Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
1
TSr 254.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till det civila luftskyddet för budgetåret 1943144;
given Stockholms slott den 7 maj 1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehesson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågan om
anvisande av anslag till det civila luftskyddet och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 202—215, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna följande anslag
till det civila luftskyddet:
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 254.
984 43
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Belopp
kronor
Anslag
Imf tskyddsinspektionen:
Avlöningar, förslagsanslag...................................................... 353,000
Omkostnader, förslagsanslag ................................................ 131,000
Civilt luftskydd:
Alarmeringsanordningar, reservationsanslag ........................... 405,000
Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål
m. m., förslagsanslag ......................................................... 280,000
Luftskyddsövningar, förslagsanslag ....................................... 100,000
Försöksverksamhet, förslagsanslag .......................................... 45,000
Statens luftskyddsskola, förslagsanslag ................................. 50,000
Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av luft
skyddspersonal
m. m....................................................... 480,000
Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum,
reservationsanslag ............................................................ 2,000,000
Arvoden till vissa luftskyddschefer m. m., förslagsanslag ......... 50,000
Övertagande av egendom i annan ordning än genom rekvisition,
förslagsanslag .................................................................. 300,000
Statens utrymningskommission:
Avlöningar, förslagsanslag ................................................... 240,000
Omkostnader, förslagsanslag ................................................ 90,000
Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning
m. m., reservationsanslag ...................................................... 140,000
Anslagen hava i allmänhet upptagits med samma belopp som för innevarande
budgetår, dock att anslagen till luftskyddsinspektionens omkostnader,
till anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m. och
till förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m.,
vilka av luftskyddsinspektionen, beträffande de två första anslagen, och av
statens utrymningskommission, beträffande det sista anslaget, i särskilda skrivelser,
dagtecknade den 31 augusti 1942, uppskattats till lägre belopp än de
för löpande budgetår anvisade, beräknats i enlighet med myndigheternas
framställningar.
Anledningen till att nämnda anslag allenast beräknades preliminärt var, att
storleken av anslagen kunde komma att påverkas av de förslag, som komme att
framläggas av 1941 års hemortsförsvarssakkunniga. Vid tiden för avlåtandefc
av årets statsverksproposition beräknades nämligen, att de sakkunnigas utredningsuppdrag
skulle kunna slutföras inom sådan tid, att därav föranledda
förslag kunde föreläggas den nu församlade riksdagen. Enligt numera erhållna
upplysningar är emellertid de sakkunnigas betänkande med förslag till ny
lokalförsvarsorganisation att vänta först efter ytterligare någon tid. Vid sådant
förhållande kan å betänkandet grundad proposition icke avlåtas till riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 254. 3
under innevarande budgetår. Frågan örn anslag till det civila luftskyddet torde
därför nu böra underställas riksdagen.
Jag anhåller att i det följande få var för sig behandla föreliggande frågor
om anslag till det civila luftskyddet.
Luftskyddsinspektionen: Avlöningar.
För budgetåret 1942/43 har till luftskyddsinspektionen: avlöningar anvisats
ett förslagsanslag av 353,000 kronor. Den 12 juni 1942 har Kungl. Majit fastställt
följande av riksdagen godkända avlöningsstat för luftskyddsinspektionen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 36,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ......................................................... » 175,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 132,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 10,000
Summa förslagsanslag kronor 353,000
I samband härmed har Kungl. Majit förklarat, att anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, skulle tills vidare från
och med budgetåret 1942/43 disponeras på följande sätt:
Årsarvode till en intendent ............................................. kronor 11,350
» » » sekreterare, - .......................................... » 11,350
» » » ingenjör................................................ » 11,050
» » » sakkunnig för luftskyddets sjukvårdstjänst » 7,500
Årsarvoden till tre fast anställda sakkunniga, envar 1,200
kronor, tillhopa............................................................ » 3,600
Arvoden till tillfälligt anlitade sakkunniga, förslagsvis ......... » 127,150
Arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigs
skyddsnämnden
för kraftanläggningar, förslagsvis ............ » 3,000
Summa kronor 175,000
Yad angår anställandet av tillfälligt anlitade sakkunniga har Kungl. Majit
dels jämlikt instruktionen för luftskyddsinspektionen förordnat brandchefen
i Trollhättan C. E. B. Thorell att under hela budgetåret 1942/43 vara tillfällig
sakkunnig för brandskyddstekniska frågor mot ett arvode av 1,000 kronor för
månad, dels ock bemyndigat inspektionen att under vissa tidsperioder — som
regel tre månader åt gången — anlita tillfälliga sakkunniga mot av Kungl.
Majit för månad fastställda arvoden.
Luftskyddsinspektionen ägde den 1 april 1943 anställa tillfälliga sakkunniga
i den omfattning och mot de månadsarvoden följande sammanställning utvisar:
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
1 sakkunnig för industriluftskyddet ..................
1 » » » ..................
1 » » brandskyddstekniska frågor ......
1 » » » » ......
3 sakkunniga för brandskyddstekniska frågor, envar
1 sakkunnig för ärenden rörande statsbidrag till
kommuner för anordnande av skyddsrum .........
1 sakkunnig för ärenden angående vapenfria värnpliktiga
m. m.................................................
1 sakkunnig för frågor örn luftskyddets motorfor
donsberedskap
.............................................
1 assistent ......................................................
1 » ....................................................
1 » ......................................................
1 ingenjör ......................................................
1 » ......................................................
2 ingenjörer, envar ..........................................
4 » , » ..........................................
1 ingenjör ......................................................
1 » ......................................................
1 » ......................................................
1 » ......................................................
arvode högst kronor 850
» » » 800
» » » 750
» » » 625
» » » 580
» » » 750
» » » 500
» » » 900
» » » 750
» » » 700
» » » 550
» » » 870
» » » 800
» » » 700
» » » 600
» » » 575
» » » 550
» » » 525
» » » 450
2 ingenjörer för kontroll av skyddsrumsbyggandet
m. m., envar...................................................
3 ingenjörer för kontroll av skyddsrumsbyggandet
m. m., envar...................................................
1 bokhållare ......................................................
1 » ......................................................
3 » , envar ..........................................
1 bibliotekarie ................................................
» 800
» 700
» 650
» 500
» 420
» 50
I skrivelsen den 31 augusti 1942 anför luftskyddsinspektionen till en början
följande.
Då inspektionen hösten 1941 avgav sina beräkningar angående medelsbehovet
för innevarande budgetår, grundades dessa å den då bestående organisationen,
enär inspektionen i avvaktan å resultatet av 1941 års hemortsförsvarssakkunnigas
utredning — vilken enligt utfärdade direktiv skulle omfatta
jämväl frågan örn de centrala luftskydds- och utrymningsmyndigheternas
organisation — icke ville föreslå inrättande av nya ordinarie eller extra ordinarie
tjänster vid inspektionen. Då nämnda sakkunniga ännu icke slutfört sitt
uppdrag, anser sig inspektionen jämväl för nästkommande budgetår i princip
böra bygga på den nu bestående personalorganisationen. Med hänsyn till de
erfarenheter, som under de gångna åren vunnits angående omfattningen av de
konstanta arbetsuppgifter, som åvila inspektionen, och för ernående av en
fastare organisation synes det inspektionen likväl nödvändigt, att från och
med nästa budgetår fyra högre extra ordinarie befattningar inrättas vid inspektionen.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Inspektionen föreslår sålunda, att befattningarna såsom intendent, sekreterare
och ingenjör med årsarvoden av respektive 11,350, 11,350 och 11,050
kronor skola förändras till extra ordinarie tjänster i lönegraden Eo 26, vilken
lönegrad arvodesbefattningarna vid tillämpning av vissa föreskrifter i civila
icke-ordinariereglementet för närvarande anses tillhöra. Inspektionen framhåller
beträffande ifrågavarande tre befattningar ytterligare, att desamma
måste återfinnas i den blivande organisationen, oberoende av huru organisationsförslaget
kommer att i detalj utformas. — Vidare hemställer inspektionen,
att en av amanuenstjänsterna å inspektionens administrativa avdelning måtte
utbytas mot en notarietjänst i lönegraden Eo 21. Till stöd härför anför inspektionen
i huvudsak följande.
Å nämnda avdelning tjänstgör, utom sekreteraren, två jurister såsom förste
amanuenser, i lönegraden Eo 18. Jämväl i fortsättningen torde minst tre
jurister komma att erfordras å avdelningen, särskilt med tanke på att avdelningen
i betydande utsträckning tillhandagår övriga avdelningar inom inspektionen
vid upprättandet av flertalet viktigare skrivelser, vissa utredningar
m. m. Det synes nödvändigt, att inspektionen vid förfall för sekreteraren äger
tillgång till ytterligare en väl kvalificerad jurist, åt vilken därjämte kan anförtros
vissa större utredningar, som icke medhinnas av sekreteraren. Denne
ersättare skulle även kunna tjänstgöra såsom föredragande i vissa grupper av
ärenden, i den mån sekreteraren måste tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter.
Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har inspektionen
upptagit till oförändrat belopp eller 36,000 kronor.
I fråga örn posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, upplyser inspektionen, att utgifterna under
denna post för budgetåren 1940/41 och 1941/42 utgjort respektive 255,200 och
240,700 kronor. Inspektionen beräknar medelsåtgången under innevarande
budgetår till i runt tal 260,000 kronor samt förklarar, att kostnadsökningen
i förhållande till nästföregående budgetår huvudsakligen är att hänföra till
intensifiering av inspektionsverksamheten. Beträffande behovet under nästa
budgetår av personal av ifrågavarande kategori anför inspektionen, att detta
icke med säkerhet kan bestämmas. Inspektionen strävade emellertid efter att
begränsa utgifterna för denna personal till det belopp, som tagits i anspråk
under budgetåret 1941/42. Vid beräkningen av kostnaderna å anslagsposten
för nästa budgetår syntes därför ett belopp av 240,000 kronor böra läggas till
grund. Härifrån borde emellertid avgå 33,750 kronor, utgörande summan av
arvodena till intendenten, sekreteraren och en ingenjör, vilka befattningar
enligt inspektionens förslag skola överföras till löneplan Eo. Anslagsposten
torde sålunda böra beräknas till i runt tal 206,000 kronor i vad den avser befattningshavare
vid luftskyddsinspektionen. Från förevarande anslagspost
skulle emellertid utgå även arvoden åt ordförande, ledamöter, suppleanter och
sekreterare i krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar. Då sistnämnda
arvoden beräknas draga en kostnad av 3,500 kronor, uppskattar inspektionen
hela anslagsposten till 209,500 kronor.
Vad angår posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie per -
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
son al, från vilken post kansli- och förrådspersonalen avlönas, anför inspektionen,
att sammanlagda kostnaderna för omförmälda tre tjänster i lönegraden
Eo 26 och en tjänst i lönegraden Eo 21, vilkas inrättande inspektionen föreslår
i stället för tre arvodesbefattningar och en extra ordinarie amanuenstjänst,
uppgå till i runt tal 36,000 kronor. Till grund för beräkningen av utgifterna
för den lägre kanslipersonalen borde läggas medelsåtgången under juli
månad 1942, vilken, därest kostnaden för den amanuenstjänst som av inspektionen
föreslås utbytt mot en notarietjänst frånräknas, utgjort 8,150 kronor.
Med hänsyn till att vissa smärre löneförhöjningar torde bliva erforderliga
under nästa budgetår beräknar inspektionen kostnaderna för avlöning av den
lägre kanslipersonalen till 8,500 kronor för månad eller 102,000 kronor för år.
— Det månatliga lönebeloppet för den 1 juli 1942 anställd förrådspersonal
utgjorde 3,600 kronor, vilket innebär en årskostnad av 43,200 kronor. Inspektionen
räknar med sådan minskning av förrådspersonalen, att utgifterna för
dess avlönande under nästa budgetår skola stanna vid 40,000 kronor. — Slutligen
upplyser inspektionen, att i övertidsersättningar under nästföregående
budgetår utbetalats 4,261 kronor. Då personalen under nästföljande budgetår
torde behöva anlitas för övertidsarbete i ungefär samma omfattning, beräknar
inspektionen för övertidsersättningar ett belopp av 4,000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har inspektionen
i enlighet härmed beräknat till (36,000 + 102,000 + 40,000 + 4,000)
182,000 kronor.
Posten till rörligt tillägg har inspektionen uppskattat till oförändrat
belopp eller 10,000 kronor.
Vid bifall till inspektionens förslag skulle dess avlöningsanslag för nästa
budgetår sålunda upptagas med (36,000 + 209,500 + 182,000 + 10,000) 437,500
kronor.
Mot inspektionens förslag att tre arvodesbefattningar och en amanuenstjänst
i lönegraden Eo 18 skulle utbytas mot tjänster i lönegraderna Eo 26
och Eo 21 har sakkunnigen hos inspektionen, statskommissarien Johnsson
anmält avvikande mening. Han anser, att med övervägande av sådant utbyte
bör anstå, tills resultatet av 1941 års hemortsförsvarssakkunnigas arbete föreligger.
Statskontoret har i utlåtande den 9 september 1942 anfört i huvudsak
följande.
Enligt ämbetsverkets mening har luftskyddsinspektionens verksamhet numera
pågått under så lång tid, att dess allmänt planläggande och organisatoriska
uppgifter böra hava betydligt nedgått i omfattning. På grund härav
torde, även örn inspektionens kontrollerande verksamhet något intensifierats,
en väsentlig inskränkning av den tillfälligt anställda personalen kunna äga
rum. Åtgärder för åvägabringande av en sådan inskränkning synas statskontoret
böra med det snaraste vidtagas. Med hänsyn härtill finner statskontoret, att
den del av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maid, som avser arvoden åt tillfälligt anlitade sakkunniga kan bestämmas
till avsevärt lägre belopp än det av inspektionen föreslagna.
Till arvoden åt ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden
för kraftanläggningar, vilka arvoden jämväl utgå från förenämnda anslags
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
post, torde i avvaktan på närmare erfarenhet rörande medelsbehovet icke böra
avses högre belopp än för innevarande budgetår eller 3,000 kronor.
Vad angår inspektionens hemställan, att vissa arvodesbefattningar — en
sekreterare, en intendent och en ingenjör —- skulle ombildas till extra ordinarie
tjänster i 26:e lönegraden samt att en amanuenstjänst i 18:e lönegraden
skulle ändras till notarietjänst i lönegrad Eo 21, får statskontoret uttala, att
ämbetsverket i likhet med reservanten inom inspektionen är av den uppfattningen,
att med övervägande av berörda spörsmål bör anstå, till dess 1941 års
hemortsförsvarssakkunniga fullbordat den åt dem anförtrodda utredningen.
Till avlöningar åt icke-ordinarie kanslipersonal med placering i lägre lönegrad
än den 21 :a — inspektionens båda amanuenser däri inbegripna — har för
innevarande budgetår beräknats 96,000 kronor. I föreliggande framställning
har förordats, att till avlönande under budgetåret 1943/44 av kanslipersonalen
— till vilken då icke skulle höra den såsom notarie föreslagne amanuensen —
skulle anvisas 102,000 kronor. Inspektionen har härvid utgått ifrån dels att
personalbeståndet under nästa budgetår skulle vara av samma storlek, som
under juli månad 1942, då i avlöningar till kanslipersonalen med bortseende
från en amanuens i lönegrad Eo 18 utbetalades cirka 8,000 kronor, dels ock
att sagda personal under budgetåret 1943/44 skulle komma i åtnjutande av
vissa löneförhöjningar.
Statskontoret vill i anledning härav framhålla, dels att inspektionen i avlöningsbeloppet
för juli 1942 inräknat ett arvode å 225 kronor för en då och
— enligt vad som under hand inhämtats — fortfarande vakant skrivbiträdesbefattning,
dels att kansligöromålen under nästa budgetår — därest en reducering
av antalet tillfälliga sakkunniga kommer till stånd — böra kunna fullgöras
av en avsevärt mindre personal än för närvarande, dels ock att andra löneförhöjningar
icke synas böra komma personalen till del än sådana, som föranledas
av inträdande löneklassuppflyttningar, för vilket ändamål icke erfordras större
belopp än cirka 1,600 kronor. Vid nu angivna förhållanden anser statskontoret,
att för avlöningar åt den icke-ordinarie kanslipersonalen —- inklusive de båda
amanuenserna — under budgetåret 1943/44 bör beräknas högst samma belopp
som för innevarande budgetår, d. v. s. 96,000 kronor.
Med avseende å inspektionens begäran örn ökade medel till övertidsersättningar
vill statskontoret uttala, att med hänsyn till vad som förut anförts beträffande
möjligheten att reducera den icke-ordinarie kanslipersonalen ytterligare
belopp till övertidsersättningar icke torde behöva beräknas.
Ej heller kan statskontoret tillstyrka, att för avlönande av förrådspersonalen
under budgetåret 1943/44, såsom inspektionen förordat, avses ungefär
samma belopp som i betraktande av avlöningssumman för juli 1942 kan beräknas
åtgå under innevarande budgetår, då nämligen enligt ämbetsverkets
mening av inspektionen omhänderhavda förråd genom materielens fördelning
på de olika luftskyddsorterna så småningom torde komma att minska i storlek.
Departementschefen.
Enligt de för 1941 års hemortsförsvarssakkunniga meddelade direktiven
skola de centrala luftskydds- och utrymningsmyndigheternas organisation göras
till föremål för övervägande av de sakkunniga. Innan förslag i ämnet föreligger
från nämnda sakkunniga torde luftskyddsinspektionens nuvarande
organisation böra läggas till grund för anslagsberäkningen. Redan av denna
anledning anser jag mig icke kunna biträda inspektionens förslag örn inrättande
från den 1 juli 1943 av vissa extra ordinarie befattningar i högre lönegrad
lin den 20:e.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
I fråga om posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslår
jag icke någon ändring, varför posten bör liksom under innevarande
budgetår upptagas med 36,000 kronor.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, från vilken post även arvoden åt ledamöter, suppleanter och
sekreterare i krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar skola bestridas, har
inspektionen föreslagit höjd från 175,000 kronor till 209,500 kronor. Vid det
förhållande att jag icke anser mig kunna tillstyrka inspektionens hemställan
örn utbyte av tre arvodestjänster mot extra ordinarie befattningar bör till
sistnämnda belopp läggas kostnaden för dessa arvodestjänster eller 33,750
kronor. Enligt inspextionens beräkningar skulle sålunda posten behöva höjas
med (209,500 + 33,750—175,000) 68,250 kronor. Medelsåtgången å denna
anslagspost är till övervägande delen beroende av antalet hos inspektionen
anställda tillfälliga sakkunniga. Det torde icke behöva särskilt framhållas,
att det sedan hösten 1939 icke varit möjligt att någon längre tid i förväg
förutse inspektionens totala personalbehov. Vidare hava de arbetsuppgifter,
som för inspektionen tett sig som mest angelägna, växlat. En följd av nu
anförda omständigheter har varit, att en stor del av inspektionens befattningshavare
icke kunnat beredas varaktiga anställningsförhållanden. De hava
därför anställts såsom tillfälliga sakkunniga, i regel varje gång för ett kvartal,
och utgifterna härför hava bestritts av anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
För budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisades å denna anslagspost 100,000
kronor respektive 130,000 kronor. Medelsåtgången under nämnda båda budgetår
utgjorde respektive 255,200 kronor och 240,700 kronor. I gällande stat
är posten upptagen till 175,000 kronor. Inspektionen beräknar numera, att
utgifterna å posten under budgetåret komma att uppgå till inemot 270,000
kronor. För ettvart av de senaste tre budgetåren är det alltså fråga örn avsevärda
merbelastningar.
I sitt utlåtande över inspektionens framställning anför statskontoret, att
även örn inspektionens kontrollerande verksamhet på senare tid något intensifierats
de allmänt planläggande och organisatoriska uppgifterna dock borde
ha så betydligt nedgått i omfattning, att en väsentlig inskränkning av den tillfälligt
anställda personalen kunde äga rum. Hittills har emellertid någon minskning
av inspektionens totala arbetsbörda icke inträtt. Man torde emellertid
äga anledning förvänta, att — bortsett givetvis från av krig eller skärpt krigsfara
betingade förhållanden — sådan minskning skall inträda så småningom.
Vad särskilt förevarande anslagspost beträffar anlitas densamma i betydande
utsträckning för avlönande av ingenjörer, vilka syssla med byggnadstekniska
ärenden. I den mån det planlagda programmet för byggande av skyddsrum
slutföres, bör antalet dylika ärenden automatiskt nedgå. I trots härav torde
en höjning av anslagsposten vara nödvändig. Med hänsyn till belastningen
å posten under de senaste tre budgetåren föreslår jag, att posten för nästkommande
budgetår upptages med 225,000 kronor.
I fråga örn posten till avlöningar till övrig icke-or din arie per -
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
son al har inspektionen, därest man bortser från inspektionens förslag, att
tre arvodestjänster skola överföras å extra ordinarie stat och en amanuenstjänst
i lönegrad Eo 18 utbytas mot en notarietjänst i lönegrad Eo 21, räknat
med ett medelsbehov av 152,000 kronor eller 20,000 kronor mer än det för
innevarande budgetår anvisade beloppet. På i huvudsak de skäl statskontoret
i sitt utlåtande anfört kan jag icke tillstyrka någon böjning av förevarande
anslagspost, vilken sålunda alltjämt bör beräknas till 132,000 kronor.
