Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
1
Nr 54.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
anslag till riksförsäkr ing sanstalten för budgetåret
1943i44; given Stockholms slott den 12 februari
1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 12 februari 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 26 och 27, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna
dels till riksförsäkringsanstalten: avlöningar ett förslagsanslag av 2,648,000
kronor,
dels oek till riksförsäkringsanstalten: omkostnader ett förslagsanslag av
230,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 54.
»49 4»
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
Jag anhåller att nu till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1941/42 .......................... 2,465,000 2,552,914
1942/43 .......................... 2,648,000 —
1943/44 (förslag) .............. 2,728,000 —
Kungl. Majit har den 12 juni 1942 fastställt av riksdagen godkänd
personalförteckning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43. Förteckningen finnes intagen i statsliggaren för nämnda budgetår
s. 201-202.
Samtidigt har Kungl. Majit fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat
för riksförsäkringsanstalten, att gälla tills vidare från och med
budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 1,114,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit ;.......................................................... » 33,900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 1,180,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 320J00
Summa förslagsanslag kronor 2,648,000
Samtidigt har Kungl. Majit förklarat, att den å avlöningsstaten upptagna
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skulle tills vidare från
och med budgetåret 1942/43 disponeras på följande sätt:
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................. kronor 1,200
Arvode till en överläkare.......................................... » 5 000
Personligt arvodestillägg till överläkaren........................ » 650
Arvoden å 3,500 kronor till fem biträdande läkare eller arvoden
å 3,500, 3,500, 3,500 och 7,000 kronor till fyra biträdande läkare » 17,500
Personligt arvodestillägg till en av de biträdande läkarna ____ » 450
Arvode till en läkare för arbetarskyddsärenden ................ » 5,000
Arvoden å 1,500 kronor till två ledamöter vid behandlingen
av frågor rörande fondförvaltningen samt ersättning till
suppleanter för nämnda ledamöter ............................ » 3 200
Ersättning för utförande av portvaktsgöromålen tili den jämlikt
Kungl. Majits medgivande den 30 juni 1932 hos anstalten
anställde maskinisten, tillika portvakt................ » 900
Summa kronor 33,900
I skrivelse den 26 augusti 1942 har riksförsäkringsanstalten gjort framställning
örn avlöningsanslag för anstalten för budgetåret 1943/44.
Kungl. Maj:ts proposition nr 54. 3
Anstalten har däri till en början lämnat vissa uppgifter till belysande av
omfattningen av anstaltens verksamhet. Anstalten anför bland annat.
Antalet i riksförsäkringsanstaltens arbetsgivareregister upptagna arbetsgivare,
hade sedan en lång följd av år varit statt i ökning. Denna ökning
fortginge alltjämt, Medan sagda antal under år 1940 utgjort omkring
727,000, hade detsamma under år 1941 stigit till 743,000. Beloppet av påförda
försäkringsavgifter (nettoavgifter) hade år 1940 utgjort 20,823,000 kronor
och år 1941 23,699,000 kronor. Antalet anmälda olycksfall, som drabbat i
anstalten försäkrade arbetare, hade under samma tid ökat från 114,833 till
120,025. För de första sju månaderna 1941 och 1942 hade motsvarande
siffror utgjort respektive 65,179 och 70,938. Ar 1942 syntes således komma
att uppvisa en fortsatt stegring. Antalet olycksfall bland statens arbetare
— vilket vore inberäknat i nyssnämnda siffror — visade en relativt större
ökning, i det att antalet sådana olycksfall åren 1940 och 1941 uppgått till
respektive 12,902 och 15,730. Vidare kunde nämnas att antalet till riksförsäkringsanstalten
inkomna postförsändelser stigit från 400,264 år 1940 till 425,265
år 1941.
På grund av den fortsatta försvarsberedskapen vore anstaltens verksamhet
jämlikt 1927 års militärersättningsförordning alltjämt av högst betydande
omfattning. Antalet inkomna framställningar om ersättning enligt denna
förordning hade sålunda utgjort 1,260 år 1938, 1,816 år 1939, 6,211 år 1940
samt 6,575 år 1941. De två första kvartalen av år 1942 hade motsvarande
siffror uppgått till respektive 1,444 och 2,317. Till nu nämnda ärenden
komme från och med den 1 juli 1941 333 fall jämlikt förordningen den 28
juni 1941 (nr 593) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
hemvärnstjänstgöring. Anstalten ansåge sig hava anledning räkna med en
ytterligare ökning av antalet inkommande anmälningar av nu nämnda slag.
