Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.
1
Nr 215.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
August Abraliamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning;
given Stockholms slott den 16 april 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 april 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander,
Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anför.
I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkten 148, har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1943/44 till
Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning ett anslag
av 5,000 kronor.
Jag anhåller nu att ånyo få anmäla ärendet.
Inledning.
August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning är grundad på ett
av grosshandlaren August Abrahamson den 7 april 1891 upprättat testamente
med därtill sedermera gjorda tillägg, enligt vilket testamente Abrahamson
Bihang till riksdagens ''protokoll 19^3. 1 sam],. Nr 215.
1
2
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.
för att betrygga fortvaron av det av honom på hans egendom Nääs i Skallsjö
socken i Västergötland inrättade slöjdlärarseminariet förordnade, att seminariet
skulle linder namn av »August Abrahamsons stiftelse» i all framtid
på nämnda egendom uppehållas. Stiftelsen skulle »hava till ändamål att genom
fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning,
verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet
därvid av den pedagogiska slöjden». Av testators kvarlåtenskap skulle till
stiftelsen med äganderätt överlämnas dels säterierna Stora och Lilla Nääs,
vartdera tre mantal, frälsehemmanet Åstebo, ett halvt mantal, ävensom åtskilliga
andra i testamentet uppräknade fastigheter, frälseräntor och lösören,
dels ock kontanta medel till ett belopp av 380,000 kronor. Stiftelsen jämte
alla dess tillgångar skulle överlämnas till svenska staten att lyda under
Kungl. Majit i det departement, som handhade undervisningen i allmänhet.
Kungl. Majit skulle utöva högsta beslutanderätt i allt vad stiftelsen
anginge.
Av testamentsbestämmelserna i övrigt torde följande här få återgivas.
Stiftelsens verksamhet skulle alltid, i den män därtill anslagna medel sådant
medgåve, utövas i enlighet med tidens krav. Om läroanstalten i följd
av ändrade förhållanden icke vidare behövdes till utbildande av lärare och
lärarinnor i slöjd, skulle Kungl. Majit äga att förvandla anstalten till annan
högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan
ägnat sig åt undervisning.
Av de till stiftelsen donerade medlen, 380,000 kronor, skulle bildas två
fonder, den ena, underhållsfonden, örn 355,000 kronor, och den andra, utvidgning
sjöndén, om 25,000 kronor, vilka fonder aldrig skulle få till kapitalet
minskas. Räntan på underhållsfonden skulle användas till avlöning åt läroanstaltens
föreståndare, lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen anställda
personer samt till bestridande av övriga för läroanstaltens uppehållande
nödiga kostnader. Räntan på utvidgningsfonden skulle, sedan den genom
ränta på ränta uppgått till minst 10,000 kronor, vid behov användas
till läroanstaltens utvidgning och förbättring. Besparingar skulle, ehuru önskvärda,
aldrig få ske så, att stiftelsens verksamhet för uppnående av sitt
ändamål därigenom hämmades.
Säterierna Stora och Lilla Nääs samt frälsehemmanet Åstebo skulle aldrig
få vare sig intecknas eller avhändas stiftelsen. De på dessa tre egendomar
varande yttre och inre inventarier med undantag av dem, som utredningsmännen
i boet ansåge vara av den bristfälliga beskaffenhet, att de ej vore
till det med dem åsyftade ändamålet användbara, skulle ej heller få avhändas
stiftelsen eller från egendomen Nääs bortföras utan skulle framgent underhållas
samt, där så bleve nödigt, ersättas med nya, vilken senare bestämmelse
dock ej gällde konstföremål, som till äventyrs ginge förlorade.
Av den köpeskilling, som inflöte vid möjligen skeende försäljning av stiftelsens
övriga fastigheter med därå befintliga inventarier, skulle bildas en
särskild fond under namn av dispositionsfonden. Avkastningen av fastigheterna
och räntan på dispositionsfonden skulle i främsta rummet användas
till underhåll i fullgott skick av de till egendomen Nääs och Åstebo hörande
byggnader, park, trädgård och inventarier ävensom till skötsel och vård av
berörda fasta och lösa egendom. Den behållning, som därefter och sedan
3
Kungl. Marits proposition nr 215.
nödiga utgifter för de andra fastigheterna jämte deras inventarier blivit täckta,
kunde komina att på avkastningen och räntan uppstå, skulle disponeras
på enahanda sätt, som räntan på underhållsfonden.
Nedre våningen och stora salongen i övre våningen i stora huvudbyggnaden
på Nääs skulle vid förefallande behov användas till föreläsningar ävensom
till möten och festligheter, som stöde i samband med anstalten och dess
verksamhet. De övriga rummen i byggnaden skulle upplåtas till bostad åt
mera framstående pedagoger, lärare och lärarinnor jämte andra för läroanstalten
intresserade in- och utländska män och kvinnor, som under kortare
tid besökte läroanstalten.
Stiftelsen och alla dess tillgångar med undantag av fonderna skulle ställas
under förvaltning av en utav tre eller fem personer bestående samt för högst
tre år i sänder utsedd styrelse jämte en under styrelsen lydande på sex månaders
uppsägning tillsatt jöreståndare. Den senare, som skulle avgiftsfritt
bo på stället, skulle ha närmaste vården och ledningen av läroanstalten och
stiftelsens övriga angelägenheter i överensstämmelse med de föreskrifter, som
av styrelsen eller eljest behörigen meddelades. Till föreståndare skulle icke
få utses andra personer än de, som ådagalagt framstående duglighet och
skicklighet i sådan verksamhet, som krävdes i och för uppnåendet av stiftelsens
ändamål samt jämväl i andra hänseenden vore till sysslan lämpliga.
Sedan Abrahamson år 1898 avlidit, förordnade Kungl. Majit genom beslut
den 28 april 1899, att ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skulle
av svenska staten emottagas på de i donationsurkunden stadgade villkoren;
och bestämde Kungl. Majit tillika, att de för fondbildning avsedda kontanta
donationsmedlen skulle överlämnas till statskontoret för att därstädes förvaltas.
Reglemente för stiftelsen fastställdes av Kungl. Majit den 31 maj 1901
(bih. till sv. förf. sami. 1901:56). Enligt reglementet handhaves stiftelsens
förvaltning, utom vad angår de donerade kontanta medlen, av en
utav Kungl. Majit för tre år i sänder bland framstående och för stiftelsens
ändamål nitälskande personer utsedd styrelse örn fem ledamöter. Två av
ledamöterna skola äga sakkunskap i lanthushållning. Den närmaste tillsynen
örn stiftelsen och dess tillhörigheter utövas av en föreståndare, som på
förslag av styrelsen tillsättes av Kungl. Majit medelst förordnande och med
förbehåll örn sex månaders uppsägningstid. Föreståndaren tjänstgör sålunda
dels såsom rektor för läroanstalten, dels ock såsom den omedelbare förvaltaren
av stiftelsens ekonomi.
Styrelsen skall årligen genom en av sina ledamöter inventera stiftelsens
under styrelsens förvaltning stående tillhörigheter. De av föreståndaren avgivna
räkenskaperna granskas av en av styrelsen därtill utsedd person. Stat
för stiftelsen fastställes årligen av Kungl. Majit.
Det statliga inflytandet på anstaltens undervisning är ringa. Några närmare
bestämmelser rörande läroplan och dylikt äro cj meddelade. Regelbunden
inspektion genom skolöverstyrelsen utövas ej heller.
Riksdagen har vid olika tillf lillen anslagit medel till stiftelsens verksamhet.
Sålunda beviljade 1912—1914 års riksdagar stiftelsen ett anslag av samman
-
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.
lagt 38,500 kronor, huvudsakligen avsett för reparationer och förbättringar
av stiftelsens byggnader, att av stiftelsen framdeles räntefritt återbetalas i
mån av tillgång. Vidare anvisade 1921 års riksdag ett anslag av 50,000 kronor,
ävenledes avsett för reparationer.
I detta sammanhang må erinras, att 1922 års riksdag (skrivelse nr 185)
på framställning av riksdagens revisorer begärde utredning angående den förändring
av organisationen av stiftelsens ekonomiska förvaltning och ledning,
som kunde anses av förhållandena betingad. Efter det utredning verkställts,
meddelade Kungl. Maj:t den 13 oktober 1927 vissa föreskrifter rörande omfattningen
av läroanstaltens verksamhet samt räkenskapernas förande m. m.
Bland annat anbefalldes styrelsen för stiftelsen att nogsamt hålla hand däröver,
att läroanstaltens verksamhet icke gjordes mer omfattande än att kostnaderna
för densamma kunde bestridas med — förutom förekommande avgifter
av kursdeltagarna — de medel, som enligt de testamentariska förordnandena
skulle användas till läroanstaltens uppehållande.
Av en utav styrelsen år 1939 gjord framställning örn anslag — vilken ej
föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd — inhämtas bland annat.
Utan skada för stiftelsens ändamål kunde verksamheten icke längre upprätthållas,
om ej statsbidrag erhölles.
Stiftelsens inkomster bestode huvudsakligen av dels räntan på fondema,
dels avkastningen av stiftelsens lantbruk och skogsdrift samt verktygs- och
möbelfabrik, dels ock elevernas avgifter för kost, logi och undervisning.
Fonderna uppginge till ett belopp av 376,000 kronor, varav 351,000 kronor
tillhörde underhållsfonden och 25,000 kronor utvidgningsfonden. Underhållsfonden
användes till avlöningar.
Lantbruket och skogsdriften lämnade intet överskott, som kunde komma
läroanstalten till godo. Detsamma gällde fabrikerna.
Inackorderingsavgifterna lämnade numera intet överskott. Däremot gåve
hyresavgifter ett icke oväsentligt tillskott till seminariet.
Medan inkomsterna sjunkit, hade utgifterna stigit på grund av stegrade
priser, oundgängliga löneförhöjningar m. m. På underhåll och reparation
av läroanstaltens byggnader samt underhåll och nyanskaffning av inventarier
måste årligen nedläggas ej obetydliga belopp.
Till lärarlöner åtginge 16,000—17,000 kronor, varav omkring 10,200 kronor
belöpte på manliga lärare. Då läroanstalten till främsta uppgift hade
utbildning och fortsatt utbildning av slöjdlärare och fyllde ett direkt statsändamål
genom att tillgodose skolornas — närmast folk- och fortsättningsskolornas
— behov av dylika lärare, läge det för staten närmast att bidraga
till driftkostnaderna genom att påtaga sig avlönandet av stiftelsens lärare
i manlig slöjd. Övriga löpande utgifter torde stiftelsen alltjämt vara i stånd
att bestrida med egna inkomster.
