Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

1

Nr 316.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående beredskapsstat
för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44; given
Stockholms slott den 21 maj 1943.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj
1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

I årets statsverksproposition (Inkomster å driftbudgeten, s. 15) framhöll
jag, att då beredskapsstat för försvarsväsendet enligt stadgande i grundlagen
skall antagas av varje lagtima riksdag, syntes framställningen om uppförande
av anslag å nämnda stat böra ingå i en särskild bilaga till statsverkspropositionen.
I överensstämmelse härmed framlades i en bilaga lill nämnda proposition
ett beräknat förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret
1943/44. Jag torde nu få anmäla slutligt förslag till denna stat. I anledning
av ett av innevarande års riksdag gjort uttalande torde jag dock först
till behandling få upptaga frågan om avgränsningen av de ändamål, för vilka
anslag böra upptagas å ifrågavarande stat.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 316.

1

2

Kungl Maj:ts proposition nr 316.

I propositionen nr 3 till årets riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen,
bland annat, att förklara, att förskottsstaten för innevarande budgetår skulle
äga fortsatt giltighet med den ändringen, att under driftbudgeten, femte huvudtiteln,
skulle upptagas ett nytt anslag till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden
av 40,000,000 kronor. Efter en erinran om att det nya anslaget
till betydande del vore avsett för bestridande av kostnader i anledning av uttagning
med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass samt en redogörelse för
anslagets fördelning på olika kostnadsposter anförde riksdagen i anledning
av förslaget följande (skr. nr 55).

De ändamål, för vilkas tillgodoseende anslaget sålunda äskats, äro enligt
riksdagens mening av den art, att det bör ifrågasättas, huruvida utgifterna
skola bestridas från anslag å förskottsstat för försvarsväsendet. Då emellertid
den med stöd av riksdagens beslut fastställda för innevarande budgetår gällande
förskottsstaten för försvarsväsendet upptager anslag, beträffande vilka
enligt § 63 regeringsformen jämväl kan ifrågasättas riktigheten av deras placering
å dylik förskottsstat, har riksdagen icke velat nu motsätta sig Kungl
Maj :ts förslag. Liksom i fråga om övriga anslag å förskottsstaten bör Kungl.
Majit till riksdagens statsutskott lämna en redogörelse för fattade dispositionsbeslut.

Riksdagen anser sig i detta sammanhang böra framhålla, att man måste
hysa tvivel beträffande den grundlagsenliga riktigheten av hittills — låt vara
med stöd av riksdagens tidigare beslut i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
— tillämpad praxis rörande de medelsanvisningar, som i en av nuvarande
förhållanden betingad krissituation böra upptagas å ena sidan å beredskapsstat
för försvarsväsendet och å andra sidan å allmän beredskapsstat. Enligt
riksdagens mening bör därför övervägas, huruvida icke anslag av samma
eller liknande natur som det nu för reglering av arbetsmarknaden äskade
anslaget böra uppföras å allmän beredskapsstat och således särskiljas från
de med försvarsväsendets behov mera direkt sammanhängande anslagen.
Riksdagen förutsätter, att de av riksdagen anförda synpunkterna av Kungl.
Majit beaktas vid uppgörandet av förslag till medelsanvisning i här berörda
hänseenden för nästa budgetår.

Den av riksdagen sålunda väckta frågan gäller tolkningen av § 63 regeringsformen.
Enligt denna skall varje lagtima riksdag antaga »beredskapsstat
för försvarsväsendet, upptagande de särskilda anslag, som vid krig eller krigsfara,
vari riket befinner sig, erfordras för upprätthållandet av dess fred och
oberoende» samt må riksdagen antaga »allmän beredskapsstat, upptagande
de anslag, som kunna erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge».
När riksdagen funnit det tveksamt, huruvida det vore grundlagsenlig! att
upptaga anslag av samma eller liknande natur som det av riksdagen omförmälda,
till åtgärder för reglering av arbetsmarknaden anvisade anslaget
å beredskapsslaten för försvarsväsendet och icke å allmän beredskapsstat,
torde skälen därtill lia varit dels den förra statens benämning, vilken kan
synas påkalla en begränsning av anslagsanvisningarna till rena försvarsändamål,
dels det förhållandet, att regeringsformen anvisar en särskild form
för förskottsanvisningar för civila ändamål.

