Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
1
Nr 317.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående grunderna för
uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1943 m. m.; given Stockholms slott den 21 maj
1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter frågan om grunderna för
uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1943 samt vissa
andra spörsmål angående utformningen av riksslaten för budgetåret 1943/44.
Departementschefen anför därvid följande.
Å driftbudgeten i det i 1943 års statsverksproposition framlagda förslaget
till riksstat för budgetåret 1943/44 beräknades utgifterna under de olika huvudtitlarna
samt för statens kapitalfonder till ett sammanlagt belopp av 2,515
miljoner kronor. Vidare uppfördes på beredskapsstaten för försvarsväsendet
driftbudgetsanslag om tillhopa 1,260 miljoner kronor. Vid fullständigt ianspråktagande
av beredskapsstätens anslag beräknades sålunda statsverkets
totala utgifter å driftbudgeten till 3,775 miljoner kronor. Inkomsterna uppskattades
till drygt 2,675 miljoner kronor och det beräknade underskottet att
avföras på statens budgetutjämningsfond till 1,100 miljoner kronor.
Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 317.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 317.
Förändringar av utgifterna.
Av de i statsverksproposilionen upptagna utgifterna å driftbudgeten hänförde
sig 2,200 miljoner kronor till egentliga statsutgifter under första —-fjortonde huvudtitlarna och 315 miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder.
Huvudparten av sistnämnda summa föll på riksgäldsfonden med
257 miljoner kronor. Avskrivningarna av nya kapitalinvesteringar uppgingo
till 54 miljoner kronor.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit ett flertal ändringar
beträffande driftbudgetens utgiftssida.
De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, femte, nionde och elfte huvudtitlarna
samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. —
Anslagssumman å försvarsdepartementets huvudtitel, som i statsverkspropositionen
beräknades till lil miljoner kronor, har stigit till 785 miljoner
kronor. Skillnaden, 8 miljoner kronor, utgöres till största delen av nytillkomna
anslag för vid statsverkspropositionens avgivande icke förutsedda
ändamål, varav ett till modernisering av flygplankryssaren Gotland å 2.7 miljoner
kronor, ett till provisoriska åtgärder till förbättring av tandvården inom
försvarsväsendet å 0.9 miljon kronor samt ett till krigsmaterielnämndens
driftkostnader vid vissa förråd å 3.2 miljoner kronor. — För socialdepartementets
huvudtitel, vilken i statsverkspropositionen upptogs med 459 miljoner
kronor, har inträtt en ökning av netto 7.6 miljoner kronor, varav nära 6 miljoner
kronor falla på dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.
Bland övriga förändringar märkes en minskning om 1.0 miljon kronor på anslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering, vilken minskning dock
till stor del motväges av en ökning örn 0.5 miljon kronor på anslaget till statens
arbetsmarknadskommission: omkostnader. Vidare har tillkommit ett anslag
å 0.8 miljon kronor till anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen
och rörliga utspisningsenheter m. m. — Jordbruksdepartementets huvudtitel
har undergått en ökning med 23 miljoner kronor. Av ökningen faller 6
miljoner kronor på prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och 16.5
miljoner kronor på kostnader i samband med svenska spannmålsbolagets
verksamhet. — Anslagssumman å folkhushållningsdepartementets huvudtitel
utvisar den största stegringen, nära 35 miljoner kronor. Härav avser 30 miljoner
kronor prisrabattering å vissa livsmedel, vilket anslag uppräknats från
80 till 110 miljoner kronor, samt 4 miljoner kronor förmalningsersättningar,
vilka uppräknats från 30 till 34 miljoner kronor. — För huvudtiteln Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar, som i statsverkspropositionen slutade på
53.8 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade, vilka jag i annat
sammanhang denna dag anmält. Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman
med 8 miljoner kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda anslagsäskanden har riksdagen i flertalet fall redan
Kungl. Majlis proposition nr 317.
3
fattat beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon nämnvärd förändring
i de förut angivna siffrorna.
Enligt uppgifter, som under hand inhämtats från riksgäldskontoret, bör
staten för riksgäldsfonden nu justeras och det tidigare beräknade underskottet
ökas med 6 miljoner kronor. Jag förutsätter att riksdagen vidtager
jämkning i det i riksstatsförslaget uppförda underskottet i enlighet därmed.
Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, varmed
man nu har att räkna, uppgår till 95 miljoner kronor. Anslagssumman å
riksstatens driftbudget skulle härigenom, såvitt nu kan bedömas, bli nära
2,611 miljoner kronor.