Posten rörligt tillägg slutligen torde i enlighet med inspektionens förslag
böra upptagas med oförändrat belopp eller 10,000 kronor.
Luftskyddsinspektionens avlöningsanslag skulle i enlighet härmed för
nästa budgetår belöpa sig till (36,000 + 225,000 + 132,000 + 10,000) 403,000
kronor.
Luftskyddsinspektionen: Omkostnader.
Till ifrågavarande ändamål bar för innevarande budgetår anvisats ett
förslagsanslag av 159,000 kronor. Den 12 juni 1942 bar Kungl. Maj:t fastställt
följande omkostnadsstat för luftskyddsinspektionen, att tillämpas under
budgetåret 1942/43:
Omkostnadsstat.
Sjukvård m. m., förslagsvis ............................................. kronor 1,000
Reseersättningar, förslagsvis ............................................. » 39,000
Expenser, förslagsvis ...................................................... » 67,000
Publikationstryck, förslagsvis .......................................... » 50,000
Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar,
förslagsvis .................................................... » 2,000
Summa kronor 159,000
I skrivelsen den 31 augusti 1942 bar luftskyddsinspektionen gjort framställning
örn anslag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.
Inspektionen bar därvid räknat med oförändrat belopp till sjukvård m. m.
I fråga örn posten till reseersättningar erinrar inspektionen örn att
posten för innevarande budgetår av inspektionen beräknats till 40,000 kronor
men, sedan omkostnaderna för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar påförts
ifrågavarande anslag, nedskurits till 39,000 kronor. Inspektionen anser,
att behovet av inspektion, särskilt beträffande industriluftskydd och byggnadstekniska
anordningar, kommer att under budgetåret 1943/44 bliva av
minst samma omfattning som för närvarande. En minskning av antalet
tjänsteresor kunde sålunda under nästa budgetår icke äga rum. Anslagsposten
till reseersättningar borde därför beräknas till 40,000 kronor.
Yad angår den i posten till expenser ingående delposten till bränsle och
lyse anför inspektionen, att, sedan den fastighet, vari inspektionens lokaler
äro inrymda, ställts under förvaltning av annan myndighet, denna bestrider
kostnaderna för bränsle och vissa kostnader för lyse. De utgifter för lyse,
vilka även i fortsättningen skulle bestridas av inspektionen, beräknades för
nästkommande budgetår komma att uppgå till 2,000 kronor. Inspektionen
upplyser vidare, att delposten till övriga expenser under budgetåret 1941/42
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
för regelbundet återkommande utgifter belastats med ett belopp av i runt
tal 49,500 kronor. Med utgångspunkt härifrån och sedan till nämnda belopp
lagts den till 1,000 kronor beräknade kostnaden för komplettering av byggnadstekniska
avdelningens bildarkiv, beräknar inspektionen — efter viss avrundning
uppåt med hänsyn till prisförhöjning beträffande bland annat ritningskopiering
— medelsbehovet för andra expenser än lyse till 51,000 kronor.
Beträffande posten till publikationstryck förklarar inspektionen, att
erforderlig omarbetning av ett flertal av inspektionens allmänna anvisningar
icke kunde företagas förrän resultatet av 1941 års hemortsförsvarssakkunnigas
arbete förelåge. Emellertid torde under nästkommande budgetår behov av
såväl nya anvisningar som omtryckning av förefintliga sådana komma att
föreligga, ehuru i mindre omfattning än under innevarande budgetår. Inspektionen
finner, att för ifrågavarande ändamål borde avses 35,000 kronor.
Posten till omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar
anser inspektionen böra upptagas med oförändrat belopp,
2.000 kronor.
I enlighet härmed har inspektionen beräknat anslaget för nästa budgetår
till (1,000 + 40,000 + 53,000 + 35,000 + 2,000) 131,000 kronor.
I utlåtande den 9 september 1942 uttalar statskontoret, att posten till
reseersättningar med hänsyn till medelsåtgången budgetåret 1941/42 syntes
kunna uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår eller med
39.000 kronor, att posten till övriga expenser torde kunna bestämmas till
belopp ej överstigande 50,000 kronor samt att posten till publikationstryck,
å vilken post under budgetåret 1941/42 förbrukats 38,825 kronor, i betraktande
av att utredning påginge angående ändringar i gällande luftskyddslagstiftning
och att på grund därav stor försiktighet borde iakttagas ifråga
örn tryckning av nya luftskyddsanvisningar och omtryckning av äldre anvisningar
ävensom med hänsyn därtill, att posten i omkostnadsstaten upptoges
förslagsvis och sålunda kunde med Kungl. Maj:ts medgivande överskridas,
enligt statskontorets mening borde fastställas till betydligt lägre belopp än
det av inspektionen angivna.
Departementsch efen.
Emot luftskyddsinspektionens beräkning av inspektionens omkostnadsanslag
har jag intet annat att erinra än att anslaget synes kunna avrundas
till 130,000 kronor, därvid posten till publikationstryck avses sänkt till 34,000
kronor. Jag vill understryka angelägenheten av att största möjliga återhållsamhet
iakttages vid örn- och nytryckning av anvisningar i ämnen, som beröras
av den av 1941 års hemortsförsvarssakkunniga verkställda utredningen.
Civilt luftskydd: Alarmeringsanorduingar.
I skrivelsen den 31 augusti 1942 har luftskyddsinspektionen anfört:
För alarmeringens ordnande ha hittills anvisats reservationsanslag till ett
sammanlagt belopp av 4,413,000 kronor. Av nämnda belopp ha 3,650,000 kronor
avsetts för anskaffande och installation av alarmeringsanläggningar samt
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
för täckande av vissa drift- och underhållskostnader för anläggningarna, För
vidtagande av erforderliga anordningar å vissa telefonstationer för telefonalarmering
till allmänheten har avsetts ett belopp av 340,000 kronor. Ett belopp
av 240,000 kronor har avsetts för anskaffande och installation av alarmeringscentraler
och härmed jämställd apparatur. För flyttning av alarmeringscentraler
och manövercentraler (manöverapparater) till reservtelefonstationer har
avsetts ett belopp av 100,000 kronor. Vidare har ett belopp av 30,000 kronor
avsetts för anskaffande av ett förstahandsförråd av reservdelar till alarmeringsanläggningar.
Ett belopp av 33,000 kronor har avsetts för en av inspektionen
ledd service av anläggningarna. Slutligen ha 20,000 kronor avsetts för
täckande av vissa kostnader, föranledda av extra öppethållning under år 1940
och 1941 av vissa telefonstationer på grund av anbefalld fjärralarmering.
Luftskyddsinspektionen upplyser härefter, att alarmeringsanläggningar installerats
inom praktiskt taget samtliga orter, vilka genom beslut före den 10
april 1942 klassificerats såsom luftskyddsorter, samt beställts för och delvis
även installerats inom de genom beslut nämnda dag tillkomna luftskyddsortema.
Vidare redogör inspektionen för i vilken utsträckning telefonalarmering
anordnats eller förberetts samt för vidtagna åtgärder beträffande förstahandsförråd
av reservdelar till alarmeringsanläggningar och beträffande den
av inspektionen ledda översynen av sådana anläggningar.
De olika ändamål, som enligt luftskyddsinspektionens framställning skola
under nästföljande budgetår tillgodoses från förevarande anslag, kunna hänföras
till någon av följande huvudgrupper, nämligen materielanskaffning,
underhåll, översyn och drift av alarmeringsanläggningarna samt utbyggnad
av systemet för telefonalarmering.
Vad till en början angår medelsbehovet för materielanskaffning framhåller
inspektionen, att alarmeringsanläggningarna inom vissa luftskyddsorter visat
sig vara för svagt dimensionerade samt att inom ett flertal orter ytterligare
alarmeringsaggregat torde bliva erforderliga på grund av ny bebyggelse. För
härav betingad komplettering av larmaggregaten finner inspektionen
ett belopp av 100,000 kronor erforderligt.
För att ytterligare säkerställa utlösning av alarmering samt för att i möjligaste
mån förhindra »falsk» alarmering finner inspektionen, att apparaturen
för fjärrstart bör kompletteras. Vidare är det enligt inspektionens
mening angeläget att för sådana orter, där luftbevakningscentral finnes eller
där telefonstation är obemannad, utrustning för fjärrstart med hänsyn till
eventuellt givande av beredskapslarm anskaffas. Kostnaderna för denna komplettering
och anskaffning av utrustning för fjärrstart beräknar inspektionen
till i runt tal 40,000 kronor.
För komplettering av reservdelsförrådet anser inspektionen ett belopp
av 12,000 kronor erforderligt.
Vad angår manövreringen av alarmeringsanläggningarna anför
inspektionen följande.
Härför ha s. k. manövercentraler och manöverapparater installerats, i regel
på vederbörande telefonstationer. Manöverapparaterna utgöras i huvudsak av
två olika typer, nämligen dels manöverapparat, där utlösning av önskad signal
sker med ett handgrepp, typ TO 63, och dels manöverapparat, där signalcoden
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
mäste åstadkommas manuellt, typ TO 50. Manöverapparater TO 50, som äro
betydligt billigare än TO 63, ha anskaffats för ett 60-tal orter. Sedan beredskapslarmet
tillkommit, har från telegrafverket framställts det kravet, att å
vissa större telefonstationer, där telefontrafiken är av sådan omfattning, att
utlösning av beredskapslarm kan komma att försena samtalsexpeditionen,
manöverapparat av typ TO 50 skulle utbytas mot apparat av typ TO 63. En
väsentlig fördel med installerande av manöverapparater av typ TO 63 är, att
dessa kunna betjänas av den ordinarie personalen å vederbörande telefonstation.
Å sådana telefonstationer, där manöverapparater av typ TO 50 finnas
installerade, är det däremot nödvändigt, att luftskyddschefen avdelar särskild
personal för apparaternas skötsel. Då denna personal ingår i det allmänna
luftskyddet och sålunda skall avlönas av statsmedel, innebär det här föreslagna
utbytet av manöverapparater en besparing av såväl personal som medel.
Med hänsyn till att apparater av typ TO 50 icke finna avsättning i öppna
marknaden, torde det bliva nödvändigt att upplägga utbytta apparater av denna
typ i förråd såsom krigsreserv.
Inspektionen uppskattar kostnaderna för utbyte i erforderlig utsträckning
av manöverapparater av typ TO 50 mot apparater av typ TO 63 till i runt
tal 30,000 kronor.
För anskaffande av batterier med laddningsanordningar till manövercentraler
och manöverapparater installerade på sådana telefonstationer, där
telegrafstyrelsen icke kan garantera att stationsbatterierna skola även vid
maximal telefontrafik vara tillräckliga för alarmeringsanläggningarna, anser
inspektionen ett belopp av 10,000 kronor erforderligt.
Samtliga kostnader för materielanskaffning uppgå sålunda enligt inspektionens
förslag till (100,000 + 40,000 + 12,000 + 30,000 + 10,000) 192,000
kronor.
Vidkommande härefter kostnaderna för underhåll, översyn och drift av
alarmeringsanläggningarna upplyser inspektionen, att provtryckning av
tryckluftbehållarna till tyfonaggregaten för högtryck enligt gällande
bestämmelser skall verkställas vart femte år samt att av de under inspektionens
uppsikt stående tryckluftbehållarna cirka 800 stycken tillverkats
och provtryckts år 1938 och därför böra provtryckas före utgången av år 1943.
Kostnaderna härför uppskattar inspektionen till i runt tal 6,000 kronor.
För reparationer av larmaggregat och manöverapparatur samt för
underhåll av vissa anläggningar finner inspektionen ett belopp av 15,000
kronor böra upptagas.
Beträffande den översyn av alarmeringsanläggningarna, som utföres
under inspektionens ledning, erinrar inspektionen örn att årskostnaderna
för nämnda översyn i inspektionens petita för innevarande budgetår beräknats
till 17,850 kronor. Inspektionen anser emellertid, att årskostnaderna — med
hänsyn till inträdda och förväntade pris- och lönestegringar — böra höjas
med ungefär 15 procent till 20,600 kronor.
Inspektionen framhåller, att de driftkostnader för alarmeringsanläggningar,
som enligt inspektionens mening böra bestridas av staten, utgöras
av kostnader för laddning av tryckluftbehållare till tyfonaggregat för
högtryck, kostnader för olja till tyfonaggregaten för kompressordrift samt
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
årliga abonnemangsavgifter till telegrafverket för manöverledningar. Förstnämnda
båda slag av kostnader beräknar inspektionen till respektive 16,000
och 1,500 kronor. Beträffande abonnemangsavgifterna anför inspektionen, att
dessa enligt av telegrafstyrelsen utfärdade bestämmelser skulle erläggas i
förskott under februari månad varje år. Så hade emellertid hittills icke skett.
Därest inspektionen skulle bliva i stånd att framdeles erlägga betalning i förskott,
bleve det erforderligt att under nästföljande budgetår gälda kostnaderna
för kalenderåren 1943 och 1944. Då avgifterna för manöverledningar beräknades
för vartdera budgetåret uppgå till 55,000 kronor, skulle ett belopp av
110.000 kronor erfordras för detta ändamål.
Inspektionen uppskattar alltså kostnaderna för underhåll, översyn och drift
till sammanlagt (6,000 + 15,000 + 20,600 + 16,000 + 1,500 + 110,000) 169,100
kronor.
I detta sammanhang hemställer inspektionen —- med anledning av uppkommen
meningsskiljaktighet härutinnan mellan inspektionen och myndigheterna
i viss luftskyddsort — att skyldighet måtte införas för kommun att
svara för vissa smärre kostnader för underhåll och drift av inom kommunen
befintlig alarmeringsanläggning, såsom fortlöpande kontroll och översyn, utbyte
och transport inom orten av tryckluftbehållare samt leverans av erforderlig
elektrisk energi för larmaggregaten.
Beträffande slutligen anslagsbehovet för utbyggande av systemet för telefonalarmering
till allmänheten anför inspektionen följande.
Telegrafstyrelsen har i skrivelser den 21 april och 8 maj 1942 meddelat, att
telefonstationerna i Eskilstuna, Lidingö, Lund, Saltsjöbaden och Uppsala beräknas
bliva automatiserade under budgetåret 1942/43. Därjämte meddelade
telegrafstyrelsen, att en utökning av redan automatiserade stationer i Hälsingborg,
Malmö, Borås, Göteborg, Stockholm, Västerås, Boden, Luleå och
Sundsvall, inom vilka stationer systemet för telefonalarmering är anordnat
eller under installation, beräknades ske under nämnda tid. Kostnaderna för
installation respektive komplettering av systemet för telefonalarmering vid
samtliga förutnämnda stationer beräknade telegrafstyrelsen till sammanlagt
80.000 kronor. Vid sina beräkningar har styrelsen utgått från att utrustning
för telefonalarmering anskaffas och installeras i samband med automatiseringsarbetet.
Kan detta ej ske, beräknas kostnaderna komma att stiga med
25 procent, oavsett eventuell höjning av kostnaderna för materiel och arbetskraft.
Huruvida telefonalarmering till allmänheten bör anordnas eller utbyggas
i samtliga nu ifrågavarande städer är tveksamt med hänsyn till angelägenheten
av att i möjligaste mån begränsa statens utgifter. Då emellertid
ökade kostnader uppkomma, därest utbyggnaden sker på ett senare stadium
samt dylik alarmering tidigare anordnats i städer av liknande storlek, torde
likväl de nu ifrågavarande anläggningarna böra komma till stånd.
På förfrågan har telegrafstyrelsen meddelat, att telefonstationen i Kristianstad
beräknas bliva automatiserad under budgetåret 1943/44. Det är enligt
inspektionens uppfattning önskvärt, att erforderlig utrustning för telefonalarmering
till allmänheten anskaffas och installeras även vid denna telefonstation
samtidigt mod automatisoringen. Kostnaderna härför uppgå enligt
telegrafstyrelsens beräkningar till 8,000 kronor.
Kostnaderna för av inspektionen förordat utbyggande av telefonalarmeringssystemet
belöpa sig alltså till 88,000 kronor.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Inspektionen har sålunda beräknat hela det nu ifrågavarande anslaget till
(192,000 + 169,100 + 88,000) 449,100 kronor.
Med hänsyn till vad luftskyddsinspektionen anfört beträffande sambandet
mellan telefonnätets automatisering och installation av anordningar för telefon
al armering ställde Kungl. Majit genom beslut den 16 oktober 1942 från
förskottsanslag ett belopp av högst 35,000 kronor till inspektionens förfogande
för bestridande av kostnaderna för utökning av systemet för telefonalarmering
till allmänheten i städerna Stockholm, Malmö, Hälsingborg, Göteborg, Borås,
Västerås, Sundsvall, Luleå och Boden.
Departementschefen.
Luftskyddsinspektionen beräknar för materielanskaffning ett belopp av
192,000 krono}-. Härav äro 100,000 kronor avsedda för komplettering av larmaggregaten
inom sådana luftskyddsorter, där alarmeringssystemet visat sig
vara underdimensionerat eller ny bebyggelse påfordrade utökning av systemet.
Enligt vad jag inhämtat erfordras av sådan anledning inom 19 luftskyddsorter
sammanlagt ett trettiotal nya aggregat, vilka inklusive installation betinga ett
pris av omkring 3,200 kronor per styck. Då denna anskaffning synes behövlig,
tillstyrker jag densamma. Vidare finner jag mig böra biträda inspektionens
hemställan att få komplettera förrådet av reservdelar till alarmeringsanläggningar
för en kostnad av 12,000 kronor samt anskaffa batterier med tillbehör
till manövercentraler och manöverapparater å vissa telefonstationer, varför av
inspektionen avsetts ett belopp av 10,000 kronor. Vad däremot angår inspektionens
förslag örn utbyte av manöverapparater av enklare typ mot automatiska
sådana apparater samt komplettering av apparaturen för fjärrstart synas dessa
åtgärder icke vara av sådan angelägenhetsgrad, att de nu böra vidtagas. Kostnaden
för materielanskaffning torde sålunda kunna beräknas till 122,000
kronor.
Till bestridande av kostnaderna för underhåll, översyn och drift av alarmeringsanläggningama
har inspektionen ansett ett belopp av 169,100 kronor erforderligt.
Gentemot inspektionens beräkning av dessa kostnader har jag
intet annat att erinra än att kostnaden för den översyn, som utföres under
inspektionens ledning, torde med hänsyn till för närvarande utgående avlöning
åt den härför anställde montören och då man nu ej bör räkna med någon
höjning av löneförmånerna kunna nedbringas från av inspektionen beräknade
20,600 kronor till 19,000 kronor. För ifrågavarande ändamål torde sålunda för
nästa budgetår ett belopp av 167,500 kronor böra avses.
Av inspektionen i samband härmed gjord framställning örn införande av
skyldighet för kommunerna att i begränsad omfattning svara för tillsyn, underhåll
och drift av de inom kommunerna befintliga alarmeringsanläggningarna
SyneS — vid det förhållande att sådan skyldighet endast kan införas genom
lagändring — icke böra för närvarande föranleda någon åtgärd. Då staten
påtager sig stora kostnader för luftskyddet i vissa kommuner, synes man emellertid
hava grundad anledning förvänta, att kommunerna lämna den obetydliga
medverkan det här är fråga örn, särskilt som tillsyn och underhåll samt
15
Kungl. Maj-.ts proposition nr 254.
utbyte och transport av tryckluftbehållare i regel kan utföras av den kommunalanställda
personalen och övriga driftkostnader avse elektrisk kraft från som
regel helt eller delvis av kommunen ägt elektricitetsverk.
Yad slutligen angår telefonalarmeringen synas anordningar härför böra i
enlighet med luftskyddsinspektionens förslag installeras i Lidingö, Saltsjöbaden,
Uppsala, Eskilstuna, Kristianstad och Lund. Luftskyddsinspektionen
har under hand upplyst, att kostnaden för utbyggnad i angiven omfattning av
systemet för telefonalarmering torde kunna begränsas till det härför tidigare
beräknade beloppet av 53,000 kronor, ehuru utbyggnaden — vid bifall till förslaget
— beträffande samtliga angivna orter utom Kristianstad kommer att
ske sedan automatiseringen av telefonnätet blivit genomförd.
I enlighet med vad jag här föreslagit skulle till alarmeringsanläggningar
för nästa budgetår behöva anvisas ett belopp av (122,000 + 167,500 + 53,000)
342,500 kronor.
Civilt luftskydd: Anskaffande av viss gaskyddsmateriel för förbruknings
ändamål
m. m.
Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 435,000 kronor, vilket anslag är avsett att disponeras sålunda:
Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbruknings
-
ändamål ..................................................................... kronor 400,000
Undervisningsmateriel vid statens luftskyddsskola ............ » 5,000
Transport av luftskyddsmateriel ....................................... » 25,000
Utbildning och övning vid gasskyddslaboratorier ............... » 5,000
Summa kronor 435,000
Luftskyddsinspektionen har i sin skrivelse den 31 augusti 1942 beträffande
förevarande anslag anfört följande.
