsvall
och laboratorier för gjuteriteknik vid tekniska högskolan i Stockholm,
verkstads- och förrådsbyggnader för telegrafverket i Ulvsunda och flygstationsbyggnad
i Bulltofta samt ombyggnad av posthuset i Malmö. — Under
året hava bland andra följande byggnadsarbeten påbörjats: nybyggnader för
flygvapnets myndigheter, gymnastiska centralinstitutet, veterinärbakteriologiska
anstalten och ingenjörsvetenskapsakademiens laboratorier i Stockholm
samt maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid lantbrukshögskolan i
Uppsala, nytt landsstatshus i Halmstad, örn- och tillbyggnad av länsresidenset
i Nyköping och telefonstationen i Lund samt tillbyggnad av landsstatshuset i
Göteborg.

Bland större utredningsarbeten rörande tillämnade byggnadsföretag,
som under år 1942 pågått inom byggnadsstyrelsen, märkas: utredningar
rörande nybyggnader för marinens och flygvapnets myndigheter, högs -

Ecklesiastikdepartementet.

9

ta domstolen och nedre justitierevisionen, Överståthållarämbetet, militära högskolorna,
försvarsväsendets centrala förvaltningsorgan, kungl, biblioteket,
riksarkivet, krigsarkivet, gymnastiska centralinstitutet, riksräkenskapsverket,
ingenjörsvetenskapsakademiens forskningsinstitut, veterinärbakteriologiska
anstalten, skogsförsöksanstalten, lantbrukskemiska kontrollanstalten, tandläkarinstitutet,
länsstyrelserna i Malmö, Göteborg, Luleå, Kristianstad, Karlstad,
Linköping, Vänersborg, Mariestad och Växjö samt lantmäterikontoret i
Örebro, rörande lokaler för vägorganisationens distriktsexpeditioner, institutionsbyggnader
för universiteten i Uppsala och Lund, nytt landsarkiv i
Linköping, hovrättsbyggnad i Göteborg samt ombyggnad av dövstumskoloma
i Växjö och Lund. Utredning har dessutom pågått beträffande utnyttjandet
av staten tillhöriga fastigheter i Gamla staden och å Riddarholmen i Stockholm
i samband med det s. k. markavtalet. Den under år 1938 påbörjade utredningen
angående ett planmässigt ordnande av lokalfrågan för de statsinstitutioner,
som äro förlagda till Stockholm med omnejd, har fullföljts.

Finansdepartementet.

Redogörelser för förhållanden av betydelse att böra införas i denna berättelse
ha lämnats vid anmälan av finansplanen, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor samt anslagen under sjunde huvudtiteln i 1943 års statsverksproposition,
till vilka redogörelser hänvisas.

Ecklesiastikdepartementet.

Ett särskilt stift har inrättats för Stockholm jämte vissa kringliggande områden
med benämningen Stockholms stift och med biskopssäte i Stockholm.

Bestämmelser hava utfärdats örn användande i vissa fall av fond, som utgör
tillgång för avlöning av prästerskapet i visst pastorat (prästlönefond).

Kungl. Majit har den 16 oktober 1942 stadfäst ny svensk kyrkohandbok,
ny svensk evangeliebok och första delen av ny svensk mässbok att användas
från och med första söndagen i advent 1942.

Under året hava fastställts löneregleringar i omkring 120 pastorat.

Systemet för bestridande av kostnaderna för student- och realexamina har
omlagts. Tidigare finansierades examina genom att avgifter upptogos av eleverna.
Avgifterna skola numera inbetalas till statsverket och i stället har å
riksstaten uppförts ett anslag till examenskostnadernas bestridande.

Samrealskolorna i Boden och Hässleholm hava från och med läsåret 1942/
43 ombildats till högre allmänna läroverk. I gymnasiet vid högre allmänna
läroverket i Majorna får från samma tid intagas kvinnliga lärjungar.

Flickskolelinjen vid Uppsala högre elementarläroverk och gymnasium för
flickor ävensom Lindska skolan hava erkänts såsom kommunala flickskolor.

10

Riksdagsberättelsen.

Högre folkskolorna i Svenljunga, Grängesberg, Åsele och Gislaved hava
efter ombildning erkänts som kommunala mellanskolor och handelslinjen vid
högre folkskolan i Uppsala har anordnats som praktisk mellanskola.

Högre folkskolor hava erkänts i Vindeln, Hagfors och Norsjö, varjämte en
teknisk linje inrättats vid högre folkskolan i Västerås.

I fråga om beviljande av byggnadstillstånd och statsbidrag till byggnader
för folkskoleväsendet har tillämpats en mycket stark restriktivitet, beroende
på rådande förhållanden på arbetsmarknaden och bristen på byggnadsmateriel.
Även sådana byggnadsföretag, som i och för sig äro mycket starkt motiverade,
ha måst uppskjutas.

Jordbruksdepartementet.

Väderleken var under sommaren och hösten tämligen kall och årets skörd
blev på grund därav avsevärt försenad. Bärgningsvädret var därjämte på
många håll ogynnsamt, vilket inverkade menligt på skördens kvalitet.
Årets skörderesultat synes kunna betecknas såsom åtskilligt under medelmåttigt
för höstvete och omkring medelmåttigt för höstråg. För vårsäd,
potatis, rotfrukter och hö blev skördeutfallet något under medelmåttigt.
Skörderesultatet i sin helhet har emellertid blivit avgjort bättre än under
fjolåret och synes kunna betecknas såsom något under medelmåttigt. Köksväxtema
ha i allmänhet givit god skörd. Fruktskörden har på grund av
de senaste vintrarnas stora förödelser genom frostskador på träden starkt
reducerats.

Liksom under föregående år ha statsmakterna med ett flertal åtgärder ingripit
reglerande i prisbildningen för jordbrukets produkter.

Till följd av den stränga och ihållande vintern måste fisket vid väst- och
sydkusten under årets tre första månader till stor del inställas på grund av
ishinder. Liksom under de två närmast föregående åren ha västkustfiskarena
på grund av krigsförhållandena varit avstängda från flera av sina viktigaste
fiskeplatser. Knappheten på motorbränsle har också gjort, att fisket icke
kunnat bedrivas i full utsträckning. Det har även varit förenat med svårigheter
att anskaffa fiskredskap i erforderliga kvantiteter. Trots dessa ävensom
andra ogynnsamma faktorer har dock havsfisket, som helhet betraktat,
givit ungefär medelgott fångstutbyte. Sötvattensfisket har även påverkats
ogynnsamt av ovannämnda faktorer framför allt redskapsbristen. Samtidigt
har dock detta fiske mångenstädes kunnat intensifieras genom att vissa
restriktiva fångstbestämmelser upphävts.

Kapitalskulden till egnahemslånefonden och till arbetarsmåbrukslånefonden
utgjorde den 1 juli 1942 251 miljoner respektive 38.5 miljoner kronor.
Arbetarsmåbruksstatslån lia under år 1942 beviljats 78 kommuner.

Sedan berättelsen till 1942 års riksdag avgavs har för bildande av nya eller
utvidgande av förut befintliga kronoparken inköp avslutats beträffande 728.72
hektar mark för en köpeskilling av 129,543 kronor.

Handelsdepartementet.

.11

Utgivningen av den ekonomiska kartan över Gotlands län har slutförts.
Det under år 1936 påbörjade arbetet med byggande av flottled från Dalälven
vid Marma till Bottniska viken har fullbordats.

Handelsdepartementet.

Under tiden 1 januari—31 oktober 1942 har Kungl. Maj:t meddelat tillstånd
för sammanlagt 2,988 km kraftledningar.

Kungl. Maj:t har den 16 oktober 1942 uppdragit åt kommerskollegium
att verkställa en statistisk undersökning rörande industriens kapitalinvesteringar
i egna anläggningar under åren 1939—1942 och planerade dylika
investeringar under år 1943.

Under år 1942 hava färdigställts åtta av aderton stycken för fyrbelysning
av farleden genom Ellös- och Havstensfjordarna till Uddevalla planerade
fyrar. I farleden Södertälje—Hävringe har fyrbelysningen kompletterats
med sex nya fyrar. Likaledes har fyrbelysningen i farleden från Kanholmsfjärden
till Granhamnsfjärden öster om Möja i Stockholms yttre skärgård
kompletterats med tre nya fyrar. I farleden Bråviken—Arkö ha två lysbojar
ersatts med tre fasta fyrar. Ensmärken ha anordnats för säkerställande av
navigeringen under dager i farleden norr örn Junkö vid inloppet till Luleå.
I samband därmed har en ny fyr uppförts å Germandöhällan.

Det geologiska kartbladsarbetet har under år 1942 bedrivits
i inskränkt omfattning. Den under året kartlagda arealen omfattar sammanlagt
382 kvadratkilometer. Under året har påbörjats en översiktskartering av
jordarterna inom Kopparbergs län. — De malmgeologiska arbetena
inom övre Norrland ha pågått i överensstämmelse med fastställda planer. I
Västerbottens län ha dessa arbeten huvudsakligen varit koncentrerade till
Kuorbevarefältet i Malå socken och Rävlidsmyrgruvan i Lycksele socken. Inom
Kuorbevarefältet har den s. k. Lindsköldsmalmen, strax norr om Adakgruvan,
varit föremål för fortsatta borrningar från dagen, varigenom den därstädes
påvisade kvantiteten kopparmalm undergått en betydande ökning.
Inom den östra delen av samma fält har indikationen Rudtjebäcken undersökts
genom borrning från dagen. Vid dessa borrningar, som icke äro avslutade,
har påträffats en koppar- och zinkhaltig svavelkismalm, sannolikt av
betydande dimensioner. -— Djupborrningen vid Höllviken i Skåne, som avser
att undersöka möjligheterna för förekomsten av salt och olja, har återupptagits
under året, sedan en borrmaskin med större kapacitet blivit tillgänglig.
— Bearbetningen av material från alunskiff erundersökningar
har under året pågått. Nya fältundersökningar över den oljeförande
alunskiffern i Närke ha påbörjats. — Undersökningar rörande stenindustriens
naturliga förutsättningar ha pågått framförallt inom Bohuslän
och Blekinge. — Agrikulturgeologiska undersökningar ha
pågått inom Skaraborgs län.

12

Riksdagsberättelsen.

Patent- och registreringsverket har under tiden 1 januari
—31 oktober 1942 beviljat 2,320 patent samt registrerat 933 bolag med ett
sammanlagt tecknat aktiekapital av 50.3 miljoner kronor.

I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning hava upptagits
de bidrag av lotterimedel, som beviljats under år 1942.

Folkhushållningsdepartem entet.

Redogörelse för åtgärder av betydelse att böra införas i denna berättelse
har lämnats vid behandlingen i 1943 års statsverksproposition av de frågor,
som beröra anslagen till folkhushållningsdepartementet, till vilken redogörelse
hänvisas.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

13

I Ju: 2

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

J ustitiedepartementet.1

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. Sakkunniga för översyn av lagstiftningen örn fri rättegång (1942:123).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1941 för
att verkställa en allmän översyn av lagstiftningen örn fri rättegång (se rostoch
Inrikes tidn. den 13 december 1941):

Danielson, B. G. E., byråchef för lagärenden, ordförande;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Vallquist, S., häradshövding;

Bäärnhielm, G., rådman;

Swartling, E. G., advokat, direktör vid Stockholms stads rättshjälpsanstalt.
Sekreterare:

Holmgren, H. K. H., hovrättsassessor.

Beträffande direktiven för de sakkunnigas uppdrag, se 1942:1 Ju 23.
De sakkunniga ha under år 1942 sammanträtt 13 dagar.

De sakkunniga ha den 21 november 1942 avgivit betänkande med förslag
rörande fri rättegång (Statens off. utredn. 1942:50).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för utredning angående polismans rätt att bruka våld, m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1942 för att
inom departementet utreda frågan örn reglering i lag av polismans rätt att
i tjänsteutövning bruka våld ävensom verkställa översyn av gällande föreskrifter
i samma ämne beträffande militärpersonal, som användes vid upprätthållande
av allmän ordning, samt att i samband därmed upptaga till
prövning jämväl andra polisväsendet berörande frågor
dels såsom utredningsmän:

Leche, E. II., häradshövding;

1 Arbetsredogörelser för år 1942 angående lagberedningen och processlagberedningen äro, för
att bringas till riksdagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartcmentsärenden.

14

Riksdagsberåttelsen.

I Ju: 2 Ros, A. K. E., polismästare;

Hallenborg, C. A. M., byråchef i utrikesdepartementet (beträffande polisens

uppgifter och befogenheter i händelse av krig);

dels ock att deltaga i överläggningar med utredningsmännen beträffande
särskilda frågor:

Thulin, G., statspolisintendent;

Bonde, T. C:son, major vid generalstabskåren.

Sekreterare:

Cederbalk, S., hovrättsfiskal.

Utredningsmännen ha den 18 december 1942 ''avlämnat utredning angående
frågan örn polismans rätt att bruka våld m. m. jämte därtill hörande
författningsförslag och bilagor (Statens off. utredn. 1942: 54).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredning angående ändringar i lösen- och stämpelförordningarna.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 för
att biträda med verkställande av utredning angående de ändringar i lösenoch
stämpelförordningarna, som lämpligen böra genomföras i samband med
domsagoreformen (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1942):
Regner, N., hovrättsråd, t. f. byråchef för lagärenden;

Zetterstrand, B., häradshövding;

Höijer, F., rådman.

Direktiven för utredningsmännens uppdrag framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade därvid:

I anledning av en till 1942 års riksdag avlåten proposition, nr 252, har
riksdagen beslutat godkänna de i propositionen framlagda huvudgrunderna
för en omorganisation av domsagoförvaltningen m. m., avsedd att träda i
tillämpning den 1 juli 1943. Reformen innebär bl. a., att häradshövdingarnas
sportler skola indragas till statsverket. I 1937 års domsa''goutrednings
betänkande, som låg till grund för propositionen, anfördes härom: De nuvarande
lösenavgifterna borde vid löneregleringens ikraftträdande indragas
till statsverket, därvid enligt 5 § i expeditionslösenförordningen i stället för
lösen skulle utgå stämpel till motsvarande belopp. Det kunde ifrågasättas,
huruvida icke de sammanlagda stämpelavgifterna i detta sammanhang borde
underkastas en allmän revision. Emellertid torde i samband med processreformens
genomförande ett helt nytt system med rättegångsavgifter i stället
för stämpel å domboksutdrag komma att införas. I avbidan härå torde
ej nu någon ändring i gällande lösen- och stämpelsatser böra vidtagas. Stämpelavgifterna
beträffande inskrivningsväsendet torde även vara i behov av
revision efter genomförande av inskrivningsreformen och den nu förevarande
löneregleringen. Sedan avlöningssystemet frigjorts från lösenavgifterna
och dessa omvandlats till stämpelavgifter, kunde avgifternas belopp mera
fritt bestämmas i enlighet med vad ur sakliga synpunkter funnes lämpligt.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 15

I propositionen anslöt jag mig till domsagoutredningens förslag rörande [ Ju: S
förvandling av lösenavgifterna lill stämpel. Jag uttalade därvid även den
meningen, alt beloppen borde undergå vissa jämkningar.

Styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare bar i skrivelse den 14 januari
1941 hemställt, att Kungl. Majit måtte låta verkställa en översyn av
förordningen angående expeditionslösen, därvid de vid stadsdomstolarna utgående
lösenavgifterna borde höjas till skäliga belopp. I skrivelsen framhölls
bland annat, att ett stort antal befattningshavare vid stadsdomstolarna, vilka
vore berättigade att uppbära lösenavgifter, fått sina sportelinkomster avsevärt
minskade under år 1940. Styrelsen erinrade vidare om att de stadskommuner,
vilka i stället för vederbörande befattningshavare uppbure till magistraten
och rådhusrätten inflytande lösenmedel, måst vidkännas en allmän
minskning av dylika inkomster. De lösenbelopp, som stadsdomstolarna eller
vid dem anställda befattningshavare ägde uppbära, torde vara avsedda dels
till att bereda viss mindre ersättning till befattningshavaren för utfört arbete,
dels ock till att bestrida kostnaderna för diarieföring, blanketter, papper,
utskrift, skrivmateriel m. m. I åtskilliga fall täckte nu utgående lösenbelopp
icke ens kostnaderna för protokollsutskrifter och andra direkta kansliutgifter.
Såsom exempel på avgifter, vilka borde väsentligt höjas, har styrelsen
nämnt lösen för protokoll och avskrifter, kommunikationsresolutioner, stämningar
och vederhäftighetsbevis.

För verkställande av utredning rörande de frågor, som här berörts, torde
särskilda sakkunniga böra tillkallas. Förslag bör av de sakkunniga framläggas
till de ändringar i lösen- och stämpelförordningarna som lämpligen
böra genomföras i samband med domsagoreformen. Härvid bör jämväl upptagas
spörsmålet örn de nuvarande kommissionärsarvodena. Enligt domsagoutredningens
förslag skulle dessa arvoden indragas till statsverket samt
förvandlas till stämpelavgifter å motsvarande belopp, och i enlighet härmed
har i ett sedermera inom justitiedepartementet utarbetat förslag till ny domsagostadga
icke upptagits bestämmelser örn konnnissionärsarvodenas belopp.
I samband med utredningen av dessa frågor bör även uppmärksammas
önskvärdheten av att enhetliga debiteringsnormer komma till användning.
I detta hänseende kan det måhända finnas påkallat att förtydliga vissa
bestämmelser eller utfärda nya föreskrifter, t. ex. angående debitering i
inskrivningsärenden av avgift för äganderätts- eller andra åtkomstbevis.

Vidare bör utredas, i vilken omfattning en höjning bör företagas av vissa
hithörande lösen- och stämpelavgifter. I första hand bör utredningen avse
lösen och stämpel å expeditioner, som utgå från underdomstolarna, men
även lösen- och stämpelbeloppen hos andra myndigheter böra inbegripas
i den utsträckning det befinnes påkallat för alt uppnå önskvärd enhetlighet.

Vid utredningen bör övervägas huruvida eventuella bestämmelser örn höjning
av avgifterna böra bliva av blott tillfällig natur i likhet med de bestämmelser
som år 1918 utfärdades angående provisorisk ökning av vissa
lösenbelopp. Utredningen bör såvitt angår stadsdomstolarna icke åsyfta åt -

16

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 3 gärder av lönereglerande karaktär. Sådana åtgärder böra i den mån det erfordras
vidtagas i annan ordning.

Utredningen bör bedrivas så skyndsamt att förslag kan avlämnas före 1942
års utgång.

Utredningsmännen ha den 31 december 1942 avlämnat promemoria med
förslag till vissa ändringar i lösen- och stämpelförordningama (Statens off.
utredn. 1942:61).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1943.

4. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning angående
lokaler för Högsta domstolen, Nedre justitierevisionen och Svea hovrätt

(1940: 13; 1941: I 9; 1942: I 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 23 maj 1935 och den
5 december 1941:

Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm.;

Vult von Steyern, N., justitieråd;

Hesselgren, O., revisionssekreterare, Nedre justitierevisionens ordförande.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 7 och 1942: I Ju 5.
Under år 1942 ha vissa inom byggnadsstyrelsen utarbetade förslag varit
föremål för övervägande.

5. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
(1940: 14; 1941: I 10; 1942: I 6).

Enligt departementschefens beslut den 23 december 1939 skall den del
av de sakkunnigas utredningsuppdrag som icke slutförts, nämligen frågan
örn lagstiftning beträffande förorening av luften, tills vidare vila.

6. Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningens
område (1940: 15; 1941: I 11; 1942: I 7).‘

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

7. Sträffråttskommittén (1940: 16; 1941: I 12; 1942: I 8).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 juni 1937 och
den 11 oktober 1940 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1937 och den
19 oktober 1940):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Wetter, F., professor;

Bergendal, R., professor;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

17

Strahl, I., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden; 1 Ju: S

Beckman, N., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med kommittén
hava den 4 februari 1942 utsetts:

Hallgren, E. S., underståthållare;

Lech, J. C. H., rådman;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Persson, K. G., landsfogde;

Stjernstedt, G. M. V., friherre, advokat;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Beträffande riktlinjerna för kommitténs uppdrag, se 1941: I Ju 12.

I samband med att kommitténs tidigare avgivna förslag till ny lagstiftning
om förmögenhetsbrott behandlades vid 1942 års riksdag anförde första
lagutskottet i sitt härutinnan av rihagen godkända utlåtande (nr 18), att
de nuvarande reglerna om åverkan i strafflagens 24 kap. borde bibehållas
i huvudsak oförändrade samt att straffrättskommittén, som vid sitt fortsatta
arbete hade att behandla skadegörelse, lämpligen i samband därmed kunde
upptaga strafflagens 24 kap. till förnyat övervägande. På grund härav har
kommittén upptagit även nämnda kapitel till utredning. Det område av
strafflagens speciella del, som skall omfattas av kommitténs nästa förslag,
kommer att i huvudsak motsvara 7—13, 19, 24 och 25 kapitlen i gällande
strafflag. I början av år 1942 hade preliminära lagtexter till hela detta område
blivit färdigställda. Dessa texter genomgingos med de till deltagande i
kommitténs överläggningar utsedda vid plenarsammanträden den 2, 3, 4 och
5 mars, den 17, 18 och 20 april samt den 18, 26, 27, 29 och 30 juni 1942.

Sedan i samband härmed utkasten till lagtexter ytterligare överarbetats, har
kommittén börjat författa motiv till nämnda lagförslag.

8. 1938 års patentutredning (1940: 20; 1941: I 14; 1942: I 9).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1938):

Hjertén, K. H. R., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

von Zweigbergk, Å., byråchef.

Hjertén och von Zweigbergk hava tillika utsetts att från svensk sida deltaga
i överläggningar mellan representanter för Sverige, Danmark, Finland
och Norge i syfte att i väsentliga delar uppnå likformighet i patentlagstiftningens
huvudgrunder.

Att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med honom
i frågor, som röra utredningen, hava den 11 september 1941 utsetts, likaledes
enligt ovannämnda bemyndigande:

Bergling, N., civilingenjör;

Brahmer, H., överingenjör;

Dahl, G., civilingenjör;

Bill. till riksd. prat. HUS. 1 sami. 2

Riksdagsbcriittelscn.

18

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 8 Eriksson, K. E., direktör;

Hasselrot, A., direktör.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel.: Patentverket.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 24.

Det nordiska samarbetet på patentlagstiftningens område har icke kunnat
förås vidare under år 1942. Även den svenska patentutredningens interna
arbete har på grund av tidsförhållandena och andra omständigheter tidvis
under året endast kunnat bedrivas i begränsad omfattning.

Utredningen har under år 1942 främst fullföljt strävandena att förbereda
partiella ändringar i gällande svenska patentlagstiftning. Betänkande med
förslag till lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 16 maj 1884
angående patent har avgivits den 30 december 1942 (Statens off. utredn.
1942: 58).

•

9. Sträf lagberedningen (1940:21; 1941:115; 1942:1 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1938):

Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande.

Sekreterare:

Ohlsson, L. G., hovrättsassessor.

Sakkunniga för samråd, efter kallelse av ordföranden, med beredningen

a) beträffande frågorna om sinnesundersökning i brottmål och strafflagens
tillräknelighetsbestämmelser ävensom vården av sinnessjuka brottslingar och
samhällets skilda reaktionsformer mot andra brottslingar som lida av rubbad
själs verksamhet:

Bergendal, R., professor;

Sondén, T., docent;

Eriksson, G. A., häradshövding;

Heuman, M., borgmästare;

Sjövall, E., professor.

b) beträffande sinnesundersökning i brottmål:

Göransson, H., överdirektör;

Goldkuhl, E., docent, överinspektör för sinnessjukvården.

Lokal: Hovrätten, Malmö; tel. 277 95.

Med stöd av bemyndigandet den 6 oktober 1938 har departementschefen
förordnat sekreteraren i ungdomsfängelsenämnden jur. kand. T. Lindberg att
fr. o. m. den 1 juni 1942 t. o. m. den 31 januari 1943 vara biträdande sekreterare
i beredningen.

Den 19 mars 1942 förordnade departementschefen, med stöd av ovannämnda
bemyndigande den 6 oktober 1938, att beredningen skulle upptaga frågan
rörande lagstiftning om åtalseftergift såvitt angår ungdomliga lagöverträdare.
I samband därmed förordnades att beredningen vid ifrågavarande utredning
skulle samråda med Eriksson, Göransson och Heuman ävensom med
Agge, I., professor.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

19

Beredningen avlämnade den 30 maj 1942 promemoria med förslag till lag I Ju; g
om eftergift av åtal mot minderåriga m. m. (Statens off. utredn. 1942: 28).

Betänkande angående strafflagens tillräknelighetsbestämmelser, sinnesundersökning
m. m. har avgivits den 31 december 1942 (Statens off. utredn.

1942: 59). Därmed bär beredningen slutbehandlat de frågor, som enligt departementschefens
beslut den 27 december 1938 och den 23 december 1939
(se 1939: Ju 25 och 1940: Ju 21) skulle upptagas av beredningen.

Genom beslut den 31 december 1942 har Kungl. Maj:t bestämt att åt strafflagberedningen
skall överlämnas att, jämte den på beredningen ankommande
fortsatta utredningen rörande straffsystemets och anstaltsväsendets reformering,
till behandling upptaga frågan om verkställighet av frihetsstraff. Vid
meddelandet av nämnda beslut anförde departementschefen bland annat följande.

I anförande till statsrådsprotokollet den 6 oktober 1938 redogjorde jag för
de huvudsakliga lagstiftnings- och organisationsfrågor som borde upptagas
till behandling av strafflagberedningen. Sammanfattningsvis angav jag beredningens
uppgift vara att verkställa utredning och framlägga förslag om
straffsystemets och anstaltsväsendets reformering.

Jag erinrade vid nämnda tillfälle örn att lagstiftningsarbetet på straffsystemets
område numera präglas av strävan att anpassa samhällets reaktion mot
brottsligheten icke blott efter brottets ari utan även efter den brottsliges personliga
egenskaper och förhållanden. Härigenom har åstadkommits en differentiering
av reaktionsformerna, så att vid sidan av de ordinära frihetsstraffen
skapats ett system av straffrättsliga skyddsåtgärder av olika slag. Dessa
skyddsåtgärder ha omdanats och kompletterats genom de under åren 1935—

1937 utfärdade lagarna om tvångsuppfostran, ungdomsfängelse samt förvaring
och internering i säkerhetsanstalt. År 1939 utfärdades ny lag örn villkorlig
dom, vilken skulle möjliggöra att frihetsstraff i ökad utsträckning ersattes
med fostrande och vägledande åtgärder för de brottsligas tillrättaförande. Sedan
år 1938 föreligger därjämte sakkunnigbetänkande med förslag till reformerad
lagstiftning om villkorlig frigivning, vilket åsyftar att förbättra möjligheterna
att genom lämpliga eftervårdande åtgärder återföra de från frihetsstraff
frigivna till samhällsnyttigt arbete. Även frågan om behandlingen av
arbetsskygga förbrytare har varit föremål för utredning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1938 förordnade
jag den 8 påföljande december, att strafflagberedningen omedelbart skulle
till särskild behandling upptaga frågan om den rättsliga behandlingen av förbrytare,
vilka begått brott under inflytande av rubbad själsverksamhet, samt
om revision av strafflagens tillräknelighetsbestämmelser. I samband därmed
skulle beredningen även behandla frågan örn de reformer i organisatoriskt
hänseende, som kunde finnas lämpliga med avseende å sinnesundersökningar
av för brott tilltalade samt vård av sinnessjuka brottslingar. Dessa utredningar
ha nu slutförts av beredningen, som denna dag avgivit betänkande
rörande de nämnda spörsmålen (Statens off. utredn. 1942: 59). Tidigare har
beredningen på grund av särskilda förordnanden verkställt utredning och
avgivit förslag till lagstiftning om kastrering (Statens off. utredn. 1941: 25),

20

Riksdagsberåttelsen.

1 litt: 9 om åtgärder mot homosexualitetens samhällsfarliga yttringar (Statens off.

utredn. 1941: 32) och örn eftergift av åtal mot minderåriga (Statens off. utreda
1942: 28).

Det synes nu vara lämpligt, att de i direktiven för strafflagberedningen
angivna spörsmål, som röra de ordinära frihetsstraffen, upptagas till omprövning.
Härvid kommer bland annat i betraktande frågan huruvida den
gällande systematiska anordningen av frihetsstraffet — med dess uppdelning
på två, i viss utsträckning parallella straffarter — kan anses ändamålsenlig.
Utredningen bör på detta område, såsom angavs i direktiven för strafflagberedningen,
avse frågan örn en sammansmältning av straffarbete och fängelse
eller erforderlig jämkning av gränserna mellan de båda straffarterna, liksom
även möjliga utvägar att inskränka användningen av korta frihetsstraff samt
förutsättningarna för inrättande av ett särskilt mildare frihetsstraff. I detta
sammanhang inställer sig bland annat även spörsmålet om ändrad gränsdragning
för användningen av bötesstraffet.

Även inom gränserna för det ordinära frihetsstraffet finnes utrymme för en
viss differentiering i behandlingen av de till sådant straff dömda, och det är
uppenbarligen av betydelse att man vid utredningen på detta område tillbörligen
beaktar de möjligheter som i sådant hänseende kunna stå till buds.
över huvud synes det vara lämpligt och önskvärt, att den på strafflagberedningen
ankommande fortsatta utredningen rörande straffsystemets reformering
även tager sikte på de spörsmål som röra verkställigheten av de tidsbestämda
ordinära frihetsstraffen. Sambandet mellan straffsystem och straffverkställighet
har särskilt understrukits i det av första lagutskottet vid 1942
års riksdag avgivna utlåtandet (nr 61) i anledning av väckta motioner om en
översyn av straffverkställigheten vid frihetsstraff. Jämte frågan örn en mera
tillfredsställande differentiering genom klientelets uppdelning på anstalter av
olika typer berördes i utskottets utlåtande jämväl spörsmålen örn cellstraffet
och gemensamhetsstraffet, om organisationen av fångarbetet och ersättningen
för sådant arbete samt om fångvårdspersonalens utbildning och rekrytering.

I samtliga dessa hänseenden synes en närmare utredning påkallad.

Vad angår den sistnämnda, i viss mån fristående frågan beträffande fångvårdspersonalen
må emellertid erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 6
november 1942 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen att i samråd med särskilda
för ändamålet utsedda sakkunniga verkställa utredning och framlägga förslag
rörande fångvårdspersonalens utbildning och rekrytering.

Likaledes må erinras om att fångvårdsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t
den 19 november 1942 framlagt förslag till vissa jämkningar i 1916 års lag
angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff, vilket avser att
vid straffverkställigheten möjliggöra större hänsynstagande till individuella
förhållanden. Förslaget torde efter vederbörlig remissbehandling och eventuell
överarbetning kunna föreläggas 1943 års riksdag. Emellertid åsyftas med
detta förslag givetvis icke att vinna en slutgiltig lösning av frågan om enrumsoch
gemensamhetsstraffen.

Uppenbart är att förändringar beträffande straffsystemet och straffverkställigheten
återverka på fångvårdens organisation. Till strafflagberedningens

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 21

arbetsuppgifter hör därför också enligt de år 1938 meddelade direktiven att
verkställa utredning rörande organisationsspörsmålen, varvid särskilt anstaltsväsendets
byggnadsfrågor skola beaktas. De efter beredningens tillsättande
ändrade tidsförhållandena komma med all sannolikhet att för några
år framåt utgöra hinder för reformer, vilka kräva mera omfattande nybyggnader
eller andra större ändringar i fråga om anstaltsväsendet. Med hänsyn
härtill torde det vara lämpligt att i första hand söka tillvarataga möjligheterna
att även på de nu ifrågavarande områdena genomföra partiella reformer.
Det synes sålunda vara ändamålsenligt, att strafflagberedningen genom förberedande
undersökningar förskaffar sig en överblick över de problem som
föreligga i fråga örn straffsystemet, straffverkställigheten och anstaltsväsendet
samt det inbördes sammanhanget mellan dem och att beredningen, enligt
chefens för justitiedepartementet bestämmande, till närmare utredning upplager
sådana spörsmål rörande vilka en särskild behandling befinnes möjlig.
Hänsyn bör härvid givetvis tagas såväl till reformbehovets styrka som till
de av tidsläget betingade omständigheter, vilka bestämma möjligheten att i
praktiken genomföra reformerna. Vid utredningen bör beaktas huruvida
reformer av straffverkställigheten kunna ske inom det bestående straffsystemets
ram.

10. Auktorrättskommittén (1940: 22; 1941: I 16; 1942: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Eberstein, G., professor;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen: Hemming-Sjöberg,

A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i Musikaliska akademien, ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim u. p. a.;

Dehlgren, S. F., chefredaktör;

Ahlberg, A., fil. d:r, föreståndare för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. d:r, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;
Dymling, C. A., fil. lie., tidigare verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst,
numera verkst, direktör i Aktiebolaget svensk filmindustri;

Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophonaktiebolaget
m. fl. företag;

Lemon, C. G., direktör, förutvarande ordförande i Svenska musikerförbundet; Liljestrand,

T., f. d. hovrättsråd, ordförande i Svenska bokförläggareföreningen
(avliden den 13 november 1942);

Lindberg, E., vice-professor, sekreterare i Akademien för de fria konsterna;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget svensk
filmindustri, led. av I kamm.;

Ja: it

22 Riksdagsberåttelsen.

1 ■Hr: 16 von Konow, U., advokat, ombudsman i Sveriges författareförening och i
Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim u. p. a.
Sekreterare:

Zetterberg, H., hovrättsråd.

Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset 611.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

Kommitténs arbete har under år 1942, liksom tidigare, på grund av tidsförhållandena
kunnat bedrivas endast i begränsad omfattning.

Kommittén har biträtt vid utarbetande inom justitiedepartementet av
Kungl. Maj:ts proposition till 1942 års riksdag, nr 363, med förslag till lag
om tillfällig förlängning av skyddstid för litterära verk.

• De sakkunniga jämte sekreteraren hava tillsammans med delegerade för
Danmark och Finland deltagit i en konferens i Helsingfors och å Aulanko
invid Tavastehus den 21—den 29 september 1942. De norska delegerade
voro förhindrade att infinna sig vid konferensen.

Något sammanträde med intresserepresentanterna har icke hållits under år
1942.

11. Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937 års lagstiftning
om allmänna handlingars offentlighet (1940: 25; 1941: I 18; 1942: I 12).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1941 skall utredningen
vila tills vidare.

Kvarstående sakkunniga ha efter därom gjorda framställningar entledigats
den 18 december 1942.

12. Sakkunnig för utredning angående möjlighet för konkursbo att avsluta
av konkursgäldenår påbörjat byggnadsföretag (1940: 26; 1941: I 19;

1942: I 13).

Enligt beslut av departementschefen den 23 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

13. Ungdomsvårdskommittén (1940: 27; 1941: I 20; 1942: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939 och den
12 december 1941 för att verkställa utredning rörande åtgärder för bekämpande
av ungdomsbrottsligheten och till utredning jämväl upptaga frågan
om de missförhållanden som förefinnas inom det offentliga nöjeslivet och
örn botemedlen däremot (se Post- och Inrikes tidn. den 8 augusti 1939):
Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Pehrling, A. M., skyddshemsinspektör (avliden den 14 november 1942);
Hässelberg, A., folkskolinspektör;

Ronner, G., sekreterare i Arbetarnes bildningsförbund;

Råberg, E., major, direktör i Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

23

Dahmberg, E., redaktör; I Jll

Elfving, G., redaktör, ordförande i Nordens godtemplares ungdomsförbund.

Jämlikt bemyndigandet den 12 december 1941 tillkallade att på kallelse av
ordföranden deltaga i överläggningar med kommittén:

Alm, Ulla, redaktör;

Beckman, Sigrid, advokat;

Cedergren, C. A. H., generalsekreterare;

Rosén, Göta, barnavårdsombud, led. av II kamm.;

Stenberg, S. O., docent, överläkare;

Eriksson, G. T., aktuarie i fångvårdsstyrelsen.

Sekreterare:

Hector, H., assessor vid Stockholms rådhusrätt.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 20 71 14 och 20 7141.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juni 1942 har till kommittén för utredning
överlämnats jämväl frågan om åtgärder för en förbättrad ungdomsvård
i enlighet med vad riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 juni
1942, nr 327, hemställt (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1942). Därjämte
har departementschefen samma dag bemyndigats att utse högst fem personer
utöver det tidigare bestämda antalet att på kallelse av kommitténs ordförande
deltaga i överläggningar med kommittén ävensom att utse en person
att tills vidare, så länge behov därav föreligger med hänsyn till kommitténs
utvidgade uppdrag, tjänstgöra såsom sekreterare hos kommittén jämte den
därtill förut utsedde.

Med stöd av sistnämnda bemyndigande tillkallade:

Sehlstedt, O., redaktör, ordförande i socialdemokratiska ungdomsförbundet;
Hartman, J. L., fil. lie., ordförande i folkpartiets ungdomsförbund;

Holmstedt, I., jur. kand., ombudsman i ungsvenskarnas riksförbund;

Eliasson, L., sekreterare i svenska landsbygdens ungdomsförbund.

Sekreterare (utsedd jämlikt bemyndigandet den 19 juni 1942):

Eriksson, G. T.

Kommittén har under år 1942 hållit plenisammanträden den 19 januari,
den 20 april och den 22 september. Under tidsperioderna mellan plenisammanträdena
har kommittén varit verksam i olika delegationer. Även de personer,
som på kallelse av ordföranden skola deltaga i överläggningar med
kommittén, ha deltagit i delegationsarbetet. Delegationssammanträden ha
hållits under 44 dagar. Vid åtskilliga av dessa delegationssammanträden ha
utomstående sakkunniga närvarit och tillhandagått med upplysningar. Två
delegationssammanträden lia hållits tillsammans med delegater från 1940 års
skolutredning. Dessutom ha ordföranden och sekreterarna var för sig eller
gemensamt samrått med myndigheter, experter och representanter för olika
sammanslutningar.

Kommitténs och delegationernas arbete har omspänt bland annat följande
områden, nämligen organiserandet av kontakt mellan föräldrar, skola och
barnavårdsmyndigheter, upprätthållandet av efterkontakt med skolin ung -

24

Riksdagsberåttelsen.

I jli: 13 dom i åldern 14—18 år, möjligheterna till ett tidigt uppspårande och effektivt
omhändertagande av samhällsfarlig psykopatungdom, vidtagandet av stödåtgärder
för psykiskt illa utrustad ungdom, anordnandet av stöd åt ungdom
som flyttar från hemorten, möjligheterna att öka ungdomens ekonomiska
ansvarskänsla samt att å skolschemat införa handledning i föreningsverksamhet
och elementär rättskunskap, möjligheterna att sanera nöjeslivet och
mildra alkoholsederna, vidtagandet av stödåtgärder för ungdomsorganisationerna
samt av åtgärder för tillgodoseende av ungdomens behov av sund
förströelse och lämplig fritidssysselsättning ävensom möjligheterna att reformera
förhörsmetoderna i sexualmål, vari barn och ungdom blivit inblandade.
Rundfrågningar och statistiska undersökningar ha anordnats eller påbörjats
i olika med utredningsarbetet sammanhängande frågor. Den 9 och 10
maj anordnade kommittén tillsammans med statens informationsstyrelses
sektion för folkberedskap en konferens i Stockholm rörande aktuella ungdomsfrågor.
Vidare har kommittén sökt kontakt med generalpoststyrelsen
i avsikt att få till stånd anordningar till försvårande av förfalskning av postkvitton.
Slutligen har kommittén avgivit av Kungl. Majit infordrade utlåtanden,
nämligen dels den 30 september över strafflagberedningens promemoria
med förslag till lag örn eftergift av åtal mot minderåriga m. m.,
dels ock den 11 november över Ericastiftelsens ansökan örn statsbidrag till
verksamheten för budgetåret 1943/44.

Det omfattande utredningsarbete, varmed kommittén sysslar, torde komma
att utmynna i ett antal betänkanden och skriftliga framställningar till Kungl.
Majit. Betänkande i ett par frågor å utredningsprogrammet kommer att framläggas
under första hälften av år 1943, varefter ytterligare betänkanden och
framställningar torde kunna förväntas under senare delen av året. För den
händelse de statistiska undersökningarna komma att bedrivas i den omfattning
kommittén planerat, kunna de beräknas vara slutförda i mitten av
år 1943.

14. 1939 års utlänning ssakkunniga (1940: 28; 1941: I 21; 1942: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1939):

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm., ordförande;

Friggeråker, J., lantbrukare, led. av I kamm.;

Bergquist, Th., statsråd, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.;

Engzell, G., utrikesråd.

Sekreterare:

Drougge, E., t. f. byråchef (avliden den 24 september 1942).

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Beträffande riktlinjerna för de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 28.

Utredningsarbetet har legat nere under år 1942. Dess återupptagande är
beroende på departementschefens bestämmande.

25

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

15. Fastighetsbildningssakkunniga (1940: 29; 1941: I 22; 1942: I 16). I Ju: 17

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Odencrants, J. O., häradshövding;

Palm, G., byråchef;

Quensel, S. G. L„ hovrättsråd, tillika sekreterare.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 03.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 29.

De sakkunniga ha under år 1942 hållit 19 plenisammanträden, varjämte
ordföranden samt ledamöterna Palm och Quensel bildat ett arbetsutskott och
samarbetat större delen av året.

Vidkommande de mera principiella och grundläggande problemen rörande
fastighetsbildningsväsendets reformering ha de sakkunniga i stort sett nått
fram till bestämda ståndpunkter, men sammanhanget med de allmänna civilrättsliga
reglerna angående jord föranleder att, innan utredningen slutföres,
hänsyn tages jämväl till den pågående revisionen av jordabalken. Samarbete
med lagberedningen har ock inletts genom arbetsutskottets sammanträde med
denna beredning. De sakkunniga lia emellertid återupptagit spörsmålet om
partiella reformer till snabbare avhjälpande av sådana brister i gällande
fastighetsbildningslagstiftning, vilka göra sig särskilt kännbara, då man vid
dess tillämpning söker förekomma nybildning av olämpliga fastigheter och
komplettera befintliga ofullständiga jordbruk. Till ytterligare utredning härom
ha de sakkunniga tillkallat ett antal överlantmätare, vilka vid olika tillfällen
inför de sakkunniga redogjort för fastighetsbildningsförhållandena —
var och en beträffande det län, där han har sin verksamhet. Vissa förslag
härutinnan torde komma att framläggas i början av år 1943.

De sakkunniga lia under året avgivit ett den 23 april 1942 dagtecknat,
av chefen för jordbruksdepartementet infordrat utlåtande angående vissa
ifrågasatta åtgärder mot spekulation med jordbruks- och skogsfastigheter.

16. Revision av lagstiftningen örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst

■och annat allmänt uppdrag (1940:30; 1941:1 23; 1942: I 17).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall med tillkallande
av sakkunniga tills vidare anstå.

17. Sakkunnig för utredning av vissa flottledsfrågors behandling (1940:31;

1941: I 24; 1942: I 18).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

26

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 18 18. Sakkunnig för en förberedande utredning om det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit genom fel eller försummelse av tjänsteman
(1940: 32; 1941: I 25; 1942: I 19).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

19. Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken (1942: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för att
biträda med arbetet på ett sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar, som bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Walin, G., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden.

Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset 649.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Ju 20.

Under år 1942 har påbörjats utarbetande av motiv till utkast till föräldrabalk.

20. Sakkunnig för fortsatt utredning angående revision av strafflagen för

krigsmakten (1942: I 21).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1936:

Regner, N., hovrättsråd, t. f. byråchef för lagärenden.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942: I Ju 21. .

Utredningen, som vilat sedan den 23 december 1939, återupptogs den 1 november
1941 och har med vissa avbrott pågått under år 1942.

21. Sakkunniga för revision av stadsplanelagstiftningen (1942:1 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1941 för
att verkställa utredning av frågan om regionplanelagstiftning och en översyn
av gällande lagstiftning för byggnadsverksamheten jämte vad därmed äger
samband (se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1941)
dels såsom utredningsmän:

Elliot, K., statssekreterare, tillika ordförande;

Malmberg, H., generaldirektör;

Wetterling, G. M. W., stadsarkitekt;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

dels ock att deltaga i överläggningar med utredningsmännen:

Ahlmark, S. A., advokat, ombudsman i Sveriges fastighetsägareförbund;
Andersson, E. V., byggmästare;

Bergvall, L., arkitekt;

Bernhard, H. B., civilingenjör;

Glimstedt, N. R., fastighets direktör;

Hast, N. B., civilingenjör;

Hedqvist, P. G., professor;

Häggbom, S., länsarkitekt;

Lindström, S. A., arkitekt;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

27

Lundquist, S. V., civilingenjör; I Jjjj 22

Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.;

Moller, T., arkitekt;

Södergren, J. R. A., väginspektör;

Sörensen, Iv., länsarkitekt;

Wåhlin, P. F., bankdirektör;

Öberg, Th., f. d. drätseldirektör.

Sekreterare:

Nordenstam, A., hovrättsassessor.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 64 44 (ordföranden) och 10 16 58 (sekreteraren)
.

Reträffande direktiven för utredningen, se 1942: I Ju 22.

Intill den 30 november 1942 ha ett 40-tal sammanträden hållits. Studieresor
ha företagits under tiden den 12—14 juni 1942 till Kalmar och den 27—29
november 1942 till Göteborg med omgivningar.

Den 16 april 1942 hade de sakkunniga avgivit betänkande med förslag till åtgärder
för snabbare handläggning av stadsplane- och tomtindelningsärenden
m. m. (Statens off. utredn. 1942:27).

En översyn har påbörjats av föreskrifterna i gällande lokala byggnadsordningar
i syfte att åstadkomma mera rationella och enhetliga bestämmelser.

Detta arbete väntas kunna bliva slutfört under första hälften av år 1943.

Jämsides härmed har arbetet med utformandet av en regionplanelagstiftning
och verkställandet av en allmän översyn av byggnadslagstiftningen påbörjats.

22. Sakkunniga för utredning av frågan örn skydd för anförtrodd egendom.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1942 för
att inom departementet verkställa utredning av frågan om skydd för anförtrodd
egendom (se Post- och Inrikes tidn. den 14 september 1942):

Walin, G., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden, ordförande;

Äström, A. M., bankombudsman;

Salmonson, S., advokat.

Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset 649.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade därvid: I

flera yttranden över straffrättskommitténs betänkande med förslag till
lagstiftning om förmögenhetsbrott (Statens off. utredn. 1940: 20) framställdes
önskemål örn utredning av frågan angående regler för avskiljande med verkan
mot borgenärerna av medel som mottagits under redovisningsskyldighet.
Spörsmålet blev även föremål för en preliminär utredning inom justitiedepartementet.
Under riksdagsbehandlingen av förslaget örn förmögenhetsbrotten
underströk styrelsen för Sveriges advokatsamfund i skrivelse till Konungen
den 25 februari 1942 angelägenheten av att en utredning av frågan ägde
rum. Första lagutskottet framhöll i sitt utlåtande över förslaget (nr 18) såsom
önskvärt, alt en lagstiftning i ämnet komme till stånd.

28

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 22 Att denna fråga tilldragit sig uppmärksamhet i samband med den nya
lagstiftningen örn förmögenhetsbrotten beror på den omgestaltning, som
förskingringsbrottet undergått. Förskingringsansvar kan enligt den nya lagstiftningen
inträda ej blott då någon tillägnar sig egendom, vartill annan är
ägare och som överlämnats i hans besittning, utan även eljest då någon, som
på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom
i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa
för denna, åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin
skyldighet. Detta innebär bland annat, att s. k. penningförskingring straffas
såsom förskingring. Enligt hittills gällande rätt har under dylika omständigheter
straff för trolöshet mot huvudman kunnat ådömas i vissa fall. Det har
ansetts vara av vikt, att lagstiftningen öppnar möjlighet för de redovisningsskyldiga
att på ett praktiskt sätt trygga redovisningsmedlen mot anspråk från
den redovisningsskyldiges borgenärer, därvid gjorts gällande att den svenska
rätten icke erbjöde tillräckliga möjligheter därtill.

En närmare utredning torde böra verkställas härom. Det synes vara rimligt,
att den redovisningsberättigade under vissa förutsättningar framför den
redovisningsskyldiges borgenärer erhåller företräde till egendom, som är
avsedd att användas till redovisningspliktens fullgörande, även om egendomen
mer eller mindre tillfälligt varit sammanblandad med den redovisningsskyldiges
tillgångar. Vid utredningen bör undersökas, i vad mån ett
sådant skydd kan beredas utan intrång i andras berättigade intressen.

De sakkunniga ha utarbetat utkast till lag i ämnet jämte motiv. Utredningen
beräknas bliva slulförd i början av år 1943.

23. Utredning angående lagstiftning rörande åtgärder i syfte att förhindra

spekulation i vattenkraft.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för att
inom departementet verkställa utredning av frågan om lagstiftning rörande
åtgärder i syfte att hindra spekulation i vattenkraft (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 november 1942):

Walin, G„ revisionssekreterare, byråchef för lagärenden, ordförande;
Rignell, N., revisionssekreterare;

Rusck, Å., driftdirektör;

Upmark, E., civilingenjör, sekreterare i Svenska vattenkraftföreningen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Under hänvisning till vad riksdagen
i skrivelse till Konungen den 12 maj 1942, nr 199, hemställt i fråga
örn möjligheterna att genom statens medverkan mera planmässigt än hittills
trygga landets och särskilt den svenska landsbygdens försörjning med
elektrisk kraft -— varvid riksdagen åberopade vad statsutskottet i sitt utlåtande
nr 86 anfört i ämnet — yttrade departementschefen bland annat:

Enligt den svenska vattenrätten gäller, att rätten till strömfall följer strandäganderätten.
I princip står det envar fallägare fritt att, om vattenlagens förutsättningar
äro uppfyllda, utbygga sitt fall efter vad han finner lämpligt
och vid den tidpunkt han själv väljer. Rätt till strömfall må köpas och säljas

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

29

såsom annan fast egendom. En dylik överlåtelse kan innebära antingen atti JllC 23
hela strömfallet byter ägare eller också att endast viss andel därav övergår
till ny innehavare. Ofta är nämligen rätten till ett strömfall uppdelad på
flera händer. För att utbyggnad skall komma till stånd kräves dä att tillräckligt
många andelar samlas på en hand så att majoritet erhålles eller att
två eller flera som tillsammans ha majoritet förena sig om utbyggnaden.

Gentemot minoriteten föreligger redan nu tvångsrätt med skyldighet för det
blivande kraftverkets ägare att lämna ersättning i kraft, där ej vattendomstolen
bestämt att ersättningen undantagsvis skall utgå i penningar. Härjämte
finnes bl. a. tvångsrätt, om den ena sidan av ett strömfall tillhör annan ägare
än den andra sidan.

Så länge tillgången på outbyggd högvärdig vattenkraft är god, innebär den
nu beskrivna ordningen näppeligen något hinder för en sund utveckling av
kraftindustrien. Det är emellertid tydligt, att när utbyggnaden av landets vattenkraft
nått ett visst stadium, svårigheter kunna uppstå att förvärva lämplig
vattenkraft till skäligt pris. För att uppnå ett gott ekonomiskt resultat kan
det vara påkallat att först utbygga strömfallen i ett och samma vattendrag,
innan man övergår till strömfallen i ett annat. Den som i spekulationssyfte
förvärvat strömfall i ett visst vattendrag, som är avsett att utbyggas inom en
nära framtid, kan emellertid hindra genomförandet av denna plan eller tilltvinga
sig en oskälig ersättning för att han skall överlåta det eller de fall
han innehar.

Det ligger nära till hands att använda expropriation för att undanröja ett
sådant hinder som nu sagts. Expropriationsinstitutet avser ju att bereda tillfälle
till tvångsförvärv just i sådana situationer, då det gäller att tillgodose
ett mera allmänt intresse och egendom icke kan förvärvas till rimligt pris.

Att tillämpa expropriationslagens bestämmelser för ändamål som avses i
detta sammanhang torde dock av flera skäl vara mindre lämpligt. De ekonomiskt
betydelsefulla frågor som härvid skulle uppkomma fordra en speciell
sakkunskap, som expropriationsnämnd svårligen kan förutsättas äga.

Det synes därför önskvärt, att ärenden av denna beskaffenhet komma att
handläggas av vattendomstol åtminstone såvitt angår ersättningsfrågan. Vattendomstolarna,
som bestå av lagfaren domare, ingenjörer och lekmän, äro
väl förtrogna med frågor örn lösen av vattenkraft och vad därmed äger samband.
Dessutom är att marka, att part i vattenmål äger utföra sin talan i
flera instanser. Härigenom torde skapas betydande garantier för att ersättningsfrågan
blir föremål för en objektiv och sakkunnig bedömning.

Mot de tendenser till osund spekulation, som numera framträtt och som
åsyftas av statsutskottet, höra åtgärder vidtagas så snabbt som möjligt. Med
hänsyn härtill hör denna fråga upptagas utan samband med den mera omfattande
utredning varom riksdagen hemställt. Härvid hör eftersträvas en
lösning, som anpassar sig till nu gällande grundprinciper i den svenska
vattenrätten. Ett planmässigt utbyggande av vattenkraften torde nämligen
kunna säkerställas utan att något avsteg därifrån göres. Huruvida rätt att
tillösa sig strömfall hör medgivas även annan än staten, får särskilt prövas.

Det torde icke vara uteslutet all jämväl kommun hör kunna erhålla möj -

30

Riksdagsberättelsen

I Ju: 23 lighet att i sådan ordning förvärva strömfall som erfordras för kommunens
kraftförsörjning.

Utredningen torde kunna slutföras under första kvartalet av år 1943.

24. Sakkunnig för utredning angående statlig kontroll över organisationer,
som avse att nyttiggöra auktorrättiglxeter.

Tillkallad enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 30 oktober 1942 för
att inom departementet, i samråd med auktorrättskommittén, verkställa utredning
angående statlig kontroll över organisationer, som avse att nyttiggöra
auktorrättigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1942):
Nordenfalk, J., revisionssekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid bland annat:

Enligt 2 § lagen den 30 maj 1919 om rätt till litterära och musikaliska
verk äger upphovsmannen till ett dylikt verk uteslutande rätt att förfoga
däröver i vissa angivna hänseenden. Dessa upphovsmannens befogenheter
omfatta icke blott olika sätt att mångfaldiga verket. Därunder inbegripes
även rätten att offentligen föredraga skrift eller muntligt föredrag, utföra
musikaliskt verk, uppföra dramatiskt eller mimiskt verk samt medelst kinematografi
offentligen framföra eller genom radio utsända ett verk. Till
mångfaldigande hänföres jämväl att överföra ett verk på mekaniskt tal- eller
musikinstrument eller på vals, platta, band eller annan till dylikt instrument
hörande inrättning. Där ett sålunda överfört verk genom instrumentet återgives,
anses detta såsom föredragande eller utförande av verket.

Upphovsmännens ensamrätt att på olika sätt framföra sina verk offentligen
har särskilt stor betydelse i fråga om musikaliska verk. Det är emellertid
av praktiska skäl knappast möjligt för kompositörerna att själva bevaka
sin rätt i detta avseende. De ha därför såväl i Sverige som i ett flertal
andra länder bildat särskilda sammanslutningar med uppgift att tillvarataga
dessa intressen.

I Sverige omhänderhaves denna uppgift i främsta rummet av Föreningen
Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (Stim) u. p. a. Denna förening
har enligt sina stadgar till ändamål att efter förvärv av rättigheter,
som enligt lag tillerkänts författare och tonsättare till sina verk, eller annorledes
till främjande av medlemmarnas ekonomiska intressen nyttiggöra
dessa rättigheter, att övervaka att intrång ej göres på samma rättigheter
samt att genom rättsliga .medel eller på annat sätt beivra sådant intrång.
Däremot omfattar Stims verksamhet icke kompositörernas rättigheter med
avseende å deras verks överförande på mekaniska instrument eller därtill
hörande inrättningar. Dessa rättigheter tillvaratagas i stället av Föreningen
Svenska Tonsättares Internationella Licensbyrå (Stil) u. p. a. Medlemmarna
i Stim äro enligt föreningens stadgar skyldiga att överlåta ifrågavarande rättigheter
till Stil. En del av de medel, som inflyta till Stim, överföras till den
ideella Föreningen Svenska Tonsättare, som genom utdelning av stipendier
och på andra sätt understöder svenskt musikliv.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 31

Efter framställning från Stims styrelse bemyndigade Kungl. Maj:t den 7j Ju: 24
juni 1940 chefen för justitiedepartementet att utse en person att följa den
verksamhet som utövas av Stim och hava inseende däröver i enlighet med
närmare föreskrifter av departementschefen. Med stöd av detta bemyndigande
förordnades en sådan granskningsman den 18 i samma månad. Enligt
den för honom gällande instruktionen, vilken fastställts den 19 december
1940, skall granskningsmannen särskilt övervaka, att föreningen, när den
bereder tonsättarna de förmåner vilka inrymmas i gällande lagstiftning, i
sin verksamhet förfar med skälig hänsyn till den musikintresserade allmänheten.
Han bör, i den mån hinder ej möter, närvara vid styrelsens och föreningens
sammanträden. Om han finner sig icke kunna gilla beslut, som
därvid fattas, skall han låta till protokollet anteckna sin avvikande mening.

Han äger taga del av föreningens räkenskaper och övriga handlingar samt
bör, i den mån hinder ej möter, närvara vid avtalsförhandlingar. Han skall
ock inhämta regelbundna rapporter från föreningens revisorer. Därest han
finner anledning till anmärkning eller erinran föreligga, skall han därom
omedelbart underrätta styrelsen. Är anmärkning eller erinran av svårare art,
skall därjämte anmälan göras hos chefen för justitiedepartementet. Granskningsmannen
skall vidare till departementschefen avgiva årlig berättelse över
sin verksamhet.

Den verksamhet, som bedrives av föreningen Stim och med denna förening
samverkande organisationer, är av största betydelse för musiklivet i vårt
land. Tonsättarna kunna i allmänhet ej påräkna någon större inkomst genom
försäljning av nottryck. Däremot kan framförandet av musikaliska
verk under årens lopp giva upphovsmännen ett mera betydande ekonomiskt
utbyte. Såsom förut berörts kunna emellertid kompositörerna i praktiken
icke själva bevaka sina intressen härvidlag, och de ha även så gott som
undantagslöst överlåtit sina rättigheter till Stim. Av vad nu sagts framgår,
att kompositörernas möjligheter att få ekonomiskt vederlag för sina verk och
därigenom kunna få ägna sig åt musikaliskt skapande i väsentlig mån är
beroende av den verksamhet, som utövas av Stim och övriga bär ifrågavarande
organisationer.

Å andra sidan måste även beaktas, huru denna verksamhet bedrives i förhållande
till den musikintresserade allmänheten och de företagare av olika
slag, som i sin rörelse utnyttja musikaliska verk. Vid flera tillfällen har denna
sida av Stims verksamhet varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet,
och den granskningsman, som tillsatts för alt hava inseende över
Stim, förordnades närmast med hänsyn till denna fråga, ehuru han fått anledning
att uppmärksamma jämväl andra delar av organisationens verksamhet.

Såsom framgår av vad som förut anförts är granskningsmannens befogenhet
mycket begränsad. Ilan har icke rätt att deltaga i de beslut, som fattas
inom Stim. Endast indirekt kan han öva inflytande däröver genom att anmäla
avvikande mening eller göra anmärkning hos chefen för justitiedepartementet,
örn svårare missförhållande yppas.

32

Riksdagsberättelsen.

I Jin 24 Med hänsyn till den betydelse, som här ifrågavarande organisationer äga
för det svenska kulturlivet, synes det angeläget, att deras verksamhet underkastas
en längre gående uppsikt från det allmännas sida. Kontrollen bör avse
organisationernas förhållande såväl till kompositörerna som till musikförbrukarna.
Därest liknande verksamhet skulle upptagas beträffande andra
slag av auktorrättigheter än dem som avse musikaliska verk, kan en dylik
kontroll även därvidlag bli erforderlig. I flera andra länder, däribland Danmark,
Nederländerna, Schweiz och Tyskland, ha kontrollåtgärder av mer
eller mindre genomgripande beskaffenhet införts med avseende å motsvarande
organisationer.

Utformningen av den här erforderliga kontrollen torde få bli beroende på resultatet
av en närmare utredning. Därvid bör även undersökas, huruvida ett
koncessionsförfarande eller någon annan form för statlig kontroll bör införas.

Med hänsyn till den betydelse, som ifrågavarande organisationsspörsmål
hava för lagstiftningen örn auktorrätt i allmänhet, bör utredningen bedrivas
i samråd med auktorrättskommittén.

25. Utredning rörande frågan om fångvårdspersonalens utbildning och

rekrytering.

Sedan första lagutskottet vid 1942 års riksdag i sitt utlåtande nr 61 i anledning
av vissa motioner upptagit frågan om fångvårdspersonalens utbildning
och rekrytering och därvid uttalat, att det syntes önskvärt att nämnda
fråga bleve föremål för utredning, har Kungl. Maj:t den 6 november 1942
uppdragit åt fångvårdsstyrelsen att verkställa utredning av nämnda fråga
samt därjämte bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla särskilda,
med pedagogisk och social verksamhet förtrogna sakkunniga ävensom
övrig expertis, som kan finnas behövlig för utredningens verkställande.

Att biträda fångvårdsstyrelsen såsom särskilda sakkunniga ha med stöd
av förenämnda bemyndigande tillkallats:

Norinder, Y. H. T., folkskolinspektör;

André, Märta, med. kand., föreståndare för socialinstitutets sociala praktiska
kurs.

Utrikesdepartementet.

A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. Nämnden för reglering av baltiska ersättningsanspråk (1942: I 1).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1941:

Eklund, C. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;

Engzell, G., utrikesråd;

Browaldh, K. E., bankdirektör.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1942: I U 1.

Nämnden har den 6 oktober 1942 avgivit förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

33

B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1943.

2. Understödsnämnden för Rgsslandssvenskar (1939: 3).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Hallenborg, C. A. M., byråchef, ordförande;

Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Carlsund, A., ingenjör.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.

Nämnden, vars kostnader sedan budgetåret 1939/40 bestritts från särskilt
anslag under tredje huvudtiteln, bekostas från och med innevarande budgetår
av kommittéanslaget.

Nämnden har under året intill den 1 december hållit omkring femtio sammanträden.

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. Utredning örn sammanslagning av marinens sjukhusvård i Karlskrona
med Blekinge läns landstings sjukhusvård (1942:1 10).

Den 17 februari 1939 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen att
utse delegerade för ämbetsverket att i samråd med representanter för Blekinge
läns landsting verkställa utredning angående förutsättningarna för en
sammanslagning av marinens sjukhus och länslasarettet i Karlskrona m. m.
Ett betänkande med utredning och förslag i ämnet avgavs den 3 januari
1941; landstingets förvaltningsutskott fann emellertid att den dittillsvarande
utredningen icke givit tillräckliga hållpunkter för ett slutligt ställningstagande
till frågan i hela dess vidd och hemställde därför i skrivelse den 21 december
1940, att Kungl. Majit måtte ej mindre uppdraga åt en särskild kommitté,
bestående av lika antal representanter för kronan och landstinget, att
verkställa ytterligare utredning av frågan om de ekonomiska och organisatoriska
betingelserna för en sammanslagning av marinens sjukhusvård i Karlskrona
och landstingets sjukhusvård, än även utse ordförande i berörda kommitté.

Med bifall härtill tillkallades, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
14 mars 1941, att såsom sakkunnig leda en ytterligare utredning i ämnet:
Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Med stöd av sistnämnda bemyndigande tillkallades enligt beslut av marinförvaltningen
den 15 april 1941 såsom

lith. till rilcsd. prof. 19iH. 1 sami. 3

Riksdagsberättelsen.

34

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 1 representanter för kronan:

Ekman, C. H. F. V. G., kommendör;

Crafoord, C., överläkare; samt

enligt beslut av Blekinge läns landstings förvaltningsutskott den 7 april
1941 såsom

representanter för landstinget:

Törnkvist, A. Å:son, led. av II kamm.;

Thörnberg, V. B., led. av I kamm.

Sekreterare:

Wikland, L. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Sakkunnig:

Grep, N., arkitekt.

Sedan Thörnberg avlidit den 15 februari 1942, har landstingets förvaltningsutskott
såsom representant i hans ställe utsett:

Svensson, C. L., kapten, Karlskrona.

De sakkunniga hava under året sammanträtt åtta gånger och företagit en
studieresa till Karlskrona.

De sakkunniga hava den 20 juli 1942 överlämnat betänkande med förslag
till organisation av marin- och landstingssjukvården i Karlskrona.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1941 års försvarsutredning (1942:1 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning, syftande till uppgörande
av förslag till en plan rörande den fortsatta organisationen av landets försvarskrafter
under den närmaste femårsperioden jämte därtill hörande kostnadsberäkningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1941)
dels att leda ifrågavarande utredning:

Wärn, T. G., f. d. statssekreterare;

dels ock att såsom sakkunniga biträda med utredningen:

Nordström, A. C. G:son, överste och chef för Skånska pansarregementet;
Wetterblad, B. V., kommendörkapten av 1. graden vid flottan;

Silfverberg, K. J. A., överstelöjtnant vid flygvapnet.

Utredningen har biträtts av ett stort antal experter.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942:1 Fö 11.

Utredningen har den 12 januari 1942 avgivit betänkande med förslag till
plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet (Statens off. utredn.
1942:1).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1941 års krigsfamiljebidragskommitté (1942:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 för att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande vissa frågor beträffande
krigsfamiljebidrag åt värnpliktiga (se Post- och Inrikes tidn. den
7 juli 1941):

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

35

Thomson, A. N., landshövding, ordförande; I FÖ: 4

Björck, K. G., överste;

De Geer, J. G. G., friherre, led. av II kamm.;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Johansson, Elsa, fru, led. av II kamm.;

Larsson, N., lantbrukare;

Öberg, S. E., överste.

Sekreterare:

Bergholtz, O. A., advokatfiskal.

Kommittén har biträtts av byråchefen i statens arbetsmarknadskommission

C. W. Curtman såsom expert samt i fråga om vissa statistiska undersök-:
ningar av förste aktuarien i pensionsstyrelsen fil. lic. E. G. Lindh.

Beträffande direktiven för kommittén, se 1942:1 Fö 12.

Under året hava hållits 29 sammanträden.

Kommittén har den 24 april 1942 avgivit betänkande med förslag till revision
av krigsfamiljebidragsförordningen m. m. samt den 7 september 1942
promemoria angående revision av gällande bestämmelser rörande betalningsanstånd
m. m. för värnpliktiga inkallade till beredskapstjänstgöring.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1941 års militära förvaltningsutredning (1942:1 13).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusti 1941 att, sedan
den med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1940 tillkallade
militära förvaltningsutredningen (1941:1 Fö 11; 1942:1 Fö 5) avgivit
betänkande med principförslag rörande omorganisation av den militära
förvaltningen, fortsätta utredningen av berörda spörsmål:

Wärn, T. G., f. d. statssekreterare.

Med stöd av förstnämnda bemyndigande tillkallade att biträda med utredningen: Bring,

J., kommendörkapten av 1. graden i marinintendenturkåren;
Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Gewert, G. I. V., överste och inspektör för underhållstrupperna;

Hagman, E. R. R., f. d. kanslichef hos försvarsväsendets verkstadsnämnd,
verkst, direktör i bankernas förhandlingsorganisation;

Jentzen, C. H., major vid fälttygkåren;

Lagergren, B. G. M., extra sekreterare i flygförvaltningen;

Lundeqvist, G. E. A., verkst, direktör för Kockums Mekaniska Verkstads
Aktiebolag;

Lychnell, T., överste i intendenturbefattning i flygvapnets reserv;

Magnell, K. J. T., överstelöjtnant vid fortifikationskåren;

Odqvist, G. B., kommendör vid flottan;

Pyk, H. T., civilingenjör, direktör vid Aktiebolaget Atlas Diesel;

Smedmark, C. G., kapten vid generalstabskåren;

Ström, E. T. IL, krigsråd;

36

Riksdagsberåttelsen.

I Fö: 4 Woxén, R., professor, verkst, ledamot i Försvarsväsendets verkstadsnämnd.
Sekreterare:

Lundberg, N. R. W., byråchef.

Bring och Lagergren hava härjämte biträtt utredningen med allmänna sekreterargöromål.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942:1 Fö 13.

Utredningen har den 28 mars 1942 avgivit betänkande med förslag rörande
den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet (Statens off.
utredn. 1942: 16).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1941 års utredning angående samvetsömma värnpliktiga (1942:1 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusti 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1941):

Quensel, N. J. E., president, ordförande;

Björk, E., överste;

Edberg, R. F., redaktör, led. av II kamm.;

Jonsson, G., överdirektör;

Ljungberg, H. D., docent;

Mosesson, G. A., rektor, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lindencrona, A., förste amanuens.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942: I Fö 14.
Utredningsmännen hava den 18 mars 1942 avgivit betänkande med förslag
till lag örn vapenfria värnpliktiga (Statens off. utredn. 1942: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredning rörande omorganisation av fästnings polisen i Boden (1942:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1941:
Leche, E. H., häradshövding, ordförande;

Berlin, N. J., borgmästare;

Ros, A. K. E., polismästare.

Sekreterare:

Thorsell, S. G., amanuens.

De sakkunniga, som under år 1942 hållit 5 sammanträden, hava den 7 mars
1942 till chefen för försvarsdepartementet avgivit betänkande och förslag i
ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1942 års försvarsberedning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1942 med
uppgift att, sedan 1941 års försvarsutredning den 12 januari 1942 överlämnat
betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet,
inom försvarsdepartementet enligt direktiv, som departementschefen

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

37

meddelade, och med beaktande av de utlåtanden, som avgivits över nämnda I Föl 8
betänkande, biträda med fortsatt beredning av ärendet:

Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Bergvall, J. H., direktör, led. av II kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sekreterare:

Curtman, C. W., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Edelsvärd, O. A., e. o. revisor.

Beredningen, som under tiden 20 januari—20 mars 1942 hållit tillsammans
38 sammanträden, har till chefen för försvarsdepartementet avgivit 48 utlåtanden
rörande försvarsväsendets organisation.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. 1942 års militära bolagsutredning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 april 1942 för att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande bedrivande av
verksamheten vid vissa försvarsväsendet tillhöriga industrianläggningar i
bolagsform (se Post- och Inrikes tidn. den 7 maj 1942):

Murray, C. A., t. f. byråchef.

Sekreterare:

Conradi, E. G. F., hovrättsfiskal.

Att såsom experter biträda utredningen hava tillkallats:

Aste, J. G., verkstadsdirektör;

Bring, J., kommendörkapten av 1. graden i marinintendenturkåren;

Ödeen, S. A. E., överingenjör.

Direktiven för utredningen framgå av chefens för försvarsdepartementet
anförande till statsrådsprotokollet den 17 april 1942. Departementschefen yttrade
bland annat:

Såsom förvaltningsutredningen funnit, kunde åtskilliga vägande skäl anföras
till stöd för kravet på användning av bolagsformen i förevarande fall.

Innan remissbehandlingen av förvaltningsutredningens betänkande avslutats,
kunde emellertid icke tagas definitiv ståndpunkt till frågan om den lämpligaste
driftsformen. Då det emellertid vore angeläget, att hithörande spörsmål utan
onödigt dröjsmål bragtes till sin lösning och att frågan om en eventuell bolagsbildning
före det slutliga ståndpunktstagandet erhölle fullständig belysning,
borde den av förvaltningsutredningen förutsatta detaljutredningen redan
nu komma till stånd. Vid denna utredning borde särskilt beaktas den ifrågasatta
bolagsbildningens omfattning, bolagets ställning till staten, sättet för
täckning av beredskapskostnaderna, bolagets behov av kapital samt de konsekvenser
i budgethänseende som ett genomförande av omorganisationen i
övrigt skulle medföra. Uppenbarligen måste också genomförandet av en
dylik omorganisation ske på sådant sätt att effektiviteten av driften icke

38

Riksdagsberättelsen.

I Fö: s temporärt nedsattes. Slutligen måste också beaktas spörsmålet om personalens
ställning i löne- och pensionshänseende efter en omorganisation. Det
måste övervägas, i vilken omfattning och mot vilket vederlag bolaget skulle
övertaga statens pensionsförpliktelser gentemot personalen liksom ock huru
utgifterna i anledning av de bolaget åvilande pensionsförpliktelserna skulle
mötas.

Utredningen har företagit studieresor inom landet.

Utredningen har den 10 september 1942 till chefen för försvarsdepartementet
avlämnat en promemoria med utredning och förslag rörande bolagsdrift
vid vissa försvarsväsendets industrianläggningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning rörande reserv personalens inom försvarsväsendet ställning
m. m. (1942 års reservbefälssakkunniga).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 för att biträda
med utredning rörande reservpersonalens inom försvarsväsendet ställning,
angående befordran till värnpliktigt befäl i fredstid och om konstituering
till befäl av personal under krigstjänstgöring samt därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1942):

Wärn, T. G., f. d. statssekreterare, ordförande;

Forssblad, N. D., kapten i flottans reserv;

Gustafson, E. M., ombudsman;

Nordström, A. C. G:son, överste och chef för Skånska pansarregementet;
Rapp, B. T., major vid flygvapnet.

Sekreterare:

Treschow, J. A. A., förste amanuens.

Att såsom experter biträda de sakkunniga hava tillkallats kommendörkaptenen
av 1. graden vid flottan R. V. Wetterblad samt sekreteraren i allmänna
lönenämnden P. H. G. L. Edsberg.

I samband med tillsättandet av utredningen anförde departementschefen
till statsrådsprotokollet bland annat följande:

Med utgångspunkt från ett av chefen för armén framlagt förslag till ny
förordning angående personal i arméns reserver borde i första hand frågorna
om den pensionsavgångna personalens tjänstgöringsskyldighet samt om den
förtidsavgångna och reservanställda personalens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden
utredas. Därvid borde även upptagas frågan om fortifikationskårens
behov av reservpersonal, vilken fråga varit föremål för utredning
genom de militära myndigheterna. Under hänsynstagande till de särskilda
förhållanden, som rådde inom de olika försvarsgrenarna, borde vid utredningsarbetet
största möjliga likformighet inom hela försvarsväsendet eftersträvas.
Frågan örn den reservanställda personalens avlöningsförmåner,
vilken upprepade gånger bragts på tal av vederbörande personalorganisationer,
borde vid utredningen upptagas till behandling. Även borde beaktas avlöningsvillkoren
för till fredstjänstgöring av längre varaktighet inkallad re -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 39

servpersonal. Vidare syntes en översyn av bestämmelserna rörande reserv- I FÖ: 10
statspersonalens löner och pensioner vara påkallad. I samband därmed borde
även frågorna rörande tjänstgöringsskyldighet, anställningsvillkor m. m. tagas
under omprövning, varjämte erforderliga författningsförslag borde utarbetas.
I samband med utredningen rörande reservpersonalen borde frågan
om utformningen av bestämmelser angående befordran av värnpliktiga i
fredstid och det värnpliktiga befälets tjänsteställning samt därmed sammanhängande
spörsmål upptagas till behandling. Slutligen borde i samband därmed
bestämmelserna rörande konstituering till befäl av personal — värnpliktig
såväl som fast anställd — under krigstjänstgöring underkastas
översyn.

