Kungl. Majlis ''proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag till karolinska
sjukhuset och serajimerlasarettet; given Stockholms
slott den 5 mars 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och försvarsdepartementen
anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Bagge följande.

Under punkten 72 i 1943 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,
beräkna för budgetåret 1943/44

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4,185,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag
av 3,100,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1,845,000 kronor;

Bihang till riksdagens ''protokoll 101)3. 1 sami. Nr 175.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1,535,000 kronor.

Sedan utredningen i dessa ärenden numera slutförts, ber jag få ånyo anmäla
nämnda anslagsfrågor. Tillika anhåller jag att få anmäla uppkommen
fråga om disposition av anslag till utrustning vid karolinska sjukhuset.

I. Fortsätta besparings- och rationaliseringsundersökningar.

A. Inledning.

Verksamheten vid karolinska sjukhuset påbörjades till största delen år
1940. Hela sjukhusanläggningen, vilken omfattar kliniker med 1,056 vårdplatser
jämte polikliniker, behandlingsavdelningar m. m., är nu tagen i bruk
utom en vårdavdelning på ögonkliniken. Till sjukhuset är såsom ett filialsjukhus
knutet garnisonssjukhuset, vilket tillsammans med militära vårdavdelningar
vid karolinska sjukhuset bildar de s. k. garnisonsavdelningama. I karolinska
sjukhuset äro också inlemmade forskningsavdelningarna av Konung
Gustaf V:s jubileumsklinik, vilkas avlöningskostnader redovisas särskilt under
sjukhusets avlöningsstat. Beträffande serafimerlasarettet må nämnas, att
neurokirurgiska kliniken under innevarande budgetår utvidgas genom överflyttning
till den förutvarande ögonklinikbyggnaden.

I början av den rådande kristiden vidtogos vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet vissa smärre besparingsåtgärder. År 1941 verkställdes därefter
av särskilda av besparingsberedningen tillkallade sakkunniga en ingående
utredning rörande möjliga besparings- och rationaliseringsåtgärder vid de båda
sjukhusen. De sakkunnigas förslag åsyftade huvudsakligen att minska belastningen
på karolinska sjukhusets avlöningsanslag genom indragning av personal,
utbyte av befattningar i högre lönegrader mot sådana i lägre lönegrader
samt bättre tillvaratagande av personalens arbetskraft. Därjämte föreslogo
de sakkunniga åtgärder för nedbringande av belastningen på omkostnadsanslagen
och ökning av inkomsterna vid sjukhusen. Sakkunnigförslaget innebar
besparingar till ett belopp av omkring 370,000 kronor. Över förslaget avgåvos
ett flertal yttranden. Direktionen för karolinska sjukhuset (inom vilken
dock skiljaktiga meningar anfördes) samt överläkarna och avdelningsföreståndarna
vid de båda sjukhusen förklarade sig endast till en mindre del
kunna tillstyrka genomförandet av de föreslagna besparingsåtgärderna. Direktionen
meddelade dock, att den ämnade genom egna organ låta verkställa
fortsatt undersökning av rationaliseringsmöjligheterna.

Vid min anmälan av besparingsförslaget (propositionen 1942: 288) erinrade
jag om direktionens förklaring, att besparingsundersökningarna skulle fortsättas.
Jag anförde bland annat.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

De sakkunniga hålla före, att de föreslagna besparingsåtgärderna vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet kunna vidtagas utan att vägande
sjukvårds- och undervisningsintressen trädas för nära. Beträffande .ett flertal
av åtgärderna uttalas emellertid en motsatt uppfattning av direktionen samt
av de två sjukhusens överläkare och avdelningsföreståndare, vilka jämväl påpekat
praktiska hinder för genomförandet av vissa föreslagna besparingsåtgärder.
Då jag nödgats intaga en avböjande ståndpunkt till åtskilliga förslag
till betydande och i och för sig högst önskvärda besparingar, är jag angelägen
framhålla, att detta skett först efter ingående granskning av varje enskilt
förslag samt därav berörda förhållanden. Jag vill också betona, att jag,
då i flera fall lämpligheten av ifrågasatta besparingsåtgärder synts mig synnerligen
svårbedömd och tveksam, tagit fasta på direktionens förklaring, att
direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt undersökning
rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Frågan örn besparings- och rationaliseringsåtgärder vid ifrågavarande
två sjukhus är därför icke nu slutligt avgjord. Jag förutsätter, att
resultat i vissa hänseenden av det fortsatta besparingsarbetet skola föreligga
redan i sjukhusdirektionens anslagsäskanden för budgetåret 1943/44.