Även under nästkommande budgetår är det nödvändigt, att luftskyddsorterna
tillhandahållas gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål för utbildning
av ny personal. Man torde emellertid kunna utgå ifrån, att den
grundläggande utbildningsverksamhet, som hittills bedrivits, icke kommer att
erfordras i samma omfattning under budgetåret 1943/44, och att behovet av
enskild utbildning under sagda budgetår kommer att minska. Däremot beräknar
inspektionen att övningsverksamheten — särskilt då övningar i större
förband — kommer att bedrivas i minst samma omfattning som tidigare. Med
hänsyn härtill finner inspektionen, att medelbehovet för ifrågavarande förbrukningsmateriel
för budgetåret 1943/44 kan beräknas till 250,000 kronor.
Kostnaderna för den gasskyddsmateriel, som förbrukas vid undervisningen
vid statens luftskyddsskola, synes inspektionen för budgetåret 1943/44 böra
beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till 5,000
kronor.
För bestridande av kostnaderna för transporter av luftskyddsmateriel torde
enligt inspektionens beräkningar för nästa budgetår ett belopp av 20,000
kronor vara tillfyllest.
Till materiel för utbildning och övning vid de 15 gasskyddslaboratorier,
som äro inrättade, synes för nästkommande budgetår böra beräknas samma
belopp, som anvisats för innevarande budgetår, eller 5,000 kronor.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Enligt luftskyddsinspektionens beräkningar skulle sålunda till anskaffande
av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m. för budgetåret
1943/44 erfordras ett anslag av (250,000 + 5,000 + 20,000 + 5,000) 280,000
kronor.
Departementschefen.
Luftskyddsinspektionens beräkningar av anslaget till anskaffande av viss
gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål anser jag mig böra godtaga. För
ändamålet bör alltså anvisas ett förslagsanslag av 280,000 kronor.
Civilt luftskydd: Luftskyddsövningar.
Anslaget är avsett att användas för bekostande av sådana luftskyddsövningar,
som anordnas på luftskyddsinspektionens initiativ i avsikt att dels
pröva luftsky ddst jäns tens organisation, dels ock utröna luftskyddets funktionsduglighet
inom olika delar av landet.
Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 100,000 kronor, av vilket belopp ungefär hälften är avsett att
fördelas på länsstyrelserna att användas för sådana övningar, som dessa anordna
på anmodan av luftskyddsinspektionen. Vidare har medgivits, att örn
det befinnes oundgängligen nödvändigt att för luftskyddsövning såsom
övningsledare tillfälligt anlita sakkunnig person från annat luftskyddsomrade
och att tillerkänna denne särskild ersättning därför, förevarande anslag får
tagas i anspråk för ändamålet. Emellertid har förutsatts, att dylik ersättning
skulle hållas inom snäva gränser.
X skrivelsen den 31 augusti 1942 framhåller luftskyddsinspektionen, att
behovet av luftskyddsövningar alltjämt vore synnerligen stort. Det vore därför
enligt inspektionens mening av den största betydelse, att denna övningsverksamhet
under nästa budgetår fullföljdes i nuvarande omfattning. Kostnaderna
härför kunde beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår
eller sålunda till 100,000 kronor. Detta belopp vore emellertid endast avsett
för övningar av normal omfattning. Härutöver kunde det visa sig erforderligt
att anordna vissa större övningar, för vilka kostnaderna svårligen läte sig på
förhand beräkna. Inspektionen borde bemyndigas att jämväl i fortsättningen
utbetala ersättning åt tillfälligt anlitade övningsledare enligt hittills tillämpade
grunder.
Sedermera har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 6 mars 1943 hemställt
örn bemyndigande att i viss utsträckning bevilja för luftskyddsövnmgarnas
genomförande erforderliga tillfälliga skademarkeringschefer och skadem
arkörer ersättning för deras medverkan samt att utbetala sadan ersättning
från förevarande anslag. Härom anför inspektionen i huvudsak följande.
Skademarkeringschefen åligger att i tysthet förbereda och organisera den
omfattande och verklighetstrogna skademarkering, som skall utgöra grundvalen
för övningen. Då skadornas antal, lokalisering, art och omfattning bestämmes
av övningsarrangören (luftskyddsinspektionen eller vederbörande
länsstyrelse) erfordras inga särskilda luftskyddskunskaper for ifrågavarande
uppdrag Däremot är det synnerligen önskvärt att vederbörande besitter prak
-
17
Kungl. Majits proposition nr 254.
tisk erfarenhet såsom arbetsledare och organisatör. På skademarkeringschefen
ställas synnerligen stora krav. Han måste i regel under de närmaste veckorna
före övningen ägna all sin lediga tid åt grundliga förberedelser för densamma.
Med hänsyn till den stora betydelsen av att detta uppdrag fullgöres skickligt
och nitiskt, måste man kunna försäkra sig örn medverkan av den härför mest
kvalificerade personen inom orten, oberoende av örn han tillhör luftskyddet
eller icke. För att detta skall vara möjligt synes viss ersättning böra kunna
lämnas för detta uppdrag. Ersättningen bör likväl endast uppgå till mindre
belopp — exempelvis 100 kronor i ett för allt för en luftskyddsövning av normal
omfattning i en medelstor stad — och förutsättes icke utgå till den, som
i egenskap av luftskyddschef eller vice luftskyddschef inom övningsorten uppbär
permanent ersättning av statsmedel.
Skademarkörerna — i regel samtidigt platskontrollanter — hava till uppgift
att avbränna knalleffekter, rökutvecklare m. m., varigenom observationstjänstens
uppmärksamhet skall väckas, att därefter lämna tillstädeskommande
luftskyddspersonal de ytterligare upplysningar rörande den tänkta skadans
art och omfattning, som kunna vara erforderliga, samt att, i enlighet med på
förhand erhållna direktiv, meddela de förändringar i läget, som sedermera
anses inträda med hänsyn till antalet insatta hjälpenheter etc. Då det är av
vikt att övningarna i möjligaste mån givas total karaktär och då all för iuftskyddstjänst
uttagen personal m. m. sålunda i regel måste disponeras för luftskyddsuppgifter
i egentlig mening, är det nödvändigt att såsom skademarkörer
anlita utomstående personer. För uppdrag som skademarkör har ersättning
hittills i regel varken påfordrats eller utgivits, emedan uppdraget oftast
kunnat fullgöras på fritid och dessutom i viss mån betraktats såsom ett förtroendeuppdrag.
övningarna kunna emellertid vara av sådan karaktär, att
uppdraget måste utföras på arbetstid eller att andra skäl föreligga att lämna
vederbörande gottgörelse, så mycket hellre som det här är fråga örn personal,
som kan uttagas endast efter frivilligt åtagande. För att icke de frivilliga
skademarkörerna härvid skola komma i ett sämre läge än den tvångsvis uttagna
luftskyddspersonalen synes det nödvändigt, att inspektionen i mån av
behov äger bevilja ersättning efter samma grunder som tillämpas för det
allmänna luftskyddets personal.
Departementschefen.
Betydelsen av att luftskyddsövningar anordnas torde icke kunna bestridas.
Jag har därför ej något att erinra mot luftskyddsinspektionens förslag om
oförändrat belopp, 100,000 kronor, under nästa budgetår. Såsom inspektionen
påpekat avser detta belopp endast övningar av normal omfattning. Därest det
skulle visa sig angeläget att anordna övningar av större omfattning och de anvisade
medlen icke skulle förslå härför, torde erforderligt överskridande av
anslaget, som har förslagsanslags natur, kunna medgivas av Kungl. Majit.
Under samma förutsättningar som för närvarande gälla torde jämväl i fortsättningen
få bestridas ersättningar till sakkunniga, vilka tillfälligt anlitas
såsom övningsledare inom annat luftskyddsområde än det, i vilket de må
innehava befattning inom luftskyddet.
Luftskyddsinspektionen har hemställt örn bemyndigande att i viss utsträckning
bevilja för luftskyddsövningarnas genomförande erforderliga skademarkeringschefer
och skademarkörer ersättning för deras medverkan. Yad inspektionen
anfört till stöd för framställningen, i vad den avser skademarkeringschefer,
synes övertygande. Jag förordar därför, att ersättning för uppdrag
Bihang till riksdagens protokoll Will. 1 sami. Nr 251.
084 43 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
som skademarkeringschef utgår med det belopp som inspektionen för varje
fall bestämmer, dock högst 100 kronor för en övning. Därest inspektionen
finner särskilda skäl tala för högre ersättning, torde frågan härom böra underställas
Kungl. Majlis prövning. — För uppdrag som skademarkör, vilket vid
en medelstor övning fullgöres på ett par ‘timmar, torde man som regel kunna
finna personer villiga att utan ersättning ställa sig till förfogande. Därest
skademarkörens medverkan påfordras under tid, då han eljest skulle hava
utfört förvärvsarbete, och han sålunda genom deltagande i övningen går förlustig
arbetsinkomst, synes möjlighet dock böra finnas för luftskyddsinspektionen
att bevilja honom ersättning efter samma grunder som gälla för det
allmänna luftskyddets personal. Under andra förhållanden torde ersättning
till skademarkörerna icke böra komma ifråga. — Kostnaderna för ifrågavarande
ersättningar böra bestridas av de för övningarna anvisade medlen.
Civilt luftskydd: Försöksverksamhet.
Till försöksverksamhet har för budgetåret 1942/43 anvisats ett förslagsanslag
av 45,000 kronor. Av detta belopp äro 20,000 kronor avsedda för luftskyddsinspektionens
egen försöksverksamhet, under det att 25,000 kronor
beräknats för bestridande av kostnaderna för den försöksverksamhet, som
av försvarsväsendets kemiska anstalt utföres för inspektionens räkning.
Körande detta anslag har luftskyddsinspeJctionen i sin skrivelse den 31
augusti 1942 anfört följande.
För innevarande budgetår har ett belopp av 5,000 kronor avsetts för försök
rörande orienteringsförsvårande åtgärder, särskilt maskering av industrianläggningar
m. m. Ifrågavarande försök synas böra fullföljas jämväl under
nästkommande budgetår och kostnaderna för desamma torde böra uppskattas
till samma belopp eller 5,000 kronor.
För försöken å det byggnadstekniska området har för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av 5,000 kronor. Denna verksamhet synes erforderlig
jämväl i fortsättningen. För den fortsatta utformningen av projektilröjningstekniken
torde sålunda erfordras omfattande sprängningsförsök. Vidare är
det i hög grad önskvärt, att specialmateriel för röjningstjänsten och erforderlig
materiel för tunneleringstekniken vid röjning av raserade byggnader
utprövas. Med hänsyn till de nya försöksobjekt, som sålunda tillkommit,
torde de byggnadstekniska försöken under nästa budgetår draga en kostnad
av i runt tal 7,500 kronor.
För brandskyddstekniska försök har för innevarande budgetår avsetts ett
belopp av 10,000 kronor. Inspektionen framhöll i sina anslagsberäkningar
för innevarande budgetår bland annat, att särskilt studium borde ägnas de
moderna angreppsmedlen, som i vissa betydelsefulla avseenden framtvingade
andra släckningsmetoder än de hittills brukliga. Försöken avsågo vidare att
utröna värdet av olika släckningsmetoder vid vattenbrist. Den brandskyddstekniska
försöksverksamheten synes under budgetåret 1943/44 böra bedrivas
i ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår. För ändamålet
torde dock under nästföljande budgetår ett belopp av 7,500 kronor
visa sig tillräckligt.
Slutligen bör i likhet med vad tidigare skett ett belopp av 25,000 kronor
beräknas för bestridande av kostnaderna för den försöksverksamhet, som
försvarsväsendets kemiska anstalt bedriver för inspektionens räkning.
19
Kungl. Maj-.ts proposition nr 254.
Enligt inspektionens beräkningar skulle alltså till försöksverksamhet erfordras
ett anslag av (5,000 + 7,500 + 7,500 + 25,000) 45,000 kronor.
Departementschefen.
Luftskyddsinspektionen har upplyst, att försvarsväsendets kemiska anstalt
från och med den 1 januari 1943 övertagit den försöksverksamhet rörande
maskering av industrianläggningar, som tidigare bedrivits av inspektionen,
men att det för försök rörande orienteringsförsvårande åtgärder beräknade
beloppet, 5,000 kronor, vore i sin helhet erforderligt för mörkläggningsförsök.
Emot luftskyddsinspektionens beräkningar av medelsbehovet under förevarande
anslag har jag intet att erinra. Ett belopp av 45,000 kronor bör
därför anvisas för här avsedda ändamål.
Civilt luftskydd: Statens luftskyddsskola.
Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 50,000 kronor, av vilket belopp 18,000 kronor äro avsedda för
kurser, som av luftskyddsinspektionen anordnas vid statens luftskyddsskola,
och 12,000 kronor såsom bidrag till av länsstyrelserna bedriven utbildningsverksamhet,
medan återstoden, 20,000 kronor, beräknats för resekostnads- och
traktamentsersättning till vissa högre befattningshavare inom det allmänna
luftskyddet vid deltagande i kurser vid statens luftskyddsskola.
Luftskyddsinspektionen har i skrivelsen den 31 augusti 1942 anfört, att
den utbildningsverksamhet som planlagts för innevarande budgetår huvudsakligen
avsåge repetitionskurser men att det på grund av tillkomsten av
nya luftskyddsorter samt personbyten å befattningar inom det allmänna
luftskyddet visat sig nödvändigt att i betydande omfattning återupptaga den
grundläggande utbildningen. Detta medförde, att medelsbehovet under budgetåret
1943/44 bomme att bliva större än under innevarande budgetår och
inspektionen beräknade, att för den centralt bedrivna utbildningsverksamheten
ett belopp av 20,000 kronor vore erforderligt. Sagda belopp hade inspektionen
preliminärt för avsikt att disponera på följande sätt:
4 repetitionskurser för luftskyddschefer örn 3 dagar............... kronor 1,200
1 kurs för luftskyddschefer i A- och B örter örn 6 dagar ...... » 400
1 kurs för luftskyddschefer i C- och D-orter örn 6 dagar ...... » 400
2 kurser för övningsledare och luftskyddschefs biträde vid
planläggningen av utbildningen inom allmänna luftskyddet
örn 10 dagar ............................................................... » 1,500
2 kurser för luftskyddsledare vid industrier och dylikt örn
6 dagar ........................................................................ » 800
1 kurs för föreståndare för gasskyddslaboratorium om 6 dagar » 600
2 kurser för tjänstegrenschefer för gasskyddstjänsten örn 5
dagar ........................................................................... » 800
1 kurs för tjänstegrenschefer för sjukvårdstjänsten om 2 dagar » 200
1 kurs för tjänstegrenschefer för röjningstjänsten om 2 dagar » 200
2 kurser i projektilröjning örn 4 dagar ................................. » 1,100
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
2 kurser i handhavande och vård av luftskyddsmaterielen om
3 dagar ........................................................................ kronor 600
1 kurs för polisskolan om 10 dagar....................................... » 1,500
Expenser, materiel m. m.................................................... » 9,000
Oförutsedda utgifter .............................................. -_l.fOO
Summa kronor 20,000
(Den för de särskilda kurserna angivna kostnaden avser lärararvoden.)
Den av länsstyrelserna bedrivna utbildningsverksamheten anser inspektionen
böra jämväl i fortsättningen erhålla understöd av medel, som anvisas under
förevarande anslag. Med hänsyn till vad tidigare anförts rörande behovet av
mera omfattande utbildningskurser borde enligt inspektionens förmenande
det för länsstyrelsernas verksamhet under nästföljande budgetår avsedda
beloppet höjas till 15,000 kronor.
Härefter erinrar inspektionen om att för innevarande budgetår medel beräknats
under förevarande anslag för resekostnads- och traktamentsersättning
enligt rese- och traktamentsklassen IID till sådana luftskyddschefer, ställföreträdande
luftskyddschefer, distriktschef er och tjänstegrenschefer, som ej
äro befattningshavare vid polisväsendet, vid deltagande i kurser vid statens
luftskyddsskola. Inspektionen finner, att utgifterna för detta ändamål på
grund av den utvidgning av utbildningsverksamheten, som inspektionen föreslagit,
och ökningen av antalet befattningshavare, örn vilka här är fråga,
borde för nästföljande budgetår beräknas till 30,000 kronor.
Till statens luftskyddsskola beräknar inspektionen sålunda ett anslag av
(20,000 + 15,000 + 30,000) 65,000 kronor.
Sedermera har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 23 februari 1943
framhållit, att den gjorda begränsningen av de till resekostnads- och traktamentsersättning
berättigade eleverna vid statens luftskyddsskola visat sig
medföra stora svårigheter. Såsom exempel härå anför inspektionen följande.
En distriktstjänstegrenschef inom något av de största luftskyddsområdena
är formellt icke berättigad till ersättning men kan i betydelse jämföras med
många tjänstegrenschefer inom medelstora och mindre orter. Chefen för
projektilröjningsdetaljen — som ingår i tjänstegrenen röjningstjänst — kan
icke erhålla ersättning av här ifrågavarande anslag, ehuru hans deltagande
i inspektionens utbildningskurs måste anses synnerligen motiverat. Vidare
har det förekommit fall, där personer genomgått statens luftskyddsskola för
att sedermera förordnas till sådan befattning inom det allmänna luftskyddet,
som — därest den innehafts under elevtiden — berättigat vederbörande till
resekostnads- och traktamentsersättning. Utbildningen kan ju här sägas vara
en ovillkorlig förutsättning för att vederbörande skall kunna fullgöra sitt
uppdrag. Sistnämnda kursdeltagare kunna enligt nu gällande bestämmelser
icke tillerkännas ersättning.
Inspektionen erinrar vidare örn att nu föreliggande rätt för vissa elever
vid luftskyddsskolan till resekostnads- och traktamentsersättning motiverats
därmed, att enligt gällande lagstiftning skyldighet icke förelåge för kommun
att bestrida ifrågavarande ersättning samt att det, med hänsyn till bety
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
delsen för luftskyddets effektivitet av att luftskyddsbefälet erhölle utbildning,
vore otillfredsställande, att det berodde av kommuns frivilliga beslut,
huruvida det skulle vara ekonomiskt möjligt för vederbörande att förskaffa
sig den erforderliga utbildningen. Anförda motiv — fortsätter inspektionen
— gjorde sig med samma styrka gällande beträffande samtliga elever vid
statens luftskyddsskola. Deltagarantalet vore nämligen synnerligen begränsat
och deltagarna utsåges av vederbörande länsstyrelse i samråd med luftskyddsinspektionen.
Inspektionen hemställer därför örn bemyndigande att utbetala
resekostnads- och traktamentsersättning till samtliga deltagare i kurser vid
statens luftskyddsskola, vilka vore avsedda att uppehålla befattningar inom
det allmänna luftskyddet, dock med undantag för befattningshavare vid polisväsendet.
Departementschefen.
Beträffande utbildningsverksamheten har luftskyddsinspektionen funnit, att
under den närmaste tiden en viss återgång från repetitionskurser till grundläggande
utbildning är erforderlig. Härav föranledes, att medelsbehovet för
ändamålet under nästa budgetår blir större än under innevarande budgetår.
För budgetåret 1943/44 beräknar inspektionen sålunda kostnaderna för den
centralt bedrivna utbildningsverksamheten till 20,000 kronor och för bidragen
till de genom länsstyrelserna anordnade utbildningskurserna till 15,000 kronor.
Dessa beräkningar föranleda ingen erinran från min sida.
Luftskyddsinspektionen har vidare föreslagit, att den rätt till resekostnadsoch
traktamentsersättning för deltagande i kurser vid statens luftskyddsskola,
som för närvarande tillkommer vissa högre befattningshavare inom det
allmänna luftskyddet, skulle utsträckas att avse samtliga elever vid skolan,
vilka vore avsedda att uppehålla befattningar inom det allmänna luftskyddet
och icke tillhörde polisväsendet. Då inspektionens förslag sjmes välgrundat,
tillstyrker jag, att ersättningar under nästa budgetår utgå i enlighet med
förslaget. Till bestridande av hela kostnaden härför synes det belopp av
30,000 kronor vara tillräckligt, som inspektionen i skrivelsen den 31 augusti
1942 beräknat för sådana ersättningar enligt nu gällande grunder.
Ifrågavarande anslag bör sålunda för nästa budgetår upptagas med (20,000
-!- 15,000 + 30,000) 65,000 kronor.
Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar tor utbildning
av luftskyddspersonal m. m.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 480,000 kronor, varav ett belopp av 430,000 kronor avsetts såsom bidrag
till riksluftskyddsförbundet och 50,000 kronor såsom bidrag till svenska röda
korset.
Riksluftskyddsförbundet har i skrivelse den 22 augusti 1942 hemställt om
anvisande av medel för förbundets verksamhet under budgetåret 1943/44 och
därvid anfört bland annat följande.
Riksorganisationen bär numera länsförbund i samtliga län. Till organisationen
voro i augusti 1942 omkring 560 lokala luftskyddsföreningar anslutna.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Lokalföreningarnas sammanlagda medlemsantal den 31 december 1941 utgjorde
294,000. Under år 1941 hade genom riksluftskyddsförbundet och dess
underorganisationer 250,000 personer erhållit utbildning i hemskvddstjänst.