Från och med den 1 juli 1941 ålåge det anstalten vidare jämlikt förordning
den 28 juni 1941 (nr 595) att utgiva ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning.
Under det senast förflutna budgetåret hade 129 ersättningsfall av
sådant slag anmälts.
En från och med år 1942 nytillkommen arbetsuppgift, vilken bidragit till
stegringen av riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda, vore utgivandet av tillägg
åt vissa ersättningstagare enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete
m. fl. författningar.
Genom förordning den 27 mars 1942 (nr 120) hade från och med innevarande
budgetår vissa ändringar införts i den särskilda olycksfallsförsäkringen
för fiskare. Dessa ändringar, vilka bland annat innebure, att försäkringen
utbyggts med fyra nya försäkringsklasser, föranledde ökning av
förvaltningsbestyret.
Krigsförsäkringen för ombord å fartyg tjänstgörande personer föranledde
alltjämt ett avsevärt arbete.
lliksförsäkringsanstalten anför vidare, att den av besparingsberedningen
år 1941 i samverkan nied anstalten inledda undersökningen av anstaltens
kontorsorganisation ännu icke vore helt avslutad och att anstalten fördenskull
icke kunnat taga hänsyn till densamma vid uppgörandet av nu ifrågavarande
anslagsberäkningar.
I samband med beräkning av utgifterna för avlöningar till ordinarie
tjänstemän föreslår riksförsäkringsanstalten dels omändring av vissa ordinarie
befattningar, dels ock nyinrättande av vissa ordinarie tjänster.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
I gällande personalförteckning finnas upptagna 3 befattningar såsom
ledamot och byrådirektör i lönegraden A 28. Innehavarna av dessa befattningar
tjänstgöra den ene såsom föreståndare för andra skaderegleringsbyrån,
den andre såsom föreståndare för tredje skaderegleringsbyrån och den
tredje såsom föreståndare för byrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden.
I sitt den 18 juni 1942 avgivna betänkande angående revision av tjänsteförteckningen
i vad avser allmänna civilförvaltningen (del II, sid. 88 ff.)
hava 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga lämnat en utförlig redogörelse
för nämnda befattningars tillkomst och därmed förenade arbetsuppgifter
ävensom beträffande tidigare framställda förslag rörande befattningarnas
ombildning till byråchefstjänster. De sakkunniga hava härefter anfört, att
de med hänsyn till den inom besparingsberedningen pågående undersökningen
rörande anstaltens kontorsorganisation ansåge sig förhindrade att
framlägga något förslag beträffande dessa tjänster, men att de ville såsom
sin uppfattning uttala, att, därest berörda undersökning komme att giva till
resultat, att den nuvarande organisationen av ifrågavarande byråer lämnades
orubbad, några bärande motiv för ytterligare uppskov med uppflyttning av
dessa tjänster till byråchef sgraden knappast f örefunnes.
Eiksförsäkringsanstalten, som redogör för nämnda uttalanden av de sakkunniga,
erinrar i anslutning härtill, att — såsom anstalten tidigare framhållit
— besparingsberedningens berörda arbete ännu ej fullt slutförts.
Anstalten påpekar emellertid, att av de preliminära förslag, som framlagts
framginge, att den nuvarande organisationen av anstaltens byråer skulle
lämnas orubbad. Besparingsberedningens arbete kunde därför ej anses
innebära något hinder för ombildning från och med budgetåret 1943/44 av
ifrågavarande befattningar till ordinarie byråchefstjänster. Anstalten föreslår,
att en dylik ombildning måtte komma till stånd.
Vidare föreslår anstalten, att en befattning såsom aktuarie i lönegraden
A 21 å anstaltens administrativa byrå omändras till tjänst i högre lönegrad.
Beträffande de göromål, som åvila nämnde aktuarie, har anstalten anfört i
huvudsak följande.