Vad sålunda och i övrigt anförts i propositionen föranledde ej erinran från
riksdagens sida.

De beslutade besparings- och rationaliseringsåtgärderna berörde huvudsakligen
kansli- och sjukvårdspersonalen. Delvis kunna åtgärderna genomföras
först framdeles.

Den fortsatta besparingsutredningen handhaves av en av direktionen tillsatt
kommitté, vilken nu avgivit en promemoria beträffande sitt arbete hösten
1942. I skrivelse den 26 januari 1943 har direktionen tagit ståndpunkt till
den hittills gjorda utredningen. I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande.

Till övervägande föreligger också ett av direktionen avgivet utlåtande rörande
vissa av besparingssakkunniga ifrågasatta besparingsåtgärder vid karolinska
sjukhusets tvättinrättning.

B. Allmänna synpunkter.

Sjukhusdirektionen har anfört, att kommitténs utredningsarbete på grund
av omständigheter, som närmare angåves i promemorian, icke hittills föranlett
några förslag till mera avsevärda besparingar. En första underläkartjänst vid
jubileumskliniken föreslås förändrad till andre underläkartjänst. Därjämte har
direktionen meddelat, att den höjt beliandlingsavgifterna på gymnastikavdelningarna
och vissa avgifter för röntgenundersökningar, varigenom årsinkomsterna
vid de båda sjukhusen skulle ökas med sammanlagt omkring 30,000
kronor.

Från direktionens beslut ha skiljaktiga meningar anmälts av professorerna
Nordenson och Abramson under framhållande av att de vid behandlingen i
direktionen av besparingsberedningens sjukhussakkunnigas förslag tillstyrkt
längre gående besparingsåtgärder än de nu föreslagna.

Promemorian innehåller bland annat följande.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

En jämförelse mellan dagskostnaderna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
under budgetåret 1941/42, å ena sidan, och dagskostnaderna
vid vissa andra större sjukhus under kalenderåret 1941, å andra sidan, utvisar
följande:

Karolinska sjukhuset...........

Serafimerlasarettet............

Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm
S:t Görans » » »

Maria » » »

Akademiska sjukhuset i Uppsala .

Lunds lasarett i Lund.........

Malmö lasarett..............

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Bruttokostnad
per dag
kronor

15: 97,52)
20:41
16: 50
14: 33
16: 58
11: 35
10: 26
12: 74
12: 78

Nettokostnad
per dag1)
kronor

6: 94
6: 74
11: 62
10: 36
11: 05
7: 86
8: 95
9: 65
8: 24

Vid bedömande av dagskostnaderna bör beaktas, att de särskilda kostnader,
som äro förenade med medicinsk undervisning, icke alls eller endast i jämförelsevis
ringa omfattning föreligga vid ovannämnda kommunala sjukhus i
Stockholm, Malmö och Göteborg samt att dagskostnaderna vid de i
Stockholm belägna sjukhusen i avsevärd grad påverkas av de höga levnadskostnaderna
i nämnda stad. Om hänsyn tages till nu angivna förhållanden,
kunna dagskostnaderna vid karolinska sjukhuset icke anses vara höga. Serafimerlasarettets
höga dagskostnad synes kunna förklaras bland annat av det
förhållandet, att kostnaderna för den medicinska undervisning och den omfattande
polikliniska verksamhet, som bedrives därstädes, fördelas på ett avsevärt
mindre antal underhållsdagar, vilket antal under budgetåret 1941/42
varit ytterligare reducerat på grund av att en av lasarettets kliniker då stått
under ombyggnad.

Kommitténs hittills verkställda utredningar ha icke medfört några betydande
resultat. Detta kan kanske förklaras av den omständigheten, att kostnaderna
vid dessa sjukhus icke synas vara påfallande höga, om hänsyn tages
till de särskilda förhållanden, som stå i samband med sjukhusens verksamhet.
Kommittén anser det emellertid icke vara uteslutet, att ytterligare besparingsoch
rationaliseringsåtgärder kunna göras utan äventyrande av sjukhusens
uppgifter i undervisningens och sjukvårdens tjänst, och ämnar vidtaga undersökningar
inom olilia grenar av sjukhusens drift för utrönande av de möjligheter
i sådant avseende, som kunna förefinnas.