Medelsbehovet på beredskapsstaten för försvarsväsendet för nästa budgetår
uppskattades i statsverkspropositionen lill 1,260 miljoner kronor, varav
1,125 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln. Enligt det slutliga förslag
till stat som jag i annat sammanhang denna dag anmält bör medelsbehovet
nu beräknas till 1,325 miljoner kronor, varav 1,200 miljoner kronor under
fjärde huvudtiteln.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
I statsverkspropositionen utvisar driftbudgetens inkomstsida, såsom nyss
erinrats, en summa av drygt 2,675 miljoner kronor, varav 2,297 miljoner hänföra
sig till egentliga statsinkomster och drygt 378 miljoner kronor till inkomster
av statens kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i
statsverkspropositionen inkomst- och förmögenhetsskatten giva 520 miljoner
kronor, värnskatten 400 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 30 miljoner
kronor och särskild skatt å förmögenhet 29 miljoner kronor. Stämpelmedlen
upptogos till 65 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta
30 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1,070 miljoner
kronor, varav allmän omsättningsskatt 290 miljoner kronor, varuskatt
50 miljoner kronor, tobaksskatt 210 miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga
drycker sammanlagt 334 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 271 miljoner kronor, därav för postverket 35 miljoner
kronor, för telegrafverket 60 miljoner kronor, för statens järnvägar 120 miljoner
kronor, för statens vattenfallsverk 33 miljoner kronor och för domänverket
23 miljoner kronor.
I skrivelse den 9 december 1942 med inkomstberäkning för budgetåret 1943/
44 uttalade riksräkenskapsverket, att den framlagda inkomstberäkningen vore
grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer, varför verket fann
naturligt, att inkomstberäkningen gjordes till föremål för en allmän översyn
vid fastställandet av riksstaten för nästa budgetår. Vid anmälan i finansplanen
av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning fann jag icke anledning
frångå verkets beräkningar. Jag förutsatte dock därvid i likhet med verket,
att beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för en all
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
män översyn. I berörda syfte har Kungl. Majit den 9 april 1943 uppdragit åt
riksräkenskapsverket att verkställa ny beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1943/44.
Med skrivelse den 7 maj 1943 har riksräkenskapsverket överlämnat anbefalld
beräkning. I skrivelsen anför verket, att den företagna översynen av
den i statsverkspropositionen ingående beräkningen av statsverkets inkomster
för budgetåret 1943/44 verkställts med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar,
vilka legat till grund för riksräkenskapsverkets i skrivelse den
9 december 1942 framlagda inkomstberäkning för nämnda budgetår. Beträffande
sättet för beräkningarnas verkställande anför verket i huvudsak följande.
För fullgörande av det åt riksräkenskapsverket lämnade uppdraget har ämbetsverket
i första hand genom skrivelse till vederbörande myndigheter m. fl.
anhållit, att de ville meddela ämbetsverket beräkning av inkomsterna under
budgetåret 1943/44 å följande riksstatstitlar, nämligen: stämpelmedel, automobilskattemedel
(fordonsskatt och bensinskatt), tullmedel, varuskatt, trafikskatt,
tilläggsskatter å bensin, accis å silke, accis å margarin och vissa
andra fettvaror, skatt å kaffe, brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel
(av partihandelsbolag och av detaljhandelsbolag), omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker, omsättningsskatt å vin, maltdrycksskatt,
skatt å läskedrycker, inkomst av myntning och justering, fyr- och båkmedel,
lotspenningar, överskotten av postverket, telegrafverket, statens järnvägar,
statens vattenfallsverk och domänverket samt av folkpensioneringsfonden.
Beträffande beräkningen av vissa andra inkomsttitlar för budgetåret
1943/44 hava upplysningar inhämtats under hand; vissa små inkomsttitlar
hava lämnats utanför undersökningen.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter ävensom
folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket
från taxeringsmyndigheterna införskaffat erforderligt material
för bedömande av taxeringsutfallet och på grundval av detta material verkställt
en preliminär beräkning rörande årets taxeringsresultat för inkomstoch
förmögenhetsskatten. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket
verkställt förnyad beräkning av de därav beroende skatteinkomsttitlarna.
Preliminära resultat av denna beräkning lia under hand meddelats finansdepartementet.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de justeringar av den i statsverkspropositionen
förordade uppskattningen av intäkterna under de olika inkomsttitlarna,
till vilka anledning synes föreligga.
Inkomst- och förmögenh et sskatt. Det till inkomst- och förmögenhetsskatt
för fysiska personer beskattningsbara beloppet beräknades
av riksräkenskapsverket i dess till grund för statsverkspropositionen liggande
förslag till 4,150 miljoner kronor, vilket innebar en stegring av fjolårets
taxeringssiffra med 13.8 procent. Det nu inkomna materialet från 1943 års
taxering utvisar för de fysiska personernas beskattningsbara belopp en stegring
av 25.8 procent för landsbygden, 10.5 procent för Göteborgs stad, 19.5
procent för övriga städer med över 10,000 innevånare (utom Stockholm) samt
Kungl. Maj-.ts proposition nr 317.