Aktuarien ålåge bland annat att verkställa bokföring av medel tillhörande
de av anstalten förvaltade fem fonderna, varvid bokslut gjordes för såväl
kalender- som budgetår; att övervaka och fortlöpande granska den av kassören
handhavda bokföringen avseende förvaltningen av statsmedel och jämväl
upprätta och underskriva huvudboken för densamma samt i övrigt såsom
redogörare underskriva och ansvara för anstaltens räkenskaper (fondernas
storlek c:a 150 miljoner kronor). Han hade vidare att kontrasignera alla
checker och andra utanordningar av medel från fonder och anslag (summa
utanordningar budgetåret 1941/42 c:a 93 miljoner kronor); att kontrollera att
fondernas inkomster inflöte i vad anginge annuiteter, räntor och utlottningar
samt medel för uppsagda obligationer, intecknings- och övriga lån ävensom
summorna av å kronodebetsedlar debiterade försäkringsavgifter; att verkställa
kontroll av värdediariet över till anstalten i checker, växlar eller kontanter
direkt inflytande penningmedel (under budgetåret 1941/42 c:a 3,s
miljoner); att en gång i veckan inventera de av kassören handhavda kas
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
sonia; att på eget ansvar upprätta de rapporter, som för varje månad skulle
avgivas till riksräkenskapsverket såväl beträffande fondmedlen som medelsförvaltningen
i övrigt samt att vid varje halvårsskifte till riksbanken lämna
uppgift angående kapitalvärdet av där deponerade lånereverser; att till sammanträden
med fondförvaltningen och i övrigt verkställa erforderliga sammanställningar
och ekonomiska beräkningar rörande fonderna i och för placering
m. m.; att föra liggare över av arbetsgivare med s. k. självrisk deponerade
värdehandlingar och enligt bemyndigande verkställa utbyte eller
komplettering av dessa säkerheter samt på begäran av arbetsgivare utfärda
intyg rörande riksförsäkriugsanstaltens innehav därav (depositionernas antal
uppgick 30/o 1942 till 145 med ett sammanlagt belopp av 3,891,800 kronor).
Aktuarien hade ytterligare att verkställa och ansvara för kameral granskning
av reseräkningar av riksförsiikringsanstaltens tjänstemän, läkarvårds-, sjukhusvårds-
och apoteksräkningar för såväl anstaltens som yrkesinspektionens
mer än 600 befattningshavare samt räkningar å omkostnader för riksförsäkringsanstalten
och yrkesinspektionen ävensom av redovisningar för lämnade
förskott å dels expensmedel till yrkesinspektionens elva distrikt m. fl. underförvaltningar,
dels å medel till riksförsäkriugsanstaltens ortsombud i Göteborg
för utbetalning av sjukersättningar, dels ock å medel för bestridande
av kostnader för utbildning av hushållerskor i skogsarbetarförläggningar. I
samband med granskningsarbetet hade aktuarien att i viss utsträckning avlåta
skrivelser till länsstyrelser och låntagare samt beträffande läkarvårdsfrågor
m. m.
Aktuariens åligganden hade blivit betydligt utökade, sedan riksförsäkningsanstalten
från och med den 1 juli 1937 fått ny instruktion för penningförvaltningen,
innebärande bland annat, att fullständig bokföring med redovisning
direkt mot statshuvudboken måst uppläggas, samtidigt som anstalten
erhållit dragningsrätt på statsverkets checkräkning. Vidare hade genom
yrkesinspektionens anslutning till riksförsäkringsanstalten och införandet av
den fria läkarvården för samtliga befattningshavare arbetet väsentligt utökats.
Särskilt vore att framhålla det omfattande arbete, som sammanhängde med
granskningen av läkarvårdsräkningar, varvid ingående författningskännedom
beträffande avlöningsreglementet, verksläkarinstruktionen och provinsialläkartaxan
erfordrades.
Härefter erinrar anstalten, hurusom 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
i sitt betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna
civilförvaltningen (del I sid. 57 ff) angivit vissa riktlinjer för lönegradsplacering
av tjänstemän, som handhade kassagöromål, samt i anslutning
därtill föreslagit vissa uppflyttningar i lönegrad. I enlighet med dessa riktlinjer
kunde — anför anstalten — tvekan icke råda därom, att aktuarietjänsten
borde placeras i högre lönegrad än A 21. Anstalten föreslår med
hänsyn till de synnerligen omfattande och ansvarsfulla göromål, som tillkomma
tjänstens innehavare, att befattningen omändras till en kamrerartjänst
i lönegraden A 24.
Anstalten hänvisar vidare till att anstalten i skrivelse den 31 oktober 1941
föreslagit viss ändring i arbetarskyddslagen i syfte att erhålla bättre kontroll
därå, att maskiner och redskap vid försäljningen vore försedda med
nödiga skyddsanordningar och även i övrigt erbjöde betryggande säkerhet
mot olycksfall. I sammanhang därmed hade anstalten hemställt örn anställande
å arbetarskyddsbyrån av ytterligare arbetskraft för övervakande av
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
de ifrågasatta bestämmelsernas tillämpning oell i sådant hänseende föreslagit
uppförande å anstaltens stat av en maskininspektör i lönegraden A 28 och
en byråingenjör i lönegraden A 21. Under förklaring att den senaste tidens
erfarenheter ytterligare visat behovet av de ifrågavarande åtgärderna, har
anstalten nu understrukit angelägenheten av att den föreslagna lagändringen
skyndsamt kommer till stånd samt hemställt örn inrättandet av berörda
befattningar.
Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bär med dessa utgångspunkter
uppskattats till 1,138,800 kronor. Därvid hava kostnaderna för
utbyte av 3 befattningar såsom ledamot och byrådirektör mot byråchefstjänster
beräknats till omkring 1,100 kronor, kostnaderna för ombildning av en
aktuarietjänst till en kamrerartjänst till något mer än 300 kronor och utgifterna
för inrättande av de föreslagna befattningarna såsom maskininspektör
och byråingenjör till omkring 17,400 kronor.
Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, anför riksförsäkringsanstalten följande.
Å tredje skaderegleringsbyrån (militärersättningsbyrån) funnes för närvarande
anställda två biträdande läkare för avgivande av yttranden rörande
ersättning i anledning av sjukdom, varjämte ett par av anstaltens övriga
läkare biträdde byrån vid bedömning av olycksfallsskador. Det hade emellertid
visat sig, att ifrågavarande läkares arbete vore så omfattande, att anhopning
av läkarärenden, som skulle föredragas, tidvis icke kunnat undvikas.
Antalet av de ärenden, som å byrån underställdes anstaltens läkare, bade
under vart och ett av åren 1939—1941 utgjort respektive 4,385, 6,732 och
10,039.
För undvikande av de avsevärda olägenheter en dylik anhopning av läkarärenden
medförde såväl för ersättningstagarna som för anstaltens, eget vidkommande
syntes det anstalten erforderligt, att tredje skaderegleringsbyrån
bereddes möjlighet att vid behov tillfälligt anlita ytterligare läkarbiträde.
För detta ändamål syntes böra anvisas ett belopp av 4,500 kronor. Arvodena
till tillfälligt anlitade läkare borde givetvis utgå efter högst samma grunder
som för de fast anställda biträdande läkarna.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, som för närvarande vore
upptagen till 33,900 kronor, finge vid bifall till vad anstalten föreslagit höjas
till 38,400 kronor.
Rörande kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
framlägger riksförsäkringsanstalten följande beräkningar.
För löner till nuvarande extra ordinarie tjänstemän kunde för nästa
budgetår beräknas åtgå omkring 1,013,000 kronor, medan lönerna till nuvarande
extra tjänstemän kunde antagas draga en kostnad av omkring 120,500
kronor.
Utgifterna för vikariatsersättningar, som för budgetåret 1941/42 uppgått
till ungefär 8,200 kronor, kunde för nästa budgetår beräknas till 8,500 kronor.
För ackords- och övertidsersättningar hade under det sistförliutna budgetåret
åtgått omkring 14,000 kronor. En betydande del av detta belopp hade
avsett övertidsarbete å de byråer, som utgåve ersättning åt statsarbetare
och militärer. Med hänsyn till den starka arbetsbelastningen å nämnda
byråer bleve det nödvändigt att jämväl i fortsättningen i avsevärd omfattning
räkna med dylikt arbete. För ändamålet syntes för nästa budgetår
böra avses ett belopp av 15,000 kronor.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
Till un beräknade utgifter komme kostnaden för tillfälliga befattningshavare,
vilken kostnad med utgångspunkt från nu utgående avlöningar kunde
beräknas till omkring 100,000 kronor. Det kunde emellertid för närvarande
icke bedömas, örn eller i vad mån ytterligare utökning av arbetskrafterna
kunde bliva erforderlig på grund av den alltjämt fortgående ökningen av
anstaltens verksamhet. Det vore av den största vikt, att skadade eller sjuka
personer så skyndsamt som möjligt erliölle sina ersättningar från anstalten.
På grund av den hastiga tillväxten av ersättningsärenden, särskilt rörande
militärskador och beträffande statens arbetare, hade det icke alltid varit
anstalten möjligt att med nuvarande arbetskrafter tillgodose detta krav. Det
torde få erinras, att förseningen av utbetalandet av ersättning till militärer
bland annat påtalats i riksdagens skrivelse nr 174/1942. På grund av det
anförda vore det möjligt, att anstalten måste hos Kungl. Majit hemställa
örn ytterligare förstärkning av arbetskrafterna å vissa byråer, bland annat
genom anställande av extra befattningshavare i 24 lönegraden. Därtill komme
att omfattningen av blivande inkallelser av riksförsäkringsanstaltens tjänstemän
till militärtjänstgöring icke kunde förutses och vidare att vissa sedan
längre tid anställda tillfälliga befattningshavare hos anstalten borde antagas
till extra tjänstemän. Med hänsyn till vad sålunda anförts syntes för avlöning
till icke-ordinarie personal, utöver förlåt angivna belopp, böra anslås
50.000 kronor.
