Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
1
Nr 283.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.;
given Stockholms slott den 21 maj 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 21 maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson , Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna
dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar ett förslagsanslag
av 6,000,000 kronor (punkt 16),
dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag
av 3,000,000 kronor (punkt 17) och
dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag
av 14,000,000 kronor (punkt 18).
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
Med skrivelse den 8 maj 1943 har statens arbetsmarknadskommission överlämnat
verksamhetsberättelse för år 1942 samt första kvartalet 1943 ävensom
framlagt förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1943/44.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283.
1170 13
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Yid arbetsmarknadskommissionens skrivelse humös fogade vissa bilagor,
vilka torde biläggas detta protokoll (Bil. 1—16).
I. Arbetsmarknaden under år 1942.
Rörande utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1942 har arbetsmarknadskommissionen
anfört följande.
I den översikt över arbetsmarknadsläget under år 1941, som arbetsmarknadskommissionen
lämnade i sin verksamhetsberättelse för nämnda år, framställdes
som huvudsakliga kännetecken fortsatt anpassning till den produktionsinriktning,
som handelsavspärrning och försvarsberedskap betingat, en
viss återhämtning inom de sysselsättningsområden, som under det första året
efter krigsutbrottet drabbades av kris, samt en utpräglad stabilitet i synnerhet
i den industriella sysselsättningen. Under året 1941 övervanns i huvudsak
den arbetslöshet, som uppkom under det första krigsåret; arbetslösheten reducerades
under årets senare del till ungefär den nivå, som rådde under hösten
1939 och som var den lägsta under senaste årtionde överhuvud noterade. Kommissionen
gav i verksamhetsberättelsen uttryck för den uppfattningen, att
arbetsmarknaden under år 1942 kunde komma att i högre grad än dittills
präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden. Skälen för denna bedömning
av arbetsmarknadens sannolika utveckling gåvos främst därav, att utgångsläget
för år 1942 innebar en mindre arbetskraftsreserv i form av arbetslöshet
än föregående år, samt därav, att sysselsättningens och arbetskraftsbehovets
utvecklingstendenser på olika arbetsområden syntes vara övervägande
fortsatt stigande.
Då arbetsmarknadsutvecklingen under år 1942 nu kan överblickas, kan konstateras,
att dessa förväntningar infriats. Utvecklingen har i stora drag
fortsatt efter de linjer, som följdes under det föregående året: fortskridande
tillväxt inom metallindustrin — liksom tidigare mest framträdande inom den
viktigaste krigsindustrin, verkstäderna — i huvudsak oförändrat sysselsättningsläge
på en lägre nivå än före krigsutbrottet inom konsumtionsvaruindustrierna
och inom de skogsförädlande exportindustrierna samt fortsatt och
starkare markerad återhämtning inom byggnadsverksamhet och byggnadsämnesindustrier.
Den totala sysselsättningen inom de industriella arbetsområdena
har under året ökat, dock utan att nå upp i den högkonjunkturnivå,
som rådde 1939. Bristen på arbetskraft inom jordbruk och skogsbruk har
fortbestått och såtillvida framstått i skarpare dager, som uppsugningen av
tidigare förefintliga arbetskraftsreserver försvårat rekryteringen till dessa
arbetsområden; dock har genom intensifierad arbetsförmedling och delvis
med stöd av det under året införda arbetsförmedlingstvånget för torvindustri
och byggnadsverksamhet överförande av arbetskraft, särskilt till skogsbruket,
kunnat organiseras i större omfattning än tidigare. Arbetslösheten har
bringats ned till en nivå, icke blott lägre än år 1939 utan lägre än något år
efter 1920. Överhuvud kan sägas, att bristen på arbetskraft under år 1942 blev
praktiskt taget allmän; helhetsbilden av arbetsmarknaden under året domineras
av detta drag.
Den industriella sysselsättningen nådde trots fortsatt tillväxt inom metall -
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
industrin och vissa andra områden icke upp till samma nivå, som under tiden
närmast före krigsutbrottet. I tab. 1 redovisas indextal för antalet inom
industrin och angränsande områden sysselsatta arbetare kvartalsvis sedan 1935.
Under första kvartalet år 1942 var ännu den industriella sysselsättningen
praktiskt taget i samma läge som ett år tidigare, vilket betydde en nivå, ungefär
9 procent lägre än motsvarande kvartal året före krigsutbrottet. Den stigande
sysselsättningen under fortsättningen av 1942 medförde en ökning av
omkring 2 procent i förhållande till de senare delarna av närmast föregående
Tab. 1. Indextal för antalet sysselsatta arbetare åren 1935—1942.
Kvartalssiffror. l:a kvartalet 1935 = 100.
lr |
l:a kvartalet |
2:a kvartalet |
3:e kvartalet |
4:e kvartalet |
1935 |
100. o |
105.5 |
106.1 |
104.9 |
1936 |
104.5 |
110.5 |
112.0 |
110.2 |
1937 |
111.7 |
119.1 |
120.6 |
116.4 |
1938 |
114.7 |
117.9 |
117.8 |
116.3 |
1939 |
114.1 |
120.3 |
120.3 |
118.6 |
1940 |
109.7 |
107. o |
107.5 |
110.7 |
1941 |
104.4 |
10S. 5 |
112.3 |
112.7 |
1942 |
104.7 |
110.7 |
114.7 |
114.7 |
år — då tendensen även var stigande — och ledde till en nivå, som med
endast omkring 4 procent understeg den vid krigsutbrottet. Det är anmärkningsvärt,
att trots råvarubrist och exporthinder, som medfört en mycket
avsevärd reduktion av produktion och sysselsättning inom vissa industrier,
den samlade industriella sysselsättningen dock kunnat bringas upp i en nivå,
som ej särdeles mycket understiger den under högkonjunkturåren 1937—1939,
den högsta, som någonsin förekommit i landet. Krigsmaterielproduktionens
roll härvidlag behöver ej särskilt understrykas; även de industriella investeringarnas
stora omfattning under det senaste året torde vara att framhäva i
sammanhanget.
Sysselsättningens förändringar sedan krigsutbrottet inom den egentliga
industrin framställas i tab. 2, vari angivits antalet sysselsatta arbetare inom
Tab. 2. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av
industri vid slutet av angivna månader. September 1939 = 100.
Industrigrupper |
1940 |
1941 |
1942 |
||||||
Maj |
Sept. |
Dec. |
Maj |
Sept. |
Dec. |
Maj |
Sept. |
Dec. |
|
Malmbrytning och metall-industri ................ |
94 |
100 |
99 |
100 |
104 |
102 |
105 |
110 |
lil |
Jord- och stenindustri...... |
68 |
68 |
56 |
74 |
77 |
64 |
82 |
84 |
73 |
Träindustri................ |
68 |
78 |
67 |
74 |
79 |
68 |
71 |
73 |
65 |
Pappers- och grafisk industri |
75 |
69 |
70 |
73 |
77 |
77 |
82 |
82 |
78 |
Livsmedelsindustri ........ |
98 |
98 |
90 |
96 |
100 |
94 |
96 |
99 |
90 |
Textil- o. beklädnadsindustri |
98 |
95 |
89 |
90 |
90 |
86 |
86 |
88 |
87 |
Läder-, hår- och gummivaru-industri ................ |
99 |
99 |
93 |
90 |
84 |
80 |
82 |
82 |
77 |
Kemisk-teknisk industri .... |
95 |
86 |
76 |
82 |
92 |
84 |
89 |
89 |
83 |
Samtliga industrigrupper |
89 |
90 |
85 |
89 |
92 |
88 |
91 |
94 |
91 |
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
huvudgrupper av industrin vid utgången av månaderna maj, september och
december åren 1940—1942 med september månad 1939 som bas. Indextalet,
med samma bastillfälle, för antalet sysselsatta arbetare vid utgången av varje
månad under år 1942 framgår av tab. 3.
Tab. 3. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom olika näringsgrenar januaridecember
1942. September 1939 = 100.
Näringsgrenar |
Jan. |
Febr. |
Mars |
April |
Maj |
Juni |
Juli |
Aug. |
Sept. |
Okt. |
Not. |
Dec |
Malmbrytning o. metallindustri |
104 |
103 |
103 |
104 |
105 |
108 |
109 |
Ilo |
Ilo |
lil |
112 |
lil |
Jord- o. stenindustri.......... |
59 |
59 |
60 |
71 |
82 |
89 |
89 |
88 |
84 |
80 |
78 |
73 |
Träindustri .................. |
61 |
62 |
61 |
66 |
71 |
75 |
76 |
76 |
73 |
73 |
70 |
65 |
Pappers- o. grafisk industri .. |
77 |
77 |
76 |
77 |
82 |
84 |
83 |
82 |
82 |
83 |
82 |
78 |
Livsmedelsindustri............ |
93 |
92 |
91 |
93 |
96 |
100 |
100 |
101 |
99 |
109 |
109 |
90 |
Textil- o. beklädnadsindustri . . |
85 |
85 |
86 |
86 |
86 |
86 |
86 |
86 |
88 |
89 |
89 |
87 |
Läder-, här- o. gummivaruind. |
85 |
84 |
84 |
83 |
82 |
84 |
83 |
83 |
82 |
87 |
88 |
77 |
Kemisk-teknisk industri ...... |
89 |
89 |
89 |
92 |
89 |
91 |
91 |
92 |
89 |
88 |
88 |
83 |
Samtliga industrigrupper |
87 |
87 |
87 |
89 |
91 |
94 |
94 |
95 |
94 |
95 |
95 |
91 |
Byggnadsverksamhet ........ |
38 |
36 |
35 |
45 |
53 |
61 |
68 |
71 |
67 |
63 |
60 |
51 |
Statliga verk o. byggnadsarb. |
lil |
112 |
lil |
112 |
125 |
133 |
136 |
137 |
133 |
130 |
121 |
109 |
Komm. verk o. byggnads-arb. |
80 |
79 |
80 |
83 |
90 |
94 |
94 |
94 |
91 |
87 |
84 |
83 |
Handel och varulager ........ |
74 |
74 |
73 |
75 |
74 |
73 |
73 |
74 |
75 |
76 |
77 |
73 |
Samtliga näringsgrenar |
85 |
85 |
84 |
87 |
90 |
94 |
95 |
90 |
94 |
95 |
94 |
89 |
Indexsiffrorna för »samtliga industrigrupper», omfattande den egentliga
industrin, ge vid handen, att —- bortsett från säsongmässiga förändringar -—
stagnationen i den industriella sysselsättningen, som blev en följd av avspärrningen
på våren 1940, blev bestående i stort sett fram till våren 1941.
Under andra hälften av detta senare år blev tendensen uppåtgående och denna
tendens har stadigt fortsatt under det sistförflutna året, varigenom under
senare delen av 1942 återhämtats bortemot hälften av den sysselsättningsförlust
inom den egentliga industrin, som inträffade under det första året efter
krigsutbrottet och den skärpta avspärrningen. I själva verket har tillväxthastigheten
för den industriella sysselsättningen under senare delen av 1941
och under 1942 varit ungefär densamma som den under uppsvings- och högkonjunkturåren
1935—1939 genomsnittligen gällande.
En granskning av indexsiffrorna för de särskilda industrigrupperna ger
vid handen, att uppgången i sysselsättningen inom den egentliga industrin
praktiskt taget helt är att hänföra till den första gruppen, malmbrytning och
metallindustri, som omfattar drygt en tredjedel av all industriell sysselsättning.
Det är särskilt under år 1942, som utvecklingen inom denna grupp varit
starkt expansiv. För hela gruppen noteras under senare delen av 1942 indexsiffror,
som ligga omkring 10 procent över nivån vid krigsutbrottet. Särskilt
markerad är — såsom ju är naturligt med hänsyn till krigsmaterielproduktionen
och de industriella investeringarna — tillväxten vid verkstäder, såväl
mekaniska som elektriska, och skeppsvarv. Vid verkstäderna var sysselsättningen
vid slutet av 1942 omkring 20 procent högre än vid krigsutbrottet. Att
uppgången här varit särskilt stark under det sistförflutna året framgår därav,
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 5
att siffran för ökningen i förhållande till tiden för krigsutbrottet under loppet
av 1942 fördubblades.
Utom metallindustrin har i viss grad jord- och stenindustrin, innefattande
de viktigaste byggnadsämnesindustrierna samt torvindustrin, bidragit till den
industriella sysselsättningstillväxten; till väsentlig del förklaras detta givetvis
genom uppsvinget inom byggnadsverksamheten. Då emellertid gruppen
representerar en sysselsättning, som är endast omkring 15 procent av föregående
grupps, är det klart, att dess bidrag till den samlade industriella sysselsättningsökningen
har långt mindre vikt än det, som lämnats av metallindustrin.
— Inom övriga industrigrupper har under år 1942 antalet sysselsatta
arbetare varit praktiskt taget konstant; de smärre variationer i siffrorna, som
kunna noteras, torde ej kunna tillmätas betydelse utöver den säsongmässiga
eller tillfälliga. Icke heller ha under året inträffat förskjutningar inom undergrupper,
representerande särskilda industrier, av i det stora sammanhanget
nämnvärd betydelse.
Vid rådande industriella arbetsmarknadsläge och särskilt med hänsyn till
inkallelserna av manliga arbetare till militärtjänst är det av intresse att utröna
i vad mån kvinnlig arbetskraft ersatt manlig inom industrin. Att så skett i
konkreta fall, varvid särskilt verkstäderna komma i åtanke, är ju känt. Enligt
socialstyrelsens sysselsättningsstatistik utgjorde inom hela gruppen malmbrytning
och metallindustri vid tiden för krigsutbrottet antalet kvinnliga arbetare
7.4 procent av hela antalet. Sista kvartalet 1942 var enligt samma statistik
den motsvarande procentsiffran 8.3. Med hänsyn till den totala sysselsättningen
inom detta område (enligt kommerskollegii industristatistik)
samt till den tillväxt i sysselsättningen, som inträffat efter 1939, kan beräknas,
att antalet kvinnliga arbetare inom metallindustrin sedan krigsutbrottet ökats
med 4,000 å 5,000. Denna ökning är dock endast i begränsad mening att se som
en ersättning av manliga med kvinnliga arbetare, då under samma tid antalet
manliga arbetare vuxit med drygt 15,000.
Denna relativa och absoluta ökning av antalet kvinnliga arbetare inom berörda
industrigrupp har dock -— örn saken betraktas ur synpunkten av den
industriella totalsysselsättningen — uppvägts och övervägts av det förhållandet,
att de delar av industrin, vilkas sysselsättning krympt samman till följd
av råvarubrist och andra omständigheter, i stor utsträckning varit sådana,
som i högre grad sysselsätta kvinnlig arbetskraft. Främst gäller detta — förutom
tändsticksindustrin, som alltjämt hade mycket låg sysselsättningsgrad —
textil- och beklädnadsindustrin, läder-, hår- och gummivaruindustri!! samt vissa
delar av livsmedelsindustrin. Det vill även förefalla, som örn sysselsättningsminskningen
på dessa områden i högre grad gått ut över de kvinnliga anställda
än över de manliga, vilket torde sammanhänga bland annat med att
dessa senare i större utsträckning äro tekniska specialister. Denna strukturförskjutning
från »kvinnlig» till »manlig» industri har medfört, att för industrin
som helhet antalet kvinnliga arbetare sjunkit såväl absolut som relativt.
Procentsiffran för kvinnliga arbetare inom samtliga industrigrupper var hösten
1939 omkring 25 procent, hösten 1942 något över 23 procent. Med hänsyn
tagen till den totala sysselsättningens förändringar betyder detta, att inom
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 283.
hela industrin antalet kvinnliga arbetare sjunkit sedan krigsutbrottet med
15,000 ä 20,000. Då samtidigt antalet kvinnor i arbetsför ålder ökats betydligt,
ingen avsevärd kvinnlig arbetslöshet gjort sig gällande och till och med brist
på kvinnor för vissa arbetsuppgifter varit märkbar, måste en förklaring sökas
i riktning mot att kvinnor i växande utsträckning kommit att ägna sig åt hemmens
arbetsuppgifter. Detta motsäges icke därav, att motsatsen veterligen
varit fallet på vissa områden, där behovet av ersättningsarbetskraft gjort sig
gällande med särskild skärpa, men göres sannolikt därav, att äktenskapsfrekvensen
under senare år varit exceptionellt hög; till denna förklaring kan även
fogas det draget, att sysselsättningen nu under en följd av år varit hög och
stabil, vilket jämte de förmåner för familjerna, som många av de senare årens
socialpolitiska åtgärder, bland annat bidragen till inkallades familjer, inneburit,
torde verka till fördel för hemmens arbetsuppgifter.
Inom byggnadsindustrin, där efter sammanbrottet för bostadsbyggandet
under det första året efter krigsutbrottet en viss återhämtning gjorde sig gällande
under år 1941, som dock icke bragte sysselsättningen inom byggnadsindustrin
som helhet till högre nivå än omkring 60 procent av den vid krigsutbrottet
rådande, har under det gångna året ett fortsatt och mera markerat
uppsving satt in, vilket vid sidan av tillväxten inom metallindustrin betyder
det största bidraget till den samlade sysselsättningsökningen inom industriella
och angränsande arbetsområden. Uppsvinget har varit för handen inom såväl
bostadsbyggandet som övriga delar av byggnadsverksamheten, främst militära
och industriella byggnads- och anläggningsarbeten. Enligt socialstyrelsens
sysselsättningsstatistik skulle på hösten 1942 sysselsättningen inom
byggnadsverksamheten ha uppgått till ej fullt 70 procent av sysselsättningen
hösten 1939. Detta torde dock innebära en underskattning. Socialstyrelsens
sysselsättningsstatistik är beträffande byggnadsverksamheten icke i samma
grad representativ som beträffande den egentliga industrin. Då en betydande
del av särskilt den militära och industriella byggnads- och anläggningsverksamheten
varit förlagd utanför stadssamhällena och denna del torde vara
underrepresenterad i sysselsättningsstatistiken och ej heller återspeglas i
byggnadsstatistiken, är det sannolikt, att sysselsättningen inom byggnadsverksamheten
under 1942 varit högre i förhållande till 1939 än som redovisas av
tillgänglig fortlöpande statistik. En uppskattning, att föregående års byggnadsverksamhet
uppgått till 75 å 80 procent av 1939 års, förefaller rimlig.
Denna volym skulle med hänsyn tagen till byggnadskostnadsstegringen efter
krigsutbrottet betyda en värdemässigt något större produktion under 1942 än
under 1939, vilket överensstämmer med på andra vägar gjorda uppskattningar.
Byggnadsverksamhetens fördelning på olika grenar var 1942 väsentligt
annorlunda än under åren före krigsutbrottet. Bostadsbyggandets andel av
hela byggnadsverksamheten har avsevärt minskat, medan den industriella och
militära byggnadsverksamhetens andel ökat. Bostadsbyggandet låg ännu vid
början av 1942 på en mycket låg nivå; den vid årsskiftet 1941/42 pågående
produktionen uppgick till endast en femtedel av de vid ingången av år 1939
under byggnad varande bostäderna. Till följd av den växande bostadsbristen
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 7
samt de effektivare statliga och kommunala stödåtgärder, som sattes in under
våren 1942, gick kurvan för bostadsbyggandet snabbt i höjden. Vid halvårsskiftet
var den pågående produktionen hälften av den vid motsvarande tidpunkt
år 1939. På grund av dels en viss försening av sommarproduktionen,
dels en av statliga myndigheter understödd livlig verksamhet att igångsätta
byggen för vinterproduktion under höstens lopp kommo siffrorna för senare
delen av 1942 att höjas till en nivå, motsvarande omkring två tredjedelar av
den vid motsvarande tidpunkter 1939 gällande. För 1942, taget som helhet,
kan bostadsbyggandet i stadssamhällena beräknas till omkring hälften av
1939 års produktion. Örn den nyss gjorda uppskattningen av hela byggnadsverksamhetens
volym under året är riktig, innebär detta — med hänsyn till
den relativa betydelsen hos olika grenar av byggnadsverksamheten — att
annan byggnadsverksamhet under året måste ha haft en avsevärt större volym
än under åren närmast före krigsutbrottet; även här, liksom i fråga örn metallindustrins
aktivitet under det gångna året, är givetvis att hänvisa främst till
försvarsproduktionen samt till den industriella investeringskonjunkturen.
Den stigande tendensen i sysselsättningen inom industri och angränsande
arbetsområden under år 1942, utgörande en påskyndad fortsättning av uppgången
under det närmast föregående året, framträder även i de till arbetsmarknadskommissionen
inkommande anmälningarna örn antalet nyanställningar
och entlediganden, vilka halvmånadsvis göras via arbetsförmedlingen
av arbetsgivare, som under rapporteringsperioden nyanställt eller entledigat
ett visst antal anställda. Det är att märka, att denna statistik icke kan ge ett
fullständigt mått på sysselsättningens förändringar, då anmälningsskyldigheten
icke är generell, men den torde ge ett gott uttryck för tendenserna i
sysselsättningens utveckling, vilket jämväl bestyrkes av en jämförelse med
sysselsättningsstatistikens utslag.
Till statens arbetsmarknadskommission rapporterade nyanställningar och
entlediganden under år 1941 och 1942. Ökning (+) eller minskning (—) i
antalet anställda.
Näringsgrenar |
1941 |
1942 |
||
Malmbrytning och metallindustri .................... |
+ |
7,861 |
+ |
9,795 |
Jord- och stenindustri ............................... |
+ |
1,363 |
+ |
1,219 |
Träindustri............................................ |
+ |
215 |
+ |
812 |
Pappers- och grafisk industri.......................... |
+ |
549 |
+ |
537 |
Livsmedelsindustri .................................... |
+ |
3 |
+ |
444 |
Textil- och beklädnadsindustri........................ |
+ |
775 |
+ |
704 |
Läder-, hår- och gummivaruindustri.................. |
— |
696 |
+ |
208 |
Kemisk-teknisk industri .............................. |
+ |
583 |
— |
365 |
Samtida industrigrupper |
+ |
10,653 |
+ |
13,354 |
Byggnadsverksamhet.................................. |
+ |
3,801 |
+ |
6,107 |
Handel och varulager ................................ |
+ |
583 |
+ |
328 |
Samtliga näringsgrenar |
+ |
15,076 |
+ |
20,429 |
I allt väsentligt överensstämma de i dessa uppgifter redovisade förändringarna
med den bild, som ges av den allmänna sysselsättningsstatistiken.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Tillväxten i sysselsättning under år 1942 framstår som väsentligt starkare än
under det föregående året. Under båda i tablån medtagna år ligger huvudvikten
i fråga örn sysselsättningsökningen på metallindustrin samt byggnadsindustrin
och dess materialindustrier inom jord- och stenindustrin; i jämförelse
med dessa framstå övriga grupper som oväsentliga för sysselsättningens
fluktuationer. Icke mindre än omkring 85 procent av hela sysselsättningens
ökning kom under år 1942 på de nämnda grupperna.
Förhållandena på jordbrukets och skogsbrukets arbetsmarknader ha under
det förflutna året haft i stort sett samma karaktär som under de tidigare åren
efter krigsutbrottet; dessa ha sålunda varit de områden, vars arbetskraftsrekrytering
krävt en huvudpart av de arbetsmarknadsreglerande åtgärder, som
varit påkallade. Såsom förut framhållits, har givetvis den tilltagande bristen
på arbetskraft även på andra områden inneburit växande svårigheter att lösa
uppgiften att överföra arbetskraft till dessa de dominerande bristområdena
på arbetsmarknaden. Det må redan i denna allmänna översikt framhållas, att
detta till trots antalet genom arbetsförmedlingen inom skogsbruket tillsatta
platser under år 1942 genomgående varje månad och väsentligt översteg
motsvarande antal under år 1941. Särskilt påfallande är ökningen i antalet tillsatta
platser med sökande från annat arbetsområde. — Kommissionen återkommer
i fortsättningen av denna verksamhetsberättelse till en utförlig redogörelse
för situationen på jordbrukets och skogsbrukets arbetsmarknader
samt för åtgärder, som vidtagits med avseende på dessa.
De statistiska uppgifterna örn antalet ansökningar örn arbete på 100 lediga
platser vid den offentliga arbetsförmedlingen, arbetslösheten inom fackförbunden
samt antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa, d. v. s. de serier,
som direkt uttrycka förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden
och arbetslöshetens omfattning, ge överlag kraftiga utslag på den
utveckling mot praktiskt taget allmän brist på arbetskraft, som utmärkt året
1942 ur arbetsmarknadssynpunkt. — Tab. 4 ger en översikt av arbetsmarknadsutvecklingen
sedan 1933, d. v. s. från det år, då bottennivån nåddes under
den stora arbetslöshetskrisen under 1930-talets förra hälft, över uppsvinget
och högkonjunkturen från mitten av 1930-talet till krigsutbrottet samt under
krigsåren fram till och med sistförflutna år.
Den i den senare arbetsmarknadsutvecklingen exceptionella karaktären hos
arbetsmarknadsläget under sistförflutna år framhäves med all önskvärd klarhet
av denna översiktstabell. Utslagen i de tre serierna äro i allt väsentligt
väl samstämmiga. Efter den period av höjd arbetslöshet från våren 1940 till
sommaren 1941, som avbröt utvecklingen mot ett alltmera gynnsamt arbetsmarknadsläge
under högkonjunkturåren före kriget och som kan ses som ett
uttryck för ofrånkomliga omställningssvårigheter, skapade av avspärrningen
samt försvarsproduktionens och folkförsörjningens krav, nådde utvecklingen
under senare delen av 1941 och första kvartalet 1942 på nytt ett läge, som
ur här ifrågakommande synpunkter var nära jämförligt med 1939 års läge.
Den fortskridande stegring av sysselsättningen, som utmärkt året 1942 och
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
som belysts med sysselsättningsstatistiska uppgifter i det föregående, ledde
under sommaren och hösten till lägre siffror för antalet arbetssökande i förhållande
till antalet lediga platser, lägre siffror för den procentuella arbetslösheten
inom fackföreningarna och lägre siffror för antalet hjälpsökande
arbetslösa än någonsin under här redovisade period.
Det är naturligt, att bristen på arbetskraft i ett läge som förra årets och
på en arbetsmarknad, som i så hög grad som den svenska utmärkes av säsongväxlingar,
gör sig starkast gällande under den tid av året, då sysselsättningens
säsongkurva har sitt maximum, d. v. s. under sensommaren. Under detta
Tab. 4. Arbetsmarknaden ander åren 1933—1942.
Är
Jan. Febr. Mars April
Maj
Juni Juli
Aug.
Sept.
Okt. Not.
Dec.
Antal ansökningar om arbete på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen.
Ärsm
edeltal
-
1933 |
735 |
737 |
729 |
620 |
559 |
566 |
626 |
579 |
577 |
663 |
865 |
810 |
685 |
1934 |
735 |
694 |
514 |
477 |
383 |
379 |
362 |
332 |
331 |
379 |
549 |
531 |
479 |
1935 |
485 |
477 |
414 |
321 |
303 |
284 |
277 |
255 |
244 |
284 |
434 |
442 |
365 |
1936 |
370 |
319 |
261 |
249 |
214 |
194 |
194 |
175 |
169 |
204 |
289 |
327 |
262 |
1937 |
265 |
208 |
171 |
161 |
137 |
133 |
142 |
129 |
130 |
162 |
208 |
194 |
187 |
1938 |
218 |
230 |
182 |
157 |
146 |
153 |
152 |
128 |
132 |
167 |
236 |
231 |
196 |
1939 |
219 |
230 |
179 |
155 |
126 |
119 |
119 |
106 |
124 |
154 |
193 |
186 |
173 |
1940 |
165 |
162 |
144 |
132 |
114 |
115 |
137 |
154 |
166 |
187 |
227 |
243 |
182 |
1941 |
249 |
241 |
208 |
184 |
160 |
154 |
139 |
131 |
130 |
141 |
176 |
195 |
198 |
1942 |
227 |
202 |
168 |
131 |
110 |
103 |
99 |
97 |
97 |
102 |
114 |
125 |
147 |
Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent. |
|||||||||||||
1933 |
28. s |
27.7 |
28.7 |
24.3 |
21.1 |
20.3 |
19.4 |
19.6 |
19.2 |
20.2 |
22.8 |
27.2 |
23.s |
1934 |
24.4 |
24.1 |
23.8 |
19.6 |
15.4 |
14.0 |
12.9 |
13.3 |
13.0 |
14.8 |
17.1 |
23.7 |
18.o |
1935 |
22.3 |
20.1 |
18.6 |
16.0 |
12.0 |
11.3 |
9.9 |
10.2 |
10.9 |
12.7 |
14.9 |
21.3 |
15.0 |
1936 |
19.o |
18.1 |
16.5 |
13.8 |
10.2 |
9.3 |
8.1 |
8.1 |
8.7 |
10.3 |
12.3 |
17.5 |
12.7 |
1937 |
16.3 |
14.8 |
14.5 |
11.2 |
8.3 |
7.7 |
6.4 |
6.2 |
6.8 |
8.3 |
11.1 |
17.8 |
10.8 |
1938 |
15.6 |
14.5 |
13.0 |
10.7 |
8.4 |
8.5 |
7.2 |
7.2 |
7.5 |
9.0 |
11.2 |
17.8 |
10.9 |
1939 |
14.9 |
13.0 |
11.7 |
9.o |
6.3 |
5.6 |
4.8 |
5.o |
6.3 |
8.o |
10.4 |
15.2 |
9.2 |
1940 |
14.1 |
14.5 |
15.8 |
ll.i |
9.6 |
8.7 |
9.0 |
9.1 |
9.8 |
11.0 |
12.6 |
16.1 |
11.8 |
1941 |
17.1 |
16.4 |
15.1 |
13.1 |
10.6 |
9.3 |
7.8 |
7.6 |
7.3 |
8.2 |
10.o |
13.0 |
11.3 |
1942 |
13.6 |
12.5 |
11.0 |
8.1 |
5.9 |
4.9 |
4.2 |
4.o |
4.3 |
4.8 |
5.9 |
10.3 |
7.5 |
Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1 |
|||||||||||||
1933 |
180,602 |
181,944 |
186,561 |
176,825 |
156,211 |
145,458 |
138,855 |
144,185 151,498 |
164,747 |
170,702 |
171,065 |
164,054 |
|
1934 |
171,540 |
166,348 |
160,345 |
145,588 |
116,257 |
99,628 |
86,253 |
83,042 |
78,918 |
84,811 |
92,016 |
92,881 |
114,802 |
1935 |
93,419 |
89,838 |
83,588 |
75,122 |
61,177 |
51,157 |
42,582 |
41,723 |
41,190 |
47,045 |
54,167 |
57,965 |
61,581 |
1936 |
61,400 |
58,127 |
53,162 |
46,628 |
34,571 |
25,863 |
21,510 |
20,783 |
20,903 |
24,712 |
28,742 |
30,814 |
35,601 |
1937 |
33,509 |
31,280 |
27,750 |
22,247 |
15,840 |
11,429 |
9,800 |
9,577 |
9,782 |
12,411 |
16,169 |
18,765 |
18,213 |
1938 |
22,022 |
22,263 |
20,071 |
16,935 |
13,797 |
11,891 |
10,057 |
9,993 |
10,818 |
13,972 |
18,853 |
23,603 |
16,189 |
1939 |
29,263 |
29,020 |
27,250 |
24,893 |
17,610 |
12,501 |
9,229 |
8,709 |
9,499 |
12,183 |
15,583 |
14,940 |
17,556 |
1940 |
15,552 |
15,184 |
14,332 |
9,872 |
7,876 |
6,935 |
7,902 |
10,361 |
12,243 |
16,122 |
20,562 |
23,469 |
13,367 |
1941 |
30,512 |
34,900 |
33,702 |
30,552 |
24,856 |
20,656 |
16,205 |
14,989 |
13,279 |
12,610 |
14,781 |
19,583 |
22,219 |
1942 |
25,259 |
25,149 |
22,062 |
15,535 |
10,060 |
7,941 |
6,959 |
6,649 |
6,419 |
6,377 |
6,671 |
8,592 |
12,306 |
1 I denna och följande tabeller har för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medilknats
vid statliga och kommunala beredskapsarbeten dä sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock
örst fr. o. m. juli 1940 voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
säsongavsnitt låg under tre månader antalet ansökningar om arbete under
antalet lediga platser vid de offentliga arbetsförmedlingarna, arbetslösheten i
fackföreningarna uppgick till fyra femtedelar av den 1939 redovisade och antalet
i egentlig mening arbetslösa hade reducerats till 3,000.
Till den utomordentligt låga arbetslösheten under högsäsongen bidrogo
givetvis såväl sysselsättningsexpansionen inom industri och byggnadsverksamhet
som även möjligheterna att finna arbete på utomindustriella arbetsområden.
Det kan vara värt att påpeka, att, trots att sysselsättningen inom
byggnadsverksamheten — såsom i det föregående framhållits — under 1942
var ej oväsentligt lägre än 1939, ändock arbetslösheten inom byggnadsfacken
(inklusive byggnadsämnesindustrierna) låg betydligt under nivån vid byggnadshaussens
topp omedelbart före krigsutbrottet, vilket framgår av följande
sammanställning.
Procentuell arbetslöshet vid slutet av september 1939—1942.
Sept. 1939 Sept. 1940 Sept. 1941 Sept. 1942
Byggnadsfacken.................... 10’7 24.3 16.7 8.6
Övriga.............................. 5.2 7.4 5.6 3.6
Samtliga 6.3 9.8 7.3 4.3
Särskilt anmärkningsvärd synes arbetsmarknadssituationen ha varit under
det sista kvartalet 1942, då säsonguppgången i arbetslösheten blev långt svagare
än sedvanligt. Arbetslösheten vid årsskiftet var endast omkring två
tredjedelar av den vid årsskiftet 1939/40, då ännu krigets återverkningar icke
i nämnvärd grad hade gjort sig gällande på den svenska arbetsmarknaden.
Till stor del förklaras detta förhållande av den förut berörda säsongutjämning
inom byggnadsverksamheten, som kom till stånd under föregående höst
och vinter.
II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1942.
I fråga örn arbetsmarknadskommissionens verksamhet under år 1942 har
kommissionen anfört följande.
A. Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingens organisation.
Under år 1940 ställdes den offentliga arbetsförmedlingen tills vidare under
statlig ledning, varvid arbetsmarknadskommissionen blev chefsmyndighet för
arbetsförmedlingen. Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen i
arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsfrågor fungerar sedan dess en länsarbetsnämnd
i varje län, i Stockholm arbetsnämnd, och under dessa nämnder
sortera arbetsförmedlingarna. En närmare redogörelse för de organisatoriska
förändringarna har lämnats i prop. 1941: 285, sid. 2.
Den offentliga arbetsförmedlingen omfattade år 1942 inalles 25 huvudkontor,
152 avdelningskontor, 772 ortsombud och 17 fristående sjömansförmedlingar,
eller tillsammans 966 förmedlingsorgan. Härtill kommo cirka
300 byombud, vilka sorterade under kontor eller ortsombud. (Från och med
år 1943 har ombudsorganisationen reviderats (se sid. 107) och ytterligare ett
30-tal avdelningskontor inrättats.)
Det organisationsarbete, som under 1941 igångsattes för att effektivisera
ungdomsförmedlingen och skapa nya förutsättningar för den mera yrkesväg
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
ledande sidan av verksamheten, fortsattes under år 1942 på olika håll i landet.
Vid årets utgång voro länscentraler för ungdomsförmedling och yrkesvägledning
upprättade i 20 län, och beträffande övriga län voro liknande anordningar
planerade. Lärarförmedlingarnas antal — förut 12 — utökades, så att vid
årets utgång i regel en lärarförmedling (s. k. länscentral) fanns i varje län
och dessutom en huvudcentral i Stockholm.
En särskild arbetsförmedling för flyktingar, direkt underställd arbetsmark- .
nadskommissionen, inrättades under året (se sid. 15).
I avsikt att möjliggöra för länsarbetsnämnderna att bemästra de ständigt
stegrade arbetsuppgifterna förbereddes under året länens indelning i s. k.
kretsar samt en förstärkning av personalorganisationen vid nämndernas centrala
kanslier. För dessa åtgärder redogöres å sid. 107.
Arbetsförmedlingsverksainheten.
Ännu under första delen av år 1942 var den offentliga arbetsförmedlingens
verksamhet liksom under föregående år i huvudsak inriktad på att i görligaste
mån åstadkomma utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden med
brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden med överskott på
arbetskraft. Medan under år 1941 inom vissa delar av arbetsmarknaden funnos
reserver av arbetslösa att tillgå och problemet då närmast gällde att överföra
dessa reserver till bristområdena, förmärktes under år 1942 en tilltagande
svårighet att tillgodose det totala behovet av arbetskraft. Detta sammanhängde
framförallt med de alltjämt växande extraordinära arbetsuppgifterna
för bränsleförsörjningen och det ökade behovet av arbetskraft inom jordbruket,
torvhanteringen och byggnadsverksamheten. Knappheten på kunniga
specialarbetare inom verkstadsindustrin var därjämte fortfarande mycket stor.
Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under
åren 1933—1942 framgår av tab. 5.
Tab. 5. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
åren 1933-1942.1
Hela verksamheten |
därav vid manliga avdelningen |
|||||||
O A r |
Arbets- sökande personer |
Ansök-ningar om |
Lediga platser |
Tillsätta platser |
Arbets- sökande personer |
Ansök-ningar örn |
Lediga platser |
Tillsätta platser |
1933 1934 1935 |
578,503 473,221 395,849 |
1,807,386 1,498,287 1,261,829 |
263,836 312,486 346,040 |
229,027 257,123 266,120 |
473,040 382,660 307,892 |
1,595,938 1,305,443 1,062,130 |
140.542 167,900 175,184 |
134,593 156,299 154,329 |
1936 1 1937 j 1938 |
338,243 326,674 347,451 |
1,053,290 884,013 927,132 |
401,298 472,945 474,096 |
301,414 353,944 360,606 |
241,963 220,848 231,547 |
834,695 648,863 658,633 |
204,467 249,006 236,061 |
174,071 210,310 203,038 |
1 1939 1940 1941 |
378,478 476,349 539,688 |
977,155 1,153,164 1,477,789 |
564,966 634,676 746,200 |
436,080 509,897 609,210 |
255,978 315,114 354,186 |
691,124 784,317 1,001,919 |
293,998 379,958 453,235 |
251,319 315,301 380,491 |
1912 |
614,041 |
1,494,242 |
1,016,878 |
798,152 |
410,835 |
977,547 |
638,315 |
513,528 |
1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas
i tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses
emellertid göra en ansökning om arbete värjo månad, flan inställer sig. Därest flan anvisas
arbete och efter dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad,
räknas lian dock lia gjort förnyad ansökning örn arbete. En och samma arbetssökande
person kan sålunda motsvaras av flera arbetsansökningar under samma år.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Inalles vörö cirka 614,000 personer inskrivna viel de olika förmedlingsorganen,
eller cirka 74,400 flera än 1941. Huvudparten utgjordes av manliga
arbetssökande, eller 410,800; kvinnornas antal belöpte sig till 203,200. Tillsammans
gjorde dessa personer i det allra närmaste IVa miljon ansökningar
örn arbete. De anmälda lediga platserna uppgingo till cirka 1,017,000, av vilka
arbetsförmedlingen kunde tillsätta 798,000. En jämförelse mellan tillsättningsresultaten
under år 1942 och närmast föregående år ger vid handen, att de tillsatta
platsernas antal under det senast tilländalupna året med inemot 189,000
översteg det för år 1941 noterade. I genomsnitt tillsattes 66,500 platser per
månad. I dessa siffror ingå icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten;
förmedlingsresultatet avser alltså uteslutande platstillsättningen på
den öppna marknaden.
Läget på arbetsmarknaden påkallade fortsatta anordningar för åstadkommande
av arbetskraftens rationella fördelning. Det interlokala förmedlingsarbetet,
varmed förstås i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, främjades
genom bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader, varjämte
under vissa förutsättningar särskilda bidrag utbetalades vid överflyttning
av arbetskraft till olika yrkesområden av betydelse för folkförsörjningen
och försvaret. Härigenom kunde i likhet med förut överflyttning av arbetskraft
ske bland annat till betfälten och skogsbruket. Svårigheterna att skaffa
nödig arbetskraft till skogsbruket skärptes under året, varför ökade krav på
interlokala förmedlingsåtgärder inställde sig. Till belysande av samarbetet
mellan arbetsförmedlingsorganen inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande
sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor
och ombud tillsatta platser under åren 1936—1942.
Den interlokala förmedlingen åren 1936—1942.
Å r |
Antal arbetssökande |
därav |
placerade genom |
||
1936 |
6,727 |
3,674 |
1937 |
11,978 |
6,722 |
1938 |
14,020 |
8,380 |
1939 |
19,626 |
12,005 |
1940 |
33,413 |
17,956 |
1941 |
44,097 |
23,052 |
1942 |
68,912 |
36,833 |
I samverkan tillsattes under år 1942 inemot 69,000 platser, varav 56,000
manliga och 13,000 kvinnliga. Dessa siffror innebära en höjning gentemot
föregående år med cirka 60 procent.
Liksom under tidigare år lia de varje'' vecka utsända radiorapporterna och
i samband med dessa lämnade upplysningar varit ett viktigt led i det interlokala
förmedlingsarbetet. I
I likhet med föregående år var det mest framträdande arbetsmarknadsproblemet
att i erforderlig utsträckning anskaffa arbetskraft till skogarna.
Kraven i detta avseende stegrades betydligt på grund av den för avverknings
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.
13
säsongen 1942/43 ökade avverkningsskyldigheten. För tillgodoseende av
arbetskraftsbehovet vidtogos ytterligare åtgärder, för vilka redogöres å sid.
22 ff. Genom vidtagna åtgärder av olika slag möjliggjordes överförande till
skogsbruket från andra yrkesområden av sammanlagt mer än 50,000 man.
Jordbrukets behov av arbetskraft nödvändiggjorde ett flertal åtgärder.
Bland annat voro arbetsblocken föremål för omorganisation och effektivisering.
En närmare redogörelse härför lämnas i det följande (sid. 43). Genom
samarbete mellan arbetsförmedlingar, skolor, hushållningssällskap, ungdomsoch
andra organisationer tillfördes jordbruket frivillig arbetshjälp, och i frivilligt
jordbruksarbete deltogo under 1942 i runt tal 90,000 personer, i stor
utsträckning bestående av skolungdom från städer och samhällen.
Under året pågick en fortsatt omfattande utplacering i frivillig värnpliktsoch
luftbevakningstjänst. Sammanlagt kunde de till arbetsförmedlingarna
knutna rekryteringscentralerna placera 18,600 personer i frivillig luftbevakning,
och 4,600 personer inträdde i frivillig värnpliktstjänst. På grund av
ofullständig redovisning i början av året överensstämmer antalet i tab. 6
under rubriken »frivilliga arbetsuppgifter» ej med nu angivna antal frivilliga
i jordbruk, luftbevakning och militärtjänst.
Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 6.
Tab. 6. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga
arbetsförmedlingsanstalterna åren 1933—1942.
1 r |
Jordbruk |
Skogs- hushåll- ning |
Industri och hantverk |
Sjöfart och fiske |
Handel, |
Husligt arbete |
Diverse- arbete |
Frivilliga arbets- uppgifter |
Summa |
1933 |
37.942 |
13,205 |
21,863 |
18,214 |
28.909 |
66,475 |
42,419 |
229,027 |
|
1934 |
44,077 |
12,317 |
29.961 |
19,039 |
36,515 |
68,962 |
46,252 |
_ |
257,123 |
1935 |
48,416 |
6,650 |
30,316 |
20,313 |
47,102 |
74,419 |
38,904 |
— |
266,120 |
1936 |
48,543 |
12,694 |
34,174 |
22,904 |
57,597 |
82,925 |
42,577 |
_ |
301,414 |
1937 |
48,581 |
14,328 |
38.984 |
26,979 |
70,002 |
89,539 |
65,531 |
— |
353,944 |
1938 |
51,212 |
10,719 |
46,801 |
26,185 |
85,510 |
97,240 |
42,939 |
— |
360,606 |
1939 |
50,284 |
18,266 |
66,262 |
34,987 |
110,846 |
114,009 |
41,426 |
_ |
436,080 |
1940 |
54,767 |
39,636 |
87,998 |
27,357 |
127.265 |
113,890 |
58,984 |
— |
509.897 |
1941 |
72,011 |
52,788 |
117,567 |
22,491 |
160,205 |
125,642 |
58,506 |
— |
609,210 |
1942 |
'' 61,597 |
79,778 |
180,829 |
23,034 |
1 146.649 |
141,877 |
64,442 |
99,946 |
798,152 |
1 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen
räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig
värnpliktstjänstgöring och frivillig luftbevakning, vilka under 1942 redovisats under
rubriken »frivilliga arbetsuppgifter».
Samtliga grupper uppvisade ökat antal tillsatta platser i förhållande till
föregående år (jfr not till tab. 6).
Inom jordbruket tillsattes 51,300 platser för män och 10,300 för kvinnor.
Knappheten på arbetskraft var under 1942 mera kännbar än föregående år.
Skördearbetet krävde arbetskraft i betydligt större omfattning än vanligt dels
på grund av det bättre skörderesultatet och dels på grund av att den försenade
skörden nödvändiggjorde en forcering av arbetet. I det stora hela lyckades
14
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.
man bemästra de lådande svårigheterna genom att, såsom förut nämnts, bland
annat frivillig arbetskraft i stor utsträckning ställde sig till förfogande.
Då det gällde den fast anställda jordbrukspersonalen, förelåg som förut örn
åren brist på ogifta drängar och landsjungfrur, men tillgången på gifta, statanställda
jordbruksarbetare svarade flerstädes mot efterfrågan.
Rekryteringen av arbetskraft till betfälten vållade vissa svårigheter men
kunde det oaktat försiggå på ett i det stora hela tillfredsställande sätt. En
närmare redogörelse för de vidtagna åtgärderna lämnas å sid. 17 ff.
Som arbetssökande inom skogsbruket hade endast anmält sig 19,500 man
(som dock gjort 29,500 ansökningar örn arbete, vilket betyder, att en del hade
två eller flera anställningar under året), under det att de tillsatta platsernas
antal närmade sig 80,000. Härav framgår, att den väsentligt övervägande delen
av arbetsstyrkan fylldes genom överflyttning från andra yrkesområden. Även
torvindustrin hade stort behov av arbetskraft — enligt arbetsmarknadskommissionens
inventeringar omkring 17,000 man för säsongen. Behovet kunde
dock i huvudsak tillgodoses.
Inom industrigruppen, inklusive byggnadsverksamhet, redovisades för de
flesta grenar kraftigt stegrade förmedlingssiffror, och inalles tillsattes 181,000
platser. Emellertid rådde betydande skillnader i sysselsättningen mellan olika
industrigrupper. Sålunda konstaterades fortsatt uppgång inom metallindustrin,
speciellt mekaniska och elektriska verkstäder samt skeppsvarv,
med mindre efterfrågan på arbetskraft för järn- och stålmanufaktur. Inom
verkstadsindustrin förelågo svårigheter att skaffa fullt kunniga yrkesarbetare,
såsom svarvare, verktygsarbetare, finmekaniker och bilmontörer. Gjuteriarbetare
hade ojämn sysselsättning.
Bland konsumtionsvaruindustrierna hade livsmedelsindustrin helt naturligt
sina känningar av de skärpta ransoneringarna på skilda områden, och
sysselsättningen var mindre god än förut för bland annat bageri-, slakteri- och
charkuteriarbetare. Inom textil- och beklädnadsbranschen samt läder-, håroch
gummivaruindustrierna tillämpades i viss omfattning korttidsarbete på
grund av brist på råmaterial, ehuruväl sysselsättningen synes ha varit jämnare
fastän på en lägre nivå under redovisningsåret än under år 1941.
Inom kemisk-tekniska industrin förekommo inga större förändringar i sysselsättningen.
Arbetare vid färg-, olje- och parfymfabriker hade alltjämt starkt
begränsade arbetstillfällen, medan arbetstillgången var mycket god vid sprängämnesfabriken
Inom
exportindustrierna var arbetstillgången fortfarande ogynnsam, ehuru
en viss återhämtning kunde konstateras särskilt vid massafabrikerna. Denna
återhämtning var emellertid betingad av tillverkning av fodercellulosa för inhemsk
förbrukning. Det gynnsamma skördeutfallet medförde, att denna tillverkning
under senare hälften av året minskades till de lägsta kvantiteter,
som avtalen med cellulosafabrikerna medgåvo. Sågverken gåvo sämre sysselsättning
än föregående år, under det att snickeri- och möbelfabriker väl höllö
sin ställning.
Inom byggnadsindustrin fortsatte den förbättring, som kunnat konstateras
15
Kungl. Marits proposition nr 283.
redan hösten 1941. Arbetsförmedlingstvång infördes för byggnadsverksamheten
(se sid. 34), varigenom densamma förhindrades att svälla ut alltför
mycket. Den ökade livligheten inom byggnadsfacken medförde stegrad arbetstillgång
inom byggnadsämnesindustrierna. Särskilt efterfrågades tegelbruks-,
cement- och kalkbruksarbetare, och en viss brist på dylik arbetskraft gjorde
sig här och var gällande.
Sjöfarten var liksom tidigare starkt begränsad till följd av handelsavspärrningen,
och de ökade riskerna för krigsförlisning medförde tätare avmönstringar
än vanligt.
Inom det husliga arhetsområdet var bristen på kvalificerade hembiträden
konstant. I allt större utsträckning måste tillfällig hemhjälp anlitas i stället
för de fast anställda hembiträdena. Icke mindre än 94,300 platser tillsattes
inom hemhjälpsgrupperna under det att siffran för hembiträdesgruppen endast
uppgick till 35,500 eller mindre än hälften av det anmälda behovet.
Inom ungdomsförmedlingen inskrevos under året 44,858 pojkar och 44,172
flickor (under 18 år), inklusive ungdomsberedskapen. Även student- och
lär arförmedlingarnas verksamhet kännetecknades av en icke obetydlig utveckling.
Antalet tillsatta platser uppgick till cirka 6,400. Särskilt var bristen på
manliga folkskollärare framträdande, närmast till följd av inkallelser till beredskapst
jänst, och folkskollärarinnornas antal räckte mångenstädes icke till
att fylla vakanserna, varför småskollärarinnor, pensionerade lärare och studenter
måste anlitas som vikarier.
På grund av förhållandena i Norge hade strömmen av norska flyktingar
redan under år 1941 tagit en sådan omfattning, att arbetsmarknadskommissionen
inrättat en särskild flyktingförmedling i Öreryd, sorterande under länsarbetsnämnden
i Jönköping. Genom detta kontor placerades linder sista
halvåret 1941 1,201 flyktingar i arbete. Då flyktingströmmen under år 1942
ökade, fann arbetsmarknadskommissionen nödvändigt att organisera en särskild
arbetsförmedling för norska flyktingar med ett centralkontor i Stockholm
och lokalkontor inom vart och ett av de särskilda viseringsområden, vari
landet indelades av socialstyrelsen. Flyktingförmedlingens främsta uppgift
har varit att anskaffa arbete åt flyktingarna, men därutöver har man även haft
till uppgift att ordna med frågor rörande utrustning, arbetsvisering och dylikt.
Under år 1942 utplacerades genom flyktingförmedlingen 6,851 personer i
arbete. Av dessa erhöllo 837 arbete inom jordbruk och 4,587 inom skogsbruk;
återstoden eller 1,427 platser fördelade sig inom andra områden av
näringslivet. Sammanlagt voro under senare delen av året cirka 5,000 norska
flyktingar i arbete i de svenska skogarna.
Flyktingförmedlingens centralkontor i Stockholm har vidare haft att planlägga
omflyttning av större grupper arbetare mellan olika arbetsområden.
Den har även haft i uppdrag att speciellt omhänderlia utplaceringen av den
norska ungdomen i läger och kurser och exempelvis även fått taga befattning
med utplacering av de norska studenterna i skogs- och jordbruk under
ferierna. Genom centralkontoret handlades under året 8,411 ärenden angående
passvisering.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens
överinseende. Arbetslöshetsförsäkringen utnyttjar emellertid den
offentliga arbetsförmedlingen som kontrollorgan. Härigenom bliva de försäkrade,
som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering på arbetsmarknaden,
när behov av arbetskraft uppkomma inom för dem lämpligt arbetsområde.
Kommissionen lämnar här en inom socialstyrelsen upprättad förteckning
över de 27 erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion den 1 januari
1943.
Kassa |
Erkand |
Medlems- antal |
|
Beklädnadsarbetarnas.................................... |
2/i |
1935 |
27,900 |
Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas |
Va |
1935 |
3,800 |
Stenindustriarbetarnas .................................. |
23/a |
1935 |
4,200 |
Handelsanställdas m. fl................................. |
V* |
1935 |
39,500 |
Sko- och läderarbetarnas................................ |
Vt |
1935 |
12,600 |
Träindustriarbetarnas.................................... |
Vi |
1936 |
29,400 |
Musikernas................................................ |
21/i |
1936 |
4,100 |
Lantarbetarnas .......................................... |
31/t |
1936 |
41,000 |
Frisörernas................................................ |
Vio |
1936 |
3,000 |
Livsmedelsarbetarnas.................................... |
Vi |
1937 |
29,500 |
Textilarbetarnas.......................................... |
Vio |
1937 |
39,000 |
Gjuteriarbetarnas ........................................ |
7i |
1938 |
9,000 |
Gruvindustriarbetarnas.................................. |
Vi |
1938 |
9,700 |
Handelstjänstemännens.................................. |
7i |
1940 |
5,600 |
De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl........... |
7i |
1941 |
14,100 |
Bleck- och plåtslagarnas................................ |
V 4 |
1941 |
2,600 |
Försvarsverkens civila personals ...................... |
Vio |
1941 |
16,100 |
Bryggeriarbetarnas ...................................... |
7i |
1942 |
6,500 |
Transportarbetarnas .................................... |
Vi |
1942 |
3,400 |
Metallindustriarbetarnas ................................ |
Ve |
1942 |
179,600 |
Bokbinderiarbetarnas.................................... |
Vt |
1942 |
8,300 |
Hotell-, kafé- och restauranganställdas................ |
Vt |
1942 |
17,100 |
Handelsresandenas ...................................... |
7* |
1942 |
300 |
Industritjänstemännens.................................. |
79 |
1942 |
23,900 |
Arbetsledarnas............................................ |
7»i |
1942 |
12,500 |
Grov- och fabriksarbetarnas ............................ |
7i |
1943 |
76,000 |
Elektrikernas ............................................ |
7i |
1943 |
10,000 |
Summa 628,700 |
B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende åv vissa näringsgrenars
arbetskraftsbehov.
Då den rådande bristen på arbetskraft inom viktiga arbetsområden icke kunde
helt avhjälpas genom de åtgärder, som hittills tillämpats, främst ekonomiska
förmåner särskilt i kombination med utbildning och avsedda att stimulera
till övergång från ett yrke till ett annat, bringades vissa bestämmelser i
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
17
lagen om tjänsteplikt i tillämpning. Sålunda infördes genom kungörelser den
29 maj 1942 (nr 267) arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen m. m. och
den 19 juni 1942 (nr 563) arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet
m. m. Genom kungörelse den 13 november 1942 (nr 878) stadgades skyldighet
för varje svensk man, som är född 1923, att i enlighet med de föreskrifter,
som arbetsmarknadskommissionen utfärdar, antaga och utföra arbete i skogsbruk
eller torvhantering. Bestämmelser utfärdades samtidigt örn att tjänsteplikten
kunde få fullgöras i förväg efter frivillig anmälan.
I det följande lämnas redogörelser för de särskilda åtgärder, som vidtogos
inom jordbruket, skogsbruket, torvindustrin och byggnadsindustrin, antingen
fristående från eller i samband med tillämpning av tjänstepliktslagen, samt för
vissa åtgärder avseende verkstadsindustrin.
Jordbruket.
Under år 1942 uppstod bland annat på grund av den försenade skörden
ett ovanligt stort behov av extra arbetskraft till jordbruket. Genom arbetsmarknadsorganen
bedrevs därför i samarbete med Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté,
Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst och Sveriges ungdomsberedskap
med pressens bistånd en kraftig propaganda för frivilliga
arbetsinsatser inom jordbruket. Appellerna hörsammandes också av stora
skaror, framför allt skolungdom, vilken ägnade sin lediga tid åt jordbruksarbete
antingen på arbetsläger, i tjänst hos enskilda jordbrukare eller i mera
tillfälligt arbete. Genom cirkulär den 22 maj och 19 juni medgav Kungl.
Majit under vissa villkor skolungdom ledighet för lantbruksarbete m. m. i två
veckor under vårterminnen och tre veckor under höstterminen 1942. Över
500 statsunderstödda arbetsläger anordnades med över 12,000 deltagare, varjämte
9,000 personer arbetade en längre tid på enskilda gårdar. Av arbetslägren
anordnades 200 av länsarbetsnämnderna. Genom länsarbetsnämndernas
försorg placerades dessutom i intimt samarbete med pressen, delvis på initiativ
från vissa pressorgan, 10,000-tals personer i mera tillfälligt jordbruksarbete.
Ungdomsberedskapens arbetslag, vilka registrerades på länsarbetsnämnderna,
kommo även till användning.
Den stränga vintern 1941/42 och den därav följande allmänna förseningen
av jordbruket hade stora återverkningar även på betodlingen. Såväl sådden
som gallringen och upptagningen blevo försenade.
Vårens b et g allrings ar bete.
I sydsvenska betdistriktet, omfattande Skåne, Blekinge och södra Halland,
var behovet av extra arbetskraft 3,650 man. Detta behov kunde så småningom
utan större svårigheter tillgodoses, trots att tillströmningen från de
ordinarie rekryteringsområdena för betskötare (norra Skåne, Småland och Blekinge)
ej blev större än 400 man. Genom energisk propaganda kunde ett
oväntat stort arbetskraftstillskott erhållas inom själva odlingsområdet, eller
sammanlagt 1,250 man. I vårens betskötsel deltogo även 180 man från Norrland,
Stockholm och Mellansverige på de skånska fälten.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. iwo 43 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Olika frivilliga organisationer gjorde en god insats vid betgallringen. Omkring
450 skolbarn från städerna deltogo i arbetet under den tvåveckorsledighet,
som bereddes dem enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 22 maj 1942. Genom
Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté fingo betfälten ett tillskott av 250
kvinnor. Ett 40-tal studenter från Lund och en del semesterledig personal
togo också betarbete. Den frivilliga arbetskraftens insats organiserades vidare
som lägerverksamhet.
Omkring 1,000 inkallade betskötare hempermitterades för betarbete på
hemställan av kommissionen. Dessutom kunde ett 60-tal man ur beredskapsförband
utnyttjas för betarbete i närheten av förläggningarna.
Genom de åtgärder utöver hempermittering m. m. av militär personal, som
vidtogos för att ur olika arbetskraftsreservoarer få tillräckligt med folk till betfälten,
kunde arbetsförmedlingarna i det sydsvenska betdistriktet anvisa i runt
tal 2,650 man till arbete med gallringen.
I Linköpingsdistriktet förelåg till betgallringen ett till arbetsförmedlingen
anmält behov av extra arbetskraft örn 590 man. Vana betskötare, mest smålänningar,
kunde anskaffas till ett antal av 415, och 5 arbetsläger med tillsammans
75 skolungdomar sysselsattes med gallring, varjämte landsbygdens
skolbarn klassvis deltogo i arbetet i sin hemort. Frivilliga i kvälls- och söndagsarbete
gjorde också sin insats. Slutligen förekom även här hempermittering
av vana betskötare.
På Gotland var behovet av extra arbetskraft till betgallringen 200 man.
Endast 25 vana betskötare stodo till buds, och det övriga arbetskraftsbehovet
måste täckas med frivilliga, mest skolungdom, i arbetsläger. Den sammanlagda
styrkan av dessa var omkring 150 man. Genom de säregna väderleksförhållandena
under sommaren 1942 förlängdes tiden för betgallringen på
Gotland, vilket gjorde, att arbetet trots den bristande tillgången på arbetskraft
kunde genomföras. Hempermittering av vana betskötare förekom även.
I Skövdedistriktet hade till betgallringen anmälts behov av 223 man extra
arbetskraft. Tillgången på vana betskötare var 117. Ett arbetsläger med 23
pojkar sysselsattes med betgallring. Omkring 120 skolbarn deltogo i hemorten
i arbetet, varjämte arbetslag från städerna gjorde tillfälliga arbetsinsatser,
dock i mindre utsträckning. Hempermittering för betarbete utverkades
för 40 man. Det slutliga restbehovet tillfredsställdes genom överflyttning
av den vana arbetskraften från gårdar, där arbetet avslutats.
Höstens betupptagmng.
Upptagningsarbetet präglades av skördeperiodens allmänna försening. Stora
delar av jordbrukets arbetskraft voro ännu bundna vid arbetsmoment, som
under normala förhållanden bruka vara avslutade vid betupptagningens
början. Med hänsyn till nämnda förhållanden och betornas sena mognad ansågo
Sveriges Betodlares Centralförening och Svenska Sockerfabriks A.-B.
det nödvändigt att betkampanjen påbörjades ännu senare än föregående år
eller omkring den 10 oktober. Då detta ansågs ofrånkomligt, kunde någon
invändning häremot ej resas av arbetsmarknadsmyndigheterna, som måste
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 19
nöja sig med att konstatera, att i så fall en motsvarande förskjutning i tiden
för betkampanjens avslutande bleve oundviklig.
Länsarbetsnämnden i Malmöhus län, som fungerade som centralorgan för
arbetskraftsanskaffningen i det sydsvenska betdistriktet, beräknade behovet
av extra arbetskraft vid betkampanjens början till 4,000 man. Betodlarna hade
uppmanats att inkomma med anmälningar örn sitt arbetskraftsbehov till arbetsförmedlingarna
senast den 25 september. Arbetsmarknadsläget erbjöd knappast
några arbetskraftsreserver, som kunde beräknas vara tillgängliga för betupptagning.
Någon arbetslöshet fanns praktiskt taget ej, och det var knappt
örn arbetskraft till skilda områden.
Följande tablå visar det anmälda restbehovet av arbetskraft jämte antalet
anvisade betupptagare vecka för vecka under betkampanjen.
Datum |
Re stb ehov |
Anyisad arbetskraft för yeekan hela antalet |
|
19/9............. |
......... 706 |
45 |
45 |
25/9............. |
......... 1,405 |
81 |
126 |
3/l0............. |
......... 2,318 |
198 |
324 |
9 10............. |
......... 1,905 |
436 |
760 |
I6/io ........... |
......... 1,520 |
677 |
1,437 |
33/l0 ........... |
......... 1,410 |
895 |
2,332 |
30/l0 ........... |
......... 1,175 |
613 |
2,945 |
7n............. |
......... 614 |
1,062 |
4,007 |
13/n ........... |
......... 480 |
393 |
4,400 |
so/ii ........... |
......... 232 |
371 |
4,771 |
37 n ........... |
......... 25 |
232 |
5,003 |
Dessutom anvisades under december 78 man till betfälten.
I nyss angivna summa, 5,003, ingå 408 man, som visserligen hempermitterats
från militärtjänst men som av olika anledningar anvisats arbete genom
arbetsförmedlingen. Åtgärderna för att uppbringa arbetskraft voro av många
slag. Genom energisk ackvisition och propaganda kunde inom odlingsdistriktet
och de gängse rekryteringsområdena, Småland, norra Skåne och Blekinge,
anskaffas 2,737 man. Sammanlagt 1,807 man från mellersta och norra Sverige
deltogo i betupptagningen. Därav voro 825 medlemmar i JUF och SLU,
vilka organisationer bedrevo en propagandakampanj bland sina medlemmar
för en tids arbete. Övervägande delen av den långväga arbetskraften var
ovan vid betupptagning. Den genomsnittliga arbetstiden för SLU:s och JUF:s
medlemmar var tre veckor.
Som en reservåtgärd bildades riksarbetslag vid en del större industrier i
Malmöhus län. Sammanlagt 129 man riksarbetare hänvisades under kampanjen
till betfälten.
Då betupptagningen är föga lämpad för frivilliga i söndags- och semesterarbete,
kunde nämndvärda resultat ej ernås på den vägen; 120 elever vid
Svalövs lantmanna- och folkhögskola ställde sig dock till förfogande för en
veckas arbete i betfälten.
På särskilda kort hade registrerats sammanlagt 4,539 betodlare, upptagare
och körare, som voro värnpliktiga. De inkallade av dessa hempermitterades;
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 283.
de övriga fingo anstånd med eventuell inkallelse. Under oktober ställdes
dessutom under vissa dagar 225 man militär till förfogande för betupptagning
1 närheten av förläggningarna.
Vid månadsskiftet oktober—november hade till sockerfabrikerna inlevererats
omkring 50 procent av betskörden. Alltjämt förelåg ett icke täckt behov
av 1,175 man. Då tillströmningen av arbetskraft avtog, anhöll kommissionen
på framställning av länsarbetsnämnden i Malmö, att militär måtte hempermitteras
för att deltaga i betupptagningen. Den 29 oktober medgavs hempermittering
för en styrka av sammanlagt högst 600 man, vilka på frivillig väg
skulle uttagas till betarbete; 423 man anmälde sig och utplacerades den
2 och 3 november. Deras hempermittering gällde 14 dagar, enär de efter
denna tid skulle återvända till sina förband, som då övergingo till fältdepåer,
vilket innebar, att flertalet av de värnpliktiga kunde återtaga sina civila
sysselsättningar. Yid utgången av nämnda 14-dagarsperiod ersattes dessa hempermitterade
värnpliktiga med 300 man ur 1941 års klass, vilka under erforderlig
tid utbeordrades till betupptagning.
Omflyttningen av arbetskraft från de gårdar, där arbetet slutförts, blev av
mindre omfattning än man väntat. Dock beräknas det, att 700 man på detta
sätt omflyttades genom arbetsförmedlingarna. Med hänsyn till den långt framskridna
årstiden var arbetsstyrkan ännu för liten, och den 23 november ställdes
ytterligare 400 man militär till förfogande till 1 december. Arbetet avbröts
emellertid efter ett par dagar av snöfall och frost; 200 tunnland betor och
andra rotfrukter stodo ännu i jorden vid denna tidpunkt.
För att arbetskraft skulle finnas i beredskap för upptagning av denna areal,
beslöts den 5 december, att 400 man från första militärområdet under högst
6 dagar skulle få arbeta med upptagningen. Töväder inträffade den 9 december,
varpå styrkan omedelbart utplacerades. En del av arealen kvarstod dock så
sent som mellan jul och nyår, då det sista restbehovet täcktes genom tillförsel
från annat håll av arbetskraft, uppgående till 75 man.
För att underlätta kosthållet för betarbetarna anordnades genom länsarbetsnämndens
försorg gemensamma hushåll under en kockas ledning. Denna
verksamhet började redan under betgallringen på våren, och under höstens
betupptagning steg hushållens antal till 90 stycken, gällande 130 gårdar.
Bestämmelserna om resekostnader voro de under föregående år gällande.
För van arbetskraft från odlingsområdet och Kronobergs län betalade arbetsgivaren
resekostnaderna. För ovan arbetskraft från samma område bekostade
arbetsförmedlingen resan till arbetsplatsen och arbetsgivaren från arbetsplatsen.
För arbetskraft från orter, belägna utanför nyss nämnda områden,
bekostade arbetsförmedlingen resan såväl till som från arbetsplatsen med
undantag för 10 kronor per återresa, som betalades av arbetsgivaren.
Av efterföljande tabell framgår den till betupptagningen i det sydsvenska
odlings distriktet anskaffade arbetskraften, fördelad på olika kategorier.
Kungl. Maj:ls proposition nr 283.
21
Från odlingsdistriktet samt norra Skåne,
Blekinge och Kronobergs län
Från Mellansverige och Norrland ........
SLU:s och JUF:s medlemmar ............
Riksarbetslag............................
På uppgiftskort hempermitterade betarbetare
och körare
Hempermitterad militär ................
Kommenderad militär ur beredskapsförband -
Summa
2,737 i huvudsak van arbetskraft.
982 i huvudsak ovan arbetskraft.
825 i huvudsak ovan arbetskraft
med genomsnittlig arbetstid
på betfälten av 3 veckor.
129 från Malmö, Lund, Landskrona,
Hälsingborg, Svedala, Ängelholm.
932 ytterligare 3,607 uppförda på
uppgiftskort Ängö anstånd
med eventuell inkallelse.
423 under tiden 1 —16 november.
1,418 därav 318 föreden 6 november,
vilka arbetade på gårdar intill
förläggningarna under 3—5
dagar; 300 under 14 dagar,
400 under 3 dagar, 400
under 6 dagar.
7,446 man.
I Linko pings distrikt et fanns ett anmält behov av extra arbetskraft till betupptagningen
om 670 man. Härtill svarade en tillgång på 405 vana betupptagare,
huvudsakligen smålänningar. Bristen motsvarade arbetskraftsbehovet
till omkring 20 procent av länets hela sockerbetsareal. Under kampanjen anvisades
sammanlagt 360 vid betupptagning ovana personer arbete i betfälten.
200 av dem kunde inkvarteras i respektive gårdar, medan 160 voro förlagda
i läger. Av den förra kategorien voro 45 SLU-medlemmar, 25 militärer och
130 arbetskraft från den öppna arbetsmarknaden. De i läger förlagda arbetade
under 14 dagar och utgjordes av 140 militärer och 20 industriarbetare.
Dessutom utfördes som söndagsarbete 625 dagsverken av militärer och 700
av civila.
På Gotland rekvirerade betodlarna under tiden september—december 1942
485 betupptagare. Arbetsförmedlingarna kunde under kampanjen anvisa 81
vana betarbetare, vartill kommo 250 SLU-medlemmar från fastlandet. Militär
utförde 2,850 dagsverken i betfälten. På grund av dålig väderlek under upptagningen
försenades skörden, varför större arbetsstyrka än vanligt erfordrades
mot slutet av kampanjen.
T Skövdedistriktet rekvirerade betodlarna till upptagningen 213 man. 142
kunde anvisas av arbetsförmedlingen, varav 24 från det egna länet, 101 från
Kronobergs län och 17 från det övriga landet. 32 militärer blevo hempermitterade
för att deltaga i betupptagningen, 150 på uppgiftskort registrerade
fingo därutöver anstånd med eventuell inkallelse. En viss insats gjordes även
av frivillig arbetskraft.
Även örn betydande svårigheter förelågo att på ett tillfredsställande sätt
lösa sockerbetsproblemet under år 1942, utvisar dock det statistiska materialet,
att genom de vidtagna åtgärderna av olika slag betkampanjen i stort sett
gick i lås.
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
22
Skogsbruket.
Liksom under föregående år framstod skogsbrukets arbetskraftsbehov som
ett av de mest svårlösta arbetsmarknadsproblemen. Skogsägarnas krav på
arbetskraft voro hela året synnerligen stora, och de åtgärder, som vidtogos,
fingo under 1942 större omfattning än under år 1941, varjämte de kompletterades
med andra metoder att tillföra skogsbruket arbetskraft.
De åtgärder, som vidtogos under 1941, och de förmåner, som utgingo till
och med den 14 juni 1942, framgå av prop. 1942: 344, sid. 17.
För att stimulera den ovana arbetskraften att tvärstanna i skogsarbete
längre tid utfärdade arbetsmarknadskommissionen följande bestämmelser att
gälla från och med den 15 juni 1942.
Arbetssökande person, som efter anvisning av offentlig arbetsförmedling
antager arbete inom av kommissionen särskilt angivet arbetsområde (för närvarande
skogsarbete), må, därest han icke under de senaste åren haft årligen
återkommande sysselsättning inom här avsett arbetsområde, komma i åtnjutande
av — förutom avtalsenlig lön för utfört arbete — i det följande angivna
kontanta bidrag.