Utformningen av ifrågavarande grundlagsstadgande kan i och för sig ge
utrymme för olika tolkningar. Av förarbetena till stadgandet framgår dock, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 316-

3

beredskapsstaten för försvarsväsendet trots sin benämning avsågs skola omfatta
även civila anslag. Sålunda anförde de sakkunniga som utarbetade det
förslag, på vilket § 63 regeringsformen i sin nuvarande lydelse bygger, följande
(prop. nr 239 till 1940 års lagtima riksdag, bilaga A. sid. 22).

Ä den försvarsberedskapsstat, som antogs av 1939 års lagtima riksdag, voro
uppförda icke blott anslag till direkta försvarsändamål utan även anslag till
vissa civila ändamål, vilka måste tillgodoses vid krigsfara eller krig. Enligt de
sakkunnigas förmenande bör försvarsberedslcapsstaten även i framtiden innefatta
sådana anslag.

De sakkunnigas uttalande ger vid handen, att de ansågo försvarsberedskapsstatens
rubricering avse en begränsning av anslagsanvisningarna icke
till militära ändamål utan till ändamål, som mäste tillgodoses vid krigsfara
eller krig, även örn dessa vore av civil natur. Denna ståndpunkt synes även
bättre än den motsatta låta sig förena med föreskriften, att varje lagtima
riksdag skall ge Kungl. Majit för krigsfara eller krig erforderliga finansfullmakter.
Syftet med detta tvingande stadgande skulle vara förfelat örn försvarsberedskapsstaten
skulle begränsas till rent militära ändamål samt om
medel för sådana civila ändamål, vilka det vid krigsfara är lika nödvändigt
att tillgodose, skulle kunna anvisas endast på den icke obligatoriska allmänna
beredskapsstaten.

Den ståndpunkt som bär utvecklats vinner ytterligare stöd i den förberedande
behandlingen av frågan örn allmän beredskapsstat.

Av den förut åberopade propositionen (bilaga A, sid. 27) framgår, att de
sakkunniga, »ehuru den allmänna beredskapsstaten skapats för att giva
Kungl. Maj:t ett medel att omedelbart kunna möta en ekonomisk kris» -—
varmed de sakkunniga avsågo en arbetslöshetskris — vid utformandet av
sitt förslag »icke velat utesluta, att sådan stat i vissa lägen skall kunna utnyttjas
för att möta svårigheter som följa av vissa andra händelser än ekonomiska
kriser». Anslagen å allmän beredskapsstat ansågos av de sakkunniga
böra begränsas att avse sådana ändamål som böra tillgodoses för att möta
»de svårigheter för folkförsörjning och folkhälsa» som kunde uppkomma i
det av de sakkunniga avsedda läget. Sistnämnda kvalifikation av anslagsändamålen
utgick vid stadgandeis slutliga utformning under riksdagsbehandlingen.
Konstitutionsutskottet motiverade denna jämkning med att den allmänna
beredskapsstaten borde kunna få en vidsträcktare användning än enligt
den föreslagna formuleringen. Kvar står emellertid, att staten i fråga
motiverats med och företrädesvis avsetls för alt tillgodose medelsbehovet vid
en arbetslöshetskris. Regeringsformens omnämnande av en allmän beredskapsstat
kan då svårligen åberopas såsom stöd för antagandet, att vid krig
eller krigsfara ofrånkomliga civila utgiftsändamål icke kunna tillgodoses på
försvarsberedskapsstaten utan endast på allmän beredskapsstat; örn så vore
fallet, skulle ju, oavsett konjunkturutsikterna, en allmän beredskapsstat för
dessa ändamål alltid behöva fastställas vid sidan av den obligatoriska försvarsberedskapsstaten
och fullmaktsformen alltså lia sin normala motivering
i detta varken av de sakkunniga eller under frågans behandling i övrigt ens
berörda förhållande.

4

Kunni. Maj.ts proposition nr 316.

