Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till skogsstyrelsen
m. m.; given Stockholms slott den 21 maj
1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjörf.s, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen
anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet PehrssonBramstorp.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1943/44 beräkna dels å
nionde huvudtiteln under punkt 173 till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 71,000 kronor, under punkt 174 till Skogsstyrelsen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 10,500 kronor, under punkt 187 till Skogsvård
m. m.: Skogsvårdens befrämjande ett anslag av 600,000 kronor samt under
punkt 188 till Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av
1932 års lappmarkslag m. m. ett anslag av 700,000 kronor, dels ock å elfte
huvudtiteln under punkt 28 till Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst
biträde vid virkesavverkning ett förslagsanslag av 200,000 kronor. Jag torde
nu få för Kungl. Majit ånyo anmäla dessa ärenden.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 278.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

I skrivelse den 16 september 1942, varöver utlåtanden avgivits av statskontoret
den 2 november 1942 och av allmänna lönenämnden den 10 november
1942, har skogsstyrelsen gjort framställning om anslag för budgetåret
1943/44 bland annat till avlöningar och omkostnader vid skogsstyrelsen samt
till skogsvårdens befrämjande och till ersättning för kostnader föranledda av
1932 års lappmarkslag m. m.

I skrivelser den 10 oktober 1942 och den 3 mars 1943 har skogsstyrelsen
gjort framställningar om anslag för budgetåret 1943/44 till ersättning åt
skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. Yttranden
ha avgivits, över förstnämnda skrivelse den 3 november 1942 av statens
bränslekommission och över sistnämnda skrivelse den 12 mars 1943 av statskontoret.

Sedermera har skogsstyrelsen i skrivelse den 12 mars 1943 framlagt vissa
förslag angående finansiering av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet samt
reglering av löne- och anställningsförhållandena för skogsvårdsstyrelsernas
befattningshavare m. m. över dessa förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits
av statskontoret, domänstyrelsen, riksräkenskapsverket, statens pensionsanstalt,
allmänna lönenämnden, samtliga skogsvårdsstyrelser, Sveriges skogsägareförbund,
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, länsjägmästareföreningen,
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund samt skogsvårdsstyrelsemas
kanslipersonals förening. Härjämte ha 20 skogsvårdsstyrelseordförande
eller ställföreträdare för dessa och 22 länsjägmästare i skrivelse den 30
mars 1943 avgivit ett särskilt yttrande i anledning av skogsstyrelsens förslag.

Skogsstyrelsen: Avlöningar.

Till avlöningar vid skogsstyrelsen har för budgetåret 1942/43 uppförts ett
förslagsanslag av 71,000 kronor. Kungl. Maj:t har den 30 maj 1941, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetåret 1941/42, för skogsstyrelsen
fastställt dels personalförteckning (statsliggaren sid. 707), dels ock följande

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis..........kronor 17,000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit .................. » 6,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ » 40,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 8,000

Summa kronor 71,000.

I skrivelsen den 16 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att för
nästa budgetår måtte å riksstaten beräknas ett med 56,000 kronor till 127,000
kronor förhöjt avlöningsanslag. Beträffande beräkningen av de olika anslagsposterna
må anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 127,000 kronor, avse 34,900 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 7,000 kronor arvoden, bestämda av Kungl.
Majit, 70,400 kronor avlöningar till icke-ordinarie personal samt 14,700 kronor
rörligt tillägg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

3

Styrelsen har framlagt förslag om inrättande hos styrelsen av ett flertal
nya tjänster ävensom örn uppfattning i högre lönegrad av vissa redan befintliga
tjänster. Å styrelsens skogliga avdelning, som förestås av en byråchef
i lönegrad Eo 30 och vara vidare tjänstgöra en vägkonsulent — vilken
emellertid avlönas från anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i
enskild ägo — samt en amanuens i lönegrad Eo 18, skulle sålunda byråchefstjänsten
omändras till ordinarie befattning i lönegrad A 30 samt skogsvägkonsulenten
överflyttas till skogsstyrelsens stat samt upptagas såsom
tjänsteman i lönegrad Eo 24. Dessutom skulle anställas en notarie i lönegrad
Eo 21. Styrelsens juridiskt-administrativa avdelning, å vilken tjänstgör en
sekreterare i lönegrad Eo 26 med biträde av en extra tjänsteman i lönegrad
Ex 16, skulle ombildas till en administrativ byrå under chefskap av en byråchef
i lönegrad Eo 30 med biträde av en byråinspektör i lönegrad Eo 24 samt
en amanuens i lönegrad Eo 18. Vid styrelsen borde även anställas en byrådirektör
i lönegrad Eo 26 med egen föredragning. Vidare skulle hos styrelsen
inrättas en kontoristtjänst i lönegrad A 9 i stället för en nu befintlig extra
ordinarie kanslibiträdestjänst ävensom nyinrättas en ordinarie kontorsbiträdesbefattning
i lönegrad A 4. Härjämte skulle det till ersättning åt extra
biträden och vikarier m. fl. avsedda beloppet höjas.

Beträffande den skogliga avdelningen har styrelsen erinrat, att
styrelsen fått sig anförtrodd flera mycket omfattande utredningar, avseende
bland annat skogsvårdslagstiftningen. Kostnaderna för dessa utredningar bestredes
av vederbörande kommittéanslag, varför medel för ändamålet i förevarande
sammanhang icke behövde beräknas. Åtskilliga av de frågor, som enligt
direktiven för utredningarna skulle upptagas till prövning, vore av sådan
natur att de eljest skulle handläggas på den skogliga avdelningen. Då en förhållandevis
stor personal komme att ställas till skogsstyrelsens förfogande
för utredningarnas verkställande, hade det icke ansetts behövligt att annat
än i förhållandevis begränsad omfattning begära medel för förstärkning av
avdelningens personal. Från anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo hade från och med innevarande budgetår anvisats medel
till anställande hos skogsstyrelsen av en skogsvägkonsulent, vilken åtnjöte
ett årligt arvode örn 11,220 kronor. Då skogsvägkonsulentens verksamhet
visat sig vara till stort gagn och avsevärt bidragit till ett ändamålsenligt utnyttjande
av de mycket betydande belopp, som staten anvisade till skogsvägbyggnader,
syntes befattningen böra bibehållas och överföras å skogsstyrelsens
stat. Därutöver vore det enligt skogsstyrelsens mening nödvändigt
att inrätta en ny befattning å den skogliga avdelningen, vilken befattning
borde placeras lägst i lönegrad Eo 21.

Med den personal, som för närvarande disponerades för den juridisktadministrativa
avdelningen, har skogsstyrelsen funnit det uteslutet
att på ett tillfredsställande sätt utöva de synnerligen skiftande och omfattande
arbetsuppgifter, som avdelningen hade att handlägga. Detta medförde
betydande olägenheter och kunde knappast, bland annat ur ekonomisk
synpunkt, anses försvarligt. Skogsstyrelsen har härvid särskilt understrukit,
att de medel, som stöde till skogsvårdsstyrelsemas förfogande, vore knappt
tillmätta och att det vore av största vikt, att desamma komme till den mest
ändamålsenliga användningen, vilket det tillkomma skogsstyrelsen att övervaka.
Den juridiskt-administrativa byrån borde utrustas med, förutom byråchefen,
minst två befattningshavare med juridisk eller högre skoglig utbildning,
nämligen en byråinspektör och en amanuens. Byråinspektören skulle
närmast handhava frågor, som sammanhängde med utövandet av tillsynen
över användningen av medel, som ställts till skogsvårdsstyrelsemas förfogande.
Med den omfattande bidragsverksamhet, sorn staten bed revé lill stödjande

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 278-

av skogsbruket, borde följa en mera ingående och allsidig kontroll rörande
ifrågavarande medels rätta användning än vad hittills varit fallet. Ifrågavarande
befattningshavare skulle emellertid icke endast handhava kontrollerande
och granskande uppgifter utan även tjänstgöra såsom skogsstyrelsens konsulent
och under tjänsteresor till olika skogsvårdsstyrelser bispringa dessa
med råd och anvisningar i skilda frågor.

Den befattningshavare i lönegrad Eo 26, som skogsstyrelsen ansett böra
nyanställas, borde åvila handläggandet av ärenden, som ägde samband med
skoglig statistik, skogsbrukets kommersiella förhållanden och skogsprodukternas
användning, samt handhavandet av vissa särskilda utredningsuppdrag
ävensom styrelsens informationsverksamhet.