De sakkunniga hava hållit 13 sammanträden.

De sakkunniga hava — förutom att de på grund av särskilda remisser avgivit
yttranden till Kungl. Majit i ett flertal frågor — till statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet avgivit skrivelser med förslag till bestämmelser i
nedanstående ämnen, nämligen

den 6 november 1942 med förslag till förordningar angående personal i
arméns, marinens och flygvapnets reserver;

samma dag med förslag till förordning angående väg- och vattenbyggnadskåren; den

16 november 1942 med förslag till förordning angående försvarsväsendets
reservstater; samt

den 30 november 1942 med förslag till bestämmelser dels angående förordnande
av värnpliktiga till militär eller civilmilitär tjänstegrad (tjänsteklass),
dels ock angående konstituering av och tilldelande av tjänsteställning åt personal
vid de olika försvarsgrenarna vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Utredning rörande ordnandet av trgckningsverksamheten inom försvarsvåsendet
(försvarsväsendets tryckeriutredning).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 30 juni 1942 med uppgift
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande ordnandet
av tryckningsverksamheten inom försvarsväsendef:

Beckman, Y., direktör, ordförande;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Lindholm, G. A., tryckerikonsulent;

Nyman, C. A. H., överste.

Sekreterare:

Wadén, I. P. J., fil. d:r, kapten.

Såsom expert att biträda de sakkunniga vid väx-dering av det s. k. kaserntryckeriet
i Karlskrona tillkallades den 23 oktober 1942 disponenten Erik
Eriksson.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till

40

Riksdagsberättelsen.

I FÖ: 10 statsrådsprotokollet den 30 juni 1942, därvid departementschefen bland annat
anförde:

Utredningsarbetet bör i första hand avse frågan om inrättande av en för
försvarsväsendet i dess helhet gemensam tryckeriorganisation. De av 1942
års försvarsberedning därom anförda synpunkterna synas kunna tjäna till
ledning vid utredningen av frågan vilka uppgifter som lämpligen böra tilldelas
ett centralt tryckeriorgan. Härvid kan icke förbigås frågan örn vilka
organ — statliga eller privata — som lämpligen böra utföra själva tryckningsarbetet
för försvarsväsendets räkning. 1 anslutning därtill bör uppmärksammas
frågan om försvarsstabens tryckeris fortbestånd, varvid, örn behov
av sådant särskilt tryckeri anses föreligga, i vissa yttranden över försvarsutredningens
betänkande i ämnet anförda synpunkter böra tagas under övervägande.
Vidare bör övervägas frågan om övriga inom försvarsväsendet befintliga
tryckeriers framtida bestånd. I samband därmed bör upptagas till
behandling en av marinförvaltningen i skrivelse den 29 juni 1941 väckt fråga
om övertagande för statens räkning av kasemtryckeriet i Karlskrona, vilket
för närvarande ingår i sjömanskårens i Karlskrona manskapskassa.

De sakkunniga, som hållit 31 sammanträden, hava efter erhållet bemyndigande
företagit en studieresa, varjämte i studiesyfte ett flertal tryckerier
och förråd m. m. i huvudstaden besökts.

De sakkunniga hava med skrivelse den 23 december 1942 avgivit betänkande.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1943.

11. 19M års militära byggnadsutredning (1941: I 9, 1942: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 med
uppgift att inom försvarsdepartementet biträda med utredning angående erforderliga
åtgärder för förenkling och standardisering av nybyggnader för
försvarsväsendets räkning (se Post- och Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):
Lindh, E., överste, ordförande;

Bjurström, O. E., bataljonsläkare;

Carlquist, N. J. E., överste;

Clason, P., arkitekt (t. o. m. den 13 februari 1942);

Dios, A. V., ingenjör;

Edler, C. F., civilingenjör;

Lychnell, T., överste (fr. o. m. den 14 februari 1942);

Magnell, K. J. T., överstelöjtnant.

Sakkunnig i frågor rörande matinrättningar m. m.:

Sjunnesson, N. S., syssloman (fr. o. m. den 27 mars 1942).

Sekreterare:

Nilsson, C. E., sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Henriksson, E., förste amanuens.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

41

Arkitekt: I F()! 11

Löfström, A. F. (t. o. m. den 31 augusti 1942);

Virke, T. F. (fr. o. m. den 1 september 1942).

Härjämte äro för närvarande anställda en arkitekt, en byggnadsingenjör
med heltidstjänstgöring, en ritare med timtjänstgöring och ett kvinnligt kontorsbiträde,
tillika registrator. Ytterligare fem arkitekter och en byggnadsingenjör
hava varit anställda under olika tider av året, varjämte, jämlikt
bemyndigande av Kungl. Majit, vid behov anlitas en värme- och sanitetstekniker
samt en elektrotekniker.

Lokal: Drottninggatan 11; tel. 10 66 73 och 11 75 17.

Beträffande direktiven för utredningsuppdraget, se 1941: I Fö 9.

Byggnadsutredningen har den 15 juni 1942 till Kungl. Majit överlämnat
förslag dels till standardritningar (normaltyper) för vissa sådana försvarsväsendets
byggnader, som i stort sett äro likartade för samtliga vapenslag
och försvarsgrenar, å vilka ritningar jämväl angivits normer och kortfattade
byggnadsbeskrivningar, dels ock till standardritningar för vissa byggnadsdetaljer
m. m. Genom beslut den 21 augusti 1942 har Kungl. Majit fastställt
standardritningarna att lända till efterrättelse vid uppförande av byggnader
av ifrågavarande slag och samtidigt förordnat, att utredningens befattning
med frågor angående nybyggnader för försvarsväsendets räkning därmed
skall anses avslutad.

I likhet med vad som skett under föregående år hava, innan dispositionsbeslut
meddelats rörande av riksdagen anvisade anslag för olika byggnadsföretag
vid försvarsväsendet, bortsett från fortifikatoriska anläggningar,
ritningar och kostnadsberäkningar för byggnaderna i ett flertal fall underställts
utredningen för granskning ur besparingssynpunkt. Med anledning
härav har byggnadsutredningen sedan den 22 november 1941 avgivit
68 till Konungen ställda yttranden. Utredningen har vidare under samma tid
avgivit 37 utlåtanden i anledning av remisser avseende olika byggnadsärenden
samt 29 till olika militära förvaltningar och myndigheter ställda yttranden
i byggnadsfrågor.

Utredningen har därjämte till Kungl. Majit avgivit anbefallda utlåtanden
över 1941 års försvarsutrednings betänkande den 12 januari 1942 med förslag
till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet, en inom justitiedepartementet
utarbetad promemoria den 12 mars 1942 angående hyresreglering,
värmekostnadssakkunnigas betänkande den 7 mars 1942 rörande
utredning angående värmekostnader i hyreshus samt 1941 års militära förvaltningsulrednings
betänkande den 28 mars 1942 med förslag rörande den
centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet.

På anmodan av chefen för finansdepartementet har byggnadsutredningen
den 10 juli 1942 avgivit yttrande över en utav besparingsberedningen överlämnad
utredning angående besparings- och rationaliseringsåtgärder i fråga
om underhållet av vissa staten tillhöriga byggnader.

Under år 1941 påbörjad utredning för lösning av frågan örn lämpliga fri -

42

Riksdagsberåttelsen.

I Fö: n tidslokaler för manskapet vid de militära fredsförläggningsplatserna fortsätter
och beräknas bliva avslutad under år 1943.

De sakkunniga hava efter erhållna bemyndiganden företagit studieresor
till olika förläggnings- och byggnadsplatser. Under tiden 22 november 1941
—20 november 1942 hava hållits 158 sammanträden.

12. Utredning rörande tandvården inom försvarsväsendet (1942:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande tandvården
inom försvarsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1941):
Ljungdahl, M. J. J., överläkare, ordförande;

Maunsbach, A. B., byrådirektör;

Nordlander, O., Överfältläkare;

Westin, G. E. N., docent;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.

Sekreterare:

Krook, C. O., sekreterare i marinförvaltningen.

Såsom experter har utredningen anlitat avdelningschefen G. Bjerne, aktuarien
i socialstyrelsen G. Hävermark, professorn G. Dahlberg, landstingsdirektören
G. Beijbom, lasarettstandläkaren O. Ekdahl och professorn H.
Wold.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942:1 Fö 15.

Genom beslut den 30 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit, på förslag av
utredningen, åt arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att verkställa vissa
tandundersökningar å 1942 års värnpliktsklass inom ett tiotal inskrivningsområden.
Materialet från dessa undersökningar har statistiskt bearbetats
med ianspråktagande av en donation för detta ändamål å 20,000 kronor.

För att därjämte erhålla en uppfattning av tid och kostnader för olika
tandbehandlingar har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och marinförvaltningen
på utredningens begäran under vintern och sommaren 1942 låtit
verkställa undersökningar i detta avseende vid olika försvarsväsendets
tandpolikliniker. Liknande undersökningar hava på framställning från utredningen
verkställts vid vissa folktandpolikliniker. Det materiel, som därvid
framkommit, skall statistiskt bearbetas.

Ett flertal sammanträden hava under året hållits, varjämte konferenser
ägt rum med inbjudna representanter för tandläkaresammanslutningar samt
med vissa läkare och tandläkare ävensom med representanter för de militära
centrala förvaltningsmyndigheterna m. fl.

Utredningen beräknar att under år 1943 kunna avgiva principbetänkande
i ämnet.

13. Utredning rörande om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden

m. m. (1942:1 17).

Genom beslut den 5 december 1941 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
försvarsdepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig leda utred -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

43

ning rörande om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden och om I FÖ; 13
inrättande av nytt krigssjukhus därstädes, och skulle den sålunda tillkallade
sakkunnige äga att hos arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och Norrbottens
läns landstings förvaltningsutskott göra framställning örn utseende av
vardera två representanter för kronan och landstinget att deltaga i utredningen.

Tillkallad av chefen för försvarsdepartementet:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Representanter för kronan, utsedda av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
genom beslut den 16 december 1941:

Bohmansson, G., med. d:r, lasarettsläkare;

Engel, A., överläkare.

Representanter för Norrbottens läns landsting, utsedda av dess förvaltningsutskott
genom beslut den 2 januari 1942:

Hage, E. A., led. av I kamm.;

Nycander, H., landstingsdirektör.

Sekreterare:

Wikland, L. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Utredningen har erhållit bemyndigande att såsom sakkunnig anlita arkitekten
N. Grep, Stockholm.

Utredningen har under 1942 sammanträtt 7 gånger och företagit två studieresor
till Boden. Utredningen har med skrivelser till chefen för försvarsdepartementet
och Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott den 20
juli 1942 avlämnat betänkande med förslag till örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset
i Boden, varmed utredningens uppdrag i denna del slutförts.

Genom beslut den 25 september 1942 har Kungl. Maj:t uppdragit åt utredningen
att föranstalta om en av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ifrågasatt
utredning rörande uppförande av personalbostadsbyggnader vid garnisonssjukhusen,
varvid den sakkunnige bemyndigats att hos arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse, egnahemsstyrelsen och vederbörande landstings
förvaltningsutskott påkalla utseende av representanter för nämnda myndigheter
att deltaga i utredningen.

Representant för fortifikationsstyrelsen, utsedd genom styrelsens beslut
den 10 oktober 1942:

Fock, C. A. G., överste.

Representant för egnahemsstyrelsen, utsedd genom styrelsens beslut den
23 oktober 1942:

Delin, Y. T., verkst, direktör.

Representant för Norrbottens läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 21 oktober 1942:

Hage, E. A., led. av I kamm.;

Representant för Västernorrlands läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 27 oktober 1942:

Strandlund, F., kommunalnämndsordförande, Söråker.

Representant för Östergötlands läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 19 oktober 1942:

44

Riksdagsbertittelsen.

I Fö: 13 Ericsson, J. N., kommunalkamrerare, Linköping.

Representant för Jönköpings läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 14 oktober 1942:

Nilsson, J., rektor, Eksjö.

Representant för Skaraborgs läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 10 oktober 1942:
von Hofsten, E., landstingsdirektör, Mariestad.

Utredningen har för ifrågavarande uppdrag sammanträtt två gånger samt
företagit en studieresa till Roden.

Uppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1943.

14. Militära expeditionstjänstkommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1942 för att
inom departementet biträda med utredning rörande möjligheterna att förenkla
och modernisera den militära expeditionstjänsten ävensom avgiva de
förslag, till vilka utredningen kunde föranleda:

Bredberg, A., generalmajor, ordförande;

Allander, C. M. I., kommendörkapten av 1. graden;

Beckman, Y., direktör;

Ryman, F. S. A., överste;

Schedin, V. E., löjtnant;

Stenström, J. A., revisionskommissarie.

Sekreterare:

Svensson, S. O., hovrättsfiskal.

Kommittén har dessutom enligt särskilda förordnanden och medgivanden
biträtts av ett flertal experter.

Lokal: Rådmansgatan 18; tel. 10 84 11, 10 84 15 (sekreteraren), 10 84 31
samt 10 84 57.

I samband med tillsättandet av kommittén anförde departementschefen
till statsrådsprotokollet bland annat följande:

Vid den utredning rörande förenkling och modernisering av den militära
expeditionstjänsten, som enligt min mening bör företagas, bör jämväl det
omfattande expeditionsarbetet inom förbandens kassaförvaltningar och motsvarande
organ göras till föremål för en översyn i förenklingssyfte. Likaledes
förutsätter jag, att undersökningen icke begränsas till enbart armén
utan täger sikte också på möjligheterna att underlätta expeditionsarbetet inom
motsvarande formationer av marinen och flygvapnet.

Vid planerandet av sitt arbete har kommittén ansett lämpligt att till en
början inrikta sig på en försvarsgren och inom denna på ett truppslag för
att sedermera övergå även till andra truppslag och försvarsgrenar. Såsom
första truppslag har valts infanteriet. Förberedande undersökningar hava
emellertid ägt rum även beträffande andra truppslag och försvarsgrenar.
Utredningen har begränsats till att avse expeditionstjänsten vid lägre förband,
d. v. s. regemente och motsvarande samt därunder ställda

Utredningen beträffande ett reformerat expeditionsförfarande vid ett in -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 45

fanteriregemente har framskridit så långt, att kommittén den 23 december J pjj; |-j
1942 kunnat framlägga ett preliminärt förslag i sådant avseende, avsett att
läggas till grund för försök vid förband.

Den fortsatta utredningen beträffande den militära expeditionstjänsten beräknas
pågå även nästa år.

Genom beslut den 10 juli 1942 har Kungl. Majit uppdragit åt kommittén
att verkställa även den i proposition till 1942 års riksdag (nr 210) omförmälda
utredningen rörande marinintendenturkårens framtida omfattning
och organisation, ävensom — med beaktande av vad i förenämnda proposition
i ämnet anförts — avgiva de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.
Utredningen i detta avseende beräknas kunna slutföras under första
halvåret 1943.

Kommittén i dess helhet har under året hållit 11 sammanträden. Särskilda
inom kommittén tillsatta arbetsutskott, ett för utredningen rörande
expeditionstjänsten och ett för utredningen rörande marinintendenturkåren,
hava sammanträtt vid ett flertal tillfällen. För att studera expeditionstjänst
inom andra grenar av samhällslivet har kommittén avlagt studiebesök vid
allmänna verk och privata företag.

15. Utredning rörande tillgodoräkning av viss värnpliktstjänstgöring för

civil verksamhet.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 13 februari 1942 för
att verkställa utredning rörande tillgodoräkning av viss värnpliktstjänstgöring
för civil verksamhet:

Bouveng, G. A., expeditionschef, ordförande;

Thomasson, E., hovrättsråd.

Sekreterare:

Gårdsten, B., förste amanuens.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Av de i samband med tillsättandet av utredningen meddelade direktiven
framgår bland annat följande:

Utredningen borde förutsättningslöst och obunden av traditionella betraktelsesätt
pröva möjligheterna att eliminera eller mildra de olägenheter för
den enskilde av ekonomisk natur och i utbildnings- och merithänseende, som
vore förknippade med uttagning till officers-, underofficers- och specialistutbildning.
Undersökningen borde omfatta icke endast de i allmän tjänst anställda
eller å sådan tjänst aspirerande utan även andra värnpliktiga. Vid
utredningen borde jämväl beaktas, om icke värdet ur allmän synpunkt av
den särskilda tjänstgöring, för vilken ifrågavarande värnpliktiga vöre avsedda,
kunde utgöra motiv för att de i sin civila verksamhet på ett eller
annat sätt erhölle bestämda fördelar framför andra.

Utredningsmännen hava avlämnat dels en den 30 april 1942 dag tecknad
promemoria med förslag i fråga örn avlöning m. m. till värnpliktiga budgetåret
1942/43, vilken promemoria finnes såsom bilaga fogad till Kungl. Majits
proposition till 1942 års riksdag (nr 297), dels en den 7 maj 1942 dagtecknad

46

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 15 promemoria angående tillgodoräknande i statstjänst såsom merit av den förlängda
värnpliktstjänstgöringen under fredstid. Sistnämnda promemoria har
genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 juli 1942 remitterats till ett sextiotal verk
och myndigheter med föreläggande att före angiven dag i enlighet med de i
promemorian förordade riktlinjerna inkomma med förslag till bestämmelser
rörande tillgodoräknande i merithänseende av den förlängda befälsutbildningen,
envar myndighet beträffande underlydande personal, ävensom med
det yttrande i övrigt, som må föranledas av innehållet i promemorian. Bearbetning
av det inkomna materialet pågår och avsikten är att snarast påbörja
överläggningar med experter, kommuner, det enskilda näringslivet och vissa
personalorganisationer i syfte att örn möjligt ernå samstämmighet om riktlinjerna
för befälsutbildningens tillgodoräknande i kommunal och enskild
tjänst.

Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1943.

16. Utredningen rörande ordnandet av reparationstjänsten i fråga om uniformspersedlar
m. m. (1942 års reparationstjänstutredning).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 april 1942 för att
verkställa utredning rörande ordnandet av reparationstjänsten i fråga om
uniformspersedlar m. m.:

Lychnell, T., överste i intendenturbefattning i flygvapnets reserv, ordförande;
Larsson, L., ordförande i svenska beklädnadsarbetareförbundet;

Öberg, Th., direktör vid Norrahammars bruk.

Sekreterare:

Edsberg, P. H. G. L., sekreterare i allmänna lönenämnden.

Följande experter hava tillkallats:

Ager, H., diplomingenjör;

Bramdal, S., kapten vid intendenturkåren;

Bring, J., kommendörkapten av 1. graden;

Cedervall, N., civilingenjör;

Frendin, T., arkitekt;

Kjellén, B., förste aktuarie;

Nyberg, Å., verkst, direktör i aktiebolaget Förenade Tvätt;

Romander, N., kapten i intendenturbefattning vid flygvapnet.

Lokal: Birger Järngatan 15v; tel. 21 30 69 och 21 30 72.

Enligt de för utredningsuppdraget meddelade direktiven borde frågan örn
en omläggning av reparationstjänsten i fråga örn intendenturmateriel underkastas
en allsidig och förutsättningslös utredning, avseende försvarsväsendet
i dess helhet. Utredningen borde ingående pröva, om en omläggning av den
nuvarande reparationstjänsten vore tillrådlig ur ekonomiska och andra synpunkter.
Befunnes så vara fallet, borde utredningen uppgöra fullständiga
förslag till omläggningens genomförande, vilka borde belysas av uttömmande
kostnadsberäkningar.

I anslutning till sålunda givna direktiv har reparationstjänstutredningen i

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

47

första hand undersökt frågan, huruvida en omläggning av nuvarande system J
för underhållstjänsten är ur ekonomiska och andra synpunkter önskvärd.
Resultatet av denna undersökning har framlagts i ett den 16 oktober 1942
dagtecknat, till chefen för försvarsdepartementet överlämnat principbetänkande
angående centralisering av reparationstjänsten i fråga örn intendenturmateriel.
Avsikten är att i enlighet med givna direktiv snarast möjligt framlägga
de närmare förslag med tillhörande kostnadsberäkning beträffande
erforderliga nyanläggningar m. m., vilka bliva en följd av berörda principiella
ställningstagande.

Utredningsmännen hava enligt bemyndigande företagit ett flertal studieresor
till olika förläggningsplatser inom riket för närmare undersökning av
driften vid de nuvarande reparationsverkstäderna och tvättanstaltema. Utredningen
har ävenledes avlagt besök vid arméförvaltningens intendenturdepartements
försöksverkstäder i Stockholm och Malmö för närmare studium av
arbetsmetoderna. I övrigt har utredningen under år 1942 hållit 40 sammanträden.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under första hälften av år 1943.

17. Sjöförsvarets utbildningskommission.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1942 för att
företaga undersökning rörande utbildningsarbetet vid marinen i vad avsåge
värnpliktiga och fast anställt manskap samt att till Kungl. Maj:t avgiva det
utlåtande och de förslag, vartill undersökningen kunde föranleda:

Norinder, Y. H. T., folkskolinspektör, ordförande;

Christiansson, E. T., direktör;

Ekelöf, G. J., fil. d:r;

Nyman, A. E. W., underofficer av 2. graden vid flottan;

Nyman, A. J. V., överstelöjtnant i kustartilleriet (t. o. m. den 19 maj 1942);
Lagerberg, S. P. E., kapten vid kustartilleriet (fr. o. m. den 20 maj 1942).
Sekreterare:

Bohm, G. S., kapten vid flottan.

Att såsom expert biträda kommissionen vid utredning av frågor, som beröra
det värnpliktiga och det fast anställda manskapets utbildning ombord,
har tillkallats kaptenen vid flottan C. E. Blidberg.

Lokal: Birger .larmgatan 15v; tel. 20 50 92 (ordföranden) samt 21 30 56
(sekreteraren).

Direktiven för kommissionen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet den 6 maj 1942, därvid departementschefen bland
annat anförde:

Kommissionen bör i likhet med lantförsvarets utbildningskommission följa
arbetet vid olika utbildningsenheter och därvid ägna uppmärksamhet åt
såväl den teoretiska som den praktiska utbildningen. På grundval av de
gjorda iakttagelserna bör kommissionen sammanfatta sina synpunkter i avseende
å övningstidens utnyttjande och i anslutning därtill avgiva de förslag

48

Riksdagsberättelsen.

I FÖ: 17 effektivisering av utbildningen, som kommissionen finner påkallade. Utredningen
bör avse utbildningen av dels de värnpliktiga i allmänhet (vid
kustartilleriet den första tjänstgöringen), i främsta rummet den s. k. enskilda
utbildningen, och dels de värnpliktiga, som avses i 27 § 1 mom. B och C i
värnpliktslagen. Utredningsarbetet bör icke omfatta utbildningen av de för
specialtjänst uttagna värnpliktiga men däremot i lämplig utsträckning rekryt-
och underbefälsutbildningen för fast anställt manskap.

Kommissionen har under år 1942 varit samlad vid fem tillfällen, varvid
sammanträden hållits flera dagar i följd. För specialuppdrag i samband med
utredningen har en del av kommissionens ledamöter anlitats under praktiskt
taget hela verksamhetstiden.

Kommissionen har besökt samtliga marindistrikt ävensom vid flera tillfällen
följt övningar ombord å rustade fartyg och förhand i kustflottan. Med
vederbörande chefer — företrädesvis de för utbildningen närmast ansvariga
-— samt med ett stort antal till utbildningsverksamheten knutna officerare
har kommissionen haft överläggningar. I spörsmål, som röra utbildningen i
allmänbildande ämnen, har härjämte civil expertis anlitats. Vidare har kontakt
med såväl fast anställda som värnpliktiga sökts och vunnits på olika sätt.

Förutom med insamling och bearbetning av material rörande hela utredningsuppdraget
har kommissionen hittills varit sysselsatt med att utreda och
taga ställning till följande spörsmål: uttagning av värnpliktiga samt antagning
av fast anställt manskap vid marinen, de värnpliktigas utnyttjande ombord,
rekrytutbildningens differentiering och centralisering samt utbildningen
av sjökaptener och likställda. Beträffande flera av de nämnda avsnitten är
utredningen preliminärt slutförd.

För det fortsatta utredningsarbetet avses förnyade besök vid några av de
marina utbildningsenheterna skola företagas.

Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under första halvåret 1943.

18. Försvarsväsendets ingenjörutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 med uppgift
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande utnyttjandet
av ingenjörtekniskt utbildad personal inom försvarsväsendet och därmed
sammanhängande frågor ävensom avgiva de förslag, vartill utredningen
kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1942):

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande;

Dahlin, N. O., flygdirektör av 1. graden;

Gillner, E. G. T., överstelöjtnant;

Sterky, H. K. A., generaldirektör;

Swenzén, B. T., marindirektör av 2. graden;

Ödeen, S. A. E., överingenjör.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

49

Sekreterare: I FÖ: 18

Lagergren, B. G. M., extra sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Lindahl, K. G., cvilingenjör.

Förordnade att såsom experter biträda utredningen:

Carlberg, B. C., civilingenjör;

Kassell, S. B. F., kapten.

Lokal: Statens krigsmaterielnämnd, Mästersamuelsgatan 6; tel.: Krigsmaterielnämnden
107.

I samband med tillsättandet av utredningen anförde departementschefen
till statsrådsprotokollet, bland annat, att en utredning rörande ingenjörspersonalens
utnyttjande inom försvarsväsendet borde komma till stånd och borde
omfatta samtliga försvarsgrenar. För utredningsarbetet syntes lämpligen 1941
års försvarsutrednings förslag i ämnet och däröver avgivna yttranden ävensom
1941 års militära förvaltningsutrednings betänkande jämte remissyttranden
kunna tjäna såsom utgångspunkt. Härvid borde dock både organisations-
och anställningsformerna förutsättningslöst prövas. Det syntes icke
utan vidare klart, att ingenjörspersonalen borde bilda särskilda civilmilitära
kårer eller att den borde i större utsträckning vara fullmaktsanställd. Ävenledes
borde noggrant övervägas i vilken omfattning ingenjörspersonalen borde
vara högskoleutbildad och i vilken utsträckning fackskoleutbildning jämte
praktik kunde befinnas tillräcklig. Vid utredningen borde vidare upptagas
lill prövning — förutom spörsmålet om den fast anställda ingenjörspersonalen
— jämväl frågan om behovet av ingenjörsutbildad reservpersonal vid de
olika försvarsgrenarna. Jämväl frågan om utbildningen inom försvarsväsendet
av för tygtjänsten avsedd personal med lägre befattningar borde upptagas
till behandling. Slutligen borde även andra med här berörda frågor sammanhängande
spörsmål, såsom rörande organisationen av vissa utbildningsanstalter,
i den mån så befinnes erforderligt bliva föremål för utredning.

I samband med det utredningsarbete, som sålunda borde komma till stånd,
borde — såsom i proposition till 1942 års riksdag (nr 210) framhållits —
även upptagas till behandling spörsmålet om ordnande av reparations- och
underhållst jönsten i fråga örn tygmateriel. Med hänsyn till att den utökade
försvarsorganisationen komme att förfoga över väsentligt mera materiel avkomplicerad
och svårskött beskaffenhet än vad tidigare varit fallet, vore det
nämligen av vikt, att materielen erhölle en ur ekonomisk synpunkt och med
hänsyn till försvarets effektivitet tillfredsställande vård.

De sakkunniga hava företagit studieresor till olika militära förband inom
armén, marinen och flygvapnet, varvid överläggningar hållits med vederbörande
chefer och därstädes tjänstgörande personal med tekniska arbetsuppgifter.

De sakkunniga hava intill den 1 december 1942 hållit 7 sammanträden.

Utredningen har i anledning av remisser avgivit ett flertal utlåtanden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1943.

Bill. lill riksd. prof. 1943. 1 sami. 4

RlksdaKsberättelsen.

50 Riksdagsberättelsen.

I Fö: 19 19. 1942 års krigsavlöningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 tor att inom
försvarsdepartementet verkställa en allmän översyn av avlöningsbestämmelserna
för personal vid försvarsväsendet under beredskaps- och krigstjänstgöring: Johnsson,

B. E., statskommissarie, ordförande;

Almroos, A., regementskassör;

Tamm, K. G. L. H., jägmästare;

Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Söderberg, G., t. f. sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Melén, O. F. R., t. f. sekreterare.

Expert:

Hilding, B. B. I., löjtnant.

Lokal: Birger Järngatan 15; tel. 20 50 16 (ordföranden) och 20 51 18 (sekreteraren)
.

Enligt de för sakkunniguppdraget meddelade direktiven borde vid utredningens
bedrivande bland annat övervägas, örn icke i avlöningshänseende
särskilda regler borde gälla för beredskapstjänstgöring och särskilda för
krigstjänstgöring, vilka regler i båda fallen borde göras enkla och därmed
lätta att tillämpa. Vidare borde tagas under omprövning frågan om löneförhållandena
för den personal, som kvarbleve i de under fredstid rådande tjänstgöringsförhållandena.
Ävenledes borde övervägas, huruvida skäl förelåge att,
åtminstone i sin nuvarande form, bibehålla den i krigslönen ingående särskilda
månadslönen för värnpliktiga med korprals eller högre tjänstegrad, i
samband varmed bland annat förtjänade övervägas, om och i så fall på vilket
sätt garantier skulle skapas för att viss del av värnpliktigs krigslön verkligen
komme den värnpliktiges familj till godo.

De sakkunniga, som hållit 8 sammanträden, beräkna kunna slutföra sitt
uppdrag i början av år 1943.

20. 1942 års flygutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande understödjande av
privatflyget samt att till Kungl. Majit avgiva det utlåtande och förslag som
av utredningen föranledes:

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Enell, H. G. H., generalsekreterare, överste;

Ljungberg, E. C. R., byråchef;

Kring, K. G. H., överstelöjtnant;

Silfverberg, K. J. A., överstelöjtnant;

Wirseen, Å., t. f. förste kanslisekreterare.

Sekreterare:

Linden, K. G., förste amanuens.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

51

Lokal: Försvarsdepartementet; tel.: Kanslihuset. X J?Ö: 21

Vid meddelandet av bemyndigandet anförde departementschefen, att vid
utredningen borde övervägas i vilken utsträckning försvarsväsendets intressen
krävde understöd från det allmännas sida av privatflyget och under vilka
former och villkor sådant understöd borde utgå för att ett ur försvarsväsendets
synpunkt tillfredsställande resultat skulle uppnås. Naturligast syntes
vara att ifrågavarande understöd komme inom området verksamma sammanslutningar
till godo, vilka borde hava att var inom sitt område verka
för privatflygets utveckling. Vidare borde dryftas huruvida någon fördel
skulle kunna ernås genom rekrytering av en flygvärnskår efter mönster av
exempelvis arméns hemvärn eller marinens sjövärnskår. Utredningen borde
icke avse trafikflyget med dess speciella problem; ej heller borde i detta
sammanhang upptagas frågan örn ändring i beslutade former för samarbetet
mellan flygvapnet och luftfartsmyndigheten.

Utredningen har hållit 21 sammanträden samt med vederbörligt tillstånd
företagit studieresor inom landet samt till Finland.

På grund av remiss har utredningen den 28 september 1942 avgivit utlåtande
över framställning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn understöd
åt segelflyget.

Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under januari 1943.

21 • Utredning rörande ordnandet av civilanställning för avgående fast anställt

manskap vid försvarsväsendet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande ordnandet av civilanställning
för avgående fast anställt manskap vid försvarsväsendet:

Gärde, A. B., landshövding, ordförande;

Curtman, C. W., byråchef;

Hasselrot, S. B., kapten;

Lundqvist, O. R., undervisningsråd, avdelningschef i statens arbetsmarknadskommission.

Sekreterare:

Lindencrona, A., förste amanuens.

Lokal: Birger Jarisgatan 15v; tel. 20 50 47.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet i samband med meddelandet av föreniimnda bemyndigande.
Departementschefen yttrade därvid bland annat:

De åtgärder som böra ifrågakomma i syfte att möta de ökade civilanställningsbehoven
kunna icke pa delta förberedande stadium uttömmande angivas.
Nära till hands ligger att undersöka lämpligheten av en utvidgning av
gällande bestämmelser om företrädesrätt för militärmanskap vid tillsättande
av vissa befattningar. Vidare kunna de omskolningskurser, som inom andra
områden med gott resultat prövats, tänkas tjäna som mönster för en liknande
verksamhet inom försvarsväsendet. En organiserad yrkesutbildning av detta
slag, förlagd antingen till militärtjänstgöringen eller i omedelbar anslutning
till densamma, bör kunna underlätta arbetsförmedlingen för uttjänt militär -

52

Rik sdags b erot leijen.

I Fö: 21 manskap. I samband härmed böra civilanställningsorganens ställning och organisation
bliva föremål för övervägande. Även bör beaktas den utveckling,
som den allmänna arbetsförmedlingen undergått särskilt under de senare åren.
Sålunda bör övervägas huruvida fördelar kunna erbjudas genom anslutning
i en eller annan form av nu befintliga organ för civilanställning till den
allmänna arbetsförmedlingen eller genom ett organiserat samarbete mellan
civilanställningsorganen och den allmänna arbetsförmedlingen. Vid utredningen
bör jämväl övervägas huruvida de numera föreliggande förhållandena
böra föranleda ändring i gällande bestämmelser örn de ekonomiska förmånerna
för manskap vid avgång ur tjänst och under ledighet i civilanställningssyfte.
Utredningen bör icke ingå på den i försvarspropositionen berörda,
i visst samband med de nu avhandlade spörsmålen stående frågan om
anställande vid försvarsväsendet av s. k. långtjänstunderbefäl och av värnpliktiga
truppinstruktörer.

Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under senare hälften av
år 1943.

22. Utredning rörande långtjänstunderbefäl och värnpliktiga
truppinstruktörer m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande långtjänstunderbefäl
och värnpliktiga truppinstruktörer vid försvarsväsendet:

Möller, W. C. G., överste, ordförande;

Bergdahl, K. E., flaggjunkare;

Haglund, S. E., major;

Karén, H. V., sergeant.

Lokal: Arméstaben; tel.: Militärstaberna.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat, att staten hade ett starkt intresse
av att underlätta övergången till civil anställning för sådant fast anställt
manskap, som icke kunde vinna fortsatt befordran inom försvarsväsendet.
Även om vissa förbättringar av civilanställningsorganisationen kunde åstadkommas
vore det å andra sidan givet, att svårigheter alltid måste möta att
till civila anställningar överföra det stora antal uttjänt manskap, som icke
kunde vinna sin framtida försörjning inom försvarsväsendet. Av denna anledning
vore det av vikt, att antalet manskapsbeställningar, vilkas innehavare
efter kontraktstidens utgång måste övergå till annan levnadsbana, begränsades
till det oundgängligen erforderliga. Varje åtgärd, som kunde vara ägnad
att minska antalet kontraktsanställda av manskaps grad, borde därför
uppmärksammas. En sådan minskning kunde ernås genom att bereda ett
antal kontraktsanställda, som icke kunde erhålla befordran till underofficerare,
möjlighet att intill uppnådd pensionsålder kvarstå i särskilda manskapsbeställningar.
En minskning av antalet kontraktsanställda kunde även åstad -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

53

tommas genom att i annan ordning tillgodose behovet av personal för de I FÖ; 23
uppgifter inom försvarsorganisationen, som ankomme på dessa beställningshavare.
Kunde personalkostnaderna härigenom nedbringas, vore det så mycket
mer angeläget, att åtgärder i denna riktning vidtoges.

Vissa framförda förslag om inrättande av ett antal befattningar för långtjänstunderbefäl,
vilka befattningar skulle vara förenade med pensionsrätl,
syftade till en lösning enligt den förstnämnda metoden. Genom en sådan åtgärd
kunde ett antal fast anställda påräkna att få kvarstanna i tjänst till
pensionsålderns inträde. Antalet beställningar för fast anställt manskap, som
ärligen behövde nyrekryteras, skulle därigenom komma att nedgå. Därest beställningar
för långtjänstunderbefäl prövades böra inrättas borde de emellertid
avses endast för vissa bestämda befattningar, för vilka civil personal icke
lämpligen kunde komma i fråga.

Efter den utsträckning av värnpliktstiden, som numera kommit till stånd,
funnes anledning överväga, huruvida icke värnpliktiga med väl vitsordad
tjänstgöring och även i övrigt ådagalagd lämplighet kunde tagas i anspråk
såsom truppinstruktörer. Anordningen skulle, örn den funnes kunna genomföras,
medföra en minskning av antalet beställningar för fast anställt manskap
och borde leda till kostnadsbesparingar. Förslagets lämplighet ur militär
synpunkt syntes därvid ingående böra övervägas.

Såsom i det föregående framhållits, borde långtjänstunderbefäl avses endast
för befattningar, för vilka civil personal icke lämpligen kunde komma
ifråga. Det läge i sakens natur, att civil personal borde anlitas inom försvarsväsendet
på alla platser, där tjänstens krav icke gjorde det nödvändigt att
Sysselsätta militärt utbildad personal. Önskvärdheten av att kadern av fast
anställt manskap minskades i den utsträckning så utan militära betänkligheter
kunde ske motiverade en närmare undersökning av möjligheterna att
för vissa av de arbetsuppgifter, som hittills avsetts för fast anställt manskap,
taga i anspråk civil manlig eller kvinnlig arbetskraft. Denna undersökning
borde lämpligen utföras i samband med prövningen av de förutberörda frågorna
örn anställande av långtjänstunderbefäl och truppinstruktörer.

Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under senare hälften av år
1943.

23. Utredning rörande garnisonssjukvården i Stockholm.

Genom beslut den 28 juni 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningen
och direktionen för karolinska sjukhuset att i samråd uppgöra och till
Kungl. Majit inkomma med förslag rörande slutlig organisation av garnisonssjukvården
i Stockholm. I anledning av en av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
i skrivelse den 20 oktober 1942 gjord framställning i ämnet har
Kungl. Majit den 6 november 1942 -— med återkallande av nämnda uppdrag
— bemyndigat chefen för försvarsdepartementet alt tillkalla en person alt såsom
sakkunnig leda utredning genom representanter för arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen, flygförvaltningen, vederbörande mili -

54 Riksdagsberättelsen.

i m 23 tära myndigheter, direktionen för karolinska sjukhuset samt Stockholms
läns landsting rörande organisation av garnisonssjukvården i Stockholm; och
skulle den sålunda tillkallade sakkunnige äga att hos de nämnda myndigheterna
påkalla utseende av representanter för dessa, örn och i den mån behov
därav prövades föreligga (se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1942).

Tillkallad av chefen för försvarsdepartementet:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Sekreterare:

Wikland, L. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Representanter för ovannämnda myndigheter hava ännu icke utsetts.

För utredningen har chefen för försvarsdepartementet till statsrådsprotokollet
i ärendet meddelat följande direktiv:

Sedan 1942 års riksdag fattat beslut rörande försvarsväsendets utbyggande
och organisation förelåge numera fastare hållpunkter för bedömande avfrågan
rörande garnisonssjukvården i Stockholm. Departementschefen ansåge,
i likhet med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, att tiden vore inne
för en allsidig och förutsättningslös utredning rörande den framtida organisationen
av ifrågavarande garnisonssjukvård. Departementschefen delade
även sjukvårdsstyrelsens uppfattning att denna utredning icke lämpligen
borde utföras i den ordning, som angivits i beslutet den 28 juni 1940, utan
genom särskilda för ändamålet tillkallade utredningsmän. Vid utredningen
borde självfallet uppmärksammas frågans samband med det under övervägande
varande spörsmålet om utvidgning av Karolinska sjukhuset med bland
annat en dermatologisk avdelning. På någon detaljbedömning av Karolinska
sjukhusets organisation och lokalförhållanden syntes dock utredningen icke
böra ingå i annan män än som för utredningsuppdragets fullgörande funnes
erforderligt.

Socialdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga 11940: 17; 1941: I 11; 1942: I 18;.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1938):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Johansson, J. B., lantbrukare, led. av I kamm.;

Andersson, G. H., statsråd, led. av II kamm.:

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ankarsvärd, G. F. W. G., förste provinsialläkare;
von Hofsten, E., landstingsdirektör;

Rousthöi, P., ombudsman i Sveriges yngre läkares förening, tillika sekrete -

rare.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

55

Biträdande sekreterare: I Si 4

Kull, B., t. f. förste revisor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: S 21.

De sakkunniga hava den 10 februari 1942 avgivit betänkande angående de
yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden (Statens
off. utredn. 1942:4).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunnig för utredning rörande statsbidrag till barnkrubbor och sommarkolonier
m. m. (1940: 25; 1941:1 18; 1942: I 23).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1939):

Weijne, J. J. E., undervisningsråd.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: S 25.

Utredningsmannen har under hand överlämnat en promemoria till 1941
års befolkningsutredning med synpunkter och förslag rörande statsbidrag till
barnkrubbor och sommarkolonier samt därefter deltagit i befolkningsutredningens
sammanträden vid behandling av hithörande frågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Rikskommittén (1941:1 27; 1942:1 28).

Rikskommittén består enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 mars 1940 av
följande ledamöter:

H. K. H. Kronprinsen, ordförande;

Nothin, T. K. V., överståthållare, vice ordförande;

Casparsson, K. R., redaktör;

Hérnod, T. R., direktör;

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör;

Sandler, Maja, fru.

Beträffande kommitténs uppgifter och instruktionen för densamma, se
1941:I S 27.

Rikskommitténs verksamhet har upphört. En utförlig redogörelse över
kommitténs verksamhet under åren 1940—42 har utgivits av trycket.

4. Sakkunniga för utredning rörande radioanläggningar för polisväsendet

(1942: I 29).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 25 april 1941 med uppdrag att verkställa
undersökning rörande de erfarenheter, som vunnits av de radioanläggningar,
vilka anskaffats för polisens behov i vissa städer, samt att på grundval härav
verkställa kompletterande undersökningar rörande möjligheterna att
åstadkomma enhetlighet och samordning vid det fortsatta anskaffandet av
radioanläggningar för rikets polisväsen:

Ros, A. K. E., polismästare, ordförande;

Fontell, E., polismästare:

56

Riksdagsberättelsen.

I 8; 4 Lemoine, A. S., byrådirektör;

Thulin, G. A. L., statspolisintendent.

Sekreterare:

Åseskog, S., hovrättsråd.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 29.

De sakkunniga hava den 16 december 1942 till chefen för socialdepartementet
avlämnat betänkande angående samordning av polisradioväsendet i
riket (Statens off. utredn. 1942: 51).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1941 drs bammorskeutredning (1942:131).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 för att
verkställa utredning rörande distrikts- och reservbarnmorskornas löneförhållanden
och möjligheterna att i större utsträckning än hittills utnyttja dessa
befattningshavares arbetskraft inom förlossningsvården angränsande arbetsfält
(se Post- och Inrikes tidn. den 1 juli 1941):

Byttner, J. T., medicinalråd, ordförande;

Dahlgren, I., sekreterare i svenska landstingsförbundet;

Erup, Ellen, Överbarnmorska;

Isacsson, O., led. av II kamm.;

Wranne, N. H., förste provinsialläkare.

Sekreterare:

Heinrici, S.-E. A., t. f. andre kanslisekreterare.

Såsom experter hava de sakkunniga enligt vederbörliga bemyndiganden
anlitat förste provinsialläkarna H. Wickbom,'' A. J. Ekelund och S. A. Larsson
samt förste aktuarien i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1942:1 S 31.

De sakkunniga hava under året hållit sex sammanträden.

De sakkunniga hava den 23 mars 1942 avlämnat betänkande med utredning
och förslag angående barnmorskeväsendet (Statens off. utredn. 1942: 17).
Uppdraget är därmed slutfört.

6. Värmekostnadssakkunniga (1942:134).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1941
med uppdrag att verkställa en allsidig utredning av den reella bränsleförnrukningen
och kostnaderna därför inom olika fastigheter:

Bexelius, E., byråchef, ordförande;

Telander, N. G., e. o. byråchef;

Kinander, C., t. f. byråchef;

Eriksson, A., arkitekt;

Fagrasus, I., generalkonsul;

Bengtsson, O., ombudsman.

Sekreterare:

Erici, B. H., notarie.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

57

Biträde för statistiska utredningar: I Si 8

Danielsson, H., civilingenjör.

De sakkunniga hava hållit 44 sammanträden, varjämte en delegation för
förberedande av tekniska frågor hållit 11 sammanträden.

De sakkunniga hava den 7 mars 1942 till chefen för socialdepartementet
överlämnat betänkande angående värmekostnaden i hyreshus (Statens off.
utredn. 1942:20).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1941 års arbetstids- och butikstängningssakkunniga (1942:138).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1941
med uppdrag att verkställa skyndsam undersökning, huruvida och i vad
mån ändringar böra vidtagas i de rättsregler, som gällande arbetstidslag för
detaljhandeln samt butikstängningslag innehålla, ävensom framlägga de förslag,
till vilka denna undersökning kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 oktober 1941):

Nordin, J. V., chef för arbetsrådet, ordförande;

Andersson, Ebon, fru, led. av II kamm.;

Backe, T., advokat;

Borgström, G., vice verkst, dixektör i Sveriges köpmannaförbund;

Friman, O., ordförande i Svenska handelsarbetareförbundet;

Wijkman, S., major, verkst, direktör i aktiebolaget svenska pressbyrån;
Wingård, E., revisionschef hos kooperativa förbundet;

Östlund, A., ombudsman i Sveriges tobakshandlares riksförbund.
Sekreterare:

Rune, I. F., sekreterare hos arbetsrådet.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942:1 S 38.

De sakkunniga, som under år 1942 hållit 12 sammanträden, ha den 24
februari 1942 till chefen för socialdepartementet överlämnat förslag till arbetstidslag
för detaljhandeln och till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen
den 16 maj 1930 (nr 138) om arbetstidens begränsning ävensom förslag till
butikstängningslag.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunnig för utredning rörande omfattningen av kommunalborgmästare
åliggande arbetsuppgifter m. m. (1942:139).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 17 oktober 1941:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1942:1 S 39.

Den sakkunnige har den 12 september 1942 avlämnat betänkande med
förslag angående innebörden av begreppet polismyndighet i olika författningar
m. m. (Statens off. utredn. 1942:40).

Uppdraget är därmed slutfört.

58

Riksdagsberättelsen.

I Si 9 9. Sakkunnig för fortsatt utredning rörande distriktsåklagarnas teoretiska

utbildning (1942:1 41).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 17 oktober 1941 för att inom socialdepartementet
biträda vid fortsatt utredning rörande distriktsåklagarnas teoretiska
utbildning:

Lassen, B., byråchef.

Den sakkunnige har den 28 mars 1942 till chefen för socialdepartementet
avlämnat en promemoria angående anordnandet av den juridiska delen av
distriktsåklagarnas teoretiska utbildning m. m., åtföljd av förslag dels till
avtal mellan statsverket och styrelsen för Stockholms högskola angående anordnandet
vid högskolan av en distriktsåklagarkurs dels ock till stadga angående
distriktsåklagarexamen. Den 27 maj 1942 har den sakkunnige till departementschefen
avlåtit en kompletterande skrivelse rörande vissa spörsmål
omfattade av uppdraget.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunnig för utredning rörande bostadsbyggnadsverksamhetens nuva rande

läge och utsikter för följande dr (1942:143).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 5 december 1941 för att såsom sakkunnig
inom socialdepartementet verkställa utredning rörande bostadsbyggnadsverksamhetens
nuvarande läge och utsikter för följande år med särskild hänsyn
tagen till materialförsörjning samt räntabilitet vid gällande villkor för beviljande
av tertiärlån till viss sådan verksamhet:

Johansson, A., kanslichef.

Den sakkunnige har den 13 februari 1942 till chefen för socialdepartementet
avlämnat promemoria rörande bostadsförsörjningen (Statens off. utredn.
1942: 3).

Uppdraget är därmed slutfört. 11

11. Sakkunniga för undersökning av behovet av åtgärder för lämplig differentiering
av det flyktingsklientel, som anses böra omhändertagas i förläggningar,
m. m. (1942: I 44).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1941:
Björkholm, S., hovrättsråd, chef för socialdepartementets rättsavdelning, ordförande; Ekstrand,

A., landsfogde;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Uhr, G., fil. mag., föreståndare för Smedsbo förläggning för utlänningar;
Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Åman, B., notarie.

Såsom expert har kommittén anlitat t. f. föreståndaren för Långmora förläggning
Arvid Jansson.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 44.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

59

Kommittén har under tiden januari—mars 1942 sammauträtt 13 gånger. I §: 12
Den 26 mars 1942 har kommittén överlämnat betänkande med förslag rörande
differentiering av det flyktingsklientel, som anses böra omhändertagas
i förläggning, jämte därvid fogade utkast till författningsbestämmelser
och till reglementen för olika förläggningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. 1942 års byggnadssakkunniga för landsbygden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1942 med
uppdrag att inom departementet biträda med utredning rörande landsbygdens
byggnadsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 13 februari 1942):

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;

Grewin, J., andre ordförande i svenska byggnadsträarbetareförhundet;

Jepsson, M., byggmästare;

Nilson, Hj., led. av II kamm.;

Sjögren, C. E., verkst, direktör i Sveriges lantbruksförbund;

Strandberg, E., ombudsman i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet.

Sekreterare:

Giertz, L. M., arkitekt, lektor vid tekniska läroverket i Stockholm (för tekniska
frågor);

Wistrand, A. D. H., sekreterare hos arbetsdomstolen (för övriga sekreterargöromål).

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelande av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid bland annat:

Upprepade försök att genom förhandlingar åstadkomma en särskild överenskommelse
om arbetsvillkoren vid byggenskap för jordbrukets behov på
landsbygden ha strandat. Icke ens örn utgångspunkterna för bedömandet av
jordbrukets byggnadsfrågor har det lyckats ernå enighet parterna emellan.

Från jordbrukarnas sida framhålles dels att de stegrade byggnadskostnader,
som jordbruket på senare år i ökad utsträckning måst vidkännas, icke
kunna bäras av jordbruket utan en avsevärd höjning av produktpriserna.
dels att det huvudsakligen med hänsyn till städernas förhållanden upprättade
ackordssystem, vars tillämpning påfordras även å jordbrukets byggenskap,
är en väsentligt bidragande orsak till de höga byggnadskostnaderna,
dels att ackordsprislistorna äro så invecklade att en jordbrukare sällan besitter
nödig fackkännedom för att kunna bedöma deras tillämpning eller det
härvid använda mätningsförfarandet, dels att byggnadernas relativa enkelhet
motiverar andra regler vid lönesättningen för jordbruksbyggnader än för
byggnader inom stadsliknande områden.

Av den andra partén hävdas att byggnadsarbetarna på landsbygden med
nuvarande lönebestämmelser ingalunda kunna anses överbetalda utan få
nöja sig med låga inkomster, att arbetet är detsamma vid uppförandet av
byggnader på landsbygden som inom stadsbebyggelse och att motiv sålunda
saknas för särskilda avlöningsregler beträffande jordbruksbyggnader.

60

Riksdagsberättelsen.

I S: 12 Under dessa omständigheter synes det påkallat, att man genom en objektiv
utredning prövar de från olika håll framförda uppfattningarna och söker
fastställa de faktiska förhållandena. Det bör klarläggas, vad byggnadskostnadema
ekonomiskt betyda för jordbruk av olika storleksgrader, i vad mån
arbetslönerna å ena sidan och materialpriserna å den andra påverka de totala
byggnadskostnaderna, därvid uppmärksamhet bl. a. bör ägnas åt de
under krigsåren inträffade stegringarna i materialpriser och löner, vidare i
vilka avseenden utförandet av olika slags byggnader för jordbrukets behov
är enklare och skiljer sig från byggnader av annat slag, samt på vad sätt
konstaterade skiljaktigheter rimligen böra påverka lönesättning och avlöningssystem.
Slutligen bör utredas på vad sätt och under vilka villkor användandet
av bygdens folk jämsides med egentliga byggnadsarbetare lämpligen
kan ske.

Då det är av vikt att hinder och svårigheter för byggnadsverksamheten
inom jordbruket snarast undanröjas, bör man sträva efter att få fram ett
resultat av utredningarna, som så klarlägger fakta att hållpunkter vinnas
för ett säkrare omdöme i fråga örn de åtgärder, som krävas för att få i gång
behövlig byggnadsverksamhet på landsbygden.

Till fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga bland annat låtit
verkställa vissa specialundersökningar. Sålunda har professorn vid lantbrukshögskolan
L. Nanneson till belysande av frågan örn jordbrukets ekonomiska
resultat utfört en sammanställning av hos lantbruksstyrelsen befintliga
räkenskaper för ett större antal brukningsdelar av olika storlek och representerande
landets samtliga viktigare produktionsområden. De sakkunnigas
sekreterare för tekniska frågor har verkställt undersökningar rörande
byggnadskostnadernas betydelse för jordbruk av olika storleksgrader, varvid
bland annat utnyttjats material, som ställts till förfogande av domänstyrelsen,
socialstyrelsen, egnahemsstyrelsen, 1938 års jordbruksutredning, lantbruksförbundets
byggnadsförening m. fl. Docenten vid lantbrukshögskolan
G. Ringborg har utarbetat en promemoria angående förhållandet mellan
jordbrukets produktionskostnader och bruttoavkastning. Från ett antal jordbrukare
och byggmästare i olika delar av landet hava de sakkunniga genom
en rundfråga inhämtat uppgifter rörande arbets- och löneförhållandena vid
av dem utförda byggnadsarbeten för jordbrukets behov. De sakkunniga hava
under utredningsarbetets fortgång haft åtskilliga överläggningar med de år
1938 tillkallade ladugårdsbyggnadssakkunniga ävensom med representanter
för olika organisationer inom jordbruk och byggnadsverksamhet.

Nio sammanträden hava hållits, av vilka de flesta omfattat två eller flera
dagar.

De sakkunniga hava den 16 juni 1942 avgivit betänkande angående jordbrukets
byggnadskostnader (Statens off. utredn. 1942:38), varjämte de sakkunniga
samma dag till chefen för socialdepartementet avgivit särskilt yttrande
med anledning av en till dem remitterad framställning av Riksförbundet
landsbygdens folk örn upphävande av vissa blockadåtgärder.

Uppdraget är därmed slutfört.

61

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

13. Sakkunniga för utarbetande av tillämpningsföreskrifter till lagen med I Si 15
särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och
deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 6 mars 1942 för att inom departementet
utarbeta tillämpningsföreskrifter till lagen med särskilda bestämmelser angående
stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller
krigsfara m. m.

Persson, K., generaldirektör, ordförande;

Söderlund, E., hovrättsråd, tillika sekreterare.

För att såsom experter biträda vid utredningsarbetet ha de sakkunniga med
stöd av vederbörligt bemyndigande tillkallat följande personer, nämligen
direktören i Svenska stadsförbundet H. Karlsson, direktören i Svenska landskommunernas
förbund U. Murray, sekreteraren i Svenska landstingsförbundet
I. Dahlgren samt kanslichefen O. Åkesson.

Sammanträden med experterna ha hållits den 13, 24 och 31 mars, den
15 april, den 9 maj, den 13 juni och den 4 juli. De sakkunniga ha sammanträtt
den 9 samt den 11—13 maj för överläggningar med representanter för
åtskilliga verk och andra myndigheter. Därjämte ha den 30 april och den
26 juni hållits sammanträden för överläggningar med statssekreterarna och
andra representanter för departementen.

De sakkunniga ha den 11 juli 1942 avgivit av motiv åtföljda förslag rörande
tillämpningsföreskrifter till lagen med särskilda bestämmelser angående
stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller
krigsfara m. m. (Statens off. utredn. 1942: 42).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1943.

14. Hembiträdesutredningen (1940:10; 1941:14; 1942:1 12).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj :t skall utredningen vila
tills vidare.

15. Bostadssociala utredningen (1940: 11; 1941: I 5; 1942: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för
att biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers
och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G., professor;

Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., stadsarkitekt;

Åhrén, U., arkitekt, stadsplanechef.

Sekreterare:

Johansson, A., kanslichef.

62

Riksdagsberättelsen.

I Sc 15 Biträdande sekreterare:

Curman, J., länsarkitekt;

Sterner, R., fil. lic. (fr. o. m. den 20 oktober 1942).

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Såsom expert har under år 1942 medverkat hovrättsassessorn E. Göransson.

Enligt givna direktiv har utredningens arbete under året i huvudsak inskränkts
till slutförande av återstående huvuduppgifter, nämligen dels frågan
om sanering av det undermåliga bostadsbeståndet i stadssamhällena i
dess samband med sociala och ekonomiska samt stadsplane- och byggnadstekniska
frågor, dels ock det därmed sammanhängande spörsmålet om åtgärder
för åstadkommande av en planmässig bostadspolitik på längre sikt.
Dessa arbetsuppgifter ha ännu icke kunnat slutföras, enär man måst avvakta
resultaten av vissa bostadsstatistiska undersökningar.

Till utredningen har av Kungl. Maj:t överlämnats åtskilliga framställningar,
avsedda att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningens uppdrag.
Därjämte har Kungl. Maj:t den 27 november 1942 till utredningen
för utlåtande remitterat statens egnahemsstyrelses utredning och förslag den
26 oktober 1942 angående vattenförsörjning och avloppsförhållanden på
landsbygden.

De sakkunniga ha under år 1942 intill den 1 december hållit 5 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första delen av år 1943.

16. Fritidsutredningen (1940:13; 1941:17; 1942:1 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1937):

Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Ekstam, A., föreståndare för statens järnvägars resebyrå;

Gustafson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Horney, N., redaktör;

Nordenson, C., f. d. sekreterare i järnvägsstyrelsen;

Svenson, Gärda, fru, sekreterare i svenska landsbygdens kvinnoförbund.
Sekreterare:

Montell, E., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel,: Kanslihuset 150.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: S 25.

Sedan den 1 december 1941 hava hållits ett sammanträde med kommittén
in pleno och fem sammanträden om tillhopa sex dagar med den inom kommittén
arbetande delegationen för husmoderssemestern.

Kommittén har den 26 februari 1942 till chefen för socialdepartementet
överlämnat betänkande med utredning och förslag angående semester för
husmödrar (Statens off. utredn. 1942: 19).

Kommittén har genom förenämnda arbetsdelegation omhänderhaft den statligt
understödda husmoderssemesterverksamheten sommaren 1942. Semester

63

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

för husmödrar har därvid anordnats dels, liksom åren 1938—1941, vid ett I §• ig
antal folkhögskolor i olika delar av landet, dels ock, liksom år 1941, genom
bidrag till av vissa organisationer bedriven semesterhemsverksamhet för husmödrar.

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Majit skall kommitténs återstående
arbete vila tills vidare.

17. 1937 års arbetsiöshetssakkunniga (1940: 14; 1941: I 8; 1942: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande den kvarstående arbetslösheten och framlägga
förslag beträffande medlen för dess rationella bekämpande:

Möller, G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Thomson, A. N., landshövding, vice ordförande;

Cruse, C. S., förbundsordförande, led. av II kamm.;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm. t

Sekreterare:

Nordström, G. H., fil. d:r, chef för socialhjälpsbyrån hos statens arbetsmarknadskommission.

Lokal och tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

De sakkunnigas verksamhet upphörde tills vidare under hösten 1939 på
grund av det då inträdda krisläget.

18. Socialvärdskommittén (1940:15; 1941:19; 1942:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):

Eriksson, J. B„ landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., byråchef;

Hagård, A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Olsson, E., direktör, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wangson, O. B., fattigvårdsdirektör;

Österström, A. E. I., redaktör, led. av II kamm.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid verkställande av en av densamma
beslutad utredning rörande sjukkasseverksamheten har chefen för
socialdepartementet den 30 september 1938 och den 25 april 1940 tillkallat:
Andersson, K. Hj., tjänsteman;

Brännberg, C., direktör;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Strand, A., kassör;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Tegendal, O. E., byråchef.

64

Riksdagsberättelsen.

I St 18 Sakkunnig vid vissa försäkringstekniska utredningar i samband med behandlingen
av frågan om en effektivisering av den sociala sjukförsäkringen,
förordnad av departementschefen den 4 juli 1941:

Brundin, G. G., fil. d:r, förste aktuarie hos pensionsstyrelsen.

Sakkunniga vid verkställande av en av kommittén beslutad utredning rörande
arbetslöshetsförsäkring och kontantunderstödsverksamhet för arbetslösa,
tillkallade av departementschefen den 18 mars och den 7 april 1941:
Jerneman, T. G., t. f. byråchef;

Larsson, I., ordförande i Svenska beklädnadsarbetareförbundet;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Sölvén, K. O. A., advokat.

Sakkunnig vid utredning av vissa med den nuvarande arbetslöshetsstatistiken
sammanhängande spörsmål förordnad av departementschefen den
22 augusti 1941:

Peterson, H., arbetsförmedlingsdirektör.

Uppdraget upphörde den 30 april 1942.

Sakkunniga vid behandling av fosterbarnsvården, förordnade av departementschefen
den 24 oktober och den 28 november 1941:

Wallgren, A., professor;

Malmroth, Elsa, fru, led. av Allmänna barnhusets direktion;

Rosén, Göta, barnavårdsombud, led. av II kamm.;

Berglind, Ragnhild, fosterbamsinspektris;

Bentzel, Maggie, föreståndarinna.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid utredning av frågan om samordnande
av sjukkasseverksamheten och den sociala olycksfallsförsäkringen
har chefen för socialdepartementet den 4 september 1942 tillkallat:
Behring, I. A., lasarettsläkare;

Bergström, G., direktör i arbetsgivarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag; von

Schulzenheim, C. H. J., byråchef;

Östrand, D. O., byråchef.

Sekreterare:

Larsson, S., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Holmstedt, G. F., aktuarie;

Broberg, R., sekreterare hos pensionsstyrelsen (i sjukförsäkringsfrågor);
Hessler, T., sekreterare hos socialstyrelsen (i arbetslöshetsförsäkringsfrågor):
Unger, B., hovrättsassessor (vid utredning angående lagen örn förskottering
av underhållsbidrag till barn);

von Hofsten, E., aktuarie (vid behandling av frågan örn fosterbarnsvården).
Lokaler:

Torgatan 4; tel. 10 83 22.

Birger Järngatan 13; tel. 212148 (arbetslöshetsberedningen).

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

65

Kommittén har under 1942 intill den 1 december hållit 22 plenisamman- I S: 19
träden, varjämte särskilda delegationer hållit ett stort antal sådana.

Den översyn av lagen om fattigvården, som genom en särskild delegation
påbörjades under år 1941, har fullföljts under år 1942. Detsamma är förhållandet
med utredningen angående fosterbarnsvården.

Utredningen av frågan angående obligatorisk sjukförsäkring torde kunna
slutföras och förslag framläggas under första hälften av år 1943.

Utredningen angående införandet av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
har under år 1942 bedrivits genom särskild delegation.

De i berättelsen till 1942 års riksdag omförmälda undersökningarna angående
fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik och fördelningen på inkomstklasser
av de yrkesutövare, som beräknas komma att omfattas av obligatorisk
arbetslöshets- och sjukförsäkring, ha under året slutförts.

Efter slutförd utredning angående revision av lagen den 18 juni 1937 örn
förskottering av underhållsbidrag till barn har kommittén i maj 1942 avlämnat
betänkande nr IV: Förslag till ändrad bidragsförskottslag m. m. (Statens
off. utredn. 1942:29).

Bearbetningen av det material, som inkommit vid den av kommittén företagna
statistiska undersökningen angående barnhemmen i riket, har slutförts
under förra hälften av år 1942, varefter resultatet av undersökningen
publicerats i kommitténs betänkande nr V: Statistisk undersökning angående
barnhemmen (Statens off. utredn. 1942:45).

Sedan utredningen angående vissa med socialvårdens organisation sammanhängande
spörsmål slutförts, har kommittén den 21 december 1942 avlämnat
sitt betänkande nr VI: Utredning och förslag angående socialvårdens
organisation m. m. (Statens off. utredn. 1942: 56).

Kommittén har under år 1942 på anmodan av Kungl. Maj:t avgivit ett flertal
yttranden i sociala spörsmål.

19. 1938 års arbetarskyddskommitté (1940: 16; 1941: I 10; 1942: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):

Nordin, J. V., chef för arbetsrådet, ordförande;

Ericsson, J. A., textilarbetare, led. av II kamm.;

Fischer, Ida, yrkesinspektris;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Hultman, G., verkst, direktör i pappersmasseförbundet;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Yllner, C. A. T., förste provinsialläkare.

Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.;

Vahlberg, G., förste sekreterare i landsorganisationen.

Teknisk sekreterare, tillika föredragande:

Starland, H., yrkesinspektör.

Bill. till riksd. prof. 1943. 1 sami. 5

Klksdsgsberii Helsen.

66

Riksdag sberättelsen.

I S: 19 Experter:

Alling, K. G., provinsialläkare;

André, L., yrkesinspektör;

Christenson, A., sekreterare;

Fahlman, T., ingenjör;

Gabrielson, E. V., byråchef;

Karlsson, K. V., gruvarbetare, led. av II kamm.;

Kvist, S., gruvarbetare;

Stahre, N. R., förste byråingenjör;

Welin-Berger, J., yrkesinspektör.

Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2; tel. 10 29 34 (ordföranden) och 11 29 33
(sekreteraren).

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 20.

Kommittéarbetet •—- beträffande vilket Kungl. Maj:t den 30 december 1939
förordnade, att med fullföljandet av detsamma skulle tills vidare anstå — har
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 januari 1942 återupptagits.

Kommittén har under år 1942 hållit 9 sammanträden. Arbetet har huvudsakligen
omfattat följande:

Sammanställning och bearbetning av de utav kommittén år 1939 genom
yrkesinspektionens medverkan införskaffade uppgifterna rörande särskilt
frågan om sysselsättande av arbetare under 18 år, förekomsten av nattarbete,
två- och treskiftsarbete samt sön- och helgdagsarbete vid samtliga de hos
yrkesinspektörerna och bergmästarna registerförda arbetsställena inom landet,
där industriellt och därmed likställt arbete bedrives. Denna utredning
har företagits i syfte att få klarlagt, huruvida och i vilken omfattning bland
annat nattarbete förekomme inom ifrågavarande arbetsställen. Frågan örn
reglering av nattarbetet får ur arbetarskyddssynpunkt anses vara av stor betydelse
och den intar numera också en central ställning inom arbetarskyddslagstiftningen.
I samband härmed meddelas, att kommittén under år 1939 hos
statens institut för folkhälsan begärt utredning i frågan om verkningarna
ur medicinsk synpunkt på den mänskliga organismen av såväl nattarbete i
allmänhet som av treskiftsarbete i den form, som detta arbete för närvarande
bedreves i vårt land. I skrivelse till kommittén den 1 november 1939
meddelade emellertid institutet, att det icke vore i stånd att verkställa den
begärda utredningen på grund av att de av krisen framkallade förhållandena
avsevärt ändrat förutsättningarna och i hög grad försvårat möjligheterna
för undersökningens utförande. Åt ledamoten i kommittén yrkesinspektrisen
Ida Fischer uppdrogs därefter att fullfölja en av henne påbörjad
utredning om verkningarna av ett nattarbetsförbud för den s. k. småindustrien.

Inom kommittén har framlagts ett preliminärt förslag till ny lag örn arbetarskydd
och i anslutning därtill har kommittén behandlat vissa därmed
sammanhängande frågor.

Kommittén har vidare förehaft till förnyad behandling vissa av de frågor,
som kommittén enligt meddelade direktiv hade att upptaga till närmare utredning,
nämligen frågorna om förhandsgranskning från yrkesinspektionens

67

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

sida av byggnadsplats!-, i vilken ordning yrkesinspektionen borde snarast I Si 20
möjligt få kännedom om nytillkomna företag, huruvida uppdraget att förordna
i 35 § lagen örn arbetarskydd omförmäld besiktningsläkare borde överflyttas
från länsstyrelsen till medicinalstyrelsen samt huruvida dylik läkare
borde tillerkännas rätt att i vissa fall erhålla biträde av distriktssköterska. I
samtliga dessa frågor har kommittén inhämtat yttranden från därav berörda
parter, vilka yttranden under året sammanställts och bearbetats inom kommittén.

Vidare har kommittén upptagit till behandling frågan om revision av bestämmelserna
i kungörelsen den 31 december 1912 (Sv. förf.-saml. nr 387)
angående läkarundersökning och läkarbesiktning av minderåriga arbetare
samt, i enlighet med ett till kommittén den 2 december 1938 överlämnat
uppdrag, av bestämmelserna om färdgottgörelse i § 4 i Kungl. Maj:ts taxa
den 31 december 1912 (Sv. förf.-saml. nr 399) å gottgörelse för läkarundersökning
och läkarbesiktning av minderåriga arbetare enligt lagen om arbetarskydd.
I dessa frågor har kommittén begärt yttrande från samtliga för
närvarande förordnade besiktningsläkare för minderåriga arbetare, yrkesinspektionens
chefsmyndighet, svenska provinsialläkarföreningen och Sveriges
läkarförbund.

Därjämte har kommittén under året upptagit till behandling frågan om en
effektivisering av den kommunala tillsynen och har kommittén i anslutning
härtill latit verkställa en utredning angående den kommunala tillsynnens
omfattning, sättet för tillsynens utövande m. m. Samtidigt har kommittén
enligt meddelade direktiv upptagit till närmare utredning frågan, huruvida
de kommunala tillsynsorganen skola tillerkännas samma befogenheter
som yrkesinspektör att meddela förbud enligt 38 § lagen örn arbetarskydd.

Vidare har kommittén utfört förberedande utredning för en revision av
vissa av Kungl. Majit med stöd av lagen om arbetarskydd utfärdade författningar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1943.

20. Utredning rörande kommunal samverkan (1940: 18; 1941: I 12;

1942: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 11 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1938):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, C. W. M., byggnadssnickare, led. av II kamm.;

Karlsson, U., ombudsman;

Wigert, A. G. A., landskamrerare;

Valentin, N. G., assessor i Överståthållarämbetet.

Sekreterare:

Nordberg, L. G. F., förste kanslisekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 581.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1939: S 22.

Utredningsarbetet har under året vilat.

68 Riksdagsberättelsen.

I St 21 21. Ordningsstadgeutredningen (1940: 19; 1941: I 13; 1942: I 20).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen vila
tills vidare.

22. 1939 års polisutredning (1940: 20; 1941: I 14; 1942: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1938):

Bergquist, Th., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, C. O. H., lantbrukare;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.;

Gustafsson, B., f. d. överkonstapel;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Ros, A. K. E., polismästare;

Wähl, G., fjärdingsman.

Sekreterare:

Åseskog, S., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Åbjörnsson, C. V., jur. kand.

Lokal: Polishuset; tel. 51 79 38.

I fråga om utredningens uppdrag, se 1939: S 25.

Enligt vederbörligt medgivande äger utredningen vid behandlingen av olika
frågor såsom sakkunniga anlita följande personer: statspolisintendenten G.
Å. L. Thulin, landsfogden i Stockholms län K. G. Persson, polismästaren S.
Beckman i örebro, stadsfiskalen R. A. J. Stenvik i Kristianstad, landsfiskalerna
S. R. Wadenius i Tumba, B. E. Nyberg i Örebro och E. L. N. Grimlund
i Arlöv, ordföranden i föreningen Sveriges poliskommissarier, kriminalkommissarien
A. L. Sjögren i Stockholm, poliskommissarien H. Bengtsson i
Uppsala samt ordföranden i svenska polisförbundets lokalavdelning i Stockholm,
kriminalöverkonstapeln A. V. Uhrbom.

Utredningen har under 1942 hållit 6 sammanträden. Däremellan har arbetet
under ordförandens ledning fortgått inom sekretariatet; vissa av utredningens
ledamöter ha därunder mera sammanhängande deltagit i arbetet.
De i berättelsen till 1942 års riksdag omförmälda förslagen till personalorganisation
för lokalpolisen och till riksorganisation för polisväsendet ha
varit föremål för fortsatt behandling. Härvid har samråd sökts med de sakkunniga.
Utredningen har vidare införskaffat och statistiskt bearbetat ett omfattande
uppgiftsmaterial rörande kostnaderna för det nuvarande polisväsendet,
polisväsendets lokalförhållanden, befattningshavarnas löneställning
m. m. Förberedande överläggningar lia hållits i fråga örn den lönegradsplacering,
som bör förordas, därest utredningens arbete kommer att utmynna
i ett förslag till polisväsendets förstatligande. Av utredningens övriga
göromål må nämnas, att utredningen till Kungl. Majit eller chefen för socialdepartementet
avgivit utlåtanden i anledning av sex remisser. Uppdraget beräknas
vara slutfört vid mitten av år 1943.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 69

23. 1939 års stadsläkarutredning (1940: 24; 1941: I 17; 1942: I 22). I & 26

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen vila
tills vidare.

24. Sakkunniga för granskning av planer för beredskapssjukhus m. m.

(1941: I 21; 1942: I 24).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 16 februari 1940 för att i egenskap av sakkunniga
inom medicinalstyrelsen biträda vid handläggning av ärenden rörande
beredskapssjukhusens planläggning, upprättande och drift:

Andersson, C. W. M., byggnadssnickare, led. av II kamm.;

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

De sakkunniga hava under år 1942 icke deltagit i något sammanträde i
medicinalstyrelsen.

25. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt (1941: I 22; 1942: I 25).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 oktober 1940:

Åkesson, N. O., kanslichef.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941: I S 22.

Under januari månad 1942 avlades studiebesök vid två länsstyrelser.

Den sakkunnige har utarbetat och till riksräkenskapsverket överlämnat
förslag till förenkling av landskansliens kassabokföring. Den sakkunnige har
under året därjämte medverkat till införande av ett mera rationellt sätt att
redovisa för användandet av länsstyrelsernas expensmedel, varigenom skapats
möjlighet till bättre överblick över medelsanvändningen, till rationalisering
av länsstyrelsernas redovisningar till statskontoret för inbetalningar
å lån ur statens avdikningslånefond samt till ökad mekanisering av arbetet
å länsstyrelsernas omsättningsskatteavdelningar.

Slutligen har den sakkunnige biträtt vid handläggningen inom socialdepartementet
av en del ärenden rörande länsstyrelserna.

26. Tjänsteförteckningssakkunniga för stcdens sinnessjukhus (1941: I 25;

1942: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1940 med
uppgift att i samråd med 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga verkställa
översyn av tjänsteförteckningen för allmänna civilförvaltningen, i vad den
avser statens sinnessjukhus, ävensom att taga under omprövning de organisatoriska
frågor, som därmed äga sammanhang:

Karlsson, O. G., lokomotivförare, led. av I kamm., ordförande;

70

Riksdag sberättelsen.

I S; 26 Björkquist, E., t. f. byråchef;

von Hofsten, E., landstingsdirektör;

Stenberg, S. O., docent, överläkare.