1. Förflyttningsbidrag. Arbetare, som är bosatt i stad eller större industrisamhälle
och som antager arbete utom hemorten, äger efter vederbörande länsarbetsnämnds
närmare bestämmande erhålla ett förflyttningsbidrag av kronor
1: 50 per dag.
Förflyttningsbidrag utgår för arbetsdagar och mellanliggande sön- och helgdagar
samt för sön- eller helgdag, som inträffar omedelbart efter arbetets
upphörande, under en tid av högst 180 dagar, dock ej för kortare tid än 10
dagar. Därest arbetet utan arbetarens eget förvållande upphör inom 10 dagar,
må dock förflyttningsbidrag utgå även för kortare tid.
2. Utbildningsbidrag. Arbetare, som antager skogsarbete på den ort, där
han är bosatt och som tidigare icke haft sysselsättning inom skogsbruket i
sådan utsträckning, att han kan anses äga erforderlig yrkesvana, må komma
i åtnjutande av utbildningsbidrag enligt denna tariff:
för l:a t. o. m. 60:e arbetsdagen 1 krona 50 öre per dag
» 61:a » 120:e » 1 » per dag.
Utbildningsbidrag utgår endast för arbetsdagar. Efter 120 arbetsdagar utgår
ej utbildningsbidrag.
3. Familjetillägg och, i förekommande fall, hyresbidrag utgå med förut
gällande belopp till den, som åtnjuter förflyttningsbidrag.
Nu angivna åtgärder tillförde skogsbruket ett icke oväsentligt antal arbetare.
Antalet till kommissionen rapporterade f. d. arbetslösa ovana skogsarbetare,
som åtnjöto hiding, vid slutet av varje månad framgår av följande
tablå. ,
Månad |
Antal man |
Månad |
Antal man |
Januari............. |
........... 7,200 |
Juli.................. |
.......... 2,157 |
Februari ........... |
........... 7,110 |
Augusti.............. |
.......... 3,124 |
Mars ............... |
........... 6,068 |
September .......... |
.......... 4,878 |
April ............... |
........... 3,432 |
Oktober ............ |
.......... 8,091 |
Maj................. |
........... 1,582 |
November .......... |
.......... 11,797 |
Juni ............... |
........... 1,507 |
December............ |
.......... 13,339 |
Kungl. Majlis proposition nr 283.
23
Överflyttningen av arbetskraft omfattade fram till juli månad 1942 endast
sådan arbetskraft, som av olika anledningar var utan sysselsättning, bland
annat ett antal norska flyktingar. Det visade sig emellertid, att tillströmningen
av arbetskraft till skogsbruket ej motsvarade skogsägarnas krav. Den
5 juni och den 22 juli 1942 riktade arbetsmarknadskommissionen därför genom
en cirkulärskrivelse en vädjan till sammanlagt 465 industriföretag, sysselsättande
vartdera minst 100 arbetare och sammanlagt 150,000 man, att tillfälligt
permittera omkring 10 procent av den anställda arbetsstyrkan för skogsarbete.
De permitterade arbetarna skulle bilda s. k. riksarbetslag och sysselsättas i
skogsarbete under en tid av 2 å 3 månader. Samma vädjan riktades den 25
augusti till 92 drätselkammare eller motsvarande kommunala organ och den
15 september till 4,134 industriföretag med sammanlagt omkring 450,000
arbetare.
Riksarbetslagen rekryterades i första hand från sågverks- och massaindustriema
samt från järnindustrin och vissa av de större företagen inom skeppsvarvs-
och mekaniska industrierna. Dessutom deltogo omkring 800 kommunalanställda
samt ett mindre antal byggnadsarbetare såsom låsarbetare i skogsarbete.
Riksarbetarna, vilka permitterades från sin arbetsanställning med garanti
för återanställning, erhöllo viss kompensation för minskad arbetsförtjänst
genom att de, utöver ovan angivna förmåner, fingo uppbära extra förflyttningsbidrag
med 2 kronor 50 öre per dag för arbetare från Stockholm och Göteborg
och 2 kronor från övriga delar av landet.
Genom systemet med riksarbetslag tillfördes skogsbruket arbetskraft enligt
följande tablå, som avser antalet riksarbetare vid varje månads utgång. I
Månad |
Antal man |
Juli.................. |
.......... 2,977 |
Augusti.............. |
.......... 3,636 |
September .......... |
.......... 4,436 |
Oktober ............ |
.......... 5,572 |
November .......... |
.......... 6,007 |
December............ |
.......... 6,481 |
I systemet ingick att byggnads- och kommunalarbetare skulle erhålla riksarbetares
förmåner endast under den egentliga arbetssäsongen. Från dessa
kategorier uppsattes sålunda ej riksarbetslag efter den 13 november respektive
1 december. På grund av planerade omfattande driftsnedläggelser inom sågverks-
och massaindustrierna samt pappersbruken beslöt kommissionen i slutet
av året, att extra förflyttningsbidrag tills vidare endast undantagsvis skulle
utgå till massa-, sågverks- och pappersbruksarbetare.
För att möjliggöra emottagande! av ovan arbetskraft i större skala ställde
arbetsmarknadskommissionen liksom tidigare baracker med uppvärmningsanordningar
samt säng- och köksutrustning till förfogande för skogsägare, på
vilkas marker för ovan arbetskraft lämpliga huggningstrakter funnos tillgängliga
men inkvarteringssvårigheter förelågo. För sådan utlåning tillämpades
följande villkor.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Brandförsäkring av barack bekostades av vederbörande skogsägare.
Avverkare med en produktionsplikt överstigande 3,000 lm8 skulle bekosta
transport från närmaste järnvägsstation och uppsättning av kojan samt efter
arbetenas avslutande antingen bekosta nedtagning och återtransport till närmaste
järnvägsstation eller ock inlösa kojan till av kommissionen fastställt
pris.
Till skogsägare med en produktionsplikt av lägst 1,500 och högst 3,000 lm3
ställde kommissionen barack till förfogande mot att arbetsgivaren bekostade
uppmontering och efter arbetets avslutande nedmontering av baracken.
Skogsägare med produktionsplikt understigande 1,500 lm3 kunde icke för
egen del erhålla barack på angivna villkor. Däremot kunde två eller flera
skogsägare, örn deras samlade produktionsplikt översteg 1,500 lm3 och avverkningstrakternas
beskaffenhet samt läge i förhållande till varandra voro
lämpliga härför, erhålla barack för gemensamt bruk.
På detta sätt har arbetsmarknadskommissionen sammanlagt till och med
december månad 1942 ställt i runt tal 1,200 baracker till skogsägarnas förfogande.
Den ovana arbetskraften stod, i den mån densamma var förlagd i förläggningar
med gemensam mathållning (s. k. huggarkurser), under ledning
av instruktör, som bland annat hade att meddela undervisning i avverkningsteknik
och verktygsvård samt att i övrigt bistå arbetarna. Som instruktörer
fungerade vana skogsarbetare. För mathållningen svarade en av länsarbetsnämnden
utsedd kocka (kock), till vilkens avlöning kommissionen bidrog med
60 kronor per månad och arbetarna med 25 å 30 öre per man och dag.
Antalet sådana förläggningar uppgick under år 1942 till 1,606 med 22,590
deltagare, som längre eller kortare tid deltogo i arbetet.
För att tillgodose den ovana skogsarbetskraftens behov av fritidssysselsättning
överenskom kommissionen med ABF örn utsändande av vandringsbibliotek.
Därvid bekostade kommissionen vissa med distributionen förbundna
utgifter samt bidrog till nyanskaffning av bibliotek med 50 procent av kostnaden.
För sådan nyanskaffning och för vissa andra kostnader anvisades 10,000
kronor. Den andra hälften av kostnaden gäldades av landsorganisationen och
kooperativa förbundet.
Utbildning av instruktörer anordnades i ett flertal län. Denna utbildning
omfattade i regel en utbildningstid av sex dagar, varvid i huvudsak följande
kursplan följdes.
Verktygsvård.............................................................. 18 tim.
Avverknings- och instruktionsteknik jämte förebyggande av olycksfall
(i samband med tillämpningsövning i skogen) ...................... 4^2 »
Rapportering m. m....................................................... 8 >
Förebyggande åtgärder beträffande olycksfall (teori).................... 4 »
Kocklagsekonomi och ransoneringsfrågor................................ 2 »
Första hjälpen vid olycksfall............................................ 4V2 »
Orientering i skogsbrukets avtalsfrågor ................................ 1 »
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 383.
Undervisning i verktygsvård lämnades av högt kvalificerad specialist, varjämte
skogs- och flottledsinspektören biträdde vid undervisning angående förebyggande
av olycksfall. Första hjälpen vid olycksfall demonstrerades antingen
av en sjuksköterska från Röda Korset eller av sjukvårdspersonal från
militärt förband.
I samverkan med Föreningen Skogsarbeten utgav kommissionen en broschyr
i avverkningsteknik och verktygsvård samt i samverkan med Värmlands skogsarbetsstudier
en vägledning för kosthållet i skogen.
Under år 1942 anordnades 20 kurser för instruktörer med tillsammans cirka
400 deltagare.
För att tillgodose behovet av kockor anordnades i samarbete med skogsoch
flottledsinspektören utbildningshurser för kockor. Dessa kurser pågingo
under 15 dagar och omfattade praktisk och teoretisk undervisning i för skogsarbetarhushåll
särskilt anpassat hushållsarbete samt sjuk- och olycksfallsvård.
Undervisningen leddes i regel av en lanthushållslärarinna eller annan av
skogs- och flottledsinspektören godkänd person.
Under år 1942 anordnades av länsarbetsnämnderna 54 sådana kurser med
tillsammans omkring 800 elever, vilka sedan till största delen tagit anställning
vid av nämnderna anordnade huggarkurser. Under år 1942 antog dessutom
ett stort antal kvinnor utan särskild kursutbildning arbete som kockor.
Den 12 december 1941 medgav Kungl. Majit, att riksförsäkringsanstalten
finge tillsätta en konsulent för skogskockorna, vilken konsulent skulle avlönas
ur arbetsmarknadsanslaget. Då det visade sig nödvändigt att utöka denna
verksamhet, medgav Kungl. Majit efter framställning från riksförsäkringsanstalten
genom brev den 31 juli 1942 och 30 oktober 1942, att ytterligare 4
konsulenter finge anställas, vilka samtliga avlönas med medel ur arbetsmarknadsanslaget.
De under år 1941 påbörjade månatliga inventeringarna av skogsbrukets
arbetskraft fortsattes under 1942, närmast med hänsyn till att det för bränsleförsörjningen
var önskvärt att kunna följa utvecklingen på skogsarbetsmarknaden
Månad 1942 |
Antal rapporterande avverkare |
Antal sysselsatta arbetare |
Ytterligare arbetskrafts- behov |
därav arbetskraft, |
Januari .............. |
14,094 |
109,281 |
14,580 |
10,958 |
Februari.............. |
12,427 |
105,463 |
14,801 |
11,857 |
Mars.................. |
9,370 |
89.646 |
13,580 |
10,978 |
April.................. |
7,299 |
45,569 |
25,137 |
17,939 |
Maj .................. |
5,099 |
29,018 |
32,789 |
27,624 |
Juni.................. |
5.286 |
32,892 |
36,413 |
31,782 1 |
Juli .................. |
4,840 |
30,150 |
38,985 |
32.486 i |
Augusti .............. |
5,045 |
36,743 |
35,041 |
29,703 |
September ............ |
5,774 |
40.765 |
36,209 |
29,368 |
Oktober ............. |
7,743 |
52,389 |
40,566 |
27,397 |
November ............ |
9,304 |
73,373 |
36,920 |
23,260 i |
December ............ |
9,672 |
86,870 |
38,392 |
22,511 |
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
även i fråga om de skogsarbetare, som icke tagit anställning genom den offentliga
arbetsförmedlingen.
Skyldig att lämna uppgift till dessa inventeringar är (kungl, kungörelse den
19 juli 1941, nr 668) envar, som bedriver skogsavverkning med biträde av särskild
för ändamålet anställd arbetskraft. Uppgifter skola lämnas dels örn det
antal arbetare, som sysselsattes vid inventeringstillfället, dels örn det ytterligare
behovet av arbetskraft. Resultatet av inventeringarna framgår av
å sid. 25 införd tablå, vars uppgifter hänföra sig till utgången av varje månad.
Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1941 och 1942
framgår av efterföljande tablå.
Månad |
Lediga platser |
Tillsätta platser |
därav med sökande |
|||
1941 |
1942 |
1941 |
1942 |
1941 |
1942 |
|
Januari.............. |
9,512 |
14,693 |
5,544 |
9,830 |
1,876 |
6,402 |
Februari ............ |
7,635 |
10,327 |
4,405 |
5,909 |
1,672 |
3,387 |
Mars ................ |
5,346 |
9,736 |
2,976 |
4,174 |
740 |
2,240 |
April ................ |
4.474 |
9,440 |
1,712 |
3,090 |
_ |
1,097 |
Maj.................. |
7,256 |
14,126 |
2,503 |
2,570 |
— |
670 |
Juni ................ |
10,503 |
17,942 |
2,793 |
3.036 |
— |
1,017 |
Juli.................. |
14,459 |
23,052 |
2,536 |
5,221 |
789 |
3,698 |
Augusti.............. |
19,325 |
24,439 |
3,998 |
6,691 |
1,829 |
4,693 |
September .......... |
19,452 |
22,932 |
4,718 |
6,402 |
2,304 |
4,332 |
Oktober.............. |
20,331 |
25,946 |
6,747 |
10,001 |
3,992 |
7,680 |
November............ |
18,332 |
27,385 |
9,504 |
12,224 |
6,313 |
8,988 |
December............ |
10.303 |
24,996 |
5,352 |
10,630 |
2,882 |
8,047 |
Antalet tillsatta platser inom skogsbruket under 1941 uppgick till 52,788 i
hela riket, varav med sökande från annat yrkesområde omkring 25,000. Antalet
tillsatta platser under år 1942 uppgick till 79,778, varav med sökande från annat
yrkesområde ej mindre än 52,251. Denna utökning har sin grund i att arbetsförmedlingsverksamheten
intensifierats samt att propagandan bland såväl
arbetstagare som arbetsgivare verkat i positiv riktning. De utgående bidragen
ha verkat lockande på en hel del arbetstagare, och svårigheten att erhålla
arbetskraft tillsammans med påtryckningar från myndigheterna ha bidragit
till att skogsägarna i större utsträckning vidtagit sådana åtgärder, att den
ovana arbetskraften kunnat sysselsättas i högre grad än tidigare.
Vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för ovan arbetskraft
har regelbunden rapportering av arbetsresultaten fullgjorts till kommissionen.
Verksamheten vid dessa förläggningar framgår av följande tablåer.
Vid huggarkurser och riksarbetslag avverkade kvantiteter
under år 1942.
Kastved Kolved Massaved m.m. Timmer,
supers m. ra.
lm3 res fot3 fot3 toppmått
984,200 2,553,124 4,497,700 3,208,600
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
27
Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m. vid huggarkurser och
riksarbetslag under år 1942.
Dagsverken |
Ackords- förtjänst |
Medel -förtjänst |
Utbildnings-och förflytt-ning8bidrag |
Bidrag |
Summa |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|
990,911 |
5,795,437: — |
5:85 |
2,394,797: 38 |
2: 42 |
8: 27 |
I nyssnämnda kostnadsuppgifter ingå ej familjetillägg.
De individuella arbetsprestationerna variera betydligt. I stort sett synas
de lia utgjort för riksarbetare 2.5 kubikmeter per dag och för övriga bidragstagare
2 kubikmeter per dag. En sammanställning av de beräknade kostnaderna
per kubikmeter för olika kategorier av bidragstagare återfinnes å sid. 29.
Personer, som utan att arbeta vid av arbetsmarknadskommissionen bekostade
förläggningar, åtnjöto utbildnings-, förflyttningsbidrag eller familjetilllägg,
utförde i runt tal 860,000 dagsverken. Någon särskild rapportering angående
dessas arbetsprestationer har ej lämpligen kunnat genomföras, men
skogsägarnas uppgifter ge vid handen, att de äro något högre än hos dem,
som varit i arbete vid förläggningarna. Detta torde ha sin orsak i att de, som
vågat sig på att själva ordna sin mathållning och dylikt, i regel haft bättre förmåga
att självständigt reda sig i skogen.
Den sammanlagda arbetsprestationen för dem, som åtnjutit utbildningseller
förflyttningsbidrag eller familj etillägg, omräknad till brännved, kan angivas
till i runt tal 4,5 miljoner kubikmeter löst mått. De sammanlagda kostnaderna
för bidrag och andra förmåner samt för skogshuggarkurser och förläggningar
uppgingo under år 1942 till 16,8 miljoner kronor, inklusive anskaffning
av förläggningsmateriel för ett belopp av 5.0 miljoner kronor.
Tjänsteplikt för män födda 1923. För att tillföra skogsbruket ytterligare
erforderlig arbetskraft stadgades (se sid. 17) skyldighet för varje
svensk man, som är född 1923, att i enlighet med de föreskrifter, som av arbetsmarknadskommissionen
utfärdas, antaga och utföra arbete i skogsbruk eller
torvhantering ävensom arbete, som erfordras för inkvartering och utspisning
av inom skogsbruk eller torvhantering sysselsatta. Arbetsmarknadskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter, avseende tjänstepliktigas sysselsättande
inom skogsbruket med avverkning av skog (huggning). Enligt dessa
föreskrifter skall tjänstepliktig fullgöra arbete, som med beräkning efter priser
enligt vissa normerande avtal ger en inkomst av 550 kronor vid arbete i Götaland
eller Svealand undantaget Dalarna samt 600 kronor vid arbete i Dalarna
eller Norrland. (Den för uttagning erforderliga registreringen av de tjänstepliktiga
skall verkställas i samband med inskrivningen till värnpliktstjänstgöring.
)
För att emellertid redan under den egentliga avverkningssäsongen (vintern)
kunna utnyttja här ifrågavarande arbetskraft föreskrev kommissionen, att
tjänsteplikten även finge fullgöras frivilligt i förväg, varvid prestationsskyldig
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
beten minskades med cirka 25 procent. Avverkningsarbete skulle utföras motsvarande
en arbetsinkomst av inom det sydligare området minst 400 kronor
och inom det norra minst 450 kronor. Tjänstepliktig medgavs rätt att själv
träffa avtal örn arbete med arbetsgivare, som ålagts produktionsplikt av ved.
För att komma ifråga till fullgörande av tjänsteplikt i förväg skulle vederbörande
lia insänt anmälan till länsarbetsnämnd senast den 31 december 1942.
Vid anmälningstidens utgång hade sådan anmälan inkommit från 20,006 frivilligt
tjänstepliktiga, varav 11,885 själva skaffat sig arbete och 8,121 önskade
anvisas sådant genom arbetsförmedlingens försorg.
Vissa särskilda förmåner utgå till de tjänstepliktiga, som utföra skogsarbete.
Sålunda erhåller den, som är ovan, ett bidrag av 2 kronor örn dagen under
högst 120 dagar; vid fullgörande i förväg av tjänsteplikten dock under högst
90 dagar. Den, som har försörjningsplikt och under skogsarbetet ej kan utnyttja
sin egen bostad, kan erhålla familjetillägg för hustru och moder enligt
samma grunder, som tillämpas för andra vid skogsarbete ovana (se prop.
1942: 344, sid. 17). För annan familjemedlem kan efter behovsprövning bidrag
utgå med respektive kronor 0: 60, 0: 80 och 1: 00 per dag. Bostadsbidrag kan
efter behovsprövning beviljas den, som åtnjuter familj etillägg, med respektive
kronor 0: 75, 1: 00 och 1: 25 per dag enligt den ortsgruppering, som återfinnes
i socialstyrelsens kungörelse den 28 juni 1937 (Sv. förf.-saml. nr
714) angående indelning i ortsgrupper jämlikt lagen örn folkpensionering.
Vidare erhållas som lån klädesutrustning och arbetsredskap, varjämte för dem,
som genom arbetsförmedlingens försorg placerats i särskilda förläggningar,
kommissionen bekostar instruktör och bidrager till kockans avlöning. Den som
själv håller sig med klädesutrustning, erhåller, sedan arbetet fullgjorts, ett
bidrag av 60 kronor. Den som själv bekostar skodon, underkläder och strumpor,
erhåller efter arbetets fullgörande ett bidrag av 35 kronor. Ersättning för
resor utgår efter bestämmelserna i tjänstepliktslagen.
Vid skogsarbete van arbetare, som anmäler sig till tjänsteplikt, erhåller
endast rese- och beklädnadsbidrag samt arbetsredskap.
Från tjänsteplikt har undan tagits den, som sedvanligen utför skogsarbete,
om han styrker sig ha under tiden 24 november 1942—30 april 1943 utfört
, arbete i minst sjuttiofem arbetsdagar. Till elem, som kunna undantagas, ha
hänförts huggare och körare samt vidare milkolare, apterare och tummare.
Den, som frivilligt i förväg fullgör sin tjänsteplikt men ej hinner slutföra
sin arbetsprestation till den 1 juli 1943, åligger att utföra den större arbetsprestationen.
I
I efterföljande sammanställning lämnas uppgift örn genomsnittliga bidrag
per dagsverke och lin3 samt övriga kostnader per lm3 i samband med sysselsättandet
av ovan arbetskraft i skogsbruket. Uppgiften »övriga kostnader» i
tabellen har framräknats ur kommissionens verkliga kostnader för instruktörer,
kockor, verktygsanskaffning, klädesutrustning, resebidrag samt skälig
avskrivning på anskaffade baracker. Dessa kostnader ha sedan fördelats på
ett beräknat antal lm3 ved, avverkade av såväl riksarbetare som övrig ovan
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
29
Arbetslösa |
Riksarbetare |
||||||||
Bidrag per dag |
Bidrag |
Per lm3 |
Bidrag per dag |
Bidrag |
Per lm8 |
Skillnad |
|||
per dags- verke |
Övriga kost- nader |
S:a kost- nader |
per dags- verke |
Övriga kost- nader |
S:a kost- nader |
per lm3 |
|||
F amil j ef ö rs örj are Ej familjeförsör- |
4: 85 |
5: 66 |
1:65 |
4: 48 |
6:85 |
7:99 |
1:45 |
4:65 |
0: 17 |
1:50 |
1:75 |
1:65 |
2:52 |
3: 50 |
4:08 |
1:45 |
3:08 |
0:56 |
|
jare 40 %. Medeltal ........ |
_ |
_ |
1: 65 |
3: 70 |
_ |
_ |
1:45 |
4: 02 |
0: 32 |
Genomsnittlig ackordsfortgårist
Arbetslösa (approx.) ............
Riksarbetare....................
kronor per
dagsverke
G: —
7:51
Genomsnittliga kostnader kronor per
för tjänstepliktiga 43:or lm3
A. Frivilliga tjänstepliktiga 3: 75
B. Tvångsuttagna .......... 4:94
arbetskraft. Familjeförsörjarnas antal utgör 60 procent av bela antalet ovana
skogsarbetare med en medelfamilj, bestående av hustru och två barn. övriga
40 procent utgöras av personer utan försörjningsplikt.
Som synes av tabellen äro kostnaderna per lm3 lägst för arbetslösa, frivilligt
uttagna tjänstepliktiga och riksarbetare med förhållandevis liten skillnad
mellan dessa tre kategorier. Att kostnaden för de tvångsuttagna tjänstepliktiga
beräknas bli väsentligt större än för de frivilliga beror därpå, att de förra
i väsentligt mindre utsträckning än de senare ordna sin förläggning själva.
För belysande av skogsbrukets arbetskraftsproblem anordnades i Stockholm
den 30 oktober 1942 av bränslekommissionen i samråd med arbetsmarknadskommissionen
en konferens med större skogsägare och skogsavverkare.
Vid konferensen, i vilken ett 80-tal representanter deltogo, behandlades särskilt
vedavverkningarnas arbetskraftsproblem.
På inbjudan av socialdepartementet voro den 16 och 17 november 1942
omkring 150 representanter för myndigheter, organisationer, skogsägare och
skogsarbetare samlade till konferens i Stockholm under ordförandeskap av
statsrådet Möller. Vid denna konferens behandlades frågor örn förlängning av
den ordinarie skogsarbetarkårens arbetssäsong samt arbetskraftsbesparing
genom rationaliseringsåtgärder i skogarna.
Den 20 november 1942 uppdrog Kungl. Majit åt arbetsmarknadskommissionen
och bränslekommissionen att skyndsamt verkställa undersökning beträffande
möjligheten att intensifiera skogsarbetet genom utsträckning av den
vana skogsarbetarkårens arbetssäsong eller utökning annorledes av dess
arbetsinsatser. Uppdraget hann ej slutföras under året.
Torvindustriii.
Den för år 1942 kalkylerade produktionen av fräs- och maskintorv uppgick
till omkring 1 miljon ton, vilken produktion dock i verkligheten ej uppnåddes
till mer än cirka 75 procent. Bränslekommissionen hade beräknat ett arbets
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
kraftsbehov för månaderna maj—juli 1942 av 17,800 personer, för augusti 8,800
och för september 4,300.
För att kunna följa torvindustrins arbetsmarknad företogos inventeringar
av den vid torvindustriföretag sysselsatta arbetskraften från och med mars
till och med juni 1942. Uppgifterna till dessa inventeringar framgå av följande
sammanställning.
April |
Maj |
Juni |
|
Antal företag................ |
360 |
409 |
397 |
Antal sysselsatta arbetare.. |
5,043 |
11,746 |
14,716 |
Y tterligare arbetskraftsbehov |
9,619 |
4,159 |
2,030 |
tagare ej själva kunde an-skaffa .................... |
2,749 |
1,852 |
1,500 |
Bostäder saknades för...... |
1,642 |
936 |
637 |
För att rekryteringen av arbetskraft i görligaste mån skulle ske utan att inkräkta
på arbetskraftsförsörjningen vid jordbruket infördes genom kungörelse
den 29 maj 1942 (nr 267) arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen m. m. Detta
innebar att företag, som till avsalu eller för industriell drift bedrev upptagning
av torv eller tillverkning av bränntorv, icke tilläts anställa arbetstagare
annat än genom den offentliga arbetsförmedlingen eller med dess medgivande.
Särskilda tillämpningsföreskrifter härom utfärdades av arbetsmarknadskommissionen.
Genom den offentliga arbetsförmedlingen anvisades till torvindustriföretagen
arbetskraft enligt denna sammanställning.
Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept.
Lediga platser............ 345 1,722 2,868 3,651 2,233 610 290
Tillsatta » ............ 72 940 1,922 2,724 1,603 445 179
Torvföretagen tillfördes i viss utsträckning arbetskraft från städer och industrisamhällen.
Dessutom anordnades i ett par fall arbetsläger för ungdom,
vilken sysselsattes med enklare torvarbeten, såsom vändning och kupning. Det
relativt svaga resultatet av 1942 års torvkampanj kan ej tillskrivas enbart brist
på arbetskraft utan — och kanske i främsta rummet — dålig väderlek samt
i någon mån mindre väl ordnade arbets- och avtalsförhållanden på en del
arbetsplatser.
Verkstadsindustrin.
Den av kommissionen i maj 1940 igångsatta omskolningsverksamheten i
form av beredskapskur ser för verkstadsindustrin pågick under år 1942. Kursernas
antal, som vid utgången av år 1941 uppgick till 85, ökades under 1942
till 87. Vid utgången av år 1942 utgjorde dock antalet kurser 50, därav 36 för
mekaniker, 4 för finmekaniker, 1 för elektromekaniker, 1 för smeder, 5 för
svetsare, 2 för optiker och 1 för el. lindare. Under året har dessutom varit
anordnad en kurs för centralinstrumentreparatörer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 31
Tab. 7. Beredskapsknrser för verkstadsindustrin.
Kursort |
Kurs- an- ord- nare 1 |
Anta |
elever från verksam-hetens början |
Ben 1 2 3Vis 1942 pågående kurser för |
|||||||||
in- skrivna |
ut- skrivna |
avgång |
kvar- varande 31/l2 1942 |
meka- niker |
fin- meka- niker |
elektro- meka- niker |
sme- der |
svet- sare |
opti- ker |
el. lindare |
summa |
||
Arvika 3 .... |
AK |
79 |
70 |
9 |
|||||||||
Dals Långed |
AK |
44 |
38 |
— |
6 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Eda ........ |
AK |
53 |
45 |
3 |
5 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
Eskilstuna . . |
LY |
115 |
81 |
22 |
12 |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
Göteborg.... |
LY |
18 |
15 |
3 |
|||||||||
Göteborg .... |
AK |
965 |
678 |
215 |
72 |
4 |
_ |
— |
_ |
1 |
_ |
_ |
5 |
Halmstad. . . . |
LY |
147 |
107 |
25 |
15 |
1 |
— |
— |
_ |
— |
— |
_ |
1 |
Hyltebruk 3. . |
LY |
85 |
80 |
5 |
|||||||||
Härnösand . . |
AK |
153 |
131 |
2 |
20 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
2 |
Jönköping . . |
AK |
164 |
124 |
23 |
17 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
2 |
X/vjfl 3 * * |
v |
41 |
36 |
5 |
|||||||||
Lilla Edet . . |
V |
67 |
58 |
2 |
7 |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
Lysekil...... |
V |
138 |
108 |
20 |
10 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Malmberget8 |
LY |
38 |
34 |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Malmö...... |
LY |
107 |
100 |
1 |
6 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Mariestad |
LY |
142 |
lil |
6 |
25 |
2 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
Mölndal .... |
V |
266 |
178 |
74 |
14 |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
_ |
2 |
Norrköping. . |
LY |
131 |
100 |
18 |
13 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Piteå........ |
V |
170 |
134 |
21 |
15 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Kobertsfors 3 |
AK |
53 |
53 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Sandö 3...... |
V |
73 |
57 |
16 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
___ |
_ |
Stockholm . . |
LY |
1,604 |
902 |
606 |
96 |
2 |
4 |
— |
— |
— |
2 |
_ |
8 |
Stockholm . . |
AK |
1,858 |
1,019 |
744 |
95 |
5 |
— |
— |
1 |
2 |
— |
— |
8 |
Sundsvall . . |
V |
225 |
190 |
21 |
14 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
Södertälje 3 .. |
LY |
52 |
37 |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
Tidaholm 3 .. |
LY |
35 |
22 |
13 |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Trollhättan . . |
LY |
109 |
31 |
73 |
5 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Uddevalla . . |
V |
375 |
254 |
104 |
17 |
3 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
3 |
Uppsala .... |
LY |
395 |
317 |
47 |
31 |
2 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
3 |
Vänersborg. . |
LY |
249 |
192 |
32 |
25 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Växjö ...... |
AK |
183 |
169 |
— |
14 |
1 |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
Älvsbacka . |
V |
82 |
52 |
18 |
12 |
1 |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
Örebro8 .... |
LY |
126 |
115 |
11 |
|||||||||
Östersund3. . |
LY |
71 |
65 |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
8,413 |
5,703 |
2,164 |
546 |
36 |
4 |
1 |
1 |
5 |
2 |
1 |
50 |
1 AK arbetslöshetskommitté, LY kommunal anstalt för yrkesundervisning, Y verkstadsskola
för arbetslös ungdom resp. central verkstadsskola.
2 Elever, som avbrutit utbildningen på grund av erhållet arbete, sjukdom eller annan anledning.
3 Kursen avslutad före *’/12 1942.
Kurserna för svetsare omfattade 8 veckor och övriga kurser 6 månader. I
tre avdelningar för finmekaniker i Stockholm utbildades kvinnliga elever.
Intill utgången av år 1942 ha inalles 8,413 elever varit inskrivna i dessa
kurser. Av dessa voro 546 kvar som elever den 31 december, medan omkring
5,703 utskrivits efter genomgången kurs. De återstående 2,164 ha avbrutit utbildningen,
i de flesta fall därför att de erhållit arbete i öppna marknaden;
32
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.
endast i ett mindre antal fall lia elever nödgats avbryta kursen på grund av
sjukdom eller annan anledning.
Av de 5,703 utskrivna eleverna lia 1,312 utbildats till svarvare, 235 till
fräsare, 118 till hyvlare, 37 till slipare, 249 till finmekaniker, 71 till elektromekaniker,
26 till verktygsskötare, 1,284 till bänkarbetare (filare), 5 till
arborrare, 11 till borrare, 15 till centralinstrumentreparatörer, 211 till smeder
och 2,129 till svetsare.
Av de elever, som genomgått beredskapskurserna för verkstadsindustrin,
torde samtliga ha absorberats inom näringslivet, de flesta i det yrke för
vilket de omskolats.
Tillgången på för omskolning till verkstadsarbetare lämpliga arbetslösa
minskades under 1942, varför kommissionen tills vidare omlade en del av
beredskapskurserna för verkstadsindustrin till beredskapskurser för utbildning
av kvinnliga elever, närmast med tanke på industrins behov av reservarbetskraft.
Kommissionen igångsatte sålunda på skilda platser i landet beredskapskurser
för utbildning av kvinnlig industriell reservarbetskraft. I dessa kurser
intogos kvinnor, vilka voro villiga att, då så behövdes, rycka in som reserver.
Kursverksamheten inriktades sålunda på att täcka det behov, som uppstår
vid mobilisering eller då det eljest kan bliva nödvändigt att taga manlig arbetskraft
från industrin i anspråk för andra arbetsuppgifter. Antalet dylika kurser
under året, inräknat de vid årets slut pågående, var 20, därav 13 för mekaniker,
6 för gassvetsare och 1 för bågsvetsare. Kurserna för mekaniker omfattade
3 månader och kurserna för svetsare 8 veckor.
Intill utgången av år 1942 voro 377 elever inskrivna, av vilka 211 voro kvar
vid årets utgång och 135 utskrivits efter genomgången kurs. Av de utskrivna
135 eleverna utbildades 38 till mekaniker och 97 till gassvetsare.
Denna kursverksamhet hade, som förut nämnts, till ändamål att utbilda
reserver, men bristen på manlig arbetskraft har gjort, att flera av dessa elever
redan sökt och erhållit arbete inom industrin.
Då dessa kurser omfatta endast 3 månader, medan de tidigare omnämnda
beredskapskurserna pågå 6 månader, kan icke samma resultat nås med utbildningen,
som dock visat sig tillräcklig för sitt ändamål.
För beredskapskurserna har av kommissionen under år 1942 utanordnats
ett belopp av 1,927,592 kronor. Uppgifter örn antalet kurser samt elevernas fördelning
på de olika kurserna lämnas beträffande beredskapskurserna för verkstadsindustrin
i tab. 7 och beträffande beredskapskurser för kvinnlig industriell
reservarbetskraft i efterföljande sammanställning.
Deltagare i beredskapskurs, som är i behov av ekonomisk hjälp under utbildningstiden,
kan erhålla sådan genom arbetslöshetskommitté. Till deltagare
i kurs utom hemorten utgår inackorderingsbidrag, vailill statsbidrag kan erhållas
nied 75 procent, dock högst 60 kronor per månad. Örn försörjningsplikt
föreligger, kan dessutom kontantunderstöd (dagunderstöd och i vissa fall
hyreshjälp) medgivas den hemmavarande familjen. Till deltagare i kurs, som
Kungl. Maj.ts proposition nr 283.
33
Kursort |
Rurs-an or el-nare 1 |
Antal |
elever från verksam-hetens början |
Den |
S1/i2 1942 pågående |
||||
in- skrivna |
ut- skrivna |
avgång |
kvar- varande S1/l2 1942 |
meka- niker |
gas- svet- sare |
båg- svet- sare |
summa |
||
Brastad 4.................. |
AK |
31 |
28 |
3 |
_ |
||||
Bals Långed.............. |
AK |
2 |
— |
— |
2 |
1 |
— |
— |
s 1 |
Göteborg.................. |
AK |
136 |
36 |
15 |
85 |
4 |
1 |
1 |
6 |
Hunnebostrand............ |
AK |
22 |
12 |
— |
10 |
— |
1 |
— |
1 |
Härnösand................ |
AK |
10 |
— |
— |
10 |
— |
1 |
— |
1 |
Malmö.................... |
LY |
5 |
— |
— |
5 |
1 |
— |
— |
31 |
Norrköping................ |
LY |
27 |
21 |
— |
6 |
— |
1 |
— |
1 |
Stockholm ................ |
LY |
99 |
34 |
11 |
54 |
4 |
1 |
— |
5 |
Trollhättan................ |
LY |
12 |
— |
— |
12 |
1 |
— |
— |
3 1 |
Uppsala .................. |
LY |
6 |
4 |
— |
2 |
1 |
— |
— |
1 |
Örebro.................... |
LY |
27 |
— |
2 |
25 |
1 |
1 |
— |
2 |
377 |
135 |
31 |
211 |
13 |
6 |
1 |
20 |
1 Se anm. 1 till tab. 7.
2 Se anm. 2 till tab. 7.
3 Barnundervisning med beredskapskurser för verkstadsindustrin.
4 Kursen avslutad före 31/ia 1942.
är anordnad i hemorten, utgår kontantunderstöd. Samtliga kursdeltagare åtnjuta
utan behovsprövning timpenning, varierande efter ålder och dyrort från
20 öre till 45 öre per timma.
Till deltagare i beredskapskurs för kvinnlig industriell reservarbetskraft
utgår — förutom timpenning -— antingen arbetslöshetshjälp enligt förutnämnda
grunder eller till deltagare i kurs, som är anordnad i hemorten, dagarvode,
varierande efter dyrort från kronor 2 till 2: 40, och till deltagare i kurs utom
hemorten inacJcorderingsbidrag, likaledes varierande efter dyrort, från 65
kronor till 80 kronor per månad. Dagarvode och inackorderingsbidrag kunna
icke uppbäras samtidigt, och dagarvode utgår icke heller för det fall, att
kontantunderstöd utgår.
C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten.
Genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 18 april 1941 (nr 220) angående nyanställning
av arbetskraft för användning vid arbeten, som bedrivas för statens
räkning eller med bidrag av statsmedel, avsågs att de statliga myndigheterna
— i första hand arbetsmarknadskommissionen — skulle erhålla bättre
kännedom än före kungörelsens tillkomst angående den omfattning, vari statliga
och större statsunderstödda byggnads- och anläggningsföretag bedrevos,
samt kunna påverka sysselsättningen av arbetskraft vid dessa företag. Den
avsedda effekten av detta system uppnåddes emellertid icke helt, vilket berodde
dels på underlåtenhet i en mängd fall att fullgöra föreskriven anmälningsskyldighet,
dels ock på bristande effektivitet i reglerna örn skyldighet
att efterkomma anvisningar om arbetsstyrkans storlek och sammansättning.
Då under år 1942 bristen på kvalificerad arbetskraft allt mer gjorde sig
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. mo 43 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
gällande och samtidigt tillgången på byggnadsmaterial minskades, hemställde
kommissionen i en \. P. M. till statsrådet och chefen för socialdepartementet
den 16 april 1942, att åtgärder måtte vidtagas för vinnande av en mera effektiv
reglering av den statliga och statsunderstödda byggnads- och anläggningsverksamheten.
Under behandlingen av denna promemoria och i anslutning till
uttalanden däri befanns emellertid önskvärt att genom särskilda åtgärder
reglera användandet av arbetskraft icke blott i de fall, då det gällde allmänna
arbeten, utan jämväl i fråga örn enskild byggnads- och anläggningsverksamhet.
Vid de överläggningar, som fördes i detta sammanhang, ansågs det ur flera
synpunkter vara mest effektivt att reglera byggnads- och anläggningsverksamheten
genom införandet av en lagstiftning om tillstånd av offentlig myndighet
såsom villkor för rätt att utföra byggnads- och anläggningsarbete. Med
hänsyn bland annat till riksdagsarbetets nära förestående avslutning framlades
dock intet förslag örn sådan tillståndslagstiftning. I stället utfärdade Kungl.
Maj:t den 19 juni 1942 en kungörelse om arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet
m. m. (nr 563), vilken trädde i kraft den 8 juli. En liknande anordning
hade tidigare införts, under det utredning örn den större regleringens
genomförande pågick, nämligen arbetsförmedlingstvång för torvhantering m. m.
(se sid. 30).
Den genom kungörelsen örn arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet
m. m. införda regleringen av byggnadsverksamheten baserades på tjänstepliktslagens
3 kap. och innefattade tvång för arbetsgivare att anlita den offentliga
arbetsförmedlingen vid nyanställning av arbetskraft för utförande av
byggnadsarbete ävensom bestämmelser örn företrädesrätt vid konkurrens örn
arbetskraft mellan olika arbetsgivare för vissa arbetsområden (skogs- och
jordbruk) samt för sådana byggnadsarbeten som — antingen gruppvis efter
arbetsobjektets ändamål eller individuellt efter särskild prövning av arbetets
angelägenhet — förklarades företrädesberättigade.
I fråga örn de grupper av arbeten, för vilka generell företrädesförklaring
lämnats, har angelägenheten av arbetenas utförande under rådande förhållanden
ansetts så stor, att individuell prövning beträffande de enskilda företagen
endast skulle ha medfört onödig tidsutdräkt. Sådana generella företrädesförklaringar
lämnades för
1) anordnande av skyddsrum;
2) uppförande av byggnad, vartill statens byggnadslånebyrå beviljat bostadsanskaffningslån,
tertiärlån eller tilläggslån;
3) byggnadsarbete, till vilket den statliga egnahemsorganisationen beviljat
jordbrukslån, bostadslån, arbetarsmåbrukslån, förbättringsbidrag, nybyggnadslån,
förbättringslån eller lantarbetarbostadslån;
4) uppförande av pensionärshem, epidemisjukhus, hem för kroniskt sjuka
och vårdhem för lättskötta sinnessjuka, där Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag
till arbetet;
5) utförande av gödselvårdsanläggning och siloanläggning för beredande
av ensilagefoder;
Kungl. Maj. ts proposition nr 283. 35
6) uppförande av uppsamlings- eller centrallagerhus för frukt, potatis eller
köksväxter och anläggning för artificiell torkning av vallskördar, där Kungl.
Majit beviljat lån eller bidrag till arbetet;
7) anläggande av lin- eller hampberedningsanstalt, vartill lantbruksstyrelsen
beviljat lån eller bidrag;
8) utförande av företag, vartill beviljats bidrag ur anslaget till främjande
av landsbygdens elektrifiering;
9) utförande av statliga oljelagringsanläggningar;
10) sådana av vattenfallsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten,
som avse utbyggnad av kraftstationer ävensom vattenregleringar och distributionsanläggningar
med undantag av dels husbyggnader för bostäder, förråd,
gaiage och dylikt vid i drift varande kraftstationer och anläggningar för
vattenreglering, dels husbyggnader av nämnda slag i anslutning till distributionsanläggningar;
11)
av domänstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande
slag, nämligen:
a) anläggande av väg, erforderlig för framforsling av brännved, som redan
är huggen eller är avsedd att huggas under innevarande produktionsår,
b) uppförande av förläggning för arbetare vid avverkningar, huvudsakligen
avseende vedhuggning,
c) uppförande av erforderlig ersättningsbyggnad efter brand samt verkställande
av arbete, vars underlåtande skulle äventyra byggnads bestånd,
d) ombyggnad eller reparation av husbyggnad, som i befintligt skick finnes
uppenbarligen icke kunna vintertid användas till bostad åt människor eller
som husdjursstall;
allt under förutsättning, att totalkostnaden för arbetet beräknas icke överstiga
10,000 kronor;
12) av järnvägsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten, som stå
i omedelbart samband med eller eljest äro direkt påkallade av nu pågående
eller redan genomförda banelektrifieringar;
13) utförande av vägbyggnader, vartill efter den 30 juni 1942 beviljats
bidrag ur anslaget till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo;
14) uppförande av sådana brandtom jämte tillhörande vaktkojor och telefonanläggningar,
som ingå i den av Kungl. Majit den 19 juni 1942 fastställda
riksplanen för skogsbrandbevakningen eller genom Kungl. Majits beslut
komma att infogas i sagda plan.
Generell företrädesförklaring lämnades även för arbeten, som pågingo vid
regleringens ikraftträdande den 8 juli 1942 och som avsågo:
15) uppförande av byggnad eller anläggning för försvarsväsendets räkning;
16) vägarbete, vartill bidrag beviljats ur anslaget till byggande och förbättring
av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar.
För övriga arbeten har prövning i varje särskilt fall skett efter ansökan,
som skolat insändas i fråga örn statliga arbeten i hela riket samt kommunala
och enskilda arbeten i Stockholm direkt till arbetsmarknadskommissionen och
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
i fråga om övriga arbeten till länsarbetsnämnden i respektive län för vidarebefordran
till kommissionen med yttrande av nämnden.
Avgörandet av frågan örn företrädesrätt fördelades mellan Kungl. Majit
och arbetsmarknadskommissionen på sådant sätt, att Kungl. Majit förbehöll sig
avgörandet i ärenden angående:
a) arbete å staten tillhörig byggnad eller anläggning;
b) arbete, vars kostnader avsetts skola täckas med lån, som kommun med
Kungl. Majits tillstånd upptager eller för vilket kommun med sådant tillstånd
ingår borgen; samt
c) arbete, för vars utförande ansökan hos Kungl. Majit örn bidrag eller lån
gjorts eller är avsedd att göras.
Åt arbetsmarknadskommissionen uppdrogs att avgöra övriga ärenden örn
företrädesrätt, med rätt för kommissionen att underställa ärende Kungl.
Majits prövning, därest den funne beslut örn företrädesrätt för visst arbete
med hänsyn till arbetets omfattning eller andra särskilda omständigheter böra
meddelas av Kungl. Majit.
Samtliga avgöranden örn arbeten, för vilka totalkostnaden beräknats överstiga
500,000 kronor, ha med stöd av sistnämnda bestämmelse av kommissionen
underställts Kungl. Majits prövning. Så har även skett i fråga örn en del
smärre arbeten.
För beredning av de ärenden, vilkas avgörande förbehållits Kungl. Majit
eller av kommissionen underställts Kungl. Maj :ts prövning, tillskapades genom
beslut av Kungl. Majit den 19 juni 1942 ett särskilt organ inom Kungl. Majits
kansli, benämnt statens byggnadsberedning, med ett statsråd som ordförande
och representanter för olika statliga organ, däribland arbetsmarknadskommissionen,
som ledamöter.
I anslutning till kungörelsen örn arbetsförmedlingstvång meddelade kommissionen
under andra halvåret 1942 (kommissionens cirkulär Lan nils 16,
28, 55, 66 och 68) tillämpningsbestämmelser innefattande dels generella föreskrifter
örn undantag från arbetsförmedlingstvånget och örn företrädesbestämmelsernas
tillämplighet, dels ock anvisningar till länsarbetsnämnderna och
till lokala arbetsförmedlingsorgan örn deras befogenheter och åligganden i
samband med arbetsförmedlingstvånget.
Generella undantag från arbetsförmedlingstvånget skulle gälla i fråga örn
arbetstagare över 70 år, nära anhörig till arbetsgivare samt sådana arbetare,
som måste anställas för utförande under högst en vecka av brådskande arbeten,
oundgängligen erforderliga för förhindrande eller avhjälpande av skador och
som icke kunna uppskjutas tills medgivande hinner inhämtas. Dessa undantag
äro byggda på bestämmelser i lagen örn tjänsteplikt. Vidare föreskrevs,
att arbetstagare finge utan arbetsförmedlingens medverkan nyanställas, såvida
arbetsgivarens hela i byggnads- och anläggningsarbete använda arbetsstyrka
därigenom icke komme att överstiga 3 man. Detta undantag, som
även täckte det i tjänstepliktslagen stadgade undantaget för arbeten av tillfällig
natur, avsåg i första hand att hålla antalet ansökningar örn företrädes
-
37
Kungl. Majlis proposition nr 283.
rätt inom rimliga gränser och ansågs oundgängligt, trots att därigenom disposition
av arbetskraft i byggnadsverksamhet i icke obetydlig omfattning
undandrogs regleringen.
Av praktiska skäl kunde hänsyn icke tagas till varje behov av arbetskraft
inom de arbetsområden, som principiellt äga företräde, huru ringa behovet
än är och på vilken ort det än föreligger. Det föreskrevs fördenskull, att
företrädesbestämmelserna skulle tillämpas inom ett län, endast örn någondera
av följande förutsättningar vore för handen:
1) örn inom länet funnes anmält något avsevärt behov av arbetskraft inom
jordbruk, skogsbruk eller företrädesberättigat byggnads- eller anläggningsarbete,
vilket icke kunnat fyllas;
2) örn i den senast av arbetsmarknadskommissionen utsända riksvakanslistan
(innehållande uppgifter å lediga platser, vilka beräknats icke kunna
besättas av förmedlingarna med arbetssökande från visst distrikt) funnes upptagna
platser inom jordbruk, skogsbruk eller företrädesberättigade byggnadseller
anläggningsarbeten under särskild rubrik, som angav, att respektive
arbeten vore företrädesberättigade bland annat inom ifrågavarande län.
Örn vid något tillfälle skulle befinnas, att platssökande arbetare icke behövdes
för fyllande av lediga platser inom företrädesberättigade områden
och vid företrädesberättigade arbeten, skulle sålunda anvisning även till icke
företrädesberättigade arbeten ske; arbetsförmedlingstvånget skulle dock gälla
även i dessa fall.
I fråga örn arbetstagare över 50 år, vilka icke brukat arbeta i jordbruk
eller skogsbruk, föreskrevs särskilt, att de finge anvisas till icke företrädesberättigade
byggnads- eller anläggningsarbeten i de fall, då behov av deras
anställning i företrädesberättigade byggnads- eller anläggningsarbeten inom
respektive läns område icke påfordrades. Det ansågs, att dessa äldre arbetare,
vilka i regel mindre väl lämpa sig för skogs- eller jordbruksarbete, borde
beredas möjlighet att utföra arbete inom det egna yrket. I samma syfte och
även med hänsyn till angelägenheten av att tillföra skogs- och jordbruk
yngre arbetskraft i största möjliga utsträckning föreskrevs vidare, att företrädesrätten
för byggnads- och anläggningsarbeten i första hand skulle avse
arbetskraft över 50 år och att yngre arbetare i regel icke finge anställas vid
sådana företag i större utsträckning än att minst en tredjedel av arbetsstyrkan
bomme att utgöras av arbetstagare över 50 år.
Arbetsförmedlingsorganen och kommissionen fingo till en början ofta taga
ställning till frågan, huruvida en arbetstagare inom byggnads- och anläggningsbranschen
innehaft sin anställning hos arbetsgivaren sedan tiden före
arbetsförmedlingstvångets ikraftträdande, i vilket fall anställningen icke berördes
av arbetsförmedlingstvånget. Det visade sig därvid ofta mycket svårt
att fastslå, örn en sådan anställning förelåg eller örn sysselsättningen hos
samme arbetsgivare efter regleringens ikraftträdande rätteligen borde anses
som nyanställning och följaktligen falla under bestämmelserna örn arbetsförmedlingstvång
och företrädesrätt. I synnerhet i fråga om arbetstagare,
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
vilka en längre följd av år regelbundet arbetat hos samma arbetsgivare, var
såväl bland arbetsgivare som arbetstagare den uppfattningen vanlig, att dessa
arbetare knutits till arbetsgivaren på sådant sätt, att fortlöpande anställning
eller i varje fall ett därmed jämförligt förhållande förelåg. Med hänsyn härtill
föreskrev kommissionen den 31 augusti 1942 (cirkulär nr K 4/42) att
arbetstagare, som minst sex månader under vart och ett av åren 1938—1941
utfört arbete för samme arbetsgivare inom byggnads- och anläggningsbranschen,
finge av denne arbetsgivare beredas sysselsättning utan särskilt
tillstånd eller annan medverkan av arbetsförmedlingen, försåvitt arbetstagaren
under år 1942 före den 8 juli arbetat hos ifrågavarande arbetsgivare
minst en manad samt arbetstagaren funnes upptagen å en till kommissionen
eller länsarbetsnämnd enligt särskilda föreskrifter ingiven förteckning.
Då fortlöpande statistik rörande antalet inom byggnads- och anläggningsarbete
sysselsatta arbetare saknas, företog kommissionen med stöd av 7 § i
kungörelsen örn arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet m. m. en inventering
av sagda arbetskraft. Enligt kommissionens kungörelse örn inventeringen
(Sv. förf.-saml. 1942: 581) skulle uppgifter lamnas angående storleken
och sammansättningen av arbetsstyrkan den 15 juli 1942 vid då pågående
byggnadsarbeten ävensom angående härutinnan beräknade förändringar intill
den 1 oktober 1942. Uppgifter skulle lämnas beträffande alla byggnads- och
anläggningsarbeten, vid vilka mer än två arbetare sysselsattes, oavsett örn
arbetet avsåg nybyggnad, örn- eller tillbyggnad, reparation eller underhållsarbete.
Uppgiftsskyldig var den, för vilkens räkning arbetet utfördes (byggherren).
Uppgifter beträffande statliga arbeten skulle lämnas av den myndighet,
som hade att tillse att arbetet utfördes. Uppgifterna skulle avgivas å av
kommissionen fastställt formulär (SAK nr C 47, 1942), vilket tillhandahölls av
länsarbetsnämnderna och de lokala arbetsförmedlingsorganen samt kristidsnämndema,
och insändas senast den 18 juli 1942 till länsarbetsnämnden i det
län, vari arbetet bedrevs —- i Stockholms stad till arbetsnämnden. Underlåtenhet
att avgiva de föreskrivna uppgifterna kunde medföra straffpåföljd
enligt 44 § lagen örn tjänsteplikt.
Till inventeringen inkommo 6,085 uppgifter. Enligt anvisningarna skulle
endast ett arbetsföretag redovisas på samma blankett. Vid redovisningen hade
dock i ett flertal fall olika arbetsföretag sammanförts, varför det icke var möjligt
att lämna tillförlitliga uppgifter örn arbetsföretagens antal, vilket var betydligt
större än det nyss nämnda.
Hela antalet sysselsatta arbetare vid byggnads- och anläggningsarbeten den
15 juli 1942 uppgick — förutom vid statliga och statskommunala beredskapsoch
reservarbeten sysselsatta 5,334 man — till 137,627. Den beräknade sysselsättningen
vid dessa arbetsföretag uppgick den 1 augusti 1942 till 149,148, den
1 september till 146,641 och den 1 oktober till 122,282 arbetare. Bortsett från
militära husbyggnadsarbeten sysselsattes vid husbyggnadsarbeten den 15 juli
71,437 arbetare, eller 51.9 procent av samtliga vid byggnads- och anläggningsarbeten
sysselsatta. Av vid övriga arbetsföretag sysselsatta redovisades 16.3
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
procent vid järnvägs- och spårvägsarbeten samt telegrafverkets linjearbeten,
12.1 procent vid väg- och gatuarbeten, 7.7 procent vid militära arbeten, 6.5
procent vid kraftverksbyggnader och kraftledningsarbeten samt 5.5 procent
vid andra arbeten. Fördelningen av antalet sysselsatta arbetare den 15 juli
på olika yrkesgrupper utvisade, att 58.7 procent voro grovarbetare och 41.3
procent specialarbetare av olika slag. Fördelningen av arbetarantalet den 15
juli på olika byggherrar gav vid handen, att 30. o procent sysselsattes vid företag,
som utfördes för statens räkning, 20.8 procent vid kommunala företag samt
49.2 procent vid enskilda företag.
En jämförelse mellan inventeringsresultaten och antalet icke arbetslösa
fackförbundsmedlemmar visade god överensstämmelse för murare och träarbetare
men mindre god för målare; det senare beroende på att målarna i stor
utsträckning voro sysselsatta vid arbetsföretag med mindre än tre arbetare.
En utförligare redogörelse för inventeringsresultaten är införd i »Arbetsmarknadens»
julihäfte (Soc. medd. 1942, nr 8).
Till kommissionen inkommo under tiden från kungörelsens ikraftträdande
den 8 juli 1942 till årets slut sammanlagt 3,696 ansökningar om företrädesrätt
för olika företag. Av dessa ansökningar överlämnades 1,275 till byggnadsberedningen
för avgörande av Kungl. Maj:t; 2,390 ansökningar avgjordes
av kommissionen, som därvid före ärendenas avgörande i regel inhämtade
yttrande från andra statliga myndigheter (oftast industrikommissionen och
statens byggnadslånebyrå). Kesterande 31 ansökningar återkallades.
På olika vägar har kommissionen sökt sprida kännedom örn arbetsförmedlingstvånget
och därmed förbundna bestämmelser. Åt länsarbetsnämnderna
har uppdragits att utöva kontroll över arbetsförmedlingstvångets efterlevnad,
och i samma syfte ha tillsatts en del direkt hos kommissionen anställda
kontrollanter. I ett mindre antal fall ha förseelser mot föreskrifterna i samband
med arbetsförmedlingstvånget av länsarbetsnämnderna anmälts till åtal,
vilket i regel resulterat i bötesstraff för de för förseelserna ansvariga. I de
flesta fall har emellertid anställande av arbetskraft utan arbetsförmedlingens
medverkan uppgivits bero på okunnighet örn föreskrifterna; då straffpåföljd
enligt 44 § tjänstepliktslagen kan ifrågakomma endast för den som med vetskap
örn föreskrift i anslutning till arbetsförmedlingstvånget bryter däremot,
måste man i dylika fall i allmänhet nöja sig med lämnande av upplysningar
och erinra örn följderna av eventuell upprepad förseelse.
Arbetsförmedlingstvånget torde endast i ringa grad ha föranlett, att byggnadsarbetare
övergått till skogs- eller jordbruksarbete under byggnadssäsongen.
Däremot har tvånget i avsevärd mån förhindrat övergång från anställning
i skogs- och jordbruk till husbyggnadsarbete. Därjämte har —
genom de förut omnämnda åldersbestämmelserna — i den byggnads- och
anläggningsverksamhet, som medgivits, i första hand sysselsättning beretts
arbetare som fyllt 50 år. Sin största verkan har tvånget emellertid haft därutinnan,
att det underlättat angelägna byggnadsföretags tillgodoseende med
arbetskraft och försvårat (ehuru ej helt omöjliggjort) nyanställning av arbets
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
kraft för sådana byggnadsföretag, vilkas utförande icke befunnits ur det allmännas
synpunkter angeläget.
D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft
under förstärkt försvarsberedskap.
Den värnpliktige kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under olika
förutsättningar erhålla
a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär att han
befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills vidare)
ävensom — med vissa undantag — från inställelse under förstärkt försvarsberedskap,
b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap,
c) hempermittering för längre eller kortare tid (respektive hemförlovning)
från pågående beredskapstjänstgöring.
Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen
(uppskovsgrupp II) eller, i fråga örn vissa tjänstemän, av vederbörande
verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal med
viss militär tjänsteställning eller viss ålder (högst 25 år) underställas Kungl.
Majit. Anstånd med inställelse till eller hempermittering från beredskapstjänstgöring
beviljas i vissa fall av truppförbandschef, i regel dock genom
beslut i kommandoväg. Beslut kan avse enskilt fall eller för olika kategorier
av värnpliktiga generella medgivanden.
Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning
ha generella bestämmelser rörande hemförlovning eller hempermittering
under vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat utverkas. Detta har
sålunda varit fallet i fråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal inom skogsbruket
i arbetsledareställning eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom
milkolare m. fl. samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom bränntorvindustrin.
Yad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar har därvid
det sedan år 1940 tillämpade systemet med uppgiftskort alltjämt kommit
till användning. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva
hempermitteringar av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen
i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen
samt representanter för det berörda näringsintresset.
Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på
uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket, rörande
bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig
arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning på
olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av hempermitteringsbehovet
kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter som
tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild värnpliktigs
arbetsuppgift.
Uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn till
de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper.
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 41
I dessa grupper ingå icke vanliga skogsarbetare, då registrering för utfärdande
av uppgiftskort härvidlag icke ansetts genomförbar.
Vid sidan av uppgiftskorten verkställdes kring årsskiftet 1941/42 tillfällig
registrering inom vissa län av värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare,
som ålagts en mera betydande produktionsplikt. På grundval av denna
registrering medgavs under tiden januari—april 1942 hempermittering. Inom
de skogrika länen upprättades i mars månad truppförbandsvis förteckningar
å inkallade skogsarbetare (såväl körkarlar som huggare), som önskade hempermittering
för skogsavverkning. Kollektiv hempermittering under april
månad kunde sedermera äga rum. För att möta befarade svårigheter att tillgodose
timmerflottningens arbetskraftsbehov verkställdes under våren jämväl
tillfällig registrering av värnpliktiga bäckflottare, älvflottare och skiljeställsarbetare.
Erforderlig hempermittering kunde äga rum under flottningsarbetets
kulmen.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut i maj 1942 bereddes värnpliktig personal ur
beredskapsförband möjlighet att på vissa villkor frivilligt utföra vedavverkning
i närheten av förbandens förläggningsplatser. Länsarbetsnämnderna tillhandahöllo
erforderlig verktygsutrustning samt i vissa fall instruktörer för
den ovana personalen.
Arbetsledare och specialarbetare inom bränntorvindustrin registrerades
våren 1942. Under 1942 genomfördes dels ny registrering inom vissa län av
värnpliktiga skogskörare dels ock, inom samtliga län, registrering av män,
vilka mera regelbundet åtminstone under vinterhalvåret, bruka vara anställda
för skogsavverkningsarbeten av olika slag (som huggare eller körare) eller
stubbrytning. (Sistnämnda register är föremål för komplettering.) På grundval
av dessa register verkställdes hempermittering under viss tid av torvpersonal
och skogskörare.
Inom de sockerbetodlande länen visade det sig nödvändigt att tillförsäkra
betodlarna van arbetskraft genom hempermittering från värnpliktstjänstgöring
av dylik. Hempermitteringen förbereddes genom registrering hos vederbörande
länsarbetsnämnder av värnpliktiga betskötare. Under sensommaren
verkställdes registrering av värnpliktiga, som åtagit sig betupptagning eller
betköming. Dessa hempermitterades ävenledes i viss utsträckning under betskörden
(se sid. 18 ff.).
Utöver förutnämnda åtgärder, avseende större grupper av värnpliktiga, avgav
kommissionen under året yttranden över cirka 26,000 enskilda framställningar
örn hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring.
E. Planläggning, registrering m. in.
Det tidigare påbörjade arbetet med planläggning av hjälpåtgärder vid en
eventuell arbetslöshetskris samt den fortgående allmänna granskningen av
förslag till allmänna arbeten (prop. 1942: 344, sid. 24 f.) har pågått under året
i samråd med andra statliga myndigheter. Särskild uppmärksamhet ägnades
under höstmånaderna de delar av landet, som väntades bli berörda av ett då
planerat allmänt driftsstopp inom sågverks- och pappersmasseindustriema.
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 283.
Det kunde nämligen förväntas att vid dylikt driftsavbrott skulle lösgöras ett
förhållandevis stort antal arbetare, som med hänsyn till ålder och föregående
sysselsättning, familjeförhållanden m. m. icke kunde disponeras för skogsarbete.
Driftsinskränkningarna fingo emellertid icke den omfattning, som
från början beräknats, varför mera omfattande hjälpåtgärder för att bereda
sysselsättning åt sagda arbetarkategorier ej behövde vidtagas.
Krigsindustrins mobiliserings planering har under 1942 förts vidare. Örn
industrin vid mobilisering skulle avge ali sin värnpliktiga personal till krigsmakten
skulle det betyda, att den berövades större delen av sin fullgoda,
manliga personal (män i åldrarna 20—47 år), varigenom produktionen skulle
lamslås. Det har alltså gällt, att medelst av kommissionen beviljat mobiliseringsuppskov
tillförsäkra industrin den kader av kvalificerad personal, som
behövs för att icke företagens inre organisation skall sönderbrytas, i vilket
fall ingen tilldelning av reservarbetskraft skulle kunna hålla produktionen
igång. Mobiliseringsuppskov, som alltså är förutsättningen för att draga nytta
av reservarbetskraften, måste dock av militära skäl snävt begränsas till volymen.
I själva verket har den totala volymen under de tre sista krigsåren
hållits i stort sett konstant och stras under det maximum, som kalkylerats ur
militära faktorer. Uppgiften har därför bestått i att genom revisioner av
volymen i dess helhet en å två gånger örn året, jämte partiella ingrepp dessemellan
på förekommen anledning, göra sådana förändringar inom totalvolymen,
att i möjligaste mån rätt uppskovsman kommer på rätt plats. Härvidlag
måste man givetvis beakta uppkommande förändringar av graden av
krigsviktighet hos de olika företagen. Revisionerna ske i nära och kontinuerligt
samarbete med industrikommissionen, vars mobiliseringsbyrå för den
skull är förlagd till arbetsmarknadskommissionens lokal. Ej mindre viktigt är
att kontroll utövas av att uppskovsbehovet är rätt kalkylerat och att uppskovsmännen
ha den sysselsättning, som motiverat uppskovet. I sådan avsikt företagas
besök av representanter för arbetsmarknads- och industrikommissionerna
vid ett 70-tal företag årligen. Besöken avse jämväl, att giva företagen tillfälle att
diskutera principiella sidor av uppskovsväsendet och att vidmakthålla ett ömsesidigt
förtroende. Den sociala sidan av saken — beredskapsbördans i möjlig
grad jämna fördelning — har kommissionen sökt tillgodose dels genom att
frigöra uppskovsmännen i omgångar för tre månaders militärtjänstgöring, dels
medelst ombyte av uppskovsmän. Samma syfte tjänar den främst av militära
(och i viss mån av industriella) skäl tillämpade grundsatsen att koncentrera
uppskovsvolymen till de äldre årsklasserna med företräde för mindre vapenföra
värnpliktiga.
För att biträda vid industrins mobiliseringsplanering ha arbetsmarknadskommissionen
och Svenska arbetsgivareföreningen anställt särskilda konsulenter.
I övrigt samarbetar kommissionen vid denna planering med såväl
arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer som med industri- och livsmedelskommissionerna
m. fl.
Genom avtal med riksförsäkringsanstalten i egenskap av chefsmyndighet
för yrkesinspektionen har arbetsmarknadskommissionen inom varje län från
Kungl. Majis proposition nr 283.
43
och med senare halvåret 1942 knutit en tjänsteman inom yrkesinspektionen,
vanligen en distriktsingenjör, till varje länsarbetsnämnd i egenskap av industrikonsulent.
Jämsides med verksamheten för yrkesinspektionens räkning, i
förekommande fall under tjänstledighet, ha industrikonsulenterna bistått
krigsviktiga industriföretag vid mobiliseringsplanering, varvid särskild uppmärksamhet
skall ägnas frågan örn anskaffande och utbildning av reservarbetskraft
och välfärdsanordningar för denna. Från arbetsgivareföreningens
sida ha genom personlig kontakt med berörda industriföretag olika fack konsulenter
verkat för en rationell mobiliseringsplanering.
Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720) föreskrevs
skyldighet för myndighet eller organisation, som handhar planläggning av
beredskapsuppgift, att på anmodan av kommissionen fortlöpande lämna uppgifter
till beredskapsregistren rörande beredskapspliktiga, vilka myndigheten
eller organisationen äger taga i anspråk. Frågan örn sättet för slitande av
tvist i sådant fall, då tvenne organisationer för oförenliga arbetsuppgifter
göra anspråk på en och samma person, är fortfarande föremål för 1941 års
hemortsförsvarssakkunnigas behandling.
De ur krigssynpunkt viktigaste industriföretagen och vissa för folkförsörjningen
betydelsefulla företag liksom även jordbruksblocken ha erhållit rätt
att hos länsarbetsnämnd registrera anskaffad reservarbetskraft i ett särskilt
reservarbetskraftsregister. Dylik reservarbetskraft registreras jämväl i beredskapsregistret.
För speciella ändamål ha även register över grovarbetare, skogsarbetare,
skogskörare m. fl. kategorier upprättats.
Genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 16 oktober 1942 (nr 819) förordnades
örn ny beredskapsmönstring för år 1943. Förberedelser för denna mönstring,
som avsåg förhållandena den 1 januari 1943, vidtogos av kommissionen. Uppgiftsskyldiga
voro denna gång män födda något av åren 1878—19281 och
kvinnor födda något av åren 1883—1928. Infordrade uppgifter berörde sådana
personliga förhållanden, som kunde vara av betydelse dels ur arbetsmarknadssynpunkt,
dels för luftskydd, skogsbrandskydd, utrymning och andra liknande
åtgärder för hemortens försvar dels ock för de frivilliga försvarsorganisationerna.
För bearbetningen av mönstringsuppgifterna hos länsarbetsnämnderna
utfärdade kommissionen anvisningar.
Den översyn av blockorganisationen, som påbörjades i november 1941, har
fortskridit under år 1942. Organisationen erhöll en ökad fasthet genom Kungl.
Maj:ts kungörelse den 18 juli 1942 angående organisationen av arbetsblock
inom jordbruket (nr 639). Den centrala ledningen av arbetsblockorganisationen
utövas enligt kungörelsen av en riksblockmyndighet. Som sådan fungerade
från och med den 1 augusti på uppdrag av Kungl. Majit den av arbetsmarknads-
och livsmedelskommissionerna tillsatta riksblockdelegationen (jfr
1 Värnpliktiga m. fl. skulle lämna uppgift endast efter särskild anmaning.
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
prop. 1942:344, sid. 65). För organisationsarbetet, som fortgick in på 1943,
redogöres å sid. 80).
Ehuru blockorganisationen i första hand är avsedd att tagas i bruk vid
en allmän mobilisering, kunde den emellertid redan under år 1942 utnyttjas för
vissa uppgifter i samband med handläggning av uppskovsärenden och vid fördelning
av uppgiftskort för värnpliktiga jordbrukare, vid uttagning av hästar
och fordon för militärt bruk, vid utlejning av kronhästar och vid den frivilliga
arbetskraftens utnyttjande.
F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.
I fråga örn principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga ändringar
vidtagits under året, men dagunderstödsbeloppen ha reviderats, en ny
hjälpform, musikerhjälp, införts och kommissionen medgivits bevilja statsbidrag
till kurspremier åt deltagare i kurs för korttidsarbetande. Det system
för statsbidrag till den kommunala hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t
godkändes den 6 december 1940, har enligt givet bemyndigande försöksvis
tillämpats under året. I det följande redogöres för hjälpverksamhetens omfattning
och utformning.
Hjälpsökandeklientelets omfattning och
sammansättning.
Uppgifter örn antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad
under åren 1933—1942 ingå i de sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden,
som lämnats i tab. 4. I tab. 8 har vidare antalet hjälpsökande under
ifrågavarande tid angivits i procent av motsvarande antal samma månad föregående
år. Av tabellerna framgår, att antalet hjälpsökande arbetslösa under
Tab. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1933—1942 i procent av motsvarande
antal närmast föregående år.