I fråga om skrivb i trä despersonalen har skogsstyrelsen erinrat,
att en tjänst vid styrelsen som expeditionsvakt i lönegrad Eo 5 icke blivit tillsatt
för att bereda medel för anställande av extra skrivbiträden. Kostnaden
för skrivhjälp till skogsvägkonsulenten hade vidare bestritts från anslaget
till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, vilket icke torde böra
ske, om denne befattningshavare uppfördes å skogsstyrelsens stat.

Ordinarieposten har ökats med 17,900 kronor till 34,900 kronor,
ökningen har föranletts av de förut återgivna förslagen om uppförande av en
byråchefstjänst, en kontoristbefattning och en kontorsbiträdesbefattning å
ordinarie stat.

Arvodesposten har ökats med 1,000 kronor till 7,000 kronor i anledning
av förslag om ett särskilt årligt arvode om 1,000 kronor till byråchefen
å den skogliga avdelningen i hans egenskap av överdirektörens ställföreträdare.

Icke-ordinarieposten har ökats med 30,400 kronor till 70,400 kronor.
ökningen sammanhänger huvudsakligen med förut återgivna förslag att
omändra sekreterartjänsten till byråchefstjänst samt att nyinrätta förenämnda
befattningar som byrådirektör, skogsvägkonsulent, byråinspektör, notarie
och amanuens. Vidare har för extra arbetskraft beräknats, utöver nu utgående
belopp, 6,000 kronor, ett ytterligare belopp av 5,300 kronor. Utgiftsökningarna
uppgå sammanlagt till 44,400 kronor. Å andra sidan har posten
minskats med 14,000 kronor, motsvarande avlöning till en byråchef och
ett kanslibiträde, vilka föreslagits uppförda å ordinarie stat.

Posten rörligt tillägg har med hänsyn till de av skogsstyrelsen framförda
förslagen ökats med 6,700 kronor till 14,700 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit att, endast örn och i den mån
nya arbetsuppgifter bomme att tillföras skogsstyrelsen, det enligt statskontorets
mening borde ifrågakomma att nu, innan närmare erfarenhet av styrelsens
verksamhet vunnits, vidtaga ändring av den så nyligen som vid 1941 års
riksdag genomförda organisationen. I avvaktan på resultatet av utredningen
angående skogsvårdsstyrelsernas finansiering kunde statskontoret icke förorda
annan ändring med avseende på skogsstyrelsens personal än att skogsvägkonsulentens
avlöning upptoges å styrelsens avlöningsanslag. Däremot
måste ämbetsverket ifrågasätta lämpligheten av att för denna konsulentverksamhet,
som tillkommit enligt beslut vid 1942 års riksdag och sålunda endast
pågått några månader, nu inrätta en pensionsberättigad befattning.

Allmänna lönenämnden har i huvudsak yttrat följande.

Lönenämnden är för sin del tveksam, huruvida skogsstyrelsen, vars verksamhet
tagit sin början så nyligen som den 1 juli 1941, redan nu bör erhålla

Kungl. Majlis proposition nr 278.

5

en utvidgad organisation. I avvaktan på närmare erfarenhet rörande arbetsuppgifterna
inom styrelsen synes det nämnden angeläget, att återhållsamhet
iakttages med avseende å tillskapandet av nya tjänster. Den av skogsstyrelsen
förebragta motiveringen för förslaget har i varje fall icke övertygat lönenämnden
om att behov föreligger av en utökning av arbetskrafterna i den utsträckning,
som styrelsen ansett erforderlig. Särskilt måste lönenämnden ställa sig
betänksam gentemot förslaget örn tillskapande av en administrativ byrå genom
förändring av den nuvarande sekreterarbefattningen till en byråchefstjänst.
Vad de föreslagna befattningarna som byrådirektör och byråinspektör
beträffar, saknas enligt lönenämndens mening tillräckligt underlag för bedömande
av dessa tjänsters behövlighet.

Med avseende å personalorganisationen å den skogliga avdelningen hyser
lönenämnden tvekan, huruvida den nuvarade arvodesbefattningen som skogsvägkonsulent
bör uppföras såsom extra ordinarie tjänst å styrelsens stat.

Med tanke på möjligheten av inträdande konjunkturförändringar å skogsmarknaden
synes försiktigheten bjuda, att befattningen åtminstone tills vidare
bibehålies såsom arvodessyssla. Mot styrelsens förslag om inrättande av
en notarietjänst å den skogliga avdelningen har lönenämnden icke någon
erinran att framställa under förutsättning, att göromålens omfattning anses
motivera en förstärkning av arbetskrafterna på denna avdelning.

I fråga om den hos styrelsen anställda biträdespersonalen må allenast erinras,
att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i utlåtande den 23 februari
1939 föreslagit, att för kassa- och registratorsgöromål skulle inrättas en kontoristbefattning
i 9 lönegraden.

Styrelsens förslag, att byråchefsbefattningen å den skogliga avdelningen
skulle ombildas till ordinarie, finner sig lönenämnden för närvarande icke
kunna tillstyrka. Vad beträffar frågan om ställföreträdararvode, anser lönenämnden
densamma böra upptagas till prövning i ett större sammanhang.

I skrivelsen den 12 mars 1943 har skogsstyrelsen hemställt, att avlöningsanslaget
för nästa budgetår måtte uppföras med det i skrivelsen den 16 september
1942 angivna beloppet.

Jag är ense med statskontoret och lönenämnden därom att, innan ytter- Departementsligare
erfarenhet vunnits rörande arbetsuppgifterna inom skogsstyrelsen, åter- chefen.
hållsamhet bör iakttagas med avseende å inrättandet av nya tjänster inom
ämbetsverket. Med hänsyn härtill och på grund av nödvändigheten att i nuvarande
läge iakttaga all möjlig sparsamhet kan jag ej för närvarande i annan
utsträckning tillstyrka skogsstyrelsens förslag örn inrättande av nya
ordinarie och ickc-ordinarie tjänster vid styrelsen än att medel böra beräknas
för anställande av en byråinspektör i lönegrad Eo 24, en amanuens i lönegrad
Eo 18 och ett skrivbiträde i lönegrad Eo 2. På byråinspektören bör närmast
ankomma att utöva den direkta tillsynen över användningen av de medel,
som ställts till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. Jag förutsätter, att
byråinspektören därutöver vid tjänsteresor till olika skogsvårdsstyrelser kommer
att bispringa dessa med råd och anvisningar i olika frågor. Med hänsyn
till sekreterarens bos styrelsen förhållandevis självständiga ställning med
egen föredragningsskyldigbet torde denne befattningshavare hädanefter böra
benämnas byrådirektör. 1 likhet med statskontoret och lönenämnden biträder
jag förslaget, att skogsvägkonsulentens avlöning upptages å skogsstyrelsens

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

avlöningsstat. På det skäl statskontoret anfört kan jag dock icke tillstyrka,
att denna befattning nu förenas med pensionsrätt, utan densamma bör bibehållas
såsom arvodesbefattning. Så länge tjänsten innehaves av nuvarande
befattningshavare, torde arvodet (inklusive å befattningshavaren belöpande
pensionsavdrag å extra ordinarie tjänst i domänstyrelsen) böra utgå med

12,000 kronor för år. För anställande av ytterligare extra arbetskraft hos
styrelsen m. m. synes böra beräknas ett med 5,000 kronor förhöjt belopp.
Frågan om upptagande av ett särskilt arvode åt överdirektörens ställföreträdare
torde böra anstå tills vidare.

Anslagsposten avlöning till ordinarie tjänsteman bör med hänsyn till det
anförda upptagas med oförändrat belopp, 17,000 kronor. Arvodesposten torde
i anslutning till förslaget örn upptagande av skogsvägkonsulentens avlöning å
skogsstyrelsens stat böra höjas med 12,000 kronor till 18,000 kronor. På
grund av de av mig tillstyrkta förslagen om inrättande av en byråinspektörs-,
en amanuens- och en skrivbiträdestjänst samt höjning av beloppet för
tillfällig arbetskraft bör för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas
ett ökat belopp av (8,000 + 5,600 + 2,400 + 5,000=) 21,000
kronor. Posten synes alltså böra bestämmas till (40,000 + 21,000=) 61,000
kronor. För rörligt tillägg torde slutligen böra beräknas 11,000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle skogsstyrelsens avlöningsanslag
för nästa budgetår uppgå till sammanlagt (17,000 + 18,000 + 61,000
-f- 11,000 =) 107,000 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för
innevarande budgetår innebär en anslagsökning med 36,000 kronor.