Vidare erfordrades anslag till vissa nybyggnader och anskaffande av vissa
inventarier m. m. med 300,900 kronor.
År 1940 gjorde stiftelsen förnyad framställning örn anslag till driften av
stiftelsens slöjdseminarium. Vid min anmälan i 1941 års åttonde huvudtitel
av denna anslagsfråga (sid. 226) erinrade jag, att den utbildning av
slöjdlärare, som omhänderhades av stiftelsen, vore praktiskt taget den enda
5
Kungl. Maj:ts proposition nr Sid.
i sitt slag, som stöde till buds. Staten hade därför intresse av läroanstaltens
bibehållande och hade också tidigare lämnat stiftelsen ekonomiskt bistånd.
Att dess verksamhet dittills tack vare enskild donation medfört förhållandevis
ringa utgifter för statsverket gjorde det så mycket mera påkallat, att
staten i ett för stiftelsen brydsamt läge trädde emellan. Stiftelsens årsbudget
uppvisade ett betydande underskott, som så småningom måste undergräva
dess ekonomi. Jag föreslog, att statsbidraget begränsades till 5,000 kronor,
och uttalade samtidigt, att såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag borde
uppställas fordran på mer ingående tillsyn från statens sida över verksamheten.
Riksdagen anvisade i enlighet härmed 5,000 kronor för ändamålet.
Vid min anmälan i 1942 års åttonde huvudtitel (sid. 330) av en av styrelsen
gjord framställning örn anslag för innevarande budgetår av högst
10,000 kronor till avlönande av lärare i manlig slöjd förordade jag fortsatt
medelsanvisning till stiftelsen men ansåg mig böra tillstyrka bidrag med
oförändrat belopp eller 5,000 kronor, att användas till avlöning åt lärare
i manlig slöjd. En av stiftelsens styrelse vid flera tillfällen tidigare ifrågasatt
och av skolöverstyrelsen nu påyrkad allsidig utredning angående stiftelsens
olika verksamhetsgrenar och särskilt angående läroanstaltens ställning och de
ekonomiska förutsättningarna för anstaltens upprätthållande och anpassande
efter ändrade tidsförhållanden fann jag böra vidtagas, så snart detta lämpligen
kunde ske.
Riksdagen anvisade medel i enlighet med vad av mig tillstyrkts. I anslutning
härtill uttalade riksdagen, att med den betydelse slöjdundervisningen
numera intoge i vårt skolväsen det syntes i hög grad angeläget, att ifrågavarande
stiftelse, som utgjorde vår enda utbildningsanstalt för lärare i manlig
slöjd, utrustades med ekonomiska förutsättningar för att fylla sin betydelsefulla
uppgift. Riksdagen ville därför för sin del understryka vikten
av, att den av departementschefen i utsikt ställda utredningen snarast möjligt
komme till stånd.
I anledning av detta riksdagens yttrande utverkade jag den 8 maj 1942
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla två sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning och avgiva förslag angående verksamheten
vid stiftelsen samt angående läroanstaltens ställning och de ekonomiska
förutsättningarna för dess upprätthållande m. m. Såsom sakkunniga
tillkallade jag den 9 maj 1942 undervisningsrådet Kurt Richard Falck och
ledamoten av riksdagens andra kammare, agronomen Stig Janson, Frändesta.
I skrivelse den 14 september 1942 har styrelsen för stiftelsen anhållit om
statsbidrag för budgetåret 1943/44 med 10,000 kronor till avlönande av lärare
i manlig slöjd.
Efter remiss härå till nämnda sakkunniga ha de sakkunniga med en till
Kungl. Majit den 3 februari 1943 inkommen skrivelse överlämnat »Utred
-
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr <215.
ning rörande August Abrahamson stiftelse på Nääs», åtföljd av vissa i
utredningen åberopade handlingar.
Över utredningen ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret,
justitiekansler sämbetet, byggnadsstyrelsen och domänstyrelsen ävensom
av styrelsen för stiftelsen, centralstyrelserna för Sveriges allmänna folkskollär
ar förening och Sveriges folkskollärarinneförbund, styrelserna för Sverges
folkskollär arförbund och Sveriges småskollärarinneförening samt slöjdoch
yrkesläramas riksförbund.
Innan jag ingår på de sakkunnigas förslag och de avgivna .yttrandena,
torde en kortfattad redogörelse för utredningens innehåll i vissa övriga delar
lämpligen böra lämnas.
Stiftelsens hittillsvarande verksamhet.
De sakkunniga lämna inledningsvis en kort översikt över stiftelsens olika
verksamhetsgrenar.
Dessa utgöras, yttra de sakkunniga, av läroanstalten, stiftelsens lantbruk
och skogsdrift samt den av stiftelsen drivna fabriksröreisen.
Läroanstaltens verksamhet inskränker sig till att omfatta sommarkurser
i manlig och kvinnlig slöjd samt i vissa andra ämnen. Kurserna fördela sig
på två perioder, nämligen en försommar- och en eftersommarperiod, vardera
på 5 å 6 veckor. Till läroanstalten höra följande byggnader, Björkenääs,
inrymmande föreståndarbostad, seminariet, Källnääs och Smedjenääs,
innehållande undervisningslokaler samt bostäder för lärare och kursdeltagare,
lekhuset, som användes för lekar och föreläsningar, Vänhem, inrymmande
matsal, köksavdelning m. m., sekretariatet, en paviljong inrymmande
expeditionslokal, samt Mellannääs, Ekenääs, Bokenääs och Lindenääs,
samtliga inrymmande bostäder för kursdeltagare. Till läroanstalten synes
även kunna hänföras stora huvudbyggnaden på Nääs, vanligen benämnd
»slottet», vilken dock på grund av testamentsbestämmelserna endast i mindre
utsträckning kan användas för undervisningsändamål.
Stiftelsens jordegendomar omfatta tillhopa omkring 1,516 har, varav omkring
115 har tillhöra det egna lantbruket och omkring 122 har utarrenderade
hemman och torp. Jordegendomarna skötas av en förvaltare, som
har sin bostad i en av slottets flygelbyggnader. Till lantbruket höra ekonomibyggnader
av olika slag. En handelsträdgård är utarrenderad.
Skog och utmarker omfatta tillhopa 1,217 har, varav omkring 900 har
räknas som produktiv skogsmark. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 september
1901 har stiftelsens skog ställts under vård och förvaltning av skogsstaten,
för vilket ändamål det åligger domänstyrelsen att låta upprätta
skogshushållningsplan för egendomen.
För egendomen är fastställt ett taxeringsvärde av 546,800 kronor.
Stiftelsens fabriksrörelse, Nääs verktyg och skolmöbler, har uppstått genom
sammanslagning av två tidigare drivna fabriksföretag. Numera tillverkas
i rörelsen huvudsakligen hyvelbänkar, hyvlar och andra slöjd verktyg.
Ledningen handhaves av lantbruksförvaltaren. Fabriken är inrymd i en
äldre byggnad, som tidigare använts som skolhus. Drivkraften erhålles från
ett vattenfall med en fallhöjd av 15% meter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 315. 7
De sakkunniga upptaga härefter till behandling frågan, huruvida stiftelsens
verksamhet, sådan den för närvarande är utformad, kan anses stå. i
överensstämmelse med donationsvillkoren. Härvid lia de sakkunniga funnit
avvikelse från testamentsföreskrifterna eller underlåtenhet att följa desamma
föreligga i följande avseenden.
Enligt vad av testamentet otvetydigt framgår, har det varit testator
avsikt, att läroanstalten skulle erbjuda möjlighet till fortbildning åt personer,
som voro utbildade lärare och som förut ägnat sig åt undervisning.
Denna snäva begränsning av kretsen av kursdeltagare synes dock aldrig helt
hava upprätthållits utan medgivande att deltaga i kurserna har lämnats
även personer, som icke varit lärare. Detta förhållande har med tiden kommit
att utvecklas därhän, att lärarna numera befinna sig i minoritet bland
kursdeltagarna. ,
Vid läroanstalten givas årligen kurser i lek och idrott, lill dessa kurser
ha under senare år inbjudits ett tiotal studenter från Lunds universitet och
Stockholms högskola. Dessa studenter erlägga för kurserna viss deltagaravgift
men erhålla fritt vivre. De sakkunniga ifrågasätta, huruvida denna
anordning står i överensstämmelse med donationsvillkoren.
Beträffande huvudbyggnaden på Nääs är i testamentet medgivet dels
att nedre våningen och stora salongen i övre våningen ia »vid toretaiiande
behov användas till föreläsningar ävensom till möten och festligheter, som
stå i samband med läroanstalten och dess verksamhet», dels ock att övriga
rum få »upplåtas som bostad åt mera framstående pedagoger, lärare och
lärarinnor jämte andra för läroanstalten intresserade in- och utländska man
och kvinnor, som under kortare tid besöka läroanstalten». Harny synes
framgå, att testator endast velat medgiva ett mera tillfälligt användande
av slottet för läroanstaltens räkning, och att detta icke skulle ia mera, regelbundet
begagnas vid undervisningen. Trots det att testator avsikt i detta
avseende synes vara ganska tydlig, har anstaltens ledning ansett sig oiorhindrad
att dels upplåta ett antal rum i övre våningen av slottet till bostad
åt lärare vid anstalten under kurstiden, dels ock förlägga vissa kursérs arbete
till slottet. Sålunda hava kurser i hushållsgöromål ordnats i slottets koksdepartement
samt kurser i kvinnlig slöjd varit förlagda till vissa rum i
slottets övre våning. . , .
Enligt bestämmelse i testamentet får avkastningen av donationens fastigheter
icke tagas i anspråk för gäldande av läroanstaltens utgifter förrän fastigheternas
underhåll i full utsträckning tillgodosetts. Denna bestämmelse
har icke alltid efterlcvats. Detta förhållande föranledde Kungl. Majit att
genom beslut den 13 oktober 1927 anbefalla stiftelsens styrelse att tillse,
att underhållet av egendomen icke eftersattes till förmån för läroanstalten.
I fortsättningen (sid. 17—32) redovisa de sakkunniga de tidigare utredningar,
som verkställts rörande stiftelsen, ävensom tidigare statsanslag till
densamma. Till denna de sakkunnigas redogörelse torde jag här få hänvisa.