Av riksluftskyddsförbundet för nästföljande budgetår planlagd verksamhet
avser liksom tidigare upplysning, propaganda och utbildning beträffande i
främsta rummet hemskyddet. Den sammanlagda kostnaden härför kan beräknas
till minst 3 miljoner kronor. Huvuddelen av kostnaden beräknas bliva
täckt genom medlemsavgifter, frivilliga bidrag och andra inkomster, som
länsförbund och föreningar själva kunna skaffa sig.
Emellertid har det visat sig allt svårare att erhålla frivilliga bidrag. Riksluftskyddsförbundet
finner det därför nödvändigt, att statsbidrag alltjämt
lämnas dels till den centrala verksamheten för organisationskostnader, för
upplysning och propaganda samt för utbildning och övningar, och dels till
länsförbunden.
För den centrala organisationen och för stödjande av länsförbunden räknade
riksluftskyddsförbundet för budgetåret 1943/44 med följande utgifter:
Organisationskostnader (hyra, löner m. m.) ........................ kronor 60,750
Upplysning och propaganda ............................................. » 56,000
Utbildning och övningar ................................................... » 47,700
Bidrag till länsförbunden ................................................ » 300,000
Oförutsedda utgifter ........................................... »_10,550
Summa kronor 475,000
Förbundets inkomster (bidrag av enskilda givare, förlagsverksamhet, försäljning
av brevmärken m. m. samt lotterimedel) hade för samma tid beräknats
till 45,000 kronor, varför sålunda skulle återstå att täcka ett belopp av 430,000
kronor. Förbundet anhåller, att sistnämnda belopp måtte anvisas av statsmedel.
Luftskyddsinspektionen har i det yttrande över riksluftskyddsförbundets
framställning, som innehälles i inspektionens skrivelse den 31 augusti 1942,
förklarat, att inspektionens tidigare uttalanden i anledning av förbundets
framställningar örn bidrag av statsmedel för föregående och innevarande
budgetår alltjämt ägde sin giltighet. Oavsett vilken organisation, som slutligen
komme att fastställas för den statliga luftskyddsverksamheten, syntes
förbundets och dess underorganisationers verksamhet vara av den största betydelse
för det civila luftskyddet. Särskilt gällde detta det verksamhetsområde,
på vilket förbundet huvudsakligen hade att inrikta sina krafter, nämligen
hemskyddet. När det gällde organisationen och utbildningen av hemskyddspersonalen,
vars antal vore betydande jämfört med den övriga luftskyddspersonalens,
kunde icke enbart de statliga myndigheternas strävanden
vara tillfyllest. Inspektionen tillstyrker därför förbundets framställning örn
anslag för nästa budgetår.
Luftskyddsinspektionen har med skrivelsen den 31 augusti 1942 i avskrift
överlämnat en av överstyrelsen för svenska röda korset till inspektionen ställd
skrivelse, däri överstyrelsen hemställt, att inspektionen måtte utverka, att ett
statsanslag å 50,000 kronor ställdes till överstyrelsens förfogande för utbildning
av luftskyddssamarlter under budgetåret 1943/44, samt till stöd för fram
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
ställningen anfört, att denna utbildningsverksamhet beräknades få samma
omfattning som under innevarande budgetår och draga en kostnad av sammanlagt
60,000 kronor, varav överstyrelsen ansåge sig kunna bidraga med ett belopp
av omkring 10,000 kronor.
Luftskyddsinspektionen framhåller, att den av svenska röda korset bedrivna
utbildningsverksamheten, vilken stöde under inspektionens inseende, alltjämt
måste anses vara förtjänt av statsmakternas stöd. Inspektionen hemställer
därför, att ett belopp av 50,000 kronor beräknas som bidrag till ifrågavarande
verksamhet.
Departementschefen.
Riksluftskyddsförbundet utför för närvarande en mycket betydelsefull insats
inom det civila luftskyddet. Dess propaganda- och upplysningsarbete
har varit av stort värde för spridande av kännedom örn det sätt, varpå allmänheten
bör söka handla vid luftanfall. Än viktigare har förbundets utbildningsverksamhet
varit. Denna har i första hand varit inriktad på att utbilda hemskyddets
personal. Intill utgången av år 1942 hade av denna 546,821 personer
genomgått uthildningskurser; dessutom hade cirka 50,000 befattningshavare
inom industriluftskyddet och 50,000 personer tillhörande det allmänna
luftskyddet utbildats vid av förbundet anordnade kurser. Statsmakterna har
ansett förbundets verksamhet vara av sådant värde, att statsbidrag utgått till
densamma. Statsbidraget utgjorde under budgetåret 1939/40 och 1940/41 200,000
kronor; det höjdes budgetåret 1941/42 till 427,600 kronor och är innevarande
budgetår 430,000 kronor.
Vid bedömandet av förbundets ansökan att för nästkommande budgetår
komma i åtnjutande av ett statsbidrag på 430,000 kronor anser jag mig först
böra framhålla angelägenheten av att förbundets verksamhet i nuvarande läge
icke avmattas utan helst intensifieras.
Enligt vad jag inhämtat ha emellertid förbundets inkomster (bidragen av
enskilda givare, förlagsverksamhet, försäljning av brevmärken m. m. samt
lotterimedel) under en följd av år uppgått till högre belopp än vad som beräknats
vid statsbidragets fastställande. Det överskott, som hittills uppstått,
har av förbundet fonderats. De på så sätt fonderade medlen uppgingo den
31 december 1942 till 515,000 kronor. Med hänsyn till förbundets goda ekonomiska
ställning torde nödvändigheten av fortsatt ekonomiskt stöd från
statens sida kunna sättas i fråga, trots det obestridliga värdet av förbundets
verksamhet.
Det bör emellertid observeras, att huvudparten av kostnaderna för förbundets
och dess underorganisationers verksamhet bestrides av insamlade
medel och anslag från kommuner. Sålunda utgjorde omslutningen för länsförbundens
och föreningarnas räkenskaper för år 1942 cirka 2,500,000. Härav
bestreds av statsbidraget 350,000 kronor. En minskning av statsbidraget
till lokalorganisationerna skulle otvivelaktigt försvåra förbundens möjligheter
att hos kommuner och enskilda utverka bidrag. För förbundets centrala
verksamhet, vartill under innevarande år 80,000 kronor anvisats, torde
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
däremot en viss minskning av anslagsbeloppet kunna ske utan större risk.
Det kan icke anses tillfredsställande att för närvarande en fortsatt fondbildning
möjliggöres genom statsbidrag. Detta har icke heller riksluftskyddsförbundet
ifrågasatt, men det förefaller mig som örn förbundets egna inkomster
uppskattats alltför lågt, när de i förbundets skrivelse den 22 augusti
1942 beräknats till 45,000 kronor. Förhandsberäkningar rörande storleken
av inkomster av denna typ äro förvisso alltid osäkra men det förefaller icke
sannolikt att inkomsten av den egna rörelsen skall understiga 100,000 kronor.
Med utgångspunkt härifrån anser jag mig kunna reducera det föreslagna
anslagsbeloppet med 55,000 kronor och förordar alltså att förbundet för nästa
budgetår beviljas bidrag med 375,000 kronor. Det torde få ankomma, på
Kungl. Majit att, sedan kännedom erhållits örn förbundets egna inkomster,
vidtaga den justering av statsbidraget som må erfordras för att ökad fondering
skall undvikas.
Även svenska röda korsets verksamhet för utbildning av luftskyddssamariter
torde allt fortfarande vara förtjänt av ekonomiskt stöd från statens
sida, varför jämväl nämnda förenings framställning örn ett statsbidrag å
50.000 kronor tillstyrkes.
Till bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av luftskyddspersonal
m. m. skulle alltså för nästa budgetår erfordras (375,000 -f 50,000)
425.000 kronor.
Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av vissa
skyddsrum.
För varje budgetår från och med budgetåret 1937/38 ha reservationsanslag
anvisats för ifrågavarande ändamål. Sammanlagda anslagsbeloppet utgör
19.800.000 kronor, varav 1,500,000 kronor avsetts för skyddsrum vid hamnar
och 4,000,000 kronor för anordnande av skyddsrum i undervisningsanstalter.
Bidrag utgår för tillgodoseende av behovet av ledningscentraler, av skyddsrum
för aktiv personal och för hjälpplatser samt av offentliga skyddsrum.
Samtliga dessa slag av anläggningar äro avsedda för beredande av skydd
åt personer — dessa må tillhöra det allmänna luftskyddets personal eller
allmänheten — icke materiel.
Statsbidrag utgår som regel med två tredjedelar av de verkliga kostnaderna,
Skattetyngd kommun, vars invånare med hänsyn till kommunens utsatta läge
eller andra omständigheter äro i särskilt behov av skyddsrum, kan dock erhålla
högre bidrag. Bidrag får emellertid aldrig överstiga nio tiondelar av den verkliga
kostnaden.
Enligt enahanda grunder kan från och med budgetåret 1941/42 kommun
beviljas statsbidrag för anordnande av skyddsrum i kommunen tillhöriga
undervisningsanstalter. Kostnaderna för inrättande av skyddsrum i sådana
undervisningsanstalter, vid vilka det med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens
intresse är angeläget, att undervisningen under krig fortgår eller
utvidgas, såsom verkstadsskolor, tekniska läroverk och skolor, textilinstitut
och dylikt, bestridas helt av statsmedel.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Luftskyddsinspektionen lämnar i skrivelsen den 31 augusti 1942 en redogörelse
för den omfattning, i vilken anslaget dittills disponerats, samt anför
följande.
Utbyggnaden av allmänna skyddsrum inom landets luftskyddsorter pågår
fortfarande och behov av statsmedel för att understödja detta arbete föreligger
alltjämt. Enligt en inom inspektionen verkställd utredning ha cirka
50 procent av luftskyddsorterna i tillfredsställande omfattning försetts med
allmänna skyddsrum. Det bör dock framhållas, att skyddsrummen inom landets
större luftskyddsorter till stor del utbyggts, varför medelsbehovet kan
uppskattas till lägre belopp än det, som hittills utbetalats i statsbidrag.
Att beräkna medelsåtgången för den ytterligare erforderliga utbyggnaden
av de allmänna skyddsrummen erbjuder vissa svårigheter. Därest av inspektionen
gjord framställning örn åläggande för samtliga kommuner, inom vilka
luftskyddsorter äro belägna, att anordna allmänna skyddsrum vinner Kungl.
Maj:ts bifall, måste man i varje fall räkna med att medelsbehovet för nästa
budgetår uppgår till ett belopp motsvarande det anslag, som för innevarande
budgetår för ändamålet anvisats på riks.staten nämligen 2,000,000 kronor.
Några ytterligare medel till bidrag till kostnaderna för undervisningsanstalternas
skyddsrum torde för närvarande icke erfordras.
Kungl. Majit har den 16 oktober 1942 meddelat beslut —- i huvudsaklig
överensstämmelse med inspektionens framställning — angående skyldighet
för vissa kommuner att anordna allmänna skyddsrum.
I detta sammanhang torde få anmälas, att Stochholms stadskollegium i
skrivelse den 18 juni 1942 hemställt örn statsbidrag med 543,000 kronor för
utbyggnad av sju fullträffsäkra distriktscentraler för luftskyddets ledning i
Stockholm att omfatta även skydd för viss luftskyddsmateriel.
Över framställningen har luftskyddsinspektionen den 21 augusti 1942 avgivit
utlåtande och däri anfört huvudsakligen följande.
Det är uppenbart att det ur luftskyddssynpunkt är i hög grad önskvärt att
den värdefullaste luftskyddsmaterielen, framförallt den tyngre brandsläckningsmaterielen,
förvaras så skyddad som möjligt, liksom att den uppställes i
omedelbar anslutning till förläggningsplatser för den aktiva luftskyddspersonal,
som skall handhava materielen ifråga.
Kravet på det skydd som bör anordnas för ifrågavarande materiel är beroende
på materielens kostnad och svåranskafflighet. För mindre orter är det
därför i allmänhet tillfyllest med splitterskydd av enklare beskaffenhet. Inom
större orter däremot, som för sin luftskyddsberedskap nödgats anskaffa viss
dyrbarare och mera svårersättlig materiel, kräves ett bättre skydd härför. På
de allra största orterna torde den tyngsta och dyrbaraste materielen vid luftanfall
komma att hållas i beredskap för att insättas först när verklig katastrof
hotar samhället. För sådant fall framstår med all tydlighet önskemålet att
denna materiel erhåller fullträffsäkert skydd. Ju mera utsatt orten är för
anfall från luften, desto större bli riskerna att materielen vid bombanfall slås
sönder och desto stone blir därför kravet på fullträffsäkert skydd. Med hänsyn
till de förödande anfall från luften, vilka numera förekomma inom de
krigförande länderna, måste det anses oundgängligen nödvändigt, att i de
största städerna viss tyngre materiel fullträffsäkert skyddas för att efter
anfallet med säkerhet kunna beräknas vara disponibel för att begränsa och avvärja
hotande katastrofer.
Utan att fatta någon definitiv ståndpunkt till frågan rörande den omfattning,
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
i vilken statsbidrag till kostnaderna för materielskydd bör ifrågakomma, finner
inspektionen klart, att sådant bidrag endast bör utgå för anordnande i de
allra största städerna av skydd för den mera värdefulla och svårersättliga
materielen. I varje fall anser inspektionen, att Stockholm på grund av sitt utsatta
läge och med hänsyn till sin betydelse för hela landet bör komma i åtnjutande
av bidrag för utbyggande av materielskyddet i föreslagen omfattning.
Beträffande frågan örn statsbidragets storlek har staden förutsatt, att statsbidraget
skulle utgå efter de för statsbidrag till allmänna skyddsrum gällande
grunderna, d. v. s. med 2/s av kostnaderna. Inspektionen har intet att erinra
emot de föreslagna grunderna för kostnadernas fördelning mellan staten och
staden. Liksom vid bestämmande av statsbidrag till allmänna skyddsrum bör
hänsyn tagas till värdet av materielskyddens användning i fredstid. Då detta
värde kan uppskattas till en fjärdedel av anläggningskostnaden, tillstyrker inspektionen
statsbidrag till nämnda kostnad med hälften (2/s X 3!i) av densamma
eller sålunda med 409,000 kronor.
I skrivelsen den 31 augusti 1942 förklarar inspektionen, att med hänsyn
härtill ytterligare ett belopp av 500,000 kronor bör tillföras ifrågavarande anslag
samt att till bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum
sålunda för nästföljande budgetår erfordras sammanlagt (2,000,000 + 500,000)
2,500,000 kronor.
Statskontoret, som den 9 september 1942 avgivit utlåtande över luftskyddsinspektionens
i skrivelsen den 31 augusti 1942 gjorda framställningar, har i
utlåtandet ifrågasatt, huruvida icke förevarande anslag kunde med hänsyn
till storleken av å anslaget förefintlig reservation upptagas med väsentligt
mindre belopp än det av inspektionen beräknade.
Vidare må anmälas en av luftskyddsinspektionen i skrivelse den 17 mars
1943 gjord framställning örn sådan ändring av de för statsbidrag till anordnande
av skyddsrum i undervisningsanstalter gällande grunderna, att bidrag
må utgå även beträffande enskild undervisningsanstalt, vilken åtnjuter statsbidrag
till driftkostnaden och är inrymd i byggnad, som till huvudsaklig del
disponeras av anstalten. Härom anför inspektionen följande.
Behovet av reservlokaler för inkvartering kan icke alltid anses täckt därigenom,
att av kommunen ägda skolbyggnader förses med skyddsrum. Det
kan sålunda vara nödvändigt, att jämväl enskilda undervisningsanstalter ur
berörda synpunkt förses med skyddsrum. Enär staten ansetts böra bidraga
till kostnaderna för anordnande av skyddsrum i kommunalt ägda undervisningsanstalter
dels med hänsyn till att anstalterna förutsatts att i händelse
av krig komma till användning för inkvartering av hemlösa, dels ock med hänsyn
till att det ur försvarets eller folkförsörjningens intresse vore angeläget
att undervisningen i vissa undervisningsanstalter under krig fortginge, synes
det knappast motiverat att utesluta alla enskilda ägare av undervisningsanstalter
från möjligheterna att erhålla statsbidrag för anordnande av skyddsrum.
Man bör nämligen icke kräva av en enskild, att han belastas med omkostnader
för en anordning, som väsentligen tillkommit med hänsyn till ett
allmänt ändamål.
Bidrag av statsmedel synes inspektionen emellertid icke böra utgå till andra
enskilda skolor än sådana, som ansetts böra åtnjuta statsbidrag till sin drift.
Ej heller för dylik undervisningsanstalt bör emellertid bidrag utgå i andra
fall, än då densamma är inrymd i byggnad, som till huvudsaklig del dispo
-
27
Kungl. Maj-.ts proposition nr 254.
neras av undervisningsanstalten. Denna inskränkning är motiverad därav,
att det förefinnes viss risk för att en undervisningsanstalt, som endast upptager
en mindre del av en byggnad, efter någon tid kan komma att förflyttas till
lokaler i annan fastighet, varvid svårigheter skulle kunna uppkomma vid ett
eventuellt återkrävande av statsbidrag, om sådant utgått för anordnande av
skyddsrum i den ursprungliga byggnaden.
.Efter övervägande har inspektionen ansett sig böra föreslå, att statsbidrag
i fråga om ovan angivna statsunderstödda enskilda undervisningsanstalter
utgår efter enahanda grunder, som gälla för statsbidrag till kommun till kostnader
för anordnande av skyddsrum i undervisningsanstalter d. v. s. i regel
med två tredjedelar av kostnaden.
Slutligen torde få behandlas den av statens utrymningskommission, i samlåd
med luftskyddsinspektionen, i skrivelse den 7 maj 1943 väckta frågan örn
skyddsrum för socialtjänstens lokaler i allmänhet.
Kommissionen anför i nämnda skrivelse, att sådana lokaler i de 70 orter,
där en mera omfattande socialtjänstplanläggning vore avsedd att genomföras
och örn vilka i förevarande sammanhang enbart är fråga, utgjordes av socialtjänstcentraler
och, i ett fåtal orter, socialdistriktsbyråer för den lokala sociaitjänstledningen
samt luftskyddshärbärgen för omhändertagande av personer,
som på grund av bombangrepp eller andra krigsåtgärder fått- sina bostäder
obeboeliga. Enligt av kommissionen utfärdade anvisningar för socialtjänstorganisationen
å ifrågavarande orter skulle luftskyddshärbärgen finnas för
cirka 8 procent av ortens befolkning. För samtliga orter beräknades antalet
platser å luftskyddshärbärgen till 180,000. Med hänsyn till tidpunkten för
utrustningen indelades härbärgena i tre kategorier, första linjens härbärgen
med ett ungefärligt platsantal motsvarande 3 procent av befolkningen, andra
linjens med ungefär samma platsantal samt tredje linjens härbärgen, vilka
hade karaktären av reservlokaler. Enligt anvisningarna skulle härbärgena såvitt
möjligt planeras i fastigheter med tillgång till egna eller närbelägna
skyddsrum. Kommissionen hade nyligen från ifrågavarande orter inhämtat
uppgifter angående den omfattning, i vilken socialtjänstcentraler, socialdistriktsbyråer
och luftskyddshärbärgen vore försedda med skyddsrum. I
stort sett fullständiga uppgifter hade kunnat erhållas från samtliga 70 orter
med undantag av Stockholm och Karlshamn. I anslutning till en vid skrivelsen
fogad sammanställning av uppgifterna anför kommissionen följande.
Av sammanställningen framgår, att socialtjänstcentraler och socialdistriktsbyråer
i allmänhet kunnat förläggas med tillgång till skyddsrum. I vissa fall
har det dock varit nödvändigt att för ändamålet taga i anspråk lokaler utan
skyddsrum. -— Antalet redovisade platser å luftskyddshärbärgena i de 68
orterna uppgår till 131,204. Härbärgen med ett sammanlagt platsantal av
44,611 eller cirka 34 procent av hela platsantalet äro för närvarande försedda
med skyddsrum. Av angivna platsantal kommer 25,451 eller cirka 19.5 procent
av hela platsantalet i härbärgena på skolbyggnader. För ett platsantal
av 86.593 eller cirka 66 procent av hela platsantalet i härbärgena finnas icke
skyddsrum, vilket innebär antingen att skyddsrum över huvud taget ej finnas
i den fastighet, där härbärge är planerat, eller att i fastigheten befintliga
skyddsrum beräknas vara erforderliga för hyresgäster i fastigheten, för aktiv
luftskyddspersonal, som skall förläggas i fastigheten o. s. v. Sistnämnda
summa, 86,593 platser, fördelar sig på skolbyggnader med 23,889 och på andra
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
fastigheter med 62,704 platser (respektive cirka 18 procent och cirka 48 procent
av hela platsantalet på härbärgena i de 68 orterna).
Av tillgängliga uppgifter beträffande Stockholm, vilka representera något
mer än hälften av den planerade härbärgesorganisationen därstädes, har inhämtats,
att skyddsrum i fastigheterna finnas endast för ungefär en fjärdedel
av det redovisade platsantalet, varför den proportionella tillgången på skyddsrumsplatser
för Stockholms del ställer sig sämre än genomsnittet för övriga
orter.
Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, att tillgången på skyddsrum
för luftskyddshärbärgena är helt otillräcklig. Enligt kommissionens uppfattning
är det av allra största vikt, att tillgång till normalskyddsrum eller,
örn sådana icke kunna anordnas, splitterskydd finnes för hela platsantalet på
samtliga härbärgen. Visserligen är organisationen ordnad med tanke på att
de utbombades vistelse på härbärgena skall vara så kort tid som möjligt och
att härbärgena sålunda snabbt skola tömmas och ånyo ställas i beredskap för
eventuella nya angrepp. Det är emellertid uppenbart, att ett mycket betydande
antal utbombade personer kunna vistas på härbärgena, när nytt angrepp
äger rum. Finnes i en sådan situation icke tillgång till skyddsrum, utgöra
härbärgena med de där samlade hemlösa synnerligen sårbara anläggningar.
Behovet av skyddsrum för härbärgena torde vara minst lika framträdande
som behovet av skyddsrum för exempelvis gatutrafikanter.
Kommissionen erinrar härefter örn dels den skyldighet att anordna allmänna
skyddsrum, som enligt 11 § 1 mom. luftskyddslagen och Kungl. Maj:ts
beslut den 16 oktober 1942 åligger vissa kommuner, dels bestämmelserna i
lagen den 1 mars 1940 (nr 119) örn skyldighet för ägare av anläggningar och
byggnader att anordna skyddsrum m. m. och dels den möjlighet till statsbidrag
för anordnande av skyddsrum i undervisningsanstalter, som beträffande
kommunala anstalter redan föreligger och beträffande enskilda anstalter
av luftskyddsinspektionen föreslagits. Kommissionen finner grundad anledning
föreligga till antagande, att de luftskyddshärbärgen, som vore planerade
i undervisningsanstalter, skulle bliva försedda med skyddsrum. Även örn en
betydande del av härbärgena skulle inrymmas i undervisningsanstalter, vore
emellertid huvuddelen förlagd till andra lokaler. De fastigheter av annan art
än undervisningsanstalter, som sålunda avsåges att tagas i anspråk för luftskyddshärbärgen,
vore av mycket växlande art. Största delen torde utgöras
av kyrkliga och profana samlingslokaler av olika slag. I fråga örn dessa härbärgen
funnes för närvarande varken skyldighet att anordna skyddsrum eller
möjlighet att erhålla statsbidrag härför.
Med anledning härav föreslår kommissionen, att statsbidrag skulle beviljas
kommunerna för byggande av skyddsrum vid luftskyddshärbärgena enligt
samma regler som gällde beträffande statsbidrag i övrigt till kommuner för
byggande av skyddsrum. Kostnaderna för ifrågavarande statsbidrag beräknades
av kommissionen beträffande samtliga härbärgen, planerade i andra
lokaler än undervisningsanstalter och sådana som redan vore försedda med
skyddsrum, till 6,000,000 kronor samt beträffande härbärgen i första linjen,
med vilka för nästföljande budgetår närmast vore att räkna, 2,000,000 kronor.
Vidare finner kommissionen uppenbart, att ledningscentraler för socialtjänsten
i fråga örn möjligheten att erhålla statsbidrag böra jämställas med
29
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 25d.
ledningscentraler för allmänna luftskyddet. Då behovet av nybyggnad av
skyddsrum för socialtjänstcentraler och socialdistriktsbyråer kunde förutses
bliva relativt begränsat syntes kostnaderna härför kunna inräknas i de förut
angivna kostnaderna för ordnande av skyddsrum för luftskyddshärbärgena.
Genom att statsbidrag beviljades — fortsätter kommissionen — garanterades
emellertid icke att skyddsrum verkligen bleve byggda i den omfattning
och med den snabbhet, som vore önskvärd. Härför erfordrades enligt kommissionens
uppfattning, att kommunerna ålades skyldighet att förse ifrågavarande
lokaler med skyddsrum.
Kommissionen hemställer sålunda, att för budgetåret 1943/44 måtte anvisas
ett anslag av 2,000,000 kronor till statsbidrag till kommuner för anordnande
av skyddsrum vid socialtjänstcentraler, socialdistriktsbyråer och luftskyddshärbärgen,
samt att kommunerna måtte åläggas skyldighet att ordna
sådana skyddsrum.
Departementschefen.
Enligt de föreskrifter som för närvarande gälla rörande användningen av
förevarande anslag utgå därifrån bidrag till kommuner för anordnande av
allmänna skyddsrum och skyddsrum i kommunala undervisningsanstalter.
Förslag hava framkommit örn utvidgning av statsbidragsgivningens omfattning.
Sålunda hemställer Stockholms stad örn bidrag för inrättande av ett
antal fullträffsäkra matenelskydd. Vidare anhåller luftskyddsinspektionen,
att statsbidrag måtte under vissa förutsättningar utgå även beträffande enskild
undervisningsanstalt enligt enahanda grunder som gälla för kommun
tillhörig sådan anstalt, samt utrymningskommissionen, att bidrag måtte beviljas
kommun för anordnande av skyddsrum för socialtjänstcentral, socialdistriktsbyråer
och luftskyddshärbärgen enligt samma regler som gälla beträffande
statsbidrag i övrigt till kommun för byggande av skyddsrum.
Vad angår den av Stockholms stad gjorda framställningen är jag i likhet
med luftskyddsinspektionen av den uppfattningen, att beträffande de största
städerna ett behov föreligger av att viss tyngre luftskyddsmateriel fullträffsäkert
förvaras för att efter ett flyganfall kunna disponeras för avvärjande och
begränsning av hotande katastrofer. Utan att därmed fatta någon principiell
ståndpunkt till frågan örn statsbidrag till kostnaderna för anordnande av
full träff säkra förvaringslokaler för luftskyddsmateriel finner jag — med hänsyn
till huvudstadens riksviktiga betydelse — att statsbidrag bör utgå till
Stockholms stad för de materielskydd som avses i stadens framställning. I
fråga örn bidragets storlek har i anledning av innehållet i det av luftskyddsinspektionen
över framställningen avgivna utlåtandet från stadens sida under
hand anförts, att staden ansåge möjligheterna att finna en fredstidsanvändning
för ifrågavarande skyddsrum vara ganska ovissa. Staden hemställde därför örn
statsbidrag med två tredjedelar av de styrkta verkliga kostnaderna för skyddsrummens
anordnande samt förklarade, att staden under sådana förhållanden
vore beredd att avstå från de inkomster, som kunde komma att inflyta från
dessa anläggningar i fredstid, i don mån inkomsterna icke behövde tagas i an
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
språk för att förränta de utgifter, som staden kunde få bestrida för möjliggörande
av fredstidsanvändningen. Därest riksdagen icke framställer erinran
däremot, ämnar jag föreslå Kungl. Majit, att statsbidrag skall från förevarande
anslag utgå till Stockholms stad för kostnaderna för anordnande av avsedda
materielskydd med två tredjedelar av styrkta verkliga kostnaden under
villkor, att staden förbinder sig att till staten inleverera nettoinkomsten av
skyddsrummens användning i fredstid eller ock, efter särskild överenskommelse
mellan staden och staten, det kapitalvärde, som sagda avkastning erfarenhetsmässigt
kan anses representera, dock högst en sjättedel av anläggningskostnaden.
Vidkommande härefter luftskyddsinspektionens hemställan örn viss ändring
av statsbidragsgrunderna beträffande skyddsrum i undervisningsanstalter
ansluter jag mig till de synpunkter inspektionen anfört till stöd för sin framställning
och tillstyrker densamma. Av inspektionen föreslagen begränsning
av statsbidragsgivningen till sådana undervisningsanstalter som åtnjuta statsbidrag
till driftkostnaden och äro inrymda i byggnader, vilka till huvudsaklig
del disponeras av anstalterna, finner jag lämplig. I fråga örn rätten att besluta
rörande statsbidrag till skyddsrum i enskilda undervisningsanstalter
torde böra gälla enahanda bestämmelser som de vilka gälla beträffande
skyddsrum i kommunala sådana anstalter, d. v. s. beslutanderätten bör i princip
tillkomma luftskyddsinspektionen.
Den statsbidragsgivning till kommun för anordnande av skyddsrum för
socialtjänstens ledningscentraler och luftskyddshärbärgen, varom utrymningskommissionen
hemställt, synes i realiteten icke avse något nytt ändamål utan
utgöra en, av kommissionens motivering till framställningen att döma, nödvändig
komplettering av förefintlig möjlighet till statsbidrag beträffande
skyddsrum i kommunala undervisningsanstalter. Jag förordar därför, att kommunerna
för anordnande av nu ifrågavarande skyddsrum må komma i åtnjutande
av statsbidrag enligt enahanda grunder som gälla vid anordnande av
skyddsrum i undervisningsanstalter. Emellertid förutsätter jag, att utrymningskommissionen
och de myndigheter, som utöva den lokala ledningen av
socialtjänstens planläggning och verkställande, låta sig angeläget vara att
ytterligare undersöka, huruvida icke i de särskilda orterna för ledningscentraler
och härbärgen lämpliga lokaler kunna uppbringas i fastigheter, försedda
med tillräckliga skyddsanordningar. Först sedan det konstaterats att så icke
är fallet, böra skyddsrum av ifrågavarande slag komma till utförande. Uppenbart
är nämligen, att skyddsrum för detta ändamål icke böra anordnas i större
omfattning än av behovet oundgängligen påkallas. Ifrågavarande statsbidragsgivning
i sin helhet synes böra tills vidare förbehållas Kungl. Maj :t.
Kungl. Majit bör äga befogenhet att i överensstämmelse med här förordade
grunder bevilja statsbidrag för redan anordnat eller påbörjat skyddsrum
i enskild undervisningsanstalt eller för socialtjänstcentral, soeialdistriktsbyrå
eller luftskyddshärbärge. De av den utvidgade statsbidragsgivningen
föranledda kostnaderna torde böra utgå från förevarande anslag, vars benäm
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 254. 31
ning i anledning därav bör ändras till Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner
för anordnande av vissa skyddsrum m. m.
Såsom tidigare upplysts har å förevarande anslag anvisats tillhopa
19,800,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat har intill den 1 april 1943 i statsbidrag
till skyddsrum beviljats sammanlagt 14,833,333 kronor. Sammanlagda
statsbidragsbeloppet i fråga örn dels inneliggande ansökningar, dels ock de
skyddsrumsbyggen, som ur teknisk synpunkt förhandsgranskats av inspektionen,
uppgår till omkring 1,800,000 kronor. Från landets fyra största städer
hava ytterligare statsbidragsansökningar uppgivits vara att förvänta. Nu avsedda
skyddsrumsbyggen gälla endast i begränsad utsträckning undervisningsanstalter.
Det är därför sannolikt, att man under det närmaste året
har att motse ett förhållandevis stort antal ansökningar örn statsbidrag till
skyddsrum i dylika anstalter. Däremot torde av mig förordad statsbidrags
givning beträffande skyddsrum för socialtjänstens ledningscentraler och luftskyddshärbärgen
icke under nästföljande budgetår komma att föranleda några
större utbetalningar från anslaget, då skyddsrummens planerande, åvägabringande
av beslut inom de kommunala organen samt vederbörande myndighets
granskning av planerna sannolikt komma att taga åtskillig tid i
anspråk.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden föreslår jag, att till ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisas ett belopp av 2,000,000 kronor.
Utrymningskommissionens hemställan, att kommunerna skulle åläggas skyldighet
att anordna skyddsrum för socialtjänstens ledningscentraler och för
luftskvddshärbärgen — vilken hemställan åtminstone beträffande härbärgena
kan tillmötesgås endast genom ändring av luftskyddslagen — synes icke böra
för närvarande föranleda någon åtgärd.
Civilt luftskydd: Arvoden till vissa luftskyddschefer m. m.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 50,000 kronor. Anslaget disponeras i enlighet med föreskrifterna
i kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 556) med bestämmelser om arvode
m. m. åt vissa luftskyddschefer och ställföreträdande luftskyddschefer, vilken
genom kungörelse den 12 juni 1942 (nr 424) dels såtillvida ändrats, aft rätten
att på särskild framställning förordna örn arvode åt ställföreträdande (vice)
luftskyddschef överflyttats från Kungl. Majit till luftskyddsinspektionen,
och dels i sålunda ändrat skick erhållit fortsatt tillämpning under tiden 1
juli 1942—30 juni 1943.
I sin skrivelse den 31 augusti 1942 hemställer luftskyddsinspektionen,
att anslaget måtte för nästföljande budgetår upptagas med oförändrat belopp.
Departementschefen.
När förslag örn arvode till luftskyddschefer och ställföreträdande luftskyddschefer
i propositionen den 9 maj 1941, nr 272, första gången förelädes
riksdagen, uttalade jag, att förslaget närmast vore betingat av de speciella
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
förhållanden, som varit rådande under det då förflutna året, och därför vore
att betrakta som ett provisorium utan bindande verkningar för framtiden.
Även under innevarande budgetår utgår sådant arvode enligt i huvudsak
samma grunder som i nämnda proposition angivits. Jämväl för nästa budgetår
torde medel böra vara tillgängliga för ifrågavarande ändamål. Förevarande
arvoden torde med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande befattningshavares
arbetsuppgifter tills vidare under nästa budgetår böra utgå enligt
hittills gällande grunder. Anledning att taga frågan under omprövning kommer
att föreligga då 1941 års hemorsförsvarssakkunniga slutfört sitt uppdrag
och frågan örn ny luftskyddslagstiftning i anledning därav upptages till behandling.
Skulle det nu rådande luftskyddstillståndet dessförinnan upphöra,
torde arvodena böra indragas.
Anslaget synes för nästa budgetår böra upptagas med samma belopp som
för innevarande budgetår eller 50,000 kronor.
Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan ordning än genom
rekvisition.
För löpande budgetår har under rubriken Civilt luftskydd: Övertagande av
egendom i annan ordning än genom rekvisition anvisats ett förslagsanslag
av 300,000 kronor. Med anlitande av nämnda anslag lämnas ersättning av
statsmedel i sådana fall då rekvisitionsförfarande antingen icke kunnat eller
av praktiska skäl icke lämpligen bort anlitas vid anskaffande av egendom
för luftskyddets behov. Ersättning utgår icke, då kommun eller enskild har
att svara för de kostnader varom är fråga. Ersättningsfrågan prövas alltjämt
i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t, ehuru 1942 års riksdag (riksdagens skrivelse
nr 255) förklarat hinder från riksdagens sida icke möta mot att Kungl.
Maj:t uppdrager åt luftskyddsinspektionen eller lokal värderingsnämnd att
i viss omfattning eller i vissa fall verkställa ifrågavarande prövning.
Luftskyddsinspektionen hemställer i skrivelsen den 31 augusti 1942, att
jämväl för budgetåret 1943/44 ett förslagsanslag av 300,000 kronor måtte anvisas
för bestridande av här avsedda kostnader.
Departementschefen.
Behov av anslag för ifrågavarande ändamål föreligger även för nästa
budgetår. Då medelsåtgången under de tre första kvartalen av innevarande
budgetår varit 256,700 kronor, torde anslaget för nästa budgetår böra upptagas
med oförändrat belopp eller 300,000 kronor.
Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av luttskyddsradio.
I skrivelse den 9 mars 1943 har luftskyddsinspektionen till behandling upptagit
frågan örn radion i luftskyddets tjänst.
Till en början anför inspektionen angående luftskyddets rapporttjänst i allmänhet
följande.
För att luftskyddet inom en ort skall kunna fungera på effektivaste sätt, är
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
det nödvändigt dels att rapporter om inträffade skador snabbt nå ledningen
och dels att ledningens order utan dröjsmål nå vederbörande hjälpenheter.
Det är dessutom nödvändigt, att luftskyddschefens förbindelser med över- och
sidoordnade myndigheter inom hemortsförsvaret äro säkerställda. Denna luftskyddets
sambandstjänst baseras i huvudsak på telefonnätet. Då skador på
telefonledningar och telefonstationer lätt kunna inträffa under bombanfall,
finnes inom varje luftskyddsort organiserad en ordonnans^änst med uppgift
att vid behov komplettera eller ersätta telefontjänsten. Användandet av ordonnanser
i stället för telefon fördröjer emellertid förmedlingen av rapporter
och order i en grad som är mycket allvarlig för hela luftskyddsarbetet. Det
är för den skull synnerligen önskvärt, att luftskyddet genom radioanläggningar
erhåller ett både snabbt och osårbart sambandsmedel, som kan tjäna
som komplement till och vid behov såsom reserv för telefonerna.
Inspektionen upplyser vidare, att radio redan kommit till användning inom
luftskyddet i flera av de större luftskyddsorterna. Dessa radioanläggningar
vore i allmänhet gemensamma för polisväsendet och luftskyddet. Apparattyper,
våglängder och trafikmetoder varierade avsevärt. För inspektionen hade
det länge stått klart, att enhetliga linjer på detta område måste skapas. Redan
i sin hösten 1941 gjorda framställning om anslag för innevarande budgetår
hade inspektionen verkställt vissa preliminära beräkningar av kostnaderna för
luftskycldsradio. Innan ytterligare åtgärder vidtoges, hade inspektionen emellertid
ansett sig böra avvakta resultatet av den utredning rörande samordning
av polisradioväsendet i riket, vilken uppdragits åt inom socialdepartementet
tillkallade sakkunniga att verkställa och vilken slutförts genom att de sakkunniga
den 5 november 1942 avgivit betänkande i ämnet.
Verkställda försök hade ådagalagt — fortsätter inspektionen — att inom
luftskyddsradion uteslutande frekvensmodulerade apparater (F. M.-systemet)
borde komma till användning och att all trafik borde ske inom det ultrakorta
våglängdsområdet. För luftskyddet i en större stad förelåge behov av radioförbindelser
huvudsakligen i följande hänseenden, nämligen mellan huvudcentral
och distriktscentraler (huvudnätet), mellan distriktscentraler och
respektive gruppstationer (distriktsnäten), mellan huvudcentral eller distriktscentral
och radiobilar (rörliga nätet) samt slutligen mellan huvudcentral och
andra närliggande orter (yttre nätet). Inom orter, som icke hade gruppstationer,
bortfölle distriktsnäten. Beroende på ortens storlek och art kunde
vidare sammanslagning ske av de olika näten, i första hand av huvudnätet och
det rörliga nätet till ett inre nät och i andra hand — inom mindre orter —
av det inre och det yttre nätet. I det senare fallet arbetade det inre nätet på
en frekvens och det yttre nätet på en annan, varvid apparaturen i luftskyddscentralen
utgjordes av två mottagare och en omställbar sändare.
Inspektionen finner det för närvarande icke möjligt att exakt angiva det
behov av radiostationer för luftskyddet som kunde finnas inom landet. Man
torde emellertid kunna utgå ifrån att ett mera utpräglat behov i första hand
förelåge inom de större städerna med stor bebyggelsetäthet och relativt långa
ordonnansvägar. Enligt preliminär beräkning kunde det totala behovet av
radiostationer i landets åtta största städer uppskattas till i runt tal 200, varav
för Stockholm 75, för Göteborg 50, för Malmö 20, för Norrköping 15 samt för
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 254. 984 43 3
34
Kungl. Maj-.ts proposition nr 254.
de återstående fyra städerna tillsammans 40. Kostnaderna för varje radiostation
kunde för närvarande beräknas utgöra 5,000 kronor med montage, varför
sammanlagda kostnaderna för kompletta anläggningar i nämnda större städer
belöpte sig till 1,000,000 kronor.
Beträffande spörsmålen örn statsbidrag till dessa kostnader och örn den
hastighet, varmed utbyggandet av luftskyddsradion bör ske, anför inspektionen
följande.
I betraktande av att radioanläggningar av här ifrågavarande art äro att anse
som ett komplement till och en reserv för sådana telefonförbindelser inom
luftskyddet, vartill statsbidrag med ~/s av anläggningskostnaderna för närvarande
utgår, bör enligt inspektionens mening statsbidrag på motsvarande sätt
utgå även för dessa radioanläggningar. Emellertid är det möjligt att i viss utsträckning
samordna luftskydclets behov av radioförbindelser med andra statliga
eller kommunala behov därav, i främsta rummet polisiära. Å de flesta
orter bör sålunda trafiken på det yttre nätet helt kunna ombesörjas av statspolisens
riksnät. I den mån luftskyddets radio jämväl kan utnyttjas för kommuns
rent polisiära behov, synes vid statsbidragets bestämmande hänsyn böra
tagas härtill. Statsbidragets storlek bör sålunda fastställas i varje särskilt
fall och först sedan system och organisation godkänts. Statsbidraget förutsättes
avse endast anläggningskostnader under det att underhållskostnaderna,
utom i fråga örn det yttre nätet, förutsättas skola helt bestridas av vederbörande
kommun.
På grund av luftskydclets trängande behov av radio i de större städerna,
bör utbyggnaden icke göras beroende av utvecklingen av andra civila behov,
enär samordning med dessa ändock framdeles kan ske, därigenom att luftskyddets
radiotjänst utbygges i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,
vilka för polisens radioanläggningar angivits i bilaga till tidigare
nämnda betänkande.
