Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Nr 222.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
byggnadsföretag för armén och marinen m. m.: given
Stockholms slott den 9 april 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt
angår frågor om lokaler för krigsarkivet och för militära staber i Östersund,
jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet anmäler chefen för
försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, frågor rörande vissa byggnadsföretag
för armén och marinen m. m. samt anför därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

5*2 43

Kungl. Majlis proposition nr 222.

!. Inledning.

I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkterna 1 och 6)
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till vissa byggnadsarbeten na. m.,
avseende investeringar i arméförvaltningens och marinförvaltningens delfonder
av försvarsväsendets fastighetsfond, för budgetåret 1943/44 anvisa
två investeringsanslag av 24 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor
ävensom medgiva, att dessa anslag finge i enlighet med vad i propositionen
närmare angivits överskridas, i den mån så erfordrades för tillgodoseende
av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut
i anledning av vacl i statsverkspropositionen eller i särskild proposition
anfördes skulle komma till utförande med anlitande av berörda anslag.

Det sålunda framlagda förslaget innebär, att även för byggnadsanslagens
del övergång sker till den anslagstyp, som för de större materielanskaffningsanslagen
å fjärde huvudtiteln tillämpats från och med innevarande
budgetår. Till belysande av innebörden i denna anslagstekniska anordning
må, i anslutning till den i statsverkspropositionen därom lämnade redogörelsen,
anföras följande.

De investeringsanslag, som Kungl. Majit hemställt till riksdagen att anvisa,
utgöra till beloppet omkring en fjärdedel av de belopp, som för de fyra
budgetåren 1943/47 återstå att anvisa av de medel, som ingå i de i 1942 års försvarsbeslut
beräknade kostnadsramarna för byggnadsarbeten för de särskilda
försvarsgrenarna. Anslagen — kvotanslag — beräknas i allmänhet på grundval
av prisnivån den 1 juli 1941 och få överskridas, förutom med belopp till mötande
av prisstegringar, inom ramen för de belopp, som inom den av riksdagen
fastställda kostnadsramen återstå att anvisa. Anslagen få med visst
undantag tagas i anspråk endast för investeringar, som av riksdagen godkänts.
Då beräkningen av anslagen icke påverkas av nya investeringsförslag,
ha anslagen i riksstatsförslaget kunnat upptagas med slutligt angivna belopp,
ehuru vissa byggnadsfrågor i brist på fullständig utredning icke samtidigt
upptagits till behandling. Förslag, vilka efter statsverkspropositionens avlåtande
framläggas för riksdagen rörande anslagens ianspråktagande, böra sålunda
erhålla formen av medgivande att för utförande av avsedda byggnadsarbeten
m. m. taga anslagen i anspråk. Merkostnader till följd av prisstegring
avses skola falla utanför den av riksdagen i samband med försvarsbeslutet
angivna kostnadsramen, i den mån icke utrymme härför kan inom
ramen beredas genom besparingar. Kvarstående kostnadsökning till följd av
prisstegring förutsättes bli föremål för senare reglering. Tills Andare kan
sådan kostnadsökning bestridas inom ramen för de medel, som stå till förfogande
vid överskridande av kvotanslagen med belopp som inom den av
riksdagen fastställda kostnadsramen återstå att anvisa.

Vid anmälan i statsrådet av förenämnda anslagsfrågor anförde jag, att det
dittills icke varit för de militära förvaltningsmyndigheterna möjligt att i alla

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

fall, till efterkommande av 1942 års riksdags önskemål, förebringa närmare
utredning rörande de olika byggnadsföretag, som myndigheterna upptagit i
sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44. Enligt vad jag hade inhämtat
förelåge emellertid möjlighet att för arméns och marinens del inom den
närmaste tiden förebringa mera definitiva beräkningar rörande kostnaderna
för flertalet av de byggnadsföretag, som för närvarande vore under förberedelse.
Med hänsyn därtill ansåg jag mig icke böra då taga ställning till
myndigheternas framställningar i fråga örn sådana byggnadsföretag, beträffande
vilka inom en nära framtid säkrare hållpunkter för bedömandet sålunda
kunde förväntas föreligga, varför jag för arméns del i propositionen
upptog till behandling endast sådana byggnadsföretag, beträffande vilka jag
ansett tillräcklig utredning föreligga. För marinens del föreslog jag visserligen,
att vederbörligt byggnadsanslag skulle äskas i ifrågavarande sammanhang,
men avsåg att återkomma senare under riksdagen beträffande de särskilda
byggnadsbehov, som borde tillgodoses med detta anslag.

I enlighet med vad i statsverkspropositionen sålunda förutsatts, ha sedermera
arméförvaltningen och marinförvaltningen med skrivelser den 10
februari 1943 inkommit med ytterligare utredning rörande ett flertal byggnadsföretag
för armén och marinen. Jag anhåller att nu få upptaga dessa
byggnadsfrågor till behandling.

Samtidigt torde få anmälas vissa andra medelsbehov avseende investeringar
i försvarsväsendets fastighetsfond samt med sådana investeringar
sammanhängande frågor.

Till frågan örn anvisande av medel för viss med ifrågavarande byggnadsföretag
sammanhängande inventarieanskaffning m. m. torde jag få återkomma
i annat sammanhang.

II. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943 års
statsverksproposition upptagna kvotanslagen.

Färs vars väsendets fastighetsfond.

ARMÉFÖRVALTNINGENS DELFOND.

I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1) har Kungl.
Maj:t, såsom inledningsvis i korthet anmärkts, föreslagit riksdagen att dels
till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 24,000,000 kronor, dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag
må överskridas — förutom på sätt i propositionen angivits med belopp,
som betingas av prisstegring — inom ramen av ett belopp av 93,988,000
kronor, i den mån så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de
byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i
statsverkspropositionen eller i särskild proposition anföres skola komma
till utförande med anlitande av berörda anslag.

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Det i statsverkspropositionen anmälda medelsbelrovet under budgetåret
1943/44 för byggnadsarbeten, som förutsatts skola komma till utförande med
anlitande av ifrågavarande anslag, utgör tillhopa 8,110,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1942, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp
av i runt tal 7,450,000 kronor.

Jag upptager nu till behandling vissa ytterligare bygguadsbehov, som böra
tillgodoses med berörda anslag.

Sedan arméförvaltningen anmodats att inkomma med såvitt möjligt fullständiga
kostnadsberäkningar beträffande samtliga de byggnadsföretag, som
enligt ämbetsverkets mening borde komma till utförande under femårsperioden
1942/47, med angivande tillika av de olika arbetenas angelägenhet, har
arméförvaltningen i sin förutnämnda skrivelse den 10 februari 1943 anfört,
att inom arméförvaltningens fortifikationsstvrelse numera i samråd med
vederbörande militära myndigheter uppgjorts på prisläget den 1 juli 1941
baserade kostnadsberäkningar såväl rörande de inom försvarsbeslutets kostnadsram
fallande byggnadsföretagen som rörande de byggnadsarbeten, vilkas
avskrivningsbeliov enligt statsverkspropositionen till innevarande års riksdagskulle
täckas med särskilda medel. Därjämte hade inom ämbetsverkets
tygdepartement, intendenturdepartement och sjukvårdsstyrelse uppgjorts
sammanställningar av i samband med förutnämnda byggnadsföretag stående
kostnader för anskaffande av i förekommande fall erforderlig maskinell utrustning,
möbler och andra inventarier samt sjukvårdsutrustning m. m.

De sålunda utförda kostnadsberäkningarna lia sammanfattats i en vid
skrivelsen fogad sammanställning jämte bilagor, varvid byggnadsarbetena i
enlighet med i statsverkspropositionen gjord uppdelning sammanförts i tre
grupper, nämligen a) av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.,
b) övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
samt c) byggnadsarbeten, vilkas avskrivningsbeliov skall täckas med särskilda
medel. Beträffande de under a) upptagna arbetena har tillämpats samma
indelningsgrund som i 1941 års försvarsutrednings till grund för försvarsbeslutet
liggande kostnadsberäkningar. De under b) upptagna arbetena
ha uppdelats i tre avdelningar, nämligen en (grupperna b I—Yl) omfattande
arbeten, för vilka medel redan anvisats av 1942 års riksdag eller
äskats i statsverkspropositionen eller propositionen nr 2 till innevarande
års riksdag, en annan (gruppen b VII) omfattande övriga i arméförvaltningens
anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptagna men av Kungl. Majit ännu
icke slutligt prövade byggnadsbehov, samt den tredje (gruppen b VIII) omfattande
efter avgivandet av nämnda anslagsäskanden uppkomna behov.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 rörande förutsättningarna
för de verkställda kostnadsberäkningarna anfört följande.

Vid beräknandet av kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten under
rubrikerna »Nybyggnad av kaserner», »Barackbyggnader» och »Garagebyggnader»
har arméförvaltningen utgått från den förutsättningen, att Skånska
pansarregementet skall förläggas till Norra skånska infanteriregementets
etablissement i Kristianstad samt att sistnämnda regemente förlägges till
Skånska pansarregementets etablissement i Hälsingborg. Av Kungl. Majit
anbefalld utredning rörande ny förläggningsort för Andra intendenturen!-

Kungl. Majlis proposition nr 222.

paniet och arméns intendenturförråd i Karlsborg har ännu icke hunnit helt
slutföras och har ämbetsverket i det följande räknat med att nämnda förband
och anstalt under femårsperioden komma att kvarbliva å nuvarande
förläggningsort. Det torde emellertid bliva nödvändigt att under denna
period tillgodose det föreliggande behovet av ytterligare förrådsutrymme
genom uppförande av nya förrådsbyggnader å den plats, dit kompaniet och
intendenturförrådet i framtiden komma att förläggas. I statsverkspropositionen
till 1943 års riksdag, kapitalbudgeten, bilaga 2, har beträffande stabsbyggnaden
för Y. militärbefälsstaben anförts, att undersökning borde verkställas
rörande möjligheten av inköp av den Karlstad stad tillhöriga byggnad,
vari staben nu vore inrymd. Då emellertid denna utredning ännu icke
hunnit slutföras, har i detta sammanhang räknats med det i statsverkspropositionen
för ändamålet beräknade beloppet. Arméförvaltningen har vidare
utgått från den förutsättningen, att artilleriskjutskolan skall förflyttas från
Skillingaryd och i stället förläggas till jämväl för Bergslagens artilleriregemente
avsett nytt skjutfält i trakten av Villingsberg.

Enligt sammanställningstabellen uppgå totalkostnaderna för av försvarsbeslutet
direkt föranledda byggnadsföretag (a-arbeten) till 93,366,200 kronor
och för övriga inom försvarsbeslutets kostnadsram fallande byggnadsarbeten
(b-arbeten) till 62,210,500 kronor, eller tillhopa 155,576,700 kronor. Beloppen
hänföra sig här — liksom i det följande, där ej annat särskilt angivits —
till prisläget den 1 juli 1941.

Med hänsyn såväl till att detta belopp överstiger vad som i försvarsbeslutet
beräknats för ändamålet (140,000,000 kronor, varav 90,000,000 kronor
för av försvarsbeslutet direkt föranledda byggnadsföretag), som till att i detsamma
icke inräknats kostnader för vissa byggnadsföretag, vilka ännu liro föremål
för särskilda utredningar men beträffande vilka det kan förutses, att de behöva
utföras under femårsperioden, har arméförvaltningen ansett en reducering
i nu framlagt byggnadsbehof’ oundgängligen nödvändig, därest den angivna
kostnadsramen icke skall överskridas. En dylik åtgärd har ansetts vara erforderlig
även med hänsyn till nödvändigheten av att för återstående del
av femårsperioden reservera ett belopp för mötande av sådana under denna
tid uppkommande behov, vilka nu icke kunna överskådas.

I fråga örn möjligheterna för en reduktion av byggnadsbehof^ har arméförvaltningen
närmare anfört följande.

Då de byggnadsarbeten, vilka direkt föranletts av försvarsbeslutet, äro
nödvändiga för den nya försvarsorganisationens genomförande, synas dessa
i första hand böra komma till utförande. Detsamma gäller även de arbeten,
som upptagits i olika Kungl. Maj:ts propositioner och för vilkas utförande
i vissa fall medel redan ställts till fortitikationsstyrelsens förfogande. Den
nödvändiga reduceringen av nu framlagda byggnad sbehov lärer därför främst
böra göras bland de i sammanställningen under rubrikerna b YII och b VIII
upptagna arbetena på så sätt att vissa av dessa uppskjutas till tidpunkt
efter femårsperioden. De arbeten, som enligt arméförvaltningens åsikt böra
utföras under femårsperioden, lia i sammanställningen angivits med angelägenhetsgrad
1, medan de arbeten, med vilkas utförande ämbetsverket ansett
kunna anstå, icke graderats. Någon möjlighet att inom angelägenhetsgrad
1 sinsemellan gradera de olika by ggnadsobj etten förefinnes emellertid icke.

T fråga örn de till gruppen b) hörande företag, som upptagits i arméförvaltningens
anslagsäskanden för nästa år men ännu ej av Kungl. Majit slut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ligt prövats (gruppen b VII) har arméförvaltningen ansett vissa reduktioner
möjliga samt därom anfört följande.

Under rubriken »Översyn av arméns kasernetablissement» äro upptagna dels
vissa örn-, till- och nybyggnader av matinrättningar, marketenterier, stallar
och varmbadhus vid olika kasernetablissement till en sammanlagd beräknad
kostnad av 11,708,000 kronor, dels ock under särskilda rubriker vissa arbeten
för tyg- och andra verkstäder till en totalkostnad, exklusive maskinell utrustning,
av 12,902,000 kronor. Ehuru verkställande av örn- och tillbyggnader
vid de äldsta kasernetablissementen bland annat beträffande matinrättningarna
och marketenterierna vid trängkårerna och vissa andra truppförband, vilka
enligt den nya försvarsordningen erhålla betydligt utökade manskapsstyrkor,
synes ämbetsverket ofrånkomligt, torde emellertid så fullständiga och genomgående
åtgärder som kostnaderna för de i sammanställningen under nyssnämnda
rubrik »Översyn av arméns kasernetablissement» med 1 graderade
arbetena innebära, icke i nuvarande läge kunna ske. Ämbetsverket har uppskattat
det belopp, som under femårsperioden synes böra beräknas för
ifrågavarande ändamål, till 5,000,000 kronor. Inom denna kostnadsram avses
jämväl att kunna bestridas kostnader för avhjälpande av de allvarligaste
bristerna rörande truppförbandssjukliusen, främst vid Livgrenadjärregementet,
Dalregementet, Norrbottens regemente, Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen,
Svea trängkår samt Norrlands trängkår. De i sammanställningen
upptagna behoven av tyg-, signal- och andra verkstäder synas lämpligen
böra sammanföras under en huvudrubrik, benämnd »Tygverkstäder med mera
vid armén», och torde för ändamålet under femårsperioden böra beräknas
ett belopp av 10,000,000 kronor.

Jämväl beträffande de byggnadsbeliov, som uppkommit efter avgivandet
av nyssnämnda anslagsäskanden (gruppen b VIII), har viss reduktion ansetts
möjlig, varom arméförvaltningen anfört.

Under ifrågavarande rubrik är upptaget ett belopp av 457,000 kronor,
avseende kostnader för anordnande av vinterbonade hundgårdar vid vissa
av arméns truppförband. Kungl. Majit har den 22 januari 1943 lämnat den
av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i ämnet gjorda framställningen
utan åtgärd. Emellertid synas vissa åtgärder härutinnan oundgängligen erforderliga,
därest de olika truppförbanden skola lia möjlighet att året runt
mottaga dem tilldelade tjänstehundar. Kostnaderna för erforderliga åtgärder,
vilka genom vidtagande av förenklingar i olika hänseenden torde kunna
nedbringas under nyssnämnda belopp, synas böra ingå i det belopp som
enligt vad ovan anförts avsetts att reserveras för mötande av under återstående
del av femårsperioden uppkommande byggnadsbeliov, varför desamma i
detta sammanhang icke medräknats.

Arméförvaltningen har anfört, att enligt sammanställningstabellen kostnaderna
för de med 1 graderade till grupperna b Ali och b VIII hörande
arbetena med här angivna reduceringar uppginge till (22,725,500 + 8,292,500=)

31,018,000 kronor. Kostnaderna för de av försvarsbeslutet direkt föranledda
byggnadsarbetena samt för de övriga inom dess ram fallande byggnadsarbeten,
för vilka medel upptagits i särskilda Kungl. Majits propositioner,
belöpte sig till (93,366,200 + 18,355,500 =) 111,721,700 kronor. Då ifrågavarande
byggnadskostnader sålunda uppginge till tillhopa 142,739,700 kronor,
bleve det ofrånkomligt att jämväl beträffande sistnämnda arbeten, där
så befunnes möjligt, uppskjuta vissa till tid efter utgången av budgetåret
1946/47.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Härom Ilar arméförvaltningen närmare anfört följande.

Med hänsyn till vad i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag anfores,
synes under rubriken »a I: Nya etablissement m. m.» ingående idrottsplats^,
gymnastikbyggnader och badanläggningar samt de under rubriken »a v I.
Exercisbyggnader» upptagna exercishusen vid Värmlands regemente, Livregementets
grenadjärer, Livgrenadjärregementet och Upplands regemente samt
Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen tills vidare bora ansta.
Därjämte hava vissa andra för de nya etablissementen erforderliga byggnadsbehov
ansetts kunna uppskjutas till tidpunkt efter femårsperioden. I avvaktan
på resultatet av inom egnahemsstyrelsen pågående utredning rörande
möjligheterna att genom egnahemsbebyggelse tillgodose det inom de olika
försvarsgrenarna föreliggande behovet av tjänstebostäder och till att möjligheter
torde finnas att omändra därigenom ledigblivande underofficers- och
andra tjänstebostäder till furirbostäder, synes för femårsperioden för tillgodoseende
av behovet av furirbostäder böra tills vidare upptagas ett belopp
av 2,000,000 kronor. Med hänsyn till att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
förordat i propositionen 1942: 270 avsedd nybyggnad för krigsarkivet
allenast under förutsättning att härför erforderliga kostnader icke föranledde,
att andra under nuvarande läge viktiga försvars- eller beredskapsåtgärder
åsidosattes, synes med nämnda nybyggnad böra anstå till tidpunkt
efter femårsperioden, även örn åtskilliga olägenheter äro därmed förenade.

I detta sammanhang vill arméförvaltningen ifrågasätta, huruvida icke
kostnaderna för i nämnda proposition angiven nybyggnad för krigsarkivet
och de militära högskolorna, för vilket senare byggnadsföretags påbörjande
1939 års riksdag anvisat medel, helt borde falla utanför den för femål sperioden
1942/47 beräknade kostnadsramen. I vart fall synas de icke med
hela sitt belopp böra belasta arméns del i nämnda kostnadsram, enär ifrågavarande
byggnader avse att täcka för de tre försvarsgrenarna gemensamt
behov. Jämväl beträffande vissa andra i sammanställningen upptagna byggnadsbehov
göra likartade synpunkter sig gällande, nämligen beträffande
uppförande av nytt garnisonssjukhus i Boden, personalbostäder vid garnisonssjukhusen
samt ordnande av arméns tvättfrågor. Samtliga nu senast
nämnda frågor äro för närvarande föremål för närmare utredning genom av
Kungl. Majit särskilt tillkallade sakkunniga, varför kostnaderna för i samband
därmed stående byggnadsföretag nu icke kunna beräknas. Det torde
likväl kunna förutses, att de komma att uppgå till betydande belopp och
det torde icke vara möjligt att, utan åsidosättande av direkt i samband med
försvarsbeslutet stående och för dess genomförande oundgängligen nödvändiga
byggnadsföretag, inom ramen av för femårsperioden beraknat belopp
bestrida dessa kostnader.

I enlighet med vad sålunda anförts har arméförvaltningen beräknat kostnaderna
under femårsperioden 1942/47 för hittills förutsedda och kostnadsberäknade,
inom försvarsbeslutets ram fallande byggnadsföretag enligt prisläget
den 1 juli 1941 till sammanlagt 133,551,700 kronor enligt nedanstående,
här i vissa avseenden sammandragna uppställning.

Kronor Kronor

I: Nya etablissement m. m.
II: Tillbyggnad av kaserner

III: Barackbyggnader..........

IY: Garagebyggnader ........

Y: Lektionsbyggnader .....

52.918.000

12.211.000
2,710,800
8,218,400

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Departementschef
en -

si VI:
a VII:
a VIII:
b I-VI:

b VII:

b VIII:

Kronor

Exercisbyggnader .............................. 1,100,000

Eurirbostäder .................................. 2,000,000

Särskilda byggnadsbehov...................... 8,470,000

®yggna<^sarbeten, för vilka medel redan anvisats eller

i proposition till riksdagen äskats........................

Övriga i arméförvaltningens förslag till riksdagsäskanden
för budgetåret 1943/44 av Kungl. Maj:t ännu icke slutgiltigt
prövade behov ......................................

Efter sistavgivna förslag till riksdagsäskanden uppkomna
behov...................

Kronor

87,628,200

14.905.500

22.725.500
8,292,500

Summa kronor 133,551,700

Reserv under femårsperioden för härovan icke upptagna
arbeten, vilka kunna komma att visa sig erforderliga.. 6,448,300

Summa kronor 140,000,000

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades byggnadskostnaderna
under femårsperioden 1942/47 enligt prisläget den 1 juli 1941 för arméns
del till sammanlagt 140 miljoner kronor, av vilket belopp 90 miljoner kronor
avsågo av beslutet direkt föranledda byggnadsföretag och 50 miljoner
kronor avsågos för byggnadsändamål, vilka visserligen icke direkt föranleddes
av försvarsbeslutet men likväl förutsattes kunna komma att under
perioden visa sig erforderliga. De sålunda framlagda beräkningarna inneburo,
att vissa av 1941 års försvarsutredning föreslagna byggnadsarbeten,
iepresenterande en byggnadskostnad av i runt tal 32 miljoner kronor, icke
skulle komma till stånd eller i varje fall uppskjutas till tid efter femårsperiodens
slut.

Vid framläggandet av den till grund för försvarsbeslutet liggande propositionen
1942: 210 var det icke möjligt att ingå på en närmare granskning
av det framlagda byggnadsprogrammets detaljer. Dessa spörsmål förutsattes
skola upptagas till behandling i samband med framläggandet av definitiva
äskanden av anslag å riksstaten för de i perioden ingående budgetåren.
Sedan arméförvaltningen numera inkommit med mera fullständiga
kostnadsberäkningar rörande flertalet av de byggnadsarbeten, som enligt vad
ämbetsverket nu kunnat överblicka kunna komma i fråga under femårsperioden,
föreligger större möjlighet att bedöma, i vad mån byggnadsprogrammet
kan i avsedd omfattning genomföras inom den för perioden beräknade
kostnadsramen. Det må dock anmärkas, att utredningen, såvitt
avser vissa byggnadsföretag, ännu icke kunnat slutföras.

Vid de mera definitiva kostnadsberäkningar, som sålunda verkställts inom
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och som sammanfattats i ämbetsverkets
förutnämnda skrivelse den 10 februari 1943, har det visat sig i många
fall möjligt att hålla kostnaderna inom de av försvarsutredningen beräknade
beloppen, och beträffande en del byggnadsföretag torde till och med kunna
förutses icke oväsentliga besparingar i jämförelse med nämnda belopp. Å

Kungl. Majlis proposition nr 222.

andra sidan lia de av försvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna
i många fall slutat på betydligt lägre belopp än de nu verkställda. Därjämte
bär vid den samlade översyn av byggnadsbelioven inom armén, som
arméförvaltningen numera utfört, uppträtt ett flertal nya byggnadsbeliov,
som icke av försvarsutredningen beaktats. Detta bär föranlett, att totalkostnaden
för samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten av beskaffenhet att böra
rymmas inom försvarsbeslutets kostnadsram — däri sålunda inräknade redan
anvisade belopp — numera av arméförvaltningen uppskattats till icke mindre
än 155,576,700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Av detta belopp torde
dock omkring 5,5 miljoner kronor böra avräknas såsom avseende byggnadsarbeten,
som enligt förutsättningarna för försvarsbeslutet icke skola belasta
kostnadsramen. De av arméförvaltningen medräknade belopp, som sålunda
böra avdragas från totalsumman, äro dels 2,940,000 kronor, avseende i 1942
års statsverksproposition framlagda förslag, dels 2,100,000 kronor för fullbordande
av nybyggnad för de militära högskolorna, för vilkas påbörjande
1939 års lagtima riksdag anvisat 2,200,000 kronor, dels 350,000 kronor för
ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt, dels ock

135,000 kronor för ersättningsbyggnad för en nedbrunnen stallbyggnad
vid Bohusläns regemente. Därjämte har arméförvaltningen bland de med
utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941 beräknade kostnaderna upptagit
ett i propositionen 1943:2 äskat belopp av 70,000 kronor, avseende inträffad
prisstegring beträffande byggnadskostnaderna för nytt garnisonssjukhus i
Skövde. Å andra sidan böra till de av arméförvaltningen angivna beloppen
läggas dels 1,628,300 kronor, vilka 1942 års riksdag anvisat för i försvarsbeslutet
förutsedda markförvärv, dels ock ett belopp av 5,000 kronor, som
samma riksdag anvisat för anordnande av kulsprutepistolbana för Alvsborgs
regemente. Örn hänsyn tages till vad nu anförts, skulle kostnaderna för de
i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 angivna byggnadsarbeten,
som äro av beskaffenhet att böra belasta försvarsplanens kostnadsram, uppgå
till i runt tal 151,5 miljoner kronor. Uppenbart är alltså, såsom ock arméförvaltningen
förutsatt, att det ifrågasatta byggnadsprogrammet måste beskäras.

Det av arméförvaltningen i sådant hänseende framlagda förslaget, vilket
inom ämbetsverket handlagts under chefskap av arméchefen, innebär, att
totalkostnaden för byggnadsarbeten, som skola belasta femårsperioden, med
de av mig nyss angivna jämkningarna skulle uppgå till i runt tal 130 miljoner
kronor. För byggnadsbeliov, som icke i arméförvaltningens skrivelse förutsetts
eller medräknats, skulle sålunda, därest hela det i försvarsbeslutet för arméns
byggnader beräknade beloppet ställes till förfogande, ett belopp av 10 miljoner
kronor återstå. Såsom av den efterföljande redogörelsen för de särskilda
byggnadsobjekten framgår har jag funnit mig i stort sett kunna ansluta
mig till de förslag rörande begränsningar av byggnadsprogrammet, som sålunda
av arméförvaltningen framlagts. Emellertid synes det vara önskvärt,
att ytterligare belopp reserveras för ändamål, som icke upptagits i arméförvaltningens
skrivelse. Det må bland annat framhållas, att inom den för
arméns byggnader beräknade kostnadsramen enligt förutsättningarna för
försvarsbeslutet skola bestridas byggnadskostnader icke blott för armén

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

utan även för vissa ändamål, som äro för försvaret gemensamma. För
en ytterligare begränsning av byggnadsprogrammet talar även det förhållandet,
att — såsom av handlingarna närmare framgår — anskaffningskostnaderna
beträffande de för byggnaderna erforderliga inventarierna m. m.
torde med minst 2,5 miljoner kronor överstiga de i 1942 års försvarsbeslut
beräknade kostnaderna därför. En anledning till försiktighet utgör
även den omständigheten, att det av arméförvaltningen framlagda byggnadspi-ogrammet,
såsom i det föregående anmärkts, ännu icke kan betraktas
såsom till alla delar definitivt. Av särskild betydelse är därvid, att man
vid det inom arméstaben verkställda fortsatta utredningsarbetet rörande de
med 1942 års försvarsbeslut sammanhängande organisationsfrågorna ännu
icke kommit så långt, att definitiva uppgifter kunnat lämnas rörande de
personalstyrkor, för vilka förläggningsutrymme bör beräknas i infanteriregementenas,
och trängkårernas kasernetablissement. Omöjligt är alltså ej, att
behov framdeles kan befinnas föreligga av ytterligare förläggningsutrymme
speciellt vid infanteriregementena, för vilka i regel icke förutsatts några
tillbyggnader. I detta sammanhang må anmärkas, att vissa av de avvikelser
från det av arméförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet, som i det
följande föreslås, äro föranledda därav, att från arméstaben numera erhållits
andra uppgifter rörande beräknade personalstyrkor än de som varit för
fortifikationsstyrelsen tillgängliga. Det är givetvis icke uteslutet, att ytterligare
jämkningar i byggnadsprogrammet kunna visa sig erforderliga av
liknande skäl.

Beträffande de åtgärder till vinnande av ytterligare begränsning av byggnadsprogrammet,
som sålunda utöver de av arméförvaltningen föreslagna böra
vidtagas, må i detta sammanhang anföras följande.

En del i försvarsplanen ingående byggnadsarbeten, för vilka 1942 års
riksdag redan anvisat anslag, lia såsom av det följande framgår hittills icke
kunnat påbörjas. Med hänsyn till de ändrade utgångspunkter för beliovsprövningen,
som numera föreligga, torde det vara lämpligt, att dessa företag
underkastas förnyad prövning ur angelägenhetssynpunkt. Tänkbart är nämligen,
att med vissa av de redan beslutade företagen därvid befinnes kunna
tills vidare anstå. Med hänsyn till de förutsättningar, under vilka 1942 års
riksdagsbeslut rörande anvisande av medel till försvarets byggnadsföretag
tillkommo, anser jag mig i det följande böra utgå från att de av riksdagen
redan anvisade anslagsbelopp, som vid en sådan förnyad prövning befinnas
kunna frigöras, skola kunna användas för utförande av andra byggnadsarbeten
under femårsperioden, som nu anses mera angelägna. Detsamma bör
gälla, därest enligt numera föreliggande kostnadsberäkningar besparingar
kunna förväntas uppkomma å redan beräknade belopp, liksom ock i de fall,
då ställning för närvarande icke kan tagas till byggnadsbehof7, för vilka anslagsmedel
redan beräknats.

Efter en närmare granskning av det av arméförvaltningen förordade beskurna
byggnadsprogrammet har jag funnit mig böra föreslå, att furirbostäder
— för vilket ändamål i försvarsbeslutet räknats med en medelsanvisning
under femårsperioden av 5 miljoner kronor — tills vidare icke skola komma

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

till utförande. Huruvida det kommer att bliva möjligt att senare under
femårsperioden ställa medel till förfogande för ifrågavarande ändamål, torde
få bliva beroende av frågan, huruvida den förutnämnda reserven behöver
tagas i anspråk för uppkommande nya byggnadsbehov.

Vid prövningen inom försvarsdepartementet av arméförvaltningens i olika
sammanhang angivna kostnader för uppförande av garage har en närmare
undersökning beträffande en grupp av byggnadsföretag, de för stabsmobiliseringscentralerna
avsedda anläggningarna, givit vid handen, att de för garage
beräknade kostnaderna kunna avsevärt beskäras. Jag utgår med hänsyn därtill
från att innan aispositionsbeslut meddelas rörande uppförande av garage
fullständig utredning förebringas rörande behovet därav. Härvid bör iakttagas,
att varmgarage i princip böra avses allenast för det antal motorfordon,
som kan beräknas normalt bliva erforderligt för under fredstid bedrivna
övningar, ävensom därutöver för sådana specialfordon, vilka på grund
av särskilt ömtålig utrustning, som icke lämpligen kan avmonteras, kunna
taga skada av förvaring i kallgarage. För övriga stammotorfordon böra
avses kallgarage. Icke blott ekonomiska skäl tala för en sådan begränsning
av användandet av varmgarage utan jämväl det förhållandet, att kallgarage
lättare kunna inplaceras i terrängen på ett ur luftskyddssynpunkt lämpligt sätt.

Med hänsyn till den fortskridande motoriseringen inom armén synes det
mig numera kunna ifrågasättas, huruvida arméns befälspersonal bör äga tillgång
till ridhästar i den omfattning, som tidigare ansetts erforderlig. Icke
obetydliga kostnader skulle kunna inbesparas, därest ridhästarna slopades
vid exempelvis de helt motoriserade truppslagen pansartrupperna och luftvärnet.
Het är icke heller uteslutet, att behovet av ridhästar vid högre
staber kan i viss mån begränsas. Jag har för avsikt att föranstalta örn utredning
rörande dessa frågor. I avbidan därpå böra uppenbarligen icke
uppföras ridhus och stall för ridhästar vid motoriserade förband.

Inom försvarsdepartementet verkställda undersökningar lia givit vid handen,
att även i vissa andra hänseenden en beskärning av byggnadskostnaderna
bör vara möjlig. Härtill återkommer jag i det följande vid anmälan
av de särskilda byggnadsfrågorna.

Het hade givetvis varit önskvärt, örn i ett sammanhang kunnat framläggas
definitiva förslag rörande samtliga för armén aktuella byggnadsbehov.
Emellertid har detta med hänsyn till vissa ännu icke avslutade utredningar
icke varit möjligt. Jag har redan berört infanteriregementenas
och trängkårernas förläggningsfrågor. En annan fråga, som ännu icke kunnat
slutgiltigt bedömas, är spörsmålet örn Skånska pansarregementets förläggning.
Vid de verkställda undersökningarna härom har fråga uppkommit örn
uppförande av ett nytt kasernetablissement för pansarregementet samt en i
samband därmed stående omorganisation av kavalleriet för vinnande av ett
bättre utnyttjande av nu befintliga kasernetablissement. Het är icke möjligt
att nu bedöma, huruvida detta uppslag till lösande av pansarregementets
förläggningsfråga är nr organisatoriska och ekonomiska synpunkter godtagbart.
I avbidan på en säkrare överblick härutinnan anser jag mig icke
böra nu upptaga till behandling sådana byggnadsfrågor, som kunna påverkas

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

av lösningen av denna förläggningsfråga. Av denna anledning avstår jag
för närvarande från att pröva förläggningsfrågorna för — förutom Skånska
pansarregementet — följande truppförband och organisationsenheter i övrigt,
nämligen Norra skånska infanteriregementet, Norrlands dragonregemente,
Wendes artilleriregemente, förläggningen å Rinkaby, Signalregementets
kompanier i Kristianstad och Skövde, Skånska trängkåren, Andra tygkompaniet,
ridskolan samt Gudhems och Herrevadsklosters remontdepåer,
ävensom vissa örn- och nybyggnader vid arméns verkstäder.

Såsom av det följande framgår äro jämväl vissa andra förläggningsfrågor
beroende av resultatet av pågående utredningar, såsom frågorna örn infanterioch
artilleriskjutskolornas förläggningar.

I den mån sådana arbeten avses icke komma till utförande under nästa
budgetår, torde det icke vara nödvändigt att nu fatta beslut, ehuru det
givetvis för det inom arméförvaltningens fortifikationsstyrelse bedrivna planeringsarbetet
är av vikt, att största möjliga klarhet vinnes beträffande
byggnadsprogrammets olika delar. Jag vill för övrigt anmärka, att mitt
ställningstagande till de byggnadsföretag, som icke beräknas skola påbörjas
under budgetåret 1943/44, bör betraktas såsom allenast preliminärt. Vid
framläggandet av förslag till 1944 års riksdag rörande byggnadsarbeten under
budgetåret 1944/45 böra befintliga byggnadsbehov bedömas utifrån då
föreliggande förutsättningar.

Svårigheter lia uppstått att på vissa förläggningsorter bereda den fast
anställda personalen bostäder. Dessa svårigheter torde komma att ytterligare
framträda vid arméns fortsatta utbyggnad. De frågor av bostadspolitisk art,
som sålunda uppkommit, ha gjorts till föremål för särskild utredning inom
1942 års militära bostadsutredning, som den 17 mars 1943 avgivit betänkande
angående försvarsväsendets bostadsbehov den 1 oktober 1943. De av bostadsutredningen
framlagda förslagen äro för närvarande föremål för behandling
inom försvarsdepartementet. I avvaktan på att slutlig ställning kan tagas
till dessa frågor anser jag mig i det följande böra som regel bortse från
bostadsfrågorna, vilka torde böra föreläggas riksdagen i särskild proposition.
Anmärkas må emellertid, att bostadsutredningen beräknat kostnaderna för
tillgodoseende av arméns bostadsbehov den 1 oktober 1943 till icke mindre
än 7,774,000 kronor, varjämte för erforderliga bostäder för verkstadsnämndens
fabriker beräknats ett belopp av 663,000 kronor.

Det bör givetvis ankomma på Kungl. Majit att efter förslag från vederbörliga
myndigheter fastställa definitiva program för de olika byggnadsföretagen
liksom ock att, såsom jämväl i statsverkspropositionen förutsatts, bedöma,
huruvida arbetena böra i avsedd omfattning komma till utförande.
Vid prövningen av sistnämnda fråga böra beaktas de förhållanden med avseende
å tillgång på arbetskraft och materiel m. m., som föreligga vid den
tidpunkt, då byggnadsarbetena kunna igångsättas. Då det icke torde vara
uteslutet, att vissa av de byggnadsfrågor, som enligt vad i det följande anföres
icke ännu äro slutligt utredda, kunna befinnas vara av så angelägen
art, att de böra påbörjas redan under nästa budgetår, förutsätter jag, att
Kungl. Majit, sedan vederbörlig utredning förebragts, skall äga att i dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

fall, då så prövas oundgängligen nödvändigt, taga förevarande anslag i
anspråk för erforderliga byggnadsarbetens påbörjande.

Det är för närvarande icke möjligt att avgöra vilka byggnadsföretag
som först skola komma till utförande — bedömandet av denna fråga är
som nyss anmärkts beroende även av vissa faktorer av icke militär natur.
Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra i det följande för samtliga företag,
som kunna ifrågakomma under nästa budgetår, angiva de högsta belopp,
som därvid kunna tänkas bliva erforderliga. Jämväl de i det följande beräknade
kostnadsökningarna på grund av prisstegring under tiden efter
den 1 juli 1941 äro att anse såsom blott preliminära i avbidan på den av
mig i årets statsverksproposition förutsatta undersökningen rörande de merkostnader
som uppkomma på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941.

Jag övergår nu till behandlingen av de särskilda byggnadsföretagen, varvid
jag anser mig böra i huvudsak följa den i propositionen 1942; 270 tilllämpade
dispositionen.

I en tabell, som torde böra fogas vid detta protokoll, ha sammanfattats
vissa uppgifter rörande beräknade kostnader m. m. för de olika företagen.

A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.

Nya etablissement m. m.

Norrbottens regementes jägarbataljon (Kiruna, Jukkasjärvi). 1941 års försvarsutredning
föreslog, att Norrbottens regementes skidlöparbataljon skulle förläggas
till Kiruna samt att därstädes ett etablissement av enkel typ skulle uppföras
för bataljonen, vilken förutsattes vara organiserad endast viss del av året.

I propositionen 1942: 210 föreslogs emellertid, att bataljonens verksamhet
skulle fortgå under hela året och att dess benämning på grund därav skulle
ändras till Norrbottens regementes jägarbataljon. Häremot hade riksdagen
intet att erinra.

Kostnaderna för jägarbataljonens etablissement beräknades i propositionen
1942: 270 till 2,175,000 kronor, varav 1,980,000 kronor i enlighet med
försvarsutredningens beräkningar samt därutöver 195,000 kronor för ett
exercishus. I enlighet med i nämnda proposition framlagt förslag beräknade
riksdagen (skrivelse 1942: 376) för budgetåret 1942/43 ett belopp av

500,000 kronor för påbörjande av etablissementet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen anfört, att försvarsutredningens
kostnadsberäkningar syntes hänföra sig till barackförläggning
av något förstärkt fälttyp. Då emellertid etablissementet numera avsåges
bliva utnyttjat året örn, syntes den av försvarsutredningen förutsatta
enkla standarden vara mindre väl lämpad såväl ur underliållssynpunkt som
med hänsyn till truppens allmänna trivsel, skäl, som i förevarande fall finge
anses vara särskilt betydelsefulla i betraktande av förläggningsortens isolerade
läge samt där rådande synnerligen påfrestande klimatiska förhållanden.

Fortifikationsstyrelsen hade därför vid beräkningen av kostnaderna för
förläggningens ordnande beräknat en sådan höjning av etablissementets
standard att byggnaderna givits ett mera permanent utförande än vad för -

Departements chefen.

14 Kungl. Maj tift proposition nr 222.

svarsutredningen förutsatt. Samtidigt därmed hade dock styrelsen låtit sig
angeläget vara att genom förenklingar i utförandet m. m. i möjligaste män
hålla nere kostnaderna, vid vilkas bedömande hänsyn även måste tagas till
i Kiruna rådande särskilt höga prisförhållanden.

Enligt fortifikationsstyrelsens i sistnämnda skrivelse framlagda kostnadsberäkningar
(se bilaga 1) ha totalkostnaderna för etablissementet uppskattats
till 3,350,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring
intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 340,000 kronor.
Samtliga byggnadsbehov lia hänförts till angelägenhetsgrupp 1.

Med hänsyn till den avsevärda kostnadsstegring, som arméförvaltningens
nu föreliggande förslag innebär i förhållande till försvarsutredningens kostnadsberäkningar,
har jag låtit undersöka möjligheterna till kostnadsbesparingar.
Emellertid bär från fortifikationsstyrelsen upplysts, att försvarsutredningens
kostnadsberäkningar hänföra sig till en byggnadsstandard, som
icke torde vara godtagbar å en ort med Kirunas klimat, varför man även
med den av försvarsutredningen förordade organisationen av bataljonen haft
att räkna med nära nog lika höga kostnader som enligt arméförvaltningens
nu föreliggande förslag. Jag har därför ansett mig böra i huvudsak godtaga
arméförvaltningens förslag. Fortifikationsstyrelsen Ilar förutsatt, att
av försvarsutredningen föreslagna bostäder för officerare och underofficerare
skola såsom bostadsrum inrymmas i expeditionsbyggnaden respektive
mässbyggnaden för underofficerare. Med hänsyn till den svårighet som torde
föreligga för ogifta befattningshavare att i Kiruna erhålla bostad på den
allmänna bostadsmarknaden, har jag icke i och för sig något att erinra mot
att anslagsmedel beräknas för ifrågavarande bostadsändamål. Emellertid bör
försvarets bostadsanskaffningsnämnd beredas tillfälle att före bvggnadsprogrammets
definitiva fastställande yttra sig rörande det lämpligaste sättet för
bostadsbehovets tillgodoseende. I övrigt har jag icke funnit anledning till
erinran mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar. Under hänvisning
till vad inledningsvis anförts rörande uppförande av garage anser jag mig alltså
böra för femårsperioden 1942/47 för ifrågavarande ändamål beräkna ett belopp
av 3,690,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av vilket belopp 3,350,000
kronor böra anses belasta femårsperiodens kostnadsram. Det angivna beloppet
torde böra i sin helhet stå till förfogande före utgången av budgetåret
1943/44. Enär 500,000 kronor redan anvisats, skulle för nämnda budgetår
erfordras 3,190,000 kronor.

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland (Visby). Enligt 1942 års försvarsbeslut
skall ett kompani ur Göta pansarlivgarde förläggas till Gotland och
underställas chefen för Gotlands infanteriregemente.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 beräknade jag tills vidare kostnaderna
för av ifrågavarande förläggning föranlett byggnadsföretag till det av
försvarsutredningen angivna beloppet, 950,000 kronor. Jag framhöll emellertid
att, örn kostnadsbesparing skulle visa sig möjlig att ernå genom att i enlighet
med ett av 1942 års försvarsberedning framlagt förslag förlägga kompaniet i

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

anslutning till redan befintliga etablissement, Kungl. Majit borde av anslaget
ställa till förfogande ett i motsvarande grad reducerat belopp. I enlighet med
i propositionen framlagt förslag beräknade riksdagen (skrivelse 1942: 376) för
budgetåret 1942/43 ett belopp av 500,000 kronor för ändamålet.

Arméförvaltningen bär i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört följande.

För den genom f o r t i fi k a ti o n s s t y r e 1 s e n s försorg verkställda närmare utredningen
rörande förläggningens ordnande för ifrågavarande kompani har det
av 1941 års försvarsutredning uppgjorda byggnadsprogrammet för kompaniets
förläggning tjänat såsom vägledning. Genom utredningen bär framkommit,
att den lämpligaste lösningen av kompaniets kasernförläggningsfråga torde
vara uppförande av en expeditions- och logementsbyggnad i 3 våningar, av
vilka kompaniet avses disponera bottenvåningen, medan återstående tvenne
våningar skola disponeras för tillgodoseende av Gotlands infanteriregementes
behov av ytterligare förläggningsutrymme. För kompaniet erforderligt garageutrymme
har visat sig icke kunna beredas inom den därför av försvarsutredningen
beräknade kostnadsramen, medan å audra sidan vissa andra av
utredningen förutsedda behov kunnat tillgodoses för lägre kostnader än
utredningen beräknat.

Fortifikationsstyrelsen har beräknat totalkostnaden för ifrågavarande förläggnings
ordnande (se bilaga 2) enligt prisläget den 1 juli 1941 till

770,000 kronor, innebärande en kostnadsminskning i förhållande till i propositionen
1942: 270 för ändamålet upptaget belopp av 180,000 kronor. För
prisstegring under tiden den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942 har beräknats ett
belopp av 62,000 kronor.

Jag har intet att erinra mot ifrågavarande kompanis förläggning i anslutning
till Gotlands infanteriregementes etablissement. Såsom av kostnadsberäkningarna
framgår vinnes därigenom en icke obetydlig kostnadsbesparing.
Bland de i kostnadsberäkningarna upptagna byggnadsarbetena har ett exercishus
av arméförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrupp 2. Byggnaden
torde alltså icke böra komma till utförande under femårsperioden. För bostäder
för underofficerare har beräknats ett belopp av 25,000 kronor jämte
administrationskostnader. Jag förutsätter att försvarets bostadsanskaffningsnämnd
beredes tillfälle yttra sig rörande denna bostadsfråga. Med hänsyn
bland annat till den genom pansarkompaniets anknytning till infanteriregementet
ökade personalstyrkan föreslår jag under rubriken Översyn
av arméns kasernetablissement, att medel skola beräknas för ombyggnad
av regementets matinrättning, varemot jag ansett mig icke för
närvarande kunna förorda liknande åtgärder beträffande marketenteriet.
Vid sådant förhållande bör den i förevarande kostnadsberäkningar upptagna
posten för matinrättningsbyggnad med marketenteribyggnad utgå. Av
kostnadsberäkningarna framgår, att kostnaderna för varmgarage beräknas
avsevärt överstiga det av försvarsutredningen härför beräknade beloppet,
medan däremot kostnaderna för kallgarage något nedgått. Detta sammanhänger
därmed, att arméförvaltningens tygdepartement numera ansett sig
böra påyrka, att varmgarage beräknas för samtliga för kompaniet avsedda
stridsvagnar, medan försvarsutredningen torde lia avsett förvaring av stridsvagnar
i varmgarage i betydligt mindre omfattning. För egen del finner jag

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

mig icke kunna tillstyrka, att varmgarage uppföres för Hera stridsvagnar än
som kunna beräknas bliva erforderliga för de i fredstid bedrivna övningarna.
Övriga stridsvagnar torde sålunda böra förvaras i kallgarage, varvid dock
ett mindre varmförrådsutrymme kan visa sig erforderligt för förvaring av
viss ömtåligare materiel. En ökad användning av kallgarage för ifrågavarande
ändamål torde, såsom inledningsvis anförts, medföra den fördelen, att
garagen kunna placeras på ett ur luftskyddssynpunkt lämpligare sätt än arméförvaltningen
förutsatt. Enär kallgaragen givetvis kunna givas ett enklare
utförande än varmgaragen, bör en viss kostnadsbesparing därigenom uppkomma.
I brist på närmare utredning därutinnan anser jag mig böra utgå
från de av försvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna och beräknar
i enlighet därmed tills vidare för varm- och kallgarage, enligt prisläget
den 1 juli 1941, tillhopa 132,000 kronor. Jag förutsätter emellertid
härvid, att Kungl. Maj:t skall äga att av förevarande anslag anvisa ytterligare
belopp för garagebyggnader vid kompaniet, därest verkställd utredning
skulle giva vid handen, att det här angivna beloppet icke är tillräckligt.

Enär jag icke i övrigt funnit anledning till erinran mot föreliggande kostnadsberäkningar,
torde för femårsperioden tills vidare böra beräknas ett
belopp av i avrundat tal 590,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av
vilket belopp 545,000 kronor böra anses belasta kostnadsramen. Förstnämnda
belopp torde böra i sin helhet stå till förfogande före utgången av nästa
budgetår. Enär redan anvisats 500,000 kronor, böra för nästa budgetår beräknas
90,000 kronor.

Bergslagens artilleriregemente (Kristinehamn). Enligt beslut av 1942 års riksdag
skall ett av 1941 års försvarsutredning föreslaget nytt kårartilleriregemente
förläggas till Kristinehamn och benämnas Bergslagens artilleriregemente.

Försvarsutredningen hade beräknat kostnaderna för uppförande av nytt
etablissement för regementet till 10,190,000 kronor, vilket belopp emellertid
i propositionen 1942: 270 reducerades med 115,000 kronor, motsvarande kostnaderna
för en av försvarsutredningen beräknad intendenturverkstad, vilken
tills vidare icke borde komma till utförande. För påbörjande av byggnadsarbetena
beräknade 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) på i nyssnämnda proposition
framlagt förslag för budgetåret 1942/43 ett belopp av 2,000,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 beräknat kostnaderna
för ifrågavarande etablissements utbyggande (se bilaga 3) enligt
prisläget den 1 juli 1941 till i runt tal 10,615,000 kronor, motsvarande en
ökning i förhållande till de i propositionen 1942: 270 beräknade kostnaderna
av 540,000 kronor. För prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1
juli 1942 har beräknats ett belopp av 866,000 kronor. Av byggnadsbehoven
ha gymnastikbyggnad, idrottsplats och kallbadhus hänförts till angelägenlietsgrupp
2.

Börande kostnadsberäkningarna har arméförvaltningen anfört, att kostnadsökningen
vore orsakad av att den fortsatta närmare utredningen visat
att behov förelåge av ytterligare byggnader utöver av försvarsutredningen
beräknade, främst av förrådsbyggnader för tygstationens centralförråd, var -

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

jämte den av föravarsutredingen beräknade tygverkstaden visat sig vara
alltför liten för regementets behov. För tygstationen erfordrades därjämte
bergförråd för förvaring av särskilt dyrbar eller svårersättlig materiel. Av
försvarsutredningen avsett ammunitionsförråd hade befunnits böra utföras
såsom bergförråd. Vid beräknandet av kostnaderna för de olika byggnaderna
hade, där så varit möjligt, de av 1940 års militära byggnadsordning utarbetade
standardritningarna legat till grund.

I likhet med arméförvaltningen anser jag, att med gymnastikbyggnad, Departement
idrottsplats och kallbadhus bör tills vidare anstå till tid efter femårsperiodens
slut. För bostäder har fortifikationsstyrelsen beräknat ett belopp av

155.000 kronor, varav enligt uppgift 61,000 kronor avsetts för ombyggnad av
två befintliga byggnader samt återstoden för en nybyggnad, innehållande bostäder
för väbel, maskinist, två eldare, en husmor och två biträdande husmödrar.
Jag finner det tveksamt, huruvida ett så stort belopp kan bliva erforderligt
för ändamålet, och förutsätter, att frågan underkastas närmare undersökning
genom försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Härvid bör prövas, örn
den föreslagna ombyggnaden över huvud taget bör under rådande förhållanden
genomföras och örn icke de befintliga byggnaderna kunna utan väsentliga ändringsarbeten
uthyras till personal vid förbandet. Enligt under hand erhållen
uppgift från fortifikationsstyrelsen bör för uppförande av logementsbyggnader
beräknas ett belopp av, förutom administrationskostnader m. m., 2,290,000
kronor i stället för i kostnadsberäkningarna upptagna 2,230,000 kronor,
enär kostnaderna för inredande av vindarna till lektionsrum och utrymmen
för reservförläggning av förbiseende icke medtagits i beräkningarna.
Arméförvaltningen har förutsatt inrättande av bergförråd för ammunition
och viss tygmateriel för en sammanlagd kostnad av, exklusive administrationskostnader
m. m., 456,000 kronor. Med hänsyn till den avsevärda
kostnadsökning, som föranledes av förrådens insprängande i berg, anser jag
mig emellertid böra föreslå, att förråden uppföras av betong, varvid kostnaderna
torde kunna beräknas till, förutom administrationskostnader m. m.,

340.000 kronor. Beträffande frågorna rörande garage och stallbyggnader
hänvisar jag till vad inledningsvis anförts. I övrigt har jag icke funnit
anledning till erinran mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar. I
anslutning till vad i det föregående anförts beräknar jag tills vidare för
femårsperioden 1942/47 ett belopp av 10,870,000 kronor enligt prisläget
den 1. juli 1942, varav 10,050,000 kronor skola anses belasta femårsplanens
kostnadsram. För tiden intill utgången av nästa budgetår torde böra beräknas
ett belopp av 7,000,000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli
1941 omkring 6,475,000 kronor. Enär 2,000,000 kronor redan anvisats, böra
för nästa budgetår beräknas 5,000,000 kronor.

Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland (Visby). Enligt 1942 års
försvarsbeslut skall ett batteri ur Stockholms luftvärnsregemente förläggas till
Gotlands artillerikår och underställas chefen för nämnda kår.

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 saini. AV 222.

522 43 2

Departements chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Kostnaderna för ett nytt etablissement för batteriet beräknades i propositionen
1942: 270 till 800,000 kronor, av vilket belopp 1942 års riksdag (skrivelse
nr 376) för budgetåret 1942/43 beräknat 300,000 kronor.

Arméförvaltningen bär i sin skrivelse den 10 februari 1943 efter verkställd
närmare utredning rörande nybyggnadsbeliovet för förbandet, med tillämpande
av de av 1940 års militära byggnadsordning utarbetade standardritningarna
och normerna, beräknat totalkostnaden för de för förläggningens ordnande
erforderliga byggnadsarbetena till i runt tal 835,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats

67.000 kronor (se bilaga 4). Av byggnadsbekoven har ett cykelstall, kostnadsberäknat
till omkring 1,000 kronor, hänförts till angelägenhetsgrupp 2.

Jag biträder arméförvaltningens förslag och beräknar alltså för ändamålet
för femårsperioden 1942/47 i avrundat tal 900,000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1942. Av detta belopp böra 834,000 kronor anses belasta femårsplanens
kostnadsram. Enär 300,000 kronor redan anvisats för ändamålet samt återstoden
av det beräknade beloppet torde böra ställas till förfogande före
den 1 juli 1944, torde för budgetåret 1943/44 böra beräknas ett belopp av

600.000 kronor. Innan dispositionsbeslut meddelas rörande uppförande av
garage bör emellertid utredning förebringas rörande det nuvarande garagebeståndet
vid Gotlands artillerikår samt möjligheterna att utan nybyggnad
av garage tillgodose kompaniets behov härav i fredstid genom anlitande av
redan befintliga garage.

Göteborgs luftvärnskår (Bua, Västra Frölunda). Enligt 1942 års försvarsbeslut
skulle den till Göteborg förlagda luftvärnsdivisionen omorganiseras till en
luftvärnskår, Göteborgs luftvärnskår.

Eör uppförande av nytt etablissement för Göteborgs luftvärnskår hade
1941 års försvarsutredning beräknat ett belopp av 5,160,000 kronor, vilket
belopp emellertid i propositionen 1942: 270 reducerades med 80,000 kronor,
motsvarande kostnaderna för en av försvarsutredningen beräknad intendenturverkstad,
vilken tills vidare icke skulle komma till utförande. 1942 års
riksdag har för påbörjande av etablissementet beräknat ett belopp av

2,000,000 kronor för budgetåret 1942/43.

Till markförvärv för luftvärnskåren har 1942 års riksdag (skrivelse nr 410)
efter förslag i propositionen nr 328 anvisat ett reservationsanslag av 750,000
kronor. Enligt beslut den 24 juli 1942 har Kungl. Maj:t godkänt vissa avtal
örn förvärv av mark för förläggningen.

Arméförvaltningen Ilar i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att vid
verkställd utredning rörande byggnadsbehovet för luftvärnskåren framkommit,
att det i vissa fall icke vore möjligt att uppföra mot kårens blivande styrkeförhållanden
svarande byggnader inom ramen av de av försvarsutredningen
beräknade kostnaderna. Detta gällde främst marketenteri- och matinrättningsbyggnaderna
samt sjukhuset. Därjämte hade anläggande av luftvärnsskjutbana
ansetts erforderligt, vilket icke av försvarsutredningen beräknats. Å

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

andra sidan syntes en del byggnader komma att draga mindre kostnader
än försvarsutredningen förutsatt. Vid uppgörandet av kostnadsberäkningen
hade av 1940 års militära bvggnadsutrediiing utarbetade standardritningar
och normer legat till grund.

Totalkostnaden för etablissementets uppförande har av fortifikationsstyrelsen
enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 5,755,000 kronor, varjämte
för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 460,000 kronor (se
bilaga 5). Av byggnadsbehoven ha gymnastikbyggnad, idrottsplats, gaskammare
och handgranatsbana hänförts till angelägenhet sgrupp 2.

Enligt vad jag inhämtat innebär fortifikationsstyrelsens föreliggande förslag
uppförande av sex logementsbyggnader av standardtyp, var och en för
92 man, alltså för sammanlagt 552 man. Därvid har emellertid förutsatts,
att de under en månad sommartid inkallade värnpliktiga, som fullgöra efterutbildningsövning
— 750 man i tre omgångar årligen örn vardera 250 man —
skola förläggas i kasern. Medan de värnpliktiga, som fullgöra tjänstgöring
under ett helt år i sträck, avsetts skola få enkelförläggning, skulle de
till efterutbildning inkallade erhålla dubbelförläggning. För egen del kan
jag icke förorda, att kaserner uppföras i sådan omfattning, att betydande
delar därav utnyttjas allenast under en mindre del av året. För efterutbildningskontingenterna
torde i stället böra avses dels logementsbyggnadernas
vindar, vilka visserligen förutsatts skola inredas till lektionssalar
men under sommarmånaderna torde kunna utan större olägenhet utnyttjas
för förläggning, dels ock barackförläggning. Enligt från arméstaben
inhämtade uppgifter beräknas omkring 400 man komma att hela året tjänstgöra
vid kåren. För denna personalstyrka bör beräknas kasernutrymme
med enkelförläggning. Lämpligen synes därvid böra ifrågakomma den
av Kungl. Majit fastställda standardtypen för 100 man, dock möjligen med
den jämkningen, att förläggningsutrymme anordnas för 90 man och 8 furirer.
Av denna typ skulle alltså uppföras fyra kaserner. Enär i varje kaserns vindsvåning
torde kunna förläggas omkring 40 man, skulle för efterutbildningskontingenten
behöva uppföras baracker för 90 man. För beredande av erforderligt
förläggningsutrymme vid repetitionsövningarna synes därjämte erfordras
ett antal baracker av enklare typ för tillhopa omkring 120 man.
Kostnaderna för här angivna byggnader kunna, med utgångspunkt från prisläget
den 1 juli 1941, beräknas till, oberäknat administrationskostnader m. m.,

1,140,000 kronor för kasernerna och 65,000 kronor för erforderliga baracker
eller tillhopa 1,205,000 kronor, alltså en kostnadsminskning i förhållande till
fortifikationsstyrelsens förslag av, oberäknat administrationskostnader, 217,000
kronor. Jag utgår emellertid härvid från att örn förläggningsfrågan efter närmare
utredning kan vinna en lämpligare lösning inom den sålunda angivna
kostnadsramen, lunder icke skall föreligga att välja en sådan lösning.

Enligt vad jag inhämtat har fortifikationsstyrelsen vid beräknandet av
kostnaderna för kårens sjukhus utgått från en annan standard än den av
Kungl. Majit fastställda. Kostnaderna för en sjukhusbyggnad enligt fastställd
standardritning kunna enligt uppgift beräknas till, oberäknat admini -

Departements chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 222.

strationskostnader m. m., 180,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941,
alltså 41,500 kronor lägre än fortifikationsstyrelsen förutsatt. A andra sidan
torde en avsevärd kostnadsökning vara att förutse beträffande utvändiga
rörtekniska arbeten. Enligt upplysning från fortifikationsstyrelsen har nämligen
bland kostnaderna härför av förbiseende icke upptagits en beräknad
kostnad av 150,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för värmekulvertar.
Att försvarsutredningen kunnat beräkna ifrågavarande kostnader
avsevärt lägre torde sammanhänga därmed, att utredningen icke ägt kännedom
örn den blivande platsen för förläggningen, varför kostnadsberäkningarna måst
bliva i hög grad approximativa. Den av mig förordade begränsningen av
byggnadsprogrammet bör givetvis föranleda en icke oväsentlig minskning
av kostnaderna för såväl yttre ledningar som väg- och planeringsarbeten.
I avsaknad av närmare beräkningar rörande denna kostnadsminskning utgår
jag emellertid tills vidare från de av fortifikationsstyrelsen härför beräknade
beloppen. Beträffande frågorna rörande garage och stallbyggnader får jag
hänvisa till vad inledningsvis anförts. I likhet med arméförvaltningen anser
jag, att med gymnastikbyggnad, idrottsplats och handgranatsbana kan anstå.
Däremot torde gaskammaren, vilken likaledes av arméförvaltningen hänförts
till angelägenhetsgrupp 2, böra komma till utförande, enär kostnaderna för
densamma, i och för sig obetydliga, bliva avsevärt lägre, örn den utföres i
anslutning till övriga byggnader. För tygverkstad har i kostnadsberäkningarna
upptagits ett belopp av 232,500 kronor. Enär jag har för avsikt att i
annat sammanhang upptaga frågan därom till behandling, bör detta belopp
utgå ur förevarande kostnadsberäkningar.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot de föreliggande
kostnadsberäkningarna. I enlighet med det anförda beräknar jag tills vidare
för luftvärnskårens förläggning för femårsperioden 1942/47 ett belopp av högst

5,375,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av vilket belopp 4,970,000
kronor böra anses belasta femårsperiodens kostnadsram. Förstnämnda belopp
torde i sin helhet böra stå till förfogande före utgången av budgetåret
1943/44. Enär 2,000,000 kronor redan anvisats, utgör medelsbehovet för
nämnda budgetår 3,375,000 kronor.

Luleå luftvärnskår (Luleå). 1942 års försvarsbeslut innebär, att en till Norrbotten
förlagd luftvärnsdivision skall omorganiseras till en luftvärnskår,
Luleå luftvärnskår, för vilken förutsatts uppförande av ett nytt etablissement
i Luleå. För utbyggandet av etablissementet för Luleå luftvärnskår beräknades
i propositionen 1942: 270 ett belopp av 5,600,000 kronor, av vilket belopp
1942 års riksdag (skrivelse nr 376) för budgetåret 1942 ''43 beräknat 2,000,000
kronor.

Till markförvärv för luftvärnskåren har 1942 års riksdag (skrivelse nr 409)
efter förslag i propositionen nr 322 för budgetåret 1941/42 beräknat ett belopp
av 138,000 kronor. Enligt beslut den 24 juli 1942 har Kungl. Maj:t
godkänt avtal örn markförvärv för förläggningen för 83,100 kronor, varjämte
Kungl. Majit genom beslut den 23 oktober 1942 för samma ändamål förordnat
örn expropriationsförfarande beträffande vissa fastigheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att likartade
förhållanden, som föranlett kostnadsökningen beträffande etablissementet
för Göteborgs luftvärnskår, jämväl beträffande nu förevarande etablissement
påverkat kostnaderna, vilka enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats
till totalt 6,150,000 kronor, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942
beräknats 495,000 kronor (se bilaga 6). Av byggnadsbehoven lia såsom vid
Göteborgs luftvärnskår gymnastikbyggnad, idrottsplats, gaskammare och
handgranatsbana hänförts till angelägenlietsgrupp 2.

Beträffande kasernetablissementet för Luleå luftvärnskår gäller i stort sett Departement!-vad som anförts rörande Göteborgs luftvärnskårs förläggning. För man- c e^en
skåpets förläggning torde sålunda böra uppföras fyra kaserner för vardera
ett 100-tal man samt ett antal baracker. Kostnaderna för de förra kunna
beräknas till 1,255,000 kronor och för de senare till 70,000 kronor, allt enligt
prisläget den 1 juli 1941. Såsom framhållits vid behandlingen av Göteborgs
luftvärnskårs förläggningsfråga bör det dock icke föreligga hinder för annan
lämplig lösning av förevarande luftvärnskårs förläggningsfråga, örn detta kan
ske inom den här angivna kostnadsramen. Kostnaderna för uppförande av
ett sjukhus av standardtyp för kåren kunna, enligt vad jag inhämtat, beräknas
till 189,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. I likhet med
vad som förordats beträffande Göteborgs luftvärnskår torde med gymnastikbyggnad,
idrottsplats och handgranatsbana kunna anstå. Då jag icke funnit
anledning till erinran mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar i övrigt,
anser jag mig, under erinran örn vad inledningsvis anförts rörande
garage och stallbyggnader, för femårsperioden 1942/47 böra tills vidare
beräkna ett belopp av 5,830,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av
vilket belopp 5,400,000 kronor böra anses belasta kostnadsramen. Förstnämnda
belopp torde böra i sin helhet stå till förfogande före utgången
av budgetåret 1943/44. Enär 2,000,000 kronor redan anvisats, torde för nästa
budgetår böra beräknas ett belopp av 3,830,000 kronor.

Luftvärnsmobiliseringscentral. 1942 års försvarsbeslut förutsatte, att till V.
militärområdet skulle förläggas en luftvärnsmobiliseringscentral.

För detta ändamål upptogs i propositionen 1942:270 ett belopp av

240,000 kronor, varvid dock förutsattes närmare utredning beträffande behovet
av en av försvarsutredningen föreslagen bostadslägenhet för underofficer.
Det angivna beloppet 240,000 kronor har av 1942 års riksdag (skrivelse
nr 376) i sin helhet beräknats för budgetåren 1941/42 och 1942/43.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört att, då
den i nyssnämnda proposition förutsatta utredningen rörande underofficersbostad
ännu icke hunnit slutföras och behovet härutinnan sålunda ännu
icke kunnat slutligt avgöras, i beräkningen över kostnaderna för mobiliseringscentralens
utbyggnad ifrågavarande bostadslägenhet alltjämt upptagits.

I övrigt grundade sig de beräknade kostnaderna på uppgifter rörande utrymmesbeliov
m. m. som ställts till förfogande från arméstaben. Beträf -

Departementschefen.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

fande byggnadernas konstruktiva utformning vore avsett, att av 1940 års
militära byggnadsutredning uppgjorda standardritningar och normer i allt
väsentligt skulle följas.

Kostnaderna ba av fortifikationsstyrelsen beräknats till 168,000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli
1942 beräknats ett belopp av 13,500 kronor (se bilaga 7).

Mot arméförvaltningens förslag i förevarande avseende bar jag intet att
invända. Jag vill emellertid erinra örn vad som inledningsvis anförts rörande
uppförande av garagebyggnader samt förutsätter jämväl, att innan dispositionsbeslut
meddelas rörande underofficersbostaden utredning förebringas
angående möjligheterna att tillgodose detta bostadsbehov på annat sätt.
Den del av det av 1942 års riksdag för ändamålet beräknade beloppet, som
enligt nu föreliggande kostnadsberäkningar icke erfordras för förevarande
ändamål, bör i anslutning till vad inledningsvis anförts stå till förfogande
för andra ändamål.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer. 1942 års försvarsbeslut
förutsatte upprättande av en ny mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår
inom III. militärområdet ävensom viss utbyggnad av Svea och Göta
ingenjörkårers mobiliseringscentraler inom II. respektive Y. militärområdena.

För ingenjörkårernas mobiliseringscentraler beräknades i propositionen
1942: 270, i enlighet med 1941 års försvarsutrednings förslag i ämnet, sammanlagt
960,000 kronor, varvid dock uttalades, att behovet av de av försvarsutredningen
föreslagna underofficersbostäderna vid den ena av de för
Göta ingenjörkår avsedda anläggningarna ånyo borde prövas. Det angivna
beloppet, 960,000 kronor, har av 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) i sin
helhet beräknats för budgetåren 1941/42 och 1942/43.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört att, då utredningen
angående underofficersbostäderna ännu icke hunnit slutföras, behovet
av ifrågavarande byggnader icke kunnat slutgiltigt avgöras, varför desamma vid
beräknandet av kostnaderna för förevarande mobiliseringscentraler medtagits.
Beträffande mobiliseringscentralerna för Göta ingenjörkår hade kostnaden
för den i V. militärområdet beräknats under förutsättning av dess förläggning
i anslutning till annan bebyggelse, som därvid i viss mån toges i anspråk
för förrådsändamål. Utredning påginge rörande möjligheterna att för
mobiliseringscentralen inom III. militärområdet disponera viss kommun
tillhörig byggnad. Då ett sådant utnyttjande emellertid vore beroende av
de ekonomiska villkor, som uppställdes för en upplåtelse, och dessa för
närvarande vore ovissa, förutsatte fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkning
hel nybyggnad för centralen. De uppgjorda kostnadsberäkningarna grundade
sig i övrigt på uppgifter rörande utrymmesbehov m. m. som ställts
till förfogande från arméstaben och de lokala myndigheterna. Beträffande
byggnadernas konstruktiva utförande vore avsett, att av 1940 års militära
byggnadsutredning uppgjorda standardritningar och normer i allt väsentligt
skulle följas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Enligt fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar (se bilagorna 8—10)
ba kostnaderna för de tre mobiliseringscentralerna beräknats till (126,000 +
230,000+ 511,000=) 867,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte
för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats sammanlagt (10,000 +
18,400 + 41,000=) 69,400 kronor.

Inom arméstaben har upprättats förslag till omorganisation av ingenjörtrupperna,
innebärande att i stället för de i 1942 års försvarsbeslut förutsatta
mobiliseringscentralerna inom II., III. och Y. militärområdena skulle
organiseras till militärområdena förlagda mindre detachement ur ingenjörtrupperna.
Enär förslagets konsekvenser bland annat i ekonomiskt avseende
icke på grundval av den föreliggande utredningen kunna helt överblickas, har
jag icke ännu kunnat fatta ståndpunkt till detsamma; därmed torde få anstå till
nästa budgetår. Enligt vad jag under hand inhämtat från arméstaben torde
de av arméförvaltningen i skrivelsen den 10 februari 1943 angivna byggnadsbehoven
för mobiliseringscentralerna kunna tillgodoses utan föregripande
av prövningen av nyssnämnda förslag. Jag utgår emellertid från att
vid byggnadsprogrammets fortsatta utarbetande särskild uppmärksamhet
ägnas denna fråga, så att inga byggnader uppföras, som vid ett genomförande
av förslaget rörande ingenjörtruppernas omorganisation kunna befaras
bliva överflödiga eller olämpligt placerade eller planerade. Med detta
förbehåll och under hänvisning tillika till vad inledningsvis anförts rörande
uppförande av garagebyggnader har jag i och för sig intet att erinra mot
de föreliggande kostnadsberäkningarna. Innan dispositionsbeslut meddelas
rörande underofficersbostäderna, bör dock utredning förebringas rörande
möjligheterna att tillgodose detta bostadsbehov på annat sätt. Enligt vad
jag inhämtat finnes för närvarande inom Y. militärområdet ett förråd för
ingenjörmat eri el, som tidigare ifrågasatts kunna tagas i anspråk för mobiliseringscentralen
därstädes. De av arméförvaltningen för denna mobiliseringscentral
föreslagna byggnaderna böra icke uppföras, innan utredning
föreligger rörande nämnda förrådsutrymmens framtida användning. Arméförvaltningen
har uppgivit, att utredning för närvarande påginge rörande
möjligheterna att för Göta ingenjörkårs mobiliseringscentral inom III. militärområdet
disponera viss kommun tillhörig byggnad. Med hänsyn därtill
synes det icke för närvarande möjligt att bedöma, i vad mån det för denna
central beräknade beloppet, 511,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941,
skall behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Jag beräknar emellertid
tills vidare för femårsperioden 1942/47 för ingenjörkårernas mobiliseringscentraler
det av arméförvaltningen angivna beloppet, i avrundat tal 935,000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av detta belopp böra 867,000
kronor anses belasta försvarsplanens kostnadsram. Den del av det av 1942
års riksdag för ändamålet anvisade beloppet, som icke behöver tagas i anspråk
för avsett ändamål, bör i anslutning till vad i det föregående anförts
stå till förfogande för andra ändamål.

Departements ■
chefen

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Göta trängkårs kompani i Nora. Enligt 1942 års försvarsbeslut skall ett
kompani ur Göta trängkår förläggas till Nora. I propositionen 1942: 270
beräknades kostnaderna för ett etablissement för kompaniet, i enlighet med
försvarsutredningens förslag, till 1,690,000 kronor, frånsett utgifter för markförvärv.
I anledning av i propositionen framlagt förslag har 1942 års riksdag
(skrivelse nr 376) härav för budgetåret 1942/43 beräknat ett belopp av

690,000 kronor.

Till markförvärv för kompaniet har 1942 års riksdag (skrivelse nr 409)

1 enlighet med i propositionen nr 322 framlagt förslag för budgetåret 1941/42
beräknat ett belopp av 60,000 kronor. Kungl. Maj:t har den 30 juni 1942
godkänt ett i propositionen omförmält avtal med Nora stad örn förvärv av
erforderlig mark.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att
genom fortifikationsstyrelsens försorg utredning verkställts rörande ordnandet
av förläggningen för kompaniet. Därvid hade erforderliga byggnader
planerats ujspförda i enlighet med av 1940 års militära byggnadsutredning
utarbetade standardritningar och normer med de jämkningar, som visat sig
vara lämpliga med hänsyn till förbandets storlek och organisation samt till
förhållandena å byggnadsplatsen.

Totalkostnaden för ifrågavarande etablissements utbyggande har av fortifikationsstyrelsen
beräknats till, enligt prisläget den 1 juli 1941, 1,690,000
kronor, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 135,000
kronor (se bilaga 11). Av byggnadsbehoven ha gymnastikbyggnad och kallbadhus
hänförts till angelägenhetsgrupp 2.

I likhet med arméförvaltningen anser jag, att med gymnastikbyggnad och
kallbadhus kan tills vidare anstå till tid efter femårsperiodens slut. I de
föreliggande kostnadsberäkningarna har upptagits ett belopp av 96,600 kronor
för bostäder för underofficerare och förvaltningspersonal, varvid anförts
att behovet delvis skulle tillgodoses genom utnyttjande av befintlig byggnad.
Enligt vad jag under hand inhämtat skulle genom en till 6,600 kronor kostnadsberäknad
reparation av den befintliga byggnaden erhållas bostäder för

2 husmödrar. Häremot har jag intet att erinra. Därjämte avses uppförande
av två nya bostadshus, det ena innehållande 3 lägenheter örn vardera
3 rum och kök för en beräknad kostnad av 72,200 kronor och det
andra innehållande en lägenhet om 2 rum och kök för en beräknad kostnad
av 17,800 kronor. För egen del är jag i hög grad tveksam, örn en så omfattande
tjänstebostadsbebyggelse bör äga rum. Jag förutsätter, att denna
bostadsfråga närmare prövas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Tills
vidare anser jag mig emellertid böra räkna med det av fortifikationsstyrelsen
angivna beloppet. I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran
mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar. Slutgiltiga beräkningar
rörande den personalstyrka, som avses skola förläggas till Nora, böra
emellertid förebringas, innan dispositionsbeslut meddelas. Under hänvisning
till vad inledningsvis anförts rörande garagebyggnader beräknar jag tills

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

vidare för femårsperioden 1942/47 för ifrågavarande ändamål, enligt prisläget
den 1 juli 1942, ett belopp av högst 1,680,000 kronor, varav 1,555,000 kronor
böra anses belasta femårsperiodens kostnadsram. Enär hela det salunda beräknade
beloppet bör kunna ställas till förfogande före utgången av budgetåret
1943/44 samt 690,000 kronor redan anvisats, torde för nästa budgetår
böra för ändamålet beräknas ett belopp av högst 990,000 kronor.

Mobiliseringscentraler för trängkårerna. I 1942 års försvarsbeslut har för
utsatts upprättande av sju mobiliseringscentraler för trängtrupperna. I enlighet
med i propositionen 1942: 270 framlagt förslag har riksdagen (skrivelse
1942: 376) för budgetåret 1942/43 beräknat hela det belopp, 2,470,000
kronor, som i propositionen ansetts erforderligt för ifrågavarande byggnadsbehov.

I de av arméförvaltningen i skrivelsen den 10 februari 1943 framlagda
kostnadsberäkningarna, av vilka jämväl framgår det numera beräknade byggnadsbehovet
för respektive anläggningar, ha kostnaderna för ifrågavarande
ändamål, baserade på prisläget den 1 juli 1941, angivits till sammanlagt

2,491,000 kronor,. varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats
tillhopa 199,700 kronor (se bilagorna 12—15). Samtliga byggnadsbehof lia
hänförts till angelägenhetsgrupp 1. I skrivelsen har anförts, att vid en
mobiliseringscentral för Skånska trängkåren beräknats tagas i anspråk befintlig,
kronan tillhörig bilreparationsverkstad. Då denna byggnad nu vore
utnyttjad för förrådsuppställning av bilar tillhörande trängkåren, måste för
dessa bilar fyra fordonsskydd av enkel konstruktion uppföras. Kostnaderna
härför, 25,600 kronor, hade synts böra belasta anslaget för mobiliseringscentralens
uppförande.

För samtliga mobiliseringscentraler lia beräknats kostnader för anord- Departementsnande
av underofficersbostäder. För min del finner jag tveksamt, örn så- c,ie/cndana
bostäder skola behöva uppföras, och förutsätter närmare utredning
därutinnan, innan medel ställas till förfogande för ändamålet. Såsom av
utredningen framgår har en av de för Skånska trängkåren avsedda mobiliseringscentralerna
förutsatts skola anknytas till en redan befintlig försvaret
tillhörig anläggning. Arméförvaltningen har förutsatt, att de särskilda
kostnader för anordnande av fordonsskydd, som föranledas av att
nyssnämnda anläggning icke vidare kan tagas i anspråk för fönadsuppställning
av bilar, böra belasta anslaget för mobiliseringscentralens uppförande.

Enär ifrågavarande bilar emellertid torde vara sådana, som tagits i anspråk
med anledning av nu rådande beredskapsförhållanden, synas kostnaderna
för fordonsskydd böra belasta förskottsstaten. För envar av mobiliseringscentralerna
Ilar enligt uppgift från fortifikationsstyrelsen avsetts uppförande
av ett varmgarage för två lastbilar. Det synes emellertid kunna ifragasättas,
om transporterna för mobiliseringscentralerna i fredstid verkligen äro av
den omfattning, att särskilda bilar böra avses därför. Möjligen kunna med
större ekonomisk fördel privata lastbilar utnyttjas för ändamålet. Särskild

Kungl. Mai:ts proposition nr 222.

utredning torde böra förebringas i denna fråga, innan dispositionsbeslut
meddelas rörande uppförande av garagen. Tills vidare räknar jag emellertid
med de av arméförvaltningen angivna kostnaderna för varmgarage.

Enär jag icke i övrigt funnit anledning till erinran mot arméförvaltningens
kostnadsberäkningar, beräknar jag för närvarande kostnaderna för
mobiliseringscentraler för trängkårerna för femårsperioden 1942/47, enligt
prisläget den 1 juli 1942, till högst 2,661,000 kronor, av vilket belopp högst

2.464.000 kronor böra anses belasta kostnadsramen. Enär förstnämnda belopp
bör kunna ställas till förfogande före utgången av budgetåret 1943/44
samt 2,470,000 kronor redan anvisats, böra för nästa budgetår beräknas högst

191.000 kronor.

Stabsmobiliseringscentraler i II—VI. militärområdena. Enligt 1942 års försvarsbeslut
skall i anslutning till envar av I.—VI. militärbefälsstaberna anordnas
en stabsmobiliseringscentral, avsedd för uppsättandet av vissa särskilda
förband och staber, som vid mobilisering skola ingå i de högre truppförbanden.

För stabsmobiliseringscentralerna i II —VI. militärbefälsstaberna beräknades
i propositionen 1942: 270, utöver kostnader för markförvärv, ett belopp
av 900,000 kronor, varvid emellertid framhölls, att av försvarsutredningen
angivet behov av underofficersbostäder vid mobiliseringscentralerna
i II. och V. militärområdena borde göras till föremål för ytterligare utredning.
Det angivna beloppet, 900,000 kronor, har av 1942 års riksdag (skrivelse
nr 376) beräknats för budgetåren 1941/42 och 1942/43. Stabsmobiliseringscentralen
i I. militärområdet avsågs skola anordnas i en redan befintlig,
staten tillhörig byggnad.