Statskontoret har funnit resultatet av besparingskommitténs arbete i hög
grad otillfredsställande samt anför.

Frånsett den omständigheten, att kommittén beträffande de olika spörsmål,
där i propositionen 1942:288 förutsatts, att en närmare utredning
skulle komma till stånd, i vissa fall antingen helt uraktlåtit att ingå i
en prövning eller ock endast ofullständigt motiverat sitt ställningstagande,
synes det närmast anmärkningsvärt, att icke kommittén i enlighet med riksdagens
uttalande sökt att redan nu ingående undersöka möjligheterna till
ytterligare besparingar även i sådana avseenden, vilka icke berörts i proposi -

'') med avdrag av inkomst för vård- och elevavgifter m. m.

s) med tillägg av avlöningar, som bestridas av anslag under fjärde huvudtiteln.

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

tionen. De förväntningar härutinnan, som Kungl. Majit och riksdagen ställt
på den fortsatta undersökningen och som torde ha medverkat till den avvaktande
ståndpunkt, som statsmakterna intogo förra året till de sakkunnigas
förslag, kunna näppeligen anses ha blivit infriade. De skiljaktiga meningarna
tyda jämväl på att förslag till avsevärt längre gående besparingsåtgärder än de
av direktionen nu angivna bort kunna framföras. Genom den föreliggande utredningen
har icke ådagalagts, att icke de av de sakkunniga tidigare ifrågasatta
besparings- och rationaliseringsåtgärderna skulle kunna omedelbart genomföras
i betydligt större utsträckning än vad direktionen velat göra gällande.
Ämbetsverket finner sig vid sådant förhållande böra i allt väsentligt vidhålla
sin år 1942 hävdade uppfattning, att mera vittgående åtgärder än som föreslagits
av de sakkunniga torde kunna genomföras.

När jag i fjol anmälde frågan om anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,
förelåg till prövning ett förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder
vid nämnda institutioner, vilket framlagts av särskilda av
besparingsberedningen tillkallade sakkunniga. Dessa hade efter ingående
granskning av de båda sjukhusens organisation och verksamhet och på grundval
av jämförelser med förhållandena vid andra likartade sjukvårdsinrättningar
kommit till den uppfattningen, att det vore möjligt att icke blott väsentligt
nedbringa driftkostnaderna vid förstnämnda sjukhus utan även öka
inkomsterna genom förhöjning av vissa avgifter. Icke oväsentliga möjligheter
ansågos föreligga att nedbringa personalkostnaderna genom indragning av viss
personal, genom utbyte av högre befattningshavare mot lägre sådana och
genom att bättre och effektivare utnyttja personalens arbetstid. För egen del
fann jag det i flera fall svårt att utan en mera ingående undersökning avgöra,
i vad mån det vore lämpligt att realisera de ifrågasatta besparingsåtgärderna.
Då emellertid direktionen förklarade sig beredd att genom egna organ låta
verkställa en sådan utredning, tog jag fasta härpå under uttrycklig förklaring,
att det av de sakkunniga förebragta utredningsmaterialet i väsentliga hänseenden
borde kunna läggas till grund för den fortsatta undersökningen och
därav föranledda framtida avgöranden. Även riksdagen framhöll med styrka
angelägenheten av att den av direktionen i utsikt ställda utredningen beträffande
ytterligare besparings- och rationaliseringsåtgärder komme till stånd
och bedreves i väsentliga hänseenden med utgångspunkt från det då förebragta
utredningsmaterialet. Riksdagen underströk tillika vikten av att möjligheten
till ytterligare besparingar ifråga örn personalkostnaderna vid karolinska
sjukhuset ingående prövades.

