Kungl. Majlis proposition nr 270.
1
Nr 270.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914
(nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes;
given Stockholms slott den 21 maj 1943.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den
23 oktober 1914 (nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes.
GUSTAF.
Thorwald Bergquist.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 270.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914 (nr 32.)) om
krigsdoinstolar och rättegången därstädes.
Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar
och rättegången därstädes1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angiv
es.
9 §.
Chef för regemente — — — eller stationen.
Chef för arméfördelning---dessa befälhavare.
Där Konungen förordnat, att avdelning av krigsmakten skall lyda under
viss regements- eller stationskrigsrätt, äger Konungen tillika föreskriva, att
officerare och underofficerare med erfarenhet rörande tjänsten vid avdelningen
eller likartad tjänstgöring skola utses att inträda såsom ledamöter i rätten,
då mål eller ärende från avdelningen där förekommer, eller att vara ställföreträdare
för sådana ledamöter. I sådant fall skall vad ovan i denna § är stadgat
i tillämpliga delar lända till efterrättelse, dock att ledamöter och ställföreträdare
skola utses av befälhavare och till antal som Konungen bestämmer.
Inträffar stadigvarande---av året.
Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1943. Genom lagen upphäves vad genom
lagen den 13 maj 1938 (nr 169) om upphävande av 4 § lagen den 11 mars
1927 (nr 50) med vissa till strafflagen för krigsmakten och lagen örn krigsdomstolar
och rättegången därstädes anslutna bestämmelser angående flygvapnet
stadgats om fortsatt giltighet av andra stycket i paragrafen.
1 Senaste lydelse se SFS 1938:168.
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
o
O
Utdrag av protokollet över justiticdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler
t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, fråga angående ändring
i lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes samt anför följande.
Gällande bestämmelser örn krigsrätts sammansättning lia i olika sammanhang
visat sig förenade med praktiska olägenheter under nu rådande förhållanden.
I skrivelse den 8 januari 1940 har sålunda chefen för marinen
hemställt örn åtgärder för att sjömilitär sakkunskap måtte tillföras de regementskrigsrätter,
under vilka särskilda till marinen hörande avdelningar lyda.
Vidare har chefen för flygvapnet i skrivelse den 29 mars 1943 framställt
erinran mot att officerare och underofficerare vid Kalmar flygflottilj, under
vars regementskrigsrätt Kalmar försvarsområde lyder, i för stor utsträckning
toges i anspråk för tjänstgöring i krigsrätten. En ändring av bestämmelserna
om krigsrätts sammansättning torde därför böra tagas under övervägande.
Hällande bestämmelser.
Enligt 5 § lagen om krigsdomstolar i dess lydelse jämlikt lagen den 13 maj
1938 (nr 168) skall det finnas regementskrigsrätt vid varje regemente
och därmed likställt truppförband av armén, kustartilleriet och flygvapnet
samt stationskrigsrätt vid envar av örlogsstationerna. Vidare
stadgas i andra momentet av samma paragraf, att särskild krigsrätt
må inrättas vid avdelning av krigsmakten, för vilken regements- eller
stalionskrigsrätt icke är inrättad eller som består av personal, vilken från
olika truppförband eller örlogsstationer sammandragits till gemensam tjänstgöring.
Sådan krigsrätt kan enligt samma lagrum jämväl inrättas vid avdelning
av regemente eller likställt truppförband, som är förlagd å annan ort än
huvudstyrkan, samt vid avdelning av flottan, som är förlagd utom örlogsstation.
Slutligen medgives i tredje momentet att, där så prövas lämpligt, må
bestämmas, att två eller flera av de avdelningar, varom i andra momentet
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
är fråga, skola lyda linder samma särskilda krigsrätt eller att sådan avdelning
skall lyda under viss regements- eller stationskrigsrätt.
Med stöd av 5 § tredje momentet har Kungl. Maj:t i kungörelse den 25
september 1942 (nr 812) förordnat bl. a. att till armén, marinen (vid marinen
tjänstgörande) eller flygvapnet hörande avdelningar och personal, som i
kungörelsen uppräknas, skola lyda under särskilt angivna krigsrätter. Det
är enligt föreskrift i denna kungörelse, som Kalmar försvarsområde lyder
under regementskrigsrätten vid Kalmar flygflottilj. Motsvarande förordnanden
lia jämväl vid andra tillfällen meddelats.
I 8 § i lagen stadgas, vilka militära ledamöter som skola tjänstgöra i krigsrätterna,
och i 9 § angives, vilka som skola förordna dessa ledamöter. Chef
för regemente eller likställt truppförband av armén, kustartilleriet eller flygvapnet
så ock chef för örlogsstation skall inom varje års utgång bland truppförbandets
eller stationens personal förordna två officerare av kaptens grad
samt en underofficer av fanjunkares eller likställd grad jämte ställföreträdare
att under nästföljande år i mål mot officer av kaptens eller lägre grad,
i mål mot underofficer eller någon av manskapet eller i mål, som ej rör åtal
mot viss person, vara ledamöter i den regements- eller stationskrigsrätt som
finnes vid truppförbandet eller stationen. Chef för arméfördelning skall inom
varje års utgång förordna fyra till fördelningen hörande regementsofficerare,
därav en av överstes grad, jämte ställföreträdare, att under nästföljande år i
mål mot regementsofficer inträda som ledamöter i fördelningens regementskrigsrätter.