Ny personalförteckning för skogsstyrelsen torde böra föreläggas riksdagen
för godkännande.

Skogsstyrelsen: Omkostnader.

Till omkostnader vid skogsstyrelsen är för budgetåret 1942/43 uppfört ett
förslagsanslag av 10,500 kronor. Kungl. Majit bär den 24 april 1942 för skogsstyrelsen
fastställt följande

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... » 5,000

3. Expenser, förslagsvis ................................ » 5,000

Summa kronor 10,500.

Beträffande anslagsposten till expenser har föreskrivits, att följande belopp
må tagas i anspråk för nedan nämnda ändamål.

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................... kronor 1,000

övriga expenser, högst ................................ » 4,000

Summa kronor 5,000.

I skrivelsen den 16 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att styrelsens
omkostnadsanslag för nästa budgetår måtte upptagas med ett beräknat

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

7

belopp av 46,000 kronor, innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en anslagsökning med 35,500 kronor. Beträffande anslagsberäkningen
må här återgivas följande.

Av det beräknade anslagsbehovet avse 100 kronor posten till sjukvård
m. m., 15,000 kronor posten till reseersättningar, 400 kronor delposten till
bränsle, lyse och vatten, 8,500 kronor delposten till övriga expenser samt

22,000 kronor en ny anslagspost till publikationstryck.

Posten till sjukvård har med hänsyn till medelsåtgången minskats
med 400 kronor till 100 kronor.

Posten till rese ersättningar har ökats med 10,000 kronor till 15,000
kronor. Av ökningen avser ett belopp av 5,000 kronor kostnader för skogsvägkonsulentens
resor, vilka kostnader nu bestridas från anslaget till väg- och
flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. ökningen i övrigt motiveras med
hänvisning till medelsåtgången och den föreslagna utökningen av personalen
vid skogsstyrelsen.

Delposten till bränsle, lyse och vatten har minskats med 600 kronor
till 400 kronor.

Delposten till övriga expenser har höjts med 4,500 kronor till 8,500
kronor. Höjningen har föranletts dels av den föreslagna utökningen av personalen
vid styrelsen, dels ock av att från posten avses skola gäldas vissa kostnader,
som för närvarande bestridas från anslaget till väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo, samt vissa utgifter för sammanställning av de
vid skogsstyrelsens berättelser fogade s. k. rikstabellema, vilka för närvarande
bestridas av skogsvårdsavgifter.

Från anslagsposten till publik atio ns tryck avses skola bestridas dels
kostnaderna för tryckning av skogsvårdsstyrelsemas berättelser, vilka kostnader
beräknats uppgå till omkring 10,000 kronor, dels ock kostnaderna
för tryckning av blanketter m. m. för skogsvårdsstyrelserna, vilka sistnämnda
kostnader uppskattats till 12,000 kronor. Tryckning av blanketter för
skogsvårdsstyrelserna borde enligt skogsstyrelsens mening för vinnande av
enhetlighet och i förbilligande syfte ombesörjas av skogsstyrelsen.

Enligt vad statskontoret yttrat borde anslagsposterna till reseersättningar
och övriga expenser icke höjas i vidare mån än som påkallades därav att
kostnaderna för skogsvägkonsulenten skulle bestridas från skogsstyrelsens
anslag. Därest särskild anslagspost för publikationstryck befunnes böra uppföras
på skogsstyrelsens stat, förutsatte statskontoret, att motsvarande nedsättning
ägde ruin av de medelsbelopp, som ställdes till skogsvårdsstyrelsernas
förfogande.

I skrivelsen den 12 mars 1943 har skogsstyrelsen hemställt, att omkostnadsanslaget
för nästa budgetår måtte uppföras med det i skrivelsen den 16 september
1942 angivna beloppet.

Ett bifall till de av mig förut tillstyrkta förslagen örn inrättande av en byråinspektörsbefattning
vid skogsstyrelsen samt upptagande av skogsvägkonsulentens
avlöning å styrelsens stat torde nödvändiggöra att för nästa budgetår
beräknas förhöjda belopp såväl lill reseersättningar som till övriga expenser
vid styrelsen. I fråga örn reseersättningar anser jag mig böra tillstyrka
vad skogsstyrelsen föreslagit. För detta ändamål bör alltså upptagas ett belopp
av 15,000 kronor. Beträffande övriga expenser synes höjningen däremot

Departements chefen.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

kunna något begränsas och posten sålunda upptagas till 7,500 kronor. I likhet
med skogsstyrelsen finner jag det ur kostnadssynpunkt lämpligt, att vissa
tryckningsarbeten för skogsvårdsstvrelserna, avseende bland annat blanketter
och årsberättelser, ombesörjas av skogsstyrelsen. För detta ändamål torde ett
belopp av 17,000 kronor få anses tillräckligt. Härigenom torde möjliggöras en
nedsättning av de medelsbelopp, som böra ställas till skogsvårdsstyrelsernas
förfogande. Vad skogsstyrelsen föreslagit beträffande anslagsposterna sjukvård
samt bränsle, lyse och vatten föranleder ingen erinran från min sida. Omkostnadsanslaget
synes med hänsyn till det anförda för nästa budgetår böra upptagas
till 40,000 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår innebär en anslagsökning av 29,500 kronor. Sedan riksdagen
beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa
stat för anslaget.

Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande.

Till skogsvårdens befrämjande är för innevarande budgetår uppfört ett
anslag av 600,000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 712.

I skrivelsen den 16 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att förevarande
anslag måtte i förslaget till riksstat för nästa budgetår upptagas
med ett beräknat belopp av 1,040,000 kronor. Av skogsstyrelsens skrivelse
inhämtas rörande anslagets beräkning i huvudsak följande.

För att utröna skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov för budgetåret 1943/44,
d. v. s. medelsåtgången under kalenderåret 1943, har skogsstyrelsen från
skogsvårdsstyrelsema infordrat provisoriska inkomst- och utgiftsstater. De
av skogsvårdsstyrelsema beräknade inkomsterna uppgå — exklusive
statsanslag och lan samt hos statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter,
de sistnämnda upptagna till i runt tal 317,000 kronor — till 4,409,000 kronor.
Motsvarande inkomster, uppskattade och verkliga, för åren 1940—1942 uppgå
till respektive 4,172,000, 3,740,000 och 4,258,000 kronor. I förhållande
till år 1942 förutses sålunda en viss, ehuru relativt obetydlig inkomstökning,
utgörande totalt 151,000 kronor. Denna betingas väsentligen av att en stegring
av de direkt influtna skogsvårdsavgifterna, från 2,632,000 till 2,855,000
kronor eller med 223,000 kronor, väntas komma att äga rum. Vad angår
de av skogsvårdsstyrelsema beräknade utgifterna för år 1943 uppgå
dessa till sammanlagt 6,322,000 kronor, i vilket belopp dock ingå 350,000
kronor för återbetalning av lån. För åren 1940—1942 äro motsvarande utgiftssummor
exklusive vissa återbetalningar, respektive 5,001,000, 5,363,000
och 5,695,000 kronor. Jämfört med år 1942 skulle alltså utgifterna, bortsett
från vad som erfordras för återbetalande av lån, under nästa år komma att
öka med 277,000 kronor. Enligt de med ledning av skogsvårdsstyrelsernas
uppgifter gjorda beräkningarna förefinnes en brist å i i-unt tal 1,858,000
kronor. Från denna brist skola dock dragas hos statskontoret innestående
skogsvårdsavgifter å 317,000 kronor. Att täckas av statsanslag återstå då
i runt tal 1,541,000 kronor.