Jag vill icke dölja, att jag ej anser mig kunna godtaga det arbete i förevarande
hänseende, vilket redovisats av den av direktionen tillsatta besparingskommittén,
såsom något slutgiltigt resultat av besparingsaktionen. Jag
finner det visserligen naturligt, örn de för undervisningen och sjukvården ansvariga
läkarna eftersträva bästa möjliga arbetsvillkor, och jag är även medveten
örn att de bägge sjukhusens karaktär av undervisningsanstalter kan
motivera speciella krav i fråga örn personal och utrustning m. m. För den

Departe mentschefen,

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

skull får man emellertid icke bortse från de fordringar på ekonomisering,
som även i detta fall måste uppställas och som med särskild styrka göra sig
gällande i nuvarande statsfinansiella läge. Jag finner icke anledning att frångå
min i fjol uttalade uppfattning, att åtminstone karolinska sjukhusets standard
är hög, även om karaktären av undervisningssjukhus beaktas, och att
dess driftkostnader äro betydande, även om hänsyn tages till de avsevärda
utgifterna för den avgiftsfria militära sjukvården, vilka nu stigit till cirka
1 % miljon kronor per år. De av sjukhusets läkare anförda argumenten mot
ifrågasätta kostnadsreduceringar måste vägas mot andra synpunkter, som
varit vägledande för budgetarbetet i övrigt och som icke minst när det gäller
den akademiska undervisningen föranlett att även angelägna och starkt motiverade
framställningar om medelsanvisning måst avböjas eller ställas på
framtiden. Utan att förringa betydelsen av de rationaliseringssträvanden, som
i fråga örn karolinska sjukhusets omkostnadsanslag nu lett fram till vissa
ehuru till beloppet svårbestämbara besparingar och utan att förbise, att den
förhöjning av vissa avgifter, som nyligen vidtagits, är ägnad att i någon mån
minska nettokostnaderna för de båda sjukhusens drift, måste jag dock, i anslutning
till statskontorets yttrande, betona angelägenheten av att direktionens
besparingssträvanden intensifieras i syfte att nå mera påtagliga resultat.
I det följande kommer jag att beröra några av de områden, som synas mig
böra därvid särskilt uppmärksammas. Jag kommer ock att föreslå, att vissa
av direktionens besparingskommitté avvisade inskränkningar av läkar- och
kanslipersonalen nu genomföras.

C. Besparingsfrågor vid karolinska sjukhuset.

1. Antalet underläkare vid radiumhemmet.

Beträffande denna fråga må ur propositionen 1942:288 (sid. 19 ff.) återgivas
följande.

Besparing ssakkunnig a erinrade om att läkarpersonalen utgöres av 2 överläkare,
2 biträdande läkare och 8 underläkare. Antalet läkare är proportionsvis
större än på något annat svenskt kliniskt sjukhus. En jämförelse mellan
radiumhemmet och några större kirurgiska sjukhusavdelningar i landet utvisar,
att antalet patienter per läkare vid radiumhemmet är 12 och vid ifrågavarande
kirurgiska avdelningar 15—28. I likhet med jämförbara sjukhus
utövar radiumhemmet visserligen, utom vården av inneliggande patienter,
en stor poliklinisk verksamhet och följer sina patienter med systematiska
efterundersökningar. Men även om hänsyn härtill tages, är det ingalunda lätt
att förstå, att en så stor mängd läkare verkligen kan erfordras, helst som de
till sitt förfogande ha skrivhjälp, som kvantitativt och kvalitativt avsevärt
överstiger vad som eljest plägar förekomma. Med en väl genomförd organisering
av läkarnas arbete m. m. torde minst en och sannolikt två underläkartjänster
kunna indragas. Underläkarnas minst tvååriga tjänstgöring
vid sjukhuset synes skaffa dem en fullt nöjaktig underbyggnad för deras
kommande specialistverksamhet, särskilt som klientelet är mycket stort och
omväxlande. Indrages en läkartjänst, blir antalet patienter per läkare 13.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Sjukhusdirektionen avstyrkte de sakkunnigas förslag nied följande motivering.
Då vårdtiden på radiumhemmet är kortare än på någon annan klinik,
kan arbetsprestationerna per läkare, beräknat på antalet patienter, endast
anses motsvara sjukvårdsbehovet. Antalet läkare är också proportionsvis
lägre än vid de övriga radioterapeutiska anstalterna i landet.

I propositionen uttalades, att frågan syntes tarva ytterligare utredning.

I kommittépromemorian har förordats, att en förste underläkartjänst förändras
till andre underläkartjänst.

