Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

1

Nr 6H.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till telefonstationsbyggnad
i Trollhättan; given Stockholms
slott den 19 februari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 19 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

I skrivelse den 2 september 1942 anmälde telegrafstyrelsen sin avsikt att
hemställa örn anvisande av medel för budgetåret 1943/44 till uppförande av
en telefonstationsbyggnad i Trollhättan.

Sedermera har styrelsen i skrivelse den 27 januari 1943 framlagt utredning
och förslag i ämnet.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 63. 1

2 Kungl. Mcij.ts proposition nr 63.

Innan jag redogör för innehållet i styrelsens sistnämnda skrivelse, får jag
elinia om följande.

Telefonstationen och postkontoret i Trollhättan äro var för sig inrymda
i förhyrda lokaler. För båda trafikanstalterna har länge förelegat behovav
utökade lokaler. Ett första steg för lösandet av lokalfrågorna togs år 1939,
då riksdagen, på förslag av Kungl. Majit i nämnda års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 23), för budgetåret 1939/40 anvisade ett
reservationsanslag av 60,000 kronor för inköp av två i hörnet av Polhemsgatan
(utmed Karl Johans torg) och Österlånggatan belägna tomter nr 6 och
7 i kvarteret Merkurius i staden. Avsikten med inköpet var att vid lämplig
tidpunkt å tomtmarken uppföra en telefonstationsbyggnad, som tillika skulle
inrymma lokaler för postkontoret.

I sin nu förevarande framställning erinrar telegrafstyrelsen till en början,
att styrelsen i skrivelse den 10 november 1939 hemställt om anvisande för
budgetåret 1940/41 av ett anslag av 436,000 kronor till uppförande enligt ett
skrivelsen bilagt förslag av en telefonstationsbyggnad i Trollhättan. Styrelsen
hade i skrivelsen anfört, att telefonstationen vid normal abonnentökning beräknats
kunna bibehållas i de dåvarande lokalerna intill den 1 oktober 1947.
Styrelsen hade emellertid haft klart för sig, alt den snabba industriella utvecklingen
i staden kunde komma alt framtvinga en ny telefonstation före nämnda
tidpunkt. Abonnenttillströmningen hade också ökat i sådan takt, att de
befintliga stationsanordningarna beräknats vara tillräckliga endast till omkring
årsskiftet 1942/1943. Därför hade styrelsen sett sig nödsakad att tidigare
än som ursprungligen avsetts göra framställning örn medel till telefonstationsbyggnadens
uppförande. Framställningen hade emellertid icke föranlett
något förslag till riksdagen.

På grund av knappheten på material och arbetskraft samt inträdda förhållanden
i övrigt hade styrelsen ansett sig icke böra hemställa örn medel till
stationsbyggnadens uppförande att utgå under något av budgetåren 1941/42
och 1942/43. Detta uppskov med byggnadsarbetet hade möjliggjorts därigenom,
att provisoriska anordningar monterats å telefonstationens växelbord.
Genom denna åtgärd hade ytterligare eli antal abonnenter kunnat mottagas.
Möjligheterna att genom provisorier öka stationens kapacitet vore emellertid
begränsade. Med anlitande av de nödfallsåtgärder, som stöde till buds, ansåge
.styrelsen dock att stationen skulle kunna mottaga nya abonnenter, intill dess
en ny station hunne färdigställas i den planerade nya byggnaden, detta under
förutsättning att byggnadsarbetena påbörjades år 1943 och finge bedrivas
i normal takt. Uppförandet av byggnaden kunde således icke längre uppskjutas.

Från generalpoststyrelsens sida hade även framhållits, att det vore av stor
vikt, att postverkets lokalfråga snarast bringades till sin lösning.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Trollhättan belyses av följande, av telegrafstyrelsen
upprättade tablå.

Kunut. Maj.ts proposition nr 63.

3

Antal

Antal

Antal

Vict ingången

lokal-

huvud-

telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1934 ........