Till markförvärv för stabsmobiliseringscentralerna i II. och i VI. militärområdena
har 1942 års riksdag (skrivelse nr 409) efter i propositionen nr 322
framlagda förslag för budgetåret 1941/42 beräknat 5,500 kronor respektive

2,800 kronor. Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1942 godkänt ett
i propositionen omförmält avtal rörande förvärv av mark för stabsmobiliseringscentral
i II. militärområdet.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört att, då
utredning rörande underofficersbostäderna ännu icke hunnit slutföras, hade
behovet härutinnan icke kunnat slutligt avgöras, varför i detta sammanhang
uppgjord kostnadsberäkning upptoge jämväl dessa byggnader. I övrigt
grundade sig de uppgjorda beräkningarna på uppgifter rörande utrymmesbehov
m. m., som ställts till förfogande från arméstaben och de lokala
myndigheterna. Beträffande byggnadernas konstruktiva utförande vore avsett,
att av 1940 års militära byggnadsutredning uppgjorda standardritningar
och normer i allt väsentligt skola följas.

I fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar (se bilagorna 16—20) ha
kostnaderna för de fem stabsmobiliseringscentralerna beräknats till sammanlagt
1,120,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring
intill den 1 juli 1942 beräknats 89,600 kronor. Samtliga byggnadsobjekt
ha hänförts till angelägenlietsgrupp 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Till frågan om anordnande av underofficersbostäder vid mobiliserings- Departementscentralerna
i II. och V. militärområdena är jag fortfarande, i brist på när- chef<"n
mare utredning, icke beredd att taga ställning. Jag beräknar emellertid tills
vidare medel för ändamålet i enlighet med fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar.

Enligt från arméstaben infordrade uppgifter erfordras icke garage vid
mobiliseringscentralerna i den omfattning, som av arméförvaltningen vid
byggnadsprogrammens uppgörande förutsatts. V armgarage anses salunda
Wiva erforderliga allenast för de fyra personbilar inom varje militärområde,
som i fredstid avses för militärbefälet. Jag finner tveksamt, huruvida verkligen
så många personbilar böra beräknas som fredsbeliov för militärbefälhavarna
och deras stabsorgan. Då därtill kommer, att garageutrymmen för
dessa bilar i vissa fall torde böra anordnas vid truppförband inom den ort,
där vederbörande militärbefälsstab har sitt säte, och icke i anslutning till
den ofta på avsevärt avstånd därifrån förlagda stabsmobiliseringscentralen,
anser jag mig icke för närvarande böra beräkna medel för detta ändamål.

Jämväl beträffande kallgaragen kan byggnadsprogrammet enligt numera föreliggande
upplysningar i väsentlig mån begränsas. Enligt preliminära beräkningar
torde varmgaragens slopande samt minskningen av kallgaragen
komma att medföra en kostnadsminskning, med utgångspunkt från prisläget
den 1 juli 1941, för samtliga stabsmobiliseringscentralerna av åtminstone

330,000 kronor. Med hänsyn till vad sålunda anförts beräknar jag för närvarande
för ifrågavarande ändamål, med utgångspunkt från prisläget den
1 juli 1941, ett belopp av 790,000 kronor, motsvarande enligt prisläget
den 1 juli 1942 omkring 850,000 kronor. I den mån av riksdagen redan
anvisat belopp icke behöver tagas i anspråk för avsett ändamål, bör detsamma,
i enlighet med vad inledningsvis anförts, få disponeras för andra
byggnadsarbeten under femårsperioden.

Förrådsbyggnader för territoriella förband. För uppförande inom försvarsområdena
av förråd för förvaring av materiel för de territoriella förbanden
beräknade försvarsutredningen ett belopp av 12,400,000 kronor, varjämte för
markförvärv angavs ett medelsbehov av 400,000 kronor. I propositionen
1942: 210 beräknades emellertid för ändamålet allenast 9,400,000 kronor,
kostnaderna för markförvärv däri icke inräknade.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anförde jag, att säkra hållpunkter
saknades för ett närmare bedömande av det för ändamålet erforderliga
medelsbehovet. Det syntes emellertid stå klart, att betydande anvisningar
erfordrades för förrådsfrågans ordnande. Utan att därigenom binda mig fölen
slutlig kostnadsram för ifrågavarande ändamål förutsatte jag, att kostnaden
för utbyggnaden skulle kunna hållas inom en ram av 9,800,000 kronor, kostnaderna
för markförvärv däri inbegripna. För tiden till och med budgetåret
1942/43 beräknade jag för ändamålet ett medelsbehov av 5,000,000 kronor,
vilket belopp, enligt vad jag räknade med, borde kunna förslå även för de
markförvärv, som visade sig nödvändiga för förrådsorganisationens utbyggnad

Dep artementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

inom ramen för beloppet. Jag framhöll vidare, att vid planläggandet av
ifrågavarande byggnadsverksamhet borde beaktas möjligheterna att ernå besparingar
genom att förhyra förrådslokaler och effektivt utnyttja de nuvarande
landstormsförråden. Yad sålunda anförts föranledde icke erinran
av riksdagen, som i skrivelse 1942: 376 för budgetåren 1941/42 och 1942/43 för
ändamålet beräknade tillhopa 5,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1942 bemyndigat fortifikationsstyrelsen
att med anlitande av ifrågavarande belopp gå i författning
örn uppförande av två i propositionen 1942:270 omförmälda förrådsbyggnader,
en för Sundsvalls östra landstormsområde och en å viss kronopark,
för en kostnad av tillhopa högst 183,000 kronor.

Kungl. Maj:t har vidare genom beslut den 11 september 1942 ställt

700,000 kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av förråd
för vissa territoriella förband i södra Sverige.

I skrivelse den 22 december 1942 har fortifikationsstyrelsen hemställt örn
dispositionsbeslut rörande ett belopp av ytterligare 4,117,000 kronor för
förrådsbyggnader. Framställningen är för närvarande föremål för remissbehandling
inom 1940 års militära byggnadsutredning.

I sina vid skrivelsen den 10 februari 1943 fogade kostnadsberäkningar
har arméförvaltningen beräknat kostnaderna för förrådsbyggnaderna för femårsperioden
1942/47, enligt prisläget den 1 juli 1941, till sammanlagt 9,785,000
kronor, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 736,400
kronor (se bilaga 21). Arméförvaltningen har anmärkt, att markkostnad er
samt administrationskostnader och oförutsedda utgifter till omkring 6 procent
av byggnadskostnaderna inginge i kostnadsberäkningarna.

Yid bifall till fortifikationsstyrelsens framställning den 22 december 1942
rörande disposition av 4,117,000 kronor för uppförande av förrådsbyggnader
för territoriella förband kommer det av 1942 års riksdag för ändamålet beräknade
beloppet att vara i sin helhet disponerat. Enligt vad jag inhämtat,
avser fortifikationsstyrelsen att med de medel, som kunna komma att anvisas
för budgetåret 1943/44, utföra en andra etapp i det utbyggnadsprogram, som
uPPgj°rts beträffande ifrågavarande slag av byggnader. Såsom av fortifikationsstyrelsens
kostnadsberäkningar framgår, innefatta dessa jämväl ett tidigare
icke förutsett byggnadsbehov. Man har nämligen ansett lämpligt att
i varje försvarsområde anordna — förutom förråd för de olika territoriella
forbanden ett huvudförråd, i vilket skulle uppläggas överskottsmateriel
såsom viss reserv för de territoriella förbanden. För min del finner jag
denna jämkning i det ursprungliga byggnadsprogrammet lämplig. Någon
ökning av kostnaderna torde icke uppkomma, enär huvudförrådens inrättande
torde komma att medföra minskade krav på förrådsutrymmen för
militärområdesorganisationen. Huvudförråden ha avsetts skola förläggas i
anslutning till andra förråd, varför någon ökning av förrådspersonalen icke
torde bliva erforderlig.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Enligt vad jag under liand inhämtat, grunda sig de i skrivelsen den 10
februari 1943 framlagda kostnadsberäkningarna på de uppgifter örn förrådsutrymmesbehov,
som infordrats från vederbörande territoriella myndigheter.
Det har uppgivits, att vid beräkningarna rörande utrymmesbehovet beaktats,
att befintliga förrådslokaler skola i första hand komma till användning.
Någon beräkning i detalj av kostnaderna för de särskilda förråden föreligger
sålunda icke. Med hänsyn till det stora antal byggnader, som det här är
fråga örn, skulle det för övrigt knappast vara möjligt att i detta sammanhang
i detalj behandla behovet av de särskilda förråden och dessas närmare
utförande. Jag utgår emellertid från att vid det fortsatta planerandet av
förråden ägnas särskild uppmärksamhet åt frågan örn det verkliga utrymmesbehovet
inom de olika försvarsområdena. Det får icke förekomma, att förråd
anordnas för mera materiel än som kommer att finnas upplagd i fredstid.

Enligt vad jag erfarit torde — utöver de i arméförvaltningens skrivelse
den 10 februari 1943 angivna kostnaderna för förrådsbyggnader för territoriella
förband — komma att erfordras ytterligare omkring 2,500,000 kronor
för vissa ammunitionsförråd. Utan närmare utredning är jag icke i stånd
att taga ställning till frågan därom. Därest detta förrådsbehov verkligen
skulle föreligga, torde medel därför få utgå av den reserv för oförutsedda
ändamål, som jag inledningsvis berört.

Tills vidare anser jag mig med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942
böra för ändamålet beräkna ett medelsbehov för femårsperioden 1942/47 av
högst 10,520,000 kronor, av vilket belopp 9,785,000 kronor böra anses belasta
femårsplanens kostnadsram. Enär 5,000,000 kronor redan anvisats samt
återstående belopp bör stå till förfogande före utgången av budgetåret
1943/44, beräknar jag för nämnda budgetår högst 5,520,000 kronor. Jag
utgår från att detta belopp, såsom ock av arméförvaltningen förutsatts, skall
vara tillräckligt jämväl för erforderliga markförvärv.

Tillbyggnad av kaserner.

Försvarsutredningen ansåg i princip erforderligt att bereda samtliga värnpliktiga
förläggning i kaserner under första tjänstgöringen. Utredningen
ansåg sig däremot av kostnadsskäl icke böra föreslå, att dylika förläggningar
skulle ifrågakomma för samtliga de till repetitionsövning inkallade. För dessa
avsågs i stället barackförläggning i erforderlig omfattning böra tillgripas.
För att tillgodose det väntade behovet av förläggningsutrymmen föreslog utredningen
dels till- och ombyggnadsarbeten å vissa befintliga kasernetablissement
och dels uppförande av barackbyggnader. För det förra ändamålet
beräknade utredningen kostnaderna under femårsperioden 1942/47 till

10,630,000 kronor, medan för barackbyggnader beräknades 2.800,000 kronor.
Under särskilda rubriker beräknade försvarsutredningen därjämte medel för
garagebyggnader, lektionsbyggnader, exercisbyggnader och furirbostäder vid
vissa av arméns truppförband.

I propositionen 1942:210 förutsattes, att med uppförande av lektionsbyggnader
vid redan befintliga truppförband skulle anstå till tid efter femårs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

periodens slut, varjämte de för exercisbyggnader och furirbostäder beräknade
beloppen ansågos kunna för femårsperioden väsentligt beskäras.

Vid anmälan av propositionen 1942:270 anförde jag, att vad av försvarsutredningen
föreslagits beträffande förläggningen av värnpliktiga i princip
icke givit mig anledning till erinran. Icke heller riksdagen (skrivelse 1942:
376) hade något att erinra mot vad sålunda anförts. I enlighet med i propositionen
framlagt förslag beräknade riksdagen för budgetåren 1941/42 och
1942/43 för örn- och tillbyggnadsarbeten vid vissa i propositionen angivna
kasernetablissement tillhopa 6,255,000 kronor samt för barackbyggnader tillhopa
2,800,000 kronor. Vidare beräknades för nämnda budgetår vissa belopp
för garagebyggnader och exercisbyggnader.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade arméförvaltningen
medelsbehovet för tillbyggnad av kaserner för tiden intill utgången av
nämnda budgetår till de av försvarsutredningen för de särskilda kasernetablissementen
för hela femårsperioden beräknade beloppen, eller — efter
avdrag för vissa kostnader avseende arméhundgården och arméhundskolan,
vilka upptagits i andra sammanhang — tillhopa 10,208,000 kronor.

Motsvarande kostnader ha av arméförvaltningen i dess skrivelse den 10
februari 1943, under rubriken Tillbyggnad av kaserner, beräknats till

12,211,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring
intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 1,019,100 kronor.

Emellertid har arméförvaltningen i andra sammanhang upptagit till behandling
frågor örn vissa ytterligare örn- och tillbyggnadsarbeten vid arméns
kasernetablissement, vilka torde böra här i korthet beröras.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret
1943/44 hemställde arméförvaltningen sålunda under rubriken Översyn av
arméns kasernetablissement örn anslag för vissa örn- och tillbyggnader av
kaserner. Arméförvaltningen erinrade därvid örn att ämbetsverket i sina
anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 framhållit behovet av en allmän
översyn av arméns samtliga kasernetablissement samt anmält sin avsikt
vara att, efter hand som nödiga utredningar beträffande särskilda delar av
denna omfattande fråga verkställts, till Kungl. Maj:t ingiva de förslag till
förbättringsarbeten, som kunde föranledas av de sålunda verkställda utred
ningarna.

Beträffande stora delar av förevarande fråga hade, enligt vad arméförvaltningen
i skrivelsen den 31 augusti 1942 meddelade, närmare utredning ännu
icke hunnit verkställas, men det vore allt fortfarande arméförvaltningens avsikt
att, efter hand som utredningarna kunnat slutföras, underställa de av
desamma föranledda förslagen Kungl. Maj:ts prövning. I viss utsträckning
hade dock utredning rörande erforderliga åtgärder numera hunnit slutföras,
nämligen beträffande örn- och tillbyggnader samt nybyggnader av matinrättningar
och marketenterier, stallbyggnader, sjukhus samt varmbadhus vid
vissa i skrivelsen angivna truppförband. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten
beräknades av arméförvaltningen till 18,965,000 kronor. Anmärkas må
att frågan örn till- och ombyggnad samt nybyggnad av matinrättningarna

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 31

vid trängkårerna av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse upptagits till
behandling redan i skrivelse den 28 april 1942.

Över arméförvaltningens och fortifikationsstyrelsens framställningar i nu
ifrågavarande avseenden har 1940 års militära byggnadsutredning avgivit utlåtande
den 27 februari 1943 respektive den 28 augusti 1942.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen under rubriken
Översyn av arméns kasernetablissement upptagit de av ämbetsverket i skrivelsen
den 31 augusti 1942 under samma rubrik angivna arbetena med avseende
å matinrättningar, marketenterier, stallbyggnader och varmbadhus,
varvid de mest angelägna arbetena hänförts till angelägenhetsgrupp 1.

Arméförvaltningen har emellertid, såsom redan inledningsvis anmärkts,
ansett, att så fullständiga och genomgående åtgärder, som kostnaderna för
de med 1 graderade arbetena innebure, icke i nuvarande läge syntes kunna
ske, och har uppskattat det belopp, som under femårsperioden syntes böra
beräknas för ifrågavarande ändamål, till 5,000,000 kronor. Inom denna kostnadsram
har arméförvaltningen ansett sig kunna bestrida kostnader för avhjälpande
av de allvarligaste bristerna med avseende å matinrättningar,
marketenterier och truppförbandssjukhus.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen
vidare örn ett anslag av 3,015,000 kronor för nybyggnadsarbeten vid
vissa truppförbands tygverkstäder samt anmälde, att behov av översyn och
utökning av befintliga tygverkstäder förelåge jämväl vid andra förband.

Arméförvaltningen har därefter i sin skrivelse den 10 februari 1943 under
särskilda rubriker upptagit vissa arbeten för tyg- och andra verkstäder, bl. a.
de i nyssnämnda anslagsäskanden angivna, till en totalkostnad, exklusive
maskinell utrustning, av 12,902,000 kronor. Ämbetsverket har emellertid, såsom
inledningsvis anmärkts, icke ansett sig kunna beräkna mer än 10,000,000
kronor för ändamålet för femårsperioden 1942/47.

Bland övriga av arméförvaltningen ifrågasatta byggnadsarbeten av beskaffenhet
att kunna rubriceras såsom örn- och tillbyggnadsarbeten vid truppförbanden
må nämnas uppförande av förrådsbyggnader för truppförbanden
samt vissa arbeten för tillgodoseende av förbandens behov av skjutbanor.

Såsom av det följande framgår har arméförvaltningen slutligen i sin skri.
velse den 10 februari 1943 upptagit ytterligare ett antal med kasernetablissementen
sammanhängande byggnadsbehov, som kunna rubriceras såsom
om- eller tillbyggnad av kasernetablissement men som — vid det förhål,
lande att de icke av försvarsutredningen beräknats — hänförts till gruppen
Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten och därför
icke medtagits under rubriken Tillbyggnad av kaserner.

För vinnande av en fullständig överblick över samtliga byggnadsföretag, som
ifrågasatts vid de olika förbanden, vore det givetvis önskvärt, om vid behandlingen
av värjo särskilt förband kunde prövas samtliga för förbandet ifrågasatta
arbeten. För underlättande av en jämförelse med försvarsutredningens
kostnadsberäkningar torde emellertid de i dessa beräkningar under rubrikerna

Departementsellef
en.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Barackbyggnader, Garagebyggnader, Exercisbyggnader och Furirbostäder
upptagna byggnadsbehoven böra fortfarande behandlas under dessa särskilda
rubriker, ehuru frågorna därom, såsom av det följande framgår, i vissa avseenden
äro avliängiga av det sätt, varpå övriga byggnadsfrågor vid förbanden
lösas. Jämväl de av arméförvaltningen under rubriken Översyn av arméns
kasernetablissement upptagna arbeten, som avse matinrättningar, marketenterier
och sjukhus, torde böra behandlas under ett särskilt avsnitt utan
omedelbart samband med de särskilda förbanden. Vissa därmed sammanhängande
frågor måste nämligen — delvis med hänsyn till den föreliggande
utredningens disposition — behandlas gemensamt för flera förband, och en
uppdelning av den föreliggande utredningen på de särskilda förbanden
skulle vålla vissa svårigheter. För överskådlighetens skull torde dock av
arméförvaltningen ifrågasatta åtgärder av denna art böra anmärkas vid redogörelsen
för övriga byggnadsbehov vid respektive etablissement. Enär pågående
utredning rörande förrådsbyggnader för truppförbanden ännu icke
är avslutad och kostnaderna för desamma vid sådant förhållande icke ännu
kunna angivas för de särskilda förbanden, torde jämväl dessa frågor böra
upptagas till behandling under ett gemensamt avsnitt. Jämväl frågor rörande
skjutbanor torde lämpligen i regel böra behandlas fristående från övriga
spörsmål beträffande respektive förband.

Däremot torde för överskådlighetens skull andra örn- eller tillbyggnadsarbeten
än nu nämnts böra, i den mån de avse under rubriken Tillbyggnad
av kaserner behandlade förband, upptagas till behandling i samband med
övriga under denna rubrik upptagna byggnadsbehov. Den omständigheten,
att försvarsutredningen icke förutsett en med utökningen av organisationen
sammanhängande tillbyggnad, som numera befunnits erforderlig, synes nämligen
icke böra föranleda en utbrytning av detta byggnadsbehov till särskild
behandling.

Livgrenadjärregementet och Östgöta lufivärnsregemente (Linköping). I propositionen
1942: 270 beräknades, i enlighet med försvarsutredningens förslag i
ämnet, 216,000 respektive 1,365,000 kronor jämte till 6 procent å dessa belopp
beräknade administrationskostnader m. m., eller tillhopa i runt tal

1,675,000 kronor för tillbyggnad av kaserner vid Livgrenadjärregementet och
Ostgöta luftvärnsregemente.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Genom fortifikationsstyrelsens försorg verkställd utredning har visat, att
för regementena erforderligt ytterligare förläggningsutrymme lämpligen kan
beredas genom att vindsvåningarna i befintliga kaserner efter yttertakens
höjning cirka en meter påbyggas samt inredas till logement. För att tillgodose
förläggningsbehovet vid Livgrenadjärregementet, som för närvarande
även disponerar en inom luftvärnsregementets område liggande kasern, vilken
i detta sammanhang lämpligen bör bliva överlämnad till sistnämnda
regemente, har en påbyggnad av fyra kaserner visat sig erforderlig, medan
det vid luftvärnsregementet föreliggande ytterligare förläggningsbehovet beräknas
kunna täckas genom påbyggnad av tvenne kaserner. Planlösningen
för de sålunda nytillkommande logementsvåningarna avses att i huvudsak
göras lika med de underliggande kompaniförläggningarnas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Då de nuvarande övre vindarna emellertid användas såsom förråd, förutsätter
förläggningsfrågans ordnande på angivet sätt, att ersättningsförråd
uppföras. För luftvärnsregementets del erfordras dock icke något ersättningsförråd,
enär regementet kompenseras genom att erhålla det i den ovannämnda,
för närvarande av Livgrenadjärregementet disponerade kasernen
inrymda källarförrådet. För Livgrenadjärregementet däremot föreligger behov
av förrådsutrymme örn tillhopa 1,750 kvadratmeter golvyta.

Byggnadskostnaderna i enlighet med det anförda ha av arméförvaltningen
beräknats till 1,076,000 kronor enligt följande kostnadsfördelning.

Prisläge Prisstegring

Livgrenadjärregementet: V? 41 lh 41—77 42

Ombyggnad av 4 kaserner ............................ 624,000 50,000

Uppförande av 2 förråd................................ 79,000 6,300

Ostgöta luftvärnsregemente:

Ombyggnad av 2 kaserner ............................ 312,000 25,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent av förestående beräknade kostnader 61,000 4,900

Summa kronor 1,076,000 86,200

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade arméförvaltningen
vidare under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement för örn- och
tillbyggnad av Livgrenadjärregementets sjukhus ett belopp av 106,000 kronor
samt för nybyggnad av sjukhus för Östgöta luftvärnsregemente ett belopp
av 301,000 kronor.

De av arméförvaltningen föreslagna ombyggnadsarbetena å Livgrenadjärregementets
och Östgöta luftvärnsregementes kaserner för tillgodoseende av
det genom den förlängda utbildningstiden och den utvidgade organisationen
uppkomna behovet av ökat förläggningsutrymme för regementena synas mig
vara ur ekonomiska och andra synpunkter lämpliga. Genom tillbyggnaderna
synes erforderligt förläggningsutrymme i kasern kunna beredas all personal,
som är i tjänst under ett år i sträck. För efterutbildningskontingenten vid
luftvärnsregementet bör i enlighet med vad tidigare anförts användas baracker.
Till kostnadsberäkningarna kan jag, i brist på detaljerat byggnadsprogram, icke
nu taga definitiv ställning. Jag förutsätter emellertid, att alla möjligheter till
kostnadsbesparingar iakttagas vid arbetenas fortsatta planerande och utförande.
För ändamålet torde alltså böra för femårsperioden 1942/47 beräknas i avrundat
tal högst 1,162,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande enligt
prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 1,076,000 kronor. Enär 1942 års
riksdag för ändamålet anvisat ett högre belopp än som nu synes vara erforderligt,
torde, i enlighet med vad inledningsvis anförts, det överskjutande
beloppet få användas till andra byggnadsarbeten för armén under femårsperioden.
Till frågan örn regementenas sjukhus återkommer jag i det följande.

Södra skånska infanteriregementet (Ystad och Revingehed, Revinge). Enligt
1942 års försvarsbeslut skall detta regemente vara motoriserat och dess
fredsförläggning vara uppdelad på två etablissement, det gamla kaserneta Bihang

lill riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. 522 43 3

Departements chefen.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

blissementet i Ystad samt lägerförläggningen å regementets övningsplats
Revingehed.

För tillbyggnad av kaserner vid regementet beräknade 1942 års riksdag
(skrivelse nr 376) i enlighet med i propositionen nr 270 framlagt förslag ett
belopp av 575,000 kronor jämte administrationskostnader och oförutsedda
utgifter eller tillhopa 609,500 kronor. Beloppet torde ha avsetts för tillbyggnadsarbeten
vid kasernetablissementet i Ystad.

För ordnande av förläggningen vid Bevingehed anvisade samma riksdag
(skrivelse nr 355) i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 4) framlagda förslag ett reservationsanslag
av 30,000 kronor. För berörda ändamål beräknade samma riksdag
vidare (skrivelse nr 376) i enlighet med förslag i propositionen nr 270 för
budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 730,000 kronor. Slutligen har Kungl.
Majit i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 19)
föreslagit, att för ändamålet skall för budgetåret 1943/44 beräknas ett belopp
av ytterligare 765,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört följande
rörande regementets förläggningsförhållanden.

Den närmare utredning, som företagits beträffande förläggningsförhållandena
på regementets tvenne förläggningsplatser, Ystad och Bevingehed, har
visat, att i vad avser etablissementet å sistnämnda ort behovet av utrymmen
för kasernförläggning väntas bliva löst genom de åtgärder härför, som
bland annat ingå i de arbeten för ordnande av förläggningen å Bevingehed,
som i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagits komma
till utförande.

Beträffande etablissementet i Ystad föreligger visst ökat förläggningsbehov
i kasern, särskilt vintertid, men har det visat sig möjligt utvinna härför
erforderligt utrymme inom befintliga kasernbyggnader genom vidtagande av
vissa ändrings- och moderniseringsarbeten. Den s. k. Gamla kasern, som
— utom beträffande en kompaniförläggning — uppvärmes genom lokala
eldstäder skulle sålunda vintertid på ett bättre sätt kunna utnyttjas till förläggning,
därest kasernen i sin helhet försåges med centralvärmeledning, i
vilket sammanhang såväl denna kasern som även övriga kasernbyggnader
borde förses med WC-anläggningar, vilket de nu sakna.

Ett utförande av dessa arbeten har beräknats draga en kostnad av 291,300
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, med en prisstegring intill den 1 juli
1942 uppgående till 23,300 kronor.

I samma skrivelse har arméförvaltningen under rubriken Översyn av
arméns kasernetablissement beräknat ett belopp av 297,000 kronor, enligt
prisläget den 1 juli 1941, för örn- och tillbyggnad av matinrättning, varjämte
ämbetsverket i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 äskat 43,000
kronor till örn- och tillbyggnad av regementets sjukhus.

En närmare undersökning rörande behovet av förläggningsutrymme för
Södra skånska infanteriregementet har givit vid handen, att efter genomförandet
av redan beslutade eller i årets statsverksproposition föreslagna
byggnadsarbeten å Bevingehed tillräckligt förläggningsutrymme torde komma
att stå till förfogande för regementets personal. Någon ombyggnad av ka -

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

sernetablissementet i Ystad för beredande av ytterligare förläggningsutrymme
synes sålunda icke erforderlig. Ehuru de av arméförvaltningen föreslagna
arbetena å den s. k. gamla kasern synas vara i och för sig önskvärda standardförbättringar,
anser jag mig icke böra för närvarande förorda, att medel
för ändamålet ställas till förfogande under femårsperioden 1942/47.

Vid anmälan av årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen
av frågan om ordnande av förläggningen å Revingehed, att jag icke då vore
beredd att taga ställning till ett av fortifikationsstyrelsen framlagt förslag
örn anläggande av en ny utfartsväg från förläggningsområdet jämte bro över
Kävlingean för en beräknad kostnad av 130,000 kronor. Arméförvaltningen
bär i sin skrivelse den 10 februari 1943 icke beräknat medel för angivna
ändamål. Det bör enligt min mening övervägas, örn icke ifrågavarande vägförbindelse,
för vilken mark inköpts av kronan, bör kunna i sinom tid komma
till stånd genom anlitande av arméns egna resurser och alltså för en väsentligt
lägre kostnad än tidigare räknats med.

Till frågorna rörande om- och tillbyggnad av regementets matinrättning
och sjukhus återkommer jag i det följande.

Gotlands infanteriregemente (Visby). Enligt 1942 års försvarsbeslut skall,
såsom förut anmärkts, ett kompani av Göta pansarlivgarde förläggas till Gotland
och underställas chefen för Gotlands infanteriregemente.

I propositionen 1942: 270 beräknades för tillbyggnad av kaserner vid Gotlands
infanteriregemente ett belopp av 718,000 kronor jämte 6 procent för
administration och oförutsedda utgifter eller tillhopa omkring 760,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

För kompaniets kasernförläggning och expedition samt för tillgodoseende
av regementets behov av ytterligare förläggningsutrymme har den lämpligaste
lösningen befunnits vara uppförande av en ny expeditions- och logementsbyggnad
i tre våningar, varav regementet avses disponera de två
översta samt kompaniet bottenvåningen, samt att de i regementets övriga
kaserner befintliga dagrummen och lektionssalarna omändras till logement.
Dagrum och lektionssalar avses i stället att anordnas inom respektive kaserners
vindsvåningar, vilka för närvarande disponeras såsom förrådsutrymme.
I ersättning härför erfordras uppförande av ny varmbonad förrådsbyggnad.

Kostnaderna för ovannämnda byggnadsarbeten uppgå enligt nedanstående
kostnadsberäkning till sammanlagt 692,000 kronor, varvid kostnaderna för
den nya expeditions- och logementsbyggnaden fördelats med ungefärligen
Y3 på Gotlands infanteriregemente och 1/s på Göta pansarlivgardes kompani.

Prisläget Prisstegring

Vt 41 Vj 41—‘/t 42

Expeditions- och logementsbyggnad.................... 390,000 31,200

Ombyggnad av kasernernas vindsvåningar ............ 181,100 14,480

Varmförråd ................................................ 80,600 6,420

Utvändiga elektriska ledningar.......................... 900 100

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent å förestående beräknade kostnader 39,400 3,100

Summa kronor 692,000 55,300

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Departements chefen.

I samma skrivelse Ilar arméförvaltningen under rubriken Översyn av
arméns kasernetablissement upptagit örn- och tillbyggnad av regementets
matinrättning för en beräknad kostnad, enligt prisläget den 1 juli 1941, av

345,000 kronor samt nybyggnad av marketenteri för en kostnad, enligt
samma prisläge, av 439,000 kronor.

Såsom redan vid behandlingen av frågan örn förläggningen för Göta
pansarlivgardes kompani på Gotland förutsatts, bör Gotlands infanteriregementes
behov av ökat förläggningsutrymme lämpligen lösas i samband med
ordnandet av pansarkompaniets förläggning genom uppförande av en ny
byggnad, innehållande å nedre botten expeditions- och förläggningslokaler
för pansarkompaniet samt i de två övre våningarna förläggningsutrymmen
för infanteriregementet. Det därutöver erforderliga förläggningsutrymmet
för regementet torde i enlighet med arméförvaltningens förslag böra anskaffas
genom utnyttjande av vissa nu befintliga dagrum och lektionssalar, för vilka
ersättning kan beredas genom inredande av de nuvarande kasernernas vindsvåningar.
Enligt vad jag under hand inhämtat avser det av arméförvaltningen
för ombyggnadsarbetena beräknade beloppet, 181,100 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941, såväl ombyggnad av vindsvåningarna som omändring
av regementets tvättinrättning till intendenturverkstad, sistnämnda
arbete kostnadsberäknat till 20,000 kronor. Med hänsyn till vad som anförts
i propositionen nr 179 till innevarande års riksdag angående centralisering
av underhållstjänsten i fråga örn intendenturmateriel m. m. anser jag mig
icke böra beräkna medel för sistnämnda ändamål. Beträffande ombyggnaden
av vindsvåningarna föreligga enligt vad jag inhämtat ännu icke detaljerade
byggnadsprogram, och den verkställda kostnadsberäkningen har uppgivits
vara i hög grad preliminär. För egen del har jag funnit mig icke kunna
tillstyrka, att mer än 100,000 kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941, beräknas
för ifrågavarande ändamål. Yid det definitiva byggnadsprogrammets
utformning böra alla besparingsmöjligheter iakttagas för ett ytterligare nedbringande
av ifrågavarande kostnader. Mot övriga av arméförvaltningen beräknade
kostnader har jag på grundval av den föreliggande utredningen icke
funnit anledning till erinran. I enlighet med det anförda beräknar jag för omoch
tillbyggnadsarbeten vid Gotlands infanteriregemente för femårsperioden
1942/47 högst 655,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande
enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 605,000 kronor. Enär 1942
års riksdag för ändamålet anvisat ett högre belopp än som nu synes vara
erforderligt, torde, i enlighet med vad förut anförts, det överskjutande beloppet
få användas till andra byggnadsarbeten för armén under femårsperioden.
Till frågan rörande regementets matinrättning och marketenteri återkommer
jag i det följande.

Göta artilleriregemente (Göteborg). För tillbyggnad av kaserner vid Göta
artilleriregementes etablissement beräknade försvarsutredningen ett belopp
av 883,500 kronor eller, inklusive 6 procent för administrationskostnader och
oförutsedda utgifter, i runt tal 936,500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört följande.

Enligt av regementschefen lämnade uppgifter föreligger vid regementet
behov av såväl ökat kasernutrymme för förläggning av den genom den nya
försvarsordningen ökade manskapsstyrkan vid regementet som av ökade
expeditionslokaler, vilket behov bland annat orsakats av överflyttningen till
regementet av värnpliktsredovisningen.

Genom fortifikationsstyrelsens försorg företagen närmare utredning i ärendet
har givit vid handen, att lämpligaste lösningen av regementets lokalfrågor
är, att en av regementets nuvarande batterilokaler omändras till
expeditionslokaler samt att, såsom ersättning för därvid ianspråktagna logement
och för tillgodoseende av regementets behov av förläggningsutrymme,
uppföras tre kaserner, vardera för 96 man, enligt 1940 års militära byggnadsutrednings
standardritning nr 2.

Kostnaderna, baserade på prisläget den 1 juli 1941, för dessa kaserner
ha av fortifikationsstyrelsen enligt nedanstående uppställning beräknats till
i runt tal 965,000 kronor.

Prisläget

''h 41

Nybyggnad av 3 kaserner inklusive yttre rör- och
elektriska ledningar samt planeringsarbeten ..—
Administrationskostnader och oförutsedda utgifter

cirka 6 procent å beräknade kostnader............

Summa kronor

912.000

53,000

965.000

Prisstegring
1 / 7 41—V? 42

73,000

5,000

78,000

Arméförvaltningen har vidare under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement
beräknat 556,000 kronor (jämte 44,000 kronor för prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942) för nya stallbyggnader vid
regementet. Byggnadsbehovet har hänförts till angelägenhetsgrupp 1.-

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 äskade arméförvaltningen
därjämte 43,000 kronor för örn- och tillbyggnad av regementets sjukhus.

1940 års militära byggnadsutredning har i fråga örn de föreslagna stallbyggnaderna
anfört, att enligt vad utredningen inhämtat förslag till dessa
byggnadsarbeten icke utarbetats men att fortifikationsstyrelsen sagt sig avse
att vid förslagens uppgörande tillämpa av utredningen utarbetade normer.
Vid besök vid Göta artilleriregemente hade utredningen uppmärksammat,
att fyra vinterstallar för sammanlagt 450 hästar förefunnes, vilka byggnader
vore i tämligen gott skick, samt att fyra längor sommarstallar med tillsammans
200 spiltplatser vore uppförda med stommar av trä under tak av papp,
vilka byggnader erbjöde, särskilt vintertid, mindre tillfredsställande stallutrymmen.
Byggnadsutredningen holle före, att de för armén föreslagna byggnadsarbetena
för stallar kunde tills vidare uppskjutas. Vad beträffade stallbyggnaderna
vid Göta artilleriregemente rådde dock särskild tveksamhet. I vart
fall syntes en närmare utredning böra verkställas såväl örn behovet av de
föreslagna stallbyggnaderna som ock med avseende på byggnadstyperna för
desamma.

Inom försvarsdepartementet har verkställts en närmare undersökning rö- Departemenisrande
möjligheterna att tillgodose behovet av ökat förläggningsutrymme vid c,ie/>”''

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

regementet genom mindre omfattande byggnadsarbeten än som av arméförvaltningen
föreslagits. Emellertid bar utredningen givit vid handen, att
det nuvarande kasernetablissementet, vilket är ett av arméns äldsta, icke
torde kunna inrymma den utökade manskapsstyrka, som enligt gällande
planer kommer att finnas stadigvarande förlagd vid regementet, därest de
för personalens förläggning eljest gällande normerna skola tillämpas. Även
örn de av arméförvaltningen föreslagna tre nya kasernerna komma till stånd,
synes personalens förläggning bliva trängre än som vore önskvärt. Av kostnadsskäl
anser jag mig emellertid böra räkna med det av arméförvaltningen
framlagda byggnadsprogrammet. Med hänsyn till vad militära byggnadsutredningen
anfört finner jag mig icke för närvarande böra beräkna medel
föi uppförande av nya stallbyggnader vid regementet. X enlighet med det
anförda beräknar jag för femårsperioden 1942/47 för tillbyggnadsarbeten vid
Göta artilleriregemente, med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942,
ett belopp av 1,043,000 kronor, varav 965,000 kronor böra anses belasta
femårsperiodens kostnadsram.

Till frågan örn regementets sjukhus återkommer jag i annat sammanhang.

Smålands artilleriregemente (Jönköping). I propositionen 1942: 270 beräknades
för tillbyggnad av kaserner vid Smålands artilleriregemente ett belopp
av 1,055,000 kronor eller, inklusive 6 procent för administrationskostnader
och oförutsedda utgifter, i avrundat tal 1,118,000 kronor.

I 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 23 ff.) har
därjämte beräknats ett belopp av 539,000 kronor till tyganstalt vid regementet.
Enligt arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 utgöra

39,000 kronor av ifrågavarande belopp prisstegring under tiden den 1 juli
1941—den 1 juli 1942.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Den genom fortifikationsstyrelsens försorg verkställda vidare utredningen
rörande förevarande fråga bär givit vid handen, att det för regementet föreliggande
behovet av ytterligare förläggningsutrymme kan tillgodoses genom
uppförande av tvenne nya kaserner, i huvudsak överensstämmande med
1940 års militära byggnadsutrednings standardritning nr 2. Därjämte blir,
med hänsyn till byggnadsplatsens belägenhet, särskild värmecentral för dessa
kasernbyggnader erforderlig.

Kostnaderna, baserade på prisläget den 1 juli 1941, lia av fortifikationsstyrelsen
beräknats till sammanlagt 700,000 kronor enligt nedanstående kostnadsfördelning.

Prisläget
*/7 41

Kasernbyggnader, 2 stycken, inklusive värmecentral 515,000

Väg- och planeringsarbeten samt stängsel............ 85,000

XJtvändiga rörtekniska arbeten ........................ 49,000

» elektriska » ........................ 13,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent av beräknade kostnader .......... 38,000

56,000

Prisstegring
V? 41—V? 42

41,200

6,800

4,000

1,100

2.900

Summa kronor 700,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement bär arméförvaltningen
vidare beräknat 74,000 kronor (jämte 6,000 kronor för prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942) för varmbadbus vid regementet.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med an slagsäskanden för budgetaret
1943/44 upptog arméförvaltningen därjämte 43,000 kronor för örn- oell tillbyggnad
av regementets sjukhus.

“ Beträffande varmbadhuset anförde arméförvaltningen i sin skrivelse den
31 augusti 1942, att chefen för Smålands artilleriregemente i skrivelse till
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 14 mars 1942 anmält behov av
ifrågavarande slag samt därvid, bland annat, anfört följande.

Det högsta antalet samtidigt badande i det nuvarande badhuset borde
icke överstiga 25, medan regementet hade behov av ett badhus med en
kapacitet av omkring 100 man, motsvarande ett fredsbatteris manskapsstyrka,
vilket lett till att överfyllning av badhuset måst tillgripas i sådan grad, att
varken hygieniska krav eller en billig fordran pa trevnad för de badande
kunnat uppfyllas. Till följd av att badhuset, som vore uppfört å lerig mark
och vars grund vore synnerligen dålig, vore genomsyrat av fukt finge företagna
reparationer endast kort varaktighet.

Riksdagens militieombudsman hade, enligt vad arméförvaltningen vidare
anförde, i skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 29 juli
1942 påtalat behovet av nytt varmbadhus vid regementet, och ämbetsverket
ansåge det av vikt, att erforderliga arbeten snarast bomme till utförande.

1940 års militära bijggnadsutrerhling har i avgivet utlåtande anfört, att
utredningen inhämtat, att regementets badinrättning vore alltför liten med
hänsyn till nuvarande och väntade förläggningsstyrkor samt att den vore i
mycket bristfälligt skick ävensom i vissa andra avseenden otillfredsställande.
Civila badinrättningar måste för den skull anlitas, vilket medförde såväl
militära olägenheter som ock avsevärda kostnader. Enligt militieombudsmannens
inspektionsrapport av den 29 juli 1942 uppgingo dessa kostnader
vid Smålands artilleriregemente till minst 2,000 kronor per år. Militieombudsmannen
hade i samma rapport vitsordat behovet av ny badinrättning.
I besparingssyfte avsåge emellertid arméförvaltningen att genom tillbyggnad
m. m. av badinrättningen kunna avhjälpa de allvarligaste bristerna. Därigenom
skulle badfrekvensen kunna ökas till ungefär den dubbla. Utredningen
hade icke något att erinra mot att medel för ändamålet uppf oges
med av arméförvaltningen föreslaget belopp men förutsatte att, innan dessa
medel ställdes till förfogande, förslag till ombyggnadsarbeten upprättades
och bleve i vanlig ordning granskade.

Verkställd undersökning har givit vid handen, att regementets utökade
personalstyrka icke kan inrymmas i de nuvarande kasernerna med eljest
tillämpad förläggningsstandard. För ändamålet torde därför böra i enlighet
med arméförvaltningens förslag uppföras två nya kaserner, vardera för 100
man. Den föreliggande utredningen synes mig jämväl visa, att den föreslagna
ombyggnaden av regementets badinrättning är i hög grad önskvärd

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ur hygienisk synpunkt. Emellertid anser jag mig icke under nuvarande förhallanden
kunna tillstyrka, att medel beräknas för badinrättningens ombyggnad.
Med hänsyn till vad regementschefen i ärendet anfört torde för
övrigt kunna ifrågasättas, huruvida ytterligare medel böra nedläggas på den
nuvarande badinrättningen. Jag finner mig alltså för närvarande böra, med
utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942, beräkna — förutom det i
statsverkspropositionen för tyganstalt beräknade beloppet av 539,000 kronor
— 756,000 kronor för tillbyggnad av Smålands artilleriregementes kasernetablissement.
Av sistnämnda belopp böra 700,000 kronor anses belasta
femårsplanens kostnadsram. Enär 1942 års riksdag för ändamålet anvisat
större belopp än som nu synes erforderligt, bör det överskjutande beloppet
i enlighet med vad inledningsvis anförts få användas för andra byggnadsarbeten
under femårsperioden.

Till frågan örn regementets sjukhus återkommer jag i det följande.

Gotlands artillerikår (Visby). För tillbyggnad av Gotlands artillerikårs etablissement
beräknades i propositionen 1942: 270 ett belopp av 741,000 kronor
eller, inklusive 6 procent för administration och oförutsedda utgifter, i runt
tal 785,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Yid genom fortifikationsstyrelsens försorg verkställd utredning har framkommit,
att det för kåren föreliggande behovet av ytterligare kasernförläggningsutrymme
kan tillgodoses genom uppförande av tvenne nya kaserner,
vardera för 96 man, samt inredande till logement av det i kårens nuvarande
förläggningskasern såsom vakt- och arrestlokal disponerade utrymmet. Härigenom
erfordras emellertid uppförande av ny vakt- och arrestbyggnad.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten ha, med tillämpande av
utav 1940 års militära byggnadsutredning utarbetade standardritningar och
normer, beräknats pa sätt av nedanstående kostnadsuppställning framgår.

Tvenne nya kasernbyggnader..........................

Omändringsarbeten i befintlig kasern ................

Ny vakt- och arrestbyggnad............................

Utvändiga förbindelseledningar i mark................

Utvändiga elektriska ledningar........................

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,
cirka 6 procent å förestående beräknade kostnader

Summa kronor

Prisläget Prisstegring

V?41 '',7 41—Vj 42

526.000 42,900

9,700 800

56,100 4,500

4,400 350

7,000 550

36,800_2,900

640.000 52,000

Arméförvaltningen har därjämte under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement
beräknat 406,000 kronor (jämte 32,000 kronor för prisstegring
under tiden den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942) för nybyggnad av
matinrättning vid kåren samt 196,000 kronor (jämte 16,000 kronor för prisstegring)
för nybyggnad av kårens marketenteri.

Med hänsyn till den för Gotlands artillerikår beräknade personalstyrkan
synes någon begränsning av det av arméförvaltningen föreslagna byggnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

programmet icke kunna äga rum med eljest tillämpad förläggningsstandard.
Även efter de föreslagna ny- och ombyggnadsarbetena torde det bliva erforderligt
att förlägga en mindre del av kårens personal i barack. Som jag icke
funnit anledning till erinran mot arméförvaltningens kostnadsberäkningar,
torde för femårsperioden 1942/47 böra, med utgångspunkt från prisläget den
1 juli 1942, beräknas ett belopp av 692,000 kronor, varav 640,000 kronor böra
anses belasta femårsplanens kostnadsram. Enär 1942 års riksdag för ändamålet
anvisat större belopp än som sålunda synes erforderligt, bör det överskjutande
beloppet i enlighet med vad inledningsvis anförts få användas för
andra byggnadsarbeten under femårsperioden.

Karlsborgs luftvärnsregemente (Karlsborg). I propositionen 1942: 270 beräknades,
i enlighet med försvarsutredningens förslag i ämnet, för tillbyggnad
av kaserner vid Karlsborgs luftvärnsregemente ett belopp av 465,000 kronor
eller, inklusive 6 procent för administration och oförutsedda utgifter, i runt
tal 493,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Vid upprepade tillfällen har chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente
framhållit önskvärdheten av att regementets nuvarande matinrättning, som
är inredd i det s. k. »Slutvärnet», bleve föremål för en genomgripande utökning
och renovering. Vid genom fortifikationsstyrelsens försorg verkställd
utredning har emellertid framkommit, att detta av byggnadstekniska skäl icke
är möjligt, bland annat på grund av svårigheterna att anordna tillfredsställande
ventilation. På grund liarav anser fortifikationsstyrelsen lämpligast, att de
nu för matinrättningen disponerade lokalerna i stället tagas i anspråk för
tillgodoseende av regementets behov av förläggningsutrymme utöver nu tillgängligt,
samt att helt ny matinrättningsbyggnad uppföres å annan plats
inom fästningsområdet. Genom omändring till logement jämväl av de intill
matinrättningen liggande lokaler, vilka hittills använts såsom marketenteri
för Andra intendenturkompaniet, för vilket förband nyligen provisorisk barackförläggning
anordnats, kommer nytt förläggningsutrymme för sammanlagt
160 man att bliva tillgängligt, varigenom luftvärnsregementets behov i förevarande
avseende täckes.

Den nya matinrättningsbyggnaden avses att uppföras med tillämpande
av 1940 års militära byggnadsutrednings standardritning nr 13.

Kostnaderna för nu föreslagna åtgärder uppgå, baserade på prisläget den 1
juli 1941, till sammanlagt i runt tal 550,000 kronor enligt nedanstående specifikation.

Prisläge Prisstegring

''ii 41 7i 41—''ii 42

Ny matinrättningsbyggnad ............................ 438,700 36,300

Ombyggnad av nuvarande matsal till logement...... 66,000 5,300

Ombyggnad av nuvarande marketenteri till logement 11,800 1,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent å förestående kostnader.......... 33,500_2,400

Summa kronor 550,000 45,000

Arméförvaltningen upptog därjämte i sina anslagsäskanden för budgetåret
1943/44 ett belopp av 346,000 kronor för nybyggnad av sjukhus för Karlsborgs
luftvärnsregemente och Andra intendenturkompaniet.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

Karlsborgs luftvärnsregementes förläggningslokaler liro för närvarande anordnade
i det s. k. Slutvärnet, där jämväl regementets expeditioner, matinrättning
oell sjukhus samt ett för Andra intendenturkompaniet anordnat
marketenteri finnas inrymda. Enligt inhämtade uppgifter kunna i de nuvarande
förläggningslokalerna, med tillämpning av fastställda normer beträffande
luftkub, förläggas 780 man, varvid dock golvytan beräknas något mindre än
som vore önskvärt med hänsyn till personalens trivsel. Arméförvaltningens
förslag innebär inredande av de för matinrättning och marketenteri utnyttjade
utrymmena till förläggningslokaler, varvid skidle vinnas ett ytterligare
förläggningsutrymme för 160 man. Detta förutsätter uppförande av ny matinrättningsbyggnad.
Med hänsyn såväl till behovet av ökat förläggningsutrymme
som till den nuvarande matinrättningens ur hygienisk synpunkt otillfredsställande
beskaffenhet synes en sådan nybyggnad vara i hög grad motiverad,
och jag anser mig på grund därav böra förorda bifall till arméförvaltningens
därutinnan framlagda förslag. I anslutning till intendenturkompaniets förläggning
finnes redan ett marketenteri anordnat, varför hinder icke torde föreligga
att utnyttja de i Slutvärnet befintliga marketenterilokalerna till förläggningslokaler.
Även efter genomförandet av här angivna åtgärder kommer det emellertid
att föreligga en icke obetydlig brist på förläggningsutrymme för luftvärnsregementets
personal. Enligt uppgift har fortifikationsstvrelsen avsett att, sedan
den under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement föreslagna nybyggnaden
för regementets sjukhus fullbordats, låta inreda de nuvarande sjukhuslokalerna
i Slutvärnet till förläggningslokaler. Även enligt min mening bör
regementets sjukavdelning snarast möjligt flyttas från de ohygieniska oell otidsenliga
lokalerna i Slutvärnet. Såsom under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement
närmare anföres, anser jag mig emellertid icke utan ytterligare
utredning kunna taga ställning till det föreliggande nybyggnadsförslaget, varför
sjukavdelningen tills vidare torde få kvarligga i Slut värnet. Trots de
därmed förenade olägenheterna torde det för regementet erforderliga förläggningsutrymmet
i avbidan på sjukhusfrågans lösning få ordnas genom
tätare förläggning samt användande av baracker. Enär jag icke funnit anledning
till erinran mot de framlagda kostnadsberäkningarna, anser jag mig
alltså för närvarande böra för femårsperioden 1942/47 för ändamålet beräkna,
enligt prisläget den 1 juli 1942, ett belopp av 595,000 kronor, varav 550,000
kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram. Enligt vad jag inhämtat
har arméförvaltningen avsett, att kostnaderna för ombyggnad av sjukhuslokalerna
till förläggningslokaler skola bestridas av underhålllsmedel.

Skånska luftvärnskåren (Malmö) och Sundsvalls luftvärnskår (Sundsvall). Den

av 1940 och 1941 års riksdagar beslutade utökningen av luftvärnsartilleriet
innebar bland annat, att i Malmö och Sundsvall skulle upprättas från Östgöta
luftviirnsregemente detacherade beredskapsdivisioner. I enlighet med 1942
års försvarsbeslut ha dessa divisioner omorganiserats till luftvärnskårer,
Skånska luftvärnskåren respektive Sundsvalls luftvärnskår, vardera normalt
örn fyra batterier, varav ett efterutbildnings- och omskolningsbatteri. De för

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

beredskapsdivisionerna avsedda kasernetablissementen äro delvis uppförda.
Bland kvarstående byggnadsarbeten må nämnas de för förbanden avsedda
sjukhusen. Genom beslut den 5 februari 1943 har Kungl. Majit emellertid
ställt ett belopp av 378,000 kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande för
uppförande av sjukhusbyggnader vid de båda förbanden. Sjukhusen lia
planerats under hänsynstagande till den beslutade utökade organisationen.

För tillbyggnad av Skånska luftvärnskårens och Sundsvalls luftvärnskårs
kasernetablissement beräknade försvarsutredningen 171,000 kronor respektive

189,000 kronor eller, inberäknat administrationskostnader och oförutsedda
utgifter, i avrundade belopp 181,000 kronor respektive 200,000 kronor.

I 1943 års statsverksproposition (kapitalbudget^!, bilaga 2, sid. 33 ff) har
beräknats ett belopp av 173,000 kronor till tygverkstad vid Skånska luftvärnskåren.
Ifrågavarande byggnadsbehov var icke upptaget i försvarsutredningens
kostnadsberäkningar. Enligt arméförvaltningens skrivelse den 10 februari
1943 motsvara 13,000 kronor av sist angivna belopp prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen under rubriken
Tillbyggnad av kaserner i fråga örn förevarande förband anfört i huvudsak
följande.

Inom nämnda förbands nu under uppförande varande etablissement är
kasernförläggningsutrymme beräknat för inalles vid vartdera förbandet 336
man. I samband med förbandens utökning till fristående luftvärn skårer hava
emellertid manskapsstyrkorna stigit och uppgå desamma numera, enligt från
luftvärnsinspektionen inhämtade uppgifter, vid vartdera förbandet till 604
man samt 48 furirer. Av denna manskapsstyrka torde emellertid en mindre
del vara i tjänstgöring endast en kortare tid av året, varför för denna del
dubbelförläggning kan tillgripas. Kårernas behov av ytterligare kasernförläggningsutrymme
kan därför tillgodoses genom uppförande vid respektive
etablissement av tvenne kaserner, vardera för 84 man av samma typ som
de, vilka nyligen färdigställts vid förbanden.

Kostnaderna för uppförandet av ovannämnda tvenne kaserner jämte därmed
sammanhängande väg- och planeringsarbeten samt uthändiga rör- och
elektriska ledningar hava av fortifikationsstyrelsen enligt prisläget den 1 juli

1941 beräknats till 505,000 kronor för Skånska luftvärnskåren och till 569,000
kronor för Sundsvalls luftvärnskår. Prisstegringen intill den 1 juli 1942 kan
uppskattas till 40,000 respektive 45,600 kronor.

Arméförvaltningen har vidare anfört, att genom utökningen av kårernas
manskapsstyrkor och vissa andra omständigheter en utbyggnad även i övrigt
visat sig erforderlig. Härför har arméförvaltningen beräknat dels under
rubriken Furirbostäder ett belopp av 66,500 kronor för vardera karen enligt
prisläget den 1 juli 1941 jämte 5,300 kronor för prisstegring intill den 1 juli

1942 och dels bland de efter avgivandet av anslagsäskandena för budgetåret
1943/44 uppkomna byggnadsbehoven för Skånska luftvärnskåren 210,000
kronor och för Sundsvalls luftvärnskår 287,000 kronor jämte 16,800 kronor
respektive 23,000 kronor för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den
1 juli 1942.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Rörande sistnämnda byggnadsbehof har arméförvaltningen anfört i huvudsak
följande.

Vid vartdera etablissementet föreligger behov av utökning av kanslibyggnaden,
främst orsakad av förbandens övertagande av värnpliktsredovisningen.
På grund, av lokala förhållanden kan emellertid tillbyggnad av befintligt
kanslihus icke ske, utan blir uppförande av ny mindre byggnad erforderlig.
Därjämte har uppförande av vinterstallar samt bostäder för maskinist, eldare
och husmor visat sig nödvändigt. Slutligen hava kostnader för anläggande
av korthålls- och luftvärnsskjutbanor samt, vad Sundsvalls luftvärnskår beträffar,
jämväl av skolskjutningsbana icke tidigare beräknats. Nämnda skjutbanor
torde emellertid oundgängligen erfordras, därest skjututbildningen vid
förbanden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.

Enligt sedermera infordrade kostnadsberäkningar ha kostnaderna enligt
prisläget den 1 juli 1941 för samtliga ifrågasatta arbeten beräknats på
följande sätt.

Skånska luftvärnskåren.

Tillbyggnad av logementsbyggnader.

Logementsbyggnader......................

Väg- och planeringsarbeten ..............

Utvändiga rörtekniska arbeten............

Utvändig», elektriska arbeten ............

Administration och oförutsett, 6 procent

Furirbostäder.

Furirbostäder ..............................

Administration och oförutsett, 6 procent

Utbyggnad av kasernetablissementet.

Kanslibyggnad..............................

Bostäder för förvaltningspersonal........

Vinterstallar................................

Korthållsbana och ^skjutbana ..........

Väg- och planeringsarbeten ..............

Utvändiga rörtekniska arbeten............

Utvändiga elektriska arbeten .............

Administration och oförutsett, 6 procent.

Sundsvalls luftvärnskår.
Tillbyggnad av logementsbyggnader.

Logementsbyggnader......................

Väg- och planeringsarbeten ..............

Utvändiga rörtekniska arbeten ..........

Utvändiga elektriska arbeten ............

Administration och oförutsett, 6 procent

Furirbostäder.

Furirbostäder ..............................

Administration och oförutsett, 6 procent

Kronor	Kronor
425,400 10,000 17.000 24.000 28,600	505,000
66,500
4,000	70,500
50,000 53,600 40.200 19,700 6,600 11,800 16.200 11,900	210,000

Summa kronor 785,500

Kronor Kronor

496,800

7,600

19,000

13,400

32,200 569,000

66,500

4-000 70,500

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Utbyggnad av Jcasernetablissementet.

Kanslibyggnad..............................

Bostäder för förvaltningspersonal........

Vinterstallar................................

Skolskjutningsbana........................

Korthållsbana och ^skjutbana ..........

Väg- och planeringsarbeten ..............

Utvändiga rörtekniska arbeten............

Utvändiga elektriska arbeten ............

Administration och oförutsett, 6 procent

I anslutning till dessa kostnadsberäkningar har uppgivits, att kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1941 för logementsbyggnader och därmed sammanhängande
arbeten jämväl omfatta ombyggnad av vissa utrymmen i två
av de nuvarande kasernerna till expeditionslokaler samt att kostnaderna i
själva verket beräknats till 515,400 kronor respektive 576,000 kronor men
att av dessa belopp vissa delar såsom avseende furirbostäder avdragits och
i stället inräknats i de för furirbostäder beräknade beloppen.

Här torde böra i ett sammanhang behandlas samtliga i arméförvaltningens
skrivelse den 10 februari 1943 föreslagna byggnadsarbeten vid ifrågavarande
luftvärnskårer.

Beträffande Skånska luftvärnskårens och Sundsvalls luftvärnskårs kasern- Departementsetablissement
gäller i viss mån vad som i det föregående anförts i fråga örn f
Göteborgs och Luleå luftvärnskårer, i det att det av arméförvaltningen framlagda
förslaget avser anordnande av kasernförläggning jämväl för de till
efterutbildningsövningar inkallade värnpliktskontingenterna. Såsom vid behandlingen
av de två sistnämnda förbandens förläggningsfrågor anförts, bör
emellertid kasernförläggning i princip icke avses för annat än den personal,
som beräknas vara i tjänstgöring under minst ett år, eller för envar av
luftvärnskårerna omkring 400 man. Lösandet av förläggningsfrågorna vid
Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår försvåras dock i viss
mån av att vid vartdera förbandet redan uppförts fyra logementsbygg
nader av en något mindre typ än den av mig för de övriga luftvärnskårerna
föreslagna. Enligt uppgift från fortifikationsstyrelsen innehålla de nuvarande
logementsbyggnaderna inga expeditionslokaler för de olika batterierna, utan
dessa lia inrymts i kanslihusbyggnaderna. Med hänsyn till den utökade
organisationen anses emellertid de i kanslihusbyggnaderna befintliga batteriexpeditionslokalerna
bliva erforderliga för kårexpeditionerna, även om de av
arméförvaltningen föreslagna byggnaderna för värnpliktsregistrering skulle
komma till stånd. I logementsbyggnaderna avses därför skola inrymmas
lokaler för batteriexpeditionerna i stället för vissa av de där nu befintliga
furirrummen. Efter dessa ombyggnadsarbeten, vilka beräknats draga en
kostnad av omkring 12,000 kronor vid Skånska luftvärnskåren och 13,000
kronor vid Sundsvalls luftvärnskår, beräknas de nuvarande kasernerna
komma att rymma vardera 86 man, varav 2 furirer, eller vid vardera kåren

Kronor Kronor

56,300

59,800

45,600

62.500
19,700

5,100

12.500
9,000

16.500 287,000

Summa kronor 926,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

tillhopa 344 man, varav 8 furirer. Ytterligare förläggningsutrymme måste
därför anordnas. För ändamålet synes lämpligen böra vid vardera kåren
uppföras en ny kasern för ett 50-tal man, varav omkring 30 furirer. För
kasernernas uppförande, inklusive väg- och planeringsarbeten samt utvandra
arbeten, torde icke böra beräknas mer än högst 215,000 kronor för
Skånska luftvärnskåren och 230,000 kronor för Sundsvalls luftvärnskår. Med
den sålunda förordade lösningen av förläggningsfrågorna måste efterutbildningskontingenterna,
i varje omgång 250 man, till största delen förläggas i
baracker. Jämväl för erhållande av tillräckligt förläggningsutrymme vid
större repetitionsövningar torde erfordras ett antal baracker, vilka emellertid
kunna utföras i relativt enkel standard. För erforderliga baracker torde böra
beräknas högst 140,000 kronor för Skånska luftvärnskåren och 150,000 kronor
för Sundsvalls luftvärnskår. Det sålunda skisserade byggnadsprogrammet
är givetvis preliminärt, och andra lösningar av kårernas förläggningsfrågor
kunna tänkas. Jag utgår emellertid från att kostnaderna därvid skola kunna
hållas inom de här angivna beloppen.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit vissa
ytterligare byggnadsbeliov för Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår.
Mot de sålunda föreslagna arbetena har jag icke funnit annan
anledning till erinran än att jag ifrågasätter, huruvida icke Sundsvalls luftvärnskårs
behov av skolskjutningsbana skall kunna tillgodoses genom lämplig
redan befintlig skjutbana, varjämte jag beträffande frågan örn uppförande av
stallar hänvisar till vad inledningsvis anförts. Tills vidare beräknar jag
emellertid i enlighet med arméförvaltningens förslag för ifrågavarande
icke tidigare förutsedda arbeten tillhopa, oberäknat administrationskostnader,
i avrundade tal 198,000 kronor för Skånska luftvärn skåren och

270.000 kronor för Sundsvalls luftvärnskår.

I enlighet med det anförda torde tills vidare böra för femårsperioden
1942/47, med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941, beräknas dels för
Skånska luftvärnskåren (12,000 + 215,000 + 140,000 + 198,000 =) 565,000 kronor
jämte administrationskostnader, omkring 35,000 kronor, eller tillhopa 600,000
kronor, dels och för Sundsvalls luftvärnskår (13,000 + 230,000 + 150,000 +
270,000=) 663,000 kronor jämte administrationskostnader, omkring 37,000
kronor, eller tillhopa 700,000 kronor. Motsvarande kostnader enligt prisläget
den 1 juli 1942 kunna beräknas till omkring 650,000 kronor respektive

755.000 kronor, vilka belopp torde böra stå till förfogande under budgetåret
1943/44.

Svea ingenjörkår (Solna). För tillbyggnad av kaserner vid Svea ingenjörkår
har 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) på i propositionen nr 270 framlagt
förslag beräknat i runt tal 308,500 kronor, inklusive 6 procent för
administration och oförutsedda utgifter.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Yid genom fortifikationsstyrelsens försorg företagen utredning har befunnits,
att kåren har behov av kasernförläggningsutrymme utöver nuvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

för 350 man. För detta behovs tillgodoseende erfordras uppförande av tvenne
kaserner, en för 144 man, motsvarande manskapsstyrkan vid ingenjörtruppernas
officers- och reservofficersaspirantskola, samt en för 216 man.

Kostnaderna för dessa kaserner hava, med tillämpande av 1940 års militära
byggnadsutrednings standardritningar och normer, av fortifikationsstyrelsen
beräknats till sammanlagt 1,090,000 kronor, enligt nedanstående
kostnadsuppställning:

Kasern för 216 man.................................... 609,000

» » 144 » .....................................

Yärmeanläggning........................................ 30,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,
cirka 6 procent å beräknade kostnader ..........

Summa kronor 1,090,000

Prisläget V» 41	Prisstegring V» 41—V? 42
609,000	48,600
391,000	31,200
30,000	2,400
60.000	4,800

87,000

Under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement har arméförvaltningen
vidare upptagit ett belopp av 261,000 kronor (jämte 21,000 kronor
för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942) för örn- och
tillbyggnad av matinrättningen vid Svea ingenjörkår.

Arméförvaltningen upptog därjämte i sina anslagsäskanden för budgetaret
1943/44 ett belopp av 296,000 kronor för örn- och tillbyggnad av kårens
sjukhus.

Vid behandlingen av byggnadsfrågorna för ingenjörtruppernas mobiliseringscentraler
har jag meddelat, att förslag upprättats örn viss omorganisation
av ingenjörtrupperna men att jag icke ännu kunnat taga ställning till detsamma.
Då ett genomförande av förslaget skulle medföra minskat behov
av tillbyggnad av Svea och Göta ingenjörkårers kasernetablissement, anser
jag mig icke för närvarande böra taga ställning till nu föreliggande förslag
med avseende å dessa etablissement. Jag kan därför icke nu bedöma, i vad
mån de av arméförvaltningen beräknade beloppen för tillbyggnad av Svea
ingenjörkårs kasernetablissement kunna behöva tagas i anspråk.

Göta ingenjörkår (Eksjö). För tillbyggnad av kaserner vid Göta ingenjörkår
beräknade 1942 års riksdag på i propositionen nr 270 framlagt förslag ett
belopp av i runt tal 149,500 kronor, inklusive 6 procent för administrationskostnader
och oförutsedda utgifter.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Vid den fortsatta utredningen rörande behovet av förläggningsutrymme
för ifrågavarande förband har konstaterats, att kasernutrymme utöver nuvarande
erfordras för 270 man, varjämte vissa furirbostäder, upptagna under
a:VII, »Furirbostäder», böra uppföras.

Härigenom måste kostnaderna för förevarande förläggnings utbyggande
beräknas till 750,000 kronor.

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Departements chefen.

Prisläget Prisstegring

Vt 41 Vt 41—Vt 42

Kasernbyggnad.......................................... 695,000 55,600

Utvändiga planeringsarbeten.......................... 13,000 1,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent å beräknade kostnader .......... 42,000_3,400

Summa kronor 750,000 60,000

Under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement har arméförvaltningen
vidare upptagit dels ett belopp av 273,000 kronor (jämte 21,000 kronor
för prisstegring under tiden den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942) för om- och
tillbyggnad av kårens matinrättning i Eksjö, dels ett belopp av 448,000
kronor (jämte 35,000 kronor för prisstegring) för nybyggnad av matinrättning
vid kårens förläggning å Ränneslätt, dels och ett belopp av 116,000 kronor
(jämte 9,000 kronor för prisstegring) för om- och tillbyggnad av sjukstall
med skosmedja vid kåren.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptog arméförvaltningen
därjämte ett belopp av 255,000 kronor för nybyggnad av sjukhus vid Göta
ingenjörkår.

Med hänsyn till vad som anförts vid behandlingen av frågan örn byggnadsarbeten
vid Svea ingenjörkår finner jag mig icke för närvarande kunna
bedöma, i vad mån de av arméförvaltningen beräknade beloppen för tillbyggnad
av Göta ingenjörkårs kasernetablissement kunna behöva tagas i
anspråk.

Signalregementet och arméns signalskola (Solna). I enlighet med av försvarsutredningen
framlagt förslag förutsattes i 1942 års försvarsbeslut, att för
utbildning i signaltjänst skulle inrättas en till Signalregementet förlagd
signalskola.

Eörsvarsutredningen framhöll i anslutning till förslaget örn skolans inrättande,
att detta krävde uppförande av en särskild byggnad vid Signalregementet,
inrymmande lektionssalar och andra övningslokaler med för
ändamålet lämpad inredning. I försvarsutredningens kostnadsbräkningar
upptogs för tillbyggnad av kaserner vid Signalregementet ett belopp av

255.000 kronor eller, inberäknat administrationskostnader m. m., i runt tal

270.000 kronor. Enär intet särskilt belopp upptagits för den för signalskolan
avsedda lektionsbyggnaden, torde försvarsutredningen lia avsett att kostnaderna
därför skulle rymmas inom förenämnda för Signalregementets kaserner
upptagna belopp.

I yttrande över försvarsutredningens förslag uttalade arméchefen önskvärdheten
av att signalskolan, därest beredskapsläget det medgåve, komme
till stånd redan hösten 1942, varvid för skolan kunde tagas i anspråk vissa
äldre lokaler. I enlighet härmed har signalskolan under år 1942 organiserats
provisoriskt med utnyttjande av vissa utrymmen inom Signalregementets
kasernetablissement.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

I enlighet med försvarsutredningens av Kungl. Majit i propositionen
1942:270 biträdda förslag beräknade 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) ett
belopp av 255,000 kronor jämte administrationskostnader för tillbyggnad av
kaserner vid Signalregementet.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att
genom fortifikationsstyrelsen verkställd utredning visat, att Signalregementets
behov av ytterligare kasernförläggningsutrymme kunde tillgodoses genom
tillbyggnad av en av regementets äldre logementsbyggnader. Kostnaderna
härför, inklusive administrationskostnader och oförutsedda utgifter, hade av
fortifikationsstyrelsen beräknats till 104,000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941. Den intill den 1 juli 1942 inträdda prisstegringen kunde beräknas
till 8,400 kronor.

Arméförvaltningen har vidare i samma skrivelse bland byggnadsbehov,
som uppkommit efter avgivandet av ämbetsverkets anslagsäskanden för budgetåret
1943/44, upptagit ett belopp av 722,500 kronor (jämte 58,000 kronor
för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942) för förläggning
m. m. av arméns signalskola. Härom har arméförvaltningen närmare
anfört följande.

Vid genom fortifikationsstyrelsens försorg i samråd med chefen för Signalregementet
och skolchefen verkställd närmare utredning har framkommit, att
regementets nuvarande skolbyggnad och förläggningsutrymme, det sistnämnda
även efter i propositionen 1942: 270 beräknad tillbyggnad, helt kommer att
erfordras för regementets eget behov. Uppförande av dels ny skolbyggnad,
inrymmande lektionssalar, laboratorier med materielrum, lärarrum, instrument-
och snickeriverkstäder samt garage och förråd för skolans bilar och
kärror m. m., dels och förläggningsbyggnad för 100 man, har därför ansetts
erforderlig.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag hava beräknats till 722,500
kronor med nedanstående fördelning:

Prisläget Prisstegring

Vi 41 Vi 41—Vi 42

Skolbyggnad............................................ 508,500 40,700

Förläggningsbyggnad .................................. 173,000 14,000

Administrationskostnader och oförutsett, cirka 6

procent å beräknade kostnader.................... 41,000_3,300

Summa kronor 722,500 58,000

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptog arméförvaltningen
därjämte ett belopp av 69,000 kronor för om- och tillbyggnad av Signalregementets
sjukhus.

Såsom av det anförda framgår beräknade försvarsutredningen för tillbyggnad
av Signalregementets kasernetablissement omkring 270,000 kronor,
medan arméförvaltningens nu föreliggande kostnadsberäkningar, oberäknat
sjukhusbyggnaden, sluta på icke mindre än i runt tal 825,000 kronor, alltså
en avsevärd kostnadsstegring. Av sistnämnda belopp hänföra sig omkring

540,000 kronor till den för signalskolan avsedda skolbyggnaden. Jag anser mig
icke på den föreliggande utredningen kunna biträda ett så kostnadskrävande
förslag utan förutsätter, att samtliga hithörande frågor inom fortifikationsBihang
till riksdagens protokoll 19d3. .1 sami. Nr 222. 522 43 4

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

styrelsen underkastas ytterligare prövning för kostnadernas nedbringande.
Ehuru givetvis vissa olägenheter äro förbundna med ett uppskov beträffande
lösandet av dessa byggnadsfrågor, speciellt för signalskolan, torde dock
verksamheten kunna tills vidare bedrivas med anlitande av de lokaler, som
nu utnyttjas för ändamålet. I avbidan på resultatet av ifrågavarande utredning
anser jag mig icke kunna bedöma, i vad mån de av arméförvaltningen
beräknade beloppen skola behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

Svea, Göta och Norrlands trängkårer. 1936 års försvarsordning innebar för
trängkårernas vidkommande bland annat en avsevärd utökning av manskapsstyrkan.
För tillgodoseende av det därav föranledda behovet av ökat förläggningsutrymme
anvisade dels 1939 års lagtima riksdag (skrivelse nr 112)
efter i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 10) framlagt förslag
1,240,000 kronor, dels och 1941 års riksdag (skrivelse nr 80, punkten 6:o)
efter i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 1, sid. 8) framlagt förslag
1,600,000 kronor. Erforderligt förläggningsutrymme förutsattes därvid
skola erhållas dels genom uppförande av nya kaserner vid de fyra trängkårerna,
dels och genom ombyggnad av det nuvarande garnisonssjukhuset i
Skövde till förläggningslokaler för Göta trängkår, sedan nytt garnisonssjukhus
uppförts i Skövde. Genom brev den 22 september 1939 och den 11
juli 1941 har Kungl. Majit meddelat dispositionsbeslut beträffande tillhopa

2,422,000 kronor av ifrågavarande anslagsbelopp, varför av de av riksdagen för
kasernbyggnader vid trängkårerna anvisade anslagen fortfarande (2,840,000 —

2.422.000 =) 418,000 kronor kvarstå odisponerade. Enligt vad fortifikationsstyrelsen
i skrivelse den 20 juni 1941 anförde, avsåg styrelsen sistnämnda
belopp dels för uppförande av ytterligare en kasern för Svea trängkår, varom
behovet då icke med säkerhet kunde angivas, dels och för iordningställande
av garnisonssjukhuset i Skövde till manskapsförläggning för Göta
trängkår.

1942 års försvarsbeslut förutsätter en ytterligare utökning av verksamheten,
bland annat sammanhängande därmed, att trängtrupperna skola omhändertaga
rekrytering och utbildning av fast anställd sjukvårdspersonal för
hela armén och genom kommenderingar tillhandahålla sådan personal för
samtliga truppförband.

Försvarsutredningen beräknade för tillbyggnad av kaserner vid Svea, Göta
och Norrlands trängkårer respektive 370,000 kronor, 240,000 kronor och

160.000 kronor, jämte administrationskostnader. För Skånska trängkåren
beräknades däremot icke medel för motsvarande ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har armiförval bringen anfört, att
enligt av arméinspektionens trängavdelning och vederbörande lokala myndigheter
lämnade uppgifter behovet av ökat förläggningsutrymme i kaserner
för trängkårerna numera kunnat beräknas sålunda:

vid Svea trängkår (T 1) för...................... 100 man

» Göta trängkår (T 2) för...................... 160 man

» Norrlands trängkår (T 3) för................ 120 man

» Skånska trängkåren (T 4) för .............. 115 man.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Beträffande förläggningsfrågans ordnande vid Svea trängkår kar arméförvaltningen
anfört, att för erhållande av lämplig plats för ytterligare en
kasern en förrådsbyggnad måste flyttas. Vid samma kår hade dessutom
framkommit behov av ökat expeditionsntryrume i kanslihuset, främst orsakat
av den omlagda värnpliktsredovisningen. Härför ianspråktoges lämpligast
nuvarande, i kanslihusets bottenvåning belägna vakt- och arrestlokaler
efter viss ombyggnad, varvid särskild byggnad nyuppfördes för sistnämnda
ändamål.

Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 för erforderliga byggnadsarbeten
för förläggningsfrågans ordnande vid Svea trängkår ha beräknats
till 400,000 kronor jämte administrationskostnader.

I fråga örn Göta trängkår har arméförvaltningen — efter erinran om
att det gamla garnisonssjukhuset i Skövde enligt tidigare planer avsetts skola
iordningställas till manskapsförläggning för kåren — anfört, att ämbetsverkets
sjukvårdsstyrelse numera anmält, att den i samband med företagen
allmän översyn av truppförbandssjukliusen funnit, att efter den utökade
organisation, som Göta trängkår under senare år erhållit, med därav följande
ökat behov av vårdplatser m. m., det gamla garnisonssjukhuset framdeles
borde avses som truppförbandssjukhus för kåren och annat förläggningsutrymme
beredas den manskapsstyrka, som enligt tidigare planer avsåges
skola förläggas till byggnaden.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 upptog arméförvaltningen
i enlighet därmed under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement
ett belopp av 191,000 kronor eller omräknat till prisläget den 1 juli 1941

177.000 kronor för sjukhusfrågans ordnande vid Göta trängkår, varvid enligt
uppgift, beräknat efter sistnämnda prisläge, 43,000 kronor avsetts för iståndsättningsarbeten
inom sjukhuset samt 134,000 kronor för ordnande av manskapsförläggning.

Det må i detta sammanhang anmärkas, att 1940 års militära byggnadsordning
i yttrande över sistnämnda förslag anfört, att utredningen, som
vid studium av ritningarna till det gamla garnisonssjukhuset icke kunnat
finna annat än att sjukhuset fyllde alla anspråk på tidsenlig utrustning,
ansåge sig böra avstyrka det begärda anslaget för ombyggnad av sjukhuset.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 beräknat kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1941 för förläggningsfrågans ordnande
vid Göta trängkår till 480,000 kronor jämte administrationskostnader.

Kostnaderna för ordnandet av Norrlands trängkårs förläggning lia av
arméförvaltningen i skrivelsen den 10 februari 1943, med utgångspunkt från
prisläget den 1 juli 1941, beräknats till 360,000 kronor jämte administrationskostnader.

De sammanlagda kostnaderna för ordnandet av förläggningsfrågorna vid
Svea, Göta och Norrlands trängkårer lia av arméförvaltningen, med utgångspunkt
från prisläget den 1 juli 1941, angivits till (400,000 + 480,000-f

360.000 + 76,000 för administration m. m. =) 1,316,000 kronor.

I sammanställningen rörande kostnaderna för tillbyggnad av kaserner
ha emellertid för ändamålet upptagits allenast 816,000 kronor, varjämte för

Departements chefen.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp
av 105,300 kronor. Därvid bar, enligt vad som framgår av arméförvaltningens
skrivelse, förutsatts, att därutöver skulle för ändamålet disponeras dels förenämnda
belopp av 418,000 kronor, som ännu kvarstå odisponerade av de av
1939 och 1941 års riksdagar anvisade anslagen, dels ock 82,000 kronor av
det belopp av 191,000 kronor, som av ämbetsverket under rubriken Översyn
av arméns kasernetablissement äskats för örn- och tillbyggnad av Göta trängkårs
sjukhus.

Förutom nu angivna byggnadsbehov har arméförvaltningen i sin skrivelse
den 10 februari 1943 under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement
upptagit dels för örn- och tillbyggnad av matinrättningarna vid Svea och
Göta trängkårer ävensom nybyggnad av matinrättning vid Norrlands trängkår
respektive 329,000 kronor, 306,000 kronor och 565,000 kronor, dels för
nybyggnad av marketenteri vid Norrlands trängkår 312,000 kronor, dels och
för ny stallbyggnad vid Svea trängkår 90,000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade arméförvaltningen
därjämte för örn- och tillbyggnad av Svea trängkårs sjukhus 249,000 kronor
samt för nybyggnad av sjukhus vid Norrlands trängkår 438,000 kronor.

Såsom inledningsvis anförts kan med ledning av det inom arméstaben
verkställda fortsatta utredningsarbetet rörande de med 1942 års försvarsbeslut
sammanhängande organisationsfrågorna ännu icke definitivt angivas,
för vilka personalstyrkor förläggningsutrymmen böra beräknas vid de olika
trängkårerna. Att vid sådant förhållande taga slutlig ställning till det av
arméförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet är uppenbarligen omöjligt.
Anmärkas må, att enligt vissa från fortifikationsstyrelsen i mars 1943 infordrade
uppgifter kostnaderna för erforderliga nybyggnadsarbeten för ordnandet
av trängkårernas förläggningsfrågor beräknats till 472,000 kronor för
Svea trängkår, 600,000 kronor för Göta trängkår och omkring 545,000 kronor
för Norrlands trängkår, alltså icke obetydligt mera än i skrivelsen den 10
februari 1943. Emellertid äro även sistnämnda belopp endast preliminärt
beräknade i avvaktan på definitiva uppgifter rörande utrymmesbehovet. Jag
kan vid sådant förhållande icke nu bedöma, i vad mån de sist angivna
beloppen kunna behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Med hänsyn
till angelägenheten av att — sedan pågående utredning avslutats — de mest
trängande byggnadsarbetena vid trängkårerna skola kunna påbörjas torde
emellertid Kungl. Majit, därest riksdagen icke har något att däremot erinra,
äga att av förevarande investeringsanslag under budgetåret 1943/44 ställa
erforderliga medel till förfogande för tillgodoseende av de byggnadsbehov,
som efter slutförd utredning befinnas mest angelägna. Härvid förutsätter
jag, att förutnämnda besparingar å tidigare anvisade anslag i första hand
skola tagas i anspråk.

Barackbyggnader.

Såsom redan under föregående avsnitt anmärkts beräknade försvarsutredningen
för femårsperioden 1942/47 ett belopp av 2,800,000 kronor för

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

barackbyggnader. Utredningen framhöll, att vartannat år i regel fyra årsklasser
samtidigt komme att vara i tjänstgöring under en tid av en månad.

För tillgodoseende av detta förläggningsbebov förordade utredningen uppförande
av baracker, varvid förutsattes, att byggnadsbebovet borde i väsentlig
grad kunna nedbringas genom en trängre förläggning i övrigt under
tiden för repetitionsövningarna.