Månad |
1983 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
Januari............ |
174.1 |
95.o |
54.5 |
65.7 |
54.6 |
65.7 |
132.9 |
53.1 |
196.2 |
82.8 |
Februari............ |
168.4 |
91.4 |
54.o |
64.7 |
53.8 |
71.2 |
130.4 |
52.3 |
229.8 |
72.1 |
Mars .............. |
170.1 |
85.9 |
52.1 |
63.6 |
52.2 |
72.3 |
135.8 |
52.6 |
235.2 |
65.5 |
April .’............. |
158.8 |
82.3 |
51.6 |
62.1 |
47.7 |
76.1 |
147.0 |
39.7 |
309.5 |
50.8 |
Maj................ |
150.1 |
74.4 |
52.6 |
56.5 |
45.8 |
87.1 |
127.6 |
44.7 |
315.6 |
40.5 |
Juni................ |
149.4 |
68.5 |
51.3 |
50.6 |
44.2 |
104. o |
105.1 |
55.5 |
297.9 |
38.4 |
Juli................ |
146.6 |
62.1 |
49.4 |
50.5 |
45.6 |
102.6 |
91.8 |
85.6 |
205.1 |
42.9 |
Augusti............ |
144.4 |
57.6 |
50.2 |
49.8 |
46.1 |
104.3 |
87.2 |
119.0 |
144.7 |
44.4 |
September.......... |
142.4 |
52.1 |
52.2 |
50.7 |
46.8 |
110.6 |
87.8 |
128.9 |
108.6 |
48.3 |
Oktober............ |
133.8 |
51.6 |
55.5 |
52.5 |
50.2 |
112.6 |
87.2 |
132.3 |
78.2 |
50.6 |
November.......... |
116.1 |
53.9 |
58.9 |
53.1 |
56.3 |
116.6 |
82.7 |
132.0 |
71.9 |
45.1 |
December.......... |
106.1 |
54.3 |
62.4 |
53.2 |
60.9 |
125.8 |
63.3 |
157.1 |
83.4 |
43.9 |
Medeltal |
144o |
70,o |
53.6 |
57.8 |
51.2 |
88.9 |
108.4 |
76.1 |
166.2 |
55.4 |
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
samtliga månader 1942 var lägre än under 1941. Den ökning i hjälpsökandefrekvensen,
som normalt brukar inträda efter september månad, uteblev, och
från och med oktober 1942 voro hjälpsökandesiffrorna de lägsta, som över
huvud taget noterats sedan hjälpsökandestatistikens tillkomst (1922). En betydande
del av de hjälpsökande voro dessutom sysselsatta vid för försvaret
och folkförsörjningen betydelsefulla arbeten, som icke kunde avbrytas. De
arbetslösa, som sysselsattes vid dessa arbeten skulle sålunda, örn arbetena
icke utförts med anlitande av arbetsmarknadsanslaget, ha överförts till öppna
marknaden. Frånräknas dessa hjälpsökande erhålles ett mått på antalet i
egentlig mening arbetslösa, som framgår av efterföljande sammanställning.
Antalet i egent- |
i % av hela |
|
Månad 1942 |
lig mening |
antalet hjälp- |
arbetslösa |
sökande |
|
Januari....... |
... 19,845 |
78.6 |
Februari ..... |
... 19,021 |
75.6 |
Mars ......... |
... 16,184 |
73.4 |
April......... |
... 10,571 |
68.0 |
Maj ......... |
5,410 |
53.8 |
Juni ......... |
3,613 |
45-5 |
Antalet i egent- |
i % av hela |
|
Månad 1942 |
lig mening |
antalet hjälp- |
arbetslösa |
sökande |
|
Juli.............. |
2,840 |
40.8 |
Augusti ........ |
2,760 |
41.5 |
September ...... |
2,859 |
44.5 |
Oktober ........ |
3,149 |
49.4 |
November ...... |
3,728 |
55.9 |
December ...... |
5,805 |
67.6 |
Arsmedeltal |
7,982 |
64.9 |
Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, redovisas i tab. 9. Det
var med undantag av januari månad lägre än under föregående år. Vid 1942
Tab. 9. Antal kommuner 1 med rapporterad arbetslöshet åren 1933—1942.
Månad |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
Januari............ |
1,148 |
1,478 |
1,251 |
810 |
433 |
268 |
321 |
252 |
258 |
268 |
Februari .......... |
1,212 |
1.529 |
1.219 |
759 |
417 |
270 |
333 |
239 |
282 |
264 |
Mars .............. |
1,222 |
1,525 |
1,180 |
727 |
373 |
254 |
333 |
227 |
289 |
254 |
April .............. |
1,181 |
1,437 |
1.051 |
666 |
335 |
232 |
315 |
178 |
285 |
229 |
Maj................ |
1.113 |
1,337 |
901 |
568 |
277 |
216 |
286 |
159 |
268 |
204 |
Juni .............. |
1,091 |
1,270 |
840 |
482 |
231 |
204 |
266 |
140 |
251 |
190 |
Juli................ |
1,108 |
1,220 |
722 |
426 |
218 |
187 |
232 |
169 |
240 |
177 |
Augusti............ |
1,122 |
1,160 |
709 |
421 |
227 |
186 |
227 |
180 |
228 |
173 |
September.......... |
1,166 |
1,138 |
691 |
400 |
215 |
194 |
226 |
193 |
225 |
168 |
Oktober............ |
1,238 |
1,178 |
734 |
409 |
230 |
219 |
250 |
208 |
235 |
161 |
November.......... |
1,340 |
1,232 |
796 |
429 |
244 |
253 |
266 |
223 |
242 |
164 |
December.......... |
1,401 |
1,252 |
833 |
427 |
252 |
277 |
265 |
220 |
255 |
171 |
Medeltal |
1,195 |
1,818 |
911 |
544 |
288 |
230 |
277 |
199 |
255 |
202 |
1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.
års utgång rapporterade 170 av rikets 2,524 kommuner arbetslöshet. Folkmängden
i de rapporterande kommunerna uppgick dock till ungefär hälften
av folkmängden i hela riket. I 144 kommuner (84,7 procent av rapportkom
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
mimerna) var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av folkmängden, i 12
kommuner 1—2 procent, i 7 kommuner 2—3 procent och i 7 kommuner 3—6
procent. Kommuner med en arbetslöshet av 3 procent och däröver voro
Askum, Brastad, Bro, Lommeland, Malmön, Näsinge och Tossene, samtliga
belägna i Göteborgs och Bohus län.
De hjälpsökandes fördelning på geografiska områden var i stort sett densamma
som under de två närmast föregående åren. Av tab. 10 framgår att mer
Tab. 10. De hjälpsökande arbetslösas fördelning1 på vissa geografiska områden
åren 1933—1942. Årsmedeltal.
Områden |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
Antal |
||||||||||
Städer ................ |
55,647 |
41,307 |
22,610 |
15,893 |
10,272 |
8,643 |
6,887 |
8,704 |
15,020 |
8,131 |
därav |
||||||||||
Stockholm .......... |
13,324 |
10,643 |
5,081 |
3,436 |
2,053 |
1,323 |
986 |
1,903 |
4,131 |
2,314 |
Göteborg ............ |
8,699 |
6,787 |
3,746 |
2,399 |
1,283 |
1,185 |
1,048 |
2,630 |
4,574 |
2,399 |
Malmö .............. |
4,199 |
2,707 |
1,375 |
1,189 |
862 |
780 |
561 |
957 |
1,331 |
755 |
Summa storstäder |
26,222 |
20,137 |
10,202 |
7,024 |
4,198 |
3,288 |
2,595 |
5,490 |
10,036 |
5,468 |
Övriga städer........ |
29,425 |
21,170 |
12,408 |
8,869 |
6,074 |
5,355 |
4,292 |
3,214 |
4,984 |
2,663 |
Landsbygd............ |
108,407 |
73,495 |
38,971 |
19,708 |
7,941 |
7,546 |
10,669 |
4,663 |
7,199 |
4,175 |
därav |
||||||||||
Göteborgs o. Bohus län |
6,019 |
5,851 |
4,078 |
2,584 |
1,479 |
1,221 |
1,092 |
1,303 |
1,787 |
1,621 |
Västernorrlands län . . |
15,967 |
10,935 |
6,776 |
4,860 |
2,656 |
3,133 |
3,844 |
1,841 |
2,510 |
1,362 |
Övriga län .......... |
86,421 |
56,709 |
28,117 |
12,264 |
3,806 |
3,192 |
5,733 |
1,519 |
2,902 |
1,192 |
Summa |
164,054 |
114,802 |
61,581 |
35,601 |
18,213 |
16,189 |
17,556 |
13,367 |
22,219 |
12,306 |
Procent |
||||||||||
Städer ................ |
33.9 |
36.0 |
36.7 |
44.6 |
56.4 |
53.4 |
39.2 |
65.1 |
67.6 |
66.1 |
därav |
||||||||||
Stockholm .......... |
8.1 |
9.3 |
8.3 |
9.7 |
11.3 |
8.2 |
5.6 |
14.2 |
18.6 |
18.8 |
Göteborg ............ |
5.3 |
5.9 |
6.1 |
6.7 |
7.0 |
7.3 |
6.0 |
19.7 |
20.6 |
19.5 |
Malmö .............. |
2-6 |
2.4 |
2.2 |
3.3 |
4.7 |
4.8 |
3.2 |
7.2 |
6.0 |
6.1 |
Summa storstäder |
16.0 |
17.0 |
16.6 |
19.7 |
23.0 |
20.8 |
14.8 |
41.1 |
45.2 |
44.4 |
övriga städer........ |
17.9 |
18.4 |
20.1 |
24.9 |
33.4 |
33.1 |
24.4 |
24.0 |
22.4 |
21.7 |
Landsbygd............ |
66.1 |
64.0 |
63.3 |
55.4 |
43.6 |
46.6 |
60.8 |
34.9 |
32.4 |
33.9 |
därav |
||||||||||
Göteborgs o. Bohus län |
3.7 |
5.1 |
6.6 |
7.3 |
8.1 |
7.5 |
6.2 |
9.7 |
8.0 |
13.1 |
Västernorrlands län . . |
9.7 |
9.5 |
1 1.0 |
13.7 |
14.6 |
19.4 |
21.9 |
13.8 |
11.3 |
ll.l |
Övriga län .......... |
52.7 |
49.4 |
45.7 |
34.4 |
20.9 |
19.7 |
32.7 |
11.4 |
13.1 |
9.7 |
Samma |
100.o |
100.o |
100.o |
100.O |
100. o |
100.O |
100. o |
lOO.o |
lOO.o |
lOO.o |
än 2/s av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande i storstäderna samt Göteborgs
och Bohus och Västernorrlands läns landsbygd. I medeltal rapporterades
där under 1942 8,451 hjälpsökande arbetslösa mot 14,333 under föregående
år.
Av samtliga hjälpsökande voro under år 1942 66. i procent hemmahörande
i städer, därav 44.4 procent i storstäder, och 33.9 procent på landsbygden.
Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
Kungl. Majlis proposition nr 283.
47
Tal). 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1933—1942.
Årsmedeltal.
Län |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
Stockholms stad |
13,324 |
10,643 |
5,081 |
3,436 |
2,053 |
1,323 |
986 |
1,903 |
4,131 |
2,313 |
Stockholms...... |
4,981 |
4,411 |
2,216 |
1,132 |
416 |
187 |
153 |
277 |
1,227 |
569 |
Uppsala ........ |
2,488 |
1,874 |
1,041 |
470 |
265 |
282 |
227 |
137 |
230 |
120 |
Södermanlands . . |
2,849 |
1,891 |
625 |
273 |
160 |
157 |
109 |
158 |
350 |
70 |
Östergötlands.... |
4,899 |
3,563 |
1,348 |
774 |
524 |
466 |
362 |
260 |
534 |
337 |
Jönköpings...... |
2,489 |
2,160 |
1,106 |
628 |
295 |
219 |
218 |
183 |
309 |
152 |
Kronobergs...... |
2,650 |
2,022 |
962 |
452 |
164 |
142 |
187 |
110 |
133 |
43 |
Kalmar.......... |
5,541 |
3,815 |
2,115 |
1,080 |
420 |
410 |
399 |
276 |
502 |
198 |
Gotlands........ |
697 |
410 |
153 |
129 |
102 |
100 |
71 |
29 |
70 |
49 |
Blekinge ........ |
5,791 |
4,944 |
3,195 |
1,612 |
814 |
637 |
794 |
323 |
303 |
142 |
Kristianstads .... |
2,746 |
2,117 |
889 |
342 |
132 |
107 |
104 |
55 |
87 |
43 |
Malmö stad...... |
4,199 |
2,707 |
1,375 |
1,189 |
862 |
779 |
562 |
957 |
1,331 |
755 |
Malmöhus i övrigt |
7,044 |
5,185 |
2,616 |
1.713 |
1,248 |
1,096 |
661 |
498 |
767 |
494 |
Hallands........ |
1,699 |
1,454 |
882 |
574 |
409 |
371 |
253 |
159 |
260 |
143 |
Göteborgs stad . . |
8,699 |
6,787 |
3,746 |
2,399 |
1,283 |
1,186 |
1,047 |
2,630 |
4,574 |
2,398 |
Göteborgs och |
||||||||||
Bohus i övrigt |
7,730 |
7,208 |
5,019 |
3,332 |
2,022 |
1,724 |
1,541 |
1,73(5 |
2,353 |
2,001 |
Alvsborgs ...... |
3,520 |
2,724 |
1,435 |
765 |
427 |
279 |
231 |
207 |
276 |
114 |
Skaraborgs...... |
2,240 |
1,866 |
959 |
455 |
203 |
196 |
82 |
32 |
83 |
40 |
Värmlands ...... |
9,755 |
6,579 |
3,836 |
1,669 |
513 |
515 |
1,121 |
309 |
325 |
214 |
Örebro.......... |
5,789 |
3,919 |
1,898 |
887 |
329 |
199 |
168 |
210 |
200 |
92 |
Västmanlands. . . . |
4,273 |
2,201 |
653 |
174 |
57 |
46 |
44 |
51 |
80 |
19 |
Kopparbergs .... |
9,202 |
5,989 |
2,904 |
1,195 |
274 |
121 |
154 |
105 |
66 |
31 |
Gävleborgs...... |
10.660 |
6,764 |
3,984 |
1,874 |
747 |
554 |
742 |
336 |
499 |
167 |
Västernorrlands. . |
17,025 |
11,486 |
7,037 |
5,072 |
2,809 |
3,266 |
3,954 |
1,927 |
2,685 |
1,484 |
Jämtlands ...... |
5,724 |
2,405 |
1,086 |
307 |
30 |
25 |
212 |
43 |
65 |
13 |
Västerbottens.... |
6,240 |
3,692 |
1,872 |
897 |
299 |
345 |
637 |
191 |
332 |
85 |
Norrbottens .... |
11,800 |
5,986 |
3,550 |
2,773 |
1,359 |
1,457 |
2,537 |
265 |
447 |
220 |
Hela riket |
164,054 |
114,802 |
61,581 |
35,601 |
18,213 |
16,189 |
17,556 |
13,367 |
22,219 |
12,306 |
Städer |
55,647 |
41,307 |
22,610 |
15,893 |
10,272 |
8,643 |
6,887 |
8,704 |
15,020 |
8,131 |
Landsbygd |
108,407 |
73,495 |
38,971 |
19,708 |
7,941 |
7,546 |
10,669 |
4,663 |
7,199 |
4,175 |
tab. 11, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren 193S—
1942, och i tab. 12, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela folkmängden
i respektive län. Liksom under 1941 var det absoluta antalet hjälpsökande
under 1942 högst i Göteborgs stad och därefter i Stockholms stad.
I förhållande till folkmängden var arbetslösheten störst i Göteborgs och Bohus
län i övrigt och därefter i Göteborgs stad. Samtliga län uppvisade lägre
arbetslöshetssiffror under 1942 än 1941. Skillnaden var betydande överallt
utom i Göteborgs och Bohus län i övrigt, där relativa antalet hjälpsökande
endast minskades från 11.5 till 9.8 promille.
I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,
som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1941 och 1942.
I tab. 13 meddelas uppgifter örn de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper
åren 1933—1942. Av tabellen framgår, att nämnvärd förskjutning i yrkesfördelningen
sedan föregående år inträffade endast i fråga om jord- och sten
-
48
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.
industri, vars relativa andel i klientelet ökade från 9,7 till 14,5 procent. Av de
hjälpsökande tillhörde 2/s yrkesgrupperna byggnadsverksamhet, jord- och stenindustri
samt handel, samfärdsel och allmän tjänst. Inom samtliga yrkesgrupper
var antalet arbetslösa lägre än under föregående år.
Tab. 12. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län
åren 1933—1942. Årsmedeltal.
Län |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
Stockholms stad .... |
25.6 |
20.4 |
9.7 |
6.4 |
3.8 |
2.4 |
1.7 |
3.3 |
7.0 |
3.9 |
Stockholms ........ |
18.6 |
16.3 |
8.2 |
4.2 |
1.5 |
0.7 |
0.5 |
1.0 |
4.3 |
2.o |
Uppsala............ |
18.0 |
13.5 |
7.5 |
3.4 |
1.9 |
2.o |
1.6 |
1.0 |
1.7 |
0.9 |
Södermanlands .... |
15.2 |
10.1 |
3.3 |
1.4 |
0.8 |
0.8 |
0.6 |
0.8 |
1.8 |
0.4 |
Ostergötlands ...... |
15.8 |
11.4 |
4.3 |
2.5 |
1.7 |
1.5 |
1.2 |
0.8 |
1.7 |
i.i |
Jönköpings ......... |
10.7 |
9.2 |
4.7 |
2.7 |
1.2 |
0.9 |
0.9 |
0.8 |
1.3 |
0.6 |
Kronobergs ........ |
17.1 |
13.0 |
6.2 |
2.9 |
1.1 |
0.9 |
1.2 |
0.7 |
0.9 |
0.3 |
Kalmar ............ |
23.9 |
16.4 |
9.1 |
4.7 |
1.8 |
1.8 |
1.7 |
1.2 |
2.2 |
0.9 |
Gotlands .......... |
12,i |
7.1 |
2.6 |
2.2 |
1.8 |
1.7 |
1.2 |
0.5 |
1.2 |
0.8 |
Blekinge .......... |
39.8 |
33.8 |
21.9 |
11.0 |
5.6 |
4.4 |
5.5 |
2.2 |
2.1 |
1.0 |
Kristianstads ...... |
ll.i |
8.5 |
3.6 |
1.4 |
0.5 |
0.4 |
0.4 |
0.2 |
0.4 |
0.2 |
Malmö stad ........ |
32.0 |
20.5 |
9.9 |
8.4 |
6.o |
5.3 |
3.7 |
6.2 |
8.6 |
4.8 |
Malmöhus i övrigt. . |
18.4 |
13.5 |
6.9 |
4.5 |
3.s |
2.9 |
1.8 |
1.3 |
2.1 |
1.3 |
Hallands .......... |
11.2 |
9.6 |
5.8 |
3.8 |
2.7 |
2.4 |
1.7 |
1.0 |
1.7 |
0.9 |
Göteborgs stad .... |
34.6 |
26.9 |
14.7 |
9.3 |
4.9 |
4.4 |
3.8 |
9.4 |
16.3 |
8.5 |
i övrigt.......... |
3(5.4 |
33.9 |
23.6 |
15.8 |
9.6 |
8.3 |
7.5 |
8.5 |
11.5 |
9.8 |
Älvsborgs .......... |
11.2 |
8.6 |
4.5 |
2.4 |
1''3 |
0.9 |
0.7 |
0.6 |
0.8 |
0.3 |
Skaraborgs ........ |
9.2 |
7.7 |
4.o |
1.9 |
0.8 |
0.8 |
0.8 |
O.i |
0.3 |
0.2 |
Värmlands.......... |
35.9 |
24.1 |
14.0 |
6.1 |
1.9 |
1.9 |
4.2 |
1.2 |
1.2 |
0.8 |
Orebro ............ |
26.5 |
17.9 |
8.7 |
4.1 |
1.5 |
0.9 |
0.8 |
0.9 |
0.9 |
0.4 |
Västmanlands...... |
26.5 |
13.6 |
4.o |
l.i |
0.3 |
0.3 |
0.3 |
0.3 |
0.5 |
0.1 |
Kopparbergs........ |
36.8 |
23.9 |
11.6 |
4.8 |
i.i |
0.5 |
0.6 |
0.4 |
0.3 |
0.1 |
Gävleborgs ........ |
38.1 |
24.i |
14.2 |
6.7 |
2.7 |
2.o |
2.7 |
1.2 |
1.8 |
0.6 |
Västernorrlands .... |
60.6 |
40.8 |
24.9 |
18.o |
10. o |
11.7 |
14.2 |
7.0 |
9.7 |
5 4 |
Jämtlands.......... |
42.2 |
17.7 |
8.0 |
2.2 |
0.2 |
0.2 |
1.5 |
0.3 |
0.5 |
0-i |
Västerbottens ...... |
30. o |
17.5 |
8.8 |
4.2 |
1.4 |
1.6 |
2.9 |
0.9 |
1.5 |
0.4 |
Norrbottens........ |
58.2 |
29.3 |
17.2 |
13.4 |
6.5 |
6.9 |
12.0 |
1.2 |
2.i |
1.0 |
Hela riket |
26.5 |
18.5 |
9.9 |
5.7 |
2.9 |
2.6 |
2.8 |
2.1 |
3.6 |
1.9 |
Städer |
27.o |
19.9 |
10.7 |
7.4 |
4.7 |
3.9 |
3.0 |
3.7 |
6.3 |
3.3 |
Landsbygd |
26.s |
17.8 |
9.4 |
4.8 |
2.0 |
1.9 |
2.6 |
1.2 |
1.8 |
1.1 |
En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december
anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper, som vid utgången
av 1942 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet
(2,698), jord- och stenindustri (1,329), diversearbete (1,016), landtransport
(627), trävaruindustri (618) samt kontors-, affärs- och lagerarbete
(616).
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 49
1''ab. 13. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1933—1942.
Årsinedeltal.* 1
Yrkesgrupper |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
Antal |
||||||||||
Jordbruk och skogshus- |
||||||||||
hållning ............ |
30,106 |
17,786 |
6,587 |
1,739 |
514 |
891 |
2,121 |
355 |
410 |
209 |
Jordbruk ............ |
12,769 |
9,140 |
3,188 |
790 |
295 |
242 |
321 |
162 |
221 |
118 |
Skogshushållning .... |
17,337 |
8,646 |
3,399 |
949 |
219 |
649 |
1,800 |
193 |
189 |
91 |
Industri och hantverk .. |
69,864 |
48,830 |
28,110 |
17,684 |
9,347 |
8,348 |
8,283 |
8,239 |
14,835 |
8,341 |
Malmbrytning och me- |
||||||||||
tallindustri.......... |
20,776 |
12,326 |
5,165 |
2,840 |
1,138 |
1,013 |
932 |
673 |
1,126 |
509 |
Jord- och stenindustri |
12,000 |
10,612 |
6,958 |
3,845 |
1,841 |
1,338 |
1,481 |
1,458 |
2,147 |
1,780 |
Trävaruindustri ...... |
13,442 |
8,905 |
5,929 |
4,262 |
2,406 |
2,409 |
2,475 |
1,290 |
1,576 |
814 |
Byggnadsverksamhet . . |
12,513 |
8,445 |
5,585 |
3,805 |
2,317 |
2,195 |
2,317 |
3,705 |
7,895 |
4,301 |
Övriga industrier...... |
11,133 |
8,542 |
4,473 |
2,932 |
1,645 |
1,393 |
1,078 |
1,113 |
2,091 |
987 |
Sjöfart och fiske ...... |
2,708 |
2,304 |
1,269 |
727 |
349 |
277 |
251 |
245 |
404 |
207 |
Bandel, samfärdsel och |
||||||||||
allmän tjänst........ |
11,238 |
9,342 |
5,490 |
3,599 |
2,265 |
1,796 |
1,506 |
1,970 |
3,709 |
2,122 |
Husligt arbete ........ |
376 |
210 |
45 |
53 |
37 |
27 |
25 |
35 |
80 |
45 |
Arbete, ej hänförligt till |
||||||||||
annan grupp ........ |
49,762 |
36,330 |
20,080 |
11,799 |
5,701 |
4,850 |
5,370 |
2,523 |
2,781 |
1,382 |
Summa |
164,054 |
114,802 |
61,581 |
35,601 |
18,213 |
16,189 |
17,556 |
13,367 |
22,219 |
12,306 |
Procent Jordbruk och skogshus- |
||||||||||
hållning ............ |
18.3 |
15.5 |
10.7 |
4.9 |
2.8 |
5.5 |
12.1 |
2.7 |
1.8 |
1.7 |
Jordbruk ............ |
7.8 |
8.0 |
5.2 |
2.2 |
1.6 |
1.5 |
1.8 |
1.2 |
1.0 |
1.0 |
Skogshushållning .... |
10.5 |
7.5 |
5.5 |
2.7 |
1.2 |
4.0 |
10.3 |
1.5 |
0.8 |
0.7 |
Industri och hantverk .. |
42.6 |
42.5 |
45.6 |
49.7 |
51.3 |
51.6 |
47.2 |
61.6 |
66.8 |
67.8 |
Malmbrytning och me- |
||||||||||
tallindustri.......... |
12.6 |
10.7 |
8.4 |
8.0 |
6.8 |
6.2 |
53 |
5.o |
5.1 |
4.1 |
Jord- och stenindustri |
7.8 |
9.2 |
1 1.8 |
10.8 |
10.1 |
8.3 |
8.4 |
10.9 |
9.7 |
14.5 |
Trävaruindustri ...... |
8.2 |
7.8 |
9.6 |
12.0 |
13.2 |
14.9 |
14.1 |
9.7 |
7.1 |
6.6 |
Byggnadsverksamhet . . |
7.7 |
7.4 |
9.1 |
10.7 |
12.7 |
13.6 |
18.2 |
27.7 |
35.5 |
85.0 |
övriga industrier...... |
6.8 |
7.4 |
7.2 |
8.2 |
9.0 |
8.6 |
6.2 |
8.3 |
9.4 |
7.6 |
Sjöfart och fiske ...... |
1.7 |
2.o |
2.1 |
2.o |
1.9 |
1.7 |
1.4 |
1.8 |
1.8 |
1.7 |
Handel, samfärdsel och |
||||||||||
allmän tjänst........ |
6.9 |
8.1 |
8.9 |
10.1 |
12.5 |
u.i |
8.6 |
14.7 |
16.7 |
17.2 |
Husligt arbete ........ |
0.2 |
0.2 |
0.1 |
0.2 |
0.2 |
0.2 |
0.1 |
0.3 |
0.4 |
0.4 |
Arbete, ej hänförligt till |
||||||||||
annan grupp ........ |
30.3 |
31.7 |
32.6 |
33.1 |
31.3 |
29.9 |
30.6 |
18.9 |
12.5 |
11.2 |
Summa |
100.O |
lotto |
lOO.o |
100.0 |
lOO.o |
lOO.o |
lOO.o |
lotto |
lOO.o |
lOOo |
1 För tiden 01/i 1938—so/o 1940 Ilar i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter örn yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.
I tab. 14 meddelas uppgifter om arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid vissa tidpunkter. Av tabellen framgår, att klientelet under 1942
i genomsnitt var betydligt äldre än vid någon tidpunkt tidigare. Den 31 juli
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. ino is 4
50
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Tab. 14. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1933—1942.
Tidpunkt |
A |
n t a 1 |
Pro |
cent |
||||
16—26 är |
26-50 år |
över 50 |
Summa 1 |
16—25 år |
26—50 år |
över 50 |
Summa |
|
so/n 1933 |
57,412 |
90,396 |
22,395 |
170,203 |
33.7 |
53.1 |
13.2 |
100.o |
sl/io 1934 |
26,114 |
46,023 |
12,373 |
84,510 |
30.9 |
54.5 |
14.6 |
lOO.o |
31/7 1935 |
10,055 |
22,811 |
7,466 |
40,332 |
24.9 |
56.6 |
18.5 |
100.o |
31/t 1936 |
3,899 |
11,449 |
4,582 |
19,930 |
19.6 |
57.4 |
23.o |
100.O |
sVs 1937 |
1,031 |
4,911 |
2,858 |
8,800 |
11.7 |
55.8 |
32.5 |
lOO.o |
30/n 1939 |
1,799 |
8,064 |
3,526 |
13,389 |
13.5 |
60.2 |
26.3 |
lOO.o |
31/7 1940 |
408 |
4,445 |
3,049 |
7,902 |
5.2 |
56.2 |
38.6 |
lOO.o |
31/12 1940 |
2,470 |
14,186 |
6,813 |
23,469 |
10.5 |
60.5 |
29.0 |
lOO.o |
sl/7 1941 |
1,167 |
9,225 |
5,813 |
16,205 |
7.2 |
56.9 |
35.9 |
lOO.o |
31/i« 1941 |
1,438 |
10,459 |
7,686 |
19,583 |
7.3 |
53.4 |
39.3 |
lOO.o |
31/7 1942 |
225 |
2,974 |
3,760 |
6,959 |
3.2 |
42.7 |
54.x |
lOO.o |
S1/i2 1942 |
412 |
3,885 |
4,295 |
8,592 |
4.8 |
45.2 |
50. o |
lOO.o |
1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,
då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.
1942 vörö sålunda icke mindre än 54.i procent av de hjälpsökande över 50 år
och antalet ungdomsarbetslösa (16—25 år) uppgick endast till 3,2 procent.
Vid utgången av året hade dock en viss föryngring av klientelet ägt rum. Alltjämt
utgjordes dock hälften av de arbetslösa av personer som fyllt 50 år.
Kvinnorna utgjorde liksom under tidigare år en ringa del av de hjälpsökande
arbetslösa. Under 1942 voro i genomsnitt 2.i procent av samtliga
hjälpsökande kvinnor; vid årets utgång voro 144 (1,7 procent) kvinnor anmälda.
Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommun icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.
Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har under
de gångna åren städse varit ringa. Vid 1942 års utgång voro 151 eller 1.8 procent
av samtliga hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där de
erhållit eller sökt arbetslöshetshjälp.
Arbetslinjen.
Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som kommissionen
under år 1942 åtagit sig att utföra, ha samtliga varit egentliga försvarsarbeten
eller eljest av betydelse för försvaret och folkförsörjningen. Uppgifter
rörande försvarsarbeten ingå ej i det följande annat än i fråga örn antalet
sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster. En fullständig förteckning över
andra arbeten, som kommissionen under år 1942 åtagit sig, återfinnes i
bilagorna 3 och 4. Kostnaderna för under åren 1940—1942 kontraherade eller
i annan ordning till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna
statliga beredskapsarbeten belysas i tab. 15. En förteckning över under år
1942 avslutade arbeten — andra än försvarsarbeten — lämnas i bilaga 5.
Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under åren
Kungl. Maj.ts proposition nr 283. 51
Tab. löt Kostnaderna för under åren 1940—1942 kontraherade eller i annan ordning
till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga
beredskapsarbeten fördelade lånsris Kronor.
Län |
Kontraktssummor |
Ersättningar från uppdragsgivare |
||||
1940 |
1941 |
1942 |
1940 |
1941 |
1942 |
|
Stockholms stad........ |
— |
1,441,000 |
_ |
_ |
216,150 |
_ |
Stockholms ............ |
— |
7,283,800 |
362,200 |
_ |
727,640 |
135,310 |
Uppsala................ |
— |
1,020,000 |
— |
— |
153,000 |
— |
Södermanlands ........ |
— |
2,470,700 |
— |
_ |
370.605 |
_ |
Ostergötlands .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Jönköpings ............ |
535,400 |
129,100 |
880,000 |
— |
16,700 |
— |
Kronobergs ............ |
— |
20,000 |
471,200 |
_ |
_ |
70,680 |
Kalmar ................ |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Gotlands .............. |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Blekinge .............. |
— |
62,500 |
— |
— |
12,500 |
— |
Kristianstads .......... |
— |
708,700 |
— |
— |
141,740 |
— |
Malmö stad........... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Malmöhus i övrigt...... |
— |
— |
755.000 |
— |
— |
82,150 |
Hallands .............. |
— |
— |
36.000 |
— |
— |
8,000 |
Göteborgs stad ........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Göteb. o. Bobus i övrigt |
— |
39,000 |
— |
— |
2,200 |
— |
Alvsborgs .............. |
— |
1,905,500 |
— |
_ |
181.650 |
— |
Skaraborgs .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Värmlands.............. |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Örebro ................ |
— |
321,000 |
_ |
_ |
48,150 |
_ |
Västmanlands......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kopparbergs........... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Gävleborgs ........ |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
Västernorrlands ....... |
— |
2,478,700 |
— |
_ |
126,170 |
— |
Jämtlands............ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Västerbottens .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Norrbottens.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
535,400 |
17,880,000 |
2,504.400 |
— |
1,996,505 |
296,140 |
1 Före ''/j 1910 statliga reservarbeten.
1933—1942 framgår av tab. 16. Under 1942 sysselsattes i genomsnitt 2,195
arbetslösa, varav 46.4 procent voro hänvisade från städer. Av hela antalet
sysselsatta arbetslösa voro 68.2 procent försörjningspliktiga.
Enligt en undersökning avseende slutet av september 1942 voro av de
vid kommissionens arbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa 40. i procent
sysselsatta inom hänvisningslänet mot 45.5 procent vid samma tid föregående
år. Av arbetarna kunde 38.5 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister),
61.0 procent bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar
och 0.5 procent i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad.
Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta beredskapsarbetare åtnjuta vissa
sociala förmåner såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar, från
arbetsplatsen, ersättning med 1 krona 50 öre per dag för sjukdagar1) m. m.
De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga
’) Fr. o. m. den 15 mars 1943 utgår i ersättning för sjukdagar 2: — kronor per dag.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Tab. 16. Antal arbetslösa sysselsatta Tid arbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi1 åren 1938—1942.
därav |
Hänvisade från |
därav |
|||||||
Årsraedeltal |
1942 |
||||||||
städer |
lands- bygd |
hela riket |
städer % |
städer |
lands- bygd |
hela riket |
städer % |
||
1933 |
2,617 |
17,195 |
19,812 |
13.2 |
Januari .... |
1,586 |
1,011 |
2,597 |
61.1 |
1934 |
4,700 |
17,984 |
22,684 |
20.7 |
Februari .. |
1,711 |
1,238 |
2,949 |
58.o |
1935 |
5,097 |
11,669 |
16,766 |
30.4 |
1,376 936 |
1,189 |
2,565 2,026 |
53.6 |
|
1,090 1,405 1,510 |
46.2 |
||||||||
1936 |
3,124 |
5,944 |
9,068 |
34.5 |
1,062 959 |
2,467 2,469 |
43.o |
||
1937 |
1,896 |
2,316 |
4,212 |
45.0 |
38.8 |
||||
1938 |
956 |
995 |
1,951 |
49.0 |
866 |
2,373 2,246 1,919 |
36.5 |
||
1,507 1,450 1,162 |
|||||||||
1939 1940 |
517 543 |
994 620 |
1,511 1,163 |
34.2 46.7 |
Augusti .... |
796 757 |
35.4 39.4 |
||
1941 |
1,519 |
1,281 |
2,800 |
54.3 |
Oktober .... |
753 |
949 |
1,702 |
44.2 |
November .. |
728 |
854 |
1,582 |
46.o |
|||||
1942 |
1,018 |
1,177 |
2,195 |
46.4 |
December . . |
687 |
763 |
1,450 |
47.4 |
1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivaibeten)
samt därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten
samt fr. o. m. april 1942 musikerhjälp.
härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning för
värme, lyse, sängutrustning med lakan samt vissa kokkärl. Arbetarna svara
själva för den dagliga städningen, men skurningen av golv m. m. verkställes på
kommissionens bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner
utgå vid statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets regi arbetena
bedrivas.
Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi (exklusive försvarsarbetena) under åren 1941 och 1942 framgå av följande
sammanställning. |
19 4 1 |
19 4 |
2 |
||
Kronor |
% |
Kronor |
% |
||
Arbetskostnad......... |
16: 91 |
86.1 |
21: 18 |
87.7 |
|
Administration ....... |
1: 51 |
7.7 |
2: 29 |
9.5 |
|
Sociala kostnader..... |
1: 221 |
6.2 |
0: 68 |
2.8 |
|
Summa |
19: 64 |
100.o |
24: 15 |
100.o |
|
därav arbetslöner |
11: 98 |
61.0 |
13: 52 |
56.0 |
Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1942
framgå av tab. 17. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke,
inkludera indextillägg och semesterersättning samt i förekommande fall (försvarsarbeten)
övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid
väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under vintern,
då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i kommissionens
regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord och att de
1 De höga sociala kostnaderna 1941 berodde på inköp av förläggningsmateriel i stor
omfattning.
53
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Tab. 17. Medeldagsförtjfinster vid statlig:» beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi juli IWO—december 1942. Kronor per S-timmars dagsverke.
Månad |
Vägarbeten |
Andra arbeten 1 |
Samtliga arbeten |
||||||
1940 |
1941 |
1942 |
1940 |
1941 |
1942 |
1940 |
1941 |
1942 |
|
Januari .......... |
9: 76 |
11:76 |
14:08 |
14: 48 |
11:36 |
12:88 |
|||
Februari ........ |
— |
9: 68 |
11:52 |
— |
14: 88 |
14:96 |
— |
11:36 |
12:80 |
Mars ............ |
— |
10:08 |
11:68 |
— |
15:84 |
15: 28 |
— |
11:52 |
13: 04 |
April ............ |
— |
10: 48 |
14:40 |
— |
15: 12 |
15: 44 |
— |
11:52 |
15: 04 |
Maj.............. |
— |
10: 72 |
13: 60 |
— |
14: 64 |
16: 24 |
— |
11:68 |
15: 28 |
Juni ............ |
— |
11: 12 |
14:16 |
— |
14:56 |
16: 72 |
— |
12:24 |
15: 92 |
Juli.............. |
9: 76 |
11:60 |
14:40 |
15:04 |
15: 68 |
18: 00 |
13: 20 |
13: 12 |
16:88 |
Augusti.......... |
10: 08 |
11:92 |
14:00 |
15: 44 |
15: 60 |
17: 84 |
13:44 |
13: 36 |
16: 64 |
September........ |
10: 16 |
12:40 |
14: 00 |
15: 68 |
15: 92 |
17:76 |
13: 68 |
14: 16 |
16:40 |
Oktober.......... |
10: 16 |
13: 12 |
12: 96 |
16: 16 |
15: 84 |
17: 60 |
13: 52 |
14: 56 |
15: 68 |
November........ |
10: 08 |
13:84 |
13: 28 |
16:00 |
14: 64 |
17: 44 |
13:04 |
14:32 |
15: 84 |
December........ |
9: 92 |
13: 04 |
12: 96 |
16:88 |
15:12 |
18: 40 |
12: 88 |
14:08 |
16: 64 |
1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.
angivna dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vid bedömande
av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna för
olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer i grundpenningen
för tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder, ävensom att
omfattningen av ackordsarbetet varierar.
Antalet under år 1942 utgjorda dagsverken uppgick till 545,836; av dessa
utfördes 33,000 dagsverken av utlänningar, huvudsakligen norrmän.
I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas
även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila yrken, vilka sysselsattes
vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade arkivarbetena.
Från och med april 1942 ingå även arbetslösa musiker, som erhållit
musikerhjälp. Antalet personer sysselsatta vid statliga arkiv- och musikerarbeten
under åren 1934—1942 framgår av efterföljande sammanställning.
Å r |
Antal sysselsatta |
Därav försörj- |
(årsmedeltal) |
ningspliktiga |
|
1934 |
........... 224 |
123 |
1935................... |
........... 227 |
125 |
1936................... |
........... 109 |
69 |
1937................... |
........... 84 |
56 |
1938................... |
........... 105 |
65 |
1939................... |
........... 117 |
72 |
1940................... |
........... 131 |
78 |
1941................... |
........... 233 |
137 |
1942................... |
292 |
175 |
Förutom vid statliga arkivarbeten s3rsselsattes även arbetslösa vid statskommunala
arkivarbeten. I genomsnitt voro under 1942 77 arbetslösa sysselsatta
vid dylika arbeten.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Vid 1942 års utgång vörö 333 arbetslösa sysselsatta vid arkivarbeten, varav
62 vid statskommunala arkivarbeten, och 65 personer erhöllo musikerhjälp.
Avlöningen vid arkivarbetena utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.
Från och med den 1 juli 1941 utgår avlöningen i form av en för
olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med hänsyn till den
ortsgrupp, vartill orten hänföres.
Den inom respektive ortsgrupp gällande veckolönen har under 1942 genom
kommissionens beslut höjts, och från och med den 18 oktober 1942 utgår inom
respektive ortsgrupper följande belopp per vecka.
Ortsgrupp |
Kronor |
Ortsgrupp |
Kronor |
A.................. |
............ 45: 15 |
F.................. |
............ 59: 15 |
B.................. |
............ 47:95 |
G.................. |
............ 65:45 |
C.................. |
............ 50:40 |
H ................ |
............ 71:40 |
D.................. |
............ 54: 40 |
I.................. |
............ 74: 90 |
E.................. |
............ 55:30 |
Arkivarbetare, som hänvisats till arbetsplatser utom hemorten (interlokalt
hänvisade), uppburo den lön, som gällde på arbetsplatsen. Från och med
den 18 oktober 1942 berättigades emellertid den interlokalt hänvisade, som
är familjeförsörjare, att under vistelse på arbetsplatsen behålla den för hans
hemort fastställda arbetslönen.
I syfte att bispringa företrädesvis sådana äldre arbetslösa musiker, som på
grund av ljudfilmens införande icke kunnat ånyo vinna anställning på sina
förutvarande arbetsområden, har kommissionen försöksvis anordnat s. k.
musikerhjälp. Härigenom har avsetts att bereda musikerna tillfälligt arbete
och utkomst inom eget yrke under en tid av cirka sex månader. Lönerna ha
varit desamma som vid arkivarbetena. De arbetslösa musikerna ha haft att
hos respektive arbetslöshetskommittéer anmäla sig till erhållande av dylik hjälp.
Sedan kommittéerna i vanlig ordning verkställt behovsprövning, ha de insänt
musikernas ansökningar till kommissionen, som i samråd med representanter
för musikaliska akademin och svenska musikerförbundet prövat vederbörandes
kompetens. Därefter ha musikerna fördelats på de amatörmusikorganisationer,
som hos kommissionen ansökt örn statsbidrag för att vidtaga anordningar
för att förskaffa musikerna sysselsättning.
Musikerhjälpen, som endast i obetydlig skala hann prövas under våren och
sommaren 1942, trädde egentligen i funktion först efter september månad.
Under tiden 1 oktober 1942—15 mars 1943 behandlades ansökningar från 103
musikorganisationer, varav 80 biföllos; 77 av dessa organisationer utnyttjade
det erhållna tillståndet. Till följd av bland annat bristande tillgång på vissa slag
av önskade instrumentalister kunde 23 organisationers ansökningar ej beaktas.
Musikorganisationer, som bedrivit denna form av arbetslöshetshjälp, ha
varit verksamma inom 26 städer och 19 landskommuner och köpingar. Till
dessa organisationer blevo inalles 102 musiker hänvisade. På grund av arbetsvägran,
erhållen anställning i öppna marknaden, sjukdom, militärinkallelser
etc. kom emellertid antalet aktivt arbetande musiker att uppgå till 78 under
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
perioden. Ett 20-tal ansökningar avslogos till följd av vederbörandes inkomstförhållanden
eller otillfredsställande yrkeskompetens. Av de musikerhjälpta
voro de flesta hemmahörande i Stockholm och Göteborg, respektive 34 och 11.
Flertalet (35) trakterade violin; närmast i ordningen kom violoncell (17), klarinett
(10) och kontrabas (7). Samtliga utövade aktiv musik såsom orkestermedlemmar,
instruktörer eller dirigenter; praktiskt taget samtliga sysselsattes
dessutom med att meddela undervisning åt orkestermedlemmar och skolungdom
på de orter, där de placerats, och många utnyttjades för notskrivning.
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.
Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1942, förutom i kommissionens,
huvudsakligen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos
2 arbeten i byggnadsstyrelsens regi.
Kostnaderna för under tiden 1 juli 1940—31 december 1942 kontraherade
eller i annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi antagna statliga beredskapsarbeten framgå av tab. 18. En
Tab. 18. Kostnaderna för under tiden Vj 1940—S1/u 1942 kontraherade eller i
annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi antagna statliga beredskapsarbeten.
Län |
Kontraktssummor |
Ersättningar från uppdragsgivare |
||||
Vt—8lA* |
1941 |
1942 |
»/»—“/u |
1941 |
1942 |
|
Stockholms stad...... |
50,000 |
|||||
Stockholms .......... |
— |
153,000 |
— |
— |
— |
_ |
Göteborgs och Bohus.. |
3.079,700 |
7,104,500 |
3,482,200 |
473,900 |
922,460 |
1,182,000 |
Älvsborgs ............ |
— |
224,700 |
50,300 |
— |
44,940 |
_ |
Värmlands............ |
— |
— |
145,000 |
— |
— |
_ |
Gävleborgs .......... |
— |
1,036,000 |
— |
— |
142.150 |
— |
, Västernorrlands ...... |
1,122,000 |
5,474,900 |
3.407.200 |
62,800 |
1.164,935 |
840,290 |
Jämtlands............ |
— |
146,200 |
— |
— |
51,170 |
_ |
Norrbottens .......... |
26,100 |
— |
134,000 |
— |
— |
26,800 |
Summa |
4,227,800 |
14,189,300 |
7,218,700 |
530,700 |
2,325,655 |
2,049,090 |
fullständig förteckning över de arbeten, som under år 1942 antagits till utförande
i annan myndighets regi, återfinnes i bilaga 3 och 4. I bilaga 3 meddelas
dessutom uppgifter örn totalkostnader och statsbidrag för under tiden
1 juli 1933—31 december 1941 beviljade arbeten av denna ari I bilaga 6 meddelas
vissa uppgifter örn under år 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten
i annan myndighets än kommissionens regi.
I tab. 19 meddelas uppgifter örn antalet under åren 1939—1942 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta hänvisade
arbetslösa. Av tabellen framgår, att under år 1942 i medeltal 1,074
arbetslösa voro sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro i medeltal
849, eller 79. i procent, hemmahörande i Göteborgs och Bohus och Västernorrlands
län. Av samtliga sysselsatta voro 77. o procent hänvisade från landskommuner;
93.0 procent voro försörjningspliktiga. Vid september månads utgång
kunde av samtliga sysselsatta 73.6 procent utnyttja sin ordinarie bostad
(dagkolonister).
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Tab. 19. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1989—1942.
Månad |
Hela antalet syssel-satta arbetslösa |
d ä |
ray |
f r |
i n |
|||||||
Göteborgs och Bohus län |
Västernorrlands län |
|||||||||||
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
|
Januari .......... |
1,013 |
971 |
840 |
1,283 |
414 |
308 |
452 |
715 |
426 |
445 |
313 |
441 |
Februari.......... |
1,107 |
766 |
870 |
1,524 |
411 |
293 |
456 |
723 |
499 |
321 |
299 |
599 |
Mars.............. |
1,094 |
647 |
1,101 |
1,589 |
357 |
268 |
548 |
682 |
540 |
253 |
422 |
602 |
April.............. |
1,248 |
638 |
1,380 |
1,443 |
364 |
304 |
671 |
683 |
625 |
255 |
502 |
500 |
Maj .............. |
1,413 |
926 |
1,822 |
1,061 |
349 |
419 |
879 |
388 |
739 |
429 |
634 |
368 |
Juni.............. |
1,655 |
1,011 |
2,303 |
945 |
359 |
440 |
1,018 |
351 |
854 |
491 |
823 |
288 |
Juli .............. |
1,734 |
1,084 |
2,302 |
937 |
392 |
498 |
1,081 |
373 |
877 |
507 |
731 |
290 |
Augusti .......... |
1,903 |
1,051 |
2,023 |
874 |
406 |
534 |
1,055 |
374 |
913 |
443 |
514 |
264 |
September ........ |
1,622 |
1,059 |
1,719 |
853 |
340 |
607 |
898 |
383 |
773 |
385 |
420 |
265 |
Oktober .......... |
1,571 |
995 |
1,289 |
831 |
289 |
588 |
718 |
383 |
736 |
345 |
279 |
256 |
November ........ |
1,301 |
856 |
1,190 |
744 |
295 |
506 |
693 |
379 |
610 |
297 |
288 |
225 |
December ........ |
1,045 |
773 |
1,104 |
802 |
304 |
452 |
655 |
365 |
436 |
260 |
305 |
292 |
Årsmedeltal |
1,392 |
898 |
1,495 |
1,074 |
357 |
435 |
760 |
4S3 |
669 |
369 |
461 |
366 |
Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1942 framgå av
efterföljande sammanställning.
Månad |
1940 |
1941 |
1942 |
Januari ........................ |
_ |
10: 24 |
11:76 |
Februari ........................ |
— |
10: 55 |
12: 28 |
Mars............................ |
— |
10: 84 |
12:51 |
April............................ |
— |
11:28 |
12:99 |
Maj ............................ |
— |
11:80 |
13:54 |
Juni............................ |
— |
12:25 |
13: 25 |
Juli ............................ |
10:91 |
12:24 |
13:30 |
Augusti ........................ |
11: 14 |
12:10 |
13: 65 |
September ...................... |
11: 17 |
12:60 |
13: 54 |
Oktober ........................ |
10: 71 |
12:31 |
13:85 |
November ...................... |
10:82 |
12: 37 |
13: 43 |
December ...................... |
10: 23 |
12:57 |
13:46 |
Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör observeras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna
i väsentligt större utsträckning bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister.
I fråga om sociala förmåner gäller detsamma som vid kommissionens
arbeten (sid. 51).
Stcdskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,
som under 1942 beviljats för utförande i kommunal regi, återfinnes
i bilagorna 7 och 8, varjämte i bilaga 7 även meddelas uppgifter örn totalkost
-
57
Kungl. Maj.ts proposition nr 283.
nader och statsbidrag för under tiden 1 juli 1933—31 december 1941 beviljade
dylika arbeten. I bilaga 9 meddelas vissa uppgifter örn under 1942 avslutade
statskommunala beredskapsarbeten.
Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under
åren 1939—1942 framgår av tab. 20. Under år 1942 sysselsattes vid dessa
Tab. 20. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten
åren 1939-1942.
Månad |
1939 |
1940 |
1941 |
hänvisa städer |
19 4 2 de från landsbygd |
Samma |
Januari.............. |
703 |
636 |
350 |
1,490 |
331 |
1,821 |
Februari ............ |
826 |
580 |
532 |
1,523 |
432 |
1,955 |
Mars ................ |
866 |
435 |
778 |
1,597 |
434 |
2,031 |
855 |
402 |
1,003 |
1,516 |
303 |
1,819 |
|
887 |
546 |
1,093 |
1,209 |
234 |
1,443 |
|
Juni ................ |
929 |
518 |
1,125 |
1,028 |
178 |
1,206 |
861 |
318 |
1,367 |
962 |
118 |
1,080 |
|
Augusti.............. |
735 |
318 |
1,297 |
895 |
122 |
1,017 |
September............ |
814 |
255 |
1,235 |
927 |
113 |
1,040 |
Oktober.............. |
766 |
233 |
1,326 |
857 |
106 |
963 |
November............ |
784 |
282 |
1,533 |
806 |
112 |
918 |
December............ |
627 |
243 |
1,642 |
757 |
114 |
871 |
Irsmedeltal |
801 |
397 |
1,107 |
1,181 |
216 |
1,347 |
arbeten i medeltal 1,347 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 83.9
procent hänvisade från städer; 95.8 procent voro försörjningspliktiga. Antalet
kommuner, som under 1942 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala
beredskapsarbeten uppgick i medeltal till 38, varav 17 städer och 21 lands
-
kommuner.
Månad |
Stockholm med |
Övriga städer |
Landsbygd |
Hela riket |
||||
1941 |
1942 |
1941 |
1942 |
1941 |
1942 |
1941 |
1942 |
|
17:02 |
13: 54 |
_ |
11:20 |
_ |
15: 04 |
|||
Februari................ |
— |
16: 38 |
— |
13: 64 |
— |
11:06 |
— |
14: 74 |
Mars.................... |
— |
17:06 |
— |
13:11 |
— |
11:30 |
— |
14: 75 |
15: 26 |
17:33 |
12: 43 |
13: 67 |
9: 84 |
11:61 |
12:78 |
15:33 |
|
15: 23 |
17: 23 |
13: 04 |
14:41 |
10: 15 |
12: 29 |
13:43 |
15:71 |
|
Juni .................... |
15: 07 |
17: 68 |
13: 31 |
16: 64 |
10:01 |
13:53 |
13: 66 |
17: 01 |
16: 38 |
17: 37 |
12:86 |
16:04 |
10: 63 |
12:57 |
14. 47 |
16:70 |
|
Augusti ................ |
16: 19 |
18: 02 |
13: 71 |
15: 97 |
11: 71 |
12: 52 |
15:03 |
17: 16 |
September .............. |
16: 20 |
19: 96 |
14: 02 |
16: 68 |
11:69 |
12:90 |
14: 94 |
18: 63 |
16: 99 |
17: 58 |
14:82 |
17:14 |
12:42 |
12:57 |
15:50 |
17: 19 |
|
November .............. |
16:38 |
21:42 |
I 13:76 |
17: 78 |
12: 02 |
12: 55 |
14: 65 |
19:84 |
December .............. |
18: 11 |
21:04 |
14: 62 |
17: 92 |
12: 16 |
12:44 |
15: 81 |
19: 62 |
Uppgifter örn medeldagsförtjänsterna för vid statskommunala beredskapsarbeten
sysselsatta sammanställas från och med april månad 1941 av arbets
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
marknadskomruissionen. Förtjänsterna per 8-timmars dagsverke under tiden
april 1941—december 1942 framgå av sammanställning å sid. 57. I densamma
lia arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg och Malmö
samt i övriga städer respektive på landsbygden redovisats var för sig.
Statskommunala reservarbeten} Efter 1939 ha arbetslöshetskommittéema
endast i ringa utsträckning sökt statsbidrag till statskommunala reservarbeten.
Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre konkurrensduglig arbetskraft.
De beräknade kostnaderna för under åren 1939—1942 beviljade statskommunala
reservarbeten framgå av tab. 21. I tabellen meddelas även uppgifter
angående omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avsågo
allmänna vägar.
Tab. 21. Beräknade kostnader för under åren 1939—1942 beviljade statskommunala
reservarbeten. Kronor.
Månad |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
||||
Samtliga kostnader |
därav för |
Samtliga kostnader |
därav för |
Samtliga kostnader |
därav för |
Samtliga kostnader |
därav för |
|
Januari.... |
405,200 |
96,000 |
82,800 |
32,200 |
25,300 |
204,438 |
46,500 |
|
Februari .. |
295,800 |
— |
121,000 |
22,100 |
88,800 |
88,800 |
46,000 |
|
Mars...... |
296,230 |
44,150 |
4,975 |
— |
30,680 |
— |
— |
— |
April...... |
454,380 |
73,500 |
25,400 |
— |
38,000 |
_ |
59,200 |
51,600 |
Maj ...... |
145,400 |
103,900 |
7,000 |
— |
21,100 |
_ |
24,600 |
|
J uni ...... |
55,560 |
22,900 |
153,500 |
153,500 |
28,000 |
— |
7,000 |
— |
Juli ...... |
28,645 |
— |
— |
— |
16,300 |
_ |
133,700 |
_ |
Augusti .. |
38,140 |
— |
27,700 |
— |
42,200 |
_ |
_ |
_ |
September |
45,325 |
— |
7,365 |
— |
14,700 |
— |
— |
— |
Oktober |
55,152 |
14,652 |
85,550 |
— |
229,775 |
1,100 |
12,725 |
5,525 |
November |
147,700 |
22,200 |
83,200 |
19,500 |
15,000 |
_ |
4.100 |
|
December |
77,425 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa |
2,044,957 |
377,302 |
598,490 |
195,100 |
556,755 |
115.200 |
491,763 |
103,625 |
Tab. 22. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten
(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1933—1942.
Arsmedeltal |
Städer |
Lands- bygd |
Hela riket |
därav |
1942 |
Städer |
Lands- bygd |
Hela riket |
därav |
1933 |
4,649 |
6,827 |
11,476 |
40.5 |
Januari .... |
160 |
160 |
100. o |
|
1934 |
5,581 |
10.142 |
15,723 |
35.5 |
Februari . . |
113 |
28 |
141 |
80.x |
1935 |
3,859 |
5,716 |
9,575 |
40.3 |
117 |
37 |
154 168 180 256 |
76.0 83.9 84.4 82.8 |
|
1936 1937 1938 |
2.188 1,114 663 |
2,403 975 645 |
4,591 2,089 1,308 |
47.7 50.7 |
April ...... Maj........ Juni ...... |
141 152 212 |
27 28 44 |
||
Juli........ |
191 |
48 |
239 |
79.9 |
|||||
1939 |
414 |
426 |
840 |
49 s |
Augusti .... |
169 |
52 |
221 |
76.5 |
1940 |
106 |
114 |
220 |
48.2 |
September.. |
133 |
50 |
183 |
72.7 |
1941 |
81 |
68 |
149 |
54.4 |
Oktober .... |
126 |
48 |
174 |
72.4 |
1942 |
November . . |
122 |
38 |
160 |
76.3 |
||||
143 |
34 |
177 |
80.8 |
December .. |
82 |
13 |
95 |
86. s |
1 Statskommunala arkivarbeten se sid. 53.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.
59
Kostnaderna för andra under år 1942 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till 388,138
kronor. Av ifrågavarande belopp utgör 246,505 kronor arbetskostnader och
141,633 kronor övriga kostnader.
I tab. 22 meddelas uppgifter örn antalet vid statskommunala reservarbeten
sysselsatta arbetslösa under åren 1933—1942. I genomsnitt sysselsattes under
1942 endast 177 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna voro 80.8 procent
hänvisade från städer; 71.7 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,
som under år 1942 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala
reservarbeten uppgick i medeltal till 9, varav 6 städer och 3 landskommuner.
Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena under åren
1940—1942 redovisas i tab. 23.
Tab. 23. Medeldagsförtjänstcr vid statskommunala reservarbeten åren 1940—1942.
Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad |
Städer |
Landsbygd |
Hela riket |
||||||
1940 |
1941 |
1942 |
1940 |
1941 |
1942 |
1940 |
1941 |
1942 |
|
Januari.......... |
7: 57 |
8: 26 |
8: 15 |
6:21 |
6:23 |
7: 33 |
6:85 |
7: 64 |
8: 09 |
Februari.......... |
7: 52 |
8:23 |
8:11 |
6:01 |
6: 28 |
7:17 |
6:84 |
7: 47 |
7: 93 |
Mars ............ |
7:97 |
8: 01 |
7:90 |
6:23 |
6:64 |
7:83 |
7: 12 |
7:21 |
7:87 |
April ............ M!aj.............. Juni ............ |
7:58 |
8: 02 |
8:02 |
6:53 |
6: 47 |
8:03 |
6: 93 |
7:46 |
8:03 |
7: 89 |
8: 12 |
8: 95 |
6:85 |
6:87 |
8: 64 |
7:40 |
7:65 |
8:85 |
|
8: 56 |
8: 17 |
9:34 |
6:80 |
7:38 |
7:55 |
7: 69 |
7:71 |
8:97 |
|
Juli.............. |
8: 55 |
7: 96 |
9:05 |
6:97 |
7: 48 |
8:10 |
7: 63 |
7: 70 |
8:81 |
Augusti.......... |
8: 95 |
7:80 |
9:33 |
7:15 |
7:58 |
8: 38 |
7: 94 |
7: 66 |
9: 05 |
September........ |
9: 23 |
8: 28 |
10: 18 |
7:22 |
7:72 |
8: 65 |
8:05 |
7: 95 |
9: 65 |
Oktober.......... |
9: 25 |
8: 74 |
9: 38 |
7:31 |
7: 87 |
8:11 |
8: 22 |
8:27 |
8: 94 |
November........ |
8: 94 |
9:08 |
9: 94 |
7: 16 |
7:55 |
8: 78 |
8: 09 |
8: 46 |
9: 45 |
December........ |
8: 55 |
8:34 |
9: 21 |
6:91 |
7: 10 |
8: 59 |
7: 95 |
8: 18 |
8: 92 |
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa, sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1933—1942, framgår av
tab. 24. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1942 i genomsnitt 476 arbets
-
lag 24. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
åren 1933—1942.
Ar8mcdeltal |
Städer |
Lands- bygd |
Hela riket |
1942 |
Städer |
Lands- bygd |
Hela riket |
1933 1934 1935 |
2,992 1,104 913 |
10,214 4,697 2,529 |
13,206 5,801 3,442 |
623 |
405 |
1,028 |
|
578 |
385 |
963 |
|||||
525 |
266 |
791 |
|||||
495 |
176 |
671 |
|||||
1936 |
1,023 |
1,384 |
2,407 |
313 |
164 |
477 |
|
1937 |
990 |
537 |
1.527 |
247 |
162 |
409 |
|
1938 |
928 |
590 |
1,518 |
.Tuli ............ |
185 |
96 |
281 |
867 |
883 |
1,750 |
131 |
89 |
220 |
||
1939 |
103 |
106 |
209 |
||||
1940 1941 |
691 782 |
371 524 |
1,062 |
103 |
128 |
231 |
|
132 |
112 |
244 |
|||||
1942 |
297 |
179 |
476 |
December ...... |
132 |
57 |
189 |
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Tab. 25. Arbetslinjens omfattning åren 1933—1942,
Månad |
A |
n t a |
s y |
8 s e 1 |
satt |
a |
||||
1933 |
[ 1934 |
1 193a |
1936 |
| 1937 |
1938 |
1939 |
i 1940 |
1 1941 |
1942 |
|
Statliga arbeten |
||||||||||
Januari............ |
16,253 |
18,598 |
19,190 |
11,348 |
7,818 |
2.806 |
2,894 |
2,285 |
2,995 |
3,880 |
Februari .......... |
17,275 |
20,667 |
19,232 |
11,088 |
7,862 |
3,004 |
3,134 |
1,963 |
3,402 |
4,473 |
Mars .............. |
17,933 |
21,826 |
19,392 |
10,171 |
6,740 |
2,856 |
2,884 |
1,640 |
3,454 |
4,154 |
April .............. |
18.504 |
21,935 |
17,345 |
9,140 |
5,659 |
2,282 |
2,489 |
1,366 |
4.223 |
3,469 |
Maj................ |
20,541 |
23,029 |
18,878 |
10,578 |
4,147 |
2,709 |
2,903 |
1,458 |
5,326 |
3,528 |
Juni .............. |
22,175 |
25,488 |
20,398 |
10,453 |
3,510 |
2,565 |
3,418 |
1,497 |
6,610 |
3,414 |
Juli................ |
23,707 |
26,756 |
18,215 |
9,299 |
3,027 |
2,416 |
3,267 |
1,727 |
6,438 |
3,310 |
Augusti............ |
23,683 |
26,816 |
16,288 |
8,184 |
2,680 |
2,523 |
3,267 |
2,303 |
5,484 |
3,120 |
September.......... |
22,934 |
25,014 |
14,356 |
7,479 |
2,302 |
2,537 |
2,868 |
2,639 |
4,031 |
2,772 |
Oktober............ |
20,676 |
23.639 |
13,320 |
7,001 |
2,139 |
2,647 |
2,865 |
2,775 |
3,424 |
2,533 |
November.......... |
17,691 |
20,045 |
13,181 11,389 |
7,424 |
2,444 |
2,635 |
2,664 |
2,862 |
3,228 |
2,326 |
December.......... |
16,374 |
18,401 |
6,648 |
2,212 |
2,386 |
2,180 |
2,218 |
2,929 |
2,252 |
|
Statskommunala ar-beten |
||||||||||
Januari ............ |
8,483 |
13,879 |
12,221 12,662 |
6,417 |
3,047 |
1,727 |
1,699 |
1,047 |
472 |
1,981 |
Februari .......... |
9,684 |
16,199 |
6,209 |
3,132 |
1,828 |
2,055 |
878 |
635 |
2,096 |
|
Mars .............. |
10,945 |
17,277 |
12,851 |
5,865 |
3,005 |
2,089 |
2,271 |
648 |
878 |
2,185 |
April .............. |
10,476 |
17,277 |
11,780 |
5,631 |
2,775 |
2,318 |
2,084 |
540 |
1.121 |
1,987 |
Maj................ |
10,754 |
18,165 |
10,843 |
5,655 4,940 |
2,242 |
2,253 |
1,974 |
742 |
1,240 |
1,623 |
Juni .............. |
11,852 |
18,477 |
10,168 |
2,017 |
2,216 |
1,833 |
732 |
1,294 |
1,452 |
|
Juli................ |
10,998 |
17,075 |
9,132 |
4,223 |
1,643 |
1,951 |
1,535 |
515 |
1,570 |
1,319 |
Augusti............ |
11,367 |
16,037 |
8,325 |
3,438 |
1,394 |
1,821 |
1,359 |
513 |
1,487 |
1,238 |
September.......... |
12,139 |
14,362 |
7,232 |
3,302 |
1,387 |
1,808 |
1,358 |
436 |
1,416 |
1,223 |
Oktober............ |
14,564 |
14,187 |
6,626 |
3,181 |
1.449 |
1,832 |
1,220 |
459 |
1,478 |
1,137 |
November.......... |
14,207 |
13,005 |
6,845 |
3,090 |
1,476 |
1,654 |
1,279 |
503 |
1,689 |
1,078 |
December.......... |
12,241 |
12,739 |
6,207 |
3,134 |
1,507 |
1,385 |
1,070 |
394 |
1,784 |
966 |
Kommunala arbeten |
||||||||||
Januari ............ |
16,785 |
10.546 |
5,318 |
3,885 |
2,885 |
1,993 |
2,992 |
1,335 |
2,035 |
1,028 |
Februari .......... |
18,597 |
10,390 |
5,543 |
3,709 |
2,751 |
2,167 |
3,488 |
1,404 |
2,371 |
963 |
Mars .............. |
17,037 |
8,316 |
4,674 |
3,468 |
2,276 |
2,064 |
3,139 |
1,386 |
2,238 |
791 |
April .............. |
13,298 |
6,028 |
3,455 |
2,672 |
1,790 |
1.648 |
2,360 |
1,041 |
1,773 |
671 |
Maj................ |
12,113 |
4,915 |
2,813 |
2,164 1,929 |
1,417 |
1,337 |
1,489 |
724 |
1,395 |
477 |
Juni .............. |
12,062 |
4,500 |
2,697 |
1,098 |
1,092 |
1,347 |
589 |
1,094 |
409 |
|
Juli................ |
12,625 |
4,376 |
2,200 |
1.734 |
863 |
1,077 |
1,015 |
661 |
847 |
281 |
Augusti............ |
12,918 |
4,048 |
2,551 |
1,673 |
832 |
965 |
896 |
669 |
818 |
220 |
September.......... |
11,916 |
3,871 |
2,759 |
1,575 |
875 |
980 |
844 |
814 |
815 |
209 |
Oktober............ |
11,559 |
3,995 |
2,833 |
1,702 |
989 |
1,188 |
964 |
1,021 |
652 |
231 |
November.......... |
10,326 |
4.444 |
3,301 |
2,220 |
1,285 |
1,672 |
1,192 |
1,575 |
801 |
244 |
December.......... |
9,237 |
4,179 |
3,154 |
2,152 |
1,268 |
2,027 |
1,277 |
1,523 |
830 |
189 |
Summa |
||||||||||
Januari ............ |
41,521 |
43,023 |
36,729 |
21,650 |
13,750 |
6,526 |
7,585 |
4,667 |
5,502 |
6,889 |
Februari .......... |
45,556 |
47,256 |
37,437 |
21,006 |
13,745 |
6,999 |
8,677 |
4,245 |
6,408 |
7,532 |
Mars .............. |
45,915 |
47,419 |
36,917 |
19,504 |
12,021 |
7,009 |
8,294 |
3,674 |
6,570 |
7,130 |
April .............. |
42,278 |
45,240 |
32,580 |
17,443 |
10,224 |
6,248 |
6,933 |
2,947 |
7,117 |
6,127 |
Maj................ |
43,408 |
46,109 |
32,534 |
18,397 |
7,806 |
6,299 |
6,366 |
2,924 |
7,961 |
5,628 |
Juni .............. |
46,089 |
48,465 |
33,263 |
17,322 |
6,625 |
5,873 |
6,598 |
2,818 |
8,998 |
5,285 |
Juli................ |
47,330 |
48,207 |
29,547 |
15,256 |
5,533 |
5,444 |
5,817 |
2,903 |
8,855 |
4,910 |
Augusti ............ |
47,968 |
46,901 |
27,164 |
13,295 |
4,906 |
5,309 |
5,522 |
3,485 |
7,789 |
4,578 |
September.......... |
46,989 |
43,247 |
24,347 |
12,356 |
4,564 |
5,325 |
5,070 |
3,889 |
6,262 |
4,204 |
Oktober............ |
46,799 |
41,821 |
22,779! |
11,884 |
4,577 |
5,667 |
5,049 |
4,255 |
5,554 |
3,901 |
November.......... |
42,224 |
37,494 |
23,3271 |
12,734 |
5,205 |
5,961 |
5,135 |
4,940 |
5,718 |
3,648 |
December.......... |
37.852 |
35,319 |
20,7501 |
11,934 |
4,987 |
5,798 |
4,527 |
4,135 |
5,543 |
3,407i |
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
lösa. Av de sysselsatta voro 62.4 procent hemmahörande i städer; 82.7 procent
voro försörjningspliktiga.
Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 25 örn arbetslinjens omfattning
under varje månad åren 1933—1942 och i tab. 26 örn dess omfattning inom
Tab. 26. Arbetslinjens omfattning: inom olika geografiska områden
åren 1938—1942.
År Månad |
Antal hjälpta |
Hjälpta i % av hjälpsökande |
||||||
Stor- städer |
Övriga städer |
Lands- bygd |
Hela riket |
Stor- städer |
Övriga städer |
Lands- bygd |
Hela riket |
|
Årsmedeltal. |
||||||||
1933 .................... |
1,902 |
8,356 |
34,236 |
44,494 |
7.s |
28.4 |
31.6 |
27.1 |
1934 .................... |
2,849 |
8.536 |
32,823 |
44,208 |
14.1 |
40.3 |
44.7 |
38.5 |
1935 .................... |
3,639 |
6,229 |
19,913 |
29,781 |
35.7 |
50.2 |
51.1 |
48.4 |
1936 .................... |
2,283 |
4.052 |
9,730 |
16,065 |
32.5 |
45.7 |
49.4 |
45.1 |
1937 .................... |
1,392 |
2,609 |
3,828 |
7,829 |
33. s |
43.0 |
48.2 |
43.o |
1938 .................... |
686 |
2,063 |
3,289 |
6,038 |
20.9 |
38.5 |
43.6 |
37.3 |
1939 .................... |
456 |
1,659 |
4,183 |
6,298 |
17.6 |
38.7 |
39.2 |
35.9 |
1940 .................... |
531 |
1,023 |
2,186 |
3,740 |
9.7 |
31.8 |
46.9 |
28.0 |
1941 .................... |
1,735 |
1,833 |
3,288 |
6,856 |
17.s |
36.8 |
45.7 |
30.9 |
1942 .................... |
1,775 |
1,062 |
2,433 |
5,270 |
32.5 |
39.9 |
58.3 |
42.8 |
1942 |
||||||||
J anuari ................ |
2,103 |
1,900 |
2,886 |
6,889 |
18.8 |
27.9 |
39.6 |
27.3 |
Februari ................ |
2,185 |
1,988 |
3,359 |
7.532 |
19.7 |
30.5 |
44.7 |
29.9 |
Mars.................... |
2,027 |
1,906 |
3,197 |
7,130 |
20.6 |
34.5 |
47.7 |
32.3 |
April.................... |
1,762 |
1,652 |
2,713 |
6,127 |
25.7 |
48.8 |
51.2 |
39.4 |
Maj .................... |
1.942 |
1,124 |
2,562 |
5,628 |
42.1 |
59.i |
72.2 |
55.9 |
Juni .................... |
1,854 |
910 |
2,521 |
5,285 |
j 56.i |
65.5 |
77.7 |
66.6 |
Juli .................... |
1.738 |
757 |
2,415 |
4,910 |
62.o |
65.4 |
80.5 |
70.6 |
Augusti ................ |
1,627 |
616 |
2,335 |
4,578 |
59.4 |
63.1 |
79.5 |
68.9 |
September .............. |
1,630 |
516 |
2,058 |
4,204 |
58.7 |
57.7 |
74.9 |
65.5 |
Oktober ................ |
1,586 |
468 |
1.847 |
3,901 |
52.8 |
52.3 |
74.5 |
61.2 |
November .............. |
1,488 |
466 |
1,694 |
3,648 |
46.7 |
45.8 |
68.7 |
54.7 |
December .............. |
1,356 |
438 |
1,613 |
3,407 |
32.0 |
29.4 |
56.2 |
39.7 |
olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som
erhållit hjälp i form av arbete voro under 1942 i medeltal 62. i procent sysselsatta
vid statliga arbeten, 28,9 procent vid statskommunala arbeten och 9.o
procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande
voro under år 1942 i medeltal 42.8 procent hjälpta enligt arbetslinjen mot 30.9
procent föregående år. I storstäderna voro 32.5 procent hjälpta enligt denna
hjälpform mot 39.9 respektive 58.3 procent i övriga städer och landskommuner.