5
21.5 procent för städer med under 10,000 innevånare. För Stockholms stad
har stegringen av det beskattningsbara beloppet uppskattats till 13 procent
med ledning av vissa inom socialstyrelsen sammanställda uppgifter rörande
utvecklingen av den totala lönesumman för olika näringsgrenar i Stockholm
under år 1942 i jämförelse med år 1941. Efter sammanvägning av det
hopbragta materialet beräknas den totala siffran för beskattningsbart belopp
för fysiska personer vid 1943 års taxering lill 4,400 miljoner kronor.
I fråga om aktiebolag ger det inkomna materialet icke anledning att vidtaga
ändring i riksräkenskapsverkets tidigare beräkning. Denna uppfattning
stödjes av en speciell undersökning rörande utvecklingen av vinstsiffrorna
för ett antal svenska aktiebolag som verket företagit.
För övriga skattskyldiga tillsammantagna torde man kunna räkna med ett
i stort sett oförändrat beskattningsbart belopp i förhållande till fjolårets
taxering.
Den genomsnittliga procentsatsen för bottenskatten antages vara 7.55 procent
eller samma procentsats som i decemberberäkningen. Likaledes i anslutning
till decemberberäkningen antages, att tilläggsskatten skall uppgå
till ungefär samma belopp vid 1943 års taxering som vid 1942 års taxering
eller till 53 miljoner kronor.
Enligt förestående beräkningar skulle den år 1943 debiterade inkomst- och
förmögenhetsskatten uppgå till 562.1 miljoner kronor. Den under budgetåret
1943/44 inflytande bruttoinkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatten
beräknas nu till 97.5 procent av det debiterade skattebeloppet. Från den influtna
bruttoinkomsten avgå restitutioner, vilka uppskattas till 4 miljoner kronor.
I decemberberäkningen hade riksräkenskapsverket antagit en inflytandeprocent
av 96 och ett restitutionsbelopp av 2.5 miljoner kronor. De nu föreslagna
höjningarna synas befogade med hänsyn till erfarenheten vid beräkningen
i riksräkenskapsverkets skrivelse den 30 april 1943 av utfallet av
statsregleringen för budgetåret 1942/43. I enlighet härmed skulle den behållna
inkomsten å förevarande titel utgöra i avrundat tal 545 miljoner kronor.
I detta sammanhang må erinras örn att den av riksdagen beslutade kupongskatten
får antagas bidraga till en förbättring av uppbördsresultatet med avseende
å av skatteformen berörda inkomster.
Värnskatt. Den nu verkställda förnyade beräkningen av värnskatten
för budgetåret 1943/44 har baserats på de beräkningar rörande det till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet, för vilka redogjorts
under föregående titel. Den för fysiska personer debiterade värnskatten
har uppskattats till 86.4 procent av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten
för samma grupp. Den totala debiterade värnskatten beräknas
till 439.5 miljoner kronor. Med ledning av utfallet av värnskatten under
budgetåret 1942/43 antages inflytandeprocenten uppgå till 97 procent
och reslilutionsbeloppet till 1 miljon kronor. På grund härav beräknas värnskatten
för budgetåret 1943/44 nu till avrundat 425 miljoner kronor.
Krigskon junk t urskatten beräknas för budgetåret 1942/43 giva
34 miljoner kronor. I statsverkspropositionen har titeln upptagits lill 30 mil
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
joner kronor. I betraktande av de uppgifter, som erhållits rörande utvecklingen
av underlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten, särskilt i vad avser
aktiebolagen, torde krigskonjunkturskatten för nästa budgetår nu böra upptagas
med 35 miljoner kronor.
Särskild skatt å förmögenhet. Samtidigt med att uppgifter införskaffats
rörande utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
har riksräkenskapsverket i år jämväl inhämtat uppgifter rörande
utvecklingen av den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara förmögenheten.