Efter förslag i propositionen 1942: 270 beräknade riksdagen (skrivelse
1942: 376) i enlighet med utredningens förslag för barackbyggnader ett belopp
av 2,800,000 kronor, varav 800,000 kronor för budgetåret 1941/42 och

2,000,000 kronor för budgetåret 1942/43.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen — på sätt närmare
framgår av bilaga 22 — beräknat kostnaderna för barackbyggnader
till sammanlagt 2,710,800 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte
för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett
belopp av 218,300 kronor.

I det föregående har jag framhållit, att förläggning i kaserner i princip DejpaHementsbör
avses allenast för personal, som är i tjänstgöring under ett helt år i chefensträck.
Den personal, som inkallas till efterutbildnings- och repetitionsövningar,
bör däremot förläggas i baracker i den mån förläggningsutrymme
icke kan beredas personalen genom trängre förläggning i kasernerna. Vid
ruin granskning av byggnadsprogrammen för de olika förbanden — såväl
nytillkomna som äldre —- har jag utgått från dessa principer. I några fall
har jag därvid, med hänsyn till av mig förordad begränsning i det av arméförvaltningen
föreslagna byggnadsprogrammet i fråga örn uppförande av
kaserner, räknat med att baracker skola uppföras i stället för kaserner. För
underlättande av en jämförelse mellan de av arméförvaltningen beräknade
kostnaderna och de belopp, som enligt det av mig förordade byggnadsprogrammet
kunna beräknas bliva erforderliga, har jag därvid upptagit kostnaderna
för barackbyggnader bland övriga för respektive förband beräknade
kostnader. Under förevarande avsnitt behandlar jag därför allenast de
barackbyggnader, som arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943
ansett erforderliga.

Under de senaste åren har ett stort antal baracker anskaffats för arméns
truppförband. Självklart är, att dessa böra i första hand begagnas för
vinnande av erforderliga förläggningsutrymmen, varför nyanskaffning bör
äga rum endast i den mån äldre baracker ej lämpligen kunna utnyttjas för
ändamålet. Enligt vad jag erfarit har detta förutsatts av arméförvaltningen,
och av ämbetsverkets kostnadsberäkningar framgår också, att äldre baracker
i stor utsträckning skola komma till användning.

Det har icke varit mig möjligt att i detalj granska beräkningarna för de
olika förbanden. Innan dispositionsbeslut meddelas rörande barackbyggnader,
bör därför arméförvaltningen förebringa utredning såväl rörande de
maximistyrkor vid de olika förbanden, för vilka förläggningsutrymme bör
beräknas, som ock rörande det förläggningsutrymme, som med trängre för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

läggning kan beredas personalen i befintliga eller planerade kaserner samt
redan anskaffade baracker. För femårsperioden 1942/47 beräknar jag emellertid
— med avdrag för 335,000 kronor, avseende barackbyggnader vid Norra skånska
infanteriregementet, Signalregementets kompani i Skövde samt Skånska
trängkåren, vilka truppförbands förläggningsfrågor enligt vad inledningsvis
anförts icke upptagas till behandling i förevarande sammanhang — tills vidare
ett belopp av i avrundat tal 2,375,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941,
motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 ett belopp av 2,565,000 kronor.
Enär för ändamålet redan anvisats 2,800,000 kronor, torde det överskjutande
beloppet i enlighet med vad inledningsvis anförts få disponeras för andra
byggnadsbehov under femårsperioden.

Garagebyggnader.

För garagebyggnader vid redan befintliga kasern etablissement beräknade
försvarsutredningen tillhopa 7,850,000 kronor, varvid framhölls, att garagen
med hänsyn till fordonsvården i regel borde uppföras såsom varmgarage.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 beräknade jag motsvarande kostnader
till 7,230,000 kronor, varvid jag till upplysning örn avvikelsen från
försvarsutredningens beräkningar framhöll, att försvarsutredningen för Södra
skånska infanteriregementet samt för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen
beräknat medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till respektive
536,500 kronor, 348,000 kronor och 132,000 kronor. Emellertid hade medel
av 1942 års riksdag blivit anvisade för tillgodoseende av behovet av vissa
garageutrymmen vid nämnda förband. De anslag, som riksdagen på Kungl.
Maj:ts hemställan anvisat dels till anordnande av vissa garage och verkstadslokaler
(proposition 1942: 2, riksdagens skrivelse nr 23), dels ock till
garagebyggnader m. m. (proposition 1942: 34, riksdagens skrivelse nr 30), avsåge
sålunda att bestrida huvuddelen av kostnaderna för de av försvarsutredningen
för Södra skånska infanteriregementet beräknade garageutrymmena
ävensom för samtliga de för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen
beräknade garagen. För Södra skånska infanteriregementet beräknades
emellertid komma att erfordras ett ytterligare medelsbehov av 95,000 kronor.
Med hänsyn till att Norra skånska infanteriregementet och Hallands regemente
föreslagits skola organiseras såsom cykelinfanteriregementen beräknade
jag ett ytterligare medelsbehov av 179,000 kronor för vartdera regementet.

I enlighet med i propositionen framlagt förslag beräknade riksdagen (skrivelse
1942: 376) för garagebyggnader vid vissa befintliga kasernetablissement
för budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 6,290,000 kronor, varvid förutsattes,
att med medelsanvisning för garage vid Göta artilleriregemente skulle
kunna anstå till tid efter utgången av sistnämnda budgetår.

För uppförande av garagebyggnader för stridsvagnar hade därjämte 1941
års riksdag (skrivelse nr 512, punkten 3:o) i anledning av i propositionen nr 344
(punkten 3) framlagt förslag anvisat ett reservationsanslag av 2,605,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1941 bemyndigat
fortifikationsstyrelsen att anlita sistnämnda anslag för uppförande av därmed
avsedda garagebyggnader, har Kungl. Maj:t den 16 oktober 1942 av

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

förutnämnda av 1942 års riksdag för garagebyggnader beräknade medel medgivit
fortifikationsstyrelsen att för fortsatt uppförande av garageanlaggnmgar
vid Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen disponera ett belopp
av högst 2,937,000 kronor, varvid jämväl fastställts situationsplaner för hela
beståndet av stridsvagnsgarage vid regementena. ^

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen — på satt närmare
framgår av bilaga 23 — beräknat kostnaderna för garagebyggnader vid
redan befintliga truppförband till sammanlagt 8,218,400 kronor, varjamte för
prisstegring under tiden den 1 juli 1941-den 1 juli 1942 beräknats ett belopp
av 657,700 kronor.

Beträffande förevarande avsnitt kan jag i huvudsak hänvisa till vad inledningsvis
anförts rörande arméförvaltningens förslag i fråga om garageanläggningar.
Jag förutsätter sålunda att innan dispositionsbeslut meddelas°rörande
uppförande av garagebyggnader särskild utredning förebringas
rörande behovet därav. I avvaktan därpå beräknar jag tills vidare medelsbehovet
under förevarande avsnitt — efter avdrag för de för garagebyggnader
vid Norra skånska infanteriregementet, Skånska pansarregementet och Skånska
trängkåren beräknade kostnaderna, omkring 3,850,000 kronor — till det av
arméförvaltningen beräknade beloppet, enligt prisläget den 1 juli 1941 i avrundat
tal 4,365,000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 ett
belopp av 4,715,000 kronor. Jag utgår från att Kungl. Majit skall aga att
vidtaga de jämkningar i de för de särskilda förbanden föreliggande kostnadsberäkningarna,
som med hänsyn till förenämnda närmare utredning
samt avgörandet av vissa ännu svävande förläggningsfrågor må befinnas erforderliga.
Den del av det för garagebyggnader anvisade beloppet som överstiger
4,715,000 kronor, eller (6,290,000-4,715,000=) 1,575,000 kronor, bor
i enlighet med vad inledningsvis anförts få tågås i anspråk för andra byggnadsändamål
för armén i den mån medlen icke vid framdeles skeende provning
befinnas erforderliga för garagebyggnader för nyssnämnda tre förband.

Exercisbyggnader.

Körsvarsutredningen fann önskvärt, att exercisbyggnader uppfördes vid
samtliga truppförband, där sådana byggnader för närvarande saknades, och
beräknade medelsbehovet för uppförande av sådana byggnader vid 24 redan
befintliga kasernetablissement till 4,400,000 kronor.

Vid anmälan i statsrådet av propositionen 1942:210 anförde jag, att behov
av exercisbyggnad syntes böra tillgodoses jämväl vid Norrlands trängkår,
varför de sammanlagda kostnaderna för exercisbyggnader vid befintliga
kasernetablissement enligt nämnda proposition skulle uppgå till 4,595,000
kronor. Emellertid fann jag mig böra räkna med att för femårsperioden
1942/47 beräknades medel till uppförande av exercishus endast vid sådana
förband, som med hänsyn till klimatiska förhållanden äro i oundgängligt
behov äv exercisbyggnader. Med hänsyn härtill föreslog jag, att med uppförande
av exercisbyggnader vid 12 truppförband i södra och mellersta
Sverige, för en beräknad sammanlagd kostnad av, inklusive administration,

2,150,000 kronor, skulle anstå till tid efter femårsperiodens slut, varför kost -

Departementschefen
.

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

naderna under femårsperioden skulle uppgå till 2,445,000 kronor. Riksdagen
(skrivelse 1942:374) hade intet att däremot erinra.

I propositionen 1942:270 beräknades för budgetåren 1941/42 och 1942/43
tillhopa 1,325,000 kronor för uppförande av exercisbjggnader vid sju förband,
nämligen Dalregementet, Hälsinge regemente, Gotlands infanteriregemente,
Norrlands artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Gotlands artilleriar
och Norrlands trängkår. Vid anmälan av sistnämnda proposition antörde
jag, att jag, vad speciellt Norrlands trängkår beträffade, inhämtat, att
fortifikationsstyrelsen hade för avsikt att framlägga förslag örn uppförande
av en helt ny matinrättningsbyggnad, varvid den nuvarande för sistnämnda
ändamål avsedda byggnaden avsåges skola tagas i anspråk som exercishus.
Jag forutsatte, att de av mig förordade anslagen för denna trängkår finge tagas
i anspråk endast örn kostnaderna för ifrågavarande arbeten kunde begränsas
inom den av mig angivna kostnadsramen. Visade detta sig icke vara möjligt,
syntes frågan örn medelsanvisning för exercislokaler vid Norrlands trängkår
böra ånyo underställas riksdagen.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran av riksdagen (skrivelse 1949 ■
376), som för budgetåren 1941/42 och 1942/43 för uppförande av exercisbyggnader
beraknade det i propositionen angivna beloppet, 1,325,000 kronor.

Genom beslut den 20 november 1942 har Kungl. Maj:t ställt 1,100,000
kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av ifrågavarande
exercisbyggnader. Enär, såsom närmare anföres under avsnittet Översyn av
arméns kasernetablissement, den nuvarande matinrättningen vid Norrlands
trängkår befunnits icke lämpligen kulina ombyggas till exercishus, bär i
beslutet förutsatts uppförande av en helt ny exercisbyggnad för kåren
Arméförvaltningen bär i sin skrivelse den 10 februari 1943 — på sätt närmare
framgår av bilaga 24 — beräknat kostnaderna för uppförande av de
exercisbyggnader, som i propositionen 1942: 210 förutsatts skola komma till
utförande under femårsperioden 1942/47, till sammanlagt 2,142,100 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli
1942 beraknats ett belopp av 172,400 kronor. De exercisbyggnader, för vilka
medel beräknats av 1942 års riksdag, ha upptagits i angelägenhetsgrunp 1,
medan de övriga hänförts till angelägenhetsgrupp 2.

Ehuru det av utbildningsskäl skulle vara önskvärt, örn samtliga de i 1942
års försvarsbeslut förutsatta exercisbyggnaderna kunde komma till utförande,
anser jag mig i likhet nied arméförvaltningen av kostnadsskäl icke böra för
närvarande räkna med uppförande under femårsperioden av flera exercisbyggnader
vid de befintliga kasernetablissementen än de byggnader, för vilka
anslagsmedel redan ställts till förfogande. Kostnaderna för ifrågavarande
byggnader ha av arméförvaltningen, med utgångspunkt från prisläget den 1
juli 1942, beräknats till i avrundat tal 1,100,000 kronor, motsvarande enligt
prisläget den 1 juli 1941 i runt tal 1,010,000 kronor. För ändamålet torde
alltså komma att erfordras 225,000 kronor mindre än som av 1942 års riksdag
anvisats. Det överskjutande beloppet bör i enlighet med vad inledningsvis
anförts få disponeras för andra byggnadsbehov under femårsperioden.

Kungl. May.ts proposition nr 222.

Furirbostäder.

Försvarsutredningen beräknade för uppförande av furirbostäder vid befintliga
kasern etablissement tillhopa 13,160,000 kronor. I propositionen
1942: 210 förutsattes emellertid, att uppförande av furirbostäder under femårsperioden
1942/47 skulle ske i mera begränsad omfattning, varför för
ändamålet beräknades allenast 5,000,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen — på sätt framgår
av bilaga 25 — beräknat kostnaderna för uppförande av furirbostäder, enligt
prisläget den 1 juli 1941, till sistnämnda belopp, 5,000,000 kronor, varjämte
för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 400,000 kronor.
Emellertid har ämbetsverket anfört, att i avvaktan på resultatet av pågående
utredning rörande möjligheterna att genom egnahemsbebyggelse tillgodose
det inom de olika försvarsgrenarna föreliggande behovet av tjänstebostäder
och med hänsyn till att möjligheter syntes finnas att omändra därigenom
ledigblivande underofficers- och andra tjänstebostäder till furirbostäder,
syntes för femårsperioden för tillgodoseende av behovet av furirbostäder
böra tills vidare upptagas ett belopp av allenast 2,000,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, grunda sig de av arméförvaltningen i bilaga 25
för de olika truppförbanden angivna kostnaderna icke på några av ämbetsverket
verkställda detaljerade kostnadsberäkningar, utan de i bilagan angivna
beloppen ha framkommit genom en procentuell nedräkning av de av
försvarsutredningen för ändamålet beräknade beloppen. Kostnadsberäkningarna
äro jämväl i så måtto missvisande, att de för Skånska luftvärnskåren
och Sundsvalls luftvärnskår upptagna beloppen i själva verket — såsom
redan under rubriken Tillbyggnad av kaserner anmärkts — avse i kostnaderna
för uppförande av kaserner ingående delkostnader för däri planerade
furirrum.

Det är mig helt naturligt omöjligt att på den föreliggande utredningen
bedöma, i vilken omfattning furirbostäder böra uppföras vid arméns truppförband.
Vid sådant förhållande anser jag mig — såsom redan inledningsvis
anmärkts — icke för närvarande böra räkna med att medel skola behöva
tagas i anspråk för ändamålet under femårsperioden 1942/47. I den mån
en närmare utredning giver vid handen, att behov av furirbostäder föreligger,
torde medel böra utgå under femårsperioden, örn och i den utsträckning
utrymme härför kan beredas inom den i försvarsbeslutet för arméns byggnader
beräknade kostnadsramen.

Särskilda byggnadsbehov.

I detta avsnitt upptager jag till behandling de av försvarsutredningen under
samma rubrik behandlade byggnadsbehoven med de undantag, som inledningsvis
angivits.

Krigsskolan (Solna). Försvarsutredningen beräknade för vissa mindre tillbyggnader
vid krigsskolan, i främsta rummet betingade av övningskompaniets
förläggning till Karlberg och avseende utökning av matsalsbyggnad m. m., anordnande
av förråd och lektionsrum samt planerings- och installationsarbeten,
ett belopp av 90,000 kronor.

Departementschefen.

Departements chefen.

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Efter förslag i propositionen 1942: 270 beräknade 1942 års riksdag (skrivelse
nr 376) för budgetåret 1942/43 för ändamålet nyssnämnda belopp, 90,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen emellertid icke
upptagit något belopp för angivna arbeten, varvid anförts, att övningskompaniets
förläggning lämpligen syntes böra ordnas i anslutning till Svea livgardes
nya etablissement och kostnaderna därför bestridas av medel, avsedda för
Stockholms garnisons utflyttande till Järvafältet.

I detta sammanhang må emellertid anmärkas, att arméförvaltningen under
rubriken Infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola föreslagit ett flertal
med denna skola sammanhängande tillbyggnadsarbeten vid krigsskolans
etablissement vid Karlberg.

Med hänsyn till rådande brist på arbetskraft och materiel har Kungl. Maj:t
beslutat, att med den fortsatta utbyggnaden av Svea livgardes etablissement å
Järvafältet skall tills vidare anstå och att för närvarande allenast skall uppföras
en med hänsyn till föreliggande förhållanden oundgängligen nödvändig
matinrättning. Emellertid torde trots denna begränsning av byggnadsprogrammet
för Svea livgardes nya kasernetablissement krigsskolans övningskompani,
vilket för närvarande är förlagt till Svea livgardes förläggningsområde å
Järvafältet, kunna tills vidare där kvarligga. I likhet med arméförvaltningen
beräknar jag alltså icke särskilda medel för ordnande av övningskompaniets förläggningsfråga.

Infanteriskjutskolan. För utbyggnad av infanteriskjutskolans etablissement
i Rosersberg beräknade försvarsutredningen 850,000 kronor, av vilket belopp
1942 års riksdag (skrivelse nr 376) i anledning av förslag i propositionen nr 270
beräknat ett belopp av 400,000 kronor för budgetåret 1942/43.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen anfört, att genom
fortifikationsstyrelsens försorg verkställts närmare utredning rörande behovet
av ökat förläggningsutrymme m. m. för skolan. Utredningen, som emellertid
ännu icke hunnit avslutas, hade givit vid handen, att kostnaderna för ifrågavarande
behovs tillgodoseende, beräknade enligt prisläget den 1 juli 1941, icke
syntes komma att överstiga ovannämnda anslagsbelopp. En viss förskjutning
i det av försvarsutredningen uppgjorda byggnadsprogram.met hade emellertid
visat sig erforderlig.

I avsaknad av närmare utredning rörande det för infanteriskjutskolan planerade
byggnadsprogrammet anser jag mig icke kunna bedöma, i vad mån det
för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden
1942/47.

Ridskolan. För ordnande av förläggningen vid ridskolan har 1942 års riksdag
(skrivelse nr 376) efter förslag i propositionen nr 270 för budgetåren
1941/42 och 1942/43 beräknat 818,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 för ändamålet
upptagit ett belopp av 945,000 kronor.

Jag har inledningsvis anfört, att jag icke för närvarande kan taga ställning
till frågan örn ordnande av ridskolans förläggning. Vid sådant förhållande
torde det för detta ändamål anvisade beloppet få tagas i anspråk för andra

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ändamål. Därest i samband med prövningen av frågan örn Skånska pansarregementets
förläggning skulle befinnas, att anslagsmedel böra ställas till förfogande
för ordnande av ridskolans förläggning, synas dessa medel böra utgå
av förevarande anslag.

Artilleriskjutskolan. Med viss jämkning av de av försvarsutredningen och
i propositionen 1942: 270 framlagda kostnadsberäkningarna beräknade 1942 års
riksdag (skrivelse nr 376) för tillbyggnadsarbeten vid artilleriskjutskolans förläggning
i Skillingaryd ett belopp av 880,000 kronor, varav för budgetåret
1942/43 anvisades 360,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bar arméförvaltningen bland de efter
avgivandet av anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 uppkomna byggnadsbehoven
upptagit ett belopp av 3,500,000 kronor, jämte 280,000 kronor för prisstegring
under tiden den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942, för ordnande av artilleriskjutskolans
förläggning vid Villingsberg i Närke, varvid anmärkts, att kostnaderna
endast vore preliminärt beräknade och icke inkluderade kostnader för
erforderligt markförvärv. Arméförvaltningen har tillika anmärkt, att frågan
örn ordnande av förläggning å skjutfält för Bergslagens artilleriregemente vore
föremål för särskild utredning samt att, därest skjutskolan förlädes till A ili ingsberg,
särskilda kostnader för förläggningen å artilleriregementets skjutfält icke
syntes komma att uppstå.

I skrivelse den 15 februari 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
därefter förordat, att det för Bergslagens artilleriregemente avsedda skjutfältet
förlädes till Villingsberg, varvid jämväl framhållits, att en förflyttning av artilleriskjutskolan
från Skillingaryd till nämnda skjutfält syntes lämplig.

Fortifikationsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 2 mars 1943 föreslagit,
att artilleriskjutskolan skall förläggas till Alingsberg, samt — under åberopande
av en utredning, enligt vilken kostnaderna för ordnandet av skolans förläggning,
med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941, skulle komma att
uppgå till 3,925,000 kronor, varav 3,500,000 kronor belöper på byggnadsarbeten
som hänförts till angelägenhetsgrupp 1 — hemställt örn ett anslag av 1,500,000
kronor för budgetåret 1943/44 för arbetenas påbörjande.

Sedan fortifikationsstyrelsens sistberörda framställning återremitterats
till styrelsen i och för övervägande av möjligheter till nedskärning av kostnaderna
under beaktande tillika av att förläggningen skall kunna utnyttjas
såväl av artilleriskjutskolan som av olika truppförband, har styrelsen i skrivelse
den 2 april 1943 inkommit med utredning i ärendet.

Av det anförda framgår, att inom fortifikationsstyrelsen numera upprättats Departementsförslag
rörande förflyttning av artilleriskjutskolan till ett område vid Amlings- c efsberg,
vilket jämväl skulle utnyttjas såsom skjutfält för Bergslagens artilleriregemente.
Emellertid ha även andra möjligheter till skjutfältets och skjutskolans
förläggning övervägts. Innan definitivt avgörande träffats därom
är det uppenbarligen omöjligt att taga ställning till dessa frågor, och jag kan
alltså icke för närvarande bedöma, i vad mån det av arméförvaltningen för
artilleriskjutskolans förläggning beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk
under femårsperioden 1942/47.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Luftvärnsskjutskolan (Väddö). I skrivelse den 14 mars 1942 hemställde

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse örn anvisande av 1,760,000 kronor för
ordnande av förläggningen å Väddö skjutplats.

I propositionen 1942: 270 beräknades emellertid för ordnande av förläggning
för luftvärnsskjutskolan å Väddö i enlighet med försvarsutredningens förslag
allenast 780,000 kronor, varemot fortifikationsstyrelsens äskande örn ytterligare

980.000 kronor icke biträddes. I enlighet med i propositionen framlagt förslag
beräknade riksdagen (skrivelse 1942: 376) för budgetåret 1942/43 ett belopp
av 300,000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen, att
de för luftvärnsskjutskolan avsedda byggnaderna endast till en del täckte behovet
av förläggningsutrymme och att, därest utbyggnaden av fältet icke skedde
till den utsträckning, som fortifikationsstyrelsen föreslagit i sin skrivelse den
14 mars 1942, Stockholms luftvärnsregemente icke skulle kunna till fullo utnyttja
sitt skjutfält. Arméförvaltningen hemställde därför om ett med hänsyn
till inträffad prisstegring till 1,000,000 kronor förhöjt anslag för ändamålet.

Vid anmälan av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten,
bilaga 2) fann jag mig fortfarande icke kunna biträda arméförvaltningens
förslag.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen anfört, att vid
genom fortifikationsstyrelsens försorg föranstaltad närmare utredning i ärendet,
vilken emellertid ännu icke hunnit avslutas, vissa förskjutningar i det av
försvarsutredningen uppgjorda byggnadsprogrammet visat sig nödvändiga,
sedan Kungl. Maj:t icke ansett sig böra upptaga av arméförvaltningen i dess
medelsäskanden för budgetåret 1943/44 anmält behov angående ordnande av
förläggningen å Väddö skjutfält. Kostnaderna, baserade på prisläget den 1
juli 1941, för erforderliga byggnadsarbeten syntes dock icke komma att överstiga
780,000 kronor, vartill komme kostnader för prisstegring intill den 1 juli
1942, beräknade till 65,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår anser sig arméförvaltningen
numera kunna ordna förläggningen vid Väddö skjutplats för den av försvarsutredningen
och i propositionen 1942: 270 beräknade kostnaden. Inom fortifikationsstyrelsen
igångsatt utredning rörande en med hänsyn härtill erforderlig
begränsning av det tidigare uppgjorda byggnadsprogrammet är ännu
icke avslutad. Enär det emellertid med hänsyn till vad i ärendet förekommit
synes osannolikt, att de slutliga kostnaderna för ifrågavarande byggnadsbehov
komma att mera avsevärt understiga de av arméförvaltningen för ändamålet
angivna, anser jag mig tills vidare böra för femårsperioden 1942/47 beräkna,
enligt prisläget den 1 juli 1942, högst 845,000 kronor, varav 780,000 kronor
böra anses belasta femårsplanens kostnadsram. Enär för ändamålet redan
anvisats 300,000 kronor samt återstående belopp torde böra stå till förfogande
under budgetåret 1943/44, beräknar jag för nämnda budgetår ett belopp av

545.000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan från arméförvaltningen
framlagts av fullständiga kostnadsberäkningar åtföljt förslag
beträffande samtliga för förläggningen erforderliga byggnader, fastställa definitivt
byggnadsjn-ogram för förläggningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola. I enlighet med försvarsutredningens
förslag har i 1942 års försvarsbeslut förutsatts organiserande
av en gemensam officersaspirantskola för infanteriet och kavalleriet. Försvarsutredningen
räknade med att skolan skulle förläggas till Karlstad i anslutning
till Värmlands regementes kasernetablissement men fann å andra
sidan vissa skäl tala för en förläggning till annan ort. Kostnaderna för skolans
förläggning till Karlstad — uppförande av logementsbyggnader för 400 nian
samt 9 lektionssalar — beräknades till 1,420,000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 framhöll jag, att var skolan än
komme att förläggas ett nytt etablissement för densamma måste uppföras. Ett
slutligt ståndpunktstagande syntes emellertid icke kunna ske, förrän en på
arméchefens föranstaltande igångsatt utredning rörande skolans förläggning
förelåge. Jag förutsatte därför med avseende å valet av förläggningsort, att
Kungl. Majit skulle äga att, därest riksdagen ej hade något att däremot erinra,
träffa avgörande i ärendet, sedan erforderlig utredning förebragts, samt
med avseende å kostnaderna, att valet av förläggningsplats örn möjligt skulle
ske på sådant sätt, att byggnadskostnadema i görligaste man nedbringades.
Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anförde jag därefter, att man i
enlighet med försvarsutredningens förslag tills vidare syntes böra räkna med
att ett nytt etablissement uppfördes. Jag utgick från att ett sådant etablissement
skulle kunna uppföras inom en kostnadsram av 1,420,000 kronor, eventuella
markförvärv däri icke inräknade, varvid dock förutsattes, att en del av
skolans lokalbehov tillgodosåges genom anlitande av redan befintliga lokaler.
Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagen, som i enlighet
med i propositionen framlagt förslag för budgetåret 1942/43 beräknade
ett belopp av 600,000 kronor för ändamålet.

Såsom närmare framgår av statsverkspropositionen till innevarande års
riksdag (kapitalbudgeten, bil. 2, sid. 21) har Kungl. Maj:t genom brev den
31 juli 1942 bemyndigat fortifikationsstyrelsen att för en kostnad av högst

95,000 kronor vidtaga vissa provisoriska anordningar för förläggning av infanteriets
officersaspirantskola till krigsskolan å Karlberg.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att arméchefen
låtit utreda olika alternativ för aspirantskolans förläggning, varvid såsom
den lämpligaste och i ekonomiskt avseende mest fördelaktiga lösningen
befunnits vara en förläggning i anslutning till krigsskolan på Karlberg.

T samband därmed har arméförvaltningen även upptagit frågan örn gymnastik-
och idrottsskolans förläggning, vilken i försvarsbeslutet förutsatts skola
förläggas till krigsskolan utan att särskilda kostnader för ordnandet av denna
förläggning beräknats uppkomma. Arméförvaltningen har därom närmare anfört
följande.

Gymnastik- och idrottsskolan är nu provisoriskt ordnad vid Signalregementets
förutvarande kasern å Marieberg. I och med Mariebergsområdets
exploatering kommer emellertid ändrad förläggning för skolan att bliva
aktuell. Därvid skulle jämväl donna skola med fördel kunna förläggas till
Karlberg och där utnyttja de lokaler, som nu disponeras av arméns tvättan -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

stalt, vars flyttning till annan plats — varom särskild utredning pågår —
torde vara att förvänta inom de närmaste åren. Den undersökning, som härutinnan
verkställts, har även givit vid handen, att dessa lokaler efter vissa tillbyggnads-
och ändringsarbeten väl komma att lämpa sig för gymnastik- och
idrottsskolans behov av lektionssalar-, mässar samt expeditionsutrymmen.

Genom en sådan koncentrerad förläggning av dessa tre skolor till samma
plats skulle avsevärda fördelar i utbildningshänseende vara att vinna, varjämte
utbyte av lärarkrafter de olika skolorna emellan skulle kunna ske och
viss besparing av personal kunna påräknas.

Förslagets genomförande förutsätter, förutom åtgärder för förläggningens
ordnande -— varvid till stor del de såsom provisorium redan uppförda byggnaderna
härför kunna utnyttjas — i vad avser aspirantskolan en utbyggnad
av mässlokalerna och gymnastikbyggnaden samt för gymnastik- och idrottsskolan
en ytterligare utökning av sistnämnda byggnad med anordningar för
bedrivande av undervisning i simning m. m. Då i sistnämnda hänseende sedan
lång tid tillbaka ett stort behov även föreligger för krigsskolans egen del,
skulle genom uppförande av en särskild idrottsbyggnad, inrymmande bland
annat idrottshall med läktare, fäktsal samt simhall med badstu, i anslutning
till nuvarande gymnastikbyggnad samtliga tre skolors behov av sådana lokaler
bliva tillgodosedda. Slutligen erfordras uppförande av garage och cykelförråd
samt ordnande av förläggning för stabskompaniet.

Beträffande övningskompaniets förläggning har denna synts lämpligast
böra ordnas i anslutning till Svea livgardes nya etablissement på Järvafältet
och kostnaderna härför bestridas av medel avsedda för Stockholms garnisons
utflyttande till Järvafältet. Därmed kan det av försvarsutredningen och i
propositionen 1942:270 upptagna beloppet, 90,000 kronor, för byggnadsarbeten
i främsta rummet betingade av övningskompaniets förläggning till
Karlberg utgå.

Kostnaderna för ordnande av förläggningen på Karlberg i enlighet med
vad sålunda angivits har arméförvaltningen med tillämpande av det den 1 juli
1941 rådande prisläget beräknat till sammanlagt 1,915,000 kronor med följande
fördelning.

Prisläget Prisstegring

J/7 41 Vi 41—Vi 42

Förläggning för 300 man, till- och ombyggnadsarbeten 448,000 35,850

Skolbyggnad, omändring av befintlig byggnad ......... 95,000 7,600

Tillbyggnad av mässlokaler .................................... 94,000 7,600

Ändringsarbeten i befintlig matsal ........................ 9,000 750

Idrottsbyggnad ................................................... 834,000 66,500

Yarmgarage ......................................................... 88,000 7,050

Tillbyggnad av befintliga förråd samt nytt cykelförråd

för 500 cyklar ................................................... 31,000 2,500

Ändringsarbeten för gymnastik- och idrottsskolans förläggning
......................................................... 89,000 7,100

Ordnande av stabskompaniets förläggning ............... 30,000 2,400

Utvändiga rörtekniska arbeten samt väg- och planeringsarbeten
jämte utvändiga elektriska ledningar ... 87,000 6,950

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 % å förestående beräknade kostnader ......... 110,000 8,700

Summa kronor 1,915,000 153,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Jag är fortfarande icke beredd att taga ställning till frågan om den defini- Dcpartementstiva
förläggningsorten för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola. chefenMed
hänsyn därtill torde det nuvarande provisoriet få tills vidare äga bestånd.
I likhet med vad som förutsatts vid 1942 års riksdag torde Kungl.

Majit böra äga att träffa avgörande i denna fråga samt ställa erforderliga
medel till förfogande, sedan utredning förebragts rörande andra möjligheter
till förläggningsfrågans ordnande än förläggning till Karlberg. Till frågan
örn byggnadsarbeten för gymnastik- och idrottsskolan kan jag icke nu taga
ställning.

Gudhems remontdepå. För uppförande av vissa personalbostäder samt
vinterboning av stallar vid Gudhems remontdepå beräknade 1942 års riksdag
(skrivelse nr 376) i enlighet med i propositionen nr 270 framlagt förslag för
budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 100,000 kronor. Kungl. Majit har
genom brev den 13 november 1942 meddelat dispositionsbeslut beträffande
ifrågavarande belopp.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ifrågavarande
ändamål upptagit ett belopp av 100,000 kronor, varjämte för prisstegring under
tiden den 1 juli 1941-—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 8,000 kronor.

Därjämte har arméförvaltningen i samma skrivelse, under rubriken Övriga
i arméförvaltningens förslag till riksdagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptagna,
av Kungl. Maj :t ännu icke slutligt prövade behov, upptagit 133,000 kronor
(jämte 11,000 kronor för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli
1942) för uppförande av vissa andra byggnader m. m. vid Gudhems remontdepå.

Jag har inledningsvis anfört, att jag med hänsyn till vissa överväganden Departementsrörande
Skånska pansarregementets förläggning icke kunde ingå på en prov- chefmning
av bland annat byggnadsfrågorna för Gudhems remontdepå. Emellertid
torde de arbeten, för vilka medel redan ställts till förfogande, vara av
den art, att de böra komma till utförande oavsett nyssnämnda förläggningsfrågas
lösande. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha numera, med utgångspunkt
från prisläget den 1 juli 1942, beräknats till 108,000 kronor. Enär

100,000 kronor redan anvisats, beräknar jag för budgetåret 1943/44 ett belopp
av 8,000 kronor för ändamålet.

Försvarets läroverk. 1942 års försvarsbeslut innebar bland annat inrättande
av ett särskilt för försvarsväsendet gemensamt läroverk, förlagt till Uppsala
i anslutning till arméns underofficersskolas nuvarande etablissement.
Försvarsutredningen beräknade kostnaderna för uppförande av erforderlig
skolbyggnad och nödiga omändringsarbeten vid underofficersskolans etablissement
till 1,750,000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anförde jag beträffande förevarande
byggnadsfråga, att vid bedömandet av försvarsutredningens kostnadskalkyler
borde beaktas, att utredningen förutsatt, att läroverket skulle kunna utnyttja
jämväl de lokaler, som nu avsåges för arméns underofficersskola. Även örn

Departements chefen.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

hänsyn toges därtill, syntes emellertid de av utredningen beräknade kostnaderna
ligga i underkant. Emellertid utgick jag från att kostnaderna för
byggnadsföretaget, inklusive utgifter för ändringsarbeten inom underofficersskolans
etablissement, med iakttagande av sträng återhållsamhet skulle kunna
hållas inom den av utredningen angivna kostnadsramen. Yad sålunda anförts
föranledde icke erinran från riksdagen, som i enlighet med i propositionen
framlagt förslag för budgetåret 1942/43 beräknade ett belopp av 750,000
kronor för ändamålet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit det i propositionen 1942: 270 beräknade beloppet, 1,750,000 kronor,
varjämte för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats
ett belopp av 140,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 2 april 1943, sedan fortifikationsstyrelsen
framlagt byggnadsprogram för ifrågavarande byggnadsföretag,
kostnadsberäknat till nyss angivna belopp, ställt av 1942 års riksdag för ändamålet
beräknade 750,000 kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande.

Såsom av det anförda framgår, har det lyckats fortifikationsstyrelsen att
vid den närmare utformningen av byggnadsprogrammet för försvarets läroverk
•— trots vissa därutinnan vid 1942 års riksdag framhållna svårigheter
— hålla kostnaderna inom den av försvarsutredningen för detta byggnadsbehov
beräknade kostnadsramen. För ändamålet ha redan anvisats 750,000
kronor. Återstoden av det för byggnadsarbetena beräknade beloppet, enligt
prisläget den 1 juli 1942 1,140,000 kronor, bör kunna ställas till förfogande
under budgetåret 1943/44.

Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente. För detta ändamål — liksom
för motsvarande byggnadsbehov vid Skånska pansarregementet — beräknade
försvarsutredningen ett belopp av 1,000,000 kronor, vilket oförändrat
upptogs i propositionen 1942: 270. I enlighet med i nämnda proposition framlagt
förslag beräknade riksdagen (skrivelse 1942:376) för verkstäder vid
Skånska pansarregementet och Södermanlands pansarregemente för budgetåren
1941/42 och 1942/43 tillhopa 1,000,000 kronor.

Genom beslut den 31 juli 1942 har Kungl. Majit ställt 1,070,000 kronor till
fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av verkstäder vid Södermanlands
pansarregemente.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 med utgångspunkt
från prisläget den 1 juli 1941 för ändamålet upptagit sistnämnda belopp,
varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av

80,000 kronor.

I enlighet med vad arméförvaltningen anfört beräknar jag kostnaderna för
ifrågavarande verkstäder med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942
till 1,150,000 kronor, varav 1,070,000 kronor böra anses belasta femårsplanens
kostnadsram. Enär för ändamålet redan anvisats 1,000,000 kronor, beräknar
jag för budgetåret 1943/44 ett belopp av 150,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

B. Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående
byggnadsarbeten m. m.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen, såsom redan inledningsvis
anförts, uppdelat de under denna rubrik upptagna byggnadsarbetena
i tre avdelningar, nämligen en (grupperna b I—VI) omfattande arbeten,
för vilka medel redan anvisats av 1942 års riksdag eller äskats i statsverkspropositionen
eller propositionen nr 2 till innevarande års riksdag, en annan
(gruppen b VII) omfattande övriga i arméförvaltningens anslagsäskanden för
budgetåret 1943/44 upptagna, av Kungl. Majit ännu icke slutligt prövade byggnadsbehov,
samt den tredje (gruppen b VIII) omfattande efter avgivandet avnämnda
anslagsäskanden uppkomna behov.

I enlighet med i respektive propositioner och riksdagsskrivelser gjorda ställningstaganden
ha kostnaderna för de till grupperna b I—VI hänförda arbetena
av arméförvaltningen beräknats till sammanlagt 18,355,500 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats
tillhopa 1,418,400 kronor. Såsom av vad inledningsvis anmärkts framgår bör
emellertid från förstnämnda belopp dragas ett belopp av 3,476,700 kronor,
vilket enligt förutsättningarna för försvarsbeslutet icke skall belasta den i
försvarsbeslutet angivna kostnadsramen. Efter avdrag av sistnämnda belopp
skulle kostnaderna för de till grupperna b I—VI hänförda byggnadsarbetena
enligt prisläget den 1 juli 1941 utgöra 14,878,800 kronor. Härå belöpande
kostnader för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 kunna
beräknas till sammanlagt 1,089,400 kronor.

Såsom inledningsvis anförts har arméförvaltningen i sin berörda skrivelse
anfört, att med nybyggnad för krigsarkivet — vilket byggnadsbehov av ämbetsverket
hänförts till gruppen b II, omfattande i propositionen 1942: 270 upptagna
byggnadsbehov — syntes böra anstå till tidpunkt efter femårsperioden,
varvid framhållits, att överbefälhavaren förordat sådan nybyggnad allenast
under förutsättning, att härför erforderliga kostnader icke föranledde, att andra
under nuvarande läge viktiga försvars- eller beredskapsåtgärder åsidosattes.

Med hänsyn till de ändrade utgångspunkter för behovsprövningen, som numera
föreligga, har jag, såsom inledningsvis anförts, ansett det vara lämpligt,
att de i försvarsplanen ingående byggnadsarbeten, för vilka 1942 års riksdag
redan anvisat anslag, underkastas förnyad prövning ur angelägenhetssynpunkt,
varvid jag ansett mig böra utgå från att de av riksdagen redan anvisade anslagsbelopp,
som vid en sådan förnyad prövning befinnas kunna frigöras, skola kunna
användas för utförande av andra byggnadsarbeten under femårsperioden, som
nu anses mera angelägna.

Vid den sålunda verkställda förnyade prövningen av de under förevarande
rubrik upptagna byggnadsbehovens angelägenhet har jag i likhet med arméför Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. m* 43 5

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

valtnmgen funnit, att samtliga byggnadsarbeten, för vilka 1942 års riksdag
anvisat medel — möjligen med undantag för den till 1,350,000 kronor kostnadsberäknade
nybyggnaden för krigsarkivet — äro av den natur, att de icke
utan allvarlig olägenhet synas kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens
slut. Jämväl krigsarkivets nybyggnad synes mig med hänsyn till nuvarande
lokalförhållanden vara i hög grad angelägen, och önskvärt vore därför, om
även detta byggnadsbehov nu kunde tillgodoses. Emellertid finner jag frågan
därom tarva ytterligare övervägande. Tills vidare torde det av riksdagen för
ändamålet anvisade beloppet, 500,000 kronor, varav 50,000 kronor av Kungl.
Majit enligt beslut den 9 oktober 1942 ställts till byggnadsstyrelsens förfogande
för bestridande av kostnaderna för upprättandet av förslag till ifrågavarande
nybyggnad med tillhörande kostnadsberäkningar m. m., böra fortfarande
avses för ifrågavarande ändamål.

I detta sammanhang torde böra för riksdagen anmälas, att byggnadsstyrelsen
i en av överbefälhavaren den 2 mars 1943 överlämnad skrivelse, dagtecknad
den 18 februari 1943, hemställt örn godkännande av ett förslag till
ändrad förläggning av krigsarkivets nybyggnad. Byggnadsstyrelsen har i
skrivelsen anfört, att det vid det närmare utarbetandet av byggnadsförslaget
visat sig påkallat att särskilt beakta sambandet mellan krigsarkivbyggnaden
och det för militära förvaltningsändamål avsedda byggnadskomplexet å
Fågelbacken å Ladugårdsgärde. Vid utformandet av detta senare komplex
hade det framstått som ett önskemål att åstadkomma en mot byggnadskomplexets
omfattning och karaktär svarande effektfull fondbyggnad mot Banérgatan.
Efter övervägande av olika förslag hade styrelsen funnit, att den lämpligaste
lösningen av denna fråga skulle kunna vinnas genom att på sätt en
bilagd situationsplan angåve förlägga krigsarkivets nybyggnad till området
mellan de militära administrationsbyggnadérna och Värtavägen i direkt anslutning
till dessa byggnader, varvid den föreslagna utbyggnaden av sistnämnda
byggnader skulle förskjutas något mot öster. Ur arkitektonisk synpunkt
syntes den sålunda ändrade förläggningen av krigsarkivet innebära en
god och naturlig lösning på önskemålet att i fonden på Banérgatan erhålla en
intressant och samlande vy. Krigsarkivets höga arkivtorn komme nämligen att
resa sig väsentligt över den omgivande bebyggelsen och kunna placeras så att
det bleve synligt i Banérgatan på stort avstånd från anläggningen. Det kunde
vidare framhållas, att området mellan förvaltningsbyggnaderna och Värtavägen
svårligen kunde på annat sätt utnyttjas, varför den ifrågasatta förflyttningen
även med hänsyn till tomtmarkens utnyttjande kunde anses innebära
fördelar. Jämväl ur andra synpunkter skulle den ändrade förläggningen av
krigsarkivet medföra fördelar. Genom att arkivbyggnaden förlädes i närmare
anslutning till det stora militära byggnadskomplexet, erhölles vidare möjligheter
att anknyta krigsarkivet till en för hela komplexet gemensam värmecentral,
varigenom bland annat för arkivändamål lämpligt källarutrymme frigjordes
inom arkivbyggnaden. Då grunden utgjordes av berg, bleve det därjämte
möjligt att under krigsarkivet anordna fullträffsäkra skyddsrum för

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

arkivalier i den mån sådana kunde vara påkallade. Med hänsyn till att byggnaden
förlädes nära militärförvaltningarna kunde man slutligen tänka sig,
att sådant utrymme inom deras skyddsrum, som under fredstid icke vore för
dem erforderligt, skulle kunna utnyttjas för krigsarkivets räkning. Den tomt
i hörnet av Valhall a vägen och Värtavägen, som varit avsedd för krigsarkivet
och som med den nu ifrågasatta ändrade förläggningen av byggnaden skulle
frigöras, borde enligt byggnadsstyrelsens mening lämpligen reserveras för
annan statlig bebyggelse. Det vore nämligen mycket angeläget, att reserver
för sådant ändamål hölles öppna, då tillgången till välbelägen obebyggd tomtmark
i kronans ägo vore synnerligen begränsad.

Den sålunda av byggnadsstyrelsen numera föreslagna förläggningen av
krigsarkivets nybyggnad har lämnats utan erinran av överbefälhavaren, krigsarkivarien
och luftskyddsmyndigheterna. Jag vill icke motsätta mig, att det
fortsatta planeringsarbetet, därest riksdagen icke har något att däremot erinra,
sker med utgångspunkt från att krigsarkivet skall förläggas på den av byggnadsstyrelsen
numera förordade platsen.

Vad därefter angår de i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari
1943 upptagna byggnadsarbeten, för vilka medel äskats i statsverkspropositionen
och propositionen nr 2 till innevarande års riksdag, torde dessa, med
det förbehåll som inledningsvis gjorts i fråga om ordnandet av förläggningen
å Rinkaby, samtliga vara av den art, att uppskov med deras utförande icke bör
komma i fråga, därest icke på grund av brist på arbetskraft eller materiel så
visar sig nödvändigt.

För de till detta avsnitt hörande byggnadsarbeten, för vilka medel redan
av 1942 års riksdag anvisats eller i förenämnda propositioner till riksdagen
äskats, bör femårsplanens kostnadsram i enlighet med det anförda tills vidare
anses belastad med — efter avdrag för de för femårsperioden beräknade men
ännu icke anvisade kostnaderna för krigsarkivets nybyggnad, 850,000 kronor,
samt för ordnandet av förläggningen å Rinkaby, 280,000 kronor, allt enligt
prisläget den 1 juli 1941 — ett belopp av (14,878,800 — 850,000 — 280,000=)

13,748,800 kronor. A sistnämnda belopp belöpande kostnader för prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942, 1,001,400 kronor, torde, i den
mån medel därför icke tidigare anvisats, böra beräknas för budgetåret 1943/44.

Jag övergår nu till att behandla övriga i arméförvaltningens skrivelse upptagna
byggnadsbehov, varvid särskilt avseende icke torde böra fästas vid
frågan, huruvida desamma upptagits i arméförvaltningens skrivelse den 31
augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 eller uppmärksammats
först efter avgivandet av berörda skrivelse. För överskådlighetens
skull torde byggnadsarbeten av likartad natur böra sammanföras under vissa
samlingsrubriker. Som regel upptager jag till behandling allenast de byggnadsarbeten,
som arméförvaltningen enligt vad inledningsvis anförts efter noggrann
prövning av angelägenheten ansett sig böra föreslå till utförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Ordnande av förläggningar för staber, truppförband m m.

Expeditionsbyggnad för militära staber i Östersund. I skrivelse den 29 november
1940 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse örn medel för
uppförande av ny stabsexpeditionsbyggnad i Östersund. I skrivelsen framhölls,
att tillgången på expeditionslokaler för II. arméfördelningen sedan lång
tid tillbaka varit otillräcklig och att det därav föranledda inrymmandet av
sådana lokaler på olika platser i Östersund måste anses medföra minskad
möjlighet till intimt samarbete mellan de olika avdelningarna. I likhet med
chefen för II. arméförvaltningen ansåge fortifikationsstyrelsen, att den bästa
lösningen av frågan skulle vinnas genom en nybyggnad, i vilken jämväl borde
inrymmas lokaler för två rullföringsexpeditioner m. m. Kostnaderna beräknades
till 740,000 kronor, inräknat kostnader för markförvärv.

Efter vissa förhandlingar mellan fortifikationsstyrelsen och generalpoststyrelsen
anmälde förstnämnda myndighet därefter i skrivelse den 21 november
1941, att erforderligt lokalbehov för de militära staberna i Östersund
lämpligen syntes kunna erhållas genom förhyrande av lokaler i ett av generalpoststyrelsen
planerat byggnadskomplex i staden.

I skrivelse den 5 februari 1942 framlade därpå generalpoststyrelsen förslag
till ordnande av ifrågavarande byggnadsfråga. Enligt förslaget skulle
staten för ändamålet förvärva två tomter, nr 5 och 6 i kvarteret Arken, varefter
å tomterna skulle uppföras två byggnader, inrymmande den ena postkontorets
och den andra de militära stabernas lokaler. En för båda byggnaderna
gemensam värmecentral skulle anordnas i posthusbyggnaden. Byggnadskostnaderna
beräknades uppgå till 703,000 kronor för själva posthuset och
554,650 kronor för stabsbyggnaden. I sistnämnda belopp voro inräknade
70,950 kronor för anordnande av stabsbyggnadens källare såsom bombsäker.
Generalpoststyrelsen förutsatte, att hela byggnadskostnaden med undantag
av merkostnaderna för den bombsäkra källaren skulle påföras postverkets
kapitalfond.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1942:264 framlagda förslag
anvisade därefter 1942 års riksdag till förvärv för postverkets räkning av förutnämnda
båda tomter ett reservationsanslag av 75,000 kronor. Av skäl, som
närmare angåvos i propositionen, ansågs frågan örn posthusbygget böra tills
vidare anstå i avvaktan på resultatet av viss utredning rörande möjligheten
att tillgodose postkontorets lokalbehov på annat sätt. Beträffande militärstabsbyggnaden
uttalades i propositionen, att med uppförande av densamma
kunde anstå utan alltför stor olägenhet, varjämte förutsattes att, därest byggnaden
avsåges sedermera böra uppföras, medel för densamma borde anvisas
icke å postverkets kapitalfond utan å försvarsväsendets fastighetsfond.

I propositionen nr 136 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t därefter
föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad i Östersund för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 760,000 kronor. Byggnaden avses

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 69

skola uppföras å förenämnda av staten för ändamålet inköpta tomter i kvarteret
Arken.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 angående medelsbehovet för armén för
budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen, att lösningen av lokalfrågan
för militärstaberna i Östersund enligt ämbetsverkets åsikt icke längre kunde
uppskjutas. I fortifikationsstyrelsens år 1940 verkställda kostnadsberäkning
bade upptagits kostnader för anordnandet av viss central i den föreslagna stabsexpeditionsbyggnaden,
vilken central emellertid numera avsetts skola förläggas
till annan plats i staden. Å andra sidan ansåge fortifikationsstyrelsen,
att viss försvarsområdesstab lämpligen borde få expeditionslokaler i sagda
byggnad. Under dessa förutsättningar hade fortifikationsstyrelsen numera beräknat
kostnaderna för uppförande av stabsexpeditionsbyggnaden till 600,000
kronor. Därest postverkets lokalbehov icke komme att lösas genom nybyggnad
å förenämnda tomter, hemställde arméförvaltningen därför örn ett anslag
av 600,000 kronor för uppförande av stabsexpeditionsbyggnad i Östersund å
de för postverkets räkning förvärvade tomterna.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten,
bil. 2) fann jag mig emellertid icke kunna biträda arméförvaltningens
äskande, vilket därför upptogs i en såsom bilaga vid propositionen fogad förteckning
över vissa av arméförvaltningen föreslagna, ej upptagna äskanden.
Med hänsyn därtill har arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943
icke beräknat medel för ifrågavarande ändamål.

Emellertid har frågan därefter kommit i ett något förändrat läge, i det att
densamma befunnits äga visst samband med frågan om tillgången på bostadslägenheter
i Östersund.

I sitt den 17 mars 1943 avgivna betänkande angående försvarsväsendets
bostadsbehov den 1 oktober 1943 har nämligen 1942 ars militära bostadsutredling
beträffande tillgången på bostäder för militär personal i Östersund
anfört, att Östersunds stad meddelat, att man där vore villig att verksamt
bidraga till täckande av försvarets bostadsbehov inom staden. Utredningen
hade heller icke räknat med något behov av statligt bostadsbyggande därstädes.
Man hade emellertid framhållit, att för närvarande cirka 10 bostadslägenheter
eller affärslägenheter, som kunde omändras till bostadslägenheter,
förhyrdes av II. militärbefälsstaben och försvarsområdesstaben i Östersund
och utnyttjades till stabsexpeditioner. Hyran för dessa lägenheter utginge
med 36,040 kronor per år. Förslag hade väckts, att en särskild stabsbyggnad
skulle uppföras för en kostnad av cirka 700,000 kronor. Då stadens myndigheter
vore av den uppfattningen, att en stabsbyggnad förr eller senare nödvändigtvis
måste komma till stånd, och de till stabsexpeditioner förhyrda
lägenheterna i så fall bleve lediga, ansåge sig stadens myndigheter icke nu
kunna uppmuntra en bostadsproduktion, som framdeles skulle göra de hyreslediga
f. d. stabsexpeditionslokalerna överflödiga. Stadens myndigheter ville
därför uttrycka ett önskemål, att en ny stabsbyggnad redan nu komme till

Departements

chefen.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

utförande jämsides med att stadens myndigheter tillsåge, att bostadsbehovet
täcktes genom dels de därigenom ledigblivna lägenheterna, dels nybyggnader.

I Östersund finnas för närvarande två militära staber, II. militärbefälsstaben
och Östersunds försvarsområdesstab. Enligt 1942 års försvarsbeslut
skall till Östersund jämväl förläggas Norra flygbasområdesstaben, vilken avsetts
skola organiseras under budgetåret 1945/46. Lokalbehovet för de nu
befintliga staberna i Östersund tillgodoses för närvarande dels genom utnyttjande
av den enligt uppgift år 1888 uppförda och synnerligen otidsenliga
stabsbyggnaden i kvarteret Staben och dels genom förhyrande
av ett tiotal bostadslägenheter eller affärslägenheter, som kunna omändras
till bostadslägenheter. Såsom framgår av 1942 års militära bostadsutrednings
den 17 mars 1943 avgivna betänkande föreligger för närvarande
stor bostadsbrist i Östersund. Stadens myndigheter ha meddelat, att man
vöre villig att verksamt bidraga till täckande av försvarets bostadsbehov inom
staden. Emellertid ha stadens myndigheter icke ansett sig kunna uppmuntra
en bostadsproduktion, som framdeles skulle göra de lokaler, som för närvarande
utnyttjas till stabsexpeditioner, överflödiga, och nryndigheterna ha
därför uttryckt ett önskemål, att en ny stabsbyggnad redan nu kommer till
utförande.

För egen del vill jag framhålla, att en nybyggnad för åtminstone II. militärbefälsstaben
förr eller senare blir ofrånkomlig. Med hänsyn till det samband,
som råder mellan denna nybyggnadsfråga och spörsmålet om tillgodoseende
av bostadsbehovet i Östersund, har jag numera icke något att erinra
mot att en nybyggnad uppföres för militärbefälsstaben.

Enligt ett inom generalpoststyrelsen upprättat förslag skulle till ett av
staten inköpt tomtområde i kvarteret Arken i Östersund förläggas såväl en
posthusbyggnad som en för militära staber avsedd expeditionsbyggnad.
Kostnaderna för sistnämnda byggnad beräknade generalpoststyrelsen i skrivelse
den 5 februari 1942 till 554,650 kronor, av vilket belopp emellertid
70,950 kronor belöpte på merkostnader för anordnande av byggnadens källare
såsom bombsäker central. Förslaget förutsatte anordnande av gemensam
värmecentral i posthusbyggnaden. Kungl. Majit har numera i proposition till
riksdagen föreslagit anvisande av ett investeringsanslag av 760,000 kronor för
uppförande av posthusbyggnaden. Enligt vad jag inhämtat kommer byggnaden
att förläggas på sådant sätt, att den år 1942 planerade stabsexpeditionsbyggnaden
fortfarande kan uppföras å samma tomter. I sina anslagsäskanden för
budgetåret 1943/44 har arméförvaltningen för uppförande av stabsexpeditionsfryi?ona(l
i Östersund beräknat ett belopp av 600,000 kronor, varvid anförts, att
visserligen den tidigare planerade bombsäkra centralen numera avsetts skola
förläggas till annan plats i staden men att i stället försvarsområdesstaben
borde få expeditionslokaler i byggnaden. Arméförvaltningen synes sålunda
ha ansett en viss ökning av den tidigare förutsatta byggnadsvolymen erforderlig
med anledning av försvarsområdesstabens förläggning till ifrågavarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

byggnad. Emellertid torde, enligt vad jag inhämtat, med hänsyn till tomternas
storlek och gällande bestämmelser vissa svårigheter möta att mera avsevärt
utöka den i generalpoststyrelsens förslag förutsatta byggnadsvolymen. Med
hänsyn därtill torde i stället böra särskilt undersökas, huruvida icke inom den
redan projekterade byggnaden skall kunna inrymmas jämväl försvarsområdesstaben.
Att märka är, att kostnaderna för den planerade stabsexpeditionsbyggnaden,
förenämnda bombsäkra central oberäknat, i februari 1942 uppskattats
till omkring 480,000 kronor, medan arméförvaltningen med utgångspunkt
från prisläget den 1 juli 1942 ansett sig kunna uppföra en motsvarande
byggnad i Karlstad för 410,000 kronor och jag i statsverkspropositionen till
innevarande års riksdag (kapitalbudgeten, bil. 2, sid. 29) funnit mig böra
tillstyrka en medelsanvisning för sistnämnda ändamål av allenast 350,000
kronor. Under hänsynstagande till det nu anförda anser jag mig böra räkna
med att kostnaderna för en stabsexpeditionsbyggnad, inrymmande såväl
militärbefälsstab som försvarsområdesstab, skola kunna, med utgångspunkt
från prisläget den 1 juli 1942, hållas inom en kostnad av högst 500,000 kronor,
motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av omkring 465,000
kronor. Jag utgår därvid från att för posthus- och militärstabsbyggnaderna
anordnas gemensam värmecentral. För att den senare byggnaden skall kunna
uppföras i samband nied posthusbyggnaden torde nyssnämnda belopp av

500,000 kronor böra i sin helhet stå till förfogande under budgetåret 1943/44.
Därest den fortsatta utredningen skulle giva vid handen, att försvarsområdesstaben
icke kan beredas utrymme i den planerade stabsbyggnaden, torde böra
undersökas möjligheten att inrymma ifrågavarande stab, liksom även flygbasområdesstaben,
i den nuvarande stabsbyggnaden. Det torde böra ankomma på
Kungl. Majit att efter ytterligare utredning träffa avgörande i dessa frågor,
varvid jag emellertid utgår från att större ombyggnadsarbeten å den nuvarande
stabsbyggnaden icke igångsättas utan att riksdagen beredes tillfälle att yttra
sig därutinnan.

Expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben (Visby). I sina medelsäskanden
för budgetåret 1942/43 anmälde arméförvaltningen, att behov av expeditionsbyggnad
för militärbefälhavarens på Gotland stab förelåge. Ämbetsverkets
fortifikationsstyrelse gjorde därefter i skrivelse den 18 mars 1942 framställning
örn anvisande av 395,000 kronor för ändamålet. X sina medelsäskanden
för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen emellertid, att sedermera
fråga uppkommit örn byggnadens uppförande a annan plats än förut avsetts.
I samband därmed stående behov av eventuellt markförvärv hade ännu icke
hunnit slutgiltigt lösas. Sedan denna lösts, avsåge arméförvaltningen att
ånyo underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 132,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte
för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 10,500 kronor.

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 222.

Dep jag icke bedöma, i vad män det av arméförvaltningen för ändamålet beräknade
beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden 1942/47.

Försvarsområdesstaben i Kiruna. Enligt 1942 års försvarsbeslut skall i Kiruna
i fredstid finnas en för Kiruna och Jokkmokks försvarsområden gemensam
försvarsområdesbefälhavare jämte stab. I staben finnes i fredstid en stabschef
för vardera försvarsområdet, kapten eller ryttmästare.

0 ^ sbia anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 har arméförvaltningen framhållit,
att frågan örn bostad och expeditionslokaler för försvarsområdesbefälhavaren
för Kiruna försvarsområde för närvarande vore aktuell, samt därom
närmare anfört följande.

Då Kiruna är ett samhälle, som helt får sin prägel av gruvdriften, ha ovisshetsmoment
i fråga örn driftens varaktighet och konjunkturerna vållat, att
privat byggnadsverksamhet knappast förekommer därstädes, varför det råder
stor bostadsbrist i samhället. Expeditionslokaler hava dock hittills kostnadsfritt
upplåtits av Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag. Beträffande förhyrande
av bostad för den nyutnämnde försvarsområdesbefälhavaren hava däremot
svårigheter uppstått, men numera har han dock lyckats såsom bostad få förhyra
en villa, vilken emellertid endast tills vidare får disponeras, då densamma
är avsedd att användas såsom museibyggnad.

„ ^et torde därför vara nödvändigt, att byggnader uppföras i Kiruna för
saval forsvarsområdesbefälhavarens som stabens räkning.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har beräknat kostnaderna för
uppförande av bostadshus, inrymmande 3 bostäder, samt stabsbyggnad, inoarTnon11^6
exPediti9nsl°kaler, matsal, mäss och kök samt manskapsrum, till

275,000 kronor, vartill komma vissa kostnader för markförvärv, varom ämbetsverket
i annat sammanhang gjort framställning.

Enligt från fortifikationsstyrelsen inhämtad uppgift lia bostadslägenheterna,
en om 6 rum och kök samt två örn vardera 4 rum och kök, avsetts för försvarsområdesbefälhavaren
samt de två stabscheferna.

1 sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 255,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte
för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 20,000 kronor. Byggnadsbehovet
har hänförts till angelägenhetsgrupp 1.

Frågan örn tillgodoseende av bostadsbehovet för stabspersonalen i Kiruna
har jämväl uppmärksammats av 1942 års militära bosiadsutredning, som därom
bland annat anfört, att beträffande de föreslagna bostadslägenheterna i
stabsbyggnaden framhållits som önskvärt, att de, med hänsyn till att relativt
omfattande representationsskyldighet beräknades ifrågakomma, försåges
med vardera ett rum utöver den för vederbörande lönegrader normala bostadsstandarden.
Utredningen hade emellertid vid sina beräkningar icke tagit
hänsyn därtill. Bostadsbrist rådde för närvarande i Kiruna, och staten syntes
under sådana förhållanden icke kunna undgå att låta uppföra de för försvaret
erforderliga bostäderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Försvarsområdesstaben i Kiruna är för närvarande inrymd i en LuossavaaraKirunavaara
aktiebolag tillhörig byggnad, vilken förhyres för 3,000 kronor
per år, vartill komma värmekostnader. Enligt vad jag inhämtat föreligger
från bolagets sida intet hinder för staten att få behålla dispositionsrätten
till ifrågavarande lokaler till åtminstone den 1 juli 1945. Med hänsyn därtill
synes tills vidare kunna anstå med uppförande av expeditionsbyggnad för
staben. Från fortifikationsstyrelsen har upplysts, att den ifrågasatta byggnaden
enligt numera föreliggande förslag avses skola förläggas å staten tillhörig
mark på allenast ett par hundra meters avstånd från Norrbottens regementes
jägarbataljons föreslagna förläggning. Med hänsyn därtill synes utrymme
icke böra beräknas i expeditionsbyggnaden för matsals- och mässlokaler
samt kök, varför det föreliggande byggnadsprogrammet torde kunna
något begränsas. Vid den omarbetning av byggnadsprogrammet, som sålunda
synes erforderlig, bör jämväl närmare undersökas det lämpligaste sättet att
tillgodose försvarsområdesbefälhavarens och stabschefernas bostadsbehov.
Tänkbart är att ifrågavarande bostäder, eller en del av dem, lämpligen böra
uppföras i anslutning till den ytterligare bostadsbebyggelse i Kiruna, som
efter prövning av 1942 års militära bostadsutrednings förslag kan befinnas
erforderlig.

Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet. Försvarsutredningen
föreslog, att Signalregementets kompani i Boden, vilket för närvarande
är förlagt till Norrbottens artillerikårs kasernetablissement, skulle förflyttas
till de nuvarande skidlöparkasernerna vid Norrbottens regemente. Dessa förutsattes
skola utnyttjas jämväl för det nyuppsatta Tredje tygkompaniet. Enär
i försvarsutredningens kostnadsberäkningar icke beräknades medel för ordnandet
av kompaniernas förläggning, utgick utredningen uppenbarligen från
att förläggningsfrågorna skulle kunna ordnas utan särskilda kostnader.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 upptog emellertid arméförvaltningen
bland de efter avgivandet av medelsäskandena för budgetåret 1943/44 uppkomna
byggnadsbehoven förläggningsfrågorna för ifrågavarande kompanier,
varvid kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknades till 935,000
kronor för signalkompaniet och 480,000 kronor för tygkompaniet, varjämte
för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknades 75,000 kronor respektive

20,000 kronor. Ämbetsverket uppgav, att frågorna vore föremål för särskild
utredning.

I skrivelse den 11 mars 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
därefter inkommit med utredning angående berörda förläggningsfrågors
ordnande. Fortifikationsstyrelsen har anfört, att styrelsen ansett sig
böra undersöka, vilken av olika förefintliga möjligheter för förläggning i
Boden av ifrågavarande förband, som kunde befinnas mest ändamålsenlig och
ur ekonomisk synpunkt mest fördelaktig. Därvid hade undersökts såväl det
av försvarsutredningen föreslagna förläggningsalternativet som möjligheten
av en förläggning av Tredje tygkompaniet i anslutning till Norrbottens rege -

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

mente och Signalregementets kompani i anslutning till Norrbottens artillerikår
ävensom möjligheten av att förlägga båda förevarande förband i anslutning till
annat förband än Norrbottens regemente.

Beträffande det alternativ, enligt vilket båda förbanden skulle förläggas i
anslutning till Norrbottens regemente, har styrelsen anfört följande.

För ordnandet av förläggningen för Tredje tygkompaniet och Signalregementets
kompani i Boden i anslutning till Norrbottens regemente erfordras
vissa ombyggnads- och iståndsättningsarbeten beträffande för respektive förband
avsedd kasern, uppförande av furirbostäder, garage och stallar samt förrådsbyggnader.
På grund av den härigenom orsakade ökningen i den till Norrbottens
regemente förlagda manskapsstyrkan bliva vissa nybyggnads- och ombyggnadsarbeten
nödvändiga vid regementet. Sålunda erfordras uppförande
av nytt exercishus, vissa förråd, örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset samt
utökning av befintlig värmecentral, varjämte föreligga behov av nya furirbostäder
och lektionssalar. Därjämte synes avhjälpande av bristerna beträffande
regementets sjukhus ofrånkomligt.

I fråga örn det alternativ, enligt vilket signalkompaniet skulle förläggas i
anslutning till Norrbottens artillerikår och tygkompaniet förläggas till Norrbottens
regemente, har fortifikationsstyrelsen anfört följande.

Vid detta alternativ bliva vad Tredje tygkompaniet beträffar erforderliga
arbeten desamma som enligt föregående alternativ, varemot för Norrbottens
regemente örn- och tillbyggnaden av gymnastikbyggnaden blir obehövlig och
omfattningen av övriga örn- och nybyggnadsarbeten något minskas. Signalregementets
kompani avses enligt detta alternativ att förläggas till »Garnisons.:
parken» i anslutning till Norrbottens artillerikårs kasernområde. Härvid beräknas
kompaniet kunna utnyttja de byggnader, förbandet vid sin nuvarande
förläggning har gemensamt med Norrbottens artillerikår, nämligen matinrättning,
marketenteri och exercislius, varvid dock en viss utökning av matinrättningen
och marketenteriet bliver erforderlig. Kompaniet beräknas jämväl
framdeles kunna disponera vissa inom artillerikårens område belägna förrådslokaler
m. m. Nybyggnadsbeliovet för kompaniets förläggning enligt förevarande
alternativ omfattar sålunda uppförande av kasernbyggnad för 155 man,
furirbostäder, expeditions- och lektionsbyggnad, garage med värmecentral samt
en mindre förrådsbyggnad m. m., vartill komma väg- och planeringsarbeten
samt vissa andra yttre arbeten.

Det tredje alternativ, som av fortifikationsstyrelsen undersökts, innebär
förläggning av signalkompaniet till Norrbottens artillerikår och tygkompaniets
förläggning i anslutning till Bodens tygstation. Därom har fortifikationsstyrelsen
anfört följande.

Enligt detta alternativ omfatta erforderliga byggnadsarbeten för Norrbottens
regemente allenast uppförande av furirbostäder, utökning av förefintliga
värmecentraler samt avhjälpande av bristerna å regementets sjukhus och för
Signalregementets kompani samma arbeten som enligt alternativ II. För Tredje
tygkompaniet blir i detta fall uppförande av kasernbyggnader för cirka 200
man, expeditions- och lektionssalsbyggnad, matinrättning och marketenteri
med värmecentral samt förrådsbyggnader m. m. erforderliga.

De med ovannämnda frenne alternativ förenade kostnaderna hava enligt
prisläget den 1 juli 1941 beräknats sålunda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Alternativ I Alternativ II

Norrbottens regemente ..................... 1,615,000 1,034,000

Signalregementets kompani i Boden ... 318,000 1,036,000

Tredje tygkompaniet ........................ 420,000 511,000

Summa kronor 2,353,000 2,581,(XX)

Alternativ III

625,000

1.036.000

1.615.000

3.276.000

Fortifikationsstyrelsen har upplyst, att från chefen för försvarsstaben, militärbefälhavaren
i Yl. militärområdet, kommendanten i Bodens fästning samt
chefen för Norrbottens regemente inhämtats yttranden över föreliggande alternativa
förslag till förläggning för Signalregementets kompani i Boden och
Tredje tygkompaniet samt att av inkomna yttranden framginge, att alternativ
I, som ur ekonomisk synpunkt framstode som det fördelaktigaste, ur militär
synpunkt icke vore godtagbart, bland annat på grund av den sammanträngning
av byggnader alternativet innebure. Av militära skäl hade samtliga hörda militära
myndigheter förordat alternativ III. I skrivelse den 26 februari 1943 hade
därefter chefen för armén anfört, att, därest detta alternativ av ekonomiska
skäl icke ginge att genomföra, alternativ II vore godtagbart.

Fortifikationsstyrelsen har för egen del anfört, att av de olika alternativen
för ordnandet av förevarande förbands förläggning alternativ I sålunda av
militära skäl icke kunde ifrågakomma. Ehuru de i ärendet hörda militära myndigheterna
samtliga förordat alternativ III, ansåge fortifikationsstyrelsen för
sin del, att alternativ II, vilket av chefen för armén befunnits godtagbart och
vilket ur ekonomisk synpunkt ställde sig fördelaktigare än alternativ III och
enligt vilket jämväl Norrbottens regementes behov av lektionssalar bleve tillgodosett
utan att nybyggnad för ändamålet bleve erforderlig, borde läggas till
grund för ordnandet av förläggning för nu ifrågavarande förband och att i
enlighet därmed Signalregementets kompani i Boden borde förläggas i anslutning
till Norrbottens artillerikår, medan Tredje tygkompaniet förlädes till
Norrbottens regemente.

Vid beräknandet av kostnaderna för de byggnadsarbeten, som närmast erfordras
för genomförande av det sålunda förordade alternativet, har fortifikationsstyrelsen,
i enlighet med vad som förutsatts i arméförvaltningens skrivelse
den 10 februari 1943, utgått från att under nämnda period lektionsbyggnader
för arméns truppförband samt exercishus och gymnastikbyggnad för
Norrbottens regemente icke skola komma till utförande ävensom att medel
under femårsperioden i annat sammanhang komma att anvisas för örn- och tillbyggnad
av matinrättning och marketenteri vid Norrbottens artillerikår samt
sjukhus, furirbostäder och vissa förråd vid Norrbottens regemente. Under dessa
förutsättningar ha kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 för alternativ II
av fortifikationsstyrelsen beräknats till 1,415,000 kronor enligt nedanstående
fördelning:

Departementschefen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

För Signalregementets kompani i Boden. Kronor Kronor

Kasernbyggnad ............................................................ 456,000

Expeditionsbyggnad ...................................................... 70,000

Kallförråd .................................................................. 32,000

Yärmecentral ............................................................... 85,000

Tillbyggnad av marketenteri vid Norrbottens artillerikår (utöver
ovan angiven) ................................................... 93,000

Tillbyggnad av furirmatsal vid Norrbottens artillerikår ...... 4,500

Yttre arbeten ............................................................... 142,000

Administration och oförutsedda utgifter, cirka 6 procent ... 52,500 935 Q00

För Tredje tygkompaniet.

Kronor Kronor

Ombyggnad av befintlig kasern ....................................... 44,000

Garage ........................................................................ 42,000

Kallförråd .................................................................. 114,000

Verkstadsbyggnad ......................................................... 127,000

Utökning av värmecentral ............................................. 91,000

Yttre arbeten ............................................................... 35,000

Administration och oförutsedda utgifter, cirka 6 procent...... 27,000 439 Q00

Summa kronor 1,415,000

Under samma förutsättningar har fortifikationsstyrelsen angivit kostnaderna
enligt alternativ I till 1,242,000 kronor, i vilket belopp jämväl inräknats kostnaderna
för vid detta alternativ erforderlig örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset
vid Norrbottens regemente, och enligt alternativ III till 2,673,000 kronor.

Arméförvaltningen har därjämte i sin skrivelse den 10 februari 1943 under
rubriken Översyn av arméns kasernetablissement upptagit dels ett belopp av

320.000 kronor (jämte 25,000 kronor för prisstegring under tiden den 1 juli
1941—den 1 juli 1942) för örn- och tillbyggnad av matinrättningen vid Norrbottens
artillerikår, dels ock ett belopp av 115,000 kronor (jämte 9,000 kronor
för prisstegring) för örn- och tillbyggnad av marketenteriet vid samma kår.
Ämbetsverket har anmärkt, att örn signalkompaniet komme att förläggas till
artillerikåren, komme kostnaderna för matinrättningen och marketenteriet att
ökas med 4,500 kronor respektive 93,000 kronor (jämte 500 kronor respektive

7.000 kronor för prisstegring).

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade arméförvaltningen
vidare 406,000 kronor för nybyggnad av sjukhus vid Norrbottens regemente.

Enligt försvarsutredningens förslag skulle, såsom av det anförda framgår,
såväl Signalregementets kompani i Boden som Tredje tygkompaniet förläggas
till de två kaserner vid Norrbottens regementes kasernetablissement, som
skulle frigöras genom skidlöparbataljonens förflyttning till Kiruna. Några

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

särskilda kostnader beräknades icke för ifrågavarande förläggningsfrågas
ordnande. Efter sedermera verkställda utredningar har emellertid fortifikationsstyrelsen
beräknat kostnaderna därför — även med den begränsning av
byggnadsprogrammet, som arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari
1943 förutsatt beträffande nybyggnadsarbeten i övrigt för armén — till icke
mindre än 1,242,000 kronor. Emellertid har en lösning av förläggningsfrågan
efter dessa linjer icke ansetts ur militär synpunkt godtagbar, bland
annat på grund av den sammanträngning av byggnader, som lösningen
innebure. Med hänsyn därtill har fortifikationsstyrelsen förordat, att
signalkompaniet förlägges i anslutning till Norrbottens artillerikår, där det
för närvarande är förlagt, medan tygkompaniet skulle förläggas till en av
skidlöparkasernerna. Förslaget, som kostnadsberäknats till 1,415,000 kronor,
innebär bland annat uppförande för signalkompaniets räkning av en ny förläggningsbyggnad
för en kostnad av omkring 485,000 kronor. I kostnaderna
ha icke inräknats medel för örn- och tillbyggnader av matinrättning och
marketenteri vid artillerikåren, vilka av fortifikationsstyrelsen ansetts erforderliga
för förslagets genomförande. Icke heller ha medel beräknats för nybyggnad
av sjukhus vid Norrbottens regemente. Ett tredje alternativ, innebärande
förläggning av signalkompaniet till Norrbottens artillerikår och tygkompaniets
förläggning i anslutning till Bodens tygstation, har fortifikationsstyrelsen
ansett sig av kostnadsskäl icke kunna tillstyrka, ehuru detsamma
ansetts ur militär synpunkt lämpligast.

För egen del finner jag mig icke utan ytterligare utredning kunna tillstyrka
ett så kostnadskrävande förslag till förläggningsfrågornas ordnande som det
av fortifikationsstyrelsen framlagda. Från arméstaben inhämtade uppgifter
rörande de för ifrågavarande förband beräknade personalstyrkorna, vilka såvitt
avser Norrbottens regemente icke äro definitiva, synas giva vid handen,
att förläggningsutrymmena inom regementets nuvarande kasernetablissement
-— även örn det i en kompanilokal inrymda sjukhuset bibehålies —- möjligen
kunna bliva tillräckliga för såväl regementet som signal- och tygkompanierna.
Då därtill kommer, att signalkompaniet för närvarande har vissa förrådsbyggnader
i anslutning till Norrbottens artillerikårs förläggning, synes det böra närmare
undersökas, huruvida icke signalkompaniets förläggningsfråga kan ordnas
genom utnyttjande såväl av förläggningslokaler inom Norrbottens regementes
kasernetablissement, exempelvis i den intill artillerikårens etablissement
uppförda kasern II, som av signalkompaniets nu befintliga förrådslokaler. I
avvaktan på utredning härutinnan ävensom rörande andra möjligheter till
kostnadsbesparingar kan jag icke bedöma, i vad mån det av fortifikationsstyrelsen
för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk. Det
torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter närmare utredning träffa avgörande
i frågan samt, i den mån så befinnes påkallat, redan under nästa
budgetår ställa medel till förfogande för erforderliga arbeten inom den av
arméförvaltningen för det billigaste alternativet angivna kostnadsramen,

1,242,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Översyn av arméns kasernetablissement.

Såsom förut anmärkts hemställde arméförvaltningen i sin skrivelse den 31
augusti 1942 rörande medelsbehovet under budgetåret 1943/44 — under erinran
örn tidigare framställningar i ämnet i ämbetsverkets anslagsäskanden för
budgetåret 1942/43 samt arméförvaltningens fortifikationsstyrelses skrivelse
den 28 april 1942 rörande matinrättningarna vid trängkårerna — under denna
rubrik örn anslag för vissa örn- och tillbyggnader samt nybyggnader av matinrättningar
och marketenteriet stallbyggnader, sjukhus samt varmbadhus.
Anslagsbehovet angavs till 18,965,000 kronor, varvid emellertid framhölls, att
beträffande stora delar av ifrågavarande spörsmål närmare utredning icke
hunnit verkställas men att det vore ämbetsverkets avsikt att, efter hand
som utredningarna kunnat slutföras, underställa de av desamma föranledda
förslagen Kungl. Maj:ts prövning.

Emellertid har arméförvaltningen, såsom redan anförts, i sin skrivelse den
10 februari 1943 funnit sig kunna för femårsperioden 1942/47 beräkna allenast

5,000,000 kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941, för angivna ändamål, varvid
arméförvaltningen ansett, att inom denna kostnadsram skulle kunna bestridas
kostnaderna för avhjälpande av de allvarligaste bristerna, främst beträffande
matinrättningarna och marketenterierna vid trängkårerna och vissa andra förband,
som enligt försvarsbeslutet erhölle betydligt ökade manskapsstyrkor,
ävensom beträffande truppförbandssjukhusen.

Under rubriken Tillbyggnad av kaserner ha redan upptagits till behandling
av arméförvaltningen i skrivelsen den 31 augusti 1942 föreslagna åtgärder
beträffande stallbyggnader och varmbadhus, i den mån åtgärderna avsett
under nämnda rubrik berörda truppförband. I förevarande sammanhang torde
böra behandlas övriga av arméförvaltningen under rubriken Översyn av arméns
kasernetablissement upptagna byggnadsbehov, varvid emellertid en mera in,
gående redogörelse torde böra lämnas endast i fråga örn de byggnadsbehov,
som jag för närvarande finner mig kunna tillstyrka.

Matinrättningar. I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret
1942/43 anförde arméförvaltningen följande rörande matinrättningarna vid
truppförbanden.

Matinrättningaina äro icke byggda med tanke på individuell utspisning och
i mångå fall för små för genom den nya härordningen ökade manskapsstyrkor,
med påföljd att stockningar lätt uppstå. Då dessutom utspisningen ofta måste
ske i flera omgångar, ända till tre eller till och med fyra, inverkar detta störande
på utbildningstidens användning, samtidigt som vissa utspisningskontingenter,
i synnerhet under frukostrasterna, icke komma i åtnjutande av den
vila, som är önskvärd. Kokinrättningarna äro jämväl för små och fylla ofta
icke kravet på nutida hygien. På grund av vissa moderniseringsanordningar,
såsom kylrum m. m., hava vissa utrymmen måst tagas i anspråk för andra ändamål
än de ursprungligen avsedda, t. ex. renserier, uppvägningsrum och dylikt.
Tillräckliga lagerutrymmen saknas även på flera håll. Då numera kvinnlig
personal är anställd i manskapsköken, måste omklädningsrum, dagrum och matsal
anordnas för denna personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framlade därefter i sin skrivelse
den 28 april 1942 förslag rörande matinrättningsfrågans lösande vid trängförbandens
etablissement, vilka ansågos intaga en särställning, samt hemställde
med stöd av en i skrivelsen åberopad utredning örn ett anslag av 1,735,000
kronor för ändamålet.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret
1943/44 anförde arméförvaltningen därpå rörande matinrättningarna vid
arméns truppförband inledningsvis, att den fortsatta utredningen rörande förhållandena
i detta hänseende vid övriga truppförband givit vid handen, att
frågan snarast syntes böra bringas till sin lösning även vid flertalet av dessa.
Utredningen, som dittills omfattat, i stort sett, de äldsta kasernetablissementen,
där bristerna vore mest kännbara, hade visat, att beträffande vissa truppförbands
matinrättningar hel nybyggnad erfordrades, medan för andra genomgående
örn- och tillbyggnader vore tillfyllest för att åvägabringa en acceptabel
lösning av ifrågavarande spörsmål.