Den minskning i avlöningskostnaden, som kunde väntas uppstå på grund
av tjänstledighetsavdrag torde med ledning av storleken av motsvarande
avdrag under det gångna budgetåret få beräknas till 44,000 kronor.
Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal borde således enligt
anstaltens uppfattning beräknas till (1,013,000 + 120,500 + 8,500 + 15,000 +
100.000 + 50,000 — 44,000) 1,263,000 kronor.
Utgifterna för rörligt tillägg uppskattas av anstalten till 350,000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår har alltså av anstalten
uppskattats till (1,138,800 + 38,400 + 1,263,000 + 350,000) 2,790,200 kronor.
Tre ledamöter inom anstalten hava anfört reservationer mot anstaltens
förslag. Sålunda hava två ledamöter — byrådirektören Källström och byråchefen
von Schulzenheim — uttalat, att anstalten bort påyrka en avsevärd
förstärkning av personalen å anstaltens tredje skaderegleringsbyrå, medan
en ledamot — byrådirektören Sidvall -—• ansett, att anstalten borde hava
hemställt örn anställande å anstaltens andra skaderegleringsbyrå av en extra
befattningshavare i 24:e lönegraden.
I anledning av riksförsäkringsanstaltens framställning har statskontoret
den 12 september 1942 avgivit utlåtande.
Beträffande anstaltens förslag örn uppbyttning till lönegraden A 30 av tre
befattningar såsom ledamot och byrådirektör förklarar statskontoret, att
ämbetsverket icke hade något att erinra mot detta förslag under förutsättning
likväl, att någon omorganisation av anstaltens byråorganisation ej
ansåges böra vidtagas. Besultatet av besparingsberedningens arbete beträffande
koutorsorganisationen sjmtes dock böra avvaktas, innan förslag örn
ifrågavarande befattningars uppflyttning i högre lönegrad framlades.
Med anledning av förslaget om förändring av en aktuarietjänst i lönegraden
A 21 till en kamrerartjänst i lönegraden A 24 framhåller statskontoret,
att vid den omfattande revision av tjänsteförteckningen, som nyligen verk
-
H Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
ställts, förslag icke framkommit från anstalten örn ändrad lönegradsplacering
av denna befattning. Med hänsyn därtill oell i betraktande av angelägenheten
av att frågor örn ändrad lönegradsplacering för tjänster inom statsförvaltningen
såvitt möjligt upptoges till prövning i ett sammanhang, har
statskontoret ansett sig icke kunna tillstyrka den föreslagna förändringen
Statskontoret erinrar vidare, att ämbetsverket tidigare yttrat sig över
riksförsäkringsanstaltens framställning rörande viss ändring i arbetarskyddslagen
i syfte att erhålla förbättrad kontroll över att maskiner och redskap
vid försäljningen vore försedda med nödiga skyddsanordningar samt att
statskontoret därvid uttalat, att vid bifall till den föreslagna lagändringen
anstaltens personal allenast behövde förstärkas med en befattningshavare i
21:a eller högst 24:e lönegraden, vilken befattningshavare tills vidare kunde
erhålla extra ordinarie anställning. Under hänvisning härtill avstyrker statskontoret
nu inrättandet av de föreslagna ordinarie befattningarna såsom
maskininspektör och byråingenjör.
Med hänsyn till ökningen av antalet läkarärenden å tredje skaderegleringsbyrån
förklarar statskontoret sig icke hava något att erinra mot att
medel anvisas för en tillfällig förstärkning av det för arvoden åt biträdande
läkare avsedda beloppet. Höjningen syntes dock böra begränsas till högst
3,500 kronor, med vilket belopp biträdande läkarnas arvoden i regel utginge.
Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
meddelar statskontoret, att ämbetsverket under hand erhållit vissa uppgifter
från anstalten rörande det sätt, varpå denna post beräknats, samt anför härefter
vidare.
Av sagda uppgifter framginge, att anstalten ansett sig böra räkna med,
bland annat, vissa befordringar i lönegrad för den extra ordinarie personalen.