Med hänsyn till vad överläkaren vid jubileumskliniken, professorn Berven
anfört i en avgiven promemoria har kommittén funnit, att en minskning av
antalet läkare vid radiumhemmet skulle medföra en nedsatt effektivitet av
den vid radiumhemmet bedrivna verksamheten. Kommittén, som förutsätter,
att en sådan inskränkning av klinikens verksamhet icke är avsedd, anser sig
därför icke böra föreslå någon minskning av antalet läkare vid kliniken, men
finner lunder icke möta, att en förste underläkartjänst därstädes förändras
till en andre underläkartjänst, varigenom skulle erhållas en årlig besparing
av 426 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg.

Professorn Berven har i nämnda promemoria anfört bland annat.

En nyantagen underläkare på radiumhemmet saknar utbildning i radioterapi
och kan därför icke beträffande prestationsförmågan jämställas med
en underläkare, som anställes på en annan klinik. Lid radiumhemmet finnas
inga tjänstgörande medicine kandidater utan allt arbete måste utföras av
läkarna. Sjukvården på radiumhemmet avviker i många avseenden fran
den på en kirurgisk och medicinsk klinik, framför allt genom nödvändigheten
av en noggrann läkarkontroll av samtliga behandlingar och den omfattande
efterkontrollen av patienterna. På varje plats vårdades vidare under
budgetåret 1940/41 på radiumhemmet 34 patienter och på den kirurgiska
kliniken endast 20 patienter. Poliklmikarbetet Ilar icke heller samma natur
på radiumhemmet som på övriga kliniker utan består huvudsakligen av fort''
satt behandling av patienter, som förut behandlats på kliniken, och kontroll
av läkningsförloppet.

Av de sju underläkarna på radiumhemmets allmänna avdelning utför en
bland annat samtliga radiumapplikationer, fyra äro avdelningsläkare, tillika
poliklinikläkare och röntgenläkare, en är poliklinikläkare och en är nattläkare.
Cirkulation på de olika posterna förekommer i stor utsträckning. Sedan den
nuvarande organisationsplanen uppgjordes år 1937, har arbetet ökats. Om
minskning av läkarnas antal skulle företagas, torde den i första, hand komma
att bestå i indragning av nattläkaren, vilket skulle medföra, att ingen radiumbehandling
kunde ske på nätterna. Indragning av någon av de övriga läkarna
skulle innebära ökad arbetsbelastning på de återstående, vilka nu äro fullt
sysselsatta cirka 7 timmar dagligen, samt medföra för sjukvården och utbildningen
synnerligen menliga följder. Läkarna böra också ha någon tid över
för vetenskaplig forskning. o .

Utökande av underläkarnas arbete genom indragning av en eller tva tjänster
anser jag mig med hänsyn till sjukvårdens och undervisningens krav icke
kunna förorda.

Kommitténs förslag har tillstyrkts av sjukhusdirektionen.

Statskontoret har ansett det möjligt att indraga åtminstone en läkartjänst.

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

Även om statskontorets möjligheter att bedöma bärigheten av de av radiumhemmets
överläkare anförda skälen äro begränsade, föreställer sig ämbetsverket
dock, i betraktande av den stora personaluppsättning, varmed
radiumhemmet blivit utrustat, att en sträng rationalisering av arbetsförhållandena
borde kunna möjliggöra indragning av åtminstone en läkartjänst
utan att fördenskull sjukvårdens och undervisningens berättigade intressen
skulle behöva eftersättas. Den mångsidigt representativa fackmannadelegation,
som på besparingsberedningens uppdrag gått att pröva förhållandena
på området, lär icke kunna frånkännas vitsord.

2. Antalet sjukgymnaster.

Av propositionen 1942: 288 inhämtas.

De sakkunniga föreslogo, att personalen på gymnastikavdelningen reducerades
med 2 biträdande läkare och 2 sjukgymnaster men att samtidigt en
tredje underläkartjänst ändrades till andre underläkartjänst. De sakkunniga
erinrade om användningen av elever för behandlingarna och förklarade sig
anse, att två av de sex sjukgymnasterna kunde undvaras.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet ansåg sig ej utan närmare
utredning kunna ta ställning till förslaget om att minska antalet sjukgymnaster.
Direktionensordförande, professorn Abramson, biträdde dock de sakkunnigas
förslag, då han ansåg undervisningen vid gymnastikavdelningen
kunna ombesörjas av den av de sakkunniga föreslagna personalen.