Arméförvaltningen föreslog i skrivelsen dels örn- och tillbyggnad av matinrättningarna
vid aderton förband, nämligen Livregementets grenadjärer,
Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet (kasernetablissementet
i Ystad), Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands regemente,
Bohusläns regemente, Gotlands infanteriregemente, Västerbottens regemente,
Västernorrlands regemente, Livregementet till häst, Norrbottens artillerikår,
Svea ingenjörkår, Göta ingenjörkår (kasernetablissementet i Eksjö),
Bodens ingenjörkår, Svea trängkår, Göta trängkår och Skånska trängkåren,
dels och nybyggnad av matinrättningarna vid fyra förband, nämligen Norrlands
dragonregemente, Gotlands artillerikår, Göta ingenjörkår (förläggningen
vid Känneslätt) och Norrlands trängkår. Det sammanlagda medelsbehovet för
dessa arbeten beräknades till 8,573,000 kronor.

I skrivelsen den 10 februari 1943 har arméförvaltningen hänfört arbetena
vid Södra skånska infanteriregementet, Hallands regemente, Gotlands infanteriregemente,
Gotlands artillerikår, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår
samt de fyra trängkårerna till angelägenlietsgrad 1. Emellertid har ämbetsverket
såsom förut anmärkts funnit, att icke samtliga de till angelägenhetsgrad
1 hänförda arbetena kunna rymmas inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda
kostnadsramen, ehuru verkställande av örn- och tillbyggnader vid de
äldsta kasernetablissementen bland annat beträffande matinrättningarna vid
trängkårerna och vissa andra truppförband, som enligt 1942 års försvarsbeslut
erhålla betydligt utökade manskapsstyrkor, synts ämbetsverket ofrånkomligt.

I sin skrivelse den 28 april 1942 anförde fortifikationsstyrelsen beträffande
matinrättningen vid Svea trängkår (Linköping).

Den befintliga matinrättning» byggnad en vid kåren består av en matsalsavdelning
utförd i trä, en köksavdelning av tegel samt en förrådsavdelning av
trä med källare av betong. Matinrättningen, som ursprungligen är beräknad
för 300 man, skall framdeles betjäna en portionsstyrka av cirka 1,300 man.

Verkställd undersökning av matinrättningsbyggnaden har givit vid handen
att densamma, vad stommen beträffar, befinner sig i tämligen gott skick. Inredning
och maskinell utrustning däremot äro icke tillfredsställande i vad

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

angår de hygieniska förhållandena, vilket även vid verkställda inspektioner,
senast under år 1941, av ämbetsverkets intendenturdepartement och vederbörande
hälso vårdsinspektion påtalats.

Nuvarande matsal har, inberäkna! utrymme för serveringsdisk, en golvyta
av 400 kvadratmeter. En del av densamma har genom avbalkningar avskärmats
till ett par utrymmen, vilka tjänstgöra såsom furirmatsalar och omklädnadsrum
för den kvinnliga kökspersonalen. Enligt av 1940 års militära byggnadsutredning
utarbetade normer erfordras för matsal och serveringsutrymme för en
portionsstyrka av 1,300 nian en golvyta av cirka 725 kvadratmeter, vartill kommer
utrymme för furir- och personalmatsalar.

Ventilationsanordningar i matsalen, köksavdelningen och proviantförråden
saknas och matinrättningen förses med ånga för kokning och uppvärmning från
en ångcentral, som även betjänar det med densamma hopbyggda badhuset. Vid
en utökning av matinrättningen torde ångcentralens nuvarande kapacitet bliva
för liten, vartill kommer att även badinrättningen med hänsyn till den utökade
manskapsstyrkan torde fordra en utbyggnad.

Det befintliga köket torde, efter ombyggnad och omplacering av köksutrustning
m. m., tillsammans med nuvarande diskrum, kunna beräknas bliva tillräckligt
såsom köksutrymme. Nytt diskrum erfordras efter det nuvarandes sammanslagning
med köket och torde lämpligen kunna anordnas genom tillbyggnad.
Köksutrustningen är delvis gammal och försliten, varför densamma bör
ersättas och i övrigt kompletteras med hänsyn till den utökade portionsstyrkan.

Befintliga förrådsutrymmen äro otillräckliga och olämpligt planerade, varför
en genomgripande örn- och tillbyggnad härutinnan torde vara nödvändig. Kylrumsanläggningen
är för liten och försliten, varför en helt ny anläggning med
inredning och kylmaskinell utrustning motsvarande moderna krav på driftsekonomi
och hygien erfordras.

I samband med örn- och tillbyggnadsarbetena torde helt ny värme-, ventilations-
och sanitär installation liksom elektrisk installation erfordras.

Kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten beräknades av fortifikationsstyrelsen
till 410,000 kronor.

I fråga örn matinrättningen vid Göta trängkår (Skövde) anförde fortifikationsstyrelsen
följande.

Matinrättningen, som byggdes år 1905, är i sitt nuvarande skick otillräcklig
och i behov av grundlig reparation såväl ut- som invändigt. Matsalen rymmer
200 man, varjämte genom avskärmning med cirka 2.5 meter höga skärmväggar
matplatser för furirer och kökspersonal inrymts i samma lokal. Rum för den
kvinnliga kökspersonalen, örn cirka 10 kvadratmeters golvyta, finnes anordnad
i en övre våning. Där finnes även en mindre toalett för samma personal, varemot
dusch saknas.

Köksutrustningen, som befinner sig i gott skick, är i behov av viss i det
följande närmare angiven komplettering.

Yärmeanläggningen består av en enda högtryckspanna av äldre konstruktion.
Reservpanna finnes icke, vilket vid inträffat reparationsbehov haft till
följd, att driften vid matinrättningen måst inställas så länge reparation pågått.
Uppvärmning av lokalerna sker genom ångradiatorer, vilka liksom ledningarna
numera få anses vara uttjänta.

Ventilationen sker genom självdrag.

Förrådsutrymmen inom byggnaden uppgår till cirka 25 kvadratmeter nyttig
golvyta, men kompletteras genom lokaler i bredvidliggande proviantmagasin.
På grund av sin belägenhet intill pannrummet äro de befintliga förrådsutrymmena
mindre lämpliga för sitt ändamål.

Nuvarande byggnads totala golvyta och volym är cirka 765 kvadratmeter
respektive 3,200 kubikmeter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 81

Verkställd utredning har givit vid handen, att följande åtgärder synas böra
vidtagas.

Matinrättningen bör för att kunna nöjaktigt betjäna en till 1,200 man beräknad
utökning av manskapsstyrkan, utbyggas till att inrymma en matsal för
500 man, försedd med tvenne utlämningsdiskar. Matsal för furirer med särskild
ingång utifrån, personalmatsal i direkt förbindelse med serveringsrum
eller kök samt personalrum med erforderliga toalettutrymmen för cirka 28 personer
böra anordnas. Köksavdelningen bör utökas att omfatta utrymmen för
beredning, rensning, köksdisk, mottagningsrum, avfallsrum, diskrum samt brödoch
kryddrum.

Köksutrustningen bör erhålla komplettering med två stycken ångkokskåp
för potatis m. m., 1—2 värmebord samt 3 stycken såskokare örn tillsammans
120 liters volym.

Nuvarande ånganläggning och värmeledningssystem synes böra helt omläggas
samt mekanisk ventilation anordnas. Befintlig högtryckspanna bör
utbytas mot en ny och en reservpanna uppsättas.

Förrådsutrymmena synas böra utökas genom anordnande av källare under
tillbyggda delar, varjämte kylrum för kött, salta varor och fisk torde böra
anordnas.

Den elektriska installationen slutligen tarvar hel omläggning.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades till 340,000 kronor.

Beträffande matinrättningen vid Norrlands trängkår (Sollefteå) anförde
fortifikationsstyrelsen i huvudsak följande.

Den befintliga manskapsmatsalen är här beräknad för en förplägnadsstyrka
i en omgång av högst 280 man. Även köksavdelningen med utrustning
och tillhörande lokaler äro dimensionerade efter samma styrka. Då portionsstyrkan
vid kåren emellertid kan beräknas framdeles komma att uppgå till
normalt 1,330 man, bliva örn- och tillbyggnadsarbeten av i stort sett motsvarande
omfattning som förut angivits för Svea och Göta trängkårer erforderliga
även beträffande ifrågavarande matinrättningsbyggnad.

Företagen utredning har emellertid givit vid handen, att platsen omkring
den befintliga byggnaden är alltför trång, för att en tillbyggnad av erforderlig
omfattning skall vara möjlig. Hel nybyggnad synes därför bliva erforderlig,
varvid den nuvarande matinrättningsbyggnaden efter viss ombyggnad skulle
kunna utnyttjas till exercishus, varå, enligt vad vederbörande kårchef meddelat,
med hänsyn till å förläggningsplatsen rådande klimatiska förhållanden
behov föreligger.

Kostnaderna för nybyggnad av matinrättning för Norrlands trängkår beräknades
av fortifikationsstyrelsen till 630,000 kronor.

I fråga om matinrättningen vid Skånska trängkåren (Hässleholm)
gjorde sig, enligt vad fortifikationsstyrelsen i förutnämnda skrivelse framhöll,
samma synpunkter gällande som beträffande matinrättningen vid Svea trängkår.
Kostnaderna för en örn- och tillbyggnad av i stort sett motsvarande omfattning
som vid Svea trängkår beräknades till 355,000 kronor.

Kostnaderna för övriga av arméförvaltningen föreslagna och till angelägenhetsgrupp
1 hänförda byggnadsarbeten med avseende å matinrättningar beräknades
i arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1942, utan närmare
specifikationer, till följande belopp, nämligen för Södra skånska infanteriregementet
320,000 kronor, för Hallands regemente 418,000 kronor, för Gotlands
infanteriregemente 371,000 kronor, för Norrbottens artillerikår 345,000

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. sss 43 6

82 Kungl. Maj:t$ ''proposition nr 222.

kronor, för Bodens ingenjörkår 373.000 kronor och för Gotlands artillerikår

438,000 kronor.

1940 års militära byggnadsutredning har i utlåtande den 27 februari 1943
anfört följande allmänna synpunkter på frågan om truppförbandens matinrättningar.

Representanter för byggnadsutredningen ha för att på olika platser taga
del av förhållandena besökt kasemetablissementen för Livregementets grenadjärer,
Hälsinge regemente, Bohusläns regemente, Västerbottens regemente
samt Livregementet till häst och Norrlands dragonregemente. Matinrättningen
vid Hälsinge regemente utvisar typen för motsvarande byggnad vid
de äldsta under 1900-talets första år uppförda infanterikasernerna och matinrättningarna
vid Livregementets grenadjärer och Bohusläns regemente
typen för samma byggnad vid de något yngre under åren 1908—1913 uppförda
etablissementen.

De allmänna intryck, som utredningen härvid förvärvat, kunna i korthet
sålunda återgivas. Manskapsmatsalarna synas vid de flesta kasernetablissement
vara tillräckligt rymliga för utspisning av manskapsstyrkorna med undan
tag för furirerna. Utredningen har följaktligen icke för avsikt att annat än
i undantagsfall föreslå annan utökning av dessa utspisningsutrymmen än utbyggnad
av särskild matsal för furirer. Dessa synas principiellt böra beredas
tillgång till från övrig del av manskapet avskild utspisningslokal. Vidare
har utredningen i anledning av Kungl. Majda tidigare meddelade beslut an
sett sig böra beräkna särskilt matsalsutrymme för den kvinnliga servispersonalen,
vilket saknas inom de äldre byggnaderna.

Av särskild vikt är enligt utredningens mening, att köksavdelningarna ombyggas
och moderniseras för att med i möjligaste mån begränsade kostnader
anpassas efter de krav, som numera uppställas på dylika lokaler vad beträffar
hygien och rationell utbyggnad för att åstadkomma större följdriktighet beträffande
arbetet inom lokalerna med åtföljande möjlighet att begränsa behovet
av arbetskrafter. I sådant avseende böra anordnas

dels ändamålsenligt förlagda lokaler för varornas mottagande, därvid
lokalerna för mjölk och bröd så förläggas, att fördelningen av dessa varor
kan ske med minsta omgång; utredningen har härvid förutsatt, att de för
varornas lagring tillgängliga källarlokalerna, vilka för ändamålet i regel äro
för små, kompletteras med särskilda proviantmagasin, som redan i viss utsträckning
finnas uppförda, ävensom att expeditionslokal örn möjligt anordnas
för köksföreståndaren inom matinrättningsbyggnaden,

dels nödiga kylutrymmen för mjölk, kött, fisk och grönsaker samt svalningsrum
för överbliven mat,

dels särskilda beredningsrum för köttvaror och rensningsrum för fisk och
grönsaker, lämpligt placerade i förhållande till mottagningsavdelning och kök,
dels köksutrymme av tillräcklig storlek för ändamålsenlig uppställning av
erforderliga kok- och stekapparater och

dels utlämningslokaler i anslutning till matsalarna med utlämningsdiskar
av erforderlig längd, anpassade efter utspisningsbehovet.

Därutöver erfordras tillräckliga och väl förlagda utrymmen såväl för servisdisk
m. m. som för disk av köksattiralj. Utredningen har härvid ansett,
att tillvaratagande vid diskningen av matrester icke bör vara en uppgift för
manskapet, såsom sker inom vissa matinrättningar, utan bör tillkomma personalen
inom diskrummen, varför uppsamlingskär] en böra placeras inom dessa
rum. Lokaler böra dessutom anordnas för hopsamling av matrester och skulor
samt placeras så, att de äro lätt tillgängliga utifrån.

•Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Av vikt är att ventilationsanordningarna givas sådan konstruktion och
kapacitet, att kök, beredningsrum och rensningsrum bliva väl utluftade. Därjämte
bör översyn, reparation och komplettering ske av de befintliga värmeocli
sanitetstekniska installationerna.

För den kvinnliga servispersonalen böra inredas omklädnads- och uppehållslokaler
samt toaletter, fyllande i den mån så kan ske moderna krav.

Utredningen har genom intendenturdepartementet, som genom representant
samarbetat med utredningen vad gäller köksanläggningarna, införskaffat
uppgifter angående samtliga till ombyggnad föreslagna matinrättningarnas
nuvarande kvantitativa och kvalitativa bestånd av köksapparater och därav
erhållit ett underlag för bedömande av de behov, som i detta avseende böra
tillgodoses i samband med planerade ombyggnader. Det har i fråga örn
apparatutrustningen synts utredningen angeläget framhålla önskvärdheten av
en sådan modernisering av densamma, som är påkallad av driftsekonomiska
skäl. Den engångskostnad, som därvid måste nedläggas, uppväges väl av de
lägre driftskostnader, som kunna åvägabringas genom en modernisering av
apparatutrustningen och därmed följande reducerade personalbehov. Kostnaderna
för dessa apparater hava medräknats i de uppgifter, som i det följande
lämnas rörande kostnaderna för byggnadsföretagen.

Utredningen utgår ifrån, att ali sparsamhet iakttages vid örn- och tillbyggnadsarbeten,
men vill dock icke motsätta sig att golvbeläggning i kökslokaler
m. m. utföres av beständigt material, såsom sintrade plattor och dylikt,
och att väggytorna sparsamt beklädas med klinker- eller liknande gods. I
regel torde cementgolven i manskapssalama kunna utnyttjas efter reparation
eller omläggning.

Under angivna förutsättningar har utredningen sökt åvägabringa en i möjligaste
mån likformig lösning av de föreliggande byggnadsproblemen, samtidigt
som utredningen sökt hålla dessa byggnadskostnader inom rimliga
gränser. Utredningen har dock haft för ögonen att icke begränsa dessa ombyggnadsplaner
i så hög grad, att en ändamålsenlig och på längre sikt godtagbar
lösning äventyras.

Byggnadsutredningen har uppgivit sig vid utredningsarbetet ha i möjligaste
mån sökt tillämpa av Kungl. Majit fastställda normaltyper för matinrättningar,
varvid för likartade äldre byggnader utarbetats ombyggnadsplaner
av såvitt ske kunnat ensartad beskaffenhet.

Beträffande matinrättningarna vid trängkår erna Ilar byggnadsutredningen
i utlåtande den 28 augusti 1942, med förmälan att representanter för
utredningen besökt Norrlands trängkår och Skånska trängkåren samt att
fortifikationsstyrelsen i samarbete med utredningen låtit upprätta ritningar
beträffande erforderliga byggnadsarbeten vid trängkårernas matinrättningar,
därom närmare anfört följande.

De föreslagna örn- och tillbyggnaderna av matinrättningarna vid Svea och
Göta trängkårer samt Skånska trängkåren skulle enligt de uppgjorda ritningarna
utföras så, att matinrättningarna efter örn- och tillbyggnaderna i
möjligaste mån anslöte sig till av utredningen föreslagen standardtyp för matinrättningar,
dock med iakttagande av att de nuvarande byggnaderna skulle
bibehållas så långt som möjligt.

Vid besöket på Skånska trängkåren befanns matmrättnmgsbyggnaden vara
i gott skick. Den saknar emellertid vissa för sitt ändamål erforderliga lokaler
och befintliga utrymmen äro för trånga med hänsyn till manskapsstyrkan.
Föreslagna örn- och tillbyggnader äro därför nödvändiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Av ritningarna att döma äro även matinrättningsbyggnaderna vid Svea och
Göta trängkårer otillräckliga, varför föreslagna örn- och tillbyggnader även
där synas vara väl motiverade. Vid Svea trängkår uppgives pannanläggningen,
som är belägen i den invid matinrättningen liggande badhusbyggnaden, behöva
utökas. Kostnaderna härför hava inräknats i kostnaderna för matinrättningens
örn- och tillbyggnad.

Yad Norrlands trängkår beträffar har fortifikationsstyrelsen haft för avsikt
att efter uppförande av ny matinrättningsbyggnad taga den nuvarande
matinrättningsbyggnaden i anspråk som exercishus. Vid besöket på kåren
befanns byggnaden med hänsyn till läge och konstruktion icke lämpligen böra
örn- och tillbyggas för att även i fortsättningen användas som matinrättningsbyggnad.
Ny sådan bör därför uppföras. Den nuvarande matinrättningsbyggnaden
synes emellertid icke lämpligen kunna omändras till exercishus.
I stället bör övervägas, om icke byggnaden bör omändras till lektions- och
samlingssalar m. m., varav stort behov anses föreligga. Enligt ritningsförslaget
skulle byggnaden jämväl inrymma panncentral, som enligt uppgift avses
skola betjäna matinrättningen och byggnader inom ett norr därom planerat
garage- och verkstadsområde ävensom marketenteri.

Kostnaderna för byggnadsföretagen kunna enligt utredningens mening på
grundval av de sålunda upprättade ritningarna och av fortifikationsstyrelsen
lämnade uppgifter rörande behovet av nya värme- och ångpannor, komplettering
eller ombyggnad av värme-, sanitära, elektriska och kyltekniska anläggningar,
nyanskaffning eller komplettering av köksutrustning samt kylanläggningar
m. m. beräknas sålunda för

örn- och tillbyggnad vid TI .......................................... kronor 355,000

» » » » T 2 .......................................... » 330,000

nybyggnad inberäknat panncentral vid T 3 ........................ » 610,000

om- och tillbyggnad vid T 4 ............................................. » 355,000

'' Summa kronor 1,650,000

Beträffande matinrättningen vid Södra skånska infanteriregementets
etablissement i Ystad har militära byggnadsutredningen i sitt utlåtande
den 27 februari 1943 anfört, att byggnaden, vilken enligt vad utred
ningen inhämtat avsåges för omkring hälften av regementets manskapsstyrka,
bleve tillräcklig, örn en mindre tillbyggnad komme till stånd. Byggnaden
syntes jämväl vara i behov av ombyggnad och renovering för att fylla skäliga
krav på ändamålsenlighet.

Kostnaderna för vissa i utlåtandet närmare angivna arbeten å ifrågavarande
matinrättning ha av utredningen beräknats till 275,000 kronor, eller 45,000
kronor lägre än enligt fortifikationsstyrelsens beräkningar.

Av övriga i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 till angelägenhetsgrupp
1 hänförda byggnadsarbeten lia de vid Hallands regemente
och Gotlands infanteriregemente jämte ytterligare fem förband
av byggnadsutredningen sammanförts till en gemensamt behandlad
grupp, varom anförts följande.

Som typ för denna grupp har utredningen, som tidigare framhållits, besett
matinrättningen vid Hälsinge regemente i Gävle, övriga denna grupp
tillhöriga byggnader äro likartade, örn ock i något fall vissa åtgärder vidtagits
till förbättrande av förhållandena. Vid besöket i Gävle antecknades i
huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Köket företedde allvarliga brister såväl i hygieniskt avseende som i fråga
om bilokaler. De åtgärder, som vidtagits, sedan byggnaden för ett fyrtiotal
år sedan uppfördes, för att förbättra förhållandena hava inskränkt sig till
komplettering av kokapparater och arbetsmaskiner m. m. Kökslokalerna äro
oförändrade. Beredningsrum för köttvaror saknas. För rensning av fisk och
grönsaker finnes en lokal av otillräcklig storlek. Lokal för köksdisk saknas
likaledes; kökskärl diskas i köket och kantindisken är förlagd till matsalens
diskrum. Tillfredsställande kylrum finnas icke, ej heller lämpligt ram för
förvaring av bröd. Lokalen för varumottagning utgöres av ett förstuguliknande
utrymme. Avfallsrum saknas. Toalettrum för personalen finnes icke i närheten
av arbetslokalerna. Yentilationen i kök m. m. är synnerligen bristfällig,
vilket bland annat medfört, att kondensat genom ångor från kokapparater
m. in. förstört målningen på väggar och i tak och förorsakat fuktskador.
Kokapparaterna äro delvis användbara och böra kompletteras vid ombyggnad.
För stekning finnes en omodern gasspis, vilken vid ombyggnad bör
utbytas mot stekbord och stekugnar. Furirmatsal och matsal för kvinnlig
personal böra tillbyggas. Matsalens diskrum är otillfredsställande placerat
och inrett. Avlägsnande från tallrikar av matrester sker genom manskapets
försorg i kärl, uppställda inuti matsalen, vilket förefaller vara mindre
hygieniskt och i varje fall ur trevnadssynpunkt motbjudande.

Utredningen fick vid besöket den uppfattningen, att en genomgripande
ombyggnad av denna matinrättning bör komma till stånd av såväl hygieniska
som driftstekniska skäl. Med hänsyn till de betydande svårigheter, som förefinnas
för att på ett ändamålsenligt sätt uppehålla regementets omfattande
mathållning, böra åtgärder till en förbättring av förhållandena vidtagas så snart
ske kan.

Utredningen har låtit utarbeta ett principförslag för ombyggnad av matinrättningarna
vid de kasernetablissement, som tillhöra denna grupp. Utredningen
har därvid utgått ifrån, att förhållandena äro i huvudsak likartade
som vid kasernetablissementet i Gävle. För det fall att vid någon av dessa
byggnader om- och tillbyggnadsarbeten företagits för avhjälpande av vissa
bristfälligheter, synes hänsyn härtill böra tagas vid de definitiva ritningarnas
utarbetande. Utredningen vill beträffande sitt ombyggnadsförslag anföra
följande.

Manskapsmatsalen behålles i huvudsak oförändrad och endast nödvändiga
reparations- och renoveringsarbeten vidtagas. Tillträde till matsalen vinnes
genom en huvudingång å byggnadens främre fasad. I matsalen anordnas två
sammanhängande utlämningsdiskar, varvid redan befintliga diskar i möjligaste
mån utnyttjas och kompletteras. Vid den ena sidan av byggnaden anordnas
i anslutning till manskapsmatsalen ett matsalsutrymme för furirer och å
byggnadens andra sida en matsal för kvinnlig personal.

Köksavdelningen med tillhörande lokaler ombygges i huvudsak på följande
sätt. Varumottagning för kött, fisk och grönsaker m. m. anordnas med intag
från byggnadens bakre fasad, och intill denna lokal berndes plats för en hiss
för varuförmedling m. m. till källarlokalen och placeras en expeditionslokal
för köksföreståndare!:. Förvaringslokaler för mjölk och bröd placeras med
intag från en sidofasad med lokalerna så förlagda, att mjölkens fördelning till
matsal och kök kan ske med minsta transportlängder och brödrummet anslutas
direkt till utlämningsrummet. För fisk- och grönsaker anordnas ett
gemensamt renseri och för köttvaror ett beredningsrum, båda lokalerna lätt
tillgängliga från varumottagningen och i nära förbindelse med köket samt
försedda med kylutrymme och svalningsrum. Ett tillräckligt stort utrymme
frigöres för köket för att bereda plats för erforderliga kok- och stekapparater.
Förbindelsen mellan köks- och utlämningslokalerna blir enligt förslaget
god och rymlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Diskrum anordnas för köksdisk i anslutning till köket och för servisdisk
m. m. i förbindelse med manskapsmatsalen. Sistnämnda diskrum förläggas
ett vid var och en av de två utgångarna från matsalen, och det förutsättes,
att manskapet vid utgåendet överlämnar servisen till diskrummen, där jämväl
matresterna tillvaratagas.

Omklädnings- och toalettrum för personalen anordnas i en övervåning över
ekonomilokalerna, där jämväl inredas bostadsrum för en husmoder. Till
kökslokalerna anslutas mat- och uppehållsrum för husmödrarna samt ett
expeditionsrum och ett handförrråd för husmoder.

Utredningen förutsätter sålunda beträffande de till denna grupp hörande
matinrättningar, att _ tillbyggnader verkställas endast för furir- och personalmatsalarna
och att i övrigt de nya lokalerna utvinnas genom ombyggnad av
de äldre byggnaderna.

Kostnaderna för örn- och tillbyggnaderna av matinrättningarna tillhörande
denna grupp ha av byggnadsutredningen beräknats till i genomsnitt 300,000
kronor för envar eller för samtliga sju förband till inalles 2,100,000 kronor.
För matinrättningama vid Hallands regemente respektive Gotlands infanteriregemente
ha kostnaderna beräknats till 315,000 kronor respektive 305,000
kronor, eller 103,000 kronor respektive 66,000 kronor lägre än enligt fortifikationsstyrelsens
beräkningar.

Beträffande matinrättningen vid Norrbottens artillerikår har mili
tära byggnadsutredningen anfört i huvudsak följande.

Uti denna matinrättning, vilken uppfördes år 1910, torde enligt till utredningen
lämnad uppgift komma att utspisas, förutom manskapsstyrkan vid
artillerikåren, jämväl manskapet vid det till Boden förlagda signalkompaniet.
Utredningen har följaktligen utgått ifrån att manskapsmatsalen måste
rymma cirka 350 platser.

Vid utredningens besök i Boden i augusti 1941 framhölls från kårchefens
sida, att matsalsbyggnaden vore för liten, samt att köket vore beräknat för
allenast 250 man, under det att styrkan (A 5 + S 1 B) då uppgick till 950
man. Utredningens ledamöter iakttogo vid besöket på platsen, att golvet i
matsalen samt väggar, golv och tak i köket vore av underhaltig beskaffenhet.
Den befintliga kokattiraljen syntes dock vara i huvudsak fullgod.

Byggnadsutredningen har upprättat en förslagsskiss till örn- och tillbyggnad
av matinrättningen i fråga. Om manskapsmatsalen reserveras allenast
för manskapets utspisning, synes den vara för ändamålet tillräcklig. En särskild
matsal för furirer tillbygges vid matsalens ena gavel.

Varumottagning anordnas i köksavdelningens bakre del. Till densamma
anslutes expedition för köksföreståndaren. I en efter köksdelens ena långsida
förlagd tillbyggnad anordnas till köket, som frigöres från beredningsoch
liknande utrymmen, anslutna renseri- och beredningsrum med mellanliggande
kylrum, mjölkrum och brödrum, med särskilt intag utifrån och lämpligt
placerade i förhållande till utlämningsrummet och köket, samt handförråd
för husmoder. Rum för köksdisk anslutes till köket och särskild tillbyggnad
uppföres invid manskapsmatsalen för disk av bordsservis m. m. Matsal för
kvinnlig personal, uppehållsrum för husmödrar samt expedition anordnas i
bottenvåningen, och i en vid bakre delen av köksavdelningen befintlig övre
våning inredas omklädnads- och toalettrum för personal samt bostadslägenhet
för husmoder.

Kostnaderna för dessa arbeten ha av utredningen beräknats till 285,000
kronor, eller 60,000 kronor lägre än enligt fortifikationsstyrelsens beräkningar.

Kungl. Marits proposition nr 222.

I fråga om matinrättningen vid Gotlands artillerikår har byggnadsutredningen
anfört följande.

Denna matinrättning, som uppfördes för omkring 35 år sedan, skall enligt
uppgift utnyttjas för såväl artillerikåren som det till Gotland förlagda
batteriet av Stockholms luftvärnsregemente. Byggnaden synes utredningen
vara för ändamålet otillfredsställande, i all synnerhet vad gäller utrymmen,
varför utredningen låtit uppgöra utlåtandet bifogat förslag till örn- och tillbyggnad
av densamma i huvudsak enligt följande program.

Manskapsmatsalen, som är uppförd av trä, tillbygges efter hela sin främre
fasadlänga med en cirka 4 meter bred del, varigenom tillräcklig plats beredes
för manskapets utspisning. Vid matsalens bakre fasaddelar tillbygges å ena
sidan en furirmatsal, och å den andra sidan anordnas personalmatsal och
diskrum för bordsservis m. m. Varumottagning bibehålies i köksavdelningens
bakre del, och till densamma anslutes expedition för köksföreståndare!!,
expedition och handförråd för husmoder samt ett uppehållsrum för husmödrarna.
I anslutning till det nuvarande köket, som skall helt disponeras
för matlagning, uppföres en tillbyggnad för renseri-, berednings- och köksdiskrum.
Mjölkrum och brödrum förläggas med närliggande ingång utifrån
samt med goda förbindelser till utlämningslokalen och köket.

I en ovan köksavdelningens bakre del befintlig övervåning inredas personalens
omklädnads- och toalettrum ävensom ett bostadsrum.

Kostnaderna för nu angivna arbete ha beräknats till 250,000 kronor, medan
fortifikationsstyrelsen för nybyggnad av matinrättningen beräknade 438,000
kronor.

Vad slutligen angår det återstående av de i arméförvaltningens skrivelse
till angelägenhetsgrupp 1 hänförda ombyggnadsarbetena, det vid Bodens
ingenjörkår, har byggnadsutredningen anfört, att ombyggnaden borde utföras
på ett i skrivelsen närmare angivet sätt för en beräknad kostnad av

285,000 kronor, eller 88,000 kronor lägre än enligt fortifikationsstyrelsens beräkningar.

Beträffande angelägenketsgraden av de av arméförvaltningen föreslagna
byggnadsarbetena beträffande matinrättningar har militära byggnadsutredningen
anfört, att de föreslagna åtgärderna i första hand borde komma till
stånd vid de förband, där manskapsstyrkorna väsentligen utökats, företrädesvis
vid trängkårens, samt vid de etablissement, där mer än ett förband avses
skola repliera på matinrättningarna, såsom vid Norrbottens och Gotlands
artillerikårer, och i andra hand vid de förband, som tillhöra den grupp, till
vilken matinrättningarna vid Hallands regemente och Gotlands infanteriregemente
hänförts. Utredningen har helt avstyrkt nybyggnad av matinrättningen
vid Göta ingenjörkårs förläggning vid Ränneslätt.

Den av arméförvaltningen och militära byggnadsutredningen verkställda
utredningen, vilken som nämnts här i huvudsak återgivits allenast med avseende
å de byggnadsarbeten, som jag funnit kunna för närvarande komma
i fråga för utförande, giver vid handen, att ett stort antal av matinrättningarna
vid arméns truppförband befinner sig i bristfälligt skick, främst ur hygienisk
och driftsekonomisk synpunkt, önskvärt vore därför, örn samtliga de av

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

arméförvaltningen berörda matinrättningarna kunde ombyggas eller nybyggas.
Emellertid är det, såsom arméförvaltningen i sin skrivelse den io
februari 1943 framhållit, icke möjligt att inrymma samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten
inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.
En mycket sträng gallring av byggnadsbehoven är ofrånkomlig. I likhet med
arméförvaltningen och militära byggnadsutredningen har jag därvid funnit,
att matinrättningarna vid trängkårens i första hand böra bliva föremål för
örn- eller nybyggnad. Dessa äro nämligen samtliga beräknade för avsevärt
mindre personalstyrkor än de numera vid trängkårerna förefintliga, och en
förbättring av förhållandena med avseende å dessa matinrättningar synes
vara i hög grad angelägen. Vid den närmare utformningen av byggnadsprogrammen
beträffande de olika matinrättningarna torde militära byggnadsutredningens
förslag i stort sett böra läggas till grund, varvid emellertid
avvikelser kunna tänkas bland annat av den anledningen, att utredningen
icke besökt samtliga trängkårer och sålunda icke haft tillfälle att i detalj
granska de befintliga byggnadernas tillstånd. I enlighet med utredningens
förslag torde matinrättningarna vid Svea och Göta trängkårer samt Skånska
trängkåren böra ombyggas, medan däremot en ny matinrättning med värmecentral
bör uppföras för Norrlands trängkår. Såsom av byggnadsutredningens
utlåtande framgår har fortifikationsstyrelsen tidigare avsett att låta
ombygga den nuvarande matinrättningen till exercishus. Sedan detta emellertid
befunnits mindre lämpligt, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28
november 1942 medgivit uppförande av en ny exercisbyggnad för Norrlands
trängkår, kostnadsberäknad till 193,100 kronor jämte därå belöpande
administrationskostnader. Huruvida den gamla matinrättningen vid sådant
förhållande bör i enlighet med byggnadsutredningens förslag ombyggas till
lektions- och samlingssalar m. m. eller eventuellt bör utnyttjas för annat
lämpligt ändamål, kan jag icke på nu föreliggande utredning bedöma. Jag
förutsätter, att denna fråga underkastas ytterligare prövning inom fortifikationsstyrelsen.
Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten torde i enlighet
med byggnadsutredningens av arméförvaltningen i dess skrivelse den 10
februari 1943 godtagna kostnadsberäkningar kunna beräknas till (355,000 +

330,000 + 610,000 + 355,000 =) sammanlagt 1,650,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1942, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp
av 1,529,000 kronor.

Av övriga ifrågasatta byggnadsarbeten med avseende å matinrättningarna
torde medel böra beräknas för allenast sådana äldre anläggningar, som avses
skola betjäna flera förband med en sammanlagd personalstyrka, som avsevärt
överstiger den för vilken vederbörande anläggning avsetts. De förband,
som av denna anledning böra erhålla ombyggda eller nybyggda matinrättningar,
äro närmast Gotlands infanteriregemente, till vilket skall förläggas
ett kompani ur Göta pansarlivgarde, samt Gotlands artillerikår, till vilken
ett batteri ur Stockholms luftvärnsregemente förutsatts skola förläggas.
Militära byggnadsutredningen har till denna grupp hänfört jämväl Norrbottens
artillerikår, varvid förutsatts, att Signalregementets kompani i Boden

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

skulle vara förlagt i anslutning till denna kår. Enär jag emellertid, såsom
förut anförts, ännu icke kunnat taga slutlig ställning till denna förläggningsfråga,
anser jag mig icke för närvarande böra förorda, att medel beräknas för
tillbyggnad av matinrättningen vid Norrbottens artillerikår.

Arméförvaltningen har föreslagit fullständig nybyggnad av matinrättningen
vid Gotlands artillerikår, varvid kostnaderna beräknats till 438,000
kronor. För nedbringande av kostnaderna har militära byggnadsutredningen
i stället föreslagit vissa örn- och tillbyggnadsarbeten å den nuvarande matinrättningen
för en beräknad kostnad av 250,000 kronor. Ehuru det med hänsyn
till den nuvarande matinrättningens beskaffenhet skulle vara önskvärt,
örn fullständig nybyggnad av matinrättningen kunde ske, anser jag mig av
kostnadsskäl böra ansluta mig till byggnadsutredningens förslag. Jämväl
matinrättningen vid Gotlands infanteriregemente torde böra ombyggas på
sätt byggnadsutredningen föreslagit för en beräknad kostnad av 305,000
kronor.

De sammanlagda kostnaderna för ombyggnads- och nybyggnadsarbeten
vid matinrättningarna vid arméns truppförband kunna sålunda för närvarande
beräknas till (1,650,000 + 250,000 + 305,000 =) 2,205,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1942. Av detta belopp böra i runt tal 2,045,000 kronor anses
belasta femårsperiodens kostnadsram. Beloppet torde böra i sin helhet stå
till förfogande under budgetåret 1943/44.

Jag vill erinra örn att jag förutom nu berörda, arbeten vid behandlingen
av Karlsborgs luftvärnsregemente föreslagit fullständig nybyggnad av matinrättningen
för nämnda förband.

Marketenteriet. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 anförde
arméförvaltningen, att marketenteri- och mässlokaler för såväl manskap som
underbefäl och underofficerare med nuvarande styrkeförhållanden och tjänstgöringstider
vore otillräckliga samt därtill alltför otidsenliga. Det vore ur
allmän ordnings- och trevnadssynpunkt av icke ringa betydelse, att de värnpliktiga
ägde tillgång till tillräckligt stora och trivsamma lokaler, där de
kunde tillbringa sin fritid. Förutom mässlokaler erfordrades utrymmen folden
andliga och sociala vårdens bedrivande.

I sin skrivelse rörande anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 meddelade
arméförvaltningen, att utredningen rörande marketenteri- och mässlokaler
kunnat utföras endast rörande ett fåtal förband. Med stöd av den sålunda
verkställda utredningen hemställde arméförvaltningen örn anvisande av tillhopa
2,755,000 kronor för dels om- och tillbyggnad av marketenterierna vid
Hälsinge regemente, Västernorrlands regemente, Norrbottens artillerikår,
Bodens artilleriregemente, Bodens ingenjörkår och Skånska trängkåren,
dels ock nybyggnad av marketenterierna vid Gotlands infanteriregemente,
Västerbottens regemente, Gotlands artillerikår och Norrlands trängkår.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen upptagit byggnadsarbetena
å marketenterierna vid Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente,
Bodens ingenjörkår, Skånska trängkåren, Gotlands infanterirege -

Departements chefen.

■ '' Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

mente och Gotlands artillerikår i angelägenhetsgrupp 1. Arméförvaltningen
har emellertid såsom förut anförts icke ansett sig kunna räkna med att samtliga
de till angelägenhetsgrupp 1 hänförda byggnadsarbetena skola kunna
rymmas inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

1940 års militära byggnadsutredning har sagt sig vid besök å olika kasernetablissement
ha varit i tillfälle att iakttaga, att vad arméförvaltningen anfört
rörande de nuvarande marketenteri- och mässlokalernas beskaffenhet
ägde sin riktighet. Enligt utredningens mening vore det följaktligen av vikt
med hänsyn till tillgodoseende av de av arméförvaltningen anförda behoven,
att åtgärder vidtoges till förbättrande av dessa förhållanden i den mån de
ekonomiska förhållandena det medgåvo. Beträffande lokaler för andlig och
social omvårdnad komme utredningen att framdeles i enlighet med utredningen
lämnat uppdrag avgiva förslag.

Utredningen, som uttalat, att för kostnadernas nedbringande de befintliga
byggnaderna borde i möjligaste mån utnyttjas, har ytterligare anfört, att utredningen
vid besök å olika etablissement funnit, att byggnaderna i regel
syntes vara av relativt god beskaffenhet men att lokalerna vore för sina ändamål
för trånga och icke erbjöde manskapet de möjligheter till rekreation och
trevnad, för vilket de vore avsedda.

På sätt närmare framgår av byggnadsutredningens utlåtande har utredningen
tillstyrkt vissa örn- och nybyggnadsarbeten med avseende å marketenteriet-
och underofficersmässar för en sammanlagd kostnad av 2,015,000
kronor. Beträffande angelägenhetsgraden av dessa arbeten syntes utredningen,
att samma principer borde tillämpas som i fråga örn matinrättningarna.
På grund härav syntes i första hand byggnadsarbetena vid trängkårerna,
artilleriförbanden och Bodens ingenjörkår böra komma till utförande.

I likhet med arméförvaltningen och militära byggnadsutredningen anser
jag det vara av stor betydelse, att truppförbandens personal äger tillgång till
rymliga och trivsamma marketenteri- och mässlokaler. Såsom närmare framgår
av handlingarna i ärendet föreligga särskilt beträffande arméns äldre
kasernetablissement stora brister härvidlag, och det vore i hög grad önskvärt,
örn samtliga de i militära byggnadsutredningens utlåtande föreslagna förbättrings-
och nybyggnadsarbetena beträffande sådana lokaler kunde genomföras.
Såsom arméförvaltningen förutsatt, måste emellertid även här en avsevärd
begränsning av byggnadsprogrammet äga rum, och arméförvaltningen
har därför avsett, att marketenterier och mässlokaler skola örn- eller nybyggas
allenast vid de förband, där enligt vad i det föregående anförts förbättringar
med avseende å matinrättningarna ansetts vara absolut nödvändiga. För egen
del anser jag mig böra intaga den ståndpunkten, att medel för ombyggnad
eller nybyggnad av marketenterier och mässlokaler för närvarande icke böra
beräknas för något förband, där sådana lokaler redan finnas. Med hänsyn till
de många nya behov med avseende å arméns byggnader, som kunna beräknas
uppkomma även i fortsättningen, torde det nämligen vara nödvändigt att —
åtminstone till dess en säkrare överblick vinnes rörande dessa nya ännu icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

kända byggnadsbehov — begränsa om- och tillbyggnadsarbetena vid de äldre
förbanden huvudsakligen till sådana arbeten, som äro erforderliga för att dels
de för förbanden beräknade personalstyrkorna skola kunna beredas diägliga
förläggnings- och utspisningslokaler samt erforderliga sjukvårdsutrymmen
och dels verkstads- och förrådslokaler skola stå till buds i den omfattning som
kräves för att icke förbandens materiel skall bliva skadad eller förstörd. Jag
beräknar alltså för närvarande icke medel för något av de under förevarande
rubrik upptagna byggnadsbehoven.

Stallbyggnader. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 hemställde
arméförvaltningen örn anvisande av medel för örn- och tillbyggnader samt nybyggnader
av stallar vid Hälsinge och Västernorrlands regementen, Bodens
ingenjörkår och Svea trängkår.

I sin skrivelse rörande anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen,
att ifrågavarande byggnadsbehov alltjämt kvarstode och att likartade
behov förelåge jämväl vid ytterligare ett antal truppförband. Beträffande
en del av dessa hade utredning emellertid ännu icke hunnit slutföras. Kostnaderna
för dittills utredda byggnadsbehov av ifrågavarande slag beräknades
lill sammanlagt 1,206,000 kronor, varvid kostnaderna hänförde sig till följande
arbeten, nämligen nytt sjukstall vid Dalregementet, örn- och tillbyggnad av
stall vid Hälsinge regemente, nya stallbyggnader vid Hallands och Västernorrlands
regementen, Göta artilleriregemente, Bodens ingenjörkår samt Svea
trängkår ävensom örn- och tillbyggnad av sjukstall med skosmedja vid Göta
ingenjörkår.

I det föregående har jag vid behandlingen av övriga byggnadsarbeten vid
respektive förband upptagit till behandling de föreslagna byggnadsarbetena
vid Göta artilleriregemente, Göta ingenjörkår samt Svea trängkår..

Av övriga här berörda byggnadsarbeten har arméförvaltningen i sin skrivelse
den 10 februari 1943 hänfört arbetena vid Dalregementet, Hälsinge, Hallands
och Västernorrlands regementen, Göta artilleriregemente samt Svea
trängkår till angelägenhetsgrad 1.

Såsom förut anförts har 1940 års militära byggnadsutredning ansett, att de
föreslagna byggnadsarbetena för stallar kunde tills vidare uppskjutas och att i
varje fall en närmare utredning syntes böra verkställas såväl örn behovet av
de föreslagna stallbyggnaderna som ock med avseende å byggnadstyperna för
desamma.

I enlighet med vad militära byggnadsutredningen anfört finner jag mig icke
för närvarande böra beräkna medel för ovanberörda ombyggnads- eller nybyggnadsarbeten
med avseende å stallbyggnader.

Sjukhus. I sin skrivelse angående medelsbehovet för budgetåret 1942/43
anförde arméförvaltningen rörande truppförbandssjukhusen, att sjukhusen vid
truppförbanden tarvade snar översyn. Endast ett fatal förband ägde tillgång
till garnisonssjukhus. Vid flera regementen funnes endast sjukstugor, otidsenliga
och med ytterst begränsat utrymme såväl beträffande mottagning som

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

föi inläggning. Det hade tillika som regel varit förenat med stora svårigheter
att bereda lämpliga lokaler för tandpoliklinik.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret
1943/44 anförde arméförvaltningen därefter i huvudsak följande.

I a\sikt att erhålla, en översikt av kvaliteten på arméns truppförbandssjukhus
och behovet av förbättringar å desamma infordrade arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
uppgifter i dessa hänseenden från samtliga truppförband. Det
inkomna materialet har sedermera inom sjukvårdsstyrelsen bearbetats, varvid
iramkommit, att åtgärder beträffande vissa truppförbands sjukhus av skilda
anledningar, åtminstone för närvarande, icke vore erforderliga. Sålunda hav

* Ii sJukhusf råga nyligen vunnit sin lösning. Vidare har på grund av
pågående utredningar rörande Stockholms garnisons utflyttning till .Tärvafältet
och rörande förläggningsplats för Skånska pansarregementet i det följande
ioislag i förevarande hänseende vid av utredningen berörda förband icke avgivits.
Slutligen har utredningen rörande sjukhusen vid arméns skolor och
anstalter ännu icke hunnit avslutas. Till dessa frågor torde därför arméförvaltningen
få återkomma, så snart nyssnämnda utredningar verkställts. Vid vissa
truppförband däremot ha, örn- och tillbyggnader och i vissa fall nybyggnader
av sjukhusen ansetts nödvändiga.

Vid planeringen av sjukhusen ha vårdplatsernas antal beräknats för Bplatser
till 5 procent av den ordinarie manskapsstyrkan, varjämte röntgenrum
och tandläkaremottagning avsetts bliva installerad i varje sjukhus, örn icke
särskilda skäl i visst fall talat för annan planlösning.

De sammanlagda kostnaderna, för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten
vid truppförbandssjukhusen angåvos av arméförvaltningen till 6,281,000
kronor, varvid förutsattes dels örn- och tillbyggnad av sjukhusen vid Värmlands
regemente, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands
fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet (Ystad), Upplands
och Jönköpings-Kalmar regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs,
Hallands, Bohusläns, Västerbottens och Västernorrlands regementen,
Norrlands dragonregemente, Skaraborgs pansarregemente, Göta, Norrlands och
Smålands artilleriregementen, Svea och Bodens ingenjörkårer, Signalregementet
samt Svea och Göta trängkårer ävensom garnisonssjukhuset i Linköping,
dels ock nybyggnad av sjukhusen vid Norrbottens regemente, Skånska
pansarregementet (Ljungbyhed), Karlsborgs luftvärnsregemente m. fl. i Karlsborg
förlagda förband, Östgöta luftvärnsregemente, Göta ingenjörkår och Norrlands
trängkår.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen under rubriken
Översyn av kasernetablissement icke upptagit något av de sålunda angivna
byggnadsbehoven. Ämbetsverket har emellertid anfört, att inom den för översyn
av kasernetablissement för femårsperioden angivna kostnadsramen,

5,000,000 kronor, avsåges att kunna bestridas kostnader för avhjälpande av de
allvarligaste bristerna rörande truppförbandssjukhusen, främst vid Livgrenadjärregementet,
Dalregementet, Norrbottens regemente, Karlsborgs och Östgöta
luftvärnsregementen samt Svea och Norrlands trängkårer.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har i skrivelse den 10 februari 1943
anfört, att åtgärder i den av arméförvaltningen i skrivelsen den 31 augusti
1942 föreslagna riktningen borde vidtagas under budgetåret 1943/44 åtminstone

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

beträffande de i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 angivna
sjukhusen, varvid för Norrbottens regemente, Norrlands trängkår-, Karlsborgs
luftvärnsregemente och Östgöta luftvärnsregemente borde uppföras nya sjukhus,
medan Dalregementets, Livgrenadjärregementets och Svea trängkårs sjukhus
borde undergå örn- och tillbyggnad.

Beträffande de särskilda sjukhusen har sjukvårdsstyrelsen närmare anfört
följande.

Norrbottens regemente, Boden, har sitt truppförbandssjuklum inrymt
i en kompanilokal med ytterst otidsenliga och olämpliga utrymmen för mottagning
och behandling. Sjukavdelningen rymmer 57 vårdplatser. Rum för röntgenapparat
samt expeditionslokaler salmas. En utvidgning av de nuvarande
lokalerna kan ej åstadkommas. Truppförbandets vårdplatsbehov beräknas omfatta
60 platser. Nybyggnad är nödvändig.

Norrlands trängkår, Sollefteå. Sjukhuset är för närvarande inrymt i
en tvåvånings träbyggnad, från början uppförd såsom sommarbarack, sedermera
omändrad till sjukhuslokal. Byggnaden är delvis tagen i anspråk jämväl
för bostadsändamål samt för förvaring av intendenturmateriel. Det nuvarande
vårdplatsantalet å sjukhuset uppgår till 28. Under beredskapstiden har även
en hall i övre våningen tagits i anspråk för vårdplatser men dessas beskaffenhet
motsvarar ej tillnärmelsevis fordringarna på goda vårdplatser. Det beräknade
behovet omfattar cirka 60 vårdplatser. Att få detta behov fyllt inom den
nuvarande byggnaden låter sig ej göra, med mindre jämväl de utrymmen, som
användas till bostäder och intendenturlokaler tagas i anspråk. Därest så sker,
måste emellertid nya lokaler uppföras för dessa ändamål. Härjämte må framhållas,
att sjukhuset, så länge det är inrymt i den nuvarande byggnaden, icke
kan nå den standard, som är nödvändig vid ett truppförband, där stora delar
av arméns sjukvårdspersonal skola utbildas. Det förtjänar jämväl anmärkas, att
byggnaden ur brandsäkerhetssynpunkt befinner sig i synnerligen otillfredsställande
skick. Behovet av nybyggnad är sålunda trängande.

Karlsborgs luftvärnsregemente, Karlsborg. De nuvarande sjukhuslokalerna,
som äro inrymda i det s. k. Slutvärnet, äro långt ifrån tillräckliga.
De kunna vid maximal beläggning tagas i anspråk för 40 vårdplatser men vid
dylik beläggning måste sängarna placeras på ett avstånd från varandra av endast
cirka 30 cm. Truppförbandets vårdplatsbehov beräknas omfatta 60 platser.
Lokalerna äro i ett synnerligen otillfredsställande skick. Bland annat må
nämnas, att golven delvis äro av sten. De sanitära anordningarna äro otillräckliga
och i mycket dåligt skick. Skilda mottagningsrum och behandlingsrum
finnas ej. Vidare saknas expeditionslokal och röntgenrum. Sköterskan
bor i en avbalkning i korridoren. Isoleringsavdelningen har gemensam ingång
med sjukvårdsunderofficerens och hans familjs bostad. Möjlighet att ändra
lokalerna så att kraven på god sjukvård Idiva tillgodosedda finnes ej. Lokalerna
kunna emellertid användas till logement, varav stort behov föreligger.
Nybyggnad av truppförbandssjukhuset är nödvändig.

Dalregementet, Falun. Det nuvarande sjukhuset innehåller 50 vårdplatser.
Det beräknade behovet omfattar cirka 60 vårdplatser. Då dessutom
mottagningsavdelningen i sin helhet är otidsenlig, erfordras en örn- och tillbyggnad
varvid nuvarande sjukhuslokaler helt tagas i anspråk för vårdplatser
och en mottagningsavdelning tillbygges.

Beträffande sjukhusfrågan vid truppförbanden i Linköping må följande
anföras.

Livgrenadjärregementet, och Östgöta luftvärnsregemente disponera för närvarande
gemensamt en tvåvåningsbyggnad, ursprungligen uppförd för dåvarande
Första och Andra livgrenadjärregementenas räkning. Inom denna bygg -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

nåd rymmas, förutom mottagningslokaler, 12 vårdplatser för Livgrenadjärregementet
och 5 vårdplatser för Östgöta luftvärnsregemente samt bostäder för
sköterskor och annan sjukvårdspersonal ävensom vissa förråd. Övriga för
dessa båda regementen avsedda vårdplatser äro inrymda i kompanilokaler. Det
beräknade behovet av vårdplatser omfattar för Livgrenadjärregementet 60
platser och för Östgöta luftvärnsregemente 50 platser. De gemensamma mottagningslokalerna
äro otidsenliga.

Svea trängkår disponerar för närvarande i sitt sjukhus 12 platser. Dessutom
förfogar kåren över en sjukbarack, omfattande 20 platser. Sjuka ha emellertid
även måst förläggas i manskapsbaracker. Mottagningsavdelningen är synnerligen
trång och ej ändamålsenlig. Det beräknade behovet för Svea trängkår
omfattar 70 vårdplatser. Ur byggnadssynpunkt har det emellertid visat sig
ändamålsenligt att utvidga truppförbandssjukhuset till att omfatta 64 vårdplatser
och för det övriga vårdplatsbehovet repliera på sjukbaracken.

Garnisonssjukhuset inrymmer en öronavdeining örn 40 vårdplatser jämte
operationsavdelning samt en allmän avdelning örn cirka 30 platser. Å sjukhuset
mottagas enligt avtal mellan kronan och vederbörande landsting i stor utsträckning
jämväl civila sjuka för vård.

Följande åtgärder tarvas för att lösa Linköpingsgarnisonens sjukhusfråga.

Den nuvarande för Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente
gemensamma sjukpaviljongen ombygges till truppförbandssjukhus för Livgrenadjärregementet.
Platsbehovet blir då för detta truppförband i det närmaste
tillgodosett. För Östgöta luftvärnsregemente uppföres ett nytt trupp
förbandssjukhus, omfattande 44 platser.

Svea trängkårs nuvarande truppförbandss juhlius örn- och tillbygges så att
det tillsammans med den redan befintliga sjukbaracken täcker vårdplatsbehovet
samt behovet av en tidsenlig mottagningsavdelning.

Garnisonssjukhusets öronavdeining bibehålies med vissa smärre ändringar.
Det övriga utrymmet inom garnisonssjukhuset utnyttjas till tandpoliklinik
med proteslaboratorium, röntgenrum samt vårdavdelning för kvinnlig personal.
Enär emellertid under ombyggnaden av truppförbandssjukhusen avlastning
av verksamheten vid dessa måste ske till garnisonssjukhuset, bör med
ombyggnad av detta sjukhus anstå intill dess truppförbandssjukhusen ånyo
kunna tagas i bruk. Beträffande gamisonssjukhusets ombyggnad har sjuk
vårdsstyrelsen för avsikt att framdeles inkomma med förslag.

Sjukvårdsstyrelsen -— som anfört, att det vårdplatsbehov, som angivits för
de olika truppförbanden, vore beräknat till fem procent av den manskapsstyrka,
som truppförbanden enligt försvarsstabens uppgifter bomme att erhålla år 1946
— har bifogat ritningar rörande de föreslagna ny- och ombyggnaderna, varvid
framhållits, att som grundval för ritningarna uppställts ett visst typprogram
för respektive kategorier, av sjukhus, grundande sig på under de senaste åren
gjorda erfarenheter inom den militära sjukvården.

Byggnadskostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1942 ha beräknats på sätt
framgår av följande uppställning.

Nybyggnad av sjukhus:

vid Norrbottens regemente ............................................. kronor 406,000

» Norrlands trängkår................................................... » 438,000

» Karlsborgs luftvärnsregemente ................................. » 346,000

» Östgöta luftvärnsregemente ....................................... » 301,000

Summa kronor 1,491,000

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Örn- och tillbyggnad av sjukhus:

vid Dalregementet ......................................................... kronor 242,000

» Livgrenadjärregementet .......................................... » 106,000

» Svea trängkår ...................................................... »_249,000

Summa kronor 597,000
Totalsumma kronor 2,088,000

I utlåtande den 19 februari 1943 över sjukvårdsstyrelsens skrivelse bär
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse erinrat örn att inom förutnämnda för
översyn av arméns kasernetablissement beräknade kostnadsram'' av 5,000,000
kronor jämväl avsåges att kunna bestridas kostnaderna för avhjälpande av de
allvarligaste bristerna vid de truppförbandssjukhus, som i sjukvårdsstyrelsens
skrivelse angivits.

1940 års militära byggnadsutredning har i sitt utlåtande den 27 februari
1943 i fråga örn de i sjukvårdsstyrelsens skrivelse angivna sjukhusen anfört i
huvudsak följande.

Norrbottens regemente disponerar för sin sjukvård för närvarande
lokaler belägna inom våningen två trappor upp i den s. k. västra kasernen och
rymmande 57 vårdplatser, vilka vid trängande behov kunna utökas till 75. Manskapsstyrkan
uppgår till icke fullt 1,200 man. Behovet av vårdplatser kan
sålunda beräknas till 60.

Enligt utredningens mening kräver den befintliga sjuk vårdsanstalten vid
regementet i och för sig icke någon tillökning, men enligt uppgift är det under
vissa förutsättningar ett behov, att de inom kasernen ianspråktagna lokaliteterna
utrymmas för att bereda ökade utrymmen för manskapsförläggning.

Enligt ett inom sjukvårdsstyrelsen utarbetat förslag till ordnande av sjukvårdsförhållandena
vid regementet skulle en nybyggnad för ett sjukhus uppföras
för en kostnad av 406,000 kronor.

Emellertid lärer ännu icke definitiv ståndpunkt lia tagits till manskapsförläggningen
inom kasernerna. Sålunda lärer ifrågasatts att inom etablissementet
förlägga ett tyg- och ett signalkompani. Emellertid har övervägts att placera
signalkompaniet å annan plats inom orten. Vidare har till utredningens kännedom
ännu icke kommit besked, huruvida definitivt beslut fattats rörande den
blivande utbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden, vilket kan bliva av betydelse
för bestämmande av vårdplatsbehovet ävenledes vid Norrbottens regemente.

Utredningen vill sålunda föreslå, att under ovan angivna förhållanden beslut
örn uppförande av nytt sjukhus vid regementet måtte tills vidare anstå, intill
dess ovan omförmälda frågor slutligt klarlagts.

Utredningen anser sig emellertid böra framhålla, att inom sjukvårdsans tälten
tillhörig mottagnings- och undersökningsavdelning saknas utrymmen för
röntgen och tandpoliklinik, varjämte avdelningen i övrigt icke synes disponera
tillräckliga lokaler, ävensom att sjukvårdsanstaltens belägenhet i våning två
trappor upp därjämte synes vara mindre tillfredsställande ur olika synpunkter.

Vid Norrlands trängkår finnes en äldre barackbyggnad med 28 vårdplatser
jämte reservutrymme för ytterligare 30 platser. Enligt uppgift lärer
byggnaden vara i mindre gott stånd, och förhållandena synas vara sådana, att
åtgärder böra vidtagas för en väsentlig förbättring av desamma. Vid besök
vid etablissementet av representanter för utredningen i augusti 1942 framhölls
visserligen från militärt håll, att övriga byggnadsförslag vid etablissementet

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

borde gå i tur före ett nybygge av sjukhus, men utredningen anser sig ändock
böra förorda en sådan nybyggnad såsom synnerligen erforderlig.

Enligt utredningens mening bör antalet vårdplatser å sjukhuset kunna begränsas
till 40 med hänsyn till möjligheten för kåren att repliera på garnisonssjukhuset
vid Västernorrlands regemente samt att utnyttja den äldre sjukhusbyggnaden
som reservsjukhus.

Utredningen föreslår sålunda, att ett nytt sjukhus uppföres vid Norrlands
trängkår i Sollefteå med ett vårdplatsantal av 40 i huvudsaklig överensstämmelse
med av utredningen utarbetad standardtyp för en beräknad kostnad av

250.000 kronor.

Det nuvarande sjukhuset för Karlsborgs luftvärnsregemente är inrymt
i det s. k. Slutvärnet och omfattar 45 vårdplatser. Samtliga sjukrum lära
vetta mot norr och hava små fönster. I övrigt anses lokalerna ur flera synpunkter
vara otjänliga och därjämte behövliga för annat ändamål. Någon erinran
mot uppförande av en ny sjukhusbyggnad för regementet synes sålunda
icke kunna framställas, utan synes en sådan byggnad vara väl motiverad.

Enligt inom sjukvårdsstyrelsen utarbetat förslag skulle nybyggnaden innehålla
förutom mottagnings- och undersökningsavdelning 56 vårdplatser. Vårdplatsbehovet
torde vara icke oväsentligt större, enär regementets personal m. fl.
uppgives utgöra 1,330 man, vartill kommer den kontingent örn 200 man från
2. intendenturkompaniet, som ävenledes beräknas skola för sitt sjukvårdsbehov
ha tillgång till sjukhuset. Det torde emellertid vara att bemärka, att i
Karlsborg finnes ett garnisonssjukhus, inrymt i tre byggnader och innehållande
90 vårdplatser.

Utredningen anser sig böra tillstyrka uppförande av ett nytt sjukhus å
Karlsborg för luftvärnsregementet m. fl. med ett vårdplatsantal av omkring
70 platser. Utredningens standardtyp för sjukhus och vid densamma tillämpade
normer böra i huvudsak följas. Kostnaderna synas kunna upptagas till

350.000 kronor.

I fråga örn Dalregementets sjukhus har utredningen — som anfört, afl
detsamma vore av samma typ och ålder som motsvarande byggnader vid Jämtlands
fältjägarregemente och Hälsinge regemente — tillstyrkt anvisande av

175.000 kronor för samma om- och tillbyggnadsarbeten, som av utredningen
föreslagits beträffande nämnda regementens sjukhus. Beträffande de ifrågasatta
örn- och tillbyggnadsarbetena har utredningen vid behandlingen av Jämtlands
fältjägarregementes sjukhus närmare anfört i huvudsak följande.

Det nuvarande sjukhuset rymmer 50 vårdplatser och är uppfört i två
våningar samt inredd vind, av vilka mottagnings- och undersökningsavdelningen
disponerar huvuddelen av byggnadens bottenvåning. Byggnaden är
omkring 40 år gammal. Dessutom finnas 25 vårdplatser i en barackbyggnad.
Enligt uppgift kan regementets manskapsstyrka upptagas till 1,180 man, varför
vårdplatsbehovet kan beräknas till 59.

Enligt sjukvårdsstyrelsens om- och tillbyggadsförslag skulle den befintliga
sjukhusbyggnaden helt utnyttjas för vårdplatsbehovets tillgodoseende och
följaktligen i huvudsak bottenvåningen ombyggas, varvid vårdplatsernas antal
efter ombyggnaden skulle bliva 70 eller 11 platser mer än behovet. Inom en
envånings tillbyggnad skulle mottagnings- och undersökningsavdelning anordnas.

Det uppgjorda förslaget har av utredningen granskats och härvid ha följande
erinringar framförts. Ombyggnaden av den befintliga byggnadens bottenvåning
har föreslagits att genomföras genom betydande ingrepp i byggnadens
bärande delar m. m., vilket måste föranleda höga ombyggnadskostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Då vårdplatsantalet synes kunna begränsas till 60, synas de till den föreslagna
nybyggnaden förlagda två sköterskerum och runi för en värnpliktig läkare
kunna placeras inom den befintliga byggnadens bottenvåning, varigenom tillbyggnaden
minskas och väsentliga rivnings- och renoveringsarbeten i den äldre
byggnaden undvikas. Utredningen anser vidare, att den föreslagna lokalen för
undersökning av kvinnlig personal kan uteslutas, och undersökning av denna
personal ske i något av i övrigt tillgängliga rum, möjligen i något tjänsterum.
Expeditions-, röntgen- och väntrum synas kunna minskas icke oväsentligt i
huvudsaklig anslutning till av utredningen utarbetad standardtyp. Utredningen
håller före, att sådana åtgärder kunna och böra vidtagas beträffande
tidsföljden förbandens underavdelningar emellan vid undersökningar och
dylikt, att väntrummens yta hålles inom skäliga gränser-. Utredningen föreslår,
att örn- och tillbyggnadsarbetena för ifrågavarande sjukhus utföras på sätt en
utlåtandet bilagd ritning utvisar. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas
till 175,000 kronor.

I anledning av förslagen rörande nybyggnad av sjukhus för Östgöta
luf t vär nsr ogemen te samt om- och tillbyggnad av Liv grenadjärregemente
t s och Svea trängkårs sjukhus, samtliga i Linköping, har byggnadsutredningen
anfört i huvudsak följande.

De till Linköping förlagda truppförbanden utgöras av Livgrenadjärregementet,
Östgöta luftvärnsregemente och Svea trängkår. Sammanlagda manskapsstyrkan
utgör icke fullt 3,400 man, för vilka skulle erfordras 170 vårdplatser
fördelade med 52, 48 och 70 platser för respektive förband.

Följande militära sjukvårdsanstalter finnas för närvarande inom förläggningsorten.
De två förstnämnda förbanden disponera den för cirka 25 år
sedan uppförda s. k. mottagningspaviljongen med läge i gränsen mellan de
båda kasernetablissementen, vilken förutom skilda mottagnings- och undersökningsavdelningar
omfattar tillsammans 17 vårdplatser. För täckande av
behovet av vårdplatsutrymmen hava vid de båda truppförbanden i övrigt
vissa förläggningslokaler för manskap tagits i anspråk.

Svea trängkår har till sitt förfogande dels ett- i två våningar uppfört sjukhus,
som förutom mottagnings- och undersökningslokaler innehåller 12 vårdplatser
samt en omedelbart intill sjukhuset belägen sjukbarack med plats för 20 sängliggande.

Härförutom finnes för den militära sjukvården tillgängligt ett åren 1921—22
uppfört garnisonssjukhus med tillsammans 79 vårdplatser jämte ett icke angivet
antal reservplatser i sjukhusets vindsvåning. Härav räknas 40 platser
tillhöra en öronavdelning och 39 platser en allmän avdelning, varutöver landstinget
äger rätt att disponera vårdplatser å sjukhuset så långt utrymmet med
hänsyn till arméns behov det medgiver. Härförutom kan för militärt behov
utnyttjas 20 platser å länslasarettet.

Inalles finnas sålunda disponibla för de olika truppförbanden 29 vårdplatser
av s. k. B-typ. Mellan ISO och 140 vårdplatser skulle följaktligen saknas.

Enligt sjukvårdsstyrelsens förslag skulle utvidgning av de militära sjukvårdsanstalterna
i Linköping ske på följande sätt:

den nuvarande mottagningspaviljongen mellan infanteriregementets och
luftvärnsregementets kasernetablissement ombygges till ett truppförbandssjukhus,
rymmande 45 vårdplatser för förstnämnda regemente, för en kostnad
av 106,000 kronor;

ett. nytt truppförbandssjukhus uppföres inom luftvärnsregementets etablissement,
rymmande 46 vårdplatser, för en kostnad av 301,000 kronor;

det befintliga sjukhuset vid trängkåren ombygges för en kostnad av 249,000
kronor för att i bottenvåningen inrymma mottagnings- och undersöknings Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. ss* 43 7

Departements chefen.

98 Kungl. Marits proposition nr 222.

avdelning, i våningen en trappa upp röntgenrum m. m. ävensom bostadsrum
för sköterskor och å vinden bostadsrum för läkare samt en ny med sjukhuset
sammanbyggd tvåvånings vårdpaviljong med tillsammans 64 vårdplatser;

det nuvarande garnisonssjukhuset ombygges för en kostnad av 128,000
kronor i huvudsak för att inom byggnaden inreda tandpoliklinik för garnisonen,
undersöknings- och vårdavdelning för kvinnlig personal och en del
bostadsrum för sköterskor; efter ändringen skulle till militärens förfogande
enligt uppgift stå 35 vårdplatser jämte ett antal reservplatser i byggnadens
vindsvåning.

Efter granskning av detta förslag har utredningen funnit sig i besparingssyfte
böra föreslå följande:

inom infanteri- och luftvärnsregementena bibehålies det nuvarande gemensamma
sjukhuset med sina mottagnings- och undersökningsavdelningar, vilka
kompletteras enligt nutida krav, och byggnaden tillbygges i båda ändarna
med omkring 8 meter till två våningars höjd, varigenom de för de båda regementena
behövliga 100 vårdplatserna erhållas, i enlighet med utlåtandet bilagda
ritningar; kostnaderna för dessa om- och tillbyggnadsarbeten beräknas
till 180,000 kronor;

de av sjukvårdsstyrelsen planerade örn- och tillbyggnaderna av sjukhuset
vid trängkåren komma till utförande för en beräknad kostnad av 249,000
kronor;

föreslagen ombyggnad av garnisonssjukhuset kommer till stånd; enligt utredningens
mening kunna dock, om all sparsamhet vid ombyggnadsarbetenas
projektering och utförande iakttages, kostnaderna väsentligt nedbringas, varför
ett belopp av högst 50,000 kronor ställes till förfogande för ändamålet.

Utredningen kan i detta sammanhang icke underlåta att framhålla, att, därest
garnisonssjukhuset utnyttjas för det vid byggnadens uppförande avsedda ändamålet,
utrymme enligt nutida måttstock torde kunna beredas inom byggnaden
för mer än 100 vårdplatser, varigenom behovet av ytterligare vårdplatser
för infanteri- och luftvärnsregementena skulle kunna tillgodoses utan
örn- och tillbyggnad av dessa regementens sjukvårdsanstalter. Utredningens
ovan anförda förslag grundar sig emellertid på fortsatt utnyttjande av garnisonssjukhuset
som specialsjukhus för öronsjukdomar och fortsatt samarbete
med landstinget i fråga örn sjukvården.

Byggnadsutredningen har ansett ordnandet av sjukhusfrågorna för Norrlands
trängkår, Karlsborgs luftvärnsregemente, Livgrenadjärregementet och
Östgöta luftvärnsregemente, Svea trängkår samt Dalregementet vara mest
angeläget.

Utredningen i ärendet, vilken här återgivits allenast med avseende å de
sjukhus, som enligt sjukvårdsstyrelsens uppfattning äro i särskilt behov av
ny- eller ombyggnad, giver otvetydigt vid handen, att ett flertal av arméns
truppförbandssjukhus äro i sådant skick, att snara förbättringsarbeten, i vissa
fäll nybyggnader, skulle vara önskvärda. Icke heller här torde det emellertid
av ekonomiska skäl vara möjligt att i annat än mycket ringa omfattning tillgodose
de önskemål som i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret
1943/44 framkommit. Vid prövning av föreliggande förslag har jag med
hänsyn till angelägenheten att reservera största möjliga belopp för mötande
av hittills icke förutsedda byggnadsbehov ansett mig icke ens kunna tillstyrka,
att medel för närvarande beräknas för samtliga de av arméförvaltningen och
sjukvårdsstyrelsen i skrivelserna den 10 februari 1943 angivna arbetena. Sålunda
finner jag mig tills vidare icke kunna föroi*da vare sig uppförande av

Kungl. Maj.ts proposition nr 222. 99

nytt sjukhus för Norrbottens regemente eller om- och tillbyggnad av Dalregementets
sjukhus.

Däremot finner jag de av sjukvårdsstyrelsen anförda skälen för uppförande
av nytt sjukhus vid Norrlands trängkår i Sollefteå bärande. Trängkårerna
lia ju bland annat till uppgift att utbilda arméns sjukvårdspersonal, och deras
sjukvårdsinrättningar måste därför vara ur utbildningssynpunkt tillfredsställande.
Militära byggnadsutredningen har föreslagit, att antalet vårdplatser
vid sjukhuset begränsas till 40. Utan ytterligare utredning är det mig icke
möjligt att bedöma, örn en sådan begränsning är genomförbar, och jag kan
vid sådant förhållande icke heller bedöma, i vad mån det av sjukvårdsstyrelsen
för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk.

Jämväl sjukhusfrågorna i Karlsborg och Linköping torde böra snarast
erhålla sin lösning. Yad Karlsborg beträffar har jag redan vid behandlingen
av frågan om tillbyggnad av Karlsborgs luftvärnsregementes kasernetablissement
framhållit, att de nuvarande lokalerna för regementets sjukavdelning
äro olämpliga ur hygienisk synpunkt, vartill kommer att behov föreligger
av lokalernas utnyttjande till förläggning. Enligt det av militära byggnadsutredningen
framlagda förslaget skulle för regementet ävensom Andra intendenturkompaniet
uppföras ett nytt sjukhus för omkring 70 vårdplatser. Emellertid
finnes redan i Karlsborg ett garnisonssjukhus med 75 vårdplatser.
Innan slutlig ställning tages till frågan om nybyggnad av truppförbandssjuhlius,
synes böra undersökas möjligheterna av att anknyta truppförbandssjukvården
till garnisonssjukhuset, varigenom möjligen skulle kunna vinnas ett
bättre utnyttjande av befintliga vårdplatser samt möjlighet att begränsa
undersökningslokalerna och dessas utrustning. Vid bedömandet av frågan
rörande antalet vårdplatser för de militära förbanden i Karlsborg bör jämväl
beaktas den inverkan, som en inom arméledningen ifrågasatt förflyttning av
andra intendenturkompaniet och arméns intendenturförråd i Karlsborg till
Nässjö kan ha. I avbidan på närmare utredning i dessa frågor anser jag mig
icke kunna för närvarande bedöma, i vad mån det av militära byggnadsutredningen
för uppförande av nytt truppförbandssjukhus i Karlsborg beräknade
beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Det torde böra
ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande i frågan samt, i den mån så
befinnes påkallat, redan under nästa budgetår ställa medel till förfogande för
erforderliga arbeten inom den av militära byggnadsutredningen angivna kostnadsramen,
350,000 kronor.

Den föreliggande utredningen torde tydligt giva vid handen, att antalet
vårdplatser vid de militära sjukhusen i Linköping är alltför litet för de personalstyrkor,
som numera beräknas komma att vara där förlagda. En utbyggnad
av sjukvårdsinrättningarna är alltså ofrånkomlig. Vid min granskning
av de av sjukvårdsstyrelsen och militära byggnadsutredningen härutinnan
framlagda förslagen har jag funnit vissa skäl tala för det senare. En
ytterligare undersökning rörande möjligheterna att i enlighet med byggnadsutredningens
förslag tillbygga det nuvarande för Livgrenadjärregementet och
Östgöta luftvärnsregemente avsedda sjukhuset synes emellertid erforderlig,
och jag kan därför icke nu bedöma, till vilket belopp kostnaderna för ordnan -

Departements chefen.

100 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 222.

det av dessa regementens sjukhusfrågor kunna belöpa sig. Däremot finner jag
mig redan nu böra förorda, att Svea trängkårs sjukhus ombjgges enligt
byggnadsutredningens förslag. Vad angår den föreslagna ombyggnaden av
garnisonssjukhuset i Linköping har jag på den föreliggande utredningen icke
kunnat bedöma, i vad mån den av byggnadsutredningen förutsatta kostnadsbegränsningen
är möjlig att genomföra. Enär emellertid nämnda ombyggnadsarbeten
icke synas kunna komma till utförande under nästa budgetår, saknar
jag anledning att här taga ställning till denna fråga. I enlighet med det anförda
beräknar jag tills vidare för ordnandet av de militära sjukhusfrågorna
i Linköping ett belopp av 249,000 kronor, av vilket belopp 230,000 kronor torde
böra anses belasta försvarsplanens kostnadsram.

Förråd m. m.

Förrådsbyggnader för arméns truppförband. I sin skrivelse den 10 februari
1943 har arméförvaltningen för detta ändamål upptagit ett belopp av 4,000,000
kronor, varjämte för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942
beräknats 320,000 kronor. Arméförvaltningen har anmärkt, att de angivna
kostnaderna vore allenast uppskattade och att behovsutredning påginge genom
en av arméchefen tillsatt särskild förrådskommission.

Det är mig icke möjligt att utan närmare utredning bedöma, i vad mån
det av arméförvaltningen för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas
i anspråk under femårsperioden 1942/47.

Garagebyggnader för vissa motorfordon. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen
1942:2 (punkten 2) framställt förslag anvisade riksdagen (skrivelse
1942: 23) ett reservationsanslag av 34,750,000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 till anskaffning av tygmateriel. Av anslaget voro

9,000,000 kronor avsedda för anskaffning av nya motorfordon. I samband
med att sistnämnda belopp ställdes till arméförvaltningens förfogande bemyndigades
ämbetsverkets fortifikationsstyrelse, i enlighet med vad i riksdagsbeslutet
förutsatts, att efter samråd med 1940 års militära byggnadsordning
för en kostnad av högst 300,000 kronor med anlitande av omhänderhavda
medel låta uppföra för förvaring av nämnda fordon avsedda lokaler.

I skrivelse den 27 mars 1943 har fortifikationsstyrelsen anmält, att garage
för visst antal av nämnda fordon upphandlats för en kostnad av 260,000
kronor. Styrelsen har hemställt, att angivna belopp måtte ställas till styrelsens
förfogande samt att för anskaffning av kallgarage för ytterligare fordon måtte
få disponeras ett belopp av 40,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har vidare i särskild skrivelse den 30 december
1942 hemställt att för anskaffning och montering av garage till vissa under
leverans varande terränglastbilar måtte anvisas ett belopp av 380,000 kronor.

Av en på given anledning sedermera överlämnad, den 30 mars 1943 dagtecknad
promemoria inhämtas, att vissa av sistnämnda bilar kunna beredas
utrymme i befintliga garage, varför kostnaderna för det aktuella garagebehovet
för terränglastbilarna kunna beräknas till 350,000 kronor. Återstoden av det i

Kungl. Maj:ts proposition m 222. 101

skrivelsen den 30 december 1942 angivna beloppet har avsetts för komplettering
av garageutrymmena vid Svea och Göta ingenjörkårer.

Intet av de sålunda angivna medelsbehoven har medtagits i arméförvaltningens
skrivelse den 10 februari 1943.

Enär de i skrivelsen den 27 mars 1943 äskade beloppen synas erforderliga
för beredande av garageutrymmen för de i skrivelsen avsedda mortorfordonen,
har jag intet att erinra mot att det av fortifikationsstyrelsen därför beräknade
beloppet, 300,000 kronor, upptages i detta sammanhang. För garage för terränglastbilar
synes vidare böra beräknas ett belopp av 350,000 kronor. Däremot
torde den i promemorian den 30 mars 1943 avsedda kompletteringen av garageutrymmen
vid Svea och Göta ingenjörkårer böra upptagas till prövning i
samband med behandlingen av övriga frågor rörande anskaffande av garage
för truppförbandens bilar. I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag
för förevarande ändamål tillhopa 650,000 kronor, varav 580,000 kronor torde
böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Förråd för Andra intendenturkompaniet. Eörsvarsutredningen föreslog, att
arméns intendenturförråd i Karlsborg samt Andra intendenturkompaniet
skulle förläggas till trakten av Nässjö, där nya byggnader borde uppföras för
förrådet och kompaniet. För dessa ändamål beräknades tillhopa 3,590,000
kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 anförde jag, att jag icke vore
beredd att framlägga förslag i denna fråga och att denna syntes böra ytterligare
utredas, innan den kunde bliva föremål för slutligt ställningstagande.
Med hänsyn därtill ansåg jag mig icke böra beräkna medel under femårsperioden
1942/47 för uppförande av nytt etablissement för förrådet och kompaniet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen upplyst, att frågan
örn nytt etablissement för Andra intendenturkompaniet vore under utredning,
varjämte ämbetsverket bland de efter avgivandet av medelsäskandena för
budgetåret 1943/44 uppkomna byggnadsbehoven upptagit ett belopp av

1,185,000 kronor, jämte 95,000 kronor för prisstegring under tiden den 1 juli
1941—den 1 juli 1942, för förråd vid Andra intendenturkompaniets förläggning
i Nässjö.

I avsaknad av närmare utredning rörande ifrågavarande förläggningsfråga
och beträffande behovet av förrådslokaler för kompaniet kan jag icke bedöma,
i vad mån det av arméförvaltningen angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk
under femårsperioden 1942/47.

Skjutbanor m. m.

Kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente. I sina anslagsäskanden för
budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen örn anslag för anläggande
av en kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente, vilken vore ofrånkomlig
med hänsyn till att regementet för närvarande saknade sådan bana. Kost -

Departements chefen.

102

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

naderna för anläggandet av en kulspruteskjutbana med nio tavelställ beräknades
till 70,000 kronor.