Vad sist sagts skall äga motsvarande tillämpning å bl. a. cheferna
för Ostkustens och Sydkustens marindistrikt samt flygvapnet i fråga örn
dem underlydande trupper.
Då mål angående åtal mot officer eller underofficer förekommer vid ett
förbands krigsrätt, gäller enligt 14 §, att officer eller underofficer, som tillhör
samma regemente eller samma därmed likställda förband som den tilltalade,
ej må vara bisittare i rätten. I stället skola militära ledamöter i krigsrätt
vid annat truppförband tjänstgöra i rätten. I de fall då militära ledamöter,
vilka lyda under annan befälhavare än den som föranstaltar om rättens
sammankallande, skola inkallas till tjänstgöring i krigsrätt, skall denne hos
närmast högre befälhavare göra framställning om deras inkallande.
Genom lagen den 11 mars 1927 (nr 50) nied vissa till strafflagen för krigsmakten
och lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes anslutna bestämmelser
angående flygvapnet föreskrevs i 4 § andra stycket att, där Konungen
jämlikt 5 § 3 mom. lagen örn krigsdomstolar bestämde att avdelning
av flygvapnet skall lyda under viss regements- eller stationskrigsrätt, Konungen
tillika ägde meddela föreskrift därom, att officerare och underofficerare,
tillhörande flygvapnet eller beordrade till tjänstgöring vid nämnda vapen,
skulle utses att tjänstgöra såsom ledamöter i rätten, då mål eller ärende från
avdelning förekomme, eller att vara ställföreträdare för sådana ledamöter. I
sådant fall skulle 9 § lagen om krigsdomstolar i tillämpliga delar lända
till efterrättelse, dock att antalet ledamöter och ställföreträdare skulle bestämmas
av Konungen samt att dessa skulle utses, regementsofficerarna av
Kungl. Maj.ts proposition nr 270. J
chefen för flygvapnet och de övriga av befälhavaren för avdelningen bland
dess personal.
Enligt lag den 13 maj 1938 (nr 169) om upphävande av 4 § i 1927 års lag
har 4 § upphört att gälla fr. o. m. 1 juli 1938. I fråga om flottilj av flygvapnet,
vid vilken rementskrigsrätt då icke inrättats, skall dock vad i paragrafens
andra stycke stadgats lända till efterrättelse intill dess sådan krigsrätt träder
i verksamhet.
Genom kungl, brev den 13 maj 1938 till chefen för flygvapnet lämnades
närmare föreskrifter rörande officerares och underofficerares ur flygvapnet
tjänstgöring vid krigsrätter, under vilka vissa angivna flygflottiljer tills vidare
skulle höra. Enligt brevet skulle antalet av de i vederbörande krigsrätt
utsedda ledamöterna eller ställföreträdarna utgöra: i mål, som avses i 8 § b)
av krigsdomstolslagen, två regementsofficerare med två ställföreträdare för
dem, i mål, som avses i 8 § c) och d) samma lag och där fråga är om flyghaveri,
två officerare eller en officer och en underofficer med en ställföreträdare
för envar av dem, samt i övriga mål, som avses i 8 § c) och d) samma
lag, en officer och en underofficer med en ställföreträdare för envar av dem.
Utöver föreskrifterna i 4 § andra stycket av 1927 års lag saknas bestämmelser
örn att officerare och underofficerare ur avdelning, som förklarats
skola lyda under viss regements- eller stationskrigsrätt, kunna tagas i anspråk
för tjänstgöring i denna krigsrätt.
be inkomna framställningarna.
Chefen för marinen anför i förenämnda skrivelse, att vid handläggningen
av mål rörande marinens personal kunde uppkomma behov av sjömilitär
sakkunskap i regementskrigsrätt — särskilt beträffande mål, som avsåge
vårdslöshet, försummelse, oförstånd eller oskicklighet i tjänsten och där ersättningsskyldighet
kunde ifrågakomma — samt att det syntes erforderligt att
i sådana fall ledamöter ur marinen inginge i krigsrätten. På grund härav
hemställdes, att åtgärd måtte utverkas för att tillföra regementskrigsrätterna
sådan sakkunskap. Härvid hänvisades till stadgandet i 4 § lagen den 11 mars
1927 samt till kungl, brevet den 13 maj 1938.
Krigshovråtten har i infordrat utlåtande förklarat sig ej ha något att erinra
mot bifall till framställningen.