Dessa uppgifter utvisa för landsbygden en stegring av den beskattningsbara
förmögenheten från 1942 till 1943 års taxering av 7.3 procent,
för Göteborgs stad en stegring av 3.0 procent och för övriga städer (utom
Stockholm) en stegring av 4.8 procent. Med utgångspunkt härifrån uppskattas
den totala beskattningsbara förmögenheten vid 1943 års taxering till cirka
14,275 miljoner kronor, vilket innebär en stegring från 1942 års taxering av
6.0 procent. Denna stegring är delvis betingad av den vid den särskilda
förmögenhetsskatten gällande reduktionsregeln, som medför att reduktionen
av den skattepliktiga förmögenheten blir mindre då de till statlig inkomstoch
förmögenhetsskatten taxerade beloppen ökas. Med ledning av den antagliga
utvecklingen av de genomsnittliga procenttalen för förmögenhetsskatten
inom skilda orter beräknas den särskilda förmögenhetsskatten på grundval av
1943 års taxering bliva debiterad till ett belopp av mellan 30 och 31 miljoner
kronor, varför inkomsttiteln för budgetåret 1943/44 föreslås upptagen
till 30 miljoner kronor.
Bensinskatten upptogs i statsverkspropositionen till 5 miljoner kronor.
Utfallet för löpande budgetår har av riksräkenskapsverket beräknats till
3 miljoner kronor. Med ledning av vissa från generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen
inhämtade upplysningar har riksräkenskapsverket föreslagit,
att inkomsttiteln för budgetåret 1943/44 upptages till 3.5 miljoner kronor.
Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 110 miljoner
kronor. I likhet med generaltullstyrelsen har riksräkenskapsverket icke funnit
det möjligt att förutse, huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens
storlek, komma att utveckla sig under budgetåret 1943/44. I anledning
härav har riksräkenskapsverket ansett inkomsttiteln böra upptagas
till nyssnämnda belopp, 110 miljoner kronor.
I allmän omsättningsskatt, vilken inkomsttitel i statsverkspropositionen
beräknats till 290 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket
beräknats inflyta 310 miljoner kronor. I denna fråga har verket anfört följande.
I sin inkomstberäkning den 9 december 1942 beräknade riksräkenskapsverket,
att allmänna omsättningsskatten skulle giva 280 miljoner kronor under
budgetåret 1942/43 och 290 miljoner kronor under budgetåret 1943/44. I sin
skrivelse den 30 april 1943 angående beräkning av utfallet av statsregleringen
för innevarande budgetår har riksräkenskapsverket upptagit allmän omsättningsskatt
till 290 miljoner kronor, vilken beräkning torde vara i överkant.
Vid bedömande av omsättningsskattens utveckling i fortsättningen bör hänsyn
tagas till de strävanden att stabilisera priser och löner, vilka betecknas
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
7
såsom prisstopp och lönestopp och vilka deklarerats från senhösten 1942. Utfallet
av allmänna omsättningsskatten är, förutom av varutillgång och prisnivå,
i hög grad betingat av inkomstutvecklingen för konsumenterna och sålunda
främst av den allmänna lönenivåns utveckling och av sysselsättningen.
Det är anledning antaga, att omsättningsskatten kommer att under förra delen
av nästa budgetår hålla sig på en nivå, som icke oväsentligt överstiger
siffrorna för motsvarande månader under budgetåret 1942/43, samt att skatten
för senare delen av nästa budgetår kommer att relativt nära ansluta sig
till de siffror, som utvisas av månaderna under senare delen av budgetåret
1942/43. Olika antaganden kunna givetvis göras om graden av anslutningen
till det nu löpande budgetårets siffror. Med utgångspunkt från de allmänna
förutsättningar, vilka ligga till grund för riksräkenskapsverkets förevarande
inkomstberäkning, föreslår riksräkenskapsverket, att allmänna omsättningsskatten
för budgetåret 1943/44 nu beräknas till 310 miljoner kronor.
Inkomsttiteln varuskatt har i statsverkspropositionen upptagits till
50 miljoner kronor. För löpande budgetår beräknas i varuskatt inflyta 56
miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har nu uppskattat inkomsten av varuskatt
för nästa budgetår i vad avser inom riket tillverkad vara till 35 miljoner
kronor. Med hänsyn till ovissheten rörande möjligheterna att upprätthålla
importen av kakaobönor för chokladframställning föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med ett till 40 miljoner kronor
reducerat belopp.
Tilläggsskatter å bensin beräknas av riksräkenskapsverket, i
anslutning till uppskattningen av intäkten av bensinskatt, under budgetåret
1943/44 inflyta med 7 miljoner kronor. I statsverkspropositionen upptogs inkomsttiteln
till 10 miljoner kronor.
Inkomsten av accis å margarin och vissa andra fettvaror
upptogs i statsverkspropositionen med 18 miljoner kronor och beräknas
under löpande budgetår utfalla med 17.5 miljoner kronor. Genom kungörelse
193/1943 har accissatsen å hushållsmargarin från och med den 22
april 1943 nedsatts från 40 öre till 30 öre per kilogram. Under förutsättning
att sistnämnda accissats bibehålies under nästa budgetår, föreslår riksräkenskapsverket,
med stöd av kontrollstyrelsens odh livsmedelskommissionens beräkningar,
att inkomsttiteln upplages med 14 miljoner kronor.