En jämförelse mellan hänvisnings förhållandena under 1942 vid olika slag av
arbeten lämnar följande resultat.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Statliga arbeten
i arbetsmarknadskommissionens regi____
i annan myndighets regi...............
Statskommunala beredskapsarbeten........
Statskommunala reservarbeten ............
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
I % av samtliga hänvisade inom resp. |
||
från städer |
från lands-kommuner |
försörjnings pliktiga |
46.4 |
53.6 |
68.2 |
23.0 |
77.0 |
93.0 |
83.9 |
16.1 |
95.8 |
80.8 |
19.2 |
71.7 |
62.4 |
37.6 |
82.7 |
Vid utgången av september månad 1942 voro vid statliga beredskapsarbeten
av samtliga hänvisade vid arbetsmarknadskommissionens arbeten 38.5 procent
och vid arbeten i annan myndighets regi 73.6 procent dagkolonister (se sid. 51).
I bilaga 10 återgives en sammanställning per den 31 december 1942 av statliga
och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under
1942 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.
UnderstödslinJ en.
Dagunderstöd. Kungl. Maj :t bemyndigade den 20 mars 1942 kommissionen
att från och med den 1 april 1942 tillämpa nya understödsbelopp för dagunderstöds-
och hyreshjälpsverksamheten. En utförlig redogörelse för den
nu gällande understödsskalan har lämnats i prop. 1942: 344, sid. 64.
Dagunderstöds verksamhetens omfattning under åren 1938—1942 framgår
av tdb. 27, vari angives det antal kommuner, som haft sådan verksamhet, samt
Tab. 27. Antal kommuner, som bedrivit dagn lider stöds verksamhet
åren 1938-1942.
Månad |
Städ |
e r |
L a n d s b |
ygd |
Hela riket |
||||||||||
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1938 1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
||
Januari .. |
19 |
19 |
19 |
25 |
22 |
30 |
54 |
30 |
33 |
30 |
49 |
73 |
49 |
58 |
52 |
Februari .. |
21 |
23 |
20 |
29 |
29 |
29 |
56 |
28 |
40 |
36 |
50 |
79 |
48 |
69 |
65 |
Mars .... |
20 |
21 |
21 |
31 |
30 |
26 |
60 |
29 |
50 |
38 |
46 |
81 |
50 |
81 |
68 |
April .... |
14 |
17 |
16 |
29 |
23 |
18 |
51 |
20 |
48 |
33 |
32 |
68 |
36 |
77 |
56 |
Maj ...... |
9 |
10 |
7 |
22 |
11 |
8 |
28 |
7 |
28 |
17 |
17 |
38 |
14 |
50 |
28 |
Juni...... |
8 |
3 |
5 |
20 |
9 |
5 |
4 |
6 |
16 |
7 |
13 |
7 |
11 |
36 |
16 |
Juli ...... |
— |
— |
6 |
14 |
10 |
4 |
— |
5 |
14 |
28 |
4 |
— |
11 |
28 |
38 |
Augusti .. |
— |
— |
5 |
11 |
9 |
5 |
— |
5 |
11 |
26 |
5 |
— |
10 |
22 |
35 |
September |
— |
— |
5 |
11 |
9 |
6 |
— |
8 |
11 |
27 |
6 |
— |
13 |
22 |
36 |
Oktober . . |
5 |
5 |
9 |
13 |
8 |
8 |
5 |
12 |
12 |
4 |
13 |
10 |
21 |
25 |
12 |
November |
10 |
10 |
14 |
14 |
8 |
19 |
12 |
22 |
13 |
4 |
29 |
22 |
36 |
27 |
12 |
December |
16 |
14 |
19 |
21 |
11 |
38 |
29 |
29 |
25 |
10 |
54 |
43 |
48 |
46 |
21 |
tab. 28, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbetslösa vid utgången
av varje månad nämnda år. I denna redovisning har hänsyn icke tagits
till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser eller i av arbetslöshetskommittéer
anordnade andra kurser.
63
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Tab. 28. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1938—1942.
Städer |
L a n d 8 b |
ygd |
Hela riket |
||||||||||||
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1938 1939 |
1940 |
1941 1942 |
1938 1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
||||
Jan. |
2,457 |
2.499 1,781 |
11,616 |
7,529 |
2,268 |
3,707 |
1,492 |
2,473 |
1,654 |
4,725 |
6,206 |
3,273 |
14,089 |
9,183 |
|
Febr. |
2.664 |
2,9281,982 |
14,129 |
8,281 |
2,321 |
4,057 |
1,441 |
3,209 |
1,910 |
4,985 |
6,985 |
3,423 |
17,338 |
10,191 |
|
Mars |
2,471 |
2,783 |
2,047 |
13,914 |
6,792 |
2,221 |
4,245 |
1,446 |
3,455 |
1,732 |
4,692 |
7,028 |
3,493 |
17,369 |
8,524 |
April |
1.747 |
2,004 |
1,580 |
11,709 |
4,391 |
1,535 |
3,843 |
1.096 |
3,579 |
1,240 |
3,282 |
5,847 |
2.676 |
15,288 |
5,631 |
Maj |
758 |
870 |
1,030 |
8.866 |
1,803 |
614 |
1,571 |
249 |
1,963 |
279 |
1,372 |
2,441 |
1,279 |
10,829 |
2,082 |
Juni |
475 |
219 |
898 |
5,901 |
927 |
335 |
310 |
95 |
776 |
47 |
810 |
529 |
993 |
6,677 |
974 |
Juli |
— |
— |
947 |
3,807 |
556 |
220 |
— |
62 |
333 |
266 |
220 |
— |
1,009 |
4,140 |
822 |
Aug. |
— |
— |
1,446 |
3,108 |
509 |
265 |
— |
86 |
208 |
272 |
265 |
— |
1,532 |
3,316 |
781 |
Sept. |
— |
— |
2,524 |
3,010 |
527 |
304 |
— |
170 |
191 |
290 |
304 |
— |
2,694 |
3,201 |
817 |
Okt. |
595 |
652 |
5,394 |
2,249 |
606 |
473 |
190 |
308 |
178 |
48 |
1,068 |
842 |
5,702 |
2,427 |
654 |
Nov. |
1,088 |
1,197 7,513 |
2,844 |
830 |
1,058 |
614 |
817 |
279 |
68 |
2,146 |
1,811 |
8,330 |
3,123 |
898 |
|
Dec. |
2,023 |
1,632)9,291 |
6,066 |
1,620 |
2,543 |
1,298 |
1,474 |
908 |
158 |
4,566 |
2,930 |
10.765 |
6,974 |
1,778 |
Av tabellen framgår, att dagunderstödsverksamheten under år 1942 var av
betydligt mindre omfattning än föregående år. Det förhållandevis höga antalet
kommuner, som under sommarmånaderna bedrevo dagunderstödsverksamhet,
beror därpå, att de statliga stenbeställningarna voro nedlagda under
tiden 15 juni—25 oktober 1942. Under denna tid hade vissa kommuner i
Blekinge, Hallands samt Göteborgs och Bohus län tillstånd att utgiva dagunderstöd
till genom driftsnedläggelsen arbetslösa stenarbetare, som på grund
av ålder, sjukdom eller dylikt icke kunde beredas annat arbete. Omkring 250
stenarbetare åtnjöto under nämnda tid dagunderstöd.
Dagunderstödsverksamheten var under året till största delen lokaliserad
till de större städerna samt till kommuner i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands
län. Av samtliga dagunderstödda voro 81.2 procent hemmahörande
i städer; 74.i procent voro familjeförsörjare.
I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1942 dagunderstödet till 3
kronor 58 öre mot 3 kronor 49 öre föregående år. Dessa uppgifter avse dagunderstödd
huvudperson, i regel familjeförsörjare.
Eyreshjälp. Den omfattning, vari hyreshjälpsverksamhet bedrevs under
tiden oktober 1941—september 1942 framgår av tab. 29. Redovisning lämnas
i denna tabell även för antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet
dagunderstödda. På grund av vissa lokala redovisningssvårigheter har därvid
Stockholms stad ej kunnat medtagas.
I städerna utgavs hyreshjälp till 41.7 procent och i landskommunerna till
30.6 procent av de dagunderstödda mot 39.2 respektive 21.i procent föregående
år.
Från och med år 1941 kan hyreshjälp — som tidigare endast kunde ifrågakomma
för familjeförsörjare — även utgå till icke försörjningspliktiga arbetslösa,
som uppbära dagunderstöd, dock med högst hälften av det belopp, som
kan utgå till familjeförsörjare.
Det sedan 1 juli 1941 försöksvis tillämpade systemet med hyreshjälp till
familjeförsörjare, som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från
64 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Tat). 29. HyreshjälpsYerksamhetens omfattning'' oktober 1941—september 1942.
Åi- månad |
Antal kommuner, som |
Antal arbetslösa, som |
Hjälpta med hyreshjälp |
||||||
Städer |
Lands- bygd |
Hela riket |
Städer |
Lands- bygd |
Hela riket |
Städer1 |
Lands- bygd |
Hela riket |
|
1941 |
|||||||||
Oktober.......... |
12 |
7 |
19 |
2.327 |
107 |
2,434 |
38.6 |
34.9 |
38.s |
November........ |
14 |
7 |
21 |
2,725 |
119 |
2,844 |
46.9 |
31.2 |
45.6 |
December........ |
15 |
12 |
27 |
4,460 |
280 |
4,740 |
33.8 |
29.8 |
33.4 |
1942 |
|||||||||
Januari .......... |
19 |
19 |
38 |
6,688 |
695 |
7,383 |
47.1 |
23.9 |
42.2 |
Februari ........ |
21 |
21 |
42 |
7,706 |
883 |
8,589 |
48.9 |
35.4 |
46.6 |
Mars ............ |
20 |
22 |
42 |
6,721 |
901 |
7,622 |
48.9 |
38.8 |
47.2 |
April ............ |
17 |
22 |
39 |
5,066 |
769 |
5,835 |
32.9 |
28''S |
31.9 |
Maj.............. |
12 |
12 |
24 |
2,298 |
261 |
2,559 |
28.9 |
25-6 |
28.4 |
Juni ............ |
9 |
6 |
15 |
940 |
63 |
1,003 |
39.5 |
33.3 |
38.8 |
Juli.............. |
9 |
4 |
13 |
609 |
18 |
627 |
43.9 |
34.0 |
43.4 |
Augusti.......... |
8 |
4 |
12 |
595 |
18 |
613 |
44.7 |
26.5 |
43.4 |
September........ |
8 |
3 |
11 |
556 |
10 |
56b |
49.3 |
22.2 |
48.1 |
1 Förutom Stockholms stad.
hemorten, att det förhindrar användandet av familjebostaden, har även tilllämpats
under 1942. Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare
avser dock endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev
eller eljest av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande lämnades
även under 1942 städerna Stockholm, Sundbyberg, Norrköping, Hälsingborg,
Malmö, Halmstad, Göteborg och Mölndal samt vissa förortskommuner
till Stockholm, nämligen Huddinge, Sollentuna, Solna och Spånga. Tillståndet
var begränsat till arbetsplatser med en timlön av omkring 1 krona eller därunder.
Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1938—1942 angives i tab. 30.
Tab. 30. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 193S—1942.
Månad |
Städer |
L a n d s b |
y gä |
Hela r i |
ket |
||||||||||
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1938 |
1939 |
1940 1941 1942 |
1938 1939 1940 1941 |
1942 |
||||||
Januari .. |
2,933 |
2,427 |
1,840 |
621 |
469 |
364 |
626 |
245 |
400 |
227 |
3,297 |
3,053 |
2,085 |
1,021 |
696 |
Februari. . |
3,269 |
2,418 |
2,402 |
568 |
358 |
311 |
540 |
180 |
343 |
206 |
3,580 |
2,958 |
2,582 |
911 |
564 |
Mars .... |
2,800 |
2,128 |
2,621 |
527 |
256 |
227 |
377 |
193 |
274 |
168 |
3,027 |
2,505 |
2,814 |
801 |
424 |
April .... |
2,430 |
1,670 |
1,270 |
371 |
134 |
205 |
353 |
127 |
303 |
97 |
2,635 |
2,023 |
1,397 |
674 |
231 |
Maj ...... |
1,964 |
881 |
871 |
342 |
63 |
136 |
246 |
50 |
161 |
53 |
2,100 |
1,127 |
921 |
503 |
116 |
Juni...... |
1,724 |
717 |
1,018 |
212 |
40 |
83 |
122 |
39 |
82 |
26 |
1,807 |
839 |
1,057 |
294 |
66 |
Juli...... |
1,731 |
714 |
1,327 |
156 |
31 |
76 |
62 |
52 |
43 |
19 |
1,807 |
776 |
1,379 |
199 |
50 |
Augusti .. |
1,387 |
557 |
1,799 |
152 |
29 |
59 |
39 |
68 |
39 |
11 |
1,446 |
596 |
1,867 |
191 |
40 |
September |
1,335 |
720 |
1,732 |
132 |
23 |
80 |
63 |
75 |
48 |
11 |
1,415 |
783 |
1,807 |
180 |
34 |
Oktober . . |
1,244 |
714 |
713 |
139 |
24 |
135 |
120 |
104 |
67 |
15 |
1,379 |
834 |
817 |
206 |
39 |
November |
1,702 |
1,184 |
664 |
237 |
35 |
223 |
182 |
175 |
126 |
20 |
1,925 |
1,366 |
839 |
363 |
55 |
December |
2,127 |
1,469 |
743 |
397 |
497 |
484 |
219 |
291 |
186 |
41 |
2,611 |
1,688 |
1.034 |
583 |
538; |
65
Kungl. Majis proposition nr 283.
Av tabellen framgår, att dylik nnderstödsverksamhet under 1942 bedrivits i
ringa omfattning. I medeltal åtnjöto under året 238 arbetslösa kommunalt
understöd mot 494 föregående år.
Utbildningshjälp. Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för
verkstadsindustrin, för vilka kurser särskild redogörelse tidigare lämnats
(jfr sid. 30), voro flertalet anmälda hos arbetslöshetskommittéer och åtnjöto
hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader. Under
1942 åtnjöto i genomsnitt 533 eller 67.o procent av samtliga arbetslöshetshjälp.
Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har den för
hjälp åt ungdomsarbetslösa särskilt avsedda verksamheten under 1942 bedrivits
i mycket begränsad omfattning. Vid ingången av 1942 pågick frivillig
arbetstjänst vid ett statligt arbetsläger i Vännäs, Västerbottens län, med 75
elevplatser. Yrkesutbildning bedrevs där i en av Västerbottens läns landsting
uppförd verkstadsskolebyggnad, varvid eleverna voro fördelade på två yrkesavdelningar
för mekaniker samt tre avdelningar för utbildning av smeder,
byggnads- och inredningssnickare samt kockar. Eleverna voro förlagda i
internat. Utbildningen bedrevs efter förebild av skolöverstyrelsens undervisningsplaner
för tvååriga verkstadsskolor. Genom Kungl. Maj:ts beslut erkändes
den av landstinget inrättade verkstadsskolan såsom central verkstadsskola
från och med den 1 juli 1942, varefter den av kommissionen därstädes
bedrivna verksamheten upphörde. Efter den 1 juli 1942 bedrev kommissionen
icke någon hjälpverksamhet i form av frivillig arbetstjänst.
Kursverksamheten för arbetslösa hade under 1942 begränsad omfattning.
Kurser med teoretisk utbildning förekommo i Göteborg för sammanlagt
90 personer. Kurser med praktisk utbildning i snickeri voro anordnade i Göteborg
för 24 deltagare. För ett mindre antal arbetslösa kontorister voro enklare
maskinskrivningskurser anordnade i Stockholm och Malmö. Ett 50-tal arbetslösa
sjömän i Gävle och Norrköping bereddes tillfälle att deltaga i för dem
särskilt avpassade kurser. Slutligen voro kurser i hushållsgöromål anordnade
i Göteborg för 32 kvinnor.
En speciell form av kursverksamhet har bedrivits av Föreningen Bohus
stickning. Genom dessa kurser bereddes sysselsättning åt hustrur och döttrar
till arbetslösa stenhuggare inom Bohusläns stendistrikt. Dessa kvinnor kunde
på sådant sätt medverka till att förbättra stenhuggarf amil jernäs ekonomiska
ställning. Under året pågingo 6 dylika kurser med sammanlagt ett 90-tal deltagare.
Under förra delen av 1942 framträdde behov av kurser för korttidsarbetande,
företrädesvis kvinnor. Statsbidrag utgick på grund härav till 15 kurser i hushållsgöromål
samt till 7 kombinerade sömnads- och hushållskurser. I dessa
22 kurser deltogo under året sammanlagt cirka 300 personer. Kursdeltagarna
åtnjöto fri undervisning samt, i den mån de voro arbetslöshetsförsäkrade,
daghjälp.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 februari 1942 bemyndigades kommissionen
att under vissa förutsättningar bevilja statsbidrag till kurspremier
åt bland annat arbetslöshetsförsäkrade deltagare i kurser för korttidsarbe
Bihang
till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. 1170 43 5
66
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 283.
Tab. 31. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning
åren 1934-1942. * I
År månad |
Antal deltagare |
Antal sysselsatta |
Antal kurs-deltagare 2 |
i Summa j |
Årsinedeltal |
||||
1934 ...................... |
777 |
5 |
2,179 |
2,961 |
1935 ...................... |
769 |
92 |
801 |
1,662 |
1936 ...................... |
364 |
250 |
306 |
920 |
1937 ...................... |
210 |
75 |
17 |
302 |
1938 ...................... |
170 |
35 |
36 |
241 |
1939 ...................... |
132 |
39 |
65 |
236 |
1940 .................... |
50 |
6 |
390 |
446 |
1941 ...................... |
62 |
— |
845 |
907 |
1942 ...................... |
63 s |
— |
558 |
589 |
1942 |
||||
Januari .................. |
66 |
— |
867 |
933 |
Februari .................. |
64 |
— |
867 |
931 |
Mars...................... |
63 |
— |
899 |
962 |
April...................... |
64 |
— |
741 |
805 |
Maj ...................... |
61 |
— |
575 |
636 |
Juni...................... |
58 |
— |
520 |
578 |
Juli ...................... |
— |
— |
428 |
428 |
Augusti .................. |
— |
— |
403 |
403 |
September ................ |
— |
— |
371 |
371 |
Oktober .................. |
— |
— |
337 |
337 |
November ................ |
— |
— |
346 |
346 |
December ................ |
— |
— |
338 |
338 |
1 Jfr sid. 65. — ’ Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp.
Elever vid verkstadsskolor för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna
vid beredskapskurser endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnadema.
— * Medeltal för januari—juni.
tande. Sistnämnda medgivande kunde dock ej utnyttjas under året, enär
ingen kommun ansåg sig böra taga denna förmån i anspråk.
I tab. 31 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning under åren 1934—1942.
Sammanfattande uppgifter rörande under stödslinjen återfinnas i tab. 32.
Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 28) även antalet understödda personer,
som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av samtliga
arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto under 1942 i
medeltal 94.5 procent dagunderstöd och 5.5 procent kommunalt understöd
utan statsbidrag.
Hjälpverksamhetens totala omfattning.
En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1933—1942
lämnas i tab. 33. Under år 1942 åtnjöto i medeltal 78.2 procent av samtliga
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Tab. 32. Understödslinjens omfattning åren 1983—1942.
67
Månad |
Antal u |
nder |
stods |
taga |
r e 1 |
|||||
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
|
Dagunderstöd |
||||||||||
Januari ............ |
43,110 |
60,604 |
17,849 |
11,824 |
5,497 |
4,752 |
6,254 |
3,301 |
14,980 |
10,050 |
Februari............ |
52,909 |
58,254 |
19,350 |
14,131 |
6,130 |
4,996 |
7,090 |
3,465 |
18,335 |
11,058 |
Mars .............. |
58,135 |
57,430 |
17,999 |
13,823 |
5,849 |
4,707 |
7,204 |
3,538 |
18,343 |
9,423 |
April .............. |
56,791 |
45,041 |
13,503 |
10,104 |
3,606 |
3,282 |
5,970 |
2,692 |
16,191 |
6,372 |
Maj................ |
44,701 |
31,605 |
5,038 |
3,181 |
1,506 |
1,418 |
2,505 |
1,481 |
11,731 |
2''657 |
Juni .............. |
37,271 |
20,846 |
497 |
567 |
140 |
858 |
566 |
1,347 |
7,528 |
1,494 |
Juli................ |
39,105 |
13,699 |
774 |
45 |
— |
267 |
34 |
1,533 |
4,893 |
1,250 |
Augusti............ |
9,710 |
509 |
33 |
— |
313 |
32 |
2,124 |
4,123 |
U84 |
|
September.......... |
40,841 |
7,585 |
381 |
— |
— |
353 |
26 |
3,289 |
3,971 |
1,188 |
Oktober............ |
47,198 |
8,175 |
997 |
172 |
167 |
1,115 |
871 |
6,241 |
3,145 |
991 |
November.......... |
50,842 |
11,040 |
3,653 |
1,998 |
1,300 |
2,194 |
1,842 |
9,009 |
3,920 |
1,244 |
December.......... |
57,001 |
15,617 |
8,039 |
4,241 |
3,266 |
4,614 |
2,960 |
11,515 |
7,746 |
2,116 |
Kommunalt under- |
||||||||||
stöd |
||||||||||
Januari ............ |
20,213 |
13,087 |
5,959 |
4,799 |
3,433 |
3,297 |
3,053 |
2,085 |
1,021 |
696 |
Februari .......... |
21,385 |
13,011 |
5,134 |
5,393 |
3,119 |
3,580 |
2,958 |
2,582 |
911 |
564 |
Mars .............. |
19,381 |
9,745 |
4,153 |
4,744 |
2,584 |
3,027 |
2,505 |
2,814 |
801 |
424 |
April .............. |
15,622 |
8,006 |
3,730 |
4,350 |
2,375 |
2,635 |
2,023 |
1,397 |
674 |
231 |
Maj................ |
12,722 |
5,186 |
2,875 |
2,566 |
2,252 |
2,100 |
1,127 |
921 |
503 |
116 |
Juni .............. |
10,165 |
3,699 |
1,943 |
1,828 |
1,854 |
1,807 |
839 |
1,057 |
294 |
66 |
Juli............... |
9,493 |
2,890 |
1,631 |
1,569 |
1,630 |
1,807 |
776 |
1,379 |
199 |
50 |
Augusti............ |
9,819 |
2,633 |
1,991 |
1,758 |
1,488 |
1,446 |
596 |
1,867 |
191 |
40 |
September.......... |
9,445 |
2,600 |
2,342 |
2,108 |
1,719 |
1,415 |
783 |
1,807 |
180 |
34 |
Oktober............ |
8,746 |
2,618 |
3,769 |
2,667 |
2.239 |
1,379 |
834 |
817 |
206 |
39 |
November.......... |
11,012 |
4,135 |
4,309 |
2,816 |
2,826 |
1,925 |
1,366 |
839 |
363 |
55 |
December.......... |
14,079 |
5,443 |
4,439 |
3,441 |
3,064 |
2,611 |
1,688 |
1,034 |
583 |
538 |
Summa |
||||||||||
Januari ............ |
63,323 |
73,691 |
23,808 |
16,623 |
8,930 |
8,049 |
9,307 |
5,386 |
16,001 |
10,746 |
Februari .......... |
74,294 |
71,265 |
24,484 |
19,524 |
9,249 |
8,576 |
10,048 |
6,047 |
19,246 |
11.622 |
Mars .............. |
77,516 |
67,175 |
22,152 |
18,567 |
8,433 |
7,734 |
9,709 |
6,352 |
19,144 |
9,847 |
April .............. |
72,413 |
53,047 |
17,233 |
14,454 |
5,981 |
5,917 |
7,993 |
4,089 |
16,865 |
6,603 |
Maj................ |
57,423 |
36,791 |
7,913 |
5,747 |
3,758 |
3,518 |
3,632 |
2,402 |
12,234 |
2,773 |
Juni .............. |
47,436 |
24,545 |
2,440 |
2,395 |
1,994 |
2,665 |
1,405 |
2,404 |
7,822 |
1,560 |
Juli................ |
48,598 |
16,589 |
2,405 |
1,614 |
1,630 |
2,074 |
810 |
2,912 |
5,092 |
1,300 |
Augusti............ |
47,309 |
12,343 |
2,500 |
1,791 |
1,488 |
1,759 |
628 |
3,991 |
4,314 |
1,224 |
September.......... |
50,286 |
10,185 |
2,723 |
2,108 |
1,719 |
1,768 |
809 |
5,096 |
4,151 |
1,222 |
Oktober............ |
55,944 |
10,793 |
4,766 |
2,839 |
2.406 |
2,494 |
1,705 |
7,058 |
3,351 |
1,030 |
November.......... |
61,854 |
15,175 |
7,962 |
4,814 |
4,126 |
4,119 |
3,208 |
9,848 |
4,283 |
1,299 |
December.......... |
71,080 |
21,060 |
12,478 |
7,682 |
6,330 |
7,225 |
4,648 |
12,549 |
8,329 |
2,654 |
Medeltal |
||||||||||
Dagunderstöd ...... |
47,116 |
28,300 |
7,382 |
5,010 |
2,288 |
2,406 |
2,946 |
4,128 |
9,575 |
4,085 |
Kommunalt under- |
||||||||||
stöd.............. |
13,507 |
6,08S |
3,523 |
3,170 |
2,382 |
2,252 |
1,546 |
1,550 |
494 |
238 |
Summa ............ |
60,623 |
34,388 |
10,905 |
8,180 |
4,670 |
4,658 |
4,492 |
5,678 |
10,069 |
4,323 |
Kursdeltagare medräknade.
68
Kungl. May.ts proposition nr 283.
Tab. 33. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1933 —1942,
o Ar Månad |
Antal hjälpta |
Hjälpta i % av hjälpsökande |
||||||
Arbets- linjen |
Under- stöds- linjen |
Utbild-nings-hjälpen * 1 |
Summa |
Arbets- linjen |
Under- stöds- linjen |
Utbild-nings-hjälpen 1 |
Summa |
|
irsmedeltal |
||||||||
1933.................. |
44,494 |
60,623 |
— |
105,117 |
27.i |
37.0 |
— |
64.1 |
1934.................. |
44,208 |
32,196 |
2,993 |
79,397 |
38.5 |
28.1 |
2.6 |
69.2 |
1935.................. |
29,781 |
10,112 |
1,740 |
41,633 |
48.4 |
16.4 |
2.8 |
67.6 |
1936.................. |
16,065 |
7,880 |
961 |
24,906 |
45.1 |
22.1 |
2.7 |
69.9 |
1937.................. |
7,829 |
4,653 |
318 |
12,800 |
43.0 |
25.6 |
1.7 |
70.3 |
1938.................. |
6,038 |
4,622 |
264 |
10,924 |
37.3 |
28.6 |
1.6 |
67.5 |
1939.................. |
6,297 |
4,431 |
252 |
10,980 |
35.9 |
25.2 |
1.4 |
62.5 |
1940.................. |
3,740 |
5,314 |
449 |
9,503 |
28.0 |
39.7 |
3.4 |
71.1 |
1941.................. |
6,856 |
9,225 |
907 |
16,988 |
30.9 |
41.5 |
4.1 |
76.5 |
1942.................. |
5,270 |
3,766 |
589 |
9,625 |
42.8 |
30.6 |
4.8 |
78.2 |
1942 |
||||||||
Januari .............. |
6,889 |
9,879 |
933 |
17,701 |
27.3 |
39.1 |
3.7 |
70.1 |
Februari.............. |
7,532 |
10,755 |
931 |
19,218 |
29.9 |
42.8 |
3.7 |
76.4 | |
Mars ................ |
7,130 |
8,948 |
962 |
17,040 |
32.3 |
40.6 |
4.4 |
77.3 |
April ................ |
6,127 |
5,862 |
805 |
12,794 |
39.4 |
37.7 |
5.2 |
82.3 1 |
Maj.................. |
5.628 |
2,198 |
636 |
8,462 |
55.9 |
21.8 |
6.3 |
84.o |
Juni.................. |
5,285 |
1,040 |
578 |
6,903 |
66.6 |
13.1 |
7.3 |
87.0 |
Juli.................. |
4,910 |
872 |
428 |
6,210 |
70.6 |
12.5 |
6.2 |
89.3 |
Augusti.............. |
4,578 |
821 |
403 |
5,802 |
68.9 |
12.3 |
6.1 |
87.3 | |
September............ |
4,204 |
851 |
371 |
5,426 |
65.5 |
13.3 |
5.8 |
84.6 |
Oktober.............. |
3,901 |
693 |
337 |
4,931 |
61.2 |
10.9 |
5.3 |
77.4 |
November............ |
3,648 |
953 |
346 |
4,947 |
54.7 |
14.3 |
5.2 |
74.2 |
December............ |
3,407 |
2,316 |
338 |
6,061 |
39.7 |
27.o |
3.9 |
70.6 |
1 Före 1934 redovisades utbildningshj alpen under understödslinjen.
hjälpsökande arbetslöshetshjälp; procenten hjälpta var detta år högre än under
något av åren 1933—1941. Av samtliga hjälpsökande under år 1942 åtnjöto
42.8 procent hjälp enligt arbetslinjen, 30.g procent enligt understödslinjen och
4.8 procent erhöllo utbildningshjälp.
I bilaga 11 lämnas uppgifter om de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens
fördelning den 31 december 1942 i olika län samt i städer med över 15,000
invånare.
En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1941/42 som under kalenderåret 1942 återfinnes i bilagorna
12 och 13.
Statliga stenbeställningar.
Sedan Kungl. Majit den 29 maj 1942 förordnat, att arbetet med tillverkning
av gatsten för statens räkning skulle från och med den 15 juni 1942 tills
vidare inställas, förordnade Kungl. Majit den 31 juli 1942, att statens sten
-
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
inköpskommittés verksamhet skulle upphöra räknat från och med utgången
av juni månad 1942 och att kommissionen från och med den 1 juli skulle
handlägga ärenden rörande sådana inköp av gatsten för statens räkning, som
Kungl. Maj:t uppdroge åt kommissionen att verkställa; dessa ärenden skulle
handläggas av en särskild delegation inom kommissionen. I underdånig
framställning hemställde Svenska stenindustriarbetareförbundet och Sveriges
granitindustriförbund att gatstensbeställningarna måtte återupptagas. Kommissionen
avstyrkte på anförda skäl, att tillverkningen av gatsten för statens
räkning för det dåvarande återupptoges. Genom beslut den 28 augusti 1942
bemyndigade Kungl. Majit därefter arbetsmarknadskommissionen att vid den
tidpunkt, som kommissionen kunde finna lämplig, låta återupptaga beställningarna
av gatsten för statens räkning. Arbetet med dessa beställningar
finge i överensstämmelse med kommissionens förslag dock ej bedrivas i större
omfattning än att antalet inom gatstensindustrin med statliga eller andra beställningar
sysselsatta arbetare bomme att uppgå till högst 950, därav högst
150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som vore nödvändig för rationell
drift i storbrott och som skulle uttagas efter av kommissionen givna anvisningar.
Med anledning av detta bemyndigande beslöt kommissionen att
återupptaga beställningarna från och med den 26 oktober 1942.
Före återupptagandet tillställde kommissionen vederbörande företag namnförteckningar
över arbetare, som finge återanställas inom gatstensindustrin.
Dessa förteckningar uppgjordes efter av länsarbetsnämnderna företagen individuell
undersökning av de tidigare anställdas möjligheter att antaga annat
arbete inom eller utom hemorten. I första hand medtogos de arbetare, som
under uppehållsperioden åtnjutit dagunderstöd. Sammanlagda antalet å anställningsförteckningarna
upptagna utgjorde 895. Härtill kom den fullgoda
arbetskraft, 47 dagsverkare, som företagarna uppgåvo sig behöva anställa för
möjliggörande av rationell drift i storbrott. På uppdrag av kommissionen anvisades
denna arbetskraft av länsarbetsnämnderna. Vid arbetets återupptagande
den 26 oktober hade företagen således tillstånd att sysselsätta sammanlagt
942 man, därav 47 utgörande fullgod arbetskraft. Hela detta antal
kom emellertid icke att återanställas. En del kunde på grund av ålder eller
sjukdom icke återupptaga arbetet. En del lyckades erhålla annat arbete. Härtill
kom, att de på sysselsättningslistorna upptagna arbetare, som vid arbetets
återupptagande voro sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten, enligt
föreskrift från kommissionen icke finge återanställas förrän respektive
arbetsplatser färdigställts eller de eljest entledigats från beredskapsarbetet.
Sådant entledigande lämnades för vissa beredskapsarbeten i Bohuslän i fråga
örn ett antal arbetare, som med hänsyn till ålder och hälsotillstånd icke ansågos
kapabla att vintertid utföra tungt kroppsarbete utom hemorten.
Den marginal, som på grund av dessa olika omständigheter uppstod, utnyttjades
på så sätt att ett antal personer, som ursprungligen icke medtagits
i sysselsättningsförteckningarna, men som hos kommissionen gjort framställning
örn återanställning, efter hörande av länsarbetsnämnderna i varje sär
-
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
skilt fall medgavs tillstånd till återanställning. Vidare anvisades efter framställningar
från företag ytterligare fullgod arbetskraft för att möjliggöra storbrottsdrift.
Justeringar i sysselsättnlngstillstånden ha för övrigt skett under
hela den tid driften varit igång, efter framställningar från företagare, arbetslöshetskommittéer
och enskilda personer.
Med hänsyn till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens önskemål örn stentillverkning
på ostkusten, då sådan ur fraktsynpunkt vore fördelaktig, anvisades
genom länsarbetsnämnden i Kalmar län efter framställningar från Aktiebolaget
Förenade Granitindustrier ett antal stenhuggare, tillhörande kategorien
fullgod arbetskraft, för att driften vid nämnda firmas storbrott i Vånevik och
Flivik skulle kunna upprätthållas. Genom dessa åtgärder kom halva antalet
av de med gatstenstillverkning inom Kalmar län sysselsatta att utgöras av
fullgod arbetskraft (20 man).
Då arbetet med stentillverkningen återupptogs först i slutet av oktober
1942 redovisas huggna kvantiteter i samband med redogörelsen för verksamheten
i början av 1943 (sid. 78).
Årskostnadsbidrag.
Från och med år 1941 utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för
arbetslöshetshjälp — förutom engångsbidrag till vissa beredskaps- och reservarbeten
(arbetsbidrag) — i form av s. k. årskostnadsbidrag. Storleken av årskostnadsbidraget,
vilket i princip utgår å alla kommunala utgifter, betingade
av behov av arbetslöshetshjälp, bestämmes av förhållandet mellan arbetslöshetskostnaderna
och det kommunala skatteunderlaget under året på följande
sätt.
Arbetslöshetsutgifterna fördelas å hela antalet skattekronor vid den under
året verkställda taxeringen, varigenom erhålles en årskostnad per skattekrona.
På en årskostnad av högst en krona per skattekrona utgår bidrag med 20
procent av kostnaden. På den del av årskostnaden, som ligger över en krona
men utgör högst 2 kronor per skattekrona, utgår bidrag med 50 procent, på
den del, som ligger över två kronor men utgör högst 2 kronor 50 öre, med 60
procent och på den del, som ligger över 2 kronor 50 öre per skattekrona, 100
procent.
Av vad nu sagts framgår, att årskostnadsbidraget kan utbetalas först efter
utgången av det år bidraget avser. Någon olägenhet har dock icke uppkommit
härigenom, emedan kommissionen lämnat förskott i klumpsummor till behövande
kommuner för hjälpverksamhetens bedrivande och därjämte successivt
utanordnat 20 procents bidrag, vilket alltid minst skall utgå till bestridande
av kostnaden för godkända hjälpåtgärder.
Statsbidragssystemet skall icke tillämpas retroaktivt. Emellertid har riksdagen
medgivit (skrivelse nr 1942:467), att ett begränsat antal kommuner,
som fortfarande ha att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet, i årskostnadsunderlaget
få inräkna ränte- och amorteringsutgifter för lån upptagna
för bestridande av kostnaderna för vissa äldre statskommunala beredskaps
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283. 71
och reservarbeten. De närmare förutsättningarna härför framgå av prop.
1942:344, sid. 75.
Bidragssystemet tillämpas alltjämt endast försöksvis.
I efterföljande summariska sammanställning angivas de bidragsprocenter,
som genom årskostnadsbidragen utgått för hjälpverksamhet under 1941, och
antalet kommuner, som erhållit statsbidrag. Därjämte angivas de bidragsprocenter,
som skulle ha utgått vid tillämpning av förutvarande system.
Som synes är det endast 25 kommuner av 134, som erhållit mer än 20 procent
statsbidrag, och av dessa voro 24 belägna i Göteborgs och Bohus samt
Västernorrlands län.
Statsbidrag i % |
Göteborgs och |
V ästernorr-lands län |
Övriga län |
Summa |
Bidrag enligt |
20 |
15 |
9 |
85 |
109 |
89 |
21—30 ... |
1 |
2 |
1 |
4 |
16 |
31—40 ... |
7 |
2 |
— |
9 |
8 |
41—50 ... |
— |
3 |
— |
3 |
12 |
51—60 ... |
2 |
2 |
— |
4 |
2 |
61—70 ... |
— |
3 |
— |
3 |
4 |
71 — 75 ... |
— |
2 |
— |
2 |
3 |
Summa 25 |
23 |
86 |
134 |
134 |
En direkt jämförelse mellan bidragsprocenterna enligt de båda systemen
kan emellertid ej göras, enär det nya systemet, som nyss angivits, innebär
att bidrag utgår dels i form av årskostnadsbidrag (med förut angivna procentsatser)
dels i form av särskilt arbetsbidrag med på förhand fastställd procentsats.
Denna senare överstiger ofta, i vissa fall betydligt bidragsprocenten för
årskostnaden. Kommunens sammanlagda bidrag till hjälpverksamheten kan
alltså vara lika stort eller större än förut, trots att årskostnadsbidraget, som
alltså utgör endast en del av statsbidraget, utgår med lägre procentsats än
vad som skulle varit fallet vid tillämpning av det gamla systemet.
G. Värnpliktshjälp.
Krigsfamilj e bidrag.
I egenskap av tillsynsmyndighet för lerigsfamiljebidragsverksamheten har
kommissionen bland annat utfärdat anvisningar för familj ebidragsnämndernas
prövning av familjebidrags- och hemortslöneärenden och även lämnat nämnder,
som gjort framställning därom, särskilda upplysningar. Vidare har
chefen för kommissionens värnpliktshjälpsbyrå närvarit vid i olika län anordnade
sammanträden med representanter för familjebidragsnämndema i
länet och därvid hållit föredrag rörande krigsfamiljebidragsförordningens tilllämpning
m. m.
Den 30 juni 1942 utfärdades ny krigsfamiljebidragsförordning (nr 521).
Kungörelsen samma dag (nr 525) innehåller tillämpningsföreskrifter. Vissa
bestämmelser i den nya förordningen trädde i kraft den 1 juli 1942, nämligen
Tal). 34. Värnplikts låne verksamheten till och med (leo 31 december 1942.
Värnpliktslånenämndcn |
Inkomna låneansökningar |
Av yärnpliktslånenämnd helt eller delvis |
erna behandlade helt avslagna |
Vid periodens |
Av de beviljade |
Genom SAK:s beslut |
|||||||||
ökas |
minskas |
||||||||||||||
antal |
gällande kronor |
antal |
beviljat belopp kronor |
avslaget belopp kronor |
antal |
gällande kronor |
antal |
gällande kronor |
antal |
belopp kronor |
anta-let be-vilja-de lån |
det be-viljade |
anta-let be-vilja-de lån |
det be-viljade |
|
Stockholms stad . . |
2,382 |
3,505,305 |
1,074 |
666,980 |
914,357 |
1,308 |
1,923,968 |
98 |
202,900 |
36 |
70,895 |
8 |
23.770 |
||
Stockholms........ |
984 |
1,604,539 |
546 |
429,050 |
487,309 |
436 |
686,180 |
2 |
2,000 |
85 |
144,750 |
11 |
16,340 |
4 |
7,250 |
Uppsala .......... |
423 |
561,920 |
259 |
174,180 |
144.719 |
164 |
243,021 |
— |
— |
21 |
45,050 |
6 |
9,700 |
0 |
3,000 |
Södermanlands .... |
506 |
752,034 |
197 |
108,695 |
175,230 |
309 |
468,109 |
— |
— |
14 |
30,300 |
7 |
14,700 |
— |
— |
Ostergötlands...... |
805 |
1,137,650 |
184 |
182,170 |
105,249 |
620 |
848,231 |
1 |
2,000 |
35 |
93,000 |
20 |
37,865 |
3 |
9,800 |
Jönköpings........ |
670 |
1,125,255 |
136 |
143,120 |
107,445 |
531 |
870.690 |
3 |
4,000 |
32 |
76,500 |
11 |
26,800 |
4 |
8,100 |
Kronobergs........ |
378 |
620,856 |
146 |
163,115 |
90,776 |
231 |
365,965 |
1 |
1,000 |
36 |
82,400 |
10 |
12,450 |
— |
— |
Kalmar............ |
753 |
1,137,297 |
260 |
172,766 |
205,049 |
493 |
759,482 |
— |
— |
18 |
40,000 |
21 |
40,250 |
4 |
10,300 |
Gotlands.......... |
342 |
515,515 |
220 |
175,775 |
156,985 |
122 |
182,755 |
— |
— |
20 |
42,400 |
1 |
2,000 |
2 |
5,000 |
Blekinge.......... |
471 |
710,696 |
164 |
137,325 |
128,466 |
307 |
444,905 |
— |
— |
17 |
42,800 |
9 |
7,450 |
2 |
5,500 |
Kristianstads...... |
928 |
1,472,548 |
203 |
120,500 |
231,563 |
722 |
1,118,685 |
3 |
1,800 |
13 |
28,100 |
14 |
18,500 |
— |
— |
Malmöhus ........ |
2,380 |
3,484,807 |
747 |
444,669 |
687,737 |
1,630 |
2,348.901 |
3 |
3,500 |
38 |
77,500 |
20 |
24,750 |
2 |
3,500 |
Hallands.......... |
452 |
742,028 |
148 |
76,300 |
166,676 |
303 |
497,552 |
1 |
1,500 |
17 |
10,800 |
3 |
5,300 |
— |
— |
Göteborgs o. Bohus |
2,072 |
3,354,932 |
731 |
658,258 |
654,172 |
1,339 |
2,036,502 |
2 |
6,000 |
126 |
281,500 |
18 |
25,350 |
6 |
17,000 |
Älvsborgs ........ |
833 |
1,365,829 |
263 |
223,420 |
262,776 |
564 |
866,433 |
6 |
13,200 |
40 |
89,950 |
20 |
32,790 |
3 |
8,500 |
Skaraborgs ........ |
608 |
1,099,057 |
237 |
183,490 |
230,209 |
371 |
685,358 |
— |
— |
23 |
37,850 |
9 |
15,500 |
— |
— |
Värmlands........ |
716 |
1,081,107 |
286 |
180,330 |
274,164 |
430 |
626,613 |
— |
— |
19 |
33,600 |
5 |
9,000 |
0 |
100 |
Örebro............ |
642 |
929,417 |
308 |
162,170 |
306,151 |
332 |
457,696 |
2 |
3,400 |
11 |
19,750 |
3 |
6,200 |
— |
— |
Västmanlands .... |
419 |
635,955 |
198 |
230,695 |
100,350 |
218 |
301,410 |
3 |
3,500 |
53 |
136,069 |
1 |
700 |
2 |
8,935 |
Kopparbergs ...... |
556 |
868,117 |
154 |
99,995 |
158,377 |
401 |
608,245 |
1 |
1,500 |
25 |
42,030 |
18 |
18,050 |
4 |
4,600 |
Gävleborgs........ |
859 |
1,199,588 |
198 |
95,565 |
221,515 |
660 |
881,508 |
1 |
1,000 |
8 |
14,400 |
7 |
4,600 |
— |
— |
Västernorrlands.... |
1,165 |
1,644,683 |
465 |
306,835 |
333,383 |
695 |
997,315 |
5 |
7,150 |
25 |
66,200 |
13 |
21,550 |
4 |
5,200 |
Jämtlands ........ |
502 |
602,261 |
180 |
85,821 |
113,093 |
321 |
402,847 |
1 |
500 |
6 |
10,200 |
5 |
8,350 |
2 |
2,800 |
Västerbottens...... |
770 |
1,305,602 |
319 |
240,475 |
316,270 |
450 |
745,857 |
1 |
3,000 |
27 |
71,100 |
2 |
2,500 |
— |
— |
Norrbottens ...... |
968 |
1,612,853 |
184 |
108,680 |
192,481 |
781 |
1,302,192 |
3 |
9.500 |
14 |
29,800 |
10 |
11,350 |
1 |
1,000 |
Summa |
21,584 |
33,069,851 |
7,807 |
5,570,379 |
6,764,502 |
13,738 |
20,670,420 |
39 |
64,550 |
821 |
1,748,949 |
280 |
442,940 |
51 |
124,355 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 28S.
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
stadgandena örn höjning av familjepenningens och näringsbidragets maximibelopp,
om hemortslön för tjänstgöring efter den 1 juli 1942 och örn s. k.
retroaktiv hemortslön för tiden 1 januari 1941—30 juni 1942. Beträffande
hemortslön hade de militära truppregistreringsmyndigheterna att lämna uppgifter
rörande tjänstgöringsförhållandena. Bestämmelsernas tolkning vållade
ofta svårigheter. Betroaktiv hemortslön fick sökas under tiden 15 augusti—-31 december 1942. Den stora anhopningen av dylika ansökningar samt understundom
föreliggande svårigheter att klarlägga tjänstgöringsförhållandena
vållade dröjsmål hos truppregistreringsmyndigheterna med ärendenas behandling.
Genom kungörelse den 31 december 1942 (nr 982) föreskrevs att 1942 års
krigsfamiljebidragsförordning skulle i dess helhet träda i kraft den 1 mars
1943. (Samma dag trädde jämväl nya krigsfamiljebidragskungörelsen den 31
december 1942 (nr 984) i kraft.) Kungörelsen den 10 april 1942 (nr 172),
som omedelbart trädde i kraft, stadgade undantag för ensamstående värnpliktig,
som icke fullgjort första tjänstgöring under 360 dagar, i fråga örn rätt
till familjebidrag. Denna kungörelse ersattes sedermera genom kungörelse
den 31 december 1942 (nr 983). Genom förordningen den 18 juli 1942 (nr 657)
gjordes vissa ändringar i förordningen den 28 juni 1941 (nr 591) örn familjebidrag
åt värnpliktiga m. fl. vilka drabbats av kroppsskada. Vissa ändringar
trädde i kraft den 1 juli 1942.
Enligt 28 a § 1940 års krigsfamiljebidragsförordning ägde kommissionen,
örn synnerligen ömmande omständigheter förelågo, på ansökan av familjebidragsnämnd
medgiva, att annan anhörig till den värnpliktige än som avses
i 3 § krigsfamiljebidragsförordningen finge i fråga om rätt till familjebidrag
likställas med familjemedlem, som i 3 § b) sägs. Antalet under 1942
inkomna dylika framställningar utgjorde 1,410, vilka praktiskt taget samtliga
avgjordes före årets utgång.
Den särskilda hjälpverksamheten till förmån för de till militärtjänst inkallades
familjer bedrevs under kommissionens överinseende av landshövdingarna
i riket efter samma grunder som förut.
Värnpliktslån.
Förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) örn värnpliktslån ändrades i
vissa delar genom förordningen den 30 juni 1942 (nr 522). Såsom en ny förutsättning
för värnpliktslån upptogs, att värnpliktig till följd av värnpliktstjänstgöringen
råkat i svårigheter av ekonomisk art, vilka kunde befaras äventyra
hans möjligheter att efter slutad tjänstgöring fortsätta påbörjad yrkesutbildning.
Maximibeloppet för lån höjdes från 4,000 till 5,000 kronor;
längsta amorteringstiden utsträcktes till 10 år.
Omfattningen av värnpliktslåneverksamheten för tiden till och med den
31 december 1942 framgår av tab. 34. Under 1942 beviljades 742 lån å sammanlagt
565,540 kronor. Dessa fördelade sig med avseende å lånebeloppens
storlek på sätt angives i det följande.
74
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Lånebelopp Antal
kronor lån
200— 500 .......................................... 346
501—1,000 .......................................... 295
1.001— 1,500 .......................................... 23
1.501— 2,000 .......................................... 51
2.001— 2,500 .......................................... 9
2.501— 3,000 .......................................... 13
3.001— 3,500 .......................................... 1
3.501— 4,000 .......................................... 3
4.001— 4,500 .......................................... —
4.501— 5,000 .......................................... 1
Summa 742
Hela antalet under året till kommissionen inkomna ärenden angående beviljande
av värnpliktslån uppgick till 435. Av dessa jämte från föregående
år balanserade 26 ärenden avgjorde kommissionen före december månads utgång
451, varav 95 avsågo av värnpliktslånenämnder underställda beslut, 323
av lånesökande ingivna besvär samt 33 såväl underställning som besvär. I
fråga om underställda beslut upphävde kommissionen i 26 fall värnpliktslånenämndernas
beslut eller sänkte lånebeloppet samt ändrade i 17 fall lånevillkoren.
I anledning av anförda besvär beviljades ytterligare 57 lån.
Härutöver hade under 1942 till kommissionen inkommit 174 ärenden angående
ändring i tidigare bestämda lånevillkor, av vilka vid samma tid 173
avgjorts.
I bilagorna 14 och 15 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,
överflyttning och omskolning av arbetskraft, familjebidragsnämndemas
revisorer och värnpliktslånenämnderna m. m. under dels budgetåret
1941/42 dels kalenderåret 1942.
III. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet
under första kvartalet 1943.
A. Arbetsmarknaden och hjälpverksamheten.
Arbetsmarknaden.
Läget på arbetsmarknaden under den hittills gångna delen av år 1943 har
i stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med säsongutvecklingen. Till följd av de gynnsamma väderleksförhållandena
gjorde sig dock de säsongmässiga arbetskraftsbehoven gällande på
ett tidigare stadium än vad annars brukar vara fallet, och brist på arbetskraft
framträdde därför redan under mars inom ett flertal näringsområden.
Inom jordbruket kunde vårarbetena påbörjas betydligt tidigare än normalt
och arbetskraftsbristen kompenserades delvis därigenom, att dessa utsträckts
under en längre tidrymd än vad man mera normalt brukar räkna med. Möjligheterna
att tillgodose skogsbrukets stora arbetskraftsbehov förbättrades
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
.väsentligt därigenom att en betydande del av de tjänsteplikt^, tillhörande
årsklass 1943, frivilligt fullgjorde sin tjänsteplikt i förväg. Av de tjänsteplikt^
befunno sig vid mars månads utgång 22,620 man i skogsarbete. Även
överflyttningen av annan arbetskraft till skogsbruket visade ökad omfattning.
Antalet ovana skogsarbetare, som åtnjöto kontant bidrag i en eller annan
form, uppgick vid första kvartalets slut till icke mindre än 39,765. (En närmare
redogörelse för överflyttningen av arbetskraft till skogsbruket återfinnes
å sid. 82.)
Sysselsättningen på de industriella verksamhetsområdena var i många
fall bättre än under samma kvartal föregående år. Särskilt mekaniska
och elektriska verkstäder samt skeppsvarv uppvisade en mycket gynnsam
sysselsättningsnivå och bristen på kvalificerade yrkesarbetare var alltjämt
betydande. En del mindre verkstäder hade dock på grund av materialbrist
svårigheter att bereda sina arbetare full sysselsättning. Vid sågverk,
pappersmassefabrikör och pappersbruk var arbetstillgången alltjämt otillfredsställande.
Genom koncentration av driften till annan årstid friställdes ett
stort antal man, vilket bland annat föranledde, att riksarbetslag ej uppsattes
inom sistnämnda industrier (jfr sid. 23). Den lediga arbetskraften kunde emellertid
i stor utsträckning placeras i skogsarbete. Inom livsmedelsindustrin
förekommo inga större förändringar. Textil- och beklädnadsindustrin uppvisade
en med hänsyn till råvarubristen synnerligen god sysselsättningsnivå och
korttidsarbete förekom endast undantagsvis under kvartalet. Vid skofabrikerna
var arbetstillgången lägre än under första kvartalet 1942 och vid flertalet
företag tillämpades korttidsarbete. Inom kemisk-teknisk industri reducerades
sysselsättningen vid tändsticksfabrikerna ytterligare.
Byggnadsverksamheten gynnades av de statliga stödåtgärderna och till
följd av tjänlig väderlek kunde omfattande arbeten fortgå även under vintermånaderna.
Inom andra yrkesområden framträdde särskilt beträffande hälso- och sjukvård
stora svårigheter att anskaffa erforderlig arbetskraft, och på det husliga
arbetsområdet skärptes den redan förut mycket kännbara bristen på arbetskraft.
Vissa sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden under första kvartalet
1943 lämnas i tab. 35, varvid som jämförelse även medtagits motsvarande
uppgifter för samma tid föregående år.
Av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, som redovisar antalet sysselsatta
arbetare inom industri och angränsande näringsgrenar, framgår, att
sysselsättningen under de tre första månaderna av 1943 var 6 procent högre
än under samma tid 1942.
Arbetsförmedling, arbetslöshet, hjälpverksamhet.
Rapporterna från de offentliga arbetsförmedlingarna bekräfta det i jämförelse
med 1942 gynnsammare arbetsmarknadsläget. Antalet arbetssökande
var sålunda betydligt lägre och antalet lediga platser betydligt högre än under
fjolåret. Vid utgången av mars månad 1943 uppgick antalet arbetsansökningar
på 100 lediga platser till 114 mot 168 vid samma tidpunkt föregående år.
76
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Tab. 35. Arbetsmarknaden januari—mars åren 1942 och 1943.
År och |
Antal syssel-satta inom Indextal: |
Arbets- lösheten inom fackför- bunden Procent |
Antal hjälp- sökande arbets- lösa |
Sveriges offentliga arbetsförmedling |
||||
Arbets- sökande personer |
Ansök-ningar om |
Lediga platser |
Tillsätta platser |
Antal an-sökningar |
||||
1942. |
||||||||
Januari. . . . |
85 |
13.6 |
25,259 |
144,420 |
154,097 |
67,844 |
54,171 |
227 |
Februari . . |
85 |
12.5 |
25,149 |
127,019 |
139,897 |
69,298 |
53,142 |
202 |
Hars...... |
84 |
11.0 |
22,062 |
117,150 |
130,943 |
77,830 |
53,780 |
168 |
1943. |
||||||||
Januari. . . . |
90 |
8.4 |
9,992 |
126,884 |
138,054 |
100,989 |
76,588 |
137 |
Februari . . |
90 |
7.1 |
9,569 |
104,166 |
114,423 |
86,340 |
58,874 |
133 |
Hars...... |
90 |
— |
8,550 |
113,267 |
126,232 |
111,164 |
73,712 |
114 |
*) Jfr not under tab. 5.
Uppgifter om arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med utgången
av februari 1943. Vid nämnda tidpunkt voro 7.1 procent av förbundens
medlemmar fristämplade på grund av arbetslöshet mot 12.5 procent vid
samma tidpunkt föregående år. I det följande återgivna jämförelse med arbetslöshetssiffrorna
för olika fackförbund utvisar, att arbetslöshetsprocenten den
28 februari 1943 var lägre än ett år tidigare inom samtliga förbund med undantag
av sko- och läderindustriarbetareförbundet.
28 februari |
||
Fackförbund |
1942 |
1943 |
Beklädnadsarbetareförbundet |
10.6 |
5.2 |
Bleck- o. plåtslagareförbundet 12.5 |
10.7 |
|
Bokbindareförbundet |
3.2 |
1.4 |
Bryggeriindus triarb.-förbundet |
7.2 |
4.1 |
Byggnadsträarbet.-förbundet |
43.9 |
27.7 |
De förenade förbunden |
6.8 |
4.4 |
Elektriska arbetareförbundet |
10.7 |
2.6 |
Gjutareförbundet |
2.6 |
1.6 |
Grov- o. fabriksarb.-förbundet |
26.2 |
12.2 |
Byggnadsindustriarbetare |
36.8 |
17.8 |
Bygguadsämnesind.-arbetare |
27.3 |
9.9 |
Glasbruksarbetare |
6.2 |
2.9 |
Sockerfabriksarbetare |
16.2 |
11.0 |
Tändsticksarbetare |
17.4 |
14.8 |
Övriga arbetare |
12.2 |
5.o |
Grnvindustriarbet.-förbundet |
2.5 |
1.9 |
Handelsarbetareförbundet |
3.4 |
2.2 |
Kommunalarbetareförbundet |
5.7 |
4.7 |
Lantarbetareförbundet |
6.8 |
3.8 |
Litografförbundet |
2.9 |
1.2 |
Fackförbund |
28 februari 1942 1943 |
|
Livsmedelsarbetareförbundet |
7.8 |
7.7 |
Metallindustriarb.-förbundet |
4.2 |
2.3 |
Järnbruksarbetare |
1.4 |
1.0 |
Verkstadsarbetare |
5.o |
2.7 |
Murareförbundet |
50.9 |
28.6 |
Målareförbundet |
47.6 |
30.5 |
Pappersindustriarb.-förbundet |
10.9 |
8.6 |
Sadelm- o. tapets.-förbundet |
15.5 |
8.1 |
Sko- o. läderind.-arb.-förbundet |
15.0 |
17.8 |
Stenindustriarbetareförbundet |
20.7 |
10.6 |
Sågverksind.-arb.-förbundet |
24.6 |
15.9 |
Textilarbetareförbundet |
5.2 |
2.8 |
Tobaksindustriarb.-förbundet |
9.9 |
8.5 |
Transportarbetareförbundet |
1 5.4 |
11.9 |
Träindustriarbetareförbundet |
10.o |
5.3 |
Typografförbundet |
2.3 |
1.5 |
Väg- o. vattenb.-arb.-förbundet |
21.5 |
14.7 |
Samtliga |
12.5 |
7.1 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
77
Antalet hjälpsökande arbetslösa, som under sommaren och hösten 1942
endast uppgick till omkring 6,000 och under vintermånaderna december—
februari uppvisade en relativt obetydlig säsonguppgång till omkring 10,000,
nedgick under mars till 8,550. Av dessa voro 3,768 sysselsatta vid för försvaret
och folkförsörjningen angelägna arbeten, varför antalet i egentlig
mening arbetslösa utgjorde 4,782 mot 16,184 vid samma tidpunkt föregående
år. De hjälpsökandes fördelning på olika län den 31 mars 1943 framgår av
tab. 36.
Nära 80 procent av de hjälpsökande voro hemmahörande i storstäderna
och Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.
Av samtliga hjälpsökande den 31 mars 1943 tillhörde 2,462 (28.8 procent)
yrkesgruppen byggnadsverksamhet, 1,143 (13.4 procent) stenindustri, 893 (10.4
procent) landtransport, 598 (7.o procent) sågverksindustri, 556 (6.5 procent)
kontors-, affärs- och lagerarbete samt 2,898 (33.9 procent) andra yrkesgrupper.
Tab. 36. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län den 31 mars 1943.
Län |
Städer |
Landsbygd |
Summa |
Procentuell |
|
Hela antalet |
därav i |
||||
Stockholms stad .................. |
1,709 |
— |
1,709 |
1,084 |
20.o |
Stockholms........................ |
127 |
130 |
257 |
228 |
3.0 |
Uppsala .......................... |
58 |
30 |
88 |
88 |
1.0 |
Södermanlands.................... |
13 |
1 |
14 |
14 |
0.2 |
Ostergötlands...................... |
112 |
— |
112 |
112 |
1.3 |
Jönköpings........................ |
80 |
— |
80 |
54 |
0.9 |
Kronobergs........................ |
20 |
— |
20 |
20 |
0.2 |
Kalmar............................ |
100 |
3 |
103 |
103 |
1.2 |
Gotlands.......................... |
— |
4 |
4 |
— |
0.1 |
Blekinge .......................... |
19 |
54 |
73 |
28 |
0.9 |
Kristianstads...................... |
33 |
2 |
35 |
35 |
0.4 |
Malmö stad ...................... |
479 |
— |
479 |
252 |
5.6 |
Malmöhus i övrigt ................ |
260 |
13 |
273 |
120 |
3.2 |
Hallands .......................... |
40 |
2 |
42 |
24 |
0.5 |
Göteborgs stad.................... |
1,742 |
— |
1,742 |
1,175 |
20.4 |
Göteborgs och Bohus i övrigt...... |
248 |
1,195 |
1.443 |
388 |
16.9 |
Älvsborgs ........................ |
53 |
29 |
82 |
82 |
1.0 |
Skaraborgs........................ |
21 |
1 |
22 |
17 |
0.3 |
Yärmlands ........................ |
76 |
88 |
164 |
117 |
1.9 |
Örebro............................ |
59 |
— |
59 |
44 |
0.5 |
Västmanlands...................... |
— |
1 |
1 |
1 |
Oo |
Kopparbergs ...................... |
22 |
— |
22 |
22 |
0.3 |
Gävleborgs........................ |
100 |
7 |
107 |
76 |
1.3 |
Västernorrlands.................... |
81 |
1,333 |
1,414 |
539 |
16.5 |
Jämtlands ........................ |
1 |
— |
1 |
1 |
O.o |
Västerbottens...................... |
10 |
15 |
25 |
20 |
0.3 |
Norrbottens ...................... |
37 |
142 |
179 |
138 |
2.1 |
Summa |
5,600 |
3,050 |
8,550 |
4,782 |
lOO.o |
*) Jfr sid.45.
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Den omfattning i vilken hjälpverksamheten för arbetslösa bedrivits undertiden
januari 1942—mars 1943 framgår av tab. 37.
Tab. 37. Hjälpverksamheten för arbetslösa januari 1942—mars 1943.
Dara |
v h ; |
alp |
t a g |
e n o m |
||||||
Hela antalet hjälpta |
statligt bered- skapsarbete |
stats- |
reservarbete |
korn- |
kontant- understöd |
|||||
Ar och |
i kom-missio-nens |
i annan |
kom- munalt bered- skaps- arbete |
arkiy-arbete |
stats-kom -munalt reserv- arbete |
munalt arbete utan stats- bidrag |
dag- under- stöd |
kom- munalt under- stöd |
utbild- nings- hjälp |
|
1942. |
||||||||||
Januari. . .. |
17,701 |
2,310 |
1,283 |
1,821 |
374 |
73 |
1,028 |
9,183 |
696 |
933 |
Februari . . |
19.218 |
2,649 |
1,524 1,589 |
1,955 |
384 |
57 |
963 |
10,191 |
564 |
931 |
Mars...... |
17,040 |
2,258 |
2,031 |
393 |
68 |
791 |
8,524 |
424 |
962 |
|
April...... |
12,794 |
1,702 |
1,443 |
1,819 |
407 |
85 |
671 |
5,631 |
231 |
805 |
Maj ...... |
8,462 |
2,146 |
1,061 |
1,443 |
388 |
113 |
477 |
2,082 |
116 |
636 |
Juni ...... |
6,903 |
2,177 |
945 |
1,206 |
370 |
178 |
409 |
974 |
66 |
578 |
Juli ...... |
6,210 |
2,102 |
937 |
1,080 |
348 |
162 |
281 |
822 |
50 |
428 |
Augusti |
5,802 |
1,998 |
874 |
1,017 |
325 |
144 |
220 |
781 |
40 |
403 |
September |
5,426 |
1,667 |
853 |
1,040 |
324 |
lil |
209 |
817 |
34 |
371 |
Oktober .. |
4,931 |
1,434 |
831 |
963 |
341 |
101 |
231 |
654 |
39 |
337 |
November |
4,947 |
1,281 |
744 |
918 |
373 |
88 |
244 |
898 |
55 |
346 |
December |
6,061 |
1,114 |
802 |
871 |
398 |
33 |
189 |
1,778 |
538 |
338 |
1943. |
||||||||||
J auuari.... |
6,994 |
1,271 |
971 |
815 |
357 |
24 |
324 |
2,738 |
180 |
314 |
Februari .. |
7,251 |
1,597 |
1,097 |
867 |
384 |
33 |
474 |
2,352 |
136 |
311 |
Mars...... |
6,954 |
1,390 |
1,355 |
1,023 |
386 |
84 |
364 |
1,954 |
91 |
307 |
Vid utgången av mars 1943 åtnjöto 81.3 procent av samtliga hjälpsökande
arbetslöshetshjälp. Av samtliga hjälpta voro 66.8 procent hjälpta genom
arbete och 33.2 procent genom understöd (inklusive utbildningshjälp). Av de
genom arbete hjälpta voro 66.9 procent sysselsatta vid statliga arbeten (därav
arkivarbeten och musikerhjälp 10.8 procent), 25.2 procent vid statskommunala
arbeten (därav arkivarbeten 4.7 procent), och 7.9 procent vid kommunala hjälparbeten
utan statsbidrag.
Under kvartalet sysselsattes ett stadigt ökande antal utlänningar, huvudsakligen
norrmän, vid statliga beredskapsarbeten på samma villkor, som gälla
för svenska arbetslösa. Antalet utlänningar uppgick vid kvartalets utgång till
omkring 600 med tendens till ytterligare stegring.
Statliga stenbeställningar.
Av uppgifterna i tab. 38 framgår att under tiden 26 oktober 1942—31 mars
1943 i medeltal 819 stenhuggare och dagsverkare voro sysselsatta inom
gatstensindustrin. Av dessa utgjordes 73 av genom länsarbetsnämnderna
anvisad fullgod arbetskraft. Trots de tidigare omnämnda ytterligare sysselsättningstillstånd,
som lämnats efter den 26 oktober 1942, har således
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 79
Tab. 88. Vid statliga stenbeställningar sysselsatta arbetare S6/io 1942—S1/s 1943.
Tidsperiod |
Göteborgs och Bohus län |
Blekinge län |
Hallands län |
Kalmar län |
Samtliga län |
|
Hela antalet |
därav dags- verkare |
|||||
Samtliga arbetare |
||||||
S6/io—“/ii 1942.................... |
588 |
104 |
43 |
25 |
760 |
97 |
December » .................... |
602 |
106 |
44 |
30 |
782 |
100 |
Januari 1943.................... |
625 |
84 |
44 |
31 |
784 |
95 |
Februari » .................... |
661 |
128 |
50 |
40 |
879 |
100 |
Mars » .................... |
682 |
124 |
42 |
40 |
888 |
110 |
därav arbetare anvisade av läns- |
||||||
arbetsnämnd (fullgod arbetskraft).1 |
||||||
»o/io-oo/ti 1942.................... |
53 |
— |
6 |
8 |
67 |
57 |
December » .................... |
52 |
— |
5 |
11 |
68 |
55 |
Januari 1943.................... |
49 |
— |
4 |
11 |
64 |
51 |
Februari » .................... |
54 |
— |
4 |
20 |
78 |
58 |
Mars » .................... |
62 |
— |
7 |
20 |
89 |
67 |
1 Övriga arbetare sysselsatta enligt arbetsmarknadskommissionens medgivande.
det av Kungl. Maj:t fastställda högsta antalet arbetare, som finge sysselsättas
med statliga och andra stenbeställningar, 950 man, ännu icke
tillfullo utnyttjats. Örn alla, för vilka tillstånd till sysselsättning inom
gatstensindustrin medgivits, varit i arbete, skulle denna siffra emellertid ha
överskridits med cirka bO man. Då de vunna erfarenheterna givit vid handen,
att den verkliga sysselsättningen vid varje tillfälle på grund av bland annat
sjukdom och avgång av olika orsaker hittills kommit att avsevärt understiga
det medgivna antalet, har kommissionen ansett sig kunna lämna ifrågavarande
tillstånd. Genom dessa åtgärder har kommissionen också kunnat tillgodose
de önskemål om ytterligare arbetskraft, som framförts från företagarehåll
i och för upprätthållande av rationell storbrottsdrift.
Omfattningen av tillverkningen av sten för statens räkning under tiden
26 oktober 1942—28 februari 1943 framgår av tab. 39. Under återstående delen
av budgetåret torde man få räkna med en större tillverkningskvantitet per
månad än hittills. Dels kommer det av Kungl. Majit fastställda maximiantalet
sysselsatta, 950, troligen att småningom i det närmaste uppnås, dels torde med
hänsyn till årstidsförhållandena varje enskild arbetares tillverkningskapacitet
komma att ökas. Uppskattningsvis torde tillverkningskvantiteten komma att
uppgå till ett värde av i genomsnitt 200,000 kronor per månad. Under mars—
juni 1943 skulle sålunda inköpen belöpa sig till cirka 800,000 kronor. Tillsammans
med de belopp, som åtgått för inköp av till och med februari 1943 tillverkade
kvantiteter, skulle steninköpen för statens räkning under hela budgetåret
belöpa sig till cirka 1,500,000 kronor.
80 Kungl. Majlis ''proposition nr 283.
Tab. 39. Tillverkningen av sten för statens räkning 26/io 1942—28/a 1943.
Tidsperiod Län |
Smågatsten |
Storgatsten |
Summa1) |
|||
Kvantitet 1000-tal 8t. |
Värde 1000-tal kr. |
Kvantitet 1000-tal st. |
Värde 1000-tal kr. |
Kvantitet 1000-tal st. |
Värde 1000-tal kr. |
|
26/io—80 lii 1942.................... |
2,900 |
139 |
77 |
21 |
2,977 |
160 |
december » .................... |
2,920 |
140 |
76 |
21 |
2,996 |
161 |
januari 1943.................... |
2,104 |
101 |
54 |
15 |
2,158 |
116 |
februari » .................... |
3,029 |
146 |
104 |
28 |
3,133 |
174 |
Summa |
10,953 |
526 |
311 |
85 |
11,264 |
611 |
därav |
||||||
Göteborgs och Bohus län ........ |
10,483 |
503 |
98 |
26 |
10.581 |
529 |
Blekinge län .................... |
229 |
12 |
99 |
27 |
328 |
39 |
Hallands » .................... |
152 |
7 |
— |
— |
152 |
7 |
Kalmar » .................... |
89 |
4 |
114 |
32 |
203 |
36 |
1 Dessutom tillverkades 276 kvm smågatstensbindare till ett varde av 1,324 kr. i Göteborgs
och Bohus län och 1,838 lpm råkantsten till ett värde av 5,010 kr. i Hallands län.
B. Tilltagna åtgärder, överväganden m. ra.
Jordbruket.
Genom kungörelser den 5 februari 1943 utfärdade Kungl. Majit instruktion
för riksblockmyndigheten (nr 53) och länsblockmyndigheterna (nr 54).
Riksblockmyndigheten består av två av Kungl. Majit utsedda ledamöter från
vardera arbetsmarknadskommissionen och livsmedelskommissionen; till ordförande
har Kungl. Majit förordnat arbetsmarknadskommissionens ordförande
och till vice ordförande livsmedelskommissionens ordförande. Kiksblockmyndighetens
kansli ingår i arbetsmarknadskommissionen såsom kommissionens
arbetsblocksbyrå. Blockorganisationen är under riksblockmyndigheten uppbyggd
på följande sätt.
Inom varje län skall finnas en länsblockmyndighet, bestående av representanter
för länsarbetsnämnden, kristidsstyrelsen och hushållningssällskapet,
utsedda av riksblockmyndigheten. Till länsblockmyndighetens förfogande
står en länsblockledare och i vissa fall en biträdande länsblockledare, förordnade
av riksblockmyndigheten.