De tekniska tillverkningsmöjligheterna av den apparatur, varom här kan
bli fråga, äro emellertid begränsade, vartill kommer att stort behov av dylik
apparatur förefinnes för såväl militära som andra civila ändamål. Samråd med
försvarsstaben beträffande tidpunkten för beställningarnas placerande har därför
skett. Det synes inspektionen även nödvändigt att anskaffande av radio
för luftskyddet sker i utbyggnadsetapper, alltefter den betydelse som kan tillmätas
de olika radioanläggningarna.
I luftskydclsinspektionens ursprungliga förslag, vilket underställts försvarsstabens
yttrande, avsågs utbyggnaden ske enligt följande plan. Första etappen
skulle omfatta huvudnäten i Stockholm och Göteborg, cirka 20 apparater,
andra etappen distriktsnäten och rörliga näten i Stockholm samt delar av inre
näten i fem större städer, cirka 80 apparater och tredje etappen slutligen övriga
här ifrågasatta anläggningar örn tillsammans cirka 100 apparater. Utbyggandet
av första och andra etappen avsågs ske under nästkommande budgetår och
tredje etappen under budgetåret 1944/45.
Med hänsyn till vad försvarsstaben i sitt yttrande anfört, vill luftskyddsinspektionen
emellertid nu föreslå, att endast en första etapp avseende huvudnäten
i åtta större städer, tillsammans cirka 40 apparater, tills vidare utbygges.
Beroende på tillgången på material samt de resultat som erhållas vid trafik
med dessa stationer synes den fortsatta utbyggnaden av luftskyddets radiotjänst
böra göras till föremål för senare prövning.
Utbyggandet av denna första etapp avses ske under nästkommande budgetår.
Kostnaderna skulle i enlighet härmed, med de priser som för närvarande
gälla, belöpa sig till cirka 200,000 kronor. Under förutsättning att erforderligt
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
bidrag av statsmedel i genomsnitt utgår med 2h av anläggningskostnaderna,
skulle statens andel i nämnda belopp uppgå till avrundat 135,000 kronor.
Luftskyddsinspektionen hemställer sålunda, att ett anslag av 135,000 kronor
måtte för nästkommande budgetår anvisas för bidrag till kommuner för
anordnande av luftskyddsradio i enlighet med den av insjiektionen framlagda
planen.
Departementschefen.
Jag torde till en början få erinra örn och hänvisa till den proposition angående
anslag till polisradioväsendet, som på min hemställan den 5 mars
1943 under nr 127 avlåtits till riksdagen. I propositionen, som i allt väsentligt
bygger på de i luftskyddsinspektionens skrivelse angivna sakkunnigas
betänkande i ämnet, uttalade jag, att önskvärd samordning av polisradioorganisationen
borde genomföras successivt i den mån befintliga anläggningar
ombyggdes eller nya anläggningar bomme till utförande. Jag framhöll vidare,
att utnyttjande av polisradioanläggningarna inom andra förvaltningsområden
än polisväsendet — främst luftskyddet och övriga grenar av hemortsförsvaret
— borde i största möjliga utsträckning ske. Anläggningskostnaderna för de
fasta stationerna inom samorganisationen skola, enligt propositionen, i princip
lika fördelas mellan staten och kommunen, medan kostnaderna för radioutrustningen
till bilarna, de s. k. rörliga anläggningarna, skola bestridas beträffande
statspolisens bilar av staten och beträffande den lokala polisens
bilar av vederbörande kommun.
Vad luftskyddsinspektionen i sin skrivelse anfört örn luftskyddsradions betydelse
såsom komplement till och reserv för telefonerna i de största luftskyddsorterna
torde icke kunna bestridas. Jag biträder därför i princip inspektionens
framställning, att tillkomsten i sådana orter av luftskyddsradio
skall befrämjas genom statsbidrag till kostnaderna härför. Emellertid bör
statsbidragsgivningen beträffande luftskyddsradion icke ske på ett för kommunen
fördelaktigare sätt än i fråga örn polisradion. Kostnaderna för luftskyddsradions
rörliga nät, i vad desamma hänföra sig till apparaturen i den
lokala polisens bilar, skola sålunda enligt min mening helt bestridas av kommunen.
Vidare synes statsbidraget böra begränsas till hälften av anläggningskostnaden.
Såsom villkor för bidragets tillgodonjutande bör föreskrivas, att
kommunen väl vårdar anläggningen och, därest vården eftersättes, återbetalar
statsbidraget, att en av apparaterna så anordnas, att den kan användas som
s. k. fast station för polisradioändamål, att statspolisen äger rätt att för sitt
behov begagna sig av denna apparat, samt att kommunen vidkännes de av
anläggningens användning för såväl luftskydds- som polisändamål betingade
underhålls- och driftkostnaderna, vari ingå kostnaderna för anläggningens
betjäning. Statsbidragsgivningen synes böra tills vidare förbehållas Kungl.
Majit.
För ifrågavarande ändamål torde för nästa budgetår böra beräknas ett belopp,
motsvarande statsbidrag enligt angivna grunder för 20 apparater. Härmed
avses närmast en utbyggnad av huvudnäten i Stockholm och Göteborg.
Då varje apparat — enligt av luftskyddsinspektionen lämnade upplysningar —
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
betingar ett pris av 5,000 kronor, kommer statsbidragens sammanlagda belopp
att uppgå till 50,000 kronor. Detta belopp bör anvisas såsom reservationsanslag
under rubriken Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande
av luftskyddsradio.
Framställning om ytterligare anslag för civila luftskyddets behov.
I skrivelsen den 31 augusti 1942 liar luftskyddsinspektionen hemställt örn
anslag till följande ändamål, för vilka medel icke anvisats å riksstaten för
innevarande budgetår, nämligen käliarmursgenombrott i sammanhängande
kvartersbebyggelse, röjningsmateriel, bidrag till vissa kommuner för anordnande
av branddammar m. m. samt bidrag till vissa kommuner för inköp av
brandslang. I 1943 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 202,
anförde jag härom följande.
Jag har i närvarande stund ännu icke tagit ställning till dessa anslagsäskanden.
Skulle det befinnas erforderligt, att medel ställas till förfogande
för ett eller flera av nämnda ändamål, torde emellertid detta böra ske snarast
möjligt, därvid anslag torde böra begäras å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår. Vid uppgörande av förslag till riksstat för budgetåret
1943/44 torde sålunda kunna bortses från inspektionens framställning i dessa
delar.
Med anledning av inspektionens framställning, i vad den avser anskaffande
av viss röjningsmateriel för civila luftskyddets behov, har jag i propositionen
den 5 mars 1943, nr 163, Bilaga 3, punkt 3, hemställt, att ett reservationsanslag
för ändamålet av 350,000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1942/43.
Vidkommande övriga ändamål, varom nu är fråga, har jag icke ansett, att
anslag för ändamålens tillgodoseende borde begäras å sådan tilläggsstat. Ej
heller i förevarande sammanhang synes framställningen i denna del böra föranleda
någon åtgärd.
Statens utrymningskomniission: Avlöningar.
För budgetåret 1942/43 har till statens utrymningskomniission: avlöningar
anvisats ett förslagsanslag av 240,000 kronor. Från anslaget bestridas kostnaderna
för arvoden till kommissionens ordförande och ledamöter, avlöningar
åt kommissionens kanslipersonal samt vissa ersättningar åt inkvarteringschefer,
biträdande inkvarteringschefer ävensom s. k. stabsutrymningschefer
och deras ersättare.
Utrymningskommissionen har genom beslut den 7 juni 1940, den 12 juni
1942 och den 22 januari 1943 bemyndigats tillerkänna inkvarteringschefer, biträdande
inkvarteringschefer samt utrymningschefer i militära staber (stabsutrymningschefer)
och ersättare för sådana utrymningschefer ersättning för
deras uppdrag. Ersättningen till inkvarteringschef utgår i form av dels arvode
av högst 150 kronor för månad för tid, varunder han i angiven egenskap
är sysselsatt med åtgärder, sammanhängande med planläggning för utrymning,
dels, i den mån så befinnes erforderligt för att bereda honom möj
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 254. 37
lighet att företaga inspektionsresor till inkvarteringsnämnderna inom sitt inkvarteringsområde,
gottgörelse under högst 30 dagar för budgetår för i anledning
av resorna mistade kontanta avlöningsförmåner av tjänst eller annan
arbetsanställning, dels oek ersättning för skrivhjälp med högst 50 kronor
för månad. Biträdande inkvarteringschef kan endast tilldelas arvode, högst
75 kronor för månad. Till stabsutrynmingschef eller ersättare för denne utgår
för tjänstgöringen vid vederbörande stab arvode med högst 150 kronor
för månad samt ersättning under högst 30 dagar för budgetår för i anledning
av tjänstgöringen mistade kontanta avlöningsförmåner av tjänst eller annan
arbetsanställning.
I sin tidigare berörda skrivelse den 31 augusti 1942 har statens utrymningskommission
framlagt beräkningar av medelsbehovet för kommissionens verksamhet
under budgetåret 1943/44 samt förklarat, att beräkningarna grundade
sig på de allmänna förutsättningarna, att organisationen på kommissionens
verksamhetsområde även under nästkommande budgetår bomme att ha i stort
sett samma utformning som för närvarande, att beredskapen på angivna område
måste upprätthållas i huvudsak i samma omfattning som nu ävensom
att några mera omfattande arbetsuppgifter utöver de som för närvarande ålåge
kommissionen icke bomme att anförtros densamma.
Kommissionen upplyser, att kostnaderna för arvoden åt kommissionens
ordförande och ledamöter under budgetåret 1941/42 utgjort
12.834 kronor, samt beräknar motsvarande kostnader för nästa budgetår till
9,000 kronor.
Beträffande kostnaderna för avlöning av kommissionens kanslipersonal
anför kommissionen i huvudsak följande.
Avlöningskostnaderna för befattningshavarna vid kommissionens kansli utgjorde
under budgetåret 1941/42 sammanlagt 229,733 kronor vartill kommo
arvoden till sakkunniga med 19,267 kronor.
./k\omm*ss*oneP har i tidigare medelsframställningar behandlat frågan örn
möjligheterna till minskning av kommissionens personal i samband med
färdigställande av på kommissionen ankommande planläggningsuppgifter. Viss
begränsning av personalbeståndet har även på senaste tid kunnat ske. Kanslipersonalen,
som den 1 juli 1942 uppgick till 54 personer jämte 3 sakkunniga,
uf&j°rc?es. sålunda den 31 augusti 1942 av 48 personer jämte de 3 sakkunniga.
Kommissionen beräknar att under återstoden av år 1942 kunna ytterligare
begränsa personalen så att densamma den 1 januari 1943 skall komma att
uppgå till endast cirka 40 personer. Möjligt är, att ytterligare någon minskning
av personalbeståndet kan äga rum under återstoden av innevarande
budgetår samt under nästkommande budgetår. Kommissionen anser det
emellertid osannolikt att denna minskning kan bliva av större omfattning. Kommissionen
beräknar visserligen att utrymningsplanläggningen både för luftskyddsutrymning
och för militärutrymning i stort sett skall vara färdigställd
vid utgången av innevarande budgetår. Ett betydande arbete måste emellertid
även för tiden därefter vara förknippat med de ändringar av planläggningen,
som kunna förutses tid efter annan behöva företagas. Bland anledningarna
härtill kan hänvisas till den allt mera tilltagande knappheten på personal
och transportmedel, vilken icke kan bli utan återverkningar på utrymningsplanläggningen.
Det kan också beräknas, att förändringar i de militära
dispositionerna oavlåtligen måste föranleda ändringar i kommissionens plan
-
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 254.
läggning. Slutligen ger erfarenheten vid handen att, även bortsett från de
ändringar, som måste vidtagas på grund av omständigheter sådana som de
åberopade, beredskapsplaner av förevarande slag måste bli föremål för en
återkommande översyn och inspektion för att planläggningen icke skall förfalla.
Det är därför kommissionens avsikt att de i utrymningsorterna upprättade
planerna skola revideras två gånger örn året även örn icke någon speciell
omständighet föranleder härtill. I fråga om planläggningen i inkvarteringsorterna
avser kommissionen att en fortlöpande kontroll av planernas
aktualitet skall utövas samt att härjämte inkvarteringsnämnderna skola
åläggas att en gång om året företaga en grundlig revision av de för inkvarteringskommunerna
gällande planerna.
Den planläggning för socialtjänst, som åligger kommissionen, har hittills
ställt relativt ringa krav på kanslipersonalen. Efter hand som lokala socialtjänstplaner
bliva upprättade torde personalbehovet för granskning av planerna
och inspektion dock komma att ökas, varvid kommissionen räknar med
att till sådant arbete måste överflyttas personal, som kan frigöras från annat
arbete.
Till följd av angivna omständigheter torde man även för nästa budgetår
vara nödsakad räkna med att kommissionens kanslipersonal måste äga en
relativt betydande omfattning. De personalindragningar, som kunna bliva
möjliga, torde också komma att till större delen avse mindre kvalificerad personal
i de lägre lönegrupperna.
Med anledning av anförda omständigheter synes det icke kommissionen
möjligt att för budgetåret 1943/44 beräkna avlöningskostnaderna för kanslipersonal,
inberäknat sakkunniga, till lägre belopp än cirka 17,000 kronor för
månad eller för hela budgetåret 204,000 kronor.
Vidkommande härefter kostnaderna för i nk v arte ringschefer nas och
de biträdande inkvarteringschefeimas verksamhet upplyser kommissionen,
att i arvoden till inkvarteringscheferna under budgetåret 1941/42
utbetalats sammanlagt 60,648 kronor eller i genomsnitt 5,054 kronor för
månad. Kommissionen förklarar sig emellertid hava för avsikt att i samband
med den nya försvarsområdesindelningens genomförande den 1 oktober 1942
anpassa inkvarteringsområdenas gränser efter försvarsområdenas, varigenom
antalet inkvarteringschefer skulle komma att ökas från 42 till 45. Även örn
viss sänkning av arvodena för de inkvarteringschefer, vilkas verksamhetsområden
härvid minskades, vore möjlig, syntes dock på grund av indelningsändringen
en ökning av de sammanlagda arvodesbeloppen till cirka 5,500 kronor
för månad vara ofrånkomlig. Kommissionen funne osannolikt, att någon
minskning av detta belopp skulle kunna äga rum under nästkommande budgetår,
därest beredskapen ifråga örn inkvarteringsplanläggningen skulle kunna
upprätthållas i nuvarande omfattning. Inkvarteringscheferna torde sålunda
fortfarande behöva utöva en omfattande verksamhet för att instruera inkvarteringsnämnderna
örn deras åligganden, vilket torde vara enda sättet att
förhindra den upprättade planläggningens spoliering. Härvid borde särskilt
beaktas, att, enligt vad som hittills visat sig, en mycket stor omsättning ägde
rum å posterna såsom ordförande i inkvarteringsnämnderna. Härigenom
ställdes stora krav på inkvarteringschefernas instruktionsverksamhet. Vidare
torde inkvarteringscheferna fortfarande få betydande arbetsuppgifter i samband
med av framför allt militära skäl betingade ändringar i inkvarterings
-
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
planläggningen samt för övervakning av de mycket betydande materielmängder,
som upplagts i förråd i inkvarteringsorterna. I sistnämnda hänseende
ankomme på inkvarteringsckeferna dels att utöva en viss kontroll
över inkvarteringsnämndernas skötsel av de förråd, som vore underställda
nämnderna (kommunförråd) dels ock att själva, direkt eller med biträde av
någon inkvarteringsnämnd, handha förråd av sådan materiel, som icke ansetts
för närvarande böra utspridas till de olika förläggningarna (centralförråd).
Enligt kommissionens beräkningar skulle sålunda kostnaderna för
inkvarteringschefernas arvoden för nästa budgetår uppgå till 66,000 kronor.
Vidare finner kommissionen belopp av respektive 15,000 kronor och 5,000
kronor erforderliga för de ersättningar för förlorade avlöningsförmåner och
för skrivhjälp, som tillkomma inkvarteringscheferna.
För att lätta inkvarteringschefernas arbetsbörda och säkra tillgången till
kvalificerade ersättare för inkvarteringscheferna vore det — fortsätter kommissionen
— dess avsikt att förordna biträden åt samtliga inkvarteringschefer,
varvid kommissionen emellertid räknade med att i allmänhet ett
lägre månadsarvode än 75 kronor — det högsta medgivna •— skulle vara tillfyllest.
För arvoden åt de biträdande inkvarteringscheferna syntes emellertid
böra beräknas ett belopp örn cirka 2,000 kronor i månaden, vilket belopp
icke kunde förutsättas bliva lägre under nästkommande budgetår.
Kommissionen beräknar sålunda kostnaderna för inkvarteringschefernas
och biträdande inkvarteringschefernas verksamhet under nästa budgetår till
(66,000 + 15,000 + 5,000 + 24,000) 110,000 kronor.
Vad slutligen angår kostnaderna för arvoden åt vissa utrymning schefer
anför kommissionen följande.
Såsom ett led i strävandena att samordna utrymningsorganens verksamhet
med de militära myndigheternas har kommissionen efter överenskommelse
med vederbörande militärmyndigheter utsett vissa personer, vilka under krig
skola inträda i kårstaber och militärområdesstaber och där företräda utrymningsorganen.
Avsikten är att dessa personer, vilka av de militära myndigheterna
betecknats som stabsutrymningschefer, skola förse vederbörande militära
chefer och befälhavare med sakkunskap i utrymningsfrågor samt förmedla
förbindelsen mellan ifrågavarande staber och utrymningsorganen,
främst kommissionen. De uttagna personerna ha fått sätta sig in i utrymningsplanläggningen
inom de avsedda verksamhetsområdena och lia försetts
med uppgifter angående tillgängliga reserver av inkvarteringsutrymmen m. m.
Avsikten är att de såsom ett led i planläggningsarbetet skola tjänstgöra
kortare tider i respektive stab. Kostnaden för arvoden och ersättning för
mistade avlöningsförmåner åt stabsutrymningschefer beräknas för nästkommande
budgetår uppgå till 4,000 kronor.
Enligt 26 § utrymningslagen skola samtliga kostnader, vilka uppkomma i
utrymningskommun vid planläggning eller verkställande av militärutrymning,
bestridas av statsverket. Planlägges i en kommun såväl luftskyddsutrymning
som militärutrymning skall enligt 27 § i lagen centrala utrymningsmyndigheten,
med hänsyn till omfattningen av de båda planläggningarna, för varje
månad bestämma, att planläggningskostnaderna skola bestridas antingen i
den ordning, som är stadgad ifråga om luftskyddsutrymning, eller enligt de
för militärutrymning meddelade bestämmelserna. Några anspråk på att statsverket
skall bestrida kostnader av ifrågavarande slag ha hittills icke fram
-
40
Kungl. Majlis proposition nr 254.
ställts. Under senaste tid har kommissionen emellertid i samråd med de militära
myndigheterna föranstaltat örn planläggning för militärutrymning i vissa
gränsorter, där antingen ingen planläggning för luftskyddsutrymning förefinnes
eller planläggningen för luftskyddsutrymning i förhållande till planläggningen
för militärutrymning är av så begränsad omfattning, att de för
militärutrymning meddelade kostnadsbestämmelserna kunna tänkas bliva tilllämpliga.
Det synes kommissionen med anledning härav nödvändigt, att
medel beräknas för arvoden åt utrymningschefer i dylika utrymningsorter.
Kommissionen håller emellertid för troligt, att ett belopp av 4,000 kronor
skall vara tillräckligt för ändamålet under budgetåret 1943/44.
I skrivelse den 17 april 1943 vidtager utrymningskommissionen vissa justeringar
av sina beräkningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår. Med
hänsyn till att kommissionens ordförande för fullgörande av uppdraget såsom
sådan numera åtnjuter ledighet från sin tjänst som kriminalpolisintendent
i Stockholm och att ersättning till honom för mistade avlöningsförmåner
utgår från förevarande anslag, finner kommissionen sålunda, att kostnaderna
för arvoden m. m. åt kommissionens ordförande och ledamöter böra beräknas
till 30,000 kronor mot 9,000 kronor enligt det tidigare förslaget. Vidare upplyser
kommissionen, att omfattningen av arbetet med socialtjänstens planläggning
och den befattning, kommissionen beräknas få med den planerade
verksamheten för beredande under sommaren 1943 av landsvistelse för barn
från städer och andra tättbebyggda samhällen, torde föranleda, att kanslipersonalen
under nästa budgetår måste hållas vid sådan storlek, att till bestridande
av utgifterna för dess avlöning ett belopp av 216,000 kronor i
stället för — som tidigare beräknats — 204,000 kronor blir erforderligt.
Kostnaderna för inkvarteringschefernas och biträdande inkvarteringschefernas
verksamhet, vilka tidigare uppskattats till 110,000 kronor, finner kommissionen
kunna begränsas till 104,000 kronor. Däremot bör det för arvoden och ersättning
för mistade avlöningsförmåner åt vissa utrymningschefer avsedda beloppet
enligt kommissionens mening höjas från 8,000 kronor till 15,000 kronor,
enär de s. k. stabsutrymningscheferna synas komma att tagas i anspråk i
tidigare icke förutsedd omfattning.
Kommissionen uppskattar sålunda medelsbehovet under förevarande anslag
enligt framställningen den 31 augusti 1942 till (9,000 + 204,000 + 110,000 +
8,000) 331,000 kronor och enligt skrivelsen den 17 april 1943 till (30,000 +
216.000 + 104,000 + 15,000) 365,000 kronor.