Sekreterare:

af Malmborg, N. M., t. f. byrådirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I S 25 och 1942: I S 26.

De sakkunniga ha under år 1942 intill utgången av november hållit 33
sammanträden. Ett preliminärt förslag till ändrad tjänsteförteckning för
statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka har under året
uppgjorts och tillställts vederbörande personalorganisation, varefter, sedan
muntliga förhandlingar mellan personalorganisationerna och de sakkunniga
ägt rum, förslaget underkastats ytterligare överväganden från de sakkunnigas
sida. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 oktober 1942 ha till de sakkunniga
för beaktande överlämnats vissa framställningar, avseende omprövning
av lönegradsplaceringen för maskinmästare och maskinister vid karolinska
sjukhuset samt reparatörs- och eldarpersonal vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i böljan av år 1943.

27. Kommittén för rågösvenskarna (1941: I 26; 1942: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1940:
Sandström, A. E. F., justitieråd, ordförande i Utlandssvenskarnas förening,
ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie, ledamot av överstyrelsen för Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet;

Forslund, J. A., led. av I kamm.;

Hellstedt, E. S., legationsråd;

Kuylenstjerna, G. W. G., f. d. generaldirektör;

Lindeberg, E. F. L., landshövding;

Skogh, S. A., byråchef;

Ytterborn, G. R., överdirektör.

Sekreterare:

Hafström, A. G. G:son, fil. lie., jur. kand.

Expert för fiskerifrågor:

Hessle, Chr. W., byrådirektör.

Lokal: Stockholmsföreningen av Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet, Tunnelgatan 23; tel. 10 07 11.

Angående kommitténs uppdrag, se 1941: I S 26.

Av de 110 till Sverige den 17 oktober 1940 överflyttade rågösvenskarna
äro för närvarande 60 personer bosatta på Rågöstiftelsens fastigheter på
Björkö och Gräsö samt 38 personer på andra ställen i Stockholms skärgård,
därav 20 på Björkö, där de försörja sig på fiske och jordbruk. De övriga 12
äro anställda i skogsarbete, trädgårdsskötsel och hushåll.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

71

28. 1941 års hemortsförsvarssakkunniga (1942:1 30). I Si 28

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 för att
biträda med fortsatt utredning av frågan om samordning av hemortsförsvarets
olika grenar samt om revision av gällande luftskyddslagstiftning (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 juni 1941):

Natt och Dag, Å. S. K:son, expeditionschef, ordförande;

Bengtsson, B. F., överstelöjtnant;

Göthberg, K. I., överstelöjtnant;

Hedfeldt, N. E., e. o. hovrättsassessor (entledigad den 15 september 1942);
Göransson, E. W. Z., hovrättsassessor (tillkallad den 15 september 1942);

Hjelmberg, H. K., kommunalborgmästare;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Lange, H. V., major;

Thunborg, T. F., direktör;

Zetterquist, A. F., kriminalpolisintendent.

Huvudsekreterare:

Göransson, E. W. Z.

Biträdande sekreterare:

Wernstedt, S. L. M. A., förste amanuens.

Militär sekreterare:

Lindencrona, P. A. H., kapten (förordnad den 4 september 1942).

Experter:

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Lindroth, E. S., länsjägmästare;

Grönvall, N. J., brandchef (tillkallad den 15 juli 1942).

Lokal: Rosenbad 2; tel. 21 33 24.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 30.

Genom beslut av Kungl. Maj:t hava de sakkunniga anbefallts dels den 13
februari 1942 att verkställa utredning av frågan huruvida särskilda åtgärder
från det allmännas sida må vara erforderliga för att underlätta möjligheterna
till iståndsättande utan tidsutdräkt av de bostadshus, vilka skadas till följd
av krigsåtgärd, dels ock den 19 juni 1942 att utreda frågan, huruvida och i
vad mån kommun bör erhålla möjlighet att anslå medel till hemvärnets verksamhet.
Vidare hava jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 juli 1942 till de sakkunniga
överlämnats två vid 1942 års riksdag väckta likalydande motioner
(1:246 och II: 325) om skyldighet för icke värnpliktiga att undergå utbildning
för och deltaga i försvarsarbete för den prövning, som de sakkunniga i samband
med utredningsuppdraget kunna finna motionerna påkalla.

Under 1942 hava intill den 1 december hållits 40 sammanträden. Mellan
sammantradena har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreterarna
samt i viss utsträckning av ledamöterna och experterna.

Ordföranden och vissa av de övriga sakkunniga hava företagit studieresor
under en sammanlagd tid av omkring en vecka.

Efter förslag av de sakkunniga har Kungl. Maj:t förordnat vissa personer
att fr. o. m. den 19 januari 1942 vara hemortsförsvarsassistenter med uppgift

72

Riksdag sberättelsen.

I S: 28 att biträda länsstyrelserna med vidtagande av åtgärder för åstadkommande
av ändamålsenlig samverkan i operativt hänseende inom det civila hemortsförsvaret
och mellan detta och det militära hemortsförsvaret.

De sakkunniga hava hållit sammanträde med hemortsförsvarsassistenterna
den 4—6 juni 1942 för överläggning örn vissa för lösandet av de sakkunnigas
utredningsuppdrag betydelsefulla frågor.

Den 14 mars 1942 hava de sakkunniga till chefen för socialdepartementet
avgivit förslag till föreskrifter angående utövande under krig av vissa befogenheter
i avseende å luftskydd, skogsbrandskydd och utrymning.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1943.

29. Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter angående länskungörel serna

(1942:1 32).

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941,
nr 405 — av Kungl. Maj:t den 11 juli 1941 med uppdrag att verkställa översyn
av gällande föreskrifter angående länskungörelserna samt att till Kungl.
Maj:t avgiva de förslag, vartill nämnda översyn kan föranleda:

Åkesson, N. O., kanslichef.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Den sakkunnige har medverkat vid utarbetandet av justitiedepartementets
promemoria 1942 nr 5, vilken legat till grund bl. a. för kungörelsen den 29
maj 1942 (Sv. förf.-saml. nr 316) om ändring i vissa delar av kungörelsen
den 23 oktober 1915 angående länskungörelser.

30. Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärsväsendet hos statens

förvaltningsmyndigheter (1942:1 33).

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941,
nr 405 — av Kungl. Maj.t den 11 juli 1941 med uppdrag att verkställa undersökning
rörande kommissionärsväsendet hos statens förvaltningsmyndigheter
samt att till Kungl. Maj:t avgiva det förslag, vartill nämnda undersökning kan
föranleda:

Äkesson, N. O., kanslichef.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1943.

31. 1941 års befolkningsutredning (1942:1 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1941 för
att inom departementet verkställa utredningar rörande vissa befolkningspolitiska
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1941):

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande;

Gyllenswärd, C., docent;

Johansson, A., kanslichef;

Wahlund, S. G. W., professor.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

73

Sekreterare: I Si 31

Romanus, S. E., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Dahlström, A. H., e. notarie;

Cederwall, G., fil. lie., sekreterare i statens priskontrollnämnd;

Olsson, Dagny, byrådirektör.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1942: I S 35.

Vid sammanträde den 12 september 1941 tillsatte de sakkunniga en särskild
delegation med uppgift att utreda frågor bland annat rörande arbetsförhållandena
inom det husliga arbetet, rörande yrkesutbildning för de inom
hemmen arbetande kvinnorna samt rörande hemhjälp m. m.

Delegationens ledamöter:

Höjer, Signe, fru, ordförande;

Collin, Karin, fröken;

Osvald, Ingrid, fröken, inspektris för statens lanthushållsskolor;

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna, fru, fil. d:r;

Wallentheim, Annie, fru;

Wiklund, Gertrud, fru.

Sekreterare:

Åkerman-Johansson, Brita, fru, fil. lic.

För att såsom experter biträda vid utredningar rörande skilda befolkningspolitiska
spörsmål har utredningen med stöd av vederbörligt bemyndigande
tillkallat följande personer, nämligen statens inspektör för fattigvård och barnavård,
byråchefen A. Berggren, ledamoten av riksdagens första kammare,
lektorn E. Björnsson, redaktören K. G. Bringmark, bankrådet Hj. Ekengren,
fil. mag. E. Elinder, advokaten fru Gullan Hjelm-Elovson, kamreraren i
Stockholms stads sparbank G. Etzler, pol. mag. E. Grafström, kanslichefen
hos statens utrymningskommission L. Hultström, förste aktuarien E. von
Hofsten, amanuensen vid statistiska institutionen i Lund, fil. lic. H. Hyrenius,
generaldirektören och chefen för medicinalstyrelsen J. A. Höjer, med. lic. G.

Inghe och G. Jonsson, andre stadsläkaren i Lund, med. lic. O. Johnsson, sociala
kuratorn vid S:t Görans sjukhus, fru Lis Lagercrantz-Asklund, ledamoten
av riksdagens andra kammare, ombudsmannen i Sveriges allmänna folkskollärarförening
L. Lindén, fil. lic. E. Linde, fil. kand. R. Meidner, direktören
i Stockholms stads sparbank O. Norbeck, försäkringsdirektören W. Odhnoff,
professorn vid Lunds universitet C.-E. Quensel, med. lic. L.-G. Sterner,
förste inspektören i statens arbetsmarknadskommission M. Sönnerlind, med.
lie. fru Aina Versteegh-Lind, undervisningsrådet J. Weijne, överläkaren vid
Sabbatsbergs sjukhus, docenten P. Wetterdal, professorn vid Uppsala universitet
II. Wold och redaktören vid Centralförbundet för socialt arbete P.

Åsbrink.

Såsom juridisk expert har utredningen tillkallat hovrättsrådet H. Zetterberg.

Under tiden från och med den 1 december 1941 till och med den 30 no -

74

Riksdagsberättclsen.

1 S: 3i vember 1942 har utredningen hållit 68 sammanträden. Delegationens ledamöter
hava haft ett flertal enskilda överläggningar samt 8 sammanträden
gemensamt med de sakkunniga.

Sedan utredningen utsett ledamöterna av utredningen professorn S. G. W.
Wahlund och kanslichefen A. Johansson att såsom dess representanter gemensamt
med 1941 års familjebeskattningssakkunniga avgiva förslag rörande
inkomstbeskattningens anpassning efter försörjningsbördan, hava dessa deltagit
i familjebeskattningssakkunnigas sammanträden.

Sedan Kungl. Majit därtill lämnat medgivande, företogo ledamoten av utredningen
docenten C. Gyllenswärd och generaldirektören J. A. Höjer, i egenskap
av tillkallad expert, såsom utredningens representanter en resa i Finland
under tiden den 9—20 januari 1942 för att studera den förebyggande mödraoch
barnavården samt barnsjukvården m. m. därstädes under krigstid.

Under 1942 ha de i föregående riksdagsberättelse omförmälda undersökningarna
och utredningarna slutförts. Åtskilliga nya undersökningar ha
igångsatts. Sålunda hava verkställts vissa undersökningar rörande nativiteten
i olika bostadsmiljöer samt rörande dödföddheten samt spädbarns- och tidigdödligheten.
Under de sakkunnigas ledning utföres en undersökning rörande
de senaste årens variationer i födelsefrekvensen och äktenskapsfrekvensen
på grundval bl. a. av befolkningsstatistiska sammanställningar verkställda
av Statistiska centralbyrån och Stockholm stads statistiska kontor. Vidare
pågår i Göteborg en sociologisk undersökning rörande opinionsbildning i befolkningsfrågan
m. m., varjämte enquéteundersökningar verkställas genom
införskaffande från vederbörliga skolmyndigheter av uppgifter bl. a. rörande
förekomsten och omfattningen av skolbarnsbespisning samt rörande åtgärder
för sommarrekreation för baxnen i vissa städer och tätorter. Under
delegationens ledning ha verkställts ett flertal enquéteundersökningar rörande
spörsmål av betydelse för fullföljandet av de delegationen tilldelade arbetsuppgifterna.

Utredningen har under år 1942 avgivit utlåtanden den 20 februari till riksdagens
andra kammares första tillfälliga utskott över motion II: 94 angående
obligatoriskt ändamålssparande för vissa kategorier av ogift ungdom,
den 3 mars till Konungen över dels en av besparingsberedningen upprättad,
den 13 januari 1942 dagtecknad promemoria angående besparingsmöjligheter
beträffande moderskapspenningen, dels en av besparingsberedningen under
hösten 1941 utarbetad promemoria med yttrande och förslag beträffande statens
bosättningslån och av fullmäktige i riksbanken den 28 januari 1942
däröver avgivet utlåtande, dels en framställning den 28 oktober 1941 från
Svenska slöjdföreningen m. fl. angående ändrade bestämmelser för amortering
av statens bosättningslån och dels en av Svenska slöjdföreningen samma
dag med instämmande av ett antal organisationer m. fl. gjord framställning
om bl. a. anslag för viss upplysningsverksamhet i samband med statens
bosättningslån, den 9 april till riksdagens andra kammares tredje tillfälliga
utskott över motion II: 181 om utredning angående åtgärder för att
bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete, den 10 april till Ko -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 75

nungen över en inom justitiedepartementet upprättad promemoria rörande E Si 32
lag om hyresreglering samt den 4 maj till Konungen över livsmedelskommissionens
framställning den 17 april 1942 angående prisrabatter å vissa livsmedel.
I samband med besvarandet av vissa av ovannämnda remisser har
utredningen framlagt förslag dels örn anslag till ett försöksvis anordnande
av rådgivning i samband med bosättningslåneverksamheten dels om vidgad
avskrivnings- och användningsrätt för bosätlningslånen och dels om utvidgade
och ökade livsmedelsrabatter för barnfamiljernas vidkommande.

Utredningens delegation för hemfrågor har till chefen för socialdepartementet
avgivit utlåtanden dels den 27 mars 1942 över ansökan från Bodenkretsen
av svenska röda korset örn statsbidrag till kurser i spädbarnsvård
och tillagning av rationell husmanskost och dels den 1 oktober 1942 över
fritidsutredningens betänkande angående semester för husmödrar.

Utredningen har vidare i skrivelse den 2 maj 1942 till chefen för socialdepartementet
avgivit förslag till åtgärder för beredande av vistelse på landet
under sommaren 1942 för barn från vissa städer och andra tättbebyggda
samhällen m. m. ävensom i skrivelse den 12 maj 1942 till Konungen —
med återställande av en till utredningen överlämnad skrivelse från länsstyrelsen
i Västernorrlands län om lcrisbidrag till fattiga och klena barn
— föreslagit att medel måtte anvisas till envar av landshövdingarna i Norrbottens,
Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län till förebyggande
krishjälp åt barnen i vederbörande län ävensom till Kungl. Majit för att
hållas i beredskap för krishjälp åt barn även i andra län.

Efter samråd med medicinalstyrelsen har utredningen i skiävelse till Konungen
den 18 november 1942 framställt förslag angående anslag för budgetåret
1943/44 till bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem
m. m.

Utredningens arbetsuppgifter beräknas bliva slutförda under år 1943.

32. Statens flyktingsnämnd (1942:1 36).

Enligt kungörelse den 12 september 1941 (Sv. förf.-saml. nr 753) örn statlig
och statsunderstödd flyktingshjälp skall från och med den 1 oktober
1941 en särskild nämnd, kallad statens flyktingsnämnd, finnas för handläggning
av ärenden örn bidrag av statsmedel till flyktingskommittéer samt
om direkt understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom
flyktingskommitté.

Genom beslut den 26 september 1941 fastställde Kungl. Majit instruktion
för statens flyktingsnämnd samt förordnade ledamöter och ersättare i nämnden
för en tid av ett år, räknat från och med den 1 oktober 1941.

För tiden den 1 oktober 1942—den 30 juni 1943 har nämnden, enligt
Kungl. Majits beslut den 25 september 1942, följande sammansättning.

Ledamöter:

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör, ordförande;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Nilsson, T., partisekreterare, led. av 11 kamm.;

76

Riksdagsberättelsen.

3 2 Skogh, S. A., byråchef;

Wahlberg, E., direktör i svenska fattigvårds- och bamavårdsförbundet.
Ersättare:

Bexelius, E., byråchef;

Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;

Wallentheim, A., sekreterare, led. av II kamm.;

Granath, A., sekreterare;

Hagård, A., syssloman, led. av II kamm.

Enligt instruktionen skall socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar
tjänstgöra såsom nämndens kansli.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Nämnden har under år 1942 sammanträtt elva gånger.

För bestridande av kostnaderna för handhavande av flyktingshjälpverksamheten
— med undantag för avlöningar och andra ersättningar till personal
ävensom för expenser — har nämnden för det senast tilländalupna budgetåret
fått sig anvisat ett belopp av högst 608,437 kronor 26 öre.

För samma tid har genom nämnden utbetalats understöd med sammanlagt
459,704 kronor 82 öre. Ilärutav ha 378,044 kronor 44 öre beviljats i
bidrag åt flyktingskommittéerna och 81,660 kronor 38 öre såsom direktunderstöd
åt enskilda flyktingar.

33. 1941 års utskyldsstreckssakkunniga (1942: I 37).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1941
med uppdrag att verkställa utredning av frågan örn mildring eller upphävande
av de åren 1935 och 1936 beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket
som valbarhets- och behörighetsvillkor för vissa kommunala förtroendeuppdrag
ävensom framlägga de förslag, till vilka denna utredning kan föranleda
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1941):

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;

Albertsson, A. E. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Andersson, J. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.

Lokal och tel.: Riksdagen.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1942: I S 37.

Sedan på uppdrag av de sakkunniga utredning verkställts angående det
kommunala utskyldsstreckets närmare innebörd och tillämpningsområde, ha
de sakkunniga under senare delen av år 1942 hållit tillhopa 6 sammanträden.
Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1943.

34. 1941 års reumatikervdrdssakkunniga (1942: I 40).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1941 med
uppdrag att inom socialdepartementet biträda med fortsatt utredning av
frågan örn reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

77

för de reumatiska sjukdomarnas bekämpande (se Post- och Inrikes tuln. den I Si 34
23 oktober 1941):

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Edström, G., docent;

Lindberg, E. H., redaktör, led. av II kamm.;

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.;

Petterson, A., med. d:r;

Svartz Malmberg, Nanna, professor.

Sekreterare:

Runald, M., förste amanuens.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 40.

Den 27 mars 1942 föreskrev Kungl. Maj:t, att de sakkunnigas uppdrag
skulle utvidgas att avse jämväl utredning rörande behovet av och formen
för statligt understöd till utbyggande av efterbehandling och konvalescentvård
i allmänhet.

De sakkunniga hava efter bemyndigande till ett sammanträde för behandling
av frågor berörande pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet såsom
experter kallat professorerna S. Johansson i Göteborg och S. Ingvar i
Lund samt överläkarna vid pensionsstyrelsens kuranstalter i Nynäshamn F.

U. Sundelin, i Tranås N. Åhlén, i Norrköping L. Brahme, i Västerås J. A.

Bjure, i Lidköping E. T. Akmar, i Umeå S. R. Ekvall, i Vänersborg C. G.
Ingvarsson och i Boden A. G. W. Engel. Därjämte har enligt givet bemyndigande
professor emeritus E. Key såsom expert biträtt de sakkunniga. Vidare
hava de sakkunniga efter bemyndigande till ett sammanträde såsom
experter kallat ledamöterna av svenska provinsialläkarföreningens styrelse
provinsialläkaren C. G. Sundell, Grängesberg, förste provinsialläkaren G. F.

W. G. Ankarswärd, Västerås, provinsialläkaren J. H. Castenfors, Vimmerby,
och f. d. förste provinsialläkaren G. E. Hagstrand, örebro, samt suppleanterna
i samma styrelse f. d. provinsialläkaren K. G. Alling, Höganäs, provinsialläkaren
J. F. Bellander, Strömsund, och förste provinsialläkaren K. E. V.

Edlund, Karlstad.

De sakkunniga hava efter den 30 november 1941 hållit 31 sammanträden.

Mellan sammanträdena hava vissa av de sakkunniga ävensom sekreteraren
utfört arbete i anledning av utredningsuppdraget.

Enligt givna direktiv har utredningens arbete under året i första hand
avsett att undersöka lämpligheten av att anordna en eller två, med erforderlig
utrustning försedda specialavdelningar i anslutning till undervisningssjukhus
eller annat lämpligt sjukhus, överläggningar hava hållits med styrelsen
för Konung Gustaf V:s 80-årsfond om möjligheterna till bidrag för
ifrågavarande ändamål från fonden samt till ernående av en ändamålsenlig
samverkan mellan forskning, undervisning och vård på de reumatiska sjukdomarnas
område. Vidare hava de sakkunniga haft överläggningar med representanter
för medicinska fakulteten vid Uppsala universitet och Karolinska
mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium. I andra hand hava de sakkun -

78

Riksdag sberättelsen.

I St 34 niga påbörjat en översyn av det år 1937 av särskilt tillkallade sakkunniga
framlagda betänkandet angående pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande
verksamhet (Statens off. utredn. 1937: 23) med beaktande av de erinringar,
som framställts i de över betänkandet avgivna yttrandena. De sakkunniga
hava enligt bemyndigande avlagt studiebesök vid pensionsstyrelsens kuranstalter
i Tranås och Vänersborg. Därjämte hava de sakkunniga i studiesyfte
besökt konvalescenthem i Stockholm med omnejd.

De sakkunniga hava den 28 februari 1942 överlämnat förslag om inrättande
av en avdelning för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars
vård vid Karolinska sjukhuset samt en avdelning för reumatisk och en avdelning
för ortopedisk vård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Under 1943 komma de sakkunniga att igångsätta en undersökning rörande
behovet av vårdplatser för reumatiskt sjuka samt att från samtliga
läkare i riket — såväl tjänsteläkare som privatpraktiserande läkare — begära
uppgifter örn alla förekommande fall av reumatiskt sjuka under tiden 1
januari—31 december 1943.

35. Sinnesslövardssakkunniga (1942: I 42).

Tillkallade av Kungl. Majit den 30 oktober 1941 med uppdrag att — efter
undersökning rörande antalet barn i skolåldern, som prövas böra intagas å
uppfostringsanstalt för sådana sinnesslöa barn, vilka icke äro fallandesjuka
eller blinda, ävensom beträffande antalet platser å dylika, statsunderstödda
anstalter, vilka i första hand böra avses för förenämnda barn — upprätta och
till Kungl. Majit inkomma med förslag till de åtgärder, som må vara erforderliga
för att, utan tillbakasättande av vårdmöjligheterna för andra sinnesslöa,
bereda nu ifrågavarande barn plats å uppfostringsanstalt:

Petrén, A., f. d. professor, ordförande i allmänna svenska föreningen för vården
örn sinnesslöa och fallandesjuka, ordförande;

Annell, Anna Lisa, inspektör för sinnesslövården.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 42.

Den 26 november 1941 överlämnade chefen för socialdepartementet till de
sakkunniga en till Kungl. Majit 1939 ingiven framställning angående statens
övertagande av avlöningar till föreståndar- och lärarpersonal vid vissa skolor
för sinnesslöa och fallandesjuka för att tagas i övervägande vid fullgörandet
av sakkunniguppdraget.

För att såsom särskilda sakkunniga biträda vid utredningsarbetet, såvitt
detsamma berör frågan om statens övertagande av avlöningar till ifrågavarande
föreståndar- och lärarpersonal, ha med stöd av vederbörliga bemyndiganden
förordnats:

Jungner, Ragnhild, pedagogisk inspektör för sinnesslöundervisningen;
Björkman, G., undervisningsråd.

De sakkunniga Petrén och Annell ha sammanträtt 25 gånger varjämte de
var för sig utfört vissa arbetsuppgifter.

I den del av frågan som berör statens övertagande av avlöningar till före -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

79

ståndare- och lärarpersonal vid skolor för sinnesslöa ha sammanträden hål- J 3g
lits 4 gånger, varjämte de särskilda sakkunniga var för sig utfört utredningsarbete.
De sakkunniga ha därjämte verkställt utredning rörande de nu befintliga
föreståndarnas och lärarnas antal, tjänstgöring och avlöningsvillkor
ävensom utarbetat utkast till bestämmelser rörande dessas tjänstgörings- och
avlöningsförhållanden.

Det behövliga platsbehovet för bildbara sinnesslöa barn i skolåldern har
utretts genom cirkulärskrivelse till samtliga skoldistrikt i landet. De inkomna
svaren ha sammanställts och bearbetats, varigenom uppgift örn förefintligt
antal bildbara sinnesslöa barn som ej äro omhändertagna å sinnesslöanstalter
erhållits.

De befintliga sinnesslöanstaltema ha genomgåtts med avseende på lokaler,
nuvarande beläggning och dylikt och olika alternativ för lokalernas disposition
och behovet av nybyggnader prövats. Då de sakkunniga anmodats att
vid fullgörandet av sitt uppdrag även beakta vårdmöjligheterna för andra
sinnesslöa än de bildbara, ha de sakkunniga funnit sig nödsakade att i sin
utredning medtaga organisationen av sinnesslövården i dess helhet. Härvid
ha de sakkunniga sökt kontakt med representanter för landsting och de lokala
anstaltsstyrelserna. På basen av dessa utredningar och förhandlingar har
plan till sinnesslövårdens organisation utarbetats.

Då de sakkunniga funnit nödvändigt för en rationell sinnesslövård att särskild
sinnesslölagstiftning kommer till stånd är förslag till lag och stadga
rörande sinnesslövården under utarbetande.

36. Medicinalstyrelseutredningen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 januari 1942 för
att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande organisationen
av den centrala förvaltningen för medicinal- och veterinärväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 februari 1942):

Tiselius, K. E., f. d. landshövding, ordförande;

Bager, E. B. É., lasarettsläkare;

Borg, A. W., länsveterinär;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Hesselgren, O. G. G., revisionssekreterare;

Lindberg, E. H., redaktör, led. av II kamm.;

Thunberg, T. L., professor.

Sekreterare:

Björkquist, E. G. A., t. f. byråchef.

Biträdande sekreterare:

Mac Dowall-Pihlström, G. H., e. o. sekreterare (fr. o. m. den 1 november

1942).

Lokal: Medicinalstyrelsen, Vallingatan 2; tel.: Medicinalstyrelsen.

Enligt departementschefens anförande lill statsrådsprotokollet vid meddelandet
av ovannämnda bemyndigande gäller såsom direktiv för utredningen

80

Riksdagsberätt elsen.

I Si 36 bland annat att få klarlagt, huruvida samarbetet mellan medicinalstyrelsen
och de lokala organen, främst landstingen, kan genom organisatoriska anordningar
befrämjas. Utredningen har även att överväga frågan om de lämpligaste
formerna för medicinalstyrelsens verksamhet vid behandling av ärenden,
som beröra olika områden inom rättsvården. Med anledning av två särskilda
riksdagsskrivelser har vidare åt de sakkunniga uppdragits att pröva
dels frågan om den lämpligaste arbetsformen för veterinärväsendets ledning,
dels ock spörsmålet om en gemensam administration av statens bakteriologiska,
rättskemiska och farmacevtiska laboratorier samt statens institut för
folkhälsan.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1942 hava de sakkunniga jämväl
att utreda frågan örn de lämpligaste anordningarna för kontrollen av de
s. k. farmacevtiska specialiteterna.

Under utredningen skola de sakkunniga ägna särskild uppmärksamhet åt
rekryteringen till de befattningar inom medicinalstyrelsen, för vilka krävts
medicinsk eller veterinär fackutbildning, ävensom åt behovet av en kvalitativ
förstärkning av den juridiskt-administrativa sakkunskapen inom styrelsen.
Önskvärdheten av att få till stånd en samordning av den medicinskthygieniska
och sociala statistiken bör även beaktas. Slutligen hava de sakkunniga
att överväga möjligheterna för en decentralisation av ärenden, som
för närvarande tillhöra Kungl. Maj:ts prövning.

Utredningen bör enligt direktiven i huvudsak taga sikte på planläggandet
av en organisation för normala förhållanden. Uppmärksamhet bör dock även
ägnas åt medicinalstyrelsens nuvarande beredskapsorganisation. Därest förändringar
i sistnämnda organisation skulle vara av nöden, förutsättas de sakkunniga
skola, efter samråd med vederbörande militära sjukvårdsmyndigheter,
inkomma med förslag därom snarast möjligt utan att avvakta slutförandet
av utredningen i dess helhet.

Plenisammanträden hava hållits den 2 mars, 23 mars, 19 och 26 maj samt
24 och 26 oktober. Ärendena hava förberetts av ett särskilt arbetsutskott, bestående
av utredningens ordförande och sekreterare, ledamoten Bager samt ytterligare
en ledamot, som växlat efter arten av de ärenden, som utskottet vid
skilda tillfällen haft att handlägga. Arbetsutskottet har sammanträtt tillhopa
9 gånger under tiden mars—maj samt 7 gånger under tiden september—november.
I anslutning till vissa sammanträden hava besök avlagts å de medicinalstyrelsen
underlydande laboratorierna ävensom statens institut för folkhälsan.

Under arbetsåret har upprättats statistik, belysande arbetsbördans art och
omfattning å medicinalstyrelsens olika byråer. Denna statistik har av arbetsutskottet
genomgåtts med vederbörande byråchefer eller föredragande, varvid
skilda spörsmål rörande byråernas arbete och personalbehov diskuterats.
I anslutning härtill har generaldirektören Höjer beretts tillfälle att framlägga
sina synpunkter på frågan om medicinal- och veterinärväsendets centrala
ledning. Utredning har vidare införskaffats rörande medicinal- och veterinärväsendets
centrala administration i våra nordiska grannländer samt Tyskland.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

81

Härjämte hava skilda myndigheter, som därav beröras, beretts tillfälle att I 8: 38
framföra sina synpunkter och önskemål beträffande medicinalstyrelsens beredskapsorganisation.
Denna utredning har givit vid handen, att anledning
icke föreligger att för närvarande föreslå särskilda åtgärder för ändring eller
komplettering av nämnda organisation.

Slutligen har samråd ägt rum med de särskilda sakkunniga, som anförtrotts
utredningen rörande statens veterinärbakteriologiska anstalts organisation.

Utredningen har den 9 september 1942 avgivit infordrat utlåtande över en
av medicinalstyrelsen gjord framställning om återbesättande av en byråchefs-
och en sekreterarebefattning hos styrelsen.

Utredningen beräknas bliva i huvudsak slutförd under år 1943.

37. Sakkunnig för revision av »handbok» rörande länsstyrelsernas och dem
underlydande myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara.

Tillkallad av Kungl. Majit den 17 april 1942 med uppdrag att inom socialdepartementet
biträda med revision av den år 1940 genom departementets
försorg av trycket utgivna handboken rörande länsstyrelsernas och dem underlydande
myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Det huvudsakliga arbetet har hittills varit av förberedande natur. Sålunda
ha undersökningar verkställts för bedömande av vilka delar av handboken
som böra omarbetas och visst material för ändamålet införskaffats.

Därjämte har den sakkunnige enligt medgivande den 23—27 april 1942 företagit
resor till vissa passkontrollorter för att erhålla kännedom om bevakningsförhållandena
därstädes.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första delen av år 1943.

38. 1942 års skyddshemsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndiganden den 12 juni och den 18
december 1942 med uppdrag att inom socialdepartementet verkställa utredning
rörande möjligheterna till effeklivisering av skyddshemselevernas eftervård
jämte därmed sammanhängande spörsmål ävensom framlägga de förslag, till
vilka utredningen kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni
1942):

Pehrling, A. M., skyddsliemsinspektör, ordförande (avliden den 14 november
1942);

Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande fr. o. m. den 18 december
1942;

Forssell, E. G. B., direktör för statens uppfostringsanstalt å Bona;

Eriksson, G. T., aktuarie i fångvårdsstyrelsen (fr. o. m. den 18 december
1942);

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm. (fr. o. m. den 18 december
1942).

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Bill. lill riksd. prof. 1943. 1 sinni. (;

i:iks(lii[>slK‘riil [elsen.

82

Riksdagsberättelsen.

I'' 8: 38 Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid bland annat:

Då förhållandena antagligen komma att nödvändiggöra en förkortning
av vårdtiden vid skyddshemmen, är socialstyrelsens förslag örn utredning
rörande ett rationellare ordnande av eftervården för eleverna enligt min mening
mycket beaktansvärt. En förkortning av vårdtiden medför uppenbarligen,
att större vikt än tidigare måste läggas på den eftervårdande verksamheten.
Därav följer i sin tur ökade krav på att eftervården är rationellt ordnad.
Det synes mig ur samhällets synpunkt icke vara försvarligt att enbart
på grund av platsbrist förkorta en vårdtid, som eljest befunnits lämpligt avvägd,
utan att på det eftervårdande stadiet vidtaga anordningar, som i viss
mån kunna kompensera den förkortade vårdtiden. Så mycket mera bör
detta gälla som det, oavsett vårdtidens längd, enligt min mening finnes anledning
ifrågasätta, huruvida icke det allmänna borde i större utsträckning
än vad nu är fallet vidtaga åtgärder, som syfta till att inpassa de från skyddshemmen
utskrivna eleverna i arbetslivet och av dem skapa självförsörjande
och dugliga samhällsmedlemmar.

De sakkunniga sammanträdde den 24 och 25 september 1942, sedan ordföranden
verkställt visst förberedande utredningsarbete. Framställningar till
chefen för socialdepartementet ha avlåtits dels beträffande skyddshems- och
eftervårdsavgift jämte därmed sammanhängande spörsmål, dels beträffande
åtgärder för åstadkommande av bättre samverkan mellan skyddshem och
uppfostringsanstalter.

Den 9 oktober 1942 erhöll utredningen i uppdrag att i .samråd med strafflagberedningen
verkställa utredning jämväl av frågan om åstadkommande
av utvidgad samverkan mellan å ena sidan de organ, vilka handhava verkställigheten
av tvångsuppfostran, och å andra sidan de för skyddsuppfostran
avsedda verkställighetsorganen.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1943.

39. 1942 drs semesterkommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
verkställa en allmän, förutsättningslös översyn av lagen om semester och
framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1942):

Hagander, J., häradshövding, ordförande;

Adamsson, H., ingenjör;

Jansson, A. F., led. av II kamm.;

Ödholm, C. G. A., sekreterare;

Sölvén, K. O. A., advokat;

Wikander, R., jägmästare.

Sekreterare:

Samuelsson, G. Y., hovrättsassessor.

Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel.: Kanslihuset 279.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 83

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid I $1 3^
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

I skrivelse den 20 maj 1942, nr 245, hade riksdagen — med föranledande
av andra lagutskottets utlåtande nr 29 —- hemställt, att Kungl. Maj:t ville
låta verkställa utredning av frågan örn vidgad möjlighet för säsongarbetare
att erhålla lagstadgad semesterrätt jämte de spörsmål, som kunde stå i samband
därmed, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. Den sålunda ifrågasatta utredningen borde i första hand
taga sikte på möjligheten att med bibehållande av den nu gällande semesterlagens
konstruktion bereda ökade möjligheter för skogsarbetare och andra
säsongarbetare att erhålla rätt till semester. Den lösning, som härvid läge
närmast till hands, vore en förkortning av kvalifikationstidens längd eller
sättet för dess beräkning. Emellertid torde det under utredningens gång
kunna komma att visa sig, att även frågan örn inrättande genom statsmakternas
försorg av semesterkassor för vissa arbetargrupper borde bliva föremål
för prövning. I samband med nu berörda frågor borde uppmärksamhet
ägnas spörsmålet örn semester för sådana arbetstagare, vilka visserligen i
många fall under avsevärd tid utförde arbete ät en och samma arbetsgivare
men vilkas anställningsförhållanden vöre av mindre fast karaktär, varför
det enligt semesterlagen gällande villkoret om sammanhängande anställning
icke kunde anses uppfyllt. Vidare borde undersökas om den i 3 § andra
stycket semesterlagen givna avbrottsregeln — att avbrott i anställningen icke
skall inverka å semesterrätten, såvida en sådan inverkan med hänsyn till
omständigheterna kan anses vara oskälig — fullt tillgodosåge syftet, att vid
beräknandet av semesterrätten borde bortses från avbrott av viss kortare
varaktighet. De grupper av arbetare, varom här vore fråga, torde i stor
utsträckning utgöras av i 9 § semesterlagen avsedda arbetstagare, vilka utförde
arbetet under sådana förhållanden att det ej kunde anses tillkomma
arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande. För dessa arbetstagare förelåge
icke rätt att för kvalificering till semesterlön såsom inarbetad tid tillgodoräkna
i 4 § andra stycket avsedd militär tjänstgöring. Frågan om likställighet
i detta hänseende mellan denna arbetarkategori och andra arbetstagare
borde vid utredningen bliva föremål för undersökning.

Förutom ovannämnda spörsmål — vilka omförmälts i riksdagens skrivelse
— hade inom socialdepartementet på olika sätt aktualiserats dels frågor
om ändrade bestämmelser rörande, bland annat, beräkningen av semesterlön
och semesterersättning, möjligheterna att fastställa annan kvalifikationstid
:in föregående kalenderår, fastställandet av kvalifikationstid enligt 9 § samt
förläggningen av semester till lid då arbetstagaren fullgjorde militär tjänstgöring,
dels ock .spörsmål rörande, bland annat, särskilda undantagsbestämmelser
beträffande semester för liirare samt semester för arbete som utgjorde
bisyssla.

Det förhållandet alt ett så stort antal problem inom semesterlagens tilllämpningsomrade,
som i det föregående omförmälts, i olika sammanhang

84

Riksdagsberåttelsen.

I St 39 föreslagits skola upptagas till omprövning, syntes departementschefen utgöra
tillräckligt motiv för att låta semesterlagen underkastas en allmän, förutsättningslös
översyn av särskilda sakkunniga.

De sakkunniga hava före den 1 december 1942 hållit ett sammanträde.

40. Utredning rörande förekomsten av politiska gtterlighetsriktningar inom

polisväsendet i riket m. m.

Tillkallade av Kungl. Majit den 21 augusti 1942:

Hasselrot, B., landshövding, ordförande;

Danielson, B. G. E., byråchef för lagärenden;

Stiernström, M., landsfogde.

Sekreterare:

Biben, K. O., hovrättsassessor.

Uppdraget avser utredning rörande förekomsten inom polisväsendet av polismän,
som äro knutna till, understödja eller kunna antagas vara beredda
att understödja politiska ytterlighetsriktningar och därför icke kunna väntas
under alla förhållanden fullt tillförlitligt fullgöra sin tjänsteplikt. Utredningsmännen
ha även anbefallts att avgiva förslag till åtgärder som kunna
anses ägnade att skapa betryggande förhållanden i nu berörda hänseenden.

Utredningsmännen lia intill november månads utgång hållit sammanträden
22 dagar i Stockholm, 4 dagar i Göteborg och 2 dagar i Malmö.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i januari 1943.

41. Sakkunniga för utredning rörande arbetsvärd åt krigsskadade.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1942 för att
inom departementet verkställa utredning rörande arbetsvärd åt krigsskadade
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober
1942):

Larsson, S., generaldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Berggren, N., advokat;

Collin, E., ombudsman;

Lundquist, O. R., undervisningsråd;

Styrman, G. A., direktör;

Waldenström, H., professor emeritus;
von Zweigbergk, J. O., bataljonsläkare.

Sekreterare:

Jakobson, K. H., e. o. sekreterare hos riksförsäkringsanstalten.

Expert:

Tengwall, E. J., f. d. lasarettsläkare (tillkallad den 5 november 1942).

Lokal och tel.: Riksförsäkringsanstalten.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

I sitt betänkande med förslag till krigspensionsförordning m. m. (Statens

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 85

off. utredn. 1941: 1) har sociala försvarsberedskapskommittén framhållit, att I Si 41
hjälpen till de krigsskadade i största möjliga utsträckning borde gå ut på att
inlemma dem såsom arbetande medborgare i samhället och att det vore aV
vikt, att invaliderna redan från början genom en på medicinsk och yrkespedagogisk
sakkunskap grundad arbetsterapi inriktades på att kunna försörja
sig själva. Kommittén — som icke gått närmare in på vilka åtgärder i
åsyftad riktning som borde vidtagas — har framhållit, att planläggningen av
denna verksamhet närmast torde böra ankomma på medicinalstyrelsen eller
möjligen på pensionsstyrelsen. Vidare har kommittén såsom sin mening uttalat,
att invalidernas utplacering i arbetsmarknaden icke torde kunna ske
utan medverkan från statens sida.

I ett flertal av de yttranden över kommitténs betänkande, som efter remiss
avgivits av olika myndigheter och sammanslutningar, har betydelsen av
s. k. arbetsvärd åt krigsinvaliderna starkt understrukits.

Vissa åtgärder i åsyftad riktning hava redan vidtagits. Då det givetvis är
av största betydelse, att samtliga krigsskadade redan på ett tidigt stadium inriktas
på att återgå till arbete och då i första hand till sitt tidigare arbete,
därest detta med hänsyn till skadornas omfattning och beskaffenhet låter sig
göra, har Kungl. Majit sålunda genom beslut den 13 mars 1942 uppdragit åt
medicinalstyrelsen att verkställa utredning om arbetsvärd åt krigsskadade
redan i samband med deras vistelse å sjukhus.

I fråga om många krigsskadade äro emellertid skadorna av den omfattning
och beskaffenhet att arbetsträning och yrkesutbildning, som kan beredas
i samband med sjukhusvården, icke är tillräcklig för att möjliggöra folden
skadade att återgå till arbete. Ytterligare åtgärder för arbetsträning och
yrkesutbildning bliva i sådana fall erforderliga. Ehuru åtskilliga av de praktiska
frågor, som uppkomma i samband med en dylik fortsatt arbetsvärd,
icke torde kunna i detalj överblickas på förhand, torde det dock vara ur beredskapssynpunkt
av synnerligt värde, att en inventering sker av de härvid
uppkommande problemen och att med ledning av erfarenheter från krigförande
länder vissa riktlinjer uppdragas och förberedande åtgärder vidtagas
såväl för själva yrkesutbildningen som för den arbetsförmedlande verksamhet,
som torde bliva nödvändig för att bispringa invaliderna vid sökande
av arbetsanställning. Vid sidan av arbetsvärden måste givetvis, såsom sociala
försvarsberedskapskommittén föreslagit, i flertalet fall utgå penningersättningar
till de krigsskadade. Undersökas bör emellertid i vad mån dessa ersättningar
kunna så avpassas, att den skadade för sin del bemödar sig örn
att i största möjliga utsträckning tillgodogöra sig sin arbetsförmåga.

Utredning av hilhörande spörsmål torde böra verkställas genom särskilt
tillkallade sakkunniga inom socialdepartementet. Samråd bör under utredningen
äga rum med medicinalstyrelsen, åt vilken, såsom förut nämnts, uppdrag^
att verkställa utredning örn arbetsvärd åt krigsskadade i samband
med deras vistelse å sjukhus.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1942 hållit 5 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1943.

86

Riksdagsberättelsen.

I S: 42 42. Sakkunniga för utredning rörande löneförhållandena för landskanslister

och landskontorister.

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 9 oktober 1942 för att såsom sakkunniga
inom departementet verkställa utredning rörande lönegradsplaceringen för
landskanslister och landskontorister samt därefter till Kungl. Majit inkomma
med förslag i ämnet:

Nilsson, B., t. f. kansliråd;

Akesson, N. O., kanslichef.

Därest förhållandena icke medgiva de sakkunniga att före den 1 februari
1943 avgiva slutgiltigt förslag i ämnet, hava de sakkunniga att före nämnda
dag inkomma med förslag till beredande — i avbidan på lönegradsplaceringsfrågans
slutliga prövning — av avlöningsförstärkning åt de landskanslister
och landskontorister, som kunna tillgodoräkna sig särskilt lång tjänstgöringstid.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

De sakkunniga lia hållit ett flertal överläggningar i ämnet. Jämlikt särskilt
tillstånd ha de sakkunniga i studiesyfte besökt tre länsstyrelser. Vissa
förberedande undersökningar ha verkställts.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. Statens steninköpskommitté (1940: 13; 1941:1 9; 1942:1 5).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1936 för handhavandet
av inköp av gatsten för statens räkning med anlitande av de medel, som för
ändamålet anvisats enligt av riksdagen i skrivelse den 8 februari 1936, nr 16,
meddelat beslut. Sedermera har Kungl. Majit genom särskilda beslut uppdragit
åt kommittén att jämväl verkställa dylika inköp med medel, som därefter
anvisats av riksdagen för budgetåren 1936/37—1941/42. Den 31 juli
1942 förordnade Kungl. Majit, att kommitténs verksamhet skulle upphöra,
räknat från och med utgången av juni månad 1942.

Ledamöter:

Matz, K. S., kommerseråd, ordförande;

Braune, E. G., byråchef;

Kullgren, V., direktör;

Karlsson, O. W., förtroendeman.

Suppleanter:

Mattsson, S., civilingenjör;

Nilsson, O., ombudsman.

Sekreterare:

Johansson. A. O., amanuens.

87

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Kommittén har under första halvåret 1942 sammanträtt 7 dagar. I kommit- I K
téns sammanträden har i regel deltagit en representant för statens arbetsmarknadskommission.

Kommittén har successivt lämnat statsbeställningar av sten för sysselsättning
från årets början och intill den 15 juni 1942 av gatstensarbetare från
de egentliga stenindustridistrikten i Göteborgs och Bohus, Blekinge, Hallands
och Kalmar län samt under årets två första månader även av gatstensarbetare
från viss del av Kristianstads län. Sedan det i maj 1942 visat sig, att de å anslaget
till inköp av gatsten då återstående medlen voro otillräckliga för fortsatta
inköp, ställde Kungl. Maj :t genom beslut den 29 maj 1942 för ändamålet
till förfogande ett belopp av högst 75,000 kronor från reservationsanslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Samtidigt förordnade
Kungl. Majit, att arbetet med tillverkning av gatsten för statens räkning
skulle från och med den 15 juni 1942 tillsvidare inställas.

Den inom gatstensindustrien sysselsatta arbetsstyrkan uppgick från statsbeställningarnas
påbörjande i mars 1936 till utgången av år 1939 till i genomsnitt
omkring 3,000 man. Under år 1940 begränsades arbetsstyrkan genom
överföring av gatstensarbetare till militära anläggningsarbeten, beredskapsarbeten
och andra arbetsuppgifter till i genomsnitt omkring 1,900 man.
Sedermera har denna överflyttning av gatstensarbetare till andra arbetsområden
fortsatt, så att arbetsstyrkan i december 1941 nedbringats till omkring
1,400 man och i juni 1942 till omkring 1,100 man.

Kostnaderna för tillverkning av sten för statens räkning från mars 1936
och intill den 15 juni 1942 ha belöpt sig till i runt tal 22.5 miljoner kronor.
Sammanlagt ha tillverkats i avrundade tal 5.1 miljoner kvadratmeter smågatsten,
239,000 kvadratmeter storgatsten och 166,000 löpmeter råkantsten. Av
denna tillverkning fanns vid utgången av budgetåret 1941/42 en lagerbehållning
av i avrundade tal 2.6 miljoner kvadratmeter smågatsten, 79,400 kvadratmeter
storgatsten och 15,400 löpmeter råkantsten.

2. tf)38 års personalkommission vid statens järnvägar (1940: 14; 1941:1 10;

1942:16).

Tillsatta enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1937:
Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Lundqvist C E. H„ förste trafikinspektör; ay järnvägsstyrelsen.

Butén, J. H., förste maskiningenjör;

Christiansson, K. G. S., förste förbundsordförande, utsedd av svenska järnvägsmannaförbundet; Dahlberg,

H. J., notarie, utsedd av statens järnvägars befälsförbund.
Sekreterare:

Bäck, J. F., förste revisor;

Anderson, F. W., bokhållare.

Beträffande kommissionens uppdrag, se 1938: K 9.

Kommissionen har efter den 15 november 1941 sammanträtt 33 dagar och

88

Riksdagsberåttelsen.

1 Ä: 2 i samband därmed även företagit studier av arbetsuppgifterna för tjänstemannapersonalen
å järnvägsstyrelsens byråer och kontor.

Kommissionen, som tidigare avgivit betänkanden och förslag beträffande
följande avdelningar av statens järnvägar, nämligen del I (Statens off. utredn.
1940: 14): förrådsavdelningen, tågfärjorna, huvudverkstäderna, maskinavdelningen
och banavdelningen, del II: distriktskanslierna och del lil: trafikavdelningen,
av vilka del II och del III äro sammanförda i Statens off. utredn.
1941: 33, har i januari 1942 avgivit betänkande och förslag del IV beträffande
järnvägsstyrelsen (Statens off. utredn. 1942:13).

Utöver nyssnämnda betänkanden har kommissionen avgivit vissa av järnvägsstyrelsen
begärda utlåtanden.

Med avgivandet av betänkandets del IV har kommissionen slutfört sitt
uppdrag.

3. Brandf örsvarsutredningen (1942:19).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 28 mars 1941):

Rodhe, A. E., landshövding, ordförande;

Forssman, H. O. F., brandchef, överstelöjtnant;

Gustafsson, T. B., civilingenjör;

Janzon, K. A., brandinspektör, civilingenjör;

Lindroth, G. S., biträdande länsjägmästare;

Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nylander, K. A. S., civilingenjör.

Sekreterare:

Petri, B. A. W., hovrättsfiskal.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1942:1 K 9.

Under år 1942 har utredningen sammanträtt åtta gånger.

Utredningen har den 7 mars 1942 avgivit betänkande med förslag till brandlag
och brandstadga m. m. (Statens off. utredn. 1942: 10).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1942 års bilregisterutredning (1942: I 10).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 november 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1941):

Berglund, H., kansliråd, ordförande;

Elliot, C. W., besiktningsman för motorfordon i Stockholm, major;

Åkesson, N. O., kanslichef.

Sekreterare:

von Schéele, C.-A., förste amanuens.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1942: I K 10.

Under år 1942 har utredningen sammanträtt 16 gånger.

Utredningen har den 2 april 1942 avgivit betänkande angående bilregistrering
m. m. (Statens off. utredn. 1942:24).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

89

1 * 7

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948. g 1 n•

5. 1939 års traktorsutredning. (1940: 10; 1941:1 8; 1942: I 4).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 augusti 1939)
dels såsom utredningsman:

Berglund, H., kansliråd;

dels ock i egenskap av särskilda sakkunniga att överlägga med utredningsmannen: Björklund,

L. A., led. av II kamm.;

Elliot, C. W., besiktningsman för motorfordon i Stockholm, major;

Lindberg, C., ordförande i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;

Sjögren, C. E., verkst, direktör i Sveriges lantbruksförbund;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Schwartz, V. A. O., t. f. sekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1940: K 10.

Av utredningens uppdrag återstår att avgiva yttrande över en från jordbruksdepartementet
överlämnad, till nämnda departement ingiven framställning
om undantagande av bensin, avsedd att användas i jordbruksdrift, från
särskild skatt. Med hänsyn till inträdda förhållanden på bensinmarknaden
har med uppdragets utförande i denna del fått t. v. anstå.

6. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor örn järnvägsegendomens värde m. m.

(1940:16; 1941:1 11; 1942:1 7).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 4 augusti 1939.

Ledamöter:

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Westman, K. A., lantbrukare, led av II kamm.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., revisionssekreterare.

Lokal: Statens trafikkommission; tel.: Trafikkommissionen.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1940: K 16.

Nämnden har icke sammanträtt under år 1942.

7. 1940 års civila byggnadsordning (1941: I 12; 1942: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 för
verkställande av utredning angående erforderliga åtgärder för förenkling och
standardisering av nybyggnader för civilförvaltningens räkning (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

90

Riksdags berättelsen.

7 Lindh, E., överste, byggnadschef;

Markelius, S. G., byggnadsråd;

Jonson, B. G., arkitekt;

Dios, A. V., ingenjör.

Sekreterare:

Lindegren, S. G., arkitekt.

Lokal: Karduansmakaregatan 14; tel.; 20 51 21.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I K 12.

Under tiden den 21 november—den 31 december 1941 lia hållits 13 och
under tiden den 1 januari—den 20 november 1942 106 sammanträden.

De sakkunnigas arbete har alltjämt i stor utsträckning varit inriktat på att

1 anledning av Kungl. Maj:ts remisser eller särskilda uppdrag granska planerade,
ännu icke påbörjade byggnadsföretag. I samband härmed hava även

2 studieresor företagits till orter, där aktuella ^byggnadsfrågor förelegat.
Härjämte har utredningen med anlitande av för ändamålet särskilt anställd
arbetskraft låtit utföra ritningar och utredningar beträffande rumsstorlekar
m. m. samt skissritningar, illustrerande utredningens besparingsförslag.

Utredningen har till Kungl. Maj:t eller vederbörande statsdepartement avgivit
57 utlåtanden samt besvarat 9 remisser från statens arbetsmarknadskommission
och olika ämbetsverk.

Utredningen har den 21 september 1942 till chefen för kommunikationsdepartementet
överlämnat förslag till ändring i kungörelsen angående statsbidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, i syfte
att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag må kunna begränsas.

Utredningens arbete kommer i fortsättningen att i större utsträckning avse
förslag till jämkningar i gällande normer och föreskrifter beträffande sjukvårdsinrättningar,
personalbostäder och skolor m. m., i enlighet med de riktlinjer
för utredningsarbetet, som uppdragits av chefen för kommunikationsdepartementet.

8. 1942 års järnvägskostnadsutredniny.

Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 16 januari 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1942):

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm., ordförande;

Lundvik, V. G., landshövding;

Malmkvist, E. V., byråchef i järnvägsstyrelsen;

Palander, T. F:son, professor;

Sällfors, C. T., professor.

Tillkallade experter:

Sjöberg, E. A., e. o. sekreterare i järnvägsstyrelsen;

Kapp, Y., civlingenjör.

Sekreterare:

Kristensson, F., D. H. S.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 91

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid 1 K: 9
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

Skäl synas föreligga att undersöka och utreda principerna för statens järnvägars
självkostnadsberäkningar i syfte att erhålla möjligast tillförlitliga grunder
för de kostnadskalkyler, på vilka taxesättningen bygger. Resultatet av
en sådan utredning kan måhända icke omedelbart utnyttjas för utarbetande
av en ny taxa, avsedd att varaktigt tillämpas. Under nu rådande förhållanden
torde fastställandet av en sådan taxa böra anstå. Denna omständighet
synes emellertid icke böra hindra, att utredningen företages redan nu, dä
utredningen icke avser att verkställa kostnadsberäkningar för upprättande
av en ny taxa utan att klarlägga de metoder, vilka lämpligen skola tillämpas
vid dessa beräkningar. Utredningsmännen skola sålunda pröva frågan, huruvida
det kostnadsstatistiska material och dess bearbetning, som ligger till
grund för beräkningarna, giva ett möjligast tillfredsställande utslag, samt
föreslå de kompletteringar och förändringar, som kunna anses påkallade.

Då det måste anses vara av väsentlig betydelse, att metoderna för dessa beräkningar
i ett offentligt företag med delvis monopolistisk karaktär äro i
möjligaste mån invändningsfria, synes det vara angeläget, att utredningen
snarast genomföres, i syfte att kunna utnyttjas dels för det taxearbete, som
måste utföras, så snart stabilare ekonomiska förhållanden inträtt, dels vid
den kontinuerliga resultatkontrollen inom statens järnvägar.

Utredningen har under år 1942 intill den 1 december hållit 25 sammanträden.
Mellan utredningens sammanträden ha vissa utredningsarbeten utförts,
förutom av utredningens experter och sekreterare, av vissa av utredningens
ledamöter. Utredningens sekreterare har företagit studieresor linder en sammanlagd
tid av ungefär en månad.

Utredningens arbete har hittills i huvudsak inriktats på en principiell undersökning
av järnvägens kostnadsbetingelser, varvid bland annat en terminologi
utformats och vissa specialundersökningar planlagts. Dessa ha igångsatts
inom järnvägsstyrelsen. Utredningen har genom den ene av experterna
igångsatt vissa undersökningar av möjligheterna till sådan omläggning och
komplettering av kontoschemat för statens järnvägars utgiftsbokföring, att
denna blir bättre lämpad än hittills att tjäna som underlag för självkostnadsberäkningarna
utan att bokföringsarbetet alltför mycket försvåras eller
ökas.

9. Personalsakkunniga vid statens järnvägar.

Tillkallade av Kungl. Majit den 24 april 1942:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Lundqvist, II., förste trafikinspektör;

Butén, H., förste maskiningenjör;

Christiansson, S„ förste förbundsordförande;

Dahlberg, IL, notarie.

92

Riksdag sberättelsen.

I K: 9 Sekreterare:

Anderson, F. V., bokhållare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 418.

De sakkunnigas uppdrag omfattar verkställande av utredning och avgivande
av förslag i fråga om förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning
för personal vid de smalspåriga järnvägar, som enligt statsmakternas
beslut införlivats eller under år 1942 kunna komma att införlivas med
statsbanenätet. Dessutom skola de sakkunniga hava att under den tid utredningsarbetet
fortgår, till järnvägsstyrelsen avgiva yttrande i de särskilda frågor,
berörande personaluppsättningen vid av staten förvärvade normal- eller
smalspåriga järnvägslinjer, som styrelsen finner erforderligt att hänskjuta
till deras bedömande.

Under tiden den 24 april—den 15 november 1942 ha de sakkunniga sammanträtt
7 dagar i Stockholm och 14 dagar å andra orter i samband med på
dessa orter företagna studier av personalens arbetsuppgifter vid statsinlösta
smalspårsbanor.

Undersökningen har hittills i stort sett endast omfattat personalförhållandena
inom smalspårsnätets sektionsledningsexpeditioner samt lok- och vagnavdelningar.
övriga tjänstegrenar komma sedermera att bli föremål för undersökning.
Samarbete har planerats med besparingsberedningens järnvägssakkunniga.

10. 1942 års vägsakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juni 1942 för att i
enlighet med av chefen för kommunikationsdepartementet till statsrådsprotokollet
för den 6 mars 1942 (se proposition nr 122) angivna huvudgrunder
för ett förstatligande av den allmänna väghållningen på landet och
med beaktande av vad riksdagens andra särskilda utskott anfört i sitt utlåtande
den 22 maj 1942, nr 2, utarbeta förslag till de författningar samt de
åtgärder i organisations- och övriga hänseenden, som erfordras för att genomföra
ett förstatligande av den allmänna väghållningen på landet:

Lidén, A., landshövding, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Hjort, K.-G. M., e. byråchef;

Mattsson, V. J., led. av II kamm.;

Severin, F. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Bexelius, T. A., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Tillkallade att deltaga i behandlingen av frågor rörande lönesättningen för
personalen vid den statliga vägorganisationen:

Stridsberg, E. R., generaldirektör;

Ruist, G. F., byråchef.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

De sakkunniga hava under tiden den 19 jupi—den 15 november 1942 sammanträtt
20 dagar, varjämte de sakkunniga under tillhopa 3 dagar företagit
studieresor i Skåne och i Södermanlands län. Mellan sammanträdena ha ord -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

93

föranden, Bolinder, Hjort och Bexelius haft ett stort antal överläggningar för I II
beredning av vissa frågor.

De sakkunniga beräkna att i januari månad 1943 kunna avgiva betänkande
med förslag till dels ny väglag och de övriga författningar, som kräva riksdagens
medverkan, dels ock vägorganisationens utformande i detalj. I sin
helhet torde de sakkunnigas arbete kunna avslutas under år 1943.

11. Djurgårdskommissionen.

Ledamöter:

Edén, N., f. d. landshövding, ordförande (t. o. m. den 30 juni 1942);

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 1 juli 1942);

Andersson, A. B., snickare, led. av II kamm.;

Bauer, F. H. N., advokat;

Grönvall, S. I., kammarråd, tillika ombudsman;

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Schönmeyr, L. J., major, tillika verkställande direktör.

Sekreterare:

Grönvall, S. I.

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal: Blasieholmstorg 11 C; tel.: 10 55 91, 10 38 04 och 11 46 88.

Beträffande kommissionens allmänna uppgifter samt huvudsakliga förvaltningsuppgifter,
se 1937 sid. 60 och 1942: I K 11.

A. Exploateringsverksamheten å Ladugårdsgärdet.

Antalet under budgetåret 1941/42 försålda tomter uppgår till tre, avsedda
för bostadsändamål, med en ytvidd av tillhopa 4,564.6 kvadratmeter. Köpeskillingarna
hava uppgått till sammanlagt 246,500 kronor, motsvarande c:a
2,060 kronor per normaleldstad eller c:a 54 kronor per kvadratmeter. Dessutom
hava för bostadsändamål efter den 1 juli 1942 försålts 14 tomter med
en ytvidd av tillhopa 33,692.8 kvadratmeter för en sammanlagd köpeskilling
av 2,850,000 kronor, motsvarande c:a 2,530 kronor per normaleldstad eller
c:a 85 kronor per kvadratmeter. Vidare har Kungl. Majit den 25 augusti 1942
godkänt ett preliminärt träffat avtal om försäljning av ett tomtområde örn
c:a 22,000 kvadratmeter inom kvarteret Smedsbacken för en summa av
360,000 kronor under förutsättning att ett av Stockholms stads stadsplanerna
upprättat förslag till ändring av stadsplanen för del av nämnda kvarter
vunne vederbörlig fastställelse.

B. Verksamheten för exploatering av Maricbergs-Konradsbergsområdenu.
Kommissionen har under budgetåret 1941/42 fört förhandlingar angående

överlämnande av vissa delar av Mariebergs- och Konradsbergsområdena, dels
med vederbörande militära myndigheter i vad rör Mariebergsområdena och
dels med medicinalstyrelsen i vad rör Konradsbergsområdet. Som resultat av
dessa förhandlingar har efter framställning av djurgårdskommissionen Kungl.

94

Riksdags berättelsen.

I K: ll

Ekonomiskt sammandrag rörande djurgårds -

Debel: 1) a) Influtna köpeskillingar för tomter, försålda under budgetåret.................................. b) Köpeskillingsandel för fastigheter, försålda un-der budgetåret, som skall erläggas budgetåret 1942,43 ..................................... 2) Å reverser, avlämnade som köpeskillingslikvid för tomter, på budgetåret belöpande räntor____ 3) Arrenden och hyror m. m. för områden......... 4) Inkomster av administrationstillägg............. 5) Inkomst av förskotterad kostnad för fastighets- bildning......................................	Ladugårdsgärdes-området kronor '' 1 246,500:— j 58,941:75 87,220:16 6,027:81
Summa Inkomster	39S,089: 72
Kredit:	■ j
1) Förvaltningskostnader:
a) Avlöningar och expenser.....................	84,768:68
b) Renhållning, vägunderhåll och tillsyn ........	13,477: 69
c) Skatter.....................................	22,907: 93
d) Kostnader för fastighetsbildning..............	759:10
e) övriga förvaltningskostnader ................	3,172:81 125,086:21
2) Flyttning och iordningställande av militära anord-
ningar m. m.................................
3) Stadsplanearbete och kartläggning ..............	2,424: 79
4) a) Bruttoutgifter för gatuarbeten:
1) Kostnader för gatuarbeten att helt återgäldas
kommissionen...............................	14,291: 50
2) Kostnader för breddning av Valhallavägen
öster om Värtavägen........................	11,484:73
3) Kostnader för breddning av Värtavägen ...	—
4) övriga gatuanläggningskostnader..........	280,647:10 306.423:33
b) Avgående inkomster för förskotterade gatu-	1
kostnader:
1) för kostnader, avsedda under 4a 1) ........	30,928:90
2) för kostnader, avsedda under 4a 2) ........	—
3) för kostnader, avsedda under 4a 3)........	—
4) för övriga gatuanläggningskostnader.......	57,596:41 -88,525:31 917 898-09
Summa utgifter	345,409:02

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

95

I K: il

kommissionens för vältning verksamhet budgetåret 1941/42.

Johanneshov och	Mariebergs- Konrads-	Årsta-Bellevue-	Summa
Kvarnängen	bergsområdena	områdena
kronor i	kronor	kronor	kronor
2,113,600: — !	—	—	2,360,100: —
18,932:19			77,873:94
772:50	900:-	—	88,892: 66
13,390: 60	—	—	19,418:41
—	511: 50	_	511:50
2,146,695:29	1,411: 50	—	2,546,796:51
1,040:40	—	—
6,610:57	313:16	—
2,410:25	84:25	—
399:97 10,461:19	— 397:41	421,843: 74	557,788:55 I
3,831:39	750:-	451:04	7,457:22
12,284:63
. 345,355:02 357,639: 65
14,228: 93
209,198: 76 _ 223,427: 69 Vii ail. q6			352,109: 98
148,504:54 !	1,147:41	422,294: 78	917,855: 75

96

Riksdags berättelsen.

I K: 11 Majit den 25 september 1942 överflyttat från medicinalstyrelsens till djurgårdskommissionens
vård och förvaltning vissa delar av psykiatriska sjukhusets
område vid Konradsberg, inrymmande c:a 2,000 normaleldstäder. Arbetena
för iordningställande av gator och ledningar hava igångsatts under
hösten 1942. Under förutsättning av Kungl. Majits medgivande hava försålts
tre tomter, vilka hava en ytvidd av tillhopa 3,614.4 kvadratmeter med sammanlagt
291 normaleldstäder, avsedda för bostadsändamål. Sammanlagda
köpeskillingarna uppgå till 835,500 kronor, motsvarande i genomsnitt 2,870
kronor per normaleldstad eller 232 kronor per kvadratmeter.

C. Exploateringsverksamheten inom Johanneshov—Kvarnängen.

Under budgetåret 1941/42 har tomtförsäljningen inom detta område fortsatts.
Därvid hava försålts 14 tomter för låghusbebyggelse och 13 tomter
för höghusbebyggelse. Sammanlagt hava köpeskillingarna uppgått till
2,113,600 kronor, motsvarande i genomsnitt 1,248 kronor per normaleldstad
eller 53 kronor per kvadratmeter tomtmark. För låghusen har priset per normaleldstad
i genomsnitt varit 950 kronor och för höghusen 1,400 kronor.

Sedan kommissionen erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd den 15 maj 1942 att
på vissa villkor få försälja återstoden av kronans tomter öster om Nynäsvägen
har kommissionen efter den 1 juli 1942 försålt ytterligare 18 tomter
för bostadsbebyggelse, vilka hava en ytvidd av tillhopa 21,817.4 kvadratmeter
med sammanlagt 1,211 normaleldstäder. Sammanlagt hava köpeskillingarna
uppgått till 1,595,800 kronor, motsvarande i genomsnitt 1,318 kronor
per normaleldstad eller 73 kronor per kvadratmeter. Av dessa senare försäljningar
äro två för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. 1938 års pensionssakkunniga (1940: 18; 1941:1 13; 1942:1 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:
Westling, E. A., statssekreterare, ordförande;

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;

Jansson, C. R., möbelsnickare.

Sekreterare:

Ericson, F. C. W., e. o. förste kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 17 och 1942:1 Fi 13.

Vid utredningen rörande revision av bestämmelserna örn tjänste- och familjepension
för arbetare i statens tjänst har amanuensen i socialstyrelsen

S. G. W. Andersson enligt under hand lämnat uppdrag biträtt de sakkunniga
med vissa lönestatistiska utredningar. De sakkunniga ha vidare anlitat biträde

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

97

av förste aktuarien i pensionsstyrelsen A. H. B. Wingborg för vissa kostnads- I Fit 3
beräkningar.

De sakkunniga ha under år 1942 sammanträtt 22 dagar,
överläggningar ha hållits dels den 13 och 14 januari samt den 5, 6 och 25
februari 1942 med de representanter för statstjänarkartellen, vilka utsetts
jämlikt chefens för finansdepartementet beslut den 3 december 1941, dels ock
den 8—10 och 12 januari samt den 3, 4 och 23 februari 1942 med de av de-1
partementschefen den 19 december 1941 tillkallade representanterna för vissa
ämbetsverk (se 1942: I Fi 13).

De sakkunniga ha med skrivelser den 26 februari 1942 till chefen för finansdepartementet
överlämnat dels betänkande med förslag till tjänste- och
familjepensionsreglementen för arbetare i statens tjänst (Statens off. utredn.

1942: 8), dels ock en inom de sakkunnigas kansli utarbetad promemoria angående
pensionsförbättring för beställningshavare å övergångsstat vid försvarsväsendet.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga (1940: 19; 1941: I 14; 1942: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 mars 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 maj 1939).

Sammansättning:

Wijnbladh, Th. O. R., generalkrigskommissarie, ordförande;

Björck, K. A. W., generaldirektör;

Westling, E. A., statssekreterare (t. o. m. den 15 september 1942);

Berger, O. A., t. f. kansliråd (fr. o. m. den 16 september 1942), tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Waerneman, R. A., förste amanuens.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 19.

De sakkunniga ha under år 1942 hållit 24 sammanträden.

Den 18 juni och den 21 november 1942 ha de sakkunniga avgivit betänkanden
angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen,
nämligen del II omfattande byråchefs- och rådstjänster m. m.

(Statens off. utredn. 1942:30) samt del III omfattande tjänstebenämningarna
och tjänsteförteckningens uppställning (Statens off. utredn. 1942:46).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning av frågan örn principerna för den kommunala

lönepolitiken (1940: 25; 1941: I 18; 1942: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939 (se Rostoch
Inrikes tidn. den 5 juli och den 11 november 1939):

Johansson, J. B., lantbrukare, led. av I kamm., ordförande;

Fast, J. E. G., snickare, led av II kamm.;

Larsson, Y. G. R., borgarråd.

Bih. till riksd. prof. 1943. 1 sami. 7

Itiksdugsbcrättclscn.

98

Riksdagsberåttelsen.

I Fi: 3 Sekreterare:

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 25.

Genom beslut den 9 juni 1941 har chefen för finansdepartementet förordnat
docenten vid Lunds universitet jur. d:r P. E. C. Welinder att biträda de sakkunniga
vid det fortsatta fullgörandet av deras utredningsuppdrag.

De sakkunniga ha under år 1942 hållit 2 sammanträden.

De sakkunniga ha den 19 december 1942 avgivit betänkande med förslag
angående grunderna för den kommunala lånepolitilcen.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1940 års finansstatistiksakkunniga (1941: I 23; 1942: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1940):

Höijer, E. J., överdirektör;

Runemark, P. S., t. f. generaldirektör;

Sjögren, G. W., t. f. byråchef, tillika sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I Fi 23.

De sakkunniga ha under år 1941 haft ett femtiotal sammanträden.

De sakkunniga ha den 11 december 1942 avlämnat betänkande angående
finansstatistikens effektivisering (Statens off. utredn. 1942:42).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1941 års sakkunniga för värdestegringsskatt (1942: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 mars 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 mars 1941):

Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;

Baehrendtz, E. K. F., t. f. häradsskrivare;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;

Lindahl, E. R., professor;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Falk, N. L. A., hovrättsråd.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 24.

De sakkunniga, som under år 1942 hållit fem sammanträden, ha den 10
oktober 1942 avgivit betänkande med förslag till förordning om värdestegringsskatt
å fastighet (Statens off. utredn. 1942:39).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1941 års revisionsutredning (1942:1 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 september 1941):

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

99

Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande; I Fi

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Carleson, B. A. F., bruksdisponent;

Svensson, G. Hj., hemmansägare, led. av II kamm.;

Törnkvist, A. Å:son, redaktör, led. av II kamm.;

Sekreterare:

Backlund, K. O. M., förste revisor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942:1 Fi 26.

De sakkunniga ha under året intill den 30 november sammanträtt 21 dagar.

Efter särskilda remisser ha de sakkunniga den 16 juni 1942 avgivit yttranden
dels över 1941 års militära förvaltningsutrednings betänkande med
förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet,
dels ock över besparingsberedningens promemoria med förslag rörande
underhållet av vissa staten tillhöriga fastigheter.

De sakkunniga ha den 17 december 1942 avgivit betänkande angående inrättande
av statens sakrevision (Statens off. utredn. 1942: 57).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1941 års beskattningsorganisationssakkunniga (1942:128).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 sept. 1941):

Quensel, N. J. E., president, ordförande;

Anderson, G. I., kontorist, led. av I kamm.;

Norrman, S., kammarrättsråd;

Rietz, A. T., landskamrerare;

Sandström, K. G. A., t. f. underståthållare, led. av I kamm.;

Wallin, S., ingenjör.

Sekreterare:

Jarnerup, S. E., e. o. länsbokhållare.

Den 3 januari 1942 avled ingenjören Wallin. I hans ställe har annan sakkunnig
icke förordnats.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 28.

De sakkunniga ha under året sammanträtt 21 dagar.

De sakkunniga lia den 31 mars 1942 avlämnat första delen av sitt betänkande,
innefattande förslag till ändrad organisation av kammarrätten (Statens
off. utredn. 1942: 18). Vidare ha de sakkunniga den 28 september 1942
avlämnat skrivelse med förslag till vissa provisoriska åtgärder i syfte att vid
1943 års taxering åstadkomma en förbättrad taxering i taxeringsnämnderna.

Andra delen av de sakkunnigas betänkande, innefattande förslag till ändrad
organisation av beskattningsnämnderna och förstärkning av landskontorens
arbetskraft m. m., har avlämnats den 25 november 1942 (Statens off.
utredn. 1942:49).

Uppdraget är därmed slutfört.

100 Riksdagsberättelsen.

I Fi: 8 8. 1941 års teaterpensionsutredning (1942: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1941):

Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare, ordförande;
d’Ailly, S., operasångare;

Kjellén, T. B., förste aktuarie;

Prawitz, H. A., byråchef.

Sekreterare:

Schwartz, V. A. O., t. f. sekreterare;

Thulin, E. E:son, e. o. byråinspektör.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1942: I Fi 30.

Utredningen har hållit 33 sammanträden.

Utredningsmännen ha den 12 maj 1942 avgivit betänkande med förslag till
pensionsreglering för de kungl, teatrarnas personal.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sakkunniga för utredning angående den tekniska utformningen av en
lagstiftning om begränsning av vinstutdelning i aktiebolag (1942: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1941):

Stenbeck, N. E., justitieråd, ordförande;

Nial, S. H., professor;

Waldenström, M. E., direktör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 31.

De sakkunniga lia den 16 januari 1942 avlämnat betänkande med förslag
till lag med särskilda bestämmelser om begränsning av vinstutdelning från
aktiebolag (Statens off. utredn. 1942:2).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga för utredning av frågan örn skärpt bestraffning av falsk deklaration

m. m. (1942: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1941):

Sandström, K. G. A., t. f. underståthållare, led. av I kamm., ordförande;
Eckerberg, E. L., hovrättsråd, t. f. statssekreterare och expeditionschef;
Nial, S. H., professor.

Sekreterare:

Nilsson, H. V., hovrättsassessor.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942: I Fi 32.

De sakkunniga, som under år 1942 hållit 9 sammanträden, ha den 18 juni
1942 avgivit betänkande med förslag till skärpt bestraffning av falskdeklaration
m. m. (Statens off. utredn. 1942: 31).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

101

11. Sakkunniga för utredning rörande ändrad organisation av kontroll- I Fil 12

styrelsen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 19 september 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 februari 1942):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Almgren, S. G., byråchef;

Kollberg, J. A., överdirektör.

Sekreterare:

Thulin, E. E:son, e. o. byråinspektör.