Inom samma kommun belägna brukningsdelar, på vilka jordbruk bedrives,
äro sammanslutna till ett överblock under ledning av en överblockledare.
Inom överblocket finnes vidare en kvinnlig biträdande överblockledare, med
uppgift att särskilt ägna sig åt frågor rörande utnyttjande av den kvinnliga
arbetskraften inom överblocket. Överblockledare och kvinnlig biträdande
överblockledare utses av kristidsnämnden, men för att äga giltighet måste
valet fastställas av länsblockmyndigheten, som har att dessförinnan förvissa
sig om att de utsedda också äro lämpliga för uppgiften.
Brukningsdelar inom ett överblock sammanföras på förslag av överblockledaren
i lämpligt antal block. För varje block skall finnas en blockledare
jämte ersättare, vilka utses av överblockledaren i samråd med kristidsnämnden
och vederbörande blockmedlemmar.
81
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Planläggningsåtgärdema inom arbetsblocken omfatta främst upprättande
av mobiliseringsplaner. I dessa lämnas uppgifter om alla dragare, traktorer
och andra viktigare jordbruksmaskiner, som beräknas stå till förfogande nu
och i krigstid. Där har också förtecknats den arbetskraft, som finns på
blockens gårdar, och den reservarbetskraft, som man anser sig kunna räkna
med vid mobilisering. Dylika mobiliseringsplaner finnas nu upprättade för
praktiskt taget hela det svenska jordbruket. Varje överblockledare har efter
verkställd granskning och bearbetning av mobiliseringsplanerna upprättat ett
sammandrag för sitt område beträffande ovannämnda uppgifter. Med ledning
av detsamma kan han t. ex. bedöma, hur mycket extra arbetskraft utöver
den i mobiliseringsplanerna förtecknade, som behöver tillföras de olika
blocken för att jordbruksproduktionen skall kunna upprätthållas även i ett
krigsläge. Länsblockledarna ha sammanställt mobiliseringsplanernas uppgifter
i länssammandrag, vilka i sin tur ligga till grund för ett rikssammandrag.
Uppgifterna i rikssammandraget hänföra sig i stort sett till förhållandena
vid årsskiftet 1942/43. Av rikssammandraget framgår, att antalet block för
hela landet utgör 40,414, vilket jämfört med antalet före omorganisationen
innebär en minskning med cirka 30,000. I mobiliseringsplanerna redovisas
en sammanlagd åkerareal av 3,646,229 ha, fördelad på 368,897 brukningsdelar.
Praktiskt taget samtliga brukningsdelar i riket med över 1 ha åker äro anslutna
till blockorganisationen. Av jordbrukets traktorer är mindre än
hälften försedd med gengasaggregat.
Enligt rikssammandraget sysselsättas vid de olika brukningsdelarna inom
blocken 632,842 män. Antalet kvinnor, som helt eller delvis deltaga i jordbruksarbete,
utgör 470,111. Såsom reservarbetskraft ha antecknats över 98,000
personer, av vilka 57,900 anmält sig frivilligt.
Även under förutsättning att den rationalisering genomföres, som är syftet
med blockorganisationen, är dock icke den antecknade reservarbetskraften
tillräcklig för att fylla luckorna efter de jordbrukare, som inkallas till militärtjänst
vid en fullständig mobilisering. På grund därav är en av blockorganisationens
huvudsakliga uppgifter att med anlitande av bland annat det material,
som införskaffats genom beredskapsmönstringen, söka få fram ytterligare erforderlig
reservarbetskraft. I detta syfte ha redan vidtagits olika åtgärder,
av vilka här må nämnas utbildningen av reservmaskinskötare. Kurser för sådan
utbildning ha anordnats av hushållningssällskapen och länsblockmyndigheterna.
I dessa kurser lia under vintern 1942/43 utbildats 2,200 elever.
Ungdomens frivilliga arbetsinsatser.
Kommissionen har i samråd med bland annat skolöverstyrelsen, chefen för
försvarsstaben, Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté, Riksförbundet
kvinnlig samhällstjänst och Sveriges ungdomsberedskap utarbetat vissa riktlinjer
för upplysningsverksamheten bland ungdomen för frivilliga beredskapsinsatser
1943. Enligt dessa riktlinjer skall man söka intressera ungdomen över
15—16 år för frivillig luftbevakning och frivilliga arbetsinsatser samt de yngre
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283 ina 43 6
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
åldersgrupperna för Ungdomsberedskapens rikstävling och odlingsverksamheten.
För att samordna den centrala och den lokala propagandan enligt dessa
huvudprinciper ha myndigheter och personer, som bedriva ifrågavarande upplysningsverksamhet,
ålagts samråda, varvid arbetsmarknadskommissionen och
länsarbetsnämnderna tjänstgöra såsom samordnande organ. För att underlätta
denna samordning ha utarbetats ett flygblad och en affisch, betitlade »Välj
din uppgift», vilka beröra samtliga förutnämnda arbetsuppgifter.
Under föregående års vårtermin skedde i beredskapssyfte en registrering
av den äldre skolungdomen. För närvarande pågår en inventering av skolungdomens
möjligheter att utföra frivilliga beredskapsinsatser under ferierna. Inventeringen
företages med anlitande av nyssnämnda flygblad, vid vilket fogats
en anmälningsblankett. Flygbladet utdelas till samtliga elever i de högre skolorna.
De elever, som ha fyllt 15 år, skola på anmälningsblanketten angiva
vilken eller vilka beredskapsuppgifter de önska ägna sig åt.
Enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 30 april 1943 må lärjungar vid flertalet
skolor liksom under 1942 erhålla ledighet för deltagande i lantbruksarbete
m. m., dock sammanlagt högst fyra veckor under vår- och höstterminerna,
därav högst tre veckor under en och samma termin.
Då upprätthållandet av för folkförsörjningen oundgänglig produktion är
ett nationellt livsintresse, anser sig kommissionen kunna räkna med alla goda
medborgares villiga medverkan till lösandet av de arbetskraftsproblem, som
kunna uppkomma vid bärgandet av skörden m. m.
Skogsbruket.
För att tillgodose arbetskraftsbehovet inom skogsbruket ha fortsatta omfattande
åtgärder vidtagits (jfr sid. 22 ff.). Till skogsägarnas förfogande ha
sålunda ställts ytterligare baracker, varigenom antalet skogsförläggningar,
som arbetsmarknadskommissionen medverkat till, vid mars månads utgång
uppgick till 2,100. Från andra yrken har ytterligare arbetskraft överförts till
skogen, och dessutom ha även de tjänstepliktiga av 1943 års klass, som ej
anmält sig frivilligt i förväg, påbörjat arbetet. Antalet arbetare av olika kategorier,
vilka åtnjuta kontanta bidrag eller eljest fullgöra tjänsteplikt, framgår
av följande tablå.
Antal ovana Antal rike- Antal tjänste1
9 4 3 arbetslösa arbetare pliktiga
Därav tjänstepliktiga
nied
särskilt bidrag
Januari.......................... 21,527 2,486 19,050 13,452
Februari ........................ 23,919 1,577 20,510 15,309
Mars ............................ 22,658 1,016 22,620 16,091
Vid utgången av mars månad hade av de tjänstepliktiga sammanlagt 5,680
uttagits tvångsvis, medan övriga utgjordes av sådana, som frivilligt i förväg
fullgjorde tjänsteplikten. Av de frivilliga hade 1,902 man då fullgjort dem
åliggande arbete.
Kursverksamheten för utbildning av instruktörer och kockor fortsattes
under kvartalet.
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Den under föregående år utvidgade konsulentverksamheten för skogskockor
har ytterligare utökats. Kungl. Maj:t medgav efter framställning från
riksförsäkringsanstalten genom brev den 5 mars 1943, att ytterligare 5 konsulenter
finge anställas, varför dessa vid mars månads utgång uppgingo till
10, vilka samtliga avlönas ur arbetsmarknadsanslaget.
Kommissionen ställde i mars månad ytterligare 10,000 kronor till ABFis
förfogande för inköp och distribution av vandringsbibliotek (jfr sid. 24).
De månatliga inventeringarna av skogsbrukets arbetskraft ha fortsatts, och
resultaten framgå av följande tablå.
därav arbetskraft,
Antal rappor- Antal Ytterligare sora a werkarö
1 9 4 3 terande sysselsatta arbetskrafts- uppgivit sig ej
avverkare arbetare behov själva kunna
anskaffa
Januari........................ 10,030 120,019 21,007 17,054
Februari ...................... 9,533 127,776 16,632 14,017
Mars .......................... 9,476 110,236 15,020 12,712
Tjänstepliktig, som ådrager sig skada eller sjukdom under fullgörande av
tjänsteplikt, varom förmäles i kungörelsen den 13 november 1942 (nr 878)
örn tjänsteplikt för män, födda år 1923, har genom förordningen den 21 april
1943 (nr 183) örn ersättning i vissa fall i anledning av kroppsskada, ådragen
under fullgörande av tjänsteplikt, tillförsäkrats ersättning av allmänna medel.
Ersättning enligt förordningen skall emellertid ej utgå, örn ersättning i anledning
av olycksfallet eller sjukdomen utgives enligt lagen örn försäkring för
olycksfall i arbete eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar. I avseende
å ersättningen skola i övrigt i huvudsak gälla bestämmelserna i förordningen
den 18 juni 1927 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring. Arbetsförtjänsten skall emellertid beräknas efter de
grunder, som stadgas i 9 § lagen örn försäkring för olycksfall i arbete, dock
lägst till tvåtusentrehundra kronor. Förordningen äger icke tillämplighet på
tjänstepliktig, som enligt 2 § andra stycket lagen örn försäkring för olycksfall
i arbete icke är att anse såsom arbetare.
Den svåra stormfällning av skog, som i början av mars 1943 ägde rum
bland annat inom Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, örebro och Västmanlands
län, krävde, att arbetskraft omedelbart ställdes till förfogande för
upparbetning av främst timmer och andra dyrbara sortiment. Kungl. Majit
har medgivit att vissa militära förband fått utnyttjas härför, bland annat
ingenjörstrupper och trängförband. Dessa ha i vissa fall varit utrustade med
traktorer och bilar samt i andra fall med hästar för virkets framkörning.
Fördelningen av den militära arbetskraften har fastställts av arbetsmarknads-
och bränslekommissionerna efter samråd med vederbörande förbandschefer
och länsarbetsnämnder. Erforderlig utrustning av handredskap har
tillhandahållits av länsarbetsnämnderna.
Genom brev den 4 december 1942 och 12 februari 1943 har Kungl. Majit
ställt en särskild tjänsteman till arbetsmarknads- och bränslekommissionernas
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 383.
förfogande för att biträda vid handläggning av ärenden, som röra dels vidtagande
av anordningar för sysselsättning av ovan arbetskraft inom skogsbruket,
dels upplysnings- och propagandaverksamhet för planläggning av avverkningar
under våren och sommaren.
Bränslekommissionen har i olika sammanhang givit uttryck åt den uppfattningen,
att all energi bör insättas på att öka tillförseln av arbetskraft till
skogen. Detta föranleder arbetsmarknadskommissionen att upptaga till övervägande
ytterligare åtgärder i nämnda syfte. Det under senare halvåret 1942
tillämpade systemet med riksarbetslag (sid. 23), vilket av olika anledningar
haft obetydlig omfattning under 1943, gav kvalitativt goda resultat, ehuruväl
systemet som sådant, främst med hänsyn till de ekonomiska bidragens
storlek, utsattes för viss kritik. Av den redogörelse, som lämnats å sid. 29,
framgår att riksarbetslagen på grund av riksarbetarnas som regel goda arbetsprestationer
äro bland de billigare av de anordningar, som hittills åstadkommits
för att tillföra skogen arbetskraft. Det starkt minskade antalet riksarbetare
under januari och februari i år tyder på att systemet utan svårigheter
snabbt kan anpassas till förändringar på arbetsmarknaden. Av förklarliga
skäl är det en stor fördel, örn en nödfallsåtgärd som riksarbetssystemet snabbt
kan avvecklas, när behovet av arbetskraft kan tillgodoses genom andra för
arbetsmarknaden mindre irriterande åtgärder, ''samtidigt som man vid behov
för kortare eller längre tid utan alltför tidsödande förberedelser kan erhålla
ett för tillfället nödvändigt tillskott av arbetskraft till ur folkförsörjningssynpunkt
vitala arbetsområden. Uttagningen med tjänsteplikt av 1943 års klass
måste även den såvitt hittills kan bedömas anses ha slagit väl ut, men
kostnaden per avverkad lm3 är hög. Såsom en utväg för tillförande
framdeles av ytterligare arbetskraft till skogsbruket synes böra övervägas
uttagning av 1944 års klass. Andra utvägar kunna emellertid även tänkas.
I anslutning till Kungl. Maj:ts förut (sid. 29) omnämnda uppdrag till arbetsmarknads-
och bränslekommissionerna undersökas möjligheterna att öka den
ordinarie skogsarbetarkårens arbetsinsats. Stora svårigheter möta här, men
kommissionerna beräkna att inom den närmaste tiden kunna för Kungl. Maj:t
framlägga resultaten av dessa undersökningar.
Skulle Kungl. Majit framdeles finna, att uttagning med tjänsteplikt av 1944
års klass bör äga rum för tillgodoseende av visst arbetskraftsbehov, torde, i
likhet med vad fallet varit för 1943 års klass, särskilda bestämmelser böra
tillämpas för olycksfall i arbete respektive kroppsskada, ådragen under fullgörande
av tjänsteplikten. Uppkommer fråga örn sådan uttagning under tid, då
riksdagen ej är samlad, synes Kungl. Majit böra äga att utfärda härför erforderliga
föreskrifter. Kommissionen får därför föreslå, att Kungl. Majit
förelägger riksdagen förslag till lag av samma innebörd som lagen den 21
april 1943 (nr 182) med särskilda bestämmelser örn försäkring för olycksfall
i arbete av vissa tjänstepliktiga m. m. men avseende män, födda år 1924,
vilken lag dock bör träda i kraft först från och med den dag, Konungen bestämmer.
Vidare bör Kungl. Majit äga att för män, födda år 1924, förordna
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
om tillämpning av enahanda föreskrifter som i förordningen den 21 april 1943
(nr 183) örn ersättning i vissa fall i anledning av kroppsskada, ådragen under
fullgörande av tjänsteplikt.
Torvtndustrin.
Arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen gäller alltjämt (jfr sid. 102).
För att få överblick över det beräknade behovet av arbetskraft ha i god
tid genom bränslekommissionen infordrats uppgifter från omkring 650 torvföretag
angående behovet av arbetskraft. Arbetskraftsbehovet angavs till
19,300 män samt 8,200 kvinnor och minderåriga eller sammanlagt 27,500
arbetare. Dessa uppgifter ha meddelats berörda länsarbetsnämnder, vilka anmodats
vidtaga lämpliga åtgärder för tillgodoseende av detsamma.
Genom kungörelse den 13 november 1942 (nr 878) har, som tidigare angivits,
stadgats skyldighet för varje svensk man, som är född 1923, att i enlighet med
de föreskrifter, som av arbetsmarknadskommissionen lämnas, utföra arbete
bland annat inom torvhanteringen.
Med anledning härav har kommissionen föreskrivit följande.
Den, som uttages till torvarbete, åligger att i huvudsak utföra sådant
ackordsavlönat arbete, för vilket fullgod manlig arbetskraft sedvanligen användes.
Arbete med uppgrävning av råtorv eller utläggning av torvsträngar
från linbana åligger dock ej den tjänstepliktige, såvida han ej själv önskar utföra
sådant arbete. Den tjänstepliktige skall med beräkning enligt kollektivavtal
eller eljest särskilt godkända regler utföra torvarbete, tills en viss
arbetsinkomst uppnåtts, som normalt beräknas kunna intjänas på fyra månader.
Som regel sättes detta belopp till 800 kronor. Något särskilt bidrag till
dem som anvisas torvarbete utgår ej. Beträffande kläder, resor och dylika
förmåner gälla samma bestämmelser som angivits under skogsbruket (sid. 28).
Kommissionen har även planerat att anordna arbetsläger i större omfattning
än föregående år, i avsikt att tillföra torvhanteringen minderårig arbetskraft
för vändnings-, kupningsarbete och dylikt. För att underlätta emottagandet
av tjänsteplikt^ ävensom för att medverka till bättre bostadsförhållanden
över huvud taget ställer kommissionen baracker av samma typ, som
när det gäller skogsförläggningar, till förfogande. Torvföretaget har härvid
att bekosta transport till uppsättningsplatsen samt uppmontering av baracken,
dessutom skall hyra erläggas med 50 kronor per månad, dock minst 300
kronor per år. Emottagaren är ansvarig för brandförsäkring av förhyrd
barack.
Arkivarbeten.
Uppkomst och nuvarande karaktär.
I början på 1930-talet bragtes frågan örn hjälp åt arbetslösa kontorister på
tal både i riksdagen och av representanter för tjänstemannaorganisationer.
Bekymren gällde härvid liksom tidigare främst de arbetslösa, som förut
sysselsatts inom de merkantila yrkena och som saknade fysiska förutsätt
-
86
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.
ningar för hårt kroppsarbete. Ett avgörande steg framåt togs, när Kungl.
Majit den 12 januari 1934 anbefallde statens arbetslöshetskommission att i
samråd med de myndigheter, som på anmodan av chefen för socialdepartementet
till departementet lämnat uppgift på lämpliga arbetsobjekt, »skyndsamt
anordna för arbetslösa kontorister och med dem jämställda avsedda
statliga reservarbeten». Enär kommissionen tydligen räknade med att arkivarbetena
som tillkommit under den svåra krisen i början och mitten på 1930-talet —- då även stora grupper av tjänstemän drabbats av densamma — skulle
komma att avvecklas sedan krisen ebbat ut, vidtogos under denna tid från
dess sida inga speciella, reglerande åtgärder. Detta medförde, att kommittéerna
i en del fall rekryterade arkivarbetena med personal från alla yrkeskategorier
och icke enbart med kontoristarbetslösa. Vid sidan örn arbetslösa
från olika tjänstemannagrupper placerades sålunda i arbetena bland
annat arbetslösa grovarbetare, målare, snickare, bagare, skomakare, kartongarbetare,
montörer, margarinfabriksarbetare, en slakterilärling, furirer, hovmästare
samt bank-, hotell- och tamburvaktmästare. Att till arkivarbetena, sedan
de pågått någon tid, kommo att hänvisas även många andra än det merkantila
livets tjänstemannakategorier hade uppenbarligen sin förklaring däri,
att arbetena avlönades som vanliga reservarbeten i förekommande fall med
ackordsprissättning. När den egentliga krisen på arbetsmarknaden var överstånden
och samtidigt även en viss knapphet på arbetsobjekt inställde sig,
började ämbetsverken emellertid att kräva bättre kvalitet hos arbetskraften
vid de återstående arbetena. Våren 1941 befanns tiden vara inne att ge mera
stadga åt verksamheten och att samtidigt effektivisera arbetsanskaffningen.
Det principiellt viktigaste i det rationaliserade arkivarbetssystem, som genomfördes
från den 1 juli 1941, omfattade två huvudpunkter:
1) lönesättningen,
2) behörighetsavgränsningen.
Det nya lönesystemet avsåg att framhäva arkivarbetena såsom en speciell
hjälpform för kontorister och med dem likställda. I kommissionens cirkulär
D 10 (1941), varuti de allmänna bestämmelserna för hjälpformen nedlades,
gavs också följande formulering åt sagda grundprincip: »Avgörande för att
en arbetslös skall anses behörig till arkivarbete måste vara, att han (hon)
förmår styrka, att han (hon) tidigare utfört ett arbete, vilket ger berättigande
åt hans (hennes) anspråk på att i kompetenshänseende jämställas
med teknici eller kontorister» (inklusive intellektuella av olika kategorier).
Såsom en följd härav ha personer, som uppenbarligen brustit i behörighet,
icke medgivits sysselsättning vid dessa arbeten. Behörighetsprövningen
har dock varit lagd så, att alla möjliga hänsyn kunnat tagas till envars praktiska
färdigheter och till den personliga egenarten hos klientelets mycket
disparata element. Har en sökande någorlunda förmått styrka, att han utbildat
sig för kontorsfaoket eller att han verkligen i praktiken sysslat med
kontorsarbete eller liknande och på grund av sin allmänna kompetens verkligen
kan anses rimligen försvara en sysselsättning vid ett arbete med de
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
löner, som efter omläggningen av lönesystemet bjudas arkivarbetarna, har
han eller hon accepterats. Emellertid ledde den 1941 genomförda omläggningen
av arkivarbetssystemet icke i allo till åsyftat resultat, säkerligen främst på
grund av att lönesystemet icke fick lämplig utformning (se härom närmare i det
följande). Att det vid den på de senare åren ökade tillströmningen oftast varit
fråga örn svagt meriterade personer synes bekräftat därav, att vederbörande under
sin senaste anställning på öppna marknaden haft löner, som ej sällan mer
eller mindre understigit utgående arkivarbetslöner. Av de 312 arkivarbetare, som
den 31 oktober 1942 sysselsattes vid arkivarbeten, hade sålunda 119 eller 38 procent
under sin senaste anställning på öppna marknaden (som för många
hänförde sig till åren 1939—1942) lägre inkomst än vad de genomsnittligen
kommit att erhålla såsom arkivarbetare. (Omräkning av de här ifrågavarande
arkivarbetarnas inkomster i 1942 års penningvärde -- enligt socialstyrelsens
levnadskostnadsindex — har härvid skett.) Begränsas omfattningen till
att endast avse de i oktober 1942 sysselsatta arkivarbetare, vilkas arbetslöshet
uppkommit under åren 1940—42 eller 130 stycken, befinnes att
91 eller 70 procent av dem hade mindre inkomst under den tid de
voro anställda på öppna marknaden än vad de sedan uppnått i förtjänst
vid arkivarbete. Konstaterandet av här anförda förhållanden har givetvis
bidragit till ökad noggrannhet och omsikt vid behörighetsprövningen, särskilt
på den senaste tiden. Medverkande härtill har även varit, att ämbetsverk,
myndigheter och institutioner alltjämt anmärkt på den hänvisade arbetskraftens
klena utrustning såväl i fråga örn elementära kunskaper i språk
(både modersmålet och utländska språk) och färdighet i maskinskrivning och
dylikt, som också beträffande vana att handskas med böcker, dokument och
papper av olika slag. Strävandet att förebygga placering av alltför svagt
kvalificerade personer i arkivarbete har även bottnat i den uppfattningen,
att dylika personer ansetts icke böra annat än i noggrant prövade undantagsfall
få belägga de fåtaliga arkivarbetsplatserna. Ett motsatt förfarande måste
nämligen verka hindrande på möjligheten att placera sådana personer, som
genom sin utbildning och tidigare verksamhet på öppna marknaden besitta
verkliga kvalifikationer för arbete inom kontoristfacket och som genom att
erhålla sysselsättning vid arkivarbete såsom en hjälp av mera övergående
natur kunde få sin väg jämnad för återgång till deras egentliga arbetsområde.
Detta har dock ej hindrat, att många kontoristarbetslösa personer (särskilt
äldre) med små chanser att ånyo komma in på kontorsbanan, förklarats behöriga.
Det har dock här gällt sådana individer (för närvarande cirka V» av
klientelet vid arkivarbetena), som närmast kunna betraktas såsom på en speciell
arbetslinje statligt hjälpta understödstagare, vilka i annat fall hade måst
ty sig till fattigvården.
Givet är, att en del personer med både vilja och förmåga att utföra enklare
arkivarbeten kommit att hållas utanför denna hjälpform på grund av ovan
berörda förhållanden. Särskilt har i flera fall visat sig olyckligt, att någon
arbetslinje ej funnits att tillgå, som kunnat — beträffande såväl sysselsättningens
art som lönens storlek — lämpa sig för de många ambitiösa personer,
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
vilka i avsaknad av behörighet till arkivarbete enligt för närvarande gällande
bestämmelser ej kunnat placeras vid dessa. Behov föreligger sålunda av en
utbyggd arkivarbetslinje med möjlighet att bereda även här åsyftade kategorier
av arbetslösa försörjning genom arbete, så att de må kunna undgå
utsikten att bli understödstagare hos fattigvården. Erfarenheten ger följaktligen
vid handen, att gällande arkivarbetssystem icke i allo fungerar tillfredsställande
och därför bör reformeras.
Den kontoristarbetslöshet, som föreligger även under nuvarande gynnsamma
förhållanden på arbetsmarknaden, torde i viss mån sammanhänga
med den tilltagande rationaliseringen inom kontorsarbetet. I vart fall är
uppenbart, att inom olika tjänstemannakategorier begynt framträda ett allt
större antal personer, som ej blott på grund av ålder utan även till följd av
bristande yrkesutbildning, belastning av olika slag och i allmänhet ringa
yrkesrörlighet icke ens under goda konjunkturer utgör efterfrågad arbetskraft,
sedan de någon tid släppt kontakten med sina förutvarande anställningar
på öppna marknaden. Flertalet av dessa personer ha hittills i allmänhet icke
tillhört någon stödjande facklig organisation och än mindre anslutit sig till
den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Belysande i sistnämnda hänseenden
är det faktiska förhållandet, att praktiskt taget ingen av dem, som för närvarande
sysselsättas vid arkivarbete — oavsett åldern — enligt egen deklaration
tillhör någon facklig organisation med anknytning till vare sig LO eller Daco.
Däremot har i något enstaka fall påträffats anteckning örn att vederbörande
strukits ur sin organisations medlemsförteckning.
Såsom nyss framhållits, tillkommo arkivarbetena som en tillfällig hjälpform.
Emellertid har det alltmer börjat ingå i de kontoristarbetslösas medvetande
(liksom även i många arbetslöshetskommittéers), att denna hjälpform
kommer att bliva bestående. Bägge ha inrättat sig därefter. Frekvensen
av aspiranter har efter hand (med temporära avbrott) alltmer stigit. Fler och
fler personer, som tidigare haft de mest skiftande sysselsättningar i arbetslivet,
ha med större eller mindre berättigande förmenat sig duga till arkivarbetare.
Det har därför blivit allt svårare för dem, som ha att handskas med detta
klientel, att sköta arbetskraftsurvalet tillfredsställande. Det synes med hänsyn
härtill nödvändigt att fullfölja den rationalisering av verksamheten, som åsyftades
genom 1941 års omläggning av arkivarbetssystemet. Härvid torde emellertid
alltjämt möjlighet till sysselsättning vid arkivarbete undantagsvis
och under alldeles speciella betingelser böra stå öppen även för en
person utan behörighet i strängare mening eller för personer, som tidigare
saknat förvärvsarbete på öppna marknaden respektive därstädes haft lägre
inkomst än vad som b judes i arkivarbete. Det kan ostridigt också vara ändamålsenligt
att ha tillgång till en hjälpform, som icke alltför snävt binder
myndigheternas handlingsfrihet vid prövningen av det enskilda hjälpfallet.
Å andra sidan måste likväl en sådan ordning vara ägnad att inge betänkligheter,
som (här bortses från enstaka undantagsfall) tillåter arbetslösa personer
att vid sysselsättning uti av samhället anordnade hjälparbeten komma
89
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
i åtnjutande av större förtjänster, än de mäktat förskaffa sig vid tidigare
yrkesutövning, kanske vid relativt nyligen lämnade anställningar i den fria
marknaden.
En rationell lösning av det föreliggande problemet synes peka mot en
sådan omläggning av arkivarbetena, att dessa kunde bedrivas på två linjer,
av vilka den ena skulle ge sysselsättning åt personer med dokumenterade
kvalifikationer såsom kontorister och liknande och åt personer, som utövat
verksamhet på olika intellektuella arbetsområden, den andra åter bereda utkomst
åt personer utan dylika kvalifikationer. Den sistnämnda arbetslinjen
skulle dessutom göra det möjligt att i större omfattning än för närvarande
kunna ge arbete åt klena personer samt personer med psykisk eller annan
belastning. Den skulle öppna utsikter till ett bättre utnyttjande över huvud
av vissa grupper bland den partiellt arbetsföra arbetskraften. I anslutning
till denna klyvning av arbetslinjen bör en differentiering jämväl av arbetsobjekten
komma till stånd, som tar hänsyn till klientelets olikartade kvalifikationer.
Samtidigt måste arkivarbetena i praxis fungera på sådant sätt, att de förmå
fylla en dubbel uppgift. De böra alltså å ena sidan utgöra en anordning, som
i form av övergående sysselsättning bereder tillfällig utkomst åt fackligt
skolade eller eljest kvalificerade arbetslösa personer med förutsättningar att
kunna återbördas till sina förutvarande yrken eller anställningar på öppna
marknaden respektive befinnas lämpade att omskolas för övergång till nya
arbetsområden. Men arkivarbetena böra å andra sidan också tjäna såsom en
med arbete kombinerad understödsform för åldrad, på arbetsmarknaden
mestadels knappast längre efterfrågad arbetskraft eller av i olika hänseenden
belastad arbetskraft inom varierande åldersgrupper, vare sig denna icke mer
konkurrensdugliga arbetskraft utgöres av arbetslösa kontorister och med dem
likställda eller av personer inom andra yrken, som sakna förmåga att kunna
genom kroppsarbete hävda sig på öppna marknaden, men som dock äro i
stånd att utföra enklare arkivarbetsgöromål.
Statistiska data.
Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa
kontorister och med dem likställda under år 1942 framgår av efterföljande
sammanställning. Såsom kontoristarbetslösa ha därvid räknats personer, tillhörande
yrkesgrupperna ingenjörsarbete och arbetsledning, kontorister, affärsföreståndare,
affärsbiträden, agenter m. fl., litterärt och konstnärligt arbete,
förvaltning och undervisning samt sjukvård och hygien.
Många såsom kontoristarbetslösa anmälda personer ha i själva verket icke
besuttit någon som helst utbildning för kontorsarbete eller haft praktiska erfarenheter
från arbete å kontor och dylikt.
Endast ett mycket ringa antal kontoristarbetslösa i egentlig mening har
befunnits lämpa sig för sysselsättning vid beredskapsarbeten eller kunnat
omskolas.
90
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Månad |
Antal |
Därav i |
||
Stockholm |
Göteborg |
riket i |
||
Januari.................................... |
1,151 |
588 |
308 |
255 |
Februari .................................. |
1,173 |
618 |
293 |
262 |
Mars...................................... |
1,036 |
568 |
226 |
242 |
April...................................... |
974 |
555 |
198 |
221 |
Maj ...................................... |
800 |
485 |
169 |
146 |
Juni ...................................... |
683 |
433 |
125 |
125 |
Juli ...................................... |
600 |
396 |
103 |
101 |
Augusti .................................. |
589 |
371 |
117 |
101 |
September ................................ |
643 |
414 |
123 |
106 |
Oktober .... ............................. |
674 |
416 |
144 |
114 |
November ......................... |
676 |
421 |
131 |
124 |
December ................................ |
716 |
450 |
139 |
127 |
1 statliga och statskommunala arkivarbeten ha under tiden 1934—1942
sysselsatts inalles 1,437 personer, hemmahörande i 57 olika kommuner (varav
40 städer och 17 köpingar och landskommuner). Flertalet arkivarbetare har
haft sin hemort i följande samhällen.
Stockholm .......................... 855
Göteborg............................ 189
Karlstad ............................ 53
Jönköping .................. 29
Malmö .............................. 29
Uppsala ............................ 25
Gävle .............................. 20
Solna................................ 17
Härnösand.......................... 15
Örebro.............................. 15
Luleå .............................. 13
Lund................................ 13
Kalmar.............................. 12
Östersund .......................... 12
Visby .............................. 10
Antalet i medeltal per år i arkivarbete sysselsatta personer under samma
tid framgår av |
denna sammanställning. |
1934 .......... |
..................... 224 |
1935 .......... |
..................... 227 |
1936 .......... |
..................... 109 |
1937 .......... |
..................... 84 |
1938 .......... |
..................... 105 |
1939 ................................ 117
1940 ................................ 131
1941 ................................ 247
1942 ................................ 355
Den hittills högsta sysselsättningssiffran nåddes i april 1942 med 399 personer.
Det övervägande antalet arkivarbetare har utgjorts av män; 119 kvinnor ha
under tiden 1934—1942 berette utkomst i denna hjälpform, de flesta bosatta
i Stockholm (92) och Göteborg (6). Åldersfördelningen beträffande nyssnämnda
119 kvinnor har varit följande.
Ålder Antal
18-30 år.......................... 33
31—40 » .......................... 39
41—50 » .......................... 27
51—w » .......................... 20
Summa 119
91
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Bland kvinnorna har ett 30-tal olika yrken varit representerade. Flertalet
har utgjorts av kontorister och likställda. Såsom exempel på andra yrken
kunna nämnas affärsinnehavare, agent, telefonist, advokat, lärarinna,
målarinna, guvernant, riterska, sjuksköterska, massös, skådespelerska och
husfru.
Statliga eller statskommunala arkivarbeten ha för längre eller kortare tid
under nyss angivna period bedrivits på 42 orter, samtliga städer utom 2.
Arbeten av detta slag lia under samma tid kommit till utförande inom 270
ämbetsverk, myndigheter och institutioner av olika slag, bland vilka må
nämnas:
Militära enheter (regementen, staber etc.) ...................................... 30
Stiftelser och olika slags institutioner för kulturella ändamål ................ 27
Centrala ämbetsverk.............................................................. 25
Museer............................................................................ 24
Lantmäterikontor ................................................................ 24
Allmänna läroverk, tekniska gymnasier, realskolor och seminarier............ 20
Kommunala myndigheter............. .......................................... 19
Länsstyrelser...................................................................... 17
Arkiv, olika slag ................................................................ 17
Sjukhus .......................................................................... 12
Bibliotek.......................................................................... 12
Yrkesinspektioner ................................................................ 8
Universitet och högskolor........................................................ 7
Hovrätter och domstolar ........................................................ 5
Departement...................................................................... 4
Från en undersökning av arkivarbetarklientelet den 31 oktober 1942 meddelas
i det följande några data, kompletterade på vissa punkter med uppgifter
från andra utredningar.
Vid angivna tidpunkt bedrevos arkivarbeten på 25 orter vid inalles lil
arbetsföretag. De 312 arbetslösa, som då sysselsattes (varav 33 kvinnor), voro
hemmahörande inom 23 olika kommuner, 223 voro från Stockholm, 46 från
Göteborg, 5 från Malmö, 4 från Uppsala och Karlstad, 3 från Solna och Linköping
o. s. v. Efter yrkestillhörighet fördelade sig arkivarbetarna sålunda.
Yrkesgrupp |
Antal arkivarbetare från |
Summa |
|||
Stockholm |
Göteborg |
Övriga kommuner |
Antal |
Procent |
|
Jordbruk och skogshushållning ......''. . . . |
2 |
1 |
2 |
5 |
1.6 |
''< Industri och hantverk .................. |
23 |
3 |
3 |
29 |
9.3 |
j Sjöfart och fiske ........................ |
1 |
1 |
1 |
3 |
l.o |
1 Kontors-, affärs- och lagerarbete ........ |
151 |
38 |
31 |
220 |
70.5 |
Hotell- och restaurangrörelse ............ |
7 |
— |
1 |
8 |
2.6 |
Litterärt och konstnärligt arbete ........ |
20 |
3 |
3 |
26 |
8.3 |
Förvaltning och undervisning............ |
15 |
— |
2 |
17 |
5.4 |
| Sjukvård och hygien .................... |
3 |
— |
— |
3 |
1.0 |
Husligt arbete .......................... |
1 |
— |
— |
1 |
O.s |
Samtliga |
223 |
46 |
48 |
312 |
100.O |
Därav kvinnor |
31 |
— |
2 |
33 |
— |
92
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 283.
Inom gruppen kontors-, affärs- och lagerarbete (220) voro 145 (46.5 procent)
att hänföra till kategorien kontorister och likställda i egentlig mening
samt 64 (20.5 procent) till gruppen handlande, agenter och inkasserare.
Intellektuella med olika slag av högre yrkesutbildning (universitet, högskolor
och dylikt) voro 10 (3.2 procentJ samt intellektuella utan högskoleeller
motsvarande utbildning, journalister och lärare m. fl. 33 (10.6 procent).
Anmärkas må, att såsom »kontorister» av olika varianter (kontorschef,
kamrer, kassör, bokhållare o. s. v.) i stor utsträckning upptagits personer,
vilka vid närmare undersökning befunnits ha utan varje sakligt fog åsatts denna
yrkesbeteckning.
Arkivarbetarnas civilstånd den 31 oktober 1942 (uppgifterna fullständiga
endast för 306 personer) utgjorde som följer:
Antal |
Procent |
|
Ogifta........................ |
................ 70 |
22.9 |
Gifta ........................ |
................ 176 |
57.5 |
Änklingar och änkor ...... |
................ 23 |
7.5 |
Frånskilda .................. |
................ 37 |
12.1 |
Summa 306 |
100.0 |
Tidigare var proportionen gifta ej obetydligt större bland arkivarbetarna.
Åldersfördelningen i oktober 1942 framgår av följande sammanställning.
Ålder t. o. m. 40 år............ 41—45 år................ 46—50 » ................ |
Antal .................... 7 .................... 26 ........ 46 |
Procent 2.2 |
51—55 » ................ |
.................. 81 |
26.0 |
56—60 » ................ |
................... 78 |
25.0 |
61—65 » ................ |
................. 58 |
18.6 |
över 65 » ................ |
.................... 16 |
5.1 |
Summa 312 |
100.0 |
74.7 procent av alla arkivarbetare voro sålunda över 50 år. Bland de i slutet
på 1942 ej längre sysselsatta 1,108 arkivarbetarna, vilkas åldersförhållanden
kunnat utrönas, var motsvarande siffra endast 31.6 procent. Orsaken härtill
var främst den, att tidigare någon åldersspärr ej fanns, medan numera i regel
ingen, som är under 40 år, får hänvisas till arkivarbete. I oktober 1942 voro
23.7 procent av samtliga arkivarbetare över 60 år. Motsvarande siffra bland
de 1,108 »ej aktuella» arbetarna var 6.5 procent.
Någon närmare undersökning av arkivarbetarnas skolunder byggnad eller
fackutbildning företogs ej i oktober 1942. Med den utveckling klientelet på
senare tid undergått torde emellertid kunna antagas, att arkivarbetarna hösten
1942 i vart fall icke voro bättre yrkesskolade än de kontoristarbetslösa, som
undersöktes hösten 1940 respektive januari 1942. Av 1940 års motsvarande
klientel saknade 47 procent varje slags yrkesutbildning och för klientelet i
januari 1942 var siffran 46 procent.
93
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 283.
I och för sig är bristen på skolunderbyggnad och fackutbildning bland
arbetslösa kontorister och övriga anställda inom de merkantila yrkena knappast
förvånande. Likartade förhållanden lära nämligen vara för handen inom betydande
delar av handelns och industrins tjänstemannagrupper. Även örn den
egentliga kontorspersonalen inom handeln genomgående äger en högre utbildningsstandard
än butiks- och lagerpersonalen, måste likväl betecknas såsom
ett otillfredsställande förhållande, ägnat att skapa allvarliga arbetslöshetsrisker,
att en avsevärd del av näringslivets funktionärsgrupper sakna systematisk
skolning för sitt arbete. Då ett visst samband torde få anses råda mellan
fackutbildning å ena sidan, lön, trygghet och uppåtstigande i anställningen
å den andra, måste det sålunda både ur individens och samhällets synpunkter
vara av utomordentlig vikt, att bristfälligheterna i här berörda hänseende
undanröjas. Eljest kan befaras, att antalet okvalificerade kontorister och likställda
skall öka och därmed än större anspråk än utvecklingen på tjänstemännens
arbetsmarknad redan i sig själv medför, komma att ställas på samhällets
bistånd i form av arkivarbete eller understöd.
En betydande del av de 312 arkivarbetarna (oktober 1942) hade i allmänhet
icke på lång tid haft någon stadigvarande anställning på öppna marknaden.
Denna hade för 32 personer upphört redan före 1931, i några fall ända
för bortåt ett tjugotal år sedan. Ifrågavarande personer utgöra av allt att
döma ett skikt av kroniskt arbetslösa i saknad av varje utsikt till att någonsin
åter efterfrågas på den fria marknaden. Örn 105 personer gäller, att de ej
sedan åren 1931—1938 haft någon fastare anknytning till näringslivet. Arbetslösheten
för de flesta hade emellertid uppstått under det nu pågående krigets
tid.
År, då senaste stadigvarande |
Antal |
Procent |
Före 1931 ............... |
................. 32 |
10.8 |
1931—1938 ............. |
................. 105 |
33.6 |
1939 ..................... |
................. 41 |
13.1 |
1940 ..................... |
................. 77 |
24.7 |
1941..................... |
................. 30 |
9.6 |
1942 ..................... |
................. 23 |
7.4 |
uppgift saknas ......... |
................. 4 |
1.8 |
Summa 312 |
lOO.o |
Bristen på stabilitet i de kontoristarbetslösas tidigare anställningsförhållanden
på öppna marknaden avspeglar sig i de uppgifter, som stå till förfogande
rörande frekvensen av platsombyten. Efterföljande siffror lia avseende på
uppgifter från 296 av de arkivarbetare, som den 28 februari 1943 voro sysselsatta
vid arkivarbeten. Antalet av dem innehavda olika platser på öppna
marknaden (anställningar i flera omgångar hos en och samma arbetsgivare
räknade som allenast en anställning och uppgiven sysselsättning vid arkiv-,
reserv- eller beredskapsarbete helt borträknad) har utgjort som följer.
94 |
Kungl. Majlis proposition nr 283. |
||
Innehaft antal platser |
Antal arkivarbetare, |
Innehaft antal platser |
Antal askarbetare, |
på öppna marknaden |
fehr. 1943 |
på öppna marknaden |
fehr. 1943 |
0 ............ |
........ 1 |
8 ........... |
......... 23 |
i ............ |
........ 26 |
9 ........... |
......... 15 |
2 ............ |
......... 28 |
10 ........... |
......... 8 |
3 ............ |
......... 33 |
11 ........... |
......... 4 |
4 ............ |
......... 46 |
12 ........... |
......... 2 |
5 ............ |
......... 36 |
14 ........... |
......... 3 |
6 ............ |
......... 36 |
15 ........... |
......... 1 |
7 ............ |
......... 33 |
17 ........... |
......... 1 |
De, som endast haft en plats, utgöras huvudsakligen av personer, som tidigare
varit egna företagare, agenter och försäljare, eller utövat fria yrken.
Bland dem, som oftast bytt plats, märkas särskilt försäljare och agenter samt
kontorister med ringa eller ingen yrkesskolning. Det har också uppmärksammats,
att åtskilliga personer, som gått förlustiga sina kontors- och liknande
anställningar, därefter försökt sig som egna företagare inom vitt skilda branscher,
innan de efter misslyckandet fått placering vid arkivarbete. Sysselsättningen
vid dessa har därför — trots de periodiska bortskiftningarna -— för
dem ofta blivit den slutliga fristaden efter årslångt jäktande mellan osäkra
ekonomiska positioner.
En undersökning har även utförts av här berörda personers sysselsättningsförhållanden
vid arkivarbetena. Begränsas granskningen till att endast avse
de 162 personer, som före hänvisningen till arkivarbete haft minst fem tjänster
på öppna marknaden, visar det sig, att många av dessa personer sedermera
kommit att tillhöra arkivarbetsklientelets fasta stam, vilket belyses av efter
-
följande sammanställningar.
Antal perioder i arkiyarbete |
||||||
Antal tjänster i öppna marknaden |
Summa |
|||||
under 6 |
6 |
6 |
7 |
över 7 |
||
5............................ |
29 |
4 |
1 |
2 |
36 |
|
6............................ |
32 |
_ |
3 |
1 |
— |
36 |
7............................ |
28 |
2 |
— |
1 |
2 |
33 |
8............................ |
20 |
1 |
— |
2 |
— |
23 |
9............................ |
12 |
1 |
1 |
— |
1 |
15 |
10............................ |
6 |
— |
— |
2 |
— |
8 |
11—12........................ |
5 |
1 |
— |
— |
— |
6 |
13-17........................ |
4 |
— |
1 |
— |
— |
5 |
Summa |
186 |
9 |
5 |
7 |
5 |
162 |
Antal |
år i arkivarbete |
|||||
Antal tjänster i öppna marknaden |
Summa |
|||||
under 1 |
1—2 |
2—3 |
3—4 |
över 4 |
||
5............................ |
14 |
16 |
3 |
2 |
i |
36 |
6............................ |
14 |
15 |
4 |
2 |
i |
36 |
7............................ |
14 |
12 |
4 |
3 |
— |
33 |
8........................... |
10 |
11 |
1 |
1 |
— |
23 |
9............................ |
6 |
6 |
1 |
1 |
i |
15 |
10............................ |
4 |
2 |
1 |
1 |
— |
8 |
11—12....................... |
4 |
2 |
— |
— |
— |
6 |
13—17........................ |
3 |
— |
1 |
1 |
— |
5 |
Summa |
69 |
64 |
15 |
11 |
8 |
162 |
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Åtskilliga av de i oktober 1942 sysselsatta arkivarbetarna hade under sina
arbetslöshetsperioder även bisprungits i andra hjälpformer än arkivarbete.
Det gäller av naturliga skäl särskilt de personer, vilkas arbetslöshet varit
långvarig. Under tiden 1934—31 oktober 1942 hade de vid sistnämnda tidpunkt
sysselsatta arkivarbetarna erhållit arbetslöshetshjälp i skilda former
(arkivarbete, kontantunderstöd, reserv- eller beredskapsarbete, beredskapskurser)
under sammanlagt följande antal månader.
Hjälp under
antal månader
Antal
hjälpta
Procent
1—12 ................................ 114 36.5
13—24 ................................ 79 25.8
25—36 ................................ 39 12.6
37—48 ................................ 21 6.7
49—72 ................................ 35 11.2
73—96 ................................ 16 5.2
över 96 ................................ 8 2.6
Summa 312 100.0
Förslag till arkiv arbet enas uppdelning på A- och B-arbeten.
Såsom redan i den inledande delen av denna redogörelse understrukits,
bör en väg öppnas för att vid arkivarbetena även bereda plats för arbetslösa
personer, som icke äro kontorskompetenta i egentlig mening. För deras sysselsättande
kunna givetvis en hel del av de nuvarande arkivarbetena ifrågakomma,
men dessa lära dock icke förslå långt med den ansvällning av klientelet,
som kan emotses efter ikraftträdandet av de ifrågasatta nya behörighetsbestämmelserna.
En betydande nyanskaffning av arbetsobjekt måste följaktligen
komma till stånd och en uppdelning av arbetena härvid ske i tvenne
huvudgrupper, nämligen A-arbeten eller arbeten, för vilkas utförande skulle
krävas mera kvalificerad personal, och B-arbeten eller arbeten, vid vilkas utförande
skulle erfordras mindre kvalificerad arbetskraft.
A-arbeten. Tillgången på företag som kräva specialiserad arbetskraft är visserligen
begränsad bland annat på grund av grundregeln, att såsom arkivarbeten
endast få utföras arbeten, som ej tillhöra en myndighets löpande förvaltningsuppgifter.
Vissa betydande reserver av A-arbeten torde dock kunna mobiliseras.
Förutom personer med fullgod kompetens för vanligt kontorsarbete
avses att vid detta slags arkivarbeten företrädesvis sysselsätta sådana arbetslösa
personer, som ha akademisk, högskole- eller motsvarande utbildning
(språkkunskaper, förmåga att tolka äldre stil och texter, att uppgöra register
över vetenskaplig litteratur, att sakförståndigt och delvis på egen hand katalogisera
preparat och bildmaterial, att biträda vid statistikarbete eller vid uppgörandet
av tabellverk och ordnandet av vissa museiföremål o. s. v.) eller ha
fullgoda tekniska kvalifikationer (ritning, teckning, kartografiska arbeten,
vissa slag av kopiering, uppläggning av register över material av teknisk natur,
fotografering av bilder och arkivalier, laboratoriearbete o. s. v.).
B-arbeten torde behöva omfatta minst cirka 2/s av samtliga arbetsplatser
och kunna bereda sysselsättning för antagligen betydligt mer än 2/a av hela
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
personalbeståndet vid arkivarbetena. Till B-arbetena hänvisade skulle ha att
utföra enklare skrivarbete och andra likvärdiga rutinuppgifter samt vaktmästarliknande
göromål. Passande uppgifter bleve t. ex. utskrivning av blanketter,
avskrifter på maskin eller för hand, kollationering, enklare katalogiserings-
och matrikelarbete, utgallring av bakar, sortering och buntning av arkivalier,
klistring och montering av tidningsurklipp och etiketter, enklare trycknings-,
textnings- och bokbinderiarbete, lagning av handlingar och ritningar,
märkning av museiföremål, transport och omflyttning av handlingar och föremål
etc.
Att draga någon absolut gräns mellan A- och B-arbeten låter sig ej göra.
I praktiken lära svårigheterna härutinnan likväl kunna relativt lätt bemästras.
En ömtåligare sak blir klientelets uppdelning med hänsyn till behörighet
att erhålla hänvisning till respektive kategorier av arbeten. Arbetslöshetskommittéerna,
som vanligtvis ganska snart och tämligen ingående lära sig
att bedöma sitt klientel, skulle, efter granskning av de personliga deklarationernas
innehåll och med beaktande av de kompletterande uppgifter, som de
i övrigt kunna förskaffa sig rörande envar sökandes kvalifikationer (eventuellt
genom att underkasta sökanden prov), jämte eget förslag till vederbörandes
inplacering vid A- eller B-arbeten översända ansökningshandlingarna
till kommissionen. På denna skulle sedan liksom hittills ankomma att fastställa
behörigheten. Den individuella uttagningen av arbetskraft till respektive
arbetsplatser skulle däremot såsom nu alltjämt vara arbetslöshetskommittéernas
sak.
Förslag till ny lönesättning.
Uppdelas arbetsobjekten samvetsgrant på nu angivet sätt, bör även en
viss differentiering av lönerna vid respektive huvudslag av arbeten vara möjlig
att åvägabringa. Med nuvarande ordning har detta icke låtit sig göra. Följden
har blivit, att det kunnat inträffa, att t. ex. samma lön utgått till en arkivarbetare,
vilkens kapacitet endast räckt till för att utföra dammsugning av
ett bokbestånd, som till den, vilken på grund av teknisk högskolekompetens
kunnat biträda ett ämbetsverk vid utförandet av högvärdiga tekniska
arbetsuppgifter. Givet är emellertid, att hjälpkaraktären hos alla slag av
arkivarbeten och nödvändigheten att hålla en förhållandevis låg lönenivå vid
samtliga arbeten av detta slag, måste medföra, att skillnaden i lönehänseende
mellan vid A-arbeten och B-arbeten sysselsatta ej får bli alltför markant.
Med styrka må också betonas, att den nödiga differentieringen av lönerna vid
A- och B-arbeten ej har något att skaffa med en olika social värdering av respektive
arkivarbetargrupper. Alla arkivarbetare utgöras av arbetslösa och envar
av dem har sålunda dokumenterat sin oförmåga att kunna åtminstone
temporärt hävda sig på öppna marknaden. Den olika lönen är därför endast
att tolka såsom ett uttryck för och betingad av att den mera kvalificerade
arbetsinsatsen har relativt större ekonomisk betydelse för den tillfälliga
arbetsgivaren än dens arbete, som består i enklare göromål.
Vid lönenormeringen synas två alternativ kunna diskuteras: antingen helt
97
Kungl. Mcij:ts proposition nr 283.
skild men dyrortsdifferentierad lönesättning vid respektive A- ock B arbeten
(alt. 1) eller också gemensamt men dyrortsdifferentierad lönesättning (grundlön)
vid båda slagen av arbeten men därutöver ett särskilt kompetenstillägg
för dem, som hänvisats till ett A-arbete (alt. 2).
En lönesättning enligt alt. 2 synes vara mest ägnad att smidigt befordra
en viss rörlighet bland arbetarna. Systemet skulle innebära, att alla arkivarbetare
på en ort erhålla en för dem gemensam grundlön men att de personer,
som till följd av sin speciella kompetens förklarats behöriga för och hänvisats
till A-arbeten, därutöver finge ett visst kompetenstillägg. Om emellertid en vid
B-arbeten under en eller flera hänvisningsperioder sysselsatt person befunnes
icke blott ha skött sig utmärkt utan därjämte, enligt en (eventuellt flera) arbetsledares
vitsord, konstaterats besitta (eventuellt ha nyförvärvat) kompetens
att utföra arbetsuppgifter likvärdiga med dem, som förekomma vid A-arbeten,
skulle en dylik person vid en eventuell ny hänvisningsperiod och efter kommissionens
bestämmande kunna provhänvisas till en A-arbetsplats. Om han
efter en sådan provtjänstgöring på t. ex. 3 månader på ett tillfredsställande
sätt gått i land med den honom anförtrodda uppgiften, skulle han kunna accepteras
såsom behörig för hänvisning till A-arbete och därmed komma i åtnjutande
av kompetenstillägg i likhet med övriga A-arbetens arkivarbetare. Å
andra sidan skulle en A-arbetare, som enligt en (eventuellt flera) arbetsledares
vitsord visat sig mindre kvalificerad för göromål inom A-gruppen, kunna efter
kommissionens bestämmande överflyttas till B-arbete med ty åtföljande förlust
av kompetenstillägget. Genom ett på här angivet sätt uppbyggt lönesystem
skulle jämväl arbetsviljan och prestationsförmågan stimuleras.
Vad därefter angår storleken av grundlön och kompetenstillägg, vill kommissionen
beträffande den förstnämnda anföra följande.
Det hade förvisso varit önskvärt att ha kunnat anpassa ett reformerat
arkivarbetslönesystem till avlöningen för kontorsanställda på öppna marknaden.
Detta låter sig emellertid svårligen göra. Lönerna för kontorsanställda
förete nämligen stark splittring och deras storlek påverkas i betydande utsträckning
av individuella faktorer såsom olikheter i kön, utbildning, arbetsuppgifter,
branschvana, tjänsteår, levnadsålder o. s. v. Icke heller har man
än så länge — bland annat även till följd av det ännu relativt svagt utvecklade
organisationsväsendet särskilt bland handelns företagare och tjänstemän
—- kommit fram till några avtalsenligt reglerade, fastare typer av sådana löner.
På grund av anförda förhållanden och då arkivarbetena i regel utföras hos statliga
institutioner, kom kommissionen redan i sitt förslag år 1941 till ändrade
arkivarbetslöner (kommissionens underdåniga skrivelse den 27 maj 1941, refererad
i Kungl. Maj:ts prop. 1941: 285, sid. 48) till det resultatet att dessa löner
lämpligen borde anknytas till lönerna för liknande arbete inom statsförvaltningen.
Man stannade därvid för en jämförelse med lönerna till extra vaktmästare
i civilförvaltningen (enligt lägsta löneklassen i lägsta lönegrad). Emellertid
bör det observeras, att en del av arkivarbetena närmast äro jämförbara
med sysselsättningen för skrivbiträdena inom statsförvaltningen. Av särskild
Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 sami. Nr 283. mo 43 7
98
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.
betydelse är detta i fråga om de kvinnor, som beredas sysselsättning vid arkivarbeten
av det slag, som här benämnts B-arbeten.
I det följande återges löneuppgifter för vaktmästare enligt det civila avlöningsreglementet
och för extra vaktmästare enligt civila icke-ordinariereglementet
samt för extra skrivbiträde enligt civila icke-ordinariereglementet.
Löneinkomsten har för samtliga angivits per månad och baserats på summan
av årslön och de rörliga tillägg och kristillägg, som utgingo den 31 december
1942. I samma tabell ha även angivits summan av dagunderstöd och liyreshjälp
med de belopp, som kunde komma ifråga vid början av år 1943.
Ortsgrupp1 |
Löneinkomst |
Löneinkomst |
Löneinkomst |
Dagunderstöd |
|||
Man och kr. |
Man, hustru kr. '' |
||||||
c .................... |
278: - |
244 |
213 |
_ |
84: 50 |
102: 70 ! |
|
D .................... |
290: - |
253 |
— |
221 |
— |
151: — |
174: 40 |
E .................... |
301:- |
262 |
— |
228 |
— |
151: — |
174: 40 |
F .................... |
312: — |
272 |
— |
236 |
— |
151: — |
174: 40 |
G .................... |
323: — |
281 |
— |
244 |
— |
187: 50 |
216:10 |
H .................... |
334: — |
290 |
— |
252 |
— |
187: 50 |
216: 10 |
I .................... |
345: — |
299 |
— |
260 |
— |
187:50 |
216: 10 |
1 Ortsgrupp A och B ej aktuella. 2 Efter avdrag av pensionsavgifter.
Vid utformandet av sitt förutnämnda förslag år 1941 förmenade kommissionen
emellertid, att hänsyn måste tagas till att arkivarbete som regel icke
vore så krävande som vaktmästargöromål. Arkivarbetslönen borde därför
sättas lägre än lönen till extra vaktmästare. Då emellertid arkivarbetare i
vissa fall utförde ganska krävande och kvalificerat arbete och kommissionen
då ej föreslog någon differentiering av arkivarbetslönen med hänsyn till
arbetets kvalité, ansåg sig kommissionen ej böra föreslå någon avsevärd skillnad
mellan sagda lön och vaktmästarelönen (260 kronor per månad, ortsgrupp I
mot 271 kronor för extra vaktmästare). Den sålunda föreslagna lönen kunde
emellertid icke anses tillräcklig i fråga örn familjeförsörjare. Det torde härvid
observeras, att de extra vaktmästarna i regel voro yngre folk, under det att till
arkivarbete endast i undantagsfall skulle få hänvisas någon som var under
40 år. Med hänsyn till arkivarbetenas karaktär av social hjälpanordning borde
därför arkivarbetslönen kombineras med ett system med familjetillägg. Statsmakterna
godkände emellertid ej familjelönsprincipen (riksdagens skrivelse
1941 nr 436; Kungl. Maj:ts skrivelse till kommissionen den 28 juni 1941).
I anslutning till vad sålunda uttalats från statsmakternas sida fann sig kommissionen
böra fastställa arkivarbetslönen till ett belopp, som ungefär motsvarade
vad som ifrågasatts för vissa familjeförsörjare. Detta innebar, att
lönen för alla arkivarbetare blev högre (300 kronor per månad på I-ort) än
nyssnämnda extravaktmästarlön. Med hänsyn till levnadskostnadernas stegring
höjdes i oktober 1942 arkivarbetslönerna (på I-ort till 321 kronor).
Följden av att familjelönsprincipen ej följts har blivit, att arkivarbetslönen
för icke-familjeförsörjare blivit avsevärt högre än som i regel kan anses skäligt
99
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
med hänsyn till deras arbetsuppgifter och i jämförelse med åtskilliga statliga
befattningshavares löner. Att systemet lett till icke önskvärda konsekvenser
har tidigare bestyrkts. Kommissionen anser sig därför nu böra återupptaga sitt
förslag örn en familjelön.
Det gäller här en verksamhet, som under de gångna nio åren 1934—1943
endast kommit att beröra cirka 1,500 personer. Då lönesättningen avgörande
påverkas av det förhållandet, att arkivarbetena ha karaktär av social hjälpanordning,
lära icke några prejudicerande konsekvenser för statens allmänna
lönepolitik vara att befara, därest familjeidner få tillämpas vid dessa arbeten
Ett sådant familjelönesystern torde böra byggas upp på en dyrortsdifferentierad
grundlön, utfylld med vissa familjeförsörjaren tillkommande familjetillägg.
Såsom framgår av vad förut anförts, synes grundlönen böra bestämmas med
hänsyn till avlöningen för extra vaktmästare (för närvarande 299 kronor per
månad på I-ort) och extra skrivbiträde (för närvarande 260 kronor per månad
på I-ort). Det synes kommissionen därför lämpligt att grundlönen på I-ort
(Stockholm) fixeras till 270 kronor per månad. Såsom nyss anförts hade kommissionen
i sitt förslag i maj 1941 stannat för ett belopp av 260 kronor per
månad för arkivarbete på I-ort.
Grundlönen per månad framgår av följande tabell.
Ortsgrupp
Från
‘/t 1941
kr.
Från
18/io 1942
(nuvarande
arkivarbetslön)
kr.
Enligt detta
förslag
kr.
Skillnad
mellan lön
19/io 1942
och detta
förslag
kr.
Månadslön
enligt SAK:s
förslag våren
1941
kr.
C
D
E
F
G
H
r
202
210
225
240
262
285
300
50
50
216
225
237
253
280
306
321
50
50
205
215
225
235
245
255
270
11
10
12
18
35
51
51
50
50
190
200
210
220
230
240
260
Den reduktion av icke-familjeförsörjarens lön, vartill förslagets genomförande
måste leda, lär vara ofrånkomlig, därest det över huvud skall bli möjligt
att kunna i lönesystemet inarbeta ett familjetillägg av skälig storlek.
Bemärkas bör, att månadslöneskillnaden mellan respektive ortsgrupper
enligt föreliggande förslag uppgår till 10 kronor (mellan H och I 15 kronor)
eller till ungefär samma belopp som i statens arbetsmarknadskommissions
förslag till grundlön i maj 1941.
Famil]etillägget per dag föreslås nu utgå för hustru med 1 krona i ortsgruppema
A, B och C, med 1 krona 25 öre i grupperna D, E och F samt
med 1 krona 50 öre i grupperna G, H och I. Tillägget för harn under 16 år
föreslås till ett enhetligt belopp eller 75 öre per dag i samtliga ortsgrupper.
Med utgångspunkt från här angivna grunder skulle det nya lönesystemet
vid arkivarbetena komma att erhålla följande utformning (en månad beräknad
att omfatta 30 dagar).
100 Kungl. Martts proposition nr 283.
Ortsgrupp |
Grundlön kr. |
Familjetillägg |
Familjetillägg |
Månadslön (grundlön -f- farn.-tillägg) |
|||||
hustru kr. |
barn kr. |
; hustru kr. |
hustru -f 1 barn kr. |
man och kr. |
man och j 1 barn j |
||||
c.............. |
205 |
1: — |
0: 75 |
30:- |
52:50 |
235 |
_ |
257:50 i |
|
D.............. |
215 |
— |
1:25 |
0: 75 |
37: 50 |
60: — |
252 |
50 |
275: — |
E.............. |
225 |
— |
1:25 |
0: 75 |
37: 50 |
60:- |
262 |
50 |
285:.— |
F.............. |
235 |
— |
1:25 |
0: 75 |
37: 50 |
60:- |
272 |
50 |
295: — |
G.............. |
245 |
— |
1:50 |
0: 75 |
45: — |
67: 50 |
290 |
— |
312: 50 |
H.............. |
255 |
— |
1:50 |
0: 75 |
45:- |
67:50 |
| 300 |
— |
322: 50 |
I .............. |
270 |
— |
1:50 |
0: 75 |
1 45: — |
67: 50 |
| 315 |
— |
337: 50 |
Yad slutligen angår frågan om kompetenstillägget för arkivarbetare vid
A-arbeten, synes detta lämpligen böra fastställas till 30 kronor per månad
(1 krona per dag vid kortare sysselsättningstid än hel månad) inom alla ortsgrupper.
Där sådant tillägg utgår, skulle följaktligen den högsta totala inkomsten
per månad av sysselsättning vid arkivarbete kunna bli följande.
Ortsgrupp |
Icke familje-försörjare kr. |
F amilj eförsörjare man och j man, hustru kr. kr. |
||
c...................... |
235 |
265: — |
287: 50 |
|
D...................... |
245 |
— |
282: 50 |
305: - |
E...................... |
255 |
— |
292: 50 |
315: — |
F...................... |
265 |
— |
302: 50 |
325: — |
G...................... |
275 |
— |
320:- |
342: 50 |
H...................... |
285 |
— |
330: — |
352: 50 |
I ...................... |
300 |
— |
345:- |
367:50 |
Av den här föreslagna, reformerade lönesättningen (jfr bilaga 16) framgår,
att lönerna för den mindre kvalificerade arbetskraften för icke-familjeförsörjare
komme att relativt starkt sänkas. Den kvalificerade icke-försörjningspliktiga
arbetskraften finge jämväl vidkännas en viss lönesänkning. Både de
mera och de mindre kvalificerade arkivarbetarna bland familjeförsörjarna
(undantagandes mindre kvalificerade arbetare med försörjningsplikt endast
mot hustru) skulle återigen få sina lönevillkor icke oväsentligt förbättrade.
Såsom övergångsbestämmelse torde böra gälla, att de som äro sysselsatta
i arkivarbeten den 30 juni 1943 men från och med 1 juli komma att räknas
som sysselsatta vid B-arbeten, tillåtas att sexmånadersperioden ut bibehållas
vid sin gamla lön, vadan de nya lönevillkoren för dem skola tillämpas först
efter verkställd skiftning och eventuellt ny hänvisning. För dem, som på
grund av hög ålder må undantagas från skiftning, torde det få ankomma på
kommissionen att meddela närmare föreskrifter om de nya bestämmelsernas
ikraftträdande.
Arbetsanskaffning m. m.
En intensifierad arbetsanskaffning för arkivarbetarna i gemen skulle
tvivelsutan förbättra dessas framtidsutsikter. Tillsättandet vid några av de
Kungl. Majds proposition nr 283.
101
större arbetsförmedlingarna av sociala kuratorer med uppgift att bland annat
tillvarataga den svårplacerbara arbetskraftens intressen, inger förhoppning
örn att även de arbetslösa kontoristernas och likställdas intressen hädanefter
skola komma att mera effektivt tillgodoses. Det bör nämligen icke förbises,
att arkivarbetsklientelet inrymmer en hel del pålitlig, samvetsgrann, omdömesgill
och fullt användbar, frisk arbetskraft, som delvis också betygsatts
mycket högt av arbetsledare.
Inom kommissionen ha utarbetats vissa förslag till mötande av eventuellt
framträdande krisarbetslöshet bland kontorister, intellektuella m. fl. Då
de planerade anordningarna härutinnan emellertid äro avsedda att ingå som
ett led i en beredskapsplan för åvägabringande av ökade arbetstillfällen vid
en kris åt olika grupper av arbetslösa, föreligger icke anledning att i detta
sammanhang närmare ingå på dessa frågor.
Sysselsättningstidens längd och skiftning.
För närvarande gäller, att sysselsättningstiden i regel skall omfatta
perioder om sex månader. Efter utgången av denna tid avbrytes arbetsperioden
och ny personal hänvisas till vederbörande arbetsplatser.
Omständigheterna ha åstadkommit, att arkivarbete för många personer
övergått till att bli ett slags permanent statsanställning med allenast ett
eller annat kortare avbrott under året för en del av klientelet. I sakens natur
ligger, att dylika verkningar börjat att träda skarpare i dagen, sedan arkivarbetena
kommit att fortgå en längre tid. Hänvisningarna ha kommit att
upprepas år efter år och arkivarbetet övergått till att bli de däri sysselsattas
liksom naturliga förvärvskälla.
Beträffande arkivarbetarna i de högsta åldrarna (omkring 60 år och äldre)
lär knappast vara möjligt att kunna utfinna några medel för deras återförande
till den fria marknaden. I fråga om dessa äldsta arkivarbetare må allenast
tilläggas, att de som regel ej böra — till förfång för arbetslösa med chanser
att efter erhållet arkivarbete kunna återbördas till näringslivet — få tvärstanna
i arkivarbete efter fyllda 67 år, såvida icke betungande försörjningsplikt
eller andra verkligt ömmande omständigheter föreligga och vederbörande
samtidigt är i god kondition och kan på ett fullgott sätt utföra givna arbetsuppgifter.
Givet är, att de även böra få kvarstå någon kortare tid för slutförande
av en arbetsuppgift, som lämpligen ej bör omedelbart avbrytas enbart
till följd av arkivarbetarens ålder. 70 år bör under alla förhållanden
utgöra en högsta åldersgräns för sysselsättning vid arkivarbete.
Annorlunda ställer sig saken beträffande de övriga arkivarbetarna. Till
förhindrande av att arkivarbetena konservera deras arbetslöshet och att de
sysselsatta förvandlas till permanenta arkivarbetare måste för dem i främsta
rummet (bortsett från arbetsförmedlingsåtgärder) komma i fråga en periodiskt
företagen skiftning. Skiftningen är självfallet endast ett medel, men icke
förty ett viktigt sådant vid strävandet att förhindra stagnation i arkivarbetarklientelet.
Den avser att tvinga arkivarbetaren att söka kontakt med öppna
arbetsmarknadens arbetstillfällen. Örn något tvång till skiftning ej förelåge,
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 288.
skulle effekten keit visst bli den, att särskilt de mindre företagsamma arkivarbetarna
icke alls ansträngde sig att söka slå in på vägar, som leda åter till
näringslivet. Det lär icke heller kunna förnekas, att vanan vid att under
alltför lång tid utan avbrott existera på av samhället anordnade hjälparbeten
även hos hjälpmottagare i den högre medelåldern avtrubbar intresset för
att åstadkomma en ändring i hans läge. Ambitionen och den sociala anpassningsförmågan
minskas. Arkivarbete utan skiftning skulle för många av de
yngre och medelålders arkivarbetarna kunna framstå såsom en mycket säkrare
försörjning än de ovissa utkomstmöjligheterna för dem på den fria
marknaden. Till följd av den kroniska knappheten på för arkivarbeten lämpliga
arbetsobjekt är det uteslutet att kunna i sådana arbeten oavbrutet
sysselsätta alla kontoristarbetslösa och likställda. Det skulle följaktligen
innebära en stor orättvisa och ett slags privilegierande av ett fåtal, om de,
som en gång lyckats erhålla placering i arkivarbete, finge utan avbrott kvarstanna
därstädes. De successivt nytillkommande kontoristarbetslösa, vilkas nödläge
kanske mången gång är lika svårt eller till och med allvarligare än de
en gång placerades, bleve i sådant fall för lång tid eller alltid utestängda
från de relativt hyggliga förtjänstmöjligheter, som arkivarbetena dock bereda.
Principen örn skiftning vid arkivarbetena bör därför ovägerligen upprätthållas
och avvikelser från huvudlinjen fortfarande endast undantagsvis få
ifrågakomma.
Bemärkas må slutligen, att den från arkivarbete bortskiftade därigenom
ingalunda blir berövad all arbetslöshetshjälp. Enligt numera gängse praxis,
åtminstone bland de större samhällenas arbetslöshetskommittéer, bruka nämligen
dylika personer — särskilt familjeförsörjare — under mellanperioden
tillerkännas dagunderstöd och hyreshjälp.
Under åberopande av det anförda föreslår kommissionen, att de statliga
och statskommunala arkivarbetena måtte från och med den 1 juli 1943 få bedrivas
i överensstämmelse med de riktlinjer för verksamheten, som i det föregående
angivits.
Mot beslutet örn förslag till lönesättning vid arkivarbeten ha reservationer
anförts av kommissionens ordförande med instämmande av ledamoten Andersson,
vilka ansett, att, med hänsyn till att lönen för ett extra skrivbiträde på
l ort enligt extra-ordinariereglementet utgör 260 kronor per månad, grundlönen
för arkivarbetare icke bort överstiga 250 kronor på l ort, samt av ledamöterna
Carell och Brodén, som till protokollet anfört följande.
»Emot kommissionens ovanstående beslut rörande lön för arkivarbetare anföra
undertecknade reservation såtillvida, att vi anse de tillägg, som däri upptagits
för familjeförsörjare, vara för högt avvägda med hänsyn till löneförhållandena
på den öppna arbetsmarknaden. Dylika tillägg förekomma icke där.
Örn man av sociala skäl vill införa denna löneform vid arkivarbetena anse vi,
att man bör begränsa tillägget för ortsgrupp I till 1 krona för hustru och
50 öre för varje barn med proportionsvis lägre belopp för övriga ortsgrupper.