Om det av angivna skäl får anses klart, att grundlagen icke hindrar utan
tvärtom förutsätter, att vissa civila ändamål tillgodoses från försvarsberedskapsstaten,
kvarstår emellertid frågan, vilka dessa civila ändamål enligt
grundlagsstadgandets principer kunna anses vara. Att man bör intaga en
restriktiv ståndpunkt är givet med hänsyn till försvarsberedskapsstatens karaktär
av en Kungl. Maj:t tillförsäkrad fullmakt. Regeln bör vara, att anslag
uppföras endast för sådana civila ändamål som -— för att citera de sakkunniga
— »mäste tillgodoses vid krigsfara eller krig». Erfarenhetsmässigt
äro dessa ändamål av följande huvudtyper: förstärkning av den civila administrationen,
skydd för civilbefolkningen, kontroll över prisstegringstendenserna,
civil tjänsteplikt för att tillgodose av krigshändelserna hotade försörjningsbehov
samt anläggningar vid statens affärsverk för tillgodoseende av
omedelbara försvars- eller försörjningsbehov. Detta är också de ändamål som
tillgodoses av de civila anslag som finnas uppförda på nu gällande förskottsstat.

Delade meningar kunna göra sig gällande också angående den utsträckning,
i vilken nyss angivna behov böra tillgodoses å försvarsberedskapsstaten. Vid
besvarandet av denna fråga synas praktiska synpunkter böra tillmätas en
avgörande betydelse. Det kan icke vara lämpligt, att ett och samma ändamål
tillgodoses i olika former. Örn ett anslag för visst allmänt ändamål
måste uppföras på försvarsberedskapsstaten, bör detta anslag därför — inom
de gränser som följa av de allmänna finanspolitiska principerna för utgiftsfördelningen
mellan riksstat och beredskapsstat — i regel avgränsas så, att
medel för speciella utgifter, hänförliga till samma anslag, icke behöva
anvisas i annan ordning. Skulle förskottsanslaget härigenom erhålla karaktären
företrädesvis av en medelsanvisning för särskilda behov, vilka på förhand
kunna till art och omfattning med viss säkerhet bedömas, synes det
emellertid motiverat, att anslagsberäkningen, i den mån så kan ske, på gängse
sätt specificeras, så att riksdagen kan ingå i en vanlig anslagsprövning. Detta
har hittills icke skett. Jag förordar, att praxis på denna punkt ändras. Två av
de anslag som i det följande förordas uppförda å försvarsberedskapsstaten
för nästa budgetår — nämligen anslagen till Kostnader för överflyttning av
arbetskraft och till Prisclearing för fodermedel m. m. — ha i enlighet härmed
blivit föremål för särskild anmälan av vederbörande departementschefer (bil.
1 och 2).

För löpande utgifter under fjärde huvudtiteln beräknades i det preliminära
statförslaget sammanlagt 825 miljoner kronor. Av beloppet folio 425 miljoner
kronor på armén, 125 miljoner kronor på marinen och 25 miljoner kronor
på flygvapnet. Återstoden, 250 miljoner kronor, hänfördes till ett för
försvarsgrenarna gemensamt anslag, avsett bland annat för krigsfamiljebidragen.

Redan vid framläggandet av det preliminära statförslaget framhöll jag,
att ett icke obetydligt överskridande av nämnda anslagsbelopp, vilka motsvarade
de i beredskapsstaten för innevarande budgetår uppförda, kunde befaras.
En nv beräkning av medelsbehovet för löpande utgifter har numera

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

5

verkställts med stöd av erfarenheterna under innevarande budgetår. Enligt
denna beräkning skulle anledning föreligga att lioja anslaget till arméns
löpande utgifter från 425 miljoner kronor till 450 miljoner kronor, under förutsättning
att beredskapsåtgärderna under budgetåret 1943/44 bli av ungefärligen
samma storleksordning som innevarande budgetår. Med hänsyn till de
ekonomiska konsekvenserna av den nya krigsfamiljebidragsförordningen bör
vidare det för försvarsgrenarna gemensamma anslaget till löpande utgifter
höjas från 250 miljoner kronor till förslagsvis 300 miljoner kronor.