Enligt direktiven skulle utredningen avse icke blott de ändringar inom kontrollstyrelsen,
som betingades av föreslagen centralisering av system- och
restaurangbolagsrörelsen, utan även de organisationsspörsmål, som sammanhängde
med inträffade förändringar i styrelsens skattekontrollerande
verksamhet. I sistnämnda hänseende har det ankommit på de sakkunniga
att överväga, å ena sidan i vad mån ökningen av skattegöromålen moliverade
en fastare utbyggning av styrelsens organisation för skattekontrollen och å
andra sidan i vad mån förhållandena på de nya skatteområdena alltjämt
påkallade en viss rörlighet i organisationen. Förslaget till den för kontrollstyrelsen
erforderliga organisationen skulle jämväl avse dels det fall att allenast
restaurangbolagsrörelsen skulle centraliseras, dels ock det fall att
centraliseringsförslaget överhuvud taget icke komme till genomförande.

De sakkunniga ha hållit fem sammanträden.

Den 30 juni 1942 lia de sakkunniga avgivit utlåtande med förslag till ändrad
organisation av kontrollstyrelsen.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Sakkunniga för utredning rörande intressekontorens utveckling.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 januari 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1942):

Sandström, K. G. A., t. f. underståthållare, led. av I kamm., ordförande;

Enger, J., postsparbankschef;

Hedelius, F. E. O., kammarrättsråd;

Holmström, N., direktör;

Strand, A. W., kassör, led. av I kamm.

Sekreterare:

Jarnerup, S. E., e. o. länsbokhållare.

I direktiven för utredningen lämnades till en början redogörelse för under
åren 1940 och 1941 verkställda utredningar angående åtgärder för åstadkommande
av sådan tidigare inbetalning av utskylder, att dessa i så stor utsträckning
som möjligt betalades under samma tidsperiod som inkomsten förvärvades,
alltså vid själva inkomstkällan. Det framhölls, att avsevärda svårigheter
och olägenheter vore förenade med en uppbördsreform efter denna
linje men att avsikten vore att ytterligare undersöka möjligheterna till en
preliminär källbeskattning inom det nuvarande skattesystemets ram. Då emel -

102

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 12 lertid lösningen av detta spörsmål i varje fall måste ställas något på framtiden,
syntes man icke böra underlåta att omedelbart vidtaga vissa förbättringar
i uppbördssystemet, som visserligen vore väsentligt mindre genomgripande
än de förut åsyftade men som dock kunde vara av ett visst värde. I
främsta rummet syntes nu böra undersökas, vilka åtgärder som kunde vidtagas
av statsmakterna i syfte att uppmuntra och stödja intressekontorens verksamhet.
Av 1936 års uppbördskommitté framlagda förslag i denna fråga borde därvid
beaktas. Vid utredningen syntes även böra övervägas möjligheten att ålägga
ledningen av företag av viss omfattning att medverka till en intressekontorsverksamhet
för de anställda. Att i en eller annan form göra intressekontoren
obligatoriska även för de anställda syntes vara förenat med åtskilliga av de
svårigheter, som följde med en mera genomgripande uppbördsreform. Därest
det befunnes möjligt att genomföra åtgärder i denna riktning, borde emellertid
även denna sida av saken beaktas och förslag därom framläggas. Därvid
åsyftades bland annat frågan om tvångsanslutning till intressekontoren
för restförda skattskyldiga.

De sakkunniga ha hållit tio sammanträden.

Den 31 mars 1942 lia de sakkunniga avlämnat betänkande med förslag till
främjande av utskyldsbetalning genom erkända skatteförmedlingskassor (Statens
off. utredn. 1942: 21). Därvid ha de sakkunniga anmält, att till behandling
återstode frågan örn utskyldsbetalning för sjöfolk. Sedermera lia de sakkunniga
i skrivelse till chefen för finansdepartementet den 7 maj 1942, under
hänvisning till nämnda frågas speciella natur, hemställt, att frågan måtte för
utredning överlämnas till särskild sakkunnig. Genom beslut den 8 maj 1942
har departementschefen, med bifall till de sakkunnigas hemställan, förklarat,
att deras ifrågavarande uppdrag skulle anses vara slutfört, samt uppdragit åt
postsparbankschefen Enger att såsom särskild sakkunnig fullfölja utredningen
i vad avsåge utskyldsbetalning av sjöfolk. Sistnämnda uppdrag har slutförts
genom avlämnande den 31 augusti 1942 av betänkande med förslag till
åtgärder för främjande av sjöfolkets utskyldsbetalning (Statens off. utredn.
1942: 37).

13. Folkskolans pensionssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1942 med
uppdrag att inom finansdepartementet verkställa utredning rörande anpassning
efter bestämmelserna i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena
av tjänste- och familjepensionsbestämmelsema för folk- och småskollärare
och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1942):

Lindstedt, S., direktör i statens pensionsanstalt, ordförande;

Björn, E. O. F., statskommissarie;

Lindén, L. V., folkskollärare, led. av II kamm.;

Linder, Ruth I. C., fru, småskollärarinna;

Weijne, J. J. E., undervisningsråd.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

103

Sekreterare: I FÉ 16

Isoz, N. P. E., sekreterare hos statens pensionsanstalt.

De sakkunniga, som hållit elva sammanträden, lia den 8 april 1942 överlämnat
betänkande med förslag till folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Trafikskattesakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1942 med uppdrag
att verkställa utredning av frågan örn införande av skatt å persontrafiken
vid de statliga och enskilda järnvägarna (se Post- och Inrikes tidn. den 20
mars 1942):

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, ordförande;

Lundqvist, K. Hj., direktör;

Lundqvist, R., byråchef;

Thorsell, K. A., t. f. byråchef.

Sekreterare:

Wulff, K., hovrättsassessor.

De sakkunniga, som sammanträtt fyra gånger, ha den 18 april 1942 avgivit
utlåtande jämte förslag till förordning örn trafikskatt m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

15. Sakkunnig för utredning angående ändring av förordningen örn nöjesskatt.

Sedan riksdagen i skrivelse den 6 maj 1942, nr 188, anhållit att Kungl.

Maj :t måtte föranstalta om utredning angående vissa ändringar i förordningen
om nöjesskatt, har Kungl. Majit den 30 juni 1942 förordnat borgmästaren J.

Laurin i Hälsingborg att såsom sakkunnig inom finansdepartementet biträda
med utredning i ämnet. Riksdagens skrivelse avser ändringar i förordningen
om nöjesskatt i tre avseenden: 1) i fråga om restaurangdansen; 2) i fråga om
försäljning av tombolalotter; 3) rörande beskattningen av inträdesavgift till
område, inom vilket olika slag av nöjestillställningar förekomma.

Utredningsmannen har slutfört uppdraget genom avlämnande av en promemoria
den 15 november 1942 angående vissa ändringar i bestämmelserna
örn nöjesskatt.

16. 1942 års lärarpensionssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1942 med
uppdrag alt inom finansdepartementet verkställa utredning rörande anpassning
efter bestämmelserna i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena
av tjänste- och familjepensionsreglementena för lärare vid högre kommunala
skolor (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1942):

Lindstedt, S., direktör i statens pensionsanstalt, ordförande;

Björn, E. O. F., statskommissarie;

Öije, E. .1. V., rektor.

104

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 16 Sekreterare:

Isoz, N. P. E., sekreterare hos statens pensionsanstalt.

De sakkunniga, som hållit sex sammanträden, ha den 17 november 1942
överlämnat betänkande med förslag till tjänste- och familjepensionsreglementen
för de högre kommunala skolorna.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Sakkunniga för verkställande av översyn av gällande bestämmelser angående
beskattningen av fast anställd militär personal tillkommande löne- och

övriga förmåner vid viss tjänstgöring.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1942 (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 oktober 1942):

Sandström, K. G. A., t. f. underståthållare, led. av I kamm., ordförande;
Almroos, A., regementskassör;

Bodin, N. A., t. f. kammarrättsråd, tillika sekreterare;

Curtman, C. W., byråchef.

De sakkunnigas uppdrag avsåg verkställande av en översyn av gällande bestämmelser
angående beskattningen av fast anställd militär personal tillkommande
löne- och övriga förmåner vid fullgörande av tjänstgöring utom den
vanliga bostads- och verksamhetsorten under tid, då krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt.

De sakkunniga lia den 19 december 1942 avgivit betänkande med förslag
i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

18. Sakkunniga för utredning av löneställningen för de vetenskapligt utbil dade

tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 november 1942):

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, ordförande;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.;

Samzelius, J. A. T. L., andre bibliotekarie.

I direktiven för utredningen hänvisas till riksdagens skrivelse den 6 maj
1942, nr 187, vari riksdagen hos Kungl. Majit hemställt om utredningens
verkställande.

De sakkunniga ha den 22 december 1942 avgivit betänkande med förslag
i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1943.

19. Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga vården och förvalt ningen

av kronans fasta egendom (1940: 12; 1941:1 7; 1942: I 7).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:

Berglöf, L., generaldirektör.

Utredningen beräknas vara avslutad inom den närmaste tiden.

105

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

20. Kommunalskatteberedningen (1940: 13; 1941: I 8; 1942: I 8). I Fil 22

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 januari 1936.

Sammansättning:

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Bergstedt, C. J., landskamrerare;

Sandberg, O. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Bergstedt, C. J.;

Thomasson, E., hovrättsråd (t. o. m. den 27 mars 1942);

Björklund, K., kammarrättsassessor.

Statistiker:

Östman, O.

Lokal: Munkbron 7; tel. 10 74 33 och 11 23 36.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1937: Fi 20.

Intill den 30 november ha under år 1942 hållits 27 sammanträden.

Beredningen har den 18 juli 1942 avgivit de två första delarna av sitt betänkande
med förslag till omläggning av den kommunala beskattningen m. m.

(Statens off. utredn. 1942: 34 och 35). En tredje och sista del av betänkandet,
avhandlande den kommunala skatteutjämningen, föreligger delvis i korrektur
och beräknas komma att avgivas under första delen av år 1943.

21. Sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna

fastighetstaxering (1940: 28; 1941: I 9; 1942: I 9).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 januari 1938:

Höijer, E. J., överdirektör;

Lindeberg, E. F. L., landshövding.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 21.

De sakkunnigas arbete är i huvudsak avslutat. I avvaktan på vissa resultat
från riksskogstaxeringen har offentliggörandet av redogörelsen uppskjuta,
men preliminära uppgifter ha under hand tillställts kammarrätten och
vissa andra myndigheter.

22. Sakkunniga för utredning angående statens pensionsanstalts fondställning

(1940: 15; 1941: I 10; 1942: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:

Lindstedt, S., direktör för statens pensionsanstalt;

Kjellén, T. B., förste aktuarie.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 13.

Lokal: Statens pensionsanstalt; tel.: 23 27 30.

Enligt chefens för finansdepartementet beslut den 30 december 1939 skulle
med slutförandet av de sakkunnigas uppdrag tillsvidare anstå. Sedermera

106

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 22 har Kungl. Majit den 27 februari 1942 förordnat, att de sakkunniga skulle
återupptaga sitt arbete i enlighet med av Kungl. Majit tidigare lämnade direktiv.
I anledning härav har utredningen i juni innevarande år ånyo igångsatts,
och under året har komplettering och bearbetning av förut insamlat uppgiftsmaterial
pågått.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1943.

23. 1938 års tulltaxerevision (1940: 16; 1941: I 11; 1942: I 11).

Enligt departementschefens beslut är de sakkunnigas verksamhet sedan
juli 1940 tills vidare inställd.

24. Sakkunniga för utredning av frågan om malmexportens fördelning mellan
Luleå och Narvik (1940: 17; 1941: I 12; 1942: I 12).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

25. 1939 års sulfitspritsakkunniga (1940: 20; 1941: I 15; 1942: I 15).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

26. Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskapsåtgärder på det

skatte politiska området (1940: 22; 1941: I 16; 1942: I 16).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1939:

Lindahl, E., professor.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: Fi 22.

Den sakkunnige har den 5 december 1942 avgivit en promemoria angående
förutsättningarna för och verkningarna av en engångsskatt å förmögenhet i
Sverige (Statens off. utredn. 1942: 52). Vid utredningen har såsom sekreterare
medverkat pol. mag. M. Lemne.

27. Sakkunniga för utredning av frågan örn reglering av vissa militära arvo den

(1940: 23; 1941: I 17; 1942: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 22 juni 1939:

Sveme, E. V., t. f. landshövding, ordförande;

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Swartling, A. E. V., expeditionschef (t. o. m. den 9 oktober 1942);

Nilson, J. F., byråchef (fr. o. m. den 10 oktober 1942).

Sekreterare:

Wikland, L., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

De sakkunnigas uppgift är att verkställa viss utredning rörande med det
militära arvodesväsendet sammanhängande frågor (jfr prop. nr 245 till 1939
års lagtima riksdag). Enligt chefens för finansdepartementet beslut den 30

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

107

december 1939 skulle utredningen tills vidare anstå. Sedermera har Kungl. I Fit 30
Maj:t den 18 september 1942 förordnat, att de sakkunniga skulle återupptaga
sitt arbete med beaktande av vad i förevarande ämne anförts i propositionen
nr 210 till 1942 års riksdag samt med iakttagande i övrigt av chefens
för finansdepartementet direktiv.

De sakkunniga ha under år 1942 hållit två sammanträden.

Det hittills vunna arbetsresultatet utgöres av en översikt av de frågor, vilka
avses skola bliva föremål för utredning samt vissa specialundersökningar beträffande
olika arvodesgrupper.

Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under första hälften av 1943.

28. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan örn arbetstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och gränsbevakning (1940: 26; 1941:1 19;

1942:I 19).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

29. Sakkunniga för fortsatt beredning av krigsvinstbeskattningens utform ning

(1941: I 21; 1942: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1940):

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm.;

Nordenson, H., fil. d:r, led. av I kamm.;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.;

Anderson, A. I., fil. d:r, chefredaktör, led. av I kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Browaldh, K. E., bankdirektör.

Beträffande direktiven för utredningsuppdraget, se 1941: I Fi 21.

De sakkunniga ha under departementschefens ordförandeskap deltagit i
överläggningar angående utformningen av 1942 års krigskonjunkturskatt (jfr
propositionen nr 287 till 1942 års riksdag).

30. Sakkunniga angående det enskilda sparandet (1941: I 22; 1942: I 21).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1940:

Kock, Karin, docent.

Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel.: Kanslihuset 366 och 367.

Beträffande den sakkunnigas uppdrag, se 1941: I Fi 22.

Liksom under föregående år har arbetet bedrivits i form av en till hemmen
och konsumenterna riktad upplysningsverksamhet, vilken haft till syfte
att underlätta den nödvändiga anpassningen av konsumtionen till försörjningsläget
och till statens ökade lånekrav.

Under den närmaste framtiden är arbetet avsett att fortsättas i samma
former som tidigare.

108 Riksdagsberåttelsen.

I Fi: 31 31. Besparingsberedningen (1941: 1 25; 1942: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1940):

Akselsson, L., direktör;

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jonsson, P. C., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Löwbeer, N. T., generaldirektör;

Nordström, V., direktör;

Sjögren, I., direktör;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sällfors, T., professor;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.

Lokal: Arsenalsgatan 1; tel. 10 03 07.

Beredningen biträdes av finansdepartementets statssekreteraravdelning.
Beträffande beredningens uppdrag, se 1941: I Fi 25.

Beredningen har under året sammanträtt 17 gånger in pleno. Därjämte
har beredningen arbetat i delegationer.

Delegationerna äro följande:

« 1. Delegationen för organisationsundersökningar, bestående av herrar

Nordström, Sjögren, Sällfors och Wistrand.

2. Delegationen för 11, lil och Vill huvudtitlarna, bestående av herrar
Jonsson, Löwbeer, Wistrand samt (för VIII huvudtiteln) herr Sällfors.

Sekreterare:

Dillner, H. J., t. f. kansliråd.

3. Delegationen för V huvudtiteln, bestående av herrar Sjögren, Svensson
och Wistrand.

Sekreterare:

Bergman, E., t. f. notarie.

Som sekreterare beträffande vissa specialutredningar har delegationen anlitat
amanuensen S. Algott.

4. Delegationen för VI huvudtiteln och affärsverken, bestående av herrar
Akselsson, Carlström, Sällfors samt (för VI huvudtiteln) herr Svensson.

Sekreterare:

Wirseen, Å., t. f. förste kanslisekreterare.

5. Delegationen för Vll och X huvudtitlarna, bestående av herrar Nordström,
Sjögren och Svensson.

Sekreterare:

Hammarskiöld, T. L., t. f. andre kanslisekreterare.

6. Delegationen för IX huvudtiteln, bestående av herrar Akselsson, Carlström
och Nordström.

Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor.

Under närmaste ledning av delegationen för organisationsundersökningar
arbetar en organisationsavdelning. Chef för avdelningen har t. o. m. den 30
september 1942 varit kaptenen C. B. Nyströmer samt är sedan den 1 oktober

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

109

samma år tulldirektörsassistenten G. W. Dahlberg. Såsom biträde å avdel- I Fi: 31
ningen tjänstgör assistenten S. Lindfeldt. Avdelningen har under året fortsatt
sitt under 1941 påbörjade arbete med organisationsundersökningar inom de
centrala verken. Därvid ha biträtt dels för ändamålet utsedda organisatörer,
nämligen civilingenjörerna B. Bredberg, B. Forssell, B. Tesch och O. Rimér
samt kamreraren W. Ekwall, dels representanter för verk som blivit eller
avses att bli föremål för undersökningar. Under året ha slutliga undersökningsrapporter
genom beredningen överlämnats till chefen för socialdepartementet
beträffande socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten. Därutöver
har undersökningsarbetet slutförts beträffande pcnsionsstyrelsen, medicinalstyrelsen,
tullverket, skolöverstyrelsen samt patent- och registreringsverket.

De rapporter som utarbetats beträffande den senare gruppen av verk äro
ännu icke slutbehandlade av beredningen. Fortsatta undersökningar bedrivas
för närvarande inom lantmäteristyrelsen, kommerskollegium, lotsstyrelsen,
telegrafverket, statens järnvägar, domänverket och statens reproduktionsanstalt.

Av de vid årets ingång pågående särskilda sakkunnigutredningarna ha följande
utredningar avslutats och redovisat sina arbetsresultat i till beredningen
avgivna promemorior, nämligen utredningarna angående den officiella
statistiken; karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet; vissa grenar av hälsooch
sjukvården; tullverket; postverket; redovisningsväsendet och kontorsorganisationen
inom tullverket; underhållet av staten tillhöriga, för den civila
statsförvaltningen eller försvarsväsendet disponerade byggnader; det
statsunderstödda sjukkasseväsendet; sinnessjukhusväsendets organisation;
rättsväsendet; statens bakteriologiska, rättskemiska och farmacevtiska laboratorier
samt statens institut för folkhälsan. Arbetet fortgår alltjämt inom
utredningarna angående statens järnvägar och folkbokföringen. Såsom ledamot
i utredningen angående statens järnvägar har inträtt byråchefen R. Lundqvist
i distriktschefen J. A. P. Valentius ställe. Beträffande utredningarnas
sammansättning i övrigt hänvisas till 1942 års riksdagsberättelse. Beredningen
har den 9 januari 1942 tillkallat lasarettsläkare!! E. B. E. Bager att såsom
sakkunnig verkställa utredning angående sambandet mellan öppen och sluten
sjukvård m. m. Ifrågavarande utredning är numera slutförd.

Följande under 1941 verksamma, av beredningen tillkallade experter ha
under 1942 fullföljt och avslutat sitt arbete, nämligen f. d. kanslirådet R. G.

H. von Koch och direktören E. C. A. Wahlberg (vissa frågor angående
socialvården), byråchefen K. G. M. Hjort och vägingenjören E. G. Almqvist
(frågor angående vägväsendet) samt professorn S. G. W. Wahlund och
distriktsläkaren A. Rulcker (vissa folkpensionsfrågor). Kamreraren B. A. H.

Löhrs under 1941 påbörjade undersökning rörande hyressättningen i staten
tillhöriga fastigheter fortsätter. Beredningen har den 10 april 1942 till experter
med uppdrag att biträda de i fråga örn folkbokföringen tillkallade utredningsmännen
utsett t. f. häradsskrivaren G. M. E. Ahlin, kontraktsprosten
P. D. G. Bergfors, stadsarkivarie!! professorn S. B. Boethius, kyrkoherden

J. E. Lindholm, kontraktsprosten J. A. Nordberg, kyrkoherden K. G. A.

Ilo

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 35 Qvarnström, byråchefen I. T. Uhnbom, kyrkoherden A. Wihlborg samt kronouppbördskassören
A. E. Winnermark. Sedan Ahlin på grund av sjukdom
anmält sig vara föi''hindrad att fullgöra uppdraget i fråga, förordnade beredningen
i hans ställe den 22 maj 1942 t. f. häradsskrivaren B. F. Steen. För
beredningens räkning ha redogörelser för den officiella statistiken i Danmark
och Finland utarbetats av expeditionssekreteraren i Det Statistiske Departement
i Danmark Rigmor Skade respektive överaktuarien hos statistiska centralbyrån
i Finland Mikko Strömer. Biträde med utredningar i olika specialfrågor
har vidare lämnats beredningen av arkitekten S. Drangel-, förste aktuarien
Y. Nylander och förste amanuensen F. A. H. af Petersens.

Promemorior eller skrivelser ha av beredningen överlämnats till vederbörande
departementschefer angående vissa byråer inom socialstyrelsen, bidrag
till förebyggande mödra- och barnavård, moderskapspenningen, inrättande av
en statlig förhanalingsbyrå, besparings- och rationaliseringsåtgärder inom karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet den 9 januari; försäkringsrådet, understödjande
av dispensärverksamhet, statens sjuksköterskeskola, barnmorskeläroanstalterna,
besparingsmöjligheterna vid folk- och småskoleseminarier
den 13 januari; den statliga låne- och understödsverksamheten för bostadsbyggande
å landsbygden, lån och bidrag av statsmedel för beredande av
hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer, ersättning för kost åt
tjänstemän vid statens sinnessjukhus den 10 april; bidrag till uppförande,
inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, vägväsendet,
höjning av avgifterna i postgirorörelsen och postanvisningsavgiften, den högre
lantbruksundervisningen lii. m., lantmäteriväsendet, svenska smörprovningarna,
den ekonomiska kartläggningen den 15 april; personalförhållanden och
arbetstid m. m. å vissa icke statliga sjukhus, bidrag till driften av anstalter
för lungtuberkulos och bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos,
besparingsmöjligheterna vid vanföreanstalterna och Eugeniahemmet,
bidrag till driften av epidemisjukhus, bidrag till driften av
förlossningsanstalter och väntehem m. m., bidrag till driften av vårdhem
för lättskötta sinnessjuka, underhållet av vissa staten tillhöriga
fastigheter den 25 april; statens rättskemiska laboratorium, statens bakteriologiska
laboratorium, statens farmacevtiska laboratorium, vissa besparings-
och rationaliseringsåtgärder inom tullverket, ombildning av generaltullstyrelsens
personalbyrå till en drifttjänstbyrå, den statliga låne- och
bidragsverksamheten å jordbrukets område m. m. den 12 juni; inskränkning
i sabbatsarbetet inom postverket, avgifterna för postbefordran av tidningar
och andra periodiska skrifter; höjning av pensionsåldern för vissa postverkets
tjänstemän; deltidsai-bete för vissa tjänstemän vid postverket den 20 juni;
folkpensionsklientelets invaliditetsgrad samt pensionsförfarandets anpassning
till en centraliserad socialvård, statens institut för folkhälsan, personalen
i kassatjänst vid postanstalterna, brevbäringen, ersättning till lantbrevbärare,
depåsystem vid järnvägsknutpunkter, utjämning av trafikbelastningen i
postkassorna, postverkets mekaniska verkstad och garageverkstad, postverkets
blankettryckeri, postdiligenstrafiken, diverse övriga frågor beträffande

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

lil

postverket, ändringar i tullverkets redovisningssystem, journalisering av ut- I Fil 32
rikes fartygs- och luftfartygstrafiken m. m., konfiskationsjournalens förande
m. m., frihamnstullförvaltningarna, arbetstiden för viss personal inom statsförvaltningen
den 1 december; den obligatoriska försäkringen för olycksfall
i arbete, beräkningar rörande kostnadsbesparingar vid höjning av pensionsåldrarna
för statstjänstemän m. fl. den 9 december; höjning av folkpensionsavgiften,
besparings- och rationaliseringsåtgärder inom det statsunderstödda
sjukkasseväsendet den 17 december; kontorsorganisationen inom riksförsäki
ingsanstalten den 19 december.

Inom beredningen pågår redigeringen av ett slutbetänkande.

Med undantag för ovan omförmälda organisationsundersökningar beräknas
beredningens arbete vara avslutat under första halvåret 1943.

32. 1941 års lärarlönesakkunniga (1942: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1941 med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande revision av gällande
avlöningsreglemente för folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende
likställda befattningshavare, lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
samt nomadlärare ävensom rörande anställnings- och avlöningsförhållandena
för Övningslärare vid statliga och statsunderstödda undervisningsanstalter
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1941):

Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande;

Andersson, D. E., folkskolinspektör;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Swartling, A. E. V., expeditionschef;

Tamm, K. G. L. H., jägmästare.

Sekreterare:

Ulne, J. O., e. o. sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Öhman, B., amanuens.

Följande sammanslutningar lia av chefen för finansdepartementet den 28
mars 1942 anmodats att genom nedan angivna representanter överlägga med
de sakkunniga:

övningslärarorganisationernas centralråd:

Bendelius, R., teckningslärare.

Svenska gymnastiklärarsällskapet:

Håkanson, J., kapten.

Svenska skolkökslärarinnornas förening:

Hansson, Tilda, fröken.

Sveriges slöjdlärarinneförening:

Sandgren, Sylvia, fröken.

Musiklärarnas riksförbund:

Hjöring, E., musikdirektör.

112

Riksdagsberättelsen.

I Fi; 32 Teckningslärarnas riksförbund:

Anshelm, Y., teckningslärare.

Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund:

Gustafsson, E., slöjdlärare.

De sakkunniga ha avgivit dels den 9 februari 1942 betänkande med förslag
till folkskolans avlöningsreglemente m. m. (Statens off. utredn. 1942:
9), dels ock den 11 april 1942 betänkande med förslag till avlöningsreglemente
för de högre kommunala skolorna (Statens off. utredn. 1942: 26).

Vidare ha de sakkunniga i skrivelse till chefen för finansdepartementet
den 19 juni 1942 avgivit förslag till ändringar i eller omarbetning av vissa
folkskoleväsendet berörande författningar.

Hittills ha de sakkunniga hållit omkring 130 sammanträden.

Av de sakkunnigas uppdrag återstår dels frågan örn boställsordning för
folk- och småskollärare, dels frågan om överlärarnas fastare inordnande i
administrationen, dels frågan om löneförmånerna till ämneslärare vid fortsättnings-
och ersättningsskolor, dels frågan om avvägningen mellan stat
och kommun av kostnaderna för folkskolan och de högre kommunala skolorna,
dels frågan om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1943.

33. Sakkunniga för utredning av frågan om försäkring av statens egendom

(1942: I 27).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941:
Lindeberg, S. J., bankinspektör;

Johnsson, B. E., statskommissarie.

Sekreterare:

Modig, J. O., bitr. sekreterare hos statens krigsförsäkringsnämnd.

Lokal: Sekreteraren: Statens Krigsförsäkringsnämnd, Kungsgatan 6; tel.:
Krigsförsäkringsnämnden.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 27.

Den 27 februari 1942 ha de sakkunniga till chefen för finansdepartementet
avgivit den med uppdraget avsedda utredningen utom i vad angår frågan
örn trafikförsäkring av statens motorfordon.

De sakkunniga ha under år 1942 t. o. m. den 1 december sammanträtt
fem gånger.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1943.

34. 194-1 års familjebeskattningssakkunniga (1942: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 oktober 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1941):

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm., ordförande;

Brandt, E. R., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;

Ericsson, J. A., textilarbetare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

113

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.; I Fil 35

Lembke, C. B. M., borgmästare.

Sekreterare:

Wulff, K., hovrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 29.

Utredningsarbetet har bedrivits av de sakkunniga och 1941 års befolkningsutredning
gemensamt. Intill den 1 december ha under år 1942 hållits 9
sammanträden.

Statistiskt material har under året införskaffats och bearbetats. Beräkningar
lia verkställts beträffande de finansiella verkningarna av olika inom
sakkunniga utarbetade förslag.

De sakkunniga ha den 10 februari 1942 överlämnat promemoria angående
provisorisk höjning av de i 16 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
omförmälda familjeavdragen för barn.

Utredningen beräknas vara avslutad i början av år 1943.

35. Sakkunniga för utredning rörande verkningarna på restaurangnäringens
område av utskänkning svinstens avveckling.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1942):

Petersson, T. P. J., generallotsdirektör, ordförande;

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm.:

Carsten, B., fil. lie., ombudsman;

Kollberg, J. A., överdirektör;

Segerstråhle, G. T. M., major.

Sekreterare:

Nilsson, H. V., hovrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset 341.

I direktiven för utredningen lämnades en redogörelse för det av statsmakterna
år 1937 fattade beslutet om avveckling av restauratörernas direkta utskänkningsvinst
å spritdrycker och starkare viner, genom vilket beslut de
vinstkvantiteter, som tillämpades då rusdrycksförsäljningsförordningen trädde
i kraft den 1 oktober 1938, skulle under tiden intill den 1 oktober 1963
minskas med en tjugufemtedel för varje år. Sedan vidare erinrats att vid
beslutet om utskänkningsvinstens avveckling förutsattes, att frågan om ersättning
för av utskänkningen föranledda kostnader skulle tagas under omprövning,
därest särskilda skäl därtill förelåge, yttrade departementschefen,
att det visserligen kunde ifrågasättas, om tidpunkten för en sådan utredning
redan under fjärde året av den tjugufemåriga avvecklingsperioden vore inne,
men att då de enskilda restauratörerna ansåge detta vara fallet, departementschefen
icke ville motsätta sig, att en förutsättningslös undersökning av
restaurangnäringens läge vidtoges i syfte att vinna underlag för bedömandet
av fragan, örn skäl kunde anses föreligga att bevilja ersättning för förenämn Bih.

till riksd. prof. 194,1. 1 sami. 8

RlksdaKsbcriittelsen.

114

Riksdagsberåttelsen.

i Fi: 35 da kostnader. En dylik undersökning borde enligt departementschefens mening
jämväl avse frågan, på vad sätt en eventuell ersättning skulle kunna
lämnas.

De sakkunniga lia under år 1942 intill den 1 december hållit 9 sammanträden.
För utredningen erforderligt statistiskt material har införskaffats, och
bearbetandet av detta material pågår.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1943.

36. Flyttningsersättningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1942 (se rostoch
Inrikes tidn. den 21 mars 1942):

Ekenberg, O. J., kammarrättsråd, ordförande;

Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Beskow, S. H. T., amanuens.

Lokal: Kammarrätten eller arméförvaltningen; tel. 10 94 31.

Enligt beslutet angående tillkallandet jämte särskilt Kungl. Maj:ts beslut
den 11 september 1942 innefattar utredningsuppdraget statstjänstemäns och
kommunalt anställda lärares rätt till ersättning för flyttningskostnad och
grunderna för beräkning av sådan ersättning.

De sakkunniga lia sammanträtt under elva dagar.

Uppdraget beräknas vara slutfört under första delen av år 1943.

37. Institutionsvaktmästarutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1942 med uppdrag
att utreda institutionsvaktmästarnas och dem motsvarande befattningshavares
lönegradsplacering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 mars 1942):
Andersson, J., förste expeditionsvakt;

Johnsson, B. E., statskommissarie.

Sekreterare:

Rydback, A. V. L., förste amanuens.

Lokal och tel.: Statskontoret.

I direktiven hänvisas till vissa uttalanden i det av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
den 21 maj 1941 avgivna betänkandet angående revision av
tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen (del I; lönegraderna
A 1—A 29). Tjänsteförteckningssakkunniga framhöllo, att de visserligen
funnit institutionsvaktmästarnas nuvarande lönegradsplacering i
och för sig riktig men likväl ansett att skäl kunde aberopas för förbättrad
placering av vissa befattningar. Ett slutligt ställningstagande till detta spörsmål
förutsatte emellertid en ingående undersökning, vilken krävde besök vid
alla de läroanstalter och eventuellt andra institutioner, där vaktmästare av
här ifrågavarande slag funnes. De sakkunniga förordade, att en sadan undersökning
skulle omfatta vaktmästarna vid naturhistoriska riksmuseet, universitetens
i Uppsala och Lund samt karolinska institutets vetenskapliga in -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

115

stitutioner, farmacevtiska institutet, tekniska högskolan, Chalmers tekniska I Fi: 38
högskola, lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och statens skogsförsöksanstalt,
maskinisterna vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola,
eldai*en vid sistnämnda högskola samt preparatorerna vid naturhistoriska
riksmuseet, universiteten, karolinska institutet och Sveriges geologiska
undersökning. Vid utredningen borde beaktas, att vid vissa institutioner flera
än en vaktmästare funnes anställda och att vid sådant förhållande anledning
funnes att överväga en differentiering av löneställningen så att den högre lönegraden
tillämpades endast för en av vaktmästarna vid vederbörande institution.

De sakkunniga ha under året hållit tre sammanträden samt företagit resor
till olika institutioner.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1943.

38. 1942 års omsättningsskattesakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 med uppdrag
att verkställa utredning rörande kontrollen över den allmänna omsättningsskattens
utgörande ävensom rörande taxeringen till sådan skatt (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1942):

Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Almgren, S. G., byråchef;

Karnell, E. A. G., t. f. byråchef, tillika sekreterare;

Lindén, E. A. I., t. f. häradsskrivare;

Wingård, E., revisionschef.

Lokal och tel.: Länsstyrelsen, Stockholm.

Direktiven för utredningen innehålla bland annat: Genom förordning
den 25 maj 1941 (Sv. förf.-saml. nr 252) hade skattesatsen för den allmänna
omsättningsskatten beträffande vissa varor, däribland beredda, lösa pälsverk
och arbeten av pälsverk, fastställts till 20 procent av den skattepliktiga
omsättningen. Sedermera hade sammanslutningar inom pälsvarubranschen
gjort gällande, att handeln med pälsvaror på grund av den höga beskattningen
sökt sig andra vägar än de normala till skada för såväl statens
fiskaliska intresse som de lojala företagarna inom branschen. Departementschefen
hyste den uppfattningen, att fog funnes för de av branschens representanter
framförda klagomålen. Departementschefen funne angeläget, att
utan dröjsmål undersöktes, pa vad sätt en intensifierad kontroll skulle kunna
anordnas till vinnande av förbättring i rådande förhållanden såväl inom
pälsvarubranschen som i övrigt inom omsättningsskatteförordningens tilllämpningsomrade.
Av kontrollstyrelsen och centrala omsättningsskattenämnden
i avgivna utlåtanden angivna riktlinjer för en sådan kontroll syntes
därvid böra tagas till utgångspunkt. Det vore här fråga örn en kontrollverksamhet
av annan art än den till taxeringsarhetet knutna granskning av
bland annat omsättningsskattens utgörande, varlin medel tidigare anslagits
av riksdagen. Det borde dels utredas, vilken omfattning kontrollen borde erhålla
och vilken kostnad densamma kunde antagas medföra, och dels ut -

116

Riksdag sberättelsen.

Fi: 38 arbetas förslag angående de skattskyldigas åligganden ävensom förslag till
instruktion för kontrollanterna. I förevarande sammanhang vore anledning
att även beröra ett med den allmänna omsättningsskatten förknippat spörsmål
av mera vidsträckt innebörd. Vid införandet av denna beskattningsform
hade diskuterats, huruvida taxeringen till allmän omsättningsskatt borde anförtros
åt beskattningsnämnderna vid den årliga taxeringen eller åt länsstyrelserna.
Statsmakternas beslut hade inneburit, att förstnämnda alternativ
valdes. Sedan detta system nu tillämpats, kunde skäl anses föreligga att upptaga
till omprövning, vilketdera av de förut angivna alternativen, som kunde
anses mest tillfredsställande.

De sakkunniga ha under tiden juli—november 1942 sammanträtt 12 gånger.
Under utredningsarbetet ha de sakkunniga överlagt med representanter
för Sveriges köpmannaförbund och för organisationer inom pälsvarubranschen.

Den 7 oktober 1942 ha de sakkunniga till chefen för finansdepartementet
avgivit promemoria angående vissa åtgärder för förbättring av kontrollen
över redovisningen av skärpt omsättningsskatt samt angående utökning av
personalen vid länsstyrelsernas omsättningsskatteavdelningar m. m. jämte
därvid fogade författningsförslag och förslag till instruktion för kontrollanter.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1943.

39. Sakkunniga för utredning rörande grunderna för beräkningen av

levnadskostnadsindex.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1942):

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör, ordförande;

Ahlberg, E., ombudsman i Daco;

Andersson, G., andre ordförande i landsorganisationen;

Christiansson, K. G. S., ordförande i svenska järnvägsmannaförbundet;
Cramér, H., professor;

Ekdahl, H., Överkontrollör;

Johansson, A., kanslichef;

Lundberg, E. F., docent;

Söderbäck, F., direktör i svenska arbetsgivareföreningen.

Sekreterare:

Soop, E. E., t. f. förste aktuarie.

Biträdande sekreterare:

Metelius, B. E., amanuens;

Rehn, G., D. S. I.

Experter:

Lindahl, E. R., professor;

Wold, H. O. A., professor.

Lokal och telefon: Socialstyrelsen.

Enligt direktiven skola de sakkunniga verkställa en allsidig och förutsätt -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. H7

ningslös omprövning av grunderna för levnadskoslnadsindex under beaktan- J F|; 40
de av index’ dubbla uppgift att å ena sidan statistiskt belysa utvecklingen av
priserna i det sista ledet av varuomsättningen och å andra sidan utgöra ett
underlag för regleringen av arbetslönerna och pensionerna i statstjänst samt
för arbetslönerna inom vida områden av näringslivet.

Vid utredningen skall övervägas örn underlaget för indexberäkningarna bör
vidgas till att omfatta familjer av skilda typer respektive samhällen av olika
karaktär för att bereda ökade möjligheter till kontroll av indextalets representativitet
i skilda sammanhang. Vidare skall prövas, huruvida antalet varor
respektive orter för prisinsamlingen lämpligen bör ökas och omgrupperas, och
örn sättet för prisinsamlingen bör modifieras och prisuppgifterna underkastas
vidgad kontroll.

Den hittills gällande grundregeln att riktpunkten för av försörjningslägets
utveckling påkallade modifikationer i indexunderlaget bör vara, att samma
levnadsstandard avses vid beräkningstillfället som vid den tidpunkt med vilken
prisjämförelsen närmast sker, skall enligt direktiven fasthållas, men beräkningssättet
bör örn möjligt väljas så, att även starka variationer i konsumtionens
sammansättning kunna beaktas utan att därför indextalets värde ur
statistiska synpunkter går förlorat.

Vid utredningen skall prövas, vilken metod att ta hänsyn till prisdifferentiering
genom rabatter som ur lönepolitisk respektive prisstatistisk synpunkt
ger den riktigaste bilden av utvecklingen. Med beaktande av den sålunda valda
lösningen bör spörsmålet om de indirekta skatternas medräknande avgöras.

Vidare skola de sakkunniga överväga, örn de direkta skatterna böra medtagas
och, i den mån dessa icke helt uteslutas, på vad sätt skatteposten bör beräknas.
Enligt direktiven äga de sakkunniga att, om så befinnes påkallat, till
övervägande jämväl upptaga spörsmålet örn en på ett eller annat sätt »rensad»
index, åsyftande att belysa prisutvecklingens ekonomiska förutsättningar
eller att ge hållpunkter för en bedömning av den lämpliga kompensationsgraden.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1942 hållit 3 sammanträden. En
arbetsdelegation, bestående av herrar Höjer, Cramér, Johansson och Lundberg
jämte de två ovannämnda experterna, har därutöver sammanträtt 10
gånger.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1943.

40. Sakkunnig angående den ekonomiska politikens utformning i syfte att
motverka en skadlig prisstegring.

Genom beslut av Kungl. Majit den 25 september 1942 erhöll direktören G.

Söderlund i uppdrag att biträda vid ledningen av överläggningar och utredningar
angående den ekonomiska politikens utformning i syfte alt motverka
en skadlig prisstegring (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1942).

Jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet
den 0 oktober 1942 t. f. bankrådet K. Höök samt docenterna E. F. Lund -

Ilo Riksdag sberättelsen.

I Fi: 40 berg oell I. Svennilson alt såsom sakkunniga inom departementet vara direktören
G. Söderlund behjälpliga vid fullgörandet av ovannämnda uppdrag.

Den sålunda tillsatta beredningen, i vilken statssekreteraren D. Hammarskjöld
medverkar, bär hittills sammanirätt 15 gånger i bevillningsutskottets
lokal, riksdagshuset, (tel.: Riksdagen 51), dit även vissa andra för beredningen
gemensamma arbeten varit förlagda.

Den 30 och 31 oktober 1942 lia sammanträden hållits, tili vilka ett tjugutal
representanter för statliga myndigheter, näringslivets organisationer och
den nationalekonomiska vetenskapen varit kallade. Härvid ha olika frågor
i samband med den aktuella ekonomiska politiken diskuterats.

Till chefen för finansdepartementet har den 5 november 1942 överlämnats
en promemoria innefattande riktlinjer för den ekonomiska politiken. Genom
beslut av Kungl. Majit den 13 november 1942 bemyndigades direktören G.
Söderlund att lägga de i promemorian angivna riktlinjerna till grund för fullföljandet
av det honom lämnade uppdraget.

Vissa utredningar ha igångsatts men ännu ej hunnit avslutas. Härvid har
samarbete inletts med och medverkan erhållits från olika statliga organ. Därjämte
lia vissa experter anlitats. Utredningsresultaten äro avsedda att publiceras
i konjunkturinstitutets rapport angående konjunkturläget hösten 1942.

41. Sakkunniga för utredning beträffande möjligheterna att genomföra enhetlighet
i fråga örn den kompensation som på arbetsmarknaden utgår för

levnadskostnadsstegringen.

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1942):

Nordenfalk, J. A. E., revisionssekreterare, ordförande;

Johansson, G. S., drätseldirektör;

Westling, P. W. N., advokat.

Sekreterare:

Petri, R. A. W., hovrättsfiskal.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Efter att ha framhållit, att trots
de kollektiva regleringarna betydande ojämnheter uppstått i det sätt, på vilket
olika grupper av arbetstagare erhållit kompensation för stegringen av levnadskostnaderna,
anförde departementschefen: Nu antydda ojämnheter hade
tidigare icke spelat någon mera väsentlig roll för den allmänna löneutvecklingen.
De trädde emellertid i förgrunden i nuvarande situation, då vid förhandlingar
örn nytt indexavtal på de stora löntagargrupperna ställdes kravet,
att de skulle avstå från lönestegringar av kompensationsnatur. Det måste
nämligen verka störande på dessa förhandlingar och utgöra en betänklig
brist i intresseavvägningen, om andra, låt vara smärre, grupper lyckades undandraga
sig motsvarande förpliktelser och tilltvinga sig en gynnad särställning.
Särskilt iögonenfallande bleve detta förhållande, örn de gynnade grupperna
befunne sig i allmän tjänst. Möjligheterna att genom statligt ingripande

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 119

få till stånd en utjämning i berörda avseende borde övervägas. De åtgärder, I E
som kunde komma i fråga, syntes närmast vara maximering av sådana lönetillägg,
som vore avsedda att bereda ersättning för stegrade levnadskostnader,
legala hinder mot utbetalning av dylika tillägg annat än i särskild ordning
som medgåve en spärrning av desamma, samt en sådan form för beskattning,
att merinkomster beroende av dylika tillägg kunde beläggas med särskilt höga
skatter. Vid utredningen borde i första hand rättsläget undersökas. Därefter
borde de olika föreliggande möjligheterna till ingripande i angivet syfte undersökas.

Utredningen skulle i enlighet med direktiven bedrivas så skyndsamt, att de
förslag, till vilka densamma kunde giva anledning, åtminstone i vad avser
anställda i allmän tjänst, kunna framläggas för 1943 års riksdag.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

I. Överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken

(1940:16; 1941: I 14; 1942:1 15).

Genom beslut den 9 december 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt biskopen T.

J. E. Andrae att i anslutning till de av 1938 års allmänna kyrkomötes beredningsutskott
i dess betänkande nr 1 angivna riktlinjerna och med beaktande
av de av utskottet framburna önskemålen överarbeta och slutligt utforma
det av ärkebiskopen E. Eidem den 10 februari 1938 avgivna förslaget till revision
av den svenska kyrkohandboken. Andrae skulle vid utredningsarbetets
bedrivande samråda med biskoparna G. E. H. Aulén och \. T. Brilioth,
vilka skulle äga att till det förslag, som komme att av Andrae avgivas, anteckna
sina särskilda meningar.

Sekreterare:

Ödmann, J. G., fil. d:r (t. o. m. den 18 juni 1942).

Sedan överarbetning skett av förslaget till revision av kyrkohandboken, har
Kungl. Majit genom beslut den 16 oktober 1942 gillat och stadfäst ny svensk
kyrkohandbok att tjäna lill efterföljd vid den allmänna gudstjänsten samt
övriga heliga förrättningar och kyrkoceremonier.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1939 års betygssakkunniga (1940:19; 1941:116; 1942:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag i anledning
av vad av departementschefen i proposition nr 101 till 1939 års lagtima riksdag
och av riksdagen därefter i skrivelse nr 244 anförts angående betygssättningen
i folkskolan och därmed sammanhängande spörsmål:

Wigforss, F. J. M., lektor, ordförande;

120

Riksdagsberåttelsen.

I El 2 Hassler-Göransson, Ejda Ina Carita, övningsskollärare;

Åhström, J. B. O., folkskollärare.

De sakkunniga hava med skrivelse den 7 februari 1942 överlämnat betänkande
med utredning och förslag angående betygssättningen i folkskolan (Statens
off. utredn. 1942: 11).

De sakkunnigas uppdrag är därmed slutfört.

*

3. Utredning rörande ändring av gällande bestämmelser i fråga örn prästutbildningen
(1941:1 20; 1942:1 18).

Genom beslut den 7 juni 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt biskopen Y. T. Brilioth
att verkställa utredning rörande ändring av gällande bestämmelser i
fråga om prästutbildningen samt därefter till Kungl. Maj:t avgiva de förslag,
vartill utredningen må föranleda.

Genom beslut den 9 maj 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt sekreteraren vid
universitetet i Lund'' P. I. Örtengren att biträda Brilioth vid fullgörande av
det honom meddelade uppdraget.

Den sakkunnige har den 14 juli 1942 överlämnat betänkande med förslag
rörande ändring av gällande bestämmelser i fråga om prästutbildningen (Statens
off. utredn. 1942:33).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1941 års ecklesiastika arrendeutredning (1942:121).

Enligt beslut den 11 december 1936 förordnade Kungl. Maj:t kammarrådet
T. H. Wohlin att — med fullföljande av honom genom Kungl. Maj:ts
beslut den 5 juni 1936 anbefallt utredningsuppdrag angående, bland annat,
ändrade bestämmelser rörande utarrendering av vissa till kyrklig jord hänförliga
grupper av fastigheter — tills vidare såsom sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet
biträda vid beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk
natur, som till honom för sådant ändamål överlämnades.

Departementschefen tillkallade den 11 december 1936 stiftssekreteraren i
Lund T. V. K. Gynnerstedt och t. f. häradsskrivaren N. E. Brolin att, i den
mån så erfordrades, biträda den sakkunnige vid fullgörande av det honom
lämnade uppdraget.

Utredningsuppdraget örn ändrade bestämmelser rörande utarrendering av
vissa till kyrklig jord hänförliga grupper av fastigheter blev under år 1938
slutfört.

Sedan departementschefen med stöd av ovannämnda bemyndigande den
11 december 1936 uppdragit åt den sakkunnige att företaga förnyad utredning
av sist omförmälda fråga, har departementschefen den 4 juli 1941 tillkallat
såsom särskilda experter att biträda den sakkunnige vid utredningen
rörande ovannämnda fastighetsgrupper:

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Nilsson, H., rektor vid Alnarps lantbruksinstitut.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

121

Efter överläggningar och samråd med experterna har den sakkunnige med I Dl 6
skrivelse den 26 september 1942 överlämnat förslag till stadga angående
stiftsnämnds förvaltning av ecklesiastik jordegendom (ecklesiastik arrendestadga)
.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Filmutredningen (1942: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 för att
inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
statligt stöd åt svensk filmproduktion (se Post- och Inrikes tidn. den
2 juli 1941):

Romberg, A. C. T., expeditionschef, ordförande;

Dymling, C. A., verkst, direktör;

Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;

Sandén, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;

Sjöström, V. D., regissör.

Sekreterare:

Lindström, J. G., sekreterare i statens informationsstyrelse.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I E 24.

Vid utredningen har direktören S. Nygren såsom expert biträtt de sakkunniga.
Byråchefen Hj. Nordfelt har utarbetat en promemoria rörande nöjesskatt
å biografföreställningar. Tillika ha regissören A. Bornebusch, redaktören
G. Ericsson och filosofie kandidaten K. Linder anlitats för vissa specialundersökningar.

Under året ha hållits 9 sammanträden.

De sakkunniga lia dels den 14 april 1942 avlåtit skrivelse med förslag till
provisoriska åtgärder för statligt stöd åt produktionen av vissa kortfilmer,
dels ock den 31 augusti 1942 avgivit betänkande med förslag rörande statligt
stöd åt svensk filmproduktion (Statens off. utredn. 1942: 36).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Studielånenämnden.

Genom beslut den 30 december 1941 tillkallades ledamöter i den nämnd,
som jämlikt § 4 reglementet för utdelning av statens räntefria studielån hade
att upprätta förslag till utdelning år 1942 av dylika lån.

Sammansättning:

Brusewitz, A. K. A., professor, ordförande;

Bergholm, C. J., lektor;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Forssell, C. A., arkivråd;

Sörensen, Anna Elisabeth, f. d. seminarierektor;

Smedberg, E. K. G., lektor, tillika sekreterare.

Under år 1942 har studielånenämnden sammanträtt den 5 och 31 januari
samt den 16, 17 och 19 mars. Härvid behandlades ansökningar örn studielån

122 Riksdag sberättelsen.

I Ej 6 till samtliga studiegrupper för läsåret 1942/43. Sökande voro 1,216, varav
270 sökte fortsatta lån och 946 nya lån. Nämnden tillstyrkte fortsatta lån
till 260 sökande och nya lån till 112 sökande. Sammanlagda tillstyrkta lånebeloppet
uppgick till 375,300 kronor, varav till fortsatta lån 266,700 kronor
och till nya lån 108,600 kronor.

Genom beslut den 12 juni 1942 utdelade Kungl. Majit dessa lån i anslutning
till nämndens förslag.

Nämnden har vidare avgivit utlåtande i anledning av remisser samt till
Kungl. Majit överlämnat förslag till amorteringsplaner. Under året har slutligen
genom sekreteraren besvarats ett stort antal förfrågningar från allmänheten.

7. Sakkunniga för redigering av förslag till revision av den svenska evangelieboken.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 9 januari 1942 för att
inom departementet biträda med redigering av det av 1941 års allmänna
kyrkomöte antagna förslaget till revision av den svenska evangelieboken samt
med utarbetande av det utdrag ur den av kyrkomötet antagna nya kyrkohandboken,
som ansåges böra bifogas evangelieboken:

Andrae, T. J. E., biskop, ordförande;

Aulén, G. E. H., biskop;

Brilioth, Y. T., biskop;

Helander, D. A. V., professor.

Sekreterare:

Ödmann, J. G., fil. d:r (t. o. m. den 18 juni 1942).

Med skrivelse den 25 september 1942 överlämnade de sakkunniga förslag
till den svenska evangelieboken.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunniga för översyn av kungörelsen angående förbud mot skådespels
och en del andra offentliga tillställningars anordnande å vissa helgdagar.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 13 februari 1942 för
att inom departementet biträda med översyn av kungörelsen den 4 oktober
1895 angående förbud mot skådespels och en del andra offentliga tillställningars
anordnande å vissa helgdagar:

Cullberg, J. O., biskop;

Lidén, A., landshövding.

Sekreterare:

Wejle, C. G., t. f. kansliråd.

De sakkunniga ha den 18 juni 1942 överlämnat betänkande med förslag
till kungörelse med förbud mot offentliga nöjestillställningar m. m. å vissa
kyrkliga högtidsdagar.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

123

I E: 10

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1943.

9. Karolinska sjukhusets byggnadskommitté (1940: 24; 1941: I 9; 1942: I 10).

Genom beslut den 3 juli 1931 tillsatte Kungl. Majit en särskild byggnadskommitté
för uppförande av karolinska sjukhuset, varefter Kungl. Majit den
22 augusti 1941 meddelade beslut rörande handhavandet av kommitténs arbetsuppgifter
efter den 1 juli 1941.

Sammansättning under år 1942

a) ledamöter:

Borell, K. G. T., f. d. häradshövding, ordförande;

Key, E. S. H., professor emeritus;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

b) suppleant:

Forssell, C. G. A., professor emeritus.

Kommitténs tjänstemän:

Berger, O. A., t. f. kansliråd, sekreterare;

Rundgren, O. F., kassaförvaltare och bokhållare.

Lokal: Norrbacka, Stockholm 6; tel.: Karolinska sjukhuset.

Kommittén har den 29 april 1942 avgivit utlåtande i anledning av 1941
års reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Därmed är det åt kommittén
genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1932 lämnade uppdraget att verkställa
undersökning av möjligheterna för anordnande vid sjukhuset av en
särskild för behandling av reumatiska sjukdomar avsedd avdelning fullgjort.

Genom beslut den 29 maj 1942 uppdrog Kungl. Majit åt kommittén att i
samråd med kommissionen för förhandlingar angående karolinska sjukhusets
utbyggnad m. m. och arkitekten S. Ahlbom verkställa omarbetning av vissa
av Ahlbom uppgjorda skissförslag jämte kostnadsberäkningar till en pediatrisk
och en dermatologisk klinik samt en tuberkulosklinik vid sjukhuset.

Uppdraget är beträffande förstnämnda bägge kliniker fullgjort.

Av kommitténs uppdrag i övrigt återstår besiktning av vissa på entreprenad
utförda arbeten, beträffande vilka avtalade ansvarstider ännu icke utgått.

10. Chalmerska byggnadskommittén (1940: 25; 1941: I 10; 1942: I 11).

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Majit, att Chalmerska
skcppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.

Sammansättning under år 1942:

Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;

124

Riksdag sberättelsen.

I E: 10 Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

ledamot av kommitténs sektion för skeppsbyggeri:

Lindblad, A. F., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:

Granholm, J. H., professor;

Huggert, E. W., speciallärare.

Sekreterare:

Nordwall, K. E., kamrer.

Kommitténs arkitekt:

Wernstedt, C. M., professor.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 13 59 86
och 13 12 85

Sektionen för skeppsbyggeri har under 1942 haft ett sammanträde. Besiktning
å byggnaden för statens skeppsprovningsanstalt hölls den 1 april

1942. Byggnaden torde kunna överlämnas före utgången av första halvåret

1943.

Sektionen för väg- och vattenbyggnad har under året sammanträtt fem
gånger. Beträffande viss fråga har kaptenen E. Lindquist, Stockholm, konsulterats.
Kungl. Majit medgav den 10 april 1942, att arbetet med uppförande
av byggnaderna (institutionsbyggnad och laboratoriebyggnad) för avdelningen
för väg- och vattenbyggnad finge igångsättas, varefter sektionen
till den 18 maj 1942 infordrade anbud å byggnadsföretagets olika delar. Sedan
anbuden detaljgranskats och underhandlingar med anbudsgivarna ägt
rum genom ett särskilt arbetsutskott inom kommittén, tecknades kontrakt
med byggnadsfirman Dan Frändberg rörande uppförande av byggnaderna
för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur till en kostnad
av omkring 1,000,000 kronor samt med andra anbudsgivare angående övriga
delar av byggnadsföretaget. Den 30 juni 1942 förordnade Kungl. Majit,
att arkitekturavdelningen skulle bibehållas, samt att lokaler för densamma
skulle anordnas i enlighet med tidigare godkända ritningar. Byggnadsarbetena
påbörjades i juni månad och ha kunnat fortgå i stort sett planenligt.
Översta våningarna å såväl institutionsbyggnaden som laboratoriebyggnaden
äro för närvarande under arbete. Hörsalsbyggnaden skall vara färdig
den 1 augusti 1943 och laboratoriebyggnaden den 1 september 1943.

11. Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga (1940: 10;

1941: I 11; 1942: I 12).

Enligt beslut den 30 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

12. Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomt mark

m. m. (1940: 13; 1941: I 12; 1942: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1938:

Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

125

Borelius, A. J. T., docent; I El 13

Ericsson, A., landstingsman, Nöbbelöv;

Grönvall, S. I., kammarråd;

Hådding, A. R., professor;

Hedqvist, P. G., professor.

Sekreterare:

Örtengren, P. I., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 23.

De sakkunniga lia den 27 februari 1939 överlämnat utlåtande angående
universitetets i Lund behov av tomtmark m. m. I anslutning till den av de
sakkunniga verkställda utredningen ha kammarrådet S. I. Grönvall och
byggnadsingenjören A. Nordström den 16 oktober 1942 erhållit uppdrag att
verkställa värdering av viss tomtmark.

»

13. Läkarutbildningssakkunniga (1940: 14; 1941: I 13; 1942: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938 för att
inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag angående läkarutbildningens
reformering:

Löwbeer, N T., generaldirektör, ordförande;

Ankarswärd, G. F. W. G., förste provinsialläkare;

Berg, S. F., professor;

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm.;

Giertz, G. B., leg. läkare, tillika sekreterare;

Skoog, T. O., professor;

Wallgren, A. J., överläkare.

Sistnämnda två ledamöter tillkallades den 15 december 1941, samtidigt
med att förutvarande ledamöterna professorerna G. P. E. Häggqvist och P.

G. E. Sjövall erhöllo entledigande.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 25.

De sakkunniga lia under året sammanträtt in pleno sju dagar. De förberedande
arbetena ha utförts av ett inom de sakkunniga verksamt arbetsutskott.

Sedan de sakkunniga år 1941 avgivit sitt betänkande angående läkarutbildningen
intill medicine licentiatexamen, återstår för de sakkunniga att
verkställa undersökning och framlägga förslag angående läkarutbildningen
efter denna examen samt angående fortsättnings- och repetitionskurser för
äldre läkare. Såsom framgår av redogörelserna i berättelserna till 1940 och
1941 års riksdagar (1940: E 14 och 1941: I E 13) ha de sakkunniga ej
ansett sig kunna taga ställning till frågan örn utbildningen efter licentiatexamen
utan att först ingående utreda, vilken utbildning de svenska läkarna
för närvarande förvärva utöver licentiatexamen. Denna utredning, vilken utförts
under medverkan av professor Gunnar Dahlberg, är nu slutföi-d och
ligger till grund för de sakkunnigas fortsatta arbete.

Under 1942 ha de sakkunniga huvudsakligen varit sysselsatta nied frågan
örn organisationen av fortsättnings- och repetitionskurser för äldre läkare.
De lia vid detta arbete rådgjort med medicinalstyrelsen, med represen -

126

Riksdagsberättelsen.

I E: 13 tanter för svenska läkarsällskapet samt med styrelserna för svenska lasarettsläkarföreningen,
svenska provinsialläkarföreningen, svenska stadsläkarföreningen,
Sveriges läkarförbund, Sveriges privatpraktiserande läkares förening
samt Sveriges yngre läkares förening. I denna del beräknas uppdraget bliva
slutfört under år 1943.

14. 1940 års arkivsakkumiiga (1941: I 19; 1942: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1940 att
biträda med utredning och avgiva förslag angående gallring av statsmyndigheternas
arkivalier m. m.:

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Almquist, H. K. H., riksarkivarie;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Boethius, S. B., professor, stadsarkivarie i Stockholm.

Sekreterare:

Samzelius, P. P. M., andre arkivarie.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset 225 (ordf.), 11 25 98
(sekr.: Riksarkivet).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 19.

De sakkunniga lia under år 1942 hållit 12 plenisammanträden. Mellan
sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren,
delvis tillsammans med olika ledamöter, överläggningar och samråd
ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter för olika förvaltningsområden.

De sakkunniga ha under år 1942 avgiv-i t följande framställningar och utlåtanden:
den 23 januari angående frågan om s. k. fångförteckningar; den
12 februari angående förläggning och vård av Göta hovrätts arkiv; den 28
april angående viss gallring i statskontorets arkiv; den 26 maj angående
gallring i patent- och registreringsverkets arkiv; den 18 juni angående gallring
i fångvårdsstyrelsens arkiv; den 4 november angående gallring i medicinalstyrelsens
arkiv; varjämte till kommerskollegium avgivits ett pär promemorior
rörande uppkomna frågor angående viss gallring i dess arkiv.

I anslutning till den plan för arbetet, för vilken redogörelse lämnats i den
till 1941 års riksdag avgivna berättelsen (1941: I E 19), komma de sakkunniga
att fortsätta och fullfölja genomgången av de mera skrymmande arkivaliesamlingarna
inom statsförvaltningen. De myndigheter, vilkas arkivalier
närmast äro avsedda att bliva föremål för de sakkunnigas prövning,
äro skolöverstyrelsen, kammarrätten samt vissa militära centrala förvaltningar.

15. 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen (1941: 1 22;

1942: 1 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 127

högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande frågor (se I El 15
Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Grabe, A. G., myntdirektör;

Hultin, S., professor, rektor vid Chalmers tekniska högskola;

Kreuger, H., professor, rektor vid tekniska högskolan i Stockholm;

Lundquist, O. R., undervisningsråd;

Nauckhoff, S. A. G., direktör.

Sekreterare:

Ekeberg, L. O., hovrättsfiskal.

Lokal: Tekniska högskolan; tel.: 23 28 20.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 22.

Såsom experter hava av departementschefen den 13 april 1942 tillkallats
överingenjören A. N. Engblom, Borås, för utredning av frågan om ordnandet
av den tekniska undervisningen och forskningen på textilområdet, samt bibliotekarien
Alvar Silow, Falun, för utredning av frågan om ordnandet av
det tekniska biblioteksväsendet.

Under år 1942 hava de sakkunniga sammanträtt 40 dagar, varjämte ett
arbetsutskott, bestående av tre av de sakkunniga samt sekreteraren, hållit
ytterligare 9 sammanträden. Vid 6 av de sakkunnigas och 1 av arbetsutskottets
sammanträden hava representanter för de tekniska högskolorna och
näringslivet deltagit i förhandlingarna.

Frågan om landets ingenjörsbehov har i viktiga delar blivit belyst genom
den år 1941 igångsatta statistiska utredningen. Frågorna om studiernas planläggning
vid de tekniska högskolorna, erforderlig lärarpersonal, högskolornas
inre organisation, byggnader samt statliga kostnader hava särskilt ingående
diskuterats. I samarbete med utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande (se 1943: I H 13) pågå särskilda snart
slutförda utredningar om ordnandet av den tekniska undervisningen och
forskningen på textilområdet och om ordnandet av det tekniska biblioteksväsendet.

De sakkunniga hava under år 1942 avgivit utlåtanden i följande frågor:
den 23 januari angående behovet av en avdelning för arkitektur vid Chalmers
tekniska högskola; den 19 februari angående 1941 års försvarsutrednings
betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvars
väsendet; den 26 mars angående förslag från de tekniska högskolornas
styrelser till bestämmelser angående vikariatsarvoden och docentstipendier
vid de tekniska högskolorna; den 6 juni angående universitetsmyndigheternas
yttranden med anledning av förslaget örn införande av teknisk licentiatexamen;
den 29 augusti angående framställning från tekniska läroverkens
ingenjörsförbund örn inrättande av ytterligare parallellavdelningar vid de
tekniska läroverken m. m.; den 24 september angående differentiering av
elektrotekniska fackskolan vid tekniska läroverket i Stockholm; den 31 oktober
angående vissa delar av de tekniska högskolornas riksdagspetita för
budgetåret 1942/43; samt den 2 november angående framställning från pro -

128

Riksdag sberättelsen.

I Et 15 fessor Carl Forssell om tekniska högskolornas organisation för utbildning
av tekniska forskare.

Av arbetet återstår, sedan de sakkunniga numera tagit ställning till de
viktigaste utredningsspörsmålen, detaljutformning och tryckning av de sakkunnigas
betänkande, vilket beräknas kunna medhinnas till sommaren 1943.

16. 19A0 års skolutredning (1941:1 23; 1942:1 20).

Genom beslut den 22 november 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att verkställa utredning rörande skolväsendets organisation m. m. och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1940).

Sammansättning:

Bagge, G., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Andrae, T. J. E., biskop;

Cardell, Karin, småskollärarinna;

Dahr, Elisabeth, rektor;

Fredriksson, V. A., folkskolinspektör;

Hjärne, U. G. E:son, docent;

Iverus, G. H., rektor;

Jonson, Sigrid Maria Eleonora, Överlärare;

Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;

Karnell, N. B., folkskolinspektör;

Kolmodin, K. M., rektor;

Kärre, K., undervisningsråd;

Persson, N. A., folkskolinspektör;

Sandberg, F. W. E., kansliråd, tillika sekreterare;

Wellander, E. L., professor.

Biträdande sekreterare:

Arén, T. S., t. f. andre kanslisekreterare;

af Malmborg, N. M., t. f. byrådirektör (t. o. m. den 4 februari 1942);

Bruce, N. O. U., assessor vid Stockholms rådhusrätt (fr. o. m. den 5 februari
1942).

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1941: I E 23.

Under år 1942 har kommittén vid sitt arbete biträtts av följande, av departementschefen
för kortare tider tillkallade experter, nämligen rektorn K. S.
Erlandson, läroverksadjunkterna O. I. Björkhagen, N. M. Björnsson, E. F.
Werner, T. Edqvist, O. G. Holmbergh, G. H. Lidin, K. E. J. Näsmark, Ada
Linnea Olsson, E. N. Sandén, Clara Ingegerd Westman-Ostrogorsky, förutvarande
granskningsmannen vid statens biografbyrå, numera lektorn T. G. E.
Montelin samt f. d. undervisningsrådet H. Wallin. Sedan kommittén beslutit
att inom sig utse en särskild delegation för behandlingen av vissa frågor angående
praktisk utbildning för skolungdom, har departementschefen tillkallat
undervisningsrådet O. R. Lundquist, rektorerna N. Alsén och A. Rosén, stu -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 129

dierektorn T. O. Karlbom och vice verkställande direktören N. Holmström 1 E: 17
att såsom experter biträda nämnda delegation.

Kommittén har sammanträtt in pleno 40 gånger, varjämte de båda avdelningar,
läroverks- och folkskoleavdelningen, på vilka kommittén vid behandlingen
av vissa frågor varit fördelad (jfr 1942: I E 20), var för sig haft ett
stort antal sammanträden.

Komniittén har under år 1942 fortsatt sitt under år 1941 påbörjade arbete.

Den centrala frågan om anknytningen mellan folkskolan och den högre skolan
samt den därmed nära förknippade frågan om skolväsendets organisation ha
ytterligare behandlats. I samband därmed har inom kommittén utarbetats
ett utkast till utlåtande rörande nämnda frågor, därvid det av kommittén
insamlade omfångsrika arbetsmaterialet av uppgifter och upplysningar rörande
det svenska undervisningsväsendet kommit till användning. Även i fråga
om åtskilliga andra till kommitténs uppdrag hörande spörsmål ha utkast till
yttrande och mer utförliga promemorior utarbetats inom kommittén. Vidare
har kommittén utarbetat förslag till nya tim- och kursplaner för vissa former
av folkskolan och realskolan.

Kommittén har till Kungl. Majit avgivit följande utlåtande och förslag,
nämligen: den 12 februari 1942 angående åtgärder för särskild undervisning
och omvårdnad av psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåren (hjälpklassundervisning
m. m.) samt den 19 februari 1942 angående nedläggande av
högre lärarinneseminariet i Stockholm, avveckling av ämneslärarinneinstitutionen,
vissa ändringar i läroverksorganisationen i Stockholm, statens skolköksseminarium
och hushållsskola samt inrättande av psykologisk-pedagogiskt
institut.

Kommitténs närmaste uppgift är att ytterligare granska och slutligt avfatta
omförmälda utlåtande angående anknytning och skolorganisation. Därefter
torde kommittén komma att mera definitivt utforma ovannämnda utkast
till utlåtanden beträffande andra till kommitténs uppdrag hörande frågor.

17. Liturgisk-musikaliska kommittén (1942: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1941 för att
inom departementet biträda med utarbetande av förslag till lösning av sådana
med den svenska kyrkohandboken förbundna liturgisk-musikaliska frågor,
som stå i samband med det den 27 december 1940 dagtecknade förslaget till
revision av nämnda handbok:

Aulén, G. E. H., biskop, ordförande;

Lindberg, O. F., professor;

Wikander, D., organist.

Sekreterare:

Weman, N. H. P., domkyrkoorganist i Uppsala.

Departementschefen har den 24 februari 1941 tillkallat kyrkoherden i Danderyds
pastorat A. O. T. Hellerström såsom expert för att under högst tjugu
dagar stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd.

Bih. til7 riksd. prof. 1943. 1 sami. 9

lUksciagsberättdscn.

130

Riksdag sberättelsen.

I E: 17 Under 1942 hava sammanhängande sammanträden hållits i Stockholm
under tiden den 15—30 januari, varvid det gamla melodiförrådet granskades
i de i kungl, biblioteket befintliga handskrifterna och äldre trycken. Detta
arbete utfördes till största delen av Wikander och Weman. Hela kommittén
har sammanträtt den 10—23 april i Insjön, varvid det samlade materialet till
mässbokens första del genomgicks och harmoniserades. Sammanträden ha
därjämte hållits i Stockholm den 10 och 17 februari samt den 4, 5, 8, 9. 11 och
12 maj.

Med skrivelse den 22 september 1942 överlämnade de sakkunniga förslag
till musik till den svenska högmässan jämte brud- och begravningsmässa, betecknat
»Den svenska mässboken I».

Under sammanträden den 29 september samt den 2, 6 och 7 oktober genomgicks
nämnda förslag tillsammans med den av musikaliska akademien
utsedda granskningskommittén. Den svenska mässboken, del I, stadfästes
den 16 oktober 1942 och första söndagen i advent 1942 kunde den nya mässmusiken
tagas i bruk.

För kommittén återstår att i anslutning till den nya handbokens bestämmelser
utarbeta musiken till övriga gudstjänster, morgon- och aftonböner, passionsgudstjänster
och julotta. Då det musikaliska materialet till största delen
redan är insamlat, återstår den musikaliska redigeringen av detsamma. Mässbokens
andra del kan beräknas bliva iordningställd under år 1943.

18. Sakkunnig för utredning rörande de ecklesiastika löneboställenas räntabilitet
m. m. (1942: I 23).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 juni 1941):

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941: I E 23.

Under år 1942 har den sakkunnige med vederbörligt tillstånd under sammanlagt
26 dagar företagit resor för besiktning av olika typer av löneboställen
inom de stift, som tidigare icke i sådant syfte besökts av honom. Utredningsarbetet
beräknas bliva slutfört i början av år 1943.

19. Utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg

(1942:1 25).

Genom beslut den 26 september 1941 förordnade Kungl. Maj:t kammarrådet
E. H. Schalling att i enlighet med bestämmelserna i lagen den 13 juni
1919 örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
verkställa utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg.

Utredningen påbörjades under andra kvartalet av år 1942 och har pågått
under resten av året. Den sakkunnige har från vederbörande pastorsämbeten
i de territoriella församlingarna i Göteborg inhämtat uppgifter rörande arbets -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 131

och tjänstgöringsförhållanden, gudstjänstfrekvens samt befintliga donationer I Et 21
m. m., samrått nied kyrkliga och kommunala befattningshavare i staden rörande
riktlinjerna för en reglering ävensom från kommunala förvaltningsorgan
inhämtat utredningar angående utsikterna för befolkningsutvecklingen
under de närmast kommande årtiondena. För utredningen har den sakkunnige
under året företagit tre resor till Göteborg under tillhopa sexton dagar
samt därvid tagit del av lokala förhållanden, som äga betydelse för utredningen.

Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1943.

20. Sakkunniga för utredning rörande verksamheten vid August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 maj 1942 för att inom
departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående verksamheten
vid August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning samt angående
läroanstaltens ställning och de ekonomiska förutsättningarna för dess
upprätthållande m. m.:

Falck, K. R., undervisningsråd;

Janson, S., agronom, led. av II kamm.

Utredningsmännen ha huvudsakligen arbetat var för sig med skilda arbetsuppgifter.
Sammanträden ha hållits två gånger å Nääs och en gång i Stockholm.

De förberedande arbetena äro i huvudsak avslutade, varjämte betänkandets
huvudlinjer uppdragits.

Uppdraget beräknas bli slutfört vid början av år 1943.

21. Socialutbildningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 för att inom
departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den
högre socialvetenskapliga och sociala utbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tido. den 19 juni 1942):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;

Heckscher, G. E., docent, tillika sekreterare;

Högbom, I., professor;

Karlbom, T. O., studierektor;

Larsson, Y. G. R., borgarråd;

Lindahl, E. R., professor;

Swartling, A. E. V., expeditionschef.

Lokal: Socialinstitutet, Odengatan öl; tel. 32 41 10.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 5 juni 1942 erinrade departementschefen
till en början örn de möjligheter till högre social och socialvetenskaplig
utbildning, som för närvarande finnas, nämligen avläggande av

132

Riksdag sberättelsen.

I Et 21 statsvetenskaplig- filosofisk eller statsvetenskaplig-juridisk examen vid universiteten
och högskolorna, ekonomisk examen vid handelshögskolorna eller någon
av de tre examina vid socialinstitutet: socialpolitisk examen, kommunal
examen och examen i samhällskunskap. I den fortsatta framställningen avhandlades
frågorna om i vilken utsträckning dessa möjligheter begagnats och
i vad mån nämnda examina visat sig ägnade att tillgodose de uppgifter, de
avsett att fylla. Därvid berördes det alltmer framträdande behovet av socialt
skolad personal inom den kommunala och statliga förvaltningen och annorstädes.
Härefter anförde departementschefen, bland annat:

De olika grenarna av socialvetenskaplig och social utbildning öppna för
närvarande i olika grad utsikt till anställning, svarande mot utbildningens
karaktär och syfte. Personer med examen från socialinstitutet ha jämförelsevis
lätt att vinna sådan anställning medan svårigheter i detta hänseende stundom
möta dem, som avlagt statsvetenskaplig examen. En bidragande orsak
till sistnämnda förhållande synes vara den ännu rådande ovissheten om här
ifrågavarande examinas, och särskilt statsvetenskaplig-juridisk examens,
kompetensvärde.