...... 977

963

1,273

1937 ........

...... 1,156

1,137

1,482

1940 ........

...... 1,539

1,504

2,109

1941 ........

...... 1,610

1,575

2,282

1942 ........

...... 1.736

1,705

2,454

1943 ........

...... 1,873

1,838

2,741

Uet av telegrafstyrelsen år 1939 framlagda förslaget lill telefonstationsbyggnad
å de förvärvade tomterna i kvarteret Merkurius hade avsett uppförande
av en mot Polhemsgatan liggande byggnad i tre våningar. Salen för de
automatiska stationsanordningarna bade enligt lörslaget avsetts att inrymmas
i översta våningen. För att bereda dessa anordningar säkrare skydd mot
skadegörelse genom anfall från luften hade styrelsen emellertid nu ansett
lämpligt att förlägga automatstationssalen och lokalen för korskopplingen
i byggnadens källarvåning. På styrelsens uppdrag hade arkitekten Y. Ahlbom
i Stockholm omarbetat ritningarna och därvid beaktat detta förhållande.

För att tillgodose telegrafverkets och postverkets föreliggande lokalbehov
skulle, fortsätter styrelsen, med den förändrade planläggningen en byggnad
i två våningar vid Polhemsgatan mot Karl Johans torg och en flygelbyggnad
i en våning vid Österlånggatan vara tillfyllest. Sedan det kommit till stadens
kännedom, att telegrafstyrelsen planerade att uppföra byggnaden i endast
två våningar mot Karl Johans torg, hade emellertid stadens drätselkammare
elen 3 oktober 1942 tillskrivit chefen för kommunikationsdepartementet rörande
storleken av den planerade byggnaden. Drätselkammaren hade därvid
anfört följande.

Ifrågavarande nybyggnad kommer enligt av kammaren inhämtade uppgifter
att mot Karl Johans torg erhålla en höjd av två våningar. Med hänsyn
till våningarnas höjd kommer dock hushöjden att bliva densamma som för
ett vanligt bostadshus i tre våningar. Den intilliggande, Trollhättans sparbank
tillhöriga tomten är avsedd att bebyggas med ett hus örn fyra våningar.
Den låga hushöjden hos telegrafstyrelsens nybyggnad kommer att synnerligen
menligt inverka på stadsbilden.

Ur skönhetssynpunkt är det för staden ett betydande intresse att kvarteret
Merkurius blir bebyggt utmed Karl Johans torg med byggnader av samma
höjd. På grund av kvarterets bebyggelse i övrigt kräves, att åt byggnaderna
utmed torget gives en hushöjd av fyra bostadsvåningar.

För stadens förvaltning råder en synnerligen svår lokalbrist. Örn nuvarande
kristid icke inträffat, hade staden säkerligen redan tillbyggt stadshuset.
Med hänsyn till rådande tidsläge torde staden icke kunna erhålla erforderligt
lån för uppförande av förvaltningsbyggnad. Lokalfrågan kräver dock, såsom
stadens revisorer jämväl påpekat, sin snara lösning. Kammaren anser det synnerligen
önskvärt att en undersökning verkställes örn möjligheten alf förhyra
forvaltningslokaler i telegrafstyrelsens nybyggnad. Enligt av stadsarkitekten
verkställd utredning är nybyggnaden av sådan omfattning alt. därest den
förses med en tredje våning, i densamma kunna inrymmas erforderliga lokaler
för bvggnadskontoret, elektricitetsverket och byggnadsnämnden.

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Drätselkammaren hade hemställt att, därest överenskommelse kunde träffas
mellan telegrafstyrelsen och Trollhättans stad, medgivande måtte lämnas
till att telegrafverkets ifrågavarande nybyggnad försåges med en tredje våning
och att i nämnda våning inreddes lokaler för att uthyras till Trollhättans
stad som förvaltningslokaler.