Departementschefen.
För budgetåret 1941/42 anvisades under förevarande anslag ett belopp av
195.000 kronor. Belastningen å anslaget för samma budgetår utgjorde 322,483
kronor. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med 240,000 kronor
och beräknas bliva belastat med cirka 355,000 kronor.
Det grundläggande planläggningsarbetet både för luftskyddsutrymning och
militärutrymning torde vara avslutat med utgången av innevarande budgetår.
Emellertid kan förutsättas, att ändrade förhållanden beträffande främst de
militära dispositionerna och tillgången på personal och transportmedel komma
Kungl. Maj-.ts proposition nr 254.
41
att tid efter annan nödvändiggöra betydande ändringar av planläggningen.
Bortsett härifrån måste beredskapsplanerna för de särskilda utrymnings- och
inkvarteringsorterna underkastas regelbunden revidering. Vidare synes planläggningen
för socialtjänsten under nästföljande budgetår bliva betydligt
mera arbetskrävande än tidigare. Den under innevarande budgetår fortskridande
minskning av utrymningskommissionens kanslipersonal, varmed kommissionen
i anslagsframställningen räknat, har kunnat genomföras endast i
mindre omfattning. Personalbeståndet utgjordes sålunda den 1 april 1943 av
47 personer, därav 2 sakkunniga. — Vad särskilt angår inkvarteringschefernas
verksamhet för instruerande av inkvarteringsnämnderna örn dessas åligganden
och för övervakning av den värdefulla utrustning för förläggningar i inkvarteringsorterna,
som där upplagts i förråd, synes denna verksamhet icke utan
eftersättande av beredskapen kunna i nämnvärd grad begränsas.
Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter, som enligt vad här antytts
och även i övrigt åligga de utrymningsorgan, för vilka avlöningskostnaderna
skola bestridas från förevarande anslag, och till medelsbelastningen å anslaget
under de senaste budgetåren, föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår
beräknas till 300,000 kronor.
Statens utrynmiiigskonmiissioii: Omkostnader.
Till ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1941/42 anvisats ett förslagsanslag
av 75,000 kronor. Belastningen å anslaget för samma budgetår
utgjorde 164,582 kronor. För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag
av 90,000 kronor.
I sin skrivelse den 31 augusti 1942 har statens utrymning sk ommission
förklarat, att utgifterna å kommissionens omkostnadsanslag syntes kunna för
nästföljande budgetår avsevärt begränsas i förhållande till medelsåtgången
under budgetåret 1941/42, då utgifter till ett sammanlagt belopp av i runt
tal 54,000 kronor varit av engångsnatur. Även kostnaderna för kanslitjänstemännens
och inkvarteringschefernas resor torde kunna beräknas bliva i viss
mån minskade. Denna minskning kunde dock icke förutsättas bliva särskilt
stor, då en omfattande inspektionsverksamhet fortfarande torde bliva nödvändig
för att den vunna beredskapen skulle kunna upprätthållas. Å andra
sidan tillkomme såsom nya utgifter vissa resekostnader för biträdande inkvarteringschefer
och de utrymningschefer, vilkas avlöning utginge från utrymningskommissionens
avlöningsanslag. Kommissionen föreslår, att omkostnadsanslaget
för budgetåret 1943/44 beräknas till 110,000 kronor.
Departementschefen.
Under tiden juli 1942—mars 1943 utgjorde medelsåtgången å utrymningskommissionens
omkostnadsanslag 83,465 kronor eller genomsnittligt 9,274
kronor för månad. Av beloppet 83,465 kronor utgjordes icke mindre än omkring
44,200 kronor av resekostnader. För vidmakthållande av utrymningsorganisationens
effektivitet finner jag nödvändigt, att kommissionen och inkvarteringscheferna
uppehålla personlig kontakt med inkvarteringsnämnderna.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Med hänsyn härtill lärer icke kunna undgås, att resekostnaderna uppgå till
betydande belopp.
Då anledning icke synes föreligga att i fråga om anslagsbeloppets storlek
vidtaga någon ändring, vill jag föreslå, att anslaget även för nästa budgetår
beräknas till 90,000 kronor.
Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning
m. in.
För ifrågavarande ändamål hava anvisats reservationsanslag för budgetåret
1941/42 av 3,100,000 kronor och för innevarande budgetår av 270,000
kronor. I de bestämmelser, som ursprungligen meddelats beträffande dispositionen
av förstnämnda anslag, har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut den
12 mars och den 30 april 1943 förordnat örn vissa jämkningar.
Sedan statens utrymningshommission i skrivelse den 31 augusti 1942 hemställt,
att till bestridande av de utgifter för ifrågavarande ändamål, som beräknades
uppkomma under nästa budgetår, måtte anvisas ett reservationsanslag
av 140,000 kronor, har i statsverkspropositionen, femte huvudtiteln,
punkt 215, medelsbehovet preliminärt uppskattats i enlighet med kommissionens
hemställan. Emellertid har kommissionen i skrivelse den 17 april 1943
förklarat, att den reservation, som beräknades föreligga å förevarande anslag
vid utgången av innevarande budgetår, syntes förslå för täckande av utgifterna
för nästa budgetår, vilka numera beräknades till 150,000 kronor. Med
hänsyn härtill finner jag, att medel icke behöva för nästkommande budgetår
anvisas å anslaget.
I detta sammanhang torde jag få anmäla en av Malmö stad gjord framställning
örn statsbidrag till de kostnader å tillhopa 8,8Ö5 kronor 76 öre, vilka avsåge
planläggning för utrymning av skolbarn från Malmö, Hälsingborg, Trelleborg
och Ystad under tiden september 1939—maj 1940. Planläggningsarbetet
hade handhafts av en kommitté, vilken utsetts av folkskolestyrelsen i Malmö
och vars verkställande ledamot erhållit länsstyrelsens i Malmöhus län förordnande
att biträda länsstyrelsen vid utredning av möjligheterna till sådan
utrymning. Statens utrymningshommission har i utlåtande över framställningen
anfört, att av kommitténs arbete föranledda kostnader otvivelaktigt
till en del avsett sådant planläggningsarbete i utrymningskommunen Malmö,
för vilket kommunen vid ifrågavarande tid haft att svara jämlikt 10 § luftskyddslagen.
Huvuddelen av kostnaderna syntes dock vara att hänföra till
arbete med inventering och besiktning av förläggningslokaler i inkvarteringsortema.
Under den tid, varom här vore fråga, hade det, enligt vad kommissionen
hade sig bekant, i åtskilliga fall förekommit, att lärare eller andra med
planläggningsarbete för utrymning sysselsatta personer från utrymningsorterna
utsänts för att besiktiga evakueringsförläggningar. Ersättning av
statsmedel för härav föranledda kostnader hade icke utgått. I förevarande
fall tillkomme emellertid, att kommitténs verkställande ledamot utfört sitt
arbete på uppdrag av länsstyrelsen samt att kommitténs arbete delvis skett
för andra utrymningsorter än Malmö. Det syntes därför rimligt, att kosina
-
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
derna fördelades mellan staten och Malmö stad. Kommissionen föreslår, att
statsbidragsbeloppet skulle bestämmas till 3,000 kronor, d. v. s. ungefär en
tredjedel av kostnaderna.
I berörda statsbidragsärende ansluter jag mig till den av utrymningskommissionen
sålunda uttalade uppfattningen och avser att — därest riksdagen
icke framställer erinran däremot —- föreslå Kungl. Majit att från anslaget
till förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m.
bevilja Malmö stad statsbidrag för ifrågavarande kostnader med 3,000 kronor.
Anskaffande av utrustning till luftskyddsliärbärgen och rörliga
utspisningsenheter ni. ni.
Genom beslut den 13 februari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt statens utrymningskommission
att inom de kommuner, där kommissionen funne det särskilt
angeläget, att förberedelser vidtoges för inkvartering och bespisning av dem,
vilkas bostäder förstörts eller eljest blivit obeboeliga till följd av krigsåtgärd,
handhava planläggningen samt utöva den centrala ledningen och övervakningen
av härför erforderliga åtgärder, vilka sammanfattas under den gemensamma
benämningen socialtjänst. För erhållande av biträde därvid borde kommissionen
göra hänvändelse till, inom utrymningskommun luftskyddschefen
och inom annan kommun inkvarteringsnämnden. I den mån vid fullgörandet
av detta uppdrag fråga uppkomme örn vidtagande av åtgärder, vilka för statsverket
medförde större kostnader av annan natur än organisationskostnader,
skulle ärendet av kommissionen underställas Kungl. Majits prövning. Sedan
kommissionen vunnit mera ingående erfarenhet rörande olika med ifrågavarande
verksamhet sammanhängande spörsmål — såsom omfattningen av de
förberedelser, som borde vidtagas för inkvartering och bespisning av hemlösa
personer, i vad mån förberedelser borde vidtagas för bespisning under krig
jämväl av andra befolkningsgrupper, sättet för gäldande av de kostnader, som
uppkomme för planläggning och verkställighet av nu ifrågavarande åtgärder
samt behovet av författningsmässig reglering på hithörande område — hade
kommissionen att till Kungl. Majit inkomma med de förslag, som kommissionen
i anledning därav funne påkallade. Därvid borde jämväl närmare övervägas,
i vad mån andra sociala åtgärder än inkvarterings- och bespisningsåtgärder
behövde vidtagas till förmån för dem, vilkas bostäder genom krigsåtgärd
blivit obeboeliga. Kungl. Majit anbefallde därjämte — med återkallande
av det socialstyrelsen den 9 april 1941 givna uppdraget att utarbeta
anvisningar rörande omhändertagande av ungdom, som vid utrymning kvarstannar
å utrymningsorten m. m. — kommissionen att i samråd med socialstyrelsen
fullgöra berörda uppdrag.
På framställning av kommissionen har Kungl. Majit dels den 31 juli 1942
från förskottsanslag ställt ett belopp av högst 1,500,000 kronor till kommissionens
förfogande för anskaffande av utrustning till luftskyddsliärbärgen och
rörliga utspisningsenheter och dels den 2G mars 1943 bemyndigat kommissionen
att av nämnda belopp under återstoden av budgetåret 1942/43 använda
högst 30,000 kronor till bestridande i erforderlig utsträckning av kostnader
44
Kungl. May.ts proposition nr 254.
för utbildning oell övning av socialtjänst- oell utrymningspersonal, vilken
skulle beredas ersättning enligt i huvudsak samma regler som gälla för det
allmänna luftskyddets personal.
I skrivelse den 22 april 1943 har statens utrymningskommission hemställt
örn anslag för socialtjänsten för nästföljande budgetår.
Beträffande socialtjänstplanläggningens omfattning anför kommissionen i
berörda skrivelse följande.
Kommissionen har i juli och december 1942 utfärdat grundläggande anvisningar
för socialtjänsten. I juli 1942 utfärdades sålunda Anvisningar angående
åtgärder för inkvartering av hemlösa m. m., Socialtjänst I, vilka anvisningar
skola tillämpas i 70 orter. Bland dessa orter ingå samtliga luftskyddsorter
av klass A samt vissa med hänsyn till storlek, läge och bebyggelseförhållanden
uttagna luftskyddsorter ur klasserna B och C. Enligt anvisningarna skola i
de orter, där anvisningarna skola tillämpas, luftskyddshärbärgen finnas för
omhändertagande av hemlösa personer i sådan omfattning, att platsantalet å
härbärgena uppgår till omkring 8 procent av ortens befolkning. I december
1942 utfärdade kommissionen Anvisningar för mindre luftskyddsorter angående
åtgärder för omhändertagande och inkvartering av hemlösa m. m., Socialtjänst
I A, vilka anvisningar giva regler örn en enklare typ av socialtjänstplanläggning.
Dessa anvisningar tillämpas för närvarande i cirka 125 orter, innefattande
samtliga luftskyddsorter av klass B, där anvisningarna Socialtjänst I
icke tillämpas, ävensom vissa efter nyssnämnda grunder uttagna luftskyddsorter
av klasserna C och D. I de orter, där anvisningarna Socialtjänst I A äga
tillämpning, motsvaras luftskyddshärbärgena av fördelningslokaler, vilka skola
hava ett platsantal motsvarande cirka 5 procent av ortens befolkning och vilka
enligt anvisningarna icke behöva vara försedda med utrustning i samma omfattning
som luftskyddshärbärgena.
För övriga luftskyddsorter samt för luftskyddsplatser och andra mindre
samhällen har kommissionen icke för avsikt att föreskriva särskild socialtjänstplanläggning.
Kommissionen räknar med att för dessa samhällen den praktiskt
taget hela landet omfattande inkvarteringsplanläggningen skall erbjuda
tillräcklig beredskap även för de uppgifter, som i större samhällen ankomma
på socialtjänsten.
Kommissionen påpekar vidare, att författningsbestämmelser för socialtjänsten
icke utfärdats. Föreskrifter saknades sålunda i fråga om fördelningen
mellan stat och kommun av kostnaderna för socialtjänsten såväl i vad avsåge
planläggning som verkställighet. Denna omständighet innebure ett allvarligt
hinder för planläggningsarbetet. Då kommissionen haft sig bekant, att de författningsmässiga
spörsmålen rörande socialtjänsten varit föremål för behandling
av 1941 års hemortsförsvarssakkunniga, hade kommissionen icke upptagit
ifrågavarande spörsmål till behandling. Kommissionen hade räknat med att
författningsmässig reglering på området skulle vinnas såsom resultat av de
sakkunnigas arbete. Då det numera syntes klart att frågan örn det civila hemortsförsvarets
organisation i dess helhet icke komme att vinna sin lösning
under den pågående riksdagssessionen vore det för kommissionens del en
angelägenhet av största intresse att en provisorisk reglering av socialtjänstens
ställning genomfördes för tiden intill dess att en mera omfattande lagstiftning
för det civila hemortsförsvaret trädde i kraft. Kommissionen ville hemställa,
att Kungl. Majit, därest så läte sig göra, ville föranstalta örn en sådan
provisorisk författningsreglering av socialtjänsten.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Emellertid förklarar kommissionen, att då det för kommissionen icke vore
möjligt bedöma, huruvida en sådan provisorisk författningsreglering kunde
komma till stånd, anslagsfrågan för socialtjänsten framlades utan avseende å
eventuella författningsföreskrifter rörande kostnadsfördelningen.
Kommissionen lämnar härefter en redogörelse för dispositionen av det belopp
å 1,500,000 kronor, som genom beslutet den 31 juli 1942 för ifrågavarande
.ändamål ställts till kommissionens förfogande. Beloppet är avsett att dispo
-
neras i enlighet med följande sammanställning:
81.000 st. papperstäcken ................................................ kronor 203,000
55.000 st. madrassvar av papper....................................... » 54,000
550 ton träull ............................................................... » 78,500
4,275 st. karbidlampor ................................................... » 36,000
Karbid ........................................................................ » 6,500
75.000 st. matskålar ...................................................... » 85,000
75,000 st. matskedar ...................................................... » 9,500
2,875 st. ösor ............................................................... » 32,000
mattransportkärl och transportlådor ................................. » 160,000
150 st. kokvagnar ......................................................... » 385,000
tillbehör till kokvagnar ................................................... » 300,000
experimentkostnader och provvagnar m. lii...................... » 40,000
200 st. större kokgrytor ................................................ » 65,000
utbildnings- och övningskostnader ................................. » 30,000
Summa kronor 1,484,500
Av i sammanställningen uppräknade materielslag vore bäddutrustningen
— papperstäcken, madrassvar och träull — samt mattransportkärl och trans
-
portlådor för dessa kärl avsedda uteslutande för luftskyddshärbärgena. Karbidlampor,
karbid, matskålar, matskedar och ösor vore likaledes till övervägande
del avsedda för luftskyddshärbärgena men i dessa poster inginge
även viss för de rörliga utspisningsenheterna avsedd utrustning. Övriga
materielslag hänförde sig till de rörliga utspisningsenheterna.
Kommissionen framhåller, att det när ifrågavarande belopp av 1,500,000
kronor ställdes till kommissionens disposition, förutsattes, att genom statens
försorg endast skulle tillhandahållas cirka hälften av den bäddutrustning,
reservbelysning och utspisningsmateriel, som erfordrades för luftskyddshärbärgerna.
Anskaffningen av återstående del av nämnda materielslag skulle
däremot ankomma på kommunerna, vilka likaledes skulle svara för anskaffningen
av den materiel för härbärgena, som i övrigt vore erforderlig. I överensstämmelse
härmed tilldelade kommissionen de orter, där anvisningarna
Socialtjänst I tillämpades, bäddutrustning (täcken, madrassvar och träull),
reservbelysning (karbidlampor och karbid) samt utspisningsmateriel (matskålar,
skedar och ösor samt transportkarl och lådor till dessa) allt efter det
upphandling skedde. Härvid hade kommissionen uppmanat kommunerna att
på egen bekostnad anskaffa motsvarande mängd av nämnda materielslag.
Denna uppmaning hade hittills följts endast i begränsad omfattning. Enligt
46
Kungl. Majda ''proposition nr 254.
för kommissionen tillgängliga uppgifter hade sålunda medel för ändamålet
hittills anslagits i 45 av de 70 orter, där luftskyddshärbärgen skulle finnas.
I ytterligare några orter vore anslagsfrågan för närvarande under behandling
av de kommunala myndigheterna. I de 45 orterna -— bland vilka så gott som
samtliga större städer befunne sig — hade anslag lämnats med växlande
belopp. I vissa fall hade avsevärda summor anslagits. Kommunerna visade
emellertid i regel en utpräglad motvilja mot att bevilja medel för ifrågavarande
ändamål på grund av avsaknaden av bestämmelser angående skyldighet härtill.
Detta medförde — även örn anslag beviljades — att behandlingen av
anslagsfrågorna droge ut på tiden samt att anslagen ofta utmättes i underkant.
Materiel av andra slag än de av staten i viss omfattning tillhandahållna inköptes
av kommunerna endast i undantagsfall även örn behovet av sådan
anskaffning konstaterats. — Beträffande de eirka 125 orter, där anvisningarna
Socialtjänst IA ägde tillämpning, avsåge kommissionen att tillhandahålla
hälften av behovet av bäddutrustning och utspisningsmateriel för de 25
orter, som hade mer än 5,000 invånare.
Vidkommande de för rörliga utspisningsenheter avsedda kokvagnarna upplyser
kommissionen, att dessa vore under tillverkning. Vagnarna komme att
utgöra en allmän utspisningsreserv. Kommissionens avsikt vore, att de skulle
uppställas å centralt belägna platser över hela riket så att vagnar i erforderlig
utsträckning skulle kunna dirigeras till orter, som drabbats av svårare skador
på grund av luftangrepp och där utspisningssvårigheter uppstått genom omfattande
skador å bebyggelsen, gas-, elektricitets- och vattenledningsnäten.
Antalet kokvagnar hade minskats i förhållande till vad tidigare varit avsett.
I gengäld hade kommissionen upphandlat ett antal transportabla kokgrytor
av gjutjärn. Dessa vore icke på samma sätt som kokvagnarna lämpade för
massutspisning och kunde icke bilda en lika effektiv utspisningsreserv som
kokvagnarna. De hade emellertid befunnits kunna utgöra ett värdefullt komplement
till kokvagnarna.
Kommissionen hemställer nu, att medel måtte för nästa budgetår ställas
till kommissionens förfogande dels till viss ytterligare utrustning för luftskyddshärbärgena,
dels till mattransportkärl och transportlådor, avsedda för
den utspisning av andra än å luftskyddshärbärge omhändertagna hemlösa,
som kunde komma att åvila socialtjänsten, dels till viss ytterligare utrustning
för de rörliga utspisningsenheterna och dels till utbildnings- och övningskostnader.
Beträffande ytterligare utrustning för luftskyddshärbärgena anför kommissionen
till en början följande.
Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen gäller för närvarande
i fråga örn materielanskaffningen för härbärgena, att staten tillhandahåller
viss materiel medan kommunerna förväntas fylla återstoden av behovet, dock
utan att kommunerna ha laglig skyldighet härtill. Det är uppenbart, att
denna ordning i och för sig icke är tillfredsställande. I den mån staten icke
tillhandahåller all erforderlig materiel och laglig skyldighet ej finns för kommunerna
att anskaffa den del, som staten ej tillhandahåller, finns icke säkerhet
för att nödig beredskap kan vinnas. Med ledning av hittills vunna er
-
47
Kungl. Maj-.ts proposition nr 254.
farenheter håller kommissionen dock för sannolikt, att åtminstone i de större
orterna en någorlunda godtagbar beredskap även under nuvarande förhållanden
skall kunna erhållas, ehuru med en tidsutdräkt, vilken i och för sig
icke är förenlig med de krav, som böra ställas i rådande läge. Kommissionen
vill därför icke ifrågasätta någon utsträckning av statsverkets åtaganden när
det gäller den i det föregående angivna materiel, som statsverket nu tillhandahåller
till hälften av det beräknade behovet. Anskaffningen av den andra
hälften av denna materiel bör sålunda fortfarande ankomma på kommunerna.