Enligt skogsstyrelsens uppfattning ha skogsvårdsstyrelsema låtit sig angeläget
vara att iakttaga sparsamhet vid upprättande av det föreliggande utgiftsförslaget.
Det synes därför skogsstyrelsen som om en mera genomgripande,
ytterligare sänkning av utgifterna svårligen skulle kunna ske utan

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

9

allvarlig skada för styrelsernas verksamhet och deras efter hand uppbygga
da organisation. Skogsstyrelsen finner sig under sådana omständigheter icke
kunna föreslå någon nämnvärd nedskärning av skogsvårdsstyrelsernas utgiftsstater.
Det oaktat torde tvenne möjligheter till en begränsning i medelsanvisningen
föreligga. Ett belopp av 200,000 kronor torde sålunda böra anvisas
i form av ett särskilt anslag under riksstatens elfte huvudtitel till Ersättning
åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning. Vidare
har skogsstyrelsen funnit, att skogsvårdsstyrelserna måhända med väl stor
försiktighet bedömt sina egna inkomster under år 1943. Inkomsterna från de
olika verksamhetsgrenarna, av kapital, fastigheter m. m., uppgingo år 1941
till 1,883,000 kronor men kalkyleras för åren 1942 och 1943 till endast

1.528.000 respektive 1,456,000 kronor. Differensen mellan 1941 och 1943
års ifrågavarande inkomster är 427,000 kronor. Det förefaller skogsstyrelsen
icke osannolikt, att 1941 års siffra ej kan uppnås under nästkommande
år, men några bärande skäl för nämnda, mycket väsentliga skillnad ha ej
anförts. Skogsstyrelsen anser, att man utan överdriven optimism bör kunna
räkna med någon inkomstförhöjning ävensom med ianspråktagande i vissa
fall av behållna tillgångar såsom tillskott till rörelsen. Ett belopp av 300,000
kronor torde på dylikt sätt kunna erhållas. Därest så sker reduceras anslagsbehovet
ytterligare till 1,041,000 kronor, eller i runt tal 1,040,000 kronor. Ett
statsanslag av denna storlek bör enligt skogsstyrelsens mening kunna sätta
skogsvårdsstyrelserna i stånd att, därest intet oförutsett inträffar, nöjaktigt
fylla sina maktpåliggande uppgifter i produktionens tjänst. Samtidigt torde
en dylik anslagsavvägning giva vid handen, att en anpassning efter det allmänna
ekonomiska läget eftersträvats. Det synes skogsstyrelsen ändamålsenligt
att av anslaget ett belopp av 20,000 kronor reserveras för att, efter
närmare förslag av styrelsen, användas för gemensamma ändamål i den mån
behov härav kan komma att uppstå.

Sedermera har skogsstyrelsen den 12 maj 1943 överlämnat en den 20 april
1943 dagtecknad av vissa tablåer åtföljd skrivelse från skogsvårdsstyrelsen i
Västerbottens län angående dess ekonomiska ställning. Av skrivelsen framgår,
att, då skogsvårdsstyrelsen icke haft några tillgängliga medel för sin verksamhet
i kustlandet, styrelsen måst upptaga ett lån å 45,000 kronor. För verksamheten
i lappmarken hade den 20 april 1943 funnits disponibla i runt tal

57.000 kronor. Skogsvårdsstyrelsen har förklarat sig nödsakad upptaga ytterligare
lån och har härvid räknat med att den 1 augusti 1943 häfta i skuld
med tillhopa 290,000 kronor, av vilket belopp 150,000 kronor avsåges skola
användas för verksamheten i kustlandet och återstoden för verksamheten i
lappmarken. Skogsstyrelsen har uttalat, att styrelsen för egen del ännu icke
kunnat taga ställning till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens ekonomi befunne
sig, och därav betingade åtgärder. Styrelsen hade emellertid för avsikt att
närmare utreda frågan.

Statskontoret har erinrat, att den för innevarande budgetår vidtagna reduceringen
av anslagsbeloppet till 600,000 kronor motiverades med att en betydande
ökning av skogsvårdsavgifterna väntades inträda under år 1942. De
direkta skogsvårdsavgifterna hade för år 1943 beräknats till 2,854,700 kronor
eller 250,000 kronor högre än för år 1942. Statskontoret har — med hänsyn
härtill och i betraktande av alt de statsfinansiella skäl, som under senaste

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

åren föranlett begränsningen av medelsanvisningen för här avsedda ändamål,
numera gjorde sig gällande med ökad styrka -— ansett att ifrågavarande anslag
för budgetåret 1943/44 icke borde uppföras med högre belopp än för
innevarande budgetår.

Det av skogsstyrelsen i skrivelsen den 12 mars 1943 framlagda förslaget innefattar
i huvudsak ändrade bestämmelser dels örn finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas
utgifter, dels ock beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena
för skogsvårdsstyrelsernas ordinarie personal.

Förslaget rörande finansieringen innebär i huvudsak följande.

Staten skall från och med kalenderåret 1944 bevilja anslag för bestridande
av den ordinarie skogsvårdsstyrelsepersonalens löner, varför beräknats ett
årligt belopp av 2,400,000 kronor. För att begränsa statens utgifter skola
emellertid av skogsvårdsavgiftsmedlen till statsverket inlevereras 50 procent.
Återstoden skall få disponeras av skogsvårdsstyrelserna för deras verksamhet.
Det belopp, som skogsvårdsstyrelserna sålunda skola äga disponera, må dock
icke understiga 1,800,000 kronor. Det nu utgående anslaget till skogsvårdens
befrämjande bör indragas från och med budgetåret 1944/45. Varje skogsvårdsstyrelse
skall erhålla statsanslag och skogsvårdsavgiftsmedel till ett sammanlagt
belopp, motsvarande 90 procent av det vartill de inom respektive
landstingsområde utfallande skogsvårdsavgifterna uppgått. Den föreslagna
anordningen skiljer sig från den nuvarande väsentligen däri att staten garanterar
skogsvårdsstyrelserna en jämn medelstillgång, som i högre grad än
hittills göres oberoende av skogsvårdsavgilternas årliga storlek. Detta innebär
ett mera vittgående och långsiktigt åtagande av staten och medför, att
skogsvårdsstyrelserna årligen komma att erhålla lägst 4,200,000 kronor i
skogsvårdsavgifter och statsanslag till bestridande av den verksamhet, som
här avses.

Skogsstyrelsens löneförslag innebär följande.

Lönerna för skogsvårdsstyrelsernas ordinarie personal anpassas efter de
löner, som gälla för i statens tjänst anställda, skogligt utbildade befattningshavare.
Bland annat med hänsyn till det s. k. lönestoppet lia emellertid vissa
av skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare föreslagits placerade i lägre
löneställning än som eljest enligt skogsstyrelsens mening varit skäligt. På
grund därav och av vissa andra anledningar torde löneförslagets genomförande
knappast komma att medföra några större merkostnader. Genom de föreslagna
lönebestämmelserna tillförsäkras emellertid befattningshavarna vissa
andra icke oväsentliga förmåner. De skola sålunda främst erhålla i huvudsak
lika fast anställning som domänverkets personal.

Förslaget utgår från den nuvarande personalen såsom ett minimibehov för
skogsvårdsstyrelseverksamheten såsom helhet. Skogsstyrelsen har alltså icke
ingått på en närmare undersökning av de olika skogsvårdsstyrelsernas personalbehov.
Efter förslagets genomförande skall utökning av personalen icke
få ske annat än efter beslut av Kungl. Majit och riksdag.

1 fråga om själva löneställningen ha länsjägmästarna upptagits på en löneplan
motsvarande C-planen i civila avlöningsreglementet och i förslaget betecknad
såsom löneplan B. Länsjägmästarna i de sex nordligaste länen och Värmlands
län lia föreslagits placerade i lönegrad B 6, länsjägmästarna i Stockholms,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län i lönegrad
B 4 samt övriga länsjägmästare i lönegrad B 3. övrig personal har upptagits

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

11

på en löneplan motsvarande A-planen i civila avlöningsreglementet och i
förslaget jämväl betecknad såsom löneplan A. Av de biträdande länsjägmästarna
ha fyra föreslagits placerade i lönegrad A 26 och sju i lönegrad A 24.
Distriktsjägmästarna och två taxeringsledare lia ansetts böra placeras i lönegrad
A 24, assistenterna i lönegraderna A 22 och A 20 samt länsskogvaktarna
i lönegrad A 10. Härjämte skulle efter hand inrättas vissa tjänster såsom
kassörer i lönegraderna A 17 eller A 14.

Enligt skogsstyrelsens förslag avses för budgetåret 1943/44 skola anvisas
dels till skogsvårdens befrämjande ett anslag av 1,040,000 kronor, dels till
ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. ett anslag
av 940,000 kronor, dels ock till avlöningar under år 1944 till befattningshavare
vid skogsvårdsstyrelserna ett förslagsanslag av 2,400,000 kronor.