Gymnastikavdelningens föreståndare, professorn Söderlund, och överläkare,
docenten Silfverskiöld, kunde ej tillstyrka, att den arbetsbörda, som åvilade
sex instruktionsgymnaster, skulle läggas på fyra. Var och en av de sex hade
att dagligen övervaka behandlingen av omkring 22 patienter inom olika avdelningar
av sjukhuset samt att dessutom själv behandla upp till 12 patienter,
detta under de tider, då elever funnes att tillgå. Under mellanterminerna
hade de sex gymnasterna att utan extrahjälp utföra det behandlingsarbete,
som eljest delades mellan 31 å 56 personer.

I propositionen uttalades, att förslaget om minskning av antalet sjukgymnaster
borde underkastas en mera ingående utredning, därvid särskilt borde
övervägas möjligheterna att öka sjukgymnasternas arbetstid.

Kommittén har icke föreslagit någon besparingsåtgärd beträffande sjukgymnasterna.
Kommittén anför.

Det har ifrågasatts att under de tider på året, då eleverna biträda i sjukvårdsarbetet,
minska antalet sjukgymnaster till vad som kan anses vara
oundgängligen nödvändigt för undervisningen och sjukvården. Om detta
antal skulle visa sig otillräckligt under de tre sommarmånaderna, då undervisning
ej pågår, skulle extra arbetskraft för denna tid kunna anställas.
Söderlund och Silfverskiöld ha emellertid förklarat, att även under den tid,
då undervisning pågår, någon minskning av sjukgymnasternas antal icke kan
genomföras. Denna fråga är i hög grad beroende på de krav, som ur undervisningens
synpunkt ställas på sjukgymnasterna.

Av kommittén gjorda undersökningar synas giva vid handen, att arbetstiden
för sjukgymnasterna uppgår till omkring sex timmar om dagen samt
att de under denna tid ha fullt effektivt arbete.

Under den tid, då undervisning pågår, utföres det sjukgymnastiska arbetet
i stor utsträckning av elever under tillsyn av sjukgymnasterna. Detta arbete

9

Kungl. Martts proposition nr 175.

är därför i huvudsak förlagt till den tid på dagen, som enligt elevernas arbetsschema
är anslagen för ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till det nuvarande
arbetsschemat föreligga svårigheter att i ökad grad utnyttja sjukgymnasternas
arbetstid. I samband med en omläggning av arbetsschemat
eller vid en ökad arbetsbelastning på avdelningen synes en mindre utökning
av denna arbetstid kunna genomföras.

Till sjukhusdirektionens protokoll har professorn Abramson anfört, att
han icke frångått sin tidigare uttalade mening i frågan samt att kommittén
bort närmare undersöka möjligheterna att utsträcka elevernas arbetstid vid
sjukhuset och i följd därav kunna minska antalet sjukgymnaster.

Statskontoret har anfört, att någon motivering för bibehållandet av det
nuvarande antalet sjukgymnaster icke förebragts av direktionen. Med hänsyn
härtill och under åberopande av professorn Abramsons ovannämnda
reservation anser sig statskontoret alltjämt böra understödja de sakkunnigas
förslag.

3. Kanslipersonalen på klinik- och poliklinikexpeditioner.

Beträffande denna personal föreslogs i propositionen 194-2:288 huvudsakligen,
att ett tiotal befattningar i 7 lönegraden skulle utbytas mot tjänster i
lägre lönegrader. Möjligheterna att genomföra ytterligare besparingar, särskilt
minskning av antalet kontrollbiträdestjänster, borde undersökas vid den
fortsatta besparingsutredningen.

Kommittén har anfört.

Utöver de besparingsåtgärder, som redan vidtagits beträffande denna personal,
synas några större möjligheter till besparingar icke föreligga såvitt
för närvarande kan bedömas. Kommittén har övervägt frågan om minskning
av antalet kontrollbiträden på jubileumskliniken. Emellertid ha därvarande
överläkare efter förnyad utredning förklarat en minskning icke vara
möjlig, då kontrollbiträdenas arbetstid är fullt utnyttjad.

Eventuellt skulle kontorsbiträdestjänsten på gymnastikavdelningen kunna
ändras till en arvodestjänst med kortare arbetstid än den, som gäller för kontorspersonal
i allmänhet.