För engångsutgifter beräknades under fjärde huvudtiteln i det preliminära
statförslaget ett anslag å 300 miljoner kronor. Av detta belopp avsågos 150
miljoner kronor skola stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande, medan resterande
150 miljoner kronor skulle vara bundna vid för riksdagen anmälda beslut
m. m. Jag förordar, att angivna anslagsposter — av vilka den ena bör disponeras
i anslutning till för riksdagen framlagda beräkningar och den andra
stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande — i staten upptagas med de preliminärt
beräknade beloppen och åberopar, vad användningen av posterna beträffar,
vad i ämnet anförts i propositionen nr 356 till fjolårets riksdag.

Beträffande uppskattningen av anslagsposten Utgifter i anslutning till för
riksdagen framlagda beräkningar får jag erinra örn, att chefen för försvarsdepartementet
tidigare denna dag (prop. nr 314, bil. 2) föreslagit, att täckning
redan under innevarande budgetår skall beredas för vissa utgifter under ifrågavarande
förskottsanslag, vilka föranledas av till de militära förvaltningsmyndigheterna
lämnade bemyndiganden att anskaffa viss- materiel, ehuru
det är osäkert örn dispositionsbeslut komma att meddelas under budgetåret
1942/43. Vid beräkningen av anslaget till engångsutgifter för innevarande
budgetår förutsattes, att större delen av ifrågavarande kostnader skulle belöpa
å budgetåret. Örn ett täckningsbeslut av angiven innebörd icke skulle fattas,
bleve en uppräkning av anslaget till engångsutgifter för nästa budgetår med
motsvarande belopp oundviklig.

Med avseende å de i det preliminära statförslaget under finansdepartementet
och folkhushållningsdepartementet samt under kapitalbudgeten uppförda
anslagen finner jag ej anledning till ändring. Vad beträffar anslagsäskandena
under social- och jordbruksdepartementen får jag hänvisa till vad
jag nyss anfört. Anslagen föreslås enligt Kungl. Maj:ts beslut uppförda med
50 respektive 40 miljoner kronor.

Gällande bestämmelser angående beredskapsstaten för försvarsväsendet
förutsätta, att Kungl. Maj:t, när riksdagen är samlad, vid uppkommande
behov inhämtar riksdagens bemyndigande alt sätta beredskapsstaten i kraft
som förskottsstat. 1 likhet med vad som skedde år 1942 torde ett sådant bemyndigande
i rådande läge av praktiska skäl böra inhämtas redan i detta
sammanhang. Beträffande innebörden av ett medgivande från riksdagens
sida av föreslaget innehåll torde jag få hänvisa lill vad jag anförde vid anmälan
av propositionen nr 296 till 1941 års riksdag.

Örn Kungl. Majit prövar nödvändigt att under den lid som förflyter mellan
äskandet av regleringsanslag för ännu gällande förskottsstat och fastställa^

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

det av en ny förskottsstat meddela beslut om bemyndiganden för verk eller
myndigheter att vidtaga kostnadskrävande dispositioner som äro av natur
att böra finansieras från förskottsanslag och för vilka täckning icke redan
äskats, böra sådana beslut anmälas för vederbörande riksdagsutskott och
därav föranledda utgifter bestridas från den nya förskottsstaten.

Hittills i princip gällande begränsningar i dispositionsrätten till förskottsanslagen
böra bibehållas. Skulle en ändring härvidlag senare visa sig erforderlig,
torde förslag härom få i vanlig ordning underställas riksdagen.

I anslutning till vad här anförts och till statsverkspropositionen till årets
riksdag har upprättats ett förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1943/44. Förslaget torde såsom bihang få fogas vid protokollet
i detta ärende.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels — med bifall till de förut omförmälda förslag, om
vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
(bil. 1 och 2) fattat beslut -— godkänna det sålunda
upprättade förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1943/44,

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad
i det föregående anförts fastställa denna beredskapsstat eller
viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat
från och med ingången av budgetåret 1943/44 samt att ställa
å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters
förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen
må överskridas, under förutsättning att Konungen
låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock
skall inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
W. Dickson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

7

Bihang.

Förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1943/44.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet.............. 1,200,000,000

V. Socialdepartementet................. 50,000,000

VII. Finansdepartementet................ 15,000,000

IX. Jordbruksdepartementet............. 40,000,000

XI. Folkhushållningsdepartementet........ 20,000,000

Kronor

1,325,000,000

Summa

1,825,000,000

Kapitalbudgeten.