De sakkunniga lämna härefter en ingående redogörelse för stiftelsens
olika verksamhetsgrenar, varav bland annat inhämtas följande.
Läroanstalten.
Enligt testamentsbestämmelserna har läroanstalten att vara icke en utbildningsanstalt
för lärare utan ett institut för fortbildning av redan ut
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
bildade lärare. Anstalten har emellertid i allt större utsträckning kommit
att inrikta sin verksamhet på lärarutbildning. I den mån denna haft till
syfte att göra, folkskollärare mer skickade att undervisa i slöjd vid folkejle.
r, fortsättningsskola, har verksamheten helt fallit inom testamentsföreskriftemas
ram. En allt större del av kursdeltagarna har emellertid med
tiden kommit att utgöras av personer, som tidigare icke ägnat sig åt läraryrket.
Åt dessa ger kursverksamheten en utbildning, som väl synes stå i
överensstämmelse med läroanstaltens traditioner men som icke synes ha
varit avsedd av donator.
Av testamentsbestämmelserna framgår vidare, att stiftelsens främsta uppgift
är att anordna kurser i slöjd. Såsom stiftelsens historia utvisar, har härmed
avsetts kurser i manlig slöjd. Att slöjdlärarutbildningen kommit att
bil en betydelsefull uppgift för läroanstalten är naturligt med hänsyn därtill
att någon annan möjlighet att erhålla sådan utbildning icke förefunnits med
undantag av den, som meddelas vid folkskoleseminarierna. Den vid dessa
seminarier meddelade undervisningen — den enda av staten bekostade
lärarutbildningen i manlig slöjd — avser att göra seminarieeleverna skickade
att meddela den undervisning i slöjd, som förekommer i folkskolan. För att
bibringa folkskolläraren den fortsatta utbildning, som är erforderlig för ett
handhavande av slöjdundervisningen i fortsättningsskolan, har från statens
sida sa gott som intet åtgjorts. Enahanda hava förhållandena varit i vad
det ^gäller utbildning av saväl de yrkesmän — snickare m. fl. — som önska
erhålla den pedagogiska skolning de behöva för att kunna handhava undervisningen
i slöjd i fortsättningsskolan, som ock de facklärare i slöjd, vilka
meddela undervisning i folk- och fortsättningsskolor, läroverk och därmed
jämförliga skolformer.
I undervisningen i fortsättningsskolan intager den manliga slöjden ett
viktigt rum. För erhållande av anställning såsom lärare i manlig slöjd i
allmän fortsättningsskola uppställer gällande fortsättningsskolstadga (§ 40
morn. 1) det kravet, att vederbörande statens folkskolinspektör vitsordat
lärarens duglighet för undervisning i ämnet. Därvid har i regel en folkskollärare
ansetts kompetent att meddela undervisning, därest han haft betyg
i ämnet i folkskollärarexamen. För anställning såsom lärare i manlig slöjd
vid yrkesbestämd fortsättningsskola ater erfordras en av skolöverstyrelsen
meddelad behörighet. Da denna skolform ställer stora krav på lärarnas
yrkestekniska skicklighet, har sådan behörighet endast i undantagsfall meddelats
en folkskollärare. De flesta slöjdlärarna i de yrkesbestämda fortsättningsskolorna
utgöras av yrkesmän, som förskaffat sig viss pedagogisk skolning
vid läroanstalten på Nääs.
Jämväl de slöjdlärare, som meddela undervisning vid läroverk m. fl.
högre skolformer, ha hitintills erhållit sin egentliga utbildning vid nämnda
läroanstalt.
I testamentet har såsom mål för läroanstaltens verksamhet uppställts, att
anstalten skall hava att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor
»verka för uppfostran i allmänhet». Testator har sålunda icke avsett, att
läroanstalten skolat utgöra enbart ett slöjdinstitut, utan hans avsikt synes
snarare ha varit, att anstalten skulle få utveckla sig till ett fortbildningsinstitut
av ganska vidsträckt omfattning. I överensstämmelse härmed har
även alltsedan år 1895 vid läroanstalten förekommit kurser i ett flertal av
skolans s. k. övningsämnen, nämligen i teckning och modellering, gymnastik,
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215. 9
lek och idrott, kvinnlig slöjd, vävnad, hushållsgöromål, pappslöjd, sång och
trädgårdsskötsel.
De sakkunniga ha härefter till behandling upptagit frågan om rekryteringen
av de utav läroanstalten anordnade fortbildningskurserna. Härvid ha
de sakkunniga fastställt, att antalet i kurserna deltagande lärare under de
senaste tjugu åren utgjort omkring hälften av hela deltagarantalet samt att
antalet folkskollärare utgjort omkring fjärdedelen av deltagarantalet. Efter
att hava dryftat orsakerna till den förhållandevis ringa anslutningen till kurserna
från folkskollärarnas sida, ha de sakkunniga såsom den mest sannolika
anledning till detta förhållande framhållit de relativt stora kostnader,
som kursdeltagarna få vidkännas. Tidigare plägade även, fortsätta de sakkunniga,
landsting och kommuner anslå medel till stipendier åt lärare, som
bevistade kurserna. Numera förekommer endast i undantagsfall, att sådana
stipendier tilldelas lärare. Det är synnerligen önskvärt, att utvecklingen
länkas i den riktningen, att folkskollärare i större utsträckning än vad nu
är fallet besöka kurserna. En utväg synes därvid vara, att stipendier ställas
till kursdeltagarnas förfogande.
Till belysande av läroanstaltens ekonomiska ställning torde här få återgivas
de av Kungl. Majit för innevarande räkenskapsår för läroanstalten
och det till densamma anslutna hushållet fastställda staterna.
Stat för läroanstalten.
Ink omster.
Räntemedel från statskontoret efter avdrag av ränta till utvidgningsfonden . . kronor 11,000
Undervisningsavgifter................................. i 4,000
Inskrivningsavgifter.................................. » J 500
Försäljning av modellserier och undervisningsmateriel.............. » 1,000
Tillföres från staten för hushållet.......................... » 12,500
Tillföres från staten för lantbruket och skogsdriften............... » 13,000
Statsanslag....................................... , 5,000
Beräknad brist den 30 juni 1943 .......................... > 7,000
Summa kronor 55,000
Utgifter.
Brist den 1 juli 1942 .................................kronor 5,000: —
Föreståndarens lön 8,800 kronor, bränsle 750 kronor.............. j 9,550: —
Dyrtidstillägg åt föreståndaren ........................... » 3,500: —
Pensionsavgift..................................... » 96; 45
Räkenskapsförare och kassör............................ » 1,500: —
Underhåll av slottet................................. » 1,000: —
Underhåll och reparation av övriga byggnader.................. » 2,000: —
Underhåll av parken................................. » 1,000: —
Underhåll av läroanstaltens planteringar och vägar............... > 1,300: —
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
Inventarier.......................................
Försäkringsavgifter..................................
Sjukvård........................................
Belysning och motordrift...............................
Undervisningen:
Kontant lön åt lärarna..............................
Kosthåll åt lärarpersonal m. fl..........................
Verktyg och hyvelbänkar m. m..........................
Böcker, tidningar, annonser, trycksaker, undervisningsmateriel, telefon m. m..
Städning och rengöring................................
Diverse utgifter för läroanstalten (häri inberäknat skjutsning, tillsyn av slottet,
vaktmästararvode m. m.).............................
kronor 200: —
» 800: —
» 250: —
» 1,000: —
» 11,000: —
• 6,000: —
» 1,000: —
• 2,500: —
» 1,200: —
» 6,103:55
Summa kronor 55,000: -—.
Stat för hushållet.
Inkomster.
Kursdeltagarnas avgifter för bostäder............
Kursdeltagarnas m. fl. avgifter för kost...........
Läroanstaltens ersättning för kosthåll åt lärarpersonal m. fl.
.....kronor 20,000: —
..... » 35,000: —
..... » 6,000: —
Summa kronor 61,000: —■
U tgifter.
Av stiftelsen förhyrda bostäder.............
Städning och rengöring..................
Tvätt............................
Avlöningar till hushållspersonalen............
Inköp av matvaror....................
Underhåll och reparationer av byggnader.......
Bränsle och belysning ..................
Inventarier.........................
Försäkringsavgifter....................
Skatter...........................
Diverse utgifter (frakter, körslor m. m.)........
Överskott att tillföra läroanstaltens stat........
.....kronor 2,400: —
..... » 3,800: —
..... » 300: —
..... » 5,500: —
..... » 30,000: —
..... » 1,000: —
..... » 2,000: —
...... » 900: —
..... » 600: —
..... » 500: —
..... > 1,500: —
..... » 12,500: —
Summa kronor 61,000: —-.
Vad angår föreståndarens löneförmåner framhålla de sakkunniga såsom anmärkningsvärt,
att föreståndaren, trots det att läroanstaltens verksamhet
under mer än nio månader av året ligger nere, åtnjuter avlöning för helt år.
Härom anföres vidare.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 juli 1912 åtnjuter den nuvarande föreståndaren
kontant lön av 8,800 kronor för år jämte fri bostad, nödigt bränsle,
trädgårdsland m. m. Å lönen utgår numera dyrtidstillägg. Enligt vad de sakkunniga
inhämtat kunna föreståndarens avlöningsförmåner för närvarande
uppskattas till följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 815. 11
Kontant lön..................................kronor 13,240
Fri bostad med bränsle......................... » 2,400
Skjutsar...................................... » 1,000
Uppassning, huggning och inbärning av bränsle....... » 960
Skötsel av trädgården........................... » 410
Potatis 10 hl å 8 kr............................. » 80
Telefon, telegram och resor (biljetter)............... » 180
Fri belysning.................................. » 150
Summa kronor 18,420.
I fråga örn lärarnas avlöningsförmåner ha de sakkunniga upplyst, att till
lärare utgår ett med hänsyn till den föregående anställningstidens längd avpassat
arvode av 400, 350 eller 300 kronor. Överlärare åtnjuter ett arvode
av 500 kronor. Samtliga lärare åtnjuta fritt vivre.
Beträffande de till läroanstalten hörande byggnaderna ha de sakkunniga,
uttalat, att ett omfattande behov av reparationer förefunnes. Härom anföra
de sakkunniga bland annat.