Skogsstyrelsen har anmärkt, att genom de framlagda förslagen utredningen
rörande finansieringen och löneförhållandena vid skogsvårdsstyrelserna
endast delvis färdigställts. Sålunda återstode bland annat utredningar angående
löne- och övriga anställningsvillkor för den fast anställda icke-ordinarie
personalen och den extra personalen vid skogsvårdsstyrelserna, beträffande
frågan om vilka allmänna normer, som borde uppställas för bestämmandet
av antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare i skilda löneställningar,
samt rörande landets uppdelning i skogsvårdsstyrelseområden och
distrikt m. m.

I skrivelsen från vissa skogsvårdsstgrelseordfdrande och länsjägmästare
har hemställts, att ifrågavarande förslag ej skulle föranleda till annan åtgärd
än att till skogsvårdens befrämjande anvisades ett anslag av 1,040,000
kronor. Det har i skrivelsen uttalats att ett genomförande av förslaget skulle
beröva skogsvårdsstyrelserna deras självständiga ställning, då den hittills
lokala prövningen av ärendena till väsentlig del skulle komma att utbytas
mot en central. Med hänsyn till landets starkt växlande skogliga förhållanden
och befolkningens olika inställning till de skogliga frågorna finge en
dylik utveckling anses i högsta grad olycklig. Konsekvenserna av vissa av
skogsstyrelsens förslag skulle tillika innebära ett betänkligt avsteg från den
av statsmakterna åt skogsvårdsstyrelserna utlovade självständigheten.

Statskontoret har i sitt yttrande över nu ifrågavarande förslag framhållit,
att skogsvårdsavgifterna borde ingå i budgeten på inkomstsidan samt .skogsvårdsstyrelserna
betraktas såsom statliga organ. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet
syntes böra helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill funne sig
statskontoret icke kunna tillmäta framställningen från vissa skogsvårdsstyrelseordlörande
och länsjägmästare någon betydelse. Enligt statskontorets
uppfattning borde en reglering av lönerna i avvaktan på de organisatoriska
spörsmålens lösning provisoriskt genomföras. Någon ändring i skogsvårdsstyrelsernas
finansiering syntes emellertid med hänsyn till löneregleringens
provisoriska natur ej böra ske. Anställningsformen för skogsvårdsstyrelsernas
personal torde tills vidare ej böra bliva så fast som skogsstyrelsen föreslagit.
Till dess ny lönereglering genomförts, borde personalen anställas genom ettåriga
kontrakt. Beträffande lönegradsplaccringarna har statskontoret påyrkat

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

avsevärt lägre placeringar än enligt skogsstyrelsens förslag. I betraktande av
löneregleringens provisoriska karaktär borde densamma fastställas av skogsstyrelsen.
Såsom villkor för erhållande av statsbidrag borde stadgas anslutning
till löneregleringen.

Riksråkenskapsverket har med hänsyn till den betydande kostnadsökning
som ett genomförande av skogsstyrelsens förslag örn finansieringens omläggning
skulle medföra förklarat sig icke kunna tillstyrka förslaget i denna del.
Frågan vore enligt ämbetsverkets mening ej heller av så brådskande natur,
att en provisorisk lösning borde eftersträvas. Även förslaget örn löneregleringen
har avstyrkts av riksråkenskapsverket under hänvisning till att det
framtida behovet av personal ej kunde överblickas. Riksråkenskapsverket har
emellertid, då det vöre nödvändigt att statsmakterna ägde kontroll över skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, ansett, att såsom villkor för erhållande av statsbidrag
borde föreskrivas, att personalförteckning samt inkomst- och utgiftsstat
för skogsvårdsstyrelse godkändes av Kungl. Majit.

Lönenämnden, som endast uttalat sig i fråga om den föreslagna löneregleringen,
har biträtt förslaget örn fastställande av ett särskilt avlöningsreglemente
för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare samt godtagit de föreslagna
lönegradsplaceringarna med vissa jämkningar. I särskilt yttrande har
herr Magnusson i Skövde emellertid avstyrkt förslaget, då skogsvårdsstyrelserna
därigenom skulle bliva halvstatliga och förlora sin nuvarande självständiga
ställning.

Statens pensionsanstalt har ifrågasatt, örn det kunde anses nödvändigt, att
statsmakterna nu — innan de utredningar slutförts som skogsstyrelsen själv
ansett böra föregå ett definitivt ställningstagande till lönefrågorna — för
skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare fastställde ett avlöningsreglemente,
som skulle medföra ej endast avsevärt stegrade löneutgifter utan även en betydande
ökning av de statliga pensionskostnaderna.

Domänstyrelsen har framhållit att, då lönerna i vissa fall gjorts beroende
av tjänstgöringsområdenas storlek och beskaffenhet, frågan om dessa områden
bort upptagas till prövning samtidigt med löneregleringen. Skogsvårdsstyrelsernas
lönekostnader borde emellertid i viss mån begränsas. Vissa föreslagna
löner vöre för höga. Det borde övervägas, huruvida icke dessa syften
kunde vinnas utan att skogsvårdsstyrelsernas rörelsefrihet beskures så starkt
som skogsstyrelsen föreslagit.

Samtliga skogsvårdsstyrelser utom skogsvårdsstyrelserna i Södermanlands,
Gotlands och Norrbottens län ha avstyrkt förslaget.

Sveriges kommunaltjänstemannaförbund har i princip tillstyrkt förslaget.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har funnit tidpunkten för förslagets
genomförande olämplig med hänsyn till pågående lagstiftningsarbete
på ifrågavarande område. Ytteiligare utredningar om personalbehovet borde
vidare verkställas. Finansieringsförslaget kunde förbundet godtaga såsom ett
provisorium men förmenade, att ytterligare utredning vore behövlig jämväl
i detta hänseende. Det föreslagna lönesystemet ansåge förbundet i princip
vara riktigt, men formen för befattningshavarnas anställning syntes olämplig.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

13

Sveriges skogsägareförbund har ansett, att förslaget i alltför hög grad
berövade skogsvårdsstyrelserna deras fria och obundna ställning.

De av skogsstyrelsen framlagda förslagen rörande skogs vårdss tyrelsernas£)c7*Irt*jn«ntsfinansiering
saint löne- och anställningsförhållandena för personalen vid
dessa styrelser innebära såsom framgår av det anförda icke en fullständig
och slutgiltig lösning av ifrågakomna spörsmål. Sålunda återstår för skogsstyrelsen
att utreda bland annat löne- och övriga anställningsvillkor för den
icke-ordinarie personalen vid skogsvårdsstyrelserna, personalbehovet vid
olika skogsvårdsstyrelser samt landets indelning i skogsvårdsstyrelseområden.
De av skogsstyrelsen upprättade förslagen synas även vara i behov av
viss överarbetning i anledning av de i yttrandena framförda erinringarna.

Med hänsyn till det anförda torde ställningstagande till förslagen böra anstå
i avbidan på att förberörda överarbetning ägt rum samt att i varje fall
skogsstyrelsens förslag rörande den extra ordinarie personalens löne- och
anställningsförhållanden slutförts.

I likhet med vad som framhållits i flera yttranden över skogsstyrelsens förslag
finner jag det angeläget, alt skogsvårdsstyrelserna vid utövandet av sin
verksamhet lämnas största möjliga handlingsfrihet. Beträffande de skogsvårdande
uppgifterna, där största möjliga hänsyn måste tagas till föreliggande
lokala förhållanden vid ärendenas behandling, torde också enighet råda
därom att avgörandena så långt ske kan böra träffas av de lokala organen.

Då finansieringen av skogsvårdsstyrelserna i allt väsentligt sker med allmänna
medel, synes det emellertid, icke minst med hänsyn till önskvärdheten
att begränsa det allmännas utgifter, naturligt, att statsmakterna erhålla möjlighet
att åtminstone i stort sett kontrollera användningen av de medel, som
ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. I anslutning till vad riksräkenskapsverket
föreslagit torde därför såsom villkor för erhållande av bidrag
från förevarande anslag böra föreskrivas, att skogsvårdsstyrelse icke utan
medgivande av Kungl. Maj:t får inrätta nya ordinarie eller icke-ordinarie
befattningar, vilka äro avsedda att förenas med pension, eller återbesätta befattningar,
vilka äro förenade med pension, eller höja de till innehavarna av
sådana befattningar utgående löneförmånerna. Vid medgivande av inrättande
eller återbesättande av befattning torde Kungl. Maj:t jämväl böra
fastställa de löneförmåner, som må utgå till befattningshavaren.