Kronor

Kapitalinvestering:

VII. Fonden för förlag till statsverket....................

20,000,000

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

C. Försvarskrafterna.

a

Arméns löpande utgifter (Da), förslagsvis.......

450,000,000

b

Marinens löpande utgifter (Ea), förslagsvis......

125,000,000

C

Flygvapnets löpande utgifter (Fa), förslagsvis____

25,000,000

d

Engångsutgifter (Ga), förslagsvis:

I anslutning till för riksdagen fram-

lagda beräkningar.............. kronor 150 000 000

Till Kungl. Maj:ts förfogande...... » 150 000 000

300,000,000

900,000,000

900,000,000

E. Diverse.

a

Övriga utgifter (Gb), förslagsvis ...............

300,000,000

Summa

1,200,000,000

V. Socialdepartementet

■

Kronor

Kronor

a

Kostnader för överflyttning av arbetskraft, förslagsvis

50,000,000

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

Allmänna utgifter för försvarsberedskap:

a

Förstärkning av den civila administrationen

m. m., förslagsvis........................

5,000,000

b

Engångsanskaffning av materiel för civilbefolk-

ningens skydd m. m., förslagsvis ........

10,000,000

15,000,000

Summa

15,000,000

Kungl Maj:ts proposition nr 316.

9

*

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

kronor

a

Prisclearing för fodermedel m. m., förslagsvis ....

40,000,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

Kronor

Kronor

a

Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder, förslagsvis .......................

20,000,000

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

a

Kommunikationsverken, förslagsvis ..............

10,000,000

b

Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, för-

slagsvis ....................................

10,000,000

Summa

20,000,000

*

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

11

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj
1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 samt
anför därvid följande.

Anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Vid anmälan av finansplanen i statsverkspropositionen för nästa budgetår
anförde chefen för finansdepartementet, att de regleringsåtgärder på arbetsmarknaden,
vilkas främsta syfte vore att tillgodose behovet av arbetskraft
vid skogsavverkningarna och i jordbruket, borde hållas skilda från utgifterna
för arbetslöshetsändamål och i motsats till dessa redovisas å förskottsstat
för försvarsväsendet. Med en sådan kostnadsfördelning komme anslaget
till bekämpande av arbetslösheten: Åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. under riksstatens femte huvudtitel att kvarstå oförändrat, medan för
de nya regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden borde uppföras ett förskottsanslag
å 50,000,000 kronor. För bestridande av kostnaderna för berörda
regleringsåtgärder under innevarande budgetår har en motsvarande
komplettering skett av den för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten,
i det riksdagen i anledning av förslag av Kungl. Maj:t i proposition den
4 januari 1943, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet
i skrivelse den 10 mars 1943, nr 55, anmält, att riksdagen
medgivit, att å förskottsstaten för försvarsväsendet för innevarande budget -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

år finge å driftbudgeten under femte huvudtiteln upptagas ett nytt anslag
till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden av 40,000,000 kronor.

Genom beslut den 12 mars och den 21 april 1943 har Kungl. Maj:t ställt
hela sistnämnda belopp till statens arbetsmarknadskommissions förfogande
för bestridande av kostnader för arbetsmarknadsreglerande åtgärder. Den
15 mars 1943 föreskrev jag, att utgifterna från anslaget skola i kommissionens
räkenskaper bokföras specificerade å de särskilda undertitlar, som
angivas i följande sammanställning, vilken jämväl utvisar storleken av de
utgifter, som enligt från arbetsmarknadskommissionen erhållna uppgifter
beräknas komma att för innevarande budgetår belöpa på de särskilda ändamålen: -

Ä n d a m å 1 Belopp

a) uttagning med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass kronor 10,000,000

b) anskaffning av kojor och kojinventarier för den i

skogsarbete sysselsatta ovana arbetskraften........ » 8,100,000

c) förflyttningsbidrag, familje tillägg m. m. till arbetare,

som under krisen överflyttats till skogsarbete...... » 16,000,000

d) riksarbetslag .................................. » 3,700,000

e) arbetsblock och jordbruksläger .................. » 800,000

f) resebidrag till arbetssökande .................... » 1,200,000

g) diverse andra utgifter .......................... » 200,000

Summa kronor 40,000,000.