Vidare anse vi, att de grundlöner, som innefattas i kommissionens beslut,
böra avse endast manliga arkivarbetare. Med hänsyn till den lägre lönesätt
-
103
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
ning, som i den öppna arbetsmarknaden tillämpas för kvinnliga anställda,
bör för kvinnor, som sysselsättas i arkivarbete, tillämpas lägre löner än
för män.
Då arkivarbete är en hjälpform, som är att betrakta som reservarbete, anse
vi slutligen det icke vara riktigt att såsom kommissionen ifrågasatt tillämpa
någon form av lönetillägg för mera kvalificerat arbete.»
Under avdelningen Arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första
kvartalet 1943 anför kommissionen ytterligare följande.
Arbetsförmedlings tvång.
De tidigare berörda kungörelserna örn arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen
oell byggnadsverksamheten upphörde att gälla med utgången av
år 1942. De ersattes båda av en kungörelse om arbetsförmedlingstvång för
byggnadsverksamhet m. m. (1942:925), vilken trädde i kraft den 1 januari
1943. De viktigaste av de ändringar, som införts genom den nya kungörelsen,
och av arbetsmarknadskommissionen utfärdade föreskrifter angående tillämpningen
därav behandlas i korthet i det följande.
I syfte att främja övergången av arbetskraft till skogs- och jordbruk har
uttryckligen fastslagits, att absolut företräde för skogs- och jordbruk framför
byggnads- och anläggningsarbete samt torvhantering skall gälla ej endast
för arbetare, som klart äro att hänföra till skogs- och jordbruksarbetare, utan
även för diversearbetare på landsbygden; dessa arbetare utgöra normalt en
reserv för skogs- och jordbrukets säsongbundna behov av extra arbetskraft.
Alltifrån början ha bestämmelserna örn företrädesrätt för anställande av
arbetskraft vid byggnadsföretag utformats så, att i första hand vid byggnadsarbeten
skulle sysselsättas sådana äldre byggnadsarbetare, vilka i regel mindre
väl lämpa sig för skogs- och jordbruksarbete, och att därigenom vid begränsad
tillgång på sysselsättning i byggnadsverksamhet dels förbehålla arbetstillfällena
i största utsträckning åt den äldre arbetskraften, dels ock påverka
de yngre arbetarna att taga skogs- eller jordbruksarbete, då arbetstillfällen
inom det egna yrket icke längre stå till buds för dem. På grund härav har
det bestämts, att vid varje byggnadsföretag anställningen skall ske på så
sätt, att minst en tredjedel utgöres av arbetskraft över 50 år. Därutöver ha
emellertid alltsedan hösten 1942 i åtskilliga fall beslut örn företrädesrätt för
visst byggnadsarbete i avseende å erhållande av arbetskraft förbundits med
villkor, att allenast arbetstagare som fyllt 50 år finge anställas för arbetet.
Denna differentiering av olika arbeten har efter författningsändringen vid
årsskiftet 1942/43 givits sådan form, att Kungl. Majit och kommissionen vid
angelägenhetsprövning till beslut örn företrädesrätt foga föreskrift örn arbetets
hänförande till endera av grupperna A 1 och A 2 enligt kommissionens
tillämpningsföreskrifter till den nya kungörelsen (cirkulär Lan nr 100), vilka
i avseende härå stadga, att för A 1-företag företrädesrätten gäller såväl för anställande
av arbetstagare, som fyllt 50 år, som i nyss nämnda begränsade örn
fattning för anställande av arbetstagare under 50 år, medan för A 2-företagen
företrädesrätten endast avser arbetstagare som fyllt 50 år. Beslut i dessa
104
Kungl. Maj. ts proposition nr 283.
frågor ha grundats på ett bedömande av möjligheten att utföra respektive
arbete med äldre arbetskraft och på upplysning från länsarbetsnämnden, att
sådan arbetskraft finnes tillgänglig. Skulle vid något tillfälle tillräckligt antal
äldre byggnadsarbetare icke stå till förfogande för fortsättande av ett företag,
som fått företrädesrätt till arbetskraft endast med avseende å äldre
arbetare, skall länsarbetsnämnden anmäla detta förhållande till kommissionen,
som, sedan dylik anmälan inkommit, till förnyad prövning upptar frågan
örn företagets karaktär av A 2-företag (respektive underställer Kungl. Majit
ärendet).
De tidigare omnämnda, under augusti 1942 utfärdade bestämmelserna, varigenom
arbetsgivare beretts möjlighet att utan arbetsförmedlingens medverkan
i byggnadsarbete återanställa arbetare, som viss längre tid varje år under
en följd av år varit anställda hos samme arbetsgivare, ha visserligen på avsett
sätt underlättat arbetsförmedlingens arbete men ha även utnyttjats så,
att dylika arbetare i stor utsträckning anställts för utförande av icke företrädesberättigade
arbeten, varigenom sådana arbeten kunnat påbörjas och bedrivas
i så stor omfattning, att arbetsförmedlingstvångets effekt därigenom
avsevärt minskat. Arbetsmarknadskommissionen har i anledning härav den
11 februari 1943 (cirkulär Lan nr 168) föreskrivit, att ifrågavarande medgivande
örn arbetstagares återanställning från och med den 22 februari 1943
skall gälla allenast i avseende å anställning vid företrädesberättigat företag.
Medgivandet är från och med nämnda dag av följande innebörd:
Har arbetstagare minst sex månader under vart och ett av åren 1938—•
1942 utfört arbete för samma arbetsgivare inom byggnads- och anläggningsbranschen,
medgiver kommissionen att, i fall då arbetstagaren på nytt anställd
hos samme arbetsgivare vid företrädesberättigat arbete, sådan anställning må
beredas arbetstagaren utan arbetsförmedlingens medverkan, försåvitt arbetstagaren
finnes upptagen i en till länsarbetsnämnd ingiven förteckning.
Genom denna inskränkning i medgivandet att anställa arbetskraft utan
arbetsförmedlingens medverkan ha möjligheterna att utföra icke företrädesberättigade
företag avsevärt beskurits. Det må emellertid erinras örn att fortfarande
betydande byggnadsarbetargrupper på grund av särskilda anställningsförhållanden
stå utanför arbetskraftsregleringen. Främst gäller detta i fråga
örn kommunalarbetare och vid industriföretags byggnads- och underhållsavdelningar
anställda arbetare samt vägdistriktens och järnvägsförvaltningarnas
fast anställda personal inom ifrågavarande yrkeskategorier. Med hänsyn till
arbetsförmedlingstvångets begränsade räckvidd har kommissionen i yttrande
över en av direktören Gustaf Söderlund den 5 mars 1943 till chefen för finansdepartementet
ingiven P. M. angivit, att kommissionen för sin del finner den
nuvarande regleringen av byggnadsarbetsmarknaden böra kompletteras med
en lagstiftning örn byggnadstillstånd, vilken lagstiftning skulle omfatta jämväl
nyssberörda delar av byggnadsmarknaden.
I detta sammanhang må nämnas, att kommissionen till behandling upptagit
frågan om genomförande av arbetsförmedlingstvång för industrin i dess helhet,
men att kommissionen den 11 februari 1943 (med 5 röster mot 4) beslutat
att för närvarande icke föreslå Kungl. Majit sådan åtgärd.
105
Kungl. Marits proposition nr 283.
I fråga om skogs- och jordbruksarbetare och därmed likställda arbetarkategorier
skall som regel behov av arbetskraft till skogs- och jordbruk tillgodoses
framför torvhanteringens arbetskraftsbehov. Under vissa tider av
året är det emellertid av lika stort intresse, att torvhanteringen tillföres fullgod
arbetskraft. Med hänsyn härtill har kommissionen — med stöd av stadgande
i kungörelsen örn arbetsförmedlingstvång — den 11 mars 1943 beslutat
(cirkulär Lan nr 184), att länsarbetsnämnd intill den 1 juli 1943 må
dels medgiva anställning vid torvhanteringsföretag av skogsarbetare, dels och
medgiva anställning vid dylikt företag av jordbruksarbetare och på landsbygden
bosatta diversearbetare, det senare dock endast i den mån vederbörande
länsarbetsnämnd finner sådan anställning kunna ske utan förfång
för jordbrukets tillgodoseende med arbetskraft. Därvid skall beaktas även det
behov av arbetskraft, som kan uppkomma för sedvanlig överflyttning av arbetare
från länet till betodlingsarbete inom annat län, vilken överflyttning icke
får äventyras. Samtidigt har kommissionen anmodat nämnderna att anmäla,
örn anmärkningsvärd övergång av arbetstagare mellan olika torvarbetsplatser
skulle inträffa; det måste nämligen anses s}7nnerligen betänkligt, örn genom
sådana omflyttningar arbetsdagar i nämnvärd utsträckning gå till spillo eller
eljest skadliga följder därav uppkomma.
Planläggning av omflyttnings- och hjälp
åtgärder.
Sedan Kungl. Majit den 19 mars 1943 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att föranstalta örn utredningar av ekonomiska problem; sammanhängande
med omställningen efter ett vapenstillestånd, har arbetsmarknadskommissionen
på uppdrag av lrämnde departementschef utarbetat och den
20 april 1943 till honom överlämnat en promemoria med förslag till planläggning
av den medverkan i utredningsarbetet, kommissionen förutsatts kunna
lämna, och jämväl anmält, att kommissionen utsett sin ordförande att på sätt
angivits i statsrådsprotokollet den 19 mars 1943 deltaga i gemensamma överläggningar
i berörda frågor.
Utan samband med nämnda planläggning har kommissionen haft för avsikt
att under 1943 verkställa en ny inventering av arbetsobjekt, lämpliga att igångsätta
som beredskapsarbeten. Därvid har kommissionen även upptagit till
prövning frågan örn lämpliga åtgärder för att ytterligare intensifiera planläggningsarbetet.
För närvarande beviljas i vissa fall på därom av kommun gjord ansökan
statsbidrag till kostnaderna för projektering, huvudsakligen dock endast när
det gäller vatten- och avloppsledningsföretag. Med hänsyn till önskvärdheten
av att i ett givet arbetsmarknadsläge tillräckligt antal angelägna och lämpliga
arbetsobjekt äro så förberedda, att de på kort tid kunna igångsättas som beredskapsarbeten,
har kommissionen haft för avsikt att, liksom under föregående
år, efter verkställda förhandsundersökningar lämna vederbörande kommuner
uppgift örn vilka företag som kommissionen anser böra i första hand komma
i fråga samt att uppmana kommunerna till skyndsamhet i förberedelsearbetet.
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Dessutom har emellertid inom kommissionen övervägts att till kommunernas
kostnader för nödvändiga förberedelseåtgärder för dylika arbeten lämna bidrag,
även örn arbetet sedermera av någon orsak icke skulle beviljas som beredskapsarbete.
Genom en dylik bidragsverksamhet skulle kommissionen inom
relativt kort tid få ökad tillgång på angelägna, fullt förberedda arbetsobjekt.
Här ifrågavarande spörsmål komma nu att upptagas vid nyssnämnda gemensamma
överläggningar inom finansdepartementet.
Det må i detta sammanhang omnämnas, att kommissionen i yttranden till
riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott och riksdagens andra
kammares andra tillfälliga utskott den 18 mars 1943 redogjort för det förberedelsearbete
för mötande av en eventuell kris på arbetsmarknaden, vilket bedrivits
och alltjämt bedrives av kommissionen.
Organisationen.
Genom beslut den 3 december 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen
att till övervägande upptaga frågan örn behövliga förändringar i den
offentliga arbetsförmedlingsverksamhetens organisation samt att till Kungl.
Maj:t inkomma med det förslag i ämnet, vartill omständigheterna kunde föranleda.
Sedan socialstyrelsen anhållit örn befrielse från nämnda uppdrag,
anbefallde Kungl Maj:t den 30 april 1942 arbetsmarknadskommissionen att
till övervägande upptaga berörda fråga örn den offentliga arbetsförmedlingens
organisation.
Detta uppdrag, som kommissionen kommer att fullgöra i samråd med socialstyrelsen,
avser arbetsförmedlingens organisation under normala förhållanden.
Vissa förberedande undersökningar ha igångsatts.
I sin underdåniga framställning den 23 april 1942 (prop. 1942:344, sid.
76 ff) berörde kommissionen arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden.
Det hade, av skäl som närmare angavs i kommissionens framställning,
kommit att framstå som alltmera oegentligt, att flertalet tjänster skulle
tillsättas av länsarbetsnämnderna enligt arbetsmarknadskommissionens direktiv.
I realiteten tillsattes tjänsterna merendels av kommissionen, och det
vore önskvärt, att gällande författningsbestämmelser även direkt utsade detta.
Departementschefen uttalade, att det icke syntes nödvändigt att redan i detta
sammanhang fatta slutlig ställning till den av kommissionen föreslagna ändringen
beträffande tillsättning av tjänster hos länsarbetsnämnderna. Det
föreföll emellertid departementschefen, som örn en överflyttning även formellt
av beslutanderätten från nämnderna till kommissionen vore motiverad, åtminstone
i fråga om dels mera kvalificerade tjänster dels ock tjänster, genom
vilkas bestridande meritering regelmässigt sker till befattningar av förstnämnda
slag. Riksdagen fann (skrivelse 1942:467), att ändring i berörda nu
gällande föreskrifter i ämnet icke utan närmare utredning rörande organisationen
av kommissionen och densamma underlydande organ borde komma till
stånd. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1942 åt kommissionen att inkomma
med förslag till de ändringar, som kommissionen med beaktande av vad riksdagen
i sin förenämnda skrivelse anfört i fråga om befogenheten att tillsätta
107
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
tjänster hos länsarbetsnämnderna funne böra vidtagas i dels kungörelsen den
7 maj 1940 (nr 328) örn länsarbetsnämnder dels ock kungörelsen samma dag
(nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.
Utvecklingen på ifrågavarande område har icke givit kommissionen anledning
att frångå sin av departementschefen stödda uppfattning, att tillsättandet
av mera kvalificerade tjänster eller sådana tjänster, som kunna betraktas som
rekryteringsbas för befordran, under nuvarande förhållanden, då en snabb
effektivisering av arbetsförmedlingen är oundgängligen nödvändig, böra tillsättas
centralt eller i varje fall under noggrann central övervakning. Emellertid
har kommissionen i anslutning till de av kommissionen utfärdade anställnings-
och avlöningsbestämmelserna för länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas
personal under innevarande budgetår tillämpat följande
förfaringssätt vid tjänstetillsättning.
Efter kungörande i allmänna tidningarna ingivas ansökningshandlingar till
vederbörande länsarbetsnämnd. Nämnden översänder efter granskning handlingarna
till kommissionen jämte eget yttrande. Därvid uppför nämnden som
regel tre av de sökande på förslag, i vissa fall färre, i vissa fall större antal,
samt föreslår som regel en av de sökande till erhållande av befattningen
i fråga. Finner kommissionen, att de på förslag uppförda sökandena äro kompetenta
för befattningen och att de böra ifrågakomma framför andra medsökande,
bemyndigar kommissionen nämnden att till befattningen utse en
av de på förslaget uppförda. I förekommande fall utesluter kommissionen
någon av de sökande från förslag respektive förklarar, att någon av dem, som
icke uppförts på förslag, bör kunna komma ifråga jämte de på förslaget uppförda.
Nämnden förordnar därefter befattningshavaren. Detta innebär å ena
sidan icke någon garanti för att under alla förhållanden den mest förtjänte
blir förordnad på befattningen, men å andra sidan innebär systemet en garanti
för att icke inkompetenta personer förordnas såsom befattningshavare vid
arbetsförmedlingen. Då nämnden fattar det formella beslutet örn tjänstens
tillsättande, kan den därmed missnöjde hos kommissionen överklaga beslutet.
Kommissionen har funnit, att detta system för tjänstetillsättning, som
givetvis avser tjänster av mera stadigvarande art, fungerat i stort sett tillfredsställande.
Då detsamma icke strider mot innebörden i gällande föreskrifter,
har kommissionen — även om en förändring av kungörelsernas ordalydelse
vore önskvärd — ansett sig böra före fullgörandet av Kungl. Maj:ts
nämnda uppdrag den 30 juni 1942 avvakta ytterligare erfarenhet av nuvarande
system för tjänstetillsättning.
De ständigt ökade arbetsuppgifterna för kommissionen och dess underlydande
organ ha nödvändiggjort en fortgående utbyggnad av den organisatoriska
apparaten. Kommissionens kansli är jämlikt av Kungl. Majit fattade
beslut organiserat på tvenne avdelningar och vardera avdelningen på fem
byråer. Dessutom finnes inom andra avdelningen en fristående sektion för
teknisk planläggning av beredskapsarbeten. Vissa grupper av ärenden handläggas
av delegationer, utsedda av Kungl. Majit. Antalet befattningshavare
vid kommissionens kansli utgjorde vid mars månads utgång 400.
108
Kungl. Marits proposition nr 283.
Länsarbetsnämndernas lokala organisation har, såsom tidigare (sid. 11) anförts,
undergått viss förstärkning, genom att kontor och ombud sammanförts till
s. k. kretsar, i regel 6 å 8 per län. I spetsen för varje krets står en kretsföreståndare,
vilken, där så kunnat ordnas, samtidigt är föreståndare för ett avdelningskontor.
Kretsorganisationen syftar dels till att göra arbetsförmedlingen
bättre skickad att utöva den egentliga förmedlingsverksamheten dels
ock till att möjliggöra för arbetsförmedlingen att fylla sina funktioner i samband
med tillämpning av lagen örn tjänsteplikt.
Ombudsnätet har från och med år 1943 erhållit en fastare organisation
genom fastställandet av enhetliga avlöningsbestämmelser för ombuden inom
de olika länen. Av de inalles 1,070 ombuden ha 420 erhållit ställning som
ortsombud med i huvudsak likartade arbetsuppgifter som avdelningskontor,
medan de övriga, betecknade lokalombud, liksom de förutvarande byombuden
äro underställda närliggande kontor eller ortsombud.
Då det visat sig, att länsarbetsnämndernas centrala kanslier redan
med den nuvarande arbetsbelastningen icke äro mäktiga att med erforderlig
snabbhet handlägga förekommande ärenden, har kommissionen gått i författning
örn en revision av samtliga nämnders organisation. Det har därvid
visat sig, att, även med beaktande av nödvändigheten att hålla organisationen
inom snävast möjliga ram, en utökning av personalbeståndet är ofrånkomlig.
Detta gäller främst i fråga om befattningshavare, kompetenta att självständigt
handlägga mera kvalificerade arbetsuppgifter. Vid detta arbete tager
kommissionen särskilt hänsyn till att nämndernas kanslier uppbyggas så, att
arbetsuppgifterna även vid den ytterligare belastning, som kan uppkomma i
ett skärpt läge, skola kunna bemästras genom utökning av antalet tjänstemän
i mellan- eller lägre ställning. Det torde böra framhållas, att här icke är
fråga om befattningar, som ledigannonseras i förut angiven ordning, utan
örn fall, där tjänstemännen anställes helt tillfälligt för kristidsuppgifter och
på villkor, som nära ansluta sig till de för tjänstemän vid statliga krisorgan
gällande.
Antalet tjänstemän vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter,
som icke äro att betrakta såsom tillfälligt anställda, utgjorde (förutom 420
ortsombud och omkring 650 lokalombud) vid mars månads utgång 910.
Samtidigt sysselsattes för mera tillfälliga arbetsuppdrag omkring 750 personer
vid nämndernas kanslier.
Kommissionen vill särskilt framhålla, att de arbetsuppgifter, som ankomma
på kommissionen i samband med överflyttning av ovan arbetskraft till skogsbruket,
äro synnerligen arbetskrävande. Ett stort antal tjänstemän erfordras
uteslutande för handläggning av ärenden, som röra anordnande av de för närvarande
mer än 2,000 skogsförläggningarna. Kostnaderna för denna särskilda
form av arbetsmarknadsreglerande åtgärder uppgå under budgetåret 1942/43
till inemot 50 miljoner kronor, varav materielinköp 12 å 13 miljoner kronor.
Det ligger i sakens natur, att redovisning och kontroll av till flera 10-tal
miljoner utgående bidrag i småposter samt vård och förvaltning av inventarier
till nyssnämnda belopp kräver ett betydande arbete.
109
Kungl. Maj:ts proposition nr 28H.
Skulle ytterligare åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets behov av
arbetskraft bliva nödvändiga, återverkar detta på personalbeståndet vid kommissionens
kansli och framförallt vid länsarbetsnämnderna.
IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.
Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har arbetsmarknadskommissionen
anfört:
Då arbetsmarknadskommissionen i förra årets verksamhetsberättelse gav
uttryck åt den uppfattningen, att i fortsättningen av år 1942 arbetsmarknaden
skulle komma att i högre grad än dittills präglas av brist på arbetskraft, var
ett av skälen för denna bedömning av arbetsmarknadens sannolika utveckling
under den förestående sommarsäsongen, att utgångsläget för året innebar en
mindre reserv i form av arbetslöshet än föregående år, vilket •—- då utvecklingstendenserna
på olika arbetsområden syntes vara stigande — kunde befaras
betyda en snabbt framväxande och mera allmän arbetskraftsbrist.
Då det gäller ett försök till bedömning av den sannolika utvecklingen på
arbetsmarknaden under fortsättningen av innevarande år, kan först konstateras,
att i fråga örn den sida av saken, som förefintligheten av reserver i
form av arbetslöshet utgör, läget ytterligare förskjutits i sådan riktning, att
icke endast en fortsatt sysselsättningsexpansion kan väntas snabbt och starkt
skärpa arbetskraftsbristen, utan även utrymme för en dylik expansion helt
enkelt saknas eller i varje fall starkt förminskats, såvida icke hittills outnyttjade
reserver tagas i bruk. Den årliga tillväxten i antalet personer i arbetsför
ålder är visserligen ännu betydlig, om än avtagande, men ett års tillväxt
i arbetsför ålder torde icke tillnärmelsevis räcka till för en expansion av
sysselsättningen inom industri och angränsande områden av den omfattning,
som gällde förra året, örn läget på skogsbrukets och jordbrukets arbetsmarknader
samt i fråga örn de militära inkallelserna skall bli bestående, vilken
förutsättning synes vara den, utifrån vilken ett resonemang nu bör föras.
I fråga örn sysselsättningens utvecklingstendenser i stort och på särskilda
områden är givetvis vanskligt att döma. Expansionsmöjligheterna äro, som
nyss framhållits, begränsade. En mera betydande sysselsättningsökning på
ett område skulle komma att kräva antingen begränsning — reglerad genom
särskilda åtgärder eller icke — av sysselsättningen på andra områden eller
mobilisering av förut ej helt utnyttjade arbetskraftsreserver, varvid särskilt
kvinnlig arbetskraft kommer i betraktande.
I fråga örn det bristområde, som hittills krävt mest av reglerande åtgärder,
skogsbruket, torde man med nu bedömbara förutsättningar icke ha anledning
att räkna med någon väsentlig förändring av arbetsmarknadsläget till det
bättre. Detta innebär, att även fortsättningsvis åtgärder äro påkallade för
att organisera rekrytering av mer eller mindre tillfällig arbetskraft till skogsavverkningarna.
Beaktas bör även att jordbruket sedan länge kämpat med
alltjämt stegrade svårigheter att erhålla erforderlig arbetskraft, vilka svårigheter
i alldeles särskild grad göra sig gällande under vårbruket och skörden.
Ilo
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Metallindustrin, och särskilt verkstäderna, är det område där, jämte byggnadsindustrin,
under år 1942 sysselsättningstillväxten var starkast. Såsom i
det föregående berörts ligger bakom expansionen på detta område dels krigsmaterielproduktionen,
dels en därav mer eller mindre oberoende industriell
investeringshausse, som förefaller ha varit mycket utpräglad under föregående
år. Det vill emellertid synas, som örn man på detta område kunde räkna med
att kulmen är nådd. Enligt uppgift från industrikommissionen var i mars
innevarande år orderbeläggningen, räknat fram ett halvår i tiden, något örn
än obetydligt lägre än orderbeläggningen, på samma sätt framräknad i tiden,
i oktober föregående år. Detta synes närmast peka mot en i huvudsak oförändrad
produktions- och sysselsättningsomfattning under det närmaste halvåret
och därefter möjligen någon nedgång; det senare måste dock uppfattas
som ett osäkert omdöme. Överhuvud kräver varje bedömning av hithörande
frågor reservationer beträffande nu oförutsebara förändringar i de allmänna
förutsättningarna. Det i förevarande sammanhang viktigaste är, att en fortsatt
expansion av den art, som utmärkte föregående år, icke synes sannolik.
Realiseras denna förväntan, skulle anspråken på arbetskraft från denna den
viktigaste industriens sida icke i fortsättningen behöva åstadkomma ökade
påfrestningar på arbetsmarknaden. Å andra sidan torde knappast något friställande
av arbetskraft av nämnvärd omfattning inom metallindustrin vara
att påräkna under innevarande år.
Yad angår övriga grupper inom industrin finnas nu knappast några mera
säkra hållpunkter för antaganden örn mera väsentliga förändringar av sysselsättningen
i ena eller andra riktningen. Möjligheten att erhålla råvaror,
främst via lejdtrafiken, är givetvis av betydelse för vissa industrier, främst
sko- och läder-samt gummivaruindustrin; den nyligen införda skoransoneringen
har bragt frågan örn ytterligare produktionsinskränkning på dessa områden
till aktualitet. En begränsning av sysselsättningen inom dessa industrier
skulle till stor del gå ut över den kvinnliga arbetskraften. Även inom vissa
andra industrier torde kunna väntas lägre sysselsättning under innevarande
år, såsom inom pappersmasseindustrin till följd av bortfall av produktionen
av fodercellulosa och inom trähusfabrikationen. I fråga örn den senare torde
dock den stagnation, som gjort sig gällande under senaste månader, delvis
vara av säsongmässig natur.
Yad därefter angår byggnadsindustrin tyda tillgängliga uppgifter av statistisk
och annan art på att produktionsplaneringen för innevarande år haft
en större omfattning än föregående år. Detta gäller såväl i fråga örn byggandet
av bostadshus som beträffande annan byggnadsverksamhet. I fråga örn
bostadsbyggnadsbehovet är utgångspunkten, att bostadsbristen under förra året
på många orter skärptes trots det betydande uppsvinget i byggandet;
det är även naturligt att bostadsbristens verkningar göra sig alltmera kännbara,
ju längre tid uppdämningen av ett växande bostadsbehov består. Bostadsmarknaden
synes vara i behov av ett större tillskott av nya lägenheter
under innevarande år än det, som åstadkoms under år 1942, örn icke
bostadsbristen skall avsevärt skärpas. Ur arbetsmarknadssynpunkt bedömt
lil
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
är härvidlag emellertid att märka, att tack vare den stora vinterproduktion,
som igångsattes under sistlidna höst och som föregående år hade endast
ringa motsvarighet, blir tillskottet till bostadsmarknaden av betydande omfattning
redan under första halvåret 1943. På grund härav kan under innevarande
år erhållas ett bostadstillskott, som betydligt överstiger föregående
års — örn icke materialbrist lägger hinder i vägen —- även om produktionen
vid säsongmaximum under sensommaren skulle något understiga den nivå,
som nåddes under säsongmaximum 1942, och sålunda utan att utsätta byggnadsarbetsmarknaden
för fullt så starka påfrestningar, som förekom under fjolåret.
För att ett dylikt resultat skall kunna uppnås, torde dock vissa restriktiva
åtgärder, som hindra en forcerad vår- och sommarproduktion, vara nödvändiga;
detta skulle även innebära en överföring från sommarproduktion
till en följande vinterproduktion av vissa byggnadsprojekt och sålunda en
fortsatt säsongutjämning med effektivare utnyttjande av arbetskraften på
byggnadsarbetsmarknaden.
Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att enligt nu bedömbara förutsättningar
som den mest sannolika utvecklingen av arbetsmarknaden under fortsättningen
av innevarande år framstår ett i huvudsak stabilt läge på den under
det senaste året uppkomna höga sysselsättningsnivån.
V. Departementschefen.
Vid tidpunkten för utbrottet av nu pågående stormaktskrig befann sig det
svenska näringslivet i en period av utpräglad högkonjunktur med hög och stabil
sysselsättningsnivå. Sysselsättningen inom industrin, som alltsedan den stora
arbetslöshetskrisen i början av 1930-talet, företett en — med undantag för
säsongmässiga variationer — i stort sett fortlöpande ökning befann sig på en
nivå, som med cirka 20 procent översteg siffran för första kvartalet 1935. Till
de goda konjunkturerna bidrogo i hög grad det gynnsamma läget för våra exportvaror
samt den mycket omfattande bostadsproduktionen. Jämsides med den
ökade sysselsättningen minskade arbetslösheten. Den genomsnittliga arbetslösheten
inom fackförbunden, som år 1935 uppgick till 15 procent, utgjorde år
1939 endast 9.2 procent. Antalet rapporterade arbetslösa utgjorde under år
1939 i genomsnitt 17,556 mot 61,581 år 1935. Krigsutbrottet synes ej ha medfört
några omedelbara verkningar i fråga örn sysselsättningen inom industrin.
Sålunda redovisades för sista kvartalet 1939 ett indextal för sysselsatta arbetare
av 118.6 (1935 = 100), vilket med mer än två enheter översteg 1938 års
motsvarande siffra. Till följd av de ökade inkallelserna till militärtjänst, var
den under höst- och vintermånaderna som regel inträdande ökningen av antalet
arbetslösa avsevärt mindre accentuerad än som normalt brukar vara
fallet. Så exempelvis utgjorde antalet hjälpsökande arbetslösa i december
1939 14,940 mot 23,603 för samma månad närmast föregående år. I april 1940
var motsvarande antal 9,872 mot 24,893 i april 1939.
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
De av krigsutbrottet förorsakade rubbningarna för näringslivet blevo ej särskilt
kännbara under de första månaderna därefter, vilket den relativt höga
sysselsättningen under 4:e kvartalet 1939 utvisar. Inom landet upplagrade råvaror,
ävensom det förhållandet att varuutbytet med främmande länder, även
transoceana, för en tid kunde fortgå, till och med i ökad omfattning, bidrog
härtill. Genom den från och med april månad 1940 så gott som fullständiga
handelsavspärrningen västerut skärptes emellertid svårigheterna. Särskilt för
exportindustrierna och då främst för trävaru- och massaindustriema medförde
avspärrningen omedelbara verkningar. Till det vid denna tid inträffande försämrade
sysselsättningsläget bidrog i hög grad den successivt skeende avveck
ling av byggnadsverksamheten, som inträdde i och med att redan påbörjade
byggnadsarbeten blevo färdigställda. Den genom nämnda faktorer minskade
sysselsättningen framgår därav att sysselsättningsindex sjönk till 107.5
under tredje kvartalet 1940 i stället för att uppvisa en normalt säsongbetonad
stegring. Trots de omfattande militärinkallelsema utvecklade
sig arbetslöshetssituationen i ogynnsam riktning. Efter en säsongmässig
nedgång under sommaren 1940 stegrades antalet hjälpsökande arbetslösa
kraftigt under hösten samma år samt framför allt under de första månaderna
av år 1941. Under månaderna april—juni 1941 var antalet hjälpsökande
arbetslösa respektive 30,552, 24,856 och 20,656 mot 9,872, 7,876 och 6,935 under
motsvarande månader året förut. I genomsnitt för de tre månaderna var sålunda
arbetslösheten mer än tre gånger så stor under 1941 som under 1940.
Till den mindre tillfredsställande utvecklingen bidrog — frånsett den arbetslöshet
som blev en oundviklig följd av den omställningsprocess inom industrin,
som avspärrning och försvarsproduktion nödvändiggjorde — i hög grad den förlamning,
som enligt vad nyss antytts drabbade byggnadsindustrin, speciellt
bostadsbyggandet i de större städerna. Såväl ur arbetslöshetssynpunkter som
med hänsyn till angelägenheten av att förhindra en hotande svårartad bostadsbrist
måste i den uppkomna situationen statsmakternas strävan med kraft inriktas
på åtgärder, ägnade att stimulera bostadsbyggandet. För de åtgärder,
som vidtagits i detta syfte har jag redogjort i annat sammanhang. Här vill jag
endast påpeka den kraftiga förbättring av sysselsättningen inom byggnadsfacken,
som kunnat konstateras. Talet för den procentuella arbetslösheten inom
nämnda fack, som i september 1940 var uppe i 24.3, hade i september 1941 nedgått
till 16.7 samt ett år senare till endast 8.6.
Sedan under sommaren 1941 byggnadsproduktionen kommit i gång och omställningen
av industrin i övrigt verkställts efter de ändrade förhållandena, inträdde
en märkbar förbättring i fråga örn sysselsättningen. Den arbetslöshetskris,
som syntes hota, övervanns i huvudsak under året och den säsongmässiga
uppgången i arbetslösheten under vintermånaderna var mindre
markerad än föregående år. Antalet hjälpsökande under vinterhalvåret 1941—
1942 var dock ej obetydligt. För envar av månaderna januari och februari
1942 rapporterades sålunda över 25,000 hjälpsökande arbetslösa.
Den under 1941 års senare hälft inträdda förbättringen i arbetstillgången
övergick ganska snart inom vissa områden till en markant brist på arbetskraft.
113
Kungl. Maj.ts proposition nr 283.
Framförallt gällde detta skogsbruket och jordbruket men även den med beställningar
för försvarsändamål sysselsatta verkstadsindustrin. De arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna måste i det sålunda förändrade läget inriktas på överföring
av den ledigblivna arbetskraften till bristområdena. För detta ändamål blev det
nödvändigt att, förutom en intensifiering av arbetsförmedlingsverksamheten,
vidtaga särskilda åtgärder. Verkstadsindustrins arbetskraftsbehov har
man sökt fylla genom anordnande av beredskapskurser för yrkesutbildning,
framförallt till mekaniker och svetsare. Ehuru en tämligen konstant brist förelegat
på för verkstadsindustrin skolade arbetare, synes dock behovet härav
ha kunnat tillgodoses utan några mera vittgående ingripanden.
För tillgodoseende av skogsbrukets behov av arbetskraft måste omfattande
åtgärder vidtagas. Förutom propaganda för skogsarbete, anordnande av yrkesutbildning
för den ovane m. m. tillerkändes ovana arbetare och deras familjer
vissa ekonomiska förmåner under första anställningstiden i skogen. Genom
dessa åtgärder kunde under år 1941 skogsbrukets arbetskraftsbehov tillgodoses
i relativt tillfredsställande omfattning. Jämväl för jordbrukets del kunde
arbetskraftsbehovet i stort sett fyllas.
Den under år 1941 inträdda tendensen på arbetsmarknaden har i huvudsak
fortsatt under år 1942. Inom metallindustrin, enkannerligen verkstadsindustrin,
har sysselsättningen fortsatt att växa. Inom konsumtionsvaruindustrierna och
de skogsförädlande exportindustrierna har sysselsättningsnivån i stort sett
bibehållit sig på en oförändrad, ehuru lägre nivå än före krigsutbrottet. Inom
byggnadsverksamhet och byggnadsämnesindustrierna har återhämtningen fortsatt
i ett hastigare tempo än under 1941. Indextalet för den totala sysselsättningen
inom de industriella arbetsområdena stegrades under året från 104.7
under första kvartalet till 114.7 under fjärde kvartalet. Den i början av året
ännu förefintliga lediga arbetskraften uppsögs ganska snabbt. Antalet hjälpsökande
arbetslösa, som i januari 1942 utgjorde 25,259, hade sålunda sjunkit
till i juni 7,941 samt i oktober 6,377. Under november och december noterades
en säsongmässig uppgång i antalet arbetslösa, som dock var avsevärt svagare
accentuerad än som normalt brukar vara fallet. Det gynnsamma sysselsättningsläget
avspeglas även i fackförbundens rapporter rörande arbetslösheten, vilka
för år 1942 utvisa ett genomsnittstal av endast 7.5 procent,
I och med att den vid 1942 års ingång ännu förefintliga arbetskraftsreserven
absorberades, förmärktes en tilltagande svårighet att tillgodose det totala behovet
av arbetskraft. Starkast gjorde detta sig kännbart inom de områden,
varest efterfrågan på arbetskraft tidigare gjort sig mest gällande, nämligen
skogsbruket och jordbruket. Knappheten på kunniga specialarbetare inom verkstadsindustrin
var därjämte fortfarande mycket stor. Tillgodoseendet av jordbrukets
behov av arbetskraft nödvändiggjorde ett flertal åtgärder. Bland annat
voro arbetsblocken föremål för en omorganisation och effektivisering. Genom
samarbete mellan arbetsförmedlingarna samt skolor, ungdoms- och andra organisationer
tillfördes jordbruket frivillig arbetskraft i ej obetydlig omfattning.
Genom dessa åtgärder och tack vare hempermittering av inkallade kunde jordbrukets
arbetskraftsbehov under året hjälpligt fyllas.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283.
1170 43 8
114
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Liksom under år 1941 framstod frågan örn tillgodseende av skogsbrukets
behov av arbetskraft som ett av de mest svårlösta arbetsmarknadsproblemen.
Skogsägarnas efterfrågan på arbetskraft var under hela året synnerligen stor.
För att stimulera till kvarstannande i skogen blevo de extra förmåner, sorn
tidigare tillerkänts den i skogen sysselsatta ovana arbetskraften, under året
kompletterade med förflyttningsbidrag, utbildningsbidrag och familjetillägg.
Irots detta visade det sig emellertid, att tillströmningen av arbetskraft till
skogsavverkningarna ej var tillräcklig för att fylla behovet. På initiativ av
arbetsmarknadskommissionen organiserades därför ett system med s. k. riksarbetslag,
innebärande att en del av de inom industrin sysselsatta arbetarna
tillfälligtvis överfördes till skogsarbete. Riksarbetslagen rekryterades i första
hand från sågverks- och massaindustrierna. Genom systemet med riksarbetslag
tillfördes skogsbruket ett under året växande antal arbetare, som i december
månad stigit till omkring 6,500. Ej heller dessa åtgärder visade sig emellertid
tillräckliga för att tillgodose arbetskraftsbehovet. Under hela senare
hälften av år 1942 översteg det för skogsavverkningarna behövliga antalet arbetare
tillgången med mer än 30,000. I oktober var siffran uppe i cirka 40,500. Då
någon arbetskraftsreserv nu ej fanns att tillgå och överförandet av ytterligare
arbetare från andra verksamhetsområden ställde sig synnerligen svårt, bringades
vissa bestämmelser i lagen örn tjänsteplikt i tillämpning. Sålunda stadgades
genom kungörelse den 13 november 1942 (nr 878) skyldighet för 1943 års
värnpliktsklass att utföra viss kvantitet arbete inom skogsbruket eller torvhanteringen.
Bland övriga under året vidtagna åtgärder i syfte att tillgodose
skogsbrukets och jordbrukets arbetskraftsbehov må nämnas införande av
arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen samt byggnadsverksamhet, varigenom
åsyftades att förhindra att tillströmningen av arbetskraft till sistnämnda
verksamhetsområden skedde på bekostnad av skogs- eller jordbruket.
Under de hittills förflutna månaderna av år 1943 har läget på arbetsmarknaden
i stort sett ej undergått andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med säsongutvecklingen. Den redan tidigare kännbara bristen på
arbetskraft inom viktiga produktionsområden har framträtt allt starkare. I
fråga örn skogsbruket förbättrades dock situationen genom de under 1942
beslutade åtgärderna. Det anmälda ytterligare arbetskraftsbehovet utgjorde
sålunda enligt vad jag inhämtat i april 20,900 mot cirka 38,400 i december
1942. Till följd av den goda sysselsättningen uppgick antalet hjälpsökande
arbetslösa den 30 april 1943 till endast 7,206 personer, en för denna
årstid ovanligt låg siffra. Liksom under åren närmast förut faller en betydande
del härav på rikets tre största städer. På envar av städerna Stockholm och
Göteborg kommer cirka en femtedel av de arbetslösa. Av riket i övrigt uppvisa
endast Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län mera betydande arbetslöshet.
Av de hjälpsökande var mer än hälften sysselsatt med arbeten i statlig
eller kommunal regi, delvis av för försvaret eller folkförsörjningen angelägen
art. Cirka 1,500 åtnjöto dagunderstöd eller kommunalt understöd. Mer än
hälften av de arbetslösa utgjordes av personer över 50 år och beträffande
vilka svårigheter mött vid överföring till annat yrkesområde.
Den bild som här tecknats av utvecklingen på arbetsmarknaden under krigs -
115
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
åren har endast avsett att belysa densamma i stora drag. Totalbilden återspeglar
den mycket goda sysselsättningen inom näringslivet och den synnerligen
låga arbetslösheten, som nu bringats ned till en nivå, icke blott lägre än 1939
utan lägre än något år efter 1920. Arbetslösheten inom fackförbunden var sålunda
i februari månad 1943 7.1 procent av medlemmarna mot 12.5 procent vid
samma tidpunkt föregående år. idom helhetsomdöme kan sägas, att för närvarande
en allmän brist på arbetskraft gör sig gällande. .Emellertid företedde
vissa industrier mindre god arbetstillgång på grund av handelsavspärrningen,
vilken å ena sidan medfört brist å vissa importråvaror och å andra sidan nedskurit
möjligheterna till export av vissa av våra viktigare exportartiklar.
Exportsvårigheterna ha som förut nämnts hårdast drabbat sågverk, trämassefabnker
och pappersbruk. Den vid dessa industrier ledigblivna arbetskraften
kunde emellertid i stor utsträckning placeras i skogsarbete. Omplaceringen av
arbetskraft från vissa industrier, som lida brist på råvaror, har ställt sig svårare,
emedan det här i stor utsträckning rör sig örn kvinnlig arbetskraft samt
andra arbetare, vilka ej lämpa sig för direkt överföring till befintliga bristområden
inom jordbruket samt skogsbruket. Här avsedda industrier äro främst
textil- och beklädnadsindustrin, viss del av livsmedelsindustrin samt skofabrikerna,
vid vilka sistnämnda framför allt genom den nyligen införda skoransoneringen
betydande inskränkningar ägt rum eller kunna befaras. Vid sist berörda
industrier har i viss utsträckmng heltidsarbete tillämpats. För överförande
av inom sagda industrier överflödig arbetskraft har igångsatts särskilda
kurser för omskolning av framförallt kvinnorna. Sådana kurser ha sålunda
anordnats i verkstadsarbete m. m.
De åtgärder, som enligt vad i det föregående nämnts, vidtagits för att tillgodose
arbetsmarknadens, framförallt skogsbrukets, behov av arbetskraft ha
ej kunnat komma till stånd utan betydande kostnader för det allmänna. Jag
vill sålunda erinra örn, att innevarande års riksdag å förskottsstaten för försvarsväsendet
anvisat ett anslag å 40 miljoner kronor till åtgärder för reglering
av arbetsmarknaden. En närmare redogörelse för ifrågavarande kostnader
lämnas i samband med framläggande av förslag denna dag angående
slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1942/43 m. m.
Yad angår den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har arbetsmarknadskommissionen
givit uttryck för den uppfattningen, att —• enligt nu bedömbara
förutsättningar — arbetsmarknaden under fortsättningen av innevarande
år bomme att kännetecknas av ett stabilt läge på den under det senaste året
uppkomna höga sysselsättningsnivån. Skulle denna bedömning visa sig vara
riktig, vilket finnes anledning förmoda, torde man böra räkna med att de hittills
vidtagna åtgärderna för tillgodoseende av arbetskraftsbehovet komma att bestå.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att man redan nu har att beakta de
rubbningar inom näringslivet med åtföljande risk för arbetslöshet, vilka kunna
komma att uppstå vid övergång till mera normala förhållanden. Jag vill härvid
erinra örn att chefen för finansdepartementet enligt av Kungl. Majit den 19
mars 1943 erhållet bemyndigande låtit föranstalta örn utredningar av ekonomiska
spörsmål, sammanhängande med omställningen efter ett vapenstillestånd,
vid vilka utredningar arbetsmarknadskommissionen förutsatts skola medverka.
116
Kungl. Martts proposition nr 283.
Arbetsmarknadskommissionen bär ansett arbetslöshetslindrande åtgärder
under nästa budgetår böra vidtagas enligt i stort sett oförändrade principer.
Endast ifråga örn arkivarbetena har kommissionen föreslagit vissa ändringar
innebärande en uppdelning av arbetena efter de hjälpsökandes kompetens
samt ändrade grunder för lönesättningen. Förutom berörda båda frågor och
i samband därmed torde emellertid jämväl vissa andra med arkivarbetena sammanhängande
spörsmål böra upptagas till övervägande. Med hänsyn till den
korta tid som stått mig till buds har detta emellertid ej varit mig möjligt. På
grund härav torde nu gällande principer beträffande arkivarbetena böra tills
vidare tillämpas oförändrade.
VI. Särskilda frågor.
A. Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.
Lyckeby åutreilningen.
Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebyåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens
medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningen
i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april
1937 framlagd plan.
I fråga örn erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till
331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,
utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.
Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats, av 1936 års riksdag
250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor, av 1938 års riksdag 100,000
kronor, av 1939 års lagtima riksdag 150,000 kronor och av 1940 års lagtima
riksdag 289,500 kronor eller tillhopa 989,500 kronor.
På grund av brist på olja för drivandet av de vid arbetena använda maskinerna
måste arbetena upphöra under senare delen av år 1940 och kunde återupptagas
först hösten 1941, sedan enligt ett mellan utredningen och entreprenören
träffat, av Kungl. Majit den 28 juni 1941 godkänt tilläggskontrakt överenskommelse
träffats örn gäldandet av kostnaderna för övergång till gengasdrift.
Enligt sagda tilläggskontrakt skall den av driftsomläggningen föranledda
kostnadsökningen på sådant sätt fördelas mellan entreprenören och
statsverket, att densamma för statsverkets del komme att uppgå till högst
100.000 kronor. De av Lyckebyåutredningen för företagets genomförande beräknade
kostnaderna komme härigenom att stiga till (1,163,924 + 100,000)
1,263,924 kronor. Med anledning av det sålunda inträdda driftsstoppet behövde
under åren 1941 och 1942 ytterligare medel ej anvisas för företaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 117
I skrivelse den 6 mars 1943 har Lyckebyåutredningen hemställt om anvisande
av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.
Utredningen erinrar härvid om att enligt den nya överenskommelse, som
med Kungl. Maj:ts godkännande träffats med entreprenören, arbetet skulle
vara slutfört i februari månad 1944, varför man måste räkna med att efter
arbetets vederbörliga avsynande och godkännande den återstående entreprenadsumman
komme att utbetalas under förra hälften av år 1944. Utredningen
anför härjämte i huvudsak följande.
Av de hittills anvisade medlen, 989,500 kronor, kvarstå för närvarande
till länsstyrelsens i Blekinge län disposition 362,900 kronor. Under återstoden
av budgetåret 1942/43 beräknas i avrundade tal åtgå till upprensning
av huvudrännan 125,000 kronor och till grävningen av bikanaler 25,000 kronor
eller sammanlagt 150,000 kronor. För budgetåret 1943/44 beräknas bliva
erforderligt till gäldande av återstoden av entreprenadsumman 360,000 kronor
och för utförande av bikanalerna 60,000 kronor eller tillsammans 420,000
kronor. Efter avdrag från dessa belopp örn tillhopa 570,000 kronor av tillgängliga
medel skulle alltså för nästa budgetår erfordras (570,000 — 362,900)
207,100 kronor.
Befintliga behållningar i arbetsstyrelsens kassa, cirka 9,300 kronor, och
i den s. k. kolonisationskassan, cirka 77,000 kronor, anses tillräckliga för
täckande av respektive behov intill den 1 juli 1944.
Av de utav Kungl. Maj:t och kronan inköpta områden, som genom företaget
skulle bliva torrlagda, är det endast ett område — det s. k. Kopparholm
inom Bjurabyggets och Ledja byar beläget i södra delen av årensningsföretaget
— som för närvarande kan odlas. Lyckebyåutredningen har för
avsikt att, därest hinder därför icke möter, utarrendera detta område på
kortare tid. Övriga områden belägna längre norr ut bliva bland de sist torrlagda
och kunna icke komma till användning förr än tidigast sommaren 1944.
Beträffande kolonisationen av dessa områden vill Lyckebyåutredningen inom
den närmaste framtiden inkomma med detaljerade förslag. Hedan nu uppställer
sig emellertid fråga om Lyckebyåutredningens ingripande i visst avseende.
För att få dessa torrlagda områden fortast möjligt fullt odlingsbara
fordras bland annat en djupplöjning. Att överlämna detta arbete åt de blivande
koloniinnehavarna var för sig måste anses synnerligen opraktiskt helst
som för vinnande av ett fullgott resultat härtill erfordras maskinell arbetskraft,
som den enskilde icke kan beräknas vara i stånd att anskaffa. På grund
härav håller Lyckebyåutredningen före, att arbetet lämpligast bör utföras i
ett sammanhang på hela området genom Lyckebyåutredningens försorg och
på statens bekostnad. Örn detta förslag vinner gillande skulle för ändamålet
erfordras omkring 50,000 kronor till anskaffning av traktorer och lämpliga
större plogar m. m. Därest dylik anskaffning komme till stånd, skulle också
möjlighet skapas för åstadkommande i därför lämpade fall -—- genom särskilda
avtal mellan Lyckebyåutredningen och de enskilda markägarna — av
maskinell djupplöjning av även sådana delar av den torrlagda marken, som
dessa markägare komma att behålla för egen del, något som icke skulle kunna
betraktas annat än som en stor fördel.
Lyckebyåutredningen får på grund härav hemställa örn anvisande av ytterligare
(207,100 + 50,000) 257,100 kronor, utgörande — liksom större delen av
tidigare för nu ifrågavarande ändamål anvisade medel — bidrag av förskotts
natur.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande över framställningen den 23 mars 1943
framhållit, att, då arbetet förväntades bliva slutfört under förra delen av år
118
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
1944, och entreprenören då skulle vara berättigad att utbekomma återstående
del av entreprenadbeloppet, eventuellt erforderliga ytterligare medel härför
borde anvisas för budgetåret 1943/44.
Styrelsen anför vidare:
I fråga örn utredningsmännens förslag örn verkställande snarast möjligt
av en djupplöjning av hela det för kolonisation avsedda odlingsbara området,
synes detta förslag välbetänkt, varför lantbruksstyrelsen vill förorda bifall
till detsamma. Närmare bedömande av detta arbetes omfattning och kostnad
kan emellertid för närvarande ej ske, enär utredning därom saknas. Framställningen
i denna del avser emellertid endast anvisande av medel för anskaffande
av för ändamålet erforderliga traktorer och lämpliga större plogar.
Lantbruksstyrelsen anser sig dock böra ifrågasätta, huruvida icke ifrågavarande
del av kolonisationsarbetet lämpligen kunde utföras genom egnahemsstyrelsens
försorg eller i samråd med nämnda styrelse, som redan lärer disponera
för sådant arbete erforderliga traktorer och plogar. Skulle detta ej
låta sig göra, har lantbruksstyrelsen intet att erinra mot att dylika maskiner
inköpas genom Lyckebyåutredningens försorg. Efter begagnandet torde desamma
kunna försäljas eller överlåtas på egnahemsstyrelsen eller annan statlig
organisation, som må hava användning för dem.
Utredningen har hemställt, att till företaget måtte ytterligare anvisas ett
belopp av 257,100 kronor. Härav beräknas 50,000 kronor bliva erforderliga
för inköp av traktorer och dylikt. Enär utredningen beräknar, att ifrågavarande
anslag framdeles kommer att återbetalas till statsverket, synes detsamma
enligt utredningens mening böra givas förskotts natur. Ifrågavarande
belopp synes lämpligen liksom det år 1940 anvisade bidraget böra utgå från
reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
På grund av vad nu anförts får lantbruksstyrelsen tillstyrka bifall till
föreliggande framställning.
Departementschefen.
Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,
vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut
redan reserverats. Lyckebyåutredningen räknar, som nämnts, med att arbetena
med vattenavledningsföretaget skola vara i huvudsak slutförda under
början av år 1944, vid vilken tidpunkt medel för gäldande av återstående
delen av entreprenadsumman böra vara tillgängliga. Utredningens framställning
i denna del, innebärande att ytterligare ett belopp av 207,100 kronor
ställes till förfogande, är jag beredd tillstyrka.
Förslaget att de genom företaget torrlagda områdena skulle genom utredningens
försorg och på statens bekostnad djupplöjas, finner jag jämväl ändamålsenligt.
Innan medel ställas till förfogande för sagda ändamål, torde
emellertid böra undersökas, huruvida icke kostnaderna härför kunna nedbringas
genom att djupplöjningen utföres genom egnahemsstyrelsens försorg
eller med dess medverkan. Tills vidare torde emellertid de av utredningen
beräknade kostnaderna härför böra godtagas. I enlighet härmed skulle för
företaget för nästa budgetår behöva beräknas (207,100 + 50,000) 257,100 kronor
såsom rörelsekapital åt företaget.
De medel, som tidigare reserverats för företaget hava utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande i samband med anslag till reservärbeten anvisade sär
-
119
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
skilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för den fortsatta
finansieringen av företaget anser jag, att man bör anlita angivna särskilda
medel. På en senare prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån ifrågavarande
kostnader definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget. Såsom vid
tidigare tillfällen framhållits kan det sannolikt vid en slutlig reglering komma
att befinnas riktigast, att avdikningsmedel helt eller delvis tagas i anspråk
för ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt tillföres berörda anslag.
B. Komplettering av ofullständiga jordbruk.
Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli
samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk inventering
av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer
samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret
1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes
resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent
och bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade
Kungl. Maj:t den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande
av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa
11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande
jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för hemkonsulentens
resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var ursprungligen
avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande
hava emellertid medel anvisats för inventeringens fortsatta bedrivande.
I skrivelse den 21 oktober 1941 anhöll hushållningssällskapet att inventeringen
måtte få fortsätta jämväl under budgetåren 1942/43 och 1943/44. Kostnaderna,
som i proposition nr 344 till 1942 års riksdag beräknades till 5,000
kronor för förstnämnda budgetår och 10,000 kronor för sistnämnda budgetår,
vore avsedda att bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsamhet.
Nämnda beräkningar föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
I skrivelse den 13 april 1943 har Blekinge läns hushållningssällskap gjort
framställning örn anvisande av ytterligare medel för fortsatt inventering av de
ofullständiga jordbruken i Blekinge län. Sällskapet, som synes räkna med
att av de för innevarande budgetår anvisade medlen visst belopp skulle kvarstå
odisponerat vid budgetårets slut, uppskattar kostnaderna för verksamheten
för nästa budgetår till 12,000 kronor.
Departementschefen.
Såsom jag förut erinrat räknade jag vid framläggandet av fjolårets proposition,
nr 344, angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. med att den pågående inventeringen av de s. k. ofullständiga jordbruken
i Blekinge län skulle komma att fortsätta jämväl under budgetåret 1943/44,
för vilket budgetår medelsbehovet beräknades till 10,000 kronor. Hushållningssällskapet
har uppskattat kostnaderna för nästa budgetår till 12,000 kronor.
Då emellertid enligt vad jag inhämtat en viss reservation å tidigare anvisade
belopp torde komma att kvarstå vid utgången av innevarande budgetår,
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
torde det förut beräknade beloppet, 10,000 kronor, bliva tillräckligt. Jag
tillstyrker, att sagda belopp må under nästa budgetår bestridas av de särskilda
medlen till främjande av företagsamhet.
C. Företagarföreningar inom vissa län.
Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för
lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar
dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock
konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.
Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och
medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting
och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.
Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas
struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet
varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna äro
samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.
Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus,
Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län.
Efter avlåtande av proposition nr 344 till 1942 års riksdag, i vilken en redogörelse
för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades, har
Kungl. Majit beviljat följande föreningar understöd av statsmedel med
följande belopp, nämligen Norrbottens småindustriförening 75,000 kronor såsom
lån, Jämtlands läns företagareförening 100,000 kronor-, därav såsom subvention
25,000 kronor och såsom lån 75,000 kronor, Gävleborgs läns företagareförening
100,000 kronor, därav såsom subvention 30,000 kronor och såsom
lån 70,000 kronor, Bohusläns företagareförening 200,000 kronor, därav såsom
subvention 50,000 kronor och såsom lån 150,000 kronor samt Värmlands läns
företagareförening 80,000 kronor, därav såsom subvention 30,000 kronor och
såsom lån 50,000 kronor.
Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten
erhålla företagarföreningarna statsbidrag från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn
hantverk och småindustri. För budgetåret 1942/43 hava föreningarna tilldelats
sammanlagt 60,000 kronor, fördelade på följande sätt:
Norrbottens småindustriförening u. p. a............................... kronor 9,500
Västerbottens företagareförening u. p. a............................... ''> 9,000
Jämtlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000
Västernorrlands läns företagareförening u. p. a................... » 9,000
Gävleborgs läns företagareförening u. p. a......................... » 8,000
Värmlands läns företagareförening fu. p. a......................... » 8,000
Bohusläns företagareförening u. p. a.................................. » 8,500
Summa kronor 60,000
121
Kungl. May.ts ''proposition nr 283.
Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd
med inalles 2,244,500 kronor, därav 1,490,000 kronor såsom lån och
754,500 kronor såsom subvention.
Departementschefen.
Företagarföreningarna hava visat sig fylla en betydelsefull uppgift för
befordrande av småföretagsverksamheten inom de län, där sådana föreningar
bildats. Jag anser därför nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd
från statsmakternas sida i samma former som hittills. För nästa budgetår
torde ett lika stort belopp som det för innevarande budgetår beräknade, eller
i runt tal 500,000 kronor, vara erforderligt för ändamålet. Detta bör lämpligen
— liksom hittills huvudsakligen skett — anvisas från medlen till främjande
av företagsverksamhet.
VII. Medelsbehovet för budgetåret 1943/44.
Arbetsmarknadskommissionen.
I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen
anfört följande.
Vad kommissionen tidigare anfört finner kommissionen, i avsaknad av säkra
hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på längre sikt, böra tjäna som
utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under nästkommande budgetår.
Behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder bedömes alltså bliva i huvudsak
begränsat till sådana personer inom yrkesområden med mindre tillfredsställande
sysselsättning — stenindustrin och måhända även trävaru-, läder-, hår- och
gummivaruindustrierna m. fl. — som på grund av åldersskäl, familjehänsyn
m. m. icke lämpligen kunna överföras till annat yrkesområde. Vid sidan härav
komma emellertid näringsområden med brist på arbetskraft — främst skogsoch
jordbruk — alltjämt att fordra kostnadskrävande regleringsåtgärder av
betydande omfattning.
Även örn utvecklingen i stort antages komma att följa samma linjer som
under innevarande budgetår, kan dock av skäl, som i det följande angivas, icke
utan vidare för budgetåret 1943/44 upptagas de belopp, som torde komma att
förbrukas under budgetåret 1942/43. Kommissionen lämnar här en summarisk
beräkning av medelsbehovet för förstnämnda budgetår.
A. Arbetsmarknadens reglering.
Till bestridande av kostnaderna för kommissionens verksamhet stå under
budgetåret 1942/43 medel från tvenne anslag till förfogande, nämligen
dels reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
anvisade för budgetåret ................................................ 14.o milj. kronor
av reservation från föregående budgetår disponibla för
kommissionens verksamhet cirka .............................. 21. o » »
Summa 35.o milj. kronor,
122
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
dels anslaget till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden
anvisade
för budgetåret ................................................ 40.o milj. kronor.
För arbetsmarknadsreglerande åtgärder disponerar kommissionen
alltså tillsammans .................................... 75.0 » »
Sistnämnda anslag är upptaget å förskottsstaten för försvarsväsendet å
driftbudgeten under femte huvudtiteln. Från anslaget skola bestridas utgifter
förbundna med åtgärder för tillgodoseende av det ökade behovet av arbetskraft
i synnerhet vid skogsavverkningarna. För anslagets redovisning har
statsrådet och chefen för socialdepartementet i enlighet med riksdagens och
Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1943 utfärdat följande föreskrifter.
Utgifterna skola i statens arbetsmarknadskommissions räkenskaper bokföras
specificerade å särskilda undertitlar på sådant sätt, att därav framgår,
huru stora belopp, som använts för
a) uttagning med tjänsteplikt av 1943 års vämpliktsklass;
b) anskaffning av kojor och kojinventarier för den i skogsarbete sysselsatta
ovana arbetskraften;
c) förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. till arbetare, som under krisen
överflyttats till skogsarbete;
d) riksarbetslag;
e) arbetsblock och jordbruksläger;
f) resebidrag till arbetssökande samt
g) diverse andra utgifter.
I sin underdåniga framställning den 3 december 1942 angående anslagsförstärkning
för innevarande budgetår — vilken framställning utmynnade i
en hemställan örn anvisande av 40 miljoner kronor utöver till kommissionens
förfogande då stående cirka 35 miljoner kronor — beräknade kommissionen
utgifterna för de under a)—f) angivna ändamål till 43.3 9 miljoner kronor,
inklusive 13.12 miljoner kronor för inköp av kojor och kojinventarier. Sistnämnda
utgiftspost belastar emellertid årets kostnader för uttagning av
arbetskraft till skogsarbete endast till så stor del, som skäligen anses böra avskrivas
under budgetåret.
I detta sammanhang vill kommissionen anmäla för Kungl. Majit, att överföringen
av arbetslösa till skogsarbete (bland annat genom anordnande av
s. k. huggarkurser), som i kommissionens förutnämnda framställning den 3
december 1942 beräknades bli föremål för endast en måttlig utvidgning, på
grund av den stora tillströmningen av arbetssökande kunnat mer än fördubblas
sedan november 1942 (jfr sid. 22 och 82). Därjämte har uttagningen
av tjänsteplikt^ till skogsarbete kunnat ske i snabbare takt än vad man,
för att vara på den säkra sidan, då vågade räkna med. Otvivelaktigt har denna
Ökade tillströmning av arbetssökande gynnsamt påverkat vedavverkningarna,
men kostnaderna ha stegrats utöver de tidigare beräknade. Örn på grund
härav ytterligare medelsanvisning erfordran — vilket delvis sammanhänger
med, huruvida kommissionen kan från militära uppdragsgivare erhålla omedelbar
likvid för utförda försvarsarbeten, varom förhandlingar pågå — kan i
123
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
varje fall ej avgöras, förrän länsarbetsnämndernas redovisningar för april
föreligga, d. v. s. omkring den 10 maj. Kommissionen avser att omedelbart
därefter för Kungl. Maj:t anmäla det eventuellt ökade medelsbehovet för angivna
ändamål.
Vid anmälan av finansplanen i statsverkspropositionen för budgetåret
1943/44 anförde statsrådet och chefen för finansdepartementet bland annat,
att de avsevärda kostnader, som äro förbundna med den av krisläget betingade
regleringen av arbetsmarknaden borde bestridas från förskottsanslag.
I anslutning härtill äro för arbetsmarknadsreglerande åtgärder under sagda
budgetår i statsverkspropositionen upptagna tvenne anslag, nämligen
a) reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. (arbetsmarknadsanslaget) 14.o milj. kronor; samt
b) anslaget till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden
(regleringsanslaget) .............................. 50. o » »
Arbetsmarknadsanslaget är i riksstaten uppfört under rubriken »Bekämpande
av arbetslösheten». Ur detta anslag torde sålunda böra bestridas endast
sådana utgifter, som äga direkt samband med förefintlig arbetslöshet
eller som avse planläggning av åtgärder mot arbetslöshet.
Såsom kommissionen framhållit i sin Y. P. M. till statsrådet och chefen
för socialdepartementet den 3 december 1942, torde det emellertid finnas fog
för att även med arbetsförmedlingsverksamheten förbundna utgifter av mera
normal karaktär — i den mån de ej skola bestridas ur avlönings- eller omkostnadsanslagen
— utgå ur arbetsmarknadsanslaget. Så borde t. ex. vara
fallet med resebidrag till arbetssökande, som anvisas arbete inom arbetsområde,
vilket ej är reglerat med hänsyn till nu rådande krisförhållanden. Även
örn det understundom kan vara vanskligt att avgöra, örn anvisandet av en
arbetsanställning äger samband med krisförhållandena eller ej, synas dock,
med hänsyn till att arbetsförmedlingen även fungerar som kontrollorgan för
den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen och den statliga och
statsunderstödda arbetslöshetshjälpen, böra stå till förfogande för arbetsförmedlingsverksamheten
ur ifrågavarande anslag ett belopp av 0.5 miljon kronor.
Som tidigare framhållits torde det vara ofrånkomligt, att även under nästa
budgetår arbetslöshetshjälp beredes personer, som tillhöra yrkesområden med
minskande sysselsättning och som av olika anledningar ej kunna överföras till
något av arbetsmarknadens bristområden. Det är enligt kommissionens förmenande
angeläget, att dessa arbetslösa i största möjliga utsträckning beredas
hjälp i form av beredskapsarbete, statskommunalt där så lämpligen
låter sig göra, men eljest statligt. Statskommunala reservarbeten böra alltjämt
förekomma i starkt begränsad omfattning och endast för sådan arbetskraft,
som icke kan på den öppna marknaden göra anspråk på den lön, som
tillkommer fullvärdig arbetskraft.
Av redogörelsen å sid. 52 framgår att dagsverkskostnaden vid andra statliga
beredskapsarbeten i kommissionens regi än försvarsarbeten under 1942
utgjorde i medeltal 24 kronor 15 öre. Det är icke sannolikt, att kostnaden
kommer att sjunka under nästa budgetår, snarare motsatsen. Även vid én
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
så pass låg sysselsättning som 250 dagar per år uppgår »årsverkskostnaden»
alltså till omkring 6,000 kronor. För att bringa hjälp i form av statligt beredskapsarbete
åt 500 man under 250 arbetsdagar erfordras alltså 3 miljoner
kronor. Av detta belopp torde 2 miljoner kronor böra beräknas för de delar
av landet (främst Bohuslän och Västernorrland), där dylika arbeten i större
utsträckning utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
Vid statskommunala beredskapsarbeten (och reservarbeten), där den på
staten fallande andelen av kostnaden är väsentligt lägre än vid de statliga
beredskapsarbetena, böra omkring 1,000 arbetslösa kunna bringas hjälp för
en kostnad av 2 miljoner kronor. (Antalet under 1942 vid dylika arbeten
sysselsatta uppgick till 1,524.)
Ehuruväl kommissionen räknar med att brist på arbetskraft alltjämt skall
vara för handen inom vissa arbetsområden under budgetåret 1943/44, torde
det ej heller då kunna undvikas, att hjälp i viss utsträckning måste bringas
genom kontantunderstöd. Detta är särskilt förhållandet vid fall av kortvarig
arbetslöshet, då det vore olämpligt att tvinga den arbetslöse till en långväga
förflyttning. Kommissionen tillåter sig hänvisa till vad den anfört härom i
sin underdåniga framställning den 23 april 1942 (prop. 1942:344, sid. 60 f).
Det är icke uteslutet, att råvarubrist kan tvinga vissa industrier att väsentligt
inskränka sin drift; så torde t. ex. snart nog bli fallet med skoindustrin.
Även örn den friställda arbetskraften till stor del så småningom kan placeras
om, tar detta dock sin tid, och i många fall erfordras en omskolning,
som torde böra ske på det allmännas bekostnad. Det kan ifrågasättas, örn
icke kostnaderna för en sådan omskolningsverksamhet borde upptagas under
arbetsmarknadsanslaget. Då denna verksamhet emellertid under instundande
budgetår kan förväntas bli betingad främst av efterfrågan på arbetskraft inom
andra näringsområden, upptagas dessa kostnader här nedan under regleringsanslaget.
De bidrag till inackorderingskostnader m. m., som utgivas till
elever vid beredskapskurser, avföras emellertid under rubriken kontantunderstöd,
och så är även fallet med statsbidrag till den hyreshjälp, som av arbetslöshetskommittéer
beredas till skogsarbete anvisade ovana personers hemmavarande
familjer. Då kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten under
innevarande budgetår beräknas icke oväsentligt överstiga 2 miljoner kronor,
upptagas de för nästkommande år till 2.5 miljoner kronor.
Arkivarbeten och musikerhjälp torde kunna upptagas till en kostnad av
1 miljon kronor.
Under förutsättning att antalet vid de statliga stenbeställningarna sysselsatta
på grund av förhållandena på arbetsmarknaden icke kommer att utökas,
torde man böra räkna med att steninköpen under nästa budgetår komma att
månatligen ske i något mindre utsträckning än under tiden mars—juni 1943
(jfr sid. 79). Medelsbehovet för steninköp under budgetåret 1943/44 skulle
då kunna beräknas till 1.9 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknar för denna tid sina organisations- och inköpskostnader m. m. i samband
med inköp av gatsten för statens räkning till 75,000 kronor. För de statliga
stenbeställningarna och administrationskostnader i samband därmed föreslås
ett till 2.0 miljoner kronor avrundat belopp.
125
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Medelsbehovet under reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. för budgetåret 1943/44 kan alltså för kommissionens
verksamhet beräknas sålunda
Arbetsförmedlingen (resebidrag) ..........
Statliga beredskapsarbeten ................
Statskommunala beredskaps- och reservarbeten
..................................
Kontantnnderstödsverksamhet ............
Arkivarbeten och musikerhjälp ..........
Statliga stenbeställningar..................
Övrig hjälpverksamhet....................
kronor 500,000
» 3,000,000
» 2,000,000
» 2,500,000
» 1,000,000
» 2,000,000
» 500,000
Summa kronor 11,500,000
Då anslaget i statsverkspropositionen är upptaget till 14 miljoner kronor,
bör, för den händelse Kungl. Majit skulle finna, att ett belopp av 1.6 miljon
kronor är tillfyllest för främjande av företagsverksamhet m. m., anslaget
kunna sänkas till 13 miljoner kronor.
Under hänvisning till vad i det föregående anförts torde samtliga kostnader,
förbundna med den av krisläget betingade regleringen av arbetsmarknaden, böra
bestridas ur anslaget till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden. Till denna
grupp av utgifter torde då, förutom de undertitlar, som angivits i statsrådets
och chefen för socialdepartementet förutnämnda skrivelse den 15 mars 1943
(se sid. lil), böra hänföras kostnader för
dels beredskapsarbeten, som igångsättas med hänsyn till försvarets eller
folkförsörjningens krav och som alltså komma till stånd, oavsett örn hjälpsökande
arbetslösa finnas anmälda eller ej.
dels beredskapskurser för verkstadsindustrin och kurser för utbildning av
reservarbetskraft.
Kommissionen utgår från att beredskapsarbeten av här angiven art till
övervägande delen skola utgöras av sådana arbeten för försvarsväsendets räkning,
som helt eller så gott som helt komma att i sista hand bekostas ur anslag
under fjärde huvudtiteln. En väsentlig minskning bör då kunna vidtagas
av det för innevarande år till 21 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten
beräknade medelsbehovet. Emellertid torde man böra räkna med att vissa
utlänningar, främst norrmän, måste beredas sysselsättning vid beredskapsarbeten
på samma sätt som under innevarande budgetår (jfr sid. 78), dock
med den skillnaden att omfattningen av deras arbetsinsats beräknas avsevärt
utökad. Medelsbehovet bör upptagas med hänsyn till att minst 1,000 utlänningar
behöva beredas arbete på detta sätt. För nästkommande år föreslås
under regleringsanslaget till statliga beredskapsarbeten 8 miljoner kronor,
varav 1 miljon kronor för arbeten i andra myndigheters regi. Även till statskommunala
beredskapsarbeten böra medel kunna anvisas ur detta anslag,
härtill beräknas 1 miljon kronor.
Beredskapskurser för utbildning av såväl industriarbetare som kvinnlig
reservarbetskraft synas böra anordnas, vad beträffar kurserna för utbildning
av reservarbetskraft örn möjligt i ökad omfattning. Kostnaderna, som under
126
JLungl. Maj:ts ''proposition nr 283.
nu löpande budgetår komma att uppgå till inemot 2 miljoner kronor, föreslås
till 2.6 miljoner kronor.