Inkomsttiteln tobaksskatt, som i statsverkspropositionen upptogs
med 210 miljoner kronor, beräknas under löpande budgetår ge 238 miljoner
kronor. Med hänsyn till svårigheten att överblicka möjligheterna i fråga om
råvaruförsörjningen förordar riksräkenskapsverket att tobaksskatten i riksstaten
för budgetåret 1943/44 uppföres nied 200 miljoner kronor.
I rusdryck sförsäljnings med el: detaljhandelsbolag
beräknades i statsverkspropositionen skola under nästa budgetår inflyta 23
miljoner kronor. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 33 miljoner
kronor. Under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 190
till årets riksdag örn skärpning av beskattningen av spritdrycker och vin
m. m. uppskattar riksräkenskapsverket statsverkets inkomster från detaljhandelsbolagen
till 27 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänknings skatt å spritdryc -
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
ker beräknades i statsverkspropositionen ge 225 miljoner kronor under nästa
budgetår. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 240 miljoner kronor.
Under antagande av bifall till propositionen nr 190 och i anslutning till
kontrollstyrelsens beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln
för nästa budgetår uppföres med 265 miljoner kronor.
Omsättningsskatt å vin upptogs i riksstatsförslaget med 10 miljoner
kronor och beräknas för löpande budgetår ge 14.5 miljoner kronor. I
propositionen nr 190 har den skärpta vinbeskattningen erhållit formen av en
särskild utskänkningsskatt. I lagtekniskt hänseende ha därvid de nuvarande
bestämmelserna angående omsättningsskatt å inhemskt vin och angående
särskild omsättningsskatt a vin sammanförts med de föreslagna bestämmelserna
örn utskänkningsskatt a vin till en förordning angående omsättningsoch
utskänkningsskatt a vin. I anslutning härtill anser riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln i fråga bör benämnas omsättnings- och utskänkningsskatt å
vin. Den av skatteskärpningen uppkommande inkomstökningen har kontrollstyrelsen
ansett försiktigtvis icke böra beräknas till högre belopp än 1 miljon
kronor. I enlighet härmed föreslår riksräkenskapsverket, att under titel omsättnings-
och utskänkningsskatt å vin för budgetåret 1943/44 beräknas ett
belopp av 11 miljoner kronor.
Lotterimedlen beräknas nu av riksräkenskapsverket komma att under
budgetåret 1943/44 inflyta med 28 miljoner kronor, eller 1.5 miljoner kronor
mera än vad som beräknades i statsverkspropositionen.
Postverkets överskott uppskattades i statsverkspropositionen till 35
miljoner kronor för budgetåret 1943/44. Under löpande budgetår beräknas
inflyta drygt 31 miljoner kronor. I anslutning till generalpoststyrelsens nu
verkställda beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till utvecklingen av postverkets
inkomster och utgifter under det senast förflutna halvåret, beräknar
riksräkenskapsverket nettoinkomsten för nästa budgetår till 37 miljoner
kronor.
Inkomsterna från statens järnvägar ha i riksstatsförslaget upptagits
till 120 miljoner kronor, vilket belopp jämväl — under förutsättning att
Kungl. Majit bifaller en hemställan från järnvägsstyrelsen örn extra avsättning
till förnyelsefond med omkring 25 miljoner kronor —- beräknas utgöra
nettointäkten under löpande budgetår. Enligt järnvägsstyrelsens förslag, till
vilket riksräkenskapsverket anslutit sig, skall inkomsttiteln i riksstaten för
nästa budgetår upptagas till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet,
120 miljoner kronor, överskottet beräknas visserligen till 139 miljoner kronor,
men med hänsyn till behovet av extra avsättning till förnyelsefond jämväl
under nästa budgetår samt till ovissheten i fråga örn de till grund för beräkningarna
liggande antagandena ha myndigheterna uttalat sig för att den
i riksstatsförslaget uppförda siffran bibehålies.
Under diverse kapitalfonder beräknades i statsverkspropositionen
skola inflyta 0.5 miljon kronor. Med hänsyn till påräknelig inkomst
av investeringar till reglering av vissa finska krediter under fonden för för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 317.
9
lag till statsverket å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår uppskattar
riksräkenskapsverket nu inkomsterna under denna inkomsttitel till 3
miljoner kronor.
I anslutning till de nu återgivna beräkningarna torde följande böra anmärkas.
I årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen av de påräkneliga
inkomsterna av investeringarna i statens utlåningsfonder (Inkomsterna
sid. 51), att denna fråga skulle i nu förevarande sammanhang upptagas till
förnyad prövning med hänsyn dels till eventuell inkomstökning på grund av
äskade ytterligare investeringar i statens utlåningsfonder, dels ock till resultaten
av vissa utredningar rörande räntan å lån från statens utlåningsfonder.
En verkställd undersökning har givit vid handen, att de för nästa budgetår
beslutade eller äskade investeringarna i statens utlåningsfonder icke kunna
förväntas medföra inkomsttillskott av den storleksordning, att en justering
av statsverkspropositionens beräkningar vöre påkallad. Vad beträffar frågan
örn jämkningar i gällande räntesatser kommer förslag i ämnet icke att föreläggas
riksdagen vid dess nu pågående session. Med hänsyn till dessa förhållanden
torde den i statsverkspropositionen verkställda uppskattningen av
inkomsterna från statens utlåningsfonder för nästa budgetår böra godtagas.
Riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna beräkningar ha utförts Departement*-med tillämpning av sedvanliga metoder för uppskattningen av statsverkets eAe^**''
inkomster och bygga på ett så fullständigt material som nu stått att erhålla.
Ovissheten om den framtida utvecklingen medför emellertid, att beräkningarna
måste anses vara mycket osäkra. De reservationer, till vilka det för uppskattningarna
grundläggande betraktelsesättet föranleder, har jag närmare
behandlat vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition.
Med hänvisning till vad jag därvid anförde och med bortseende tillsvidare
från inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten, förordar jag, att
förslag förelägges riksdagen att i riksstaten upptaga de olika inkomsttitlarna
i enlighet med riksräkenskapsverkets nu framlagda beräkningar.
Inkomst- och förmögenhetsskattens samt värnskattens avkastning har av
riksräkenskapsverket uppskattats med utgångspunkt från antagandet, att
skatterna skola utgå efter oförändrade grunder. Örn denna förutsättning godtages,
skulle inkomstsumman å riksstatens driflbudgetsdel vid bifall till de
nyss förordade justeringarna av vissa andra inkomsttitlar visa en ökning i
förhållande till statsverkspropositionen med 109 miljoner kronor. Då anslagssumman
å driftbudgeten, enligt vad tidigare anförts, visar en ökning med
95 miljoner kronor, kommer överskottet av inkomster över de normala utgifterna,
som i det ursprungliga riksstatsförslaget uppgick till 160 miljoner
kronor, att stiga med mellan 13 och 14 miljoner kronor. Det beräknade underskottet
å riksstaten ökas emellertid, på grund av att det visat sig nödvändigt
att höja summan av de å beredskapsstat för försvarsväsendet uppförda
anslagen med 65 miljoner kronor. Mot det i statsverkspropositionen beräknade
underskottet å 1,100 miljoner kronor får alltså nu ställas ett beräknat
underskott å (1,100 + 95—-109 + 65=) 1,151 miljoner kronor.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 317.
Den uppräkning av avkastningen under olika inkomsttitlar, som — med
bortseende från den föreslagna spritskattehöjningen — ansetts möjlig vid en
förnyad uppskattning av inkomstutfallet, motsvaras alltså av en t. o. m. något
större utgiftsökning på driftbudgeten. Blott en del av den beräknade avkastningen
av den föreslagna spritskattehöjningen bidrager därför till att
täcka den anslagsökning på beredskapsstaten som visat sig nödvändig. I övrigt
föranleder denna ökning en försämring av det totala budgetutfallet.
I statsregleringsbesluten för innevarande budgetår förverkligades för första
gången under kriget det finanspolitiska minimikravet, att de normala, på
driftbudgeten uppförda anslagen skulle täckas av den beräknade avkastningen
av löpande inkomster. I riksstatsförslaget för nästa budgetår inregistreras
nu en automatisk inkomstökning å cirka 400 miljoner kronor i förhållande
till beräkningarna i riksstaten för innevarande budgetår. Utgifterna
ha emellertid samtidigt ökats så starkt, att de absorbera mer än hälften av
den sålunda inregistrerade inkomstökningen, vilken därför blott till en mindre
del framträder såsom ett överskott av inkomster över normala utgifter som
bidrager till finansieringen av beredskapsutgifterna. Den automatiska ökningen
av statsinkomsterna återspeglar icke ökade realinkomster i samhället utan
endast en fortgående stegring av inkomstsumman i pengar räknat. En utveckling,
genom vilken statsinkomster med detta ursprung förbrukas för ökade
normala statsutgifter, är icke tillfredsställande. Den betyder, att indragningen
till statskassan av en del av de ökade penninginkomsterna i samhället
icke — såsom önskvärt vore — medför någon minskning av det köpkraftsöverskott,
till vilket beredskapsutgifterna ge upphov. Utgiftsökningen
borde av penningpolitiska skäl föranleda en skärpt beskattning, så att den
automatiska ökningen av statsinkomsterna till följd av stegrade penninginkomster
komme att avspeglas i en åtminstone lika stor minskning av underskottet
å riksstaten.