Uppenbarligen är det av vikt, att de olika slag av social och socialvetenskaplig
utbildning, varom i det föregående talats, klarare avgränsas med hänsyn
till sina uppgifter. Av ej mindre betydelse är, att behovet av arbetskraft
med sådan utbildning närmare utredes. Örn så sker, böra å ena sidan linjerna
klarna för den ungdom, som söker sig till förvaltningen och socialvården,
å andra sidan respektive statliga, kommunala och enskilda institutioner lättare
kunna bedöma, var de lämpligen böra söka sin arbetskraft. En utredning
rörande den socialvetenskapliga och sociala utbildningen i dess helhet framstår
mot bakgrunden av det anförda som ett angeläget önskemål. Härvid
torde böra undersökas både frågan, huruvida och i vilka avseenden de teoretiska
studierna böra omläggas, och frågan om den praktiska utbildningen
vid sidan av eller efter studierna.

Utredningsmännens uppgift synes böra begränsas till den icke specialinriktade,
högre socialvetenskapliga och sociala utbildningens problem. På de
särskilda utbildningsfrågor, som föreligga inom den slutna socialvården, synas
mig utredningsmännen däremot icke lia anledning att ingå.

Utredningsmännen böra först och främst söka fastställa, vilket behov av
högre socialvetenskaplig och social utbildning, som föreligger, samt i vilken
utsträckning detta kan anses tillgodosett genom nu tillgängliga utbildningsformer;
de böra i dessa frågor samråda med representanter för statsförvaltningen,
kommunalförvaltningen samt socialvårdskommittén. Därvid bör uppmärksammas,
att behovet påverkas av den utsträckning, i vilken juridiskt utbildad
personal söker sig över till nu ifrågavarande arbetsområden.

Utredningsmännen böra, även såvitt gäller kommunalförvaltningen, undersöka,
för vilka tjänster olika slag av utbildning närmast bör kunna giva kompetens.
Av särskild vikt synes mig vara att uppmärksamhet ägnas behovet av
fortsatt utbildning för personer, som redan vunnit anställning som tjänstemän;
det är önskvärt, att utredningsmännen i denna särskilt för de större stä -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 133

demas befattningshavare betydelsefulla angelägenhet framlägga konkreta I Ej 21
förslag till åtgärder, innefattande riktlinjer för samarbete mellan respektive
kommuner och utbildningsanstalter.

Utredningsmännen böra vidare pröva förutsättningarna och formerna för
en samordning av undervisningen i socialvetenskapliga och sociala ämnen vid
de olika läroanstalterna.

Vad angår de särskilda utbildningsgrenarna förutsättes, att frågan örn de
olika examinas utformning och vilka ämnen som böra ingå i dessa kommer
att intaga en framskjuten plats i utredningsarbetet. Sålunda bör till prövning
upplagas frågorna om omläggning av den statsvetenskapliga examen, örn
krav på förkunskaper för tillträde till högre sociala studier och om möjligheter
att efter examen bedriva högre vetenskapliga studier.

Utbildningstidens längd är ett viktigt och svårlöst problem ej blott i fråga
örn statsvetenskaplig examen, utan även vid övriga här ifrågavarande utbildningsgrenar.

Utredningsmännen böra särskilt uppmärksamma på vad sätt praktisk utbildning
skall kunna beredas dem, som ägna sig åt socialvetenskapliga och
sociala studier. Detta gäller såväl dem, som efter avlagd socialvetenskaplig
examen ämna inträda i statlig eller kommunal tjänst som dem, vilka avse
att ägna sig åt socialt arbete. Med hänsyn till vikten av att å ena sidan
förvaltningens rekryteringsförhållanden förbättras och å andra sidan de
personer, som avlagt statsvetenskaplig examen erhålla ökade möjligheter att
genom en för dem avsedd praktisk utbildning — närmast svarande mot
juristernas tingssittning — vinna inträde på den administrativa banan,
torde här berörda spörsmål böra bli föremål för särskild prövning. Hinder
bör ej möta för att, om så finnes lämpligt med hänsyn till organisationen
av de sakkunnigas arbete, förslag härom framlägges, innan utredningen i
sin helhet är slutförd. Vid sidan av praktisk tjänstgöring efter avslutad
examen kan ifrågakomma att i själva studiearbetet inordna en praktisk
utbildning.

För vissa arbetsuppgifter har en dubbel utbildning ansetts önskvärd. En
kombination av två eller flera slags kompetens är givetvis ur många synpunkter
värdefull men medför å andra sidan lätt en oproportionerlig förlängning
av studietiden. För vissa grenar av socialt arbete torde det emellertid
vara möjligt att anordna en icke alltför tidskrävande komplettering av
de allmänna och grundläggande kunskaperna med fackkunskaper på visst
specialområde.

De sakkunniga lia under 1942 sammanträtt sju gånger. Arbetet har i huvudsak
bestått i planläggning av erforderliga undersökningar, vilka även
påbörjats. Sålunda är sekreteraren sysselsatt med utredning av statsförvaltningens
kompetensfråga och behovet av olika slags utbildning inom skilda
förvaltningsgrenar. Genom svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas
förbund insamlas uppgifter rörande befattningar i kommunernas
förvaltning, för vilka en högre utbildning är erforderlig. Dessa undersök -

134

Riksdagsberättelsen.

I E; 21 ningar skola läggas till grund för de sakkunnigas arbete på att klarlägga de
för olika tjänster lämpligaste utbildningsvägarna.

22. 1942 års kyrkomusikerutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
en nyorganisering av lclockarinstitutionen och dit hänförliga befattningar
samt vad därmed sammanhänger (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli
1942):

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;

Gustafsson, K. G., kantor;

Ralf, E. C., direktör för musikhögskolan;

Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wohlin, T. H., kammarråd, tillika sekreterare.

Lokal: Konstitutionsutskottets ordföranderum i riksdagshuset; tel.: 10 51 50.

Departementschefen anförde till statsrådsprotokollet den 30 juni 1942 bland
annat följande:

Enligt av ålder gällande kyrkorättsliga bestämmelser åligger det kyrkoförsamlingarna
att efter menighetsval anställa klockare. Ursprungligen var
klockarens ställning allenast en kyrkotjänares, vilken vid vården av kyrkan
och dess egendom och vid gudstjänsternas anordnande hade att biträda
kyrkoherden. Med den gamla klockarinstitutionen sammankopplades sedermera
emellanåt sysslan såsom folkundervisare. Efter reformationen pålades
klockaren flerstädes även uppgiften att vara kyrkosångare vid gudstjänsterna.
Vid sidan av klockarbefattningarna uppstodo, efter hand som det kyrkliga
musiklivet utvecklades, självständiga befattningar vid kyrkorna dels såsom
organister, dels såsom kyrkosångare eller kantorer.

Då folkskoleväsendet under 1800-talets förra hälft fick sin självständiga
organisatoriska gestaltning, skildes klockaren —■ i denna sin egenskap —
helt från de med folkundervisningen förenade uppgifterna. Enligt nu gällande
stadganden kan dock befattningen såsom klockare, efter vederbörligt tillstånd,
vara förenad med folkskollärartjänst liksom ock med organist- och
kantorsbefattning. Även åtskilliga av klockarens ursprungliga uppgifter hava
så småningom mångenstädes antingen i praktiken helt upphört eller överflyttats
på annan (t. ex. kyrkovaktmästare och ringare).

Enligt av kyrkomusikernas personalorganisation meddelade uppgifter funnos
vid årsskiftet 1941—1942 inom församlingarna i riket såsom klockare,
organister eller kantorer anställda omkring 2,580 befattningshavare. Härav
innehade icke mindre än omkring 1,850 jämte sådan befattning tillika folkskollärartjänst.

Redan år 1907 igångsattes utredningar för åstadkommande av en av tidsomständigheterna
redan då starkt påkallad omorganisering av klockarinstitutionen.
Först år 1921 kunde för riksdagen framläggas förslag i ämnet.
Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall, och då riksdagen därvid ej
heller fann sig kunna anvisa några riktlinjer för ett uppordnande av denna

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

135

angelägenhet, kom den vidare behandlingen av frågan att ställas på en oviss i Et 22
framtid.

Omsider —- år 1938 — blev emellertid en viss reform på hithörande område
genomförd genom lagstiftningen angående boställsväsendet för klockare
och organister. Någon förbättring av dessa befattningshavares allmänna löneställning
avsågs icke med berörda lagstiftning. Till grund för klockarnas
och organisternas avlöning ligger sålunda alltjämt, där boställsfastighet finnes,
värdet ■— numera visserligen i särskild ordning uppskattat -— av sådan
fastighets avkastning.

Frånser man berörda partiella reform, nödgas man sålunda konstatera, att
det huvudsakliga i det här föreliggande frågekomplexet alltjämt kvarstår
olöst.

Även örn lönefrågan och därmed sammanhängande kommunala ekonomiska
spörsmål i den hittillsvarande diskussionen i allmänhet kommit i förgrunden,
äro dock de problem, som här uppställa sig, i främsta rummet av
organisatorisk natur. Dessa organisatoriska problem avse i första hand det
närmare bestämmandet av tjänstegöromålens omfattning samt den härmed
och med avlöningsregleringen nära sammanhängande frågan örn tjänstgöringsområdenas
utsträckning. En stor brist på enhetlighet föreligger i avseende
å regleringen av tjänsteåliggandena vid de ifrågavarande befattningarna.

De mycket olika förutsättningar, som äro för handen i de små, glesbefolkade
landsförsamlingarna och i de folkrika församlingarna i städer och andra
samhällen, tillskapa betydande såväl organisatoriska som ekonomiska svårigheter.
Särskilt för de med folkskollärartjänst icke förenade kyrkomusikerbefattningarna
hava frågorna om avlöningens och tjänsteuppgifternas
bestämmande ofta kommit att helt ligga i den enskilda församlingens egen
hand, vilket medfört en betydande ojämnhet jämväl i avlöningarna. Även
om formell möjlighet kan föreligga för myndighet (domkapitlet) att genom
föreskrifter av instruktionell natur bestämma tjänsteuppgifterna och sålunda
eller i annan ordning ålägga församling att förse en kyrkomusikerbefattning
med skälig avlöning, måste i och för sig befogade inskridanden i sådant syfte
ofta nog underlåtas av nödig hänsyn för den enskilda, ekonomiskt svagt
ställda församlingens ringa bärkraft. Det ekonomiska problem, som här föreligger,
har följaktligen en dubbel innebörd; det innefattar på samma gång
en lönereglerings- och en skatteutjämningsfråga. Ytterligare må framhållas,
att sedan gammalt också föreligger ett starkt behov av enhetliga bestämmelser
angående förfarandet vid tillsättandet av kyrkomusikertjänst.

De otidsenliga förhållanden, som alltjämt äro rådande på detta område,
innebära kännbara olägenheter även för befattningshavarnas huvudmän,
kyrkoförsamlingarna i riket, och medföra ofta nog en obillig ekonomisk belastning
av de svagast ställda bland dessa. Örn de här påtalade otillfredsställande
förhållandena tillåtas alt fortbestå, har man även att räkna med en
försämring av nyrekryteringen till dessa, för det kyrkliga livets främjande
inom församlingarna så betydelsefulla befattningar.

Det har med hänsyn till berörda omständigheter icke synts försvarligt att

136

Riksdag sberättelsen.

I E: 22 längre låta anstå med erforderliga åtgärder för ett slutgiltigt uppordnande
av förevarande angelägenhet. En förnyad allsidig undersökning i sådant syfte
bör nu komma till stånd. Några bindande direktiv för undersökningen
torde, med hänsyn till naturen av de skiftande spörsmål varom fråga är, icke
lämpligen böra meddelas. I detta hänseende bör blott framhållas, att de ekonomiska
konsekvenserna för de kyrkliga kommunerna av en avlöningsreglering
på detta område vid en dylik undersökning påkalla ett särskilt beaktande.
Lämpliga åtgärder torde härvid böra tagas under övervägande för
åstadkommande av en verksam utjämning de kyrkliga kommunerna emellan
av de utgifter, som här må komma i fråga.

Sedan de sakkunniga första gången sammanträtt den 8 september 1942, hava
ytterligare sammanträden hållits under tiden-den 12—14 oktober samt den
9 10 och 21—26 november 1942. De sakkunniga hava därvid förehaft över läggningar

rörande olika alternativ’ för en lösning av det åt dem anförtrodda
utredningsuppdraget.

23. Sakkunnig för utredning rörande livrustkammarens organisation.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1942 för att
inom departementet biträda med utredning av frågan, huruvida en omorganisation
av livrustkammaren bör genomföras, samt avgiva de förslag, vartill
utredningen kan föranleda:

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Uppdraget beräknas bli slutfört under första hälften av år 1943.

24. Sakkunniga för utredning rörande avlöningsgrupperingen för rektorerna
vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1942 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående avlöningsgrupperingen
för rektorerna vid allmänna läroverk och högre kommunala
skolor:

Knave, E. A., lektor;

af Malmborg, N. M., t. f. byrådirektör.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat följande: Vid 1937 års
lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken och vissa andra statliga
läroanstalter förutsattes, att rektorerna vid dessa skulle erhålla förordnande
för sex år i sänder, första gången dock endast fem och ett halvt år eller tiden
den 1 januari 1938—den 30 juni 1943. Rektorsbefattningarna skulle indelas i
avlöningsgrupper efter arbetsbördan. Till utgångspunkt för lönesättningen, i
vad avser de allmänna läroverken, togs lönen inom högsta löneklassen av 30
lönegraden för högre läroverk och 27 lönegraden för realskolor. Härtill lades
vissa tillägg efter läroverkens storlek enligt ett poängsystem, huvudsakligen
grundat på antalet klassavdelningar och lärjungeantalet. Från och med den
1 juli 1939 ha de ifrågavarande rektorerna inordnats under civila avlöningsreglementets
bestämmelser med lön enligt en särskild löneplan E. Den löne -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 137

grad i nämnda löneplan E, till vilken varje särskild rektorsbefattning är att I Jo: 1
hänföra, angives i tjänsteförteckningen, som för rektorer vid vardera av kategorierna
realskolor och högre allmänna läroverk upptager tre avlöningsgrupper,
I—III.

Under den tid, som gått sedan 1937 års lönereglering genomfördes, har
fråga uppkommit, huruvida icke rektorerna vid vissa realskolor blivit väl
högt placerade i lönehänseende. Skäl synas föreligga att överväga, huruvida
icke numera en ökning av antalet avlöningsgrupper för realskolornas, och
möjligen även för de högre läroverkens, vidkommande är motiverad.

Frågan om förändringar i arvodesgrupperingen för rektorerna vid de allmänna
läroverken har nyligen bragts på tal av 1941 års lärarlönesakkunniga
i deras betänkande med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala
skolorna (Statens off. utredn. 1942: 26). Rektorerna vid de högre
kommunala skolorna åtnjuta för närvarande lön som ämneslärare enligt härför
fastställda lönegrader och löneklasser samt ha därutöver särskilt arvode
som rektorer. För rektorernas placering i arvodesgrupp tillämpas ett poängsystem,
vilket är i så måtto ofördelaktigare än det statliga, att för uppnående
av samma lönebelopp erfordras en högre poäng vid de kommunala skolorna
än vid de statliga realskolorna. De sakkunniga vore icke för sin del övertygade
om att en ändring borde ske på så sätt, att rektorstjänsterna vid de kommunala
skolorna erhölle en fördelaktigare placering. Fastmera syntes det kunna
ifrågasättas, huruvida icke antalet avlöningsgrupper vid realskolorna borde
utbyggas nedåt med ytterligare en eller två grupper.

Vad 1941 års lärarlönesakkunniga anfört och vad i övrigt förekommit i
denna fråga syntes böra föranleda, att en utredning verkställes rörande behovet
av ändringar i fråga om avlöningsgrupperingen för rektorerna vid de
allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna, eventuellt vid andra
statliga läroanstalter än de nämnda. Utredningen bör bedrivas med skyndsamhet,
så att det förslag, vartill den må föranleda, kan framläggas för 1943 års
riksdag och erhålla tillämpning från och med den 1 juli 1943, då rektorsförordnandena
vid de allmänna läroverken utgå.

De sakkunniga påbörjade sitt arbete den 12 oktober 1942.

Uppdraget väntas bli slutfört i början av år 1943.

J ordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. Statens potatismjölsnämnd (1940: 28; 1941: I 7; 1942: I 9).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. Instruktion utfärdad den 15
augusti 1933 (Sv. förf.-saml. nr 515), ändrad den 4 april 1941 (Sv. förf.-saml. nr 182).

138

Riksdag sberättelsen.

I Jo: i Ledamöter:

Adler, N., lantbrukare, ordförande;

Henriksson, Ii., sekreterare hos Kristianstads läns hushållningssällskap;
Almgren, S. G., byråchef;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Ledamot vid behandling inom nämnden av frågan rörande den brännvinstillverkning,
varmed bör räknas vid fastställandet av bränneriernas inköpsskyldighet
i fråga örn potatis:

Lyberg, E., verkst, direktör i aktiebolaget vin- & spritcentralen.

Suppleanter:

Lilienberg, A. J., kommerseråd, sekreterare;

Leander, K., ingenjör.

Nämnden har, bland annat, till ledning för planläggningen av 1942 års
potatisodling den 1 april 1942 preliminärt delgivit stärkelsefabrikerna storleken
av de licenser och den inköpsskyldighet i fråga om potatis, som kunde
påräknas för tillverkningsåret 1942/43.

De uppgifter, som tillkommit nämnden, hava från och med den 1 juli 1942
överflyttats å statens livsmedelskommission (Sv. förf.-sami. nr 564).

2. Skogslagkommissionen (1940: 11; 1941: I 9; 1942: I 11).

Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogsstyrelsen
att fullfölja skogslagkommissionens uppdrag (jfr 1943: I Jo 32).

3. Statens fiskenämnd (1940: 33; 1941: I 13; 1942: I 14).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1937. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 647).

Ledamöter:

Hessle, Öhr. W., fil. d:r, byrådirektör, ordförande;

Lindqvist, J., köpman;

Kewenter, G. A., jur. kand.

Sekreterare:

Ehrnford, N. H. W., jur. kand.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1938: Jo 31.

Nämnden har under tiden 1 januari—30 juni 1942 hållit 7 sammanträden.
Nämnden har under tiden t. o. m. den 30 juni 1942 utövat den uppsiktsverksamhet,
som jämlikt utfärdade författningar ankommit på densamma.

Jämlikt kungörelse den 6 mars 1942 (Sv. förf.-saml. nr 100) ha nämndens
arbetsuppgifter från och med den 1 juli 1942 helt överflyttats å statens
livsmedelskommission.

4. Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av bisamråtta (1940: 15;

1941: I 17; 1942: I 18).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938:

Wibeck, J. E., jägmästare, docent;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

139

Upmark, E., civilingenjör, sekreterare i svenska vattenkraftföreningen. I J©: 6

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Jo 21.

Den 25 juni 1942 har avgivits betänkande med förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredning rörande upplysningsverksamheten på jordbruks- och trädgårdsområdet
(1940: 25; 1941: I 24; 1942: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1939)

dels såsom utredningsman för att verkställa utredning i fråga örn en ändamålsenligare
upplysningsverksamhet rörande resultaten av den statliga
och statsunderstödda forsknings-, försöks- och provningsverksamheten på
jordbruks- och trädgårdsområdet:

Arnegren, O. A. P:son, byråchef;

dels ock såsom sakkunniga för att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Bjelle, E., direktör;

Hovgård, Å., lantbruksskolföreståndare;

Sundelin, K. G. U., professor;

Wetterberg, S., redaktör.

Förordnad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1939
att biträda utredningsmannen vid utredningsuppdragets fullgörande:
Bachér, I. H., agronom.

Utredningen har den 17 september 1942 avgivit betänkande i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredning rörande hushållningssällskapens organisation (hus håll ning ssällskapsutredningen)
(1940: 26; 1941: I 25; 1942: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1939).

Utredningsmän:

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Selberg, R., lantbrukare;

Augustinson, K. R., sekreterare;

Ågren, Th. V., rektor;

Adalberth, E., agronom.

Särskilda experter:

Ytterborn, G. R., överdirektör (fr. o. m. den 17 januari 1942);

Arnegren, O. A. P:son, byråchef (fr. o. m. den 21 mars 1942);

Ryde, B. H., statskonsulent (fr. o. m. den 25 februari 1942);

Marcusson, S. E., chefveterinär (fr. o. lii. den 25 februari 1942).

140

Riksdagsberått elsen.

I JO: 6 Särskild sakkunnig, tillika sekreterare:

Rodhe, S. O., sekreterare.

Biträde:

Sjöborg, N. E., t. f. byråagronom.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1940: Jo 26.

Under år 1942 har utredningen hållit sammanträden under 26 dagar.
Utredningen har den 8 juli 1942 avgivit betänkande med förslag angående
hushållningssällskapens organisation och verksamhet m. m. (Statens off. utreda
1942: 32).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1940 års utredning om jordbrukets skuldsättning (1941: I 29; 1942: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1940):

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, ordförande;

Anderberg, H. E., hovrättsråd;

Tornegård, O. S., lantbrukare.

Sekreterare:

Svennegård, C. J., hovrättsassessor.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1941: I Jo 29.

Sedan utredningen framlagt betänkande den 7 augusti 1941 med förslag
till lag om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet (Statens
off. utredn. 1941: 24), har utredningens arbete avslutats.

8. 1941 års vanhävdsutredning (1942: I 29).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 5 juli 1941)
dels såsom utredningsman:

Wihlborg, N., häradshövding;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.;

Pettersson, G. K., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nilsson, A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jansson, S., lantbrukare, led. av II kamm.;

Klinker, K., godsägare.

Sekreterare:

Bladh, I., hovrättsfiskal.

Under året ha tre sammanträden hållits med de sakkunniga.

Den 27 februari 1942 har utredningsmannen till chefen för jordbruksdepartementet
överlämnat en promemoria med förslag till utvidgad vanhävdslagstiftning
(Statens off. utredn. 1942:5).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

141

9. Utredning rörande vattenförsörjning för vissa bebyggelseområden på I JOI 11

landsbygden (1942: I 30).

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1940 uppdragit åt egnahemsstyrelsen att
i samråd med styrelsen för statens institut för folkhälsan verkställa utredning
rörande vattenförsörjning för sådana bebyggelseområden på landsbygden,
vilka med gällande bestämmelser icke kunna få statsbidrag för dylikt
ändamål.

Tillkallad att såsom sakkunnig stå till egnahemsstyrelsens förfogande jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941:

Gullström, I., civilingenjör, tillika sekreterare.

Egnahemsstyrelsen har den 2ö oktober 1942 avgivit betänkande med förslag
angående vattenförsörjning och avloppsförhållandena på landsbygden.
Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga för utredning rörande veterinärinrättningens i Skara fram tida

användning (veterinårinråttningssakkunniga) (1942: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 oktober 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 17 oktober 1941):
von Hofsten, G. A., godsägare, ordförande;

Forssell, C. E. G., professor;

Eriksson, K. J., professor;

Enderstein, P. E., sekreterare.

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand., verkst, tjänsteman hos lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1942: I Jo 31.

Under år 1942 ha de sakkunniga hållit nio sammanträden.

De sakkunniga ha den 20 oktober 1942 avgivit betänkande med förslag
rörande veterinärinrättningens i Skara framtida användning m. m. (Statens
off. utredn. 1942: 43).

Uppdraget är därmed slutfört. 11

11. Utredning rörande dispositionen av kronoskogvaktarbostållen å hårads allmånningar.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1942 (se
Post- och Inrikes iidn. den 16 januari 1942):

Strindlund, G., överdirektör, ordförande;

Aminoff, F., byråchef;

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden.

Sekreterare:

Hagström, F. A. G., sekreterare i skogsstyrelsen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 16 januari 1942, därvid departementschefen bland
annat anförde:

142

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 11 En mera fullständig utredning rörande äganderätten till kronoskogvaktarboställena
å häradsallmänningar har hittills endast kommit till stånd beträffande
de nio i Stockholms län belägna boställena. En fullständig utredning
i den mån den kan verkställas rörande äganderättsförhållandena i fråga örn
övriga boställen skulle enligt vad i ärendet hörda myndigheter anfört taga
en avsevärd tid i anspråk och förorsaka icke obetydliga kostnader. Överhuvud
taget synes den hittills förebragta utredningen giva vid handen, att
det starkt kan ifrågasättas huruvida någon i förhållande till kostnaderna rimlig
fördel står att vinna genom en fortsatt tidsödande utredning rörande statens
och delägarnas rätt till boställena. Givetvis är det dock av stort intresse
för såväl staten som häradsallmänningsdelägarna att få äganderättsfrågan
snarast möjligt slutligen avgjord. Det synes under sådana förhållanden vara
lämpligt att upptaga förhandlingar med allmänningsdelägarna i syfte att
träffa preliminära överenskommelser angående äganderätten till boställena.
Sedan dylika överenskommelser träffats, bör — efter det att Kungl. Majit
prövat desamma — frågan underställas riksdagen för avgörande.

Under tiden den 28 januari—den 8 maj 1942 har utredningen hållit 10
sammanträden.

Den 11 maj 1942 har utredningen framlagt förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Utredning rörande löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid

lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor.

Kungl. Majit har den 30 januari 1942 uppdragit åt lantbruksstyrelsen att
— i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivits i en av
skolöverstyrelsen framlagd utredning med förslag till löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid folkhögskolorna — verkställa utredning rörande
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid lantbruks-, lantmanna-
och lanthushållsskolor.

Tillkallade såsom experter:

Edsberg, P. H. G. L., t. f. förste kanslisekreterare;

Isoz, N. P. E., sekreterare i statens pensionsanstalt.

Den 20 april 1942 har lantbruksstyrelsen avgivit förslag i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.

13. Utredning rörande statens veterinårbakteriologiska anstalts organisation.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 6 februari 1942 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 februari 1942):

Forssell, C. E. G., professor, ordförande;

Alegren, A., medicinalråd;

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden;

Hjärre, A., professor.

Sekreterare:

MacDowall-Pihlström, S. G. H., sekreterare i statens veterinärbakteriologiska
anstalt.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 143

I anförande till statsrådsprotokollet den 6 februari 1942 anförde föredra- I J©; 14
gande statsrådet med avseende å direktiven för utredningsarbetet i huvudsak
följande:

Befattningen som föreståndare vid anstalten har från och med den 16 november
1938 varit vakant. De åligganden, som åvilat föreståndaren, ha från
nämnda tidpunkt ombesörjts av en nämnd, för närvarande bestående av fem
personer, av vilka en — professorn vid veterinärhögskolan A. Hjärre — i
egenskap av nämndens verkställande ledamot handhaft den närmaste ledningen
av anstalten. Ehuru denna som tillfällig avsedda anordning fungerat
väl, torde ett fortsatt provisorium beträffande den viktiga föreståndarebefattningen
icke kunna anses lyckligt. Det synes även vara påkallat att överväga
en ny fördelning av arbetsuppgifterna mellan de olika avdelningarna
inbördes, då en icke oväsentlig förskjutning mellan avdelningarna ägt rum.
övriga frågor, som beröra anstaltens inre organisation, böra likaledes upptagas
till prövning i den mån så befixmes erforderligt med hänsyn till erfarenheterna
av anstaltens hittillsvarande verksamhet. Frågan om anstaltens
yttre organisation, d. v. s. huruvida anstalten fortfarande bör vara inordnad
under medicinalstyrelsen eller om annan ordning med hänsyn till anstaltens
arbetsuppgifter kan anses mera ändamålsenlig, bör dessutom upptagas till
behandling. Förslag härom böra avgivas efter samråd med av chefen för
socialdepartementet tillkallade sakkunniga rörande organisationen av den
centrala förvaltningen för medicinal- och veterinärväsendet.

Under året ha de sakkunniga hållit ett flertal sammanträden.

De sakkunniga ha den 16 december 1942 avgivit förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1943.

14. Statens sockernämnd (Jordbruksdepartementet 1940:27; Folkhushållningsdepartementet
1941:1 1; Jordbruksdepartementet 1942:1 8).

Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (Sv. förf.-sami. nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (Sv. förf.-sami. nr
710).

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Carlborn, Hj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör;

Backman, H. R., hovrättsråd.

Extra ledamöter vid behandling av frågor rörande betarbetarlöner:
Christoffersson, O., agronom;

Lovén, P., landstingsman.

Tjänstemän:

Föredragande för tvister angående betarbetarlöner m. m.:

Jacobsson, G., jur. kand.

144

Riksdagsberåttelsen.

Jo: 14 Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:

Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.

Föredragande och kontrollant i frågor rörande anslag och lån för lastningsoch
lossningsanordningar för sockerbetor:
von Friesen, E., f. d. distriktschef.

Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel.: 710 97.

Nämnden har under året sammanträtt 28 dagar.

Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat fortlöpande kontroll över dels
svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet, dels den betodlare åliggande
skyldigheten att jämlikt till nämnden avlämnad förbindelse erlägga viss
minsta ersättning för utfört betarbete. Nämnden har uppburit den avgift, som
betodlarna enligt samma förbindelse haft att erlägga samt efter av Kungl.
Majit lämnade föreskrifter fördelat influtna avgiftsmedel. Slutligen har nämnden
haft att handlägga inkomna ansökningar örn bidrag och lån av statsmedel
till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor.

15. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1940:29; 1941: I 8;

1942: I 10).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.

Ledamöter,

utsedda av Kungl. Majit:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedda av fullmäktige i riksgäldskontoret:
von Stockenström, B. H., generaldirektör (t. o. m. den 19 juni 1942);
Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av 11 kamm. (fr. o. m. den 19
juni 1942);

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Waller, T., revisor.

Suppleanter, resp.:

Berger, O. A., t. f. kansliråd;

Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm. (t. o. m. den 19
juni 1942);

Österström, A. I. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm. (fr. o. m. den 19
juni 1942);

Carlgren, E., f. d. hypoteksombudsman;

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

145

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

Lokal: Näckströmsgatan 1; tel.: 20 02 80. I Jo: 16

Nämnden har under år 1942 sammanträtt åtta gånger.

Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer. De anvisningar till låneförmedlarna, som visat
sig erforderliga, ha genom cirkulärskrivelser lämnats dessa. Utlåtanden lia
avgivits beträffande ett flertal av Kungl. Maj:t till nämnden remitterade
ärenden, avseende låneverksamheten.

Under året ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 1,470,970 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 368 stycken.

För besiktning av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar ha
åtskilliga resor företagits av nämndens ledamöter och verkställande tjänsteman.

16. 1936 års skogsutredning (1940:12; 1941:1 10; 1942:1 12).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli och den 3 oktober
1936 samt den 10 januari 1941 (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli
1936 och den 13 januari 1941).

Utredningsmän:

Strindlund, G., överdirektör, ordförande;

Malmfors, N. A. E., statssekreterare;

Schager, C. A. N., jägmästare, ombudsman hos Sveriges skogsägareförbund.
Sakkunniga:

Berg, N. R., ryttmästare;

Holmbäck, B., direktör;

Jansén, J. V., landstingsman;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Sundblad, G., direktör.

Förordnad att såsom särskild sakkunnig biträda utredningen vid utarbetandet
av vissa författningsförslag:

Grafström, N. Ipson, revisionssekreterare (fr. o. m. den 25 augusti t. o. m.
den 31 december 1942).

Sekreterare:

Plym-Forshell, W. N., biträdande jägmästare.

Lokal: Vasagatan 12; tel: 23 59 10.

Beträffande direkliven för utredningen, se 1937: Jo 19, 1939: Jo 12 och
1942: 1 Jo 12.

Kungl. Maj:! har genom beslut den 5 juni 1942 förordnat, all de arbetsuppgifter,
som åvilade 1936 års skogsutredning, skulle, sedan denna avslutat
den inom utredningen pågående undersökningen rörande skogsbrukets
transporter på vägar och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943:1
.To 32).

Bill. till rik sd. prot. 1943. 1 nami. ]0

Riksdaggshcrttttclscn.

146

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 16 Sk°s sutredningen har under året fortsatt och i det närmaste avslutat sina

undersökningar angående skogsbrukets transportväsende i vad avser vägar
och järnvägar.

Under året ha utredningsmännen hållit sammanträden med de sakkunniga
vid två olika tillfällen under sammanlagt tre dagar. För undersökning
av frågor rörande järnvägstransport av skogsprodukter har ett flertal sammanträden
hållits med representanter för järnvägsstyrelsen. Utredningen har
under arbetets gång även sökt kontakt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i vissa vägfrågor.

Utredningen rörande skogsbrukets transporter på vägar och järnvägar beräknas
bliva slutförd i början av år 1943.

17. Lyckebyåutredningen (1940:31; 1941:111; 1942:1 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober 1936:

Hagströmer, S. A. E., f. d. landshövding, ordförande;

Ehrenberg, N. G., godsägare;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör.

Lokal: Hushållningssällskapet, Karlskrona; tel.: 11 23.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 29.

Under år 1942 har utredningen hållit fem sammanträden.

Vad angår utredningens huvuduppgifter, vattenavledningsföretaget och kolonisationen,
må anföras följande.

Ärensningsarbetet har under år 1942 fortskridit normalt och väntas bliva
slutfört till den 1 februari 1944. En del arbeten med upptagande av bikanaler
ha pågått. Ytterligare arealer ha torrlagts och brukats med goda skörderesultat.

I avseende å kolonisationen lia inom Blekinge län av planerade 23 nya
fastigheter 12 st. blivit genom sammanläggningar nybildade, varefter Kungl.
Maj:t och kronan å dem erhållit lagfart. Då de flesta lantmäteriförrättningarna
beträffande de övriga fastigheterna numera äro avslutade, torde
lagfart inom kort kunna beviljas även å dessa fastigheter. I Kalmar län
fortgå ännu i huvudsak lantmäteriförrättningarna för avstyckning och sammanläggning.

18. 1937 års riksskogstaxeringsnåmnd (1940:34; 1941:114; 1942:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1937:
Hesselman, O. A. H. V., professor, f. d. chef för statens skogsförsöksanstalt,
ordförande;

Jonson, T. W., professor, vice ordförande;

Lindeberg, E. F. L., landshövding;

Nordquist, M., jägmästare;

Nyblom, A. E., länsjägmästare.

Kommittéer och sakkunniga: .1 ordbruksdepartementet.

147

Skogsmatematisk expert: I Jo: 19

Näslund, H. M. E., e. jägmästare.

Sekreterare, överledare för fältarbetena samt föreståndare för räknekontoret
hos nämnden:

Hagberg, A. E., e. jägmästare.

Den 1 december 1942 vörö lios nämnden anställda 22 personer. Vid fältarbetet,
som pågick juni—oktober månader 1942, voro omkring 60 personer
anställda.

Lokal: Tegnérgatan 15; tel.: 112137 (ordförande och sessionsrum) och
11 21 38 (sekreteraren).

Beträffande de för nämnden givna direktiven, se 1938: Jo 32.

Intill den 1 december 1942 har nämnden hållit 10 sammanträden, omfattande
15 dagar. Härjämte ha nämndens ledamöter företagit en studieresa till
Gävleborgs län.

Nämnden har under sommaren 1942 verkställt taxering av Gävleborgs län,
som har en total landareal av c:a 18,200 km2.

Bearbetningen av taxeringsmaterialet för Jämtlands län, som taxerades 1939
och 1940, har avslutats.

Vidare har nämnden till statens bränslekommission överlämnat redogörelse
för utförda vedskogsinventeringar av Östergötlands, Kalmar och Älsborgs län
samt särskilda utredningar angående beräknade vedskogskvantiteter inom
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 oktober 1942 har nämnden erhållit i
uppdrag att verkställa undersökning rörande tillgången på vedskog inom
Örebro län. •

19. Ladugårdsbyggnadssakkunniga (1940:35; 1941:115; 1942:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1938 och
den 14 februari 1941:

Hedulff, E. N:son, överdirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, .1. Ht, lantbrukare;

Örbom, K. A., agronom.

Sekreterare:

Stael von Holstein, K. O. .1,, civilingenjör.

Biträdande sekreterare:

•lunatus, H. A. G., byrådirektör (fr. o. m. den 28 september 1942).

Att såsom experter biträda de sakkunniga har departementschefen jämlikt
Kungl. Majds bemyndigande den 14 januari 1938 förordnat följande personer: Eriksson,

K. .1., professor;

Royen, N., byrådirektör;

Nohrman, G., distriktsveterinär;

Edholm, H., civilingenjör.

148

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 19 Lokal: Domänstyrelsen, Kungsgatan 37; tel.: 23 10 90.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Jo 38.

Under år 1942 lia hållits 9 sammanträden ävensom överläggningar med ett
flertal experter.

Arbetet har år 1942 huvudsakligen omfattat färdigställande av »Meddelande
nr 1 från ladugårdsbyggnadssakkunniga».

20. Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens nyttjanderätt

till område å Djurgården (1940: 13; 1941:116; 1942:1 17).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 8 juli 1938 för att verkställa utredning rörande.
lantbruksakademiens nyttjanderätt till område å Djurgården, därvid
även förefintliga mellanhavanden mellan akademien och staten i avseende
å byggnader m. m. skola utredas:

Rolander* S. E., länsassessor (t. o. m. den 9 januari 1942);

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden (fr. o. m. den 9 januari 1942 enligt
särskilt förordnande sistnämnda dag).

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Undersökningen är beroende på vissa utredningar angående trädgårdsundervisningen.

21. Utredning rörande jordbrukets inriktande under försvårad tillförsel och

krig (1940:18; 1941:118; 1942:1 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1938:
Åkerman, E. Å., professor.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M„ agronom.

Lokal: Sekreteraren: Statens livsmedelskommission, Kommendörsgatan 30;
tel.: Livsmedelskommissionen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Jo 24.

Utredningsarbetet fullföljes tillsvidare inom statens livsmedelskommissions
produktionsavdelning. .

22. Statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd (1940:20; 1941:1 20;

1942:120).

Tillsatt av Kungl. Majit den 11 november 1938 för handhavande av de
åligganden, Som i administrativt hänseende åvila veterinärbakteriologiska anstaltens
föreståndare. Instruktion utfärdad av medicinalstyrelsen.

Ledamöter:

Forssell, C. E. G., professor, ordförande;

Hulphers, G. B., professor;

Hjärre, A., professor;

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden;

Lagerlöf, N. P., professor.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

149

Sekreterare: 1 Jo: 24

MacDowall-Pihlström, S. G. H., sekreterare i anstalten.

Lokal: Statens veterinärbakteriologiska anstalt; tel. 31 63 92 (sekreteraren).

Nämnden, som under år 1942 sammanträtt fyra gånger, har i enlighet med
sin instruktion utövat överinseendet över anstalten och därvid handlagt ett
flertal ärenden rörande anstaltens verksamhet. Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut
den 27 oktober 1939 handhaves anstaltens närmaste ledning av professor
Hjärre.

23. Epizootisakkunniga (1940:21; 1941:121; 1942:1 21).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1939):

Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Höjer, J. A., generaldirektör;

Magnusson, H. G., professor;

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden;

Jerlov, E. S., chefveterinär;

Lanke, B. T., sekreterare;

Nilsson, M. Hj., lantbrukare.

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga:

Börjesson, A., disponent;

Jeppsson, H. Hj., distriktsveterinär;

Wingborg, A. H. B., förste aktuarie;

Svegart, H. L., landskanslist.

Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Jo 21.

De sakkunniga lia under år 1942 hållit två sammanträden.

Under juni månad 1942 ha tre sakkunniga besökt Köpenhamn för underhandlingar
avseende landets försörjning med vaccin mot mul- och klövsjuka.
Utlåtande har den 18 september 1942 avgivits i nämnda fråga.

Av utredningsuppdraget återstår i huvudsak frågan örn den statsunderstödda
försäkringsverksamheten mot förluster till följd av smittsamma husdjurssjukdomar,
vilken fråga förklarats tills vidare skola vila (jfr prop. nr 79
till 1939 års urtima riksdag, Bil. 16, sid. 120).

24. Utredning för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings
betänkande (Statens off. utreda. 1936: 23) ävensom den utredning i övrigt
rörande lappväsendet, som sammanhänger med i betänkandet omlxandlade
spörsmål (1940: 22; 1941:1 22; 1942: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1939
dels såsom utredningsman:

Berglöf, L., generaldirektör;

150

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 24 dels ock såsom särskilda experter att, på kallelse av utredningsmannen, med
denne deltaga i överläggningar i ämnet:

Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.;

Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;

Kangas, K. E., t. f. lappfogde;

Wanhainen, W. L., jordbrukskonsulent;

Park, G. L., kyrkoherde;

Andersson Juuso, P. L., lappman.

Sekreterare:

Nordberg, L. G. F., förste kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Under år 1942 ha hållits sammanträden under tiden den 22—26 september.
Överläggningar ha ägt rum med vissa lappfogdar. Resor ha företagits i lappmarkerna.

Utredningsmannen har i skrivelse den 28 september 1942 framlagt förslag
till förbättring av lapptillsyningsmännens anställnings- och avlöningsförhållanden
samt den 30 i samma månad avgivit betänkande angående åtgärder
till stöd för de renskötande lapparna m. m. (Statens off. utredn. 1942: 41).
Uppdraget beräknas bliva i sin helhet slutfört under första halvåret 1943.

25. Statens linnämnd (1941:126; 1942:1 25).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1940. Instruktion utfärdad den 31 maj
1940 (Sv. förf.-sami. nr 448).

Ledamöter:

Nilsson, J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Åkerman, E. Å., professor;

Leman, A., disponent;

Paues, E. W., direktör;

Olsson, L., f. d. riksdagsman;

Bendz, G., godsägare.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., agronom.

Lokal: Kommendörsgatan 30; tel.: Livsmedelskommissionen.

Under år 1942 har nämnden hållit tjugoen sammanträden.

Nämnden har vidtagit åtgärder i syfte att få till stånd ytterligare lin- och
hampberedningsverk samt för att åstadkomma ökad odling av lin och hampa.
Genom nämndens medverkan ha förbättringar vidtagits i beredningsverkens
maskinella utrustning. Nämnden har igångsatt utredning rörande lämpligheten
av olika beredningsmetoder för lin- och hamphalm.

26. 1940 års Norrlandsutredning (1941: I 27; 1942: I 26).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 augusti 1940 att, enligt departementschefens
närmare bestämmande, verkställa förberedande undersökning
angående åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran:
Lindeberg, E. F. L., landshövding.

Kommittéer oell sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

151

Sekreterare: I Jot "38

William-Olsson, W. F., fil. d:r, docent.

Lokal: Handelshögskolan, Sveavägen 65; tel.: 31 58 50.

Utredningens arbetsresultat för år 1942 föreligger avslutat i form av dels
analyser av Norrlands geografiska regioner och tätortsgrupper, befolkningens
struktur regionsvis och för de olika tätortsgrupperna år 1935, ävensom befolkningsutvecklingen
1880—1940, dels beräkningar rörande befolkningsutvecklingen
intill 1960, dels undersökningar av jordbruk och skogsbruk med särskild
hänsyn till brukningstid, brukningsdelar och arrondering samt avsättningsförhållanden,
dels ock utredningar rörande industrigruppernas läge och
utveckling samt skattetryck m. m.

Utredningen har även i andra avseenden följt frågor, som ha avseende på
Norrlands näringsliv. En sammanställning av dylika viktiga frågor är under
utarbetande och beräknas bli färdigställd till i april 1943.

27. Utredningsmän för verkställande av utredning örn och upprättande av
plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odlingsgränsen
i Norrbottens lån (1941: I 28; 1942: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 oktober 1940:

Wibeck, J. E., jägmästare, docent, ordförande;

Hultin, I. I., jägmästare;

Hedbäck, E. G., lappfogde.

Lokal och tel.: Domänstyrelsen.

Angående utredningsmännens uppdrag, se 1941: I Jo 28.

Under år 1942 ha sammanträden hållits under 1 dag i Stockholm och 7 dagar
i Kiruna. Sex olika områden, lämpade för en mera samlad sportstugebebyggelse,
lia utvalts och kartlagts.

Uppdraget, som fördröjts genom oförutsett kartläggningsarbete, beräknas
bliva slutfört under första halvåret 1943.

28. Elektrifieringsberedningen (1942: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941:

Malm, N. P., kommerseråd, ordförande;

Ytterborn, G. R., överdirektör;

Helleberg, N., byråchef;

Fletcher, J. F., förste byråingenjör.

Sekreterare:

Lund, R. N., civilingenjör.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: Kommerskollegium.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Jo 32.

Sedan den 1 december 1941 bar beredningen hållit 34 sammanträden samt
avgivit utlåtanden i 389 bidragsärenden. 11 bidragsärenden avseende anläggningar,
som på grund av materielbrist icke kunnat komma till utförande,
ha bordlagts.

152

Riksdagsberättelsen.

29

29. 1942 års björnutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1942
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1942):

Sundberg, R. A., landssekreterare, ordförande;

Johansson, H., lappfogde;

Dahlbeck, N., fil. lie., tillika sekreterare.

Lokal: Mästersamuelsgatan 3; tel.: 21 06 86.

De för utredningen gällande direktiven framgå av föredragande statsrådets
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Statsrådet
yttrade därvid bland annat:

Den ökade förekomsten av björn och lo torde göra det önskvärt, att såväl
frågan om erforderlig minskning av dessa djurbestånd som frågan om ersättning
för av nämnda djur förorsakade skador tages upp till förnyad omprövning.
Lapparnas och den bofasta befolkningens i de berörda trakterna
intressen torde kräva detta, samtidigt som det är ett allmänt intresse, att
stammen av ifrågavarande djurslag bibehålies vid sådan storlek, att fara för
utrotning icke uppkommer. I samband härmed torde även frågan örn ersättning
för skada, som förorsakats av örn, böra upptagas till prövning.

För att få till stånd en såvitt möjligt allsidig belysning av förevarande
spörsmål torde en utredning böra igångsättas med uppgift att undersöka
vilka anordningar som lämpligen böra träffas för att åstadkomma den utgallring
av björn- och lodjursbeståndet, som må befinnas nödvändig, samt
huruvida nu gällande regler rörande ersättning för skada, som orsakats av
hjörn, lo eller örn, kunna anses tillfredsställande eller behöva omarbetas.

Intill den 1 december 1942 har utredningen företagit åtta studieresor till
olika delar av Norrland, i samband varmed ett antal sammanträden hållits.
Härjämte har ett sammanträde hållits i Stockholm.

Utredningen har den 28 december 1942 avgivit en promemoria med förslag
angående interimistiska åtgärder för minskning av björn- och lostammen
i landet.

30. 1942 års jordbrukskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 maj 1942 (se Rostoch
Inrikes tidn. den 16 maj 1942):

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Sjögren, K. E., direktör, vice ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Bonow, M., fil. lie.;

Ekström, B., lantbrukare;

Eriksson, G., ombudsman;

Fredgardh, F., lantbrukare;

Gullander, Å., lantbrukare;

Gustafsson, E. A., led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

153

Hérnod, T. R., direktör; I JOI 30

Johansson, R., lantbrukare;

Johansson, J. H., lantbrukare;

Jönsson, N., lantbrukare;

Larsson, K., sekreterare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Lundberg, E. F., docent;

Norrman, E., ombudsman;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.;

Ringborg, H., lantbrukare;

Själander, E., lantbrukare;

Stensgård, A. H., direktör;

Sträng, G., förbundsordförande;

Svennilson, I., docent;

Söderström, O., hovrättsassessor;

Wehtje, E. J., direktör;

Ytterborn, G. R., överdirektör.

Sekreterare:

Nordlander, G. H., e. o. hovrättsassessor.

Notarie:

Engfeldt, H., amanuens.

Biträdande sekreterare:

Juréen, L., aktuarie;

Olsson, H. aktuarie.

Förordnad genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 oktober 1942 att såsom sakkunnig
utföra vissa utredningar åt kommittén:

Lindahl, E., professor.

Lokal: Ordföranden och sekreteraren: Statens livsmedelskommission, Artillerigatan
42; tel.: Livsmedelskommissionen.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat:

Utredningen bör i första rummet omfatta den ur kostnadssynpunkt och
med hänsyn till olika produktionsintressen lämpliga avvägningen mellan
priserna å olika viktigare jordbruksprodukter. I detta syfte torde bland annat
böra undersökas utvecklingen av produktionskostnaderna för olika produkter
sedan krigsutbrottet. I samband därmed torde de sakkunniga även
böra pröva, huruvida de hittillsvarande beräkningsgrunderna kunna anses
giva ett riktigt uttryck flir inkomst- och kostnadsförändringarna inom jordbruket.
Den indirekta metod som kommit till användning och som från beräknade
indextal för ändringar i kostnader och inkomster söker komma
fram till absoluta belopp för inkomster eller bortfall av inkomster, synes
därvid böra granskas med hänsyn till sin bärkraft och tillförlitlighet. De
sakkunniga böra vidare verkställa sådan preliminär undersökning rörande
jordbrukets inkomster och kostnader för regleringsåret 1942—1943, som tidigare
utförts inom livsmedelskommissionen, samt framlägga resultatet av
denna undersökning lill ledning för fastställandet instundande höst av pri -

154

R i k s (i ags b e rut le isen.

I Jo: 30 serna å jordbruksprodukter av 1942 års skörd. De sakkunniga lia vidare
enligt direktiven att, i anslutning till de uttalanden som från statsmakternas
sida gjorts örn att statsmakterna, då fredliga förhållanden inträda, skola vara
beredda att föra en jordbrukspolitik, som skänker vårt lands jordbruk, bedrivet
efter rationella metoder, full lönsamhet, närmare klargöra vilken betydelse,
som bör inläggas i kravet på att jordbruket skall vara bedrivet efter
rationella metoder, och hur önskemålet örn full lönsamhet skall uppfattas
vid en avvägning mellan de intressen, som företrädas av olika näringsgrenar
och olika befolkningsgrupper. Slutligen lia de sakkunniga enligt direktiven
att verkställa förberedande undersökningar och överväganden rörande
de lämpliga riktlinjerna för jordbrukspolitiken vid en återgång lill fredsförhållanden
och att härvid ägna särskild uppmärksamhet åt de problem, som
måste uppkomma i samband med en övergång från krigsårens hushållning
till hushållning under fredstid.

Kommittén har inom sig tillsatt dels för sin hela arbetsperiod ett arbetsutskott
samt dels för särskilda uppgifter tre delegationer. Av dessa har en till
uppgift att verkställa en förberedande granskning av beräkningarna rörande
jordbrukets inkomster och kostnader, en till uppgift att företaga en förberedande
undersökning av utvecklingen av produktionskostnaderna för olika
jordbruksprodukter efter krigsutbrottet samt en till uppgift att verkställa en
förberedande utredning angående principerna för jordbrukspolitiken vid en
återgång till fredsförhållanden.

Kommittén har igångsatt ett antal undersökningar på olika områden. Dessa
undersökningar pågå.

Under år 1942 har kommittén sammanträtt in pleno vid tre tillfällen. Arbetsutskottet
har sammanträtt sex gånger och de tre delegationerna sexton,
tolv respektive fyra gånger.

Kommittén har den 12 augusti 1942 till jordbruksdepartementet ingivit en
preliminär undersökning rörande jordbrukets inkomster och kostnader för
regleringsåret 1942/43 ävensom vissa preliminära beräkningar rörande produktionskostnadernas
utveckling för olika produktslag.

31. Utredning angående den ekonomiska kartläggningen m. lii.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 (se Fostoch
Inrikes tidn. den 6 juni 1942):

Bouveng, G. A., expeditionschef.

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand., verkst, tjänsteman hos lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit.

Lokal: Utredningsmannen: Jordbruksdepartementet; tel.: Kanslihuset; sekreteraren:
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit, Näckströmsgatan 1;
tel. 20 02 80.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 5 juni 1942 erinrade föredragande
statsrådet om den omläggning av den ekonomiska kartläggningen, som

155

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

genomfördes vid 1937 års riksdag ävensom om besparingsberedningens skri- I Joi SI
velse den 15 april 1942 med tillhörande promemoria, däri beredningen framlagt
olika alternativa förslag avseende förbilligande av den ekonomiska
kartans framställande. Statsrådet anförde vidare bland annat:

Besparingsberedningen bär närmast förordat utgivandet av enbart fotokarta
som ekonomisk karta för hela riket. Alternativt har föreslagits en avsevärd
förenkling av den nuvarande karttypen. Utgivandet av enbart fotokarta
skulle medföra avsevärd minskning av framställningskostnaderna.
Meningarna torde emellertid dela sig starkt beträffande möjligheten att vidtaga
en sådan förenkling utan att kartans användbarhet därigenom minskas
i så hög grad, att det skulle kunna sättas i fråga, huruvida den längre kunde
tjäna de ändamål för vilka den avsetts. Spörsmålet bör därför vid den föreslagna
utredningen noggrant undersökas och övervägas. Jag vill erinra att
enligt yttranden från hushållningssällskap, egnahemsnämnder och skogsvårdsstyrelser
i samband med den år 1937 genomförda reformen av den
ekonomiska kartläggningen fotokartan ansågs otillfredsställande ur jordbrukets
och skogsbrukets synpunkt. Utan fastighetsgränser ansågos nämligen
kartornas värde för nämnda institutioners verksamhet bliva relativt
obetydligt. Chefen för jordbruksdepartementet framhöll också i proposition
till 1937 års riksdag, att de skäl som anförts för att fastighetsindelningen
borde inläggas å kartor av här ifrågavarande slag synts vara av den vägande
art, att kostnadsökningen, ehuru betydande, måste anses motiverad med
hänsyn lill kartans ökade värde, särskilt för hushållningssällskap, egnahemsnämnder
och skogsvårdsstyrelser. Härigenom kunde nämligen läge
och allmänna betingelser fastställas för de olika fastigheterna, vilka utgjorde
de oftast förekommande enheterna vid sådana ekonomiska spörsmåls behandling,
vid vilka kartan vore av betydelse. Vidare hade framhållits, att
svårigheten att finna sig till rätta och taga sig fram efter en fotokarta utan
fastighetsindelning komme att bliva stor icke blott för allmänheten utan
även för fackmannen i fråga örn kartblad över vida sammanhängande
skogsområden, där fattigdomen på konturer och enformigheten i övrigt icke
lämnade tillräckligt stöd för orienteringen.

Vid den utredning, som nu bör igångsättas, torde de av besparingsberedningen
framförda förslagen böra förutsättningslöst undersökas. Skulle det
vid undersökningarna framgå, att enbart utgivande av fotokarta utan inläggande
av fastighetsindelningen icke kan anses vara tillfyllest lör de ändamål
den ekonomiska kartan är avsedd att fylla, synes det av besparingsberedningen
alternativt framförda förslaget örn utgivning av den ekonomiska
kartan i förminskad skala, eventuellt med inläggning av fastighetsgränserna
endast i begränsad omfattning, böra prövas. Som riktlinje bör dock i de
olika fallen gälla, att eventuella förenklingar icke få givas en sådan form,
att kartans användbarhet äventyras.

Undersökningarna böra även omfatta andra möjligheter att åstadkomma
besparingar än beträffande den ekonomiska kartläggningen. Kartverkets
olika verksamhetsgrenar böra därför göras till föremål för undersökningar

156

Riksdag sberättelsen.

I Jo: 81 för att utröna huruvida inskränkningar av olika slag, bland annat i fråga
om personalstaterna, kunna göras utan att därigenom möjligheterna för kartverket
att på ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter beskäras.

Utredningsarbetet har påbörjats.

32. Utredning rörande skogsvårdslugstijtningen m. m.

Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogsstyrelsen
att verkställa utredning rörande vissa skogsvårdslagstiftningsfrågor
m. m. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat att de arbetsuppgifter, som
åvilade 1936 års skogsutredning, skulle, sedan denna avslutat den inom utredningen
pågående undersökningen rörande skogsbrukets transporter på
vägar och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943: I Jo 16).

Med stöd av Kungl. Maj:ts i förenämnda beslut lämnade bemyndigande
tillkallad att såsom särskild sakkunnig biträda skogsstyrelsen med ovannämnda
utredningsuppgifter:

Bogren, G. H., hovrättsråd, tillika utredningens sekreterare.

Med stöd av samma bemyndigande tillkallade att såsom särskilda sakkunniga
inom skogsstyrelsen biträda vid utredningen rörande skogsvårdslagstiftningen: Näsgård,

B., statssekreterare;

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.;

Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, led. av 1 kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;

Petterson, C. H., professor;

Chöler, C. G., länsjägmästare;

Ekman, G. I., skogschef;

Jansson, A., jägmästare.

Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 12; tel.: 23 59 10.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat:

Vid den utredning rörande skogsvårdslagstiftningen, som bör igångsättas,
bör undersökas, huruvida icke genom lagstiftningsåtgärder en intensifiering
av skogsvårdsarbetet kan komma till stånd i syfte att förbättra virkesproduktionen
i landets skogar. Tillika bör under utredningsarbetet upptagas till
övervägande spörsmålet att genom ett längre gående skydd i lagstiftningen
förhindra en osund spekulation i jordbruks- eller skogsfastigheter. Särskilt
bör härvid undersökas möjligheterna att komma till rätta med detta problem
genom restriktivare bestämmelser rörande avverkningen såväl i fråga om
yngre som äldre skog. Undersökningen bör även omfatta frågan huruvida
utsyningsbestämmelserna i 1932 års lappmarkslag böra bibehållas, överhuvud
taget bör utredas i vad mån möjligheter föreligga alt genom lagstiftningsåtgärder
på skogsvårdens område få till stånd bestämmelser, vilka ur
såväl skogliga som sociala synpunkter på ett mera tillfredsställande sätt ansluta
sig till de sedan nu gällande skogsvårdslagars tillkomst ändrade för -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

157

hållandena och den ökade kunskapen om betingelserna för en god skogsvård I Jot 3S
i landet, som nu förefinnes. I samband med nu ifrågavarande lagstiftnings*
arbete bör jämväl beaktas spörsmålet huruvida bestämmelserna rörande
skogsfångst- och betesservituten äro i allo ändamålsenliga.

Med hänsyn till att utredningsarbetet avser att omfatta såväl 1923 års
skogsvårdslag som 1932 års lappmarkslag böra vid utformningen av bestämmelserna
undersökas möjligheterna av att sammanföra dessa i en för hela
landet gällande lag. I anslutning härtill bör även utredas i vad mån äldre
författningar rörande vissa skogar av allmän natur såsom städernas skogar
och allmänna inrättningars skogar kunna införas under de allmänna skogsvårdsbestämmelserna.
Emellertid torde i fråga om vissa skogar föreligga sådana
förhållanden, som med nödvändighet påkalla särskilda skogsvårdsföreskrifter.
I möjligaste mån torde dessa dock böra införas i den allmänna
skogsvårdslagen.

Vid utredningen bör jämväl undersökas, om och i vad mån de förslag,
vari utredningen resulterar, påkalla ändringar i gällande författningar rörande
skogsvårdsstyrelser, skogsvårdsavgift och andra med skogsvårdslagstiftningen
sammanhängande bestämmelser.

Tillika bör undersökas i vilken utsträckning ändringarna i skogsvårdslagstiftningen
komma att påverka den skogliga administrationen och dess ekonomiska
förhållanden.

Under utredningen böra skogsvårdsstyrelsernas erfarenheter och rön från
det hittillsvarande arbetet ävensom resultaten av den förnyade riksskogstaxeringen
samt av de vid statens skogsförsöksanstalt och skogshögskolan
bedrivna undersökningarna rörande norrlandsskogarnas föryngring m. m.
i möjligaste mån tillgodogöras. Erinras må, att riksskogstaxeringens fältarbeten
beträffande lappmarkerna numera slutförts samt att åtskilliga skogsvetenskapliga
undersökningar och praktiska försök fortskridit så långt, att
viss ledning för föreliggande frågas bedömande därav torde kunna hämtas.

Skogsstyrelsen skall härjämte fullfölja den utredning, som uppdrogs åt
skogslagkommissionen (jfr 1943: I Jo 2).

Intill den 1 december har ett sammanträde hållits med skogsstyrelsen och
de särskilda sakkunniga. Därjämte ha överläggningar ägt rum med, bland
annat, representanter för skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet.

I framställning den 7 november 1942 har skogsstyrelsen framlagt förslag
rörande tillfällig prolongering av lagen den 10 juni 1932 (Sv. förf.-saml. nr
180) om vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
nied flera områden.

33. Utredning angående revision av lagstiftningen örn gemensamhets fiske.

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juni 1942 (se Postoch
Inrikes tuln. den 30 juni 1942):

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

158

Riksdagsår rättelsen.

I Jo: 33 Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelande av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade därvid
bland annat:

Gällande lag om gemensamhetsfiske, som tillkom efter beslut vid 1913 års
riksdag, har hittills endast vunnit ganska ringa tillämpning. Under det att
till fiskets befrämjande efter enskild överenskommelse bildats ett relativt
stort antal fiskevårdsföreningar, ha gemensamhetsfisken enligt 1913 års lag
åvägabragts endast i begränsad omfattning. Som orsak härtill har angivits
framför allt lagens stränga fordringar för ett genomförande tvångsvis av
reglering å området. Uppenbart lärer emellertid vara, att behov av en reglering
av fiske, som är gemensamt för flera delägare, föreligger i stor utsträckning.
Utan en sådan reglering lära sålunda oskiftade eller eljest gemensamma
fiskevatten som regel icke kunna rationellt utnyttjas vare sig för fiskevård
eller fångst.

Med hänsyn till det anförda anser jag, att frågan örn reformering av lagen
om gemensamhetsfiske bör göras till föremål för särskild utredning, oberoende
av spörsmålet om en allmän revision av fiskerättsbestämmelserna. Vid
utredningen, som bör bedrivas skyndsamt, torde en översyn av lagbestämmelserna
i deras helhet böra verkställas. Därvid bör eftersträvas att underlätta
tillkomsten av gemensamhetsfisken, varvid framför allt bör övervägas
möjligheten att göra reglerna för bildandet av dylika fisken enklare och
mindre detaljerade än de nuvarande.

Utredningsmannen har under hösten 1942 företagit en studieresa till Kalmar
och trakten däromkring samt i samband därmed hållit vissa överläggningar
med intressenter i ett antal gemensamhetsfisken.

Beträffande upprättade preliminära förslag i ämnet har utredningsmannen
överlagt med vissa fiskeritjänsteman.

Utredningsuppdraget torde bliva slutfört under år 1943.

34. 1942 års torrläggningssakkuimiga.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1942):

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Flodkvist, G. H., professor;

Eklund, B. E. H., förvaltare;

Welin-Berger, A. H., lantbruksingenjör;

Holm, E. M., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Lokal: Sveavägen 105; tel.: 31 11 16.

Som direktiv för utredningen gäller bland annat:

Utredningen bör till förutsättningslös prövning upptaga frågan om torrläggningsverksamhetens
organisation, vilken fråga under lång tid diskuterats,
varvid starkt skiljaktiga meningar kommit till uttryck. 1934 års avdikningssakkunniga
övervägde i detta avseende tre olika alternativ, innebärande
dels torrläggningsverksamhetens inordnande i sin helhet under hushåll -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

159

ningssällskapen, dels torrläggningsverksamhetens ställande i sin helhet direkt I Jo: 34
under statlig ledning, dels slutligen bibehållande av hittillsvarande uppdelning
av verksamheten på lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapen. I
proposition nr ''204 till 1939 års lagtima riksdag angående vattenavledningsoch
torrläggningsverksamheten lämnades denna fråga öppen, bland annat
under hänvisning till dess sammanhang med spörsmålet om hushållningssällskapens
framtida ställning och arbetsuppgifter. Då förslag rörande hushållningssällskapens
organisation m. m. nu framlagts av särskilt tillkallade
sakkunniga, synes denna fråga, som även berör gränsdragningen mellan hushållningssällskapens
och lantbruksingenjörernas verksamhetsområden, böra
upptagas till ny prövning. Undersökning bör verkställas rörande de ytterligare
åtgärder, som kunna vidtagas för att förhindra tillkomsten av misslyckade
torrläggningsföretag.

Beträffande lantbruksingenjörernas taxeinkomster bör lämpligheten av deras
avskatfande och ersättande med helt statlig avlöning undersökas. Jag
vill erinra, att denna frågas snara lösning måste anses i särskilt hög grad
påkallad efter den år 1939 genomförda anordning, varigenom vissa hos lantbruksingenjörerna
anställda tjänstebiträden erhållit statsanställning, nämligen
ett säl stort antal försteassistenter, assistenter samt rit- och skrivbiträden,
varav ett mera stadigvarande behov ansetts föreligga. Samtidigt med att staten
övertog ansvaret för avlönandet av nämnda biträden ålades lantbruksingenjörerna
att av sina inkomster till statsverket avstå belopp, ungefärligen
motsvarande dem, som de förut haft att utgiva för nämnda tjänstebiträdens
avlönande.

I fråga örn lantbruksingenjörernas utbildning bör bland annat förslaget om
en huvudsakligen på agronomexamen grundad utbildning för flertalet förrättningsmän
upptagas till undersökning. För närvarande pågår inom lantbrukshögskolans
lärarråd en utredning rörande utbildning av arbetskrafter
inom det agronomisk-hvdrotekniska området. Utredningen bär till utgångspunkt
en statistisk sammanställning rörande samtliga de företag, som av
landets lantbruksingenjörer under ett år handlagts; sammanställningen utgöres
i avsikt att belysa graden av den agronomiska och tekniska sakkunskap,
som vid arbetena i fråga kommer till användning. Vid bedömandet av utbildningsfrågan
torde resultatet av denna undersökning böra uppmärksammas.

Det bör även stå utredningsmännen fritt att upptaga andra frågor till behandling,
som under utredningens bedrivande befinnas tarva ett närmare
klarläggande.

Intill den 1 december lia två sammanträden hållits med de sakkunniga.

De sakkunniga lia den 4 november avgivit särskilt utlåtande beträffande
en i skrivelse den 8 februari 1942 från föreningen statens lantbruksingenjörer
avhandlad fråga angående åtgärder lill motverkande av förlust för föreningens
medlemmar på grund av den ändring av 10 kap. 76 § vattenlagen, som
genomförts vid 1939 års lagtima riksdag.

160

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 35 35. Utredning rörande organisationen av styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt.

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober 1942 att enligt
departementschefens närmare bestämmande verkställa utredning rörande organisationen
av samt arbetsuppgifterna för styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör.

Lokal: Valhallavägen 77; tel.: 32 50 45.

Utredningen har påbörjats.

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. 1941 års isbrytarutredning (1942: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 16 juli 1941):

Petersson, T. P. J., generallotsdirektör, ordförande;

Giron, M. E., konteramiral;

Göransson, G. J., direktör;

Kihlbom, N. E. T., försäkringsdirektör;

Norenberg, G. W., f. d. vice konsul;

Nordborg, O. A., sjökapten, led. av I kamm. (avliden i augusti 1942);
Osvald, G. S., sjökapten;

Sjöholm, K. H., kommerseråd;

Carlsson, G. F., generalkonsul, skeppsredare (fr. o. m. den 26 september
1942).

Tillkallade sakkunniga och experter:

Berger, T., byråchef;

Eneborg, H. G. E., förste aktuarie;

Hermelin, N. S., friherre, kapten;

Seldén, F., ingenjör, konsulterande fartygskonstruktör.

Sekreterare:

Lindström, C. S., sekreterare och ombudsman.

Juridisk sekreterare:

Behrman, B. W., revisionssekreterare (fr. o. m. den 17 september 1942).
Beträffande utredningens uppdrag, se 1942: I H 15.

Inom utredningen lia under tiden 1 januari—1 december 1942 hållits tillhopa
11 sammanträden, därav 8 plenarsammanträden.

Enligt medgivande av chefen för handelsdepartementet lia ordföranden, två
av ledamöterna ävensom sekreteraren i studiesyfte under kortare tid medföljt
statsisbrytaren Ymer under fartygets isbrytningsexpedition vintern 1942.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

161

Utredningen har den 8 december 1942 avgivit betänkande med förslag till I H; 4
ordnande av statens isbrytningsverksamhet (Statens off. utredn. 1942:53).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning av frågan örn förbättrad pensionering för sjöfolk och därmed
sammanhängande frågor (1942: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. dén 5 november 1941):

Elliot, K. E., statssekreterare, ordförande;

Johansson, B., ombudsman i Sveriges segelfartygsförening;

Lindberg, C. A. E., ombudsman i svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Nordborg, O. A., sjökapten, led. av I kamm. (t. o. m. den 1 maj 1942);
Reuterskiöld, H. F., verkst, direktör i Sveriges redareförening (fr. o. m. den
2 maj 1942);

Söre, A., direktör i svenska maskinbefälsförbundet;

Tofft, K. A., direktör i handelsflottans pensionsanstalt.

Tillkallad expert:

Lindh, E. G., fil. lie., förste aktuarie i pensionsstyrelsen.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1942: I H 16.

Utredningen har under året hållit sex sammanträden.»

Den 15 december 1942 har utredningen avgivit betänkande med utredning
och förslag angående förbättrad pensionering för sjöfolk (Statens off. utredn.
1942:55).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredningsman för utredning av frågan örn enhetlig registrering av
landets företagare m. m. (1942: I 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 december 1941):

Rosenius, N. O. H., länsassessor.

Beträffande utredningsmannens uppdrag, se 1942: I H 17.
Utredningsmannen har den 17 mars 1942 avlämnat promemoria med förslag
angående registreringen av landets företagare m. m. (Statens off. utredn.
1942: 23).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning av frågan örn svenskt deltagande i varumassorna i Leipzig,
Wien och Königsberg (1942:1 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1941:
Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör, ordförande;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;

Bih. till riksd. prof. 1943. 1 sami. 11

Riksdagsberättelsen.

162

Riksdagsberättelsen.

I H:4 Stavenow, Å. L., fil. d:r, verkst, direktör i Svenska slöjdföreningen;
Wickman, K. A., t. f. kommerseråd.

Sekreterare:

Bernunger, S. E., amanuens.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1942: I H 18.

Utredningen har hållit fem sammanträden.

Den 13 januari 1942 har utredningen avgivit utlåtande med förslag till
anordningar för svenskt deltagande under år 1942 i vår- och höstmässorna
i Leipzig samt höstmässorna i Wien och Königsberg jämte beräkning av
kostnaderna härför.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Kommittén för svenskt deltagande i varumassorna i Leipzig, Wien och

Königsberg.

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 januari 1942:

Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör, ordförande;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Stavenow, A. L., fil. d:r, verkst, direktör i Svenska slöjdföreningen;

Wickman, K. A., t. f. kommerseråd.

Sekreterare:

Bernunger, S. E., amanuens.

Genom beslut den 16 januari 1942 beslöt Kungl. Majit, att Sverige under
år 1942 skulle deltaga i vår- och höstmässoma i Leipzig samt i höstmässorna
i Wien och Königsberg ävensom att det svenska deltagandet i mässorna skulle
i huvudsak efter de av den under 4 här ovan omförmälda utredningen angivna
riktlinjerna anordnas och handhavas av kommittén, som därvid skulle äga
att bestämma de olika utställningsgruppernas omfattning och valet av utställningsföremål.

Kommittén har hållit fyra sammanträden.

På kommitténs uppdrag har inredningsarkitekten Å. H. Huldt utarbetat
förslag och ritningar till utställningsarrangement för i första hand Leipzigmässoma,
ävensom lett och övervakat iordningställandet av utställningsmaterielen.
Att biträda Huldt härutinnan förordnades arkitekten E. Beckman.

Sedan meddelande ingått att årets samtliga tyska mässor inställts, har
kommittén den 30 september 1942 avgivit en av redogörelse för inkomster
och utgifter åtföljd berättelse över sin verksamhet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1943.

6. Traktatberedningen (1940:11; 1941:1 7; 1942:1 6).

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 oktober 1932 har traktatberedningen till
uppgift att stå till vederbörande departementschefers förfogande för hére -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

163

dande av handelsavtalsförhandlingar nied främmande makter samt av andra I Hs 7
handelspolitiska spörsmål av större betydelse.

Sammansättning under år 1942: •

Gjöres, A., statsråd, ordförande; >

Lundvik, V. G., landshövding, vice ordförande; u.

Elliot, K. E., statssekreterare;

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Hägglöf, B. G., utrikesråd;

Nylander, O. E., landshövding.

Sekreterare:

von Horn, K. R. L. R., byråchef.

Lokal och tel.: Handelskommissionen.

Beredningen har under år 1942 icke hållit några sammanträden. Beredningens
kansli har stått till statens handelskommissions förfogande, därvid
detsamma bland annat omhänderhaft utredningar och förberedelser av de
ärenden av mera allmän natur rörande den svenska utrikeshandeln, vilka
behandlats inom kommissionen.

7. Exportkreditnämnden (1940: 12; 1941:1 8; 1942:1 7).

Nämnden tillsattes av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit
m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (Sv. förf.-saml. nr 214), vilken
genom kungörelsen den 19 juni 1942 (Sv. förf.-saml. nr 425) förordnats skola
med viss ändring äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1944. i
Exportkreditnämndens sammansättning under år 1942

a) ledamöter: i

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande; ''

Elliot, K. E., statssekreterare, vice ordförande (t. o. m. den 30 juni 1942)!;
Sohlman, R., byråchef i utrikesdepartementet, vice ordförande (vice ordf förande

fr. o. m. den 1 juli 1942); •>

Hammarskjöld, D. H. A. C., statssekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1942); < • <
Eckerberg, E. L., t. f. statssekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1942);

Matz, K. S., kommerseråd (t. o. m. den 30 juni 1942); , s

Lilja, C. B., generalkonsul;

Vinell, K. T., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges allmänna exportfört
ening (fr. o. m. den 1 juli 1942);

Forsman, G., verkst, direktör i Svenska lantmännens riksförbund;

b) suppleanter: ..t

Lamberth, C. L., t. f. sekreterare i kommerskollegium (t. o. m. den 30 juni

1942); ■ ■

Böök, K. E., t. f. bankråd (fr. o. m. den 1 juli 1942); I

Frick, B. R., verkst, direktör i Aktiebolaget industrikredit; l

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförenings
Holmberg, G. A., verkst, direktör i Sveriges slakteriförbund.

164

Riksdagsberättelsen.

I H: 7 Såsom verkställande direktör, tillika sekreterare, har under året tjänstgjort
suppleanten i nämnden B. R. Frick, såsom kontorschef sedan den 7
januari 1942 f. d. bankdirektören F. Santesson och såsom biträdande sekreterare
t. f. statskommissarien K. A. Lindbergson t. o. m. den 31 januari 1942
och därefter jur. kand. J.-O. Modig. Antalet i nämndens kansli ytterligare anställda
har under året ökats från elva till nitton personer.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 23 58 30.

Nämnden har i allmänhet sammanträtt en gång i veckan.