De för undervisningen avsedda lokalerna och dessas utrustning kunna icke
anses befinna sig i ett tillfredsställande skick. Lokalerna ifråga äro omoderna
och otillräckliga samt i stort behov av reparation. Länsarkitektkontoret i Göteborg
har på uppdrag av de sakkunniga upprättat kostnadsförslag rörande
de reparationsarbeten, som äro nödvändiga för byggnadernas bestånd. De
av länsarkitektkontoret beräknade reparationskostnaderna framgå av följande
sammanställning.
Slottet.......................kronor 1,500
Föreståndarens villa............. » 1,800
Vänhem...................... » 1,900
Källnääs...................... » 2,200
Mellannääs.................... » 700
Expeditionspavil jongén........... » 200
Ekenääs...................... » 200
Lindenääs..................... » 200
Bokenääs..................... » 200
Seminariet.................... » 1,800
Lekhuset ..................... » 1,700
Summa kronor 12,400.
Härtill komma även kostnader för arbetsbeskrivning, kontroll m. m., tillhopa
omkring 3,000 kronor. Den totala reparationskostnaden utgör följaktligen
omkring 15,400 kronor.
I anslutning härtill framhålla de sakkunniga, att ett betydande nyanskaffningsbehov
i fråga om inventarier och verktyg för slöjdundervisningen föreligger.
Dessa nyanskaffningar beräknades draga en kostnad av sammanlagt
7,900 kronor. Av ifrågavarande undervisningsmateriel borde omedelbart anskaffas
2 träsvarvar, 2 bänkborrmaskiner och 2 bandsågar för en sammanlagd
kostnad av 4,000 kronor.
De sakkunniga uttala vidare önskvärdheten av att installation av värmeoch
sanitetsanläggning i föreståndarens bostad kommer till stånd. De av länsarkitektkontoret
härför beräknade kostnaderna uppgå till sammanlagt 12,650
kronor.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
Kostnaderna för iståndsättande av till läroanstalten hörande byggnader
samt för viss undervisningsmateriel ha sålunda av de sakkunniga uppskattats
till (15,400 -f- 4,000 -f- 12,650 —) i runt tal 32,000 kronor.
De sakkunniga ha vidare erinrat, att styrelsen för stiftelsen tidigare hos
Kungl. Majit anhållit örn anslag till uppförande av en nybyggnad för slöjdundervisningen
samt för vissa ändringsarbeten i seminariebyggnaden. Enligt
en år 1939 upprättad kostnadsberäkning skulle dessa byggnadsarbeten draga
en kostnad av 157,000 kronor respektive 22,500 kronor. De sakkunniga, ha
funnit dessa arbeten i hög grad behövliga. Enligt de sakkunnigas mening bör
staten bidraga till bestridande av kostnaderna. Då emellertid de upprättade
byggnadsritningarna icke kunna anses vara av beskaffenhet att böra läggas
till grund för byggnadsföretagen, ha de sakkunniga icke ansett förslag i ämnet
böra för närvarande framläggas.
Lantbruket och skogsdriften.
Den av Kungl. Majit för innevarande räkenskapsår för dessa verksamhetsgrenar
fastställda staten har följande utseende.
Stat för lantbruket och skogsdriften.
Inkomster.
Lantbruket:
Försäljning av spannmål...............................kronor 8,000
» » mjölk................................. » 17,000
» » kreatur................................ > 4,500
» » potatis................................. » 500
» »hö och halm............................. » 1,000
Arrende för trädgården och arrendegårdar..................... » 5,500
Körning och arbeten.................................. » 6,500
Diverse inkomster (ersättning för naturaförmåner)................. » 1,300
Skogsdriften:
Försäljning av timmer och ved........................... » 45,000
Summa kronor 89,300.
Utgifter.
Lantbruket:
Avlöningar.......................................kronor 35,500
Inköp av kraftfoder och gödningsämnen...................... » 5,000
Inventarier....................................... > 2,000
Belysning och motordrift............................... » 900
Försäkringsavgifter................................... » 1,000
Sjukvård och understöd................................ > 700
Diverse utgifter (frakter m. m.)........................... » 3,000
Skogsdriften:
Huggning och körning samt sågning av virke................... » 21,000
Skogskultur, röjning och dikning........................... » 500
Skogsaccis........................................ j 150
Försäkringsavgifter................................... » 300
Underhåll och reparationer av byggnader....................... » 5,000
Skatter........................................... » 1,250
Överskott att tillföra läroanstaltens stat....................... » 13,000
Summa kronor 89,300.
13
Kungl. Martts proposition nr 215.
Det ekonomiska resultatet av lantbruksdriften har, yttra de sakkunniga i
anslutning härtill, under ett flertal år varit ytterst otillfredsställande. Enligt
vad de sakkunniga beräkna har den genomsnittliga förlusten på lantbruksdriften
under räkenskapsåren 1938/42 utgjort omkring 10,100 kronor. I fortsättningen
belysa de sakkunniga, huru en förbättring av driftsresultatet skulle
kunna åstadkommas, och anföra härutinnan bland annat.
Genom viss omläggning av driften kan en avsevärd förbättring av driftsresultatet
uppnås. En av orsakerna till det mindre goda driftsresultatet synes
vara den låga mjölkavkastningen. Genom en övergång från nuvarande boskapsbesättning
— av svensk låglandsras — till en för ifrågavarande trakt
mera lämplig besättning — exempelvis av svensk röd och vit boskapsras —
synes denna olägenhet kunna avhjälpas. En fullständig nyanskaffning av
besättningen beräknades draga en kostnad av omkring 20,000 kronor.
Vidare synes arbetsförbrukningen i lantbruket vara för hög. Då vid ett
lantbruk som det ifrågavarande transportkörningar medföra stor arbetsförbrukning,
är det av stor vikt, att tillgång finnes till tidsenliga arbetsvagnar.
Anskaffning av tre moderna gummihjulsvagnar bör därför ske. Kostnaden
härför uppskattas till omkring 3,000 kronor. Likaså bör en traktor snarast
möjligt anskaffas. Utgifterna i samband med denna nyanskaffning beräknas
till 13,000 kronor. För att nedbringa kostnaderna för arbetskraft för mjölkning
böra fyra mjölkmaskiner anskaffas. Kostnaderna härför hava beräknats
till omkring 3,000 kronor.
En bidragande orsak till det dåliga driftsresultatet torde stå att finna i
ekonomibyggnadernas beskaffenhet. Ladugården och logen äro inrymda i
ett stenhus av synnerligen föråldrad konstruktion. Förutsättningen för en
lönande drift är, att ombyggnad av dessa ekonomibyggnader snarast vidtages.
Nämnda byggnadsarbeten ha av lantbruksförbundets byggnadsförening preliminärt
kostnadsberäknats till 53,000 kronor, vartill dock kommer kostnaden
för anläggning av en minbrunn, 3,000 kronor. Kostnaderna för reparation av
övriga till lantbruket hörande byggnader ha av länsarkitektkontoret i Göteborg
beräknats till 4,900 kronor. Härtill bör emellertid läggas ett belopp av
i runt tal 1,900 kronor, utgörande av förvaltaren förskjuten kostnad för installation
av värme- och telefonanläggning i förvaltarbostaden. Denna kostnad
bör rätteligen gäldas av stiftelsen. Slutligen beräknas kostnaden för installation
av sanitetsanläggning m. m. i förvaltarbostaden till 2,450 kronor.
Sammanfattningsvis angiva de sakkunniga de sammanlagda kostnaderna
för iståndsättande av de till jordbruket hörande byggnaderna till (53,000 -j+
3,000 -j- 4,900 -j- 2,450 =) 63,350 kronor, vartill kommer av förvaltaren
förskjuten installationskostnad, 1,900 kronor.
Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna för förbättring av jordbrukets
driftsresultat samt för viss installation i förvaltarbostaden lia sålunda av de
sakkunniga beräknats enligt följande.
Nötkreatur ......
Arbetsvagnar ....
Traktor m. m.....
Mjölkningsmaskiner
Byggnader .......
kronor 20,000
» 3,000
» 13,000
» 3,000
» 63,350
vid fullständig
nyanskaffning.
Summa kronor 102,350.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
De sakkunniga ha emellertid även övervägt möjligheten av att genom
utarrendering av stiftelsens jordbruk ernå en förbättring i stiftelsens ekonomiska
ställning. Härom anföra de sakkunniga bland annat.
Drivande av jordbruk kan för stiftelsen icke vara ett självändamål. Genom
en utarrendering av jordbruket skulle stiftelsens skötsel avsevärt förenklas,
utan att några egentliga nackdelar synas behöva uppkomma. Vidare skulle
vid en utarrendering kapitalinvesteringen för lantbrukets behov — enligt vad
ovan framhållits 102,350 kronor — kunna begränsas till den för reparation
av byggnaderna m. m. beräknade kostnaden eller 63,350 kronor. Emellertid
skulle vid utarrendering även försäljning kunna ske av jordbruksinventariet.
Örn storleken av den summa, som vid en försäljning härav kan beräknas inflyta,
är med nuvarande osäkra förhållanden vanskligt att döma. En försiktig
beräkning giver vid nuvarande prisläge ett nettobelopp av 52,000 kronor. De
sakkunniga understryka dock osäkerheten av denna beräkning. Därest emellertid
denna försäljningssumma kunde erhållas, skulle genom ianspråktagande
av inflytande köpeskillingsmedel till bestridande av kostnaderna för reparation
av byggnaderna investeringsbehovet kunna nedbringas till omkring
11,000 kronor. Enligt vad de sakkunniga vidare beräkna skulle i arrende för
jordbruket kunna erhållas ett belopp av 5,000 kronor för år. Den årliga förlusten
å lantbruksdriften — genomsnittligt beräknad till 10,100 kronor —
skulle följaktligen vid en utarrendering av lantbruket ersättas av en vinst
för stiftelsen av 5,000 kronor för år.
Till belysande av det ekonomiska resultatet av skogsdriften under räkenskapsåren
1938/42 ha de sakkunniga gjort följande sammanställning.
1938— 39 vinst.................... kronor 9,867: 57
1939— 40 » .................... » 17,973:60
1940— 41 » .................... » 21,658:10
1941— 42 » .................... » 29,044:62.
Enligt vad de sakkunniga inhämtat från domänstyrelsen, under vars överinseende
skogsdriften skötes, beräknas den årliga nettointäkten av skogsdriften
under de närmast följande tio åren icke komma att understiga 25,000
kronor.
iFabriksr öreisen.
Den av Kungl. Maj:! för innevarande räkenskapsår för stiftelsens verktygsoch
möbeltillverkning fastställda staten har följande utseende.