Som synes beräknas hela det anvisade anslaget komma att förbrukas. För
reglering av utgifterna från anslaget har jag i annat sammanhang föreslagit
Kungl. Maj:t att hos riksdagen hemställa om anvisande av erforderliga
medel.

I en med skrivelse den 8 maj 1943 överlämnad verksamhetsberättelse för
år 1942 och första kvartalet 1943 har statens arbetsmarknadskommission
framlagt beräkningar rörande, bland annat, medelsbehovet för åtgärder för
arbetsmarknadens reglering under nästa budgetår. Kommissionen framhåller
härutinnan, att samtliga kostnader, förbundna med den av krisläget betingade
regleringen av arbetsmarknaden, borde bestridas ur anslaget till åtgärder
för reglering av arbetsmarknaden. Från sagda anslag borde i enlighet härnad
— förutom de ändamål, som för närvarande tillgodosåges från anslaget
jämväl bestridas kostnaderna för dels beredskapsarbeten, som igångsattes
med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens krav och som alltså komme
till stånd, oavsett örn hjälpsökande arbetslösa funnes anmälda eller ej,
dels ock beredskapskurser för verkstadsindustrin och kurser för utbildning
av reservarbetskraft.

Kommissionen säger sig utgå från att beredskapsarbeten av här angiven
art till övervägande delen skulle utgöras av sådana arbeten för försvarsväsendets
räkning, som helt eller så gott som helt komme att i sista hand bekostas
ur anslag under fjärde huvudtiteln. En väsentlig minskning borde då

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

13

kunna vidtagas av det för innevarande budgetår till 21,000,000 kronor för
statliga beredskapsarbeten beräknade medelsbehovet. För nästkommande
budgetår borde under regleringsanslaget till statliga beredskapsarbeten beräknas
8,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor för arbeten i andra myndigheters
regi. Även till statskommunala beredskapsarbeten syntes medel
kunna anvisas ur detta anslag; härtill beräknades 1,000,000 kronor.

Kostnaderna för beredskapskurser, vilka för innevarande budgetår beräknades
till 2,000,000 kronor, hava för nästa budgetår ansetts komma att uppgå
till 2,500,000 kronor.

I fråga örn kostnaderna för uttagning med tjänsteplikt framhåller kommissionen,
att det icke syntes möjligt att nu avgöra, i vilken omfattning uttagning
med tjänsteplikt kunde komma att äga rum under nästkommande
budgetår. I varje fall komme en del av kostnaderna för uttagning av 1943
års klass att belöpa å nästa budgetår. Av dem, som uttoges under våren 1943
och som alltså skulle utföra fyra månaders arbete, torde i genomsnitt inemot
halva prestationen komma att fullgöras efter den 1 juli. Härtill komme de,
som nu medgivits uppskov och som skulle fullgöra sin tjänsteplikt nästa höst
eller vinter. Approximativt kunde kostnaderna härför beräknas till 5,000,000
kronor. Med fasthållande vid grundförutsättningen för beräkning av medelsbehovet,
nämligen att åtgärder för överflyttning av arbetskraft komme
att bliva erforderliga i ungefär samma omfattning som för närvarande
och att alltså uttagning av 1944 års klass eller andra kategorier för skogsarbete
kunde komma att äga rum, borde för uttagning med tjänsteplikt beräknas
visst belopp utöver nyss angivna 5,000,000 kronor. Till utgångspunkt
för denna beräkning kunde tagas det sannolika utfallet av kalkylerna över
kostnaderna för tjänsteplikten under innevarande budgetår. Därvid borde
bemärkas, att antalet frivilligt anmälda tjänstepliktiga blivit större och, som
följd därav, antalet tvångsuttagna mindre än beräknat, att de tjänstepliktiga
själva ordnat sin förläggning i större utsträckning än väntat och
att de i vissa fall fullgjort sin prestation på kortare tid än den,
under vilken ett dem tillerkänt särskilt bidrag av två kronor örn dagen finge
utgå. Samtliga dessa faktorer verkade kostnadsbesparande. I motsatt riktning
verkade det förhållandet, att antalet »tjänstepliktsmånader» bleve något
större än beräknat under innevarande budgetår. Av mycket att döma komme
dock totalkostnaden för budgetåret att stanna under det förut beräknade
beloppet, 14,000,000 kronor. Fattades beslut örn inkallande av 1944 års klass
till skogsarbete, torde emellertid detta ske i så god tid att större del av de
tjänstepliktiga än under innevarande år hunne fullgöra sin prestation under
budgetåret och att sålunda endast en mindre del av kostnaderna kunde
skjutas över till budgetåret 1944/45. Även under förutsättning att man kunde
räkna med all förut nämnda gynnsamma förhållanden skulle upprepas
till nästa år, borde kostnaderna för uttagning av 1944 års klass icke kalkyleras
lägre än till 15,000,000 kronor.