8. Clearingnämnden (1940: 14; 1941: I 10; 1942: I 8).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (Sv. förf.-saml. nr 464),
den 28 juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Italien m. m. (Sv. förf.-saml. nr 381), den 19 september (1936
om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till Spanien (Sv. förf.-saml. nr 511), den 28 juni 1940 örn fullgörande av betalningsskyldighet i för
hållande till Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna (Sv. förf.-saml. nr 633), den 12 juli 1940 örn fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till Norge (Sv. förf.-saml. nr 711), den 23 juli 1940 om fullgörande
av betalningsskyldighet i förhållande till Danmark (Sv. förf.-saml. nr 720),
den 9 september 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sv. förf.-saml. nr 811) och den
13 juni 1941 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till de till
De Socialistiska Rådsrepublikernas Union anslutna republikerna Litauen,
Lettland och Estland (Sv. förf.-saml. nr 375) ankommer handläggningen av
frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser samt utövandet av den
närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på en av Kungl. Maj:t för ändamålet
utsedd nämnd (clearingnämnden). Motsvarande åligganden jämlikt
kungörelsen den 22 juni 1934 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Turkiet m. m. (Sv. förf.-saml. nr 348) omhänderhavas
enligt kungörelsen den 26 september 1941 angående överflyttande på clearingnämnden
av vissa clearingkontoret åvilande uppgifter m. m. (Sv. förf.-saml. nr 766) från och med den 1 januari 1942 jämväl av nämnden, som
även utövar viss av gällande svensk-bulgariska handelsavtal föranledd kontroll.

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Maj:t den 28 augusti
1934 (Sv. förf.-saml. nr 465).

Clearingnämndens sammansättning under år 1942:
a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, verkst, direktör i Svenska bankföreningen,
ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Engzell, G., utrikesråd;

Ihre, N. E., byråchef i utrikesdepartementet;

Magnusson, H., bankråd;

Sauber, K., generalkonsul, direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

165

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef; I Hl 9

Vinell, K. T., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening
(fr. o. m. den 18 september 1942);
b) suppleanter:

Böök, K. E., t. f. bankråd;

Frick, B. R., verkst, direktör i Aktiebolaget industrikredit;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;

Larsson, L., direktör;

Utterström, C., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden ha följande ledamöter utgjort nämndens
arbetsutskott, nämligen ordföranden, vice ordföranden, Wallberg och
Böök.

Kontorschef: jur. kand. L. A. L. Belfrage.

Biträdande kontorschef: bankdirektören G. R. Palm.

Sekreterare: jur kand. Chr. Eberstein.

Biträdande sekreterare: jur. kand. F. Arnheim och jur. kand. greve F. W.

F. C. G. B. R. E. von Rosen.

Ombudsman: jur kand. B. H. C. Reuterskiöld.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.

9. Försäkring sutredningen (1940:4; 1941:1 11; 1942:1 9).

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1937 tillkallade chefen
för handelsdepartementet dels genom beslut samma dag tre utredningsmän,
av vilka en skulle vara ordförande, att inom departementet verkställa
utredning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten dels ock
genom senare beslut tio särskilda sakkunniga att, på kallelse av ordföranden
för utredningsmännen, med dessa deltaga i överläggningar i ämnet.

Beträffande de tillkallade utredningsmännen och de särskilda sakkunniga
ävensom försäkringsutredningens ursprungliga uppdrag, se 1938: H 12.

Enligt departementschefens beslut den 12 januari 1940 skulle arbetet inom
försäkringsutredningen tills vidare anstå och återupptagas först efter departementschefens
bestämmande.

Kungl. Majit har den 20 november 1942 bemyndigat departementschefen
att dels tillkalla högst sex utredningsmän för att, med vissa ändringar i direktiven,
återupptaga försäkringsutredningens arbete, dels uppdraga åt en av utredningsmännen
att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet, dels
ock i mån av behov ställa sekreterare och experter till utredningsmännens
förfogande.

Tillkallade jämlikt sistnämnda bemyndigande (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 december 1942):

Åkesson, O. A., överdirektör, ordförande;

Cramér, C. H., professor;

Ekwall, N. J., försäkringsdirektör;

Eriksson, K., försäkringsdirektör;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Lundberg, F., fil. d:r, försäkringsdirektör.

166

Riksdagsberättelsen.

1 H: 9 Tillkallad expert vid behandlingen av frågor rörande försäkringsbolag med
lokalt begränsade verksamhetsområden:

Rudling, B., jur. kand., försäkringsdirektör.

Sekreterare:

Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.

Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 52; tel.: 60 88 93 (ordf.) och
61 88 47 (sekr.).

Såsom direktiv för försäkringsutredningens fortsatta arbete gäller bland
annat: Utredningen skall upptaga till behandling spörsmålet huruvida inom
livförsäkringen vinsttilldelningen till de försäkrade inom en viss generation
bör bestämmas under särskilt hänsynstagande till avkastningen på de placeringar,
som härröra från just denna generations premieinbetalningar, eller
om en utjämning mellan olika generationer av försäkringstagare bör ske,
och i så fall i vilken utsträckning. Vidare bör undersökas frågan om vinstfördelningen
mellan olika grupper (årgångar) av försäkringstagare i de fall
då olika premienivåer tillämpas för dessa skilda grupper. Utredning bör
verkställas angående omformning av gällande bestämmelser rörande såväl
de ömsesidiga bolagen som aktiebolagen i sådan riktning, att de i olika avseenden
möjliggöra en rationell anpassning av livförsäkringsverksamheten
efter växlande ekonomiska förhållanden. Även i övrigt böra samtliga stadganden
av teknisk art rörande livförsäkringen upptagas till granskning och
underkastas den omarbetning, som med hänsyn till vunnen erfarenhet kan
anses påkallad. I samband härmed bör frågan om förhållandet mellan stor
försäkring och liten försäkring (folkförsäkring) göras till föremål för utredning.
Ett annat spörsmål, som behöver undersökas, är huruvida och i vad
mån gällande bestämmelser rörande vilka värdehandlingar som få användas
för redovisning av försäkringsfonden för livförsäkringar böra revideras.
Även principerna för stadfästelse av bolagsordningar för försäkringsbolag
böra göras till föremål för utredning. Till de frågor, som böra undersökas,
höra likaledes vissa spörsmål rörande de lokalt begränsade försäkringsbolag,
vilkas bolagsordningar enligt nu gällande bestämmelser skola stadfästas av
vederbörande länsstyrelse. Slutligen böra även sådana frågor rörande försäkringsinspektionens
befogenheter och tillsynsbestämmelsernas utformning,
som sammanhänga med i det föregående angivna spörsmål, upptagas till
prövning.

10. 1937 års granitutredning (1940: 5; 1941: I 12; 1942: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 8 mars 1937):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Lundgren, Hj., reklamchef;

Petersen, K., direktör;

Royen, N. T., byrådirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Bilde, T., civilingenjör;

Gyllenberg, G. E., vägingenjör;

Hultman, A., gatuchef;

Mannerfeldt, A. T. W. A., vägingenjör;
von Matern, N. A., överingenjör;

Ploman, P. F., väginspektör;

Schlyter, R. O. O., doktoringenjör;

Södergren, J. R. A., väginspektör.

Sekreterare:

Springer, T. T. G., revisor hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg
och vatten.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: H 13.

Under år 1942 har utredningen hållit 1 sammanträde.

Utredningen har under år 1942, i likhet med föregående år, handhaft överinseendet
över de genom försorg av Sveriges geologiska undersökning, statens
provningsanstalt och statens väginstitut pågående provningarna av bergarter,
som lämpa sig för tillverkning av gatsten.

Sedan bearbetandet av provningsresultaten hos respektive institutioner
avslutats, kommer publicering av dessa resultat att verkställas.

167

I H: 12

11. 1938 års sjö fartskommitté (1940: 6; 1941: I 13; 1942: I 11).

Kommitténs arbete vilar tills vidare enligt departementschefens beslut den
12 januari 1940.

12. 1938 års gruvsakkunniga (1940:7; 1941:1 14; 1942:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 september 1938):

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Falkman, O. C. A., direktör;

Gavelin, A. O., f. d. överdirektör;

Lindberg, E. H., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Stahre, N. R., förste byråingenjör.

Lokal och tel.: Kommerskollegium.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: H 15.

De sakkunniga lia under år 1942 hållit 2 sammanträden.

Den 19 februari 1942 ha de sakkunniga till Kungl. Maj:t avgivit infordrat
utlåtande angående framställning av kommerskollegium örn anvisande av
medel till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken.

Närmast komma de sakkunniga att till behandling upptaga frågan örn förvaltningsmyndighet
för statens gruvegendom.

168

Riksdagsberåttelsen.

I H: 13 13. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

(1941:T 17; 1942:1 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj-.ts bemyndigande den 31 augusti 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Kreuger, H., professor;

Nordenson, H., fil. d:r, led. av I kamm.;

Svedberg, T., professor;

Velander, E., professor, verkst, direktör i ingenjörsvetenskapsakademien;
Westerberg, S. A:son, direktör.

Sekreterare:

Sundström, E., förste byråingenjör.

Biträdande sekreterare:

Lang, S., förste amanuens (t. o. m. den 21 januari 1942).

Tillkallade experter:

Stridsberg, E. R., generaldirektör;

Waldenström, E., civilingenjör;

Lallerstedt, L. E., arkitekt;

Sieurin, S. E., direktör;

Engblom, A., överingenjör;

Silow, A., bibliotekarie;

Brahmer, H., överingenjör;

Norlin, E., professor, avdelningschef vid statens provningsanstalt.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941:1 H 17.

Inom utredningen har under tiden 1 januari—1 december 1942 hållits
tillhopa 40 sammanträden, därav 22 plenarsammanträden.

Utredningen har avgivit ett betänkande nr I (Statens off. utredn. 1942:6)
den 23 februari 1942 med dels allmänna synpunkter angående den teknisktvetenskapliga
forskningens ordnande och dels förslag till inrättande av ett
statens tekniska forskningsråd samt anslag till tekniskt-vetenskaplig forskning,
ett betänkande nr II (Statens off. utredn. 1942: 7) samma dag med
förslag till åtgärder för främjande av den tekniskt-vetenskapliga forskningen
på byggnadsområdet samt ett betänkande nr III (Statens off. utredn.
1942: 12) den 9 mars 1942 med förslag till åtgärder för skogsproduktforskningens
ordnande. Därjämte har utredningen i anledning av remisser från
Kungl. Majit avgivit utlåtanden dels den 7 april 1942 angående framställning
av metallografiska institutets stiftelse m. fl. om statsanslag till uppförande
av en ny institutionsbyggnad för metallografiska institutet, dels den
26 juni 1942 över militära förvaltningsulredningens betänkande med förslag
rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet, dels
ock den 19 november 1942 över de tekniska högskolornas anslagsäskanden
för sina bibliotek för budgetåret 1943/44.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1943.

169

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

14. Pappers/ormatsakkunniga (1942: I 14). I Hl 15

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1941 (se
Post- och Inrikes''tidn. den 15 februari 1941):

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Antoni, N.-F. G., förste intendent i generalpoststyrelsen;

Köhler, S., förste avdelningsingenjör i statens provningsanstalt.

Tillkallade experter:

Hartelius, Å., häradshövding;

Lindholm, J. E., kyrkoherde;

Wistrand, W. H., magistratssekreterare.

Särskilt biträde:

Danielsson, J. E., faktor vid statens reproduktionsanstalt (t. o. m. 30 april
1942).

Sekreterare:

Wallberg, A. A., postkontrollör.

Lokal: Generalpoststyrelsen; tel.: Posten 28.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I H 14.

De i föregående riksdagsberättelse omförmälda, av de sakkunniga infordrade
uppgifterna ha av de sakkunniga underkastats en detaljerad granskning
och bearbetning. För prövning av ifrågavarande material samt för
behandlingen av olika under granskningsarbetet uppkommande spörsmål
ävensom för att fatta ståndpunkt till den föreliggande frågan såväl i princip
som i olika detaljer ha de sakkunniga under större delen av året hållit 1 å 2
sammanträden per vecka. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet
utan avbrott bedrivits av sekreteraren.

Vid vissa sammanträden ha hållits överläggningar med de särskilt förordnade
experterna rörande ändring av formaten å domstolshandlingar,
kyrkoböcker m. m. ävensom med representanter för olika enskilda organisationer,
vilkas intressen beröras av frågan.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1943.

15. 1942 års sakkunniga för revision av förordningen angående explosiva

varor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):

Nauckhoff, S. A. G., verkst, direktör i Nitroglycerin aktiebolaget;

Andersson, J., järnhandlare;

Jentzen, C. H., major vid fälttygkåren;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Westrell, C. F., sprängämnesinspektör.

Sekreterare:

Nilsson, S. J., länsassessor.

170

Riksdagsberättelsen.

I H: 15 Lokal. Sprängämnesinspektionen, Drottninggatan 89; tel.: 30 50 22.

Sekreterarens tel. och postadress: Länsstyrelsen, Vänersborg.

I samband med överlämnandet den 22 december 1941 av den i föregående
riksdagsberättelse (1942: I H 5) omförmälda, av de sakkunniga för utredning
av frågan örn åtgärder beträffande förvaring och innehav av explosiva varor
upprättade promemorian med förslag till skärpta tekniska föreskrifter för
förvaring och innehav av explosiva varor — vilken promemoria legat till
grund för ett av Kungl. Maj:t den 8 maj 1942 meddelat beslut i ämnet —
anförde de sakkunniga i skrivelse till chefen för handelsdepartementet, att
det under utredningsarbetet hade framgått, att för vinnande till fullo av en
mer betryggande förvaring av explosiva varor vissa ändringar behövde vidtagas
i förordningen angående sådana varor. Emellertid syntes enligt de sakkunniga
förordningen även i åtskilliga andra hänseenden, vilka icke direkt
berördes av utredningsuppdraget, böra bliva föremål för en grundlig översyn.

I anförande till statsrådsprotokollet den 25 september 1942 framhöll departementschefen
— efter att ha erinrat örn dels vad de sakkunniga sålunda
anfört dels ock att åtskilliga över promemorian hörda myndigheter anslutit
sig till det av de sakkunniga väckta förslaget om en genomgripande revision
av förordningen angående explosiva varor — att även enligt departementschefens
mening tiden vore inne för översyn av gällande bestämmelser örn
explosiva varor och yttrade därvid i huvudsak följande:

Särskilt borde övervägas, huruvida och i vad mån en reglering på detta
område jämväl borde avse tillverkning, transport och förvaring av sådana
varor för krigsmaktens behov. Enligt 5 § i 1928 års förordning ägde denna
icke tillämpning å kronans fabriker, verkstäder och förråd samt, med vissa
undantag, å kronan tillhöriga explosiva varor, som vore avsedda för krigsmaktens
behov, utan gällde vad därom vore eller kunde bliva särskilt föreskrivet.
Från och med den 1 juli 1942 funnes vid sprängämnesinspektionen
inrättad en militär avdelning, å vilken ombesörjdes tillsynen över statliga myndigheters
handhavande av explosiva och eldfarliga ämnen för krigsmaktens
behov. Inspektionens uppgifter i detta hänseende borde, vad de explosiva
varorna beträffade, i samband med utredningen närmare preciseras. Statens
organisationsnämnds på sin tid framlagda förslag, att länsstyrelserna skulle
i viss mån frigöras från sin nuvarande befattning med ärenden angående explosiva
varor, borde i detta sammanhang upptagas till förnyad prövning. Det
borde med hänsyn till den alltjämt pågående tekniska utvecklingen på området
vidare övervägas, örn och i vad mån detaljbestämmelser rörande tekniska
förhållanden borde upptagas i huvudförfattningen i ämnet eller meddelas i
form av sådana tillämpningsföreskrifter till denna, vilka utan större olägenhet
kunde tid efter annan ändras. Utredningen borde jämväl avse av de sakkunniga
eller av de över de sakkunnigas promemoria hörda myndigheterna
berörda frågor angående innehav av sprängämnen mot s. k. säkerhetsintyg,
förvaring av ammunition för handvapen, återkallelse av för viss tid medde -

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 1*1

lade tillstånd, förenkling eller slopande av det i förordningen föreskrivna I FO! 2
kungörelseförfarandet, klassindelningen, transportbestämmelserna och förvaring
å arbetsplats m. m.

De sakkunniga ha intill den 28 november 1942 hållit två plenarsammanträden,
det ena i samband med en med departementschefens medgivande
företagen resa till Gyttorps och Bofors’ sprängämnesfabriker för att studera
tillverkning, förvaring och användning av explosiva varor.

Ett särskilt arbetsutskott, bestående av ordföranden, sprängämnesinspektören
och sekreteraren, har förutom i samband med plenarsammanträdena
intill nyss angivna tidpunkt sammanträtt vid två särskilda tillfällen.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1943.

Folkhushållningsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.

1. Utredning rörande frågan örn tillverkning av sprit m. m. (1942: II).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 april 1941 för att
såsom utredningsmän inom folkhushållningsdepartementet i enlighet med de
anvisningar, som departementschefen må finna lämpligt meddela, verkställa
utredning rörande förutsättningarna för och den allmänna planläggningen
av statens ekonomiska medverkan vid framställning av flytande bränsle och
foder ur ved:

Lundberg, S. E., direktör, led. av II kamm., ordförande;

Torbjörnson, B., disponent.

Utredningsmännen ha under år 1942 inkommit med vissa utredningar.
Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning rörande lagring sförhållandena på Gotland.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 för
att inom folkhushållningsdepartementet biträda med handläggning av ärende
rörande lagringsförhållandena på Gotland:

Lamberth, C. L., vice verkst, direktör i statens reservförrådsnämnd.

Den sakkunnige har i samråd med försörjningskommissionerna och statens
reservförrådsnämnd samt vederbörande myndigheter och organisationer
på Gotland verkställt undersökning rörande erforderliga åtgärder för upplagring
av vissa varor på Gotland till förebyggande av brist därstädes å dessa
varor under eventuell avspärrning från fastlandet på grund av ishinder.

Uppdraget är därmed slutfört.

172

Riksdagsberättelsen.

I Fo:

B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1943.

3. Utredning rörande möjligheterna för utnyttjande av vissa naturtillgångar.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 april 1942:
Nordengren, S., direktör.

Efter initiativ av utredningsmannen ha vissa utredningar, undersökningar
och experimentarbeten påbörjats.

Utredningsmannens arbete torde komma att pågå under år 1943.

De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.

173

II U: 2

II. De centrala krisorganen.

Utrikesdepartementet.

1. Statens informationsstyrelse (1941: II 1; 1942: II 1).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 60); ändrad lydelse den 25 oktober 1940 (Sv. förf.-saml. nr 920) samt den 12 september 1941 (Sv. förf.-saml. nr 777).
Ledamöter:

Tunberg, S. A. D., professor, ordförande och chef;

Romberg, A. C. T., expeditionschef, vice ordförande och souschef;

Thorsing, O. U. K., byråchef;

Björck, K. G., överste, militär ledamot;

Källner, C. G. A., överste, militär ledamot;

Reuterswärd, G. F. A., direktör;

Bjurman, G. A., fil. d:r;

Hugo, Y., direktör.

Inom styrelsen finnas förutom ett gemensamt sekretariat fyra avdelningar,
nämligen administrativa avdelningen, allmänna avdelningen, upplysningsavdelningen
samt rådgivnings- och dispensavdelningen, ävensom på grund av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1940 en fristående sektion för kulturell
folkberedskap.

Avdelningschefer:

administrativa avdelningen: vice ordföranden;
allmänna avdelningen: Ekblad, N.-E. G., byråchef;
upplysningsavdelningen: Walles, K. L., redaktör;

rådgivnings- och dispensavdelningen: Rynell, S. H. G., jur. och fil. kand.;
sektionen för kulturell foikberedskap: Lund, R. F., rektor.

Lokal: Storkyrkobrinken 2—4; sektionen för kulturell folkberedskap:
Munkbron 7; tel.: Kanslihuset.

2. Pressnämnden (1942: II 2).

Tillsatt av Kungl. Majit den 12 september 1941. Instruktion har ej utfärdats.
Allmänna riktlinjer för verksamheten ha av ministern för utrikes ärendena
angivits i uttalande till statsrådsprotokollet den 12 september 1941, se
1942: II U 2.

Ledamöter och suppleanter i pressnämnden äro
a) ledamöter:

Dehlgren, S. F„ chefredaktör, f. d. kommendörkapten, ordförande;

174:

Riksdcigsberättelsen.

II U: 2 Anderson, A. I., fil. d:r, chefredaktör, led. av I kamm.;

Olson, A. R., chefredaktör;

Berlin, B. Hj., chefredaktör;

Vougt, A. G. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Hjörne, H., chefredaktör;

Reuterswärd, G. A. F., direktör;

Andersson, N. A., redaktör;

b) suppleanter:

Ekman, R., chefredaktör;

Börjesson, J. M. D., chefredaktör;

Sjunneson, O. J., redaktör;

Greitz, K. B., redaktör;

Ståhl, D. E., chefredaktör;

Beckman, K. E., redaktör;

Tjus, G. G. R., redaktör.

Sekreterare:

Rynell, S. H. G., jur. och fil. kand.

Sammanträdeslokal: Publicistklubben, Strömgatan 24; ordförandens postadress:
Dagens Nyheter, Stockholm 1; sekreterarens postadress: Statens informationsstyrelse,
Stockholm 2.

Försvarsdepartementet.

1. Statens krigsmaterielnåmnd (1941: II 1; 1942: II 1)

(tidigar e Statens ammunitionsnämnd).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 mars 1940. Instruktion utfärdad den 19
april 1940 med tillägg den 24 april 1942.

Ledamöter:

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande;

Berthelius, F., överingenjör, verkställande ledamot (entledigad såsom verkställande
ledamot fr. o. m. 1 januari 1943);

Osterman, O. F., generallöjtnant;

Odqvist, G. B., kommendör;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Runius, T., överstelöjtnant.

Kanslichef:

Holmer, N. T., advokat.

Lokal: Mästersamuelsgatan 6; tel.: Krigsmaterielnämnden.

Enligt instruktionen den 19 april 1940 hade statens ammunitionsnämnd till
uppgift att, i överensstämmelse med instruktionen och i övrigt av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter, under Kungl. Maj:t för försvarsväsendets räkning
omhänderhava anskaffningen av ammunition och för dennas framställ
ning erforderliga förnödenheter.

De centrala krisorganen: Försvarsdepartementet.

175

Härutöver har nämnden genom instruktionstillägget den 24 april 1942 erhållit
till uppgift att för försvarsgrensförvaltningarnas räkning efter därom
av Kungl. Majit i varje särskilt fall eller beträffande visst eller vissa materielslag
meddelade beslut ombesörja anskaffning av annan materiel, som är av
mass- eller standardkaraktär eller som kan anses fixerad i tekniskt hänseende
eller vars anskaffande bör handhavas centralt för att möjliggöra fullt
effektiv krigsindustriplanering. Enligt instruktionstillägget har nämnden vidare
till uppgift att omhänderhava planeringen av landets krigsindustri, att
utöva granskning ur merkantil synpunkt och med hänsyn till krigsindustriplaneringen
av viktiga anskaffningsärenden som handläggas av försvarsgrensförvaltningama
samt att i samråd med försvarsgrensförvaltningarna verka
för att med avseende å försvarsväsendets materiel tillverkningstekniska krav
och standardiseringskrav såvitt möjligt bliva tillgodosedda under beaktande
av de fordringar, som materielen ur funktionssynpunkt måste fylla. I samband
med att nämnden sålunda erhöll en vidgad uppgift ändrades dess namn
från och med den 1 juli 1942 till statens krigsmaterielnämnd.

Konstruktions- och försöksverksamhet samt anskaffning av för denna verksamhet
erforderlig materiel skola fortfarande åvila vederbörande myndigheter
inom försvarsväsendet.

Anskaffning från utlandet av krigsmateriel och förnödenheter härtill må
äga rum först efter av Kungl. Majit lämnat medgivande.

2. Försvarsväsendets verksladsnämnd (1941:112; 1942:11 2).

Tillsatt av Kungl. Majit den 24 maj 1940. Instruktion utfärdad samma
dag.

Ledamöter:

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande;

Woxén, R., professor, verkställande ledamot (entledigad såsom verkställande
ledamot fr. o. m. den 1 januari 1943 men kvarstår såsom ledamot av nämnden)
;

Aste, J. G., verkstadsdirektör;

Bjurner, K. G., konteramiral, chef för marinförvaltningen;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Gustafsson, H., generalfälttygmästare.

Chef för fabriksbyrån: Ödeen, S., överingenjör (verkställande ledamot fr. o.
m. den 1 januari 1943).

Chef för administrativa byrån: Broomé, A., byråchef.

Lokal: Birger Jarlsgatan 7; tel.: Verkstadsnämnden.

Enligt instruktionen har verkstadsnämnden till uppgift att, i överensstämmelse
med instruktionen och i övrigt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter,
under Kungl. Majli i tekniskt och ekonomiskt hänseende handhava ledningen
av driften vid vissa försvarsväsendet tillhörande fabriker och anstalter.

För närvarande äro följande fabriker och anstalter underställda nämnden,
nämligen:

II Fö: 2

176

Riksdagsberått elsen.

H Fö: 2 Carl Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna;
Centrala torpedverkstaden, Motala;
Ammunitionsfabriken Karlsborg, Karlsborg;
Ammunitionsfabriken Marieberg, Stockholm;
Ammunitionsfabriken Zakrisdal, Karlstad;
Åkers krutbruk, Åkers styckebruk;
Försvarsväsendets kemiska anstalt, Ulriksdal.

Socialdepartementet.

1. Statens arbetsmarknadskommission (1940: 27; 1941: II 1; 1942: II 1).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 maj 1940. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-saml. nr 326; ändringar se Sv. förf.-saml. 1940 nr 812 och 887).
Ledamöter:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande och chef;

Hagman, E. O., byråchef, led. av I kamm., vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. m. den 31 januari 1942);

Andersson, K. O. H., godsägare;

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Carell, E. A. H., direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;

Vahlberg, G. E., förste sekreterare i landsorganisationen;

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;

Västberg, Disa, fru, led. av II kamm.;

Malmström, C. G., sekreterare hos De anställdas centralorganisation.

För ledamöterna finnas ersättare förordnade.

På grund av Hagmans frånfälle den 31 januari 1942 förordnade Kungl.
Maj:t den 13 februari 1942 avdelningschefen i arbetsmarknadskommissionen,
undervisningsrådet O. R. Lundquist att i Hagmans ställe vara dels ledamot
av kommissionen, dels ock kommissionens vice ordförande och chefens ställföreträdare.

Vid arbetsmarknadskommissionens sida är såsom rådgivande församling
ställt ett arbetsmarknadskommissionens råd, vars sammansättning bestämts
genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940. Rådet består av representanter
för arbetsgivar- och arbetarorganisationer samt för andra organisationer inom
näringslivet.

Enligt instruktionen finnes för kommissionen ett kansli, fördelat på avdelningar,
byråer och sektioner efter en av Kungl. Maj:t fastställd plan.

Enligt denna plan är kansliet uppdelat på två avdelningar, benämnda första
och andra avdelningen. Vardera avdelningen är uppdelad på byråer och sektioner
under chefer, utsedda av Kungl. Maj:t. Av första avdelningen skola
handläggas huvudsakligen ärenden angående arbetsförmedling samt planlägg -

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

177

ning och förberedelser för reglering av arbetskraftens användning under kris- Il S: I
förhållanden.

Befattningen såsom chef för första avdelningen är för närvarande vakant.

Byrå- och sektionschefer:

för arbetsförmedlingsbyrån: Skogh, S. A., byråinspektör;

» utredningsbyrån: Nordin, A. G., major;

» uppskovsbyrån: Fahlström, C. A. Hj., överste;

» värnpliktshjälpsbyrån: emtman, C. W., sekreterare;

» arbetsblockssektionen: Löfgren, K. H. F., barnavårdsinspektör.

Av andra avdelningen skola handläggas huvudsakligen ärenden angående
hjälpverksamhet för arbetslösa samt sådana ärenden om utbildningsverksamhet
och om arbeten för bekämpande av arbetslöshet, som tillhöra kommissionens
handläggning.

Chef för andra avdelningen: Lundquist, O. R., undervisningsråd.

Byrå- och sektionschefer:

för tekniska byrån: Blomquist, E. E., civilingenjör;

» socialhjälpsbyrån: Nordström, G. H., fil. d:r;

» kanslibyrån (biträder även inom första avdelningen): Arvas, C. G. B.,
jägmästare;

» planläggningsbyrån: Lingren, W., jur. kand.;

» sektionen för handläggning av tekniska frågor i samband med beredskapsarbeten:
Blomberg, D., byråingenjör.

För handläggning av vissa ärenden örn värnpliktslån m. m. skall jämlikt
Kungl. Maj:ts föreskrift från och med den 15 september 1940 finnas en särskild
delegation med kommissionens ordförande och chef som delegationens
ordförande samt två andra av Kungl. Majit särskilt utsedda medlemmar,
en av dem tillika vice ordförande i delegationen. Till medlemmar av delegationen
hava förordnats ombudsmannen A. Pettersson i Västerås, tillika
vice ordförande i delegationen, och led. av II kamm. fru Elsa Johansson i
Norrköping med byråchefen C. W. Curtman som suppleant.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1942 skall vidare inom arbetsmarknadskommissionen
finnas en särskild delegation för handläggning av vissa
ärenden angående inköp av gatsten för statens räkning. Delegationen utgöres
av arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ordförande
i delegationen, samt fyra andra av Kungl. Majit särskilt utsedda medlemmar
jämte två suppleanter. Till medlemmar i delegationen ha utsetts
landshövdingen M. Jacobsson, tillika vice ordförande, byråchefen i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen E. G. Braune, direktören V. Kullgren, Uddevalla, och
förtroendemannen O. W. Karlsson, Göteborg, samt till ersättare för Kullgren
ingenjören S. Mattsson, Göteborg, och till ersättare för Karlsson ombudsmannen
O. Nilsson, Göteborg.

Lokal: Döbelnsgatan 18; tel.: Arbetsmarknadskommissionen; adress:

Stockholm 19.

Hill. lill riksd. pral. 1943. 1 sami.
It iksd iigsbcrä Wolsen.

12

178 Riksdagsberättelsen.

II S: 2 2. Medicinalstyrelsens materielnämnd (1940: 28; 1941: II 2; 1942: II 2).

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 januari 1941.

Ledamöter:

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B., lasarettsläkare;

Hellström, N., f. d. professor;

Natt och Dag, B. H., major;

Svensson, S. E., apotekare;

Welander, L. A. E., apotekare.

Kanslichef:

Blom, S. D., byrådirektör.

Sekreterare:

Akesson, E. K., notarie.

Lokal: Holländargatan 17; tel. 11 88 18.

Angående nämndens uppgifter, se 1942: II S 2.

Nämnden har sammanträtt i regel en gång i veckan. För beredning av vissa
större ärenden har nämnden inom sig utsett fem utskott — ett arbetsutskott,
ett organisationsutskott för utredning av bland annat frågor rörande den
framtida beredskapen på sjukvårdens område, ett utskott för behandling av
ärenden angående omsättning av läkemedel, som inköpts och lagrats genom
statens försorg, ett utskott för utredning av frågor beträffande tillverkning
inom landet av läkemedel och sjukvårdsmateriel samt ett utskott, som har
till uppgift att verka för besparingsåtgärder vid sjukhusen beträffande läkemedel
och sjukvårdsmateriel, som på grund av begränsade anskaffningsmöjligheter
böra bliva föremål för sådana åtgärder.

Inom nämnden har fr. o. m. den 8 juni 1942 inrättats en särskild avdelning
för utrikeshandelsärenden.

Under april och oktober har materielnämnden låtit inventera landets förråd
av läkemedel och förbandsgas samt vissa andra sjukvårdsartiklar av betydelse
för sjukvården inom landet. Med ledning av de uppgifter, som erhållits
genom dessa inventeringar, har materielnämnden vidtagit åtgärder för
att säkerställa tillgången på viktiga läkemedel m. m. antingen genom import
eller genom inhemsk tillverkning. Sammanställningar av uppgifter rörande
de i april verkställda inventeringarna hava, jämte redogörelser, överlämnats
till chefen för socialdepartementet den 13 maj (förbandsgas och sjukvårdsmateriel)
och den 17 juni 1942 (läkemedel). Sammanställningar jämte redogörelser
för resultatet av de i oktober verkställda inventeringarna komma att
överlämnas under den närmaste tiden.

Det av nämnden under år 1940 påbörjade och under år 1941 avsevärt utvidgade
arbetet med insamling av inhemska drogväxter har fortgått efter
samma riktlinjer som tidigare. Materielnämnden har under år 1942 låtit trycka
och distribuera en ny upplaga av broschyren »Samla medicinalväxter».
Odlingen av medicinalväxter har under år 1942 fått ökad omfattning. Sålunda
har, efter framställning av nämnden, odling av medicinalväxter påbörjats

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

179

bl. a. vid Statens försöksgård Ugerup, sedan Kungl. Majit anvisat medel för II S:
bestridande av kostnader för denna odling.

Tillgången på röntgenfilm för sjukvårdens räkning har tills vidare säkerställts
dels genom import och lagring av röntgenfilm enligt avtal mellan raaterielnämnden
och vederbörande importörer samt enligt överenskommelse
med statens reservförrådsnämnd, dels genom inhemsk tillverkning av röntgenfilm
i viss utsträckning.

Åtgärder hava vidtagits för omsättning av läkemedel, som inköpts och lagrats
för försvarsmaktens räkning.

Den under år 1941 påbörjade utredningen rörande sjukhusens standardiseringskommittés
och centrala sjukhusarkivets ställning är i det närmaste
avslutad. Utkast till förslag i ärendet har av nämnden utarbetats och tillställts
vederbörande intresserade organ för yttrande den 31 mars 1942. Definitivt
förslag torde kunna framläggas i början av år 1943.

Av nämnden i december 1941 påbörjad upphandling av utrustning för
100 st. provisoriska förlossningshem, avsedda att tagas i anspråk vid utrymning,
har avslutats under första halvåret 1942.

övriga av nämnden under år 1942 verkställda upphandlingar hava huvudsakligen
avsett anskaffning av materiel för nya vårdplatser samt av luftreningsaggregat
till skyddsrum och lokalalarmcentraler vid beredskapssjukhus.
Vidare har nämnden i november 1942 påbörjat anskaffning av viss
kompletterande utrustning för beredskapssjukhus på grundval av de senaste
erfarenheter, som gjorts inom sjukvården i krigförande länder.

Åtgärder hava vidtagits för säkerställande av tillgången på elektrisk reservkraft
för uppehållande av röntgendriften vid beredskapssjukhusen genom
anskaffning av s. k. nödströmsaggregat eller genom framdragning av
extra servisledningar.

Nämnden har under året behandlat i runt tal 1,000 ansökningar örn licens
för export av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

3. Statens utrymningskommission (1941:11 3; 1942:11 3).

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad den 13 april 1940
(Sv. förf.-sami. nr 297); ändrad lydelse den 28 juni 1941 (Sv. förf.-saml.
nr 590).

Ledamöter:

Zetterquist, A. F., polisintendent, ordförande;

Elmgren, B. F., Överlärare, led. av I kamm., vice ordförande (fr. o. m. den
27 februari 1942);

Höjer, Signe, fru;

Landgren, J., byråchef (avliden den 14 februari 1942);

Löfgren, K. H. F., barnavårdsinspektör, sektionschef;

Persson, P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Wahlbäck, J. M., hovrättsassessor (fr. o. m. den 27 februari 1942).

180

Riksdag sberättelsen.

II S: 3 Vid utrymningskommissionens sida är ställd en rådgivande nämnd, bestående
av personer med erfarenhet inom olika verksamhetsområden, som
äro av betydelse för kommissionens arbete.

Kanslichef:

Mossberg, E., e. o. hovrättsassessor (t. o. m. den 31 augusti 1942);
Hultström, L. A. I., jur. kand. (fr. o. m. den 1 september 1942).

Lokal: Hantverkargatan 21; tel. 52 02 20 (rikssamtal), 52 06 00 (lokalsamtal)
.

Angående kommissionens uppgifter, se 1941: II S 3 och 1942: II S 3.

Kommissionen har under året fortsatt planläggningsarbetet för utrymning.
Planläggningen har utsträckts till nya orter och områden, varjämte de tidigare
uppgjorda planerna fullständigats och reviderats i den mån utvecklingen
föranlett härtill. Fortsatt anskaffning av materiel för de planerade
förläggningarna för inkvartering har ägt rum i avsevärd omfattning.

Genom beslut den 13 februari 1942 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommissionen
att inom kommuner, där kommissionen finner det särskilt angeläget
att förberedelser vidtagas för inkvartering och bespisning av dem, vilkas
bostäder förstörts eller eljest blivit obeboeliga till följd av krigsåtgärd,
handhava planläggningen samt utöva den centrala ledningen och övervakningen
av härför erforderliga åtgärder. I anledning härav har planläggningen
av den s. k. socialtjänsten igångsatts. Viss anskaffning av materiel för denna
har ägt rum.

Genom beslut den 12 juni 1942 bär åt kommissionen uppdragits att tillsammans
med socialstyrelsen handhava ledningen av den i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition den 15 maj 1942 igångsatta verksamheten för
främjande av sommarvistelse på landet för barn från städer och andra tättbebyggda
samhällen. Beredning och expedition av ifrågavarande ärenden
har skett inom kommissionens kansli.

Finansdepartementet.

1. Statens krisrevision (1941: II 2; 1942: II 2).

Ledamöter tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari och den 6
december 1940 (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1940), den 28 juni
och den 12 december 1941 samt den 23 oktober 1942:

Blomquist, R., direktör, ordförande;

Bergvall, J. H., direktör, led. av II kamm. (t. o. m. den 23 oktober 1942);
Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 24 oktober
1942);

Bohlin, L. T., auktoriserad revisor (t. o. m. den 19 mars 1942);
von Dardel, F., överdirektör;

Engfors, S., bankdirektör;

De centrala krisorganen: Finansdepartementet.

181

Falkman, O. C. A., direktör; II Fl: Af

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lindberg, E. H., redaktör, led. av II kamm.;

Persson, G., lantbrukare, led. av II kamm.

Kanslichef:

Cardelius, E. C. F., e. o. sekreterare hos allmänna lönenämnden (fr. o. m. den
1 augusti 1942).

Instruktion för revisionen utfärdad den 16 februari 1940 (Sv. förf.-sami.
nr lil).

2. Valutakontoret (1941: II 3; 1942: II 3).

Enligt 2 § instruktionen för valutakontoret, utfärdad den 25 februari 1940
(Sv. förf.-sami. nr 125), utgöres dess styrelse av riksbankschefen med vice
riksbankschefen som personlig suppleant, samt ytterligare högst sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl. Majit.

Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.

Den 15 februari 1940 och den 22 maj 1942 av Kungl. Majit förordnade ledamöter
av valutakontorets styrelse (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari
1940):

Dahlberg, K., f. d. häradshövding;

Hammarskjöld, D., statssekreterare;

Lundberg, S. E., direktör, led. av II kamm.;

Nylander, O. E., landshövding (t. o. m. den 21 maj 1942);

Lundgren, Th., konsul (fr. o. m. den 22 maj 1942).

3. Centrala omsättningsskattenämnden (1942: II 4).

Den i 19 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt
omförmälda centrala omsättningsskattenämnden har genom
Kungl. Maj:ts förordnande samma dag erhållit följande sammansättning (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1941):

Hagander, J. O., häradshövding, ordförande;

Wigert, A., landskamrerare, vice ordförande;

Lindqvist, J. L., direktör;

Törnqvist, G., professor;

Wingård, E., revisionschef.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Majit den 3 januari
1941 utsett för Wigert t. f. taxeringsintendcnten T. H. F. Hjolman, för Lindqvist
direktören E. F. Hellstedt, för Törnqvist fabrikören N. II. Cervin och för
Wingårdh lantbrukaren C. O. 11. Andersson.

4. Krigskonjunkturskatterådet (1942: II 5).

Ledamöter, tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940) och den 13 mars 1942:

Quensel, N. J. E., president, ordförande;

182

Riksdagsbc rättelsen.

H Fi: 4 Lundvik, V., landshövding (t. o. m. den 12 mars 1942);

Hedelius, F. E. O., kammarrättsråd (fr. o. m. den 13 mars 1942);

Sivert, E. D., kammarrättsråd;

Söderlund, G., direktör.

Till suppleant för Söderlund har Kungl. Majit den 27 november 1942 förordnat
hovrättsrådet B. Lindskog.

Enligt direktiven skall krigskonjunkturskatterådet bereda frågor rörande
eftergift beträffande krigskonjunkturskatt.

5. Centrala krigskonjunkturskattenämnden.

Den i 32 § förordningen den 19 juni 1942 (nr 409) om krigskonjunkturskatt
för år 1942 omförmälda krigskonjunkturskattenämnden har enligt Kungl.
Maj:ts förordnande den 30 juni 1942 erhållit följande sammansättning:

Edén, N., f. d. landshövding, ordförande;

Rosenqvist, K. E. E., kammarrättsråd, vice ordförande;

Browaldh, E., bankdirektör;

Brunes, L., kamrerare;

Eklund, J., direktör;

.leif, O., auktoriserad revisor;

Persson, E., direktör;

Pettersson, T., direktör;

Stensgård, A. H., direktör;

Strindlund, G., överdirektör.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t samma dag utsett
för Rosenqvist docenten E. F. Lundberg, för Browaldh direktören I. Olsson,
för Brunes kassören A. W. Strand, för Eklund direktören O. Baeckman,
för Jelf auktoriserade revisorn E. Rybeck, för Persson professorn P. L. Nanneson,
för Pettersson direktören B. Ljungberger, för Stensgård led. av II
kamm. K. Hj. Gustafson samt för Strindlund länsjägmästaren A. E. Nyblom.

Folkhushålhiingsdepartemcntet.

1. Statens reservförrådsnämnd (1940: 4; 1941: I 2; 1942: II 1).

Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (Sv. förf.-saml. nr
754).

Ledamöter:

Gärde, A. B., landshövding, ordförande;

Holmberg, G. A., direktör;

Nauckhoff, S. A. G., direktör;

Nylander, O. E., landshövding (t. o. m. 31 december 1942) ;

Wehtje, W., direktör.

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet. 183

Verkst, direktör:

Kindgren, R., f. d. kapten.

Vice verkst, direktör och sekreterare:

Lamberth, C. L., t. f. sekreterare i kommerskollegium.

Lokal: Smålandsgatan 12; tel. 23 06 65.

2. Statens krigsförsäkringsnämnd (1940: 5; 1941: II 6; 1942: II 2).

Tillsatt av Kungl. Majit den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter
angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig
krigsförsäkring m. m.

Ledamöter:

Lindeberg, S. J., bankinspektör, ordförande;

Landberg, C. E., kommerseråd, vice ordförande;

Ekman, J. L., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Lange, E. R., assuransdirektör;

Rogberg, N., assuransdirektör;

Östrand, D. O., byråchef;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;

Henriques, E., advokat, tillika sekreterare.

Den 7 november 1941 förordnades f. d. justitierådet C. A. R. Eklund och
sjötekniske konsulenten hos kommerskollegium, sjökaptenen B. G. Bergström
att efter kallelse av ordföranden inträda såsom ledamöter av nämnden i fall,
då annan ledamot på grund av jäv icke må deltaga i behandlingen av viss
fråga.

Lokal: Kungsgatan 6; tel.: Krigsförsäkringsnämnden.

3. Statens industrikommission (1940: 6; 1941: II 7; 1942:11 3).

Tillsatt av Kungl. Majit den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 787; ändringar se Sv. förf.-saml. 1940 nr 582).
Ledamöter:

Söderlund, G., direktör, ordförande och chef (tjänstledig fr. o. m. 1 oktober);
Hedulff, E. N:son., överdirektör (vice ordförande och chefens ställföreträdare
t. o. m. 31 mars);

Schwartz, S. G., direktör (vice ordförande och chefens ställföreträdare fr.
o. m. 1 april t. o. m. 30 september, t. f. ordförande och chef fr. o. m.
1 oktober);

Silverstolpe, II. G. M., disponent (t. o. m. 30 juni samt fr. o. m. 1 oktober, vice
ordförande och chefens ställföreträdare);

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Rausing, R., direktör;

Sundfeldt, B., civilingenjör;

Ericson, G. H., generaldirektör (t. o. m. 30 juni);

II Po

184

Riksdagsberättelsen.

Il Fo: 3 Kleman, C., direktör (fr. o. m. 1 februari);

Carlborg, P. A. H., kommerseråd (fr. o. m. 1 juli).

Ledamöter i kommissionens råd:

Bergengren, A. G., direktör;

Berggren, H. A., målarmästare;

Ehrnberg, G. Th., direktör;

Engkvist, O. Th., byggmästare;

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Jensen, O., agronom;

Johansson, C. A. A., verkst, direktör i kooperativa förbundet;

Johansson, I. S., lantbrukare;

Lilliehöök, Eleonore M., fru;

Lindskog, H., ingenjör;

Nyström, P. E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Wehtje, E., direktör;

Westerberg, S. Axelsson, direktör;

Westerlund, O., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Avdelningschefer:

för järnavdelningen: Carlborg, P. A. H., kommerseråd (t. o. m. 30 juni);
Wahlström, S. L., bergsingenjör (fr. o. m. 1 juli);

* verkstadsavdelningen: Leire, G. J:son, direktör;

» metallavdelningen: Jonson, G. R., bergsingenjör;

» kemiska avdelningen: Winbladh, R. Th. B:son, docent;

» textilavdelningen: Paues, E. W„ direktör;

» läderavdelningen: Hallström, E., direktör;

* krigsindustriavdelningen: Leire, G. J:son, direktör (fr. o. m. 24 ok tober)

;

* byggnadsavdelningen: Sandberg, A. E., direktör;

* skogsindustriavdelningen: Walner, H„ direktör (t. o. m. 31 juli):

Ekman, P. W., direktör (fr. o. m. 1 augusti).

Kanslichef:

Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare.

Lokal: Sveavägen 44; tel.: Industrikommissionen; läderavdelningen: S.
Blasieholmshamnen 4; tel.: 23 45 30.

4. Statens livsmedelskommission (1940: 11; 1941: II 8; 1942: II 4).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 788).

Ledamöter:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande och chef;
för produktionsavdelningen:

Johansson, R., lantbrukare, vice ordförande och chefens ställföreträdare;

för varuomsättningsavdelningen:

Cederlund, C. F., direktör;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementct.

185

för konsumtionsavdelningen:

Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm.;
för allmänna avdelningen:

Hovgård, T. Ä., föreståndare för lantbruksskolan i Bollerup;

Ledamöter i kommissionens råd
för produktionsavdelningen:

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Ekström, B., landstingsman;

Flytström, A. Th., sekreterare;

Johansson, J. H., hemmansägare;

Liedberg, G. G., godsägare, led. av II kamm.;

Schälander, E. A., lantbrukare (fr. o. m. 17 oktober);

för varuomsättningsavdelningen:

Börjesson, J. A., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Molander, H., ordförande i Svenska livsmedelsindustriarbetareförbundet (fr.
o. m. 31 januari);

Myrgren, H., ordförande i Svenska ostkustfiskarenas centralförbund (fr. o.

m. 31 januari);

Norenberg, C. W., konsul;

Olin, G., direktör;

Ringborg, H. G., förvaltare;

Utbult, K. B., ordförande i Svenska västkustfiskarenas centralförbund (fr. o.
m. 31 januari);
för konsumtionsavdelningen:

Abramson, E. L., professor;

Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;

Jansson, Linnea, fru (fr. o. m. 31 januari);

Neumuller, Margareta, husmoder vid Karolinska sjukhuset;

Osvald, Ingrid, inspektris;

Svensson, Gärda, fru;

Wiklund, Gertrud, fru;
för allmänna avdelningen:

Beck-Friis, G. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Borgström, N. O. G. .1., verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Garlborn, C. Ilj., direktör;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Lindberger, A., redaktör (fr. o. m. 17 oktober);

Möller, K., direktör;

Sträng, G., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet (fr. o. m. 17 oktober).

II Fo: 4

186

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 4 Avdelningschefer:

för produktionsavdelningen: Åkerman, E. A., professor;

» konsumtionsavdelningen: Kollberg, G. N., mantalsintendent.
Kommissionens övriga huvudavdelningar, varuomsättningsavdelningen och
allmänna avdelningen, äro uppdelade å följande sektioner och därmed sidoordnade
byråer, nämligen varuomsättningsavdelningen å en sektion för ärenden
rörande spannmål och fodermedel m. m., en sektion för ärenden rörande
matfett m. m., en sektion för ärenden rörande slaktvaror, en sektion för ärenden
rörande potatis m. m., en sektion för ärenden rörande diverse livsmedel,
en sektion för administrativa ärenden, en utrikes- och licensbyrå och en byrå
för prisclearing m. m., samt allmänna avdelningen å en sektion för ärenden
rörande kristidsstyrelserna m. m., en planläggningsbyrå, en statistisk byrå och
en upplysnings- och utredningsbyrå. En från avdelningarna fristående sektion
är juridiska sektionen.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande spannmål och fodermedel m. m.: Carlsson,
C. E. N., förste aktuarie;

» sektionen för ärenden rörande matfett m. m.: Gräslund, H., direktör;

» sektionen för ärenden rörande slaktvaror: Börjesson, J. A., direktör;

» sektionen för ärenden rörande potatis m. m.: Magnusson, R. A. Hj.,
länsassessor;

* sektionen för ärenden rörande diverse livsmedel: Tolstoy, N., sekreterare;
» sektionen för administrativa ärenden: Viklund, N., hovrättsassessor;

* sektionen för ärenden rörande kristidsstyrelserna m. m.: Magnusson, R.
A. Hj., länsassessor;

för juridiska sektionen: Söderström, O. A. V., hovrättsassessor.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

5. Statens handelskommission (1940: 12; 1941: II 9; 1942: II 5).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 november 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 805).

Ledamöter:

Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör, ordförande;

Eriksson, K., direktör, vice ordförande;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Lundvik, V. G., landshövding;

Nylander, O. E., landshövding (t. o. m. 10 april);

Sjögren, K. E., direktör;

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef;

Vinell, K. T., direktör (fr. o. m. 11 april).

Direktör:

Kördel, E. R., sekreterare hos handelskammaren i Göteborg.

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel.: Handelskommissionen.

187

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

6. Statens priskontrollnämnd (1941: II 10; 1942: II 6). II Fo: 6

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 20 juni 1941 (Sv. förf.-saml. nr 482; ändringar se Sv. förf.-saml. 1942
nr 607).

Ledamöter:

Rausing, A. R., direktör, ordförande (t. o. m. 16 augusti);

Bergvall, J. H., direktör, led. av II kamm., ordförande (fr. p. m. 17 augusti);
Lundberg, E. F., docent, vice ordförande;

Lind, A., redaktör;

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nyström, P. E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet (fr.
o. m. 20 juli);

Schmidt, C. S:son, civilingenjör (fr. o. m. 1 april);

Schroff, R., direktör;

Stålbrandt, H., direktör;

Almeby, H., affärschef.

Ledamöter i nämndens råd:

Andersson, D., lantbrukare (t. o. m. 27 mars);

Andersson, Elsa, frii;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Browall, G., direktör;

Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, Hj., direktör;

Engberg, N. F., direktör;

Engel, G. A. G., disponent;

Eriksson, Nancy, fru;

Ernmark, A. G., direktör;

Flood, Hulda, fru;

Johansson, H., direktör (fr. o. m. 28 mars);
de Laval, Märta, fru;

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., handlande;

Nilsson, H., lantbrukare (fr. o. m. 28 mars);

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Sträng, G., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet;

Söderberg, E., direktör;

Throne-Holst, H., disponent.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 augusti 1942 skall från och med den
1 september 1942 dels inom priskontrollnämnden finnas, förutom de sektioner
som tidigare inrättats, jämväl en sektion för ärenden rörande transporter,
dels ock sektionen inom nämnden för utredningar, planläggning och
publicering benämnas sektionen för utredningar och planläggning.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande järn- och metallprodukter:

Lundberg, E. F., docent;

188

Riksdag sberättelsen.

II Fo: 7 för sektionen för ärenden rörande bränslen och trävaror:
Duus-Otterström, A., forstmästare (t. o. m. 17 maj);

Rosén, R., jägmästare (fr. o. m. 18 maj);

för sektionen för ärenden rörande textilprodukter:
de Broen, J. H. G., kamrerare (fr. o. m. 11 april);

för sektionen för ärenden rörande läder och skor:

Molin, R., direktör;

för sektionen för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter:

Lindblad, O. W., direktör (t. o. m. 13 mars);

Schmidt, C. S:son, civilingenjör (fr. o. m. 1 juli);

för sektionen för ärenden rörande livsmedel:

Molin, R., direktör;

för sektionen för ärenden rörande diverse produkter:

Lindblad, O. W., direktör (t. o. m. 13 mars);

Schmidt, C. S:son, civilingenjör (fr. o. m. 1 april);

för sektionen för ärenden rörande importhandeln:

Aleson, P., köpman;

för sektionen för ärenden rörande prisövervakning:

Axén, J. H. V., bankdirektör (t. o. m. 14 juni);

Wikström, F., revisor (fr. o. m. 15 juni);

för sektionen för utredningar och planläggning:

Lundberg, E. F., docent;

för sektionen för ärenden rörande transporter:

Kamph, S., trafikinspektör (fr. o. m. 1 september).

Kanslichef:

Axén, J. H. V., bankdirektör (t. o. m. 14 juni);

Dahlin, E. H., hovrättsassessor (fr. o. m. 15 juni).

Lokal: Drottningsgatan 42—44; tel.: Priskontrollnämnden.

7. Statens bränslekommission (1941:11 11; 1942:11 7).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-sami. nr 581).

Ledamöter:

Lundh, E. A. F., jägmästare, ordförande och chef;

Pehrsson, E. G., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare:
Schwartz, S. G., direktör (t. o. m. 31 mars);

Lindberg, K. A., ordförande i landsorganisationen;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Carlsson, C., lantbrukare;

Nerell, Å. N. J., direktör.

Ledamöter i kommissionens råd:

Alm, M. F., byråchef i domänstyrelsen;

Andersson, G. K. H., direktör;

Bengtsson, D. F., ombudsman;

Bengtsson, Y., direktör;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartemcntet.

189

Berg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., ombudsman;

Englund, A., ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Gålsman, Ester, fru;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Hultman, G., f. d. överingenjör;

Johansson, R., lantbrukare;

Karlsson, K., direktör;

Ljunggren, V., direktör;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Norgren, N. O., hemmansägare;

Nyström, P. E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;

Schager, N., jägmästare;

Sundfeldt, R., direktör;

Telander, N. G., byråchef i byggnadsstyrelsen;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Wesslén, G., skogschef;

Wibom, T., major;

Östberg, Amanda, fru.

Avdelningschefer:

för planläggningsavdelningen: Christiansen, Th., bergsingenjör;

» vedavdelningen: Malmgren, E. F., byråchef;

» kolavdelningen: Ström, T. V., konsul;

» oljeavdelningen: Nyqvist, G. A., överste (t. o. m. 31 december).

Chef för sekretariatet (huvudsekreterare):

Höjer, E. W., Överjägmästare.

Lokal: Sveavägen 63; tel.: Bränslekommissionen.

8. Statens trafikkommission (1941: II 12; 1942: II 8).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 747).

Ledamöter:

Granholm, A. M., f. d. generaldirektör, ordförande och chef;

Landberg, C. E., kommerseråd, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Kring, K. G. IL, överstelöjtnant;

Nordendahl, E. IL, civilingenjör (t. o. m. 27 februari);

Paulson, A. E., distriktschef vid statens järnvägar (t. p. m. 27 februari);
Nerell, Å. N. J., direktör (fr. o. m. 28 februari);

Eriksson, C. A., åkeriägare (fr. o. m. 28 februari);

Johanson, N. E., e. o. länsnotarie (fr. o. m. 28 februari);

Andersson, G. K. H., direktör (fr. o. m. 14 november).

LI Fo: 8

190

Riksdagsberåttelsen.

II Fo: 8 Ledamöter i kommissionens råd:

Andersson, G. K. H., direktör (fr. o. m. 28 februari t. o. m. 13 november);
Borgström, N. O. G. J., verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Byström, C., ombudsman;

Corneliusson, S., ombudsman;

Dieden, G., hamndirektör;

Ekman, J. L., direktör;

Gehlin, B., major (fr. o. m. 28 februari);

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Hoogland, H., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Johansson, B., ombudsman;

Lindberg, C., ombudsman, led. av II kamm.;

Lindskog, H., ingenjör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Lundqvist, Hj., direktör (fr. o. m. 28 februari);

Nerell, Å. N. J., direktör (t. o. m. 27 februari);

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Osvald, G. S., sjökapten;

Persson, E., direktör;

Reifors, Å., direktör (fr. o. m. 28 februari);

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Waller, P., skeppsredare;

Westerberg, P. O., direktör;

Wijkander, R. T., direktör.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 augusti 1942 har i stället för sektionen
för ärenden rörande motorfordonstrafiken från och med den 1 september
1942 inrättats en sektion för ärenden rörande det till förfogande stående motorfordonsbeståndets
utnyttjande i kristidens trafik (biltrafiksektionen) samt
en sektion för ärenden rörande motorfordonsbeståndets storlek, utrustning
och förseende med drift- och underhållsmedel (motorfordonssektionen).
Kanslichef:

Gemzell, Chr., revisionssekreterare.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna:
Osvald, G. S., sjökapten (t. o. m. 31 mars);

Waera, B., direktör (fr. o. m. 1 april);

för sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:
Johanson, G. H., bokhållare;

Brinck, P. E. H., byråassistent (ställföreträdande chef fr. o. m. 4 december);

för sektionen för ärenden rörande motorfordonstrafiken:

Lundeberg, E. C. K., förste byråingenjör (t. o. m. 31 augusti);

De centrala krisorganen: Folkhusliållningsdepartementet.

191

för biltrafiksektionen:

Lundeberg, E. C. K., förste byråingenjör (1 september—14 oktober);
Fogelberg, S. G. H., direktör (fr. o. m. 15 november);

för motorfordonssektionen:

Fredriksson, T. A. A., major (fr. o. m. 1 oktober).

Sektionen för ärenden rörande utrikes sjöfarten förestods t. o. m. 31 mars
av direktören H. Hoogland och skeppsredaren P. Waller gemensamt. Fr. o.
m. 1 april förestås sektionen av Hoogland och skeppsredaren T. Pettersson
gemensamt.

De särskilda sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 3 oktober
1941 av chefen för folkhushållningsdepartementet tillkallats för att biträda
trafikkommissionen vid verkställande av undersökning rörande reglering av
motorfordonstrafiken, hava under år 1942 varit:

Andersson, IL, lantbrukare;

Barth, C. E., skogschef;

Hulterström, A. N. O., länsnotarie;

Källberg, H., åkeriägare;

Nathorst, C.-B., civilingenjör;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Nylander, A., civilingenjör.

Trafikkommissionen har efter samråd med ovannämnda sakkunniga till
Kungl. Maj:t inkommit dels den 21 februari 1942 med utlåtande över en av
länsnotarien O. Hulterström m. fl. verkställd utredning angående centralisering
av den yrkesmässiga lastbilstrafiken, dels ock den 16 mars 1942 med utlåtande
över en av direktören Å. Reifors m. fl. verkställd utredning beträffande
åtgärder för utnyttjande av personbilsringar för godstransporter.

De sakkunnigas uppdrag är därmed slutfört.

Stockholms slott den 4 januari 1943.

II Fo: 8

GUSTAR

K. G. Westman.

192

Riksdagsberättelsen.

Bilaga A.

Under år 1942 beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål	Beslu-tets dag	B	e 1 o p p kronor
Dramatiska teatern...................	19/s	42,500	—
T> > ...................	8/5	2,250	—
> > ...................	19/s	150,000	—
* * ...................	9/io	59,000	—
* » ...................	“/«	150,000	—	403,750: -
Folkets parkers centralorganisation............	13/2			166,000: -
Gävleborgs läns orkesterförening.............	19/e	50,000	—
> > » .............	V» 0	3,950	—	53,950: —
Göteborgs lyriska teater.................	10A	22,000	—
> > > ................	19/e	120,000	—
> > » ................	9/io	34,000	—
> > J> ................	X1/12	120,000	—	296,000: -
Göteborgs orkesterförening................	19/6	35,000	—
> > ................	10/7	9,600	—
> > ................	U/l2	30,000	—	74,600: -
Göteborgs stadsteater..................	“/*	21,200	—
> > ..................	6/6	11,600	-
» > .................*	19/e	75,000	—
> > ..................	9/io	28,000	—
> > ..................	*VlJ	75,000	—	210,800:-
Hallands folkhögskolas principalförening.........	19/s			50,000: -
Humanistiska fonden..................	“/lä			250,000: —
Hälsingborgs stadsteater...............•	ls/*	5,000	—
2> > ................	19/«	57,000	—
> > ................	9/io	6,500	—
> > ................	11/l2	58,000	—	126,500: —
Höglandsskolan, stiftelsen................	so/l			15,000: —
I 6:s soldathem, föreningen...............	19/e			35,000: -
Konsertföreningen i Stockholm ..............	>	70,000	—
» > > ..............	,0/7	11,250	—
> > > ..............	u/u	100.000	—	181,250: -
Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige.......	as/,	55,000	—
> 1 >> T> .......	11/l2	55,000	—	110,000:-

Lotterimedel.

193

; Ändamål	Beslu-tets dag	B	e 1 o p p irenor
Malmö konserthus...................	lV	7,500:	—
> > ...................	ll/l2	25,000:	—	32,500: -
Musikaliska akademien.................	>			3,000: —
Nordiska museet....................	I9/e			20,000: —
Nordvästra Skånes orkesterförening............	>	50,000	—
> > > ............	2/io	3,950	—	53,950: —
! Norra Södermanlands folkhögskola u. p. a., föreningen . . .	19/e			55,000: —
j Norrbottens läns arbetsstugor, stiftelsen..........	>			50,000; —
Norrköpings orkesterförening ..............	>	50,000	—
, . .............	Vid	3,950	—	53,950: —
Operan........................	ls/a	115,000	—
	7»	6,300	—
	l9/e	500,000	—
!	9/io	156,000	—
	“/«	500,000	—	1,277,300: -
Riksförbundet för bildande konst ............	>			15,000: —
i Riksteaterns publikorganisation.............	l9/6	175,000: —
> > .............	11 lii	175,000: -	350,000:-
Soldaternas vänner i Halmstad, föreningen........	19/«			35,000: -
Svenska dramatikers studio...............	>			2,000: —
Sveriges körförbund..................	U/l2			10,000: -
Sveriges orkesterföreningars riksförbund..........	I9/e	45,000: -
> > > ..........	u/u	50,000: —	95,000: -
Utlandssvenskarnas förening...............	“/«			23,000: ^
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.......	19/e			2,500: -
Västra Sveriges arbetares folkhögskola, föreningen.....	>			50,000: -
Ynglingaföreningen Libanon, Göteborg..........	>			20,000: —
Ystads soldathem, stiftelsen...............	>			35,000: —
Zanders medico mekaniska gymnastik, aktiebolaget.....	!4/<			6,500: —
Önnestads folkhögskola.................	19/o			50,000:-
	Summa kronor	4,212,550: -

Bih. till riksd. prof. 19i3. 1 sami.

Riksdagsberättelsen.

13

194

Riksdagsberättelsen.

Uppgift å kolli -

jn stilie -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1941	1942	1943	so/. 1941
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1942.1
Sakkunniga för översyn av lagstiftningen om fri rätte-
gäng....................	—	23	1	—	1,770	7,955
Sakknnniga för utredning angående polismans rätt
att bruka våld, m. m.3.............	—	—	2	—	—	—
Sakkunniga för utredning angående ändringar i lösen-
och stämpelförordningarna...........	—	—	3	—	—	—
Summa kr.				—	1,770	7,955
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1943.1
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-
hindra förorening av vatten och luft samt rörande
rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar . .	10	6	5	77,173	—	—
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-			6	2,180
lagstiftningens område3......•.......	11	7	—	—
Straffrättskom nättén...............	12	8	7	84,017	25,188	—
1938 års patentutredning*............	14	9	8	28,070	4,626	1,884
Strafflagberedningen...............	15	10	9	53,483	8,058	1,525
Auktorrättskommittén.............	16	11	10	5,207	1,667	—
Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937	18	12	11	788
års lagstiftning örn allmänna handlingars ofientlighet	—	—
Ungdomsvårdskommittén6............	20	14	13	5,386	1,956	1,836
1939 års utlänningssakkunniga6..........	21	15	14	4,298	—	—
Fastighetsbildningssakkunniga7..........	22	16	15	67,555	5,496	—
Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken.....	—	20	19	—	1,267	—
Sakkunnig för fortsatt utredning angående revision			20		1,416
av strafflagen för krigsmakten.........	—	21	—	—
Sakkunniga för revision av stadsplanelagstiftningen8	—	22	21	—	2,892	8,113

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 april 1942 skola kostnaderna bestridas från andra,

**> * i > 1 > > > > >

3	>	»	>	»	»	16 oktober	1936	>	>	>	>
4	>	>	• >	>	>	17 juni	1938	>	>	»	>
&	>	>	»	>	>	9 juni	1939	>	>	>	>
6	>	>	>	>	>	9 juni	1939	>	>	>	>
7	>	>	)	>	>	9 juni	1939	>	»	>	>
8	>	>	>	>	>	28 november 1941	>	>	»	»

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

195

mittékostnader.

Bilaga B.

departementet.

I 8	9	to	11	12	13	14	15	16
	U	t g i	r t e
Vi 1941—1“/« 1942	Vi—8,/u 1942	Beräknad totalkostnad t. o. m. S1/n 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning fSr mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		Vi-16/n	16/ll-Sl/12
		727			10,452	6,072	3,342	19,866
—	—	—	—	—	—	1,922	1,450	3,372
—	—	—	—	—	—	120	822	942
"		727			10,452	8,114	5,614	24,180
				7,552	7,552			84,725
1,347 1U0	6,325 10,535	1,395 2,428 942	8 51 471	2,045	26,583 12,843 25,989 3,180	14,429 5,125 11,215 2,149	5,765 2,750 6,800 250	2,180 130,794 48,788 97,487 10,786
130	10,135	982	—	—	15,039	10,140	6,567	788 37,132 4.298 131.315 1,767
29,204	_	128	—	2,000	36,828 1,267	16,027 250	10,905 250
9,994	—	639	1,645	1,000	1,416 24,283	180 16,966	7,530	1,596 48,779

gärde och femte huvudtitlarnas kommittéanslag med tredjedelen från vartdera anslaget.

och åttonde
» tionde

femte och åttonde
och femte
> nionde
femte och sjätte

hälften
>

tredjedelen

hälften

>

tredjedelen

196

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Sakkunniga f5r utredning av frågan om skydd för anförtrodd egendom.............. Utredning angående lagstiftning rörande åtgärder i	—	—	22	—	—	—
syfte att förhindra spekulation i vattenkraft . . .	—	—	23	—	—	—
Summa kr.				328,157	52,566	13,358
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1942.1
Sakkunniga för omorganisation av förmynderskaps- vården i Stockholm.............. Sakkunniga för utredning angående vissa grundlags-	13	1	—	2,775	—	780
frågor ....................	17	2	—	5,895	—	—
Summa kr.				8,670	—	780
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/ 142 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-
den inom departementet m. m.
Ersättning till revisionssekreteraren M. Wijnbladh för
biträde med överarbetning av lagbered-ningens förslag till aktiebolag . . .	_	_		_
> > presidenten G. Bendz för biträde vid
utredning rörande uppförande av en hovrättsbygjjnad i Göteborg ....	_		_	_	_
> » byråchefen A. von Zweigbergk för bi-
träde med utredning rörande vissa frågor örn illojal konkurrens, m. m. .	_	_		_	_
> > rådmannen H. Lech för biträde vid
utredning av frågan om revision av avlöningsbestämmelserna för den civila personalen vid krigsdomstolarna . . .
> » professorn N. von Hofsten för biträde
vid utarbetande av förslag till lag om sterilisering............	_	_	_	_	_	_
» > tryckfrihetsnämnden........ > > följande personer för biträde med ut-				—	—	—
förande av vissa av departementsche-fen till dem överlämnade utrednings-uppdrag: häradshövdingen 0. Thnlin.....
hovrättsrådet N. Regner......	—	—	—	—	—	—
> N. Beckman.....	—	—	—	—	—	—
> H. Zetterberg ....	—	—	—	—	—	—
hovrättsfiskalen B. Widegren ....	—	—	—	—	—	—
> > följande personer för vissa arbeten
inom departementet: kanslirådet I. Myrberg.......	_	_	_	_
förste amanuensen G. Lindencrona .	—	—	—	—	—	—
Kostnader för tryckning av viss del av processlag-
beredningens förslag till rättegångsbalk	—	—	—	—	—	—
> > tryckning av P. M. angående hyres-
reglering.............	—	—	—	—	—	—
> i samband med överläggningar rörande
skärpt gränsbevakning ........	—	—	—	—	—	—
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet
tillkallade sakkunniga.............	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

197

8	9	10	li	12	13	14	15	16
_	_	___	_	_	_	_	2,600	2,600
—	—	—	—	—	—	—	1,600	1,600
40,775	26,995	6,514	2,175	12,597	154,980	76,481	45,017	604,635 •
					780			3,555 i
—	—	—	—	1,928	1,928	—	—	7,823
				1,928	2,708			11,878 J
—	—	—	—	—	15,618 165	—	—	—
—	—	—	—	—	2,308 1,801	—	—	—
—	—	—	—	r	123 1,153	—	—	—
					15,087
—	—	—	—	—	5,490 7,739 15,089 698	—	—	—
	—		—	—	=	—	—
—	—	—	—	—	100 800 2,912	—	_	_
—	—	—	—	—	1,313 90 8,000	—	—	—
				I	_	_
—	—		—		78,486	—		-

198

Riksdagsberåttelsen.

Utrikes -

1	2	3	4	6	6	7 (
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning	1941	1942	1943	t. o. m. 8> 1941	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1942.1
Nämnden för reglering av baltiska ersättningsanspråk	—	1	1	—	—	—
Summa kr.				—	—
B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1943.1 Understödsnämnden för rysslandssvenskar.....			2
Summa kr.				—	—	—
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/42 bestridda kostnader för sakkunniga bi-träden inom departementet m. m. Jnstitierådet A. Bagge för viss utredning.....
Summa kr.				—	—	—

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

199

departementet.

8	9 1	10 |	11 1	12	13	14	15	16
U t g i	f t e	r
	V» 1941	-s°/e 1942			Vv—al/i3 1942	Beräknad
Ersättning för nastad e avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-	Summa	Verk- ställda	Beräk-nade ut-	totalkostnad t. o. m. 31/i« 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14,
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	der, hyror, skrivmate-rialier m. m .)	utgifter Vt—16/ ii	gifter 1#/it—»‘/u	och 15) .
						3,695		3,695
—	—	—	—	—		3,695	—	3,695
						1,050	825	1,875
—	—		—	—		1,050	825	1,875
					400
—	—	—	—	—	400	|	—	—

200

Riksdagsberättelsen.

Försvars -

1	2	1 3	1 4	5	6	7
	Kommitténs
	berättelsen		1
Kommitténs benämning	1941	1 1942	1943	t. o. m. s> 1941	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer gom avslutat sin verksam-het under 1942.1 Utredning om sammanslagning av marinens sjuk-husvård i Karlskrona med Blekinge läns lands-tings sjukhusvård.............		10	i	1,436	1,194	2,300
1 1941 års försvarsutredning..........	—	11	2	—	—	27,925
j 1941 års krigsfamiljebidragskommitté.....	—	12	3	—	6,000	16,546
i 1941 års militära förvaltuingButredning ....	—	13	4	—	2,520	8,532
1941 års utredning angående samvetsömma värn-pliktiga .................	_	14	5		1,632	2,520
Utredningen rörande omorganisationen av fäst-ningspolisen i Boden............	_	16	6		1,433
| 1942 års försvarsberedning..........	—	—	7	—	2,356	2,620
1942 års militära bolagsordning.......	—	—	8	—	—	1,472
j 1942 års reservbefålssakknnniga........	—	—	9	—	—	—
Försvarsväsendets tryckeriutredning......	—	—	10	—	—	—
Summa kr. 1 B. Kommittéer som fortsätta sin verk-samhet rid ingången av 1943.1 1940 års militära byggnadsutredning.....	9	9	11	1,486 62,960	15,13a 14,856	61,915 43,045
Försvarsväsendets tandvårdsutredning.....	—	15	12	—	1,508	360
Utredningen rörande om- och tillbyggnad av gar-nisonssjukhuset i Boden..........	_	17	13			1,862
Militära expeditionstjänstkommittén......	—	—	14	—	6,428	2,643
Utredning rörande tillgodoräkning av viss värn-pliktstjänstgöring för civil verksamhet ....	_	_	15		1,656
1942 års militära reparationstjänstutredning . .	—	—	16	—	672	594
Sjöförsvarets utbildningskommission......	—	—	17	—	1,812	—
Försvarsväsendets ingenjörutredning......	—	—	18	—	—	—
1942 års krigsavlöningssakkunniga......	—	—	19	—	—	—
1942 års flygutredning............		—	20	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksam-het före ingången av 1942.1 Sociala försvarsberedskapskommittén......	6	1		62,960 40,471	26,932 516	48,504 330
Lantförsvarets utbildningskommission.....	7	2	—	39,346	6,810	2,586
1940 års militära socialvårdekommitté.....	10	4	—	6,275	2,100	1,760

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet,

201

departem entet.