Chefen för flygvapnet yttrar i sin skrivelse, att det antal officerare och underofficerare
vid Kalmar flygflottilj, som jämlikt 9 § lagen örn krigsdomstolar
kunde ifrågakomma som militära ledamöter i krigsrätt, vore relativt
ringa, under det att under nuvarande förhållanden krigsrättssammanträden
ofta förekomme vid flottiljen, i de flesta fall föranledda av mål eller ärende
som berörde personal ur Kalmar försvarsområde. Beordrandet av militära
ledamöter till krigsriitt ur enbart Kalmar flygflottilj medförde därför stora
olägenheter för tjänsten vid denna flottilj genom alt de beordrade officerarna
och underofficerarna vid varje krigsrättssammanträde undandroges sin ordinarie
tjänst. Med hänsyn härtill vore det önskvärt, att som militära ledamö
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
ter kunde beordras även officerare och underofficerare ur Kalmar försvarsområde
och lämpligen då i sådana krigsrättsmål, som berörde personal ur
detta och i vilka jämlikt 14 § lagen örn krigsdomstolar de militära ledamöterna
icke behövde tillhöra annat förband. Härmed vunnes även den fördelen,
att militära ledamöter med bättre kännedom örn tjänsteförhållandena inom
försvarsområdet koinme att ingå i krigsrätten.
Även över denna framställning har yttrande avgivits av krigshovrätten som
förordat den lösningen av de uppkomna svårigheterna, att Kalmar försvarsområde
hänfördes under annan krigsrätt än nu, exempelvis under regementskrigsrätten
vid Kronobergs regemente.
Departementschefen.
Med nu gällande bestämmelser är det — frånsett det för flygvapnet medgivna
undantaget — icke möjligt att, då någon särskild avdelning av krigsmakten
lyder under viss regements- eller stationskrigsrätt, anlita avdelningens
egen personal för tjänstgöring i krigsrätten vid behandling av mål från
avdelningen.
Det torde icke kunna bestridas, att de nuvarande reglerna äro mindre tillfredsställande.
Ett stort antal särskilda avdelningar som avses i 5 § 2 mom.
lagen om krigsdomstolar ha hänförts under regements- eller stationskrigsrätt.
Enbart genom kungörelsen den 25 september 1942 har förordnande därom
givits för ett åttiotal avdelningar. Det är uppenbart, att behov av representation
i krigsrätten för den särskilda avdelningens personal ej sällan måste uppkomma.
Särskilt gäller detta, då en avdelning inom viss försvarsgren, t. ex.
marinen, skall lyda under krigsrätten vid ett förband som tillhör annan försvarsgren.
Vad chefen för flygvapnet anfört ger vidare vid handen, att arbetet
med den underlydande avdelningens mål emellanåt kan bliva alltför betungande
för personalen vid det förband, varifrån ledamöterna i krigsrätten nu
skola tagas.
Att söka avhjälpa olägenheterna genom att inrätta särskilda krigsrätter för
avdelningarna skulle i regel innebära en överorganisation. Det torde i stället
vara påkallat att genom en ändring i 9 § lagen örn krigsdomstolar generellt
öppna i huvudsak samma möjlighet till representation i regements- eller stationskrigsrätten
för underställd avdelning som hittills förefunnits allenast för
flygvapnets del. I den mån så finnes påkallat torde alltså Konungen böra
kunna föreskriva, att då särskild avdelning hänförts under viss regemenlseller
stationskrigsrätt, officerare eller underofficerare med erfarenhet rörande
tjänsten vid avdelningen eller likartad tjänstgöring skola utses att inträda i
krigsrätten, då mål eller ärende från avdelningen förekommer. I vad mån
sådan föreskrift är erforderlig, bör bliva föremål för övervägande i varje
särskilt fall.
Konungen torde böra äga att bestämma, vilken militär befälhavare som
skall utse ledamöterna i fråga, samt att fastställa antalet ledamöter och ställföreträdare
som skola utses i nu ifrågavarande ordning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
7
Därest den föreslagna ändringen i 9 § lagen om krigsdomstolar vidtages,
torde vidare tillämpning av 4 § andra stycket i 1927 års lag icke vara påkallad.
Stadgandet i lagen den 13 maj 1938 (nr 169) om fortsatt giltighet av
sistnämnda lagrum kan fördenskull upphävas.
I enlighet med dessa grunder har inom justitiedepartementet upprättats
förlag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914
(nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87
regeringsformen omförmäla ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Stefan Stiernstedt.
'' Denna bilaga, vilken fransett viss jämkning av redaktionell natur är lika lydande med
det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 17 maj
1943.
Närvarande:
justitieråden Alsén,
Lind,
regeringsrådet Eklund,
justitierådet Ericsson.
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
7 maj 1943, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för
det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914 (nr
325) om krig sdomstolar och rättegången därstädes.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. revisionssekreteraren H. K. H. Holmgren.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
G. Lindencrona.
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
9
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 21 maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler
t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, lagrådets den 17
maj 1943 avgivna utlåtande över det den 7 maj 1943 till lagrådet remitterade
förslaget till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914
(nr 325) om krig sdomstolar och rättegången därstädes; därvid föredraganden
hemställer att förslaget som av lagrådet lämnats utan erinran måtte, efter
viss redaktionell jämkning, jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 270.
2