Enligt statskontorets mening borde varje ändring av inplaceringen
i lönegrad av viss befattning vara föranledd av ändrade arbetsuppgifter för
tjänstens innehavare. Statskontoret kunde därför icke förorda, att en höjning
av anslagsposten beräknades för befordringar i lönegrad utan att närmare
motivering härför förebragts.
Statskontoret kunde ej heller biträda anstaltens förslag om en höjning
av de belopp, som avsetts till övertidsersättningar och till tillfälliga befattningshavare.
Örn och i den mån behov av ökade medel skulle komma att
uppstå under budgetåret 1943/44 av anledning, som i framställningen angivits
som motivering för anslagsberäkningen — ökat arbete med ersättningsärenden
rörande militärskador och beträffande statens arbetare samt
inkallelser av anstaltens tjänstemän till militärtjänstgöring — torde särskild
framställning örn erforderlig medelsförstärkning böra göras hos Kungl. Maj:t.
De av anstalten angivna höjningarna av ifrågavarande anslagspost kunde
statskontoret därför icke tillstyrka i vidare mån än de avsåge författningsenliga
uppflyttningar i löneklass.
RiksräJcensJcapsverket har den 9 oktober 1942 avgivit utlåtande över riksförsäkringsanstaltens
framställning i vad densamma avser uppflyttuing av
en i lönegraden A 21 placerad aktuarie till kamrerare med placering i lönegraden
A 24.
Riksräkenskapsverket framhåller till en början, att frågan örn denna löne -
Kungl. Majlis proposition nr 54.
9
uppflyttning icke varit föremål för behandling av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
men att sagda omständighet icke borde föranleda frågans
ställande på framtiden. Ämbetsverket anför vidare följande.
De göromål, som åvilade ifrågavarande aktuarie, vore enligt riksräkenskapsverkets
mening av den beskaffenhet, att aktuariebefattningen borde
ombildas till en kamrerarbefattning. Ämbetsverket ansåge, att befattningen
borde vara placerad i 24:e lönegraden. Biksräkenskapsverket ville emellertid
erinra därom, att en aktuariebefattning hos pensionsstyrelsen med i viss
mån likartade arbetsuppgifter i anslutning till tjänsteförteckningssakkunnigas
förslag från och med innevarande budgetår placerats i lönegraden A 22.
Därest ifrågavarande uppflyttning komme till stånd, torde i samband därmed
föreskrift böra utfärdas därom, att bestämmelserna i Kungl. Maj:ts
cirkulär till statsmyndigheterna den 3 juni 1942 (nr 362) i tillämpliga delar
skulle lända till efterrättelse beträffande kamrerarbefattningen ifråga.
Till en början får jag erinra, att besparingsberedningen med skrivelse
den 19 december 1942 överlämnat ett av beredningens delegation för orga.
nisationsundersökningar avgivet förslag rörande kontorsorganisationen inom
riksförsäkringsanstalten. Förslaget, som för närvarande är föremål för remissbehandling,
berör väsentligen kontorsorganisationen inom första och
tredje skaderegleringsbyråerna. Beträffande anstaltens indelning i byråer
har i förslaget icke ifrågasatts någon ändring. Då de spörsmål, som dryftas
i förslaget, kräva ytterligare överväganden, är jag icke ännu beredd att taga
slutlig ställning till desamma. Jag anser mig därför nödsakad att beräkna
anstaltens medelsbehov för nästa budgetår oberoende av besparingsberedningens
förslag.
Vad härefter beträffar anstaltens framställning rörande omändring av de
tre befattningarna hos anstalten såsom ledamot och byrådirektör i lönegraden
A 28 till byråchefstjänster i lönegraden A 30 grundar sig denna framställning
närmast på den utredning i ämnet, vilken verkställts av 1939 års
tjänsteförteckningssakkunniga i deras år 1942 framlagda betänkande rörande
byråchefs- och rådstjänster m. m. Då — såsom framgår av vad chefen för
finansdepartementet anfört i årets statsverksproposition under utgifterna för
driftbudgeten, för flera huvudtitlar gemensamma frågor — de i nämnda
betänkande framlagda förslagen icke skola prövas vid årets riksdag, lärer icke
heller spörsmålet beträffande ombildning av nämnda tre befattningar nu
böra upptagas till behandling. Jag utgår därför från att någon förändring
med avseende å befattningarna icke för närvarande skall äga rum.
I nuvarande läge anser jag mig icke heller kunna förorda, att den i riksförsäkringsanstaltens
framställning omförmälda aktuarietjänsten ombildas till
en kamrerarbefattning.