1 8	9	10	11	12	1 13	14	15	1 16
U	t g »	f t e r						Beräknad totalkost-nad t. o. m. 81/u 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	Vt 1941-	-so/e 1942				Vt—1"/lt 1942
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga nt-gifter (tryck-nings kost-nader,hyror, skrivmateri-alier m. m.)	Samma	Verk- ställda ntg. Vt—l8/n	Beräk-nade ntg. 81/u
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
	143	539	457	500	5,133	2,821	5,000	14,390
—	1,823	209	1,192	49,419	80,568	—	—	80,568
—	416	1,508	—	17,000	41,471	12,159	—	53,630
12,794	10,785	—	7	—	34,638	—	—	34,638
826	2,363	381	_	4,286	12,008	—	—	12,008
987	—	1,515	_	170	4,105	—	—	4,105
2,500	1,099	—	—	—	8,575	—	—	8,575
_	601	—	44	500	2,617	8,164	—	10,781
_	_	_	_	_	—	12,441	1.650	14,091
—	—	—	—	—	—	4,159	1,902	6,061
17,10 7	17,280	4,152	1,700	71,875	189,115	39,744	8,552	238,847
6,426	9,718	6,434	2,213	10,246	92,938	33,715	10,825	200,438
—	—	1,732	—	1,000	4,600	5,680	3,220	13,500
_	96	308	1,422	_	3,688	2.625	5,000	11,313
—	1,981	165	2,417	6,400	20,034	17,975	12,000	50,009
5,757	_	_		300	7,713	4,592	5,500	17,805
_	—	—	—	1,000	2,266	12,515	3,365	18,146
1,554	—	33	_	1,500	4,899	15,522	4,100	24,521
_	_	_	_	—	—	2,519	10,300	12,819
_	_	_	_	_	—	1,772	6,750	8,522
—	—	—	—	—	—	4,080	2,700	6,780
18,737	11,795	8,672	6,052	20,446	186,188	100,995	68,760	363,853
	65				911			41,382
10,805	—	2,263	376	7,329	30,169	—	—	69,515
84	—	2,807	307	2	7,060	—	—	13,335

202

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Utredning för revision av gällande rekvisitions- lagstiftning................ Utredning rörande åtgärder för åstadkommande av	—	6	—	6,415	1,440	7,590
snabbare behandling av ansökningar om familje-bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen .	—	8	_	_	1,250	400
Summa kr.				92,507	12,116	12,666
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/42 bestridda kostnader för sakkun-
niga bitriiden inom departementet m. m. Vissa utredningsuppdrag inom försvarsdeparte-
mentet.................	—	—	—	—	—	—
Visst till chefen för marinen lämnat utrednings- Visst till chefen för flygvapnet lämnat utred-				—	—	—
ningsuppdrag...............	—	—	—	—	—	—
Visst till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse lämnat utredningsuppdrag1......... Ersättning till följande personer för biträde med	—	—	—	—	—	—
utförande av vissa av departementschefen till dem överlämnade utredningsuppdrag: borgmästaren M Heuman.........
kyrkogårdsföreståndare H. Claesson.....	—	—	—	—	—	—
general 0. Nygren m. fl...........	—	—	—	—	—	—
överste A. F. Berg von Linde.......	—	—	—	—	—	—
kanslirådet A. Ehrensvärd.........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.		|

1 Jämlikt Kungl. Maj:ta beslut den 24 februari 1939 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet. 203

1 8	9	10	il	12	13	14	16	16
! 219	—	316	—	1,742	11,307	—	—	17,722
_	_	_	_	48	1,698	—	—	1,698
11,108	66	6,386	683	9,121	61,146		"	143,662
| i i					34,199
_	—	-	—	—	1,492	—	—	—
—	—	—	—	—	755	—	—	-
	—	—	—	—	2,726	—	—	—
I					605
_	_	_	—	—	310	—	—	—
_	_	_	_	—	60C	—	—	—
_	_	—	_	—	1,400	—	—	—
—	—	—	—	—	420	—	—	—
—1 —	-	—	—	42,607	—		I

femte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

204

Riksdagsberåttelsen.

Social -

1	2	1 3	4	5	6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1941	1942	1943	*°/« 1941
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslntat sin verksamhet
ander 1942.1
1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga..... Sakkunnig för utredning rörande statsbidrag till	11	18	1	23,612	1,728	504
barnkrubbor och sommarkolonier m. m...... Sakkunniga för utredning rörande radioanläggningar för	18	23	2	844	—	—
polisväsendet.................	—	29	4	—	126	_
1941 års barnmorskeutredning..........	—	31	5	—	1,908	1,872
Yärmekostnadssakkunniga............	—	34	6	—	4,428	12,048
1941 års arbetstids- och butikstängningssakkunniga Sakkunnig för utredning rörande omfattningen av	—	38	7	—	4,314	1,492
kommunalborgmästare åliggande arbetsuppgifter
m. m.....................	—	39	8	—	1,014	—
Sakkunnig för fortsatt utredning rörande distrikts-
åklagarnas teoretiska utbildning........ Sakkunnig för utredning rörande bostadsbyggnads-	—	41	9	—	384	—
verksamhetens nuvarande läge och utsikter för följande år..........•.......		43	10	1,200	1,000	200
Sakkunniga för undersökning av behovet av åtgärder
för lämplig differentiering av det flyktingsklientel, som anses böra omhändertagas i förläggningar, m. m.	_	44	11	__	1,938	491
1942 års byggnad9sakkunniga för landsbygden* . . . Sakkunniga för utarbetande av tillämpningsföreskrifter	—	—	12	—	—	13,531
till lagen med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verk-samhet vid krig eller krigsfara m. m.s......			13		2,202	510
Summa kr.				25,656	19,042	80,648
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1943.1
Hembiträdesutredningen.............	4	12	14	57,118	—	_
Bostadssociala utredningen............	5	13	15	169,652	3,576	2,922
Fritidsutredningen................	7	14	16	86,487	741	1,644

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

8 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 februari 1942 skola kostnaderna bestridas från femte och nion8
1 > » > > 6 mars 1942 > > > > andra, femte,

dera anslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet

205

departementet.

8	9	10	11	12	13 |	14 |	15	16
U t g	i f t e	r
	Vi 1941—»°/e 1942			V7-sl/is 1942	Beräknad
								totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de ntg.	t. o. m. 8l/ii 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		Vi-16/!!	l6/ n—S1/is
		489		2,247	4,968			28,580
—	—	—	—	—	—	—	370	1,214
768	_	1,165	121	101	2,281	993	1,034	4,308
933	2,328	299	175	1,996	9,511	—	—	9,511
_	1,965	—	113	4,833	23,387	359	—	23,746
—	4,788	971	—	673	12,238	—	—	12,238
3,933	—	—	—	4,331	9,278	2,772	—	12,050
—	—	—	—	—	384	—	—	384
—	—	—	—	—	1,200	—	—	2,400
1,275	538	1,324	122	12	5,700	_		5,700
—	3,084	408	150	1,211	18,384	15,866		34,250
5,022		_	_	_	7,734	_	_	7,734
11,981	12,703	4,656	681	15,404	95,065	19,990	1,404	142,115
								57,118
_	_	952	145	73	7,668	2,824	1,350	181,494
98	2,182	2,074	84	2,231	9,054	12	—	95,553

de huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

sjätte, sjunde, åttonde, nionde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med sjundedelen från vart -

206

Riksdag sberättelsen.

1	2	3	4	6	6	7
1937 års arbetslöshetssakkunniga.........	8	15	17	110,071
Socialvårdskommittén..............	9	16	18	165,590	6,720	39,731
1938 års arbetarskyddskommitté.........	10	17	19	29,447	—	3,157
Utredning rörande kommnnal samverkan.....	12	19	20	18,913	—	—
Ordniugsstadgentredningen............	13	20	21	1,995	—	- .
1939 års polisutredning.............	14	21	22	33,996	1,866	15,359
1939 års stadsläkarntredning...........	17	22	23	2,474	—	—
Sakkunniga för granskning av planer för beredskaps-sjukhus m. m................	21	24	24	84	_
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för upp-nående av största möjliga enhetlighet och ratio-nalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt ................	22	25	25	12,211	1,835
Tjänsteförteckningssakknnniga för statens sinnessjuk-hus.....................	25	26	26	940	2,186	1,322
Kommittén för rågösvenskarna .........	26	27	27	4,982	—	1,533
1941 års hemortsförsvarssakkunniga........	—	30	28	—	12,263	7,557
Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter an-gående länskungörelserna............	—	32	29	_	_	_ j
Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärs-väsendet hos statens förvaltningsmyndigheter . . .	_	33	30	_	_	_
1941 års befolkningsutredning..........	—	35	31	—	15,290	34,837
Statens flyktingsnämnd.............	—	36	32	—	288	—
1941 års utskyldsstreckssakkunniga........	—	37	33	—	288	—
1941 års reumatikervårdssakkunniga .......	—	40	34	—	2,130	1,482
Sinnesslövårdssakknnniga............	—	42	35	—	1,464	—
Medicinalstyrelseutredningen...........	—	—	36	—	1,680	986
Sakkunnig för revision av handbok rörande läns-styrelsernas och dem underlydande myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara.......			37
1942 års skyddshemsutredning..........	—	—	38	—	—	—
1942 års semesterkommitté............	—	—	39	—	—	—
Utredning rörande förekomsten av politiska ytterlig-hetsriktningar inom polisväsendet i riket m. m. .	___		40	_	_	_
Sakkunniga för utredning rörande arbetsvärd åt krigs-skadade ...................	_	_	41	_	_	_
Sakkunniga för utredning rörande löneförhållandena för landskanslister och landskontorister.....	_	_	42	_	_	—
Summa kr. C. Kommittéer som imlutat sin verksamhet före ingången av 1942.'' 1937 års utredning om allmänna samlingslokaler . .				693,960 21,715	50,327	110,530
Sakkunniga för utredning av frågan om skyldigheten att vidtaga luftskyddsåtgärder vid uppförande av vattenkraftanläggning m. m...........		11			732
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/42 bestridda kostnader för sakkuuniga biträden inom departementet m. m. Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden .				21,715	732	-
Ersättning till följande personer för biträde å social-departementets rättsavdelning: | hovrättsassessorn M. Wahlbäck........ .
assessorn G. G. Thulin............	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn N. Berggren.........	—	—	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

207

8	9	10 1	il 1	12	13	14	16	16
								110,071
_	35,665	3,188	2,468	50,603	138,375	46,038	4,700	354,703
—	5,907	—	—	991	10,055	7,515	7,183	54,200
	—	—	—	—	—	—	—	18,913 1,995 83,121
3,365	_	503	1,225	7,616	29,934	12,191	7,000
	:	:	:	_	_	_	_	2,474 84
13,198		2,548		46	17,627	_	_	29,838
1,009	2,245	1,183	386	259	8,590	1,413	1,437	12,380
	_	—	_	878	2,411	815	425	8,633
23,080	18,026	8,309	1,646	4,979	75,860	24,637	10,200	110,697
29,497	5,920	1,981	2,067	21,531	111,123	44,170	20,000	175,293
		—	—	—	288	216	—	504
_	_	—	_	—	288	—	1,422	1,710
_	4,760	1,649	2,238	435	12,694	7,643	4,260	24,597
_		_	_	174	1,638	3,120	850	5,608
305	—	754	—	396	4,121	3,375	1,023	8,519
		225			225		1,350	1,575
_	_	_	_	—	—	312	—	312
—	—	—	—	-	—	—	450	450
—		—	—	—	—	4,767	2,866	7,633
—	—	—	—	—	—	956	2,829	3,785
_	—	—	—	—	—	—	450	450
70,552	74,705	23,366	10,259	90,212	429,951	160,004	67,795	1,351,710
—	—	—	—	86	86	—	—	21,801
_	_	_	_	81	813	—	—	813
.....	—	—	—	167	899	—	—	22,614
	—	—	—	—	3,995	—	—	—
					16,395	__	_	_
_	_	_	—	—	2,375	—	—	—
—	—	—	—	—	13,866	—	—	—

208

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	6	6	7
Ersättning till följande personer för biträde nied ut-förande av vissa till dem överlämnade utrednings-uppdrag: byråchefen B. Lassen.............
t.f. statskommissarien K. A. Lindbergson ....	—	—	—	—	—	—
revisionssekreteraren 0. Hesselgren.......	—	—	—	—	—	—
advokaten S. Södermark............	—	—	—	—	—	—
kanslichefen A. Johansson...........	—	—	—	—	—	—
landsfogden M. Stiernström..........	—	—	—	—	—	—
aktuarien E. Bohlinder............	—	—	—	—	—	—
häradshövdingen E. Leche...........	—	—	—	—	—	—
advokaten Gullan Hjelm-Elovson........	—	—	—	—	—	—
led. av II kamm. Göta Rosén.........	—	—	—	—	—	—
ombudsmannen E. Nylander..........	—	—	—	—	—	—
f.d. lasarettsläkaren E. Tengwall........	—	—	—	—	—	—
Ersättning till byråchefen E. Bexelius och undervis-ningsrådet J. Weijne för fullgörande av vissa revi-sionsuppdrag .................
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Socialdepartementet

209

8 1	9 1	10	U 1	12	13	14 |	15	16
					738
_	_	_	_	—	550	—	—	—
_	_	_	_	—	120	—	—	—
	_	_	_	—	200	—	—	—
	_	_	_	—	600	—	—	—
		_	_	—	4,829	—	—	—
_		_	_	—	250	—	—	—
_		_	_	—	375		—	—
_	_	_	_	—	150	—	—	—
	_	_	_	—	75	—	—	—
	_	_	_	—	250	—	—	—
—	—	—		. -	500	—
_	__	_	_	—	4,400		—	—
_	—	—	—	—	49,668	—	—	—

Bih. till riksd. prof. 19i3. 1 sami.
Riksdagsberftttelssn.

14

210

Riksdagsberåttelsen.

Kommunikations -

1	2	3	4	5	6	7 1
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1941	1942	1943	30/« 1941
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
uuder 1942.1
Statens steninköpskommitté1 2...........	9	5	1	82,742	4,476	2,160
1938 års personalkommission vid statens järnvägar2 .	10	6	2	133,939	6,190	6,111
Brandförsvarsutredningen.............	—	9	3	4,703	5,658	1,185
1942 års bilregisterutredning...........	—	10	4	—	1,518	—
Summa kr.				221,384	17,842	9,456
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1943.1
1939 års traktorsutredning3........... Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild	8	4	5	9,652	—	—
järnväg uppkommande tvistefrågor örn jämvägs-egendomens värde m. m.2...........	11	7	6
1940 års civila byggnadsordning4........	12	8	7	31,031	6,761	23,410
1942 års järnvägskostnadsutredning2........	—	—	8	—	510	1,985
Personalsakkunniga vid statens järnvägar2.....	—	—	9	—	120	35
1942 års vägsakkunniga.............	—	—	10		—	—
Summa kr.				40,683	7,391	25,430
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1942."
1938 års utredning om vägväsendets förstatligande .	6	1	—	58,957	918	1,330
Summa kr.				58,957	918	1,330
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/42 bestridda kostnader för sakkunniga bi*
träden inom departementet.
Hovrättsrådet T. A. Bexelius...........	_		_	_	_
Hovrättsfiskalen B. A. W. Petri.........	—	-	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

3 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1939 från sjätte och nionde

4 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 augusti 1940 från andra samt femte

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet

211

departementet.

1

8

9

10

11

12

1 13

14

15

16

		U t	g i f	; e r				Beräknad
Vt 1941—so/« 1942	Vt—81	/ is 1942
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verkställ-da utg. Vt-16/.!	Beräknade utg. “/n—”/w	totäl&oäliliiu t. o. m. SI/iä| 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15) ''
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
457	153	3,121	531	6,711	17,609	2,484		102,835 i
—	12,036	2,050	1,270	4,745	32,402	—	—	166,341
837	—	4,541	597	3,161	15,979	—	—	20,682 |
4,481	—	61	21	2,737	8,818	1,954	—	10,772
5,775	12,189	0,778	2,419	17,354	74,808	4,438	—	300,630 j
—	—	—		—	—		—	9,652
1,763	—	1,919	- 424	6,648	40,925	19,626	3,441	95,023
—	—	965		11	3.471	3,440	2,510	9,421
	—	79		—	234	2,746	4,400	7,380 1
| —	—	—		—	—	12,424	4,218	16,642 !
1,768	—	2,963	424	6,659	44,630	38,236	14,569	138,118 j
		335		31	2,617			61,574
—	_	335	—	34	2,617	—	—	61,574
					5,155
—	—				9,810	—		—
—	-	—	_	-	14,965	—	—	-

huvudtitlarnas koram ittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

t. o. m. tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en sjundedel frän vart och ett av anslagen.

212

Riksdagsberättelsen.

FinanS -

1	1 2	1 3	! 4	5	*	7
	! Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1941	1942	1943	S0/6 1941
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1942.1
1938 års pensionssakkunniga...........	13	13	1	58,074	2,448	3,838
1939 års tjänsteförteckningssakknnniga..... Sakkunniga för utredning av frågan om principerna	14	14	2	21,213	2,592	3,260
f8r den kommunala lånepolitiken........	18	18	3	11,646	_	3,005
1940 års flnansstatistiksakkunniga........	23	22	4	11,129	696	''467
1941 års sakkunniga för värdestegringsskatt ....	—	24	5	2,661	810	16,723
1941 års revisionsutredning............	—	26	6	—	2,466	2,098
1941 års beskattningsorganisationssakkunniga . . .	—	28	7	—	6,730	4,841
1941 års teaterpensionsutredning......... Sakkunniga för utredning angående den tekniska ut-	—	30	8	—	3,636	2,066
formuingen av en lagstiftning om begränsning av vinstutdelning i aktiebolag...........	_	31	9		582	225
Sakkunniga för utredning av frågan om skärpt be-straffning av falskdeklaration m. m........ Sakkunniga för utredning rörande ändrad organisation	—	32	10	—	—	—
av kontrollstyrelsen.............. Sakkunniga för utredning rörande intressekontorens	—	—	11	—	864	250
utveckling..................	—	—	12	—	1,326	794
Folkskolans pensionssakkunniga.........	—	—	13	_	1,338	624
Trafikskattesakkunniga............. Sakkunnig för utredning angående ändring av förord-	—	—	14	—	378
ningen örn nöjesskatt.............	—	—	15	—	—	—
1942 års lärarpensionssakkunniga......... Sakkunniga för verkställande av översyn av gällande	—	—	16	—	—	—
bestämmelser angående beskattningen av fast anställd militär personal tillkommande löne- och övriga för-måner vid viss tjänstgöring...........			17
Sakkunniga för utredning av löneställningen för de
vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer..........	—	_	18	_	_	_
Summa kr.				104,723	23,866	38,191
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
viii ingången av 1943.1
Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga
vården och förvaltningen av kronans fasta egendom	7	7	19	1,709	_	_
Kommunalskatteberedningen........... Sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid	8	8	20	367,218	6,186	39,780
1938 års allmänna fastighetstaxering...... Sakkunniga för utredning angående statens pensions-	28	9	21	44,048	—	—
anstalts fondställning.............	—	10	22	3.797	126	_
1938 års tulltaxerevision............	11	11	23	47,195	—	—

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

213

departementet.

1 8	9	10	U	12	13	14 |	15 |	16
		TJ t	g i t	; e r				|
	lh 1941—s°/« 1942			Vj—Sl/i2 1942	Beräknad
								totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg.	Beräknade utg.	t. o. m. 31/i2 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Seler.,	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		Vt-,6/h	16/ll-®l/u
experter o. bitr.	experter o. bitr.	materialier m. m.)
3,640	2,677	706	74	3,259	16,642			74,716
1,685	3,190	—	—	3,396	14,123	7,989	3,929	47,254 1 • : :
_	1,125	_	418	103	4,651	1,941	1,140	19,378
2,366		—	—	282	3,811	26	12,205	27,171
872	—	838	—	67	19,310	8,398	13,123	43,492
300	8,376	396	—	62	13,698	7.698	5,955	27,351
10,382	4,967	1,670	103	3,223	31,916	10,588	12,400	54,904 ,
—	322	—	—	231	6,255	—	—	6,255
—	—	—	—	416	1,223	■. ,	—	■ 1,223
—	—	—	—	305	305	2,673	—	2,978
—	—	—	—	22	1,136	—	—	1,136
1,262	219	1,086		2,255	6,942	—	—	6,942 i
239	—	—	—	163	2,364	—	—	2,364
-	—	—		—	378	—	—	378
	_	_		_	_	879	—	879
—	—	—		—	—		1,506 ■	1,506 !
—		—		—	—	586	3,300	3,886 t
	_	_	_	__	_	_	3.100	3,100 i
20,746	20,876	4,696	595	13,784	122,754	40,778	56,658	324,913
								1,709
474	17,211	318	85	5,404	69,458	43,060	8,138	487,874
—	—	—	—	212	212	—	—	44,260
597			_	_	723	3,068	3,000	10,588
	—	—	—	—	—	—	47,195

214

Riksdag sberätt elsen.

1	1 2	i 3	i 4	5	6	7
! Sakkunniga för utredning av frågan örn malmexpor-
tens fördelning mellan Luleå och Narvik ....	12	12	24	660	—	_
i 1939 års sulfitspritsakkunniga.......... | Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskaps-	15	15	25	144	—	—
åtgärder på det skattepolitiska området..... Sakkunniga för utredning av frågan örn reglering av	16	16	26	8,739	1,260	—
1 vissa militära arvoden............. ! Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om	17	17	27	1,624	—	—
i arbetstidsreglering för personal vid tullverkets kust-i och gränsbevakning ..............	19	19	28	_
: Sakkunniga för fortsatt beredning av krigsvinstbeskatt-
ningens utformning..............	21	20	29	654	—	—
| Sakkunnig angående det enskilda sparandet ....	22	21	30	3,764	3,100	—
i Besparingsberedningen1.............	25	23	31	98,871	23,643	195,822
1941 års lärarlönesakkunniga........... | Sakkunniga för utredning av frågan örn försäkring av		25	32	—	7,800	1,894
statens egendom...............		27	33	—	—	104
j 1941 års familjebeskattningssakkunniga...... i Sakknnniga för utredning rörande verkningarna på	—	29	34	—	750	150
! restaurangnäringens område av utskänkningsvinstens avveckling..................	_	_	35	_	_
{ Flyttningsersättningssakunniga..........	—	—	36	—	240	210
j Institutionsvaktmästareutredningen........	—	—	37	—	—	—
! 1949 års omsättningsskattesakkunniga.......			38	—	—	—
1 Indexkommittén................ j Sakkunnig angående den ekonomiska politikens utform-			39	—	—	—
• ning i syfte att motverka en skadlig prisstegring . j Sakkunniga för utredning beträffande möjligheterna			40	—	—	—
j att genomföra enhetlighet i fråga om den kompensa-tion som på arbetsmarknaden utgår för levnads-
i kostnadsstegringen...............	—	—	41	—	—	—
Summa kr.				578,423	43,105	237,900
| C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1942.4
i Sakkunniga för utredning rörande utvidgade arbets-
uppgifter för tullverkets kustbevakning vid krig eller krigsfara................	_	3	_	1,272	12	_
Sakkunnig för verkställande av fortsatt utredning av frågan om tidigare inbetalning av utskylder . . . Sakkunniga rörande revision av allmänna reseregle-		4	—	11,108	6,457	—
mentet....................	—	5	—	—	978	—
1941 års löneutredning för viss ekonomipersonal m. fl.	—	6	—	—	738	1,086
Summa kr.				12,380	8,185	1,086
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/ 42 bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m. m.
Finansdepartementets skatteberedning....... Ersättning till följande personer för biträde med ut-	_	—	—	—	5,475	10,060
förande av vissa av departementschefen till dem lämnade utredningsuppdrag: hovrättsassessorn K. Wulff...........
hovrättsassessorn H. Nilsson..........	—	—	—	—	—	—
rådmannen E. A. Wilhelmsson.........	~	—	—	—	—	—
Summa kr.		| [	5,475	10,060

1 Utgår ej av kommittéanslaget.

2 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Finansdepartementet,

215

8 1	9 1	10 |	11 1	12 |	13 |	14	15 |	16
				1				660
—	—	—	—	—	—	—	—	144
—	—	415	—	—	1,675	—	1,200	11,614
—	—	—	—	—	—	394	700	2,718
___	.—	—	—	—	—	—	—	—
				_	.	_	—	654
	_	_	_	—	3,100	225	—	7,089
	131,829	1,001	20,657	11,692	384,644	90,286	35,900	609,701
6,138	6477	46	—	5,558	27,613	6,553	2,300	36,466
				_	104	_	—	104
155	—	564	—	590	2,209	2,673	1,800	6,682
							200	200
		_	_	_	450	2,552	6,600	9,602
		_	_	_	_	984	600	1,584
			_	_	_	440	325	765
—	—	—	—	—	—	1,144	11,000	12,144
						3,000	8,000	11,000
7,364	155,217	2,344	20,742	23,456	490,188	154,379	79,763	1,302,753
				16	28			! 1,300
1,222	—	781	—	161	8,621	—	—	19,729
				172	1,150	_	—	1,150
—	387	—	—	365	2,576	—	—	2,576
1,222	387	781	—	714	12,375		"	24,755
31,065 i	4,461	1,282	—	3,135	55,478	18,945	9,055	| “ 1
					16,086			.
_	_	_	_	—	8,695	—	—	—
—	—	—	—	—	500	—	—	—
1 31,(Kia	4,461	1,282	| _	8,135	| 80,759	18,945	9,055	—

216

Rilcsdagsberättelsen.

Ecklesiastik''

1	2	1 3	1 4	5	6	f 7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. s% 1941	]	—
1941 1 1	1942	1943	Arvoden
! Leda-möter	Sekr., experter o. bitr.
A, Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1942.1
J Överarbetning av förslag till revision av den svenska						1
kyrkohandboken ...............	14	15	1	10,180	_
1939 års betygssakkunniga...........	16	16	2	46,404	6,576	_
Utredning rörande ändring av gällande bestämmelser
i fråga om prästutbildningen..........	20	18	3		2,000	300
1941 års ecklesiastika arrendeutredning2......	—	21	4	_	720	287
Filmutredningen ................	—	24	5	_	18	560
Studielånenämnden................	7	5	6	_	4,000	2,336
Sakkunniga för redigering av förslag till revision av
den svenska evangelieboken..........	—	—	7		96	_
Sakkunniga för översyn av kungörelsen angående för-
bnd mot skådespels och en del andra oifentliga till-
ställningars anordnande å vissa helgdagar ....	—	—	8	-	180	850
Summa kr.				; 56,584	13,590	4,333
! B. Kommittéer som fortsätta siu verksamhet
vid ingången av 1943.3
| Karolinska sjukhusets byggnadskommitté .....	9	10	9	2,249,816	4.200	35,405
j Chalmerska byggnadskommittén.........	25	10	10	% 137,167	—	30,650
! Utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga.....	11	12	11	15,856	_	_;
! Utredning angående universitetets i Lund behov av
tomtmark m. m................	12	13	12	7,378	_	_j
[ Läkarutbildningssakkunniga............	13	14	13	29,496	1,232	2,624
1940 års arkivsakkunniga............	19	17	14	34,494	2,454	2,004
1940 års sakkunniga för den högre tekniska under-
visningen ..................	22	19	15	7,730	3,672	11,150
1940 års skolutredning..............	23	20	16	28,840	33,882	4,204
Liturgisk-musikaliska kommittén.........	—	22	17	5,996	2,218
j Sakkunnig för utredning rörande de ecklesiastika löne-	''
boställenas räntabilitet m. m..........		23 i	18	_	24	_
Utredning rörande reglering av församlingsindelningen		i
i Göteborg..................	—	25 j	19	-1	—	_
Utredning rörande verksamheten vid Angust Abraham-
sons stiftelse för slöjdlärarutbildning m. m. ...	—	—	20	_	_ 1	_
Socialutbildningssakkunniga...........	—	—	21	—	—	_
1942 års kyrkomusikerutredning.........|	1	—	22	—	— 1	—

1 Kostnaderna för bär angivna kommittéer, med undantag av den''under nr 6 upptagna, bestri 2

Jämlikt kungl, brev den 4 april 1942 skola kostnaderna för ifrågavarande utredning allenast till

3 Kostnaderna för här angivna kommittéer, med undantag av de under 10 och 11 upptagna,

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

217

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	16	16
	u	t g i f	ter
	7? 1941-	—30/e 1942				V?-31/» 1942	Beräknad
				Övriga
Ersättning för	Rese- och trakta-
mistads avlönings-förmåner	raentsersätt-ningar m. m.	utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk- ställda	Beräk- nade	1942 (s:a av kol. 5, 13,
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	utg. ‘A—16/n	utg. “/u—“/i*	14 och 15)
								10,180
1,196	—	271	—	12,389	20,432	—	—	66,836
_	_	_	_	2,624	4,924	—	—	4,924
1,471	1,664	—	225	200	4,567	4,704	200	9,471
_	—	314	—	241	1,133	9,010	—	10,143
—	—	164	--	—	6,500 ,	—	—	6,500
—	—	69	—	—	165	2,191	1,297	3,653
_	___	329	_	357	1,716	—	—	1,716
2,667	1,664	1,147	225	15,811	39,437	15,905	1,497	113,423
				1,593	41,198	6,916	l 2,100	2,300,030
_	_	_	260	2,245	33,155	937	193	171,452
—	—	—	—	—	—	—	2,500	18,356
—	—	439	—	9,912	14,207	842	3,400	7,378 47,945
20,040	—	—	—	286	24,784	8,656	4,200	72,134
_	1,458	1,498	157	5,480	23,415	8,244	3,200	42,589
89,572	11,278	5,008	93	7,791	151,828	65,526	26,000	272,194
1,678	—	218	—	—	4,114	2,725	1,400	14,235
—	—	1,654	—	52	1,730	1,580	300	3,610
—	—	—	—	—	—	1,522	1,200	2,722
				_	.	1,090	2,026	3,116
_	_	_	_	—	—	1,459	1,241	2,700
—	—	—	—	—	—	1,488	1,450	2,938

das av kommittéanslaget.

viss del bestridas av kommittéanslaget.

bestridas av kommittéanslaget.

218

Riksdag sberåttelsen.

1	2	3	4	&	6	7
Sakkunnig för utredning rörande livrustkammarens organisation................. Sakkunniga för utredning rörande avlöningsgruppe-	—	—	23	—	—	—
ringen för rektorerna vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor............	—	—	24	—	_	_
Summa kr.				2,516,773	47,682	86,037
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1942.1
Sakkunniga för utredning rörande prästerskapets fa-
miljepensionering1 2...............	17	2	—	30,943	1,500	1,662
Utredning rörande placering av prästlönefonder . . . Fortsatt utredning rörande reglering av församlingsin-		6		4,313	830	—
delningen i Stockholm.............	—	7	—	—	2,000	2,564
Fortsatt revision av svenska kyrkans evangeliebok m. m. Utredning i fråga örn gäldandet av kostnader för iord-	—	8			2,112	756
ningställande av vissa gator i Lund.......	—	9	—	—	300	—
Summa kr.				35,256	6,742	4,982
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/ 42 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-
den inom departementet m. m.
Kammarrådet T. H. Wohlin jämte häradsskrivaren
N.-E. Brolin och stiftssekreteraren T. Y. K. Gynner-stedt för visst biträde inom departementet3 . . .				—	_	_
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kongl. Maj:ts beslut den 19 juni 1942 skola kostnaderna, vilka enligt förut gällande
medel än kommittéanslagen.

3 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 april 1941 skola kostnaderna allenast till viss del bestridas

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

219

8	9	10	n	12	13	ii	15	16
—	—	_		—	_	50	70	120
_	_	_	_	_	•	259	1,274	1,533
111,290	12,786	8,817	510	27,359	294,431	101,294	50,554	2,963,052
2,901	4,937				11,000	416		42,359
—	—	337	—	50	1,217	—	—	5,530
___	1,514	_	_	1,377	7,455	—	—	7,455
—	118	494	126	1,150	4,756	—	—	4,756
376	—	333	—	—	1,009	—	—	1,009
3,277	6,569	1,164	126	2,577	25,437	410	-	61,109
					14,227			-
—	—	—	—	—	14,227	—	—	—

föreskrifter skulle bestridas från sjunde och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag, bestridas av andra
av kommittéanslaget.

220

Riksdagsberättelsen.

Jordbruks -

I	2	3	4	5	6	7 1
	Kommitténs
	nummer	i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1941	1942	1943	30/el941
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1942.1
! Statens potatismjölsnämnd2...........	7	9	1	139,551	4,600	4,950
i Skogslagkommissionen..............	9	11	2	116,358	—	_
Statens fiskenämnd2...............	13	14	3	60,466	1,800	6,975
Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av
bisamråtta..................	17	18	4	1.183	_	—
Utredning rörande upplysningsverksamheten på jord-
bruks- och trädgårdsområdet..........	24	23	5	222	1,530	780
Hnshållningssäliskapsntredningen.........	25	24	6	6,807	4,890	6,924
1940 års utredning örn jordbrukets skuldsättning . .	29	28	7	4,917	1,488	2,289
1941 års vanhävdsutredning...........	—	29	8	—	. 2,424	939
Utredning rörande vattenförsöijning för vissa bebyg-
gels^områden på landsbygden..........	—	30	9	527	—	12,774
Veterinärinrättningssakkunniga.........•	—	31	10	—	510	4,901
Utredning rörande dispositionen av kronoskogvaktar-
boställen å häradsallmänningar.........	—	—	11		840	420
Utredning rörande löne- och pensionsreglering för lä-
rarpersonalen vid lantbruks-, lantmanna- och lant-
hushållsskolor.................	—	—	12	—	_	850
Utredning rörande statens veterinärbakteriologiska
anstalts organisation.............	—	—	13	—	240	690
Summa kr.				830,031	18,322	42,492
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1943.1
Statens sockernämnd2..............	I Fo : 1	8	14	73,352	7,200	26,462
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit2 ....	8	10	15	333,555	3,120	6,300
1936 års skogsutredning.............	10	12	16	125,687	9,990	7,597
Lyckebyåutredningen2..............	11	13	17	16.141	774	33
1937 års riksskogstaxeringsnämnd2........	14	15	18	668,077	5,886	204,132 1
Ladugårdsbyggnadssakkunniga2..........	15	16	19	36,670	576	5,233
Undersökning av frågor berörande lantbruksakade-
miens nyttjanderätt till område å Djurgården . .	16	17	20	1,185	—	—
Utredning rörande jordbrukets inriktande under för-
svårad tillförsel och krig ...........	18	19	21	23,310	—	- 1

1 Kostnaderna bestridas ay kommittéanslaget, i den män ej annat angiyes.

2 Kostnaderna bestridas ay andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

221

departementet.

i 8	9	10	11	12	13	14	15	16
u	t g i	f t e r
	lh 1941-	s% 1942				1li—31/ia 1942	Beräknad totalkost-nad t. o. m. ”/is 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mis-tade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)	; Samma	Verk- ställda	Beräk-nade ntg. 16/u—sl/u
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	ntg. >/7—16/11
1,023	68	3,589 1,432	715 281	5,033 2,105	19,978 12,593	1,175		160,704 116,358 73,059
—	—	206	—	91	297	1,200	—	2,680
276 1,419	2,796 2,847	130 9,346 804 1,415	1,842 351	376 1,370 993 1,106	2,816 27,444 5,574 10,501	16,912	—	3,038 51,163 10,491 10,501
_	_	926	1,340 196	595 44	14,709 6,577	1,710 8,601	133 2,100	17,079 17,278
—	—	—	—	151	1,411	—	—	1,411
—	—	—	—	—	850	—	—	850
—	1,310	—	—	265	2,505	2,210	2,900	7,615
2,718 1	7,021	17,848	4,725	12,129	105,255	31,808	5,133	472,227
82 —	9,626 2,055	5,011 611 372 191 4,026 396	8,396 48,536 550 21,548 441	1,124 4,429 570 162 36,448 403	48,275 62,996 28,705 1,160 272,040 9,104	13,231 10,016 13,321 367 130,105 1,004	5,700 5.300 7.300 350 29,600 450	140,558 411,867 175,013 18,018 1,099,822 47,228
—	—	—	—	—	—	—	—	1,185
—	—	_	—	—	—	—		23,310

222

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	B	6	7
i Statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd . .	20	20	22	16,328	1,331
Epizootisakkunniga...............	21	21	23	38,530	198	—
Utredning för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings betänkande.........	22	22	24	44,382	2,562	1,914
Statens linnämnd1................	26	25	25	30,709	3,150	18,540
1940 års norrlandsutredning...........	27	26	26	19,379	3,600	18,488
Utredningsmän för verkställande av utredning örn och upprättande av plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odlingsgräusen i Norrbottens län .	28	27	27	614
Eiektrifieringsberedningen 1 2............	—	32	28	—	1,356	—
i 1942 års björnutredning.............	—	—	29		324	—
1 1942 års jordbrukskommitté2...........	—	—	30		—	—
Utredning angående den ekonomiska kartläggningen m. m.....................	_	.	31	_
Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. . .	—	—	32	—	—	—
Utredning angående revision av lagstiftningen örn gemensamhetsfiske..............	_	_	33	_	_	_
1942 års torrläggningssakkunniga.........	—	—	34	—	—	—
Utredning rörande organisationen av styrelsen för statens meteorologisk-hydrograflska anstalt ....	—	—	35		—	_
Summa kr. C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före ingången av 1942.3 1941 års arrendeutredning............		7		1,427,919	40,067 1,520	288,699 621
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/ 42 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet : hovrättsassessorn L. P. 0. Palmquist......					1,520	621
sekreteraren vid lantbrukshögskolan S. E. F. Ros .	—	—	—	—	—	—
t. f. förste kanslisekreteraren H. Edsberg ....	—	_	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för utförande av vissa utredningsuppdrag: led. av II kamm. E. V. Staxäng........
fil. d:r G. Ekström..............	—	—	—	—	—	—
agronom E. Nilsson..............	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas delvis av andra medel än kommittéanslaget.

2 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

8 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

223

8	9	10	11	12	13	14	15	16
7,468	_	_			8,799	2,707	2,182	30,016
—		748		—	946	1,138	500	41,114
1,582	14,099	2,631	1,567	1,081	25,436	14,096	2,490	86,404
—	—	2,736	9,403	4,400	38,229	15,897	5,000	89,835
—	—	36	656	1,271	24,051	3,390	1,500	48,320
_	_	1,779		347	2,126	192	650	3,582
—	9,619	—	522	11,497	7,205	2,911	21,613
137	—	1,722	—	—	2,183	13,385	500	16,068
—	—	—	—	—	14,868	6,100	20,968
—	—	—	—	—	_	1,358	600	1,958
—	—	—	—	—	—	2,986	7,814	10,800
—	—	—	_	_	_	268	_	268
						1,173	3,476	4,649
9,269	35,899	20,259	91,097	50,757	535,547	246,707	82,423	2,292,596
1,095	1,711	784	255	908	6,894		-	6,894
1,095	1,711	784	255	908	6,894			6,894
					10,716
—	—	—	—	—	4,046	—	—	—
—		—	—	—	222	—	—	—
_		_	_	_	683	_	_
—	-		—	_	1,821 82	—	—	—
—	— — | —	—	17,570	_	—	—

224

Riksdagsberättelsen.

Handels''

1	2 1	3 i	4 1	5	6	7 |
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. 3(>/6 1941
1941	1942	1943	Arvoden
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1942.1
1941 års isbrytarutredning............	—	15	1	—	4,296	5,766
Utredning av frågan örn förbättrad pensionering för
sjöfolk och därmed sammanhängande frågor . . .	—	16	2	—	990	2,975
Utredningsman för utredning av frågan örn enhetlig
registrering av landets företagare m. m......	—	17	3	—	920	—
Utredning av frågan örn svenskt deltagande i varu-
mässorna i Leipzig, Wien och Königsberg ....	—	18	4	—	732	150
Kommittén för svenskt deltagande i varumässorna i
Leipzig, Wien och Königsberg.........	—	—	5	—	—	1,750
Summa kr.				—	6,938	10,641
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1943.1 2
Traktatberedningen...............	7	6	6	185,315	—	13,053
Exportkreditnämnden..............	8	7	7	366,300	11,206	86,348
| Clearingnämnden................	10	8	8	6,433,761	12,204	581,318
! Försäkringsutredningen.............	11	9	9	62,444	—	—
1 1937 års granitntredning.............	12	10	10	42,985	48	—
1938 års sjöfartskommitté............	13	11	11	2,374	—	—
1938 års gruvsakkunniga............	14	12	12	886	—	—
Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk-
ningens ordnande ...............	17	13	13	10,852	5,118	11,037
Pappersformatsakknnniga.............		14	14	1,219	1,836	3,198
1942 års sakkunniga för revision av förordningen an-
gående explosiva varor.............	—	—	15	—	—	—
Summa kr.				7,106,136	30,412	694,954
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1942.“
) Clearingkontoret ................	9	1	—	618,771	—	—
'' 1939 års livförsäkringskommitté.........	15	2	—	11,846	—	—

1 Här angivna kostnader, med undantag av kommitténs för svenskt deltagande i varumässorna

2 Här angivna kostnader, med undantag av de under nr 6—8 angivna instituten, bestridas av
s Här angivna kostnader, med undantag av clearingkontorets och 1940 års skifferoljesakkunnigas,

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

225

departementet.

8 1	9 1	10	11	12	13 |	14 I	IB	16
u t g	i f t e r
	Vt 1941	-»%, 1942			Vt—1“/i* 1942	Beräknad
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Samma	Verkställ-da utg.	Beräkna-de ntg.	LO Lell IkUb Lil Ull t. o. m. sl/i2 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- j möter	Sefa.,	Leda- möter	Sefa.,	hyror, skriv-		Vt—15/n	X®/X1-S1/l2
experter o. bitr.	experter o. bitr.	materialier m. m.)
	10,757	2,262	97	751	23,929	10,797	28,200	62,926
—	—	697	—	—	4,662	1,848	5,000	11,510
861	—	92	—	1,212	3,085	—	—	3,085
—	—	—	—	—	882	—	—	882
—	750	—	—	9,169	11,669	168	—	11,837
861	11,507	3,051	97	11,132	44,227	12,813	33,200	90,240
				146	13,199			198,514
_	_	—	—	43,305	140,859	53,700	20,500	581,359
_		_	43,917	888,651	1,526,090	312,279	480,000	8,752,130
__	_	_	—	—	—	—	—	62,444
_	_	253	_	32	333	—	—	43,318
	_			—	—	—	—	2,374
—	—	—	—	—	—	—	150	1,036
	2,250	1,246	241	12,694	32,586	8,204	2,500	54,142
—	7,711	—	1,801	3,585	18,131	4,120	5,100	28,570
—	—	—	—	—	—	1,000	1,500	2,500
—	9,961	1,499	45,959	948,413	1,731,198	379,303	505»,750	9,726,387
					43,266			662,037
—	—	—	—	—	372	—	—	12,218

i Leipzig, Wien och Königsberg, bestridas helt av kommittéanslaget.

kommittéanslaget.

bestridas av kommittéanslaget.

Bih. tilt riksd. prof. JOAS. 1 samt.

Kiksdngsborättolson.

226

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	5	6	7
1940 års skifferoljesakkunniga.......... Sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder be-	16	3	—	163,380	—	—
träffande förvaring och innehav av explosiva varor	—	5	—	—	—	—
Summa kr.				793,997	—	—
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1941/ 42 bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m. in.
F. d. Överdirektören A. 0. Gavelin........	_	_	_	_	_
Översten G. A. Nyqvist.............	—	—	—	—	—	—
Hovrättsassessorn K. 0. Riben..........	—	—	—	—	—	—*
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Handelsdepartementet. 22 7

8 1	9	10	11	12	13	14	15	16
—	—	—	—	—	9,832	—	—	173,212
_	—	—	—	—	5,798	—	—	5,798
—	—	—	—	—	59,268		—	853,265
					232
_	_	—	—	—	2,010	—	—	—
—	—	—	—	—	7,955	—	—	—
—	—	—	—	—	10,197	—	—	—

228

Riksdagsberättelsen.

FolkhushållningS''

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1941	1942	1943	t. o. m. so/e 1941	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1942.1 Utredning rörande frågan om tillverkning av sprit m. m.		1	1		2,415	225
Utredning rörande lagringsförhållandena på Gotland .	—	—	2	—	—	—
Summa kr. B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1943.1 Utredning rörande möjligheterna för utnyttjande av vissa naturtillgångar..............			3		2,415	225
Summa kr. D. Under budgetåret 1941/42 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom departe-mentet in. m.1 Ersättning till hovrättsassessorn E. A. H. Persson för fullgörande av vissa arbetsuppgifter inom folkhus-hållningsdepartementet............
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av elfte huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Kommittékostnader: Folkhushållningsdepartementet.

229

departementet.

8	9	10	U	12	13	14	15	16
		U t	g i t	ter
	Vt 1941-“% 1942			Vt-81/i2 1942	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. sl/i» 1942 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da ntg.	Beräkna-de ntg.
Leda- möter	Sekr.,	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		Vt—5»lii
experter o. bitr.	experter o. bitr.	maten alier m. m.)
					2,640			2,640
—	—	—	—	—	—	—	342	342
—	—	—	—	—	2,640	—	842	2,982
	"
					3,194
—	—	—	—	—	8,194	—	—	—

230

Bilaga C.

11 etan kumlen m. lii. utkomma från trycket under ar 194-2.
Statens offentliga utredningar 1942

Kronologisk förteckning

1. Betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet
inom försvarsväsendet. Beckman. 733 8. FÖ.
(Till betänkandet höra dels en bilaga innehållande
personalförteckningar m. m., avsedd endast för
tjänstebruk, dels ock ett hemligt bihang i tre delar.)

2. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser
örn begränsning av vinstutdelning frän
aktiebolag. Marcus. 22 8. Fi.

3. Promemoria rörande bostadsförsörjningen. Av A.
Johansson. Beckman. 77 s. S.

4. De yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och
bostadsförhållanden. Beckman. 106 s. S.

5. Promemoria med förslag till utvidgad vanhävdslagstiftning.
Marcus. 55 s. Jo.

6. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapligaforskningens
ordnande. 1. Allmänna uppgifter angående
den tekniskt-vetenskapliga forskningsverksamhetens
nuvarande läge m. m. — Allmänna synpunkter
rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningen. —
Erforderliga åtgärder för den tekniskt-vetenskapliga
forskningens främjande och statens medverkan
därvid. Haeggström. 195 8. H.

7. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande. 2. Förslag till åtgärder för främjande
av don tekniskt-vetenskapliga forskningen
på ''.vggnadsområdet. Haeggström. 7 6 s. II.

8. 193S års pensionssakkunniga. Betänkande med
förslag till tjänsto- och familjepensionsreglementen
för arbetare i statens tjänst. Marcus. 135 s. Fi.

9. 1941 års lärarlönesakkunnlga. Betänkande med förslag
till folkskolans avlöningsreglemento m. m.
Marcus. 191 s. Fi.

10. Betänkande med förslag till brandlag och brandstadga
m. m. Norstedt. 164 8. K.

11. Betänkande med utredning och förslag angående
betygssättningon i folkskolan. Haeggström. 330 s. E.

12. Utredning rörande den tekniskt-vetonskapligaforskniugens
ordnande. 3. Förslag till åtgärder för
skogsproduktforskningens ordnande. Haeggström.
124 s. H.

13. Betänkande och förslag angående förhållandet
mellan arbetsuppgifter och löneställnlng vid statens
järnvägar. Dol 4. Järnvägsstyrelsen. Beckman.
88 8. K.

14. Promemoria angående hyresreglering. Norstedt.
5 4 s. Ju.

15. Betänkande med förslag till lag örn vapenfria värnpliktiga.
Beckman. 108 s. Fö.

16. Betänkande med förslag rörande den centrala
förvaltningsverksamheten mom försvarsväsendet.
II(eggström. 360 8. Fö.

17. Betänkande med utredning och förslag angående
barnmorskeväsondet. Idun. 101 s. 1 karta. S.

18. Beskattniugsorgaui8atioii9sakkunnigas betänkande
med förslag till ändrad organisation av kammarrätten.
Marcus. 128 s. Fi.

19. Betänkande med utredning och förslag angående
semester för husmödrar. Norstedt. 96 s. S.

20. Utredning angående värmekostnaden i hyreshus.
Idun. 187 s. S.

21. Betänkande med förslag till främjande av utskyldsbetalning
genom erkända skattoförmedlingskassor.
Marcus. 96 s. Fi.

22. Förslag till ny lag örn behörighet att utöva läkarkonsten,
m. m. Norstedt. 251 s. S.

23. Promemoria med förslag angående registreringen
av landets företagare m. m. Marcus. 60 s. 11.

24. Betänkande angående bilregistrering m. m. Haeggström.
103 s. 12 bil. Iv.

25. Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del
2. Tiden juli 1910—juni 1941. Idun. 504 s. Fo.

26. 19 41 års lärarlönesakkunnlga. Betänkande med
förslag till avlönlngsregleinente för de högre kommunala
skolorna. Marcus. 96 s. Fi.

27. Stadsplaneutredningon 1912. 1. Förslag till åt gärder

för snabbare handläggning av stadsplaneoch
tomtindelnings brenden m m. Norstedt. 93 s. Ju.

28. Strafflagberedningens promemoria med förslag till
lag örn eftergift av åtal mot minderåriga in. m.
Marcus. 56 s. Ju.

29. Socialvårdskommittöus betänkande. 1. Förslag till
ändrad bidragsförskottslag rn. m. Bockm in. 82 s. s.

30. Betänkande angående revision av tjäusteförteckniugen
i vad avser allmänna civilförvaltningen.

Del 2. Byråchefs- och rådstjänster m. m. Norstedt.
184 s. Fi.

31. Betänkande med förslag till skärpt bestraffning av
falskdeklaration m. m. Marcus. 99 s. Fi.

32. Betänkande med förslag angående hushållningssällskapens
organisation och verksamhet m. m.
Marcus. 477 s. Jo.

33. Betänkande med förslag rörande ändring av gällande
bestämmelser i fråga om prästutbildningen.
Av Y. Brilioth. Haggström. 177 8. F.

34. Kommunalskatteberedningen. Betänkande med

förslag till omläggning av den kommunala beskattningen
m. m. Del 1. Den kommunala beskattningen.
Marcus. 654 8. Fi.

35. Kommunalskatteberedningen. Betänkande med
förslag till omläggning av den kommunala beskattningen
m. m. Del 2. Inkomstbeskattningen av
skogsbruk. Marcus. 252 s. Fi.

36. Betänkande med förslag rörande statligt stöd åt
svensk filmproduktion. Norstedt. 99 s. K.

37. Betänkande med förslag rörande åtgärder för främjande
av sjöfolkets utskyldsbetalning. Postverkets
tr. 79 s. Fi.

38. Betänkande angående jordbrukets byggnadskostnador.
Norstedt. 146 s. 20 bil. S.

39. Betänkande med förslag till förordning örn värdestegringsskatt
å fastighet. Norstedt. 227 s. Fi.

40. Betänkande med förslag angående innebörden av
begreppet polismyndighet i olika författningar m.
m. Marcus. 208 s. S.

41. Betänkande angående åtgärder till stöd för de renskötande
lapparna m. m. Marcus. 171 s. Jo.

42. Förslag rörande tillämpningsföreskrifter till lagen
med särskilda bestämmelser angående stats- och
kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid
krig eller krigsfara m. m. Beckman. 65 s. S.

43. Betänkande med förslag rörande veterinärinrättningens
i Skara framtida användning m. m. Marcus.

95 s. Jo.

44. Tillägg nr 1 till statliga cement- och betongbestämmelser
av år 1934. Norstedt. 23 s. K.

45. Socialvårdskommittöns betänkande. 5. Statistisk
undersökning angående barnhemmen. Beckman.

96 8. S.

46. Betänkande angående revision av tjänsteförteckningen
i vad avser allmänna civilförvaltningen. Del
3. Tjänstebenämningar. Tjänsteförteekningens uppställning.
Norstedt. 121 s. Fi.

47. Lagrådets utlåtande över lagberedningens förslag
till lag örn aktiebolag m. m. Norstedt. 192 s. Ju.

48. Betänkande angående finansstatistikens effekti visering.
Marcus, viij, 357 s. Fi.

49. Beskattningsorganisationssakkunnigas betänkande
med förslag till ändrad organisation av boskattningsnämnderna
och förstärkning av landskontorens arbetskraft
m. ra. Marcus. 355 s. Fi.

50. Betänkande med förslag rörande jfri rättegång.
Norstedt. 12S s. Ju.

51. Betänkande mod förslag till samordning av polisradio
väsendet i riket. Idun. 45 s. S.

52. Promemoria angåondo förutsättningarna för och
verkningarna av en engångsskatt å förmögenhet
i Sverige. Av E. Lindahl. Marcus. 82 s. Fi.

53. Betänkande mod förslag till ordnande av statens
isbrytningsverksamhet. Marcus. 3 43 s. 2 pl. II.

54. Utredning angående frågan örn polismans rätt att
bruka våld m. in. Norstedt. 72 s. Ju.

55. Betänkande med utredning och förslag angående förbättrad
pensionering för sjöfolk. Marcus. 142 s. H.

56. Sooialvårdskommittöns betänkande. 6. Utredning
och förslag angående socialvårdens organisation
ra. m. Beckman. (2). iij, 223 s. 4 pl. S.

57. Betänkande angående inrättande av statens sakrevision.
Marcus. 81 s. Fi.

53. Patentutredningens betänkande mod förslag till
lag om ändring i vissa delar av förordningen den
16 maj ISSI angåen le patent. Norstedt. SOs. Ju.

59. Strafflagberedningous betänkande angående strafflagens
tillräknelighetsbestämmelser, sinnesundersökning
m. ra. Mareus. 239 s. Ju. j

60. Betänkande med förslag angående grunderna för
den kommunala låuepolitiken. Mareus. 13 4 s. Fi.

61. Prom ; n >ria ine 1 förslag till in l än rar i lösen-och
J stämpolföroivinia jama m. m. Norstedt. 59 s. Ju.

Anni. Om särskild tryckort oj arigives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement under vilket utredningen avgivits, t. ox. K. - ecklesiastikdepartementet. Jo. =
Jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen dea 3 febr. 1922 äng. statens offentliga utredningars yttre anordning
(nr 98) utgivas utredningarna i onnia? mai enhetlig färg för värjo departement.

B et arilt''anden m. m. utkomna från trycket under ur 1943.

S y s t o m ii t i s k förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allman lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Strafflagberedningens promemoria med förslag till lag
om eftergift av åtal mot minderåriga m. m. [28]
Betänkande med förslag till skärpt bestraffning av
falskdeklaration m. m. [lil]

Lagrådets utlåtande över lagberedningens förslag till lag
om aktiebolag in. m. [471
Betänkande med förslag rörande fri rättegång. [50]
Strafflagberedningens betänkande ang. strafflagens till- |
räknelighetsbestämmelser, sinnesundersökning m. m. j
[591

Statsförfattning. Alliniin statsförvaltning.

1938 års penslonssakkunniga. Betänkande med förslag
till tjiiuste- och familjepensionsreglementen förarbetare
i statens tjänst. [8]

1941 års liirurlönesakkunniga. Betänkande med förslag
till folkskolans avlöningsreglemente m. m. [9J
Beskattningsorganisationssakkunnigas betänkande med
förslag till ändrad organisation av kammarrätten. [18]
1941 års lararlönesakkunniga. Betänkande med förslag
till avlöningsreglemente för de högre kommunala sko -

lorna. [2(1]

Betänkande ang. revision av tjänsteförteckningen i
vad avser allmänna civilförvaltningen. Dol 2. Byråchefs-
och rådstjänster m. m. [30] Del 3. Tjänstebenämnlngar.
Tjänsteförteckningens uppställning. [46]
Förslag rörande tillämpningsföreskrifter till lagen med
särskilda bestämmelser ang. stats- och kommunalmyndigheterna
och deras verksamhet vid krig eller krigs -

fara m.m.l 42)

Beskattningsorganisationssakkunnigas betänkande med
förslag till ändrad organisation av beskattningsnämnderna
och förstärkning av landskontorens arbetskraft
m. m. [49]

Betänkande ang. inrättande av statens sakrevision. [57]

Koni mun al förvaltning.

Stadsplaneutredningen 1942. 1. Förslag till åtgärder

för snabbare handläggning av stadsplan- och tomtindelningsärenden
m. m. [27]

Statens oell kommunernas finansviisen.

Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser
om begränsning av vinstutdelning från aktiebolag.
12]

Betänkande med förslag till främjande av utskyldsbetalniug
genom erkända skatteförmedlingBkassor.
[21]

Kommunalskatteberedningen. Betänkande med förslag
till omläggning av den kommunala beskattningen
m. m. Del 1. Den kommunala beskattningen. [34]
Del 2. Inkomstbeskattningen av skogsbruk. [35]

Betänkande med förslag rörande åtgärder för främjande
av sjöfolkets utskyldsbetaluing. [37]

Betänkande med förslag till förordning om värdestegriugsskatt
å fastighet. [39]

Betänkande ang. finansstatistikons effektivisering. [18]

Promemoria ang. förutsättningarna för oell verkningarna
av en engångsskatt å förmögenhet i Sverige. [52]

Betänkande nied förslag ang. grunderna för den kommunala
lånepolitiken. [60]

Promemoria nied förslag till ändringar i lösen- oell
stämpclförordningarna lii. m. [01]

Tiden juli 1910—juni 1911. [25]
Soeialvårdskommitténs betänkande. 4. Förslag till ändrad
bidragsförskottslag m. m. [29] 5. Statistisk undersökning
ang. barnhemmen. [45] 6. Utredning och förslag
ang. socialvårdens organisation m. m. [5G]

ITiilso- och sjukvård.

De yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbeta- och bostadsförhållanden.
[4]

Betänkande med utredning och förslag ang. barnmorskevnseudet.
[17]

Förslag till ny lag örn behörighet att utöva lakarkonsten
m. m. [22]

Allmänt ullringsvilsen.

Patentutredningens betänkande med förslag till lag
örn ändring i vissa delar av förordningen den 16 maj
1884 angående patent. [58]

Fast egendom, .lordbruk med binäringar.
Promemoria med förslag till utvidgad vanbävdslagstift Betänkande

med förslag ang. hushållningssällskapens
organisation och verksamhet m. m. [32]

Betänkande ang. jordbrukets byggnadskostnader. [38]
Betänkande ang. åtgärder till stöd för de renskötande
lapparna m. m. [41] ,

Betänkande med förelag rörande vetermarinrattnlngens
i Skara framtida användning. [43]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri.

Utredning rörande den teknlskt-vetenskapliga forskningens
ordnande. 1. Allmänna uppgifter ang. deutekniskt-vetenska
pliga forskningsverksamhetens nuvarande
läge m. m. — Allmänna synpunkter rörande den
tekuiskt-vetenskapliga forskningen. — Erforderliga
åtgärder för den tckniskt-vetenskapllga forskningens
främjande och statens medverkan därvid. [6] 2. Förslag
till åtgärder för främjande av den tekniskt-vetenskapliga
forskningen på byggnadsområdet. [7] 3. Förslag
till åtgärder för skogsproduktforskningens ordnande.
[12] ... . ,

Tillägg nr 1 till statliga cement- och betongbestammolser
av år 1934. [44]

Handel och sjöfart.

Promemoria med förslag ang. registreringen av landets
företagare m. m. [23]

Betänkande med förslag till ordnande av statens isbrytningsverksamhet.
[53]

Betänkande med utredning och förslag äng. förbättrad
pensionering för sjöfolk. [55]

Kom lii ii n i kat i o lis väsell.

Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan arbetsuppgifter
och löneställning vid statens järnvägar.
Del 4. Järnvägsstyrelsen. [13]

Betänkande ang. bilregistrering m. m. [24]

Bank-, kredit- och pemilngväsen.

Forsäll rings väsen.

1’olili.

Betänkande med förslag till brandlag och brandstadga
m. in. [10]

Betänkande med förslag äng. innebörden av begreppet
polismyndighet i olika författningar lii. m. [4 0]
Betänkande nied förslag till samordning av polisradioviiseiidet
i riket. [51]

Utredning äng. frågan om polismans rätt att bruka
våld in. m. [5 ij

.Val i o i lii I ekon o lii i oell socialpolitik.

Promemoria rörande bostadsförsörjningen. [3]

Promemoria ang. hyresreglering, lill

Betänkande med utredning och förslag ang. semester

flir husmödrar, [lili

Utredning äng. viirmokostunden i hyreshus. [20]
Statsmakterna oell folkliushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 Inträdda krisen. Del 2.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Ändlig
odling i övrigt.

Betänkande mod utredning och förslag ang. betygssiittningen
i folkskolan. [11]

Betänkande med förslag rörande ändring av gällande
bestämmelser i fråga örn prästutbildningen. [33]
Betänkande mod förslag rörande statligt stöd åt svensk
filmproduktion. [36]

Försviirsvllsen.

Betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet
inom försvarsväsendet. [1]

Betänkande med förslag till lag örn vapenfria värnpliktiga.
[15J

Betänkande nied förslag rörande ilen centrala förvnltn
Inga verksam h eton inom försvarsväsendet. [16J

Utrikes ärenden. I lil ermil lonell rätt.

232

Riksdagsberättelsen.

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

A.

Abramson, E. L...........II Eo 4

Adalberth, E.............I Jo 6

Adamsson, H.............I S 39

Adler, N...............I Jo 1

Ager, H...............I Eö 16

Agge, I...............I Ju 9

Ahlberg, A..............I Jn 10

Ahlberg, E..............I Fi 39

Ahlbom, S..............I E 9

Ahlin, G. M. E............I K 31

Ahlmark, S. A............I Ju 21

d’Ailly, S..............I Fi 8

Akmar, E. T.............I S 34

Akselsson, L.............I Fi 31

Albertsson, A. E. A. (I).......I S 33

Aggren, A..............I Jo 13

Aleson, P.............II Fo 6

Allander, C. M. I...........I FS 14

Alling, K. G...........I S 19, 34

Alm, M. F.............II Fo 7

Alm, Ulla..............I Jn 13

Almgren, S. G.......I Fi 11, 38, Jo 1

Almquist, H. K. H..........I E 14

Almqvist, E. G............I Fi 31

Almroos, A..........I F8 19, Fi 17

Alsén, N...............I E 16

Alvén, Hildur M. (II).......II Fo 4

Aminoff, F..............I Jo 11

Anderberg, H. E...........I Jo 7

Anderberg, H. E. (I).........I Fi 36

Anderson, A. I. (I).....I Fi 29; II U 2

Anderson, F. V...........I K 2, 9

Anderson, G. I. (I).........I Fi 7

Andersson, A. B. (II)........I K 11

Andersson, C. O. H......I S 22; II Fi 3

Andersson, C. W. M. (II).....I S 20, 24

Andersson, D............II Fo 6

Andersson, D. E...........I Fi 32

Andersson, Ebon (II)........IS 7

Andersson, Ebon (II).....I S 32, E 21

Andersson, Elsa..........II Fo 6

Andersson, E. V........... I Ju 21

Andersson, G. A.....I Fi 39; II Fo 3, 6

Andersson, G. H. (II)........IS 1

Andersson, G. K. H........ II Fo 7, 8

Andersson, H............II Fo 8

Andersson, J.............I Fi 37

Andersson, J.............I H 15

Andersson, J. A. (II) . . I Ju 15, E 4, Jo 19

Andersson, J. E. (I) . . I Fi 1, 5, 34; II Fi 1

Andersson, J. E. (II) ........I S 33

Andersson, K. A. M. (II) . I Fi 20, Jo 6,15, 30;

II Fo 4

Andersson, K. Hj...........I S 18

Andersson, K. O. H..........II S 1

Andersson, N. A...........II U 2

Andersson, O. (II).........I Fö 7

Andersson, S. G. W..........I Fi 1

Andersson Juuso, P. L........I Jo 24

Andrae, T. J. E..........I E 1, 7, 16

André, L...............I S 19

André, Märta............I Ju 25

Andrén, G. (I)......I Fö 7, S 32, Fi 6

Ankarsvärd, G........I S 1, 34, E 13

Annell, Anna Lisa..........I S 35

Anshelm, Y..............I Fi 32

Antoni, N.-F. G............I H 14

Appeltofft, O. H...........I H 9

Arén, T. S..............I E 16

Arnegren, O. A. P:son.......I Jo 5, 6

Arnheim, F..............I H 8

Arvas, C. G. B............II S 1

Arvidsson, K. A. Y.......I Fi 32, E 14

Aste, J. G..........I Fö 8; II Fö 2

Atterberg, K.............I Ju 10

Augustinson, K. R..........I Jo 6

Aulén, G. E. H.........I E 1, 7, 17

Aurén, N. E. J............I Ju 21

Axén, J. H. Y...........II Fo 6

B.

Bachér, I. H.............I Jo 5

Backe, T......•........IS 7

Backlund, K. O. M..........I Fi 6

Backman, H. R............I Jo 14

Baeckman, O............II Fi 5

Baehrendtz, E K. F.........I Fi 5

Bager, E. B. E.....I S 36, Fi 31; II S 2

Bagge, G. (II)............I E 16

Barth, C. E............II Fo 8

Baner, F. H. N............I K 11

Beck-Friis, C. S. (I) .... I Jo 32; II Fo 4

Beckman, K. E.............II U 2

Beckman, N.............I Ju 7

Beckman, S..............I S 22

Beckman, Sigrid...........I Ju 13

Beckman, Y...........I Fö 10. 14

Behring, I. A. •...........I S 18

Behrman, B. W............I H 1

Beijbom, G...... .......I Fö 12

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Personreqister.

233

Belfrage, L. A. L...........I H 8

Bellander, J. F............I S 34

Sendelius, R.............I Fi 32

Bendz, Gr...............I Jo 25

Bengtsson, B. F............I S 28

Bengtsson, D. F...........II Fo 7

Bengtsson, H.............I S 22

Bengtsson, O.............IS 6

Bengtason, Y............II Fo 7

Bentzel, Maggie...........I S 18

Berg, N. R......I Jn 15, Jo 16; II Fo 7

Berg. S. F..............I E 13

Bergdahl, K. E........... I Fä 22

Bergendal, R............I Jn 7, 9

Bergengren, A. Gr..........II Fo 3

Berger, O. A........I Fi 2, E 9, Jo 15

Berger, T...............I H 1

Bergfors, P. D. Gr...........I Fi 31

Berggren, A.............I S 31

Berggren, H. A...........II Fo 3

Berggren, N..............I S 41

Bergholm, C. J............I E 6

Bergholtz, O. A............I Fö 3

Berglind, Ragnhild.....• .... I S 18

Berling, N..............I Ju 8

Berglund, H............I K 4, 5

Berglöf, L..........I Fi 19, Jo 24

Bergman, E.............I Fi 31

Bergquist, Th. (II).......I Ju 14. S 22

Bergstedt, C. J............I Fi 20

Bergström, B. G...........II Fo 2

Bergström, G.............I S 18

Bergvall, J. H. (II) . . I Fö 7; II Fi 1, Fo 6

Bergvall, L..............I Ju 21

Berlin, B. Hj............II U 2

Berlin, N. J.............I Fä 6

Bernhard, H. B............I Ju 21

Bernunger, S. E...........I H 4, 5

Berthelius, F............II Fö 1

Beskow, E. A.............I Jo 23

Beskow, S. H. T...........I Fi 36

Bexelius, E. G.........I S 6, 18, 32

Bexelius, T. A............I K 10

Bilde, T...............I H 10

Bjelle, E...............I Jo 5

Bjerne. G..............I Fö 12

Bjure, J. A..............I S 34

Bjuring, E..............I Fi 32

Bjurman, G. A...........II U 1

Bjurner, K. G...........II Fö 2

Bjurström, O. E........... I Fö 11

Björck, K. A. W. . . I S 1, K 7, Fi 2, H 7

Bjärck, K. G.........I Fö 3; II U 1

Björk, E...............I Fö 5

Björkhagen, O. I...........I E 16

Björkholm, S.............läll

Björklund, K.............I Fi 20

Björklund, L. A. (II).........IK5

Björkman, G.............I S 35

Björkquist, E. G. A........I S 26, 36

Björn, E. O. F..........1 Fi 13, 16

Björnsson, J. E. (I) ..IS 31, Fi5; II Fo 4

Björnsson, N. M...........I E 16

Bladh, I...............I Jo 8

Blidberg, O. E............I Fö 17

Blom, S. D..............II S 2

Blomberg, D.............II S 1

Blomkvist, B........I Jo 30; II Fo 4

Blomquist, E. E...........II S I

Blomquist, R............II Fi 1

Bodin, N. A.............I Fi 17

Boéthius, S. B.........I Fi 31, E 14

Bogren, G. H.............I Jo 32

Bohlin, L. T............II Fi 1

Bohm, G. S.............I Fo 17

Bohmansson, G............I Fö 13

Bolinder, N. L...........I K 6, 1Ö

Bonde, T. Oison...........I Ju 2

Bonow, M..............I Jo 30

Borelius, A. J. T...........I E 12

Borell, K. G. T............I E 9

Borg, A. W..............I S 36

Borgström, G........I S 7; II Fo 4, 8

Bornebusch, A............IE 5

Bouveng, G. A........I Fö 15, Jo 31

Brahme, L..............I S 34

Brahmer, H..........I Ju 8, H 13

Bramdal, S..............I Fö 16

Brandt, E. R. (II)..........I Fi 34

Braune, E. G.........I K 1; II S 1

Bredberg, A..............I Fö 14

Bredberg, B..............I Fi 31

Brilioth, Y. T..........I E 1, 3, 7

Brinck, P. E. H..........II Fo 8

Bring, J............ I Fö 4, 8, 16

Bringmark, K. G...........I S 31

Broberg, R..............I S 18

Brodén, E. H.........I S 18; II S 1

de Broen, J. H. G..........II Fo 6

Brolin, N. E.............I E 4

Broomé, A.............II Fö 2

Browaldh, K. E. . . . I U 1, Fi 29; II Fi 5

Browall, G.............II Fo 6

Bruce, N. O. U............I E 16

Brundin, G. G............I S 18

Brunes, L.............II Fi 5

Brunskog, U. A. J. . . . I Fö 4, 10; II Fö 1, 2

Brusewitz, A. K. A..........I E 6

Brännberg, C.............I S 18

Butén, J. H.............I K 2, 9

Byström, C............II Fo 7, 8

Byttner, J. T............I S 5, 18

Bäck, J. F..............I K 2

Bärg, A. J. (I).......I Fi 20, 29, 35

Bäärnhielm, G............I Ju I

Börjesson, A.............I Jo 23

Börjesson, J. A...........II Fo 4

Börjesson, J. M. D.........II U 2

Böök, E. E..........I Fi 40, H 7, 8

C.

Cardelius, E. C. F..........II Fi 1

Cardell, karin............I E 16

Carell, E. A. H............II S 1

Carlberg, B. C............I Fö 18

Carlborg, P. A. H.....I H 12,13; II Fo 3

Carlborn, C. Hj.......I Jo 14; II Fo 4

Carleson, B. A. F...........I Fi 6

Carlgren, E..............I Jo 15

Carlquist, N. J. E...........I Fö 11

Carlsson, C.............II Fo 7

Carlsson, C. E. N..........II Fo 4

234

Riksdagsberättelsen.

Carlsson, G. F............I H 1

Carlström, 0. L. (II).........I Fi 31

Carlsund, A.............I U 2

Casparsson, K. R...........IS 3

Castenfors, J. H...........I S 34

Cederhalm S.............I Ju 2

Cedergren, C. A. H..........I Ju 13

Cederlund, C. F...........II Fo 4

Cederström, A.............I Jo 15

Cedervall, N.............I Fö 16

Cederwall, G.............I S 31

Cervin, N. H............II Fi 3

Christenson, A............I S 19

Christiansen, Th..........II Fo 7

Christiansson, E. T..........I Fö 17

Christiansson, K. G. S.....I K 2, 9, Fi 39

Christoffersson, 0...........I Jo 14

Chöler, C. G. I Jo 32

Clason, P...............I Fö 11

Collin, E...............I S 41

Collin, Rarin.......I S 31; II Fo 6

Conradi, E. G. F...........I Fö 8

Corin, G. E. M............I U 2

Corneliusson, S...........II Fo 8

Crafoord, C..............I Fö 1

Cramér, C. H..........I Fi 39, H 9

Cruse, C. S. (II)...........I S 17

Cullberg, J. 0............I E 8

Curman, J......,.......I S 15

Curman, J. S.............I S 27

Curman, C. W . . I Fö 3, 7, 21, Fi 17; II S 1

D.

Dahl, G...............I Ju 8

Dahlbeck, N.............I Jo 29

Dahlberg, G.............I Fö 12

Dahlberg, G. W............I Fi 31

Dahlberg, H. J...........I K 2, 9

Dahlberg, K.........I H 8; II Fi 2

Dahlgren, I. J. G.....I S 5, 13, 24, Fi 3

Dahlin, E. H............II Fo 6

Dahlin, N. 0.............I Fö 18

Dahlström, A. H...........I S 31

Dahnberg, E.............I Ju 13

Dahr, Elisabeth...........I E 16

Danielson, B. G. E.......I Ju 1, S 40

Danielsson, H.............IS 6

Danielsson, J. E............I H 14

von Dardel, F...........II Fi 1

De Geer, J. G. G. (II)........I Fö 3

Degerstedt, Hj......I Jo 14; II Fo 4, 6

Dehlgren, S. F.......I Ju 10; II U 2

Delin, Y. T.............I Fö 13

Dieden, G.............II Fo 8

Dillner, H. J.............I Fi 31

Dios, A. Y...........I Fö 11, K 7

Drängeg S..............I Fi 31

Drougge, E..............I Ju 14

Duus-Otterström, A.........II Fo 6

Dymling, C. A.........I Ju 10, E 5

E.

Eberstein, Chr............IH 8

Eberstein, G.............I Ju 10

Eckerberg, E. L.........I Fi 10, H 7

Edberg, R. F. (II) . .
Edelsvärd, O. A. . . .

Edén, N.......

Edholm, H......

Edler, C. F......

Edlund, K. E. V. . .

Edqvist, T......

Edsberg, H......

Edström, G......

Ehrenberg, N. G. . .
Ehrnberg, G. Th. . .
Ehrnford, N. H. W. .
Ekblad, N.-E. G. . .

Ekdahl, H......

Ekdahl, O......

Ekeberg, B......

Ekeberg, L. O. ...
Ekelund, A. J. ...

Ekelöf, G. J.....

Ekenberg, O. J. ...

Ekengren, Hj.....

Eklund, B. E. H. . .
Eklund, C. A. R. . .

Eklund, J......

Ekman, C. H. F. V. G.

Ekman, G. I.....

Ekman, J. L.....

Ekman, P. W.....

Ekman, R......

Ekstam, A......

Ekstrand, A.....

Ekström, B......

Ekwall, N. J.....

Ekwall, S. R.....

Ekwall, W......

Elfving, G......

Eliasson, L......

Elinder, E......

Elliot, C. W.....

Elliot, K. E.....

Elmgren, B. F. (I) . .
Enderstein, P. E. . .
Eneborg, H. G. E. . .
Enell, H. G. H. . . .
Engberg, N. F. ...
Engblom, A. N. . . .
Engel, A. G. W. . . .
Engel, G. A. G. . . .

Enger, J.......

Engfeldt, H.....

Engfors, S......

Engkvist, O.....

Englund, A......

Engzell, G......

Erici, B. H......

Ericson, F. C. W. . .
Ericson, G. H. ...

Ericsson, A......

Ericsson, G......

Ericsson, J. A. (II). .
Ericsson, J. N. ...

Eriksson, A......

Eriksson, C. A. ...

Eriksson, E......

Eriksson, E. G. E. (II)

Eriksson, G......

Eriksson, G. A. . . .

.....I Fö 5

......I Fö 7

I K 11; II Fi 5

...... I Jo 19

...... I Fö 11

......I S 34

......I E 16

. I Fö 9, 16, Jo 12

......I S 34

...... I Jo 17

..... II Fo 3

......I Jo 3

.....II U 1

...... I Fi 39

...... I Fö 12

. . I Ju 4, 7, 10, 19

......I E 15

......IS 5

...... I Fö 17

...... I Fi 36

......I S 31

...... I Jo 34

. . I U 1; II Fo 2

..... II Fi 5

......I Fä 1

...... I Jo 32

.....II Fo 2, 8

.....II Fo 3

......II U 2

......I S 16

......I S 11

. I Jo 30; II Fo 4

......I H 9

......I S 34

...... I Fi 31

......I Ju 13

...... I Ju 13

......I S 31

.....I K 4, 5

. I Ju 21, H 2, 6, 7

......II S 3

. I Jo 10; II Fo 4

......I H 1

...... I Fö 20

.....II Fo 6

. . . I E 15, H 13
. . . I Fö 13, S 34

.....II Fo 6

...... I Fi 12

...... I Jo 30

..... II Fi 1

. I S 15; II Fo 3

.....II Fo 7

I Ju 14, U 1, H 8

......IS 6

......I Fi 1

.....II Fo 3

......I E 12

......I E 5

. . . I S 19, Fi 34

...... I Fö 13

......IS 6

..... II Fo 8

...... I Fö 10

. . . I Ju 1, E 6

...... I Jo 30

......I Ju 9

Personregister.