Med anledning av denna framställning och efter förhandlingar med staden
hade, anför telegrafstyrelsen vidare, ett alternativt förslag uppgjorts, vilket
innefattade byggnadens utökande med en våning mot Karl Johans torg.
Förslaget åskådliggjordes å vid styrelsens skrivelse fogade ritningar. Enligt
detta förslag inrymde byggnadens källarvåning huvudsakligen väljarsal,
korskoppling, batterirum, skyddsrum och lokaler för centraluppvärmning.
Till bottenvåningen hade förlagts lokaler för postkontoret samt förråd och
personalrum för telegrafverket. Våningen 1 tr. upp innehölle lokaler för telegraf-
och telefonstationens administrativa del samt telefonsal. Våningen 2
tr. upp inrymde lokaler, som vöre avsedda för uthyrning till Trollhättans stad.

Byggnadsnämnden i Trollhättan hade yttrat sig över de båda alternativa
förslagen och därvid på det bestämdaste avstyrkt, att byggnaden mot Karl
Johans torg utfördes i endast två våningar.

Jämväl byggnadsstyrelsen hade granskat de båda förslagen och funnit det
väl motiverat, att höjden å telefonstationsbyggnaden anpassades efter den
intilliggande nybyggnaden. I övrigt hade från byggnadsstyrelsens sida endast
framförts förslag till ett par detaljändringar rörande fasaderna, vilka
bomme att beaktas vid uppgörande av slutliga ritningar.

Genei alpoststyrelsen hade godkänt de föreliggande ritningarna, i vad de
avsåge lokaler för postverket.

Telegrafstyrelsen anför vidare, att enligt en inom byggnadsstyrelsen uppgjord
kalkyl byggnadskostnaderna skulle uppgå för tvåvåningsalternativet
lill 570,000 kronor och för trevåningsalternativet till 670,000 kronor. Till
kostnaderna skulle i bada fallen komma 30.000 kronor för anläggande av en
ny avloppstunnel.

Telegrafstyrelsen hade överenskommit med Trollhättans stad att, under
förutsättning att statsmakterna godkände det större förslaget, uthyra förvaltningslokaler
åt staden i den planerade byggnaden för en tid av 10 år och mot
en årshyra av 10,000 kronor. Dessutom skulle staden ersätta telegrafstyrelsen
självkostnaden för lokalernas uppvärmning samt bestrida invändigt underhåll.

Under hänvisning till vad sålunda upplysts framhåller telegrafstyrelsen,
att den våning, som skulle upplåtas till staden, gåve en tillfredsställande avkastning
å de till 100,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna för våningen.
Vidare utgjorde våningen en lämplig reserv, som telegrafverket framdeles
med säkerhet kunde behöva taga i anspråk. På grund härav och då
tvåvåningsalternativet skulle komma att synnerligen menligt inverka på
stadsbilden, ansage sig telegrafstyrelsen böra förorda utförande av byggnaden
enligt trevåningsalternativet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 03.

5

Styrelsen hemställer, att Kungl. Majit mätte föreslå riksdagen att för uppförande
av telefonstationsbyggnad i Trollhättan för nästkommande budgetår
anvisa ett investeringsanslag av 700,000 kronor.

Efter under hand given anmodan har inom telegrafstyrelsen verkställts en
beräkning rörande hyresvärdena för de olika lokalerna inom den nya telefonstationsbyggnaden.
För telegrafverkets och postverkets lokaler skulle dessa
värden utgöra tillhopa 41,100 kronor. Med tillägg av stadens hyra för den
översta våningen skulle alltså den totala beräknade hyresinkomsten bliva
51,100 kronor. I beloppen ingår ej värmekostnad och ej heller kostnad för
invändigt underhåll, som för postlokalerna skall bestridas av postverket och
för stadens lokaler av staden. Den uppskattade hyresinkomsten motsvarar
omkring 6.7 procent av totala anläggningskostnaden enligt trevåningsaltemativet,
vilken kostnad inklusive köpeskillingen för tomtmarken beräknats
till 760,000 kronor.