Kommissionen föreslår med hänsyn härtill, att till uttagning med tjänsteplikt
beräknas 20,000,000 kronor. Kommissionen påpekar emellertid, alt detta

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

belopp liksom alla andra angivits med all reservation för nu icke förutsebara
förhållanden.

Utgifterna för förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. (inklusive verktygs-
och personlig utrustning) till ovan arbetskraft, som förflyttas till annat
arbetsområde, har kommissionen uppskattat till 16,000,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet till riksarbetslag, däri inbegripet skogshuggarkurser
m. m., anför arbetsmarknadskommissionen, att antalet deltagare i
huggarkurserna —• trots att riksarbetarna efter årsskiftet 1942/43 stadigt
minskat i antal och i april 1943 endast utgjorde några hundra man — varit
väsentligt större under den senare delen av budgetåret än tidigare. Därest
kursverksamheten under nästa budgetår bleve av enahanda omfattning som
den nuvarande, borde för förevarande ändamål beräknas 6,500,000 kronor.

Vad angår utgifterna för arbetsblock och jordbruksläger påpekar kommissionen,
att utgifterna för arbetsblockorganisationens lokala kostnader,
vilka tidigare gäldats av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna
med hälften vardera, från och med den 18 februari 1943 i sin helhet gäldades
av arbetsmarknadskommissionen. Ett belopp av 500,000 kronor anser
arbetsmarknadskommissionen vara tillfyllest för ändamålet. För anordnande
av jordbruksläger för frivillig arbetskraft föreslås ett belopp av 700,000
kronor. Till resebidrag åt arbetssökande har beräknats åtgå 1,500,000 kronor.

Kommissionen räknar med att under nästa budgetår skulle behöva inköpas
500 kojor med utrustning. Kostnaderna härför uppskattas till 3,000,000
kronor. — Slutligen har kommissionen till diverse övriga utgifter, såsom industrikonsulenternas
verksamhet m. m., upptagit ett belopp av 300,000 kronor.

Det för nästa budgetår erforderliga beloppet för täckande av utgifterna
för av krisläget föranledda åtgärder för reglering av arbetsmarknaden skulle
sålunda enligt kommissionens beräkningar uppgå till (8,000,000 + 1,000,000
+ 2,500,000 + 20,000,000 + 16,000,000 + 6,500,000 + 500,000 + 700,000
+ 1,500,000 +3,000,000 + 300,000 =) 60,000,000 kronor.

Den vid framläggandet av årets statsverksproposition gjorda beräkningen
av kostnaderna för de regleringsåtgärder på arbetsmarknaden, som föranletts
av den ökade knappheten på arbetskraft, kunde givetvis endast bliva
preliminär. Ej heller nu torde annat än en approximativ uppskattning av
anslaget för ifrågavarande ändamål kunna göras. Arbetsmarknadskommissionen
har uppskattat ifrågavarande kostnader till 60 miljoner kronor eller
10 miljoner kronor mera än som beräknats i statsverkspropositionen. Arbetsmarknadskommissionen
har emellertid härvid räknat med att från förevarande
anslag böra bestridas — förutom sådana kostnader som utgå från
motsvarande anslag å förskottsstaten för innevarande budgetår — jämväl
kostnader för dels beredskapsarbeten, som igångsättas med hänsyn till försvarets
eller folkförsörjningens krav, dels ock beredskapskurser för verkstadsindustrin
och kurser för utbildning av reservarbetskraft. I statsverkspropositionen
beräknades, att sagda beredskapsarbeten borde bestridas från

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

15

anslaget till bekämpande av arbetslösheten: Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Tillräcklig anledning att nu göra avvikelse härifrån anser
jag ej hava förebragts. Jag anser mig därför i detta sammanhang ej böra
beräkna några medel för dylika arbeten. I fråga om kostnaderna för beredskapskurser
och utbildning av reservarbetskraft har jag däremot intet att
erinra mot vad kommissionen föreslagit.