I skrivelsen den 10 februari 1943 bar arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 65,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 5,000 kronor.

Enär Västerbottens regemente för närvarande saknar kulspruteskjutbana,
finner jag mig böra biträda arméförvaltningens förslag och beräknar alltså
för ändamålet för budgetåret 1943/44 ett belopp av 70,000 kronor, varav

65,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram. Jag upptager
i annat sammanhang frågan örn anslag för erforderligt markförvärv för
skjutbanan.

Förbättring av Västerbottens regementes korthållsbanor. I sin skrivelse angående
medelsbehovet för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen
örn ett anslag av 50,000 kronor för detta ändamål samt anförde därom följande.

Chefen för Västerbottens regemente hade i skrivelse den 6 maj 1942 till
befälhavaren för Ovre Norrlands militärområde anmält behov av förbättringsarbeten
vid regementets korthållsskjutbanor. Vid av fortifikation sstyrelsens
skjutbaneofficer verkställd utredning hade konstaterats, att de
ganska primitivt uppförda korthållsskjutbanorna vid regementet i det skick,
vari de för närvarande befunne sig, ur säkerhetssynpunkt icke kunde användas
i erforderlig utsträckning. Speciellt vid skjutning med kulsprutepistol
syntes^ risk för skott mot övningsfältet och kasernområdet vara att
befara. De åtgärder, som för banornas iordningställande ur säkerhetssynpunkt
främst erfordrades, vore höjning av kulfången vid banorna samt uppförande
av skyddstak över desamma. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten
hade beräknats till 50,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet upptagit
ett belopp av 46,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden den
1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 4,000 kronor.

I det följande kommer jag att förorda, att medel beräknas för anordnande
av korthållsskjutbana för Norrlands dragonregemente. Innan denna bana anlägges,
bör undersökas, örn icke gemensam bana kan anordnas för Västerbottens
regemente och Norrlands dragonregemente, eventuellt genom utökning
av Västerbottens regementes nuvarande korthållsskjutbanor. I avbidan
på denna undersökning beräknar jag icke medel för förbättring av sistnämnda
banor men förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Majit att med
ledning av undersökningen, i den mån så befinnes påkallat och med anlitande
eventuellt jämväl av de medel, som i det följande beräknas för Norrbottens
regementes korthållsskjutbana, ställa erforderliga medel till förfogande ur
förevarande anslag.

Skolskjutningsbanor för Livregementets husarer och Göta trängkår. I sina
medelsäskanden för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen örn
ett anslag av 150,000 kronor för anläggande av skolskjutningsbanor för
Livregementets husarer och Göta trängkår samt anförde därom närmare
följande.

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Behovet av särskilda skolskjutningsbanor för Livregementets husarer och
Göta trängkår, vilka förband för närvarande disponera gemensam skjutbana,
har sedan lång tid tillbaka gjort sig gällande, och är det för framtiden
ofrånkomligt, att nämnda förband disponera egna skolskjutningsbanor,
därest skjututbildningen skall kunna bedrivas enligt gällande bestämmelser.

I skrivelse den 5 december 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
därför hemställt örn anvisande av medel för, bland annat, anläggande
av nya skolskjutningsbanor för ifrågavarande truppförband, varjämte fortifikationsstyrelsen
i skrivelse den 19 januari 1942, under förmälan att underhandlingar
sedan någon tid tillbaka förts mellan Skövde stad och arméförvaltningen
angående utbyte av det markområde, varå den nuvarande, gemensamma
skolskjutningsbanan vore belägen, framlagt förslag till lösning av
den med nyanläggningar förenade markfrågan, varigenom erforderlig mark
för desamma skulle kunna förvärvas, utan att särskilda medel för ändamålet
erfordrades. Ifrågavarande framställningar hava emellertid icke föranlett
någon Kungl. Majis åtgärd.

Arméförvaltningen framhöll, att behovet av ifrågavarande anläggningar
alltjämt kvarstode, samt beräknade kostnaderna för arbetenas utförande till
sammanlagt 150,000 kronor, varav 70,000 kronor belöpte sig på Livregementets
husarers och 80,000 kronor på Göta trängkårs skolskjutningsbana.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 148,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 12,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har fortifikationsstyrelsen DepaHementsföreslagit
nedläggande av den nuvarande, för Livregementets husarer och ^enoch
Göta trängkår gemensamma skjutbanan och anläggande av två nya
banor, en för vartdera förbandet. Kostnaderna för markförvärv för de nya
banorna ha beräknats till i runt tal 16,000 kronor, medan vid försäljning av
det nuvarande skjutbaneområdet ett belopp av 50,750 kronor beräknats
skola inflyta.

Ehuru vissa olägenheter äro förenade med den nuvarande banan, finner
jag mig icke kunna biträda förslaget att nedlägga densamma, särskilt som
jag anser den föreslagna platsen för trängkårens nya skjutbana mindre lyckligt
vald. Jag får i stället föreslå, att den nuvarande banan ställes helt
till trängkårens förfogande och att för Livregementets husarer anlägges en
ny skjutbana i anslutning till Skaraborgs pansarregementes skolskjutningsbana.
Därvid torde det bliva möjligt att i viss utsträckning utnyttja kronan
tillhörig mark, varför kostnaderna för ytterligare erforderlig mark bliva relativt
obetydliga. Jag torde i annat sammanhang få återkomma till frågan
örn erforderligt anslag för markförvärv.

Det för skjutbaneanläggningen erforderliga beloppet synes kunna beräknas
till 80,000 kronor, eller hälften av det av arméförvaltningen i skrivelsen
den 10 februari 1943 förhäda banorna beräknade beloppet. Av det angivna
beloppet, vilket bör i sin helhet stå till förfogande under budgetåret 1943/44,
torde 74,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Vissa anordningar för besigtning av pansarmal vid infanteriskjutskolan. I sin

skrivelse angående medelsbehovet under budgetåret 1943/44 hemställde

.Departements

chefen.

104

Kungl. Majlis proposition nr 222.

arméförvaltningen örn ett anslag av 33,000 kronor för detta ändamål samt
anförde därom följande.

Genom den nya försvarsordningen kommer verksamheten vid infanteriskjutskolan
att hilva av betydligt större omfattning än hittills, särskilt beträffande
utbildningen med tunga vapen. Officerskursernas storlek ökas
och viss utbildning med stridsvagn för personal från pansartrupperna avses
aga rum vid skolan i fråga.

Med hänsyn härtill äro de nu befintliga anordningarna å skjutfältet till
varken antal eller kvalitet tillfyllest, för att övningarna skola kunna bedrivas
pa ett saval ur utbildnings- som säkerhetssynpunkt gynnsamt sätt.

hor besk]uhung av pansarmål erfordras speciella, anordningar och för
permanent signalförbindelse å skjutfältet måste markkabelledningar med
telefonanknytningar komma till utförande, varjämte fyra markörvärn av be ^°dvändiga.

Kostnaderna för dessa anordningar hava beräknats
till oq,UOO kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 31,000 kronor, varjämte för pristegring under tiden
den l juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 2,000 kronor.

För närvarande pågå vissa undersökningar i och för anskaffande av lämplig
skjutplats för skjutning med pansarvapen. Med hänsyn härtill finner jag
mig icke böra i detta sammanhang biträda arméförvaltningens förslag.

Skolskjutningsbana vid Upplands regemente. 1942 års riksdag anvisade enligt
skrivelse nr 395 (punkten l:o) på Kungl. Maj:ts i propositionen nr 318
(punkten l.o) framlagda förslag för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag
av 690,000 kronor för utökning av Upplands regementes övningsfält och
faltskjutnmgsterräng. Såsom närmare framgår av nämnda proposition motiverades
utökningen bland annat med behovet av nya skolskjutningsbanor.
I denna fråga hade arméförvaltningen i sina anslagsäskanden för budgetåret
1942/43 anfört i huvudsak följande.

Regementets år 1892 uppförda nuvarande skolskjutningsbana är, sedan
bebyggelsen och trafiken bakom kulfånget i hög grad stegrats, ur säkerhetssynpunkt
synnerligen olämpligt belägen. Visserligen utföres numera sedan
något år kulspruteskjutning å kulspruteskjutbanan vid Norby, men skjutning
med gevär och kulsprutegevär bedrives fortfarande på skolskjutningsbanan,
vai för avsevärda kostnader mast nedläggas på säkerhetsåtgärder och
omhittande restriktioner för skjutningarnas omfattning utfärdas. Jämväl
arméförvaltningen anser det av största vikt, att ny skolskjutningsbana kommer
till utförande.

Sedan arméförvaltningen i sin skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetaret 1943/44 anfört, att kostnaderna för anläggande av
ifrågavarande skolskjutningsbana ännu icke kunde angivas, återkom arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse i skrivelse den 19 december 1942 till
frågan samt anförde därvid, att den vidare utredningen givit vid handen,
att ett förläggande av skolskjutningsbanan till det så kallade Norbyområdet
visat sig lämpligast, sedan konstaterats att vissa av regementschefen påtalade
olägenheter kunnat elimineras. Fortifikationsstyrelsen beräknade numera
kostnaderna för en 40-tavelställsbana till 150,000 kronor.

105

Kungl. Majda proposition nr 222.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bär arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 139,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 11,000 kronor.

Enär nyanläggning av skolskjutningsbana för Upplands regemente ur Departementssåväl
säkerhets- som utbildningssynpunkt synes ofrånkomlig samt fortifika- chefen.
tionsstyrelsens kostnadsberäkningar icke givit mig anledning till erinran,
beräknar jag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1943/44 ett belopp
av 150,000 kronor, varav 139,000 kronor böra anses belasta femårsplanens
kostnadsram.

Förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan vid Tingstäde. I sina anslagsäskanden
för budgetåret 1943/44 anmälde arméförvaltningen behov av vissa då
ännu ej kostnadsberäknade förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan vid
Tingstäde samt anförde därom följande.

I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har militärbefälhavaren
på Gotland anmält behov av förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan
vid Tingstäde.

Ifrågavarande med relativt enkla anordningar försedda bana, som ursprungligen
avsetts endast för en mindre bevakningsstyrka, har under de
senaste åren nästan dagligen tagits i bruk av betydligt större truppkontingenter.

Banans förbättrande synes av vikt icke endast med hänsyn till nuvarande
förhållanden utan även i betraktande av densammas framtida begagnande
för bevakningsstyrkor och för till Tingstäde tillfälligt förlagd trupp.

I skrivelse den 4 december 1942 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
därefter örn ett anslag av 20,000 kronor för ändamalet samt
anförde närmare följande.

Skolskjutningsbanan vid Tingstäde har under senare år mast tagas i anspråk
för skjutning även med andra vapen än sådana, som vid banans ursprungliga
ordnande beräknades, vilket i förening med den ökade skjutfrekvensen
å banan medfört, att förbättringsarbeten a banan ur säkerhetssynpunkt
blivit oundgängligen nödvändiga. Till skydd för den bakom banans
kultång liggande terrängen erfordras sålunda att en skyddsskärm uppföres,
varjämte vissa smärre iståndsättningsarbeten äro erforderliga.

Kostnaderna för de erforderliga åtgärdernas vidtagande hava av fortifikationsstyrelsen
beräknats till 20,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 18,500 kronor, varjämte för prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 1,500 kronor.

Av den förebragta utredningen synes visserligen framgå, att en ombygg- I)ep^?^nts''
nåd av skjutbanan vid Tingstäde är önskvärd. Då skjutbanan emellertid
i fredstid torde komma att utnyttjas allenast i begränsad omfattning och
svårigheterna under nu rådande förhållanden icke torde vara av den art, att
permanenta förbättringsarbeten äro oundgängligen påkallade, anser jag mig
icke böra beräkna medel för ifrågavarande ändamål inom femårsplanens
kostnadsram.

Korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente. I sin skrivelse rörande
lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1943/44 anmälde arméförvaltningen,

Departements chefen.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

att arméchefen i direktivskrivelse till fortifikationsstyrelsen anbefallt, att ett
av chefen för Norrlands dragonregemente framlagt förslag örn anläggande
av korthållsskjutbana för regementet skulle beaktas och bliva föremål för
medelsäskande.

I skrivelse den 19 december 1942 hemställde därefter fortifikationsstyrelsen
örn ett anslag av 40,000 kronor för ifrågavarande ändamål samt anförde
därom närmare följande.

Regementet saknar för närvarande korthållsskjutbana, varför korthållsskjutningen
hittills måst provisoriskt anordnas. Ur säkerhetssynpunkt är
en dylik lösning av regementets korthållsskjutningsfråga icke tillfredsställande,
vartill kommer att skjututbildningen, i synnerhet med nyare vapen,
exempelvis kulsprutepistol, _ icke kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt!
Lehovet av en korthållsskjutbana vid regementet framstår därför såsom
synnerligen starkt.

Fortifikationsstyrelsen beräknar kostnaderna för anläggningen till 40,000
kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 37,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 3,000 kronor.

Såsom av fortifikationsstyrelsens framställning i ärendet framgår är anläggandet
av en korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente ur utbildningssynpunkt
ett angeläget önskemål, och jag beräknar därför i enlighet
med fortifikationsstyrelsens förslag för ändamålet för budgetåret 1943/44 ett
belopp av 40,000 kronor, varav 37,000 kronor böra anses belasta femårsplanens
kostnadsram. Jag hänvisar emellertid beträffande beloppets disposition
till vad i det föregående yttrats rörande förbättring av korthållsskjutbanorna
vid Västerbottens regemente.

Utvidgning av skoiskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente. Sedan arméförvaltningen
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 anmält behov
av utvidgning av skoiskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente, har
fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 4 december 1942 hemställt om ett anslag
av 80.000 kronor för ändamålet samt därom närmare anfört följande.

Skoiskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente, som för närvarande
omfattar 12 skjutplatser, har under senare år på grund av den alltmera
okade skjutfrekvensen visat sig otillräcklig för regementets behov. Med
hänsyn till att numera även artilleriets officersaspirantskola förlagts till regementet
framstår en utökning av regementets skolskjutningsmöjligheter
med. ytterligare 12 skjutplatser såsom oundgängligen nödvändig. Det har
därvid visat sig lämpligast att dessa platser anordnades i anslutning till
regementets nuvarande bana.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava av fortifikationsstyrelsen beräknats
till 80,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 74,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den l juli 1942 beräknats 6,000 kronor.

Frågan örn förläggningen av artilleriets officersaspirantskola, vilken för
innevarande utbildningsår förlagts till Norrlands artilleriregemente, är ännu

107

Kungl. Martts proposition nr 222.

icke slutgiltigt avgjord. Med hänsyn till förliallandena vid de övriga artilleriregementena
torde man emellertid böra räkna med att skolan under de
närmaste åren måste kvarbliva vid Norrlands artilleriregemente. Med hänsyn
härtill och då, oavsett officersaspirantskolans framtida förläggning, en utvidgning
av regementets skolskjutningsbana torde vara ofrånkomlig, örn utbildningen
skall kunna bedrivas pa ett tillfredsställande sätt, finner jag mig
böra för budgetåret 1943/44 för ändamålet beräkna det av fortifikationsstyrelsen
äskade beloppet, 80,000 kronor. Därav bör ett belopp av 74,000 kronor
anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Anordningar för skjutning nied pansarvärns- och stridsvagnskanon vid pansarregementena.
I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen föi
detta ändamål upptagit ett belopp av 185,000 kronor, varjämte för prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 15,000 kronor.
Arméförvaltningen har anmärkt, att markfrågan vore under utredning.

Det är mig givetvis omöjligt att utan närmare utredning bedöma, i vad Departement,-män de av arméförvaltningen för förevarande ändamål beräknade kostnaderna
kunna befinnas böra föranleda medelsanvisning under femårsperioden
1942/47.

Anordningar för skjutning med 8 mm ammunition och pansarvärnskanon för
Stockholms garnison. I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen
för detta ändamål upptagit ett belopp av 55,000 kronor, varjämte för
prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 5,000
kronor. I skrivelsen har anmärkts, att markfrågan vore under utredning.

Lika litet som beträffande det under föregående punkt anmälda bygg- Departeme„tsnadsbehovet
kan jag i fråga om förevarande byggnadsbehov bedöma, i vad c efen''
man de av arméförvaltningen angivna beloppen kunna behöva tagas i anspråk
under femårsperioden 1942/47.

Utvidgning och förbättring av korthållsskjutbana vid Livregementets grenadjärer.

I skrivelse den 20 november 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstgrelse
hemställt örn ett belopp av 30,000 kronor för förevarande ändamål, varvid
anförts, att chefen för Livregementets grenadjärer depå till fortifikationsstyrelsen
inkommit med framställning örn anvisande av medel för utvidgning
och reparation av regementets kortliålls- och pistolskjutningsbana samt
därvid bland annat anfört följande.

Regementets korthålls- och pistolskjutningsbana hade under rådande beredskapsläge
använts såväl av regementet som av landstormsförband och
hemvärn inom Örebro inskrivningsområde. Genom eld särskilt med automatvapen
hade skottvall skadats och vore ur säkerhetssynpunkt oundgängligen
i behov av reparation, i synnerhet som rikoschettrisk förelåge
mot viss väg och villabebyggelse öster örn banan. Därjämte hade den ökade
utbildningen särskilt med närstridsvapen haft till följd att tillräckligt utrymme
icke funnes å banan i dess nuvarande skick, varför en utökning av
densamma vore för utbildningens bedrivande nödvändig.

108

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Fortifikationsstyrelsen har för egen del anfört.

Vid av fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer å platsen verkställd undersökning
bär konstaterats, att anläggningen vore av synnerligen otidsenlig
konstruktion med hänsyn till den skjutning, som numera måste utföras därstädes,
och att banans bredd vore för liten. Därjämte vore det nuvarande,
med plåtskärm försedda kulfånget i avseende å skyddshöjd icke betryggande
för bakomliggande bebyggelse m. m., varför det ur säkerhetssynpunkt visat
sig nödvändigt att tills vidare utfärda vissa restriktioner för skjutning å
banan, varigenom skjututbildningens effektivitet minskats. Behovet av banans
reparation och utvidgning samt densammas komplettering med skyddsåtgärder
inom den närmaste tiden vore därför trängande.

. Chefen för armén har i skrivelse den 30 oktober 1942 anmodat fortifikafaonsstyrelsen
att vidtaga åtgärder för det anmälda behovets tillgodoseende.

Då på grund av ovannämnda restriktioner i skjutbanans användning skjututbildnmgen
vid regementet icke kan bedrivas i den omfattning, som nödvandiggores
av nu rådande beredskapsläge, finner fortifikationsstyrelsen
ifrågavarande arbeten snarast böra komma till utförande.

. Kostnaderna för de erforderliga åtgärdernas vidtagande hava av fortifikationsstyrelsen
beräknats till 30,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 28,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 2,000 kronor.

Enär de av fortifikationsstyrelsen förordade ombyggnadsarbetena synas
vara ur säkerhetssynpunkt och med hänsyn till utbildningens krav erforderliga,
beräknar jag för budgetåret 1943/44 för ändamålet ett belopp av 30,000
kronor, varav 28,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Iordningställande av övningsfält för Bergslagens artilleriregemente. Sedan Kungl.
Majit uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att vidtaga erfordeiliga
åtgärder för möjliggörande av Bergslagens artilleriregementes förläggning
till Kristinehamn, beslöt Kungl. Majit genom brev den 5 mars
1943, efter framställning av styrelsen, bland annat, att godkänna ett mellan
fortifikationsstyrelsen, å Kungl. Majits och kronans vägnar, å ena, samt
drätselkammaren i Kristinehamn, å Kristinehamns stads vägnar, å andra
sidan, upprättat avtal för reglering av vissa med det nya artilleriregementet8
förläggning sammanhängande frågor, vilket avtal bland annat innefattade
överlåtelse fran staden till kronan av vissa i stadens ägo varande malkom!
aden med en sammanlagd areal örn cirka 387 hektar samt förbindelse
fran staden att förvärva och till kronan överlämna eller ock bekosta expropriation
för kronans räkning av ett enskilda personer tillhörigt område, i
areal innehållande omkring 176 hektar.

Vidare har fortifikationsstyrelsen till fullgörande av det erhållna uppdraget
påbörjat förhandlingar med domänstyrelsen örn rätt för regementet
att disponera ett område örn cirka 455 hektar av Vassgårda kronopark,
vilket område jämväl erfordrades för att regementets behov av övningsterräng
skulle bliva tillgodosett.

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

I skrivelse elen 22 februari 1943 Ilar fortifikationsstyrelsen till en början
erinrat, att det enligt förberörda avtal med Kristinehamns stad ålåge staden
att utan kostnad för kronan utföra den skogsavverkning, som av kronan för
områdenas iordningställande påkallades.

Styrelsen har vidare anfört i huvudsak följande.

I en den 16 november 1942 dagtecknad promemoria, vilken inspektören
för artilleriet utan erinran överlämnat till fortitikationsstyrelsen, hade överstelöjtnanten
E. T. Berggren, vilken såsom militär representant närvarit vid
de av styrelsen med Kristinehamns stad förda underhandlingarna för uppgörande
av förberörda avtal, framhållit bland annat, att den enda plats inom
regementets avsedda övningsfält, som för närvarande vöre lämplig såsom
exercisfält, utgjordes av ett öppet område vid Presterud i övningsfältets
nordligaste del, att den plöjda marken inom samma område skulle enligt
överenskommelse med staden genom dess försorg våren 1943 besås med
gräsfrö för att bereda övergång till vall, att ett andra exercisfält borde förberedas
genom att ett öppet område vid »Sandtorpen» i mitten av övningsfältet
utökades, att såsom första åtgärd härför avverkning och stubbrvtning
vid Sandtorpen borde utföras, att i samband med iordningställandet av
detta andra exercisfält en permanentbelagd körbana för formell körning
borde anordnas, att med undantag av de föreslagna exercisfälten regementets
område utgjordes av ett delvis eländigt skogsområde, som icke utan
betydande arbeten kunde fullt utnyttjas, att dessa sistberörda arbeten med
hänsyn till kostnader och disponibel arbetskraft måste fördelas på många
år, samt att inom sistnämnda område under budgetåret 1943/44 dock borde
dels nyanläggas en bilväg för tung motorfordonstrafik, vilken väg skulle
sammanbinda den norra delen av området med Vassgårda kronopark, dels
ock slutföras en av domänverket påbörjad väg i östvästlig riktning genom
kronoparken.

Under ledning av fortifikationsstyrelsens domänofficer hade ytterligare utredning
i ärendet sedermera verkställts genom överstelöjtnanten Berggren,
som av inspektören för artilleriet för ändamålet ställts till styrelsens förfogande,
samt kostnadsberäkningar utförts av teknisk personal från styrelsens
byggnadskontor.

Berggren hade sammanfattat resultatet av utredningen i tvenne den 11
och den 22 december 1942 dagtecknade promemorior, vari anförts huvudsakligen
följande:

I. Beträffande det planerade exercisfältet vid Sandtorpen.

Övningsfältet utgjordes med undantag av det s. k. Presterudsområdet
i norra delen praktiskt taget av ett skogsområde. För ett motoriserat förband
av Bergslagens artilleriregementes storleksordning vore ett stort öppet
exercisfält oundgängligen nödvändigt för att utbildning med motorfordon
och pjäser skulle kunna nöjaktigt bedrivas. Verkställd rekognoscering av
terrängen hade givit vid handen, att ett å en promemorian bifogad karta
i skala 1:10,000 angivet område, i areal innehållande cirka 39 hektar, vore
lämpligt såsom ordinarie exercisfält. Presterudsområdet vore därutöver behövligt
för övningar med flera förband samtidigt. För iordningställande av
det till exercisfält föreslagna området hade anvisning lämnats Kristinehamns
stads myndigheter angående avröjning av skogen inom hela fältet
med undantag av några dungar. För att exercisfältet skulle kunna användas
för grundläggande utbildning vore stubbrytning ävensom planerings- och
täckdikningsarbeten å fältet nödvändiga, då stubbig mark vore ytterst farlig

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

för hjulfordon, blockterräng utsatte alla typer av fordon för mycket kraftiga
påfrestningar och sumpig mark vanligen icke vore framkomlig för lijulfordon.
Självfallet borde dock övningskörningar i såväl stubbmark som blockterräng
äga ruin, men borde detta ske undantagsvis och under skärpt kontroll. Terräng
för dylika övningar funnes i stor utsträckning utanför det planerade exercisfältet.
I ändamål att spara materielen och för att förhindra, att alltför stor
del av utbildningstiden åtginge för materielvård erfordrades en hårdgjord körbana.
Denna vore avsedd för dels körning under ett tidigare skede av utbildningen
för övningar i halter och igångsättningar, växlingar, differentiallåsning
joå terrängbilar m. m., dels ock övning i kolonnkörning. För förstnämnda
slag av körövningar hade en kortare, 6 meter bred körbana beräknats
med 2 volter för körning på 2 avdelningar och för det senare slaget
dessutom en längre, 3 meter bred körbana.

II. Beträffande övningsfältet i övrigt.

Med hänsyn till det planerade exercisfältets stora omfattning med möjligheter
att därstädes utföra lättare terrängkörning syntes det för närvarande
icke nödvändigt att verkställa stubbrytning och planeringsarbeten utanför
exercisfältet. Yad övningsfältet i övrigt beträffade hade därför endast utförts
rekognoscering och uppgjorts kostnadsberäkningar för dels förbindelseväg
från det planerade kasernområdet i norr till kronoparken i söder, dels ock
fullbordande av den genom domänverkets försorg planerade och påbörjade
vägen över kronoparken.

Fortifikationsstyrelsens byggnadskonst har i promemoria den 10 december
1942 beräknat kostnaderna för ifrågavarande arbeten sålunda:

Exercisfält vid Sandtorpen.

Anläggning av motorkörbana ................................ kronor 135,000

Stubbrytning .................................................. » 10,000

Planerings- och täckdikningsarbeten (täckdikning, borttagning
av större stenar samt igenfyllning av större hål
efter stenar och stubbar) .................................. » 150,000

Övningsfältet i övrigt.

Förbindelseväg från kasernområdet till kronoparken...... » 25,000

Fullbordande av den genom domänstyrelsens försorg påbörjade
vägen över kronoparken.......................... » 20,000

Summa kronor 340,000

Tjänstförrättande domänofficeren hos fortifikationsstyrelsen hade i promemoria
den 1 februari 1943 anfört bland annat: Enär det avsedda övningsområdet
till största delen utgjordes av skogsmark, som på några ställen vore
ganska oländig, erfordrades en del röjnings-, planerings- och vägarbeten för
att området skulle kunna fullt utnyttjas för sitt ändamål. Med hänsyn till
svårigheten att kunna exakt beräkna kostnaderna för övningsområdets iordningställande
borde till de till 340,000 kronor uppskattade kostnaderna
läggas en reserv örn förslagsvis 10,000 kronor, i följd varav hela medelsbehovet
uppginge till 350,000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen ansett nödvändigt, att, i den utsträckning
som av utredningen och av de ingivna kostnadsberäkningarna
framginge, röjnings-, planerings- och vägarbeten utfördes å de till övningsfält
föreslagna områdena för att desamma skulle kunna nöjaktigt utnyttjas
för avsett ändamål. Det vore av vikt att arbetena påbörjades instundande
sommar, så att desamma kunde till huvudsaklig del slutföras före den tid -

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

punkt, då värnpliktsutbildningen vid regementet i Kristinehamn avsåges skola
taga sin början. 1 likhet med tjänstförrättande domänofficeren ansåge styrelsen,
att ett belopp örn 10,000 kronor borde reserveras för oförutsedda rrtgifter,
vadan medelsbehovet uppginge till 350,000 kronor.

Ifrågavarande byggnadsbehov finnes icke upptaget i arméförvaltningens
skrivelse den 10 februari 1943.

De av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse föreslagna åtgärderna synas Departementsvara
erforderliga för att göra området i fråga användbart såsom övningsfält c,icfen löv

Bergslagens artilleriregemente. Mot kostnadsberäkningarna i och för
sig synes intet vara att erinra, och jag beräknar alltså för ändamålet ett
belopp av 350,000 kronor. Ehuru det synes tveksamt, huruvida samtliga
föreslagna arbeten skola hinna utföras under budgetåret 1943/44, räknar jag
med att beloppet i sin helhet skall kunna ställas till förfogande under
nämnda budgetår. Av det angivna beloppet torde 325,000 kronor böra anses
belasta femårsplanens kostnadsram.

Vissa andra byggnadsarbeten.

0m- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden. I proposition nr 64 till
innevarande års riksdag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, bland annat,
att dels besluta, att garnisonssjukhuset i Boden skall utbyggas i enlighet
med vissa i propositionen angivna riktlinjer inom ramen för en kostnad,
såvitt angår statsverket, av 1,585,000 kronor, dels ock medgiva, att nämnda
kostnad må bestridas från förevarande anslag.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit ifrågavarande
byggnadsändamål bland de i ämbetsverkets anslagsäskanden för
budgetåret 1943/44 upptagna byggnadsbehoven samt beräknat kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1941 till 1,465,000 kronor, varjämte för prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 120,000
kronor.

I enlighet med arméförvaltningens beräkningar torde av det för ändamålet Departementsberäknade
beloppet 1,465,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kost- chefen.
nadsram.

Centrala tvätt- och reparationsanstalter. I proposition nr 179 till innevarande
års riksdag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, bland annat, att medgiva,
att kostnaderna för uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter i
Stockholm och Boden samt på Gotland må bestridas med 390,000 kronor utav
av riksdagen för uppförande av tvättinrättningar vid Skaraborgs regemente,

Gotlands infanteriregemente och Norrlands artilleriregemente anvisade medel
samt med återstoden, 1,880,000 kronor, från de för budgetåret 1943/44 an -

Departementschefen.

Departements chefen.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

visade investeringsanslagen till vissa byggnadsarbeten m. m., därav 1,230,000
kronor från det under arméförvaltningens delfond uppförda anslaget, 400,000
kronor från det under marinförvaltningens delfond uppförda anslaget och

250.000 kronor från det under flygförvaltningens delfond uppförda anslaget.

I arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 har anmärkts, att utredning
påginge rörande ordnande av arméns tvättfrågor m. m.

Av det belopp å 1,230,000 kronor, som enligt vad i propositionen nr 179
anförts bör utgå av förevarande anslag, torde ett belopp av 1,100,000 kronor
kunna beräknas belasta femårsplanens kostnadsram.

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar. I propositionen nr 163 till

innevarande års riksdag (sid. 45 ff) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
till utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor. I
propositionen har beräknats ett medelsbehov för budgetåret 1943/44 av

14.250.000 kronor.

Enligt vad i nämnda proposition anförts böra av dessa belopp 275,000
kronor medräknas inom den för genomförandet av försvarsplanen bestämda
kostnadsramen för femårsperioden 1942/47.

Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente. I skrivelse den 15 juni 1942

hemställde arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser örn anvisande
av 180,000 kronor för anordnande av vattenreningsverk med biologisk
rening för Södermanlands pansarregemente samt anförde därvid, att chefen för
regementet i skrivelser till styrelserna framhållit behovet av ett sådant reningsverk
under åberopande av följande.

Då vattnet i Strängnäsfjärden förorenats genom avloppsvattnet från
staden, regementet och landskommunen hade hälsovårdsnämnden i Strängnäs
under år 1941 utfärdat förbud mot badning i stadens vattenområden,
vilket förbud sedermera jämväl fastställts av länsstyrelsen i
Södermanlands län. Redan tidigare hade emellertid Strängnäs stad uppdragit
åt Aktiebolaget Yattenbyggnadsbyrån i Stockholm att utreda ordnandet av
stadens avloppsfråga samt att därefter inkomma med förslag i ärendet. Sedan
förslaget i december månad 1941 avlämnats, hade stadsfullmäktige i Strängnäs
den 23 mars 1942 beslutat att i princip godkänna detsamma samt att hos
regementet göra framställning örn att åtgärder vidtoges för rening av avloppsvattnet
jämväl från regementet, Sedermera hade staden för byggandet av
reningsverk såsom villkor ställt, att avloppsfrågan jämväl vid regementet ordnades.
Då regementet läge uppströms örn staden, vore denna stadens fordran
berättigad.

Arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser ha för egen del
anfört följande.

Yattenbyggnadsbyrån hade jämväl uppgjort förslag till reningsverk för
regementets avloppsvatten och därvid, med hänsyn till utloppets läge invid

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

regementets badplats och i närheten av Strängnäs stads allmänna badplatser,
förordat en anläggning för biologisk rening såsom varande den mest ändamålsenliga.
Kostnaderna härför hade beräknats till 100,000 kronor, vartill
komme kostnader för erforderlig omläggning av befintligt rörnät med 30,000
kronor. Då emellertid dessa kostnader beräknats på grundval av 1939 års
allmänna prisnivå, syntes ett tillägg av 30 procent å dessa kostnader behöva
göras för att erhålla ett mot den vid skrivelsens avlåtande radande prisnivån
svarande värde, varjämte för administration och oförutsedda utgifter syntes
böra beräknas 11,000 kronor. De totala kostnaderna för ifrågavarande anläggning
skulle sålunda uppgå till sammanlagt 180,000 kronor.

I årets statsverksproposition har ifrågavarande medelsäskande avvisats.
Anledningen härtill var att, ehuru åtgärder för rening av regementets avloppsvatten
syntes ofrånkomliga, det beräknades ej bliva möjligt för Strängnäs
stad att i nuvarande läge genomföra en motsvarande anläggning för
stadens del.

Enligt, vad jag numera inhämtat äro de sanitära olägenheterna av nuvarande
förhållanden så betydande, att med åtgärder för rening av avloppsvattnet icke
utan allvarlig våda kan anstå. Då det synes mindre tillfredsställande, att en lösning
av denna fråga skulle förhindras genom att den på staten ankommande
delen av ifrågavarande företag icke kommer till utförande, anser jag mig
böra föreslå, att redan för nästa budgetår beräknas medel för regementets
reningsverk. Kostnaderna torde i enlighet med myndigheternas förslag kunna
beräknas till 180,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande
enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av omkring 165,000 kronor, vilket
sistnämnda belopp torde få anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Sammanfattning.

I bilaga 26 ha sammanställts de i det föregående beräknade kostnaderna
för arméns byggnadsprogram för femårsperioden 1942/47, varvid för överskådlighetens
skull medtagits jämväl de i arméförvaltningens skrivelse den
10 februari 1943 upptagna byggnadsarbeten, som icke prövats i detta sammanhang.
Av sammanställningen framgår att de sammanlagda kostnaderna
under femårsperioden 1942/47 för de i försvarsbeslutets kostnadsram ingående
byggnadsarbeten, till vilka genom tidigare beslut eller i denna proposition
tagits ställning, kunna beräknas till, enligt prisläget den 1 juli 1941,

78,879,800 kronor. Med utgångspunkt från de i arméförvaltningens skrivelse
den 10 februari 1943 framlagda förslagen skulle motsvarande kostnader ha
uppgått till 86,121,800 kronor. Medelsbehovet för samtliga dessa byggnadsarbeten,
enligt prisläget den 1 juli 1942 eller senare, har för tiden intill utgången
av budgetåret 1943/44 beräknats till 81,317,700 kronor, motsvarande
enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 75,304,800 kronor. Enär för tiden
intill utgången av budgetåret 1942/43 för inom försvarsbeslutets kostnadsram
ingående byggnadsarbeten anvisats eller i annat sammanhang äskats av riksdagen
46,287,000 kronor, kan medelsbehovet för budgetåret 1943/44 beräknas
till 35,030,700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

Departements chefen.

522 43 8

114

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

MARINFÖRVALTNENGENS DELFOND.

I statsverkspropositionen (kapitalbndgeten, bilaga 2, punkten 6) har Kungl.
Majit, såsom inledningsvis i korthet anmärkts, föreslagit riksdagen att dels
till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 10,000,000 kronor, dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag
må överskridas — förutom på sätt i propositionen angivits med belopp,
som betingas av prisstegring — inom ramen av ett belopp av 33,623,000
kronor, i den mån så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de
byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut skola komma till utförande
med anlitande av berörda anslag.

Jag upptager nu till behandling de särskilda byggnadsbehov, som böra
tillgodoses med anlitande av ifrågavarande anslag.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag för marinen för
budgetåret 1943/44 hemställde marin förvaltningen örn anvisande av ett flertal
anslag för byggnadsföretag, som föranleddes av 1942 års försvarsbeslut. Därjämte
anmäldes medelsbehov för tillgodoseende av ett stort antal andra
byggnadsändamål, som jämlikt förutsättningarna för försvarsbeslutet böra tillgodoses
inom den i beslutet fastställda kostnadsramen för marinens byggnader,
48 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. De av marinförvaltningen
i nämnda skrivelse äskade anslagen utgjorde sammanlagt 16,013,500
kronor. Emellertid anmälde marinförvaltningen sin avsikt att senare inkomma
med ytterligare medelsäskanden beträffande ett flertal byggnadsarbeten,
för vilka utredningen icke vore slutförd. Marinförvaltningen har
ock sedermera ingivit ett antal framställningar örn ytterligare medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål.

Sedan marinförvaltningen anmodats att inkomma med såvitt möjligt fullständiga
kostnadsberäkningar beträffande samtliga de byggnadsföretag, som
enligt ämbetsverkets mening borde komma till utförande under femårsperioden
1942/47, med angivande tillika av de olika arbetenas angelägenhet,
har ämbetsverket i sin förutnämnda skrivelse den 10 februari 1943 anfört,
att ämbetsverket i samband med planerandet av byggnadsverksamheten för
marinen och de särskilda byggnadsföretagens projekterande utfört ytterligare
kostnadsberäkningar utöver de i marinförvaltningens skrivelse den 27 augusti
1942 framlagda. Fullständiga kostnadsberäkningar för hela femårsperiodens
program hade visserligen icke ännu kunnat göras, men i en vid skrivelsen
fogad, av chefen för marinförvaltningens fortifikationsavdelning upprättad
promemoria, benämnd »Utdrag ur pågående utredning örn kostnaderna för
genomförandet av femårsplanen för marinens byggnadsverksamhet», hade
sammanfattats den dittills verkställda utredningen.

Vid ifrågavarande promemoria ha i tabellform fogats kostnadsberäkningar
— definitiva eller allenast preliminära — för samtliga i 1941 års försvars -

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

utrednings betänkande upptagna byggnadsobjekt med undantag för dem som
äro att hänföra till Sydkustens marindistrikt, vilka sistnämnda i avbidan på
resultatet av en vid tiden för avlåtandet av skrivelsen pågående särskild
utredning rörande disponerandet av befintliga, byggnader i Karlskrona av
marinförvaltningen tills vidare utelämnats. I tablåerna ha vidare, med
nyss nämnt undantag, upptagits samtliga övriga inom marinförvaltningen
kända byggnadsbehov, vilka eventuellt kunde tänkas komma att belasta
försvarsplanens kostnadsram. De i tablåerna angivna egentliga byggnadskostnaderna
inbegripa icke kostnader för elektrisk armatur, telefoner, larmanordningar,
orderhögtalaranläggningar, radioanläggningar, ur- och rastsignalanläggningar,
ringledningar, luftskyddsanordningar med undantag av
vissa normalskyddsrum, köksutredning med undantag av kok- och stekapparater,
värmeskåp samt spisar, maskiner i verkstäder och dylikt. Marinförvaltningen
har i sin skrivelse den 27 augusti 1942 anfört, att dessa kostnader
vore av den natur, att de på ett förberedande stadium icke kunde
ens tillnärmelsevis uppskattas, samt att de såvitt marinförvaltningen kunnat
finna i allmänhet icke inginge i de av försvarsutredningen angivna kostnadssummorna
för olika byggnadsanläggningar. I särskilda kolumner i marinförvaltningens
nu föreliggande promemoria ha angivits de beräknade kostnaderna
för lös inredning, telefonförbindelser m. m. Därvid synas dock
icke lia upptagits kostnader för samtliga de inredningsdetaljer, som enligt
vad nyss nämnts icke medräknats bland de egentliga byggnadskostnaderna.
Dessa ha hänförts till prisläget den 1 juli 1941, varjämte uppgift lämnats
rörande därefter intill den 1 juli 1942 inträdd prisstegring. I en särskild
kolumn i tablåerna har angivits den angelägenhetsgrad, I, II eller III, som
marinchefen åsatt de särskilda byggnadsobjekten. Innebörden av angelägenhetsgraderingen
framgår närmare av det följande.

I en särskild bilaga till promemorian ha därutöver angivits vissa ytterligare
byggnadsbehov, som icke upptagits i försvarsutredningens kostnadsberäkningar
och som enligt marinförvaltningens mening såsom fortifikatoriska
arbeten icke borde belasta den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen.

I den av chefenSför marinförvaltningens fortifikationsavdelning upprättade
promemorian anföres inledningsvis i huvudsak följande.

Det har visat sig att 1941 års försvarsutredning, vars betänkande utgjort
underlag för propositionen 1942: 210, varå riksdagens försvarsbeslut fattades,
icke i detalj behandlat alla de spörsmål, som kunna uppkomma vid genomförandet
av den nya försvarsordningen. Marinförvaltningen har därför verkställt
utredningar med syfte att dels fastställa det verkliga behovet av lokaler
och andra anordningar och dels beräkna de därav föranledda byggnadskostnaderna.
Ifrågavarande utredningar ha emellertid blivit så omfattande,
att de icke till alla delar hunnit genomföras till innevarande tidpunkt.
Vid försöket att fastställa de i anledning av dessa byggnadsåtgärder
uppkommande anskaffningskostnaderna för lös inredning, inventarier, telefoner
in. m. måste vidare företagas en omfattande inventering av möjligheterna
att använda redan befintlig materiel. Då dessa frågor vidare bliva

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ytterst beroende av det resultat, vartill utredningarna om uppförandet av
nya byggnader m. m. leder, kan ifrågavarande materielanskaffning först senare
fastställas.

I promemorian har vidare anförts, att densamma avsåge att tjäna som
underlag vid den gradering av byggnadsbehoven, som måste göras, örn den
bedrivna byggnadsverksamheten på bästa sätt skulle anpassa sig till de
krav, som uppkomme genom marinens omorganisation. Sedan nu denna
gradering i samråd med marinchefen genomförts, borde det vara möjligt
pröva, vilka av de i angelägenhetsgrad I uppförda objekten, som med hänsyn
till tillgänglig arbetskraft i första hand kunde påräknas bliva genomförda.

Ytterligare har framhållits, att lämnade uppgifter i flera avseenden vore
ofullständiga, enär utredningarna alltjämt påginge. Angående byggnadskostnaderna
vore detta särskilt fallet beträffande förråd, verkstäder, bostäder
och kajer samt utvändiga ledningar. Uppgifterna örn kostnaderna för anskaffning
av lös inredning, telefonanläggningar m. m. vore jämväl ofullständiga.
Sålunda hade på nuvarande stadium måst antagas, att nyanskaffning behövde
ske, där det sedermera kunde visa sig, att äldre inventarier m. m.
kunde användas. Tablåerna syntes dock möjliggöra en bedömning av de
totala medelsbehoven i jämförelse med av 1941 års försvarsutredning beräknade
kostnader.

Som av tablåerna framginge, uppginge byggnadskostnaderna för femårsperioden
med undantag för Sydkustens marindistrikt, beräknade av marinförvaltningen
enligt prisläget den 1 juli 1941, till omkring 38,2 miljoner kronor.
Därvid hade endast 1, i g miljoner kronor inräknats för marinens underofficersskola,
varjämte i förutnämnda särskilda bilaga upptagna byggnadsbehov
ej medräknats. Motsvarande kostnader för Sydkustens marindistrikt
syntes kunna approximativt anges till 12,5 miljoner kronor. Totalkostnaderna
bleve då (38,2 + 12,5 =) 50,7 miljoner kronor. Därvid vore emellertid administrationskostnaderna
ej medräknade. Så länge den allra största delen av
personalen vid marinförvaltningens fortifikationsavdelning skulle avlönas
med anlitande av byggnadsanslagen, samt med den omfattning, som utrednings-
och projekteringsarbetet tagit, syntes försiktigheten bjuda att man
räknade med omkring 10 procent i administrationspålägg. Kostnaderna bleve
då omkring 56 miljoner kronor. Omfattande utredningar — ofta i flera alternativ
— för företag, vilka sedermera ej blivit föremål för medelsanvisning,
hade till byggnadsfrågornas klarläggande av statsmakterna påfordrats.

Det anförda utvisade, att byggnadsobjekt för en uppskattad kostnad av
8 miljoner kronor icke kunde inrymmas inom ramen av 48 miljoner kronor.
Örn man ansåge, att 8 miljoner kronor tills vidare skulle reserveras, och
således till angelägenhetsgrad I endast hänförde byggnadsverksamhet för
ett belopp örn 40 miljoner kronor, till angelägenhetsgrad II företag för ett
belopp örn 8 miljoner kronor samt med angelägenhetsgrad III förstode
sådana företag, som eventuellt borde komma till utförande efter femårsperiodens
slut, såvitt besparingar i motsvarande grad ej uppstode, bleve

117

Kungl. May.ts proposition nr 222.

motsvarande belopp för de tre angelägenhetsgraderna, hänförda till i tablåerna
behandlade byggnadsområden, alltså med undantag av Sydkustens marindistrikt,
respektive 27,5, 5,5 och 5,5 miljoner kronor exklusive administrationskostnader.
Inom dessa gränser hade de i tablåerna upptagna byggnadsföretagen
graderats med hänsyn till de krav på tidpunkten för arbetenas
färdigställande, som betingades av genomförandet av marinens omorganisation.

Beträffande kostnaderna för anskaffning av inventarier, telefoner m. m.
har i promemorian anförts, att i de nu angivna kostnadssummorna inräknats
kostnaderna för elektriska ringledningar, sökaranläggningar, upptagetmarkeringar,
lokaltelefoner, elektriska luftlarmanordningar, ur- och rastsignalanläggningar,
brandalarm samt viss undervisningsmateriel, ehuru dessa
kostnader av vissa med marinförvaltningens inre organisation sammanhängande
skäl icke inräknats i de för de särskilda byggnadsföretagen angivna
kostnaderna. Däremot hade icke kostnaderna för verkstadsutrustningar
inräknats, enär omfattande utredningar ännu påginge i avsikt att,
delvis i samverkan med armén, åt verkstadsfrågan giva en rationell och
ekonomisk lösning.

Kostnaderna för inventarier för expeditionslokaler, möbler och inventarier
för mässar, kaserninventarier, förläggningsmateriel samt förplägnadsutredning
ha i promemorian, på grundval av inom marinförvaltningens intendenturavdelning
verkställda beräkningar, angivits till omkring 1,400,000
kronor eller, inberäknat Sydkustens marindistrikt, omkring 1,700,000 kronor,
vilka kostnader förutsatts skola bestridas genom anslag å driftbudgeten.
Enär emellertid för angivna ändamål i propositionen 1942:210 beräknats
allenast 1,281,000 kronor, skulle omkring 600,000 kronor erfordras utöver
vad som i försvarsbeslutet förutsatts.

I promemorian har vidare anförts, att driftbudgeten utöver nyss angivna
merkostnader komme att belastas med vissa ytterligare kostnader, som icke
i försvarsbeslutet förutsetts. Sålunda beräknades kostnaderna för telefonförbindelser,
instrument och verktyg m. m. samt gymnastik-, idrotts- och
undervisningsmateriel m. m. till sammanlagt 1,055,000 kronor eller, inberäknat
Sydkustens marindistrikt, 1,400,000 kronor. I propositionen 1942: 210
hade icke räknats med något medelsbehov för dessa ändamål.

Sistnämnda kostnader ha i en från marinförvaltningen sedermera inkommen
promemoria angivits till 1,105,000 kronor respektive 1,600,000
kronor.

I den vid marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 fogade promemorian
har ytterligare anförts, att för anskaffning av sjukhusinventarier
beräknades 275,000 kronor, varvid kostnaderna för Sydkustens marindistrikt
icke inräknats. I propositionen 1942: 210 hade härför beräknats ett belopp
av 295,000 kronor. Därutöver syntes viss anskaffning av sjukvårds- och
gasskyddsmateriel för de till byggnaderna hörande skyddsrummen bliva erforderlig.

Departementschefen.

118 Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

I promemorian har slutligen anförts, att det borde beaktas, att de verkställda
beräkningarna vore synnerligen osäkra, enär Sydkustens marindistrikt,
som i flera avseenden intoge en i byggnadsplanen dominerande ställning,
endast kunnat bliva föremål för approximationer, varjämte större delen
av det för inventarier m. m. erforderliga medelsbehovet endast uppskattningsvis
beräknats. Utredningen syntes dock utvisa, att örn de kostnader,
för vilka i förutnämnda särskilda bilaga redogjorts, icke inräknades, det
genom vissa inskränkningar funnes möjlighet att inom 48-miljonersramen
genomföra den del av den för marinens omorganisation nödvändiga byggnadsverksamheten,
som borde komma till utförande inom femårsperioden.
Däremot syntes anspråken på driftbudgeten kunna väntas bliva större än
de som vid tidpunkten för avgivandet av propositionen 1942: 210 varit
kända.

Marinförvaltningens skrivelse jämte den därvid fogade promemorian med
tabeller torde i fortsättningen sammanfattningsvis kunna benämnas marinförvaltningens
skrivelse den 10 februari 1943.

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades byggnadskostnaderna
under femårsperioden 1942/47 enligt prisläget den 1 juli 1941 för marinens
del till sammanlagt 48 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 39,5 miljoner
kronor avsågo av beslutet direkt föranledda byggnadsföretag och 8,5 miljoner
kronor avsågos för byggnadsändamål, vilka visserligen icke direkt föranleddes
av försvarsbeslutet men likväl förutsattes komma att under perioden
behöva tillgodoses. De sålunda framlagda beräkningarna förutsatte,
att vissa av 1941 års försvarsutredning framlagda förslag till byggnadsarbeten,
representerande en byggnadskostnad av omkring 4 miljoner kronor,
icke skulle komma till stånd eller i varje fall uppskjutas till tid
efter femårsperiodens slut. Såsom jag redan vid behandlingen av arméns
byggnadsfrågor erinrat, var det vid framläggandet av den till grund för
försvarsbeslutet liggande propositionen 1942:210 icke möjligt att ingå på
en närmare granskning av det framlagda byggnadsprogrammets detaljer
vare sig i fråga örn planläggningen eller beträffande kostnaderna, utan dessa
spörsmål förutsattes skola upptagas till behandling i samband med framläggandet
av definitiva äskanden av anslag å riksstaten för de i perioden
ingående budgetåren.

Sedan marinförvaltningen numera i sin förutnämnda skrivelse den 10
februari 1943 inkommit med mera fullständiga kostnadsberäkningar rörande
såväl flertalet av försvarsbeslutet direkt föranledda byggnadsarbeten som
de övriga byggnadsföretag, som marinförvaltningen för närvarande ansett
sig böra räkna med såsom erforderliga under femårsperioden, föreligger
större möjlighet att granska byggnadsprogrammets detaljer. Det må emellertid
framhållas, att man även vid denna granskning har att räkna med
många osäkra faktorer av beskaffenhet att kunna påverka den framtida definitiva
utformningen av programmet. Sålunda föreligga icke för närvä -

119

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

rande lika tillförlitliga kostnadsberäkningar för byggnadsföretagen inom Sydkustens
marindistrikt som beträffande flertalet övriga byggnadsarbeten, vilka
sistnämnda såsom av det föregående framgår upptagits i marinförvaltningens
skrivelse den 10 februari 1943. Anledningen härtill är delvis den att det med
hänsyn till vissa uttalanden av 1942 års riksdag och därav föranledd förnyad
utredning rörande byggnadsarbeten i Karlskrona icke vid avlåtandet av nämnda
skrivelse varit för ämbetsverket möjligt att utföra sådana mera definitiva
kostnadsberäkningar. Vidare må anmärkas, att det icke heller nu varit möjligt
för marinförvaltningen att förebringa tillförlitliga kostnadsberäkningar beträffande
samtliga i marinförvaltningens skrivelse upptagna byggnadsföretag.
Såsom av den i det följande lämnade redogörelsen för de olika byggnadsarbetena
framgår, ha nämligen bvggnadsprogram ännu icke upprättats för samtliga
företag. I en del fall sammanhänger detta förhållande med pågående utredningar
inom andra delar av försvarsväsendet eller inom den civila statsförvaltningen.
I andra fall äro orsakerna att hänföra till radande brist på
för byggnadsutredningar kvalificerad personal. Jämväl andra reservationer
med avseende å kostnadsberäkningarnas tillförlitlighet ha gjorts i marinförvaltningens
skrivelse.

Oaktat den ofullständighet, som i olika avseenden fortfarande vidlåder
kostnadsberäkningarna, torde de föreliggande byggnadsfrågorna — med undantag
för frågor avseende Sydkustens marindistrikt, vilka behandlas i särskild
proposition — nu böra underställas riksdagens prövning. Det är nämligen
av vikt, att marinförvaltningen snarast möjligt erhåller besked örn
statsmakternas ställning till de olika förslag, som av maiinförvaltningen
framlagts, för att ämbetsverket därefter — med undanskjutande av företag,
som enligt statsmakternas beslut böra uppskjutas eller icke alls skola komma
till utförande — skall kunna koncentrera det fortsatta utredningsarbetet på
de företag, som i första hand skola komma till utförande. Dyrbar tid och
arbetskraft torde därigenom kunna inbesparas.

Av den inom marinförvaltningen verkställda utredningen framgår, att de
totala kostnaderna för marinens byggnadsverksamhet under femårsperioden
1942/47 —- däri sålunda inräknade för ändamålet redan anvisade belopp
av marinförvaltningen beräknats till icke mindre än 56 miljoner kronor,
eller sålunda 8 miljoner kronor mera än den i 1942 års försvarsbeslut förutsatta
kostnadsramen, allt med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941.
I den angivna kostnadssumman har marinförvaltningen icke inräknat kostnaderna
för vissa i en särskild bilaga angivna arbeten, av vilka en del emellertid
torde vara av den natur, att de, om de skola komma till utförande
under femårsperioden, böra rymmas inom kostnadsramen. Därjämte ma
framhållas, att marinförvaltningen upplyst, att vissa med byggnadsföretagen
omedelbart sammanhängande kostnader av beskaffenhet att täckas över driftbudgeten,
såsom för vissa inventarier m. m., icke torde kunna rymmas inom
de belopp, som för dessa ändamål beräknats i samband med försvarsbeslutet.
Det ytterligare medelsbehov, som man sålunda har att räkna med,
torde kunna uppskattas till åtminstone 3 miljoner kronor.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Uppenbart är alltså, såsom ock marinförvaltningen förutsatt, att icke
samtliga de i marinförvaltningens utredning upptagna byggnadsföretagen
kunna komma till utförande under femårsperioden. Till upplysning örn de
byggnadsarbeten, som enligt marincliefens mening främst böra komma till
utförande, lia de olika arbetena i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari
1943 indelats i tre angelägenlietsgrupper, I, II och lil, varvid förutsatts,
att de till grupp III hänförda företagen eventuellt borde komma
till utförande först efter femårsperiodens slut, såvida ej besparingar i motsvarande
grad uppstå, medan med de byggnadsarbeten, som hänförts till
grupp II, tills vidare borde anstå och arbetena tillhörande grupp I i första
hand komma till utförande. Till grupp I har marinförvaltningen ansett sig
böra hänföra byggnadsverksamhet för en sammanlagd kostnad av 40 miljoner
kronor samt till envar av grupperna II och III företag för en kostnad
av 8 miljoner kronor. De i marinförvaltningens skrivelse upptagna byggnadsarbetena
— alltså med undantag för byggnadsarbeten inom Sydkustens
marindistrikt ha fördelats mellan de olika angelägenhetsgrupperna sålunda,
att till grupp I hänförts arbeten för omkring 27,5 miljoner kronor
samt till envar av grupperna II och III arbeten för omkring 5,6 miljoner
kronor, allt exklusive administrationskostnader.

Emellertid torde det vara nödvändigt att beskära byggnadsprogrammet än
mer än marinförvaltningen avsett för att den i försvarsbeslutet angivna
kostnadsramen skall kunna hållas. Visserligen finner jag mig icke kunna
biträda de av marinförvaltningen i förenämnda särskilda skrivelse upptagna
förslagen och ej heller av marinförvaltningen ånyo framfört förslag örn anordnande
av fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg. Emellertid är en
särskild återhållsamhet vid prövningen av byggnadsprogrammet av nöden vid
det förhållandet, att fortfarande en viss osäkerhet föreligger beträffande kostnadsberäkningarna
för en del byggnadsföretag. Av vikt är även, att för den
återstående delen av femårsperioden erforderligt belopp reserveras för mötande
av eventuellt uppkommande nya byggnadsbehov. Slutligen må erinras
örn att marinförvaltningen räknat med större belastning å driftbudgeten än
som i försvarsbeslutet förutsetts.

I den prövning rörande de olika byggnadsföretagens angelägenhet, som
sålunda måste verkställas, torde — i likhet med vad som skett för armén
— få inbegripas jämväl företag, för vilka 1942 års riksdag redan anvisat
medel men som ännu icke hunnit påbörjas. Såsom av den följande redogörelsen
framgår är detta förhållandet med det övervägande flertalet sådana
företag. Därest vid denna förnyade prövning rörande byggnadsarbetenas
angelägenhet befinnes, att med vissa redan beslutade arbeten bör tills
vidare ansta, torde, såsom förutsatts beträffande motsvarande anslag för
armén, därigenom frigjorda anslagsmedel böra få användas för utförande
under femårsperioden av andra byggnadsarbeten, som nu anses mera angelägna.
Detsamma bör gälla, därest enligt numera föreliggande kostnadsberäkningar
besparingar kunna beräknas uppkomma å redan beräknade belopp,
liksom ock i de fall, då ställning för närvarande icke kan tagas till byggnadsbehov,
för vilka anslagsmedel redan beräknats.

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Vid en prövning ur angelägenhetssynpunkt av föreliggande byggnadsbeliov
torde de särskilda byggnadsarbetena kunna uppdelas i tre grupper. Till
den första gruppen skulle liänföras de byggnadsarbeten, som med hänsyn
till försvarsbeslutets genomförande eller av andra skäl oavvisligen måste
komma till utförande under femårsperioden. Till en andra grupp böra hänföras
dels byggnadsarbeten, för vilkas utförande under femårsperioden visserligen
starka skäl kunna anföras men vilka, därest andra viktigare byggnadsbehov
framträda, i nödfall kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens
slut, dels oek de byggnadsföretag, beträffande vilka den förebragta utredningen
ännu icke är av den natur, att slutlig ställning kan tagas till frågan,
örn de böra komma till utförande under femårsperioden. En tredje grupp
skulle bestå av byggnadsarbeten, beträffande vilka man redan vid den nu
verkställda prövningen kan säga, att de icke böra komma till utförande under
femårsperioden. Jag förutsätter, att det skall vara marinförvaltningen möjligt
att senast vid framläggandet av anslagsäskandena för marinen för budgetåret
1944/45 förebringa fullständig utredning rörande åtminstone flertalet av de
företag, beträffande vilka ställning icke nu kan tagas. Vid samma tid bör
det vara möjligt för marinförvaltningen att överblicka, i vad mån medel
kunna erfordras under femårsperioden för arbeten, som icke upptagits i
marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943. Marinförvaltningen bör
alltså företaga en översyn rörande samtliga under dess förvaltning stående
anläggningar i syfte att få utrönt, i vad mån medel oavvisligen måste ställas
till förfogande under femårsperioden för nybyggnader samt ombyggnadsarbeten
av beskaffenhet att icke skola bestridas av underhållsmedel. En sådan överblick
över hela ny- och ombyggnadsbeliovet är erforderlig för att man skall
kunna bedöma, i vad mån de i och för sig angelägna arbeten, som hänföras
till den i det föregående nämnda andra angelägenhetsgruppen, skola kunna
komma till utförande under femårsperioden. Jag förutsätter slutligen, att
marinförvaltningen vid framläggandet av sina medelsäskanden för budgetåret
1944/45 skall vara i stånd att för de särskilda byggnadsföretagen angiva
samtliga de kostnader, som äro av beskaffenhet att belasta kapitalbudgeten,
ävensom de kostnader av natur att täckas över driftbudgeten, som omedelbart
betingas av byggnadsföretagens genomförande. Självklart är, att hänsyn
därvid skall tagas till kostnaderna för luftskyddsmateriel.

Såsom redan framhållits vid behandlingen av arméns byggnadsfrågor är
mitt ställningstagande till de byggnadsföretag, som icke under budgetåret
1943/44 påbörjas, att betrakta såsom blott preliminärt och delvis betingat
av nödvändigheten att få en överblick över kostnaderna för samtliga för
marinen aktuella byggnadsbeliov. Vid framläggandet av förslag till 1944 års
riksdag rörande byggnadsarbeten, som böra komma till utförande under
budgetåret 1944/45, böra befintliga byggnadsbeliov bedömas från då föreliggande
förutsättningar. I likhet med vad som förutsatts i fråga om arméns
byggnadsföretag bör det ankomma på Kungl. Majit att fastställa definitiva
byggnadsprogram för de olika byggnadsarbetena. Kungl. Majit bör likaledes
äga att bedöma, huruvida arbetena böra i avsedd omfattning komma

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

till utförande, varvid böra beaktas de förhållanden med avseende å tillgång
på arbetskraft och materiel m. m., som föreligga då byggnadsarbetena kunna
igångsättas. Då det icke torde vara uteslutet, att vissa av de byggnadsfrågor,
som enligt vad i det följande anföres icke ännu äro slutligt utredda,
kunna befinnas vara av så angelägen art, att de böra påbörjas redan under
nästa budgetår, förutsätter jag, att Kungl. Majit, sedan vederbörlig utredning
förebragts, skall äga att i dessa fall, då så prövas oundgängligen nödvändigt,
taga förevarande anslag i anspråk för erforderliga byggnadsarbetens
påbörjande.

De beräknade kostnadsökningarna på grund av prisstegring under tiden
efter den 1 juli 1941 äro likaledes, såsom redan framhållits vid behandlingen
av arméns byggnadsfrågor, att anse såsom blott preliminära i avbidan
på den i årets statsverksproposition förutsatta undersökningen rörande
de merkostnader, som kunna anses uppkomma på grund av prisstegring
efter den 1 juli 1941.

Frågan örn ordnandet av förläggningen för Hemsö kustartilleriförsvar och
Härnösands kustartilleridetachement är för närvarande föremål för ytterligare
utredning. Sedan denna avslutats, torde förläggningsfrågan få underställas
riksdagen.

I likhet med vad som förutsatts vid behandlingen av arméns byggnadsprogram
anser jag mig som regel böra för närvarande bortse från föreliggande
frågor örn anordnande av tjänstebostäder eller andra bostäder för
marinens personal. Sedan granskningen inom försvarsdepartementet av det
av 1942 års militära bostadsutredning den 17 mars 1943 avgivna betänkandet
rörande försvarsväsendets bostadsbehov den 1 oktober 1943 blivit avslutad,
torde dessa frågor i män av behov böra föreläggas riksdagen. Jämväl vissa
andra med bostadsfrågorna sammanhängande spörsmål torde böra upptagas
till prövning först i nämnda sammanhang. Av denna anledning anser jag
mig icke här böra upptaga till behandling följande av marinförvaltningen i
skrivelsen den 10 februari 1943 upptagna byggnadsbeliov, nämligen dels bostadslägenheter
för Gustavsviks örlogsdepå, dels tjänstebostäder för personal
vid Yitså (Hårsfjärdens depå), dels utbyggnad av värmecentral m. m. vid
Vaxholms kustartilleriregementes förläggning, ombyggnad, modernisering och
nybyggnad av tjänstebostäder för personal vid Stockholms kustartilleriförsvar
och Vaxholms kustartilleriregemente ävensom vattenledning för militära
anläggningar på Pandon och Stenslätten samt för Vaxholms stad, dels
ock bostadslägenheter för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.
För dessa ändamål anvisade belopp böra sålunda, i den mån
medlen icke vid framdeles skeende prövning befinnas erforderliga för anordnande
av bostäder, få tagas i anspråk för andra byggnadsändamål för marinen.

Jag övergår nu till behandlingen av de särskilda byggnadsföretagen,
varvid jag anser mig böra i huvudsak följa de i försvarsutredningens kostnadsberäkningar
använda rubrikerna.

I en tabell, som torde få fogas vid detta protokoll (bilaga 27), lia sammanfattats
vissa uppgifter rörande beräknade kostnader m. m. för de olika
företagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

123

Allmänt.

Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar. Efter därom av Kungl.
Maji i propositionen 1941: 221 (punkten 8) framlagt förslag anvisade riksdagen
(skrivelse nr 360, punkten 8) till elektrifieringsarbeten vid vissa marinens
anläggningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Sedan Kungl. Maji i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag (kapitalbudgeten,
bilaga 2, punkten 16) därom framställt förslag, anvisade riksdagen
(skrivelse nr 355, punkten 16:o) för ändamålet för budgetåret 1942/43
ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Sistnämnda belopp hade av försvarsutredningen
under rubriken Fortsatta elektrifieringsåtgärder vid marinens
landanläggningar medtagits i utredningens kostnadsberäkningar och
ingår i femårsplanens kostnadsram.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen angivit prisstegringen
den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942 till 10 procent eller 50,000
kronor.

I anförande till det vid 1942 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
yttrade jag, att jag under hand inhämtat, att marinförvaltningen
beräknade att med anslaget örn 500,000 kronor kunna utföra återstående erforderliga
elektrifieringsarbeten vid marinens dåvarande befästningsanläggningar.
Enligt vad jag numera inhämtat synes detta vara möjligt endast örn
till utgångspunkt tages prisläget den 1 juli 1941. Då ett fullföljande i obeskuret
skick av de avsedda elektrifieringsåtgärderna är angeläget, bör för
nästa budgetår till täckande av uppkomna prisstegringar beräknas det av
marinförvaltningen angivna beloppet 50,000 kronor, vilket belopp, i motsats
till förenämnda belopp av 500,000 kronor, icke bör belasta femårsplanens
kostnadsram.

Moderniseringsarbeten vid sjökarteverket. I sina anslagsäskanden för budgetåret
1943/44 har marinförvaltningen upptagit ett till 18,000 kronor avrundat
belopp för tillgodoseende av följande av chefen för sjökarteverket framförda
önskemål örn moderniseringsarbeten, nämligen.

Kronor.

Uppförande av omagnetiskt hus för Lovö-observatoriet för säkerställande
av verkets jordmagnetiska observationer...................... 7,500

Ökat utrymme i galvaniska laboratoriet.................................. 3,100

Utbyte av eldfarlig träinredning i vindsvåningen å huvudbyggnaden 4,400
Anordnande av i berg sprängda förvaringsplatser för eldfarliga oljor

och kemikalier............................................................ 2,200

Summa kronor 17,200

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen, med uppgift
att av det äskade beloppet 1,000 kronor hänförde sig till prisstegringar

Departements chefen.

124 Kungl. Marits proposition nr 222.

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942, angivit ifrågavarande arbeten
tillhöra angelägenketsgrupp I. Försvarsutredningen upptog icke nu ifrågavarande
ändamål i sina kostnadsberäkningar för femårsperioden 1942/47.

För egen del kan jag icke på grundval av den föreliggande utredningen
förorda, att medel anvisas för ifrågavarande ändamål under femårsperioden
1942/47.

Vissa anläggningar för förbättring av ventilationen vid örlogsvarven och örlogs
stationerna i Stockholm och Karlskrona. I sina anslagsäskanden för budgetåret
1943/44 har marinförvaltningen upptagit ett belopp av 26,000 kronor för vissa
av cheferna för Stockholms och Karlskrona örlogsvarv begärda förbättringar
av ventilationen vid varven och örlogsstationerna.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen, med uppgift
att av det äskade beloppet 2,000 kronor hänförde sig till prisstegringar
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942, angivit dessa arbeten tillhöra
angelägenhetsgrupp lil.

Försvarsutredningen beräknade icke medel för detta ändamål.

Det bör ankomma på marinförvaltningen att undersöka, i vad mån de
föreslagna åtgärderna äro att hänföra till standardförbättringar eller till sådana
åtgärder, vilkas vidtagande är nödvändigt av arbetshygieniska skäl.
I den mån det sistnämnda befinnes vara fallet och åtgärderna icke kunna
vidtagas med anlitande av för varvens modernisering anvisade eller eljest
till marinförvaltningens förfogande stående medel, synes utrymme inom
femårsplanens ram böra beredas för här ifrågavarande ändamål. Det lärer
få ankomma på Kungl. Maj:t att med ledning av undersökningens resultat
i ärendet träffa avgörande.

Vissa sanitära anläggningar vid örlogsvarven och örlogsstationerna i Stockholm
och Karlskrona. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 har marinförvaltningen
upptagit vissa av cheferna för Stockholms och Karlskrona örlogsvarv
var för sig framställda önskemål örn vidtagande av vissa hygieniska
åtgärder vid varven för en kostnad av 31,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört nu
ifrågavarande arbeten till angelägenhetsgrad III samt uppgivit, att av det
äskade beloppet 2,000 kronor hänförde sig till prisstegring under tiden dep
1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Icke heller för nu ifrågavarande arbeten beräknade försvarsutredningen
något belopp.

Vad jag anfört under näst föregående avsnitt gäller även nu ifrågavarande
arbeten.

Nybyggnader för sjökrigsskolan. På förslag av Kungl. Majit (propositionen
1941: 330 samt 1942 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 2,
punkten 12) har riksdagen till nybyggnader för sjökrigsskolan anvisat tillhopa

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

3.870.000 kronor, av vilket belopp 1,870,000 kronor falla inom femårsperioden
1942/47. I enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 till innevarande
års riksdag (bilaga 13, punkten 5) framlagda förslag bär riksdagen (skrivelse
nr 48) å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat ytterligare

370.000 kronor för ifrågavarande ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen uppgivit, att
av det å femårsperioden belöpande beloppet, tillhopa (1,870,000 4- 370,000=)

2.240.000 kronor, ett belopp av 170,000 kronor hänförde sig till prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Jag räknar med att de å femårsperioden 1942/47 belöpande kostnaderna
för byggnadsarbeten vid sjökrigsskolans nya etablissement i Näsby —

2.070.000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 — skola belasta femårsperiodens
kostnadsram. Beträffande vissa kompletterande arbeten vid sjökrigsskolan
torde få hänvisas till det följande.

Brännoljecisterner för flottan. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen,
enligt prisläget den 1 juli 1941, 2,498,000 kronor, vilket belopp avsågs
för utförande av vissa enligt utredningens mening särskilt betydelsefulla
anläggningar.

För påbörjande av företagen har riksdagen (skrivelse 1942: 376) efter därom
av Kungl. Majit i propositionen 1942:270 (sid. 51) framställt förslag för
budgetåret 1942/43 beräknat ett belopp av 400,000 kronor.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke
torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få
inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott.

Marinförvaltningen har i särskild skrivelse den 27 augusti 1942 före»
slagit en lösning av frågan örn flottans brännoljecisterner, som innebär en
kostnadsminskning i förhållande till försvarsutredningens förslag med 498,000
kronor, örn till utgångspunkt tages prisläget den 1 juli 1941. På grund av
prisstegringar fram till den 1 juli 1942 uppgår kostnaden enligt marinförvaltningens
förslag till 2,300,000 kronor. Det efter frånräknande av det anvisade
beloppet örn 400,000 kronor återstående beloppet 1,900,000 kronor har av
marinförvaltningen äskats med 800,000 kronor å tilläggsstat för budgetåret
1942/43 samt 1,100,000 kronor å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Arbetena i fråga lia av marinförvaltningen i dess skrivelse den 10 februari
1943 angivits tillhöra angelägenlietsgrupp 1.

Överbefälhavaren har i särskild skrivelse angående åtgärder för lagring av
drivmedel tillstyrkt uppförande av bland annat de anläggningar, som avsetts
i marinförvaltningens förenämnda skrivelse.

Jag finner det fortsatta byggnadsprogrammet i fråga om flottans brännoljecisterner
kunna tills vidare inskränkas till att avse utförande av anläggningsarbeten
för en kostnad av 625,000 kronor enligt nuprisläget. För ar -

Departements

chefen.

Departements

chefen.

Departements chefen.

Departementschefen.

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

betena bör i första hand avses det belopp av 400,000 kronor, som anvisats
av 1942 års riksdag. Därutöver erfordras ytterligare 225,000 kronor, vilket
belopp torde böra beräknas för budgetåret 1943/44. Av beloppet om 625,000
kronor böra 520,000 kronor, motsvarande kostnaden enligt prisläget den
1 juli 1941, belasta femårsplanens kostnadsram.

Centralförråd för marinens intendenturmateriel. Försvarsutredningen beräknade
för centralförråd för marinens intendenturmateriel ett belopp av

400.000 kronor.

Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270 (sid. 51) framställt
förslag har riksdagen (skrivelse 1942: 376) för detta ändamål beräknat ett
belopp av 325,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 hänfört detta
byggnadsföretag till angelägenhetsgrupp I samt uppgivit, att av kostnaderna

25.000 kronor vore att hänföra till prisstegring under tiden den 1 juli 1941—
den 1 juli 1942.

På sätt jag i propositionen 1942: 270 anfört anser jag att den föreslagna
anläggningen bör komma till utförande. Enär prisstegringen under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 på sätt marinförvaltningen anfört torde
kunna beräknas till 25,000 kronor, bör femårsplanens kostnadsram för ändamålet
anses belastad med ett belopp av 300,000 kronor. Härav hänför sig
ett belopp av 10,000 kronor, som redan ställts till marinförvaltningens förfogande,
till markförvärv.

Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd. För inklädsel av vissa
ammunitionsförråd jämte avfuktningsaggregat, byggnader och maskinell utrustning
beräknade försvarsutredningen ett belopp av 1,200,000 kronor.

Beträffande åtgärdernas innebörd torde få hänvisas till propositionen
1942: 270 (sid. 54).

I enlighet med Kungl. Maj:ts i nämnda pronosition framställda förslag
har riksdagen (skrivelse 1942: 376) för ändamålet beräknat 1,300,000 kronor,
därav å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 300,000 kronor samt återstoden
för budgetåret 1942/43.

Genom beslut den 30 juni 1942 har Kungl. Maj:t ställt det sålunda beräknade
beloppet till marinförvaltningens disposition.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört’ifrågavarande
arbeten till angelägenhetsgrupp I samt uppgivit, att av förutnämnda
belopp 100,000 kronor utgjorde prisstegring under tiden den 1 juli 1941—
den 1 juli 1942.

Av det för ändamålet beräknade beloppet böra alltså 1,200,000 kronor
belasta femårsplanens kostnadsram.

Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjökrigsskolan i Näsby. På sätt
framgår av propositionen 1943: 2 (sid. 126) har marin förvaltningen anmält

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

sin avsikt vara att framdeles inkomma med medelsäskande för tillgodoseende
av vissa av chefen för sjökrigsskolan såsom erforderliga ansedda ytterligare
anläggningsarbeten för sjökrigsskoleetablissementet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen såsom erforderliga
kompletterande anläggningar angivit närstridsbana, handgranatsbana
och förråd för övningsammunition, kostnadsberäknade till sammanlagt 25,000
kronor, samt simhall och magasinsbyggnad, kostnadsberäknade till 225,000
kronor. Av de angivna beloppen ha 2,000 kronor respektive 20,000 kronor
uppgivits utgöra prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.
Simhallen och magasinsbyggnaden ha av marinförvaltningen angivits tillhöra
angelägenhetsgrupp II, under det att övriga anläggningar satts i angelägenhetsgrupp
I.

För egen del anser jag, att med simhallen och magasinsbyggnaden bör
kunna anstå till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47. Däremot
torde utrymme inom femårsplanens ram böra beredas för närstridsbana,
handgranatsbana och förråd för övningsammunition. I avsaknad av utredning
rörande kostnaderna härför kan jag icke bedöma, i vad mån det av
marinförvaltningen angivna beloppet, 23,000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941, kan bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål.

Optiska verkstäder för marinen. Försvarsutredningen beräknade icke något
belopp för detta ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bär marinförvaltningen för ändamålet
i angelägenhetsgrupp III uppfört ett allenast approximativt beräknat belopp
av 700,000 kronor, varav 50,000 kronor hänförts till prisstegring den 1 juli
1941—den 1 juli 1942.

I likhet med marinförvaltningen finner jag icke i detta sammanhang möjligt
att inom femårsplanens ram bereda utrymme för detta ändamål. Till frågan
örn kostnaderna är jag givetvis icke nu beredd att taga ställning. En för närvarande
av marinförvaltningen gemensamt med arméförvaltningens tygdepartement
bedriven utredning angående bland andra dessa verkstäder bör
emellertid fullföljas och därvid särskilt beaktas föreliggande möjligheter att
nedbringa kostnaderna och öka effektiviteten genom att verkstäder av detta
slag i den mån de oundgängligen erfordras göras gemensamma för försvaret
i dess helhet eller för två försvarsgrenar.

Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså brygga. 1943
års riksdag har enligt skrivelse nr 25 på i propositionen nr 2 (sid. 132 ff)
framlagt förslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 anvisat
ett reservationsanslag av 450,000 kronor. Härav torde 415,000 kronor böra
anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Departements chefen.

128

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Departements chefen.

Norrlandskustens marindistrikt.

Gustavsviks örlogsdepå (Gustavsvik, Högsjö).

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att Gustavsviks örlogsdepå, vilken
tidigare avsetts skola vara i verksamhet allenast vid krigsorganisation, skulle
vara organiserad jämväl i fredstid.

Försvarsutredningen beräknade kostnaderna under femårsperioden för
örlogsdepåns utbyggande till 4,655,000 kronor, varav 150,000 kronor belöpte
å markförvärv.

Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270 framställt förslag
beräknade riksdagen (skrivelse nr 376) för budgetåret 1942/43 ett anslag av

500.000 kronor för påbörjande, enligt Kungl. Maj:ts beprövande, av de av
försvarsutredningen föreslagna byggnadsarbeten, som funnes mest angelägna.

I propositionen anfördes, att det borde ankomma på marinförvaltningen
att i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 framlägga detaljerat
förslag rörande genomförandet i övrigt av det av försvarsutredningen
beträffande denna örlogsdepå framlagda byggnadsprogrammet till den del
detta funnes böra förverkligas.

Vid mitt ställningstagande till vilka byggnadsarbeten som böra komma
till utförande före utgången av budgetåret 1943/44 utgår jag från att beloppet
örn 500,000 kronor skall kunna disponeras såväl för arbeten vid
Gustavsviks örlogsdepå som för marinens övriga byggnadsbehov.

Markförvärv. För markförvärv beräknade försvarsutredningen ett belopp
av 150,000 kronor. Sedan verkställd utredning givit vid handen, att kostnaderna
för markförvärv kunde väsentligt nedbringas, bland annat genom
utnyttjande av kronan tillhörig mark, anvisade 1942 års riksdag (skrivelse
nr 409) efter av Kungl. Maj:t i propositionen nr 322 framlagt förslag ett belopp
av 25,000 kronor, vilket enligt beslut den 30 juni 1942 ställts till marinförvaltningens
förfogande.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för ifrågavarande
ändamål upptagit angivna belopp, 25,000 kronor.

Ifrågavarande belopp, 25,000 kronor, torde i sin helhet böra anses belasta
femårsplanens kostnadsram.

Ombyggnad av kajer. För detta ändamål, som avser ombyggnad av befintliga
träkajer till betongkajer, beräknade fövsvarsutredningen ett belopp av

410.000 kronor.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 har marinförvaltningen beräknat
kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1942 till 450,000 kronor samt
hemställt örn anvisande för nämnda budgetår av 210,000 kronor, varjämte
anmälts att återstoden av beloppet eller 240,000 kronor erfordrades under
budgetåret 1944/45. Arbetena avsåges skola igångsättas sommaren 1943.

129

Kungl. Majlis proposition nr 222.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bär marinförvaltningen angivit prisstegringen
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 till 40,000 kronor samt
anfört, att en inom ämbetsverket pågående utredning syntes visa att ett belopp
av 450,000 kronor, ehuru tillräckligt under femårsperioden 1942/47,
icke syntes möjliggöra ett förverkligande av det ursprungliga programmet.

Marinförvaltningen bär i sin nyssnämnda skrivelse hänfört ombyggnaden
av kajerna till angelägenbetsgrupp I.

Av upplysningar, som jag under band inhämtat, synes framgå att de be- Departementsfintliga
träkajerna till nöds kunna fylla sitt ändamål under femårsperioden chefen1942/47.
Vid sådant förhållande anser jag, att med utförandet av ombyggnaden
bör anstå till efter femårsperiodens slut. Mitt ställningstagande
härvidlag är även betingat av att jag icke är övertygad örn att en ombyggnad
till fasta betongkajer är helt lämplig. Nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten
lärer nämligen uppgå till icke mindre än 1.6 meter, vilket föranlett
marinförvaltningens vederbörande avdelning att, på sätt angives under avsnittet
Kajer, ifrågasätta anordnande av flytande betongpontoner i stället
för nya betongkajer. Det bör undersökas om icke en lösning i denna riktning
kan ställa sig mera effektiv och ekonomisk än den ifrågasatta ombyggnaden
av de befintliga kajerna.