19A0 års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 10 februari 1943
framhållit, att utredningen vid granskning av de till trevåningsförslaget föreliggande
ritningarna funnit förslaget i fråga om utrymmesstandard i huvudsak
överensstämma med vad utredningen tidigare förordat beträffande lokaler
av motsvarande slag. Åt telegrafkommissariens rum hade visserligen givits en
något större yta än vad som med hänsyn till arbetets art kunde anses skäligt,
men då rumsmåttet syntes betingat av plantekniska skäl. ville utredningen
icke framställa någon erinran.

Emot utformandet av byggnadsföretagets tredje våning har utredningen
förklarat sig icke hava något principiellt afl erinra. Emellertid syntes rumshöjden
utan olägenhet kunna minskas från 310 till 2''80 meter. Med eventuellt
någon höjning av taklisthöjden syntes ökade möjligheter för en framtida
inredning av vinden för kontors- eller liknande ändamål kunna ernås. Under
sådana förhållanden vore det välbetänkt att inom trapphuset bereda möjlighet
för att i framtiden eventuellt inmontera hiss.

De uppgivna byggnadskostnaderna ha icke givit utredningen anledning till
erinran.

Såsom telegrafstyrelsen i sin redogörelse framhållit är telefonstationen i DepartemenisTrollhättan
så fullbelagd, alt åtgärder inom kort måste vidtagas för att bereda
stationen ökade utrymmen. För postkontoret i staden torde jämväl behovet
av rymligare lokaler vara så stort, att det bör tillgodoses utan uppskov.

I likhet med telegrafstyrelsen och generalpoststyrelsen anser jag, att de föreliggande
lokalfrågorna lämpligen böra lösas genom uppförande av en telefon
stationsbyggnad, inrymmande lokaler även för postkontoret, å de för ändamålet
år 1939 inköpta, vid Karl Johans torg och Österlånggatan belägna
tomterna nr 6 och 7 i kvarteret Merkurius.

För att tillgodose trafikanstalternas eget lokalbehov skulle en byggnad i två
våningar mot Karl Johans torg med en flygelbyggnad i en våning utmed
Österlånggatan vara tillfyllest. På skäl, som i ärendet framförts till stöd
för förslaget att uppföra byggnaden mot Karl Johans torg i tre våningar och

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

tills vidare uthyra den tredje våningen till Trollhättans stad, vill jag dock tillstyrka
en sådan utvidgning av byggnadsprogrammet.

Kostnaden för det av mig sålunda förordade byggnadsföretaget skulle enligt
av byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar uppgå till 700,000 kronor.
Då köpeskillingen för tomtmarken uppgått till 60,000 kronor, skulle telefonstationsbyggnaden
alltså draga en sammanlagd kostnad av 760,000 kronor.
Telegrafstyrelsen har uppskattat de årliga hyresintäkterna av byggnaden
till 51,100 kronor, vilket innebär en förräntning med omkring 6.7 procent å
investeringsbeloppet. En sådan avkastning är måhända enligt allmänna förräntningsgrunder
väl låg, men den torde i detta fall böra godtagas med hänsyn
till de ändamål, som byggnaden huvudsakligast skall tjäna, och till föreliggande
omständigheter i övrigt.

De uppgjorda ritningarna ha i stort sett icke givit mig anledning till erinran.
Jag förutsätter emellertid, att de av byggnadsstyrelsen och civila byggnadsutredningen
gjorda påpekandena bliva i huvudsak beaktade vid utarbetande
av definitiva ritningar. Vid slutligt övervägande av frågan örn lämplig
rumshöjd i byggnadens tredje våning torde hänsyn böra tagas till möjligheterna
att i en framtid utnyttja våningen för telegrafverkets eget behov.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, alt Kungl. Ma j:t
måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Trollhättan för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,
Telegrafverket, anvisa ett investeringsanslag
av ........................ kronor 700,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

430730