Med hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa statens
utgifter kan jag icke tillstyrka, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
uppföres med högre belopp än 700,000 kronor, vilket i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår innebär en höjning med 100,000 kronor.

Som skogsstyrelsen föreslagit torde av anslaget ett belopp av 20,000 kronor
böra reserveras för att, efter närmare förslag av styrelsen, användas för gemensamma
ändamål i den mån behov därav kan komma alt uppstå. Till frågan
örn den ekonomiska ställningen för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län återkommer jag i det följande.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års

lappmarkslag m. lii.

Anslaget till Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag
m. m. är för budgetåret 1942/43 uppfört med 700,000 kronor. Beträffande
föreskrifter angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 713.

I skrivelsen den 16 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att nu
förevarande anslag måtte för nästa budgetår upptagas med ett beräknat
belopp av 940,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

För uppsikten över skogar under lappmarkslagen och lagen örn allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna samt över skyddsskogar och vissa svårföryngrade
skogar lia skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län äskat respektive 29,000, 500, 80,000,
632,700 och 344,500 kronor. Tillhopa ha således för ifrågavarande ändamål
begärts 1,086,700 kronor. Skogsstyrelsen har icke funnit skäl till erinran mot
de av skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län
framställda äskandena.

Beträffande det av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län begärda statsanslaget
å 632,700 kronor är det avsett att med detta täcka dels en till 93,200
kronor uppgående brist i en kassareserv, som av statsmakterna ställts till
skogsvårdsstyrelsens förfogande, så att denna åter uppbringas till sitt ursprungliga
belopp 150,000 kronor, dels ock de löpande utgifterna under nästa
år. I och med att skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län övertog tillsynen
över länets lappmarksskogar, utrustades styrelsen med statsmedel till ett belopp
av 150,000 kronor att användas såsom rörelsekapital. Det ansågs nämligen
icke skäligt eller lämpligt, att styrelsen skulle behöva ikläda sig låneförbindelse
för ett behörigt fullgörande av de uppgifter, statsmakterna pålagt
densamma. Vid olika tillfällen, då verksamheten tagit större omfattning än
som förutsetts vid statberäkningarna, ha brister i detta rörelsekapital uppstått,
vilka täckts genom särskild medelsanvisning. Skogsvårdsstyrelsens behov
av för verksamhetens bestridande erforderliga tillgångar på rörelsekapital
är alltjämt oförminskat, varför det torde vara påkallat att kassareserven
nu utfylles till sitt ursprungliga belopp, 150,000 kronor. Skogsstyrelsen
anser sig därför icke böra föreslå någon reduktion av skogsvårdsstyrelsens
medelsäskande i denna del utan tillstyrker att ett belopp av 93,000 kronor ställes
till förfogande för ändamålet. Styrelsen vill emellertid understryka angelägenheten
av att skogsvårdsstyrelsen i fortsättningen allvarligt bemödar sig
örn att icke för driftsändamål konsumera till rörelsekapitalet hänförliga medel.
Med hänsyn till karaktären av och ändamålet med de till de båda nordligaste
skogsvårdsstyrelserna anvisade kassareservema synes för övrigt enligt
skogsstyrelsens mening kunna starkt ifrågasättas, huruvida ej bestämmelser
böra meddelas som förhindra en förbrukning av dessa reservers kapital. Då
emellertid förslag örn en genomgripande ändring av det för närvarande tillämpade
systemet i fråga örn skogsvårdsstyrelsernas finansiering inom kort kommer
att framläggas, torde några särskilda åtgärder rörande ifrågavarande anslagspost
icke nu böra vidtagas. Såvitt skogsstyrelsen förstår borde det ej vara
ogörligt att inom en något snävare anslagsram än den av skogsvårdsstyrelsen
angivna upprätthålla en verksamhet, som kan anses efter förhållandena
tillfyllest. Med hänsyn till den förordade särskilda medelstilldelningen för
återförande av kassareserven till ursprunglig storlek synes det, att skogsvårdsstyrelsen
bör erhålla en ganska tillfredsställande ekonomisk grund för

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

15

sitt arbete under nästa år, därest ett belopp av samma storlek som anslagsbehovet
under år 1942 eller 440,000 kronor ställes till förfogande för driltsändamål.

Vad angår det av skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län äskade statsbidraget
synes detta kunna minskas från 344,500 kronor till 300,000 kronor.

Med hänsyn till anförda beräkningar anser skogsstyrelsen, att till ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår böra anvisas i runt tal 940,000 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande i huvudsak yttrat följande.

Vid olika tillfällen, då verksamheten tagit större omfattning än som förutsatts
vid statberäkningarna, ha förekommit brister i rörelsekapitalet hos
skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län. I likhet med skogsstyrelsen måste
statskontoret ifrågasätta, huruvida icke bestämmelser böra meddelas, som
förhindra en förbrukning av skogsvårdsstyrelsernas reservkapital. Statskontoret
förutsätter, att detta spörsmål kommer under omprövning i samband
med utredningen av frågan örn skogsvårdsstyrelsernas finansiering. I nuvarande
läge och i betraktande av att nämnda styrelse vid upprepade tillfällen
förbrukat sitt rörelsekapital, anser statskontoret, att medel till bristens täckande
nu ånyo böra ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande endast under
förutsättning, att garantier skapas mot ett upprepande av att dylika medel
konsumeras för driftsändamål. Vad i övrigt angår det begärda anslagsbeloppet
måste statskontoret framhålla angelägenheten av att här avsedda verksamhet
under nuvarande förhållanden såvitt möjligt uppehälles inom ramen av nu
utgående anslagsbelopp. Ämbetsverket vill för sin del förorda, att anslaget
för budgetåret 1943/44 uppföres med oförändrat belopp, 700,000 kronor.

Skogsstyrelsen har i skrivelsen den 12 mars 1943 hemställt, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med det i skrivelsen den 16
september 1942 angivna beloppet.

Ehuru jag finner det i hög grad anmärkningsvärt, att skogsvårdsstyrelsen Departements.
i Västerbottens län för bestridande av löpande utgifter av tillgängligt rörel- cAe/emsekapital
förbrukat icke mindre än 93,000 kronor, anser jag mig dock icke
kunna underlåta att förorda, att medel nu anvisas för utfyllnad av skogsvårdsstyrelsens
kassareserv till dess ursprungliga belopp, 150,000 kronor. En dylik
medelsanvisning torde emellertid endast böra ske under den av statskontoret
angivna förutsättningen, att garantier skapas mot ett upprepande av att dylika
medel förbrukas för driftsändamål. Det bör ankomma på skogsstyrelsen att
därutinnan meddela erforderliga föreskrifter samt att vaka över dessas efterlevnad.
Med hänsyn lill det läge vari skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län
ekonomi kommit anser jag nödvändigt, alt skogsstyrelsen verkställer undersökning
rörande skogsvårdsstyrelsens organisation och personalbehov samt
snarast till Kungl. Majit inkommer med förslag till de åtgärder styrelsen finner
påkallade.

De med ifrågavarande anslag i övrigt avsedda ändamålen synas under
nästa budgetår böra tillfredsställande kunna tillgodoses inom en kostnadsram
av 700,000 kronor. Med hänsyn till den av mig tillstyrkta särskilda anvisningen
till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län torde anslaget alltså
böra upptagas med 800,000 kronor.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde
vid virkesavverkning m. m.

Enligt lagen den 30 juni 1942 (nr 493) om avverkningsskyldighet, vilken
lag från och med den 1 juli 1942 ersatt den dittills i ämnet gällande lagen
den 12 april 1940 (nr 199) om skyldighet att avverka ved till avsalu, har
skogsvårdsstyrelse att biträda kristidsstyrelse vid bestämmandet av den ägare
av skogsmark eller innehavare av avverkningsrätt åliggande skyldigheten att
till avsalu avverka ved eller virke av annat slag. Därjämte åligger det skogsvårdsstyrelse
att i händelse av tvångsavverkning utsyna den för avverkning
bestämda myckenheten eller, om så finnes vara tillräckligt, anvisa den trakt,
därå avverkningen skall ske. Till ersättningar för detta biträde anvisades under
elfte huvudtiteln för vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42 ett
förslagsanslag av 150,000 kronor samt för budgetåret 1942/43 ett förslagsanslag
av 200,000 kronor.