Stat för verktygs- och möbeltillverkning.
Inkomster.
Försålda tillverkningar...................
Ersättning för utförda arbeten..............
.....kronor 30,000: —
..... » 3,000: —
Summa kronor 33,000: —
U tgifter.
Inköp av virke....................................kronor 12,500: —
Arbetslöner...................................... » 12,000: —
Ersättning för naturaförmåner........................... » 1,300: — .
Belysning....................................... > 50: —
Frakter......................................... > 1,100: —
Kungl. Majlis -proposition nr 215.
15
Kontorskostnader................
Skatter......................
Reparation och underhåll av byggnader . . .
Avskrivning å anläggningskapitalet......
Ränta och amortering å anläggningskapitalet
Kataloger och reklam.............
Diverse utgifter.................
.....kronor 1,100: —
..... » 300: -
..... » 400: —
..... > 1,000: —
..... » 1,639:05
..... » 650: —
..... » 960:95
Summa kronor 33,000: —.
De sakkunniga framhålla, att fabriksrörelsen på sin tid igångsatts för att
tillfredsställa anstaltens behov av slöjdverktyg, hyvelbänkar m. m. Dessa
förnödenheter stå numera att få till godtagbara priser på andra håll i landet.
Emellertid verkställes vid fabriken alltjämt viss förarbetning av slöjdvirket
för anstaltens slöjdkurser.
Fabriksrörelsens ekonomiska resultat är, fortsätta de sakkunniga, icke tillfredsställande.
Enligt vinst- och förlusträkningen har driftsresultatet under
räkenskapsåren 1938/42 varit följande.
1938— 39 förlust
1939— 40 »
1940— 41 »
1941— 42 »
kronor 1,414:12
» 1,518:82
» 1,485:75
» 3,667:55.
De i sammanställningen angivna beloppen äro dock, framhålla de sakkunniga,
så tillvida missvisande, som rörelsen icke debiterats kostnaderna för i
rörelsen förbrukad kraft, 520 kronor. Å andra sidan har en gottskrivning av
300 kronor för till jordbruket levererad ved icke skett.
De sakkunnigas förslag.
Läroanstalten.
Beträffande läroanstaltens framtida verksamhet anföra de sakkunniga
bland annat.
Utbildningen av slöjdlärare är en uppgift, som bör åvila staten. Detta förhållande
utesluter dock icke möjligheten av att en stiftelse åtager sig en viss
begränsad uppgift inom lärarutbildningsorganisationen. Den Abrahamsonska
stiftelsen förfogar icke över de medel, som erfordras för ett omhänderhavande
av fullständig utbildning av de slöjdlärare, vårt land behöver, och den är ej
heller avsedd för sådant ändamål. Stiftelsen kan emellertid — i full överensstämmelse
med donationsvillkoren — ombesörja lärares fortbildning i ämnet
och eventuellt även anordna de kortare kurser, som kunna visa sig vara tillräckliga
för meddelande av viss begränsad lärarkompetens.
Den tid, som vid statens folkskoleseminarier anslagits till undervisning i
manlig slöjd, synes vara alltför knappt tillmätt för att eleverna därunder
skulle kunna bibringas någon större teknisk färdighet. Det torde därför vara
till stor fördel för slöjdundervisningen i folkskolan, att lärarna efter avlagd
examen förskaffa sig ytterligare kunskaper och teknisk färdighet i slöjd. Härav
följer även önskvärdheten av att möjligheter till fortbildning i
16
Kungl. Maj ds ''proposition nr 215.
s lö j d alltjämt stå öppna för folkskollärarna. Att denna fortbildning liksom
hittills förlägges till Nääs slöjdlärarseminarium synes naturligt liksom även
att kostnaderna för fortbildningen bestridas av stiftelsen.
Även om staten inom en icke alltför avlägsen framtid skulle komma att
anordna en regelbunden och av författning reglerad slöjdlärarutbildning synes
det dock lämpligt, att en viss utbildning av slöjdlärare för
fortsättnings skolan även i framtiden förlägges till läroanstalten.
En stor del av de ifrågavarande lärarna kunna nämligen icke påräkna att
av sin lärartjänst erhålla full utkomst. Slöjdlärartjänsten blir i dylika fall en
bisyssla. Vid sådant förhållande kan av läraren knappast förväntas, att han
skall skaffa sig en utbildning, som är dyrbarare än den han kan erhålla vid
läroanstalten å Nääs. Då emellertid uppgiften att utbilda dessa lärare icke
kan anses åligga stiftelsen jämlikt testamentsbestämmelserna, synes kostnaderna
härför böra gäldas av statsverket.
Utbildningen av slöjdlärare för läroverk m. fl.
högre skolformer bör i framtiden icke förläggas till läroanstalten.
Rörande denna utbildningsverksamhet föreligger ett av 1936 års yrkesskolsakkunniga
framlagt förslag av innebörd, att verksamheten i fråga skall övertagas
av staten. Yrkesskolsakkunnigas förslag avser upprättandet av ett till
en konstfackskola anknutet statligt slöjdlärarseminarium.
Utbildningen av facklärare i slöjd bör, fortsätta de sakkunniga,
övertagas av det statliga slöjdlärarseminariet. På grund härav bör
enligt de sakkunnigas mening det av yrkesskolsakkunniga framlagda förslaget
om upprättande av ett dylikt seminarium snarast tagas under övervägande.
Under den tid, som måste förflyta innan ett statsseminarium kan komma att
upprättas, bör dock läroanstalten tillåtas ombesörja erforderlig facklärarutbildning.
Enär emellertid ej heller denna verksamhet åligger stiftelsen enligt
testamentets bestämmelser böra utgifterna härför bestridas av statsmedel.
Önskvärt är att jämväl i fortsättningen vid läroanstalten anordnas fortbildningskurser
i andra övningsämnen än manlig slöjd. Även kurser i teoretiska
ämnen, vilka äga särskild aktualitet ur undervisningssynpunkt, böra
kunna anordnas.
Slutligen bör framhållas, att hinder icke bör möta för andra organisationer
att, om så befinnes möjligt, anordna kurser på Nääs. Överhuvudtaget bör ledningen
för stiftelsen låta sig angeläget vara att söka samarbete med andra
organisationer, framför allt lärarorganisationerna.
De sakkunniga framhålla, att det med hänsyn till läroanstaltens betryckta
ekonomiska läge vore önskvärt, att läroanstaltens drift underginge en rationalisering.
De lia undersökt två alternativa utvägar att åstadkomma en dylik
rationalisering. Härom anföra de sakkunniga.
Av de undersökta alternativen avser det ena, att verksamheten vid läroanstalten
i fortsättningen bedrives i samma omfattning som tidigare, d. v. s.
i form av sommarkurser, men att en nedskärning av utgifterna för verksamheten
sker till vad som för denna verksamhets bedrivande är oundgängligen
nödvändigt. Det andra alternativet går ut på verksamhetens utvidgande därhän,
att anstaltens personal och utrustning blir fullt utnyttjad under större
delen av året. Det förstnämnda alternativet erbjuder den enda möjliga utvägen,
därest anstalten i fortsättningen skall drivas uteslutande eller huvudsakligen
med stiftelsens egna medel. De nedskärningar i anstaltens driftskostnader,
som därvid kunna vidtagas, hänföra sig i främsta rummet till kost
-
17
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.
naderna för personalen. Sålunda bör en lämpligare avvägning av föreståndarens
avlöningsförmåner kunna ske. Enligt de sakkunnigas mening framstår
det såsom orimligt, att stiftelsen även efter den nuvarande föreståndarens avgång
skulle uppehålla en föreståndareänst med de avlöningsförmåner, som
för närvarande utgå. Så länge läroanstaltens verksamhet är koncentrerad till
omkring tre månader av året, kan densamma icke anses erfordra en föreståndare
med helårsanställning. Under hänvisning till det anförda föreslå de sakkunniga,
att föreståndaren, så länge anstaltens verksamhet är förlagd endast
till sommarmånaderna, anställes blott för denna tid. En föreståndare med
anställning allenast under sommarmånaderna skulle enligt de sakkunnigas
mening bliva förhållandevis väl avlönad med ett arvode av 5,000 kronor jämte
fri bostad och eventuellt fri kost. Den besparing, läroanstalten skulle göra
genom en dylik reducering av föreståndarens avlöningsförmåner, beräkna de
sakkunniga till omkring 10,000 kronor.
I anslutning härtill framhålla de sakkunniga, att det icke vore sannolikt,
att en föreståndare med anställning blott under sommarmånaderna skulle
komma att bosätta sig på Nääs under hela året. Huruvida en bosättning på
annan plats än Nääs vore förenlig med föreskriften i testamentet, att föreståndaren
skall »bo på stället», ha de sakkunniga icke ansett sig vara i stånd
att bedöma.
Beträffande det alternativ, som avser en utvidgning av läroanstaltens verksamhet,
anföra de sakkunniga bland annat.
Det måste anses otillfredsställande, att ett utnyttjande av läroanstalten
kan ske endast under en förhållandevis kort tid av året. Å andra sidan är
förklarligt, att så sker så länge anstalten för bestridande av sina driftskostnader
är hänvisad till egna medel. En utvidgning av läroanstaltens verksamhet
kan åvägabringas antingen på så sätt att fortbildningskurser av enahanda
slag som sommarkurserna anordnas jämväl under andra delar av året eller
också därigenom att till Nääs förlägges en läroanstalt av helt eller delvis
annan karaktär än slöjdseminariet, vilken läroanstalt vore i verksamhet de
tider av året, då undervisningen vid slöjdseminariet läge nere. Efter att hava
på anförda skäl avböjt möjligheten av att i större utsträckning än nu är
fallet anordna fortbildningskurser, upptaga de sakkunniga till diskussion frågan,
vilken typ av läroanstalt kunde ifrågakomma till förläggning vid Nääs.
De sakkunniga ha därvid funnit, att endast en folkhögskola kunde tänkas
ifrågakomma. Den folkhögskola, som sålunda kunde komma att förläggas till
Nääs, borde emellertid vara av en ny och självständig typ utan motsvarighet
inom den nuvarande folkhögskolorganisationen — en nordisk folkhögskola
eller ett mer omfattande nordiskt institut. De sakkunniga hemställa, att utredning
verkställes beträffande möjligheten av ett förläggande till Nääs av en
läroanstalt av nu omförmält slag.