Kanslihus med officersmäss. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen
150,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 angivit kostnaden
enligt prisläget den 1 juli 1941 till 162,000 kronor, vartill kommer
prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 med 13,000 kronor.
Byggnadsarbetena lia av marinförvaltningen angivits tillhöra angelägenhetsgrupp
I men lia icke upptagits i ämbetsverkets anslagsäskanden för budgetåret
1943/44.

I avbidan på närmare utredning rörande utrymmesbehovet inom kansli- Departementshuset
och officersmässen anser jag mig icke kunna bedöma, i vad mån det ekefen.
av marinförvaltningen angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk under
femårsperioden.

Kaserner. Försvarsutredningen beräknade för uppförande av två kaserner
vid Gustavsviks örlogsdepå ett belopp av 540,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44
upptagit ett belopp av 290,000 kronor, avsett för uppförande av den ena
kasernen, samt anmält behov för budgetåret 1944/45 av ett lika stort belopp.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen angivit kostnaden
för båda kasernerna till 530,000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941, vartill kommer prisstegring fram till den 1 juli 1942 med 43,000 kronor.

Det synes mig för kostnadernas nedbringande böra undersökas, huruvida Departementsicke
för Gustavsviksdepån böra avses byggnader av enklare typ än de före- etie fen.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. ms 43 9

Departements chefen.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

slagna kasernerna. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde kostnaden
för erforderligt antal baracker enligt den typ, som kommit till användning
för fredsförläggningen vid Revingehed, kunna uppskattas till, inklusive
merkostnader betingade av de klimatiska och lokala förhållandena,
omkring 380,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Eventuellt kunna
kostnaderna ytterligare nedbringas genom användande av den baracktyp,
som jag i propositionen 1943: 2 förutsatt skola komma till utförande vid
Hårsfjärdens örlogsdepå. I avvaktan på resultatet av en närmare utredning
härom kan jag icke bedöma i vad mån medel för ändamålet behöva tagas i
anspråk under femårsperioden.

Sjukbarack. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen ett belopp
av 20,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 för ändamålet
enligt prisläget den 1 juli 1941 räknat med en kostnad av 37,000 kronor,
vartill för prisstegringar intill den 1 juli 1942 skulle komma 3,000 kronor.
Ämbetsverket har angivit denna byggnad tillhöra angelägenhetsgrupp I.

Vid jämförelse med det av försvarsutredningen för ändamålet beräknade
beloppet förefaller det som örn kostnaderna av marinförvaltningen beräknats
väl högt. I avsaknad av närmare utredning örn grunderna för marinförvaltningens
beräkningar kan jag icke nu taga slutlig ställning till frågan, i vad
mån det av marinförvaltningen angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk
under femårsperioden.

Vakt- och arrestbyggnad. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen
ett belopp av 25,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 angivit denna
byggnad tillhöra angelägenhetsgrupp I och har beräknat kostnaderna för
dess uppförande till 32,500 kronor, därav 2,500 kronor angivits utgöra prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Av skäl, som anförts vid behandlingen av frågan örn uppförande av
kaserner vid depån, är jag icke nu beredd att taga slutlig ställning till det
erforderliga medelsbehovet och kan sålunda icke bedöma, i vad mån det av
marinförvaltningen angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk under
femårsperioden.

Matsals- och mässbyggnad. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål
ett belopp av 250,000 kronor.

Marin för vältning en har för ändamålet äskat ett belopp av 275,000 kronor
för budgetåret 1943/44. Av ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943
framgår att av det äskade beloppet 254,000 kronor hänföra sig till prisläget
den 1 juli 1941 samt 21,000 kronor till prisstegringar intill den 1 juli 1942.

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

I det föregående har jag uttalat, att det icke syntes erforderligt att ordna Departementsörlogsdepåns
förläggning under nästa budgetår. Med hänsyn därtill anser chefen.
jag mig icke böra taga slutlig ställning till marinförvaltningens förevarande
kostnadsberäkningar och kan alltså icke heller bedöma, i vad mån det av
marinförvaltningen angivna beloppet, 254,000 kronor, kan behöva tagas i
anspråk under femårsperioden.

Gymnastikbyggnad med badstubadavdelning. För gymnastikbyggnad med badstubadanläggning
beräknade försvarsutredningen ett belopp av 175,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 kostnadsberäknat
anläggningen till 192,000 kronor, varav 14,000 kronor angivits utgöra
prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Ämbetsverket,
som angivit byggnaden tillhöra angelägenhetsgrupp I, har icke äskat medel
för dess uppförande under budgetåret 1943/44.

Ehuru jag skulle anse det önskvärt, örn utrymme för gymnastikbyggnaden DcpaHementskunde
beredas inom femårsplanens ram, finner jag mig för vinnande av chefen.
erforderlig begränsning av femårsperiodens byggnadsprogram nödsakad
räkna med att med ifrågavarande byggnad skall anstå till tid efter periodens
slut.

Värmecentral. Försvarsutredningen beräknade för värmecentral ett belopp
av 130,000 kronor.

Marin förvaltning en har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44
hemställt örn anvisande av ett anslag av 30,000 kronor till värmecentral vid
örlogsdepån, varvid förutsatts att denna skulle förläggas till den först uppförda
av de av ämbetsverket förutsatta kasernerna. I marinförvaltningens
skrivelse den 10 februari 1943 har för värmecentral vid depån upptagits

125,000 kronor, varav 13,000 kronor angivits motsvara prisstegring under
tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Frågan örn värmecentralen vid Gustavsviks örlogsdepå är givetvis av- Dcpartementshängig
av spörsmålet rörande förläggningsförliållandena vid depån. Med chefen.
hänsyn därtill anser jag mig icke kunna för närvarande bedöma, till vilket
belopp kostnaderna för värmecentralen kunna belöpa sig. Enär marinförvaltningen
avsett att inrymma värmecentralen i en av de av försvarsutredningen
föreslagna kaserner, som jag ifrågasatt skulle kunna utbytas mot
baracker, finner jag icke utslutet, att kostnaderna kunna överstiga det av
marinförvaltningen nu angivna beloppet och möjligen uppgå till det av
försvarsutredningen beräknade, 130,000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941.

Förrådsbyggnader. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål ett
belopp av 420,000 kronor.

Marinförvaltningen, som ännu ej slutfört utredning rörande kostnaderna
för erforderliga förråd, har i sin skrivelse den 10 februari 1943 preliminärt

Departements

chefen.

Departements chefen.

132 Kungl. May.ts proposition nr 222.

angivit att, med utgångspunkt från prisläget 1 juli 1941, förråd för en kostnad
av 200,000 kronor borde anses tillhöra angelägenhetsgrupp I samt förråd
för en kostnad av 220,000 kronor angelägenhetsgrupp II.

För egen del finner jag mig i brist på närmare utredning rörande utrymmesbehovet
sakna möjlighet att bedöma, i vilken omfattning försvarsplanens
kostnadsram kan komma att belastas av kostnader för förevarande
ändamål. Därest vid ytterligare utredning skulle befinnas, att vissa förrådsutrymmen
oundgängligen måste anordnas redan under nästa budgetår, förutsätter
jag, att erforderliga medel härför skola kunna av Kungl. Maji
ställas till förfogande från förevarande anslag. För närvarande räknar jag
sålunda icke med något anslagsbehov för ändamålet under nästa budgetår.

Fullträffsäkert förråd för torpeder. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen
ett belopp av 185,000 kronor. Även marinförvaltningen har i
sin skrivelse den 10 februari 1943 uppskattat kostnaden enligt prisläget den
1 juli 1941 till nämnda belopp, vartill kommer prisstegring under tiden
den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942 med 20,000 kronor. Marinförvaltningen,
som angivit byggnadsföretaget tillhöra angelägenhetsgrupp I, har anmält sig
ha för avsikt att framdeles göra framställning örn anvisande under fjärde
huvudtiteln av ett anslag å 50,000 kronor för kompressoranläggning i förrådet.

Kungl. Majit har denna dag ställt det av marinförvaltningen beräknade
beloppet, 205,000 kronor, till ämbetsverkets förfogande för angivet ändamål.

Detta byggnadsföretag synes böra komma till utförande snarast möjligt.
Arbetena böra anses föranleda en belastning av femårsplanens kostnadsram
med 185,000 kronor.

Båtskjul. Kostnaden för båtskjul, som av försvarsutredningen upptagits
med 20,000 kronor, har ännu icke av marinförvaltningen beräknats. Båtskjulet
avsågs av försvarsutredningen för isbrytarfartygen Atles och Ymers
båtar.

Byggnadsbeliovet har i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943
hänförts till angelägenhetsgrupp II.

I brist på närmare utredning örn behovet av och kostnaderna för ifrågavarande
byggnad finner jag mig icke kunna bedöma, i vad mån det beräknade
beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

Kajer. För nya kajer vid Gustavsviks örlogsdepå beräknade försvarsutredningen
ett belopp av 425,000 kronor. I propositionen 1942: 210 beräknades,
att 300,000 kronor härav skulle kunna stå till förfogande under femårsperioden
1942/47.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen likväl upptagit
kostnaden för erforderliga nya kajer till 460,000 kronor, varav 60,000 kronor
angivits motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Av eu vid ämbetsverkets medelsäskanden för budgetåret 1943/44 fogad fabia
kan utläsas, att ämbetsverket i augusti 1942 haft för avsikt att under budgetåret
1942/43 disponera ett belopp av 300,000 kronor för nyanläggning
av kajer. Det i skrivelsen den 10 februari 1943 enligt prisläget den 1 juli
1941 för ändamålet beräknade beloppet, 400,000 kronor, bär till lika delar
hänförts till angelägenhetsgrupperna I och II.

Enligt vad jag erfarit lärer tvekan lia uppstått örn lämpligheten av att, Departement*
på sätt försvarsutredningen torde ha avsett, bygga en fast betongkaj, mot chefen''
vilken fartygsdepåns fartyg skulle kunna förtöjas vinkelrätt med ankare ute
i farleden. Skälen till denna tvekan lärer vara de stora vattenståndsvariationerna,
såsom förut nämnts 1.6 meter, och det för sydostliga vindar mycket
utsatta läget. Att utbygga pirar lärer på grund av rådande djupförhållanden
erbjuda stora svårigheter.

Enligt vad jag under hand inhämtat överväges inom marinförvaltningen
en lösning innebärande att betongpontoner med särskilt konstruerade förbindelsebryggor
med land skulle utläggas. Kostnaderna för varje sådan
betongponton med landfästen och förankringsanordningar torde, enligt vad
jag inhämtat, kunna uppskattas till 100,000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. Antalet pontoner har tills vidare beräknats till tre.

Frågan örn den definitiva utformningen av kajanläggningarna vid Gustavsvik
är naturligtvis i hög grad avhängig av vilka fartyg som avses skola
förläggas i depå därstädes. Jag förutsätter, att vid blivande förslag i ämnet
utredning förebringas härutinnan med särskilt uppmärksammande av frågan,
huruvida med den nuvarande verkstadsutrustningen kunna verkställas erforderliga
reparationer å de fartyg, som avses skola förläggas till depån. Jag
vill anmärka, att i försvarsbeslutet icke förutsatts någon utbyggnad av den
egentliga verkstadsanläggningen. I avvaktan på närmare utredning rörande
de här berörda spörsmålen anser jag mig sakna möjlighet att bedöma, i
vad mån det i försvarsbeslutet för kajer beräknade beloppet skall behöva
tagas i anspråk under femårsperioden. Anledning torde icke föreligga att
för ändamålet beräkna högre belopp än som förutsatts i försvarsbeslutet.

Stängsel jämte vaktstuga. Försvarsutredningen har för detta ändamål beräknat
100,000 kronor.

Enligt marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 motsvarar detta
belopp enligt approximativa beräkningar medelsbehovet för ändamålet enligt
prisläget den 1 juli 1941. Prisstegringen från nämnda dag till den 1 juli
1942 har av ämbetsverket beräknats till 10,000 kronor. Byggnadsbehovet
har av marinförvaltningen angivits tillhöra angelägenhetsgrupp II.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande förläggningsfrågorna Departementsvid
Gustavsvik och då kostnaderna ännu blott preliminärt beräknats anser chefen.
jag mig icke kunna nu bedöma, i vad mån det av marinförvaltningen beräknade
behovet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

134

Departements chefen.

Kungl, Maj:ts proposition nr 222.

Utvändiga ledningar. För utvändiga ledningar beräknade försvarsutredningen
ett belopp av 150,000 kronor.

Marin förvaltning en har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44
hemställt om ett anslag av 130,000 kronor för utvändiga ledningar för en
kasern samt matsals- och mässbyggnad. I sin skrivelse den 10 februari
1943 har marinförvaltningen beräknat det totala medelsbehovet till 200,000
kronor, varav 15,000 kronor angivits motsvara prisstegring under tiden den
1 juli 1941—den 1 juli 1942. Byggnadsbehovet har av marinförvaltningen
hänförts till angelägenlietsgrupp I.

Med hänsyn till vad förut anförts rörande förläggningsfrågorna vid Gustavsvik
torde det icke vara möjligt att nu bedöma, i vad mån det av marinförvaltningen
angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden.
Den av marinförvaltningen angivna kostnaden synes anmärkningsvärt
hög i jämförelse med den av försvarsutredningen beräknade kostnaden
därför. Det bör därför vara marinförvaltningen angeläget att vid det fortsatta
planeringsarbetet söka nedbringa ifrågavarande kostnader.

Elektrisk kraft. Enligt försvarsutredningens beräkningar skulle för elektrisk
kraftanläggning erfordras 525,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 funnit 425,000
kronor vara tillräckliga för ändamålet. Av sistnämnda belopp ha 45,000
kronor angivits utgöra prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.
Marinförvaltningen har enligt vad som framgår av dess i augusti 1942 avgivna
medelsäskanden beräknat att före utgången av budgetåret 1943/44 för
ifrågavarande ändamål få disponera 145,000 kronor, varav 15,000 kronor
skulle tagas från det för budgetåret 1942/43 beräknade anslaget å 500,000
kronor till vissa arbeten vid Gustavsviks örlogsdepå, 70,000 kronor skulle
anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 samt 60,000 kronor skulle anvisas
för budgetåret 1943/44. Av marinförvaltningens skrivelse den 10
februari 1943 framgår, att ämbetsverket numera, räknat enligt prisläget den
1 juli 1941, hänfört 130,000 kronor till angelägenlietsgrupp I samt 250,000
kronor till angelägenlietsgrupp II.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande förläggningsfrågorna
vid Gustavsviks örlogsdepå anser jag mig icke kunna bedöma, i vad mån
det av marinförvaltningen för elektriska kraftanläggningar beräknade beloppet
kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Jag utgår emellertid
från att Kungl. Majit skall äga att för tiden intill utgången av budgetaret
1943/44 ställa erforderliga belopp till förfogande för tillgodoseende av
de behov, som föranledas av därunder pågående arbeten.

Brandmateriel. För brandmateriel beräknade försvarsutredningen 35,000
kronor.

Marinförvaltningen, som i sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44
för ändamalet upptagit ett belopp av 24,000 kronor, har i sin skrivelse den

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

10 februari 1943 beräknat totalkostnaden för depån till 35,000 kronor, varav

3,500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring den 1 juli 1941—den 1 juli
1942.

Jag beräknar i enlighet härmed, att för ändamålet under femårsperioden Departement,-komma att erfordras 35,000 kronor, varav 31,500 kronor böra belasta fem- c efen''
årsplanens kostnadsram. Brandmaterielen bör anskaffas i så god tid att
den är tillgänglig och funktionsduglig vid byggnadsarbetenas påbörjande.

Med hänsyn till den begränsning av byggnadsprogrammet för budgetåret
1943/44, som av mig i det föregående förordats, torde intill utgången av
nämnda budgetår böra beräknas allenast 10,000 kronor, vilket belopp torde
kunna utgå av det belopp å 500,000 kronor, som av 1942 års riksdag beräknats
för vissa byggnadsarbeten vid Gustavsviks örlogsdepå. Av angivna
belopp torde 9,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Skjutbana, idrottsplats m. m. För dessa ändamål beräknade försvarsutredningen
ett belopp av 55,000 kronor.

Marinförv filtning en har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anmält, att
detta belopp vore otillräckligt och att 100,000 kronor, räknat enligt prisläget
den 1 juli 1941, erfordrades. Prisstegringen har icke ännu av ämbetsverket beräknats,
vilket torde sammanhänga därmed att hithörande arbeten placerats
i angelägenhetsgrupp III.

Jag har intet att erinra mot att ifrågavarande arbeten, på sätt marinför- Departementsvaltningen
föreslagit, uppskjutas till tid efter femårsperiodens slut.. I det chefen.
outredda skick, vari frågan befinner sig, anser jag mig sakna anledning till
annat uttalande i anledning av marinförvaltningens kostnadsberäkningar än
att marinförvaltningens utredningsarbete bör inriktas på att finna en lösning
inom den av försvarsutredningen beräknade kostnadsramen.

Planering och vägar. Härför beräknade försvarsutredningen ett belopp av

160,000 kronor.

Marin förvaltningen har för nästa budgetar äskat 40,000 kronor för dessa
ändamål och därvid grundat sina beräkningar på prisläget den 1 juli 1942.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen uppgivit att
utredning rörande totalkostnaden ännu ej slutförts. Ämbetsverket har emellertid
i angelägenhetsgrad I uppfört arbeten för 40,000 kronor samt i angelägenhetsgrad
II arbeten för 120,000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli
1941. Någon utredning om kostnadsstegring för tiden till den 1 juli 1942
har ej förebragts.

Med hänsyn till den begränsning av byggnadsprogrammet för nästa Departementsbudgetår,
som av mig i det föregående förordats, torde för tiden intill ut- chefen.
gången av nästa budgetår icke böra beräknas högre belopp än 10,000 kronor,
vilket belopp torde kunna utgå av det belopp å 500,000 kronor, som av
1942 års riksdag beräknats för vissa byggnadsarbeten vid depån. I brist

Departements chefen.

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

på utredning om kostnadsstegring torde beloppet i sin helhet böra belasta
femårsplanens kostnadsram. Frågan, i vad mån de av marinförvaltningen i
övrigt angivna kostnaderna komma att erfordras under femårsperioden, är
givetvis delvis beroende av lösningen av förläggningsfrågorna och kan ej
för närvarande bedömas.

Docksätt vid Gustavsviks torrdocka jämte förlängning. Försvarsutredningen
beräknade icke några medel för detta ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har m arin förval tningen i angelägenhetsgrupp
III upptagit ett approximativt beräknat belopp av 1,350,000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att medel för detta ändamål
icke böra beräknas för femårsperioden 1942/47.

Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement
(Härnösand).

Beträffande frågan örn ordnandet av förläggningen för Hemsö kustartilleriförsvar
med Härnösands kustartilleridetachement torde få hänvisas till vad
inledningsvis anförts.

Ostkustens marindistrikt.

Ändring av sjökrigsskolan nuvarande byggnad till kanslihus för marindistriktschefen.
Försvarsutredningen föreslog, att — sedan sjökrigsskolan avflyttat till
sitt nya etablissement i Näsby — dess lokaler skulle ändras till kanslihus
för chefen för Ostkustens marindistrikt. Denne disponerar för närvarande
lokaler på fyra platser på Skeppsholmen samt tre olika ställen i Stockholm,
därav två förhyrda våningar.

För ombyggnad av sjökrigsskolans lokaler beräknade försvarsutredningen

40,000 kronor, vilket belopp av riksdagen (skrivelse nr 376) beräknats för
budgetåret 1942/43 efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942:270
framlagt förslag. Därvid överlämnades åt Kungl. Maj:t att avgöra, örn icke
byggnaden med större fördel kunde användas för annat ändamål.

Sjökrigsskolans förutvarande lokaler disponeras för närvarande enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1943 av sjömanskårens skolor. Det för
ändringsarbeten beräknade beloppet torde därför böra under femårsperioden
1942/47 få disponeras för annat ändamål.

I detta sammanhang torde böra för riksdagen anmälas, att Kungl. Majit,
med hänsyn till angelägenheten att vinna en ur beredskapssynpunkt nödvändig
koncentrering av de mera betydelsefulla delarna av marindistriktsstaben
i Ostkustens marindistrikt, genom nyssnämnda beslut å förskottsstat

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

anvisat ett belopp av 48,000 kronor för uppförande av en expeditionsbaraek
i anslutning till chefens för marindistriktet nuvarande ämbetshus. Härigenom
har därjämte vunnits, förutom vissa andra ekonomiska fördelar, inbesparing
av en .avsevärd årlig hyreskostnad.

Värmeledning i chefens för Ostkustens marindistrikt och chefens för Stockholms
örlogsvarv ämbetshus. Försvarsutredningen beräknade icke medel för detta
ändamål. Detta torde sammanhänga nied att endast oundgängliga arbeten
ansetts böra utföras å Skeppsholmen med hänsyn till den utflyttning av
örlogsstationen, som utredningen ansett vara ofrånkomlig.

Icke desto mindre har marinförvaltningen för nästa budgetår för ändamålet
äskat ett belopp av 37,000 kronor.

Emellertid har marinförvaltningen sedermera i sin skrivelse den 10 februari
1943 hänfört ifrågavarande standardförbättring till angelägenhetsgrad III.

Av det beräknade beloppet ha 3,000 kronor angivits motsvara prisstegring
för tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

För egen del kan jag icke förorda, att medel beräknas för ändamålet. Departementschefen.

Stockholms örlogsstation.

Vattenledning m. m. vid Stockholms örlogsbas. Efter därom av Kungl. Majit
i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkt 13) framställt
förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 355) till vatten-, avlopps- och
reningsanläggningar vid Stockholms örlogsstation för budgetåret 1942/43 ett
belopp av 123,000 kronor. Ifrågavarande belopp upptogs i försvarsutredningens
kostnadsberäkningar och bör belasta femårsplanens kostnadsram.

Ändamålet har av marinförvaltningen i skrivelsen den 10 februari 1943 hänförts
till angelägenlietsgrupp I.

För nästa bugetår torde böra beräknas ett belopp av 12,500 kronor, mot- Departementssvarande
kostnadsstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. chefen.
Sistnämnda belopp bör icke belasta kostnadsramen.

Utbyte av högtrycksångpannor m. m. I försvarsutredningens kostnadsberäkningar
finnes intet belopp upptaget för detta ändamål.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 för
ifrågavarande ändamål äskat 50,000 kronor. Av det äskade beloppet lia

4,500 kronor angivits hänföra sig till kostnadsstegring under tiden den 1
juli 1941—den 1 juli 1942.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 19 november 1942, med
återkallande av sin tidigare framställning, såvitt nu är i fråga, hemställt att
ett belopp av 57,500 kronor måtte anvisas å förskottsstat för dels utbyte
av en överbelastad panna i torpeddepartementets byggnad jämte vissa

Departements''

chefen.

Departements chefen.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

därmed sammanhängande rörarbeten, dels förlängning av pannorna i hantverkskasernen,
allt för en beräknad kostnad av 7,500 kronor, dels ock utbyte,
för en beräknad kostnad av 50,000 kronor, mot nya pannor av två i
matinrättningens kokhus befintliga icke reparabla och för den nuvarande
belastningen för små högtrycksångpannor. Sistnämnda pannor ha uppgivits
vara utdömda till den 1 september 1943.

Utbytet av ångpannorna i kokhuset har i marinförvaltningens skrivelse
den 10 februari 1943 hänförts till angelägenhetsgrupp I.

Ehuru jag icke funnit mig kunna tillstyrka anvisande av medel för dessa
ändamål å förskottsstat, finner jag det nödvändigt att vissa av dem nu tillgodoses.
Enär liögtrycksångpannorna i kokhuset äro utdömda till den 1
september 1943, torde det sålunda vara erforderligt, att för deras utbyte
erforderliga medel, 50,000 kronor, beräknas för budgetåret 1943/44. Av detta
belopp böra 45,500 kronor belasta femårsplanens kostnadsram.

Innan slutlig ställning tages till marinförvaltningens äskande i övrigt,
torde ämbetsverket böra förebringa utredning örn möjligheten att bestrida
de återstående kostnaderna, 7,500 kronor, med underhållsmedel eller medel
som anvisats för modernisering av Stockholms örlogsvarv.

Ombyggnad av marketenteri. Marinjorvaltwing en har i anledning av en av
chefen för Stockholms örlogsvarv i ämnet gjord framställning i sina medelsäskanden
för budgetåret 1943/44 hemställt örn anvisande av ett anslag av

15.000 kronor för ombyggnad av marketenteriet å Skeppsholmen. Av marinförvaltningens
skrivelse den 10 februari 1943 framgår, att 1,000 kronor härav
hänföra sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.
Ifrågavarande arbeten lia av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrupp
I.

Ehuru örn- och tillbyggnader å Skeppsholmen med hänsyn till örlogsstationens
framtida förflyttning böra i görligaste mån undvikas, anser jag
mig icke kunna underlåta att tillstyrka, att detta medelsbehov, vilket icke
tagits i beräkning av 1941 års försvarsutredning, snarast tillgodoses. Ombyggnaden,
som är avsedd att förbättra de särskilt för underbefälet otillfredsställande
förhållandena och att göra marketenteriet skickat att någorlunda
fylla de behov, som den avsevärt utökade personalen medfört, måste
anses vara av mycket angelägen natur. Jag beräknar därför för detta ändamål
för budgetåret 1943/44 ett belopp av 15,000 kronor, av vilket belopp

14.000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Manskapsbarack. Sedan 1942 års riksdag (skrivelse nr 447) efter förslag
i propositionen nr 249 till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Stockholms
örlogsstation å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat
ett reservationsanslag av 110,000 kronor, har Kungl. Majit genom beslut
den 30 oktober 1942 ställt det anvisade anslaget till marinförvaltningens
förfogande för uppförande av en manskapsbarack på Skeppsholmen.

139

Kungl. Majda proposition nr 222.

I marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 har för ändamålet
upptagits ett belopp av 110,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte
för prisstegring intill den 1 juli 1942 upptagits 9,000 kronor.

Med hänsyn till förutsättningarna för Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober Departement*
1942 anser jag, att intet prisstegringstillägg bör beräknas å det anvisade chefen.
beloppet, 110,000 kronor. Av sistnämnda belopp torde 100,000 kronor böra
anses motsvara prisläget den 1 juli 1941 och sålunda belasta femårsplanens
kostnadsram.

Tillbyggnad till exercisskolan för riktövningsbatteri. Försvarsutredningen beräknade
icke medel för detta ändamål, och anslag har icke heller av marinförvaltningen
äskats för nästa budgetår.

Emellertid har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943 i
angelägenlietsgrupp I för ändamålet upptagit ett belopp av 20,000 kronor,
varav 1,500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring under tiden den
1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 5 mars 1943 inkommit
med närmare utredning rörande ifrågavarande byggnadsbehov, varvid anförts
i huvudsak följande.

I skrivelse till marinchefen den 10 november 1942 hade inspektören för
sjöartilleriet efter företagen inspektion av riktövningsbatteriet å Skeppsholmen
framhållit, att detta befunnits vara i sådant skick, att utbildning av
personal ej kunde ske i den utsträckning, som erfordrades, samt att utbildningen
för närvarande vore allt annat än ändamålsenlig och rationell, enär
i nämnda lokal även inrymdes laddövningsapparater samt snickeri- och
vapensmedsverkstäder.

Laddövningsapparaterna och verkstäderna inverkade i hög grad hindrande
på i batteriet pågående utbildning dels genom att upptaga plats och dels
genom att störa med avsevärt buller.

Under nuvarande förhållanden kunde det utrymme, som batteriet erbjöde
— cirka 12 X 35 meter — icke rationellt och effektivt utnyttjas med mindre
än att de nämnda störningskällorna undanröjdes.

Detta kunde ernås genom att batteriet å sin nordöstra gavel, på sätt
framginge av en skrivelsen bifogad ritning, erhölle en tillbyggnad om 6 X 10
meter, inrymmande ett laddövningsrum (6 X 10 meter), som tillika finge utgöra
vapensal för nytillkommen handvapenmateriel, en vapensmedsverkstad
(3x3 meter) och en snickeriverkstad (3x3 meter).

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt örn
anvisande av 20,000 kronor för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1942/43.

Under hänvisning till vad jag i det föregående yttrat angående behovet Departementsav
särskild återhållsamhet i fråga om byggnadsarbeten vid Stockholms ch''fen
örlogsstation och då jag därtill icke är övertygad örn att det av marinförvaltningen
framlagda förslaget innebär den lämpligaste lösningen av ifrågavarande
spörsmål — det synes bland annat kunna ifrågasättas huruvida de

140

Departementschefen.

Departements chefen.

Kungl. May.ts proposition nr 222.

små verkstadsrummen böra komma till utförande — finner jag mig icke för
närvarande böra beräkna medel för ändamålet.

Stockholms örlogsvarv.

Vissa hygieniska anordningar. För detta ändamål, för vilket försvarsutredningen
beräknat 70,000 kronor, har riksdagen (skrivelse 1942:355) efter
därom av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag framlagt
förslag (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkt 14), anvisat nämnda belopp.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 uppgivit, att
för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 erfordrades
ytterligare 6,000 kronor.

Detta belopp torde böra ställas till förfogande under nästa budgetår men
ej, i motsats till redan anvisade 70,000 kronor, belasta femårsplanens kostnadsram.

Förläggnings- och förplägnadsanstalter å Bergholmen. För detta ändamål,
för vilket försvarsutredningen beräknade 54,000 kronor, har riksdagen (skrivelse
nr 376) efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270 framställt
förslag anvisat nämnda belopp. Dispositionsbeslut har av Kungl.
Maj:t meddelats den 30 juni 1942.

Marinförvaltningen har i skrivelsen den 10 februari 1943 angivit kostnaderna
för ifrågavarande arbeten till 54,000 kronor inberäknat prisstegring
örn 4,000 kronor under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Ifrågavarande byggnadsarbeten torde böra belasta femårsplanens kostnadsram
med 50,000 kronor.

Förlängning av Gustaf V:s docka. I yttrande över 1941 års försvarsutrednings
betänkande förklarade sig marinförvaltningen anse att Gustaf Y:s
docka borde förlängas med hänsyn till tillkomsten av de båda av 1940 års
urtima riksdag beslutade kryssarna. Kostnaderna beräknades till 1,000,000
kronor.

I propositionen 1942: 210 anslöt jag mig i princip till marinförvaltningens
ifrågavarande förslag, men framhöll, att arbetena icke behövde utföras tidigare
än att de kunde beräknas bliva fullbordade ungefär samtidigt med
färdigställandet av kryssarna.

I sin skrivelse angående marinens medelsbehov för budgetåret 1943/44
har marinförvaltningen angivit kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1941 till

1,000,000 kronor samt därav för nämnda budgetår äskat 400,000 kronor.
Återstoden av det beräknade beloppet borde anvisas med 400,000 kronor
för budgetåret 1944/45 samt 200,000 kronor för budgetåret 1945/46. Marinförvaltningen
avsåge att bedriva arbetena i dockan på sådant sätt att torrsättning
av fartyg kunde ske under de första ombyggnadsåren.

141

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bar marinförvaltningen angivit, att
kostnadsberäkningarna ännu ej vore slutförda. Till det preliminärt beräknade
beloppet, 1,000,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, har ansetts
böra läggas kostnadsökning på grund av prisstegring till den 1 juli 1942
med 150,000 kronor. I sistnämnda skrivelse lia arbeten för ett belopp av

200.000 kronor angivits böra hänföras till angelägenhetsgrupp I, under det
att återstoden, eller 800,000 kronor, hänförts till angelägenhetsgrupp II.

Enär Gustaf V:s docka bör kunna mottaga kryssarna, då de blivit färdigställda,
finner jag mig böra förorda, att hela ombyggnaden sker under femårsperioden
1942/47. Med hänsyn till den beräknade tidpunkten för kryssarnas
färdigställande torde enligt numera under hand från marinförvaltningen inhämtade
upplysningar för nästa budgetår erfordras 345,000 kronor, varav

300.000 böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Sopförbränningsanläggning. För detta ändamål har riksdagen (skrivelse
1943: 25, punkt 17:o) efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1943: 2 å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat 100,000 kronor.

Enligt uppgift i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 belöpa
7,000 kronor av det anvisade beloppet å prisstegringar under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Ifrågavarande arbeten, vilka Kungl. Majit tidigare bemyndigat marinförvaltningen
att igångsätta, torde få anses belasta femårsplanens kostnadsram
med 93,000 kronor.

Kompletteringsarbeten å artilleriammunitionsverkstad. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen 1943: 2 framställda förslag har riksdagen i skrivelse
1943: 25 (punkt 13:o) till modernisering av vissa marinens verkstäder m. m.,
såsom förstärkning av ett av riksdagen för samma ändamål å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat reservationsanslag, å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 48,500
kronor. Anslaget avser vissa kompletteringsarbeten å artilleriammunitionsverkstaden
vid Stockholms örlogsvarv.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för ändamålet
upptagit ett belopp av 58,000 kronor.

Jag finner icke anledning frångå min i propositionen 1943:2 intagna
ståndpunkt, att för ifrågavarande ändamål böra anvisas allenast 48,500 kronor.
Såsom i nämnda proposition anförts, bör anslaget icke belasta femårsplanens
kostnadsram.

Vissa arbeten vid Stockholms öriogsvarv. I sina medelsäskanden för budgetåret
1943/44 har marinförvaltningen upptagit framställningar från chefen för
Stockholms örlogsvarv om anslag med tillhopa 168,000 kronor för anordnande
av värmeledning och varmboning i norra och södra fundamentshusen,

Departements chefen.

Departementschefen.

Departements chefen.

142 Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

matrum vid torpedverkstaden och utökning av denna samt tillbyggnad av
västra matsalen jämte inredning av diskrum. Marinförvaltningen bar anfört,
att arbetena åsyftade ökad brandsäkerhet, rationellare utnyttjande av bränsle
för uppvärmning och förbättrade hygieniska förhållanden. Ämbetsverket
hade funnit arbetena av behovet påkallade samt av beskaffenhet att snarast
böra komma till utförande.

Emellertid har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943
hänfört ifrågavarande arbeten till angelägenhetsgrad II. Av den beräknade
kostnaden hänföra sig, enligt ämbetsverkets beräkningar, 13,000 kronor till
prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

1940 års militära byggnadsordning har i utlåtande den 28 december 1942
för angivna ändamål tillstyrkt anvisande av tillhopa 124,000 kronor.

Arbetena i fråga äro i och för sig önskvärda standardförbättringar, i huvudsak
avsedda att bereda personalen bättre arbetsförhållanden. Jag erinrar
emellertid örn att avsevärda belopp nyligen anvisats för varvets modernisering
samt för hygieniska anordningar därstädes och finner det icke möjligt
att nu åter tillstyrka anvisande av betydande belopp för dylika ändamål,
vilka ej av försvarsutredningen beräknats.

Anordnande av omklädnads- och tvättrum å Beckholmen samt värmecentral därstädes.
För detta ändamål har riksdagen (skrivelse 1943: 25, punkten 16:o)
efter därom av Kungl. Majit i proposition 1943:2 (sid. 137) framställt förslag
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat 200,000 kronor.
Såsom av propositionen framgår har detta arbete ansetts böra snarast
komma till utförande.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen angivit kostnaden
enligt prisläget den 1 juli 1941 till 185,000 kronor samt prisstegringar
intill den 1 juli 1942 till 15,000 kronor. Härjämte har marinförvaltningen
anmält att kostnader för lös inredning, 10,000 kronor, beräknades skola täckas
från i 1943 års statsverksproposition å driftbudgeten äskat anslag.

Marinförvaltningen har numera under hand meddelat att i den å 200,000
kronor slutande kostnadsberäkningen för själva anläggningen kommit att felaktigt
inräknas jämväl nyssnämnda belopp örn 10,000 kronor för lös inredning.
Av anslaget å 200,000 kronor bör förty av Kungl. Majit för nu ifrågavarande
ändamål disponeras allenast 190,000 kronor och återstoden tagas i
anspråk för annat ändamål, som faller inom femårsplanens kostnadsram.
Denna bör för nu ifrågavarande ändamål anses belastad med 176,000 kronor.

Förlängning m. m. av bryggan vid kolupplaget å Furuholmen. För detta ändamål,
vilket icke av försvarsutredningen beräknats, har marinförvaltningen
i sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 upptagit 130,000 kronor. Arbetena
i fråga, som avse förlängning av bryggan, anläggande av bockbana
med decauvillespår samt uppsättande av skyddsplank, åsyfta att möjliggöra
snabbare lossning av kolångare samt att skapa ökat utrymme för uppläg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 143

gande av kol och ha av marinförvaltningen i dess skrivelse den 27 augusti
1942 angivits vara högeligen av behovet påkallade.

Emellertid har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943
hänfört ifrågavarande arbeten till angelägenhetsgrad III. Av det begärda
anslaget ha 10,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegring under tiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Jag saknar anledning frångå den bedömning av ifrågavarande arbetens Departementsangelägenhet,
vartill marinförvaltningen numera kommit, och beräknar så- chefen.
lunda icke medel för ändamålet för femårsperioden 1942/47.

Hårsfjärdens depå.

Anordnande av exercisplan vid Vitså. Marinförvaltningen har i sina medelsäskanden
för budgetåret 1943/44 upptagit ett belopp av 21,000 kronor för
anordnande av en exercisplan vid Vitså, som chefen för kustflottan föreslagit
skola snarast komma till utförande. De beräknade kostnaderna hänföra sig
till planering av ett av schaktmassor från byggnadsarbeten belamrat område,
vilket därefter skulle kunna begagnas för handvapenexercis och idrottsutövning.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört
ifrågavarande arbete till angelägenhetsgrad II. Av de beräknade kostnaderna
ha 1,500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring den 1 juli 1941
—den 1 juli 1942.

Med ifrågavarande planeringsarbete torde utan alltför stora olägenheter Departementskunna
anstå till tidpunkt efter utgången av femårsperioden 1942/47. chefen.

Kompletteringsarbeten vid Hårsfjärdens flygstation. Behovet av ifrågavarande
arbeten, som kostnadsberäknats till 40,000 kronor, varav 3,000 kronor angivits
utgöra prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942, har
av marinförvaltningen anmälts först i dess skrivelse den 10 februari 1943
men har av ämbetsverket upptagits i angelägenhetsgrad I.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 13 mars 1943 inkommit
med närmare utredning i ärendet samt hemställt örn anvisande av ett anslag
för ändamålet av 40,000 kronor, varav 16,400 kronor avse kontrakterade
prisstegringstillägg för tidigare beslutade arbeten, 14,200 kronor viss utvidgning
av byggnadsprogrammet, 7,400 kronor brandsäkerhets- och sanitära
anordningar samt 2,000 kronor administrationskostnader och oförutsedda
utgifter.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma
icke torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde
få inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott.

Departements

chefen.

Departements chefen.

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Jag finner mig böra för ändamålet beräkna beloppen 16,400 kronor och

14,200 kronor, av vilka belopp det sistnämnda med 13,000 kronor bör anses
belasta femårsplanens kostnadsram. Kostnaden för administration och oförutsedda
utgifter torde få beräknas i annat sammanhang.

Vissa nybyggnadsarbeten vid Hårsfjärdens depå. Försvarsutredningen beräknade
för nybyggnadsarbeten vid Hårsfjärdens depå inklusive administrationskostnader
och oförutsedda utgifter ett belopp av 385,000 kronor, varav för garage
vid Vitsa brygga 70,000 kronor. På sätt utförligt angivits i propositionen
1943: 2 (sid. 118 ff.) har genomförandet av ett av marinförvaltningen framlagt
program för nybyggnadsarbeten m. m. å Märsgarn aktualiserats genom
förlusten av vissa lokalutrymmen vid jagarolyckan därstädes den 17 september
1941. Hela ifrågavarande byggnadsprogram har ansetts böra skyndsamt
genomföras.

Jag tillåter mig att i ämnet hänvisa till vad jag anfört i nyssnämnda
proposition och beräknar i enlighet därmed för budgetåret 1943/44 för vissa
^byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens depå ett belopp av 685,000 kronor.
Härav torde 625,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.
Det bör observeras att i beloppet 685,000 kronor ingå kostnader för
administration och oförutsedda utgifter.

Ytterbelysning vid Hårsfjärdens depå. För detta ändamål ha medel icke beräknats
av försvarsutredningen och ej heller av marinförvaltningen i dess
förut omförmälda byggnadsplan för depån. Medel för ändamålet ha ej heller
av ämbetsverket tidigare äskats, men i dess skrivelse den 10 februari 1943
har för ändamålet i angelägenhetsgrad I upptagits ett belopp av 6,000 kronor,
varav 500 kronor angivits motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—
den 1 juli 1942.

Jag saknar möjlighet att utan närmare utredning bedöma vare sig angelägenheten
i och för sig av ytterbelysningens anordnande eller medelsbehovets
storlek och beräknar förty icke något belopp för ändamålet för nästa
budgetår.

Hamn- och kajanläggningar vid Vitså brygga. Försvarsutredningen beräknade
icke något belopp för detta ändamål. Marinförvaltningen har härför äskat

295,000 kronor, därav 100,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 samt 195,000 kronor för budgetåret 1943/44. I angivna belopp
ingå till omkring 20 procent av byggnadskostnaderna beräknade utgifter för
administration och oförutsett. I skrivelsen den 10 februari 1943 har ämbetsverket
beräknat kostnaden till 297,000 kronor, varav 22,000 kronor angivits
motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

Medelsäskandet kar av marinförvaltningen i dess skrivelse den 27 augusti
1942 angående tilläggsstat för budgetåret 1942/43 motiverats i huvudsak på
följande sätt.

För fartygens betjänande med olja och vatten från oljecisternanläggning
vid Yitså brygga samt vattenledningsanläggning från Västerhaninge till Vitsa
brygga, vilken senare anläggning färdigställts och tagits i bruk, måste en
särskild betongbrygga för vatten-, olje- och elektriska ledningar utföras vid
Vitsa. En dylik brygga hade beställts och vore under utförande. Kostnaderna
därför beräknades skola bestridas med medel, som redan ställts till
ämbetsverkets förfogande.

Under pågående utredning inom marinförvaltningen för denna brygga
hade från chefen för kustflottan och inom ämbetsverket framkommit starka
önskemål örn en utvidgning av byggnadsprogrammet till att omfatta förutom
själva bryggan med olje- och vattenledningar även vissa särskilda
muddringsarbeten samt vissa anläggningsarbeten för kaj, hamnplan med
mera, vilka arbeten närmare angåves i det följande.

Genom utförande av dessa tillkommande arbeten skulle i första hand
vinnas ytterligare tilläggsplatser för lastbåtar, personaltransportfartyg, småbåtar
med mera, vilket vore i hög grad av behovet påkallat, då den befintliga
båtbryggan (permittentbryggan) visat sig hava en synnerligen otillfredsställande
kapacitet. Vidare skulle genom den befintliga, långgrunda strandens
uppfyllande och förseende med kajskoning eller längslöpande brygga
erhållas särdeles erforderliga kajplaner för dels uppläggning av gods, dels
uppställning av fordon samt dels även uppställning av trupp.

Det utrymme, som för närvarande stöde till förfogande mellan själva den
flacka, långgrunda strandlinjen och ovanför liggande angränsande bergpartier,
vore synnerligen begränsat.

I fråga örn de mest angelägna arbetena — utöver den brygganordning,
som redan är under utförande — har marinförvaltningen, med uppgift att de
angivna kostnaderna vore baserade på av marinförvaltningen under hösten
1941 inhämtade anbud å utförandet av respektive arbeten, närmare anfört
följande.

1. Stabilisering av den väster örn den blivande betongbryggan
belägna stentippen, vilken vilar å ett lager av
lera, vars bärighet enligt gjorda geotekniska undersökningar
är sådan, att varken nedan nämnd muddring av
området framför stentippen eller extra belastning ovanpå
stentippen kunna göras med mindre än att risk uppstår
för ras i stentippen. Efter utförd stabilisering av stentippen
kan densamma avjämnas och användas till kajplan.

Kostnaden för stabiliseringen och avjämningen har beräknats
till cirka.............................................. kronor 60,000: —

2. Uppmuddring av området närmast väster örn den
blivande betongbryggan till medelvattendjupet — 5.0 meter.

Denna uppmuddring betingas i särskild grad av det önskemålet,
att betongbryggans västra sida även skall tjäna
såsom tilläggsplats för ubåtar under tiden för uppladdning
av deras batterier från å land belägen transformatorstation.
Kostnaden för detta muddringsarbete har be -

räknats till cirka.............................................. » 40,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. 522 43 10

146

Kungl. Majlis proposition nr 222.

3. Uppfyllning och planering av strandområdet innanför
(norr om) den blivande betongbryggan samt mellan
denna brygga och den befintliga båtbryggan, så att kajplan
på cirka höjden +2.0 meter över medelvattenytan
erhålles. Då uppfyllningen kommer att göras å befintlig
grund av lera måste stabiliseringspålning först verkställas
genom leran. Kostnaden för pålning, uppfyllning av kajområde
samt avjämning och planering har beräknats till

cirka............................................................ kronor 45,000: —

4. Träbryggor för lastbåtar, permittentbåtar m. fl., dels

utefter blivande kajplan mellan befintlig båtbrygga och
blivande betongbrygga, dels utefter den stabiliserade och
till kajplan utbyggda stentippen. Kostnaden för dessa
träbryggor har beräknats till cirka..........................

5. Permanent kulvert för oljeledningar under det en ligt

ovan utfyllda kajplanet innanför betongbryggan. Kostnaden
härför har beräknats till cirka ......................

6. Elektriska likströmsledningar från liliriktar- och omformarstation
för laddning av ubåtsbatterier samt för förseende
av förtöjda fartyg med elektrisk ström för kraft
och belysning.

Elektriska växelströmsledningar jämte kraftkontakter å
bryggan avsedda för anslutning av svetsningsaggregat för
reparationsarbeten.

Belysning å bryggan samt å kajplaner..................

» 45,000: —

» 30,000: —

» 25,000: —

Summa kostnader enligt ovan kronor 245,000: —

Härtill läggas cirka 20 procent för administration, oförförutsett
och diverse eller.................................... » 50,000: —

Summa kronor 295,000: —

Sedermera har på given anledning under hand överlämnats en inom marinförvaltningen
upprättad, den 10 november 1942 dagtecknad promemoria, vari
arbetena uppdelas i tvenne byggnadsetapper på följande sätt.

Första byggnadsetappen. Kronor

a) Stabilisering och uppfyllning av område bakom och norr örn

den nya betongbryggan samt utförande av permanent betongkulvert
för oljeledningar. (Lika med punkterna 3 och 5 i nyssnämnda skrivelse).
.................... 60,000

b) Arbeten å elektriska ledningar och belysning (lika med punkt 6) 25,000

c) En av de i punkt 4 föreslagna träbryggorna .................... 10,000

d) Den i punkt 2 föreslagna uppmuddringen av området närmast

väster örn den nya betongbryggan. Muddringens omfattning något
utökad...................................................................... 55,000

Summa kronor 150,000

Administration, oförutsett och diverse, 20 procent ................ 30,000

Summa för första etappen kronor 180,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 147

Andra byggnadsetappen.

e) Kajplan (avsedd i punkt 1) ........................................ 60,000

f) Träbryggor (de i punkt 4 avsedda utom den under c) upptagna) 35,000

Summa kronor 95,000

Administration, oförutsett och diverse, 20 procent, cirka.......... 20,000

Summa för andra etappen kronor 105,000
Summa för första och andra etapperna kronor 295,000

Jag finner mig böra förorda, att av de i promemorian avsedda arbetena Departemenisde
under a), b) och c) angivna skola komma till utförande snarast möjligt. chefen.
Med arbetena under e) och f) synes däremot kunna anstå till tid efter femårsperiodens
slut. Med denna begränsning av byggnadsprogrammet torde
för de under d) anmärkta muddringsarbetena böra beräknas ett belopp av
allenast 40,000 kronor att liksom de under a), b) och c) upptagna beloppen
utgå under nästa budgetår.

I enlighet med det anförda beräknar jag för ifrågavarande ändamål för
femårsperioden 1942/47, enligt prisläget den 1 juli 1942, ett belopp av 135,000
kronor, varav 125,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Kostnader för administration och oförutsedda utgifter beräknas i annat
sammanhang.

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente.

Ombyggnad av f. d. Ing I V:s kasern i Vaxholm, ordonnans- och vaktförläggning
vid samma kasern ävensom brygga i anslutning till nämnda kasern. Försvarsutredningen
föreslog i sitt betänkande att den tidigare för Svea ingenjörkår
använda kasernen i Vaxholm i fortsättningen skall utnyttjas såsom kanslihus
för chefen för Stockholms kustartilleriförsvar. För erforderliga omändringsarbeten
beräknade utredningen ett belopp av 190,000 kronor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen 1942:270 framställda förslag bär
riksdagen (skrivelse nr 1942: 376) för budgetåret 1942/43 beräknat sistnämnda
belopp. Till grund för äskandet av anslaget låg ett av marinförvaltningen
med skrivelse den 15 augusti 1941 till 1940 års militära byggnadsutredning
insänt förslag, vilket av ämbetsverket kostnadsberäknats till 225,000 kronor.

Enligt förslaget skulle utrymme beredas för en personal av 96 personer,
varjämte vaktlokal och brygga skulle komma till utförande. I skrivelse till
ämbetsverket den 6 september 1941 yttrade byggnadsutredningen, att kostnaderna
för ombyggnadsföretaget kunde begränsas till 190,000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Byggnadsutredningen hade därvid ej räknat med
kostnader för vaktlokal och brygga enär, enligt utredningens mening, vaktstyrka
ej vore erforderlig samt brygga kunde erhållas genom ombyggnad
av äldre sådan med anlitande av underhållsanslac:.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag å tilläggsstat för
budgetåret 1942/43 har marinförvaltningen — med förmälan att det visat sig
omöjligt att genomföra den nödvändiga ombyggnaden inom ramen för det

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

av riksdagen anvisade beloppet om 190,000 kronor — dels hemställt att å
tilläggsstat för budgetåret 1942/43 måtte anvisas ej mindre 53,000 kronor
för ombyggnadsarbeten i kasernen än även 12,000 kronor för anordnande i
andra inom området befintliga byggnader av ordonnans- och vaktförläggning,
dels ock anmält att en brygga till en uppskattad kostnad av 20,000 kronor
erfordrades. Marinförvaltningen har tillika uppgivit, att i de angivna beloppen
ej inginge kostnaderna för förflyttning av telefonväxel, samtrafikanläggning
och lokalautomattelefon.

I skrivelse den 14 december 1942 har marinförvaltningen i anslutning till
nyssnämnda anmälan å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 för
anordnande av brygga äskat ett belopp av 25,000 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår, att den ökade kostnaden för ombyggnaden
av kasernen delvis betingas av att lokaler inom byggnaden enligt
marinförvaltningens mening borde beredas för 124 personer mot tidigare
beräknade 96 personer. Utökningen till trots lia, enligt vad ämbetsverket
upplyst, lokaler för vissa uppbördsman avsetts skola anordnas i anslutning
till respektive verkstäder och förråd.

I yttrande den 19 oktober 1942 har 1940 års militära byggnadsutredning
tillstyrkt, att ett belopp av 220,000 kronor i stället för tidigare beräknade

190,000 kronor anvisades för ombyggnadsarbetena inom kasernen. En besparing
i jämförelse med marinförvaltningens förslag av 23,000 kronor kunde
enligt byggnadsutredningens mening erhållas genom följande av byggnadsutredningen
i huvudsak redan tidigare föreslagna åtgärder nämligen: Genombrytningar
av murverk borde icke göras mera omfattande än som vore oundgängligen
nödvändigt. Befintliga golv borde, efter hyvling, eventuellt orning
och fernissning, i möjligaste mån utnyttjas utan beläggning med linoleum
eller parkettstav. I den män befintliga golv icke kunde utnyttjas
borde vanliga furugolv i stället för golv av lamellparkett inläggas. Vissa
föreslagna borthuggningar av utskjutande väggpartier kunde undvikas. Befintliga
murar borde icke utan tvingande skäl genombrytas till större bredd
än 1,6 meter. Föreslagna glaspartier i olika väggar borde i möjligaste män
begränsas. Föreslagen bokhiss borde utgå.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 3 december 1942 i anledning av
byggnadsutredningens utlåtande anfört bland annat följande.

Den väsentliga besparingen skulle enligt byggnadsutredningens förslag
erhållas genom att föreslagen bokhiss skulle utgå samt befintliga äldre furugolv
omläggas. Utelämnandet av bokhissen kunde av ämbetsverket godtagas
örn direkta besparingsåtgärder skulle hava företräde framför sparsamhet
som funne uttryck i åtgärder för det dagliga arbetets underlättande.
Med stöd av verkställd förnyad besiktning vidhölle ämbetsverket att befintliga
golv borde omläggas. Ämbetsverket förordade att parkettgolv såsom
mera hygieniska och av större livslängd komme till användning. Ett uteslutande
av bokhissen medförde en kostnadsminskning med 10,000 kronor.

På grund av bristen på lokaler hade det blivit nödvändigt att för försvarsområdesstaben
inom Stockholms skärgårds försvarsområde delvis anordna
utrymmen inom den till ombyggnad föreslagna kasernen. För att
undvika den fördyring av ombyggnadsarbetena det skulle medföra att be -

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

driva dessa på sådant sätt att nämnda delar av nyssnämnda stab kunde
tvärstanna i kasernen funne marinförvaltningen det nödvändigt och ändamålsenligt
att först iståndsätta byggnaden för vakt- och ordonnansförläggningen
så att dess lokaler under ombyggnadstiden kunde användas av staben.

Beträffande den föreslagna bryggan har marinförvaltningen i sin förenämnda
skrivelse den 14 december 1942 anfört bland annat följande.

Det vore av vitalt intresse för båtförbindelserna inom försvarsområdet
att hava tillgång till en användbar angöringsplats i närheten av chefens för
Stockholms kustartilleriförsvar kansli för bland annat inspektionsbåtar m. fl.
som komme att förläggas till och trafikera kanslibryggan.

Den befintliga bryggan, iståndsatt år 1921, vilade med sin yttre del på
trenne stenkistor, som under årens lopp svårt skadats av röta, varjämte en
av stenkistorna satt sig omkring 20 cm. Bryggan tålde i sitt nuvarande
tillstånd icke normal belastning. Den väntade livliga trafiken krävde med
nödvändighet en kraftig och varaktig konstruktion hos bryggan. Dess
iståndsättning måste därför bliva så grundlig, att den i verkligheten vore
likvärdig med nybyggnad.

Marinförvaltningen finge i motsats till vad militära byggnadsutredningen
anfört uttala, att varken iståndsättning av den gamla bryggan eller ny brygga
kunde bekostas av underhållsanslag.

Arbetena med ny brygga borde genomföras så, att de vore färdiga samtidigt
med att kasernen toges i anspråk som kanslihus av chefen för Stockholms
kustartilleriförsvar.

Marinförvaltningens förslag till ny brygga är åtföljt av ritningar och kostnadsberäkning
slutande å 25,000 kronor, däri inberäknat 1,500 kronor till
administration och oförutsedda utgifter. Motsvarande kostnader, uppskattade
till omkring 6 procent av de egentliga byggnadskostnaderna, ingå icke i
tidigare angivna belopp för ombyggnad av kasernen men däremot med cirka

1.000 kronor i det för vakt- och ordonnansförläggning äskade beloppet om

12.000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört ifrågavarande
byggnadsarbeten till angelägenhetsgrupp I samt uppgivit kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1942 för ombyggnaden av kaserner, vaktoch
ordonnansförläggningen samt bryggan till respektive 243,000, 12,000 och

30.000 kronor, varav respektive 18,000, 900 samt 3,000 kronor motsvarade
prisstegringar från den 1 juli 1941.

På given anledning har från vederbörande myndigheter infordrats upplysning,
för vilka befattningar de 124 personer avsåges, som skulle beredas
tjänstelokaler i byggnaden.

Sedan en preliminär granskning av dessa uppgifter givit vid handen, att
personaluppgifterna syntes mycket högt beräknade för särskilt vissa kategorier,
har chefen för Stockholms kustartilleriförsvar i skrivelse till marinförvaltningen
den 2 mars 1943 uppgivit antalot befattningshavare, för vilka
utrymme borde beredas under fredsförhållanden, till 118 personer. Kustartilleriförsvarschefen
har vidare upplyst, att 124 personer vore det antal
som maximalt kunde inrymmas i byggnaden samt att i förslaget avsedda lokaler
för närvarande icke motsvarade behovet och efter övergång till fredsförhållanden
erfordrades för tillfälligt tjänstgörande personal.

Departements chefen.

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Den å 118 personer slutande personaluppgiften skiljer sig beträffande
personalens fördelning på olika befattningar högst väsentligt från den tidigare
erhållna, å 124 personer slutande personaluppgiften.

Ehuru det för närvarande stöter på vissa svårigheter att beräkna vilket
antal personer som vid återgång till fredsförhållanden kommer att ingå i
chefens för Stockholms kustartilleriförsvar stab och förvaltning, finner jag
den utredning som i detta stycke ligger till grund för förevarande medelsäskande
anmärkningsvärt löslig. Emellertid lärer det vara ändamålsenligt
att i samband med ändock erforderlig ombyggnad av f. d. Ing. IV:s kasern
till kanslilokaler disponera denna för maximalt antal tjänstgörande. Härmed
har jag icke tagit någon ställning till stabens och förvaltningsorganens storlek
efter återgång till fredsförhållanden. Beträffande ombyggnadsarbetenas
utförande ansluter jag mig till byggnadsutredningens förslag att den föreslagna
bokhissen bör utgå. Jämväl övriga av byggnadsutredningen föreslagna
besparingsåtgärder böra där så befinnes möjligt iakttagas. Enär
emellertid byggnadsutredningens kostnadsberäkningar synas vara väl lågt
hållna, beräknar jag för kasernens ombyggnad ett belopp av 230,000 kronor.
Den av marinförvaltningen föreslagna ombyggnaden av befintliga byggnader
till vakt- och arrestlokaler, vilka under ombyggnadsarbetena i kasernen
kunna användas till kanslilokaler, finner jag ändamålsenlig och beräknar
härför, exklusive administration och oförutsedda utgifter, 11,000 kronor.
Likaså finner jag den av marinförvaltningen föreslagna nya bryggan böra
komma till utförande, ehuru densamma bör givas ett enklare utförande än
ämbetsverket förutsatt, varför kostnaderna böra kunna begränsas till 15,000
kronor. Arbetet med bryggan bör genomföras med sådan skyndsamhet att
densamma kan komma till användning under ombyggnadstiden. Inklusive
det av riksdagen anvisade beloppet örn 190,000 kronor men exklusive kostnader
för administration och oförutsedda utgifter, för vilka medel beräknas
i annat sammanhang, uppgå sålunda kostnaderna för här avsedda arbeten
enligt prisläget den 1 juli 1942 till (230,000 + 11,000 + 15,000=) 256,000
kronor, vilket belopp torde böra stå till förfogande före utgången av nästa
budgetår. Av beloppet torde 235,000 kronor få anses belasta femårsplanens
kostnadsram.

Värmeledning i tre manskapsbaracker. För ifrågavarande ändamål beräknade
försvarsutredningen 60,000 kronor. Beloppet har av riksdagen (skrivelse
1942: 376) anvisats efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270
framställt förslag. Dispositionsbeslut har av Kungl. Maj:t meddelats den
30 juni 1942.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen uppgivit
kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1942 till 67,000 kronor, varav 7,000
kronor angivits motsvara prisstegring från den 1 juli 1941.

För täckande av ifrågavarande prisstegring torde för nästa budgetår böra
beräknas ett belopp av 7,000 kronor, vilket ej bör belasta femårsplanens
kostnadsram.

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Tillbyggnad av underofficersmäss. Försvarsutredningen fann en utbyggnad
av underofficersmässen betingad av ökningen av underofficerskåren oell beräknade
för ändamålet 50,000 kronor.

31 ar inf ^vältning en har för nästa budgetår äskat det av försvarsutredningen
beräknade beloppet under framhållande av att byggnaden i sitt nuvarande
skick redan länge varit ur såväl trevnads- som utrymmessynpunkt otillfredsställande.
Lokalbehovet hade befunnits kunna tillgodoses inom ramen för
beräknat belopp genom att ämbetsverkets förslag närmast fått formen av
en genomgripande inre ombyggnad av underofficersmässen.

Av ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943 framgår, att 4,000 kronor
av det för ändamålet beräknade beloppet hänför sig till prisstegringar under
tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 samt att ämbetsverket hänfört byggnadsföretaget
till angelägenhetsgrupp I.

Jag finner att ett belopp av 50,000 kronor bör beräknas för detta ända- Departement,-mål för budgetåret 1943/44. Av beloppet böra 46,000 kronor anses belasta ciefen''

femårsplanens kostnadsram.

Omläggning av den elektriska distributionen vid Qscar-Fredriksborg från lik- till
växelström: Försvarsutredningen beräknade icke medel för detta ändamål.

Mar in förvaltning en har för ändamålet äskat 144,000 kronor, varav 47,000
kronor å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 samt 97,000 kronor å riksstaten
för budgetåret 1943/44.

I ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943 har ifrågavarande ändamål
hänförts till angelägenhetsgrupp II. Av kostnaden, 144,000 kronor, ha

19,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegring under tiden den 1 juli
1941—den 1 juli 1942.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående tilläggsstat för budgetåret
1942/43 har marinförvaltningen i ämnet anfört bland annat följande.

Distributionen av elektrisk energi vid Oscar-Fredriksborg skedde efter
omformning från 3000 Y växelström i två roterande omformare på vardera
80 kW, för vilka anordning funnes för helautomatisk drift av en omformare
i taget.’ Distributionen skedde vid 2 X 110 Y likström. Reserv funnes även
i form av blyackumulatorbatteri, vilket vid avbrott i växelströmtillförseln
kunde laddas av dieseldrivna generatorer. Dessa kunde även användas för
utmatning av likström på nätet, men på grund^ av brist på flytande bränslen
kunde sådant utnyttjande för närvarande ej ifrågakomma.

Redan år 1932 hade omläggningen av distributionssystemet till växelström
varit föremål för utredning, varvid framgått, att omformarna borde automatiseras,
varigenom bland annat en maskinistlön skulle kunna inbesparas och
driftskostnaderna nedbringas. Av kostnadsskäl hade endast en omformare
automatiserats och vidare hade ackumulatorbatteriet bibehållits. Efter någon
tids drift hade det visat sig att någon nämnvärd lättnad i stationens skötsel
ej inträtt, varför samtliga tre maskinister hade bibehållits. Därigenom hade
förutsättningarna för en minskning av driftskostnaderna eliminerats.

Senare erfarenheter visade, att en omläggning av distributionen till växelström
vore ekonomiskt motiverad, vilket framginge av följande.

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Pä, grundval av driftsstatistiken under aren 1932—42 hade de årliga driftskostnaderna
för nuvarande likströmsanläggning beräknats till

löner, underhåll, uppvärmning och belysning
förlustkostnader i omformarna.................

......... kronor 17,400: —

......... » 3,800: —

Summa kronor 21,200: —

. Några amorteringskostnader för likströmsanläggningen hade ej inräknats
i ovanstående kostnader, då likströmsanläggningen numera kunde antagas
slutamorterad.

Motsvarande årskostnad efter omläggning till växelströmsdistribution hade
beräknats till

kapitalkostnader, löner, underhåll, uppvärmning och belys “nS

. ......................................................... kronor 14,560: —

Overföringsförlusterna hade ej beräknats i någotdera fallet men vore på
grund av den högre distributionsspänningen vid växelström avsevärt lägre
än vid likströmsdistributionen.

Genom föreslagen övergång till växelström erhölles således en minskning
i de årliga driftskostnaderna för enbart kraftcentralen av i det närmaste

7,000 kronor, vartill komme minskningen i förlustkostnaderna i distributionsnätet.

Förutom de minskade driftskostnaderna erhölles även direkt tekniska
fördelar vid övergång till växelströmsdistribution, såsom möjlighet att genom
lämplig placering av transformatorer inom distributionsnätet erhålla jämnare
spänning och lägre förluster, billigare motorer vid nyanskaffningar samt
lägre underhållskostnader på motorer.

Vidare finge marinförvaltningen framhålla, att den nuvarande omformaranläggningen
för närvarande vore under belastningsspetsarnas inträffande
fullbelastad, varför en ökning av ansluten effekt på nätet för närvarande
måste komma att mötas med restriktioner i förbrukningen. Vid nu pågående
modernisering av byggnaderna inom f. d. I 2 V:s område komme givetvis
viss ökning av den anslutna effekten att uppstå, och samma förhållande
komme den tendens till övergång till elektrisk kokning, som gjort sig märkbar
redan före 1939, med all sannolikhet att åstadkomma så snart gällande
restriktioner för inköp av elektrisk ledningsmateriel upphävdes. I detta
sammanhang önskade marinförvaltningen framhålla, att vid en övergång till
växelström komme genom tillvaratagandet av de mycket grövre likströmsledningarna
en behållning av koppar och bly att uppstå, vilken beräknats
till 4 ton koppar och 2 ton bly. Häri hade ej inräknats blyskrotet från
ackumulatorbatteriet.

Kostnaderna för en total övergång från likströmsdistribution till växelströmsdistribution
hade beräknats till för

a) distributionsnätet för de av nu pågående modernisering
berörda byggnaderna inom f. d. I 2 V:s område kronor 47,000: —

b) distributionsnätet i övrigt omfattande resten av nätet

inom Oscar-Fredriksborgsområdet........................ » 97,000:_

Summa kronor 144,000: —

Vid beräknandet av driftskostnaderna efter omläggning till växelström här
ovan hade en förräntning med 4 procent av 144,000 kronor medtagits jämte
amortering på 20 år av samma belopp såsom kapitalkostnader.

Vid moderniseringen av byggnaderna inom f. d. I 2 V:s område utfördes
erforderliga ändringar av de elektriska installationerna i byggnaderna så att
installationerna kunde anslutas till växelström.

153

Kungl. May.ts proposition nr 222.

Med hänsyn till att ett flertal motorer bomme att ingå i dessa moderniseringsarbeten,
och dessa motorer från början borde beställas för växelström,
vore det synnerligen önskvärt ur besparingssynpunkt, att omläggning av
distributionsnätet för de av moderniseringen berörda byggnaderna snarast
komme till utförande. Då nämnda moderniseringsarbeten vore igångsatta,
vore det, för att de beräknade besparingarna skulle ernås, erforderligt, att
medel snarast ställdes till förfogande för utförandet av under post a) i det
föregående angivna del av distributionsnätets omläggning. Eljest måste provisoriska
anordningar vidtagas, för att leverans av likström till byggnaderna
inom f. d. I 2 V:s område skulle kunna ske, intill dess att växelströmsdistribution
kunde anordnas, varigenom onödiga extra kostnader skulle
uppstå.

Jag finner av utredningen framgå, att den föreslagna omläggningen är
ekonomiskt och ur materielsynpunkt välmotiverad. För att fördelarna av en
omläggning skola kunna till fullo utnyttjas bör omläggningen ske snarast. Jag
förutsätter, att de av marinförvaltningen beräknade besparingsmöjligheterna
i form av minskning av maskinistpersonalen av marinförvaltningen tillvaratagas
så snart ske kan, och förordar, att för budgetåret 1943/44 beräknas
hela det av marinförvaltningen äskade beloppet, 144,000 kronor, varav 125,000
kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Ytterligare iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement å Rindön.

Under denna rubrik har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari
1943 upptagit ett belopp av 90,000 kronor, vilken kostnad angivits såsom
approximativt bestämd och grundar sig på en ännu ej slutförd utredning.
Marinförvaltningen, som hänfört arbetena till angelägenhetsgrupp III, har
förklarat sig anse att beloppet i fråga ej bör inräknas i femårsplanens kostnadsram.

Jag kan uppenbarligen icke nu taga ställning till det anmälda medelsbehovet,
vilket såsom marinförvaltningen förutsatt icke torde behöva tillgodoses
under femårsperioden 1942/47.

Ordnande av matrum för personalen vid tygverkstäderna. För detta ändamål,
som ej beräknats av försvarsutredningen, har marinförvaltningen i sin skrivelse
den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp II upptagit ett belopp av

41.000 kronor, varav 3,500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring undertiden
den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Det är mig icke möjligt att utan närmare utredning taga ställning till
det sålunda anmälda medelsbehovet.

Ombyggnad av brygga å Grisselmaren. För ombyggnad av brygga å Grisselmaren,
som är belägen vid den s. k. minörliamnen å Hindö östra udde, har
marinförvaltningen för budgetåret 1943/44 iiskat ett belopp av 20,000 kronor.

Marinförvaltningen har upplyst, att ämbetsverket anvisat ett belopp av

5.000 kronor till reparation av bryggan vid Grisselmaren men att, sedan
grundlig undersökning av dykare företagits, befunnits att en grundlig ombyggnad
av bryggan mäste ske för att den skall motsvara de krav pa tra -

Departementschefen.

Departements chefen.

Departements

chefen.

Departements chefen.

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

fiksäkerhet som mäste ställas på densamma. De äskade medlen erfordrades
för ändamålet utöver det av marinförvaltningen anvisade beloppet.

Försvarsutredningen beräknade intet belopp för ifrågavarande ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört byggnadsföretaget
till angelägenhetsgrupp I samt upplyst, att av det äskade beloppet
1,500 kronor hänför sig till prisstegring under tiden den 1 juli 1941
—den 1 juli 1942.

Enär från marinförvaltningen under hand uppgivits, att ett eftersättande
av ombyggnaden är förenat med avsevärda risker för olyckshändelser, finner
jag mig icke kunna underlåta att tillstyrka, att för budgetåret 1943/44 för
ifrågavarande ändamål beräknas ett belopp av 20,000 kronor. Av beloppet
böra 18,500 kronor anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Förbättring av förläggningsförhållandena å Korsö. För utbyggande av matinrättningi
uppförande av vakt- och arrestlokaler samt omläggning av yttre ledningar
å Korsö har marinförvaltningen hemställt örn ett anslag av 86,000
kronor för budgetåret 1943/44.

Byggnadsbehovet har i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari
1943 hänförts till angelägenhetsgrupp I.

Ärendet är av den natur, att en närmare redogörelse för detsamma icke
torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar därom
torde böra inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till
riksdagens vederbörande utskott.

Ehuru de av marinförvaltningen föreslagna arbetena icke tagits i beräkning
i försvarsutredningens betänkande, finner jag mig med hänsyn till i
ärendet åberopade hygieniska skäl böra tillstyrka, att för omläggning av
yttre ledningar beräknas medel för budgetåret 1943/44. Anslagsbehovet torde
i enlighet med ett av 1940 års militära byggnadsutredning framlagt förslag
kunna beräknas till 10,000 kronor exklusive administrationskostnader m. m.
Av ifrågavarande belopp torde 9,000 kronor böra anses belasta femårsplanens
kostnadsram. Jämväl övriga av marinförvaltningen föreslagna åtgärder
synas i och för sig önskvärda. Emellertid finner jag mig av kostnadsskäl
icke för närvarande kunna biträda dem.

Exercishall med mäthus för Vaxholms kustartilleriregemente. Efter därom av
Kungl. Majit i propositionen 1942:270 framställt förslag beräknade riksdagen
(skrivelse nr 376) för budgetåret 1942/43 för detta ändamål i enlighet
med försvarsutredningens förslag 250,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för ändamålet
upptagit ifrågavarande belopp, 250,000 kronor, samt anmält, att 20,000 kronor
därav hänförde sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1
juli 1942.

Sedan marinförvaltningen därefter inkommit med byggnadsprogram för
ifrågavarande byggnad, slutande på ett belopp av 260,000 kronor, har Kungl.
Majit enligt beslut den 2 april 1943 ställt ifrågavarande belopp till marinförvaltningens
disposition att utgå med 250,000 kronor från den för

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 155

ändamålet beräknade anslagsposten och med 10,000 kronor från anslagsposten
för administrationskostnader och oförutsedda utgifter.

Enär ifrågavarande byggnad är erforderlig för att utbildningen skall Departementskunna
bedrivas vid kustartilleriregementet även vintertid, har uppskov med chefendensamma
icke ansetts kunna äga rum. Av det i förevarande sammanhang
aktuella beloppet, 250,000 kronor, torde 230,000 kronor böra anses belasta
femårsplanens kostnadsram.

Mässbyggnad för underofficerare å Korsö. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen
35,000 kronor.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1942: 270 framställt förslag
beräknade riksdagen (skrivelse 1942:376) för budgetåret 1942/43 för ändamålet
25,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört detta
byggnadsarbete till angelägenhetsgrupp I samt anmält, att av beloppet örn

25.000 kronor 23,100 kronor motsvarade kostnaden enligt prisläget den 1 juli
1941 samt återstoden, 1,900 kronor, prisstegring till den 1 juli 1942.

Jag finner mässbyggnaden för underofficerare böra komma till utförande Departementsom
möjligt under budgetåret 1943/44 och beräknar för ändamålet det av chefen.
marinförvaltningen angivna beloppet, 25,000 kronor, varav 23,100 kronor
böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

litvändiga ledningar. Eörsvarsutredningen beräknade för detta ändamål

100.000 kronor. Av beloppet har riksdagen (skrivelse 1942:376) efter därom
av Kungl. Majit i propositionen 1942: 270 framlagt förslag för omläggning
av de elektriska ledningarna å Hindö, Yaxön och Värmdö beräknat 40,000
kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen anmält, att
utredning örn det för yttre ledningar erforderliga beloppet ännu icke slutförts.
Emellertid har i angelägenhetsgrad I uppförts det av försvarsutredningen
beräknade beloppet 100,000 kronor. Utredning om prisstegring har
ej av ämbetsverket förebragts.

Med hänsyn till att tjänstebostadsfrågan först i ett senare sammanhang Departementskan
komma under bedömande, saknar jag möjlighet att nu taga ställning till c,tefenföreliggande
medelsäskande.

Planering och vägar. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

35.000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 27 augusti 1942, med förmälan
att beloppet avsetts för arbeten i samband med om- och nybyggnad av
tjänstebostäder, äskat ett belopp av 15,000 kronor för budgetåret 1943/44
men anmält, att det slutliga medelsbehovet för det dåvarande icke kunnat
beräknas.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen, med anmälan
att utredningen fortfarande icke slutförts, i angelägenhetsgrad I upptagit
det av försvarsutredningen beräknade beloppet.

Departements chefen.

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Med hänsyn till vad jag anfört rörande tjänstebostäderna kan jag icke
nu taga ställning till ifrågavarande medelsäskande.

Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Vaxholms kustartilleriregemente. För

detta ändamål, som icke av försvarsutredningen beräknats, har marinförvaltningen
i sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrad III upptagit
ett approximativt beräknat belopp av 70,000 kronor.

Till ifrågavarande medelsäskande saknar jag möjlighet att nu taga ställning
i vidare mån än att med dess tillgodoseende bör i enlighet med marinförvaltningens
förslag i allt fall anstå till tidpunkt efter utgången av femårsperioden
1942/47. Vid den fortsatta utredningen bör beaktas möjligheten
att tillgodose behovet av reparationsmöjligheter för intendenturmateriel i
samarbete med arméns vederbörande myndigheter.

Gotlands marindistrikt.

Inom Gotlands marindistrikt skola enligt 1942 års försvarsbeslut finnas
organiserade dels Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår,
dels ock Fårösunds förrådsdepå, den senare i fråga örn förläggning m. m.
hänvisad till kustartilleriets anläggningar.

Försvarsutredningen upptog i sina kostnadsberäkningar för marindistriktet
följande byggnadsarbeten, nämligen dels under rubriken För marinen gemensamma
anläggningar ett belopp av 1,000,000 kronor för nybyggnad av hamnoch
verkstadsanläggning, dels under rubriken Gotlands kustartilleriförsvar
och Gotlands kustartillerikår tillhopa 2,600,000 kronor för ett flertal omoch
nybyggnadsarbeten, därav 1,330,000 kronor, exklusive administrationskostnader,
för bostadslägenheter, dels ock under rubriken Fårösunds förrådsdepå
ett belopp av 300,000 kronor för uppförande av förrådsbyggnader för
artilleri- och torpedammunition.

I propositionen 1942: 210 och riksdagens skrivelse 1942: 374 gjordes ingen
annan erinran mot ifrågavarande beräkningar än att för bostadslägenheter
upptogos allenast 800,000 kronor.

1942 års riksdag har för ifrågavarande ändamål anvisat tillhopa 1,900,000
kronor för budgetåren 1941/42 och 1942/43 på sätt framgår av följande uppställning.

Hamnanläggning m. m. (prop. nr 316 s. 76; riksd. skr.

nr 446 p. 18: o) .............................................. kronor 1,200,000

Sjukhuslokaler (prop. nr 328 p. 3; riksd. skr. nr 410 p. 3) » 290,000

Exercishall med mäthus (prop. nr 270 s. 60; riksd. skr.

nr 376 s. 12) .................................................. » 200,000

Fritidsbyggnad (prop. nr 187 p. 3:o; riksd. skr. nr 202 p. 3:o) » 210,000

Enligt beslut av 1943 års riksdag (skrivelse nr 25 punkt 14:o) har till

garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså brygga an -

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

visats ett reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 av 450,000 kronor, av vilket belopp — enligt vad som framgår av
propositionen 1943: 2 sid. 133 — 130,000 kronor avsetts för Gotlands kustartilleriförsvar.

Av marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 framgår, att de för
hamnanläggning m. m. "samt sjukliuslokaler anvisade beloppen motsvara
kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1941, att för hamn- och verkstadsanläggningen
ej upptagits något belopp för prisstegring, att prisstegringen till
den 1 juli 1942 för sjukhusbyggnaden angivits till 24,000 kronor, att de för
exercishall med mäthus, fritidsbyggnad samt garage anvisade beloppen motsvara
kostnaden den 1 juli 1942 samt att av ifrågavarande belopp respektive
15,000 kronor, 16,000 kronor och 10,000 kronor angivits utgöra prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Enligt från marinförvaltningen inhämtade upplysningar utgöras förläggningsutrymmena
i Fårösund för närvarande av två kaserner, vilka vid enkelförläggning
enligt militära byggnadsutreduingens standard rymma 330 man.
I befintliga baracker kunna vid enkelförläggning förläggas 132 man. Tillsammans
finnas således utrymmen för 462 man, medan manskapsstyrkan i
fredstid beräknats normalt komma att utgöra 560 man. Vid användning av
s. k. dubbelförläggning är utrymmet mer än tillräckligt. Barackerna sakna
centralvärme och äro endast delvis försedda med vatten, avlopp och sanitära
installationer. En år 1941 uppförd förläggningsbyggnad av trä har omändrats
till skollokaler.

Mässutrymmena för manskap och underofficerare måste anses vara mindre
tillfredsställande ur utrymmessynpunkt och äro inrymda i en gemensam
marketenteribyggnad. Dessutom finnes en barack inrymmande bland annat
manskapsbibliotek.

Kansliutrymmena utgöras av en kanslibyggnad, två baracker för tygförvaltningen
samt lokaler i fortifikationsförrådet för fortifikationsförvaltningen.
Matsalsbyggnad finnes av för fredsförhållanden tillräcklig storlek.

Försvarsutredningen förutsatte icke uppförande av ytterligare kaserner i
Fårösund. I stället föreslogs, att befintliga baracker skulle förses med värme
samt andra installationer för en kostnad av 30,000 kronor. Kanslihuset
skulle enligt utredningens förslag tillbyggas för en kostnad av 280,000 kronor
och där inrymmas bland annat samtliga förvaltningar. Mässutrymmena skulle
utökas genom att en ny underofficersmäss uppfördes samt marketenteribyggnaden,
efter vissa kompletteringar, i sin helhet toges i anspråk för
manskapet. Utredningen beräknade vidare medel för utbyggnad av det elektriska
distributionsnätet jämte ytterbelysning inom kasernområdet, uthändiga
ledningar samt planering och vägar.

Marinförvaltningen har vid avgivandet av sina medelsäskanden samt i sin
skrivelse den 10 februari 1943 i huvudsak följt försvarsutredningens förslag
men därutöver upptagit, förutom vad som redan anvisats för fritidsbyggnad

158

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

och garage, medel för byggnad inrymmande 1. och 6. kompaniernas tyguppbörd
jämte matsal för civil personal, beklädnads- och persedelförråd,
proviantförråd, motorverkstad samt musikpaviljong. Den sistnämnda har
angivits tillhöra angelägenhetsgrupp III. Kompletteringen av manskapsmässen,
fritidsbyggnaden samt förrådsbyggnaderna för artilleri- och torpedammunition
har ämbetsverket hänfört till angelägenhetsgrupp II, medan
samtliga övriga ändamål angivits tillhöra angelägenhetsgrupp I.

Sedan marinförvaltningen sålunda angivit sin ståndpunkt beträffande
angelägenheten av fritidsbyggnadens uppförande, har Kungl. Majit genom
beslut den 19 februari 1942 lämnat utan åtgärd en framställning från ämbetsverket
örn att medel för dess uppförande måtte ställas till ämbetsverkets
förfogande.