Mot en ytterligare skatteskärpning kan invändas, att den skulle stå i strid
mot pris- och lönestoppspolitiken. Denna invändning är emellertid icke hållbar.
Jag vill erinra om att de i höstas godkända riktlinjerna för penningpolitiken
förutsatte, att ett pris- och lönestopp skulle kombineras med en indragning
av fri köpkraft genom skärpt beskattning, som avlastade en del
av det tryck på prissystemet den bestående spänningen mellan köpkraft och
försörjningsmöjligheter finge anses utöva. Återverkningarna av skattehöjningar
på levnadskostnadsindex rubba icke riktigheten av denna tankegång.
Verkställda undersökningar visa för övrigt, att de hittills vidtagna höjningarna
av de direkta skatterna blott vid ett enda tillfälle samt då endast linder
kort tid och i ringa utsträckning medfört en lönestegring genom sin återverkan
på levnadskostnadsindex.
Trots de skäl som sålunda tala för en skatteskärpning kunna delade meningar
råda i fråga örn utformningen av den ytterligare beskattning som är
påkallad. Man kan peka på det förhållandet, att den fria köpkraften för närvarande
i stor utsträckning neutraliseras genom pris- och varuregleringarna.
Under sådana förhållanden tvingar icke läget till ett omedelbart avgörande
Kungl. Majlis proposition nr 317.
11
i skattefrågan, utan denna kan bli föremål för ytterligare överväganden. Ett
uppskov synes lämpligt för att den under krigsåren framvuxna beskattningen
skall hinna underkastas en enhetlig översyn i syfte att pröva, huruvida
dess avvägning blivit den ur olika synpunkter lämpligaste. Inom finansdepartementet
pågå för närvarande nya utredningar rörande skattetrycket på
olika inkomsttagargrupper och på näringslivet. Jag har för avsikt att föreslå,
att särskilda sakkunniga tillkallas för att med stöd av de resultat, till vilka
dessa undersökningar leda, verkställa en sådan översyn.
Vid övervägande av här angivna omständigheter har jag funnit mig böra
föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten under nästa
budgetår uttagas efter oförändrade grunder. Detta ståndpunktstagande utesluter
givetvis icke, att smärre justeringar under budgetåret kunna finnas påkallade
med avseende å olika konsumtionskatter. Jag torde i detta sammanhang
få erinra om vad jag vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition
anförde angående en ytterligare skärpt beskattning av konsumtion
av lyxkaraktär (Inkomster å driftbudgeten, sid. 41).
Med åberopande av det anförda föreslår jag, att även inkomst- och förmögenhetsskatten
samt värnskatten i riksstaten upptagas i enlighet med riksräkenskapsverkets
senaste beräkning. Förslag om värnskatt för budgetåret
1943/44 torde få anmälas i annat sammanhang denna dag. Jag hemställer i
det följande om att inkomst- och förmögenhetsskatten skall föreslås uttagen
med samma procenttal som för år 1942. Därvid måste beaktas det förslag
angående viss ändring av beskattningsgrunden för livförsäkringsbolag som är
föremål för riksdagens prövning (prop. nr 172).
Hemställan.
Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att under förutsättning av bifall till Kungl. Majits i proposition
nr 172 till årets riksdag framlagda förslag besluta, att
bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av vad i 20 §,
andra stycket, samma förordning stadgas — för år 1943 utgå
med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses
i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med
200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i
samma moment b).
Vidare hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte — med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten
för budgetåret 1943/44 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
att — under förutsättning i vissa fall av bifall till av Kungl. Majit framlagda
skatteförslag —
dels upptaga följande inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
............................ kronor 545,000,000
Värnskatt, bevillning ................ » 425,000,000
Krigskonjunkturskatt, bevillning...... » 35,000,000
Särskild skatt å förmögenhet, bevillning » 30,000,000
Bensinskatt, bevillning .............. » 3,500,000
Tullmedel, bevillning ................ » 110,000,000
Allmän omsättningsskatt, bevillning . . » 310,000,000
Varuskatt, bevillning ................ » 40,000,000
Tilläggsskatter å bensin, bevillning .... » 7,000,000
Accis å margarin och vissa andra fett
varor,
bevillning .................. » 14,000,000
Tobaksskatt, bevillning .............. » 200,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
Detaljhandelsbolag ................ » 27,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ............ » 265,000,000
Lotterimedel........................ » 28,000,000
Postverket, bevillning................ » 37,000,000
Diverse kapitalfonder .............. » 3,000,000;
dels ock upptaga inkomsttiteln Omsättningsskatt å vin under
ändrad benämning sålunda:
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
vin, bevillning .................... kronor 11,000,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
W. Dickson.
BILAGA
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
Driftbudgeten för
Inkomster.