Vad angår det av riksförsäkringsanstalten framlagda förslaget örn ändring
i arbetarskyddslagen i syfte att erhålla bättre kontroll över skyddsanordningarna
å saluförda maskiner och redskap är jag ännu icke beredd att
taga ställning till detta förslag. Vid sådant förhållande kan jag ej heller
nu upptaga frågan om inrättande av de befattningar, vilka enligt anstaltens
mening skulle bliva erforderliga, för den händelse lagförslaget genomfördes.
Departements
chefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde kunna
uppskattas till 1,120,000 kronor.
Med hänsyn till det väsentligt ökade antalet läkarärenden å tredje skaderegleringsbyrån
synes det mig påkallat, att anstalten erhåller möjlighet att
tillfälligt anställa ytterligare en läkare. Då arvodet till denne synes böra
utgå med 3,500 kronor för år, får jag förorda, att anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjes från
33,900 kronor till 37,400 kronor.
Vidkommande härefter anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal har riksförsäkringsanstalten föreslagit en höjning av
denna post från 1,180,000 kronor till 1,263,000 kronor. Då anstaltens arbete,
som under senare tid år från år vuxit i omfattning, alltjämt synes befinna
sig i tillväxt, torde det vara ofrånkomligt att räkna med en viss ökning av
utgifterna under denna post. Anstalten torde emellertid böra kunna i viss
. utsträckning tillgodogöra sig de vid besparingsberedningens rationaliseringsutredning
framkomna resultaten. Under förutsättning att alla möjligheter
.till besparingar omsorgsfullt tillvaratagas, synes det erforderliga anslagsbeloppet
kunna för budgetåret 1943/44 begränsas till 1,230,000 kronor.
Jag har härvid för oförutsedda utgifter medräknat ett belopp av 30,000
kronor, vilket belopp synes böra tills vidare innehållas och ställas till anstaltens
disposition allenast i den mån anstalten kan påvisa, att detsamma
oundgängligen behöver tagas i anspråk.
Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas till 340,600 kronor.
De sammanlagda avlöningskostnaderna för riksförsäkringsanstaltens personal
skulle alltså enligt dessa beräkningar för nästa budgetår uppgå till
(1,120,000 + 37,400 + 1,230,000 + 340,600) 2,728,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 1,120,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.................... » 37,400
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal
........................................ » 1,230,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_340.600
Summa förslagsanslag kronor 2,728,000;
dels ock till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 2,728,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
11
2:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1941/42 ............................ 204,000 279,960
1942/43 ............................ 230,000 —
1943/44 (falllag).................. 257,000 —
Kungl. Maj:t kar den 12 juni 1942 fastställt följande omkostnadsstat för
riksförsäkringsanstalten, att tillämpas under budgetåret 1942/43.
Omkostnadsstat.
Utgifter.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 16,000
2. Reseersättningar, förslagsvis .................................. * 12,000
3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 185,000
4. Publikationstryck, förslagsvis...........................• •• •• * 15,000
5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför
säkringsanstaltens
fonder), förslagsvis............... »_10,500
Summa kronor 238,500
Särskilda uppbördsmedel.
Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader
................................... kronor 8,500
Nettoutgift kronor 230,000
Beträffande anslagets användning kar vidare föreskrivits, bland annat, att
av posten till expenser finge användas för bränsle, lyse och vatten förslagsvis
35,000 kronor ock för övriga expenser högst 150,000 kronor.
I skrivelse den 26 augusti 1942 har riksförsäkringsanstalten framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.
Under förklaring att utgifterna under posten till sjukvård m. m. under
budgetåret 1941/42 uppgått till omkring 24,000 kronor, föreslår anstalten
att denna post för nästa budgetår höjes till 25,000 kronor.
Utgifterna för reseersättningar hava under det sistförflutna budgetåret
uppgått till ungefär 12,200 kronor. Med hänsyn till beslutade höjningar
av vissa av de jämlikt allmänna resereglemente! utgående traktamentsersättningarna
ävensom resekostnadernas fördyring beräknar anstalten hithörande
utgifter till 14,000 kronor.
För bränsle, lyse och vatten har under budgetåret 1941/42 atgatt omkring
42,500 kronor, medan under samma tid för övriga expenser utgivits i runt
tal 187,700 kronor. Anstalten, som framhåller, att de höjda utgifterna för
expenser hade sin grund dels i den allmänna prisstegringen, dels i den
ökade omfattningen av anstaltens verksamhet, uppskattar i nära anslutning
till angivna belastningssiffror de sammanlagda utgifterna för expenser under
nästa budgetår till 228,000 kronor, därav 43,000 kronor till bränsle, lyse
och vatten samt 185,000 kronor till övriga expenser.