Avslutningsvis ha de sakkunniga även berört frågan om styrelsens jin stiftelsen
sammansättning. De sakkunniga ha därvid uttalat, att ett vidhållande
av det i reglementet uppställda kravet på att två av styrelseledamöterna skulle
äga sakkunskap i lanthushållning icke vidare syntes påkallat. De sakkunniga
ha föreslagit, att en representant för domänstyrelsen erhåller silte i styrelsen.
Denne borde även representera sakkunskapen i jordbruksfrågor. Det syntes
de sakkunniga vidare vara av vikt, att två pedagogiskt sakkunniga personer,
Bihang till riksdagens protokoll 19lid- 1 sunil. Nr 2t!i. 2
18
Kungl. Maj:ts -proposition nr 215.
av vilka en ägde sakkunskap i fråga om folk- och fortsättningsskolans slöjdundervisning,
erhölle säte i styrelsen.
Lantbruket.
De sakkunniga lia uttalat, att de, trots möjligheten av att lantbruksdriftens
resultat skulle kunna avsevärt förbättras, ansett sig böra livligt tillstyrka,
att en utarrendering av lantbruket och i samband därmed en försäljning av
jordbruksinventarierna med det snaraste kommer till stånd. Det synes de
sakkunniga dock riktigast, att av den genom de föreslagna åtgärderna å lantbruket
uppkommande vinsten årligen ett belopp av 5,000 kronor avsättes till
dispositionsfonden, intill dess densamma tillförts ett belopp, motsvarande
köpeskillingen för jordbruksinventarierna jämte ränta å beloppet.
Fabriksrörelsen.
Den av stiftelsen drivna fabriksrörelsen kan, framhålla de sakkunniga, numera
icke anses ha något behov att fylla. Fabriksdriften kan lika litet som
lantbruksdriften vara något självändamål för stiftelsen. Med hänsyn härtill
anse de sakkunniga, att fabriksrörelsen bör nedläggas. På ett ställningstagande
till de i samband med nedläggande av rörelsen uppkommande spörsmålen
ha de sakkunniga icke ansett sig böra närmare ingå. Det torde få ankomma
på styrelsen för stiftelsen att härutinnan verkställa nödiga utredningar
och vidtaga därav betingade åtgärder.
Behovet av statsanslag för stiftelsen.
Statsverkets utgifter för den Abrahamsonska stiftelsen ha, framhålla de
sakkunniga, hittills varit förhållandevis små. Om vidare hänsyn tages därtill,
att stiftelsens läroanstalt varit av ovärderlig betydelse för landets skolväsen,
att den verkat banbrytande på skolslöjdens område samt att den åtminstone
tidvis åtnjutit världsrykte, kan fastslås, att det ekonomiska stöd,
staten lämnat anstalten, ingalunda motsvarar den nytta, som staten dragit
av denna. Såsom de sakkunniga tidigare framhållit, har staten genom August
Abrahamsons donation befriats från skyldighet att ordna en slöjdutbildning,
som säkerligen skulle hava förorsakat statsverket avsevärda utgifter.
När det nu gäller att söka åstadkomma bättre ekonomiska förutsättningar
för stiftelsens fortsatta verksamhet, synes det fördenskull vara statens skyldighet
att träda hjälpande emellan.
De sakkunniga ha — under hänvisning till vad de tidigare anfört beträffande
statens skyldighet att ombesörja utbildningen av vissa slöjdlärare —
föreslagit, att staten för denna verksamhet, som läge utanför de för läroanstalten
uppdragna riktlinjerna, lämnade stiftelsen ett årligt bidrag. Då merkostnaden
för denna utbildning enligt vad de sakkunniga inhämtat under de senaste
fem åren utgjort i medeltal omkring 8,500 kronor, ha de sakkunniga
hemställt, att Kungl. Majit måtte av 1943 års riksdag utverka ett anslag av
8,500 kronor till bestridande av stiftelsens ifrågavarande kostnader för lärarutbildning.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
De sakkunniga ha vidare uttalat, att för läroanstaltens fortsatta framgångsrika
verksamhet vissa reparationsarbeten och nyanskaffningar vore oundgängligen
nödvändiga. Kostnaderna härför hade beräknats till i runt tal 32,000
kronor. Även för jordbrukets vidkommande borde vissa ombyggnadsarbeten
med det snaraste komma till stånd. Det för sistnämnda verksamhetsgren
föreliggande investeringsbehovet hade vid en utarrendering av jordbruket av
de sakkunniga uppskattats till omkring 11,000 kronor. Till detta belopp
komme emellertid ersättning till förvaltaren med 1,900 kronor för vissa av
denne bekostade arbeten.
Ifrågavarande utgifter, tillhopa (32,000 + 11,000 + 1,900 =) 44,900
kronor, kunde icke, framhålla de sakkunniga, gäldas av stiftelsens egna medel.
På grund härav hemställde de sakkunniga, att Kungl. Majit måtte av 1943
års riksdag utverka ett anslag för ändamålet.
De sakkunniga lia slutligen sammanfattningsvis framhållit de förbättrade
betingelser för stiftelsens verksamhet, som skulle skapas genom de av de sakkunniga
föreslagna åtgärderna till sanering av stiftelsens ekonomi.
På jordbruket skulle vid en utarrendering ett årligt överskott av 5,000 kronor
uppstå. Skogsdriften hade beräknats skola lämna ett årsöverskott av
25.000 kronor. Därest av dessa belopp, tillhopa 30,000 kronor, årligen avsattes
ett belopp av 5,000 kronor till dispositionsfonden, komme ett belopp
av 25,000 kronor att stå till förfogande för läroanstaltens behov. Då i den
för innevarande räkenskapsår för jordbruket och skogsdriften fastställda staten
vore beräknat, att ett belopp av 13,000 kronor skulle tillföras läroanstalten
från nämnda verksamhetsgrenar, komme en inkomstökning för stiftelsen av
12.000 kronor att uppstå. Vid bifall till de sakkunnigas förslag i fråga om
medelsanvisning till bestridande av vissa kostnader för lärarutbildning komme
stiftelsen att erhålla ett årligt statsbidrag av 8,500 kronor, motsvarande
en ökning i förhållande till nu utgående statsanslag av 3,500 kronor. Vidare
skulle genom en nedskärning av föreståndarens löneförmåner en minskning
kunna ske i anstaltens utgifter med 10,000 kronor, medan å andra sidan de
sakkunnigas förslag för anstaltens vidkommande komme att medföra ökade
utgifter — bland annat för underhåll av anstaltens byggnader — av tillhopa
4,500 kronor. Då sålunda läroanstaltens inkomster skulle komma att ökas
med (12,000 -f- 3,500 =) 15,500 kronor och dess utgifter att minskas med
(10,000 — 4,500 =) 5,500 kronor, komme efter ett genomförande av de av
de sakkunniga föreslagna åtgärderna att till läroanstaltens disposition årligen
stå ett belopp, som med 21,000 kronor överstege vad som för närvarande
beräknades kunna av anstalten disponeras.
Det sålunda uppkomna överskottet har av de sakkunniga föreslagits skola
tagas i anspråk för beredande av stipendier åt kursdeltagare vid läroanstalten.
Yttranden över de sakkunnigas förslag.
Centralstyrelserna för Sveriges allmänna folkskollärarförening och Sveriges
folkskollär ar inne förbund samt styrelserna flör Sverges folkskollärarförbund
och Sveriges småskollärarinneföraning ha i .allt väsentligt anslutit sig till eller
intet haft att erinra mot vad de sakkunniga anfört.
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.
Slöjd- och yrlteslärarnas riksförbund har ifrågasatt ändamålsenligheten av
de sakkunnigas förslag om genomförande av en begränsning av anställningstiden
för stiftelsens föreståndare.
Styrelsen för stiftelsen har förklarat sig icke vilja motsätta sig förslaget
örn en begränsning av anställningstiden för föreståndaren, därest en dylik
besparingsåtgärd bleve av statsmakterna påfordrad, men framhåller tillika,
att tanken, att åt en tillfällig föreståndare med anställning endast under
sommarmånaderna anförtro anstaltens ledning, av testamentsbestämmelserna
att döma varit för testator främmande. Man syntes dock icke göra något
otillbörligt ingrepp i testamentsbestämmelserna, örn möjligheten att tillsätta
sommarföreståndare hölles öppen. Donator hade fäst synnerligen stor vikt
vid valet av föreståndare, och fall kunde tänkas, då den för arbetet lämpligaste
endast ville ägna sig åt uppgiften under sommarmånaderna. Styrelsen
borde få rätt att med Kungl. Maj:ts medgivande tillsätta tillfälliga föreståndare.
Beträffande de ifrågasatta reparationerna av läroanstaltens byggnader
framhåller styrelsen, att ett trängande behov äv ombyggnadsarbeten förefunnes
utöver vad som i detta avseende föreslagits av de sakkunniga. Sålunda
borde en omändring av gymnastiksalen i Källnääs till slöjdsal icke vidare
uppskjutas. Kostnaderna för dessa arbeten beräknade styrelsen till
3,600 kronor. Vidare syntes icke längre böra anstå med åtgärden att förse
elevbostäderna i Ekenääs, Lindenääs och Bokenääs med elektrisk belysning.
De härför beräknade kostnaderna uppginge till 1,300 kronor. Härjämte
borde nyanskaffning av maskinutrustning för slöjdsalarna ske i större utsträckning
än vad de sakkunniga föreslagit. Merkostnaden härför i förhållande
till de sakkunnigas förslag utgjorde 4,000 kronor. Styrelsen ansåge anslag
böra äskas till bestridande jämväl av ifrågavarande kostnader, tillhopa
8,900 kronor.
Styrelsen har vidare ifrågasatt riktigheten av den av de sakkunniga gjorda
uppskattningen av kostnaderna för ombyggnad av ladugårdsbyggnaden.
Nämnda kostnader, av de sakkunniga preliminärt beräknade till 53,000 kronor,
torde enligt styrelsens beräkning med sannolikhet belöpa sig till 60,000
kronor.
Slutligen har styrelsen funnit det strida mot testamentsbestämmelserna,
att köpeskillingen för jordbruksinventariet foges i anspråk för gäldande av
kostnaderna för ombyggnad av ladugårdsbyggnaden. Styrelsen avstyrker
vad de sakkunniga i detta hänseende föreslagit.
I övrigt har styrelsen förklarat sig biträda de sakkunnigas förslag.
Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot vad de sakkunniga
föreslagit i fråga om utarrendering av stiftelsens jordbruk.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att stiftelsens byggnader vid en av byggnadsstyrelsen
företagen besiktning befunnits vara genomgående dåligt un
-
21
Kungl. Marits proposition nr <215.
derhållna. 1 två av byggnaderna förekomme läckfläckar, som utvisade, att
yttertaken vore otäta. Fönstren vore i allmänhet enida och av gammal typ.
Elektrisk belysning saknades i en del mindre byggnader, och där sådan förekomme
vore ledningarna på ett otillfredsställande sätt isolerade. Värmeledning
funnes icke i någon av byggnaderna. Mot de av de sakkunniga gjorda
kostnadsberäkningarna hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.
Skolöverstyrelsen har anfört bland annat.
Det program, som de sakkunniga uppdragit för stiftelsens framtida utveckling,
synes väsentligen motsvara, vad som för närvarande torde kunna
komma i fråga vid avgränsande av dess uppgifter. En verksamhet av den
art de sakkunniga tänkt sig skulle stå i god överensstämmelse med Nääs traditioner,
även om den i vissa avseenden skulle gå något utöver vad i testamentsföreskrifterna
finnes uttryckligen angivet. Utbildningskurserna för
mera tillfälliga lärare i manlig slöjd torde alltjämt böra få förekomma på
Nääs, då behov av dylika lärare föreligger ej endast för fortsättningsskolan
utan även i viss utsträckning för folkskolan. De sakkunniga hava anvisat
flera utvägar att underlätta en sådan utveckling av läroanstaltens verksamhet.
Huruvida programmet skall kunna förverkligas beror närmast av det
stöd, som från myndigheters och organisationers sida kan givas åt verksamheten,
de resurser i fråga örn lokaler och utrustning, som stå till bilds, samt
av de åtgärder, som stiftelsen kan komma att vidtaga. Av väsentlig betydelse
synes vara, att kursdeltagarnas vistelse vid anstalten ekonomiskt understödjes.
Det torde vara lämpligt, att, när det gäller de allmänna riktlinjerna
för stiftelsens verksamhet, styrelsen anbefalles taga de av de sakkunniga
härutinnan föreslagna åtgärderna i beaktande.
Överstyrelsen finner det under nuvarande förhållanden och med hänsyn
till stiftelsens begränsade ekonomiska resurser riktigt, att läroanstaltens
verksamhet alltjämt bedrives i form av sommarkurser. Anpassas i enlighet
med de sakkunnigas förslag anställningstiden och avlöningsförmånerna för
anstaltens föreståndare efter verksamhetens omfattning, vunnes en även för
bedrivande av enbart sommarkurser välbehövlig förbättring av stiftelsens
ekonomi. Det låter sig naturligen icke på förhand bedöma, huruvida med de
föreslagna ändrade anställningsförhållandena och minskade förmånerna föreståndarfrågan
kan tillfredsställande ordnas. Överstyrelsen förutsätter, att anställningsperioden
även kommer att innefatta nödig tid för förberedelse och
efterarbete. Förslaget om ändrad anställningstid torde i övrigt få anses starkt
sakligt motiverat som en konsekvens av förläggningen av kurserna till sommaren.
Det vore givetvis önskvärt, att härutöver en mera permanent bildningsinstitution
kunde förläggas till Nääs, så att anläggningen fullt utnyttjades.
De sakkunnigas förslag härutinnan synes överstyrelsen vara värt beaktande.
Vid ett fortsatt övervägande av frågan om skapande av en nordisk
folkhögskola eller ett nordiskt institut bör förläggning till Nääs bli föremål
för närmare undersökning.
Såsom de sakkunniga framhålla, bör vid bedömandet av frågan örn statsanslag
till stiftelsen särskilt uppmärksammas, att genom verksamheten på
Ninis en för folk- och fortsättningsskolorna behövlig fortbildning och utbildning
av slöjdlärare under en följd av år ägt rum, utan att staten i någon
större utsträckning härför fått vidkännas utgifter. Denna verksamhet skulle
22
Kungl. Maj:ts proposition nr Silo.
enligt förslaget alltjämt fortgå och även efter tillkomsten av ett statligt
slöjdlärarseminarium bedrivas för vissa kategorier av lärare. Det får då anses
rimligt, att staten lämnar stiftelsen ekonomiskt stöd. De av de sakkunniga
upptagna anslagsbeloppen — vilka det icke är för överstyrelsen möjligt att
närmare granska — angivas kunna tillgodose det omedelbart föreliggande
behovet av reparationer och nyanskaffningar.
Sammanfattningsvis framhåller överstyrelsen, att de av de sakkunniga
föreslagna åtgärderna synas vara väl ägnade att främja en önskvärd utveckling
av stiftelsens verksamhet och att de synas innebära en — därest
rättsliga hinder icke anses föreligga och frånsett en viss, förut uttalad tveksamhet
i föreståndarfrågan — framkomlig utväg till sanering av stiftelsens
ekonomi. Överstyrelsen tillstyrker därför åtgärder i anslutning till de sakkunnigas
hemställan.
Justitiekansler sämbetet, som haft att yttra sig över utredningen, såvitt
gäller föreslagen permutation, har anfört som följer.
De testamentsföreskrifter, beträffande vilka utredningsmännen ifrågasatt,
att avvikelser skulle medgivas, innehålla, dels att föreståndaren skall avgiftsfritt
bo på stället, dels att yttre och inre inventarier icke få avhändas stiftelsen
eller från egendomen Nääs bortföras utan skola framgent underhållas
samt, där så bliver nödigt, ersättas med nya.
Ehuru testator torde ha tänkt sig, att den verksamhet, som skulle ankomma
på föreståndaren, krävde dennes bosättning å Nääs året runt under
hela tjänstetiden — en tanke som kommit till uttryck särskilt i föreskriften
att föreståndaren skulle avgiftsfritt bo på stället — bör enligt justitiekanslersämbetets
uppfattning kravet på vistelse å platsen numera skäligen
icke upprätthållas i större utsträckning, än som med hänsyn till läroanstaltens
verksamhet och föreståndarens befattning med stiftelsen i övrigt
är behövligt. Så länge kurserna vid läroanstalten begränsas till sommarmånaderna
och under förutsättning att jordbruket utarrenderas, lärer sådant
bosättande, som nyss antytts, icke vara erforderligt för att föreståndaren
skall kunna fullgöra den honom i testamente ålagda uppgiften att hava
»närmaste vården och ledningen av läroanstalten och stiftelsens övriga angelägenheter
i överensstämmelse med de föreskrifter, som av styrelsen eller
eljest behörigen meddelas».
Något förbud mot utarrendering av stiftelsens fastigheter stadgas ej i
testamentet, åtminstone ej uttryckligen. Möjligen kan av meddelat förbud
mot att avhända stiftelsen förefintliga yttre och inre inventarier dragas den
slutsatsen, att testator tänkt sig, att stiftelsen skulle själv driva jordbruket.
Tydligare föreskrift synes dock hava bort meddelas, om förbud mot utarrendering
skall anses gälla. Under förutsättning att utarrendering av omtanke
om stiftelsens ekonomi bör komma till stånd, lärer en naturlig följd
härav bliva, att avvikelse från förbudet mot inventariers avhändande medgives.
Justitiekanslersämbetet har av skäl, som ovan antytts, intet att erinra
mot att Kungl. Maj:t förklarar donationsbestämmelserna icke utgöra hinder
vare sig för att bostad åt läroanstaltens föreståndare upplåtes endast
för tid, under vilken hans vistelse å Nääs kan anses påkallad av anstaltens
verksamhet och eljest av hans åliggande i stiftelsens tjänst, eller för för
-
23
Kungl. Mcij:ts proposition nr 215.
säljning av för jordbruksdriften avsedda inventarier. Vid meddelande av beslut
i sistberörda hänseende torde tillika böra givas föreskrift om fondering
av inflytande medel.
Statskontoret anför.
Statskontoret finner den nu föreliggande utredningen giva vid handen, att
stiftelsen för närvarande har att dragas med stora ekonomiska svårigheter,
vilka åtminstone delvis torde kunna förklaras av att testamentsbes tämmelserna
icke strikt iakttagits. Erinras må i detta sammanhang, att Kungl.
Maj :t genom beslut den 13 oktober 1927 funnit sig böra anbefalla styrelsen
för stiftelsen att nogsamt hålla hand däröver, att läroanstaltens verksamhet
icke gjordes iner omfattande, än att kostnaderna kunde bestridas med tillgängliga
donationsmedel, och att något eftersättande av byggnaders oell
inventariers underhåll icke skedde.
Vad av de sakkunniga föreslagits för att åvägabringa en sanering av stiftelsens
ekonomi föranleder ej erinran från statskontorets sida. Ämbetsverket
finner ett genomförande av de sakkunnigas förslag härutinnan ägnat att
skapa förbättrade betingelser för stiftelsen att med anlitande av egna medel
kunna fullfölja sitt ursprungligen avsedda ändamål. Ämbetsverket kan lene
finna, att förslaget örn utarrendering av jordbruket skulle stå i strid mot
testamentets andemening, enär syftet med donationen genom de förordade
åtgärderna otvivelaktigt komme att tillgodoses i ökad utsträckning.
Förklaringen till det trängande behovet av medel till reparationer m. m.
torde åtminstone i viss mån kunna sökas i den omständigheten, att de av
Kungl. Majit genom förberörda beslut den 13 oktober 1927 givna direktiven
icke blivit vederbörligen följda. I betraktande härav anser statskontoret,
att den ökade avkastningen av fastigheterna, som förutsatts skola
uppkomma vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag, i första hand
bör användas för tillgodoseende av förevarande behov. I sammanhang härmed
vill ämbetsverket erinra, att, då statsmakterna år 1912 anvisade medel
till stiftelsen för liknande ändamål, såsom villkor härför föreskrevs, att dessa
medel framdeles i mån av tillgång skulle av stiftelsen räntefritt återgäldas.
Vid nu angivna förhållanden och då statsverket icke rimligen synes böra
undandraga sig att lämna visst ekonomiskt stöd i det brydsamma läge, vari
stiftelsen nu befinner sig, vill statskontoret på det sätt tillstyrka de sakkunnigas
förslag, att ämbetsverket förordar, att stiftelsen erhåller ett räntefritt
amorteringslån. Medel för ändamålet torde böra i form av reservationsanslag
äskas å kapitalbudgeten: fonden för låneunderstöd.