Arbetsblockorganisationens lokala kostnader (för länsblockmyndigheterna
med underlydande organ), vilka förut gäldats av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna
med hälften vardera, skola från och med den 18 februari
1943 i sin helhet gäldas av arbetsmarknadskommissionen (Kungl. Maj:ts
kungörelse 1943:53). Det för innevarande budgetår beräknade beloppet, 0.45
miljon kronor, som kalkylerats utan säkra hållpunkter, synes vara onödigt
högt upptaget. Oavsett att kostnaderna under nästa år skola gäldas helt av
kommissionen torde därför 0.5 miljon kronor vara tillfyllest. Dör anordnande
av jordbruksläger för frivillig arbetskraft föreslås oförändrat belopp, 0.7
miljon kronor.
För anordnande av skogshuggarkurser och riksarbetslag m. m. har för
innevarande budgetår beräknats 5.5 miljoner kronor. Detta belopp synes, sedan
undertiteln »uttagning med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass» belastats
med på densamma belöpande kostnader för i kurserna deltagande
tjänstepliktiga, väl förslå för ändamålet. Emellertid har, som ovan framhållits,
antalet kursdeltagare — trots att riksarbetarna efter årsskiftet stadigt
minskat i antal och i april 1943 endast utgöra några hundra — varit väsentligt
större under senare delen av budgetåret än tidigare. En kursverksamhet
under nästa budgetår av enahanda omfattning som den nuvarande fordrar, att
kostnaderna icke beräknas lägre än 6.5 miljoner kronor. Anmärkas bör här
att under denna titel föras även vissa andra mindre kostnader av liknande
art, t. ex. anordningar, som vidtagas i samband med överflyttning av ovan
arbetskraft till betarbete.
Förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. (inklusive verktygs- och personlig
utrustning) till ovan arbetskraft, som förflyttats till annat arbetsområde,
beräknades i kommissionens förut omnämnda skrivelse den 3 december 1942
till 8.6 miljoner kronor för budgetåret 1942/43. På grund av att verksamheten,
såsom tidigare i olika sammanhang framhållits, tagit väsentligt större
omfattning än som tidigare beräknats, har nämnda summa redan överskridits.
Denna kostnad är — i olikhet mot flertalet andra utgifter i samband med
överflyttningen till skogen — direkt avhängig av antalet överflyttade arbetare.
Vid mars månads utgång hade utgivits 11.4 miljoner kronor till förflyttningsbidrag
m. m., varav 2.4 miljoner under mars. Även örn arbetsstyrkorna naturligt
nog komma att minska väsentligt under vårmånaderna, torde kostnaden
för löpande budgetåret näppeligen komma att understiga 16 miljoner kronor.
Denna summa anser kommissionen därför böra beräknas för nästkommande
budgetår.
Resebidrag till arbetsökande —- för innevarande budgetår beräknade till
1.0 2 miljoner kronor — synas komma att uppgå till minst 1.5 miljoner kronor.
Den starkt expanderande arbetsförmedlingsverksamheten (jfr tab. 5) motiverar,
att för resebidrag under nästkommande budgetår avses ett belopp av
2 miljoner kronor, varav 0.5 miljon, såsom förut angivits, bör hänföras till
arbetsmarknadsanslaget och 1.5 miljoner till regleringsanslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 127
Det synes icke möjligt att nu avgöra, i vilken omfattning uttagning med
tjänsteplikt kan komma att äga rum under nästkommande budgetår. I varje
fall komma en del av kostnaderna för uttagning av 1943 års klass att åbelöpa
sagda år. Av dem, som uttagas under våren 1943 och som alltså utföra fyra
månaders arbete, kan beräknas att i genomsnitt inemot halva prestationen
kommer att fullgöras efter den 1 juli. Härtill komma de, som nu medgivits
uppskov och som skola fullgöra sin tjänsteplikt nästa höst eller vinter.
Approximativt kunna kostnaderna härför beräknas till 5 miljoner kronor. Med
fasthållande vid förut angivna grundförutsättning för beräkning av medelsbehovet,
nämligen att åtgärder för överflyttning av arbetskraft komma att bliva
erforderliga i ungefär samma omfattning som för närvarande och att alltså
uttagning av 1944 års klass eller andra kategorier för skogsarbete kan komma
att äga rum, bör för uttagning med tjänsteplikt beräknas visst belopp utöver
nyss angivna 5 miljoner kronor. Till utgångspunkt för denna beräkning kan
tagas det sannolika utfallet av kalkylerna över kostnaderna för tjänsteplikten
under innevarande budgetår. Därvid må anföras, att antalet frivilligt anmälda
tjänstepliktiga blivit större och, som följd därav, antalet tvångsuttagna mindre
än beräknat, att de tjänstepliktiga själva ordnat sin förläggning i större utsträckning
än väntat och att de i vissa fall fullgjort sin prestation på kortare tid
än den, under vilken det särskilda bidraget av två kronor örn dagen må utgå.
Samtliga dessa faktorer verka kostnadsbesparande. I motsatt riktning verkar
det förhållandet, att antalet »tjänstepliktsmånader» blir något större än beräknat
under innevarande budgetår. Av mycket att döma kommer dock totalkostnaden
för budgetåret att stanna under det beräknade beloppet, 14 miljoner
kronor. Fattas beslut örn inkallande av 1944 års klass till skogsarbete, torde
emellertid detta ske i så god tid att större del av de tjänstepliktiga än under
innevarande år fullgöra sin prestation under budgetåret och att sålunda endast
en mindre del av kostnaderna kan skjutas över till budgetåret 1944/45.
Även under förutsättning att man kan räkna med att förut nämnda gynnsamma
förhållanden skola upprepas till nästa år, böra kostnaderna för uttagning av
1944 års klass icke kalkyleras lägre än till 15 miljoner kronor.
Kommissionen föreslår med hänsyn härtill att till uttagning med tjänsteplikt
beräknas 20 miljoner kronor. Detta belopp angives liksom alla andra
med all reservation för nu icke förutsebara förhållanden.
Kommissionen disponerar för närvarande omkring 2,400 skogskojor med
tillhörande inventarier. Då samtliga äro flyttbara, synas ytterligare inköp behöva
ifrågakomma endast i mera begränsad omfattning. För inköp av 500
kojor med utrustning torde böra reserveras ett belopp av 3 miljoner kronor.
Slutligen upptagas för diverse utgifter såsom industrikonsulenternas verksamhet
in. m. 300,000 kronor.
Kommissionen uppskattar alltså medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder under budgetåret 1943/44 preliminärt till 73.o miljoner kronor
med följande fördelning på anslag och utgiftstitlar. För jämförelsens skull
angivas här även de för verksamheten under budgetåret 1942/43 beräknade
kostnaderna.
128
Kungl. Majlis proposition nr 283.
1948/44 |
||||
1942/48 |
Arbets- |
Reglerings- |
Summa |
|
Statliga ber.-arb. i SAK:s regi........ |
16.00 |
anslaget 1.0 |
anslaget 7.0 |
8.0 |
•* » » andra myndig-heters regi ........................ |
5.oo |
2.0 |
1.0 |
3.0 |
Arkivarbeten och musikerhjälp...... |
1.15 |
1.0 |
— |
1.0 |
Statskommnnala beredskaps- och |
4.13 |
2.0 |
1.0 |
3.0 |
Kontantunderstödsverksamhet ...... |
2.oo |
2.5 |
— |
2.5 |
Beredskapskurser .................... |
2.20 |
— |
2.5 |
2.5 |
Arbetsblock .......................... |
0.46 |
— |
0.5 |
0.5 |
Jordbruksläger........................ |
0.7 0 |
— |
0.7 |
0.7 |
Skog8huggarkurser och riksarbetslag |
5.60 |
_ |
6.5 |
6.5 |
Förflyttningsbidrag m. m. till arbets-lösa och riksarbetare.............. |
8.60 |
_ |
16.0 |
16.0 |
Resebidrag............................ |
1.02 |
0.5 |
1.5 |
2.0 |
Uttagning med tjänsteplikt.......... |
14.oo |
— |
20. o |
20.o |
Kojor och kojinventarier ............ |
13.12 |
— |
3.0 |
3.0 |
Statliga stenbeställningar............ |
1.50 |
2.0 |
— |
2.0 |
Övrig verksamhet .................... |
0.48 |
0.5 |
0.3 |
0.8 |
Till Kungl. Maj:ts förfogande för |
1.5 |
1.6 |
||
Summa milj. kronor |
75.80 |
13.0 |
60.o |
73.0 |
Av vad ovan anförts framgår att för innevarande budgetår anvisade medel
beräknas bliva tagna helt i anspråk för verksamheten under året.
B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och arbets
förmedlingsanstalter.
Avlöningar.
Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
har Kungl. Majit ställt till kommissionens förfogande sammanlagt 6.6 5
miljoner kronor att under budgetåret 1942/43 disponeras på följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst....................... kronor 1,800,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst.. » 4,800,000
Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,
förslagsvis................................ » 50,000
Summa kronor 6,650,000
Kommissionen har tidigare framhållit, att länsarbetsnämndernas organisation
är föremål för en nödvändig effektivisering med åtföljande personalförstärkning.
Kommissionens medverkan vid planläggningen för fredsberedskapen
torde förutsätta viss utökning av arbetskraften vid kommissionens
kansli. Arbetsförmedlingsverksamheten är stadd i stark utveckling. Genom
den offentliga arbetsförmedlingen tillsattes 1939 436,000 platser, 1941 609,000,
1942 800,000 och av den hittills förflutna delen av 1943 att döma torde tillsättningsresultatet
för året komma att överskrida 1,000,000. Vad nu anförts
129
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
torde till fullo ådagalägga, att lönekostnader vid här angivna förutsättningar
måste för budgetåret 1943/44 beräknas till högre belopp än som förbrukats
under innevarande budgetår. Kommissionen föreslår, att medelsbehovet för
avlöningar upptages till 7.5 miljoner kronor.
Omkostnader.
Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
har Kungl. Majit för budgetåret 1942/43 ställt till arbetsmarknadskommissionens
förfogande sammanlagt 3.9 8 miljoner kronor att disponeras på
följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst........................ kronor 1,450,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst.. » 2,500,000
Värnpliktslånenämnderna, högst.................................. » 30,000
Summa kronor 3,980,000
Stegringen i omkostnaderna betingas i hög grad av samma faktorer, som
påverka avlöningarna. Under de förutsättningar och med de reservationer,
som nyss anförts, föreslår kommissionen, att medelsbehovet för omkostnader
upptages till 4.5 miljoner kronor.
Under åberopande av vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen
hemställt, att för budgetåret 1943/44 måtte anvisas dels till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 7,500,000 kronor,
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 4,500,000 kronor, dels under reservationsanslaget till Åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. 13,000,000 kronor dels ock under anslaget
till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden 60,000,000 kronor.
Departementschefen.
Vid sin uppskattning av medelsbehovet för arbetsmärknadsreglerande åtgärder
under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen, i avsaknad av
säkra hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på längre sikt, räknat med
att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder i huvudsak komme att begränsas
till att avse sådana personer inom yrkesområden med mindre tillfredsställande
sysselsättning — stenindustrin, trävaru-, läder-, hår- och gummivaruindustriema
m. fl. — som på grund av åldersskäl eller annan anledning icke lämpligen
kunna överföras till annat yrkesområde. Från sagda utgångspunkter har kommissionen
uppskattat det för bekämpande av arbetslösheten erforderliga beloppet
till 11,500,000 kronor att anvisas under anslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Under antagande att Kungl. Majit skulle finna
ett belopp av 1,500,000 kronor tillräckligt för främjande av företagsverksamhet
har kommissionen föreslagit att ifrågavarande anslag upptages till
13,000,000 kronor.
Kostnaderna för den med krisläget förbundna regleringen av arbetsmarknaden
för tillgodoseende av vissa arbetsmarknadens bristområden, framförallt
skogs- och jordbruket, med arbetskraft har kommissionen såsom framgår av
don lämnade redogörelsen ansett komma att för nästa budgetår uppgå till i
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. ino 4S 9
130
Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.
runt tal 60 miljoner kronor. I detta belopp har jämväl inräknats kostnaderna
för vissa beredskapsarbeten, som igångsättas med hänsyn till försvarets eller
folkförsörjningens krav, ävensom beredskapskurser för verkstadsindustrin och
kurser för utbildning av reservarbetskraft.
Yad till en början angår det belopp, som under nästa budgetår kan komma
att erfordras för vidtagande av åtgärder för bekämpande av arbetslösheten, kan
detta givetvis nu endast approximativt beräknas. Ehuru anledning finnes förmoda
att arbetslösheten under den närmaste tiden kommer att hålla sig på
samma låga nivå som under det sistförflutna året, kan man ej bortse från att
en ökning i arbetslösheten kan komma att inträda på grund av ytterligare driftinskränkningar
inom de industrier, vilkas tillverkning är baserad på importråvaror.
Även örn den lediga arbetskraften till stor del så småningom kan
överföras till andra yrkesområden, tager detta dock en viss tid, under vilken
arbetslöshetshjälp i en eller annan form torde behöva utgå. Arbetsmarknadskommissionen
har uppskattat det för arbetslöshetslindrande åtgärder erforderliga
medelsbehovet till 11,500,000 kronor, varav 5,000,000 kronor beräknats
för bestridande av utgifter för statliga beredskapsarbeten samt statskommunala
beredskaps- och reservarbeten. Kommissionen har härvid utgått från
att, i enlighet med vad kommissionen föreslagit, kostnaderna för sådana beredskapsarbeten,
som igångsättas med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens
krav och vilka beräknats draga en kostnad av 9,000,000 kronor, böra
bestridas från anslag å förskottsstaten för försvarsväsendet. Emellertid anser
jag — såsom jag framhåller vid framläggande av förslag denna dag örn uppförande
å beredskapsstat för försvarsväsendet av ett särskilt anslag till kostnader
för överflyttning av arbetskraft — att jämväl kostnaderna för beredskapsarbeten,
som komma till stånd med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens
krav, böra — i den mån de icke bestridas från anslag under fjärde
huvudtiteln — bestridas från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens,
reglering m. m.
Trots vad jag nyss anfört rörande bestridande av kostnaderna för beredskapsarbetena,
torde med hänsyn till den nuvarande ringa arbetslösheten
anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering icke behöva upptagas
till mer än 13,000,000 kronor, varav 500,000 kronor böra stå till Kungl. Maj :ts
förfogande för främjande av företagsverksamhet. Skulle förhållandena utveckla
sig så att medelsbehovet kommer att visa sig större, torde frågan
härom få underställas 1944 års riksdag.
Kostnaderna för att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft
ha ansetts böra hållas skilda från utgifterna för arbetslöshetsändamål och
i motsats till dessa redovisas å förskottsstaten. För bestridande av ifrågavarande
kostnader föreslår jag i samband med framläggande av förslag denna
dag angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44, att
å sagda beredskapsstat uppföres ett anslag till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft av 50 miljoner kronor, vilket belopp nära ansluter sig till
arbetsmarknadskommissionens beräkningar, sedan kostnaderna för de tidigare
omnämnda beredskapsarbetena för försvaret m. m. fråndragits.
131
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,
länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna bliva beroende av utvecklingen
på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan uppgjorda
kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. Som kommissionen
framhållit beräknas de för innevarande budgetår anvisade anslagen
till såväl avlöningar som omkostnader (4,600,000 respektive 2,250,000 kronor)
komma att betydligt överskridas. Då de nuvarande omfattande regleringsåtgärderna
på arbetsmarknaden måste antagas komma att bestå jämväl under nästa
budgetår, synes en höjning av anslagen till arbetsmarknadsregleringens administration
vara oundviklig. Å andra sidan torde den faktiska medelsförbrukningen
under innevarande budgetår icke böra vara uteslutande vägledande vid
anslagsberäkningen. Med hänsyn till svårigheterna att nu kunna bedöma utvecklingen
synes anslagsberäkningen böra grundas på antagandet att den
nuvarande medelsförbrukningen kan bringas att nedgå. Jag beräknar därför
anslaget för nästa budgetår till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar
till 6,000,000 kronor och till Statens arbetsmarknadskommission: Omkostnader
till 3,500,000 kronor.
VIII. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1943/44 under femte
huvudtiteln anvisa
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett för slagsanslag av.................................... kronor 6,000,000;
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av ........................ kronor 3,500,000;
dels ock till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
ett reservationsanslag av ........................... kronor 13,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
N. O. Aurelius.
132
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Bilaga 1.
Uppgifter
rörande risse arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1941 och 1942.
A. Länsfördelning.
Inyånar- |
Antal rapporte- rande |
Rapporterat |
Antal hjälp-sökande |
Antal |
Därav |
||||||
Län |
antal |
kommuner |
hjälpta |
arbets- linjen |
under- |
utb ild- |
|||||
Vi 1942 |
SI/n 1941 |
3l/l2 1942 |
»Vu 1941 |
31/l2 1942 |
S,/n 1941 |
SI/lS 1942 |
»Vin 1942 |
stöds- linjen |
nings- hjälpen |
||
Stockholms |
599,962 |
1 |
1 |
3,393 |
1,942 |
5.7 |
3.8 |
1,545 |
756 |
667 |
122 |
Stockholms . . |
154,887 |
17 |
11 |
1,047 |
239 |
6.8 |
1.5 |
163 |
57 |
96 |
10 |
Uppsala...... |
62,391 |
6 |
4 |
205 |
71 |
3.3 |
1.1 |
25 |
13 |
6 |
6 |
Söderman-lands ...... |
80,401 |
5 |
2 |
198 |
59 |
2.5 |
0.7 |
12 |
11 |
_ |
1 |
Östergötlands |
131,960 |
6 |
2 |
677 |
90 |
5.1 |
0.7 |
72 |
5 |
57 |
10 |
Jönköpings .. |
84,447 |
9 |
6 |
309 |
94 |
3.7 |
i.i |
58 |
44 |
— |
14 |
Kronobergs . . |
32,164 |
7 |
4 |
67 |
29 |
2.i |
0.9 |
26 |
18 |
1 |
7 |
Kalmar ...... |
68,567 |
11 |
6 |
455 |
109 |
6.6 |
1.6 |
53 |
53 |
— |
— |
Gotlands .... |
14,751 |
1 |
2 |
45 |
32 |
3.1 |
2.2 |
19 |
19 |
— |
— |
Blekinge .... |
85,276 |
17 |
12 |
186 |
79 |
2.2 |
0.9 |
47 |
47 |
— |
— |
Kristianstads |
32,375 |
3 |
2 |
92 |
37 |
2.8 |
1.1 |
18 |
18 |
— |
— |
Malmö stad . . |
157,462 |
1 |
1 |
1,379 |
475 |
8.8 |
3.0 |
405 |
97 |
306 |
2 |
Malmöhus län |
159,476 |
12 |
6 |
1,094 |
279 |
6.9 |
1.7 |
142 |
34 |
108 |
|
Hallands .... |
58,558 |
7 |
6 |
212 |
91 |
3.6 |
1.6 |
20 |
11 |
— |
9 |
Göteborgs stad |
283,183 |
1 |
1 |
4,299 |
1,815 |
15.8 |
6.4 |
1,422 |
503 |
860 |
59 |
Göteborgs och |
134,945 |
41 |
35 |
2,163 |
1,502 |
16.0 |
11.1 |
1,245 |
1,059 |
163 |
23 |
Älvsborgs . . .. |
124,295 |
12 |
7 |
241 |
72 |
1.9 |
0.6 |
36 |
15 |
3 |
18 |
Skaraborgs .. |
39,202 |
6 |
3 |
80 |
11 |
2.o |
0.3 |
3 |
3 |
— |
— |
Värmlands. . .. |
102,803 |
14 |
7 |
361 |
152 |
3.5 |
1.5 |
95 |
67 |
21 |
7 |
Örebro ...... |
85,698 |
5 |
1 |
249 |
47 |
2.9 |
0.5 |
19 |
19 |
— |
— |
Västmanlands |
50,383 |
3 |
1 |
46 |
1 |
0.9 |
O.o |
— |
— |
— |
— |
Kopparbergs. . |
28,167 |
2 |
3 |
64 |
16 |
2.8 |
0.6 |
6 |
6 |
— |
— |
Gävleborgs .. |
93,485 |
8 |
4 |
241 |
78 |
2.6 |
0.8 |
36 |
35 |
— |
1 |
Västernorr-lands ...... |
177,049 |
33 |
30 |
1,768 |
1,017 |
10.o |
5.7 |
526 |
473 |
17 |
36 |
Jämtlands .. .. |
22,029 |
2 |
1 |
41 |
1 |
1.9 |
O.o |
1 |
1 |
— |
— |
Västerbottens |
108,138 |
12 |
4 |
271 |
24 |
2.5 |
0.8 |
1 |
1 |
— |
— |
Norrbottens . . |
132,133 |
13 |
9 |
400 |
230 |
3.o |
1.7 |
66 |
42 |
11 |
13 |
Hela riket |
3,104,187 |
255 |
171 |
19,583 |
8,592 |
6.8 |
2.8 |
6,061 |
3,407 |
2,316 |
338 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
133
B. Kommunfördelning.
*anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande
månad.
Kommun |
Invånar- |
Rapporterat |
Antal hjälp-sökande |
Antal |
Därav |
||||
antal |
invånare |
hjälpta |
arbets- linjen |
under- |
utbild- |
||||
Vi 1942 |
8i/« 1941 |
31/u 1942 |
Sl/u 1941 |
S1/l» 1942 |
M/l« 1942 |
stöds- linjen |
nings-hj älpen |
||
Stockholms stad.... |
599,962 |
3,393 |
1,942 |
5.7 |
3.2 |
1,545 |
756 |
667 |
122 |
Stockholms län. |
|||||||||
Lidingö................ |
11,339 |
47 |
* |
4.i |
— |
— |
— |
— |
— |
Norrtälje .............. |
5,271 |
48 |
4 |
9.1 |
0.8 |
3 |
3 |
— |
— |
Sundbyberg ............ Södertälje.............. |
11,658 |
128 |
45 |
11.0 |
3.9 |
38 |
3 |
32 |
3 |
16,006 |
34 |
* |
2.1 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Bo .................... |
3,046 |
13 |
* |
4.3 |
— |
_ |
_ |
— |
_ |
Danderyd .............. |
5,524 |
29 |
* |
5.2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Edebo.................. |
1,521 |
3 |
1 |
2.o |
0.7 |
1 |
1 |
— |
— |
Huddinge.............. |
14,589 |
124 |
15 |
8.5 |
1.0 |
13 |
11 |
— |
2 |
Häverö ................ |
5,064 |
26 |
2 |
5.i |
0.4 |
2 |
2 |
— |
— |
Järfälla ................ |
3,669 |
6 |
2 |
1.6 |
0.5 |
— |
— |
— |
— |
Nacka.................. |
10,407 |
37 |
10 |
3.6 |
1.0 |
6 |
3 |
3 |
— |
Saltsjöbadens kpg...... |
3,351 |
1 |
* |
0.3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Sollentuna.............. |
13,641 |
70 |
4 |
5.1 |
0.3 |
4 |
4 |
— |
— |
Solna.................. |
28,596 |
280 |
91 |
9.8 |
3.2 |
70 |
15 |
50 |
5 |
Spånga ................ |
11,678 |
176 |
64 |
15.1 |
5.5 |
25 |
14 |
11 |
— |
Täby .................. |
6,360 |
9 |
1 |
1.4 |
0.2 |
1 |
1 |
— |
— |
Österhaninge .......... |
3,167 |
16 |
* |
5.i |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
154,887 |
1,047 |
239 |
6.8 |
1.5 |
163 |
57 |
96 |
10 |
Uppsala län. |
|||||||||
Enköping .............. |
6,470 |
1 |
1 |
0.2 |
0.2 |
1 |
— |
— |
1 |
Uppsala................ |
38,914 |
167 |
62 |
4.3 |
1.6 |
23 |
12 |
6 |
5 |
Bondkyrka ............ |
5,704 |
14 |
* |
2.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Danmark .............. |
1,053 |
2 |
* |
1.9 |
— |
— |
— |
— |
— |
Gamla Uppsala ........ |
2,035 |
7 |
2 |
3.4 |
1.0 |
— |
— |
— |
— |
Älvkarleby ............ |
8,215 |
14 |
6 |
1.7 |
0.7 |
1 |
1 |
— |
— |
Summa |
62,391 |
205 |
71 |
3.3 |
i.i |
25 |
13 |
6 |
6 |
Södermanlands län. |
|||||||||
Eskilstuna.............. |
41,176 |
84 |
14 |
2.0 |
0.3 |
11 |
10 |
— |
1 |
Katrineholm............ |
10,937 |
48 |
— |
4.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Nyköping .............. |
13,726 |
42 |
45 |
3.1 |
3.3 |
1 |
1 |
— |
— |
S:t Nikolai ............ |
5,788 |
19 |
* |
3.3 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Västra Vingåker........ |
8,774 |
5 |
— |
0.6 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
80,401 |
198 |
59 |
2.5 |
0.7 |
12 |
11 |
— |
1 |
Östergötlands län. |
|||||||||
Linköping.............. |
41,129 |
61 |
1 |
1.5 |
O.o |
1 |
1 |
— |
— |
Mjölby ................ |
6,189 |
2 |
* |
0.3 |
— |
— |
— |
— |
134
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Kommun |
Invånar- |
Rapporterat |
Antal hjälp-sökande |
Antal |
Därav |
||||
antal |
invånare |
hjälpta |
arbets- linjen |
under- |
athild- |
||||
Vi 1942 |
‘''/u 1941 |
»Vu 1942 |
»Vi. 1941 |
»VlS 1942 |
»Vu 1942 |
stöds- linjen |
nings- hjälpen |
||
Motala ................ |
7,945 |
11 |
1.4 |
||||||
Norrköping ............ |
71,150 |
588 |
89 |
8.s |
1.3 |
71 |
4 |
57 |
10 |
Kullerstad.............. |
2,705 |
14 |
* |
5.2 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Skedevi................ |
2,842 |
1 |
* |
0.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
131,960 |
677 |
90 |
5.1 |
0.7 |
72 |
5 |
57 |
10 |
Jönköpings län. |
7,540 |
38 |
11 |
5.o |
1.5 |
||||
Huskvarna ............ |
9,578 |
2 |
2 |
O.s |
0.2 |
1 |
1 |
_ |
— |
Jönköping.............. |
37,069 |
128 |
65 |
3.5 |
1.8 |
42 |
29 |
— |
13 |
Nässjö ................ |
10,359 |
25 |
4 |
2.4 |
0.4 |
3 |
2 |
— |
1 |
Tranås ................ |
7,679 |
37 |
11 |
4.8 |
1.4 |
11 |
11 |
— |
— |
Vetlanda .............. |
4,275 |
44 |
1 |
10.3 |
0.2 |
1 |
1 |
— |
— |
Färgaryd .............. |
2,387 |
17 |
— |
7.1 |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
Långaryd.............. |
3,278 |
14 |
— |
4.3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Norra Solberga ........ |
2,282 |
4 |
— |
1.8 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
84,447 |
309 |
94 |
3.7 |
i.i |
58 |
44 |
— |
14 |
Kronobergs län. |
|||||||||
Växjö.................. |
15,831 |
33 |
7 |
2.1 |
0.4 |
7 |
— |
1 |
6 |
Algutsboda ............ |
4,000 |
1 |
* |
0.3 |
— |
— |
_ |
_ |
— |
Ekeberga .............. |
1,619 |
2 |
1 |
1.2 |
0.6 |
1 |
— |
— |
1 |
Hälleberga ............ |
2,298 |
1 |
•i5 |
0.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Stenbrohult............ |
2,643 |
2 |
l |
0.8 |
0.4 |
1 |
1 |
— |
— |
Södra Sandsjö.......... |
2,300 |
1 |
* |
0.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Åseda.................. |
3,473 |
27 |
20 |
7.8 |
5.8 |
17 |
17 |
— |
— |
Summa |
32,164 |
67 |
29 |
2.1 |
0 9 |
26 |
18 |
1 |
7 |
Kalmar län. |
|||||||||
Kalmar ................ |
21,587 |
103 |
44 |
4.8 |
2.0 |
19 |
19 |
— |
— |
Nybro.................. |
5,567 |
11 |
5 |
2.o |
0.9 |
— |
— |
— |
— |
Oskarshamn............ |
8,968 |
10 |
2 |
i.i |
0.2 |
1 |
1 |
— |
— |
Vimmerby.............. |
4,091 |
12 |
— |
2.9 |
— |
— |
— |
— |
— |
Västervik .............. |
12,930 |
252 |
48 |
19.5 |
3.7 |
29 |
29 |
— |
— |
Döderhult.............. |
5,186 |
21 |
9 |
4.o |
1.7 |
4 |
4 |
_ |
_ |
Gamleby .............. |
3,084 |
10 |
1 |
3.2 |
0.3 |
— |
— |
— |
— |
Kastlösa................ |
774 |
3 |
* |
3.9 |
— |
— |
— |
— |
— |
Mörbylånga lk.......... |
962 |
16 |
* |
16.6 |
— |
— |
— |
— |
— |
Söderåkra .............. |
3,990 |
5 |
* |
1.3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Södra Möckleby........ |
1,428 |
12 |
— |
8.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
68,567 |
455 |
109 |
6.6 |
1.6 |
53 |
53 |
— |
— |
Gotlands län. |
|||||||||
Visby.................. |
12,675 |
45 |
29 |
3.6 |
2.3 |
16 |
16 |
— |
— |
Slite kpg .............. |
2,076 |
* |
3 |
— |
1.4 |
3 |
3 |
— |
— |
Summa |
14,751 |
45 |
32 |
3.1 |
2.2 |
19 |
19 |
— |
— |
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
135
Invånar- |
Rapporterat |
Antal hjälp-sökande |
Antal |
Därav |
|||||
Kommun |
antal |
invånare |
hjälpta |
arbets- linjen |
under- |
utbild- |
|||
Vt 1942 |
»Vi« 1941 |
»Vu 1942 |
•Vu 1941 |
»■/i» 1942 |
S1/u 1942 |
stöds- linjen |
nings- hjälpen |
||
Blekinge län. |
|||||||||
Karlshamn ............ |
10,115 |
40 |
9 |
4.o |
0.9 |
3 |
3 |
— |
— |
Karlskrona ............ |
30,301 |
23 |
7 |
0.8 |
0.2 |
1 |
1 |
— |
— |
Ronneby .............. |
5,856 |
4 |
— |
0.7 |
— |
— |
— |
— |
— |
Asarum................ |
7,135 |
28 |
8 |
3.9 |
1.1 |
7 |
7 |
— |
— |
Aspö .................. |
874 |
17 |
— |
19.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Eringsboda ............ |
1,878 |
1 |
2 |
0.5 |
1.1 |
2 |
2 |
— |
— |
Hasslö ................ |
1,480 |
4 |
19 |
2.7 |
12.8 |
— |
— |
— |
— |
Hallaryd .............. |
2.625 |
6 |
5 |
2.3 |
1.9 |
5 |
5 |
— |
— |
Listerby................ |
1,844 |
9 |
3 |
4.9 |
1.6 |
3 |
3 |
— |
— |
Mjällby ................ |
5,646 |
1 |
— |
0.2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Mörrum................ |
4,131 |
10 |
9 |
2.4 |
2.2 |
9 |
9 |
— |
— |
Rödeby ................ |
3,904 |
2 |
* |
0.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Sillhövda .............. |
2,001 |
2 |
2 |
1.0 |
1.0 |
2 |
2 |
— |
— |
Sturkö ................ |
1,738 |
25 |
7 |
14.4 |
4.o |
7 |
7 |
— |
— |
Tving.................. |
2,648 |
6 |
5 |
2.3 |
1.9 |
5 |
5 |
— |
— |
Aryd .................. |
1,902 |
6 |
3 |
3.2 |
1.6 |
3 |
3 |
— |
— |
Öljehult................ |
1,198 |
2 |
— |
1.7 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
85,276 |
186 |
79 |
2.2 |
0.9 |
47 |
47 |
— |
— |
Kristianstads län. |
|||||||||
Kristianstad............ |
21,714 |
83 |
34 |
3.8 |
1.6 |
15 |
15 |
— |
— |
Ängelholm ............ |
6,111 |
5 |
* |
0.8 |
— |
— |
— |
— |
— |
Gråmanstorp .......... |
4,550 |
4 |
3 |
0.9 |
0.7 |
3 |
3 |
— |
— |
Summa |
82,875 |
92 |
37 |
2.8 |
ii |
18 |
18 |
— |
— |
Malmö stad ...... |
157,462 |
1,379 |
475 |
8.8 |
3.o |
405 |
97 |
306 |
2 |
Malmöhus län i övrigt. |
|||||||||
Eslöv.................. |
6,401 |
46 |
5 |
7.2 |
0.8 |
5 |
— |
5 |
— |
Hälsingborg............ |
62,553 |
440 |
133 |
7.o |
2.1 |
96 |
19 |
77 |
— |
Landskrona ............ |
21,259 |
81 |
14 |
3.8 |
0.7 |
14 |
14 |
— |
— |
Lund .................. |
28,266 |
278 |
69 |
9-8 |
2.4 |
18 |
1 |
17 |
— |
Trelleborg.............. |
14,673 |
72 |
44 |
4.9 |
3.0 |
9 |
— |
9 |
— |
Ystad.................. |
11,257 |
28 |
* |
2.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Bunkeflo .............. |
1,705 |
18 |
— |
10.6 |
— |
— |
— |
— |
— |
Burlöv ................ |
5,141 |
41 |
* |
8.0 |
— |
— |
— |
— |
— |
Hällestad .............. |
829 |
6 |
* |
7.2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Kävlinge .............. |
2,755 |
8 |
14 |
2.9 |
5.i |
— |
— |
— |
— |
Lomma ................ |
3,630 |
63 |
— |
17.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Västra Klagstorp ...... |
1,007 |
13 |
* |
12.9 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
159,476 |
1,094 |
279 |
6.9 |
1.7 |
142 |
34 |
108 |
— |
Hallands län. |
|||||||||
Falkenberg ............ |
6,608 |
35 |
13 |
5.s |
2.0 |
— |
— |
— |
— |
Halmstad .............. |
28,478 |
99 |
6 |
3.5 |
0.2 |
6 |
— |
— |
6 |
Kungsbacka............ |
2,371 |
3 |
1 |
1.8 |
0.4 |
1 |
1 |
— |
— |
Varberg................ |
10,874 |
50 |
67 |
4.6 |
6.2 |
10 |
10 |
— |
— |
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 283
Invänar- |
Rapporterat |
Antal hjälp-sökande |
Antal |
Därav |
|||||
Kommun |
antal |
invånare |
hjälpta |
arbets- linjen |
under- |
utbild- |
|||
Vi 1942 |
s,/u 1941 |
®Vl2 1942 |
»v» 1941 |
“/u 1942 |
•v» 1942 |
stöds- linjen |
nings- hjälpen |
||
Enslöv ................ |
3,772 |
4 |
* |
l.i |
|||||
Slättåkra .............. |
2,510 |
* |
3 |
— |
1.2 |
3 |
— |
— |
3 |
Söndrum .............. |
1,520 |
11 |
1 |
7.2 |
0.7 |
— |
— |
— |
— |
Torup.................. |
2,425 |
10 |
* |
4.1 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
68,558 |
212 |
91 |
3.6 |
1.6 |
20 |
u |
— |
9 |
Göteborgs stad..... |
283,183 |
4,299 |
1,815 |
15.2 |
6.4 |
1,422 |
503 |
860 |
59 |
Göteborgs och Bohus län Kungälv................ |
3,302 |
4 |
* |
1.2 |
|||||
Lysekil ................ |
5,226 |
112 |
48 |
21.4 |
9.2 |
42 |
28 |
11 |
3 |
Marstrand.............. |
1,233 |
31 |
4 |
25.1 |
3.2 |
3 |
3 |
— |
— |
Mölndal................ |
16,419 |
279 |
126 |
17.0 |
7.7 |
91 |
59 |
31 |
1 |
Strömstad.............. |
2,934 |
22 |
18 |
7.6 |
6.1 |
12 |
9 |
3 |
— |
Uddevalla.............. |
17,208 |
109 |
62 |
6.3 |
3.6 |
49 |
23 |
23 |
3 |
Askum ................ |
2,297 |
154 |
104 |
67.o |
45.3 |
94 |
94 |
_ |
_ |
Backa.................. |
2,959 |
29 |
14 |
9.8 |
4.7 |
13 |
11 |
2 |
— |
Bottna ................ |
478 |
7 |
7 |
14.6 |
14.6 |
6 |
6 |
— |
— |
Brastad................ |
3,254 |
129 |
118 |
39.6 |
36.3 |
110 |
75 |
31 |
4 |
Bro.................... |
2,398 |
100 |
123 |
41.7 |
51.3 |
94 |
53 |
35 |
6 |
Bärfendal .............. |
432 |
12 |
10 |
27.8 |
23.1 |
10 |
10 |
— |
— |
Forshälla .............. |
1,672 |
1 |
1 |
0.6 |
0.6 |
1 |
1 |
— |
— |
Foss .................. |
4,231 |
51 |
27 |
12.1 |
6.4 |
27 |
9 |
16 |
2 |
Grebbestads kpg ...... |
789 |
6 |
9 |
7.6 |
11.4 |
5 |
5 |
— |
— |
Hogdal ................ |
1,253 |
34 |
25 |
27.1 |
20.o |
25 |
25 |
— |
— |
Håby .................. |
687 |
1 |
* |
1.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Krokstad .............. |
1.729 |
23 |
— |
13.3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Kungshamn............ |
2.402 |
63 |
37 |
26.2 |
15.4 |
30 |
30 |
— |
— |
Kville.................. |
4,351 |
109 |
101 |
25.1 |
23.2 |
85 |
79 |
6 |
— |
Kållered................ |
1,286 |
8 |
3 |
6.2 |
2.3 |
1 |
— |
— |
• 1 |
Lommeland ............ |
715 |
29 |
24 |
40.6 |
33.6 |
24 |
24 |
— |
— |
Lur.................... |
1,492 |
5 |
5 |
3.4 |
3.4 |
5 |
5 |
— |
— |
Lyse .................. |
2,366 |
61 |
59 |
25.8 |
24.9 |
55 |
53 |
— |
2 |
Malmön................ |
1,162 |
46 |
61 |
39.6 |
52.5 |
51 |
50 |
— |
1 |
Mollösund.............. |
604 |
8 |
7 |
13.2 |
11.6 |
6 |
6 |
— |
— |
Morlanda .............. |
2,874 |
6 |
1 |
2.1 |
0.3 |
1 |
1 |
— |
— |
Näsinge.......,........ |
1,016 |
45 |
45 |
44.s |
44.3 |
33 |
33 |
— |
— |
Partille ................ |
9,014 |
63 |
6 |
7.o |
0.7 |
2 |
1 |
1 |
— |
Skaftö ................ |
910 |
4 |
* |
4.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Skee .................. |
4,782 |
128 |
129 |
26.8 |
27.o |
106 |
106 |
— |
— |
Skredsvik .............. |
1,449 |
6 |
2 |
4.i |
1.4 |
2 |
2 |
— |
— |
Smögen................ |
1.583 |
10 |
6 |
6.3 |
3.8 |
6 |
6 |
— |
— |
Stenkyrka.............. |
3,865 |
7 |
* |
1.8 |
— |
— |
— |
—• |
— |
Svarteborg ............ |
2,561 |
2 |
* |
0.8 |
— |
— |
— |
— |
— |
Svenneby .............. |
1,172 |
74 |
33 |
63.1 |
28.2 |
33 |
33 |
— |
— |
Tanum ................ |
4,650 |
68 |
61 |
14.6 |
13.1 |
57 |
57 |
— |
— |
Tjärnö ................ |
1,678 |
9 |
5 |
5.4 |
3.o |
3 |
3 |
— |
— |
Tossene................ |
4,609 |
235 |
176 |
51.o |
38.2 |
157 |
156 |
1 |
— |
Västra Frölunda........ |
11,903 |
73 |
45 |
6.1 |
3.8 |
6 |
3 |
3 |
— |
Summa |
134,945 |
2,163 |
1,502 |
16.o |
lil |
1,245 |
1,059 |
163 |
23 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
137
Kommun |
Invånar- antal |
Rapporterat |
Antal hjälp-sökande |
Antal hjälpta »Vi. 1942 |
Därav |
||||
arbets- linjen |
under- stöds- linjen |
utbild -nings-hjälpen |
|||||||
•a 1942 |
31/u 1941 |
31/lS 1942 |
31/u 1941 |
81/n 1942 |
|||||
Älvsborgs län. |
|||||||||
Alingsås................ |
10,351 |
42 |
2 |
4.1 |
0.2 |
— |
— |
— |
— |
Borås.................. |
48,873 |
12 |
1 |
0.2 |
O.o |
1 |
— |
— |
i |
Trollhättan ............ |
17,992 |
31 |
11 |
1.7 |
0.6 |
5 |
— |
3 |
2 |
Ulricehamn ............ |
6,383 |
8 |
1 |
1.8 |
0.2 |
— |
— |
— |
— |
Vänersborg ............ |
9,163 |
80 |
43 |
8.7 |
4.7 |
16 |
15 |
— |
1 |
Fuxerna................ |
2,795 |
15 |
* |
5.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Färgelanda ............ |
2,637 |
1 |
* |
0.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Melleruds kpg.......... |
1,701 |
5 |
— |
2.9 |
— |
— |
— |
— |
— |
Starrkärr .............. |
4,370 |
2 |
* |
0.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Steneby................ |
3,887 |
* |
1 |
— |
0.3 |
1 |
— |
— |
1 |
Vassända-Naglum ...... |
5,229 |
20 |
13 |
3.8 |
2.5 |
13 |
— |
— |
13 |
Västra Tunhem ........ |
4,250 |
11 |
— |
2.6 |
— |
— |
— |
— |
— |
Örby .................. |
6,664 |
14 |
* |
2.1 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
124,295 |
241 |
72 |
1.9 |
0.6 |
36 |
15 |
3 |
18 |
Skaraborgs län. |
|||||||||
Falköping.............. |
9,024 |
20 |
2 |
2.2 |
0.2 |
2 |
2 |
— |
— |
Hjo.................... |
3,030 |
24 |
8 |
7.9 |
2.6 |
— |
— |
— |
— |
Lidköping.............. |
11,872 |
18 |
* |
1.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Skövde ................ |
12,974 |
15 |
— |
1.2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Norra Kyrketorp ...... |
1,010 |
1 |
1 |
1.0 |
1.0 |
1 |
1 |
— |
— |
Våmb.................. |
1,292 |
2 |
* |
1.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
39,202 |
80 |
11 |
2.0 |
0.8 |
3 |
3 |
— |
— |
’ Värmlands län. |
|||||||||
Karlstad................ |
29,711 |
128 |
74 |
4.3 |
2.5 |
37 |
29 |
8 |
— |
Kristinehamn .......... |
13,559 |
33 |
* |
2.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Arvika lk.............. |
4,859 |
3 |
0.6 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
By .................... |
4,051 |
14 |
11 |
3.5 |
2.7 |
— |
— |
— |
— |
Eda.................... |
6,109 |
110 |
38 |
18.o |
6.2 |
38 |
22 |
10 |
6 |
Ekshärad .............. |
6,177 |
3 |
3 |
0.5 |
0.5 |
— |
— |
— |
— |
Fryksände.............. |
6,752 |
2 |
* |
0.3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Glava.................. |
2,892 |
2 |
3 |
0.7 |
1.0 |
3 |
— |
3 |
— |
Hammarö.............. |
6,046 |
11 |
— |
1.8 |
— |
— |
— |
— |
— |
Nor.................... |
2,845 |
26 |
* |
9.1 |
— |
— |
— |
— |
— |
Bansäter .............. |
5,953 |
11 |
14 |
1.8 |
2.4 |
14 |
14 |
— |
— |
Sunne lk .............. |
8,305 |
5 |
* |
0.6 |
— |
— |
— |
— |
— |
Säffle kpg.............. |
3,784 |
12 |
9 |
3.2 |
2.4 |
3 |
2 |
— |
1 |
Övre Ullerud .......... |
1,760 |
1 |
— |
0.6 |
— |
— |
— |
— |
|
Summa |
102,803 |
361 |
152 |
3.5 |
1.6 |
95 |
67 |
21 |
7 |
örebro län. |
|||||||||
Karlskoga.............. |
27,806 |
4 |
* |
O.i |
— |
— |
— |
— |
— |
Örebro ................ |
49,687 |
236 |
47 |
4.7 |
0.9 |
19 |
19 |
— |
— |
Hallsbergs kpg ........ |
3,053 |
4 |
— |
1.3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Hammar .............. |
4,229 |
4 |
* |
0.9 |
— |
— |
— |
— |
— |
Ånsta.................. |
923 |
1 |
* |
i.i |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
85,698 |
249 |
47 |
2.9 |
0.6 |
19 |
19 |
— |
— |
138
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Kommun |
Invånar- |
Rapporterat |
Antal hjälp-sökande |
Antal |
Därav |
||||
antal |
hjälpta |
arbets- linjen |
under- |
utbild- |
|||||
Vi 1942 |
«/ia 1941 |
sl/ia 1942 |
»Vi* 1941 |
81/la 1942 |
8 Via 1942 |
stöds- linjen |
nings- hjälpen |
||
Västmanlands län. |
|||||||||
Köping ................ |
7,481 |
33 |
— |
4.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Västerås................ |
39,433 |
11 |
1 |
0.3 |
O.o |
— |
— |
— |
— |
Östervåla .............. |
3,469 |
2 |
* |
0.6 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
50,383 |
46 |
1 |
0.9 |
O.o |
— |
— |
— |
— |
Kopparbergs län. |
|||||||||
Falun.................. |
14,556 |
63 |
12 |
4.3 |
0.8 |
2 |
2 |
— |
— |
Hedemora.............. |
4,398 |
* |
1 |
— |
0.2 |
1 |
1 |
— |
|
Leksand................ |
9,213 |
1 |
3 |
O.i |
0.3 |
3 |
3 |
— |
|
Summa |
28,167 |
64 |
16 |
2.3 |
0.6 |
6 |
6 |
_ |
— |
Gävleborgs län. |
|||||||||
Gävle.................. |
39,642 |
98 |
27 |
2.5 |
0.7 |
3 |
2 |
— |
i |
Hudiksvall ............ |
7,433 |
7 |
6 |
0.9 |
0.8 |
1 |
1 |
— |
— |
Söderhamn ............ |
9,854 |
85 |
44 |
8.6 |
4.5 |
31 |
31 |
— |
— |
Arbrå.................. |
5,391 |
4 |
* |
0.7 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Bollnäs lk.............. |
10,904 |
15 |
* |
1.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Njutånger .............. |
4,331 |
2 |
— |
0.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Norrala................ |
2,986 |
11 |
1 |
3.7 |
0.3 |
1 |
1 |
— |
— |
Söderala .............. |
12,944 |
19 |
* |
1.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
93,485 |
241 |
78 |
2.g |
0.8 |
36 |
35 |
— |
i |
Västernorrlands län. |
|||||||||
Härnösand ............ |
12,515 |
74 |
38 |
5.9 |
3.« |
21 |
6 |
— |
15 |
Sundsvall .............. |
18,836 |
75 |
14 |
4.o |
0.7 |
— |
— |
— |
— |
Örnsköldsvik .......... |
5,709 |
5 |
1 |
0.9 |
0.2 |
— |
— |
— |
— |
Alnö .................. |
5,820 |
130 |
75 |
22.3 |
12.9 |
41 |
41 |
_ |
_ |
Arnäs.................. |
5,200 |
2 |
4 |
0.4 |
0.8 |
4 |
— |
3 |
1 |
Attmar ................ |
2,963 |
3 |
— |
1.0 |
— |
— |
— |
— |
— |
Bjärtrå ................ |
4,835 |
199 |
81 |
41.2 |
16.S |
44 |
44 |
— |
— |
Boteå.................. |
1,527 |
3 |
1 |
2.0 |
0.7 |
— |
— |
— |
— |
Dal.................... |
1,211 |
3 |
1 |
2.5 |
0.8 |
1 |
1 |
— |
— |
Grundsunda ............ |
4,384 |
8 |
3 |
1.8 |
0.7 |
2 |
2 |
— |
— |
Gudmundrå ............ |
14,116 |
82 |
90 |
5.8 |
6.4 |
22 |
19 |
— |
3 |
Hässjö ................ |
3,974 |
77 |
34 |
19.4 |
8.6 |
31 |
25 |
5 |
1 |
Högsjö ................ |
4,121 |
163 |
66 |
39.6 |
16.o |
28 |
28 |
— |
— |
Ljustorp .............. |
2.417 |
16 |
1 |
6.6 |
0.4 |
— |
— |
— |
— |
Långsele .............. |
3,051 |
1 |
2 |
0.3 |
0.7 |
1 |
1 |
— |
— |
Njurunda .............. |
11,435 |
46 |
12 |
4.o |
1.0 |
1 |
1 |
— |
— |
Nora .................. |
3,237 |
75 |
32 |
23.2 |
9.9 |
15 |
13 |
— |
2 |
Nätra.................. |
6,066 |
74 |
58 |
12.2 |
9.6 |
40 |
40 |
— |
— |
Ramsele................ |
4,256 |
2 |
— |
0.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Sidensjö................ |
2,298 |
1 |
1 |
0.4 |
0.4 |
1 |
1 |
— |
— |
Själevad................ |
11,347 |
25 |
3 |
2.2 |
0.3 |
3 |
3 |
— |
— |
Skog .................. |
1,022 |
4 |
5 |
3.9 |
4.9 |
3 |
3 |
— |
— |
Skön .................. |
13,662 |
136 |
144 |
10. o |
10.5 |
96 |
94 |
— |
2 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
139
Invånar- |
Rapporterat |
Antal hjälp-sökande |
Antal |
Därav |
|||||
Kommun |
antal |
invånare |
hjälpta |
arbets- linjen |
under- |
utbild- |
|||
Vi 1942 |
»Vi* 1941 |
»V» 1942 |
8I/n 1941 |
*‘/n 1942 |
*Vi» 1942 |
stöds- linjen |
nings- hjälpen |
||
Stigsjö ................ |
1,973 |
1 |
1 |
0.5 |
0.5 |
1 |
_ |
_ |
i |
Styrnäs ................ |
1,236 |
2 |
5 |
1.6 |
4.o |
5 |
5 |
— |
— |
Sånga.................. |
673 |
1 |
1 |
1.5 |
1.5 |
i |
i |
— |
5 |
Säbrå .................. |
4,331 |
75 |
33 |
17.3 |
7.6 |
15 |
10 |
— |
|
Timrå.................. |
8,527 |
220 |
181 |
25.8 |
21.2 |
82 |
70 |
9 |
3 |
Torsåker .............. |
1,200 |
14 |
3 |
11.7 |
2.5 |
— |
— |
— |
— |
Tuna .................. |
4,479 |
74 |
13 |
16.5 |
2.9 |
7 |
7 |
— |
— |
Tynderö................ |
1,103 |
7 |
— |
6.3 |
— |
— |
— |
— |
|
Ullånger .............. |
1,777 |
1 |
— |
0.6 |
— |
— |
— |
— |
— |
Ytterlännäs ............ |
6,806 |
169 |
113 |
24.8 |
16.6 |
60 |
58 |
— |
2 |
Överlännäs ............ |
942 |
— |
1 |
— |
1-1 |
1 |
— |
— |
1 |
Summa |
177,049 |
1,768 |
1,017 |
10. o |
5.7 |
526 |
473 |
17 |
36 |
Jämtlands län. Östersund.............. |
17,077 |
40 |
1 |
2.3 |
O.i |
1 |
1 |
— |
— |
Hammerdal ............ |
4,952 |
1 |
* |
0.2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
22,029 |
41 |
l |
1.9 |
O.o |
1 |
1 |
— |
— |
Västerbottens län. |
|||||||||
Skellefteå .............. |
10,359 |
47 |
7 |
4.5 |
0.7 |
— |
— |
— |
— |
Umeå.................. |
13,831 |
12 |
0.9 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Bureå.................. |
5,977 |
21 |
ta |
3.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Bygdeå ................ |
7.160 |
15 |
— |
2.1 |
— |
— |
— |
— |
— |
Byske.................. |
9,801 |
38 |
14 |
3.9 |
1.4 |
— |
— |
— |
— |
Dorotea................ |
5,858 |
3 |
— |
0.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Holmsund.............. |
4,680 |
36 |
ta |
7.7 |
— |
— |
— |
— |
— |
Hörnefors.............. |
3,902 |
1 |
— |
0.8 |
— |
— |
— |
— |
— |
Jörn .................. |
5,760 |
2 |
ta |
0.3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Skellefteå lk............ |
24,311 |
82 |
2 |
3.4 |
O.i |
— |
— |
— |
— |
Umeå lk................ |
14,537 |
6 |
1 |
0.4 |
O.i |
1 |
1 |
— |
— |
Vännäs kpg............ |
1,962 |
8 |
ta |
4.1 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
108,138 |
271 |
24 |
2.5 |
0.2 |
1 |
1 |
— |
— |
Norrbottens län. |
|||||||||
Boden.................. |
8,530 |
4 |
* |
0.5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Haparanda ............ |
2,870 |
1 |
ta |
0.3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Luleå.................. |
14,515 4,433 |
26 |
i |
1.8 |
0.1 |
1 |
— |
1 |
— |
Piteå .................. |
18 |
— |
4.1 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Gällivare .............. |
21,121 |
1 |
3 |
O.o |
O.i |
3 |
— |
— |
3 |
Hortlax................ |
4,501 |
6 |
2 |
1.3 |
0.4 |
2 |
— |
— |
2 |
Jukkasjärvi ............ |
18,341 |
189 |
51 |
10.3 |
2.8 |
9 |
— |
9 |
7” |
Karl Gustav............ |
3,474 |
— |
1 |
— |
0.3 |
— |
— |
— |
— |
Nederkalix ............ |
14,580 |
76 |
162 |
5.2 |
n.i |
42 |
42 |
— |
— |
Nedertorneå............ |
4,558 |
61 |
— |
13.4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Piteå lk................ |
13,987 |
10 |
7 |
0.7 |
0.6 |
7 |
— |
— |
7 |
Töre .................. |
5,050 |
6 |
2 |
1.2 |
0.4 |
1 |
— |
— |
1 |
Överluleå .............. |
9,785 |
1 |
1 |
0.1 |
O.i |
1 |
— |
1 |
— |
Övertorneå ............ |
6,388 |
1 |
— |
0.2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
182.133 |
400 |
230 |
3.0 |
1.7 |
66 |
42 |
i 11 |
13 |
140
Kungl. Majlis proposition nr 283.
De hjälpsökande arbetslösas fördelning p&
Yrkesgrupper |
Stockholms stad |
Stockholms län |
Uppsala län |
Söderman- lands län |
Östergötlands län |
Jönköpings län |
Kronobergs län |
Kalmar län |
Gotlands län |
Blekinge län |
Kristianstads län |
Malmö stad |
Jordbruk och skogshushållning .... |
54 |
3 |
3 |
_ |
4 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
i |
2 |
Jordbruk ...................... |
50 |
3 |
3 |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
_ |
i |
2 |
Skogshushållning .............. |
4 |
|||||||||||
Industri och hantverk ............ |
978 |
172 |
42 |
34 |
52 |
37 |
13 |
62 |
14 |
47 |
u |
326 |
Ingenjörsarbete och arbetsledning |
40 |
2 |
||||||||||
i Malmbrytning.................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Metall- och maskinindustri...... |
90 |
18 |
6 |
3 |
3 |
5 |
1 |
2 |
1 |
2 |
i |
23 |
Jord- och stenindustri.......... |
23 |
2 |
6 |
— |
— |
1 |
4 |
5 |
8 |
34 |
2 |
6 |
stenindustri .................. |
14 |
1 |
— |
— |
— |
— |
3 |
2 |
— |
34 |
2 |
3 |
glasindustri.................... |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
2 |
— |
— |
— |
— |
annan hithörande industri...... |
7 |
1 |
6 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
8 |
— |
— |
3 |
Trävaruindustri ................ |
21 |
3 |
3 |
— |
3 |
5 |
8 |
12 |
— |
— |
— |
i |
sågverksindustri................ |
8 |
1 |
3 |
— |
1 |
3 |
8 |
11 |
— |
— |
— |
— |
annan trävaruindustri .......... |
13 |
2 |
— |
— |
2 |
2 |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
Pappersindustri ............''''.. |
5 11 24 |
2 |
— |
— |
i |
2 |
— |
7 |
— |
— |
— |
— |
Livsmedelsindustri.............. |
1 |
i |
1 |
i |
1 |
_ |
4 |
_ |
_ |
_ |
8 |
|
Textil- och beklädnadsindustri .. |
13 |
2 |
— |
— |
7 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Läder-, hår- o. gummivaruindustri |
19 3 1 |
3 |
i |
— |
2 |
1 |
— |
— |
— |
i |
2 2 |
8 2 1 |
gummivaruindustri ............ |
2 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
_ |
||||
annan hithörande industri...... |
15 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
5 |
Kemisk-teknisk industri ........ |
8 |
i |
— |
— |
— |
4 |
— |
19 |
— |
— |
_ |
6 |
Byggnadsverksamhet .......... |
713 |
137 |
25 |
29 |
35 |
18 |
— |
13 |
5 |
10 |
5 |
264 |
husbyggnadsarbete ............ |
704 |
Ilo |
21 |
19 |
30 |
12 |
— |
7 |
5 |
1 |
5 |
186 |
väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete |
9 |
27 |
4 |
10 |
5 |
6 |
— |
6 |
— |
9 |
— |
78 |
Kraft- och värmeproduktion .... |
n |
i |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
7 |
Sjöfart och fiske.................. |
30 |
2 |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
Handel, samfärdsel och allmän tjänst |
727 |
47 |
20 |
8 |
23 |
17 |
4 |
9 |
i |
3 |
6 |
67 |
Kontors-, affärs- och lagerarbete |
359 |
26 |
11 |
— |
8 |
5 |
2 |
2 |
— |
2 |
3 |
17 |
kontorister (chefer, bokhåll, m. fl.) |
131 |
13 |
3 |
— |
2 |
2 |
1 |
1 |
— |
2 |
— |
4 |
kontorsvaktmästare m. fl....... |
6 |
1 |
1 |
|||||||||
affärsförestånd.-bitr., agenter m. fl.) |
169 |
6 |
5 |
— |
4 |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
5 |
lagerarbetare och förrådsbiträden |
53 |
6 |
3 |
— |
2 |
1 |
— |
1 |
— |
_ |
3 |
7 |
Landtransport.................. |
186 |
14 |
5 |
7 |
10 |
7 |
2 |
3 |
i |
— |
3 |
31 |
hamn- och stuveriarbetare...... |
44 |
— |
2 |
— |
9 |
1 |
— |
3 |
1 |
— |
— |
12 |
chaufförer och åkeriarbetare .... |
84 |
10 |
2 |
7 |
— |
6 |
1 |
— |
— |
— |
3 |
19 |
övriga hithörande grupper...... |
58 |
4 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
Hotell- och restaurangrörelse.... |
72 |
2 |
i |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
Litterärt och konstnärligt arbete |
68 |
5 |
3 |
i |
5 |
2 |
— |
3 |
— |
i |
— |
9 |
Förvaltning och undervisning .. |
25 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
Sjukvård och hygien............ |
17 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Husligt arbete.................... |
23 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Diversearbete .................... |
130 |
15 |
6 |
17 |
7 |
40 |
12 |
38 |
16 |
29 |
19 |
80 |
Summa |
1,942 |
239 |
71 |
59 |
90 |
94 |
29 |
109 |
32 |
79 |
87 |
475 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 283
141
Bilaga 2.
yrkesgrupper och län den 31 december 1942.
Malmöhus län i övrigt |
Hallands län |
Göteborgs stad |
Göteb. o. Boh. län i övrigt |
Älvsborgs län |
Skaraborgs län |
Värmlands län |
Örebro län |
Västmanlands län |
Kopparbergs län |
Gävleborgs län |
Västernorr- lands län |
Jämtlands län |
Västerbottens län |
N orrbottens län |
Summa |
||
Hela riket |
därav |
||||||||||||||||
städer |
lands- bygd |
||||||||||||||||
5 |
4 |
3 |
68 |
_ |
27 |
174 |
78 |
96 |
|||||||||
5 |
4 |
_ |
_ |
_ |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 |
— |
— |
7 |
85 |
72 |
13 |
|
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
63 |
— |
— |
20 |
89 |
6 |
83 |
||
141 |
63 |
1,236 |
1,323 |
46 |
10 |
114 |
28 |
i |
4 |
52 |
728 |
— |
14 |
151 |
5,698 |
3,399 |
2,299 |
51 |
49 |
2 |
|||||||||||||||
_ |
1 |
1 |
1 |
3 |
1 |
2 |
|||||||||||
13 |
5 |
104 |
10 |
16 |
1 |
3 |
— |
— |
1 |
9 |
24 |
— |
— |
4 |
345 |
303 |
42 |
2 |
12 |
62 |
1,103 |
2 |
— |
44 |
1 |
— |
— |
1 |
10 |
— |
— |
1 |
1,329 |
178 |
1,151 |
— |
11 |
40 |
1,099 |
1 |
— |
12 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1,223 |
119 |
1,104 |
|
_ |
— |
2 |
— |
— |
— |
32 |
— |
— |
— |
— |
8 |
— |
— |
— |
47 |
6 |
41 |
2 |
1 |
20 |
4 |
1 |
_ |
_ |
1 |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
1 |
59 |
53 |
6 |
73 |
9 |
— |
13 |
— |
— |
— |
28 |
335 |
— |
7 |
97 |
618 |
167 |
451 |
|||
— |
— |
60 |
5 |
— |
— |
12 |
— |
— |
— |
28 |
335 |
— |
7 |
96 |
578 |
132 |
446 |
_ |
_ |
13 |
4 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
40 |
35 |
5 |
4 |
1 |
25 |
14 |
1 |
_ |
5 |
— |
— |
— |
3 |
185 |
— |
4 |
i |
260 |
47 |
213 |
17 |
2 |
30 |
30 |
— |
|||||||||||||
25 |
1 |
33 |
9 |
1 |
1 |
1 |
3 |
— |
— |
— |
2 |
— |
1 |
i |
119 |
lil |
8 |
2 |
24 |
8 |
59 |
56 |
3 |
||||||||||||
3 |
_ |
12 |
4 |
4 |
— |
2 |
4 |
— |
— |
1 |
4 |
— |
— |
— |
71 |
65 |
6 |
1 |
_ |
5 |
— |
4 |
— |
— |
4 |
— |
— |
1 |
2 |
— |
— |
— |
25 |
24 |
1 |
6 |
4 |
2 |
|||||||||||||||
2 |
_ |
7 |
4 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
40 |
37 |
3 |
_ |
8 |
18 |
14 |
78 |
77 |
i |
|||||||||||
89 |
44 |
862 |
144 |
8 |
8 |
44 |
20 |
i |
3 |
6 |
168 |
— |
2 |
45 |
2,698 |
2,281 |
417 |
82 |
32 |
826 |
95 |
6 |
3 |
14 |
17 |
1 |
1 |
6 |
49 |
— |
2 |
11 |
2,245 |
2,049 |
196 |
7 |
12 |
36 |
49 |
2 |
5 |
30 |
3 |
— |
2 |
— |
119 |
— |
— |
34 |
453 |
232 |
221 |
3 |
5 |
i |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
, 4 |
— |
— |
— |
i |
37 |
34 |
3 |
|
15 |
2 |
67 |
ii |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
- |
i |
— |
i |
2 |
126 |
113 |
13 |
29 |
10 |
414 |
36 |
3 |
— |
9 |
8 |
— |
3 |
11 |
86 |
i |
2 |
6 |
1,549 |
1,409 |
140 |
5 |
2 |
136 |
10 |
_ |
_ |
5 |
3 |
— |
2 |
3 |
13 |
i |
1 |
— |
616 |
580 |
36 |
2 |
_ |
47 |
2 |
— |
— |
1 |
3 |
— |
2 |
— |
3 |
1 |
1 |
— |
221 |
205 |
16 |
8 |
7 |
1 |
|||||||||||||||
1 |
_ |
45 |
5 |
_ |
_ |
4 |
— |
— |
— |
3 |
5 |
— |
— |
— |
255 |
246 |
9 |
2 |
2 |
44 |
3 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
182 |
122 |
10 |
17 |
8 |
218 |
26 |
3 |
— |
3 |
— |
— |
— |
4 |
72 |
— |
1 |
6 |
627 |
532 |
95 |
s |
_ |
140 |
8 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
3 |
63 |
— |
1 |
6 |
298 |
226 |
72 |
13 |
5 |
67 |
13 |
3 |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
7 |
— |
— |
— |
242 |
225 |
17 |
1 |
3 |
11 |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
87 |
81 |
6 |
3 |
22 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
i |
— |
— |
— |
— |
lii |
110 |
i |
||
4 |
_ |
30 |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 |
— |
i |
2 |
— |
— |
— |
— |
139 |
132 |
7 |
2 |
_ |
_ |
_ |
i |
_ |
_ |
_ |
1 |
— |
— |
— |
— |
33 |
32 |
1 |
||
23 |
23 |
— |
|||||||||||||||
29 |
29 |
— |
|||||||||||||||
89 |
16 |
100 |
132 |
23 |
i |
26 |
11 |
— |
9 |
15 |
135 |
— |
7 |
44 |
1,016 |
696 |
320 |
279 |
91 |
1,815 |
1,502 |
72 |
n |
152 |
47 |
i |
16 |
78 |
1,017 |
i |
24 |
280 |
8,592 |
5,724 |
2,808 |
142
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Bilaga 3.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1h 1933—S0/6 1942 av arbetslöshetsmedel*
Dag
för
beslut
Arbetsföretag |
Regi1 |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. |
2,999,689 |
2,999,689 |
|
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. |
2,999,895 |
2,999,895 |
|
Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. |
1,459,060 |
1,459,060 |
|
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. |
1,249,260 |
1,231,360 |
|
Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. |
11,199,710 |
210,310,120 |
|
Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. |
10,928,830 |
8 9,155,360 |
|
Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl. |
8,319,300 |
4 6,884,340 |
|
Under budgetåret 1940/41 beviljade medel (Kungl. |
6 34,761,851 |
5 6 30,164,720 |
|
Under tiden xh—31/ia 1941 beviljade medel (Kungl. |
7 5,240,300 |
7 4,625,700 |
|
Ytterligare kostnader för första och andra etap-perna av en vatten- och avloppsledningsanlägg-ning, Sköns s:n, Västernorrlands län (1 2 3 4 * * 7%2 1938, |
B |
142,000 |
127,800 |
Omläggning av vägen Göteborg—Borås, delen |
B |
927,000 |
834,300 |
Anläggning av vägportar och tillfartsvägar vid |
B |
218,500 |
174,800 |
Omläggning och förbättring av vägen Grissle-hamn—Väddö, Stockholms läns norra vägdi-strikt, Stockholms län ...................... |
A |
104,300 |
83,440 |
Väganläggning å kronoparken Vallåsen, Hallands |
A |
36,000 |
28,000 |
1942
9/i
2
M/i
1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
2 Anvisat för budgetåret 1937/38 6,133,170 kronor.
3 » » » 1938/39 9,788,060 »
4 » » » 1939/40 5,015,040
6 » » » 1940/41 32,169,020 »
8 Därav totalkostnader 17,504,300 kronor resp. statsbidrag 15,451,425 kronor för arbeten
i arbetsmarknadskommissionens regi. Övriga arbeten under denna och samtliga under tidigare
perioder ha utförts i annan myndighets regi.
7 Därav totalkostnader 1,381,500 kronor resp. statsbidrag 1,126,350 kronor för arbeten i
arbetsmarknadskommissionens regi.
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
143
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Regi |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
1942 S1/i |
Ytterligare kostnader för fortsatt utbyggnad av |
B |
3,000 |
2,400 |
8/ä |
Bergsprängning i samband med pågående bygg-nadsarbeten å Karlstads flygplats, Karlstads |
B |
145,000 |
145,000 |
12/2 |
Tredje etappen av vatten- och avloppsledningsan-läggning, Sköns s:n, Västernorrlands län...... |
B |
1,400,000 |
980,000 |
ls/a |
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen |
B |
83,000 |
70,500 |
“/* |
Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsled* |
B |
134,000 |
107,200 |
21/, |
Anläggning av huvudvattenledning fram till |
B |
11,000 |
8,250 |
26/, |
Anläggning av fiskehamn vid Hälsö, Ockerö s:n, |
B |
401,000 |
360,900 |
6/s |
Vattenledning från Råsjön och avloppsledning |
B |
1,540,000 |
539,000 |
ls/a |
Omläggning av vägen Karlskrona—Vetlanda, |
A |
235,000 |
199,750 |
Omläggning och förbättring av vägen Malmö — |
A |
622,000 |
559,800 |
|
Omläggning och förbättring av vägen Orup— |
A |
133,000 |
113,050 |
|
Vissa delar av tredje etappen av vatten- och av-loppsledningar, Bjärtrå stn, Västernorrlands län |
B |
674,000 |
606,600 |
|
“/» |
Kaj ani äggning vid Stornäset, Alnö s:n, Väster-norrlands län................................ |
B |
188,000 |
159,800 |
*/» |
Ytterligare kostnader för uppförande av frilufts-gård vid Lida, Stockholms län (6/io 1941)...... |
A |
45,000 |
35,000 |
Vatten- och avloppsledningar samt högreservoar, |
B |
140,000 |
91,000 |
|
>/4 |
Ytterligare kostnader för anläggning av väg från |
B |
254,200 |
203,300 |
Ytterligare kostnader för omläggning av allmänna |
B |
26,000 |
20,800 |
* Arbetet beviljat som statskommunalt beredskapsarbete, men genom beslut ’/i 1942
skall arbetet utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
144
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Regi |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
1942 !1/4 |
Omläggning av vägen från allmänna vägen Härnö-sand—Sollefteå i Fiskja by över Kamsjö till |
B |
140,200 |
112,160 |
S0/5 |
Betongbrygga väster om kylhuset i samband med |
B |
25,000 |
22,500 |
*»/» |
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen |
B |
39,400 |
39,400 |
Tilläggsarbeten till utvidgning och Tätning av |
||||
“/• |
Bortsprängning av grund i Björnsundets östra |
A |
20,500 |
20,500 |
»Ve |
Fördjupning av sundet mellan Fredagsholmen |
A |
54,000 |
54,000 |
S0/6 |
Ytterligare kostnader för omläggning och för-bättring av viss del av kustlandsvägen mellan |
B |
85,000 |
76,500 |
Summa för budgetåret 1941/42 |
13,066,400 |
10,401,450 |
Bilaga 4.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden V’—31/12 1942 av arbetslöshetsmedel.
Dag fdi- beslut |
Arbetsföretag |
Regi1 |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
1942 Vt |
Omläggning av vägen Karlskrona—Vetlanda, |
A |
127,500 |
108,375 |
''Vt |
Ytterligare kostnader för fullbordande av om-läggning av vägen # Sanna—Hultom å delen |
B |
56,500 |
56,500 |
«/• |
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen |
B |
264,500 |
264,500 |
''Vid |
Ytterligare arbeten samt merkostnader för till-byggnad av fiskeriundersökningsanstalten, Lovö |
C |
22,300 |
22,300 |
Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 283.
145
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Regi1 |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
1942 27/io |
Ytterligare kostnader för byggnad av fiskehamn |
B |
25,000 |
25,000 |
»Vu |
Ytterligare tilläggsarbete, avseende breddning av |
A |
54,400 |
54,400 |
2Vn |
Ytterligare arbeten å länshuvudvägen Karlskrona |
A |
108,700 |
92,395 |
28/n |
Ytterligare kostnader för väganläggningen Såg-bron—Gräsviken, Väne och Ale vägdistrikt, |
B |
50,300 |
50,300 |
Via |
Ytterligare arbeten med utvidgning av farleden |
A |
45,000 |
45,000 |
Via |
Vågbrytare för fiskehamnen, Ellös'' m:e, Göte-borgs och Bohus län ........................ |
B |
19,000 |
17,100 |
17/ia |
Utvidgning av vatten- och avloppsledningar inom |
B |
579,000 |
477,800 |
Summa |
1,352,200 |
1,213,670 |
1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
C = företag i byggnadsstyrelsens regi.