En inom försvarsdepartementet verkställd närmare granskning av det av
marinförvaltningen upprättade byggnadsprogrammet bär givit vid handen,
att detta icke utan ytterligare utredning torde kunna godtagas.

Ordnandet av förläggningen i Fårösund bör därför av marinförvaltningen
i ett sammanhang tagas under förnyat övervägande, därvid ämbetsverket
bör kanna sig obundet av försvarsutredningens förslag i ärendet. Yid utredningen
synes böra övervägas örn, särskilt med hänsyn till de påfrestande
tjänstgöringsförhållandena i Fårösund, anledning finnes att frångå eljest
vedertagen standard i fråga örn förläggningsutrymmen — för personal med
tjänstgöring ett år i sträck enkelförläggning i kaserner. Det kan sålunda
ifrågasättas, örn ej en ny kasernbyggnad borde uppföras och vissa baracker
i stället användas såsom förråd. I samband därmed torde behovet av förråd
böra i ett sammanhang klarläggas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas manskapets
möjligheter till rekreation och sysselsättning på fritiden. Enligt vad
jag inhämtat har marinförvaltningen avsett att en stor del av den för manskapsmäss
avsedda byggnaden skulle utgöra bibliotek och skrivrum. Enär
lokaler för likartat ändamål torde komma att inrymmas i fritidsbyggnaden,
synes, frågan örn mässbyggnadens framtida utnyttjande böra underkastas
ytterligare övervägande. Med hänsyn till de betydande kostnader, som
kunna beräknas uppkomma, örn personalen vid Eårösundsförläggningen skall
erhålla sådana förläggningsförhållanden m.m., som äro önskvärda med hänsyn
till platsens avskilda belägenhet, måste alla möjligheter till kostnadsbesparingar
beträffande byggnadsprogrammet i övrigt iakttagas. Det bör
sålunda övervägas, örn ej tillbyggnaden av kanslihuset kan ersättas med
baracker eller åtminstone minskas genom att fortifikations- och tygförvaltningarna
bibehålla nuvarande lokaler. Befinnes så ej kunna lämpligen ske,
bör förslag framläggas örn de sistnämnda lokalernas lämpliga disponerande!
Det bör vidare undersökas, om ej behovet av motorreparationer kan tillgodoses
med tillgängliga eller planerade resurser på platsen eller genom
samarbete med arméns eller flygvapnets vederbörande myndigheter. Vidare
bör undersökas, örn behovet av övningslokaler för musiken kan tillgodoses
genom flyttning av barack till lämplig plats. Behovet av utvändiga led -

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

159

ningar och dylikt bör slutligt kostnadsberäknas i anslutning till den efter
utredningen framkomna planen till förläggningens ordnande.

I avvaktan på utredning i här angivna avseenden böra uppenbarligen under
innevarande och nästa budgetår allenast de mest angelägna byggnadsarbetena
komma till utförande eller fullföljas. Jag beräknar i enlighet härmed för
angivna budgetår, att — förutom garage, för vilka medel beräknats under
avsnittet Allmänt — allenast följande byggnadsföretag skola utföras, nämligen
hamn- och verkstadsanläggning, sjukhuslokaler samt exercishall med
mäthus. För dessa ändamål lia anvisats tillhopa 1,690,000 kronor, medan
kostnaderna, inklusive kända prisstegringar, av marinförvaltningen numera
beräknats uppgå till 1,714,000 kronor. Kostnaderna enligt prisläget den 1
juli 1941 torde kunna beräknas utgöra 1,675,000 kronor.

Enligt vad jag'' under hand inhämtat torde för utförande av nu angivna
byggnadsföretag erfordras ytterligare medel under nästa budgetår för följande
ändamål.

	Kostnad 7?1941.	Prisstegring till V? 1942.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Yttre ledningar för sjukhusbyggnad............	41,500	3,500	45,000
Planering och vägar för sjukhusbyggnad...... Planering och vägar för exercishall med mät-	12,050	1,000	13,050
hus..............................................	6,450	500	6,950
Ytterbelysning och elektrisk kraft till befintliga
byggnader......................................	18,000	1,800	19,800
Elektrisk kraft till sjukhusbyggnad............	13,600	1,400	15,000
Elektrisk kraft till exercishall med mäthus ..	1,100	100	1,200
Summa	92,700	8,300	101,000

I enlighet med vad sålunda anförts böra av medel, som hittills under fem -årsperioden 1942/47 anvisats för byggnadsarbeten inom Gotlands marindistrikt,
1,900,000 kronor, intill utgången av budgetåret 1943/44 få tagas i
anspråk (1,714,000 + 101,000 =) 1,815,000 kronor, varav (1,675,000 + 92,700=)
1,767,700 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram. Såsom
inledningsvis anförts förutsätter jag, att för byggnadsarbeten inom marindistriktet
redan anvisade medel, som sålunda icke behöva tagas i anspråk
under innevarande eller nästa budgetår, skola få utnyttjas för tillgodoseende
av andra byggnadsbehov för marinen.

Västkustens marindistrikt.

Göteborgs örlogsdepå.

För vinnande av överskådlighet rörande de för Göteborgs örlogsdepå aktuella
byggnadsbelioven torde redogörelsen därför lämpligen böra uppdelas
i två avsnitt, det ena i huvudsak avseende vissa med varandra sammanhängande
frågor rörande expeditioner, förläggningar m. m. samt det andra

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

avseende vissa andra ifrågasatta byggnadsarbeten, vilka icke äga omedelbart
samband med nyssberörda frågor.

Vissa frågor rörande expeditioner, förläggningar m. m. Vid Göteborgs örlogsdepås
förläggning å Nya varvet i Göteborg äro utrymmena för expeditioner,
manskapsförläggningar oell dylikt för närvarande belt otillräckliga oell tillika
olämpligt disponerade. Erforderliga expeditioner äro inrymda dels i den
s. k. centralbyggnaden (byggnad nr 25), dels ock i byggnaderna nr 24, 26
och 27, vilka jämväl utnyttjas såsom manskapsförläggning, sjukhus m. m.

Försvarsutredningen föreslog, att byggnad nr 25, vilken då utredningen
avgav sitt betänkande användes såsom kanslihus för cheferna för Västkustens
marindistrikt och Göteborgs örlogsdepå samt kommendanten i Alvsborgs
fästning, skulle omändras till kanslihus för enbart marindistriktschefen.
Kommendanten — numera chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar — skulle
erhålla lokaler i Alvsborgs kustartilleriregementes av utredningen i annat
sammanhang föreslagna kanslihus, medan lokaler för chefen för örlogsdepån
skulle iordningställas i den s. k. cellbyggnaden (nr 30), vilken för närvarande
användes för åtskilliga förråd, smärre verkstäder m. m. Sedan genom nu
angivna åtgärder alla expeditioner kunnat flyttas från byggnaderna nr 24,
26 och 27 samt genom uppförande av en för örlogsdepån och kustartilleriet
gemensam sjukhusanläggning de i centralbyggnaden och byggnad nr 24 inrymda
sjukhuslokalerna kunnat utrymmas, skulle enligt försvarsutredningens
förslag byggnaderna nr 24, 26 och 27 i sin helhet tagas i anspråk för förläggningsutrymmen
och i samband därmed genomgå en omfattande modernisering.

Enligt försvarsutredningens förslag skulle vidare en å örlogsdepån befintlig
gymnastikbyggnad, vilken ansågs befinna sig i mindre gott skick, ombyggas
till matinrättning, bland annat på den grund, att den nuvarande
matinrättningen vore belägen inom den del av Nya varvet, som av utredningen
avsetts skola tillhöra föreslagen varvssektion. Den gamla matinrättningen
(nr 29) skulle användas såsom förrådsbyggnad för varvssektionen och
såsom lokaler för fartygsdepån. För stationssektionens behov skulle uppföras
en ny gymnastik- och exercisbyggnad, vilken skulle förses med badstubad.
Därjämte skulle för stationssektionen uppföras en skolbyggnad.

Slutligen föreslog försvarsutredningen uppförande av vissa förrådslokaler.

De sammanlagda kostnaderna för här angivna arbeten beräknades av
försvarsutredningen till, oberäknat administrationskostnader, sammanlagt

1,075,000 kronor.

Sedan ordföranden i 194.0 års militära byggnadsutredning jiimte en av utredningens
ledamöter på platsen närmare studerat de ifrågasatta byggnadsåtgärderna,
anförde nämnde ordförande i en den 4 mars 1942 dagtecknad
promemoria, att gymnastikbyggnaden syntes böra omändras till skollokaler
för fartygens manskap ävensom att representanter för de marina myndigheterna
uttalat, att behovet av den nya skolbyggnaden icke vore aktuellt.
Däremot hade behov av en ny gymnastik- och exercisbyggnad synts föreligga.

161

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 222.

Vid anmälan av förevarande byggnadsfrågor i propositionen 1942: 270 anförde
jag, att jag för egen del vore tveksam, huruvida de föreslagna ändringsarbetena
å den nuvarande gymnastikbyggnaden borde komma till utförande,
i vart fall för det ändamål försvarsutredningen avsett. Jag ansåg mig överhuvudtaget
icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen
taga ställning till de för örlogsdepån förordade ändrings- och nybyggnadsarbetena
i vidare mån än att jag tillstyrkte uppförandet av ett nytt gymnastik-
och exercishus med badstubad, för vilket ändamål jag ansåg en medelsanvisning
av 300,000 kronor tillräcklig.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknade 1942 års riksdag (skrivelse
nr 376) för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 ett belopp av

300,000 kronor.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående marinens medelsbehov under
budgetåret 1943/44 föreslog marinförvaltningen — med förmälan att 1940 års
militära byggnadsutredning ifrågasatt lämpligheten av cellbyggnadens ombyggnad
till lokaler för chefen för Göteborgs örlogsdepå — att cellbyggnaden
i stället skulle användas till expedition för sjöinstrument- och sjökarteförråd,
toaletter och omklädnadsrum för civil varvspersonal, vissa verkstäder samt
förråd. Till ämbetshus för marindistriktschefen kunde lämpligen ombyggas
en bostadsbyggnad, den s. k. gamla kanslibyggnaden (nr 7), i vilken för närvarande
funnes bostadslägenheter för chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar
och fyra andra officersfamiljer ävensom tre dubletter, tillsammans inbringande
en årlig hyra av omkring 6,000 kronor. Chefen för örlogsdepån
(stationschefen) föreslogs skola övertaga de lokaler i byggnad nr 25, som av
försvarsutredningen avsetts för marindistriktschefen. Kostnaderna för anordnande
av expeditionslokaler för marindistrikts- och depåchef i enlighet
med vad sålunda anförts beräknade marinförvaltningen enligt prisläget den
1 juli 1942 till 162,000 kronor mot av försvarsutredningen beräknade 150,000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

För renovering av kaserner, såsom i det föregående anmärkts innebärande
bland annat omändring av expeditionslokaler till logement, beräknade
marinförvaltningen i samma skrivelse 115,000 kronor mot av försvarsutredningen
beräknade 130,000 kronor. Ämbetsverket äskade vidare i samma
skrivelse ett anslag av 170,000 kronor, eller samma belopp som av försvarsutredningen
beräknats, för uppförande av ny skolbyggnad, varvid emellertid
för kostnadernas nedbringande förutsattes, att en kadettförläggning, som försvarsutredningen
avsett skola inrymmas i skolbyggnaden, tills vidare skulle
förläggas till andra lokaler.

Utöver vad nu anförts ha medel för nästa budgetår icke äskats av marinförvaltningen
för ovan berörda ändamål.

1940 års militära byggnadsutredning har i utlåtande den 28 december 1942
avstyrkt ombyggnad av bostadshuset nr 7, vilket befunne sig i gott ständ,
sedan det för kort tid tillbaka genomgått en omfattande restaurering, varför
det borde inbringa icke oväsentligt högre hyresinkomster än för närvarande
vore fallet. I stället för ombyggnad av bostadshuset har utred Biliang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. 522 43 U

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ningen föreslagit uppförande av en helt ny stabsbyggnad för marindistriktsc-hefen
för en kostnad av högst 250,000 kronor.

Byggnadsutredningen har tillstyrkt marinförvaltningens förslag av den
27 augusti 1942 till ordnande av lokaler för depåchefens stab, varvid emellertid
uttalats, att kostnaderna, med hänsyn till att en del arbeten redan vore
vidtagna, kunde begränsas till 25,000 kronor mot av marinförvaltningen äskade

46.000 kronor.

För renovering av kaserner, innebärande bland annat återställande av
expeditionslokaler i centralbyggnaden till logement, har byggnadsutredningen
tillstyrkt anvisande av högst 40,000 kronor mot av marinförvaltningen äskade

115.000 kronor. I det tillstyrkta beloppet ingår icke kostnaden för av
byggnadsutredningen ifrågasatt omändring av förutnämnda sjukhuslokaler till
logement. Utredningen har upplyst, att även efter expeditionslokalernas ombyggnad
till logement och med användande av dubbelförläggning utrymme erhölles
för allenast 400 man, medan förläggningsutrymme erfordras för 500 man.

Byggnadsutredningen har vidare föreslagit, att matinrättningsbyggnaden
skulle bibehållas för sitt nuvarande ändamål, ny gymnastik- och exercisbyggnad
uppföras samt den nuvarande gymnastikbyggnaden efter inläggande
av ett mellanbjälklag ombyggas till uppställnings- och rikthallar samt
lektions- och expeditionsrum, vid vilken lösning den föreslagna nya skolbyggnaden
kunde utgå. Kostnaden för ombyggnaden av gymnastikbyggnaden
till skollokaler m. m. har av byggnadsutredningen beräknats till 80,000
kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för hithörande
ändamål, delvis med beaktande av byggnadsutredningens förslag, i angelägenhetsgrupp
I upptagit medel för lösande av berörda byggnadsfrågor.
Lösningen innebär enligt vad jag inhämtat i huvudsak följande.

Byggnad nr 7 bibehålies såsom bostadshus. För marindistriktschefen uppföres
ett nytt kanslihus för en beräknad kostnad av 175,000 kronor. Depåchefen
(stationschefen) beredes ämbetslokaler genom ombyggnad för en kostnad
av 46,000 kronor av befintliga utrymmen i byggnaden nr 25. I den gamla
gymnastikbyggnaden inlägges ett bjälklag, varefter i nedervåningen inredas
rikthall samt expeditionslokaler för varvschefen. Övervåningen inredes till
lektionsrum. Kostnaden har beräknats till 150,000 kronor. Skolbyggnaden
slopas. Ny gymnastik- och exercishall med badstubad uppföres för en beräknad
kostnad av 300,000 kronor. Sjukhus samt expeditionslokaler i byggnaderna
nr 24, 26 och 27 utrymmas samt iordningställas för 65,000 kronor till logement,
varefter i dessa byggnader enligt uppgift kunna med enkelförläggning inrymmas
457 man. Av matsalsbyggnaden bibehålies den västra flygeln för sitt nuvarande
ändamål, medan den östra flygeln omändras till reservförläggning för en kostnad
av 50,000 kronor. I stället för de utrymda sjukhuslokalerna i centralbyggnaden
anordnas dylika lokaler genom sammanbyggning av tre befintliga
baracker för en beräknad kostnad av 76,000 kronor. Det av försvarsutredningen
avsedda syftet med gymnastikbyggnadens föreslagna ombyggnad till matsal,
nämligen en lämplig uppdelning av stations- och varvssektionernas lokaler,

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

tillgodoses genom ändring oell flyttning av stängsel för en kostnad av 13,000
kronor. Enär östra matsalsflygeln ändras till reservförläggning i stället för
förråd, såsom av försvarsutredningen förutsatts, nybyggas förråd för 96,000
kronor i stället för av försvarsutredningen beräknade 75,000 kronor.

Marinförvaltningens senast framlagda förslag till lösande av här berörda Departementsbyggnadsfrågor
vid Göteborgs örlogsdepå synes mig med i det följande an- chefengivna
reservationer godtagbart, och jag finner mig böra för nästa budgetår
beräkna medel för samtliga nu angivna ändamål med undantag av ny gymnastik-
och exercisbyggnad med badstubad, vilken byggnad med hänsyn till
byggnadsplanens omfattning i övrigt torde böra anstå till tid efter utgången
av femårsperioden 1942/47. Det av riksdagen för sistnämnda ändamål anvisade
beloppet av 300,000 kronor torde vid sådant förhållande få tagas i anspråk
för tillgodoseende av övriga ändamål.

Medelsbehovet för nu omhandlade ändamål har av marinförvaltningen,
med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942, beräknats till 671,000 kronor,
motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 622,600 kronor,
enligt följande sammanställning.

	Kostnad V» 1941	Prisstegring V? 1941— Vt 1942	Summa
Kanslihus för chefen för Västkustens marin-distrikt ..........................................	162,000	13,000	175,000
Iordningställande av lokaler för stationschefen	42,600	3,400	46,000
Ändringar av gymnastikbyggnad till lektionsrum samt lokaler för varvschef en m. m...........	140,000	10,000	150,000
Ombyggnad av expeditions- och sjukhuslokaler i centralbyggnaden till logement................	60,000	5,000	65,000
Ändring av matsalsflygel till reservförläggning	46,000	4,000	50,000
Ändring och tillbyggnad av tre baracker för sjuk-vårdsändamål....................................	70,000	6,000	76,000
Utbyggnad och ändring av stängsel..............	12,000	1,000	13,000
Förrådsbyggnader..................................	90,000	6,000	96,000
Summa kronor	622,600	48,400	671,000

Ifrågavarande belopp torde böra ställas till förfogande före utgången av
budgetåret 1943/44. Enär 1942 års riksdag för byggnadsarbeten vid Göteborgs
örlogsdepå anvisat 300,000 kronor, utgör medelsbehovet för nästa
budgetår (671,000 — 300,000=) 371,000 kronor. Då det emellertid synes
kunna ifrågasättas, huruvida så stora reservutrymmen för förläggning, som av
marinförvaltningen förutsatts, kunna bliva erforderliga, bör, innan dispositionsbeslut
meddelas rörande de för ändring av matsalsflygel till reservförläggning
samt för uppförande av nya förråd beräknade beloppen, utredning
förebringas därutinnan. Vid bedömandet av behovet av förrådsutrymmen
bör beaktas, att cellbyggnaden icke, såsom försvarsutredningen förutsatte,
enligt det nu föreliggande förslaget tages i anspråk såsom expeditionsbyggnad.

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Övriga byggnadsarbeten. Utöver de i föregående avsnitt berörda, med varandra
intimt sammanhängande byggnadsfrågor upptog försvarsutredningen
i sina kostnadsberäkningar jämväl vissa andra byggnadsbehov vid örlogsdepån
samt beräknade kostnaderna därför enligt prisläget den 1 juli 1941,
oberäknat administrationskostnader, på sätt framgår av följande uppställning.

Renovering av marketenteri.................................... kronor 50,000

Bergrum för arkiv och militärspecialer........................ » 30,000

Yerkstadsbyggnad och apteringshus .......................... » 200,000

Brandtorn........................................................ » 5,000

Två bryggor...................................................... » 310,000

Planerings- och sprängningsarbeten .......................... » 150,000

Delkostnader för sjukvårdsanläggningar ...................... » 220,000

Värmecentral .................................................... » 100,000

Målslip, smedja, tågvirkesbod och bryggor m. m. vid Kors vikshamn

...................................................... » 100,000

Markförvärv vid Korsvikshamn ................................ » 10,000

Förvärv av bostadslägenheter m. m........................... » 100,000

Utvändiga ledningar och arbeten.............................. » 70,000

Av ifrågavarande ändamål har jag i propositionen 1942:210 utgått från
att med sjukvårdsanläggningen, förvärv av bostadslägenheter samt bergrummet
skulle anstå till tidpunkt efter utgången av femårsperioden 1942/47.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 27 augusti 1942 äskat 5,000
kronor för brandtorn samt 40,000 kronor för utvändiga ledningar.

Mot dessa båda äskanden har 1940 års militära byggnadsutredning i
yttrande den 28 december 1942 förklarat sig icke lia något att erinra.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen behandlat de
av försvarsutredningen upptagna ändamålen samt senare uppkomna behov
var för sig men angelägenhetsgraderat dessa sinsemellan på sätt framgår
av det följande.

Renovering av marketenteri. Marinförvaltningen har i angelägenhetsgrad I
upptagit 5,000 kronor, varav 500 kronor angivits utgöra prisstegring under
tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Försvarsutredningen beräknade för
ändamålet 50,000 kronor enligt prisläget 1 juli 1941.

Byggnad för materiélöversyn (verkstads- och apteringshus). Marinförvaltningen
har i angelägenhetsgrad I uppskattningsvis upptagit samma belopp som
försvarsutredningen eller 200,000 kronor, därav enligt marinförvaltningens
beräkningar 15,000 kronor motsvara prisstegring under tiden den 1 juli
1941—den 1 juli 1942. Att kostnaderna icke kunnat slutligt beräknas har
marinförvaltningen uppgivit sammanhänga med att utredning örn nedbringande
av kostnaderna genom centralisering av tygtjänsten för arméns och
marinens truppförband i Göteborg ännu icke kunnat slutföras.

Sedermera har under hand upplysts, att utsikterna för en sådan centralisering
vore goda men att för marinens del under alla omständigheter erfordrades
en byggnad för materielöversyn huvudsakligen avsedd för minor

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

och torpeder, för vilken materiel reparationer m. m. icke borde centraliseras.
Behovet av en dylik byggnad har angivits vara angeläget. Kostnaderna ha
beräknats till 175,000 kronor, varav 12,500 kronor motsvarande prisstegringen
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Brandtorn med brandbod och brandmateriel. För brandtorn, avsett för torkning
av slangar, beräknade försvarsutredningen ett belopp av 5,000 kronor.
Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 uppfört nämnda
belopp i angelägenhetsgrupp I samt härutöver i denna angelägenhetsgrupp
upptagit 7,600 kronor för brandbod, som avsetts skola sammanbyggas med
slangtornet, ävensom för brandmateriel, närmast en motorspruta. För brandbod
och brandmateriel hade försvarsutredningen icke beräknat medel. Av
angivna belopp, 5,000 kronor och 7,600 kronor, ha 400 kronor respektive
600 kronor angivits hänföra sig till prisstegringar under tiden den 1 juli
1941—den 1 juli 1942.

Två bryggor. Detta ändamål, för vars tillgodoseende försvarsutredningen
beräknade 310,000 kronor, har av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrupp
II. Ämbetsverket har beräknat kostnaderna till sammanlagt
416,774 kronor, varav 46,774 kronor uppgivits utgöra kostnader för markförvärv,
som icke av försvarsutredningen tagits i beräkning, samt 33,000
kronor kostnadsstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Enligt vad jag inhämtat överväger marinförvaltningen att föreslå att i
stället för de tidigare avsedda båda bryggorna låta utföra en pir avsedd för
avmagnetisering av fartyg.

Planerings- och sprängningsarbeten. Försvarsutredningen beräknade för
detta ändamål 150,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Beloppet
har av marinförvaltningen oförändrat och utan att utredning om de verkliga
kostnaderna slutförts upptagits i skrivelsen den 10 februari 1943 samt
hänförts till angelägenhetsgrupp III. Utredning om prisstegring har ej
förebragts.

Enligt vad jag inhämtat skulle de planerings- och sprängningsarbeten,
som marinförvaltningen avsett skola komma till utförande, huvudsakligen
hänföra sig till arbeten i samband med nyss berörda båda bryggor eller avmagnetiseringspir.
Emellertid vore, likaledes enligt under hand inhämtad
upplysning, ett belopp av 16,500 kronor erforderligt för planerings- och
sprängningsarbeten i samband med vissa ovan berörda i angelägenhetsgrupp
I uppförda byggnader. Av sistnämnda belopp lia 1,500 kronor uppgivits
belöpa på prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Värmecentral. För denna byggnad, som, enligt vad jag inhämtat, närmast
är avsedd för att tillhandahålla värme å vid depån liggande fartyg, beräknade
försvarsutredningen 100,000 kronor.

Marinförvaltningen, som icke förebragt någon närmare utredning om
medelsbehovet, har i skrivelsen den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp
III upptagit samma belopp som försvarsutredningen enligt prisläget den 1 juli

166

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

1941. Utredning om prisstegring Ilar ej av ämbetsverket framlagts. I
skrivelsen bär upplysts, att utrangerade fartyg eventuellt skulle kunna användas
för det med värmecentralen avsedda ändamålet.

Målslip, smedja, tågvirkesbod och tryggor m. m. vid Korsvikshamn samt markförvärv
vid Korsvikshamn. För ifrågavarande ändamål Ilar marinförvaltningen
i sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenlietsgrupp III upptagit tillhopa
60,000 kronor utan angivande av kostnader för prisstegring. Ämbetsverket
har anmärkt, att anläggningarna troligen komme att förläggas till
annan plats.

Utvändiga ledningar och arbeten. Härför beräknade försvarsutredningen

70.000 kronor. För nästa budgetår har marinförvaltningen i sin skrivelse
den 27 augusti 1942 äskat 40,000 kronor, vilket belopp av 1940 års militära
byggnadsutredning tillstyrkts. I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen,
som icke slutfört kostnadsberäkningarna i detta hänseende, i
angelägenhetsgrupp I uppfört det av försvarsutredningen beräknade beloppet
utan att angiva hur stor prisstegringen under tiden den 1 juli 1941—
den 1 juli 1942 kunde beräknas vara.

Svårigheten att bedöma medelsbehovet har av marinförvaltningen under
hand upplysts vara beroende av ovissheten om den utformning bland annat
brygganläggningarna komma att få. Likaledes har uppgivits, att storleken
av det för nästa budgetår erforderliga beloppet ej påverkades av frågan,
huruvida ny gymnastikbyggnad komme att uppföras eller ej.

Elektrisk kraftförsörjning, utvändiga elektriska ledningar och yttre belysning.
För detta ändamål, för vilket medel icke av försvarsutredningen beräknades,
har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp
I upptagit 36,000 kronor, varav 4,000 kronor angivits hänföra sig till
prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Ehuru beloppet
ej upptagits i marinförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår, har
ämbetsverket under hand meddelat, att det angivna beloppet i detalj kostnadsberäknats
och vore erforderligt redan under nästa budgetår.

Bergrum för- arkiv och militär specialer. Ehuru jag i propositionen 1942: 210
utgått ifrån att medel för detta ändamål icke skulle beräknas under femårsperioden
1942/47, har marinförvaltningen i angelägenhetsgrupp I upptagit

35.000 kronor för ändamålet. Ämbetsverket har upplyst, att 2,500 kronor
av beloppet hänförde sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—
den 1 juli 1942.

Förvärv av bostadslägenheter m. m. samt delkostnad för sjukvår ds anläggning.
Båda dessa ändamål, vilka i propositionen 1942: 210 förutsatts skola tillgodoses
först efter utgången av femårsperioden 1942/47, lia av marinförvaltningen
i skrivelsen den 10 februari 1943 upptagits i angelägenhetsgrupp lil.

Toalettbyggnad för civil personal. För detta ändamål har marinförvaltningen
i angelägenhetsgrupp III uppfört ett approximativt beräknat belopp av

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

25,000 kronor, varav 2,000 kronor angivits motsvara prisstegringar under
tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Av de under detta avsnitt behandlade byggnadsföretagen finner jag medel Departements
böra redan för nästa budgetår beräknas enligt följande.

Renovering av marketenteri ..................

Byggnad för materielöversyn..................

Brandtorn med brandbod och brandmateriel

Utvändiga ledningar och arbeten ............

Elektrisk kraftförsörjning, utvändiga elektriska
ledningar och yttre belysning......

Summa kronor

Kostnad	Prisstegring Vt 1941—	Summa
Vt 1941	‘/t 1942
4,500	500	5,000
162,500	12,500	175,000
11,600	1,000	12,600
36,000	4,000	40,000
32,000	4,000	36,000
246,600	22,000	268,600

Frågorna huruvida medel under femårsperioden 1942/47 böra beräknas för
bryggor, planerings- och sprängningsarbeten, ytterligare utvändiga ledningar
samt värmecentral böra underkastas ytterligare utredning. Därvid bör särskilt
undersökas, huruvida ej anläggning av värmecentral med hänsyn till
driftskostnaderna för användning av fartyg för uppvärmningsändamål är
motiverad. Med tillgodoseende av övriga av marinförvaltningen upptagna
byggnadsändamål bör anstå till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47.
Innan äskanden av medel för dessa ändamål ånyo framställas bör.övervägas,
om någon särskild anläggning vid Kovikshamn eller annorstädes i skargården
är erforderlig. Utredning bör jämväl förebringas rörande frågan, huruvida
ej bostadsbehovet kan tillgodoses i öppna marknaden och sålunda förvarv
av bostadslägenheter kan helt uteslutas. Det synes vidare böra utredas, örn
någon toalettbyggnad för civil personal överhuvud är erforderlig, sedan cellbyggnaden
befunnits ej skola användas till kanslilokaler.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag för nästa budgetår för
de under förevarande avsnitt behandlade byggnadsbehoven ett belopp av

268,600 kronor, varav 246,600 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente.

Försvarsutredningen beräknade kostnaderna för iståndsättnings-, omändrings-
och nybyggnadsarbeten för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs
kustartilleriregemente exklusive markförvärv till 7,875,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270
framställt förslag har riksdagen (skrivelse nr 376) för byggnadsarbetenas påbörjande
beräknat 2,000,000 kronor, därav 200,000 kronor å tilläggsstat för
budgetåret 1941/42 samt återstoden för budgetåret 1942/43.

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

Innevarande års riksdag bär därjämte enligt skrivelse nr 25 (punkt 14:o)
efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 2 (s. 132) framställt förslag
anvisat 450,000 kronor för garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren
och vid Vitså brygga, av vilket belopp 188,000 kronor avsetts för Göteborgs
kustartilleriförsvar.

Genom beslut den 13 november 1942 har Kungl. Majit meddelat dispositionsbeslut
rörande 1,315,000 kronor, därav 460,000 kronor avser kanslihus samt

855.000 kronor uppförande av tre kaserner, envar till en kostnad av 285,000
kronor. Återstoden av det av 1942 års riksdag anvisade beloppet synes
marinförvaltningen ha tänkt sig skola användas med 460,000 kronor till matinrättning,
10,000 kronor till del av kostnad för värmecentral samt 215,000
kronor till del av kostnad för utvändiga ledningar.

Beträffande de särskilda för kustartilleriförsvaret och regementet aktuella
^y&S^^^^behoven kan ur tillgängliga handlingar och med ledning av från
marinförvaltningen inhämtade uppgifter antecknas följande.

Komplettering av kajer. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

50.000 kronor. I sin skrivelse den 27 augusti 1942 äskade marinförvaltningen

55.000 kronor för ändamålet. I ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943
har ändamålet upptagits i angelägenhetsgrupp II, medan kostnaden, som angivits
vara allenast approximativt bestämd, beräknats till 95,000 kronor, varav

10.000 kronor angivits utgöra prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den
1 juli 1942. Enligt uppgift från marinförvaltningen avser det högre beloppet
förstärkning av en pir och ordnande av en hamn för kustartilleriets båtar vid
det nya förläggningsområdet.

Inredning av tjänstebostäder. För detta ändamål, som ej av försvarsutredningen
beräknats, har marinförvaltningen i skrivelse den 27 augusti 1942 uppskattat
medelsbehovet till 150,000 kronor, varav ämbetsverket äskat 85,000
kronor å tilläggsstat för budgetåret 1942/43. I skrivelsen den 10 februari 1943
har medelsbehovet angivits till 180,000 kronor, därav 14,000 kronor motsvarande
prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Byggnadsprogrammet
i dess helhet har av marinförvaltningen angivits tillhöra angelägenhetsgrupp
I. De ifrågavarande tjänstebostäderna skulle enligt ämbetsverkets
förslag erhållas genom inredning för ändamålet av ett antal byggnäder, som
tillfallit kronan i samband med förvärv av mark för kustartilleriregementet.
Enligt under hand inhämtad uppgift belöper en icke oansenlig del av det beräknade
beloppet å iståndsättande av en villabyggnad till tjänstebostad för
chefen för kustartilleriförsvaret och regementet.

Markförvärv. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen 1,200,000
kronor. 1942 års riksdag (skrivelse nr 409) har efter i propositionen nr 322
framlagt förslag beräknat ett belopp av 1,580,000 kronor för ändamålet. Den
30 juni och den 11 september 1942 ha dispositionsbeslut meddelats beträffande
tillhopa 875,000 kronor. I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen
för ändamålet upptagit förenämnda belopp 1,580,000 kronor.

169

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Kanslihus. Kanslihuset har av marinförvaltningen i dess skrivelse den 10
februari 1943 hänförts till angelägenhetsgrupp I. Av det för ändamålet anvisade
beloppet, 460,000 kronor, ha 34,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegringar
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Kaserner. Eörsvarsutredningen beräknade, att nio kaserner skulle uppföras
för en sammanlagd kostnad av 2,430,000 kronor. Marinförvaltningen har
i sin skrivelse den 10 februari 1943 hänfört samtliga till angelägenhetsgrupp I
samt angivit medelsbehovet till 2,565,000 kronor, därav 185,000 kronor angivits
motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Marinförvaltningen
har i sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående medelsbehovet för
budgetåret 1943/44 för nämnda budgetår äskat 570,000 kronor för uppförande
av två kaserner utöver de tre för vilka medel redan ställts till ämbetsverkets
förfogande. Marinförvaltningen har uppgivit, att kostnaden per kasern kunnat
hållas vid 285,000 kronor allenast genom att den inredning av kasernvindarna
till reservförläggning, som militära byggnadsutredningens standardritningar
förutsatte, av ämbetsverket uteslutits.

Matinrättning. Eörsvarsutredningen beräknade för detta ändamål 375,000
kronor. Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 angivit
kostnaden till 570,000 kronor, varav 40,000 kronor angivits motsvara prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Matinrättningen har angivits
tillhöra angelägenhetsgrupp I.

Vakt- oell arrestbyggnad. För detta ändamål, för vilket försvarsutredningen
beräknade 50,000 kronor, har marinförvaltningen i sin skrivelse den 27 augusti

1942 äskat 85,000 kronor. Samma belopp har i ämbetsverkets skrivelse upptagits
i angelägenhetsgrupp I. Härav ha 6,000 kronor angivits motsvara prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Officersmäss. Försvarsutredningen beräknade kostnaden för officersmäss till

110.000 kronor. Marinförvaltningen har för ändamålet äskat 95,000 kronor för
budgetåret 1943/44. I sin skrivelse den 10 februari 1943 har ämbetsverket i
angelägenhetsgrad I upptagit det äskade beloppet, varav 7,000 kronor angivits
hänföra sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Under officersmäss. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål

50.000 kronor. Marinförvaltningen har för ändamålet äskat 45,000 kronor för
budgetåret 1943/44, vilket belopp i ämbetsverkets skrivelse den 10 februari

1943 oförändrat upptagits i angelägenhetsgrupp I. Av beloppet ha 3,300 kronor
angivits hänföra sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den
1 juli 1942. Det av marinförvaltningen numera beräknade beloppet avser
iståndsättande av befintlig bostadsbyggnad.

Manskapsmäss. Försvarsutredningen beräknade för ändamålet 140,000 kronor.
Marinförvaltningen har beräknat kostnaden till 165,000 kronor, vilket
belopp av ämbetsverket i dess skrivelse den 10 februari 1943 uppförts i ange -

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

lägenhetsgrupp I. Härav ha 12,000 kronor angivits belöpa på prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Skolbyggnad. Försvarsutredningen beräknade för skolbyggnad 170,000
kronor, vilket belopp av marinförvaltningen äskats för nästa budgetår samt
i dess skrivelse den 10 februari 1943 uppförts i angelägenhetsgrupp I. Av
beloppet hänför sig enligt marinförvaltningens beräkningar 12,500 kronor till
prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Exercishall med mäthus. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål
250,000 kronor. Marinförvaltningen har icke för nästa budgetår äskat
medel för detta ändamål men har i sin skrivelse den 10 februari 1943 härför
i angelägenhetsgrupp I upptagit 265,000 kronor, varav 20,000 kronor angivits
hänförliga till prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Gymnastikbyggnad. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

350.000 kronor. Marinförvaltningen har för nästa budgetår äskat 360,000
kronor för ändamålet. Samma belopp har av ämbetsverket i dess skrivelse
den 10 februari 1943 uppförts i angelägenhetsgrupp I. Av det äskade beloppet
ha 27,000 kronor hänförts till prisstegringar under tiden den 1 juli
1941—den 1 juli 1942.

Värmecentral. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål 185,000
kronor. Utredningen tänkte sig att örn möjligt en gemensam central för hela
etablissementet skulle utföras. Marinförvaltningen, som angivit avsikten vara
att till nedbringande av kostnaderna för utvändiga ledningar utföra fem
särskilda värmecentraler i stället för en, har beräknat kostnaderna till 200,000
kronor, vilket belopp i ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943 uppförts
i angelägenhetsgrupp I. Av det av marinförvaltningen beräknade beloppet
ha 15,000 kronor hänförts till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—
den 1 juli 1942.

Marinförvaltningen har avsett, att beloppet örn 200,000 kronor skulle erhållas
dels genom ianspråktagande av 10,000 kronor av det för budgetåren
1941/42 och 1942/43 anvisade beloppet av 2,000,000 kronor samt dels
genom anvisande av 190,000 kronor för budgetåret 1942/43 och 1943/44.

Förrådsbyggnader. Försvarsutredningen beräknade för förrådsbyggnader
ett belopp av 525,000 kronor. Marinförvaltningen har ännu ej slutfört utredning
örn totalkostnaden men har i sin skrivelse den 10 februari 1943 i
angelägenhetsgrupp I uppfört det av försvarsutredningen beräknade beloppet,
motsvarande kostnaden den 1 juli 1941. Utredning örn prisstegring har ej
förebragts. För nästa budgetår har marinförvaltningen i sin skrivelse den
27 augusti 1942 äskat 190,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden
enligt prisläget den 1 juli 1942 för två artilleriförråd.

Verkstadslokaler. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål

400.000 kronor. Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 27 augusti 1942

171

Kungl. Maj:t.s proposition nr 222.

för nästa budgetår äskat 310,000 kronor saint anmält att beloppet örn 400,000
kronor icke syntes tillräckligt. Sistnämnda belopp bär emellertid oförändrat
upptagits i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943, däri likväl
anmälts att utredning örn totalkostnaden ej slutförts. Utredning om prisstegring
bär ej förebragts. Marinförvaltningen har ansett att 250,000 kronor
borde hänföras till angelägenhetsgrupp I samt 150,000 kronor till angelägenhetsgrupp
II.

Vtsprängning av tunnlar m. m. Försvarsutredningen beräknade härför

100.000 kronor. Marinförvaltningen har icke slutfört utredning om totalkostnaden
men har i sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp
III uppfört det av försvarsutredningen beräknade beloppet.

Utvändiga ledningar. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

550.000 kronor. Marinförvaltningen har approximativt beräknat kostnaden
till 610,000 kronor, därvid ämbetsverket dock förutsatt att fem i stället för,
såsom utredningen avsett, en värmecentral skulle utföras. Örn allenast en
värmecentral utföres beräknas kostnaden för yttre ledningar enligt vad marinförvaltningen
uppgivit komma att stiga med omkring 200,000 kronor. Hela
kostnaden för ledningsnätet har i marinförvaltningens skrivelse den 10
februari 1943 hänförts till angelägenhetsgrupp I. Av samma skrivelse inhämtas
att 55,000 kronor av beloppet örn 610,000 kronor hänförts till prisstegringar
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår äskat 300,000 kronor för utvändiga
ledningar samt har beräknat att för samma ändamål få taga i anspråk
215,000 kronor av det belopp av 2,000,000 kronor som av riksdagen
för budgetåren 1941/42 och 1942/43 anvisats för kustartilleriförsvaret och
kustartilleriregementet.

Idrottsplats. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål 50,000
kronor. Samma belopp har av marinförvaltningen i dess skrivelse den 10
februari 1943 upptagits för ändamålet i angelägenhetsgrupp III. Av beloppet
ha 4,000 kronor hänförts till prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den
1 juli 1942.

Planering, vägar och stängsel. För dessa ändamål beräknade försvarsutredningen
150,000 kronor. Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1943/44 funnit ej mindre än 425,000 kronor erforderliga för
ändamålet. Beloppet, vilket äskats för nästa budgetår, fördelar sig med

50.000 kronor å stängsel, 295,000 å planering och hårdgöring av exercisfältet
för att möjliggöra uppställning av tunga artilleripjäser samt 85,000 kronor
för nyanläggning av vägar. Samma belopp, 425,000 kronor, har upptagits såsom
erforderligt jämväl i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943,
vari angivits, att 31,000 kronor därav hänförde sig till prisstegringar under
tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Av kostnaden enligt prisläget den 1 juli
1941, 394,000 kronor, har marinförvaltningen hänfört 200,000 kronor till angelägenhetsgrupp
I samt återstoden till angelägenhetsgrupp II.

Departementschefen.

172 Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Elektrisk kraftförsörjning, yttre elektriska ledningar och ytterbelysning.
För dessa ändamål ha särskilda medel icke beräknats av försvarsutredningen.
Marinförvaltningen har i skrivelse den 23 november 1942 å tilläggsstat för
budgetåret 1942/43 äskat ett belopp av 90,000 kronor, vilket belopp ämbetsverket
i sin skrivelse den 10 februari 1943 uppfört i angelägenhetsgrupp I.
Av nämnda belopp ha 14,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Sjukvår ds anläggning. Försvarsutredningen föreslog, såsom förut anmärkts,
att en för örlogsdepån och kustartilleriet gemensam sjukvårdsanläggning
skulle uppföras. Såsom delkostnad för kustartilleriet upptogs ett belopp av

350,000 kronor. I propositionen 1942: 210 förutsattes, att med sjukvårdsanläggningen
skulle anstå till tid efter femårsperiodens slut. Marinförvaltningen
har i enlighet härmed i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit beloppet

350,000 kronor i angelägenhetsgrupp III men samtidigt, med förmälan att
utredning i ämnet påginge, i angelägenhetsgrupp I upptagit 97,000 kronor
för en sjukvårdsanläggning avsedd för Älvsborgs kustartilleriregemente. Av
sistnämnda belopp ha 7,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegring under
tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Brandbod och brandmateriel samt slangtorn. För dessa ändamål har försvarsutredningen
icke beräknat några kostnader. Marinförvaltningen har i
sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp I uppfört 31,000 kronor
för ändamålet. Av beloppet lia 2,500 kronor hänförts till prisstegring
under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, befinna sig åtskilliga av hithörande
byggnadsfrågor ännu icke i det utredda skick, att slutlig ställning
till dem kan tagas. Emellertid kari redan nu sägas, att med gymnastikbyggnad,
idrottsplats, utsprängning av tunnlar samt den med örlogsdepån gemensamma
sjukhusanläggningen bör anstå till tid efter femårsperioden 1942/47. Till
frågan örn komplettering av kajer kan jag i avsaknad av närmare utredning
icke för närvarande taga ställning. Det bör ingående undersökas, örn icke de
för detta ändamål beräknade kostnaderna kunna väsentligt reduceras.

Beträffande byggnadsprogrammet i övrigt har inom försvarsdepartementet
i samråd med representanter för marinförvaltningen verkställts undersökning
rörande viss omläggning av programmet för kostnadernas nedbringande.
Därvid har särskild uppmärksamhet ägnats frågan örn det lämpligaste sättet
att utnyttja de på förläggningsområdet befintliga äldre byggnader, som marinförvaltuingen
föreslagit skola ombyggas till tjänstebostäder. En närmare
undersökning rörande sistnämnda förslag har nämligen synts giva vid handen,
att ombyggnadskostnaderna, åtminstone beträffande flertalet byggnader, torde
bliva så avsevärda, att ombyggnadernas räntabilitet kan ifrågasättas. Med
hänsyn till vad som vid den verkställda undersökningen framkommit synes
böra övervägas en utformning av byggnadsprogrammet efter i huvudsak följande
linjer.

Byggandet av kanslihus och kaserner bör planenligt fullföljas, varvid

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

emellertid kasern vindarna torde böra anordnas såsom lektionssalar. De därmed
förenade merkostnaderna torde nämligen vara obetydliga i jämförelse med
de besparingar, som kunna göras i fråga örn uppförandet av särskilda skollokaler.
Därest samtliga kasernvindar kunna användas såsom lektionssalar och därjämte
en av de byggnader, som marinförvaltningen avsett att ombygga till
tjänstebostäder, i stället tages i anspråk för skoländamål, synes nämligen behovet
av skollokaler åtminstone tills vidare kunna tillgodoses utan att en särskild
skolbyggnad uppföres.

Enligt vad jag inhämtat från marinförvaltningen torde kostnaden för en
för matinrättning och marketenteri gemensam byggnad kunna beräknas till

610,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, medan kostnaderna för uppförande
av två fristående byggnader för samma ändamål beräknats bliva icke
obetydligt högre. Jag utgår därför från att en gemensam byggnad uppföres.

De beräknade kostnaderna för vakt- och arrestbyggnad har jag funnit jämförelsevis
höga. Emellertid anser jag mig tills vidare böra räkna med det
av marinförvaltningen angivna beloppet, varvid jag dock förutsätter, att
innan framställning örn dispositionsbeslut göres, marinförvaltningen närmare
undersöker befintliga möjligheter till kostnadsbesparing.

Enligt vad jag inhämtat torde den byggnad, som marinförvaltningen avsett
skola ombyggas till tjänstebostad för chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar,
lämpligen kunna inredas till officersmäss. Kostnaderna därför ha beräknats
icke komma att överstiga 35,000 kronor. Med den lösning av byggnadsfrågorna
vid örlogsdepån, som jag i det föregående angivit och som i
denna del innebär, att i enlighet med marinförvaltningens förslag byggnad
nr 7 bibehålies såsom bostadshus, kan chefen för kustartilleriförsvaret kvarbo
i sin tjänstebostad i denna byggnad. Någon ny officersmäss synes vid sådant
förhållande icke böra uppföras.

Av övriga befintliga byggnader torde, enligt vad jag inhämtat, en lämpa sig
för ombyggnad till kadettförläggning. Utredning torde vidare böra verkställas
örn lämpligheten av att i ett annat befintligt hus inreda tjänstebostäder
för maskinist, eldare och husmoder, därest detta kan göras för statsverket
ekonomiskt lönande. Underofficersmässen, vilken marinförvaltningen
avsett att inreda i en av de befintliga byggnaderna, synes böra komma till utförande.
Mot den därför beräknade kostnaden har jag intet att erinra.

I övrigt bör en detaljerad plan upprättas rörande dispositionen av återstående
byggnader på kasernområdet, varvid vissa byggnader, i den män de
icke lämpa sig för uthyrning i befintligt skick, torde kunna utnyttjas såsom
förrådslokaler. I samband med utredning därom torde pågående utredning
örn behovet av och kostnaden för förråd för kustartilleriet slutföras samt definitiva
beräkningar i ämnet framläggas. Aid förrådsfrågans lösning böi särskild
uppmärksamhet ägnas spörsmålet, huruvida icke viss del av åtminstone
den tyngre artillerimaterielen kan förläggas till annan plats än kasernområdet.

Exercishallen med mäthus synes med hänsyn till dess betydelse för utbildningen,
särskilt vintertid, böra uppföras under nästa budgetår. Mot kostnadsberäkningarna
för detta ändamål har jag icke något att erinra.

174

Kungl. May.ts proposition nr 222.

Frågan om värmetillförselns ordnande torde böra underkastas förnyad utredning
och därvid mot varandra vägas merkostnaderna av engångsnatur för
erforderliga yttre ledningar vid alternativet med en central samt de ökade
driftskostnaderna för ett flertal centraler. Vid utredningen synes böra särskilt
undersökas lämpligheten av att vid utförande av allenast en central låta uppvärma
vakt- och arrestbyggnaden med värmepanna, som omhänderhaves av
vaktpersonalen. Med hänsyn till sistnämnda byggnads jämförelsevis avskilda
läge kunna nämligen kostnaderna för yttre ledningar vid en sådan lösning
väsentligt nedbringas. I avvaktan på slutlig utredning i ämnet beräknar jag
för nästa, budgetår för värmecentral och yttre ledningar de belopp, som för
ändamålen upptagits i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943. Jag
utgår därvid från att kostnader för erforderliga yttre elektriska ledningar samt
ytterbelysning skola bestridas av ifrågavarande medel. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att träffa det avgörande i hithörande frågor, som ur ekonomisk
synpunkt kan befinnas lämpligast.

I enlighet med från försvarsdepartementet under hand meddelade direktiv
pågår för närvarande i samarbete mellan marinförvaltningen och arméförvaltningens
tygdepartement utredningar, som syfta till en lösning i ett sammanhang
av samtliga för armén och marinen aktuella verkstadsfrågor i Göteborg
och dess närhet. Utredningen är ännu icke avslutad. Det är emellertid redan
nu uppenbart, att betydande fördelar ur driftteknisk och ekonomisk synpunkt
stå att vinna genom en centralisering av verkstäderna. I avbidan på utredningens
slutförande anser jag mig icke nu kunna bedöma, i vad mån det av
marinförvaltningen för verkstadslokaler beräknade beloppet kan behöva tagas
i anspråk.

För planering, vägar och stängsel torde i huvudsaklig överensstämmelse
med marinförvaltningens förslag böra upptagas hälften av det äskade beloppet
eller 212,500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Slutliga beräkningar av
kostnaderna för planering, vägar och stängsel böra av marinförvaltningen
framläggas, sedan ämbetsverket slutligt utrett byggnadsfrågor^.

Till frågorna örn uppförande av en sjukvårdsanläggning för Älvsborgs
kustartilleriregemente samt örn anslag till brandbod och brandmateriel samt
slangtorn är jag icke beredd att taga ställning innan definitiva förslag föreligga.
Vid utarbetandet av förslaget till sjukvårdsanläggning bör beaktas, att
minsta möjliga kostnader böra nedläggas på provisoriska anordningar i avvaktan
på den definitiva lösning sjukvårdsfrågorna kunna erhålla efter utgången
av femårsperioden 1942/47.

Intill utgången av budgetåret 1943/44 torde i enlighet med vad jag anfört
medel få tagas i anspråk — förutom för garage med bensintanksanläggning,
för vilket ändamål medel beräknats under avsnittet Allmänt -— för följande
ändamål.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 222. 175

Prisläge Prisstegring Summa

Vt 1941 Vt 1941—

Vt 1942

Kanslihus ................................

Fem kaserner ..........................

Matinrättning och manskapsmäss

Vakt- och arrestbyggnad ...........

Officersmäss .............................

Underofficersmäss ...................

Exercishall med mäthus .............

Yärmecentral ............................

Utvändiga ledningar .................

Planering, vägar och stängsel ....

426,000	34,000	460,000
1,325,000	100,000	1,425,000
610,000	55,000	665,000
79,000	6,000	85,000
32,000	3,000	35,000
41,700	3,300	45,000
245,000	20,000	265,000
185,000	15,000	200,000
555,000	55,000	610,000
197,000	15,500	212,500

306,800 4,002,500

Summa kronor 3,695,700

Det sammanlagda medelsbehovet för tiden intill utgången av budgetåret
1943/44 kan sålunda beräknas till 4,002,500 kronor. Av detta belopp böra
3,695,700 kronor anses belasta femårsplanens kostnadsram. Enär för byggnadsarbeten
vid kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet redan anvisats
2,000,000 kronor, kan medelsbehovet för budgetåret 1943/44 angivas till
(4,002,500 — 2,000,000 =) 2,002,500 kronor.

Utöver nu angivna belopp bör för tiden intill utgången av budgetåret 1943/44
beräknas det av 1942 års riksdag för markförvärv anvisade beloppet, 1,580,000
kronor, vilket belopp bör anses i sin helhet belasta femårsplanens kostnadsram.

Jag vill slutligen anmärka, att det här skisserade byggnadsprogrammet
givetvis är att betrakta såsom blott preliminärt i avvaktan på de slutliga förslag,
som kunna av marinförvaltningen framläggas. Det bör ankomma på
Kungl. Majit att verkställa de jämkningar däri, som må befinnas lämpliga.

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter.

Efter i propositionen 1942: 270 framlagt förslag har riksdagen (skrivelse
1942:376) för budgetåren 1941/42 och 1942/43 beräknat tillhopa 400,000
kronor för administrationskostnader och oförutsedda utgifter, belöpande på
de i propositionen föreslagna byggnadsföretagen för marinen. Yid anmälan
av förenämnda proposition anförde jag, att vissa i propositionen förordade
medelsäskanden grundade sig på av försvarsutredningen verkställda kostnadsberäkningar,
däri administrationskostnader eller oförutsedda utgifter
icke inräknats. Dylika kostnader hade nämligen av utredningen upptagits
gemensamt för flera olika grupper av byggnadsföretag. Jag ansåg mig därför
böra föreslå, att ett särskilt belopp ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande
för att i mån av behov tagas i anspråk i samband med dispositionsbeslut
rörande de för de olika byggnadsföretagen avsedda medlen.

Departements chefen.

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Såsom i det föregående anförts har Kungl. Majit genom beslut den 2
april 1943 av angivna anslagsmedel ställt 10,000 kronor till marinförvaltningens
förfogande.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslagsbehovet för budgetåret
1943/44 anförde marinförvaltningen, att ämbetsverket ansåge, att administrationskostnader
och oförutsedda utgifter — med hänsyn till att kostnadsberäkningarna
måst utföras med största skyndsamhet och i vissa fall
endast vore preliminära, att icke obetydliga prisökningar kunde befaras samt
att det betydande byggnadsprogrammet skulle genomföras så snabbt som
möjligt — borde upptagas relativt högt, förslagsvis till 10 procent av ifrågavarande
byggnadskostnader. Marinförvaltningen fann emellertid på grund av
de övriga betydande ofrånkomliga medelsbehoven för budgetåret 1943/44 nödvändigt
att tills vidare begränsa ifrågavarande utgifter till endast 6 procent
av byggnadskostnaderna.

I skrivelsen den 10 februari 1943 har marinförvaltningen därefter anfört,
att administrationskostnader ej medräknats i de i skrivelsen beräknade
byggnadskostnaderna. Så länge den allra största delen av personalen
vid marinförvaltningens fortifikationsavdelning skulle avlönas med anlitande
av byggnadsanslagen samt med den omfattning, som utrednings- och projekteringsarbetet
tagit, syntes försiktigheten bjuda, att man, i enlighet med vad
som angivits i skrivelsen den 27 augusti 1942, räknade med 10 procent i
administrationspålägg.

Jag kan icke biträda marinförvaltningens framställning örn höjning av
administrationskostnaderna till 10 procent av de för byggnadsarbetena beräknade
kostnaderna utan anser, att beräkningsgrunden liksom hittills bör
vara omkring 6 procent. Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10
februari 1943 anfört, att i de av ämbetsverket för de olika byggnadsföretagen
angivna kostnaderna icke inginge kostnader för administration och oförut.
sedda utgifter. Ehuru en närmare undersökning givit vid handen, att i vissa
fall sådana kostnader inräknats i de angivna byggnadskostnaderna, anser
jag mig, då dessa avvikelser från eljest tillämpade grunder få antagas utgöra
undantagsfall, böra räkna med 6 procent på summan av samtliga byggnadsföretag
som i det föregående förordats. Jag utgår därvid från att vid meddelande
av dispositionsbeslut rörande visst byggnadsföretag de därå belöpande
administrationskostnaderna som regel samtidigt skola ställas till förfogande.
Därvid torde dock böra krävas en förklaring från marinförvaltningens sida,
i vad mån i åberopade kostnadsberäkningar ingå kostnader för administration
och oförutsedda utgifter.

Av bilaga 27 framgår, att kostnaderna under femårsperioden 1942/47,
med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941, för samtliga de i det
föregående förordade byggnadsföretagen kunna beräknas till sammanlagt

16,350,200 kronor. Kostnaderna för administration och oförutsedda utgifter

böra vid sådant förhållande beräknas till f— X

l100

16,350,200 =)

omkring

979,800 kronor.

177

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

Av nyssnämnda bilaga framgår vidare, att kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsföretag, enligt prisläget den 1 juli 1942 eller senare, intill utgången
av budgetåret 1943/44 beräknats till 16,825,200 kronor. De därå belöpande
kostnaderna för administration och oförutsedda utgifter kunna vid sådant förhål -

lande beräknas till X 16,825,200=) omkring 1,009,800 kronor. Mot -

svarande kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 kunna uppskattas till

937,300 kronor. Enär 400,000 kronor redan anvisats, kan medelsbehovet
under budgetåret 1943/44 uppskattas till 609,800 kronor.

Sammanfattning.

I bilaga 27 ha sammanställts de i det föregående beräknade kostnaderna
för marinens byggnadsprogram för femårsperioden 1942/47, varvid för överskådlighetens
skull medtagits jämväl de i marinförvaltningens skrivelse den
10 februari 1943 berörda byggnadsföretag, som icke upptagits till behandling
i detta sammanhang. Av sammanfattningen framgår att de sammanlagda
kostnaderna under femårsperioden 1942/47 för de i försvarsbeslutets kostnadsram
ingående byggnadsarbeten, till vilka genom tidigare beslut eller i
denna proposition tagits ställning, kunna beräknas till, enligt prisläget den
1 juli 1941, 17,330,000 kronor. Med utgångspunkt från de i marinförvaltningens
skrivelse den 10 februari 1943 framlagda förslagen skulle motsvarande
kostnader lia uppgått till 18,680,000 kronor. Medelsbehovet för samtliga
dessa byggnadsarbeten har för tiden intill utgången av budgetåret
1943/44, enligt prisläget den 1 juli 1942 eller senare, beräknats till 17,835,000
kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 16,565,000
kronor. Enär för tiden intill utgången av budgetåret 1942/43 för inom
försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten anvisats 15,497,000
kronor, kan medelsbehovet för budgetåret 1943/44 beräknas till 2,338,000
kronor.

I enlighet med det anförda bör den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen
för marinens byggnader för tiden intill utgången av budgetåret 1943/44
med anledning av här berörda byggnadsföretag anses belastad med ett belopp
av 16,565,000 kronor. Såsom redan vid behandlingen av arméns byggnadsfrågor
anmärkts, har Kungl. Majit i propositionen nr 179 till innevarande
års riksdag föreslagit, att från förevarande investeringsanslag därutöver skall
utgå ett belopp av 400,000 kronor för bestridande av kostnader för uppförande
av centrala tvätt- och reparationsanstalter i Stockholm och Boden
samt på Gotland. Detta belopp bör jämväl anses belasta femårsplanens
kostnadsram.

FLYGFÖRVALTNINGENS DELFOND.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten,
bil. 2, punkten 7) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels till Vissa
byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. 522 43 12

178

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

av 25,000,000 kronor, dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas
-— förutom på sätt i propositionen angivits med belopp, som betingas
av prisstegring -— inom ramen av ett belopp av 98,800,000 kronor, i den mån
så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag
m. m., som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i statsverkspropositionen
eller i särskild proposition anföres skola komma till utförande med anlitande
av berörda anslag.

Det i statsverkspropositionen anmälda medelsbehovet för budgetåret
1943/44 för byggnadsarbeten, som förutsatts skola komma till utförande med
anlitande av ifrågavarande anslag, utgör tillhopa 54,756,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.

Jag upptager nu till behandling ännu ett byggnadsbehov, som bör tillgodoses
med anlitande av berörda anslag.

Verkstadsanläggning för flygindustrien. Såsom framgår av vad jag anfört i
årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 125) har
Kungl. Majit den 21 augusti 1942 fastställt materielplan för anskaffning av
flygmateriel under flygvapnets uppsättningsperiod enligt försvarsbeslutet.
Ett genomförande av detta anskaffningsprogram nödvändiggör en utvidgning
av verkstäderna vid en av flygindustriema. Denna utvidgning har kostnadsberäknats
till 8,500,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket belopp
inräknats i totalkostnaderna för flygmaterielanskaffningen.

Uti skrivelse den 16 mars 1943 har flygförvaltningen hemställt örn bemyndigande
att vidtaga åtgärder för utförande av ifrågavarande verkstadsanläggning.
Ärendet är av den natur, att en närmare redogörelse för dess innehåll
icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet. Eiksdagens vederbörande utskott
torde få inhämta erforderliga upplysningar därom genom de handlingar
i ärendet som komma att överlämnas till utskottet. Här torde allenast böra i
korthet nämnas följande.

I sin skrivelse har flygförvaltningen anfört, att kostnaderna för den nya
verkstadsanläggningen enligt det nu planerade utförandet, inberäknat för driften
erforderlig inredning, inventarier och vissa maskiner, uppförande av vissa
för anläggningen erforderliga monteringshallar ävensom marklösen och väganläggningar,
kunde hållas inom det angivna beloppet 8,500,000 kronor med
ett prisstegringstillägg av 15 procent eller totalt 9,775,000 kronor. I detta
belopp ingå även kostnaderna, 300,000 kronor, för vissa flygplanförråd å centrala
flygverkstäderna, beträffande vilka flygförvaltningen emellertid förklarat
sig ha för avsikt att framdeles inkomma med närmare framställning.
Flygförvaltningen har slutit preliminärt avtal med vederbörande flygindustri
angående anläggningens utförande. Enligt detta avtal skall bolaget till flygförvaltningen
sälja det markområde som erfordras för verkstaden. Flygförvaltningen
skall bliva ägare till verkstaden och upplåta densamma till industriföretaget
för flygplantillverkning för statens räkning.

I anledning av denna framställning har Kungl. Majit genom beslut den
19 mars 1943 bemyndigat flygförvaltningen att gå i författning örn utförande
i enlighet med vad flygförvaltningen föreslagit av ifrågavarande verkstads -

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

anläggning och monteringshallar samt att vidtaga härav betingade åtgärder
i övrigt, allt -— inberäknat förenämnda flygplanförråd — inom en kostnadsram
av 9,775,000 kronor, och därvid tillika föreskrivit, att arbeten med nämnda
flygplanförråd icke finge påbörjas utan särskilt tillstånd av Kungl. Majit. Härjämte
har Kungl. Majit bemyndigat flygförvaltningen att tills vidare bestrida
de på innevarande budgetår belöpande kostnaderna, intill ett belopp av 900,000
kronor, för påbörjande av ifrågavarande byggnadsföretag från innevarande
års anslag till flygmaterielanskaffning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kostnaderna för den verkstadsanläggning
varom i detta ärende är fråga avsetts att bestridas av de medel,
som beräknas erforderliga för ett genomförande av flygplananskaffningen
under flygvapnets uppsättningsperiod. Till den del kostnaderna belöpa å
innevarande budgetår hade medel härför kunnat, med stöd av riksdagens bemyndigande
för Kungl. Majit att inom den beräknade totalkostnadsramen
överskrida anvisat anslag till anskaffning av flygmateriel, anvisas från nämnda
anslag. Med hänsyn härtill och till ärendets brådskande natur har Kungl.
Majit bemyndigat flygförvaltningen att omedelbart igångsätta arbetena med
anläggningen i fråga. Sedan överenskommelse träffats mellan flygförvaltningen
och vederbörande flygplanindustri angående verkstadsanläggningens
utförande, har emellertid frågan örn sättet för bestridandet av kostnaderna
för densamma kommit i ett annat läge. Enligt denna överenskommelse skall
såsom av det anförda framgår flygförvaltningen förvärva den mark som
erfordras för anläggningen samt flygförvaltningen stå såsom ägare till anläggningen.
Anläggningen torde därför rätteligen böra redovisas å försvarsväsendets
fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, och kostnaderna för
densamma bestridas från investeringsanslag.

Enligt vad jag under hand inhämtat fördela sig de beräknade kostnaderna

9,775,000 kronor på följande sätt (inom parentes angivas motsvarande belopp

enligt prisläget den 1 juli 1941).

Kronor

Markförvärv ......................................................... 80,000 ( 80,000)

Byggnadsarbeten och väganläggningar ..................... 8,915,000 (7,715,000)

Inventarier och vissa maskiner ................................. 630,000 ( 555,000)

Administration och oförutsett ................................. 150,000 ( 150,000)

Summa kronor 9,775,000 (8,500,000)

Av dessa kostnader torde de, som avse inventarier och vissa maskiner,

630,000 kronor, fortfarande böra belasta anslaget till flygmaterielanskaffning.
Då dessa medel icke torde vara erforderliga redan under innevarande budgetår,
lärer något överskridande av nämnda budgetårs anskaffningsanslag icke
vara erforderligt av denna anledning. Jag förutsätter, att flygförvaltningen
skall vid avgivande av förslag till plan för flygmaterielanskaffning under
kommande budgetår taga hänsyn till detta medelsbehov, övriga i sammanställningen
upptagna kostnader, tillhopa 9,145,000 kronor, torde böra bestridas
från kapitalinvesteringsanslag. Av dessa kostnader belöpa 900,000 kronor

Departements chefen.

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

på innevarande budgetår. Till frågan om äskande av härför erforderligt anslag
återkommer jag i annat sammanhang. Enligt vad som inhämtats från
flygförvaltningen kan medelsbehovet för ändamålet för budgetåret 1943/44
beräknas till 5,020,000 kronor.

Den här föreslagna förändringen i sättet för bestridandet av kostnaderna
för denna verkstadsanläggning medför en förskjutning i de beräknade kostnaderna
under uppsättningsperioden för flygmaterielanskaffning och för
flygvapnets byggnader. De totala kostnaderna för anskaffning av flygmateriel
ha beräknats till 507,742,000 kronor (jfr årets statsverksproposition, bilagan
fjärde huvudtiteln, punkten 125). Detta belopp bör minskas med (8,500,000 —

555,000 =) 7,945,000 kronor till 499,797,000 kronor. Å andra sidan bör den
för flygvapnet i 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnadsramen för byggnader
m. m., 145,000,000 kronor, ökas med nyssnämnda belopp örn 7,945,000
kronor till 152,945,000 kronor. Med hänsyn till att för avskrivning av de här
ifrågavarande byggnadsföretagen kommer att av medel under driftbudgeten
tagas i anspråk allenast 50 procent av kostnaderna för desamma eller ett be lopp

av (-^-=) 3,932,o00 kronor har alitsa härigenom upp kommit

en besparing av (7,945,000 — 3,932,500 =) 4,012,500 kronor.

HEMSTÄLLAN.

Under åberopande av vad under de särskilda avsnitten anförts hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag
m. m., i den mån riksdagen icke så redan beslutat eller särskilt
anslag för ändamålet anvisats, må komma till utförande med anlitande
av dels de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten
bil. 2) under försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret
1943/44 äskade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten
m. m., dels ock, i den omfattning som i det föregående angivits,
de av riksdagen för budgetåren 1941/42 och 1942/43 anvisade anslagen
till inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten
m. m.

III. Vissa andra anslagsfrågor m. m.

Nybyggnad för flygvapnets myndigheter. Till nybyggnad för flygvapnets myndigheter
har riksdagen hittills anvisat tillhopa 4,000,000 kronor, varav 500,000
kronor för budgetåret 1938/39, 2,500,000 kronor för budgetåret 1939/40 samt

1,000,000 kronor för budgetåret 1942/43. Med skrivelse den 6 mars 1942 överlämnade
civila byggnadsutredningen en promemoria beträffande nybygg -

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

naden för flygvapnets myndigheter samt skissritningar och kostnadsberäkningar.
Totalkostnaden beräknades till 4,560,000 kronor.

Genom beslut den 10 april 1942 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen
att gå i författning örn uppförande av en ämbetsbyggnad, som kunde utföras
inom ramen av de för ändamålet beräknade kostnaderna, 4,560,000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1942 hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för fullbordande av ämbetsbyggnaden för
budgetåret 1943/44 anvisa 560,000 kronor.

Sedermera hemställde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 28 december 1942,
vilken för yttrande överlämnades till civila byggnadsutredningen, örn anvisande
av ytterligare 190,000 kronor för täckande av merkostnader vid ifrågavarande
byggnadsföretag. Byggnadsstyrelsen anförde därvid i huvudsak
följande. Sedan kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades, hade priserna
å byggnadsmaterialier och arbete icke oväsentligt stegrats. Till följd
härav bomme att för byggnadsföretaget uppstå följande merkostnader, nämligen
för själva byggnadsarbetena 145,000 kronor, motsvarande i medeltal en
prisstegring av omkring 4 procent, för värme-, ventilations- och sanitärtekniska
anläggningar omkring 30,000 kronor samt för elektriska ledningsinstallationer
15,000 kronor eller tillhopa 190,000 kronor.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 2, punkt 8) framhöll jag, att jag icke förrän civila byggnadsutredningens
yttrande över byggnadsstyrelsens nyssnämnda framställning
förelåge vore i tillfälle att taga ställning till förevarande anslagsäskande,
varför jag förordade, att anslag borde för ändamålet i riksstatsförslaget upptagas
med allenast beräknat belopp.

I anslutning härtill har Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1943
års riksdag föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Nybyggnad för flygvapnets myndigheter för budgetåret 1943/44 beräkna
ett investeringsanslag av 560,000 kronor.

1940 års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 10 februari 1943 anfört
följande. Då det icke nu läte sig bedöma, huruvida och i vad mån förenklingsåtgärder
kunde i viss utsträckning motverka de under byggnadstiden
inträdda kostnadsstegringarna, saknade utredningen möjligheter att pröva
storleken av det tilläggsanslag, som för arbetenas avslutande kunde vara
erforderligt. Sålunda syntes tvekan kunna råda, om provisoriska lokaler för
flygkrigshögskolan borde inredas i byggnaden, sedan numera frågan om
särskild byggnad för de militära högskolorna befunne sig inför sin lösning.
För utredningen hade ock uppgivits, att i byggnaden planerade lokaler för
den militära väderlekscentralen icke skulle vara av behovet påkallade. Utredningen
har med hänsyn härtill ifrågasatt, örn icke med utverkande av tillläggsanslag
hos riksdagen kunde anstå tills de slutliga kostnaderna läte sig
fullständigt överblicka.

Två ledamöter av byggnadsutredningen, översten E. Lindh och byggnadselev
S. Markelius, ha i särskilt yttrande tillstyrkt bifall till byggnadsstyrel -

182

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

sens framställning. I yttrandet framhålles, att byggnaden uppföres av samma
enkla standard som tillämpats beträffande marinmyndigheternas nyuppförda
ämbetsbyggnad. Då inskränkning av denna standard icke syntes kunna eller
böra ske, kunde härigenom några besparingar icke vinnas. Örn de provisoriska
lokalerna för flygkrigshögskolan icke inreddes och ej heller de planerade
lokalerna för den militära väderleksanstalten anordnades, utan dessa delar av
byggnaden lämnades oinredda utan mellanväggar, målning och ledningsarbeten,
kunde belopp av respektive 12,000 kronor och 4,000 kronor inbesparas.
Då det emellertid kunde förutsättas, att dessa byggnadsdelar icke komme att
lämnas oanvända utan komme att på annat sätt utnyttjas, syntes det icke vara
att tillråda att under sådana förhållanden med 16,000 kronor minska det av
byggnadsstyrelsen begärda tilläggsanslaget.

Statens meteorologisk-hydrografislca cunstalt och cliefen för flygvapnet ha i
utlåtanden den 23 februari respektive den 3 mars 1943 yttrat sig beträffande
behovet av lokaler för förutnämnda väderlekscentral. Härutinnan torde få
hänvisas till handlingarna i ärendet. Beträffande frågan om inredning av provisoriska
lokaler för flygkrigshögskolan har chefen för flygvapnet anfört, att
nu förhyrda lokaler ej vore tillräckliga för det antal elever, som måste kommenderas
till högskolan under vinterhalvåret 1943/44. Inställdes den planerade
provisoriska inredningen inom ämbetsbyggnaden, måste sålunda ytterligare
utrymmen förhyras och provisoriskt inredas. Härigenom torde den
eventuella kostnadsbesparingen bliva obetydlig. En uppdelning av högskolan
på två från varandra åtskilda lokaler medförde dessutom ur militär
synpunkt avsevärda olägenheter och måste bestämt avstyrkas.

Såsom av det anförda framgår föreligger enligt byggnadsstyrelsens beräkningar
på grund av inträffade prisstegringar behov av ytterligare medelsanvisning
för fullbordande av flygvapnets ämbetsbyggnad. 1940 års civila byggnadsutredning
anser, att med frågans prövning bör anstå till dess ställning
tagits till dels frågan om uppförande av särskild byggnad för de militära högskolorna,
i vilken avses skola inrymmas jämväl lokaler för flygkrigshögskolan
till ersättning för de provisoriska lokaler för denna högskola, som avsetts
skola inrymmas i flygvapnets ämbetsbyggnad, dels frågan örn inrättande av
väderlekscentral i anknytning till flygvapnets myndigheter.

Yad först beträffar frågan örn uppförande av byggnad för de militära högskolorna,
vill jag erinra, att medel för detta ändamål finnas disponibla men att
Kungl. Maj:t ännu icke tagit ställning till frågan örn byggnadsföretagets igångsättande.
Det kan ännu icke med säkerhet bedömas, huruvida med hänsyn till
rådande brist på arbetskraft och materiel ett igångsättande redan inom närmaste
framtiden av detta byggnadsföretag är möjligt. Då emellertid under alla förhållanden
tämligen lång tid måste förflyta, innan de nya högskolelokalerna kunna
tagas i anspråk, vill jag icke resa erinran mot att de lokaler, som i flygvapnets
ämbetsbyggnad provisoriskt avsetts för flygkrigshögskolan, iordningställas för
detta ändamål för att i sinom tid, sedan den nya högskolebyggnaden kommit
till stånd, disponeras för tillgodoseende av andra lokalbehov. Den besparing,

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

som skulle vinnas genom ett uppskjutande av lokalernas färdigställande är - -t
såsom framgår av vad två reservanter inom byggnadsutredningen anfört
förhållandevis ringa, särskilt vid jämförelse med de merkostnader som måste
uppkomma, därest lokaler för nämnda högskola måste anskaffas genom förhyrning.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 5 mars 1943 lämnat bemyndigande har jag
tillsatt sakkunniga för utredning rörande försvarets väderlekstjänst. Vid denna
utredning kommer även under bedömande frågan, huruvida till flygvapnets
myndigheter bör anknytas en väderlekscentral. Örn en sådan central finnes
böra upprättas, torde de lokaler, som för ändamalet beräknats i förevarande
ämbetsbyggnad, komma väl till pass. Därest så icke skulle befinnas erforderligt
eller lämpligt, torde ifrågavarande lokaler kunna utan svårighet nyttiggöras
för tillgodoseende av andra trängande lokalbehov. Jag anser därför i
likhet med reservanterna inom byggnadsutredningen, att även dessa lokaler
böra kunna nu iordningställas.

Byggnadsstyrelsens föreliggande anslagskalkyler, vilka utmynna i ett anslagsbehov
av (560,000 + 190,000 =) 750,000 kronor, torde kunna godtagas.
Jag utgår härvid från att byggnadsarbetena skola kunna så bedrivas, att ytterligare
anslag för ifrågavarande ändamål icke skall behöva bliva erforderligt.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
flygförvaltningens delfond därav, till Nybyggnad för flygvapnets
myndigheter för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 750,000 kronor.

Anläggande av väg m. m. invid bombfällningsbana för Västgöta flygflottilj. Genom
brev den 10 maj 1940 förordnade Kungl. Maj:t, att ett område örn cirka 28
hektar av viss kronopark i Tivedens revir skulle, för att användas som bombfällningsbana
för Västgöta flygflottilj, i förvaltningshänseende omedelbart
överflyttas från domänstyrelsen till flygförvaltningen under villkor, bland
annat, att flygförvaltningen ombesörjde den omläggning av vägar och flyttning
av hägnader m. m. som bleve erforderlig. Tillika medgav Kungl. Maj .t,
att flygförvaltningen finge till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande
områdes iordningställande som bombfällningsbana å det å förskottsstaten for
försvarsväsendet m. m. för budgetaret 1939/40 uppförda förskottsanslaget
Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter (Ga) disponera ett belopp a\
högst 9,000 kronor.

I skrivelse den 25 februari 1943 har flygförvaltningen meddelat, att arbetena
med iordningställande av ifrågavarande område som bombfällningsbana
numera vore utförda, varjämte flygförvaltningen beträffande den ämbetsverket
ålagda skyldigheten att omlägga vägar och flytta hägnader m. m. anfört
i huvudsak följande.

Departements chefen.

184

Kungl. Maj:ts -proposition nr 222.

Genom bombfällningsområdet passerade ett flertal vägar, vilka vore avgårdar1Cke
f°r kronoparken lltan även såsom utfartsvägar för närbelägna

I skrivelse den 13 januari 1942 hade domänstyrelsen, efter att i ärendet
hava samratt med ^förvaltningen, till flygförvaltningen överlämnat en av
styrelsen godkänd plan till viss vag, vilken vore avsedd att ersätta de genom
bombfallmngsomradet löpande vägarna. Samtidigt hade domänstyrelsen anhållit,
att- flygforvaltnmgen i samråd med jägmästaren i Tivedens revir ville
föranstalta örn arbetets utförande. Den nya vägen, vilken komme att erhålla
en längd av 3.0 3 4 kilometer och hårdgjord bredd av 3 meter, funnes angiven
a en skrivelsen bifogad karta.

Flygförvaltningen hade — i enlighet med en skrivelsen bifogad specifikar^,
beraknat kostnaderna tor ifrågavarande vägarbeten till sammanlagt
44,0U0 kronor, inklusive kostnaderna för administration och oförutsedda
utgifter.

I samband med anläggande av ifrågavarande väg syntes det bliva erforderhgt
att företaga mindre flyttningar av hägnader m. m. Kostnaderna därför
beräknades emellertid kunna bestridas av förenämnda belopp av 44 000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställde flygförvaltningen örn anvisande
av ett belopp av 44,000 kronor för anläggande av ifrågavarande väg.

Mot det av flygförvaltningen framlagda förslaget, vilket upprättats efter
samråd med domänstyrelsen, har jag intet att erinra. Enär ifrågavarande
bygg^dsarbeten hänföra sig till ett äldre byggnadsföretag, torde kostnaderna
därför icke böra medtagas i den för flygvapnet för femårsperioden
1942/47 fastställda kostnadsramen. Som jag icke funnit anledning till erinran
mot de framlagda kostnadsberäkningarna, beräknar jag för budgetåret 1943/44
för ifrågavarande ändamål ett belopp av 44,000 kronor att utgå av nyssberörda
investeringsanslag.

Ändrad förläggning av sjöflygstation i västra Sverige. Genom brev den 28 juni

1940 ställde Kungl. Majit till flygförvaltningens förfogande, bland annat, ett
belopp av 270,000 kronor för utbyggnad av en sjöflygstation vid Nya varvet,
Göteborg, av det av riksdagen såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, till utbyggnad av sjöflvgstationer
anvisade reservationsanslaget av 310,000 kronor.

Sedermera meddelade flygförvaltningen i skrivelse den 18 juni 1942 att
bland annat på grund av ändrade dispositioner någon sjöflygstation icke vore
avsedd att anläggas vid Nya varvet utan i stället på annan plats, varom
rekognosceringar påginge.

Med förmälan att nämnda utredning numera vore avslutad och att sjöflygstationen
av strategiska och taktiska skäl lämpligen befunnits böra anläggas å
viss annan angiven plats än Nya varvet har flygförvaltningen i skrivelse den
4 mars 194o hemställt, att till bestridande av härav föranledda kostnader,
nämligen 120,000 kronor för anläggning enligt prisläget den 1 juli 1941 och

7,200 kronor för administration och oförutsedda utgifter, tillhopa 127,200
kronor, måtte få disponeras från det genom förutnämnda brev till flygförvaltningens
förfogande ställda beloppet av 270,000 kronor.

185

Kungl. May.ts proposition nr 222.

Jag har intet att erinra mot flygförvaltningens förslag och de till grund Dcpartenientsför
detsamma liggande kostnadsberäkningarna. Med hänsyn till den föreslagna chefcnändrade
förläggningen av ifrågavarande sjöflygstation torde emellertid riksdagens
samtycke böra inhämtas i fråga örn sålunda föranledd ny användning
av de genom förutnämnda brev den 28 juni 1940 anvisade medlen. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva

att ifrågavarande sjöflygstation må, med ianspråktagande av
tidigare av riksdagen för ändamålet anvisade medel, förläggas
till annan plats än Nya varvet, Göteborg.

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar. I det föregående har anmärkts,
att Kungl. Maj :t i propositionen nr 163 till innevarande års riksdag (sid. 45 ff)
föreslagit riksdagen att till Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor. Såsom av nämnda proposition närmare framgår har
medelsbehovet för samma ändamål för budgetåret 1943/44 beräknats till

14,250,000 kronor. Detta belopp torde böra av riksdagen äskas såsom ett särskilt
investeringsanslag. Jag har redan anfört, att av de för budgetåren 1942/43
och 1943/44 sammanlagt erforderliga beloppen, 16,250,000 kronor, ett belopp
av 275,000 kronor bör anses belasta den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen
för arméns byggnadsarbeten m. m. under femårsperioden 1942/47.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond därav, till Utbyggnad av vissa fabriker
och anläggningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 14,250,000 kronor.