12
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 54.
För publikationstryck beräknar anstalten ett belopp av 16,000 kronor.
Anstalten hänvisar bland annat till att den senaste belastningssiffran utgjorde
omkring 15,300 kronor.
Kostnaderna under posten övriga utgifter, som för budgetåret 1940/41
uppgingo till omkring 10,141, hava för budgetåret 1941/42 nedgått till omkring
7,300 kronor. Anstalten framhåller, att minskningen berodde därpå
att en del obligationer för förvaring överflyttats från riksbanken till konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, som i motsats till riksbanken icke debiterade
depositionsavgifter. Med hänsyn till fondernas fortgående ökning
upptager anstalten denna post för nästa budgetår till 8,000 kronor.
För samtliga ifrågavarande utgifter har alltså upptagits ett belopp av
(25,000 + 14,000 + 228,000 + 16,000 + 8,000) 291,000 kronor.
De till anstalten inflytande särskilda uppbördsmedlen hava av anstalten
uppskattats till 9,000 kronor.
I enlighet härmed beräknar anstalten det sammanlagda medelsbehovet
för nästa budgetår till (291,000 — 9,000) 282,000 kronor.
I likhet med riksförsäkringsanstalten anser jag en höjning av posten till
sjukvård m. m. påkallad. Posten torde dock icke behöva upptagas till
högre belopp än 20,000 kronor.
Även posten till reseersättningar torde behöva höjas något. Dock synes
ett belopp av 13,000 kronor vara tillfyllest.
Utgifterna för bränsle, lyse och vatten torde även för nästa budgetår
kunna uppskattas till 35,000 kronor. Då i den senaste belastningssiffran
för övriga expenser ingå vissa engångskostnader, torde för nämnda ändamål
ej behöva avses mera än 175,000 kronor. Hela medelsbehovet för expenser
kan därför beräknas till 210,000 kronor.
För publikationstryck torde få upptagas en post å 15,000 kronor.
Mot anstaltens beräkningar av posten till övriga utgifter och av de
inflytande uppbördsmedlen har jag icke något att erinra.
Anstaltens omkostnader torde alltså kunna uppskattas i enlighet med föl -
jande sammanställning:
Utgifter.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 20,000
2. Beseersättningar, förslagsvis.................................. » 13,000
3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 210,000
4. Publikationstryck, förslagsvis .......,........................ » 15,000
5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför
säkringsanstaltens
fonder), förslagsvis........................ » 8,000
Summa kronor 266,000
Särskilda uppbördsmedel.
Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader
................................................ kronor 9,000
Nettoutgift kronor 257,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 54. 13
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till nikaforsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 257,000
I detta sammanhang ber jag att få anmäla en uppkommen fråga rörande
viss fortsatt förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter.
I skrivelse den 8 oktober 1942 anförde riksförsäkringsanstalten i denna
fråga bland annat.
Vid beräkningen av medelsbehovet för avlöningar till icke-ordinarie personal
vid yrkesinspektionen för budgetåren 1941/42 och 1942/43 hade av
statsmakterna förutsatts, att yrkesinspektionens arbetskrafter skulle med
hänsyn till behovet av bättre tillsyn av arbetsställen, där risk för gengasförgiftning
kunde föreligga, under år 1942 förstärkas med sex befattningshavare
i lönegraden Ex 21, varjämte under samma tid skulle erfordras viss
tillfällig skrivhjälp. Med anledning därav hade anstalten för tiden intill
1942 års utgång anställt sex dylika befattningshavare, därav en från och med
den 16 februari 1942 och de övriga från och med den 1 mars 1942. För
biträde åt befattningshavarna hade tagits i anspråk viss skrivhjälp. Erfarenheten
hade numera visat, att behov av sagda befattningshavare komme att
föreligga även under hela första halvåret 1943.
Under åberopande av det anförda hemställde anstalten örn medgivande
att också under tiden 1 januari—30 juni 1943 hava anställda ifrågavarande
sex befattningshavare samt att under samma tid anlita den skrivhjälp, som
erfordrades för dessa befattningshavares verksamhet.
Genom beslut den 13 november 1942 och denna dag har Kungl. Majit
bifallit riksförsäkringsanstaltens framställning, i vad densamma avser tiden
1 januari—30 april 1943. Därest riksdagen ej har något att däremot invända,
har jag för avsikt att i sinom tid hos Kungl. Majit hemställa örn
bifall till anstaltens framställning jämväl i vad densamma avser tiden
1 maj—30 juni 1943.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.