I skrivelsen den 10 oktober 1942 har skogsstyrelsen hemställt att förevarande
anslag för budgetgåret 1943/44 måtte uppföras med oförändrat belopp
av 200,000 kronor. Denna framställning har tillstyrkts av statens bränslekommission.

I sin skrivelse den 3 mars 1943 har skogsstyrelsen föreslagit, att anslaget
för nästa budgetår måtte upptagas med 300,000 kronor. Styrelsen har inledningsvis
yttrat följande.

Sedan skrivelsen den 10 oktober 1942 avlåtits, ha förhållandena i fråga
om bränsleförsörjningen påkallat ytterligare medverkan från skogsvårdsstyrelsernas
sida vid genomförandet av de av tidsläget betingade vedavverkningama.
Styrelsernas vidgade verksamhet härutinnan kommer givetvis att
påverka medelsbehovet för budgetåret 1943/44. Vid en beräkning av sagda
medelsbehov torde man böra utgå från arbetets omfattning under innevarande
budgetår. Skogsstyrelsen har därför, i samråd med statens bränslekommission,
låtit verkställa utredning angående omfattningen av denna verksamhet
under löpande budgetår samt skogsvårdsstyrelsernas merkostnader
härutinnan. Utredningen innesluter även vissa förslag till åtgärder för tillgodoseende
i samband med de extra-ordinära vedavverkningama av skogsvårdssynpunkterna
samt för underlättande av produktionspliktens fullgörande.

Beträffande skogsvårdsstyrelsernas merkostnad er för
medverkan vid vedavverkningarna under budgetåret
194 2/4 3 har skogsstyrelsen inhämtat uppgifter från skogsvårdsstyrelserna.
Enligt vad skogsstyrelsen i sin skrivelse den 3 mars 1943 upplyst förorsakas
dessa merkostnader i första hand av skogsvårdsstyrelsernas biträde vid vedutsyning.
För att möjliggöra ökat biträde vid vedutsyningarna har ifrågasatts
sänkning av biträdestaxorna inom vissa län, där dessa äro särskilt höga,
anordnande av kurser för förrättningsmän vid vedutsyningar samt bildandet
av vedföreningar och överenskommelser om gemensam avverkning. Skogsvårdsstyrelserna
ha vidare, enligt vad skogsstyrelsen erinrat, att lämna visst

17

Kungl. Ma]:ts proposition nr 278.

biträde i anledning av att bränslekommissionen under vissa villkor tillförsäkrat
skogsägarna i de sju norra länen en s. k. rotnettogaranti, vilken
huvudsakligen avser skogstrakter med lång drivningsväg men belägna på
ett ej alltför stort avstånd från huvudtransportleder eller konsumtionsorter.
Ytterligare ha skogsvårdsstyrelserna att biträda skogsägarna vid underhållsarbeten
å enskilda vägar till skydd för bilbeståndet. Slutligen ankomma
på skogsvårdsstyrelserna omfattande arbeten avseende fördelning av vedproduktionsplikten
samt undersökning av orsakerna till att vedavverkningarna
hittills under året ej bedrivits i önskvärd omfattning.

De infordrade uppgifterna rörande de för skogsvårdsstyrelserna beräknade
merkostnaderna ha av skogsstyrelsen sammanfattats i följande tabell.

1. Biträde vid vedutsyningar (enligt gällande taxa) ...... kronor 610,000

2. Statsbidrag för att möjliggöra sänkning av biträdestaxor na

inom vissa län................................ * 15,000

3. Anordnande av kurser för förrättningsmän vid vedutsy ningar

......................................... * 15,000

4. Medverkan vid bildande av vedföreningar och överens kommelser

om gemensam avverkning .............. » 20,000

5. Undersökningar på grund av bestämmelserna om rot nettogaranti

..................................... * 10,000

6. Biträde vid underhållsarbeten å enskilda vägar till skydd

för bilbeståndet ....................... * 20,000

7. Arbeten avseende fördelning av produktionsplikten..... » 150,000

8. Arbeten avseende undersökning av orsakerna till att ved avverkningarna

hittills under året ej bedrivits i önskvärd
omfattning .......................... * 100,000

Summa kronor 940,000.

Den i tabellen angivna kostnaden för skogsvårdsstyrelsernas biträde vid
vedutsyningar, 610,000 kronor, har med ledning av från skogsvårdsstyrelserna
inhämtade uppgifter av skogsstyrelsen specificerats sålunda.

Beräknat an-tal förrätt-ningsdagar

Medelkostnad per
förrättningsdag
kronor

Kostnader

kronor

19,467

/ (rese- o. trakt.) \
\ 12:74 f

1 (samtliga kostn.) 1
\ 14:23 f

248,000

77,977

1,110,000

Summa

97,444

13: 93

1,358,000

Avgår ersättning för biträde enligt nu gäl-lande taxor ...........................

-7: 68

- 748,000

Skogsvårdsstyrelsernas totala merkostnader

97,444

6:25

610,000

Skogsstyrelsen har från samtliga skogsvårdsstyrelser inhämtat preliminära
uppgifter angående behovet av statsbidrag för budgetåren 1942/43 och 1943/
44 avseende deras medverkan i olika former för vedavverkningarnas genomBihang
till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 278.

2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

förande. Såsom förutsättningar vid beräkningen av delta medelsbehov har
angivits skola gälla, att dels taxorna vid biträde med vedutsyning våren 1943
sänktes så att första biträdesdagen bleve avgiftsfri och för andra dagen upptoges
en avgift av 6 kronor, dels skogsvårdsstyrelserna i viss ökad omfattning
biträdde kristidsstyrelserna, dels ock skogsvårdsstyrelserna medverkade
vid bildandet av vedföreningar.

Under dessa förutsättningar ha av skogsvårdsstyrelserna för budgetåret
1942/43 äskats sammanlagt 695,800 kronor. Skogsstyrelsen, som ansett att
medel borde anvisas, som möjliggjorde för skogsvårdsstyrelserna att sänka
avgiften för första biträdesdagen till 6 kronor, har för sin del beräknat samma
medelsbehov till lägst 650,000 kronor. Då anslaget för ändamålet endast
upptagits med 200,000 kronor, skulle detsamma enligt styrelsens förmenande
behöva avsevärt överskridas. Styrelsen har anmält sin avsikt att längre fram
inkomma med en detaljerad framställning om medelsbehovet för innevarande
budgetår.

Såsom förut berörts har skogsstyrelsen för budgetåret 1943/44 för ifrågavarande
ändamål äskat ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Beträffande anslagsberäkningen för budgetåret 194 3/4 4
har skogsstyrelsen anfört följande.

Beträffande verksamheten under budgetåret 1943/44 är givetvis ännu intet
med bestämdhet känt. Beräkningarna av medelsbehovet måste därför ske
under vissa antagna förutsättningar. Man torde därvid böra räkna med att
skogsvårdsstyrelsernas medverkan i bränsleförsörjningen ej blir av mindre
omtattning än för närvarande ävensom att denna medverkan lämnas i samma
former som föreslagits för innevarande budgetår. Medel torde även kunna
komma att^erfordras för understödjande av kulturåtgärder efter avverkning
i skogsbestånd av otillfredsställande typ.

I skrivelse den 14 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret i943/44 under nionde huvudtiteln
till Skogsvårdens befrämjande anvisa ett anslag av 1,040,000 kronor. Styrelsen
har därvid förutsatt, att härutöver, såsom hittills, ett särskilt förslagsanslag
å 200,000 kronor skulle ställas till förfogande för bestridande av skogsvårdsstyrelsernas
kostnader i samband med de exlra-ordinära vedavverkningarna.
Ramen för skogsvårdsstyrelsernas sammanlagda anslagsbehov har sålunda
uppgivits till lägst 1,240,000 kronor. Den nu verkställda utredningen
har bestyrkt skäligheten av sagda anslagsberäkning. Härtill kommer att
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet på förevarande område ansetts böra ytterligare
intensifieras och delvis utvidgas med nya arbetsformer, vilket medför
att i ej ringa utsträckning medel utöver nämnda belopp om 1,240,000 kronor
bliva erforderliga. Skogsstyrelsen utgår emellertid från att anslaget till
skogsvårdens befrämjande kommer att uppföras med det av styrelsen redan
föreslagna beloppet, 1,040,000 kronor, och att de därutöver behövliga medlen
anvisas från anslaget till ersättning för biträde vid vedavverkning. Därest
anslaget till skogsvårdens befrämjande likväl skulle komma att utgå med
lägre belopp än det nu angivna, måste man alltså räkna med en höjning i
motsvarande mån av bidragsbehovet å anslaget lill ersättning för biträde
vid vedavverkningar. På grund av medelsbehovets beroende av krisens utveckling
synes sistberörda anslag jämväl för nästa budgetår böra få förslagsanslags
natur.