Anskaffning av maskiner och utrustning för vissa fabriker och anläggningar. I den

under föregående punkt berörda propositionen nr 163 till innevarande års
riksdag (sid. 64) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anskaffning av
maskiner och utrustning för vissa fabriker och anläggningar å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000
kronor. Av propositionen framgår, att motsvarande kostnader för budgetåret
1943/44 beräknats till 1,630,000 kronor, vilket belopp ansetts böra äskas
av riksdagen i detta sammanhang.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket
till Anskaffning av maskiner och utrustning för vissa
fabriker och anläggningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett in
vesteringsanslag av 1,630,000 kronor.

Förläggningsbyggnad vid Väsby. I skrivelse den 29 september 1942 har

arméförvaltningens
kronor för åtskilliga byggnadsändamål på Järvafältet.

186

Departements

chefen.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Efter en inom försvarsdepartementet verkställd undersökning har jag
funnit mig böra föreslå, att en förläggningsbyggnad för officerare och underofficerare
uppföres vid Väsby. Byggnaden, som föreslås utförd såsom barack,
är avsedd för fyra officerare och underofficerare, varjämte däri skulle inrymmas
kök, expedition och samlingsrum. Kostnaderna ha av fortifikationsstyrelsen
beräknats till 9,000 kronor, vilket belopp torde böra ställas till förfogande
för budgetåret 1943/44.

Under erinran att avskrivningsbehovet för denna investering skall täckas
av särskilda medel får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond därav, till JFörläggningsbyggnad vid
Väsby för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

9,000 kronor.

Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt. På förslag av
Kungl. Majit (propositionen 1941:305 och 1942 års statsverksproposition)
har riksdagen (skrivelser 1941: 492 och 1942: 355) till ordnande av förläggningen
för försvarsväsendets radioanstalt i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av överbefälhavaren den 8 augusti 1941 framlagt förslag anvisat tillhopa

2,760,000 kronor.

I skrivelse den 11 februari 1943 har arméförvaltningens fortifikations styrelse
för viss komplettering med bombsäkra utrymmen av förläggningen hemställt
örn anvisande av ytterligare 401,000 kronor, varav 51,000 kronor angivits
motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 januari 1943.

Ärendet är av den natur, att en närmare redogörelse för detsamma icke
torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få
inhämtas genom de handlingar, som i vederbörlig ordning komma att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Jag finner fortifikationsstyrelsens förslag ändamålsenligt och av natur
att icke böra uppskjutas. Det för ändamålet erforderliga beloppet, 401,000
kronor, vilket såsom avseende fullföljande av ett äldre byggnadsföretag icke
torde böra anses belasta femårsplanens kostnadsram, bör äskas av riksdagen
såsom ett särskilt investeringsanslag.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond därav, till Ordnande av förläggningen
för försvarsväsendets radioanstalt för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 401,000 kronor.

Stallbyggnad för Bohusläns regemente. I skrivelse den 29 augusti 1942 till
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse anmälde chefen för Bohusläns regemente,
att en av regementets stallbyggnader genom brand blivit oanvändbar,
samt hemställde, att en ny stallbyggnad snarast måtte uppföras.

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

I skrivelse den 23 december 1942 bar fortifikationsstyrelsen, som i äiendet
inbämtat arméchefens direktiv, anfört, att genom styrelsens försorg företagits
undersökning på platsen, varvid konstaterats, att byggnaden blivit
så illa åtgången, att ett iståndsättande av densamma icke lämpligen borde
ske. Arméchefen hade framhållit, att den nya stallbyggnaden borde beräknas
för samma antal hästar som inrymts i den brunna byggnaden, eller 40 stycken,
vartill borde komma skosmedja samt utrymmen för veterinärmaterielförråd,
foderkammare och foderskulle ävensom vattenspilta. Kostnaderna för uppförande
av en stallbyggnad av sålunda angiven storlek hade beräknats till

145,000 kronor. Under åberopande härav hemställde styrelsen örn anvisande
av ett anslag av 145,000 kronor för angivna ändamål.

Enär i enlighet med fortifikationsstyrelsens förslag den nedbrunna stall- DepaHenuntsbyggnaden
torde böra ersättas med en nyuppförd sådan byggnad samt vad
styrelsen anfört rörande kostnaderna för denna icke givit mig anledning till
erinran, synes för budgetåret 1943/44 för ändamålet böra anvisas ett belopp
av 145,000 kronor, vilket belopp icke torde böra anses belasta femårsplanens
kostnadsram.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond därav, till Stallbyggnad vid Bohusläns
regemente för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 145,000 kronor.

Badstuga vid Gotlands kustartilleriförsvar. I skrivelse den 2 mars 1943 har
marinförvaltningen hemställt örn anvisande av ett belopp av 5,000 kronor
för återuppförande av en badstuga vid Gotlands kustartilleriförsvar, vilken
till följd av eldsvåda delvis förstörts. Marinförvaltningen har i skrivelsen
anfört i huvudsak följande.

Av chefen för Gotlands kustartilleriförsvar verkställd utredning Ilar givit
vid handen, att branden icke förorsakats genom vårdslöshet eller bristande
omsorg. På grund av byggnadens alltför ringa kapacitet har eldstaden varit
uppeldad praktiskt taget ständigt, varigenom uttorkning och överhettning
småningom inträffat och givit anledning till branden.

Badstugan är avsedd för samtlig personal vid den spärr, till vilken ifrågavarande
batteri hör.

Badstugan bör snarast återställas, då det är av stor vikt, att spärrens
personal äger tillgång till bad. Därvid bör på grund av vad ovan anförts
utrymmesbehovet i skälig mån beaktas. Kostnaderna för badstugans återställande
samt utvidgning med hänsyn till ovannämnda bemanningsstyrka
hava beräknats till 5,000 kronor.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört torde en ny badstuga böra Departement«•
uppföras i stället för den genom eld skadade. Mot marinförvaltningens eh''fcn
kostnadsberiikningar har jag icke funnit anledning till erinran. Det för
ändamålet erforderliga beloppet, vilket icke torde betra belasta femarspla -

188 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

nens kostnadsram, synes böra askas av riksdagen såsom ett särskilt investeringsanslag.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
marinförvaltningens delfond därav, till Badstuga vid Gotlands
Icustartilleriförsvar för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 5,000 kronor.

Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m. På förslag av Kungl. Majit
(propositionen 1941:221, punkten 7) anvisade riksdagen (skrivelse 1941:360)
a tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond ett reservationsanslag av 1,787,000
kronor till modernisering av vissa marinens verkstäder m. m.

Av anslaget avsags ett belopp av 422,000 kronor för modernisering av
tygverkstäderna i dåvarande Vaxholms fästning, vilket belopp hade beräknats
av försvarsväsendets verkstadsnämnd på basis av preliminära ritningar.

Beloppet örn 422,000 kronor avsågs för följande åtgärder.

Tillbyggnad av mekaniska verkstaden.......................... kronor 65,000

Ombyggnad av äldre mekanisk verkstad ...................... » 35,000

Komplettering av maskinutrustning............................ » 12 000

Kopparslageri och förrådsbyggnad.................... » 40 000

Virkesskjul................................................... » 91)00

►snickeriverkstad, örn- och nybyggnad.......................... » $9 500

Båtskjul, ändring ................................................ » 2 000

Lastpir med kran, elektrisk utrustning samt muddringsarbeten » 1074)00

Rälsbana .......................................................... » 8,000

Flyttning av skjul för tvättkläder .............................. » 5*000

Båtskjul vid Rindö sund........................................ » 12 000

Radioverkstad .................................................... » 17 000

Oförutsedda utgifter.............................................. » 20 500

Summa kronor 422,000

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 hemställt,
att ett belopp av ytterligare 175,000 kronor måtte anvisas för genomförande
av det sålunda angivna moderniseringsprogrammet, samt i ämnet
anfört bland annat följande.

Sedan programhandlingar färdigställts och anbud infordrats på de viktigaste
byggnadsarbetena, kunde totalkostnaden för byggnadsprogrammets
genomförande överslagsvis beräknas. Det hade därvid visat sig, att totalkostnaden
överstege tillgängligt anslag med cirka 175,000 kronor.

1me verkstadsnämnd verkställda utredningen för beskärning av byggnadsprogrammet
inom ramen av tillgängliga medel och förnyad anbudsinfordran hade ej
givit tillfredsställande resultat, varför ytterligare omläggning och förenkling
av programmet måst verkställas.

. Enligt den sålunda till det yttersta förenklade byggnadsplanen måste
virkesskjul, flyttning av skjul för tvättkläder samt nytt båtskjul vid Rindösund
helt strykas ur programmet. Örn- och nybyggnad av snickeriverkstaden

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

hade måst inskränkas till vissa provisoriska omändringsarbeten för endast
cirka 30 procent av ursprungligen avsedda kostnader. Den föreslagna nya
kopparslageriverkstaden med förrådsbyggnad hade måst ersättas med en
provisorisk verkstad anordnad i en befintlig förrådsbyggnad av plåt. Därutöver
hade väsentliga förenklingar måst vidtagas beträffande detaljutförandet
av mekaniska verkstadens till- och ombyggnad, som dock i huvudsak
följde den ursprungliga planen. Den på anbud grundade kostnadsberäkningen
för den mekaniska verkstadens modernisering slutade på i runt tal

230,000 kronor i stället för ursprungligen beräknade 100,000 kronor.

Det syntes vara uppenbart, att den avsedda moderniseringen av tygverkstäderna,
grundad på verkstadsnämndens preliminära ritningar och överslagsberäkningar,
icke kunde för anvisade medel genomföras i den omfattning
och med den effektivitet, som avsikten varit. På grund av prisstegringar
samt genom de ofrånkomliga tilläggsarbeten, som vid programhandlingarnas
utarbetande klarlagts, tvingades marinförvaltningen att på ett högst
betänkligt sätt beskära verkstadsnämndens moderniseringsprogram och att
tills vidare för betydelsefulla delar av programmet vidtaga provisoriska åtgärder
och att i övrigt utesluta vissa programpunkter.

Den sålunda reducerade byggnadsplanen omfattade följande åtgärder och
kostnader.

Till- och ombyggnad av mekanisk verkstad, inklusive radioverkstad,
enligt anbud...................................—_•

Värme-, sanitets-, ventilations- och elektrisk installation i

mek. verkstaden................................................

Komplettering av maskinutrustning...........................

Kopparslageri och förrådsbyggnad (omändring av befintlig

förrådsbyggnad)................................................

Schaktnings- och planeringsarbeten ............................

Snickeriverkstad, provisoriska omändringsarbeten ............

Snickeriverkstad, ändring av maskinpark......................

Båtskjul, ändring ................................................

Lastpir med kran, elektrisk utrustning samt muddringsarbeten

m. m., delvis enligt anbud....................................

Bälsbana ..........................................................

Oförutsedda utgifter..............................................

kronor 173,250

57.000

12.000

14.000

15.000
26,250

7.000

2.000

87.000
8,000

20,500

Summa kronor 422,000

I detta belopp inginge maskinell verkstadsutrustning, kran för lastpiren
med elektrisk utrustning m. m. med ett sammanlagt belopp av 36,500 kronor;
återstoden, 385,500 kronor, utgjorde byggnadsarbeten och därmed samhörande
åtgärder.

För genomförande av det i propositionen 1941: 221 avsedda moderniseringsprogrammet
erfordrades, såsom ovan nämnts, ytterligare 175,000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1942.

Av marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 inhämtas, att ämbetsverket
har för avsikt att äska ytterligare medel för instrument för radioverkstad
med 10,000 kronor samt för verkstadsutrustning med icke angivet
belopp.

Jag finner det angeläget, att moderniseringen av tygverkstäderna vid Departement*
Stockholms kustartilleriförsvar genomföres i tidigare avsedd utsträckning ch<>fen -

190

Kungl. May.ts proposition nr 222.

och förordar därför, att erforderligt förstärkningsanslag, 175,000 kronor, anvisas
för budgetåret 1943/44. Ifrågavarande belopp bör, i anslutning till
vad jag i propositionen 1943:2 (sid. 132) uttalat beträffande motsvarande
tilläggsanslag för Stockholms örlogsvarv, ej belasta femårsplanens kostnadsram.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
marinförvaltningens delfond därav, till Modernisering av
vissa marinens verkstäder m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 175,000 kronor.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Johan Treschow.

Kungl. Majlis proposition nr 222

191

Bilaga 1.

Norrbottens regementes jägarbataljon, Kiruna.

An gelägen hetsgrad enl. arméförvaltningen	Byggn adsobjekt	Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring Vt 1941 — Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar
i	Expeditionsbyggnad ................	85,000	i
i	Mässbyggnad för officerare ........	15,000	} 123,000	11,000
i	Bostäder för officerare..............	32,000	1
i	Logementsbyggnader, 4 st...........	740,000	904,000	86,000
i	Skolbyggnad .....................	55,000	66,000	7,000
i	Sjukhus............................	50,000	175,000	18,000
i	Mässbyggnad för underofficerare ....	10,000	l fift noo	6,000
i	Bostäder för underofficerare........	20,000
i	Marketenteribyggnad ..............	45,000	124,000	13,000
i	Matinrättningsbvggnad med värme-
	central ..........................	160,000	514,000	54,000
i	Brandredskapsbod ..................	5,000	\| 42,000	4,000
i	Vakt- och arrestbyggnad............	15,000
i i	Bostäder för förvaltningspersonal . .	20,000	56,000	6,000
i	Vinterstallar........................	13,000	99,000	10,000
! 1	Sjukstall ..........................	5,000	54,000	6,000
1	Hundstall ..........................	2,000	14,000	2,000
1	Garage ............................	8,000	44,000	5,000
1	Intendenturförråd ..................	5,000	]
1 1	Pjäsförråd ........................	30,000	\ 52,000	6,000
1	Fordonsförråd......................	5,000	1
; l	Exercishus ........................	195,000	205,000	22,000
i	Smedja ............................	—	14,000	2,000
l	Ammunitionsförråd ................	10,000	16,000	2,000
1 l	Drivmedelsförråd ..................	—	11,000	1,000
l	Korthållsskjutbana ................	15,000	21,000	2,000
i	Skolskjutningsbana ................	25,000	j. 77,000	6,000
i l	Kulspruteskjutbana ................	20,000
i	Handgranatsbana ..................	2,000	2,000	200
l	Fältskjutningsbana ................	15,000	8,000	1,000
i	Väg- och planeringsarbeten (samt
	stängsel) ........................	180,000	204,000	22,000
3	Utvändiga rörtekniska arbeten......	160,000	214,000	23,000
1	Utvändiga elektriska arbeten........	36,000	60,000	6,000
i 1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % & förestå-
	ende beräknade kostnader........	106,980	190,000	j 20,000
	Summa kronor	2,084,980	—	—
	5 % tillägg för läge i norra Sverige..	89,120		—
	Summa kronor	2,174,100	3,349,000	341,200
1	Avrundat belopp	2,175,000	3,350,000	340,000

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Officersmäss och ett anta]
bostadsrum för ogifta officerare
är i fortifikationsstyrelsens
förslag tänkt sammanslaget
med expeditionsbyggiiaden.

Bostäder för ett antal ogifta
underofficerare är i fortifikation
sstyrolsens förslag
tänkt inrymda i mässbyggnaden.

{Avsedda för maskinist, eldare
samt husmor.

Inklusive badstuanläggning i
fortifikationsstyrelsens förslag.

I Markörskydd i fältskj utnings\
terrängen.

(Inklusive värmekuIvert med
) rörledningar,transformatorstationer
och matarkablar.

192

Kungl. Maj:ts •proposition nr 222.

Göta pansarliygardes kompani på Gotland, Visby.

Bilaga 2.

2. t»
»tS
3 I

o; ®
H B
< Cr
» a>

3 crc;

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring Vt 1941— Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar	Fortifikation sstyrelsens anmärkningar
242,000	193,000	15,440 3.520	fAvser Vs av byggnadskost-I naderna. 2/s beräknas be-; löpa på den del av bveg-
100,000	44,000	1 naden, som skall disponeras
100,000	50,000	4,000	1 av I. 18. Se bilaga 17. j Avser tillbyggnad av I. 18 i matsalsbvggnad och marke-
5,000	5,000	400	1 tenteri.
25,000	25,000	2,000
92,000	222,000	17,760
—	10,500	840
40,000	28,000	2.240
—	900	100
25,000	13,100	1,050
—	10,500	840
15,000 9,000	\| 20,200	1,620
\| 10,000	10,000	800
160,000	—	—
56,250	42,750	3,420
52,500	47,700	3,820
11,250	2,600	210
56,600	43,600	3,500
999,600	768,850	61,560
47,100	—	—	!
952,500	768,850	61,560
950,000	770,000	62,000

Expeditions- och logementsbyggnad. .
Exercishus ........................

Matinrättningsbyggnad med marke tenteribyggnad

..............

Brandredskapsbod..............

Bostäder för underofficerare ....

Yarmgarage....................

Utökning av värmecentral i befintligt

garage ........................

Kallgarage ........................

CykelstäU..........................

Bensinstation ......................

Spolplattor ........................

Intendenturförråd ..................

Tygförråd..........................

Ammunitionsförråd ................

Tygverkstad........................

Väg- och planeringsarbeten ........

Utvändiga rörtekniska arbeten......

Utvändiga elektriska arbeten........

Administrationskostnader och oförutsedda
utgifter, cirka 6 % å förestående
beräknade kostnader........

Summa kronor
5 % avdrag för läge i södra Sverige
Summa kronor
Avrundat belopp

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

193

Bilaga 3.

Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.

o! g

3 &

Et- t»

o cn

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring Vt 1941— l/7 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar
348,000	261,000	20,880
2,610,000	2,230,000	178,400
200,100 150.000 300.000 90.000 12.000 215.000	244.000 88,000 358.000 94,000 19,800 333.000	19,520 7,040 28.640 7,520 1,600 26.640
210,000	132,000	10,560
153,000	70,000	5,600
200,000	228,000	18,240
450,000	750,000	60,000
25,000 25,000 4,000	15.000 35.000 2,000	1,200 2,800 160
45,000	72,500	5,800
125,000 75,000	}- 155,000	12,400
145,000	102,600	8,200
936,000	496,000	39,680
489,600	59,000 272,000	4,720 21,760
25,000	37,200	2,980
219,000	173,000	13,840
73,000 522,000	90,000 418,000	7,200 33,440
64,500	56,800	4,550
30,000	228,000	18,240
6,000	63,000	5,040

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Kanslibyggnad .....

Logementsbyggnader

Skolbyggnad .....

Pj äsexercishus.....

Gymnastikbyggnad

Idrottsplats.......

Kallbadhus .......

Sjukhus...........

Mässbyggnad för officerare ........

ii » underofficerare....

Marketenteribyggnad ..............

Matinrättningsbyggnad med värme central

..........................

Intendenturverkstad................

Brandredskapsbod..................

Vattenreservoir ....................

Gaskammare ......................

Vakt- och arrestbyggnad ..........

Bostäder för underofficerare........

» » husmödrar o. eldare m. fl.

Vinterstallar........................

Varm garage........................

Servicestation för smörjning och rengöring
..........................

Kallgarage ........................

Bensinstation ......................

Intendenturförråd

Tygförråd .
Pjäsförråd.

Fordonsförråd

Ammunitionsförråd

Signalmaterielförråd............

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
( nr 1.

jEnl. mil. byggn.-utr:s rit
J ningar nr 31 och 77; lektionsrum
å vind.

Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
j nr 5; 1.20 m. längre.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
\ nr 4, med badstu o. duschar.

/Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
\ nr 35; plats för 50 sängar.
(Ombyggnad av Presteruds
| herrgårdsbyggnad.

JEnl. mil. byggn.-utr:s ritning
\ nr 8.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
'' nr 10, rum beräknade för
lånbibliotek.

Värmecentral i undervåning.

I samma byggnad som tygförrådet.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
( nr 15.

I Ombyggnad av befintligabygg1
nader m. m.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
l nr 18; skosmedja inrymd.
(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
\ nr 20.

| Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
J nr 21.

Bensin- och gengasstation.

(Delvis efter mil. byggn.-utr:s
ritn. nr 25; mindre skomakeri-
och skräddarverkst
avsedda i bv. beräkn. till
10,000 kr.

V armförråd för gasskyddso.
eldledningsmateriol samt
bilringar och slangar.

I Fordonsförråd utbytt mot
förråd för övningsavdelningar
enl. mil. byggn.-utr:s
ritn. nr 20, kallförråd.

(Bergförråd för amupplag
! 1,000 m*; med avfuktningsanordning.

Varm förråd.

522 18 13

194

Kungl. Majlis proposition nr 222.

® S.» S <5 B -		Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring Vt 1941 — Vt 1942 enligt forti-fikation s-styrelsen
©, m, ert? ©: cc ►< =3 < tr o> ® b cn M* ^ B to <3 ^ B	Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-sty reisen s senare ut-redningar	Fortifikationssty reisen s anmärkningar
1	Gevärssmedja......................	20,000	65,500	5,240	(Inrymmande jämväl hand-\ vapenförråd samt förråd
1	Tygverkstad ......................	240,000	726,000	74,000	l för pvlv. (Tillkommer 180,000 kr. för [ maskiner och övrig utrust-
1	Korthållsskjutbana ................	35,000	33,000	2,640	\| ning, jfr bilaga 38.
1	Skolskjutningsbana ................	60,000	65,000	5,200
1	Handgranatsbana ..................	5,000	4,500	360	(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning
1	Tyganstaltens centralförråd ........		175,500	14,040
1	» » bergförråd		228,000	18,240	\ nr 25. (1,000 ms; förses med avfukt \ ningsanordning.
1	Vapenfettförråd ...................	—	18,800	1,500
1	Spolningsplats för bilar ...........	—	13,700	1,100
1	Cykelparkering ..................	—	3,300	270
1 1	Väg- och planeringsarbeten (samt stängsel) ........................ Utvändiga rörtekniska arbeten......	652,500 609,000	836.000 649.000	66,880 51,920
1	Utvändiga elektriska arbeten........	130,500	110,000	8,800
l	Administrationskostnader och oförut-sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader........ Summa kronor Avrundat belopp	575,800 10,075,000 10,075,000	600,700 10,611,900 10,615,000	49,000 865,840 866,000

Kungl. Majlis proposition nr 222. 195

Bilaga 4.

Stockholms löftjärn sregementes batteri p& Gotland.

<9 S-k 5 m § I \|f fl P CD 0“ aa P trej P 3 <3 * p	Byggnadsobjekt	Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring Vt 1941— Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen	Forti fikati on 86ty relsens anmärkningar
enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikation s-8tyrelsens senare ut-redningar
i	Expeditions- oell logementsbyggnader	289,000	289,000	23,200
i	Pjäsexercishus......................	50,000	88,000	7,040	.
i	Bostäder för förvaltningspersonal....	25,000	22,000	1,760
i	Varmgarage........................	104,000	98,400	7,870
i	Spolplattor ........................	—	2,600	210
i	Kallgarage ........................	24,800	28,100	2,250
—	Bensinstation ......................	10,000	—	—
2	Cykelstall..........................	—	900	70
1	Intendenturförråd ..................	40,000	39,500	3,160
1	Tygförråd..........................	90,000	1
1	Pjäsförråd ..........................	15,000	) 70,500	5,640
1	Fordonsförråd......................	6,000	1
1	Ammunitionsförråd ................	10,000	10,000	800
1	Väg- och planeringsarbeten ........	68,800	72,700	5,820
1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	59,600	49,700	4.000
1	Utvändiga elektriska arbeten........	12,800	12,800	1,010
	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-
	ende beräknade kostnader ........	48,000	47,200	3,770
	Summa kronor	848,000	832,400	66,600
	5 % avdrag för läge i södra Sverige	40,000	—	—
	Summa kronor	808,000	832.400	66,600
	Avrundat belopp	800,000	885,000	67,000

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Bilaga 5.

Göteborgs luftviiruskår, Blia, Västra Frölunda.

CD &>		Kostnad enl. prisläget
g (g		V 7	1941	Prisstegring Vi 1941—

S-s 3 & P CD g crtj 5'' 2	Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-	Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
‘S * ö			redningar
i	Kanalbyggnad ....................	204,000	203,800	16300
i	Logementsbyggnader ..............	1,530,000	1,422,000	113,800
i	Skolbyggnad ......................	117,300	139,000	11,100
i	Pjäsexercishus......................	150,000	107,300	8,600
2	Gymnastikbyggnad ................	300,000	310,000	24,800
2	Idrottsplats ........................	90,000	81,800	6,600
—	Kallbadhus ........................	12,000	—	—
1	Sjukhus............................	155,000	221,500	17,700
1	Mässbyggnad för officerare ........	122.500	68,200	5,500
1	Mässbyggnad för underofficerare....	105,000	68,200	5.500
1	Marketenteribyggnad ..............	100,000	197,600	15,800
1	Matiurättningsbyggnad..............	350,000	455,500	36,400
1	Intendenturverkstad................	--	—	—	Endast serviceysrkstad.
1	Intendentur förråd ..................	54,000
1	Brandredskapsbod..................	25,000
1 2	Tygförråd..........................	133,000 4,000 22,000	302,200	24,200
1	Pjäsförråd..........................
1	Fordonsförråd......................	6,500
1	Vinterstall..........................	29,000	47,500	3,800
1	Y armgarage........................	268,000	\| 404,100	32,300
1	Kallgarage ........................	24,800
1	Bensinstation ......................	25,000	50,600	4,000
1	Vakt- och arrestbyggnad............	35,000	53,900	4,300
1	Vattenreservoir ....................	25,000	22,400	1,800
1	Bostäder för förvaltningspersonal . .	75,000	58,100	4,600
1	Ammunitionsförråd ................	30,000	62,100	5,000
1	Gevärssmedja ......................	20,000	48,800	3,900
1	Tygverkstad........................	160,000	232,500	18,600
1	Korthållsskjutbana..................	35,000	31,300	2,500
2	Handgranatsbana ..................	5,000	5,000	400
1	Luftvärnsskjutbanor................	—	6,300	500
1	Väg- och planeringsarbeten samt
	stängsel..........................	382,500	423,700	33,900
1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	357,000	301,900	24,200
1	Utvändiga elektriska arbeten........	76,500	100,900	8,100
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader ........	301,680	325,600	26,100
	Summa kronor	5,329,780	5,752,200	460,300
	5 % avdrag för södra Sverige......	251,165	—	—
	Summa kronor	5,078,615	5,752,200	460,300
	Avrundat belopp	5,0S0,000	5,755,000	460,000

Kungl. Majlis proposition nr 222.

197

Bilaga 6.

Laleå luftvärnskår, Luleå.

Angelägenhetsgrad enl. arméförvaltningen		Kostnad enl. prisläget Vj 1941 I
Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942: 210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar
i	Kanslibyggnad ....................	204,000	223,700
i	Logementsbyggnader ..............	1,530,000	1,556,800
i	Skolbyggnad ......................	117,300	155,000
i	Pjäsexercishus......................	150,000	120,200 !
2	Gymnastikbyggnad ................	300,000	336,100
2	Idrottsplats ........................	90,000	81,800
_	Kallbadhus ........................	12,000	—
1	Sjukhus............................	155,000	241,100
1	Mässbyggnad för officerare ........	122,500	75,500
1	Mässbyggnad för underofficerare ....	105,000	75,500
1	Marketenteribygguad ..............	100,000	215,700
1	Matinrättningsbyggnad..............	350,000	514,900
1	Intendenturverkstad................	—	—
1	Intendenturförråd ..................	36,000
1	Fordonsförråd......................	6,000
1	Brandredskapsbod..................	25,000	329,200
1	Tygförråd..........................	12,000
1	Pjäsförråd..........................	105,000
2	Gaskammare........................	4,000	60,600
1	Vakt- och arrestbyggnad............	35,000
1	Bostäder för förvaltningspersonal.. . .	75,000	02,300
1	Vinterstallar........................	29,000	53,400
1	Varmgarage........................	276,000	345,400
1	Bensinstation ......................	25,000	57,900
1	Vattenreservoir ....................	25,000	26,800
1	Ammunitionsförråd ................	30,000	62,900
1	Gevärssmedja ......................	20,000	55,800
1	Tygverkstad........................	240,000	221,600
1	Korthållsbana......................	35,000	31,300
1	Skolskjutningsbana ................	—	40,200
1	Luftvärnsskjutbanor................	—	6,300
2	Handgranatsbana ..................	5,000	5,000
1	Väg- och planeringsarbeten ........	382,500	312.500
1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	357,000	431,300
1	Utvändiga elektriska arbeten........	76,500	103,600
1	Administrationskostnader och oförut-sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader ........	302,100	348,200
	Summa kronor	6,336,900	6,160,600
	5 % tillägg för läge i norra Sverige	251,500	—
	Summa kronor	6,688,400	6,160,600
	Avrundat belopp	\| 5,600,000	I 6,150,000

V» 1941 —
Vt 1942
enligt fortifikationsstyrelsen -

17.900

124,500

12,400

9.600

26.900

6.600

19.300
6,000
6,000

17.300

41.200

26,300

4,800

5,000

4.300

27,600

4,600

2,100

5,000

4.500
17,700

2.500

3,200

500

400

25,000

34,500

8.300

27,900

491,900

495,000

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Endast serriceverkstäder.

198

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Laftrårnsmobiliseringscentral.

Bilaga 7.

® SL t 2 5 il 3 ^ P CD ö" ckj 5* 2 GT3 B	Byggnadsobjekt	Kostnad enl. prisläget l/r 1941	Prisstegring Vt 1941— 1.7 1942 enligt forti-fikations-styrelsen	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar
1	Bostad för underofficer .........	20,000	25,900	2,100
1	Kallgarage .............	50,400	35,000	2,800
1	Intendenturförråd.........	24,000	\|
1	Tygförråd..............	8,000	} 52,800	4,200
1	Fordonsförråd................	1,500	1
1	Pj äsförråd...............	91,000	23,800	1,900
1	Väg- och planeringsarbeten .. .	19,500	11,800	950
1	Utvändiga rörtekniska arbeten ......	9,700	1,800	150
1	Utvändiga elektriska arbeten......	3,900	7,000	600
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-				\|Mil.byggn.-utr:s typritningar
	ende beräknade kostnader ....	13,700	9,500	800	•j och normer tillämpas i hu-
	Summa kronor	241,700	167,600	13,500	l vudsak.
	Avrundat belopp	240,000	168,000	13,500

Mobiliseringscentral för Svea ingenjörkår.

Bilaga 8.

E. >

• B
B erci

®:cr5

B cr?

3* 3
crq pu

	Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring Vt 1941— Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
Byggnadsobjckt	enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
Varmgarage, panncentral...... Varmförråd ...............		43,200 36,800 20,600 5.800 8,200 2,600 1.800 7,100	3,450 2,950 1.650 450 650 200 150 550	Beloppet å 255,000 kronor avser kostnader, beräknade av 1941 års försvars utred-ning för förrådsbyggnader m. m. i anslutning till förut befintliga förråd.
Kallgarage .............
Nya nätväggar i befintligt förråd. . . . Väg- och planeringsarbeten .... Utvändiga rörtekniska arbeten...... Utvändiga elektriska arbeten........ Administrationskostnader och oförut-sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader........	255,000
Summa kronor Avrundat belopp	255.000 250.000	126,100 126,000	10,050 10,000	Mil. byggn.-utr:s typritningar och normer tillämpas i hu-vudsak vid nybyggnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

199

Bilaga 9.

Mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår.

CD £.► s			Kostnad enl. prisläget V» 1941	Prisstegring Vt 1941 — Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
SE g. ■* s e. a <-f « ö cn 0 fo yq pj CD	Byggnadsobjekt		enligt prop. 1942:210	enligt forti-likations-styrelsens senare ut-redningar	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
1	Varmförråd för tyg- och ingenjörmate-		42,100	3,370	Beloppet, 250,000 kronor, be-räknat ay 1941 års försYars-
1			20,600	1,650	utredning för förrådsbygg-
1			35,000	2,800	nader m. m. i anslutning till
1	Kallförråd för ingenjör- och	inten-		87,600	7,000	förut befintliga förråd.
1		250,000	—	—	Nybyggnaderna avses förlagda i anslutning till befintligt barackläger med utnyttjande av dettas byggnader i viss utsträckning. Vid nybyggnader tillämpas mil. byggn.-utr:s typritningar och normer i huvudsak.
1		10,000	800
1 1 1 1	Väg- och planeringsarbeten ........ Utvändiga rörtekniska arbeten...... Uthändiga elektriska arbeten........ Administrationskostnader och oförut-sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader........ Summa kronor Avrundat belopp	250,000 250,000	15,200 3,700 2,600 13,000 229,800 230,000	1,200 300 200 1,040 18,360 18,400

Mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår.

Bilaga 10.

o 5. > 3 p cn		Kostnad enl. prisläget V? 1941	Prisstegring Vt 1941 — Vt 1942 enligt forti-fikations styrelsen
3 Si jq o? 2 H ZL SL % 03 B era 5'' -o era p- CD	Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar
1	Expeditions- och logementsbyggnad..	—	32,900	2,630
1	Brandredskapsbod..................	10,000	10,000	800
1	Bostad för underofficer ............	25,000	24,600	1,970
1	Varmgarage........................	20,000	20,600	1,650
1	Kallgarage ........................	—	\| 87,500	7,000
1	Pordonsförråd......................	25,000
1	Intendenturförråd ..................	68,670	\|\| 179,100	14,330
1 1 1	Tygförråd.......................... Ingenjörmaterielförråd.............. V erkstad ..........................	22,890 202,450 8,000	\|\| 68,600	5,500
1	Ammunitionsförråd ................	10,000	10,000	800
1	Väg- och planeringsarbeten ........	39,200	36,500	2,920
1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	19,600	6,900	550
1	Utvändiga elektriska arbeten........	7,800	5,300	420
1	Administrationskostnader och oförut-sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader........	27,500	28,900	2,330
	Summa kronor	485,810	510.900	40,900
	5 % avdrag för läge i södra Sverige	22,910	—
	Summa kronor	462,900	510.900	40,900
	Avrundat belopp	460.000	511,000	41.000

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

f Kallförråd för intendentur\
och ingenjörmateriel.
Yarmförr&d för tyg- och
ingenjörmateriel samt verk
stad.

Mil. byggn.-utr:s typritningar
med normer tillämpas i hu
vudsak.

200

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Göta trängkårs kompani i Nora.

Bilaga 11.

cd i\| of g 3 & p CD C-t- 00 fl 3	Byggnadsobjekt	Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring Vt 1941— Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar
1	Expeditions- och. logementsbyggnader	548,000	304,200	24,350	(Enbart logement: expedition
2	Gymnastikbyggnad .............	90.000	118,000	9,440	\ inrymd i mässbyggnaden.
2	Kallbadhus ...........	12,000	9.400	750
1	Sjukhus....................	100,000	67,000	5,360
1 1	Mässbyggnad för officerare ........ Mässbyggnad för underofficerare . .	30.000 20.000	J- 84,900	6,800	/Inrymmer även expeditions-\ lokaler.
1	Matinrättningsbyggnad.........	150,000	187,700	15,000	Inrymmer även manskapsmäss.
1	Fannhus.............	_	70,800	5,700
1	Brandredskapsbod ...............	10,000	1,400	100	(Iståndsättning av befintlig
1	Vakt- och arrestbyggnad...........	10,000	17,000	1,360	\ byggnad.
1	Bostäder för underofficerare ....	25,000
1	Bostäder för förvaltningspersonal . .	25,000	> 96,600	7,800	\ befintlig byggnad.
1	Vinterstallar................	46,500	27.300	2,200
—	Hundstall...................	2,000	_
1	Varmgarage.................	32,000	59,400	4,760	Med servicestation och smedja.
1	Bensinstation ........	5,000	7,100	560
1	Fordonsförråd............	34,250	1
1	Intendenturförråd .....	116,500	1 231,100	18,500
1	Tygförråd.................	40,000	1
1	Ammunitionsförråd .........	10,000	11,300	900
1	Gevärssmedja ...............	20,000	—		Inrymd i garagebyggnaden.
1	Korthållsskjutbana..............	35,000	33,000	2,640
1	Väg- och planeringsarbeten ........	113,250	100,000	8,000
1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	105,700	145,500	11.640
1	Utvändiga elektriska arbeten.......	22,650	21,700	1,740
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-
	ende beräknade kostnader ...	96,200	95,400	7,500
	Summa kronor	1,699,050	1,688,800	135,100
	Avrundat belopp \|	1,690,000	1,690,000	135,000

Kungl. Maj-As proposition nr 222.

201

Bilaga 12.

Två mobiliseringscentraler för Svea trängkår.

ca 5. >		Kostnad enl. prisläget
’» TO		V? 1941	Prisstegring
				lh 1941—

sKcr;			enligt forti-	7» 1942	Fortifikationsstyrelsens
é>	Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942:210	fikations-	enligt forti-	anmärkningar
to CO <—> c-t-rt- 0D 1-^		styrelsens senare ut-	fikations- styrelsen
1 s. Ö			redningar
1	Expeditions- oell logementsbyggnader	45,000	64,500	5,160	/Specialtyp med tillämpande ( av mil. byggn.-utr:s normer.
1	Bostäder för underofficerare........	50,000	48,200	3,860	fMil. byggn.-utr:s typritning \ nr 16.
1	Varmgarage........................	16,000	16,400	1,310	^Specialtyp med tillämpande \ av mil. byggn.-utris normer. (Varmförråd, verkstad och
1	Intendenturförråd ..................	220,770	93,300	7,460	< panncentral; typ A 1 enl. y mil. byggn.-utr:s nr 22.
					fKallforråd för intendentur-
1	Tygförråd..........................	73,590	198,900	15,910	och tygmateriel; typ B 1 y enl. mil. byggn.-utr:s nr 24.
					(Kallförråd för fordons- och
1	Pordonsförråd......................	117,000	\| 124,200	9,940	1 tygmateriel; typ B 1 och
1	Gevärssmedja ......................	40,000	\| A 1 enl. mil. byggn.-utr:s l nr 24 och 27.

1	Väg- och planeringsarbeten ........	56,250	45,800	3,660
1	Ut väll diga rörtekniska arbeten......	28,150	15,500	1,240
1	Utvändiga elektriska arbeten........	11,250	24,100	1,930
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader ........	39,490	37,800	3,030
	Summa kronor	697,500	668,700	53,500
	Avrundat belopp	700,000	669,000	58,500

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

lfobiliseriagscentral för (jota trängkår.

Bilaga 13.

a>		Kostnad enl. prisläget
5 ''S		Vt	1941	Prisstegring
				Vt 1941—
m rj ■
2* s	Byggnadsobjekt		enligt forti-	Vt 1942	Fortifikationsstyrelsens
< g-	enligt prop. 1942: 210	fikations-	enligt forti-	anmärkningar
j-j- ST fl		styrelsen 8	åkations-
	senare ut-	styrelsen
''S * B			redningar
1	Expeditions- och logementsbyggnader	22,500	32,900	2,630
1	Bostad för underofficer ............	25,000	24.600	1,970
1	Varmgarage........................	8.000	8,200	660
1	Pordonsförråd......................	34,250		/Varmförråd för tygmateriel \ samt verkstad.
1	Intendenturförråd ..................	116,550	\ 48,400	3,870
1	Tygförråd........................	38,850	\ 155,000	12,400	/Kallförråd för tygmatariel
		/ och intcndenturmatericl.
1	Grevärssmedja ......................	io,oooJ
1	Väg- och planeringsarbeten ........	26,500	20.200	1,620
1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	13,250	6,200	500
1	Utvändiga elektriska arbeten........	5,300	9,600	770
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-				[Mil. byggn.-utr:s typritningar:
	ende beräknade kostnader ........	18,000	18,200	1,500	{ och normer tillämpas il
	Summa kronor	318,200	323,300	25,920	1 huvudsak.
	Avrundat belopp	320,000	323,000	26.000

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

203

Bilaga 14.

T rå mobiliseringscentraler för Norrlanda trängkår.

		Kostnad enl. prisläget
		Vi 1941	Prisstegring
				Vi 1941—

i? o''	Byggnadsobjekt		enligt forti-	Vi 1942	Fortifikationsstyrelaens
3 g-	enligt prop. 1942:210	fikations-	enligt forti-	anmärkningar
P ® ö" 00 fl S &		styrelsens senare ut-redningar	fikations- styrelsen

1	Expeditions- oell logementsbyggnader	45,000	70,600	5,650	/Specialtyp med tillämpande \ av mil. byggn.-utr:s normer.
1	Bostäder för underofficerare........	50,000	52,700	4,220	^Mil. byggn.-utr:s typritning \ nr 16. (Specialtyp med tillämpande \ av mil. byggn.-utr:s normer.
1	Varmgarage........................	16,000	16,400	1,310
					(Varmförråd, verkstad och
1	Intendenturförråd ..................	209,0101	103,200	8,260	< panncentral; typ A 1 enl.
1	Tygförråd..........................	69,670	324,600	25,970	( naii. byggn.-utr:s nr 22. (Kallförråd för intendentur-\ och tygmateriel.
1		190,750 40,000			j Kallförråd för fordons- och
1	Gevärssmedja ......................	199,500	15,960	1 tygmateriel typ B 1 och \| A 2 enl. mil. byggn.-utr;s l nr 24 och 28.
1	Väg- och planeringsarbeten ........	62,000	54,200	4,340
1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	31,000	15,100	1,210
1	Uthändiga elektriska arbeten........	12.400	21,300	1,700
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % & förestå-ende beräknade kostnader........	43,550	51,400	4,120
	Summa kronor	769,380	909,000	72,740
	5 % tillägg för läge i norra Sverige..	36,320	—	—
	Summa kronor	805,700	909,000	72,740
	Avrundat belopp	S00,000	909,000	73,000

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Bilaga 15.

Trä mobiliseringscentraler för Skånska trängk&ren.

CD		Kostnad enl. prisläget
S B 2-		Vt	1941	Prisstegring Vt 1941—

2; <*3 Ot CD	Byggnadsobjekt		enligt forti-	Vt 1942	Forti fikationsstyrelsen s
< tr P CD —— r-+~	enligt prop. 1942:210	fikations-8tyrel8en8 senare ut-	enligt forti-fikations-styrelsen	anmärkningar
CFC) o, CD ö			redningar
1	Expeditions- och logementsbyggnader	45,000	65,800	5,260
1	Bostäder för underofficerare........	50,000	49,200	3,980
1	Varmgarage........................	16,000	16,400	1,310
			135,200	10,800	(Varmförråd för tygmateriel \ och verkstad.
1	Intendenturförråd ..................	229,080)			(Kallförråd för tyg- och inten-
1	Tygförråd..........................	76,3601	210,000	16,800	J denturmateriel.
1		40.000) '' 90.000)	(Inredning av befintlig verk-l stadsbyggnad till förråd.
1	Fordonsförråd......................	25,600	2,050
	/Fordonsskydd för i befintlig l verkstad nu uppställda bilar.
1	Väg- och planeringsarbeten ........	54,650	28,100	2,250
: 1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	27,320	15,200	1,220
1	Utvändiga elektriska arbeten........	10,930	11,000	880
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-				(Mil. bvggn.-utr:s tvpritningar
	ende beräknade kostnader........	38,360	33,400	2,670	^ och normer tillämpas i hu-
i	Summa kronor	677,700	589,900	47,220	\| vudsak vid nybyggnader.
	5 % avdrag för läge i södra Sverige..	32,000	—	—
	Summa kronor	645,700	589,900	47,220
	Avrundat belopp	650,000	590,000	47,200

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

Stabsmobiliseringscentral i Östersund.

205

Bilaga 16.

CD £-!> 1! sig 3 p- se cb Jt 00 fs - p ''S p-		Kostnad enl. prisläget Vi 1941	Prisstegring ,Vi 1941— '' Vi 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar
1	Bostad för underofficer ............	50,000	26,200	2,100
1	Varmgarage........................	40,000	59,700	4,780
1	Kallgarage ........................	20,000	\| 61,800	4,950
1 1	Vordonsförråd...................... Intendenturförråd ..................	17.000 32.000	\| 67,200	5,380
1	Tygförråd..........................	10,000
1	Signalmaterielförråd................	63,000	j. 21,500	1,720
1 1	Signalverkstad...................... Bensinstation ......................	5,000 5,000	5,000	400
1	Grundförstärkning av befintliga bygg-nader ............................	_	6,600	530
1	Väg- och planeringsarbeten ........	24,000	14,400	1,150
1	ITtvändiga rörtekniska arbeten......	12,000	2,600	210
1	Utvändiga elektriska arbeten........	5,000	8,600	700
1	Administrationskostnader och oförut-sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader........	16,980	16,400	1,300
	Summa kronor	299,980	290,000	23,220
	5 % tillägg för läge i norra Sverige..	14,150	—	—
	Summa kronor	314,130	290,000	23,220
	Avrundat belopp	310,000	290,000	23,200

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Inklusive panncentral.

(Typ E enl. mil. byggn.-utr:s
\ ritning nr 21.

{Kallförråd för tyg-o. intmtrl,
typ B 1 enl. mil. byggn.-utr:s
ritning nr 24.

IVarmförråd för signalmateriel
typ A 1 enl. mil. byggn,
utr:s ritn. nr 22; verkstad i
befintlig byggnad.

(Befintliga baracker utnyttjas
1 till förråd m. m.

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Stabsmobiliseringscentral i Skövde.

Bilaga 17.

a> E.b-		Kostnad enl. prisläget
S5 g. £		Vj	1941	Prisstegring V? 1941—

OJ O n ö	Byggnadsobjekt		enligt forti-	V? 1942	Fortifikationsstyrelsens
SJ* p a	enligt prop. 1942: 210	fikations-	enligt forti-	anmärkningar
» crq		styrelsens	fikations-
5'' 2		senare ut-	styrelsen
o f=u ö			redningar
l	Kallgarage ...........	52,000	} 70,000	5,600
l	Fordonsförråd..............	1,000
l	Varmgarage...............		16,500 5.000	1,320 400
l	Bensinstation ...............	5,000
l l	Intendent urförråd .............. Pjäsförråd....................	39,000 7,000	\| 35,600	2,850	1 Kallförråd för intendentur-\ och tygmateriel.
l	Tygförråd.......................	13,000	29,900	2,400	Varmförråd för tygmateriel.
l	Väg- och planeringsarbeten ........	16,700	1,340
l	Utvändiga rörtekniska arbeten.....	—	1,800	150
l	Utvändiga elektriska arbeten........	—	2,600	210
l	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-				(Mil. byggn.-Utr:s tvpritninear
	ende beräknade kostnader.......	7,000	10,400	860	< och normer tillämpas i bu-
	Summa kronor	124,000	188,500	15,100	[ vudsak.
	Avrundat belopp	120,000	188,500	15,100

Stabsmobiliseringscentral i Stockholm.

Bilaga 18.

Angelägenhetsgrad enl. arméförvaltningen		Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring Vt 1941— Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar	F ortifikation sstyrelsen s anmärkningar
1	Kallgarage ...........	62,600 5,000 36.0001 12.0001 10,000 f 1,500) 7,600	92.800 23.800 5,000 \| 57,200	7,400 1,900 400 4,600	\|Typ E enl. mil. byggn .-utr:s
1 1	Varmgarage och panncentral........ Bensinstation ...........	\| ritning nr 21. 1 Specialtyp med tillämpande \ av mil. byggn.-utr:s normer.
1 1	Intendenturförråd ................ Tygförråd...............	(Kallförråd; typ Bl enl. mil. \ byggn.-utr:s ritning nr 24. (Varmförråd; typ Al \ byggn.-utr:s ritning nr 22.
1	Pjäsförråd ..................	1 20,500
1	Fordonsförråd............	1,650
1 1 1 1	Väg- och planeringsarbeten ....... Utvändiga elektriska arbeten........ Utvändiga rörtekniska arbeten...... Administrationskostnader och oförut-sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende kostnader .................	27.500 15.500 1,500 14,600	2,200 1,250 100 1,200
	Summa kronor	134,700	258,400	20,700
	Avrundat belopp	130,000	258,500	20,700

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

207

Bilaga 19.

Stabsmobiliserings central i Karlstad.

cd		Kostnad enl. prisläget
5		V» 1941	Prisstegring
				Vt 1941 —

ot 2	Byggnadsobjekt		enligt forti-	Vt 1942	Fortifikationsstyrelsens
< ty-fö CO C+ 03 5-3	enligt prop. 1942:210	flkations-styrelsens senare ut-	enligt forti-fikations-styrelsen	anmärkningar
CJQ Q. CD 3			redningar
1	Bostäder för underofficerare........	50,000	25,900	2,070
1	Varmgarage........................	40,000	57,600	4,610
1	Kallgarage ........................	20.000	63,000	5,040
1	Bensinstation ......................	5,000	5,000	400
1 1	Intendenturförråd .................. Tygförråd..........................	31,0001 10,000	\| 33,800	2,700	J Varm förr åd för tygmateriel
1 1 1	Fordonsförråd...................... Signalmaterielförråd................ Signalverkstad......................	17,000} 63,000 5,0001	\| 60,400	4,830	/ Kallförråd för intendentur-\ och tygmateriel.
1	Väg- och planeringsarbeten ........	24,000	16,800	1,350

1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	12,000	4,700	380
1	Utvändiga elektriska arbeten........	5,000	7,900	630
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-				[Mil.byggn.-utris typritningar
	ende beräknade kostnader........	17,400	16,500	1.300	{ med n oriner tillämpas i hu-
	Summa kronor	299,400	291,600	23,310	( Yudsak.
	Avrundat belopp	300,000	291,500	23,300

Bilaga 20.

Stabsmobiliseringscentral i TI. militärområdet.

		Kostnad enl. prisläget
3 2 at;		V» 1941	Prisstegring
				Vt 1941 —

	Byggnadsobjekt		enligt forti-	Vt 1942	F ortifikationsstyrelsens
< ty	enligt prop. 1942:210	fikations-	enligt forti-	anmärkningar
c+ 03 3 0<5 5” a		styrelsens senare ut-	fikations- styrelsen
crq o, CD 3			redningar
1	Kallgarage ........................	20,000	13,800	1,100	(Typ E, enl. mil. byggn.-utr. \ nr 21.
1	Varmgarage, panncentral............	—	26,800	2,150	jSpecialtyp med tillämpande \ av mil. byggn.-utr:s normer.
1 1 1	Bensinstation ...................... Intendenturförråd ..........._...... Tygförråd..........................	5.000 18,000 6.000	5,000 \| 25,800	400 2,050	(Varm- och kallförråd, typ ! B 1 enl. mil. byggn.-utr.
1	Väg- och planeringsarbeten ........	—	9,600	770
1	Utvändiga rörtekniska arbeten......	—	2,200	180
1	Utvändiga elektriska arbeten........	—	3,400	250
1	Administrationskostnader och oförut-
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader ........	2,940	5,200	400
	Summa kronor	81,940	91,800	7,800
	5 % tillägg för läge i norra Sverige. .	2,460	—	—
	Summa kronor	64,400	91,800	7,300
	Avrundat belopp	50,000	91,600	7,300

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Bilaga 21.

Förrådsbyggnader för territoriella förband.

O S.O		Kostnad enl. prisläget
B be		Vt	1941	Prisstegring Vt 1941—

\|1	Byggnadsobjekt		enligt forti-	Vt 1942	Fortifikationsstyrelsens
◄ SJ-® «*■ oa	enligt prop. 1942:210	fikations- styrelsens	enligt forti-fikations-	anmärkningar
B''1		senare ut-	styrelsen
$ * 3			redningar
					Markkostnader samt admini-
					strationskostnader och oför-
1	Första militärområdet ..............		2,511,000	189,000	utsedda utgifter cirka 6 % ay byggn.-kostn. ingå i forti-fikationsstyrelsens utred-
1	Andra militärområdet ..............	—	1,055,000	79,400	ningar.
					Genom kungl, brev den 3%
1	Tredje militärområdet ..............	—	1,277,400	96,100	42 och den 19/s 42 ha meddelats dispositionsbeslnt om 183,000 resp. 700,000
1	Fjärde militärområdet ..............	—	1,798,000	135,300	kr.
			Framställning örn disposi-
					tionsbeslut å ytterligare
1	Femte militärområdet ..............	—	1,392,000	104,800	4,117,000 kr. har gjorts i underdånig skrivelse den
					M/u 42.
1	Sjätte militärområdet ..............	—	1,689,300	127,100	I fortifikationsstyrelsens se-
					nare utredning har med-
1	Sjunde militärområdet..............	—	62,300	4,700	tagits nytillkomna förråds-behov, nämligen ett huvud-förråd för varje försvars-
	Kronor	9,400,000	9,785,000	736,400	område.
					Mil. byggn.-utr:s typritningar
					med normer tillämpas vid nybyggnader.
1	Markförvärv........................	400,000	—	—	Prop. nr 270/1942.
	Summa kronor	9,800,000	9,785,000	736,400

Kungl. Majus proposition nr 222.

Barackbyggnader.

209

Bilaga 22.

Angelägenhetsgrad enl. arméförvaltningen	Byggnadsobjekt	Kostnad enl. prisläget V? 1941
enligt prop. 1942:210	enligt forti fikations-styrelsens senare ut-redningar
i	Värmlands regemente (12)..........	40,000	20,700
i	Livregementets grenadjärer (13) ....	170,000	142,600
i	Jämtlands fältjägarregemente (15) ..	110,300	232,200
i	Norra skånska infanteriregementet (16;	44,700	80,400
—	Södra skånska infanteriregementet (17)	62,700	—
i	Upplands regemente (18)............	47,000	50,700
i	Jönköpings—Kalmar regemente (I 12)	100,000	107,500
—	Dalregementet (I 13)................	271,700	—
i	Hälsinge regemente (I 14) ..........	127,000	244,800
i	Hallands regemente (X 16) ..........	166.300	255,900
i	Bohusläns regemente (I 17)..........	39,000	244,500
i	Gotlands infanteriregemente (I 18) . .	87,800	80,500
i	Västerbottens regemente (I 20)......	126,500	38,300
i	Västernorrlands regemente (I 21) ....	183,300	153,100
—	Göta pansarlivgarde (P 1), ett kompani
	på Gotland ......................	19,000	—
—	Wendes artilleriregemente (A 3) ....	209,000	—
i	Norrlands artilleriregemente (A 4) . .	248,300	111,300
i	Gotlands artillerikår (A 7) ..........	25,400	31,200
i	Bodens artilleriregemente (A 8)......	152,800	83,700
—	Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1)	13,000	—
—	Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3),
	ett batteri på Gotland............	35,600	—
i	Svea ingenjörkår (Ing 1) ............	—	89,800
i	Göta ingenjörkår (Ing 2)............	_	23,600
i	Signalregementets kompani i Boden
	(S1B) ..........................	65,600	27,900
i	Signalregementets kompani i Skövde
	(S 1 Sk)..........................	47,500	48,000
i	Göta trängkårs kompani i Nora (T 2 N)	57,500	100,000
i	Norrlands trängkår (T 3)............	57,000	102,700
i	Skånska trängkåren (T 4)............	140,000	288,000

Prisstegring
Vt 1941 —
Vt 1942
enligt fortifikationsstyrelsen -

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

1,700

11,400

18,600
l) 6,400

4.100
8,600

19,600

20,500

19,600

6,500

8.100

12,300

8,900

2,500

6,700

8,200

1.900
2,300

3.900
8,000
8,200

23,000

I Istån dsättning av befintliga
\ baracker.

INya expeditionsbaracker och
\ enklare förläggn.-baracker.

INya expeditionsbaracker och
enklare förlägga.-baracker
jämte flyttning och iståndsättning
av belintl. baracker.
I Istån dsättning av befintliga
\ baracker.

(Nya expeditionsbaracker och
\ enklare förlägga.-baracker.

INya expeditionsbaracker och
enklare förlägga.-baracker
jämte flyttning och iståndsätta^
av befintl. baracker.
D:o
D:o

|Nya expeditionsbaracker och
\ enklare förläsrgn.-baracker.
D:o

INya expeditionsbaracker och
enklare förläggn.-baracker
jämte flyttning och iståndsättning
av befintl.baracker.

JNya expeditionsbaracker och
f enklare Toriäggn.-baracker.
D:o

J Flyttning och iståndsättning
av befintliga baracker.

INy expedition sbarack och
enklare förlägga.''-haracker
jämte iståndsättning av befintliga
baracker.
jNy expedition sbarack och
1 enklare förläggn.-baracker,
j Iståndsättning av befintliga
\ baracker.

I Flyttning och iståndsättning
\ av befintliga baracker.

Nya baracker.

(Flyttning och iståndsättnin
\ av befintliga baracker.
INya baracker jämte flyttning
< och iståndsättning av gamla
I baracker.

Av fortifikationsstyrelson angiven kostnad hänför sig till alt. att I 6 förlägges till Hälsingborg o. avser kostn,
för nya oxp.-baracker o. enkl. förläggn.-baracker. Därest I 6 kvarbliver i Kristianstad bortfalla dessa kostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

522 43 14

210

Kungl. Majlis proposition nr 222.

O S.!> tt& 3 a		Kostnad enl. prisläget Vt 1941	Prisstegring V? 1941— Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
S p: 2; 0! M < S- te o 3 crq M* ** B f° o ^ a	Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942: 410	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
i	Administrationskostnader och oförut-sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-ende beräknade kostnader ........	159,400	153.400	12,300	De enklare förläggn.-barack-erna avses utförda med så-dan konstruktion, att de kunna demonteras efter vaije rep.-övning. De förses så-
	Summa kronor	2.806,400	2,710,800	218,300
	Avrundat belopp	2,800,000	2,710,800	218,300	lunda icke med permanent grund el. vatten och avlopp.

Garagebyggnader.

Bilaga 23.

CO 5. >		Kostnad enl. prisläget
si		Vi	1941	Prisstegring V? 1941 —

co-cn? ?! ◄ & p CO II	Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-	Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
o a			redningar
					Av fortifikationsstyrelsen an-
i i	Värmlands regemente (12).......... Livgrenadjärregementet (14)........	179,200 179,000	261,000 195,800	20,900 15,700	given kostn, avser förhål-landena vid reg. förläggande till Hälsingborg. Därest reg.
i	Norra skånska infanteriregementet (I 6)	179,000	179.000	14,300
i	Södra skånska infanteriregementet (i 7)	95,000	46,300	3,700	stad bliva kostn. 250,000 kr. enl. prisläget den Vt 41 med prisstegring intill den Vt 42 av 20,000 kr.
i	Hallands regemente (116) ..........	179,000	217,600	17,400
—	Gotlands infanteriregemente (118). . . .	34,000	—	—
i	Skånska pansarregementet (3? 2) ....	2,386,000	3,364,400	J) 269,200
i	Södermanlands pansarregemente (P 3)				(För garagebyggnader vid P 3
1,316,000	1,316,000	105,3001	och P 4 är dispositionsbe-
i	Skaraborgs pansarregemente (P 4). .. .	1,442,000	1,442,000	115,400/	slut å sammanl.(l,316,000 +
i	Göta artilleriregemente (A 2)........	25,100	41,700	3,400	1.442.000 + 179,000 =) 2.937.000 kr. meddelat
—	Smålands artilleriregemente (A 6)....	221,000	—	—
i	Gotlands artillerikår (A 7) ..........	40,000	50,000	4,000	genom kbr den 16/io 42.
—	Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1)	—	—	—
—	Ostgöta luftvärnsregemente (Lv 2) ..	—	—	—	*) Yidstående av fortifikations-
i	Signalregementet (SI)..............	420,000	548,000	43,900	styrelsen angiven kostnad
—	Norrlands trängkår (T 3)............	63,000	—	—	avser förhållandena därest
i	Skånska trängkåren (T 4)............	87,000	91,400	7,300	P 2 skall förläggas till 16
i	Administrationskostnader och oförut-				etablissement. Därest P 2
	sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-				skall kvarbliva i Hälsing-
	ende beräknade kostnader........	411,500	465,200	37,200	borg bliva kostnaderna
	Summa kronor	7,256,600	8,218,400	657,700	2,386,000 kr. enl. prisläget den Vt 41 med prissteg-
	Avrundat belopp	7,256,600	8,218,400	657,700	ring intill den */t 42 ay 190,000 kr.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

211

Bilaga 24.

Exercisbyggnader.

I Angelägcnhetsgrad 1 enl. arméförvaltningen	Byggnadsobjekt	Kostnad enl. prisläget 1/i 1941	Prisstegring Vt 1941 — Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen 7	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
enligt prop. 1942:210	enligt forti-fikations-styrelsens senare ut-redningar 7
2	Värmlands regemente (12)..........	175,000	189,000	15,200	7 Inklusive administrations-
2	Livregementets grenadjärer (13) ....	175,000	171,600	13,800	och oförutsedda utgifter c:a
2	Livgrenadjärregementet (I 4)........	175,000	210,300	16,900	G %■
—	Norra skånska infanteriregementet (16)	—	—	—
—	Södra skånska infanteriregementet (17)	—	—	—	T i\q 114 T 18 A 4, A 5.
2	Upplands regemente (18)............	175,000	186,800	15,200
—	Kronobergs regemente (111)........	—	—	—
—	Jönköpings-Kalmar regemente (112)	—	—	—
1	Dalregementet (113)................	184.000	169,700	13,600
1	Hälsinge regemente (114) ..........	184,000	187,500	15,200
—	Älvsborgs regemente (115)..........	—	—	—
—	Hallands regemente (116) ..........	—	—	—
—	Bohusläns regemente (117)..........	—	—	—
i	Gotlands infanteriregemente (118) . .	1(36,000	175,200	14,000
—	Skånska pansarregementet (P 2) ....	—	—	—
2	Södermanlands pansarregemente (P 3)	175,000	195,700	15,700
2	Skaraborgs pansarregemente (P 4) . .	175,000	181,000	14.500
—	Göta artilleriregemente (A 2)........	—	—	—
1	Norrlands artilleriregemente (A 4) ..	184,000	100,100	8,100
1	Norrbottens artillerikår (A 5)........	184,000	104,300	8,400
—	Smålands artilleriregemente (A 6)... .	—	—	—
1	Gotlands artillerikår (A 7) ..........	166,000	92,200	7,400
—	Svea ingenjörkår (Ingi) ............	—	—	—
—	Signalregementet (S 1)..............	—	—	—
1	Norrlands trängkår (T 3)............	184,000	178,700	14,400
	Administrationskostnader och oförnt-
	sedda utgifter c:a 6 %............	138,000	—	—
	Summa kronor	2,440,000	2,142,100	172,400
i	Avrundat belopp	2,440,000	2,142,100	172,400

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Furirbostäder.

Bilaga 25.

	Kostnad enl. prisläget V 7 1941	Prisstegring Vt 1941 -Vt 1942 enligt forti-fikations-styrelsen
Byggnadsobjekt	enligt prop. 1942:210	enligt forti -fikations-styrelsens senare ut-redningar	Fortifikationsstyrelsens anmärkningar
Värmlands regemente (12)............		119,000 119,000	9,500 9,500 9,500 9,500
Livregementets grenadjärer (I 3)..........	_
Livgrenadjärregementet (14)........	_	119.000
Jämtlands fältjägarregemente (IB)...	_	119,000 119,000 119,000 119,000
Norra skånska infanteriregementet (16) .. Södra skånska infanteriregementet (17) Upplands regemente (18) ............		9,500 9,500 9,500 9,500 9.500 9.500
Kronobergs regemente (111).......	_	119,000
Jönköpings-Kalmar regemente (112) .. Dalregementet (113).............	—	119.000 119.000
Hälsinge regemente (I 14)..........	_	119,000 119,000 119,000 119,000	9.500 9.500
Älsborgs regemente (i 15)........	_
Hallands regemente (116)..........	__	9,500 9,500 9,500 9,500 9,500 9,500 6,000 7.800 9,000 9.800 9,800 9,800 9,500 9.500 4.500 9.000 5,600 9.000
Bohusläns regemente (117) ......
Gotlands infanteriregemente (118) . .	_	119,000
Norrbottens regemente (119) ......		119,000
Västerbottens regemente (I 20). .. .		119.000
Västernorrlands regemente (I 21)....	_	119,000 77.000 98.000
Livregementet till häst (Kl).....
Livregementets husarer (K 3) .....	_
Norrlands dragoner (K 4) ...........		112,000
Skånska pansarregementet (P 2) ....	_	122,500
Södermanlands pansarregemente (P 3) .... Skaraborgs pansarregemente (P 4) ....	—	122,500 122,500
Göta artilleriregemente (A 2) ......		119.000
Norrlands artilleriregemente (A 4) ....	__	119,000 56.000
Norrbottens artillerikår (A 5) .......	_
Smålands artilleriregemente (A 6) . .	_	112,000
Gotlands artillerikår (A 7)............	_	70,000 112,000
Bodens artilleriregemente (A 8) ......	_
Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2)......	■—	143.500 143.500	11.500 11.500
Skånska luftvärnskåren (Lv 4)........	_	66,500 66,500	5,300 5,300 8,400
Sundsvalls luftvärns k år (Lv 5)..........
Svea ingenjörkår (Ingi).................		105,000
Göta ingenjörkår (Ing 2) ..............		105,000 70.000	8*400 5,600 6.700 10,600 9,200 10 600
Bodens ingenjörkår (Ing 3)................
Signalregementet (SI).................		84,000 133.000
Svea trängkår (TI)...................
Göta trängkår (T 2).....................		115,500 133.000
Norrlands trängkår (T 3) ................
Skånska trängkåren (T 4) ................		133,000 17,500 299,500 5,000,000	10,600 1,400 24,400 400,000	Furirbostäder föreslås upp-förda (anordnade) under femårsperioden 1942— 1947 intill ett sammanlagt belopp av 2,000,000 kr. hänfört till prisläget den Vi 41. Pristillägg härpå 41—V* 42 beräknas till 160,000 kr.
Tredje intendenturkompaniet (Int 3)...... Administrationskostnader och oförutsedda utgifter, cirka 6 % å förestående beräk-nade kostnader........................
Summa avrundat belopp	5,000,000

Kungl. Majlis proposition nr 222. 213

Bilaga 26.

Sammanställning ay byggnad sprogrammet för armén.

Sid.	Byggnadsobjekt	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget Vt 1941	Av departementschefen beräknade kostnader intill lh 1944
enligt arméför- valtningen	enligt de-partements-chefen	ännu ej prövade	enligt prisläget lh 1941	enligt prisläget V? 1942
13	A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m. Nya etablissement m. m. Norrbottens regementes jägarbataljon (Ki-runa, Jukkasjärvi)....................	3,350,000	3,350,000		3,350,000	3,690,000
14	Göta pansarlivgardes kompani på Gotland (Visby) ..............................	723,000	545,000	—	545,000	590,000
—	Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Asum......................	_	_	9,305,000	—	—
16	Bergslagens artilleriregemente (Kristine-hamn) ................................	10,180,000	10,050,000	_	6,475,000	7,000,000
17	Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland (Visby)....................	834,000	834,000	—	834,000	900,000
18	Göteborgs luftvärnskår (Bua, Västra Frö-lunda) ................................	5,240,000	4,970,000	245,000	4,970,000	5.375,000
20	Luleå luftvärnskår (Luleå) ..............	5,700,000	5,400.000	—	5,400,000	5,830,000
21	Luftvärnsmobiliseringscentral ..........	168,000	168,000	—	168,000	181,500
22	Hobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer ........................	867,000	867,000	—	867,000	935,000
—	Signalregementets kompani i Skövde ....	—	—	1,015,000	—	1,680,000
24	Göta trängkårs kompani i Nora ........	1,555,000	1,555,000	—	1,555,000
25	Mobiliseringscentraler för trängkårerna. .	52,464,000	2,464,000	—	2,464,000	2,661,000
26	Stabsmobiliseringseentraler i II.—VI. mili-tärområdena ..........................	1,120,000	790,000	_	790.000	850,000
27	Förrådsbyggnader för territoriella förband	9,785,000	9,785,000	—	9,785,000	10,520,000
	Summa kronor	41,986,000	40,778,000	10,665,000	87,203,000	40,212,500
32	Tillbyggnad av kaserner. Livgrenadjärregementet och Östgöta luft-värnsregemente (Linköping) ..........	1,076,000	1,076,000		1,076,000	1,162,000
: 33 1	Södra skånska infanteriregementet (Ystad och Revingehed, Revinge) ............	291.300	—	—	—	—
35	Gotlands infanteriregemente (Visby) ....	692,000	605,000	—	605,000	655,000
	Norrlands dragonregemente (Umeå)......	—	—	1,370,000	—	—
—	Skånska pansarregementet..............	—	965,000	2,600,000	—	—
36	Göta artilleriregemente (Göteborg)......	965,000	—	965,000	1,043,000
38	Smålands artilleriregemente (Jönköping)..	700,000	700,000	—	700,000	756,000
40	Gotlands artillerikår (Visby) ............	640.000	640,000	—	640,000	692,000
41	Karlsborgs luftvärnsregemente (Karlsborg)	550,000	550,000	—	550,000	595.000
42	Skånska luftvärnskåren (Malmö)........	785.500	600,000	—	600,000	650,00* >
42	Sundsvalls luftvärnskår (Sundsvall)......	926,500	700,000	—	700,000	755,000
46	Svea ingenjörkår (Solna)................	—	—	1,090,000
47	Göta ingenjörkår (Eksjö)................	—	—	750,000	—	—
48	Signalregementet och arméns signalskola (Solna) ..............................		—	826.500	—
—	Signalregementets kompani i Kristianstad			212,000	—	—
50	Svea trängkår (Linköping) .............. Göta trängkår (Skövde) ................	—	—	472,000		—
50	—	—	600,0i >0		—
50	Norrlands trängkår (Sollefteå) ..........	—	—	545,000
	Summa kronor	6,626 300	5,836,000	8,465.500	5,836.000	6 308 000

*) Beloppet ej direkt angivet av arméförvaltningen.

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Sid	Bjgjnidiobjekt	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget Vt 1941	Av departementschefen beräknade kostnader intill Vt 1944
enligt arméför- valtningen	enligt de-partements chefen	ännu ej prövade	enligt prisläget V? 1941	enligt prisläget Vt 1942
52	Barackbyggnader......................	''2.375,800 ''4,368,400 1,010,000 2,000,000	2.375.000 4.365.000 1.010.000	335,000 3,850,000	2.375.000 4.365.000 \| 1,010,000	2.565.000 4.715.000 1.100.000
54	Qaragébyqgnader..................
55	Exercisbyggnader...................
57	Furirbostäder .......................
57	Särskilda byggnadsbehof. Krigsskolan (Solna) ............
58	Infanteristutskolan ..............			850.000 935.000 3,500,000
58	Ridskolan (Strömsholm) ........
59	Artillerist utskol an ..............
60	Luftvärnsskjutskolan (Väddö).........	780,000	780,000	780,000	845,000
61	Infanteriets och kavalleriets officersaspi-rantskola ..................	1,915 000 133,000
63	Gudhems remontdepå ..........	100,000 1.750.000 1.070.000 3.700.000	100,000 1.750.000 1.070.000 3.700.000	100,000 1.750.000 1.070.000 3.700.000	108.000 1.890.000 1.150.000 3.993.000
63	Försvarets läroverk ..........
64	Verkstäder vid Skånska pansarregementet Verkstäder vid Södermanlands pansarrege-mente (Strängnäs) ............	1,070,000
	Summa kronor	8,403,000
65	B Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m. Byggnadsarbeten, för vilka medel av 1942 års riksdag anvisats eller i 1943 års staUverksproposition eller propositionen 1943:2 äskats ''..................	1)	13,748,800 465,000		13.748,800	14,750,200 500,000
68	Ordnande av förläggningar för staber, trupp-förband TO. TO. Expeditionsbyggnad för militära staber i Östersund ..................	l) 555,000
71	Expeditionsbyggnad för VII. militärstaben (Visby) ........................	132,000
72	Försvarsområdesstaben i Kiruna . ..	255,000
73	Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet............		1.415.000 232.000 710.000 2.489.000 285.000
—	Herrevadskloster remontdepå .
—	Andra tygkompaniet............
78	Summa kronor Översyn av arméns kasernetdblissement. Matinrättningar ............	810,000	465,000 2,045,000	465,000 2,045,000	500,000
89	Marketenteriet...........
91	Stallbyggnader ..........
91	Sjukhus......................		230,000 2,275,000	1 1 qp» rinn	nnn	249,000 2,454,000
	Summa kronor Verkstäder m. m..............	6,000,000	1.480.000 10,000,000 4,000,000 1.185.000 5.185.000	2,275,000
100 100 101	Förråd m. m. Förrådsbyggnader vid truppförband ____ Garagebyggnader för vissa motorfordon.. Förråd för Andra intendenturkompaniet.. Summa kronor	‘) 580,000 580,000	580,000 580,000	580,000 580,000	650,000 650,000

'') Beloppet ej direkt angivet av arméförvaltningen.

Kungl. Majlis proposition nr 222.

215

Sid.	Byggnadsobjekt	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget 1h 1941	Av departementschefen beräknade kostnader intill xh 1944
enligt arméför- valtningen	enligt de-partements-chefen	ännu ej prövade	enligt prisläget V 7 1941	enligt prisläget Vt 1942
101	Skjutbanor m. m. Kulspruteskjutbana vid Västerbottens re-gemente ..............................	65,000	65,000		65,000	70,000
102	Förbättring av Västerbottens regementes korthåilsskjutbana....................	46,000	—	—	—	—
102	Skolskjutningsbana för Livregementets husarer och Göta trängkår............	148,000	74,000	—	74,000	80,000
103	Vissa anordningar för beskjutning av pan-sarmål vid infanteriskjutskolan........	31,000	—	—	—	—
104	Skolskjutningsbana vid Upplands rege-mente ................................	139,000	139,000	_	139,000	150,000
105	Förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan vid Tingstäde ........................	18,500	—	—	—	—
105	Korthåilsskjutbana vid Norrlands dragon-regemente ............................	37,000	37,000	—	37,000	40,000
106	Utvidgning av skolskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente..........	74,000	74,000	—	74,000	80,000
107	Anordningar för skjutning med pansar-värns- och stridsvagn skanon ..........	—	—	185,000	—	—
107	Anordningar för skjutning med 8 mm am-munition och pansarvärnskanon för Stockholms garnison..................			55,000	_	_
107	Utvidgning och förbättring av korthålls-skjutbana vid Livregementets grenad-j ärer ................................	28,000	28,000		28,000	30,000
108	Iordningställande av övningsfält för Berg-slagens artilleriregemente ............	325,000	325,000	—	325,000	350,000
	Summa kronor	911,500	742,000	240,000	742,000	800,000
lil	Vissa andra byggnadsarbeten. Örn- och tillbyggnad av garnisonssjuk-huset i Boden ........................	1,465,000	1.465,000		1,465,000	1,585,000
lil	Centrala tvätt- och reparationsanstalter. .	91,100,000	1,100,000		1,100,000	91,230,000
112	Utbyggnad av vissa fabriker och anlägg-ningar................................	‘) 275,000	275,000		275,000	275,000
112	Reningsverk vid Södermanlands pansar-regemente ............................	!) 165,000	165,000	—	165,000	180,000
	Summa kronor	3,005,000	3,005,000	—	3,005,000	3,270,000
	Summa summarum kronor	86,121,800	78,879,800	52,142,500	75,304,800	81,317,700

M Beloppet ej direkt angivet av arméförvaltningen.

8) Kostnadsberäkningen hänför sig till senare tidpunkt än den 1 juli 1942.

216

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Bilaga 27.

Sammanställning av byggnadsprograinmet för marinen.

Sid	\| Byggnadsobjekt	\| Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget V 7 1941	Ay departementschefen beräknade kostnader intill Vt 194 4
enligt marin för-valtningen	enligt de- . , ! annu ej partemcnts-, .. chefen \| proTado	enligt prisläget Vv 1941	enligt prisläget ‘/t 1942
123	Allmänt. Elektrifierings arbeten vid marinens anlägg-ningar..................	500,000	500,000	—	500.000	550,000
123	Moderniseringsarbeten vid sj ökar teverket	17.000		—	—	—
124	Vissa anläggningar för förbättring av ven-tilationen vid örlogsvarven och örlogs -stationema i Stockholm och Karlskrona			24,000
1^4	Vissa sanitära anläggningar vid örlogs-varven oell örlogsstationerna i Stock-holm och Karlskrona.............			29,000
124	Nybyggnader för sjökrigsskolan ........	2,070,000	2,070,000		2,070,000	2,240,000
125	Brännoljecisterner för flottan......	2) 520,000	520,000	_	520,000	l) 625,000
126	Centralförråd för marinens intendentur-förråd ..............	300,000	300,000	__	300,000	325,000
126	Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd..............	1,200,000	1,200,000		1,200,000	1,300,000
126	Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjökrigsskolan i Näsby............	205,000	23,000
127	Garagebyggnader m. m. vid kustartilleri-försvaren och vid Vitså brygga ......	2) 415,000	415,000	—	415,000	450,000
	Summa kronor	5,227,000	5,005,000	76,000	5,005,000	5,490.000
128	Norrlandskustens marindistrikt. Gustavsviks örlogsdepå .........	839,500	251,500	3,151,000	229,000	250,000
	Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetachement .............	—	—	2,312,000
	Summa kronor	839,500	251,500	5,463,000	229,000	250,000
137	Ostkustens marindistrikt. Stockholms örlogsstation..........	311,000	282,500	7,500	282.500	310,500 765.0()0j
1140	Stockholms örlogsvarv ..	1,544.000	1,389,000	689,000
■143	Hårsfjärdens depå.......	941,900	763,000	157,500	763,000	. 850,600
147	Stockholms kustartilleriförsvar och Vax-holms kustartilleriregemente..........	845,200	746,600	1,697,500	746,600	822,000
	Summa kronor	3,642,100	3,181,100	1,862,500	2,481,100	2,748,100
156	Gotlands marindistrikt.........	1,767,700	1,767,700	2,446,800	1,767,700	1,815,000
159	Västkustens marindistrikt. Göteborgs örlogsdepå ...	869,200	869,200	1,000,774	869,200	939,600
167	Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvs-borgs kustartilleriregemente ..........	5,275,700	5,275,700	3,420,000	5,275,700	5,582,500
	Summa kronor	6,144,900	6,144,900	4,420,774	6,144,900	6,522,100
	Summa summarum kronor I	17,621.200	16,350,200	14,268,074-	15,627,700	16,825,200
175	Administrationskostnader och oförutsedda utgifter (omkring 6 procent) ..........	1,058,800	979,800	856,926	937,300	1,009,800
	Totalsumma kronor !	18,680,000	17,330,000	15,125.000	16.565.000	17,835.000

’) Beloppet avser prisläget den lU 1943.

2) Beloppet ej direkt angivet av marinförvaltningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

217

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inledning.................................................................. 2

II. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943 års stats verksproposition

upptagna kvotanslagen................................ 3

Arméförvaltningens delfond................................................ 3

A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m................... 13

Nya etablissement m. m........................................... 13

Tillbyggnad av kaserner .......................................... 29

Barack byggnader .................................................. 52

Garagebyggnader .................................................. 54

Exercisbyggnader .................................................. 55

Furirbostäder ...................................................... 57

Särskilda byggnadsbehov.......................................... 57

B. Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m. 65

Ordnande av förläggningar för staber, truppförband m. m..... 68

Översyn av arméns kasernetablissement.......................... 78

Förråd m. m....................................................... 100

Skjutbanor m. m................................................... 101

Vissa andra byggnadsarbeten .................................... lil

Sammanfattning .......................................................... 113

Marinförvaltningens del fond................................................ 114

Allmänt.................................................................. l2^

Norrlandskustens marindistrikt............................................ 128

Gustavsviks örlogsdepå............................................ 128

Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetache ment

............................................................ 136

Ostkustens marindistrikt.................................................. 136

Stockholms örlogsstation .......................................... 137

Stockholms örlogsvarv ............................................ 140

Hårsfjärdens depå.................................................. 143

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente
............................................................ 147

Gotlands marindistrikt.................................................... 156

Västkustens marindistrikt ................................................ 159

Göteborgs örlogsdepå .............................................. 159

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente 167

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter.......................... 175

Sammanfattning.......................................................... ''77

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

522 48 15

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Sid.

Flygförvaltningens delfond ................................................ 177

Verkstadsanläggning för flygindustrien............................ 178

Hemställan ................................................................ ISO

III. Vissa andra anslagsfrågor m. m......................................... iso

Nybyggnad för flygvapnets myndigheter.......................... 180

Anläggande av väg m. m. invid bombfällningsbana för Västgöta

flygflottilj.................*....................................... 183

Ändrad förläggning av sjöflygstation i västra Sverige .......... 184

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar.................. 185

Anskaffning av maskiner och utrustning för vissa fabriker och

anläggningar .................................................... 185

Förläggningsbyggnad vid Väsby .................................. 185

Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt .. 186

Stallbyggnad för Bohusläns regemente............................ 186

Badstuga vid Gotlands kustartilleriförsvar........................ 187

Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m............... 188

Bilagor ........................................................................ 191

1—25. Arméförvaltningens kostnadsberäkningar för vissa byggnadsföretag 191

26. Sammanställning av byggnadsprogrammet för armén............ 213

27. Sammanställning av byggnadsprogrammet för marinen.......... 216

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.