Då anledning ej synes föreligga till antagande att regleringsåtgärderna på
arbetsmarknaden för att tillgodose viktiga produktionsområden med arbetskraft
kunna inskränkas under nästa budgetår, har jag i övrigt ansett mig
böra godtaga arbetsmarknadskommissionens uppskattning av medelsbehovet
för här ifrågavarande ändamål.

Vid bifall till vad jag här förordat bör det av arbetsmarknadskommissionen
beräknade medelsbehovet minskas med det för beredskapsarbeten uppskattade
beloppet, 9 miljoner kronor. För här ifrågavarande ändamål skulle
sålunda erfordras 51 miljoner kronor, eller i avrundat belopp 50 miljoner
kronor. Å beredskapsstaten för försvarsväsendet för nästa budgetår bör i
enlighet härmed uppföras ett anslag å sist angivna belopp. Förskottsanslaget
i fråga torde böra benämnas Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å beredskapsstat
för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under
femte huvudtiteln uppföra ett förskottsanslag
av .......................... kronor 50,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
N. O. Aurelius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

17

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å beredskapsstat för försvarsväsendet för
budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

Anslag till prisclearing för fodermedel m. m.

I enlighet med beslut4av 1942 års riksdag (prop. nr 356; r. skr. nr 457)
upptager den för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet
under nionde huvudtiteln ett förskottsanslag å 80,000,000 kronor
till Prisclearing för fodermedel m. m. Från detta anslag har avsetts skola
bestridas kostnaderna för prisclearing för konstgödselmedel ävensom de utgifter
som kunna föranledas av regleringen av handeln med oljekraftfoder
och fodercellulosa.

I skrivelse den 3 april 1943 med förslag örn prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område har statens livsmedelskommission bland annat framlagt
beräkningar rörande kostnaderna under budgetåret 1943/44 för konstgödselregleringen
samt för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet i avseende
å regleringen av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa. Sålunda borde
enligt vad livsmedelskommissionen anför kommissionens clearingkassa
för täckande av förluster på konstgödselförsäljningen tillföras i runt tal
12,000,000 kronor. Vidare lia spannmålsaktiebolagets kostnader för anskaffande
av oljekraftfoder beräknats lill 28,000,000 kronor samt bolagets kostnader
i samband med försäljning av fodercellulosa till 2,500,000 kronor. Enligt
kommissionens beräkningar skulle alltså medelsbehovet under nästa

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 31G. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

Departements chefen.

budgetår för de ändamål som för närvarande tillgodoses med anlitande av
förskottsanslaget till Prisclearing för fodermedel m. m. uppgå till sammanlagt
(12,000,000 + 28,000,000 + 2,500,000=) 42,500,000 kronor. Beträffande
livsmedelskommissionens förslag i fråga om förevarande handelsregleringar
torde jag i övrigt få hänvisa till den till innevarande års riksdag avlåtna
propositionen (nr 246) angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område m. m.

Såsom framgår av förenämnda proposition ha de av livsmedelskommissionen
framlagda beräkningarna av medelsbehovet under budgetåret 1943/44 för
prisclearing för fodermedel m. m. ansetts böra i huvudsak godtagas. Förskottsanslaget
för här ifrågavarande ändamål torde i beredskapsstaten för
försvarsväsendet för nästa budgetår böra uppföras med förslagsvis 40 miljoner
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Prisclearing för fodermedel m. m. å beredskapsstat
för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under nionde
huvudtiteln uppföra ett förskottsanslag
av ................................ kronor 40,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Majit bifalla.

Ur protokollet!
Sune Wisén.

488048. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.