2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut skall arbetet, som påbörjats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
slutföras såsom statligt beredskapsarbete i arbetsmarknadskommissionens
regi.
Bilaga 5.
Förteckning över är 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.1
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Total- kostnader kronor |
Därav kronor |
Antal utförda dags- verken |
1932 2VlO |
246 A Oskarshamnsvägen. Anläggning av väg Åsa— |
1,156,752 |
1,033,711 |
140.697 |
1933 ■Vt |
526 Persöfjärden. Torrläggning av mark inom byarna |
785,194 |
756,909 |
70,041'' |
1 Föro Vt 1940 statliga reservarbeten eller s. k. färdigställningsarbeten.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. i no 43 10
146
Kungl. Maj:t.s proposition nr 283.
Dag för beslut |
A ib e t < f8 r e t a ; |
Total- kostnader kronor |
Därav kronor |
Antal |
1934 S,/4 |
715 Grännavägen. Omläggning av vägen Gränna stads |
523,982 |
477,682 |
47,640 1 |
18/5 |
752 Hedevägen. Omläggning av vägen Slussen—Hede, |
368,408 |
347,668 |
33,827 |
1935 18/« |
877 Anråsvägen. Omläggning av vägen Tanums kyrka |
699,179 |
690,519 |
52,274 |
i |
878 Grebbestadsvägen. Omläggning av Anrås—Greb-bestad, Göteborgs och Bohus län................ |
493,585 |
487,418 |
39,132 |
29/ll |
893 Bångedalavägen. Omläggning av vägen Bånge-dala—Dållebo, Älvsborgs län .................... |
1 869,704 |
847,994 |
59,253 |
893 A Bångedalavägen. Omläggning av vägen Bållebo 895 Kölsillrevägen. Omläggning av vägen Kölsillre— |
1,340,163 |
1,268,463 |
68,068 |
|
1 1936 |
905 Backamo flygfält. Hjälplandningsfält, Göteborgs |
244,168 |
244,168 |
19,416 |
1941 31/i |
962 Vallåsen II. Anläggning av väg från Husike-dalen till Hansaåra fly å Vallåsens kronopark, Hal-lands län........................................ |
28,087 |
28,087 |
2,879 |
j 5A> |
932 Vallåsen. Upptagning av bränntorv å Yllevads-mossen i kronoparken Vallåsen, Hallands län .... |
126,834 |
126,834 |
8.394 |
933 Biskopstorp. Upptagning av bränntorv å Sjöa-mossen i kronoparken Biskopstorp, Hallands län. . |
23,339 |
23,339 |
1,123 |
|
931 Hunneberg. Upptagning av bränntorv å Jons-torpsmossen .och Oljehultsmossen i kronoparken |
112,697 |
112,697 |
4,568 |
|
M/ll |
961 Yllevadsmossen. Förberedelsearbeten för bränn-torvberedning i Vallåsens kronopark, Hallands län |
69,604 |
69,604 |
5,311 |
958 Krokbräckevägen. Anläggning av förbindelseväg |
22,712 |
20,512 |
1,199 |
|
1942 25/o |
975 Hägerstalundsvägen. Utförande av vissa prov-banor å Barkarby flygfält, Stockholms län........ |
7,779 |
7,779 |
187 |
Summa |
6,872,187 |
6,543,384 |
554,009 |
Kungl. Majlis proposition nr 283.
147
Bilaga G.
Förteckning över är 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi. 1
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Regi1 |
Total- kostnader kronor |
Därav kronor |
Antal utförda dags- verken |
Medel-för-tjänst |
Dags- verks- kostnad kronor |
1989 ”/a |
Anläggning av tillfartsvägar till |
B |
645,000 |
580,500 |
38,000 |
11:00 |
16: 97 |
1940 •/» |
Omläggning av allmänna vägen |
B |
473,000 |
402,000 |
27,000 |
11: 90 |
17:52 |
1941 l*/e |
Omläggning av vägen Tuve kyrka |
B |
211,000 |
211,000 |
8,400 |
17: 14 |
25: 12 |
10/9 |
Omläggning av vägen Sanna— |
B |
176,500 |
152,500 |
7,600 |
14:47 |
23: 22 |
26/l0 |
Tillbyggnad av fiskeriundersök-ningsanstalten å Lovö, Stock-holms län .................. |
C |
175,300 |
175,300 |
2,816 |
22:08 |
62: 25 |
n/u |
Vissa inredningsarbeten i statens |
C |
48,980 |
48,980 |
1,238 |
16: 26 |
39: 56 |
1942 V« |
Tilläggsanslag till förut redo-visade arbetsföretag. Ytterligare kostnader för omlägg-ning av allmänna vägen från |
B |
26,000 |
20,800 |
|||
Summa |
1,755,780 |
1,591,080 |
85,054 |
12:64 |
20:34 |
1 B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
C = företag i byggnadsstyrelsens regi.
148
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Bilaga 7.
Förteckning över statskomniunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden Vt 1933—30/6 1942 av arbetslöshetsmedel. 1
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor 1 |
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj:ts |
12,095,563 |
7,783,078 |
|
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj:ts |
23,845,435 |
7,342,355 |
|
Under budgetåret 1936/36 beviljade medel (Kungl. Maj:ts |
4,535,197 |
1,944,180 |
|
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Hejds |
3,024,031 |
1,736,455 |
|
Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Majda |
6,457,960 |
2 4,890,900 |
|
Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Majds |
6,289,880 |
3 4,645,035 |
|
Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl. Majda |
3,196,577 |
* 1,985,825 |
|
Under budgetåret 1940/41 beviljade medel (Kungl. Majds |
30,687,489 |
6 9,723,654 |
|
Under tiden lh—81/i2 1941 beviljade medel (Kungl. Majds |
20,472,119 |
8,087,106 |
|
1942 Vi |
Tilläggsarbete till omläggning av vattenledning i Sture-vägen jämte nedläggning av ny avloppsledning mellan |
8,600 |
1,720 |
Vatten- och avloppsledningar i Skolvägen från Vårvägen |
5,200 |
1,040 |
|
Ytterligare kostnader för tre brandbrunnar, Eskilstuna |
10,060 |
2,012 |
|
Ytterligare kostnader för bamkolonibyggnad, Kvarsebo |
41,000 |
10,000 |
|
Anordnande av branddammar m. m., Hälsingborgs stad, |
16,600 |
3,320 |
|
Kloakledning inom västra delen av Västra Klagstorps s:n. |
10,700 |
2,140 |
|
Omläggning av avloppsledning i Allégatan, Lomma s:n, |
3,200 |
640 |
|
Anläggning av avloppsledning i Karstorpsvägen, Lomma |
12,500 |
2,500 |
1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först
efter årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.
2 Anvisat för budgetåret 1937/38 4,116,500 kronor.
» » » » 1938/39 4,092,475 »
* » » » 1939/40 1,959,225
‘ » » - 1940/41 9,750,254 »
Kungl. Majlis proposition nr 283.
149
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
1942 Vx |
Anläggande av brandbrunn k Lilla Plan, Lomma s:n, |
2,900 |
580 |
Vatten- och avloppsledningar för Svinbäcken och Kropp-kärr, Karlstads stad, Värmlands län ................ |
200,000 |
40,000 |
|
Förhöjt statsbidrag till uppförande av skyttepaviljong, |
_ |
4,000 |
|
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar |
23,125 |
4,625 |
|
14/i |
Kloakledning till stadsdelen Sallerup 1, Eslövs stad, |
23,000 |
4,600 |
Brandstation och omnibusgarage, Grebbestads köping, |
23,300 |
3,000 |
|
Anläggning av rullbanor å Allebergs segelflygplats, Fal-köpings stad, Skaraborgs län........................ |
68,000 |
68,000 |
|
“A |
Avloppsledning i Karl XI:s väg och Aschebergsgatan, |
139,000 |
27,800 |
"/» |
Ny spillvattenledning i del av Läroverksvägen, Lidingö |
10,200 |
1,060 |
Omläggning av spillvattenledningen i Askrikevägen samt |
34,000 |
5,612 |
|
Vatten- och avloppsledning i Starrbäcksgatan mellan |
20,200 |
4,040 |
|
Vatten- och avloppsledningar, för delar av Lundby och |
148,000 |
25,100 |
|
Vatten- och avloppsledningar i S:ta Gertruds väg, Väster-viks stad, Kalmar län .............................. |
66,300 |
26,520 |
|
Breddning och förstärkning av Klockarevägen, Lomma |
14,000 |
2,800 |
|
Ytterligare kostnader för vissa byggnader m. m. vid |
10,710 |
9,640 |
|
Tilläggsarbete till gasmaskfabriken, Brastads s:n, Göte-borgs och Bohus län (29/io 1937, 22/is 1939)............ |
30,900 |
24,720 |
|
Ytterligare kostnader för tillbyggnad av kommunalhus, |
5,295 |
4,230 |
|
Ytterligare kostnader för restaurering av församlingens |
8,845 |
6,630 |
|
äO/l |
Ytterligare kostnader för vissa vatten- och avloppsled-ningsarbeten, Vänersborgs stad, Älvsborgs län (18/i2 |
17,486 32,550 |
3,500 16,270 |
Ytterligare kostnader för anläggande av ny idrottsplats |
|||
8/ä |
Uppförande av fyra brandbrunnar i Stuvsta m:e, Huddinge |
9,600 |
1,920 |
150
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
1942 s/a |
Ytterligare kostnader för regnvattenledning i Torggatan |
1,226 |
245 |
Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Hornö-krången-—Östanö till Grönsvik, Nora s:n, Västernorr-lands län .......................................... |
38,375 |
19,188 |
|
5/a |
Nybyggnad för Stockkolms högskolas bibliotek, Stock-holms stad ........................................ |
980,000 |
155,000 |
«/» |
Verkstads- och hangarbyggnad å Bromma flygfält, |
3,100,000 |
620,000 |
•/> |
Skyttepaviljong vid skjutbana vid Älvsjö—Stuvsta, |
100,000 |
12,000 |
Ytterligare kostnader för avloppsledningar i Vindhems-gatan å sträckan från Eriksgatan till Dalgatan, Upp-sala stad, Uppsala län (16/s 1941).................... |
1,539 |
308 |
|
Utförande av sju luftskyddsrum, Bjärtrå sn, Väster-norrlands län ...................................... |
75,600 |
68,040 |
|
Förlängning av utloppet närmast norr örn Oskarsbron, |
11,700 |
3,510 |
|
ia/2 |
Anläggning av väg från landsvägen Stockholm—Sundby-berg till Solna sockens gräns vid Hamngatan i Lilla |
120,000 |
24,000 |
Kaj och brygga m. m. vid Byahamnen, Göteborgs stad, |
760,000 |
228,000 |
|
Avloppsanläggning för Kvillängens egnahemsområde, |
102,700 |
20,540 |
|
Bostadshus inom stadsdelen Lunden för änkor och andra |
1,064,000 |
212,800 |
|
''Vi |
Vattenledning i Albavägen, mellan Sturevägen och Mon-tanavägen, Lidingö stad, Stockholms län............ |
34,800 |
6,960 |
Sprängningsarbeten för utvidgning av Södra lands-vägen vid Korseberg, Vänersborgs stad, Älvsborgs län |
27,700 |
23,545 |
|
Tilläggsarbete till vatten- och avloppsledningar inom |
84,000 |
50.400 |
|
''Vs |
Uppförande av nytt idrottshus, Örebro stad, Orebro län |
950,000 |
150,000 |
•O/t |
Ytterligare kostnader för väg från allmänna vägen vid |
54,400 |
43,500 |
Ytterligare kostnader för väg till kustlandsvägen genom |
42,100 |
33,600 |
|
a6/a |
Anläggningar för hamn- och industriområde vid Oset |
412,300 |
247,380 |
28/a |
Mindre hangarbyggnad vid Bromma flygplats, Stock-holms stad ........................................ |
75,000 |
10,000 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 151
Dag för beslut |
Av betsföretag |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
1942 */* |
Tilläggsarbete till omläggning av spillvattenledning i |
14,000 |
1,640 |
Vatten- och avloppsledningar m. m. i Husargatan, Eksjö |
.9,520 |
1,904 |
|
Omläggning av avloppsledning i Hantverkargatan, Trelle-borgs stad, Malmöhus län .......................... |
30,000 |
6,000 |
|
Iordningställande av del av Nobelgatan, utläggning av |
55,900 |
19,565 |
|
Ytterligare kostnader för tandpoliklinik, Bro s:n, Göte-borgs och Bohus län (14/s 1941)...................... |
5,906 |
3,850 |
|
| |
Brygga och förankringsanordning för tankbåtar, fram-dragande av järnvägsspår samt ordnande av väg till |
83,900 |
25,170 |
Strandskoningar vid Killingören, Kurjeviken och Läro-verket, Skellefteå stad, Västerbottens län............ |
87,200 |
* |
|
13/a |
Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning samt |
13,379 |
6,690 |
14A> |
Tilläggsarbete till tredje etappen av en vatten- och av-loppsledning, Tuna s:n, Västernorrlands län (2%o 1941) |
17,000 |
11,900 |
18/s |
Trafikled mellan Skåne- och Folkungagatorna, Göte-borgs stad, Göteborgs och Bohus län................ |
790,000 |
671,500 |
2e/s |
Omläggning av Epidemivägens övre del, Sundsvalls stad, |
13,300 |
* |
81/s |
Tilläggsarbete till terrasseringsarbeten för omläggning |
25,000 |
20,000 |
Ytterligare arbeten samt merkostnad för anläggningar |
56,800 |
34,080 |
|
V« |
Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Hove-näset till allmänna vägen Hallinden—Tången, Askums |
2,812 |
1,820 |
2U |
Avlopp i Kåå jämte pumpverk, tryckledning och utlopp |
341,200 |
68,240 |
14/i |
Tilläggsarbete till andra etappen av en vatten- och av-loppsledningsanläggning, Säbrå s:n, Västernorrlands |
12,200 |
8,540 |
S1/4 |
Omläggning och förbättring av tillfartsvägen från Båtis-liagen till Knutsbol och statens skolhem Brättegården, |
25,400 |
21,590 |
27/« |
Utförande av 300 meters bana vid Råcksta skjutbana |
111,000 |
14,200 |
V» |
Tilläggsarbete till utvidgning av kyrkogården på Malmön |
3,350 |
2,345 |
352
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag kronor |
1942 6/s |
Terrassering av gång- och cykelbanor utmed norra ut-fartsvägen på sträckan Sätra-Källbacken, Gävle stad, |
45,000 |
38,250 |
Vs |
Ytterligare kostnader till restaurering av församlingens |
10,000 |
7,500 |
»/« |
Vatten- och avloppsledningar inom delar av Dynäs by, |
10,000 |
6,500 |
”/« |
Ytterligare kostnader för väganläggning Lervik—Medby, |
5,384 |
4,840 |
22/e |
Ytterligare kostnader för nybyggnad för församlingshem, |
30,020 |
5,000 |
Ytterligare kostnader för bägnadsmur omkring Krokens |
5,750 |
4,313 |
|
Summa för budgetåret 1941/1942 |
31,306,851 |
11,309,578 |
Kungl. Majlis proposition nr 283.
153
Bilaga 8.
Förteckning över statskominunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden —S1/i2 1942 av arbetslöshetsmedel.
Dag för beslut |
Arbetsföretag |
Totalkostnader kronor |
Statsbidrag 1 kronor |
1942 10/j |
Tilläggsarbeten till enskild utfartsväg för hemmanen |
2,392 |
1,196 |
28/to |
Ytterligare kostnader för anläggande av idrottsplats i |
26,430 |
5,000 |
28/l0 |
Ytterligare kostnader för kaj och brygga m. m. vid Bya-hamnen, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län |
80,000 |
24,000 |
Ytterligare kostnader för enskild väg från allmänna |
4,500 |
2,250 |
|
•Vid |
Ytterligare tilläggsarbete till vatten- och avloppsled-ningar inom Graningeverkens industriområde m. m., |
116,000 |
69,600 |
18/u |
Ytterligare kostnader för fortsatt utgrävning av norra |
22,000 85,000 1,850 |
4,400 17,000 370 |
,8/n |
Ytterligare terrasseringsarbeten å Angbybanan mellan |
||
Ytterligare kostnader för anordnande av brandbrunnar |
|||
Ytterligare tilläggsarbeten till enskild utfartsväg för |
608 |
304 |
|
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledning |
9,094 |
1,819 |
|
Tilläggsarbete till utläggning av Åsbäcksgatan—Norra |
5,100 |
3,060 |
|
Ytterligare arbeten samt merkostnader för anläggande |
24,400 |
21,960 |
|
Vatten- och avloppsledning i Öd, Gudmundrå s:n, Väs-ternorrlands län.................................... |
7,000 |
* |
|
Avlopp vid Kramfors ladugård, Gudmundrå s:n, Väster-norrlands län ...................................... |
3,200 |
* |
|
Vatten- och avloppsledning till A. Höglund, Fiskja, Gud-mundrå s:n, Västernorrlands län.................... |
1,700 |
* |
|
Vatten- och avloppsledning till E. Söderlund, Frånö, |
3,000 |
* |
|
”/la |
Viadukt och gångtunnel till Stora Mossen samt viadukt |
243,000 |
48,600 |
Summa |
685,274 |
190,559 |
154
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
ininga 9.
Förteckning över år 1942 avslutade statskomniunala beredskapsarbeten.
Dag för |
Arbetsföretag |
Total- kostnader |
Därav |
Antal utförda dags- verken |
Medel-for-tjänst |
Dagsverks- kostnad kronor |
|
beslut |
kronor |
löshets- raedel kronor |
arbets- dag kronor |
totalt |
för stats- verket |
||
1935 ‘•/i |
Hamnanläggning vid Lindholmen, |
4.127,095 |
820,000 |
78,940 |
13: 78 |
52: 28 |
10:39 |
1938 26/n |
Viss del av andra etappen av en |
537,998 |
377,280 |
20,512 |
13:84 |
26: 23 |
18: 39 |
Vatten- och avloppsledningar i Ytter-lännäs s:n. Västernorrlands län.... |
78,000 |
54,600 |
4,228 |
10: 35 |
18: 45 |
12:91 |
|
1939 |
Omläggning dels av vägen Kullen— |
248,864 |
230,846 |
20,707 |
7: 96 |
12: 02 |
11:15 |
Vo |
Vattenreservoar samt redskapsbod för |
69,217 |
22,500 |
1,908 |
10: 51 |
36:28 |
11: 79 |
15A> |
Anläggning av väg från Berga till |
37,868 |
16,580 |
2,455 |
10: 61 |
15: 42 |
6: 75 |
1941 15/i |
Vissa delar av vatten- och avlopps-ledningar inom Västra Mark, etapp |
44,294 |
8,700 |
2,093 |
11:51 |
21:16 |
4: 16 |
27/, |
Avloppsledning i den s. k. Fjärdings-stigen, Halmstads stad, Hallands län |
81,964 |
16,393 |
4,533 |
12:04 |
18: 08 |
3: 62 |
V» |
Gravkapell samt ekonomi- och stall-byggnad vid Brastads kyrka, Bra-stads s.n, Göteborgs och Bohus län |
40,273 |
27,750 |
1,654 |
9: 65 |
24:35 |
16:78 |
Vissa delar av vatten- och avlopps-ledningar inom Västra Mark, etapp |
32,527 |
6,500 |
1,323 |
13: 45 |
24:59 |
4:91 |
|
27/, |
Detaljledningar för vatten och avlopp |
120,789 |
16,600 |
4,035 |
13: 56 |
29: 94 |
4:11 |
Framdragning av vatten- och avlopps-ledningar från gatukorset Rudbecks-gatan—Mogatan till Eklundavägen, |
38,290 |
5,280 |
1,501 |
13: 19 |
25: 51 |
3: 52 |
Kungl. Majlis proposition nr 283.
155
Dag för |
A r b o t 8 f 8 r e t a g |
Total- kostnader |
Därav |
Antal utförda dags- verken |
Medel-för-tjänst |
Dagsverks- kostnad kronor |
|
beslut |
kronor |
löshcts- medel kronor |
arbets- dag kronor |
totalt |
för stats- verket |
||
1941 “/» |
Ombyggnadsarbeten för inredande av |
25,651 |
17,850 |
786 |
10: 08 |
32: 63 |
22: 71 |
S0/3 |
Enskild utfartsväg för hemmanen |
36,937 |
18,469 |
1,851 |
10: 09 |
19:96 |
9: 98 |
Tillbyggnader vid lasarettet i Eksjö, |
962,419 |
135,000 |
19,610 |
14:04 |
49: 08 |
6: 88 |
|
18A |
Permanent koloniträdgårdsområde vid |
38,601 |
7,100 |
1,428 |
9: 62 |
27:03 |
4: 97 |
19/i |
Ombyggnad av fastigheten Stadsgår-den nr 22 för Sjömansinstitutet, |
175,705 |
25,000 |
3,347 |
14:86 |
52: 50 |
7: 47 |
24/4 |
Vatten- och avloppsledningar mellan |
64,470 |
12,750 |
2,268 |
11: 28 |
28:43 |
5: 62 |
“A |
Bostäder vid Orupssanatoriet för lands-tinget, Malmöhus län ............ |
126,804 |
16,185 |
2,281 |
14: 26 |
55: 59 |
7: 10 |
6/s |
Anläggning för bevattning med av-slammat kloakvatten från renings-verket i Källby, Lunds stad, Malmö-hus län.......................... |
158,319 |
113,700 |
3,284 |
12: 50 |
48: 21 |
34: 62 |
9/k |
Barnkol ombyggnad, Kvarsebo s:n, |
206,779 |
30,000 |
3,144 |
15: 46 |
65: 77 |
9: 54 |
Ombyggnad till bilväg av del av järn-väg Lärjeholm—Bösered inom Surte-komplexet, Göteborgs stad, Göte-borgs och Bohus län ............ |
69,622 |
20,310 |
2,761 |
14: 93 |
25: 22 |
7:36 |
|
Framställning av packsten och maka-dam för förbättring av vägar inom |
54,989 |
16,497 |
2,435 |
14: 57 |
22:58 |
6: 77 |
|
Omläggning och nyanläggning av bil-väg mellan Kortedala och Hjallbo |
98,475 |
29,543 |
4,581 |
13: 90 |
21:50 |
6: 45 |
|
»V» |
Ny- och ombyggnad av Ålderdoms-hemmet, Falkenbergs stad, Hallands |
275,861 |
20,000 |
5,846 |
11:97 |
47: 19 |
3: 42 |
>‘/6 |
Kulvertledning längs Risebergabäcken, |
174,211 |
32,000 |
6,002 |
15: 26 |
29: 03 |
5:33 |
156
Kungl. Maj.ts proposition nr 283.
Dag för |
Arbetsför etag |
Total- kostnader |
Därav |
Antal utförda dags- verken |
Medel-för-tjänst |
Dagsverks- kostnad kronor |
|
beslut |
kronor |
löshets- medel kronor |
arbets- dag kronor |
totalt |
för stats- verket |
||
1941 14/« |
Avloppsledning i Hyllie kyrkoväg |
171,506 |
34,301 |
4,909 |
16:74 |
34:94 |
6:99 |
27/5 |
Tandpoliklinik i Kville kyrkby, Kville |
87,840 |
15,000 |
1,452 |
15:19 |
60:50 |
10:33 |
S8A |
Skol träd gårds anläggning vid Ala folk-skola, Hässjö s:n, Västernorrlands |
16,752 |
11,525 |
843 |
10: 54 |
19: 87 |
13: 67 |
Vatten- och avloppsledningar i Kvitsle-by, Njurunda s:n, Västernorrlands |
12,914 |
* |
662 |
12:05 |
19: 51 |
||
Omläggning av vattenledning i Sture-vägen, nedläggning av ny avlopps-ledningmellanAlbavägen ochFrigga-vägen samt ledningar mellan Frigga-vägen och Tiliavägen, Lidingö stad, |
45,363 |
6,920 |
1,451 |
15:32 |
31: 26 |
4:77 |
|
Vatten- och avloppsledningar till Alder-gatan, Skellefteå stad, Västerbottens |
2,436 |
487 |
148 |
13:14 |
16: 46 |
3: 29 |
|
12/e |
Anordnande av elva brandbrunnar |
100,953 |
20,135 |
3,110 |
14:83 |
32: 46 |
6: 47 |
14/e |
Nybyggnad för församlingshemmet, |
123,226 |
16,000 |
2,420 |
18: 45 |
50: 92 |
6: 61 |
Vattenledning i Torshäll a vägen, Eskils-tuna stad, Södermanlands län .... |
80,205 |
14,600 |
2,228 |
14: 79 |
36:00 |
6:55 |
|
*•/* |
Planeringsarbeten vid A Hebergs segel-flygplats, Falköpings stad, Skara-borgs län ........................ |
34,275 |
34,275 |
2,017 |
11: 60 |
16: 99 |
16:99 |
«5/, |
Vissa byggnadsarbeten vid Vasa och |
327,462 |
50,000 |
3,822 |
15: 12 |
85:68 |
13:08 |
•Ve |
Vattenledning inom Arlövs m:e, Bur-lövs s:n, Malmöhus län .......... |
120,624 |
24,250 |
3,173 |
11:97 |
38: 02 |
7: 64 |
Järnvägsspår från Sundsvalls stads |
100,964 |
66,638 |
1,976 |
16:35 |
51: 10 |
33: 72 |
|
,8/e |
Anordnande av en brandbrunn och |
4,590 |
661 |
130 |
14:32 |
35: 31 |
5:08 |
5/« |
Vägförbindelse inom Oljehamnen vid |
55,550 |
11,110 |
1,352 |
19:80 |
41:09 |
8: 22 |
* Jfr not 1 till bilaga 7.
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
157
Dag för |
Arbetsföretag |
Total- kostnader |
Därav |
Antal utförda dags- verken |
Medel-för-tjänst |
Dagsverks- kostnad kronor |
|
beslut |
kronor |
löshets- medel kronor |
arbets- dag kronor |
totalt |
för stats- verket |
||
1941 “/• |
Pensionärshem i Kungsladugård, Göte-borgs stad, Göteborgs och Bohus län |
428,574 |
60,000 |
6,483 |
20:11 |
66:11 |
9: 25 |
1 |
Delar av kloakledningar för Annelund, |
24,231 |
* |
1,796 |
9: 27 |
13: 49 |
» |
Del av brandpostledning å Norra Hög-lunda, By s:n, Värmlands län . ... |
3,687 |
* |
225 |
9: 65 |
16: 39 |
_ |
|
8/l0 |
Förrådsbyggnad vid Alelyckan, Göte-borgs stad, Göteborgs och Bohus län |
63,594 |
18,993 |
1,101 |
17: 70 |
57:76 |
17: 25 |
Iordningställande av Lillebyvägen, |
4,074 |
* |
55 |
13:44 |
74:07 |
||
1S/lC |
Vissa anläggningar vid reningsverket |
63,608 |
19,082 |
1,454 |
18: 57 |
43:75 |
13: 12 |
!5/l0 |
Enskild väg Tegen—Ohed, Brastads |
29,562 |
14,781 |
1,194 |
11:43 |
24:76 |
12: 38 |
Vattenledning för Brodalens stations-samhälle och tandpoliklinik, Bro s:n, |
11,841 |
9,473 |
582 |
9: 61 |
20: 35 |
16: 28 |
|
SI/lO |
Branddamm vid fastigheten Västra |
1,434 |
* |
95 |
11:21 |
15: 09 |
|
ls/ll |
Hägnadsmur omkring Krokens kapell, |
19,110 |
13,088 |
1,306 |
10:32 |
14:63 |
10: 02 |
S1/ll |
Ny skyttepaviljong, Sundsvalls stad, |
59,856 |
14,000 |
1,022 |
16: 88 |
58: 57 |
13:70 |
26/ll |
Utförande av grav med återfyllning |
3,103 |
931 |
82 |
19:30 |
37: 84 |
11: 35! |
s/n |
Anordnande av brandbrunnar, Dande-ryds s:n, Stockholms län.......... |
5,370 |
1,074 |
199 |
15: 50 |
26: 98 |
5: 40 |
Planerings- och ledningsarbeteninorra |
15,727 |
* |
1,053 |
11:07 |
14:94 |
||
Vatten- och avloppsledningar i Skogs-vägen, delen Ovre Järnvägsgatan— |
13,028 |
3,908 |
476 |
15: 32 |
27: 37 |
8:21 |
|
1942 7/i |
Vatten- och avloppsledningar i Skol-vägen från Vårvägen till Torsviks |
7,577 |
1,040 |
255 |
14:55 |
29:71 |
4:08 |
Anläggning av avloppsledning i Kars-torpsvägen, Lomma s:n, Malmöhus |
6,119 |
1,224 |
369 |
10:01 |
16: 58 |
3: 32 |
158
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Dag för |
Arbetsföretag |
Total- kostnader |
Därav |
Antal utförda dags- verken |
Medel-för-tjänst |
Dagsverks- kostnad kronor |
|
beslut |
kronor |
löshets- medel kronor |
arbets- dag kronor |
totalt |
för stats- verket |
||
1942 Vi |
Omläggning av avloppsledning i Allé-gatan, Lomma s:n, Malmöhus län. . |
5,295 |
640 |
455 |
9: 78 |
11:64 |
1:41 |
• |
Anläggande av brandbrunn å Lilla |
4,439 |
580 |
250 |
9: 62 |
17:76 |
2: 32 |
Vatten- och avloppsledningar för Svin-bäcken och Kroppkärr, Karlstads |
199,940 |
39,853 |
7,891 |
15:03 |
25:34 |
5:05 |
|
uh |
Brandstation och omnibusgarage, |
30,785 |
3,000 |
758 |
10:88 |
40: 61 |
3: 96 |
“/i |
Vatten- och avloppsledning i Starr-bäcksgatan mellan Vattugatan och |
21,885 |
4,040 |
662 |
16: 74 |
33: 06 |
6: 10 |
9/» |
Skyttepaviljong vid skjutbana vid Älv-sjö—Stuvsta, Stockholms stad .... |
113,900 |
11,780 |
1,745 |
19: 25 |
65:27 |
6:75 |
SS/, |
Mindre hangarbyggnad vid Bromma |
63,530 |
10,000 |
716 |
20: 81 |
88: 73 |
13: 97 |
s/s |
Brygga och förankringsanordning för |
90,835 |
25,170 |
1,754 |
15: 95 |
51:79 |
14:35 |
Strandskoning vid Killingören, Skel-lefteå stad, Västerbottens län .. .. |
9,894 |
* |
509 |
14: 06 |
19:44 |
— |
|
1942 Vi |
Tilläggsanslag till förut redovisade Ytterligare statsbidrag till tre brand-brunnar, Eskilstuna stad, Söderman-lands län (8/i 1941)................ |
2,012 |
1 |
||||
Ytterligare statsbidrag till vatten- och |
4,625 |
||||||
>3/i |
Ytterligare statsbidrag till vissa bygg-nader m. m. vid ecklesiastika löne-boställen, Näsinge s:n, Göteborgs |
9,640 |
|||||
Ytterligare kostnader för gasmask-fabriken, avseende tilläggsarbete, |
30,900 |
24,720 |
|||||
Ytterligare statsbidrag till tillbyggnad |
4,230 |
_ |
1 - |
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
159
Dag för beslut |
A r b e t 8 f o r e t a j; |
Total- kostnader kronor |
Därav kronor |
Antal utförda dags- verken |
Medel-för-tjänst |
Dags! kos kro totalt |
rerks- ;nad nor för stats- verket |
1942 j a3/i |
Ytterligare statsbidrag till restaure-ring ay församlingens kyrka, |
6,630 |
|||||
so/l |
Ytterligare statsbidrag till vissa |
3,500 |
|||||
8/s |
Ytterligare statsbidrag till regn-vattenledning i Torsgatan på sträc-kan Fyrisån—Sturegatan, Uppsala |
245 |
|||||
9/s |
Ytterligare statsbidrag till avlopps-ledningar i Vindhemsgatan & sträc-kan från Eriksgatan till Dalgatan, |
308 |
|||||
S0/2 |
Ytterligare statsbidrag till väg från |
43,500 |
|||||
Ytterligare statsbidrag till väg till |
33,600 |
||||||
13/s |
Ytterligare statsbidrag till vatten-ledningsanläggning samt vissa av-loppsledningar, Charlottenbergs |
6,690 |
|||||
8/fi |
Ytterligare statsbidrag till restaure-ring av församlingens kyrka, Dals |
7,500 |
|||||
Ia/« |
Ytterligare statsbidrag till vägan-läggning Lervik—Medby, Hogdals |
4,840 |
|||||
!3Ao |
Ytterligare statsbidrag till anläg-gande av idrottsplats i Utansjö, |
5,000 |
|||||
Summa |
10,542,580 |
2,813,032 |
205,693 |
13:54 |
39: 95 |
10: 10 |
160
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Sammanställning per (leii 31 december 1942 av statliga
Slutförda företag |
Företag under |
|||
Ändamål |
Antal |
Total- kostnader kronor |
Antal |
Total- kostnader kronor |
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads- |
||||
kommissionens regi .................... |
16 |
6,872,187 |
62 |
42,543,235 |
Vägar .................................. |
9 |
5,482,264 |
56 |
35,071,835 |
Torrläggningsarbeten.................... |
1 |
785,194 |
— |
— |
Torvupptagningsarbeten.................. |
5 |
360,561 |
— |
— |
Farleder ................................ |
— |
— |
1 |
4,000,800 |
Vatten- och avloppsledningsarbeten...... |
— |
— |
1 |
176,300 |
Flygfält ................................ |
i |
244,168 |
4 |
3,294,300 |
Friluftsgårds anläggning.................. |
— |
— |
— |
— |
Statliga beredskapsarbeten i annan myndig- |
||||
hets regi1 .............................. |
6 |
1,729,780 |
78 |
50,917,498 |
Allmänna vägar ........................ |
4 |
1,505,500 |
28 |
16,568,600 |
Vatten- och avloppsledningsarbeten...... |
— |
— |
25 |
16,866,800 |
Hamnarbeten............................ |
— |
— |
15 |
3,673,000 |
Flygfält ................................ |
— |
— |
3 |
5,717,548 |
Byggnader för offentliga myndigheter .... |
2 |
224,280 |
— |
— |
Fornminnesrestaureringar................ |
— |
— |
2 |
92,350 |
Broar .................................. |
— |
— |
3 |
7,937,400 |
Andra arbeten .......................... |
— |
— |
2 |
61,800 |
Statskommunala beredskapsarbeten 1 2........ |
67 |
10,511,680 |
115 |
53,497,390 |
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led- |
6,548,447 |
|||
ningsarbeten).......................... |
9 |
596,679 |
31 |
|
Hamnarbeten............................ |
2 |
4,217,930 |
7 |
5,047,200 |
Järnvägs- och spårvägsanläggningar...... |
1 |
100,964 |
5 |
3,532,500 |
Vatten- och avloppsledningsarbeten...... |
26 |
2,121,121 97,805 |
38 |
5,302,828 |
Flygfält ................................ |
2 |
3 |
11,308,000 |
|
Sjukhus och tandpolikliniker ............ |
3 |
1,075,910 |
3 |
4,958,285 |
Idrottsanläggningar...................... |
2 |
173,756 |
5 |
1,416,380 |
Samlingslokaler.......................... |
1 |
123,226 |
2 |
2,758,000 |
Teater-, musei- och konserthusbyggnader |
— |
— |
2 |
5,131,400 |
Förråds- och lagerhusbyggnader.......... |
1 |
63,594 |
3 |
1,502,000 |
Bostadshus.............................. |
5 |
1,213,723 |
3 |
3,156,000 |
Andra byggnadsarbeten.................. |
3 |
398,520 |
3 |
1,396,000 |
Brandbrunnar och branddammar ........ |
6 |
186,003 |
4 |
53,400 |
Andra arbeten .......................... |
6 |
142,449 |
6 |
1,386,950 |
Summa |
89 |
19,113,647 |
255 |
146,958,123 |
1 Under tiden V7 1933—81/is 1941 slutfördes 204 företag för en sammanlagd totalkostnad
av 19,993,230 kr.
2 Under tiden */7 1933—3''/n 1941 slutfördes 572 företag för en sammanlagd totalkostnad
av 58,186,098 kr.
Kungl. Majda proposition nr 283.
161
Bilaga 10.
och statskommunala beredskapsarbeten under 1942.
Beslutade men ej |
Samtliga företag |
Av summa totalkostnader |
||||
Total- |
Total- |
därav stats-bidrag av |
material |
arbets- |
||
Antal |
kostnader kronor |
Antal |
kostnader kronor |
arbetslöshets- raedel kronor |
m. m. kronor |
löner kronor |
4 |
1,042,BOO |
82 |
60,457,922 |
45,896,409 |
20,032,317 |
30,425,605 |
3 |
817,500 |
68 |
41,371,599 |
36,938,371 |
16,149,594 |
25,222,005 |
— |
— |
1 |
785,194 |
756,909 |
377,554 |
407,640 |
— |
— |
5 |
360,561 |
360,561 |
160,601 |
199,960 |
— |
— |
1 |
4,000,800 |
4,000,800 |
1,807,200 |
2,193,600 |
— |
— |
1 |
176,300 |
176,300 |
67,000 |
109,300 |
— |
— |
5 |
3,538,468 |
3,538,468 |
1,325,368 |
2,213,100 |
1 |
225,000 |
1 |
225,000 |
125,000 |
145,000 |
80,000 |
4 |
1,408,000 |
88 |
54,055,278 |
40,524,175 |
25,669,360 |
28,385,928 |
2 |
1,145,500 |
34 |
19,219,600 |
16,492,485 |
7,714,800 |
11,504,800 |
2 |
262,500 |
27 |
17,129.300 |
13,722,830 |
8,459.700 |
8,669,600 |
— |
— |
15 |
3,673,000 |
3,285,130 |
1,937,100 |
1,735,900 |
— |
_ |
3 |
5,717,548 |
1,501,000 |
2,672,548 |
3,045,000 |
— |
— |
2 |
224,280 |
224,280 |
141,962 |
82,318 |
— |
— |
2 |
92,350 |
92,350 |
36,940 |
55,410 |
— |
— |
3 |
7,937,400 |
5,149.000 |
4,671,400 |
3,266,000 |
— |
— |
2 |
61,800 |
57,100 |
34,900 |
26,900 |
21 |
2,185,775 |
203 |
66,194,845 |
28,215,297 |
37,777,172 |
28,417,673 |
7 |
127,800 |
47 |
7,272,926 |
5,270,604 |
3,407,146 |
3,865,780 |
— |
— |
9 |
9,265,130 |
2,674,490 |
6,139,766 |
3,125,364 |
1 |
243,000 |
7 |
3,876,464 |
842,588 |
2,020,157 |
1,856,307 |
7 |
462,500 |
71 |
7,886,449 |
3,781,783 |
3,839,142 |
4,047,307 |
— |
— |
5 |
11,405,805 |
6,430,275 |
5,623,513 |
5,782,292 |
— |
— |
6 |
6,034,195 |
917,850 |
3,468,664 |
2,565,531 |
— |
— |
7 |
1,590.136 |
304,410 |
965,286 |
624,850 |
— |
— |
3 |
2,881,226 |
389,000 |
1,876,082 |
1,005,144 |
— |
— |
2 |
5,131,400 |
500,000 |
3,306,400 |
1,825,000 |
— |
— |
4 |
1,565,594 |
216,393 |
1,132,110 |
433,484 |
2 |
130,650 |
10 |
4,500,373 |
809,385 |
3,048,398 |
1,451,975 |
3 |
1,212,225 |
9 |
3,006,745 |
670,330 |
1,965,753 |
1,040,992 |
1 |
9,600 |
11 |
249,003 |
59,563 |
137,659 |
111,344 |
— |
— |
12 |
1,529,399 |
348,626 |
847,096 |
682,303 |
29 |
4,036,275 |
873 |
170,708,045 |
109,685,881 |
83,478,839 |
87,229,206 |
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283.
1170 43 1 1
162
Kungl. Majlis proposition nr 283.
De arbetslösas och arbetslöshetshjälpeus fördelning den 31
Län Städer med över 15,000 inv. |
Antal hjälpsökande |
därav |
||||
Städer |
Lands- bygd |
Summa |
beredskapsarb statligt |
ar b et s- ete stats- kommu- nalt |
||
i kommis-sionens |
i annan |
|||||
Stockholms stad.................. |
1,942 |
— |
1,942 |
201 |
i |
282 |
Stockholms ...................... |
49 |
190 |
239 |
39 |
— |
_ |
Uppsala.......................... |
63 |
8 |
71 |
— |
— |
|
Södermanlands .................. |
59 |
— |
59 |
— |
— |
— |
Östergötlands .................... |
90 |
— |
90 |
— |
— |
— |
Jönköpings ...................... |
94 |
— |
94 |
27 |
— |
— |
Kronobergs ...................... |
7 |
22 |
29 |
17 |
— |
— |
Kalmar .......................... |
99 |
10 |
109 |
5 |
— |
— |
Gotlands ........................ |
29 |
3 |
32 |
— |
— |
3 |
Blekinge.......................... |
16 |
63 |
79 |
42 |
— |
— |
Kristianstads .................... |
34 |
3 |
37 |
— |
— |
— |
Malmö stad...................... |
475 |
— |
475 |
25 |
— |
61 |
Malmöhus i övrigt................ |
265 |
14 |
279 |
10 |
— |
22 |
Hallands ........................ |
87 |
4 |
91 |
— |
— |
— |
Göteborgs stad .................. |
1,815 |
— |
1,815 |
72 |
80 |
294 |
Göteborgs och Bohus i övrigt .... |
258 |
1,244 |
1,502 |
594 |
365 |
77 |
Alvsborgs ........................ |
58 |
14 |
72 |
— |
— |
4 |
Skaraborgs ...................... |
10 |
1 |
11 |
— |
— |
2 |
• Värmlands........................ |
74 |
78 |
152 |
19 |
22 |
— |
Örebro .......................... |
47 |
— |
47 |
4 |
— |
8 |
Västmanlands .................... |
1 |
1 |
— |
— |
— |
|
Kopparbergs...................... |
13 |
3 |
16 |
— |
— |
— |
Gävleborgs ...................... |
77 |
1 |
78 |
— |
— |
31 |
Västernorrlands .................. |
53 |
964 |
1,017 |
59 |
292 |
87 |
Jämtlands........................ |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
Västerbottens .................... |
7 |
17 |
24 |
— |
— |
|
Norrbottens...................... |
1 |
229 |
230 |
— |
42 |
— |
Hela riket |
5,724 |
2,868 |
8,592 |
1,114 |
802 |
871 |
Södertälje........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Uppsala.......................... |
— |
— |
62 |
— |
— |
— |
Eskilstuna........................ |
— |
— |
14 |
— |
— |
— |
Linköping........................ |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
Norrköping ...................... |
— |
— |
89 |
— |
— |
— |
Jönköping........................ |
— |
— |
65 |
27 |
— |
— |
Växjö............................ |
— |
—- |
7 |
— |
— |
— |
Kalmar . . |
— |
44 |
— |
— |
— |
|
Karlskrona ...................... |
— |
— |
7 |
— |
— |
— |
Kristianstad...................... |
— |
— |
34 |
— |
— |
— |
Hälsingborg...................... |
— |
— |
133 |
10 |
— |
8 |
Landskrona ...................... |
— |
— |
14 |
— |
— |
14 |
Lund ............................ |
— |
— |
69 |
— |
— |
— |
Halmstad ........................ |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
Mölndal.......................... |
— |
— |
126 |
9 |
— |
50 |
Uddevalla........................ |
— |
— |
62 |
1 |
6 |
3 |
Borås............................ |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
Trollhättan ...................... |
— |
11 |
— |
— |
— |
|
Karlstad ........................ |
— |
— |
74 |
2 |
22 |
— |
Karlskoga........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Örebro .......................... |
— |
— |
47 |
4 |
— |
8 |
Västerås.......................... |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
Gävle............................ |
— |
— |
27 |
— |
— |
— |
Sundsvall ........................ |
— |
— |
14 |
— |
— |
— |
Östersund........................ |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
Kungl. Majlis proposition nr 283. 163
december 1942. Län samt städer med över 15,000 inv. Bilaga 11.
hjälpta |
enligt |
Summa hjälpta |
|||||||
linjen |
unders tödslinjen |
||||||||
reservarbote |
kommu- |
uibild- |
|||||||
nalt |
i % ar |
||||||||
statskom- |
arbete |
dag- |
korn- |
flinga- |
antal |
hjälp- |
|||
munalt |
utan |
Summa |
under- |
munalt |
Summa |
hj älven |
sökande |
||
musiker- |
reserv- |
stats- |
stöd |
understöd |
|||||
hjälp |
arbete |
bidrag |
|||||||
272 |
— |
— |
756 |
350 |
317 |
667 |
122 |
1,545 |
79.6 |
18 |
— |
— |
57 |
83 |
13 |
96 |
10 |
163 |
68.2 |
5 |
— |
8 |
13 |
— |
6 |
6 |
6 |
25 |
35.2 |
1 |
~ |
10 |
11 |
— |
— |
— |
1 |
12 |
20.8 |
5 |
— |
— |
5 |
50 |
7 |
57 |
10 |
72 |
80. o |
3 |
~ |
14 |
44 |
— |
— |
— |
14 |
58 |
61.7 |
1 |
— |
— |
18 |
— |
1 |
1 |
7 |
26 |
. |
2 |
2 |
44 |
53 |
— |
— |
— |
— |
53 |
48.6 |
— |
— |
16 |
19 |
— |
— |
— |
— |
19 |
|
2 |
— |
3 |
47 |
— |
— |
— |
— |
47 |
59. r. |
— |
18 |
18 |
— |
— |
— |
— |
18 |
||
11 |
— |
— |
97 |
200 |
106 |
306 |
2 |
405 |
85 s |
2 |
— |
— |
34 |
72 |
36 |
108 |
— |
142 |
50.9 |
— |
— |
11 |
11 |
— |
— |
— |
9 |
20 |
22.o |
52 |
5 |
— |
503 |
850 |
10 |
860 |
59 |
1,422 |
78.3 |
— |
13 |
10 |
1,059 |
138 |
25 |
163 |
23 |
1,245 |
82.9 |
— |
— |
11 |
15 |
— |
3 |
3 |
18 |
36 |
50. o |
— |
— |
1 |
3 |
— |
— |
— |
— |
3 |
|
6 |
6 |
14 |
67 |
21 |
— |
21 |
7 |
95 |
62.5 |
7 |
— |
— |
19 |
— |
— |
— |
— |
19 |
* |
3 |
_ |
3 |
6 |
_ |
_ |
6 |
|||
4 |
— |
— |
35 |
— |
— |
— |
1 |
36 |
46.2 |
2 1 |
7 |
26 |
473 1 |
14 |
3 |
17 |
36 |
526 1 |
51.7 |
1 |
_ |
— |
1 42 |
_ |
11 |
11 |
13 |
1 66 |
28.7 |
31)8 |
33 |
189 |
3,407 |
1,778 |
538 |
2,310 |
338 |
6,061 |
70.5 |
4 |
_ |
8 |
12 |
_ |
6 |
6 |
5 |
23 |
37.1 |
— |
— |
10 |
10 |
— |
— |
— |
1 |
11 |
|
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
|
4 |
— |
— |
4 |
50 |
7 |
57 |
10 |
71 |
79.8 |
1 |
1 |
29 |
— |
— |
— |
13 |
42 |
64.6 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
6 |
7 |
|
1 |
2 |
16 |
19 |
— |
— |
— |
— |
19 |
|
— |
15 |
15 |
— |
— |
— |
1 15 |
|||
1 |
— |
— |
19 |
55 |
22 |
77 |
96 |
72.2 |
|
— |
— |
— |
14 |
— |
— |
— |
— |
14 |
|
1 |
— |
— |
1 |
17 |
— |
17 |
18 |
26.i |
|
— |
— |
— |
59 |
31 |
— |
31 |
1 |
91 |
72.2 |
— |
13 |
— |
23 |
23 |
— |
23 |
3 |
49 |
79.o |
— |
— |
— |
— |
_ |
3 |
3 |
2 |
5 |
|
5 |
— |
— |
29 |
8 |
— |
8 |
— |
37 |
50.o |
7 |
— |
— |
19 |
— |
— |
— |
— |
19 |
|
2 |
- |
— |
2 |
— |
— |
— |
1 |
3 |
|
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
164
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Bilaga 12.
Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden
Vt 1941—30/e 1942. Kronor.
Län |
Beredskaps- arbeten |
Stat6- kommunala reserv- arbeten |
Arkiv- arbeten |
Kontant- understöd |
Utbild- ningshjälp |
Summa |
Stockholms stad.......... |
1,387,130 |
5,600 |
694,182 |
493,919 |
339 |
2,581,170 |
Stockholms .............. |
2,108,461 |
— |
11,278 |
52,823 |
— |
2,172.562 |
Uppsala.................. |
1,262,209 |
1,500 |
38,821 |
2,519 |
— |
1,305,049 |
Södermanlands .......... |
314,923 |
— |
2,100 |
1.295 |
— |
318,318 |
Östergötlands ............ |
210,680 |
— |
6,760 |
28,090 |
1,862 |
247,392 |
Jönköpings .............. |
746,308 |
14,438 |
9,997 |
2,848 |
— |
773,591 |
Kronobergs .............. |
638,812 |
— |
4,477 |
18 |
— |
643,307 |
Kalmar .................. |
341,656 |
6,503 |
1,024 |
2,144 |
— |
351,327 |
Gotlands ................ |
7,224 |
— |
— |
— |
— |
7,224 |
Blekinge ................ |
648,495 |
— |
5,203 |
— |
— |
653,698 |
Kristianstads ............ |
165,182 |
— |
1,914 |
— |
167,096 |
|
Malmö stad .............. |
395,805 |
— |
10,246 |
141,598 |
— |
547,649 |
Malmöhus i övrigt........ |
143,082 |
7,362 |
8,620 |
39,769 |
— |
198,833 |
Hallands ................ |
237,640 |
768 |
— |
2,038 |
— |
240,446 |
Göteborgs stad .......... |
687.300 |
— |
121,943 |
652,847 |
— |
1,462,090 |
Göteborgs o. Bohus i övrigt |
5,338,838 |
66,423 |
221 |
25,162 |
3,109 |
5,433,753 |
Älvsborgs................ |
1,079,846 |
8,343 |
6,309 |
1,937 |
2,408 |
1,098,843 |
Skaraborgs .............. |
50,775 |
— |
800 |
189 |
— |
51,764 |
Värmlands................ |
304,582 |
24.921 |
22,114 |
4,312 |
5,410 |
361,339 |
Örebro .................. |
67,123 |
4,263 |
8,958 |
1,510 |
1,103 |
82.957 |
Västmanlands ............ |
17,133 |
— |
2,506 |
247 |
— |
19,886 |
Kopparbergs.............. |
40,011 |
— |
1,320 |
— |
— |
41,331 |
Gävleborgs .............. |
138,984 |
32,886 |
13,047 |
10,390 |
858 |
196,165 |
Västernorrlands .......... |
4,065,503 |
179,157 |
7,121 |
69,160 |
— |
4,320,941 |
Jämtlands................ |
478,948 |
— |
5,415 |
289 |
— |
484,652 |
Västerbottens ............ |
53,867 |
710 |
2,875 |
3,028 |
170,245 |
230,725 |
Norrbottens.............. |
258,813 |
— |
4,381 |
1,739 |
— |
264,933 |
Hela riket |
21,189,330 |
352,874 |
991,632 |
1,537,871 |
185,334 |
24,257,041 |
Kungl. Majlis proposition nr 283.
165
Bilaga 13.
Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden
Vi—81/ia 1942. Kronor.
Län |
Beredskaps- arbeten |
Stats- koraraunala resery- arbeten |
Arkiv- arbeten |
Kontant- undorstöd |
Utbild- ningehjälp |
Admini- strations- bidrag |
Summa |
Stockholms stad .. |
1,860,282 |
33,015 |
568,213 |
435,615 |
— |
10,027 |
2,907,152 |
Stockholms ...... |
1,261,390 |
— |
29,272 |
79.806 |
— |
312 |
1,370,780 |
Uppsala.......... |
231,286 |
14,104 |
46,873 |
5,269 |
— |
453 |
297,985 |
Södermanlands |
229,063 |
— |
2,061 |
9,330 |
— |
1,429 |
241,883 |
Östergötlands .... |
474,475 |
— |
8,487 |
53,039 |
1,862 |
507 |
538,370 |
Jönköpings ...... |
817,176 |
144 |
11,579 |
6,078 |
— |
45 |
835,022 |
Kronobergs ...... |
443,719 |
— |
4,195 |
3,964 |
— |
16 |
451,894 |
Kalmar .......... |
305,778 |
12,597 |
1,790 |
6,167 |
— |
39 |
326,371 |
Gotlands ........ |
4,800 |
— |
1,639 |
— |
20 |
6,459 |
|
Blekinge ........ |
341,924 |
— |
2,492 |
26,036 |
— |
80 |
370,532 |
Kristianstads .... |
36,659 |
4,181 |
831 |
— |
— |
41,671 |
|
Malmö stad...... |
235,200 |
1,997 |
6,092 |
182,712 |
— |
— |
426,001 |
Malmöhus i övrigt |
250,371 |
3,280 |
11,364 |
63,534 |
— |
3,236 |
331,785 |
Hallands ........ |
''36,172 |
2,640 |
2,462 |
9,971 |
— |
299 |
''20,800 |
Göteborgs stad .. |
626,797 |
— |
99,399 |
585,322 |
— |
— |
1,311,518 |
Göteborgs o. Bohus |
4,887,078 |
71,329 |
20,660 |
111,321 |
2,200 |
29,233 |
5,121,821 |
Älvsborgs ........ |
554,521 |
8,343 |
9,617 |
10,973 |
3,929 |
78 |
587,461 |
Skaraborgs ...... |
52,768 |
— |
1,165 |
7,192 |
— |
55 |
61,180 |
Värmlands........ |
208,222 |
7,976 |
20,967 |
15,970 |
571 |
711 |
254,417 |
Örebro .......... |
62,073 |
3,768 |
11.602 |
10,011 |
656 |
7,927 |
96,037 |
Västmanlands .... |
113,273 |
6 |
5,795 |
1,085 |
— |
12 |
1 6,375 |
Kopparbergs...... |
''269 |
-. |
5,000 |
2,856 |
— |
— |
7,587 |
Gävleborgs ...... |
481,029 |
4.411 |
11,835 |
14.985 |
858 |
658 |
513,776 |
Västernorrlands . . |
3,738,550 |
198,801 |
11,561 |
373,327 |
— |
42,655 |
4,364,894 |
Jämtlands........ |
596,943 |
— |
7,053 |
4,762 |
— |
97 |
608,855 |
Västerbottens .... |
294,756 |
711 |
3,919 |
5,126 |
96,739 |
193 |
401,444 |
Norrbottens...... |
111,690 |
— |
4,626 |
14,966 |
— |
2,524 |
133,806 |
Hela riket |
18,056,836 |
363,122 |
912,260 |
2,041,887 |
106,815 |
100,606 |
21,681,526 |
Avse återbetalning.
166
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 283.
Bilaga 14.
Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft ni. m. under tiden
Vt 1911—S0/6 1942. Kronor.
Län |
Läns-arbets-nämnder |
liesc- bidrag till arbets- sökande |
Särskilda Utbilda.-bidrag och |
förmåner Andra |
Förlägg-nings- m.fl. |
Statsbidrag till beredskaps- kursor |
Kostna-der för |
Kostnader |
Admini-strations-kostnader |
Stockholms stad |
785,430 |
52,538 |
241,182 |
10,283 |
924 |
619,624 |
9,750 |
1,647 |
|
Stockholms .... |
261,689 |
48,452 |
128,473 |
74,844 |
93,901 |
57,317 |
1,173 |
15,878 |
1,077 |
Uppsala ...... |
114,771 |
4,527 |
72,207 |
39,861 |
53,247 |
127,005 |
1,948 |
16,196 |
829 |
Södermanlands |
119,995 |
3,275 |
46,094 |
27,468 |
51,038 |
24,218 |
981 |
11,007 |
606 |
Ostergötlands. . |
314,513 |
12,869 |
83,174 |
35,445 |
91,371 |
67,763 |
2,391 |
12,428 |
716 |
Jönköpings .... |
167,778 |
34,629 |
53,460 |
55,362 |
77,850 |
72,946 |
1,906 |
14,550 |
798 |
Kronobergs.... |
101,630 |
4,639 |
87,948 |
32,256 |
51,459 |
62,689 |
2,059 |
11,122 |
440 |
Kalmar........ |
141.705 |
7,514 |
65,008 |
23,179 |
57.928 |
6,399 |
3,166 |
15,176 |
1,383 |
Gotlands...... |
30,579 |
7,473 |
2,914 |
4,611 |
2,553 |
1,615 |
1,119 |
10,507 |
614 |
Blekinge...... |
124,037 |
3,478 |
144,238 |
29,198 |
40,265 |
7,974 |
2,039 |
8,100 |
1,219 |
Kristianstads .. |
153,517 |
5,508 |
47,307 |
35,357 |
62,470 |
1,025 |
5,734 |
18,733 |
574 |
Malmöhus .... |
536,967 |
75,842 |
48,966 |
108,164 |
27.706 |
82,264 |
2,586 |
26,782 |
2,522 |
Hallands...... |
86.636 |
3,633 |
113,765 |
30,105 |
20,044 |
60,099 |
2,042 |
8,234 |
220 |
Göteb. o. Bohus |
514,601 |
88,735 |
484,051 |
53,105 |
16,693 |
468,778 |
1,323 |
18,423 |
4,347 |
Alvsborgs .... |
159,936 |
12,047 |
186,623 |
83,027 |
92,785 |
136,661 |
3,277 |
15,880 |
578 |
Skaraborgs .... |
103,212 |
5,436 |
25,122 |
20,280 |
55,942 |
41,579 |
3,483 |
16,965 |
1,256 |
Värmlands .... |
147,684 |
36.860 |
399,814 |
214,843 |
255,204 |
97,328 |
1,184 |
16.073 |
663 |
Örebro........ |
213,906 |
14,976 |
83,182 |
95,897 |
156,155 |
38,350 |
2,510 |
14,341 |
807 |
Västmanlands. . |
62,322 |
3,465 |
24,377 |
14,187 |
40,005 |
1,686 |
1,983 |
12,725 |
656 |
Kopparbergs .. |
127,823 |
26,604 |
160,926 |
142,427 |
410,401 |
2,709 |
102 |
13,347 |
592 |
Gävleborgs .... |
169,450 |
27,293 |
330,552 |
174,052 |
228,443 |
7,357 |
1,928 |
13,788 |
787 |
Västernorrlands |
291,981 |
106,719 |
565,250 |
213,806 |
382,767 |
117,493 |
3,206 |
2,758 |
1,103 |
Jämtlands .... |
157,488 |
16,362 |
44,809 |
55,950 |
192,161 |
33,498 |
2,003 |
9,706 |
673 |
Västerbottens.. |
138,168 |
12,491 |
132,114 |
23,505 |
53,445 |
59,033 |
3,254 |
11,843 |
869 |
Norrbottens . . |
145,498 |
4,852 |
170 |
1,311 |
1 333 |
40,652 |
2,338 |
9,012 |
571 |
Hela riket |
5,171,316 |
620,217 |
3,571,726 |
1,598,528 |
2,514,404 |
2,286,062 |
53,785 |
333,824 |
25,547 |
1 Avser återbetalning.
Bilaga 15.
Kostnader tor arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under tiden Vi—31/ia 1942. Kronor,
1 L ii n |
Läns- arbets- nämnder med arbetsför- medlings- anstalter |
ltese- bidrag till arbets- sökande |
Särskilda förmåner vid |
Förlägg-nings- m. fl. |
Jordbruks- läger |
Statsbidrag till bered- skaps- kurser |
Kostnader |
Kostnader för revisorer för familje- bidrags- nämnder |
Admini-strations-kostnader |
Diverse kostnader1 |
|
Utbildnings-och för-fly ttn in gs-bidrag samt |
Andra förmåner |
||||||||||
Stockholms stad .... |
808,444 |
47,252 |
344,490 |
2 71 |
2 581 |
2 4,372 |
761,146 |
319 |
9,823 |
2,293 |
66,854 |
Stockholms ........ |
313,501 |
112,511 |
225,945 |
111,921 |
194,215 |
115,654 |
1,665 |
7,317 |
16,147 |
1,063 |
18,266 |
| Uppsala............ |
134,180 |
8,926 |
121,857 |
48,555 |
168,361 |
6,193 |
104,481 |
9,361 |
17,105 |
763 |
11,758 |
Södermanlands .... |
143,034 |
10,420 |
128,415 |
29,960 |
144,175 |
32,786 |
18,222 |
3,612 |
11,190 |
570 |
9,174 |
Östergötlands ...... |
353,232 |
17,962 |
233,922 |
50,848 |
214,013 |
22,136 |
60,325 |
11,391 |
12,428 |
806 |
12,728 |
Jönköpings ........ |
179,276 |
100,078 |
174,530 |
164,252 |
160,506 |
13,255 |
68,941 |
6,693 |
13,722 |
753 |
16,321 |
Kronobergs ........ |
118.149 |
13,526 |
192,559 |
74,662 |
194,656 |
627 |
46,531 |
8,140 |
11,255 |
629 |
4,083 |
Kalmar ............ |
154,643 |
9,234 |
139,526 |
27,632 |
62,094 |
10,630 |
— |
9,000 |
15,421 |
1,801 |
6,182 |
1 Gotlands .......... |
34,585 |
12,293 |
3,010 |
1,759 |
6,623 |
27,361 |
— |
4,074 |
11,039 |
1,043 |
798 |
Blekinge .......... |
132,554 |
4,079 |
158,958 |
34,251 |
30,309 |
3,989 |
1,097 |
9,983 |
8,100 |
1,051 |
6,187 |
Kristianstads ...... |
187.944 |
10,852 |
77,942 |
34,126 |
45,434 |
17,799 |
_ |
8,309 |
19,138 |
565 |
3,483 |
Malmöhus.......... |
552,463 |
75,251 |
99,717 |
16,477 |
9,654 |
68,609 |
45,628 |
10,955 |
26,087 |
1,545 |
16,599 |
Hallands .......... |
94,860 |
4.721 |
100,361 |
32,738 |
10,459 |
8,880 |
35,536 |
9,354 |
8,334 |
209 |
6,486 |
j Göteborgs och Bohus |
544,285 |
148,311 |
730,054 |
38,758 |
215,236 |
25,491 |
437,335 |
6,986 |
20,286 |
4,074 |
3 463,455 |
Alvsborgs .......... |
182,587 |
19,947 |
304,451 |
86,631 |
110,473 |
9,719 |
92,526 |
10,055 |
15,364 |
712 |
8,439 |
Skaraborgs ........ |
119,040 |
7,760 |
113.204 |
18,424 |
54,444 |
12,273 |
33,923 |
13,004 |
17,087 |
870 |
11,694 |
Värmlands.......... |
187,853 |
49,367 |
732,094 |
247,498 |
773,455 |
12.338 |
64,045 |
4,522 |
16,116 |
672 |
10,476 |
Örebro ............ |
277,366 |
20,916 |
241,948 |
98.689 |
305,659 |
16,296 |
42,167 |
13,194 |
14,831 |
1,073 |
7,446 |
Västmanlands...... |
99,773 |
8,174 |
95,665 |
53,368 |
129,321 |
9,646 |
— |
6,061 |
12,421 |
574 |
9,247 |
Kopparbergs........ |
164,744 |
49,215 |
507,381 |
167,863 |
713,533 |
18,248 |
— |
6,213 |
14,650 |
865 |
5,997 |
Gävleborgs ........ |
220,246 |
36,594 |
912,227 |
245,297 |
903,955 |
3.452 |
23,928 |
8,340 |
13,679 |
653 |
12,076 |
Västernorrlands .... |
357,250 |
112,836 |
1,357,199 |
338,938 |
1,192,975 |
9,642 |
34,194 |
19,346 |
15,447 |
1,177 |
11,810 |
Jämtlands.......... |
194,661 |
29,377 |
254,250 |
164,223 |
930,056 |
3,554 |
1,394 |
6,773 |
9,707 |
262 |
2,990 |
Västerbottens ...... |
172,557 |
12.470 |
182.254 |
62,122 |
425,502 |
3,636 |
27,531 |
13,604 |
12,437 |
660 |
9,721 |
Norrbottens........ |
167,389 |
6,596 |
71,600 |
35,937 |
184,818 |
7,586 |
26,977 |
10,781 |
9,012 |
502 |
8,531 |
Summa |
5.S94.616 |
928,668 |
7,503,559 |
2,184,858 |
6,948,S73 |
455,428 |
1,927,592 |
217,387 |
350,826 |
25,185 |
740,801 |
1 Kostnader för statliga stenbeställningar, registrering av arbetskraft, flyktingförmedling m. m. — 2 Avser återbetalning. — 8 Härav
kr. 430,499 kostnader för statliga stenbeställningar.
Kungl. Majlis proposition nr 283.
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Bilaga 16.
Sammanställning av uppgifter angående vissa löneinkomster m. m., avsedda att belysa gällande och föreslagna
arkivarbetslöner.
Orts- grupp1 |
Nuvarande familje- försörjare) kr. |
Förslag |
till |
nya arkivarbetslöner |
Vakt-mästare kr. |
Extra vakt- mästare enligt civila icke- ordinarie-regl em entet kr. |
Extra skriv- biträde enligt civila icke- ordinarie- reglo- mentet per månad kr. |
Dagunderstöd |
|||||||
Grundlön per månad |
Fa milj e-tillägg |
Månadslön (grund-lön och familje-tillägg) för för-sörjningspliktig |
Månadslön (grundlön |
||||||||||||
ensam person över 18 år kr. |
man och hustru kr. |
man, kr. |
|||||||||||||
utan kompe- tens- tillägg (B- arbeten) kr. |
med kompe- tens- tillägg (A- arbeten) kr. |
hustru per dag kr. |
kbarn per dag kr. |
||||||||||||
man och hustru kr. |
man, 1 barn kr. |
man och hustru kr. |
man, 1 barn kr. |
||||||||||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
C |
216:- |
205: — |
235:- |
1: — |
0: 75 |
235: — |
257: 50 |
265: — |
287: 50 |
278:- |
244: — |
213: — |
51:20 |
84:50 |
102: 70 |
D |
225: — |
215: — |
245:- |
1:25 |
0: 75 |
252: 50 |
275: — |
382:50 |
305: - |
290: - |
253:- |
221: — |
65: 10 |
151:- |
174: 40 |
E |
237:- |
225: — |
255: — |
1: 25 |
0: 75 |
262:50 |
285: - |
292: 50 |
315: — |
301: — |
262: — |
228: — |
65: 10 |
151:- |
174: 40 |
F |
253: 50 |
235: - |
265: — |
1:25 |
0:75 |
272: 50 |
295: — |
302: 50 |
325: — |
312: — |
272: — |
236:- |
65: 10 |
151: — |
174 :40 |
O |
280: 50 |
245:- |
275:- |
1:50 |
0: 75 |
290: — |
312: 50 |
320: — |
342: 50 |
323: — |
281: — |
244: — |
116: 50 |
187: 50 |
216: 10 |
H |
306: — |
255: — |
285:- |
1:50 |
0: 75 |
300:- |
322: 50 |
330:- |
352: 50 |
334: — |
290: — |
252:- |
116: 50 |
187:50 |
216:10 |
I |
321: — |
270:- |
300:- |
1:50 |
0: 75 |
315:- |
337: 50 |
345: - |
367: 50 |
345: — |
299: — |
260:- |
116: 50 |
187: 50 |
216:10 |
*
tO
Ortsgrupp A och B ej aktuella.
Kungl. Majlis proposition nr 283. 169
i
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Arbetsmarknaden under år 1942 ........................................ 2
II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1942 .................... 10
A. Arbetsförmedlingen .................................................. 10
Arbetsförmedlingens organisation.................................. 10
Arbetsförmedlingsverksamheten.................................... 11
B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov
.......................................................... 10
Jordbruket.......................................................... 17
Skogsbruket........................................................ 22
Torvindustrin ...................................................... 29
Verkstadsindustrin ................................................ 30
C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten ............ 33
D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under
förstärkt försvarsberedskap .......................................... 40
E. Planläggning, registrering m. m..................................... 41
F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................... 44
Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning........ 44
Arbetslinjen........................................................ 50
Understödslinjen .................................................. 02
Hjälpverksamhetens totala omfattning............................ 00
Statliga stenbeställningar.......................................... 08
Arskostnadsbidrag.................................................. 70
G. Värnpliktshjälp ...................................................... 71
Krigsfamiljebidrag.................................................. 71
Värnpliktslån ...................................................... 73
lil. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första kvartalet 1943 74
A. Arbetsmarknaden och hjälpverksamheten .......................... 74
Arbetsmarknaden .................................................. 74
Arbetsförmedling, arbetslöshet, hjälpverksamhet.................. 75
Statliga stenbeställningar.......................................... 78
B. Vidtagna åtgärder, överväganden m. m............................. 80
Jordbruket.......................................................... 80
Ungdomens frivilliga arbetsinsatser .............................. 81
Skogsbruket ......... 82
Torvindustrin ...................................................... 85
Arkivarbeten........................................................ 85
Arbetsförmedlingstvång............................................ ]03
Planläggning av omflyttnings- och lijälpåtgärder ................ 105
Organisationen...................................................... 100
IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden ...................... 109
Bihang Ull riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. 1170 43 12
170 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Sid.
V. Departementschefen ...................................................... lil
YL Särskilda frågor .......................................................... 116
A. Vattenavledningsföretaget Lyckebyån .............................. 116
Lyckebyåutredningen .............................................. 116
Departementschefen................................................ 118
B. Komplettering av ofullständiga jordbruk............................ 119
Departementschefen................................................ 119
C. Företagarföreningar inom vissa län ................................ 120
Departementschefen................................................ 121
VII. Medelsbehovet för budgetåret 1943/44 .................................. 121
Arbetsmarknadskommissionens förslag .................................. 121
A. Arbetsmarknadens reglering ........................................ 121
B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och arbets
förmedlingsanstalter.
............................................... 128
Avlöningar......................................................... 128
Omkostnader ...................................................... 129
Departementschefen................................................ 129
VIII. Hemställan................................................................ 131
Bilagor.
1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas
rapporter till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december
åren 1941 och 1942........................................................ 132
2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den
31 december 1942.......................................................... 141
3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1h 1933—s0/6 1942 av arbetslöshetsmedel .......... 142
4. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden Vt—sl/i2 1942 av arbetslöshetsmedel................ 144
5. Förteckning över år 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.......................................... 145
6. Förteckning över år 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi ...................... 147
7. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden x/i 1933—S0/6 1942 av arbetslöshetsmedel 148
8. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden Vt—sl/ia 1942 av arbetslöshetsmedel...?.. 153
9. Förteckning över år 1942 avslutade statskommunala beredskapsarbeten 154
10. Sammanställning per den 31 december 1942 av statliga och statskommunala
beredskapsarbeten under 1942.................................... 161
11. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december 1942 163
12. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden
Vt 1941—so/s 1942 ........................................................ 164
Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 171
Sid.
13. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden
Vi-sl/i2 1942 .............................................................. 165
14’ Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. lander
tiden V? 1941—s% 1942 .................................................. 166
15. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under
tiden Vi—31/ia 1942........................................................ 167
16. Sammanställning av uppgifter angående vissa löneinkomster m. m., avsedda
att belysa gällande och föreslagna arkivarbetslöner .............. 168