Med hänsyn till vad de sakkunniga anför till stöd för sin hemställan örn
ett statsanslag till stiftelsen av 8,500 kronor för viss utbildningsverksamhet,
vill statskontoret för sin del icke motsätta sig, att stiftelsen tillerkännes
statsbidrag för ifrågavarande verksamhet, dock endast intill dess, att staten
på annat sätt kan komma att sörja för denna lärarutbildning. Enär utredningen
icke lämnar tillräckliga hållpunkter för ett bedömande av skäligheten
av det begärda bidragsbeloppet och då den föreslagna begränsningen
av anställningstiden för föreståndaren, såsom ovan nämnts, skulle komma
att medföra minskade kostnader för kursverksamheten, kan statskontoret
emellertid icke tillstyrka, att bidraget utgår med högre belopp än vad som
fastställts för innevarande budgetår.
Departe
mentschefen.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
August Abrahamsons stiftelse har enligt testamentsföreskrifterna till ändamål
»att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan
ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt
för användandet därvid av den pedagogiska slöjden». Stiftelsen har genom
sin mångåriga verksamhet såsom en fortbildningsanstalt för folkskolans
lärare, särskilt inom skolslöjdens område, fyllt en uppgift, som varit
till stort gagn för landets undervisningsväsen. Under senare år har emellertid
dess betydelse såsom en folkskolans fortbildningsanstalt kommit att alltmera
träda tillbaka för andra uppgifter. Sålunda har stiftelsen kommit att
spela en icke obetydlig roll såsom ^bildningsanstalt för facklärare i slöjd,
en i och för sig viktig uppgift, som dock ligger vid sidan av donationens
syfte och som i sinom tid torde böra övertagas av ett statligt slöjdlärarseminarium.
Den djupaste orsaken till denna utveckling torde, såsom de sakkunniga
påpekat, vara de relativt höga kostnaderna för deltagande i kurserna,
250 å 300 kronor per kurs, vilka i allt större utsträckning avhållit folk- och
småskollärarna från deltagande. Stiftelsens ledning kan sålunda icke lastas
för denna utveckling.
Jag instämmer för egen del i de sakkunnigas uttalande, att denna utveckling
icke är lycklig. Stiftelsen är mot ledningens önskan på väg att förlora
sin förankring inom folk- och småskollärarkåren. Det måste enligt min mening
betecknas såsom ett viktigt önskemål att genom verksamma åtgärder ånyo
göra stiftelsen till vad den en gång varit, nämligen en central fortbildningsanstalt
för folkskolans lärare med tyngdpunkt på den pedagogiska slöjdens
område. De sakkunniga peka på huvudsakligen två utvägar för att vinna
detta syfte, nämligen dels ett vidgat och fördjupat samarbete med vederbörande
lärarorganisationer, dels en sanering av stiftelsens ekonomi för att sätta
den i stånd att förbilliga sin kursverksamhet och erhålla medel till stipendier
samt därigenom göra kurserna lättare tillgängliga för folkskolans lärare. Båda
dessa vägar synas framkomliga. De i ärendet hörda lärarorganisationerna
liksom ock stiftelsens styrelse ha samtliga betygat sitt livliga intresse för saken
och ha enstämmigt förklarat sig beredvilliga till vidgat samarbete. Härmed
är en av förutsättningarna för handen för stiftelsens pånyttfödelse i donators
anda. Den andra förutsättningen, en ekonomisk sanering av stiftelsens ekonomi,
varom stiftelsens styrelse vid upprepade tillfällen gjort framställning
hos statsmakterna, kan däremot icke ske utan verksamt bidrag från statsmakternas
sida.
De sakkunniga ha vid de ekonomiska övervägandena bland annat dryftat
möjligheten av att genom en utvidgning av stiftelsens verksamhet åstadkomma
ett mera rationellt utnyttjande av dess läroanstalt samt ha i sådant hänseende
ifrågasatt ett förläggande till stiftelsens egendom Nääs av ett nordiskt
institut.
Vad sistnämnda förslag beträffar erinrar jag om att jag den 26 februari
1943 utverkat Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för ut
-
25
Kungl. Martts proposition nr $S15.
redning av frågan om upprättande av ett svensk-nordiskt institut. I de för
dessa sakkunnigas arbete meddelade direktiven har jag erinrat om ifrågavarande
förslag. Jag anser mig emellertid redan nu böra framhålla, att flera
skäl tala emot den av de sakkunniga diskuterade förläggningen av ett svensknordiskt
institut till Nääs. Sålunda äro elevbostäderna icke vinterbonade
och äro otillräckliga för att under sommaren medgiva samtidig inkvartering av
såväl deltagare i Nääskurserna som studerande vid det ifrågasatta nya institutet.
I ekonomiskt hänseende förorda de sakkunniga i första hand en avsevärd
reducering av föreståndarens avlöningsförmåner och utarrendering av stiftelsens
lantbruk. I samband härmed ha de sakkunniga även förordat försäljning
av för jordbruksdriften avsedda inventarier. De vid försäljningen
inflytande köpeskillingsmedlen, av de sakkunniga beräknade till 52,000
kronor, ha föreslagits skola disponeras till bestridande av vissa utgifter
för iståndsättande av lantbrukets ekonomibyggnader. I likhet med de hörda
myndigheterna finner även jag vad de sakkunniga föreslagit till åstadkommande
av en begränsning av stiftelsens driftskostnader vara väl ägnat att
skapa förbättrade betingelser för stiftelsen att med anlitande av egna medel
fullfölja sin ursprungligen avsedda uppgift. Bland annat torde sålunda böra
ske en omreglering av föreståndartjänsten på sätt de sakkunniga förordat.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter,
som kunna befinnas påkallade för att åvägabringa de ifrågasatta åtgärderna.
Jag biträder även de sakkunnigas förslag, att en försäljning av jordbruksinventarierna
bör komma till stånd. Med hänsyn till vad justitiekanslersämbetet
anfört böra dock de vid försäljningen inflytande köpeskillingsmedlen
tillföras dispositionsfonden.
De sakkunniga ha emellertid icke funnit nämnda åtgärder tillfyllest utan
ha därjämte förordat dels engångsanslag av tillhopa 44,900 kronor för vissa
reparationsarbeten m. m., dels ett årligt bidrag av 8,500 kronor. Engångsanslaget
skulle enligt förslaget utgå till följande ändamål.
Reparationer på läroanstaltens byggnader . . kronor 15,400
Nyanskaffning av inventarier för slöjdundervisningen
............................. » 4,000
Värme- och sanitetsinstallation i föreståndarens
bostad .......................... »__ 12,650 kronor 32,050
Ombyggnad av ladugård. Ny gödselbrunn . . kronor 56,000
Reparation av vissa ekonomibyggnader .... » 4,900
Värme- och sanitetsinstallation i förvaltarens
bostad ............................... » 2,450 » 63,350
Summa kronor 95,400
Avgår: inkomster genom försäljning av jordbruksinventarier » 52,000
Återstår (i runt tal) kronor 43,000
Bihang till riksdagens protokoll 191/3. 1 sami. Nr SIS.
3
26
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.
Tillkommer: ersättning åt förvaltaren för vissa av honom bekostade
installationer ............................... kronor 1,900
Summa kronor 44,900.
Då enligt vad jag nyss anfört inkomsterna genom försäljning av jordbruksinventariema
böra tillföras dispositionsfonden, erfordras för genomförande av
de sakkunnigas byggnads- och anskaffningsprogram inalles (44,900 -f+
52,000 —) 96,900 kronor. Kostnadsberäkningarna ha icke givit mig anledning
till erinran.
Utredningen i ärendet synes mig utvisa, att de sakkunnigas byggnadsoch
anskaffningsprogram bör i huvudsak genomföras utan uppskov. Dock
synes den förordade värme- och sanitetsinstallationen i föreståndarens bostad
kunna anstå till ett senare tillfälle; härigenom minskas medelsbehovet med
12,650 kronor. I stället synes det mig önskvärt, att i enlighet med styrelsens
för stiftelsen förslag medel beräknas för omändring av en gymnastiksal till
slöjdsal (3,600 kronor) samt för installation av elektriskt ljus i elevbostädema
(1,300 kronor). Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet till (96,900 —
— 12,650 -f- 3,600 + 1,300 =) 89,150 kronor eller i runt tal 90,000 kronor.
Då stiftelsen saknar möjlighet att av egna medel bestrida dessa kostnader,
får jag i anslutning till statskontorets förslag förorda, att stiftelsen för ändamålet
erhåller ett räntefritt statens amorteringslån av 90,000 kronor. För
ändamålet torde för nästa budgetår under fonden för låneunderstöd böra anvisas
ett investeringsanslag av 90,000 kronor. Anslaget torde böra upptagas
under rubriken Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
för vissa ombyggnadsarbeten m. m. Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela närmare bestämmelser angående lånevillkor, amorteringsplan
m. m.
Till stöd för sitt förslag örn ett årligt statsanslag av 8,500 kronor till
avlönande av vissa lärare i manlig slöjd ha de sakkunniga anfört, att
utbildningen av slöjdlärare vid läroverk m. fl. högre skolformer samt
de slöjdlärare vid fortsättningsskolor, för vilka lärartjänsten utgör en
bisyssla, icke vore en uppgift, som enligt testamentsbestämmelserna
kunde anses åligga stiftelsen. Medan meningsskiljaktighet icke föreligger
därom att statsbidrag för ifrågavarande utbildningsverksamhet bör utgå,
intill dess staten på annat sätt kan komma att sörja för denna lärarutbildning,
ha å andra sidan olika meningar yppat sig i fråga om storleken
av det statsbidrag, som bör utgå för ändamålet. Sålunda har statskontoret
på anförda skäl icke ansett sig kunna tillstyrka, att bidraget utgår med högre
belopp än vad som fastställts för innevarande budgetår eller 5,000 kronor.
I likhet med myndigheterna finner jag det böra ankomma på statsverket
att svara för kostnaderna för ifrågavarande utbildningsverksamhet. Enär
med hänsyn till vad de sakkunniga upplyst rörande kostnaderna för densamma
fog synes föreligga för den föreslagna höjningen av statsbidraget till
8,500 kronor, förordar jag bifall till de sakkunnigas förslag.
Kungl. Marits proposition nr 315. 27
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att
dels såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för
slöjdlärarutbildning för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag
av ................................kronor 8,500,
dels ock till Lån till August Abrahamsons stiftelse för
slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten m. m. för
budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 90,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Tordén Svensson.