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Av det av skogsstyrelsen för budgetåret 1943/44 äskade beloppet, 300,000
kronor, avses 100,000 kronor skola användas till understödjande av
kulturåtgärder efter avverkning i skogsbestånd av
otillfredsställande typ. Därom har skogsstyrelsen yttrat.

Från olika håll lia framkommit förslag örn att understödja kulluråtgärder
efter avverkning av bestånd, som med hänsyn till slutenhet och utvecklingsmöjligheter
varit otillfredsställande. Härigenom skulle skogsägarna kunna
stimuleras att i större utsträckning än vad hittills varit fallet kalavverka dylika
bestånd. Inom vissa områden skulle härvid rätt avsevärda vedkvantiteter
kunna åstadkommas, varför den föreslagna åtgärden får anses verka
befrämjande ur bränsleförsörjningssynpunkt. Utförandet av dylika avverkningar
är givetvis även önskvärt ur skogsvårdssynpunkt. Skogsstyrelsen finner
det därför angeläget att medel anvisas för understödjande av föreslagna
kulturåtgärder. Såsom direkt sammanhängande med vedavverkningarna synes
en dylik stödverksamhet lämpligen böra bedrivas med anlitande av medel
från krisanslag, förslagsvis anslaget till ersättning åt skogsvårdsstvrelserna
för biträde vid vedavverkning. För löpande budgetår synes lör ändamålet
intet medelsbehov föreligga. I vilken utsträckning medel kunna behöva anvisas
för nästkommande budgetår, örn verksamheten kommer till stånd, undandrager
sig nu ett säkert bedömande. Skogsstyrelsen vill emellertid räkna
med ett preliminärt medelsbehov för budgetåret 1943/44 av 100,000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att statens bränslekommission i
skrivelse den 2 februari 1943 angående vedproduktionen under bränsleåret
1943/44 bland annat framhållit möjligheterna till ökad vedproduktion genom
kalavverkning (trakthygge) på skogsmark, vars produktionsförmåga till följd
av skogsbeståndets gleshet och avsaknad av utvecklingsmöjligheter icke tillfredsställande
utnyttjades. Redogörelse för kommissionens framställning i
denna del återfinnes i den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 192
sid. 20—22.

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit att, i den mån särskilda medel
jämväl ansåges böra för budgetåret 1943/44 ställas till skogsvårdsstyrelsernas
förfogande för biträde vid vedavverkningen, detta torde, såsom hittills varit
fallet, böra ske genom anvisande av särskilt anslag under riksstatens elfte
huvudtitel. Frågan örn storleken av ett dylikt anslag ävensom lämpligheten
av de av skogsstyrelsen föreslagna åtgärderna undandroge sig emellertid statskontorets
bedömande.

Vad till en början angår medelsbehovet för skogsvårdsstyrelsernas medverkan
vid avverkningslagens tillämpning under innevarande budgetår synes
av skogsstyrelsens framställning framgå, att det å riksstaten upptagna
anslagsbeloppet icke kommer att bliva tillräckligt för att täcka kostnaderna
för ändamålet under budgetåret. Enär anslaget är av förslagsanslags natur föreligger
emellertid intet hinder mot att detsamma överskrides, därest Kungl.
Maj:l så prövar erforderligt.

Såsom föredragande statsrådet anfört vid framläggande av propositionen
nr 192 till årets riksdag angående statliga åtgärder för tryggande av vedpro -

De.parte.mtnU chefen.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

duktionen m. m. kommer skogsvårdsstyrelsernas medverkan vid avverkningarnas
planläggning och fördelning, vilket torde förutsätta en noggrann kännedom
om de skogliga betingelserna å de skilda fastigheterna, att under kommande
budgetår behöva tagas i anspråk i ökad omfattning. För att skogsvårdsstyrelserna
skola kunna fylla dessa uppgifter torde ökade medel från
statens sida böra ställas till förfogande. Att uppdraga några bestämda gränser
mellan skogsvårdsstyrelsernas ordinarie verksamhet och de av krisen föranledda
ökade arbetsuppgifterna torde mången gång erbjuda betydande svårigheter.
Med hänsyn härtill synes även det för skogsvårdsstyrelsernas extra
utgifter i anledning av krisåtgärderna avsedda anslaget böra uppföras under
nionde huvudtiteln. Mot skogsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för
ifrågavarande ändamål har jag icke något att erinra. Hinder bör givetvis icke
möta att från dessa medel bestrida kostnader, som härleda sig från åtgärder
som före ingången av budgetåret 1943/44 vidtagits för avverkningarna under
nämnda år.

Som skogsstyrelsen erinrat, kunna avsevärda vedkvantiteter utvinnas genom
kalawerkning av skogsbestånd med otillfredsställande slutenhet och
utvecklingsmöjligheter. En sådan kalhuggning kan även vara önskvärd ur
skogsvårdssynpunkt under förutsättning likväl att erforderliga kulturåtgärder
bliva utförda. Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag från statens
skogsodlingsanslag kan statsbidrag för skogsodling erhållas beträffande bland
annat vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande
slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter.
En förutsättning för statsbidrag är emellertid att avsättningsvärdet
av det virke, som bör avverkas för att åstadkomma nöjaktig föryngring,
understiger kostnaden för föryngringsåtgärderna. Statsbidrag kan beviljas
med högst 50 procent av godkända kostnader. Med nuvarande höga vedoch
virkespriser saknas ofta förutsättningen för erhållande av skogsodlingsbidrag.
Avsättningsvärdet överstiger nämligen ej sällan reproduktionskostnaderna.
Till följd härav ha skogsägarna i många fall icke frivilligt velat
gå med på kalavverkning. Såsom föredragande statsrådet anfört vid framläggande
av förenämnda proposition nr 192, bör därför skogsägarnas medverkan
till kalhuggning uppmuntras. Detta torde kunna ske genom att statsbidrag
till kulturåtgärder efter kalavverkning må utgå oavsett det avverkade
virkets avsättningsvärde. En förutsättning för att erhålla sådant odlingsbidrag
bör dock vara, att kalavverkningen utföres i syfte att fullgöra fastigheten
åliggande produktionsplikt. I likhet med skogsstyrelsen finner jag
det angeläget, att medel ställas till förfogande för ifrågavarande, av rådande
utomordentliga förhållanden betingade särskilda odlingsbidrag. Kostnaderna
härför torde i enlighet med skogsstyrelsens beräkning kunna uppskattas
till 100,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att erforderliga medel finnas tillgängliga för
tryggande av skogsvårdsstyrelsernas medverkan ifråga örn bränsleförsörjningen
bör anslaget för här avsedda ändamål liksom hittills få karaktären
av förslagsanslag. Detsamma torde böra uppföras med det av skogssty -

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

reisen angivna beloppet 300,000 kronor. Från anslaget, vilket bör benämnas
Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning
m. m., bör ett belopp av högst 100,000 kronor få användas
i enlighet ihed av mig förut angivna grunder till understödjande av kulturåtgärder
efter avverkning i skogsbestånd av otillfredsställande typ. Sedan
riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl.
Majit att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) för skogsstyrelsen fastställa följande

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör.................................. C 10

Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än 2 0.

Befattning Lönegrad

1 byråchef .................................... Eo 30

1 byrådirektör ................................ Eo 26

1 byråinspektör ................................ Eo 24;

2) godkänna följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för slagsvis

..... kronor 17,000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit, för slagsvis

.......................... * 18,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ * 61,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 8 11,000

Summa kronor 107,000;

3) för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under nionde
huvudtiteln anvisa

a) till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av ........................ kronor 107,000;

b) till Skogsstyrelsen: Omkostnader ett

förslagsanslag av ......................

40,000;

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

c) till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande
ett anslag av ................ kronor 700,000;

d) till Skogsvård m. m.: Ersättning för

kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag
m. m. ett anslag av ................ > 800,000;

e) till Skogsvård m. m.: Ersättning åt

skogsvårdsstgrelser för visst biträde vid virkesavverkning
m. m. ett förslagsanslag av.. » 300,000

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Sune Wisén.

487959. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.