Erfarenheterna från det hittills verkställda planläggningsarbetet ha emellertid
lett kommissionen till den uppfattningen, att för erhållande av en tillfredsställande
beredskap även viss annan materiel än den hittills upphandlade
måste anskaffas. Kommissionen utgår härvid från den grundsatsen, att
materiel skall anskaffas i förväg örn det konstateras, att erforderlig mängd
av densamma eljest icke kan beräknas vara tillgänglig vid tidpunkten för
härbärgenas utrustande. De hittills vunna erfarenheterna visa enligt kommissionens
uppfattning, att man icke utan laglig föreskrift härom kan lita
till anskaffning genom kommunernas försorg av materiel, örn icke staten
bidrager med viss del av materielen. Å andra sidan anser kommissionen,
att då principen örn hälftendelning av kostnaderna en gång antagits, anledning
icke finnes att under nuvarande övergångstid frångå denna princip när
materielanskaffningen utsträckes till nya materielslag. Kommissionen föreslår
därför, att vid ytterligare materielanskaffningar staten tillhandahåller
hälften av det på samma sätt som tidigare beräknade behovet medan inköp
av den andra hälften bör ankomma på kommunerna.
Den materiel för luftskyddshärbärgen, som enligt kommissionens mening
bör anskaffas, utgöres av latrinkärl, vattenflaskor och sjukvårdsmateriel.
Med hänsyn till vikten av att de sanitära anordningarna vid härbärgena
vore tillfredsställande framhåller kommissionen såsom särskilt nödvändigt att
toaletter i erforderligt antal finnas. Då befintlig utrustning i förevarande
hänseende endast i undantagsfall vore beräknad för ett så stort antal personer,
som kunde komma att mottagas vid härbärgena, och tillgången å lämpliga
latrinkärl i marknaden icke kunde anses god, föreslår kommissionen, att
hälften av det beräknade behovet av sådana kärl, d. v. s. 3,750 kärl, skulle
anskaffas för statsmedel till en uppskattad kostnad av sammanlagt 61,250
kronor.
Kommissionen anför vidare, att enligt kommissionens tidigare uppfattning
förvaringskärl för härbärgenas vattenförråd icke behövde anskaffas med hänsyn
till de möjligheter till improvisationer, som förelåge i detta hänseende.
Erfarenheterna från det hittills verkställda planläggningsarbetet hade emellertid
icke bestyrkt detta kommissionens antagande utan tillgången till användbara
förvaringskärl hade befunnits vara mycket begränsad. Då det måste
anses synnerligen angeläget att härbärgenas vattenbehov kunde säkras, finner
kommissionen, att förvaringskärl borde anskaffas av staten till ett antal, som
motsvarade halva det beräknade behovet, 12,000 stycken 50-liters kärl. Kostnaden
härför beräknades till 284,300 kronor.
I anvisningarna Socialtjänst I hade — fortsätter kommissionen — förutsatts,
att den uppsättning av enklare sjukvårdsmateriel, som skulle finnas i
varje luftskyddshärbärge, kunde tillhandahållas genom allmänna luftskyddets
sjukvårdstjänst. Erfarenheterna hade emellertid givit vid handen, att sjuk
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
vårds tjänstens utrustning nied sjukvårdsmateriel icke försloge även för härbärgenas
behov. Då det vore av synnerlig vikt att å varje härbärge funnes tillgång
till sjukvårdsutrustning, funne kommissionen det nödvändigt, att anskaffning
av sådan utrustning företoges. Kommissionen beräknade, att lämpliga
sjukvårdslådor skulle kunna erhållas för ett pris av högst 50 kronor per
styck. Då även i detta fall anskaffningen borde äga ruin för hälften av det
beräknade behovet och antalet luftskyddshärbärgen kunde uppskattas till omkring
2,000, skulle erfordras cirka 1,000 sjukvårdslådor till en kostnad av
sammanlagt 50,000 kronor.
Beträffande behovet av mattransportkärl och transportlådor anför kommissionen
följande.
Kommissionen räknar med att från det belopp av 1,500,000 kronor, som för
socialtjänsten ställts till kommissionens förfogande, kunna bestrida kostnaden
för anskaffning av halva det beräknade behovet för luftskyddshärbärgena av
mattransportkärl och transportlådor för dessa. Den andra hälften av behovet
förutsattes sålunda komma att bestridas av kommunerna. Emellertid är enligt
kommissionens uppfattning behovet av mattransportkärl och transportlådor
icke fyllt härmed. Kommissionen räknar sålunda med att i en ort, som utsattes
för luftangrepp, sådana utspisningssvårigheter lätt kunna uppkomma
på grund av skador å byggnader eller ledningsnät att lagad mat i betydande
omfattning måste transporteras inom orten från tillagningsställe till utlämningsställe.
För sådana transporter erfordras lämpliga isolerade transportkarl,
varå tillgången ute i orterna torde vara mycket ringa. Behovet av en
allmän reserv för dylika ändamål är därför framträdande. Härtill kommer, att
under krigsförhållanden ett omfattande behov av mattransportkärl säkerligen
kommer att göra sig gällande för särskilda uppgifter. Bland socialtjänstens
åligganden kommer sålunda enligt överenskommelse mellan luftskyddsinspektionen
och kommissionen att ingå även ordnande av den utspisning, som erfordras
för luftskyddets personal både i dess förläggningar (kasernerad personal)
och under arbete å skadeplatser. Sistnämnda uppgift att förse luftskyddspersonal,
som under längre tid är sysselsatt på skadeplatser, med varm
dryck och torrskaffning eller annan föda, måste anses som en synnerligen
angelägen sak, vilken icke under svåra förhållanden kan lösas utan tillgång
till lämpliga transportkarl. Vidare kan nämnas, att mat i betydande omfattning
torde få transporteras till förbandsplatser, till hem för ensamstående
ungdom (ungdomshem) och till andra förläggningar, som kunna komma att
upprättas under krigsförhållanden.
För att erhålla en viss beredskap i förevarande avseende föreslår kommissionen,
att 2,000 stycken 30-liters isolerade transportkarl med tillhörande
transportlådor av trä skulle anskaffas genom statens försorg. Kommunerna
borde uppmanas att å sin sida anskaffa motsvarande mängd. Kostnaderna för
statens del beräknas till 173,500 kronor.
Vad härefter angår de rörliga utspisningsenheterna förklarar kommissionen,
att för de i enheterna ingående kokvagnarna ytterligare medelsbehov uppkomme
i olika avseenden.
Kommissionen framhåller sålunda, att för förflyttning av kokvagnarna tillgång
till bilar, som vore försedda med draganordning, erfordrades. Tillgången
till sådana bilar vore synnerligen begränsad, varför man måste räkna med att
särskilt ställa i ordning bilar för nu ifrågavarande ändamål. Då tillgången på
49
Kungl. Maj.ts proposition nr 254.
lastbilar under krig beräknades bliva synnerligen knapp borde det enligt kommissionens
uppfattning övervägas, huruvida icke personbilar borde ställas i
ordning såsom dragbilar för kokvagnarna. Ifrågavarande anordning skulle
visserligen bliva relativt kostnadskrävande men även medföra den fördelen,
att särskilda lastbilar icke behövde reserveras såsom dragbilar för kokvagnarna.
Kostnaden för att förse personbilar med draganordningar beräknades
av kommissionen till i genomsnitt 300 kronor per bil eller för 150 bilar till
45,000 kronor.
Vidare uppgiver kommissionen, att särskild personal måste uttagas och utbildas
för kokvagnarna. Denna personal måste medfölja kokvagnarna, då de
utsändes från sin stationsort till en bombhärjad ort. Handräckningsmanskap
däremot kunde erhållas vid ankomsten till sistnämnda ort. Den personal, som
sålunda måste medfölja kokvagnarna, beräknades till tre personer per kokvagn.
För att kokvagnarna skulle kunna utsändas även under stark kyla erfordrades,
att personalen kunde utrustas så att den stöde emot kylan under färden
och under arbete vid vagnarna, vilka måste uppställas utomhus. Kommissionen
funne det därför nödvändigt, att personolen hade tillgång till pälsar. Kommissionen
föreslår, att pälsar skulle anskaffas för tre personer per kokvagn
eller sammanlagt för 450 personer. Kostnaden härför beräknar kommissionen
till 125 kronor per person eller sammanlagt 56,250 kronor.
Till nämnda kostnader komme — anför kommissionen — hyror för lokaler,
vari kokvagnar och utrustning till dessa skulle förvaras. Kommissionen beräknar
dessa hyreskostnader för nästkommande budgetår till 30,000 kronor.
Slutligen hemställer kommissionen örn bemyndigande att under nästkommande
budgetår bestrida utbildnings- och övningskostnader för socialtjänstoch
utrymningspersonal enligt samma regler, som gällde för innevarande
budgetår, samt för den för de rörliga utspisningsenheterna erforderliga personalen.
Kommissionen uppskattar nämnda kostnader till respektive 75,000
kronor och 15,000 kronor.
Enligt utrymningskommissionens beräkningar skulle sålunda för socialtjänst
för nästa budgetår behöva anvisas följande belopp:
Till materiel för luftskyddshärbärgen:
latrinkärl ......................................................... kronor 61,250
vattenflaskor ................................................... » 284,300
sjukvårdsmateriel ............................................. » 50,000 395,550
Till mattransportkärl och transportlådor ........................... kronor 173,500
Till de rörliga utspisningsenheterna:
anordningar å dragbilar för kokvagnarna ............ kronor 45,000
pälsar för personalen vid kokvagnarna ............... » 56,250
hyror för kokvagnarna m. m............................... » 30,000 131,250
Till utbildning och övning av personal:
utrymnings- och socialtjänstpersonal .................. kronor 75,000
kokvagnspersonal ............................................. » 15,000 90,000
Summa kronor 790,300
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 254. 984 48 4
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Departementschefen.
Beträffande frågan om täckning av utgifterna från förskot-tsanslag för ifrågavarande
ändamål torde jag få hänvisa till den proposition angående slutlig
reglering av riksstaten för budgetåret 1942/43, vilken är avsedd att senare
framläggas.
Yad angår utrymningskommissionens förevarande framställning har
kommissionen till en början anhållit, att en provisorisk författningsreglering
av socialtjänstens ställning skulle genomföras för tiden intill dess
en mera omfattande lagstiftning för det civila hemortsförsvaret trädde
i kraft. Därvid har kommissionen särskilt pekat på olägenheterna av
att föreskrifter saknas rörande fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna
för socialtjänsten. Det läge, vari socialtjänsten sålunda befinner sig,
kan givetvis icke anses tillfredsställande. Med hänsyn till att 1941 års hemortsförsvarssakkunniga
väntas inom den närmaste tiden framlägga förelag till
ny lokalförsvarsorganisation, omfattande även socialtjänsten, anser jag mig
likväl icke kunna biträda kommissionens förevarande framställning. Då av
staten bekostad materiel för luftskyddshärbärgen och därmed jämförliga
socialtjänstanordningar hittills tilldelats och, enligt min mening, tills vidare
bör tilldelas kommunerna i sådana omfattning, att därmed endast hälften av
behovet av sådan materiel blir tillgodosett, vill jag emellertid framhålla angelägenheten
ur beredskapssynpunkt av att kommunerna själva anskaffa motsvarande
materielmängd.
Den materielanskaffning för utrustning av luftskyddshärbärgen, som utrymningskommissionen
tidigare bemyndigats verkställa, avser bäddutrustning,
reservbelysning och utspisningsmateriel. Kommissionen föreslår nu, att staten
låter genom kommissionen anskaffa latrinkärl, vattenflaskor och sjukvårdslådor
för luftskyddshärbärgena i en omfattning som motsvarar hälften av
härbärgenas behov av dessa materielslag, samt uttalar, att behovet i övrigt
bör täckas av kommunerna. Kostnaden för den statliga materielanskaffningen
beräknar kommissionen till sammanlagt 395,550 kronor.
Kommissionen föreslår vidare, att ett belopp av 173,500 kronor ställes till
kommissionens förfogande för anskaffning av mattransportkärl och transportlådor,
avsedda för den utspisning av andra än å luftskyddshärbärge omhändertagna
hemlösa, som kan komma att åvila socialtjänsten. Jämväl beträffande
ifrågavarande materielslag finner kommissionen, att kommunerna böra anskaffa
motsvarande mängd.
Yad angår de rörliga utspisningsenheterna föreslår kommissionen, att vissa
anordningar till en beräknad kostnad av 45,000 kronor vidtagas beträffande de
bilar, som äro avsedda att användas för förflyttning av kokvagnarna, samt att
pälsutrustning till en kostnad av 56,250 kronor anskaffas för kokvagnspersonalen.
Utrymningskommissionens sålunda angivna anskaffningsprogram för socialtjänsten
finner jag icke kunna göras mindre omfattande än som föreslagits.
Då förslaget ej heller i övrigt giver anledning till erinran, förordar jag, att av
kommissionen för ifrågavarande anskaffning begärda belopp ställas till kommissionens
förfogande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
51
Slutligen beräknar kommissionen kostnaderna under nästa budgetår för
förhyrning av förvaringslokaler för kokvagnarna med utrustning till 30,000
kronor samt för utbildning och övning av utrymnings-, socialtjänst- och kokvagnspersonal
till 90,000 kronor. Jag har intet att erinra mot kommissionens
beräkning av dessa kostnader och förordar, att kostnaderna bestridas av statsmedel.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande kommissionens
fortsatta verksamhet för materielanskaffning för socialtjänstens behov och
vissa därmed sammanhängande utgifter uppkommer för nästa budgetår ett
medelsbehov av i runt tal 790,000 kronor. Detta belopp bör anvisas såsom
reservationsanslag under rubriken Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen
och rörliga utspisningsenheter m. m.
Förberedande åtgärder för samordnande av hemortsförsvaret.
Under denna rubrik har för löpande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 175,000 kronor. Från anslaget bestridas kostnaderna för hemortsförsvarsassistentemas
verksamhet. Hemortsförsvarsassistenterna hava till uppgift
att, såvitt angår det civila hemortsförsvaret, inom för dem fastställda verksamhetsområden
biträda den eller de länsstyrelser, inom vilkas län områdena
helt eller delvis äro belägna, med vidtagande av förberedande åtgärder för
att i krig ändamålsenlig samverkan i operativt hänseende skall kunna äga
rum dels mellan olika grenar och enheter av det civila hemortsförsvaret dels
ock mellan det militära och det civila hemortsförsvaret. Hemortsförsvarsassistenterna
äro för närvarande till antalet 37. De äro förordnade tills vidare
till och med den 30 juni 1943. Jämlikt beslut den 30 juni och den 27 november
1942 utgår numera ersättning till hemortsförsvarsassistenterna i form av arvode
med 100 kronor i månaden. Två hemortsförsvarsassistenter, som tillika
äro försvarsassistenter, äga dock under tid, då de tjänstgöra såsom försvarsassistenter,
uppbära ett månatligt arvode av allenast 50 kronor. Vidare utgår
ersättning för på grund av förordnandet nastad arbetsinkomst, dock högst
för två månader, därest Kungl. Majit ej för särskilt fall annorlunda medgiver.
Till hemortsförsvarsassistent, som ej är bosatt å stationeringsorten, utgår
därjämte för tid, under vilken han tjänstgör å nämnda ort, tjänstgöringstraktamente
med 7 kronor för dygn eller, örn han är familjeförsörjare, med 10 kronor
för dygn. Under tjänsteresa äger hemortsförsvarsassistent uppbära resekostnads-
och traktamentsersättning enligt klass IIC i allmänna resereglementet.
I skrivelse den 29 april 1943 hava 1941 års hemortsförsvarssakkunniga upplyst,
att enligt de sakkunnigas kommande förslag till ny lokalförsvarsorganisation
de uppgifter, som nu åvilade hemortsförsvarsassistenterna, skulle överflyttas
å särskilda heltidsanställda tjänstemän, vilka komme att ingå såsom
ett betydelsefullt led i den ifrågasatta nya organisationen. De sakkunnigas
förslag torde emellertid icke kunna genomföras redan från och med ingången
av nästkommande budgetår. Mod hänsyn härtill och då enligt de sakkunnigas
mening hemortsförsvarsassistenterna alltfort hade synnerligen stor be
-
52
Kungl. Majlis proposition nr 254.
tydelse för hemortsförsvarets effektivisering, syntes det vara av vikt att deras
verksamhet fortsatte tills vidare även under nästkommande budgetår.
De sakkunniga framhålla vidare, att hemortsförsvarsassistenternas arbetsuppgifter
även under nästa budgetår torde kunna fullgöras utan att heltidstjänstgöring
behövde ifrågakomma mer än under en mindre del — förslagsvis
sammanlagt två månader — av budgetåret.
Beträffande kostnaderna för hemortsförsvarsassistenternas verksamhet anföra
de sakkunniga följande.
Vad angår hemortsförsvarsassistenternas löneförmåner torde dessa böra
utgå i överensstämmelse med nu gällande bestämmelser. I enlighet härmed
kan beräknas åtgå i arvoden (12 X 35 X 10Ö + 12 X 2 X 50) 43,200 kronor
samt i resekostnads- och traktamentsersättningar ävensom ersättningar för
mistad arbetsinkomst 65,000 kronor. Sistnämnda belopp har beräknats med
ledning av från länsstyrelserna införskaffade uppgifter, av vilka framgår att
under 6-månadersperioden 1 oktober 1942—31 mars 1943 utbetalats sammanlagt
31,231 kronor 18 öre i ersättningar för mistad arbetsinkomst och resekostnads-
och traktamentsersättningar till hemortsförsvarsassistenterna. Sammanlagt
skulle alltså erfordras i runt tal 110,000 kronor.
Vid här gjorda anslagsberäkningar hava de sakkunniga utgått från att
någon väsentligare skärpning i det utrikespolitiska läget icke inträffar. Skulle
så bliva fallet, komma hemortsförsvarsassistenterna att tagas i anspråk i
större utsträckning än här förutsatts, vilket givetvis kommer att medföra ett
ökat medelsbehov för ifrågavarande ändamål.
De sakkunniga hemställa, att till förberedande åtgärder för samordnande
av hemortsförsvaret måtte för budgetåret 1943/44 anvisas ett förslagsanslag
av 110,000 kronor.
Departementschefen.
Den av hemortsförsvarsassistenterna utövade verksamheten för samordnande
av hemortsförsvarets olika grenar har uppenbarligen varit till stor
nytta. I likhet med hemortsförsvarssakkunniga finner jag för hemortsförsvarets
effektivisering angeläget, att denna verksamhet fortsätter även under
nästa budgetår i avbidan på eventuellt genomförande av ny organisation på
hemortsförsvarets område. Då intet synes vara att erinra mot de sakkunnigas
beräkning av kostnaderna för hemortsförsvarsassistenternas verksamhet,
bör för ändamålet anvisas ett förslagsanslag av 110,000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
I) godkänna
dels av mig här förordade grunder för bidrag av statsmedel
till anordnande av skyddsrum i enskilda undervisningsanstalter
samt för socialtjänstcentraler, soclaldistriktsbyråer och luftskyddshärbärgen;
dels
och följande avlöningsstat för luftskyddsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
53
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ......................................................... kronor 36,000
2. Arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 225,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 132,000
4. Körligt tillägg, förslagsvis ........................ » 10,000
Summa förslagsanslag kronor 403,000
II) för budgetåret 1943/44 anvisa
dels till Luftskyddsinspektionen: Avlöningar
ett förslagsanslag av ................................. kronor 403,000;
dels till Luftskyddsinspektionen: Omkostnader
ett förslagsanslag av ........................ » 130,000;
dels till Civilt luftskydd: Alarmeringsanord
ningar
ett reservationsanslag av .................. » 342,500;
dels till Civilt luftskydd: Anskaffande av viss
gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål
m. m. ett förslagsanslag av ........................ » 280,000;
dels till Civilt luftskydd: Luftskyddsövningar
ett förslagsanslag av ................................. » 100,000;
dels till Civilt luftskydd: Försöksverksamhet
ett förslagsanslag av ................................. » 45,000;
dels till Civilt luftskydd: Statens luftsky dds
skola
ett förslagsanslag av ........................... » 65,000;
dels till Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda
sammanslutningar för utbildning av luftskydds
personal
m. m. ett anslag av ........................ » 425,000;
dels till Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner
för anordnande av vissa skyddsrum
m. m. ett reservationsanslag av ..................... » 2,000,000;
dels till Civilt luftskydd: Arvoden till vissa
luftskyddschefer m. m. ett förslagsanslag av » 50,000;
dels till Civilt luftskydd: Övertagande av
egendom i annan ordning än genom rekvisi
-
tion ett förslagsanslag av ........................... » 300,000;
dels till Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner
för anordnande av luftskyddsradio ett reservationsanslag
av ....................................... » 50,000;
dels till Statens utrymningskommission: Avlöningar
ett förslagsanslag av ..................... » 300,000;
dels till Statens utrymningskommission: Omkostnader
ett förslagsanslag av .................. » 90,000;
dels till Anskaffande av utrustning till luftsky
ddshärb är gen och rörliga utspisningsenheter
m. m. ett reservationsanslag av ............... » 790,000;
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
dels ock till Förberedande åtgärder för samordnande
av hemortsförsvaret ett förslagsanslag
av ................................................... kronor 110,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.