Statsverks-propositionen |
Senare |
Summa Milj. kr. |
|
A. Egentliga statsinkomster: |
|||
I. Skatter .......................... |
2,145.1 |
4- 102.5 |
2,247.6 |
II. Uppbörd i statens verksamhet........ |
52.8 |
— |
52.8 |
lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden .. |
58.0 |
— |
58.0 |
IV. Diverse inkomster.................. |
41.1 |
+ 1.5 |
42.6 |
Säger |
2,297.0 |
+ 104.o |
2,401.0 |
B. Inkomster av statens kapitalfonder: |
|||
I. Statens affärsverksfonder............ |
271.0 |
+ 2.0 |
273.0 |
II. Riksbanksfonden .................. |
10.o |
10.o |
|
lil. Statens allmänna fastighetsfond...... |
_ |
||
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond...... |
14.5 |
— |
14.5 |
V. Statens utlåningsfonder.............. |
16.6 |
— |
16.6 |
VI. Fonden för låneunderstöd .......... |
4.9 |
— |
4.9 |
VII. Fonden för statens aktier............ |
14.6 |
— |
14 6 |
VIII. Statens pensionsfonder.............. |
35.0 |
— |
35.0 |
IX. Diverse kapitalfonder .............. |
0.5 |
4* 2.5 |
3.0 |
Säger |
378.7 |
+ 4.5 |
383.2 |
Säger för inkomster å riksstaten |
2,675.7 |
+ 108.5 |
2,784.2 |
Beräknat underskott d statsreglering en att av- |
|||
föras d statens budgeiuljämningsfond .... |
1,099.6 |
+ 51.8 |
1,151.4 |
Summa |
3,775.3 |
+ 160.3 |
3,935.6 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
15
budgetåret 1943/44.
Bilaga.
Utgifter.
Statsverks- |
Senare |
|||
propositionen |
ändringar |
|||
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
||
A. Egentliga statsutgifter: |
||||
I. Kungl, hov- och slottsstaterna ...... |
1.8 |
1.8 |
||
II. Justitiedepartementet .............. |
23.7 |
+ |
0.4 |
24.1 |
III. Utrikesdepartementet .............. |
10.4 |
+ |
0.8 |
11.2 |
IV. Försvarsdepartementet.............. |
776.6 |
+ |
8.7 |
785.3 |
V. Socialdepartementet................ |
459.2 |
+ |
7.6 |
466.8 |
VI. Kommunikationsdepartementet....... |
137.0 |
4- |
0.5 |
137.5 |
VII. Finansdepartementet ............... |
65.4 |
+ |
0.5 |
65.9 |
VIII. Ecklesiastikdepartementet........... |
296.1 |
+ |
2.5 |
298.6 |
IX. Jordbruksdepartementet ............ |
169.2 |
+ |
23.3 |
192.5 |
X. Handelsdepartementet.............. |
28.0 |
+ |
2.2 |
30.2 |
XI. Folkhushållningsdepartementet....... |
148.4 |
+ |
34.3 |
182.7 |
XII. Pensionsväsendet .................. |
76.3 |
+ |
0.2 |
76.5 |
XIII. Oförutsedda utgifter ............... |
1.0 |
— |
1.0 |
|
XIV. Riksdagen och dess verk m. m..... |
7.0 |
— |
7.0 |
|
Säger |
2,200.1 |
+ |
81.0 |
2,281.1 |
B. Utgifter för statens kapitalfonder: |
||||
I. Luftfartsfonden.................... |
1.1 |
— |
l.i |
|
II. Riksgäldsfonden.................... |
257.0 |
+ |
6.0 |
263.0 |
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar |
53.8 |
+ |
8.3 |
62.1 |
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme- |
||||
delsförluster..................... |
3.3 |
— |
3.3 |
|
Säger |
315.2 |
+ |
14.3 |
329.5 |
Säger för utgifter å riksstaten |
2,515.3 |
+ |
95.3 |
2,610.6 |
Beredskapsslat för försvarsväsendet......... |
1,260.0 |
+ |
65.o |
1,325.0 |
Summa |
3,775.3 |
+ |
160.3 |
3,935.6 |