235

Eriksson, G. T.........I Ja 13, S 38

Eriksson, J. B.............I S 18

Eriksson, K..............I H 9

Eriksson, K. ............II Fo 5

Eriksson, K. E............I Ju 8

Eriksson, K. J..........I Jo 10, 19

Eriksson, Nancy..........II Fo 6

Erlander, T. F. (II).......I S 17, 31

Erlandson, K. S............I E 16

Ernmark, A. G...........II Fo 6

Erup, Ellen.............IS 5

Etzler, G...............I S 31

P.

Fagraeus, I..............IS 6

Fahlman, T..............I S 19

Fahlström, C. A. Hj..........II S 1

Falck, K. R.............I E 20

Falk, E............II S 1, Fo 3

Falk, N. L. A............I Fi 5

Falkman, O. C. A......I H 12; II Fi 1

Fallenius, B. A.....I Jo 11, 13, 20, 22, 23

Fast, J. E. G. (II) . . . I Fö 1, 13, 23, S 36, Fi 3,

E 13: II S 2

Fischer, Ida.............I S 19

Fletcher, J. F.............I Jo 28

Flodin, H..............I Ju 10

Flodkvist, G. H............I Jo 34

Flood, Hulda...........II Fo 6

Flytström, A. Th..........II Fo 4

Fock, C. A. G............I Fö 13

Fogelberg, S. G. H.........II Fo 8

Fontell, E..............I S 4

Forslund, J. A. (I)..........I S 27

Forsman, G..............I H 7

Forssblad, N. D............I Fö 9

Forssell, B..............I Fi 31

Forssell, C. A............I E 6

Forssell, C. E. G.......I Jo 10, 13, 22

Forssell, C. G. A...........I E 9

Forssel], E. G. B...........I S 38

Forssman, H. O. F..........I K 3

Fredgardh, F.............I Jo 30

Fredriksson, T. A. A........II Fo 8

Fredriksson, V. A...........I E 16

Frendin, T..............I Fö 16

Friberger, E. G............I E 10

Frick, B. R.............I H 7, 8

von Friesen, E............I Jo 14

Friggeråker, J. (I) . .........I Ju 14

Friman, O..............IS 7

Fröberg, J..............I Jo 17

Frölén, G. H. F............I K 11

G.

Gabrielson, E. Y......

Gursten, B.........

Gavelin, A. O.......

Gehlin, B.........

Gemzell, Öhr........

Gewert, G. I. V.......

Gezelius, L. E. B. (II) . . .
Giertz, G. B........

.... I S 19
.... I Fi 35
.... I II 12
. . . II Fo 8
I K 6; II Fo 8
.... I Fö 4
I Ju 1, 14, S 11
.... I E 13

Giertz, L. M.............I S 12

Gillberg, K. E.........II Fo 2, 5, 8

Gillner, E. G. T...........I Fö 18

Giron, M. E.............I H 1

Gjöres, A...............I H 6

Glimstedt. N. R...........I Ju 21

Goldkuhl, E.............I Ju 9

Grabe, A. G.............I E 15

Grafström, E.............I S 31

Grafström, N. H:son.........I Jo 16

Granath, A..............I S 32

Granholm, A. M..........II Fo 8

Granholm, J. H............I E 10

Grape, A...............I Ju 10

Greitz, K. B........... II U 2

Grep, N.............I Fö 1, 13

Grewin, J..............I S 12

Grimlund, E. L. N..........I S 22

Gräslund, H............II Fo 4

Grönvall, N. J...........I S 28

Grönvall, S. I..........I K 11, E 12

Gullander, Å.......t.....I Jo 30

Gullström, I.............I Jo 9

Gummeson, P. E. S. . . I Fö 18; II Fö 1, 2

Gustafson, E. M...........I Fö 9

Gustafson, K. Hj. (II).......II Fi 5

Gustafson, Ruth (II).........IS 16

Gustafsson, B.............I S 22

Gustafsson, E.............I Fi 32

Gustafsson, E. A. (II)........I Jo 30

Gustafsson, H............II Fö 2

Gastafsson, K. G...........I E 22

Gustafsson, T. B. . .........I K 3

Gyllenberg, G. E...........I H 10

Gyllenswärd, C............I S 31

Gynnerstedt, T. V. K.........I E 4

Gillsman, Ester..........II Fo 7

Gårdsten, B.............I Fö 15

Gärde, A. B.........I Fö 21; II Fo 1

Gärde, N. (I)..........I Ju 4, 14

Göransson, E. W. Z.......I S 15, 28

Göransson, G. J............I H 1

Göransson, H.............I Ju 9

Göthberg, K. I............I S 28

H.

Hådding, A. R............I E 12

Hafström, A. G. G:son........I S 27

Hagander, J........IS 39; II Fi 3

Hagberg, A. E............I Jo 18

Hagberg, E. R. (II)......I Fi 5, E 5

Hage, E. A. (I)...........I Fö 13

Hagland, S. E............I Fö 22

Hagman, E. O. (I)..........II S 1

Hagman, E. R. R...........I Fö 4

Hagstrand. G. E...........I S 34

Hagström, F. A. G..........I J o 11

Hagströmer, S. A. E.........I Jo 17

Hagård, A. (II).........I S 18, 32

Hain. R. .T. F...........Il Fo 7

Hallagård, G. A. (II)........I Jo 15

Hallén, H. M. (II).......I S 33, E 22

Hallenborg, C. A. M.......I Ju 2, U 2

Hallgren, E. S............I Ju 7

Hallström, E............H Fo 3

236

Riksdagsberättelsen.

Hammar, H. G. E...........I E 10

Hammarskiöld, S. L......I Fi 8; II Fo 3

Hammarskiöld, T. L..........I Fi 31

Hammarskjöld, B. G. Hj. . . I Jo 30; II Fo 4

Hammarskjöld, D. . . . I Fi 40, H 7; II Fi 2

Hansson, A. L. (II) . . I S 17, Fi 27; II Fi 1

Hansson, Tilda............I Fi 32

Hartelius, Å.............I H 14

Hartman, J. L............I Ju 13

Hasselrot, A.............I Ju 8

Hasselrot, B....... I S 40

Hasselrot, S. B............I Fö 21

Hassler-Göransson, Ejda Ina Carita . . I E 2

Hast, N. B..............I Ju 21

Heckscher, G. E...........I E 21

Hector, H..............I Ju 13

Hedbäck, E. G............I Jo 27

Hedelius, F. E. O......I Fi 12; II Fi 4

Hedfeldt, N. E............I S 28

Hedqvist, P. G.........I Ju 21, E 12

Hedulff, E, N:son.....I Jo 19; II Fo 3

Hedendahl, N. M. ........I Jo 21, 25

Heiding, G. A. (I).......I K 11, Jo 6

Heinrici, S.-E.............IS 5

von Heland, K. E. H. (I) . . . I H 6; II Fo 5

Helander, D. A. V..........I E 7

Helgesson, R...........II Fo 7, 8

Helleberg, N.............I Jo 28

Hellerström, A. O. T.........I E 17

Hellstedt, E. F...........II Fi 3

Hellstedt, E. S............I S 27

Hellström, N............ II S 2

Hemming-Sj Öberg, A.........I Ju 10

Henriksson, E............I Fö 11

Henriksson, H............I Jo 1

Henriques, E............II Fo 2

Herlitz, N. (I)............I S 33

Hermansson, J. A. (II)........I H 9

Hermelin, N. S............I H 1

Hérnod, T. R.....I S 3, Jo 30; II Fo 3, 8

Hesselgren, O..........I Ju 4, S 36

Hesselman, O. A. H. V........I Jo 18

Hessle, Öhr. W.........I S 27, Jo 3

Hessler, T..............I S 18

Henman, M..............I Ju 9

Hilding, B. B. I............I Fö 19

Hjelm-Elovson, Gullan........I S 31

Hjelmberg, H. K...........I S 28

Hjertén, K. H. R...........I Ju 8

Hjolman, T. H. F..........II Fi 3

Hjort, K.-G. M.........I X 10, Fi 31

Hjärne, U. G. Elson.........I E 16

Hjärre, A............I Jo 13, 22

Hjörne, H..............II U 2

von Hofsten, E.......I Fö 13, S 1, 26

von Hofsten, E........... I S 18, 31

von Hofsten, E. G. N.........I Jo 15

von Hofsten, G. A..........I Jo 10

Holm, E. M..............I Jo 34

Holmberg, G. A........I H 7; II Fo 1

Holmbergh. O. G..... I E 16

Holmbäck, B.............I Jo 16

Holmer, N. T............II Fö 1

Holmgren, H. K. H..........I Ju 1

Holmstedt, G. F............I S 18

Holmstedt, I.............I Ju 13

Holmström, N.........I Fi 12, E 16

Hoogland, H.....

von Horn, K. R. L. R.

Horney, N......

Hovgård, Å......

Huggert, E. W. . . .

Hugo, Y.......

Hulterström, A. N. O.

Hultin, I. I......

Hultin, S.......

Hultman, A......

Hultman, G......

Hultman, G.....

Hultström, L.....

Hultström, L. A. I. .
Hulphers, G. B. . . .

Hyrenius, H.....

Håkanson, J.....

Håstad, E. W. (II) . .

Häggbom, S.....

Hägglöf, B. G. . . .

Hässelberg, A.....

Hävermark, G. . . .
Högberg, P. E. . . .

Högbom, I......

Höijer, E. J.....

Höijer, F.......

Höjer, E. W.....

Höjer, J. A......

Höjer, K. J......

Höjer, Signe.....

I.

Ihre, N. E. . .
Inghe, G. . . .
Ingvar, S. . . .
Ingvarsson, C. G.
Isacsson, O. (II)
Isoz, N. P. E. .
Iverus, G. H. .

J.

Jacobson, U. R. (II)
Jacobsson, G. . . .
Jacobsson, H. F. . .
Jakobson, E. H. . .
Jansén, J. V. . . .
Janson, S. (II) . .

Jansson, A.....

Jansson, A. F. (II)
Jansson, C. R. . . .
Jansson, Linnéa . .
Jansson, S. (II) . .
Janzon, K. A. . . .
Jarnerup, S. E. . .

Jelf, O.......

Jensen, O......

Jentzen, C. H. . . .

Jepsson, M.....

Jeppsson, H. Hj. . .
Jememan, T. G. . .
Jerlov, E. S. ...
Johanson, G. H. . .
Johanson, N. E. . .

.... II Fo 8

.....I H 6

.....I S 16

I Jo 5; II Fo 4

.....I E 10

.....II U 1

.... II Fo 8

..... I Jo 27

... I E 10, 15

.....I H 10

.....I S 19

.... II Fo 7

.....I S 31

.....II S 3

..... I Jo 22

.....I 8 31

.....I Fi 32

. . I Fö 3, Fi 34

..... I Ju 21

.....I H 6

.....I Ju 13

..... I Fö 12
. . . II Fo 2, 8

.....I E 21

. . . . I Fi 4, 21

.....I Ju 3

.... II Fo 7
I S 31, 34, Jo 23
I S 18, 32, Fi 39
I S 31; II S 3

.....I H 8

.....I S 31

.....I S 34

.....I S 34

.....IS 5

I Fi 13, 16, Jo 12
.....I E 16

..... I Jo 24

..... I Jo 14

. I H 10; II S 1

.....I S 41

..... I Jo 16

.....I E 20

..... I Jo 32

.....I S 39

.....I Fi 1

. . . . II Fo 4

.....I Jo 8

.....I K 3

, . . . I Fi 7, 12

. . . . II Fi 5

. . . . II Fo 3

. . I Fö 4, H 15

.....I S 12

..... I Jo 23

.....I S 18

..... I Jo 23

. . . . II Fo 8

. . . . II Fo 8

Personregister,

237

Johansson, A.........I S 10, 15, 31

Johansson, A.............I Fi 39

Johansson, A. O.......... • I ^ 1

Johansson, B........I H 2; II Fo 8

Johansson, C. A. A.........II Fo 3

Johansson, Elsa (II).....I Fö 3; II S 1

Johansson, Gr. S............I Fi 41

Johansson, H.............I Jo 29

Johansson, H............II Fo o

Johansson, I. S...........II Fo 3

Johansson, J. B. (I)......^ ® ?

Johansson, J. H.....I Jo 19, 30; II Fo 4

Johansson, R.......I Jo 30; II Fo 4, 7

Johansson, S.............I S 34

Johnsson, B. E. . I U 2, Fö 19, S 28, Fi 33, 37

Johnsson, O. . ..........., I fa 81

Johnsson, P. A. (II).........I Jo 1

Jonson, B. G.............1 E. 7

Jonson, G. R............II Fo 3

Jonson, Sigrid Maria Eleonora.....I E lb

Jonson, T. W.............I Jo 18

Jonsson, C, A. D. (II).....I Ju 15, H 15

Jonsson, G.............I Fö &

Jonsson, G..............1 8 31

Jonsson. P. C. (II)..........I Fi 31

Jonzon, B. A. S............I E 16

Jungner, Ragnhild..........I 8 35

Junius, H. A. G...........I J° 1"

Juréen, L...............I Jo 30

Jönsson, N..............I Jo 30

K.

Kamph, S.....

Kangas, K E. . . .
Karén, H. V. ...
Karlbom, T. O. . .
Karlsson. H. . . .
Karlsson, H. . . .

Karlsson, K.....

Karlsson, K. V. (II)
Karlsson, O. G. (I) .
Karlsson, O. W. . .
Karnell, E. A. G. .
Karnell, N. B. . . .
Kassell, S. B. F. . .
Kewenter, G. A. . .
Key, E. S. fl. . . .
Kihlbom, N. E. T. .
Kinander, C. . . .
Kindgren, R. . . .
Kjellén, T. B. . . .
Kjellman, II. . . .

Kleman, C.....

Klinker, K.....

Knave, E. A. . . .
Knös, B. A. O. . .
Koek. Karin . . . .
von Koch, H. . . .
Kollberg, G. N. . .
Kollberg, J. A. . .
Kolmodin. K. M. . .
von Konow, U. . .

Kreuger, II.....

Kring, K. G. H. . .
Kristensson, F. . .

...... II Fo 6

....... I Jo 24

....... I Fö 22

.....I E 16, 21

.......I S 13

.......I S 20

......II Fo 7

.......I S 19

.......I S 26

... I K 1; II S 1

....... I Fi 38

.......I E 16

....... I Fö 18

.......I Jo 3

.... I S 34, E 9

.......I H 1

.......IS 6

...... II Fo 1

I Fö 16, S 5, Fi 8, 22

.......I S 16

...... II Fo 3

.......I Jo 8

.......I E 24

.... I E 14, H 14

....... I Fi 30

....... I Fi 31

......II Fo 4

..... I Fi 11, 35

.......I E 16

.......I Ju 10

.... I E 15, II 13
. . I Fö 20; II Fo 8
.......I K 8

Kronprinsen, H. K. H.........IS 3

Krook, C. O.............I Fö 12

Kull, B...............I S 1

Kullgren, V..........I K 1; II S 1

Knylenstjerna, G. W. G........I S 27

Kvist, S....... ........1 S 19

Källberg, H. ...........II Fo 8

Källner, C. G. A...........II U 1

Kärre, K...............1 E 16

Köhler, S..............I H 14

Kördel, E. R............II Fo 5

L.

Lagerberg, S. P. E. . ........I Fö 17

Lagercrantz-A skinnd, Lis.......I S 31

Lagergren, B. G. M........I Fö 4, 18

Lagerlöf, N. P............I Jo 22

Lallerstedt, L. E...........I H 13

Lamberth, C. L.....I H 7, Fo 2; II Fo 1

Landberg, C. E......... . II Fo 2, 8

Landgren, J............. . II S 3

Lang, S...............I H 13

Lange, E. R............II Fo 2

Lange, H. V.............I S 28

Lanke, B. T.............I Jo 23

Larsson, I..............I S 18

Larsson, K..............I Jo 30

Larsson, L..............I Fö 16

Larsson, L..............I fl 8

Larsson, L. G. E.......... . IJo 17

Larsson, N........ I Fö 3

Larsson, S..............I S 18

Larsson, S. (I)............I S 41

Larsson, S. A.............IS 5

Larsson, Y. G. R........I Fi 3, E 21

Lassen, B...............IS 9

Laurin, J.......... I Fi 15

de Laval, Märta..........II Fo 6

Leander, K..............I Jo 1

Lech, J. C. H.............I Ju 7

Leche, E. H........., . I Ju 2, Fö 6

Leire, G. J:son..........II Fo 3

Leman, A..............I Jo 25

Lembke, C. B. M...........I Fi 34

Lemoine, A. S............IS 4

Lemon, C. G.............I Ju 10

Leo, H. V...........I K 6, H 12

Lidén, A............I K 10, E 8

Lidin, G.''fl.............I E 16

Liedberg, C. G. (II) ... I Jo 6, 30; II Fo 4

Lilienberg, A. J............I Jo 1

Lilja, C. B..............I H 7

Liljestrand, T.............I Ju 10

Lilliehöök, Eleonore M........II Fo 3

Lind, A..............II Fo 6

Lindahl, E. R.. . . I Fi 5, 26, 39, E 21, Jo 30

Lindahl, K. G.............I Fö 18

Lindberg, C.............I K 5

Lindberg, O. (II) .........II Fo 8

Lindberg, C. Å. E...........I H 2

Lindberg, E.............I Ju 10

Lindberg, E. H. (II) I S 34, 36, H 12; II Fi 1

Lindberg, K. A......f . . . . II Fo 7

Lindberg, O. F............I E 17

Lindberg,,.!’............, . I Ju 9

238

Riksdagsberättelsen.

Lindberger, A...........II Fo 4, 6

Lindbergson, K. A...........1 I 7

Lindblad, A. F............I E 10

Lindblad, O. W...........II Fo 6

Linde, E..............I S 31

Lindeberg, E. F. L. . IS 12, 27, Fi 21, Jo 18, 26

Lindeberg, S. J.......I Fi 33; II Fo 2

Lindegren, S. G............I K 7

Linden, K. G.............I Fö 20

Lindén, E. A.............I Fi 38

Lindén, L. V. (II).......I S 31, Fi 13

Lindenerona, A...........I Fö 5, 21

Lindencrona, P. A. H.........I S 28

Linder, K...............I E 5

Linder, Rnth I. C...........I Fi 13

Lindfeldt, S.............I Fi 31

Lindh, E............I Fö 11, K. 7

Lindh, E. G..........I Fö 3, H 2

Lindholm, G. A............I Fö 10

Lindholm, J. E.........I Fi 31, H 14

Lindqvist, A. A. (II).........I .lu 7

Lindqvist, J. L.....I Jo 3; II Fi 3, Fo 6

Lindroth, E S............I S 28

Lindroth, G. S............I K 3

Lindskog, B............II Fi 4

Lindskog, H...........II Fo 3, 8

Lindstedt, S.........I Fi 13, 16, 22

Lindström, C. S............I I 1

Lindström, J. G. ...........I E 5

Lindström, K. J. O........II Fo 4, 8

Lindström, S. A............I Jn 21

Lingren, W..............II S 1

Ljungberg, E. C. R..........I Fö 20

Ljungberg, H. D...........I Fö 5

Ljnngberger, B. G. . . I H 4, 5, 7, 8; II Fi 5

Ljungdahl, K..-G..........II Fo 7

Ljungdahl, M. J. J..........I Fö 12

Ljunggren, A. A...........I Jo 14

Ljunggren, V......... . . II Fo 7

Lovén, P...............I Jo 14

Lund, R. F.............II U 1

Lund, R. N..............I Jo 28

Lundberg, E. F. I Fi 39, 40, Jo 30; II Fi 5, Fo 6

Lundberg, F.............I H 9

Lundberg, N. R. W..........I Fö 4

Lundberg, S. E. (II) .... I Fo 1; II Fi 2

Lundeberg, E. C. K.........II Fo 8

Lundeqvist, G. E. A..........I Fö 4

Lundgren, Hj.............I H 10

Lundgren, Th............II Fi 2

Lundh, E A. F...........Il Fo 7

Lundquist, O. R. . . I S 41, E 15, 16; II S 1

Lundquist, S. V............I Ju 21

Lundqvist, C. E. H........I K 2, 9

Lundqvist, K. Hj......I Fi 14; II Fo 8

Lundqvist, O. R............I Fö 21

Lundqvist, R...........I Fi 14, 31

Lundvik, V. G. . I K 8, H 6; II Fi 4. Fo 5

Lyberg, E...............I Jo 1

Lychnell, T.......... I Fö 4, 11, 16

Löfgren, K. H. F.........II S 1, 3

Löfgren, T. E............I K 2, 9

Löfström, A. F............I Fö 11

Löfvander, A. (I) .... IS 19, Fi 6, E 4

Lövgren, O W. (II).........I Jo 24

Löhr, B. A. H............I Fi 31

Löwbeer, N. T.......I Fi 11, 31, E 13

M.

MacDowall-Pihlström, G. H. IS 36, Jo 13, 22

Magnell, K. J. T..........I Fö 4, 11

Magnusson, H............I H 8

Magnusson, H. G...........I Jo 23

Magunsson, K. H. (II)........I Jo 15

Magnusson, R. A. Hj........II Fo 4

Malm, C. G. O. . . . I S 3, E 15, Jo 35, H 13

Malm, N. P..............I Jo 28

Malmberg, H.....I Ju 15, 21, S 20, K 11

af Malmborg, N. M..... I S 26, E 16, 24

Malmfors, N. A. E..........I Jo 16

Malmgren, E. F...........II Fo 7

Malmkvist, E. V...........I K 8

Malmroth, Elsa...........I S 18

Malmström, C. G...........II S 1

Mannerfeldt, A. T. W. A........I H 10

Mannerfelt, C. E. A......I Jo 14, 15, 34

Marcusson, S. E............I Jo 6

Markelius, S. G............I K 7

von Matern, N. A...........I H 10

Mattsson, S..........I K 1; II S 1

Mattsson, Y. J. (II) . . . . I Ju 21, K 3, 10

Matz, K. S.........I K I, H 7, 8, 10

Maunsbach, A. B...........I Fö 12

M eidner, R..............I S 31

Melén, O. F. R......... I Fö 19

Metelins, B. E............I Fi 39

Modig, J. O..........I Fi 33, H 7

Molander, H............II Fo 4

Molin, R..............II Fo 6

Montelin, T. G. E...........I E 16

Montell, E..............I S 16

Mosesson, G. A. (Ilj.........I Fö 5

Mossberg, E.............II S 3

Murray, C. A.............I Fö 8

Murray, U..............I S 13

Myrdal, K. G.............I S 15

Myrgren, H.............II Fo 4

Möller, G. (I)............I S 17

Möller, K..............II Fo 4

Moller, T...............I Ju 21

Möller, W. C. G............I Fö 22

N.

Nannesson, P. L..........II Fi 5

Nathorst, C.-B...........II Fo 8

Natt och Dag, B. H..........II S 2

Natt och Dag, Å. S. Emon......I S 28

Nanckhoff, S. A. G. . I E 15, H 15; II Fo 1

Nerell, A. N. J..........II Fo 7, 8

Neumiiller, Margareta.......II Fo 4

Nial, S. H............I Fi 9, 10

Nilson, Hj. (II)...........I S 12

Nilsson, J..............I Fö 13

Nilsson, A. (II)...........I Jo 8

Nilsson, B..............I S 42

Nilsson, C. E.............I Fö 11

Nilsson, C. O. (II)..........I S 33

Nilsson, G. V. (II)..........1 S 38

Nilsson, H..............I E 4

Nilsson, H.............II Fo 6

Nilsson, H. Y..........I Fi 10, 35

Nilson, J. F.............I Fi 27

Personregister.

239

Nilsson, Joh. (I)........I E 12, Jo 25

Nilsson, M. Hj............I Jo 23

Nilsson, O..........I K 1; II S 1

Nilsson, P. B. (I) .......IS 34, E 18

Nilsson, S. J.............1 H 15

Nilsson, T. (II)...........I S 32

Nohrman, G.............I Jo 19

Norbeck, O..............I S 31

Nordberg, J. A............I Fi 31

Nordberg, L. G. F........I S 20, Jo 24

Nordborg, O. A...........I H 1, 2

Nordendahl, E. H..........II Fo 8

Nordenfalk, J.........I Ju 24, Fi 41

Nordengren, S............I Fo 3

Nordenson, C.............I S 16

Nordenson, H. (I).......I Fi 29, H 13

Nordenstam, A............I Ju 21

Nordfelt, Hj.............IE 5

Nordgren, Olivia (II) .... I S 18; II Fo 4

Nordin, A. G.............II S 1

Nordin, J. V............I S 7, 19

Nordlander, C. H...........I Jo 30

Nordlander, O............I Fö 12

Nordquist, M.............I Jo 18

Nordström, A......I E 9, 12; II Fo 6, 7

Nordström, A. C. G:son......I Fö 2, 9

Nordström, G. H.......I S 17; II S 1

Nordström, V.............I Fi 31

Nordwall, K. E............I E 10

Norenberg, C. W......I H 1; II Fo 4

Norgren, N. O...........II Fo 7

Norinder, Y. H. T.......I Ju 25, Fö 17

Norlin, E...............I H 13

Norrman, E.............I Jo 30

Norrman, S..............I Fi 7

Norup, B. S. B. (II).......II Fo 6, 8

Nothin, T. K. V...........I S 3

Nyberg, B. E.............I S 22

Nyberg, Ä..............I Fö 16

Nyblom, A. E.......I Jo 18; II Fi 5

Nycander, H.............I Fö 13

Nygren, S..............I E 5

Nylander, A............II Fo 8

Nylander, K. A. S..........I &

Nylander, O. E. . . . I H 6; II Fi 2, Fo 1, 5

Nylander, Y.............I Fi 31

Nyman, A. E. W...........I Fö 17

Nyman, A. J. V............I Fö 17

Nyman, C. A. H...........I Fö 10

Nyqvist, G. A............II Fo 7

Nyström, B. A. E...........I S 15

Nyström, P. E.........II Fo 3, 6, 7

Nyströmer, C. B...........I Fi 31

Näsgård, B..............I Jo 32

Näslund, H. M. E...........I Jo 18

Näslund, P. J. (I)......I Ju 15, Jo 32

Näsmark, K. E. J...........I E 16

O.

Odencrants, J. O...........I Ju 15

Od knoff, W. . ............I S 31

Ödholm, C. G. A...........I S 39

Odqvist, G. B.......I Fö 4; II Fö 1

Ohlin, B. G. (I).....I K 8, Fi 29, Jo 30

Olin, G...............II Fo 4

Ohlsson, L. G.............I Ju 9

Olovson, O. E. (II).........I S 19

Olson, A. R.............II U 2

Olsson, Ada Linnéa.........I E 16

Olsson, Dagny . . •.........I S 31

Olsson, E...............I S 18

Olsson, Erica...........II Fo 7

Olsson, G. A. (II)..........I S 22

Olsson, H...............I Jo 30

Olsson, I..............II Fi 5

Olsson, L...............I Jo 25

Osterman, O. F...........II Fö 1

Osvald, G. S.........I H 1; II Fo 8

Osvald, Ingrid.......I S 31; II Fo 4

P.

Palander, T. F:son..........IE 8

Palm, G...............I Ju 15

Palm, G. R..............I H 8

Palmquist, L. P. O.....I Fi 31, Jo 23, 33

Park, G. L..............I Jo 24

Paues, E. W........I Jo 25; II Fo 3

Pauli, I. H. E. (I).......I Fi 18, E 23

Paulson, A. E............II Fo 8

Pehrling, A. M.........I Ju 13, 8 38

Pehrsson, E. G...........II Fo 7

Persson, E...........II Fi 5, Fo 8

Persson, G. (II)...........II Fi 1

Persson, K..............I S 13

Persson, K. G...........I Ju 7, S 22

Persson, N. A............I E 16

Persson, P (II)...........II S 3

Petersen, K. . . ..........I H 10

af Petersens, F. A. H.........I Fi 31

Peterson, H..............I S 18

Petersson, T. P. J........I Fi 35, H 1

Petterson, A.............I S 34

Petterson, C. H............I Jo 32

Pettersson, A.............II S 1

Pettersson, G. K. (II) .........I Jo 8

Pettersson, T..........II Fi 5, Fo 8

Petrén, A..............I S 35

Petri, B. A. W.........I K 3, Fi 41

Ploman, P. F.............I H 10

Plym-Forshell, W. N..........I Jo 16

Prawitz, H. A.............I Fi 8

Pyk, H. T..............1 Fö 4

Q.

Qvarnström, K. G. A..........I Fi 31

Quensel, C.-E.............I S 31

Quensel, N. J. E. ... I Fö 5, Fi 7; II Fi 4
Quensel, S. G. L...........I Ju 16

E.

Ralf, E. C..............I E 22

Rapp, B. T..............I Fö 9

Rapp, Y...............I K 8

Rausing, A. R..........II Fo 3, 6

Regner, N..............I Ju 3, 20

Rehn, G...............I Fi 39

Reifors, A..............II Fo 8

240

Riksdag sberåttelsen

Reuterskiöld, B. H. C.........I H 8

Reuterskiöld, H. F...........I I 2

Reuterswärd, G. F. A........II U 1, 2

Riben, K. O.............I S 40

Rietz, A. T..............I Fi 7

Rignell, N..............I Ju 23

Rimér, O...............I Fi 31

Ringborg, H........I Jo 30; II Fo 4

Rodhe, A. E.............I i 3

Rodhe, S. O.............I Jo 6

Rogberg, N.............II Fo 2

Rolander, S. E............1 Jo 20

Romander, N.............I Fö 16

Romanus, S. E............I S 31

Romberg, A. C. T.......I E 5; II U 1

Ronner, G..............I Ju 13

Ros, A. K. E......I Ju 2, Fö 6, S 4, 22

von Rosen, F. W. F..........I H 8

Rosén, A...............I E 16

Rosén, Göta (II)........I Ju 13, S 18

Rosén, R...............Il Fo 6

Rosenius, N. O. H...........I H 3

Rosenqvist, K. E. E.........II Fi 5

Rousthöi, P..............IS 1

Royen, N............I Jo 19, H 10

Rudling, B..............I H 9

Ruist, G. F........... I K 10

Runald, M..............I S 34

Rundgren, O. F............I E 9

Rune, I. F..............IS 7

Runemark, P. S............I Fi 4

Runius, T.,............II Fö 1

Rusck, J. Å.............I Ju 23

Rulcker, A..............I Fi 31

Rybeck, E.............II Fi 5

Rydback, A. Y. L...........I Fi 37

Ryde, B. H..............I Jo 6

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna . . I S 31

Ryman, F. S. A............I Fö 14

Rynell, S. H. G..........II U 1, 2

Råberg, E..............I Ju 13

S.

Sahlin, S. E. G......I H 4, 5; II Fo 5

Salmonson, S.............I Ju 22

Samuelsson, G. Y...........I S 39

Samzelius, J. A. T. L.........I Fi 18

Samzelius, P. P. M..........I E 14

Sandberg, A. E...........II Fo 3

Sandberg, F. W. E..........I E 16

Sandberg, O. E. (II).........I Fi 20

Sandén, E.N.............I E 16

Sandén. J. E. (I)...........IE 5

Sandgren, Sylvia..........I Fi 32

Sandler, Maja............IS 3

Sandström, A. E. F..........I S 27

Sandström, K. G. A. (I) . . I Fi 7, 10, 12, 17

Santesson, F.............I H 7

Sauber, K .............I H 8

Schager, C. A. N......I Jo 16; II Fo 7

Schalling. E. H............I E 19

Schedin, V. E.............I Fö 14

von Schéele, C.-A...........I K 4

Schlyter, K.. (I)...........I Ju 9

Schlyter, R. O. O...........I H 10

Schmidt, C. S:son ....

Schroff. R........

von Schulzenheim, C. H. J.

Schwartz, S. G......

Schwartz, V. A. O. ...

Schälander, E. A.....

Schönmeyr, L. J.....

Segerstråhle, G. T. M. . .

Sehlstedt, O.......

Selberg, R........

Seldén, F.........

von Seth, T'' G. A (II) . .
Severin, F. F. (II) ....

Sieurin, S. E.......

Silfverberg, K. J. A. . . .

Siljeström, G. (I).....

Silow, A..........

Silverstolpe, H. G. M. . .

Sivert, E. D.......

Sjunneson, O. J......

Sjunnesson, N. S.....

Själander, E.......

Sjöberg, E. A.......

Sjöborg, N. E......

Sjögren, A. L.......

Sjögren, C. E.......

Sjögren, G. W......

Sjögren, I.........

Sjögren, K. E........

Sjöholm, B. E......

Sjöholm, K. H......

Sjöström, V. D......

Sjövall, E........

Skogh, S. A.......

Skoglund, J. M. (II) . . .

Skoog, T. O.......

Smedberg, E. K. G. ...

Smedmark, C. G.....

Sohlman, R........

Sondén, T........

Soop, E. E........

Springer, T. T. G.....

Staél von Holstein, K. O. J

Stahre, N. R.......

Starland, H........

Stavenow, Å. L......

Staxäng, E. V. (II) . . .

Steen, B. F........

Steen, S. O........

Steenberg, K. J. E. ...

Sten, H. (I).......

Stenbeck, N. E......

Stenh rg, S. O......

Stensgård, A. H......

Stenström, J. A......

Stenvik, R. A. J.....

Sterky, H. K, A.....

Sterner, L.-G.......

Sterner, R........

Stiernström, M......

Stjernberg, S. T.....

Stjernstedt, G. M. V.
von Stockenström, B. H. .

Strahl, I.........

Strand, A........

Strand, A. W. (I) . . . .
Strandberg, E.......

.....II Fo 6

..... II Fo 6

.....I S 18

. . . . II Fo 3, 7

. . . I K 5, Fi 8

.....II Fo 4

......I K 11

...... I Fi 35

...... I Ju 13

......I Jo 6

......I H 1

...... I Jo 32

......I K 10

......I H 13

. . . . I Fö 2, 20

...... I Ju 10

. . . I E 15, H 13

.....II Fo 3

..... II Fi 4

..... Il U 2

...... I Fö 11

...... I Jo 30

......I K 8

......I Jo 6

......I S 22

. . . I S 12, K 5

......I Fi 4

...... I Fi 31

. I Jo 30; II Fo 5

.....I S 8, 37

......I H 1

......I E 5

......I Ju 9

I S 27, 32; II S 1

......1 S 18

......I E 13

......I E 6

......I Fö 4

......I H 7

......I Ju 9

...... I Fi 39

......I H 10

......I Jo 19

. . . I S 19, H 12

......I S 19

.....I H 4, 5

......I E 22

...... I Fi 31

......I E 10

......II S 3

. I S 18, Jo 16, 32

......I Fi 9

. . . I Ju 13, S 26
. I Jo 30; II Fi 5

.....-I Fö 14

......I S 22

...... I Fö 18

......I S 31

......I S 15

......I S 40

. . I Jo 10, 15, 31

......I Ju 7

...... I Jo 15

......I Ju 7

......I S 18

. I Fi 12; II Fi 5
......I S 12

Personregister.

241

Strandlund, F.............I Fö 13

Stridsberg, E. R. . . I Fö 7, K. 10, Fi 6, H 13

Strindlund, G......I Jo 11, 16; II Fi 5

Sträng, G........I Jo 30; II Fo 4, 6

Ström, E. T. H.........I Fö 4, Fi 36

Ström, T. V............II Fo 7

Styrman, G. A............I S 41

Ståhl, D. E..............II O 2

Stålbrandt, H...........II Fo 6

Sundberg, R. A............I Jo 29

Sundblad, G.............I Jo 16

Sundelin, F. U............I S 34

Sundelin, K. G. U...........I Jo 5

Sundell, C. G.............I S 34

Sundfeldt, B............II Fo 3

Sundfeldt, R............II Fo 7

Sundström, E.............I H 13

Svartz Malmberg, Nanna.......I S 34

Svedberg, T.............I H 13

Svegart, H. L.............I Jo 23

Svennegård, C. J...........I Jo 7

Svennilson, I........I Fi 40, Jo 30

Svenson, Gärda...........I S 16

Svensson, C. L............I Fö 1

Svensson, G. Hj. (II) I Fö 7, S 1, K 5, Fi 6, 29, 31

Svensson, Gärda..........II Fo 4

Svensson, S. E............II S 2

Svensson, S. O............I Fö 14

Sverne, E. V.............I Fi 27

Swartling, A. E. V.....I Fi 27, 32, E 21

Swartling, E. G............I Ju 1

Swenzén, B. T............I Fö 18

Sällfors, C. T..........I K 8, Fi 31

Söderberg, E............II Fo 6

Söderberg, G.............I Fö 19

Söderbäck, C. F.......I S 18, 19, Fi 39

Södergren, J. R. A.......I Ju 21, H 10

Söderlund, E.............I S 13

Söderlund, G.....I Fi 40; II Fi 4, Fo 3

Söderström, O........I Jo 30; II Fo 4

Sölvén, K. O. A.........I S 18, 39

Sönnerlind, M.............I S 31

Söre, A................I H 2

Sörensen, Anna Elisabeth.......I E 6

Sörensen, K.............I Ju 21

T.

Tamm, K. G. L.			. I Fö	19, Fi	32
Tegendal, O. E.				. I S	18
Telander, N. G.			. I S 6;	II Fo	7
Tengwall, E. J.				. I S	41
Tesch, B. . . .				. I Fi	31
Thomasson, E. .			. I Fö	15, Fi	20
Thomson, A, N.	. I Fö 3,	S	17, E 21	; II S	1
Thorsell, K. A.				. I Fi	14
Thorsell, S. G.				. I Fö	6
Thorsäng, O. U.				. II U	1
Throne-IIolst, H.				II Fo	6
Thulin, E. Elson			. . . . I Fi 8,	11
Thulin, G. Å. L.	. . I Ju	2,	S 4, 22,	28, H	15
Thunberg, T. L.				. I S	36
Thunborg, T. F.				. T S	28
Thörnberg, V. B	■ (I)			. I Fö	1
Tigerschiöld, K.	M. . . .			II Fo	7
Tiselius, K. E.				. I S

Bih. till riksd. prot. 19i3. 1 sami.
Itiksdagsborättelsen.

Tjus, G. G. R............II U 2

Tjällgren, O. L. (I)........I Jo 8, 32

Tofft, K. A..............I H 2

Tolstoy, N.............II Fo 4

Torbjörnson, B............I Fo 1

Törnagård, O. S............I Jo 7

Treschow, J. A. A..........I Fö 9

Tunberg, S. A. D...........II U 1

Törnkvist, A. Å:son (II) . ... I Fö 1, Fi 6

Törnquist, G............II Fi 3

U.

Uhnbom, I. T.
Uhr, G. . . .
Uhrbom, A. V.
Ulne, J. O. .
Unger, B. . .
Upmark, E. .
Utbult, K. B.
Utterström, C.

. . . I Fi 31
... I S 11
... I S 22
. . . I Fi 32
... I S 18
I Ju 23, Jo 4
. . II Fo 4
. . . . I H 8

V.

Vahlberg, G. E........I S 19; II S 1

Valentin, N. G............I S 20

Vallquist, S..............I Ju 1

Velander, C. G. (I) .........I Fi 20

Velander, E..............I H 13

Versteegh-Lind, Aina........I S 31

Viklund, N.............II Fo 4

Vinell, K. T.......I H 7, 8; II Fo 5

Virke, T. F..............I Fö 11

Vougt, A. G. F. (II) . . I Ju 14, Fö 20, S 11;

II U 2

Vult von Steyern, N.........I Ju 4

Västberg, Disa (II)..........US 1

W.

Wadén, I. P. J. . .
Wadenius, S. R. . .

Waern, B.....

Wrerneman, R. A. .
Wahlberg, E. C. A.
Wahlbäck, J. M. . .
Wahlstedt, G. V. R.
Wahlström, S. L. .
Wahlund, S. G. W.
Waldenström, E. . .
Waldenström, H. . .
Waldenström, M. E.

Walin, G......

Wallander, S. . . .
Wallberg, A. A. . .
Wallberg, C. E. F. .
Wallén, O. A. (II) .
Wallentheim, A. (II)
Wallentheim, Annie

Waller, P......

Waller, T.....

Walles, K. L. . . .

Wallgren, A.....

Wallgren, A. J. . .

..... I Fö 10

.....I S 22

. . . II Fo 8

.....I Fi 2

, . I S 32, Fi 31

.....II S 3

. . . II Fo 7, 8
, . . . II Fo 3

. . I S 31, Fi 31

.....I H 13

.....I S 41

.....1 Fi 9

. I Ju 19, 22, 23

.....I S 15

.....I H 14

I H 8; II Fo 5

.....I S 18

.....I S 32

.....I S 31

. . . . II Fo 8

..... I Jo 15

.... II U 1

.....I S 18

.... I E 13

16

242

Riksdagsberåttelsen.

Wallin, H..............I E 16

Wallin, S...............1 Fi 7

Wangson, O. R.........I Jn 13, S 18

Wanhainen, W. L...........1 Jo 24

Ward, K. S. V. (II).........I Fö 19

Wehtje, E. J........I Jo 30; II Fo 3

Wehtje, W.............II Fo 1

Weijne, J. J. E. . . . I S 2, 31, 38, Fi 13, 32

Wejle, C. G..............I K 8

Welander, L. A. E..........II S 2

Welin-Berger, A. H..........1 Jo 34

Welin-Berger, J............I S 19

Welinder, P. E. C...........I Fi 3

Wellander, E. L............I E 16

Wenner, H.............II Fo 3

Weman, N. H. P...........I E 17

Werner, E. F.............I E 16

Werner, O. E. (II).......I Jn 7, Fi 20

Wernstedt, C. H............1 E 10

Wernstedt, S. L. M. A.........I S 28

Wesslén, G.............II Fo 7

Westerberg, P. O..........II Fo 8

Westerberg, S. A:son . . . I H 13; II Fo 3

Westerlund, O...........II Fo 3

Westholm, S.............I S 15

Westin, G. E. N...........I Fö 12

Westling, E. A...........I Fi 1, 2

Westling, P. W. N..........I Fi 41

Westman, K. A. (II).........I K 6

Westman-Ostrogorsky, Clara Ingegerd . I E 16

Westrell, C. F.............I H 15

Wetter, F...............I Jn 7

Wetterberg, S.............I Jo 5

Wetterblad, R. V.........I Fö 2, 9

Wetterdal, P.............I S 31

Wetterling, G. M. W.........I Jn 21

Wibeck, J. E...........I Jo 4, 27

Wibom, T.............II Fo 7

Wickbom, H............IS 5

Wickman, K. A...........I E 4, 5

Wigert, A. G. A. .IS 20, Fi 5, 38; II Fi 3

Wigforss, F. J. H...........I E 2

Wihlborg, A.............I Fi 31

Wihlborg, N.............I Jo 8

Wijkander, R. T..........II Fo 8

Wijkman, S..............IS 7

Wijnbladh, Th. O. R........I Fi 2

Wikander, D.......... I E 17

Wikander, R.............I S 39

Wikland, L. E.....I Fö 1, 13, 23, Fi 27

Wiklund, Gertrud.....I S 31; II Fo 4

Wikström, F............II Fo 6

William-Ölsson, W. F.........I Jo 26

Winbladh, R. Th. B:son......II Fo 3

Wingborg, A. H. B.......I Fi 1, Jo 23

Wingård, E......I S 7, Fi 38; II Fi 3

Winnermark, A. E..........I Fi 31

Wirseen, Å..........I Fö 20, Fi 31

Wistrand, A. D. H..........I S 12

Wistrand, K. (I) ... . I Fö 12, S 22, Fi 31

Wistrand, W. H............I H 14

Wohlin, N. R.......I Fi 14, 18, Jo 7

Wohlin, T. H.
Wold, H. O. A.
Woxén, R.
Wranne, N. H.
Wulff, K. . . .
Wåhlin, P. F. .
Wähl, G. . . .
Wärn, T. G. .

......I E 4, 22

. I Fö 12, S 31, Fi 39
. . I Fö 4; II Fö 2

.......IS 5

.....I Fi 14, 34

....... I Jn 21

.......I S 22

.....I Fö 2, 4, 9

Y.

Yllner, C. A. T............I S 19

Ytterborn, G. R......I S 27, Jo 6, 28, 30

Z.

Zetterberg, H..........I Jn 10, S 31

Zetterquist, A. F.......I S 28; II S 3

Zetterstrand, B............I Jn 3

von Zweigbergk, J. O.........I S 41

von Zweigbergk, Å..........I Jn 8

Å.

Åbjörnsson, C. V...........I S 22

Ågren, Th. V.............I Jo 6

Ahlén, N...............I S 34

Åhrén, B...............I S 15

Åhström, J. B. O...........I E 2

Åkerman, E. Å......I Jo 21, 25; II Fo 4

Åkerman-Johansson, Brita.......I S 31

tkesson, E. K............II S 2

„ kesson, N. O. .IS 13, 25, 29, 30, 42, K 4

Åkesson, O. A............I H 9

Åman, B..............I S 11

Åsbrink, P..............I S 31

Åseskog, S.............I S 4, 22

Åström, A. M.............I Jn 22

Ålmeby, H,

Å.

II Fo 6

Ö.

Öberg, S. E......

Öberg, Th......

Öberg, Th......

Ödeen, S. A. E. . . .

Ödmann, J. G.....

Öhman, B......

Öije, E. J. V.....

Örbom, K. A.....

Örtengren, P. I.

Östberg, Åmanda. . .
Österström, A. E. I. (II)

Östlund, A......

Östman, O.......

Östrand, D. O. ...

......I Fö 3

...... I Jn 21

..... I Fö 16

I Fö 8, 18; II Fö 2

.....1 E 1, 7

...... I Fi 32

......I Fi 16

...... I Jo 19

.....I E 3, 12

.....II Fo 7

. . . I S 18, Jo 15

......I S 7

...... I Fi 20

. I S 18; II Fo 2

Sakregister.

243

Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.

A.

Abrahamsons stiftelse. Se Slöjdlärare.

Aktiebolag: utredn. ang. den tekniska
utformningen av en lagstiftning om
begränsning av vinstutdelning i . . I Fi: 9
Allmänna handlingar: utredn. rör.
tillämpningen av 1937 års lagstiftning
örn allmänna handlingars oifent lighet.

.............I Ju: 11

Ammunitionsnämnd. Se Krigsmaterielnämnd.

Anförtrodd egendom: sakk. för utredn.
av frågan om skydd för ... I Ju: 22
Ansvar. Se Tjänsteman.
Arbetarskyddskommitté: 1938 års . . I S: 19
Arbetslöshetssakkunniga: 1937 års . I S: 17
Arbetsmarknadskommission: statens II S: 1

Arbetstids- och butikstängningssak kunniga:

1941 års........IS: 7

Arbetstidsreglering. Se Tullverket.
Arbetsvärd åt krigsskadade: sakk.

för utredn. rör...........I S: 41

Arkiv. Se Tjänstemän vid statens
arkiv.

Arkivsakkunniga: 1940 års ..... I E: 14

Arrendeutredning. Se Ecklesiastika
arrendeutredningen.

Arvoden. Se Militära arvoden.
Auktorrättigheter: sakk. för utredn.
ang. statlig kontroll över organisationer,
som avse att nyttiggöra . . I Ju: 24
Auktorrättskommittén ....... I Ju: 10

Autombilr egistreringsväsendet. Se
Bilregisterutredning.

B.

Baltiska ersättningsanspråk: nämnden
för reglering av.......I U: 1

Barnkrubbor. Se Sommarkolonier.
Barnmorskeutredning: 1941 års ...IS: 5

Befolkningsutredning: 1941 års. . . IS: 31
Behörighet: revision av lagstiftningen
om kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag
...............I Ju: 16

Beredskapssjukhus: sakk. för granskning
av planer för........I S: 24

Beredskapsåtgärder. Se Skattepolitik.

Beskattning: 1941 års familj ebeskatt ningssakkunniga.

........

— sakk. för verkställande av översyn
av gällande bestämmelser ang. beskattningen
av fast anställd militär
personal tillkommande löne- och övriga
förmåner vid viss tjänstgöring
Se även Krigsvinstbeskattning.
Beskattninqsorqanisationssakkunniga -

Betygssakkunniga: 1939 års ... .

Bibliotek. Se Tjänstemän vid statens
arkiv.

Bildningsfråga. Se Sjöfolkets bildnings
fråga.

Bilregisterutredning: 1942 års . . .

Bisamråtta: utredn. rör. ifrågasatt införsel
till riket av........

Björnutredning: 1942 års.....

Boden. Se Fästningspolisen i Boden
och Garnisonssjukhus.

Bolag. Se Militära bolagsutredningen.

Bostadsbyggnadsverksamhet: utredn.
rör. bostadsbyggnadsverksamhetens
nuvarande läge och utsikter för följande
år.............

Bostadssociala utredningen ....

Brandförsvarsutredningen.....

Bränslekommission: statens ....

Byggnadsföretag. Se Konkurs.

Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Karolinska
sjukhusets byggnadskommitté.

Byggnad8sakkunniga för landsbygden:
1942 års..........

Byggnadsutredning: 1940 års civila
1940 års militära

I Fi: 34

I Fi: 17

I Fi: 7
I Fi: 31
I E: 2

I K: 4

I Jo: 4
I Jo: 29

I S: 10

I S: 15
I K: 3

II Fo: 7

I S: 12
I K: 7
I Fö: 11

C.

Centrala Finlandshjälpen. Se Rikskommittén.

Centrala krigskonjunkturskatte nämnden.

...........II Fi: 5

Centrala omsättningsskattenämnden\l Fi: 3
Chalmerska byggnadskommittén . . I E: 10
Civil verksamhet. Se Värnplikt.

Civila by g gnadsutredning en: 1940 års I K: 7

244

Riksdag sberättelsen.

Civilanställning: utreds, rör. ordnandet
härav för avgående fast anställt

manskap vid försvarsväsendet ... I Fö: 21
Clearingnämnden.........I E: 8

D.

Distriktsåklagare: sakk. för fortsatt
utredn. rör. distriktsåklagarnas teoretiska
utbildning..... ...IS: 9

Djurgårdskommissionen......I K: 11

E.

Ecklesiastika arrendeutredningen:

1941 års.............I E: 4 |

Ecklesiastika löneboställen: sakk. för
utredn. rör. de ecklesiastika löneboställenas
räntabilitet m. m. . . . I E: 18
Ekonomisk kartläggning. Se Kartläggning.

Ekonomisk politik. Se Prisstegring.

Elektrifiering sberedningen.....I Jo: 28

Enskilda järnvägar. Se Järnväg.

Enskilda sparandet: sakk. ang. det . I Fi: 30

Epizootisakkunniga........I Jo: 23

Ersättning. Se Baltiska ersättningsanspråk
och. Tjänsteman.
Evangelieboksrevision: sakk. för redigering
av förslag till revision av den

svenska evangelieboken......I E: 7

Expeditionstjänst. Se Militära expeaitionstjänstkommittén.

Explosiva varor: 1942 års sakk. för j

revision av förordningen ang. . . . I H: 15 j

Exportkreditnämnden.......I I: 7 j

F.

Falskdeklaration: utredn. av frågan
om skarpt bestallning av falskdeklaration
m. m.........I Fi: 10

Familjebidrag. Se Krigsfamiljebidrag.

Fast anställt manskap. Se Civilanställning
och Beskattning.

Fast egendom. Se Kronojord.
Fastighetsbildningssakkunniga ... I Ju: 15
Fastighetstaxering: sakk. för undersökning
av taxeringsutfallet vid 1938

års allmänna...........I Fi: 21

Filmutredningen.........I E: 5 [

Finansstatistiksakkunniga: 1940 års 1 Fi: 4
Fiske: utredn. ang. revision av lagstiftningen
örn gemensamhetsfiske . I Jo: 33

Fiskenämnd: statens........I Jo: 3

Flottleds/någor: sakk. för utredn. av

vissa flottledsfrågors behandling . . I Ju: 17

Flygutredning: 1942 års......I Fö: 20

Flyktingsförläggningar: sakk. för

undersökning av behovet av åtgärder
för lämplig differentiering av det
flyktingsklientel, som anses böra omhändertagas
i förläggningar, m. m. . I S: 11

Flyktingsnämnd: statens......I S: 32

Flyttningsersättningssakkunniga . . I Fi: 36
Folkskola. Se Betygssakkunmga.

Folkskolans pensionssakkunniga . . I Fi: 13

Forskning. Se Tekniskt-vetenskaplig
forskning.

Fri rättegång: sakk. för översyn av

lagstiftningen om.........I Ju: 1

Fritidsutredningen.........I S: 16

Fångvård: utredn. rör. frågan om fångvårdspersonalens
utbildning och rekrytering
....... I Ju: 25

Fästning spolisen i Boden: utreda, rör.

omorganisation av........I Fö: 6

Företagare. Se Registrering.

Förläggning. Se Flyktingsförläggningar.

Förorening av vatten och luft: utredn.
rör. åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rör.
rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar.
............I Ju: 5

Församlingsindelning: utredn. rör.
regleriug av församlingsindelningen i

Göteborg.............I E: 19

Förstatligande. Se Väg sakkunniga.
Försvarsberedning: 1942 års .... I Fö: 7

Försvarsutredning: 1941 års .... I Fö: 2

Försvarsväsendet. Se Tandvård.
Försvarsväsendets ingenjörutredning
...............I Fö: 18

Försvarsväsendets reservpersonal. Se
Reservbefälssakkunniga.

Försvarsväsendets tryckeriutredning I Fö: 10
Försvarsväsendets verlcstadsnämnd . II Fö: 2
Försäkring av statens egendom: sakk.

för utredn. av frågan om.....I Fi: 33

Försäkringsutredningen......II: 9

G.

Garnisonssjukhus: utredn. rör. omoch
tillbyggnad av garnisonssjukhuset

i Boden m. m...........I Fö: 13

— utredn. rör. garnisonssjukvården i

Stockholm............I Fö: 23

Gatsten. Se Steninköpskommitté.
Gemensamhetsfiske. Se Fiske.

Gotland. Se Lagrings förhållandena
på Gotland.

Granitutredning: 1937 års.....I H: 10

Grundvatten. Se Förorening av vatten
och luft.

Gruv sakkunnig a: 1938 års.....I H: 12

Göteborg. Se Församlingsindelning.

H.

Handelskommission: statens .... II Fo: 5
Handlingar. Se Allmänna handlingar.

Hembiträdesutredningen......I S: 14

Hemortsförsvarssakkunniga: 1941 års I S: 28
Hushållningssällskapfutredningen . I Jo: 6
Hälso- och sjukvårdssakkunniga:

1938 års.............IS: 1

Häradsallmänning. Se Kronoskogvaktarboställen.

Högsta domstolen: utredn. ang. lokaler
för Högsta domstolen, Nedre justitierevisionen
och Svea hovrätt .... I Ju: 4

Sakregister.

245

I.

Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommittén.

Index. Se Levnadskostnadsindex.

Indexavtal: sakk. för utreda, betr.
möjligheterna att genomföra enhetlighet
i fråga örn den kompensation som
på arbetsmarknaden utgår för levnads -

kostnadsstcgringcn........I Fi:41

Industrikommission: statens .... II Fo: 3
Informationsstyrélse: statens .... II U: 1

Ingenjörutredning: försvarsväsendets I Fö: 18
Institutionsvaktmästarutredningen . I Fi: 37
Intressekontor: sakk. för utredn. rör.

intressekontorens utveckling .... I Fi: 12
Isbrytarutredning: 1941 års ... . I I: 1

J.

Jordbruk: utredn. rör. jordbrukets inriktande
under försvårad tillförsel

och krig . . . . •........I Jo: 21

— utredn. rör. upplysningsverksamhet

på jordbruks- och trädgårdsområdet I Jo: 5
Se även Ecklesiastika arrendeutredningen
och Vanhävdsutredning.

Jordbrukets skuldsättning: 1940 års

utredn. om............I Jo: 7

Jordbrukskommitté: 1942 års ... . I Jo: 30
Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
.............I Jo: 15

Jorddelningslagen. Se Fastighetsbildning
ssakkunnig a.

Järnväg: nämnden för behandling av
vid statsinlösen av enskild järnväg
uppkommande tvistefrågor örn järnvägsegendomens
värde m. m. ... I K: 6

Se även Statens järnvägar.

Järnvägskostnadsutredning: 1942 års I K: 8

K.

Karolinska sjukhusets byggnadskommitté
..............I E: 9

Kartläggning: utredn. ang. den ekonomiska
kartläggningen m. m.....I Jo: 31

Klientmedel. Se Anförtrodd egendom.

Klockare. Se Kyrkomusikerutredning.

Kommissionärsväsendet: sakk. för undersökning
rör. kommissionärsväsendet
hos statens förvaltningsmyndig -

heter! .............. I S: 30

Kommunal lånepolitik: sakk. för
utrodn. av frågan om principerna för
den kommunala lånepolitiken . . . I Fi: 3
Kommunal samverkan: utredn. rör. . I S: 20

Kommunalborgmästare: sakk. för

utredn. rör. omfattningen av kommunalborgmästare
åliggande arbetsuppgifter
m. m............IS: 8

Kommunalmyndigheter. Se Statsoch
kommunalmyndigheter.

Kommunalskatteberedningen .... I Fi: 20
Konkurs: utredn. ang. möjlighet för
konkursbo att avsluta av konkursgäldenär
påbörjat byggnadsföretag . I Ju: 12
Kontrollstyrelsen: sakk. för utredn.

rör. ändrad organisation av .... I Fi: 11
Krigsavlöningssakkunniga: 1942 års I Fö: 19
Krigs/amiljebidrag: 1941 års krigs familjebidragskommitté.

.....I Fö: 3

Krig sförsäkring snämnd: statens . . II Fo: 2
Krigskonjunkturskattenämnden: centrala
...............II Fi: 5

Krigskonjunkturskatterådet . . . . II Fi: 4
Krigsmaterielnämnd: statens .... II Fö: 1
Krigsskadade. Se Arbetsvärd åt
krigsskadade.

Krig svinst beskattning: sakk. för fortsatt
beredning av krigsvinstbeskatt -

ningens utformning........I Fi: 29

Krisrevision: statens........II Fi: 1

Kronojord: utredn. av frågan örn den
rättsliga vården och förvaltningen av
kronans fasta egendom......1 Fi: 19

— utredn. örn och upprättande av plan
för upplåtelse av tomter å kronomark
ovan odlingsgränsen i Norrbottens län I Jo: 27
Kronoskogvaktarboställen: utredn.
rör. dispositionen av sådana boställen

å häradsallmänningar.......I Jo: 11

Kvinna. Se Behörighet.

Kyrkohandbok: överarbetning av förslag
till revision av den svenska

kyrkohandboken.........I E: 1

Kyrkolagstiftning: sakk. för kodifiering
av gällande rätt på kyrkolag stiftningens

område........I Ju: 6

Kyrkomusikerutredning: 1942 års . I E: 22

h.

. I Jo: 19

.'' I Fo: 2
Landskanslister. Se Löneutredning.
Landskontorister. Se Löneutredning.
Lantbruksakademien: undersökning

av frågor berörande lantbruksakademiens
nyttjanderätt till område å Djur -

gården ..............I Jo: 20

Lantbruksskolor. Se Lärare.

Lapputredning: utredn. för verkställande
av överarbetning av 1930 års
lappntrednings betänkande m. m. . . I Jo: 24
Levnadskostnadsindex: sakk. för utredn.
rör. grunderna för beräkningen

av................I Fi: 39

Linnämnd: statens.........I Jo: 25

Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorrättskommittén och Auktorrättigheter.

Liturgisk-musikaliska kommittén . . I E: 17
Livrustkammaren: sakk. för utredn.

om livrustkammarens organisation . I E: 23

Livsmedelskommission: statens ... II Fo: 4

Luftföroreningar. Se Förorening av
vatten och luft.

Ladugårdsbygpnadssakkunniga .
Lagringsförhallandena på Gotland
utredn. rör...........

246

Riksdagsberättelsen.

Lyckebyåutredningen.......

Lånepolitik. Se Kommunal lönepolitik.

Läkarutbildningssakkunniga . . . .
Länskungörelserna: sak k. för översyn

av gällande föreskrifter ang.....

Länsstyrelse: utredn. rör. åtgärder för
uppnående av största möjliga enhetlighet
och rationalisering i fråga om
länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt
.............

— sakk. för revision av handbok» rör.
länsstyrelsernas och dem underlydande
myndigheters åligganden vid

krig eller krigsfara........

Lärare: utredn. rör. löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid
lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor
............

Se även Slöjdlärare.
Lärarlönesakkunninga: 1941 års . .
Lärarpensionssakkunniga: 1942 års .
Löneboställen. Se Ecklesiastika löneboställen.

Löneutredning: sakk. för utredn. rör.
löneförhållandena för landskanslister

och landskontorister........

Se även Institutionsvaktmästareutredningen,
Krigsavlöningssakkunniga,
Lärare, Lärarlönesakkunniga,
Rektorer och Tjänstemän
vid statens arkiv.

Lösen- och stämpelförordningarna:
utredn. ang. ändringar i......

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

Jo: 17

E: 13
S: 29

S: 25

S: 37

Jo: 12

Fi: 32
Fi: 16

S: 42

Ju: 3

M.

Malmexport: utredn. av frågan om
malmexportens fördelning mellan

Luleå och Narvik.........I Fi: 24

Marinens sjukhusvård: utredn. örn
sammanslagning av marinens sjukhusvård
i Karlskrona med Blekinge
läns landstings sjukhusvård .... I Fö: 1
Medicinalstyrelsens materielnämnd. II S: 2

Medicinalstyrelseutredningen .... I S: 36
Meteorologisk- hydrografiska anstalten:
utredn. rör. organisation av styrelsen
för............I Jo: 35

Meritberäkning. Se Värnplikt.

Militära arvoden: utredn. av frågan

örn reglering av vissa.......I Fi: 27

Militära bolagsutredningen: 1942 års I Fö: 8
Militära byqqnadsutredninqen:

1940 års ............I Fö: 11

Militära expeditionstjänstkommittén I Fö: 14
Militära förvaltning sutredningen:

1941 års.............X Fö: 4

Muséet-. Se Tjänstemän vid statens

arkiv.

Musikaliska verk. Se Aulctorrättskommittén
och Auktorrättigheter.

N.

Naturtillgångar: utredn. rör. möjligheterna
för utnyttjande av vissa . . I Fo: 3

Nedre justitierevisionen. Se Högsta
domstolen.

Norrlandsutredning: 1940 års . . . I Jo: 26
Nöjesskatt: sakk. för utredn. ang. ändring
i förordningen örn nöjesskatt . I Fi: 15

O.

Offentliga nöjestillställningar: sakk.
för översyn av kungörelsen ang. för -

bud mot skådespels och en del andra
offentliga tillställningars anordnande

å vissa helgdagar.........I E: 8

Omsättningsskattenämnden: centrala II Fi: 3
Omsättning sskattesakkunniga: 1942

års...............I Fi: 38

Ordningsstadgeutredningen .... I S: 21

P.

Pappersförmatsakkunniga.....I H: 14

Patentutredning: 1938 års.....I Ju: 8

Pension: utredn. av frågan om förbättrad
pensionering för sjöfolk och därmed
sammanhängande frågor .... I II: 2

Se även Lärare och Teaterpensionsutredning.

Pensionsanstalt: utredn. ang. statens
pensionsanstalts fondställning . . . I Fi: 22
Pensionssakkunniga: 1938 års . . . I Fi: 1
Pensionssakkunniga: folkskolans . . I Fi: 13
Personalkommission: 1938 års personalkommission
vid statensjärnvägar I K: 2

Personalsakkunniga vid statens järnvägar
..............I K: 9

Polisman: sakk. för utredn. ang. polismans
rätt att bruka våld, m. m. . . I Ju: 2

Polisutredning: 1939 års......I S: 22

Polisväsendet: sakk. för utredn. rör.

radioanläggningar för.......IS: 4

— utredn. rör. förekomsten av politiska
ytterlighetsriktningar inom polisväsendet
i riket m. m........I S: 40

Potatismjölsnämnd: statens .... I Jo: 1

Pressnämnden...........II II: 2

Priskontrollnämnd: statens.....II Fo: 6

Prisstegring: sakk. ang. den ekonomiska
politikens utformning i syfte
att motverka en skadlig prisstegring I Fi: 40
Prästutbildningen: utredn. rör. ändring
av gällande bestämmelser i fråga
om...............I E: 3

R.

Radioanläggningar. Se Polisväsendet.

Registrering: utredn. av frågan örn
enhetlig registrering av landets företagare
m. m............I H: 3

Se även Bilregisterutredning.

Rektorer: sakk. för utredn. rör. avlöningsgrupperingen
för rektorerna vid
allmänna läroverk och högre kom -

munala skolor..........I E: 24

Reparationstjänstutredning: 1942
års...............I Fö: 16

Sakregister.

247

Reservbefälssakkunniga: 1942 års . I Fö: 9
Reservförrådsnämnd: statens .... II Fo: 1
Reumatikervårdssakkunniga:

1941 års.............1 S: 34

Revisionsutredning: 1941 års .... I Fi: 6
Restaurangnäring. Se Utskänkningsvinst.

Rikskommittén..........IS: 3

Riksskogstaxeringsnämnd: 1937 års I Jo: 18
Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rågö8venskarna: kommittén för . . I S: 27

S.

Sekretess. So Allmänna handlingar.
Sekundär jordbrukskredit: lånenämn den

för.............I Jo: 15

Semesterkommitté: 1942 års .... I S: 39

Sinnessjukhus. Se Tjänsteförteckning
ss a kkunniga.

Sinnesslövårdssakkunniga......I S: 35

Sjukhus. Se Garnisonssjukhus ock
Marinens sjukhusvård.
Sjukvårdssakkunniga: 1938 års hälso och

sjukvårdssakkunniga.....IS: 1

Sjö fartskommitté: 1938 års.....I H: 11

Sjöfolk. Se Pension.

Sjöfolkets bildning sfråga: sakk. för
ntredn. rör............I E: 11

Sjöförsvarets utbildning skommission I Fö: 17
Skatt. Se Beskattning, Beskattningsorganisationssakkunniga,
Krigsvinstbeskattning,
Nöjesskatt, Omsättningsskattesakkunniga,
Skattepolitik,
Trafikskattesakkunniga,
Utskyldsstreckssakkunniga och
Värdestegring sskatt.

Skattepolitik: sakk. för utarbetande
av förslag till beredskapsåtgärder på

det skattepolitiska området . . . . I Fi: 26

Skogslagkommissionen.......I Jo: 2

Skogsutredning: 1936 års......I Jo: 16

Skogsvårdslagstiftning: ntredn. rör.

skogsvårdslagstiftningen m. m. . . . I Jo: 32

Skolutredning: 1940 års......I E: 16

Skyddshemsutredning: 1942 års ... I S: 38

Slöjdlärare: sakk. för ntredn. rör.

verksamheten vid August AbrahamBons
stiftelse för slöjdlärarutbildning
m. m.............I E: 20

Socialutbildningssalckunniga .... I E: 21

Socialvårdskommittén.......I S: 18

Sockernämnd: statens.......I Jo: 14

Sommarkolonier: ntredn. rör. stats bidrag

till barnkrubbor och sommarkolonier
m. m...........IS: 2

Sparande. Se Kushilda sparandet.
Spekulation i vattenkraft: utredn.
ang. lagstiftning rör. åtgärder i syfte

att hindra............I Ju: 23

Sportstugebebyggelse. Se Kronojord.
Sprittillverkning: utredn. rör. frågan

om tillverkning av sprit ni. m. . . . I Fo: 1

Se även Sulfitspritsaklcunniga.
Stadsläkarutredning: 1939 års ... I S: 23

Stadsplanelagstiftningen: sakk. för

revision av............I Ju: 21

Statens flyktingsnämnd......I S: 32

Statens järnvägar: 1938 års personalkommission
vid..........I K: 2

— 1942 års järnvägskostnadsutredning I K: 8

— personalsakkunniga vid.....I K: 9

Statens pensionsanstalt: utredn. ang.

statens pensionsanstalts fondställning I Fi: 22

Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av enskild
järnväg uppkommande tvistefrågor
om järnvägsegendomens värde

m. m...............I K: 6

Stats- och kommunalmyndigheter:
sakk. för utarbetande av tillämpningsföreskrifter
till lagen med särskilda
bestämmelser ang. stats- och kommunalmyndigheterna
och deras verk -

samhet vid krig eller krigsfara m. m. I S: 13
Steninköpskommitté: statens .... I K: 1

Strafflagberedningen........I Ju: 9

Strafflagen för krigsmakten: sakk.
för fortsatt utredn. ang. revision av . I Ju: 20

Straffrättskommittén.......I Ju: 7

Stuaielånenämnden........I E: 6

Stämpel. Se Lösen- och stämpelförordningarna.

Sulfitspritsakkunniga: 1939 års . . I Fi: 25
Svea hovrätt. Se Högsta domstolen. *

T.

Tandvård: utredn. rör. tandvården inom
försvarsväsendet........I Fö: 12

Taxering. Se Fastighetstaxering och
Riksskogstaxeringsnämnd.
Teaterpensionsutredning: 1941 års . I Fi 8

Teknisk undervisning: 1940 års sakk.

för högre.............I E: 15

Tekniskt-vetenskaplig forskning: ntredn.
rör. den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande.......I H: 13

Tjänsteförteckninqssakkunniqa:

1939 års.............I Fi: 2

— för statens sinnessjukbus.....I S: 26

Tjänsteman: sakk. för en förberedande
utredn. örn det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit
genom fel eller försummelse av. . . I Ju: 18
Tjänstemän vid statens arkiv: sakk.

för utredn. av löneställningen för de
vetenskapligt utbildade tjänstemän -

nen vid statens arkiv, bibliotek och

muséer..............I Fi: 18

Tomtmark. Se Kronojord.

Torrläggning ssakkunnig a: 1942 års I Jo: 34

Trafikkommission: statens.....II Fo: 8

Trafikskattesakkunniga......I Fi: 14

Traktatberedningen........I H: 6

Traktorsutredning-. 1939 års .... I K: 5

Truppinstruktörer. Se Underbefäl.
Tryckeriutredning: försvarsväsendets I Fö: 10
Trädgårdsskötsel. Se Jordbruk.
Tulltaxerevision: 1938 års.....I Fi: 23

248

Riksdagsberättelsen.

Tullverket: sakk. för fortsatt utredn.
av frågan om arbetstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och
gränsbevakning..........I Fi: 28

U.

Underbefäl: utredn. rör. långtjänstunderbefäl
och värnpliktiga truppinstruktörer
m. m..........I Fö: 22

Underjordiska vattentillgångar. Se
Förorening av vatten och luft.

Under stödsnämnden för Rysslands sv

enskär.............IU: 2

Undervisning. Se Sinnesslövärdssakkunniga
och Teknisk undervisning.

Ungdomsvårdskommittén.....I Ju: 13

Universitet: sakk. för utredn. ang.
universitetets i Lund behov av tomtmark
m. m............I E: 12

Upplysningsverksamhet. Se Jordbruk.

Utbildning skommission: sjöförsvarets I Fö: 17
Utlänning ssakkunnig a: 1939 års . . I Ju: 14
Utrymning skommission: statens . . II S: 3
Utskyldsstreckssakkunniga: 1941 års I S: 33
Utskänkningsvinst: sakk. för utredn.
rör. verkningarna på restaurangnärin^ens
område av utskänkningsvinstens
avveckling.........I Fi: 35

V.

Vaktmästare. Se Institutionsvaktmästarutredningen.

Valutakontoret.........II Fi: 2

Vänhävdsutredning: 1941 års . . . . I Jo: 8

Varumässor: utredn. av frågan om

svenskt deltagande i varumässorna i
Leipzig, Wien och Königsberg . . . I H: 4
— kommittén för svenskt deltagande i
varumässorna i Leipzig, Wien och

Königsberg............I H: 5

Vattenföroreningar: utredn. rör. åtgärder
för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rätt
att utnyttja underjordiska vattentillgångar
. . . ...........I Ju: 5

Vattenförsörjning: utredn. rör. vattenförsörjning
för vissa bebyggelseområden
på landsbygden........I Jo: 9

Vattenkraft. Se Spekulation i vattenkraft.

Verlcstadsnämnd: försvarsväsendets . II Fö: 2

Veterinärbakteriologiska anstalten:
statens veterinärbakteriologiska anstalts
nämnd...........I Jo: 22

— utredn. rör. statens veterinärbakteriologiska
anstalts organisation ... I Jo: 13

Veterinärinrättning ssakkunnig a . . I Jo: 10

Vinstutdelning. Se Aktiebolag.

Vägsakkunniga: 1942 års......I K: 10

Värdestegringsskatt: 1941 års sakk.
för...............I Fi: 5

Värmekostnadssaklcunniga.....IS: 6

Värnplikt: 1941 års utredn. ang. samvetsömma
värnpliktiga......I Fö: 5

— utredn. rör. tillgodoräkning av viss

värnpliktstjänstgöring för civil verksamhet
..............I Fö: 15

Se även Underbefäl.

Ä.

Arvdabalken: sakk. för kodifiering av I Ju: 19

Innehållsförteckning.

Allmänna berättelsen.

Sid.

Justitiedepartementet...................... 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet..................... 2

Socialdepartementet...................... 2

Kommunikationsdepartementet.................. 6

Finansdepartementet...................... 9

Ecklesiastikdepartementet.................... 9

Jordbruksdepartementet..................... 10

Handelsdepartementet..................... 11

Folkhushållningsdepartementet.................. 12

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju)..... 13

Utrikesdepartementet (U) . . . ............ 32

Försvarsdepartementet (Fö)................... 33

Socialdepartementet (S)..................... 54

Kommunikationsdepartementet (K)..... 86

Finansdepartementet (Fi).................... 96

Ecklesiastikdepartementet (E)..................119

Jordbruksdepartementet (Jo)...................137

Handelsdepartementet (H)....................160

Folkhushållningsdepartementet (Fo)................171

II. De centrala krisorganen:

Utrikesdepartementet......................173

Försvarsdepartementet.....................174

Socialdepartementet......................176

Finansdepartementet .... 180

Folkhushållningsdepartementet..................182

Bil. A. Lotterimedel......................192

Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....194

Bil. C. Betänknnden m. m., utkomna från trycket under år 1942 . . . 230

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 232

Sakregister » » » j> » > » ■ • 243

Bill. till riksrl. prof. 1943. 1 sami. 17

Riksdagsberättelsen.