Statskontoret har funnit kommitténs utredning alltför summarisk för att
ämbetsverket skulle bli övertygat om att icke ytterligare kostnadsbegränsningar
i ett eller annat avseende skulle kunna åvägabringas. Under alla förhållanden
borde — såsom kommittén synes ha ifrågasatt — den ordinarie
kontorsbiträdestjänsten på gymnastikavdelningen indragas.

4. Nattjänstgöringen på vårdavdelningarna.

Den ekonomiskt viktigaste besparingsfrågan föregående år avsåg utbyte
av ett stort antal nattjänstgörande sköterskor mot elever eller sköterskebiträden.
Av propositionen 1942: 288 (sid. 32 ff.) inhämtas härom.

De sakkunniga föreslogo huvudsakligen indragning av ett 80-tal skötersketjiinster
och utbyte av dem mot lägre sjukvårdsbefattningar eller deras er -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

sättande genom att elever anlitades i större utsträckning. Förändringen skulle
till största delen genomföras så, att på varje vårdavdelning den för nattjänst
avsedda assistent sköterskan skulle ersättas med en av de för dagtjänst avsedda
eleverna eller provsystrarna. Samtidigt skulle emellertid antalet nattöversköterskor
i någon mån ökas. De sakkunniga framhöllo, att personalen
på vård- och behandlingsavdelningarna vore talrik och i anmärkningsvärt stor
utsträckning bestode av utbildad eller under utbildning varande sköterskepersonak
De sakkunniga kunde dock ej finna, att arbetet vid karolinska
sjukhuset skulle fordra väsentligt större personal än andra jämförbara sjukhus.

Sjukhusdirektionen och överläkarna vid sjukhuset invände, att nattjänsten
vid sjukhuset enligt förslaget icke skulle bli tillfredsställande, enär nattöyersköterskorna
icke skulle kunna medhinna de arbetsuppgifter, som natttjänstgörande
elever icke vöre kompetenta eller ens berättigade att åtaga sig.
Direktionen upplyste, att sjuksköterskeskolorna förklarat sig icke kunnat
ställa elever i erforderligt antal till förfogande för nattjänst — endast 11
elever kunde kontinuerligt disponeras för sådant ändamål — varjämte direktionen
uttalade, att anlitande av sköterskebiträden i stället för assistentsköterskor
för nattjänst, något som direktionen övervägt, skulle, då sjukhuset
saknade en i sjukvårdstjänst inövad bitriideskår, innebära en betydande
försämring och samtidigt en tämligen ringa besparing. Att minska dagpersonalen
i den omfattning, som skulle krävas, örn de nattjänstgörande
assistentsköterskorna skulle ersättas med redan förefintlig dagpersonal, kunde
enligt direktionens bestämda mening icke ske utan men för sjukvården, örn
ej samtidigt personalens arbetstid utökades, vilket dock icke syntes kunna
ifrågakomma utan samband med en allmän reglering. Direktionen och överläkarna
hade i stället enat sig om ett besparingsförslag, enligt vilket de nuvarande
åtta nattöversköterskorna skulle ersättas med elever, en förändring
som vore praktiskt genomförbar och ur vårdsynpunkt godtagbar. Enligt
sjukhusets beräkning skulle den besparing, som skulle vinnas, om nattassistentsköterskorna
skulle så långt möjligt utbytas mot elever och i övrigt
ersättas med sköterskebiträden samt dagpersonalen minskas med en elev för
varje vårdavdelning, uppgå till högst 50,000 kronor. Det framhölls också, att
sjukhuset vöre bundet av kontrakt med sköterskeskolorna och att det finge
anses omöjligt att erhålla sköterskebiträden uteslutande för nattjänstgöring.

Medicinalstyrelsen avstyrkte de sakkunnigas förslag, då det vore önskvärt,
att sjukvården i största möjliga utsträckning utfördes av sköterskepersonal,
och då utökning av elevernas och sköterskebiträdenas arbete icke borde ske.

I propositionen anförde jag bland annat.

Av ifrågavarande två besparingsförslag anser jag mig ehuru med tvekan
böra för närvarande förorda det som framlagts av direktionen och överläkarna,
Det avgörande för mig är härvid, att ett tillräckligt antal elever
icke för närvarande kan påräknas för nattjänsten och att svårigheter även
torde föreligga att erhålla för dylik tjänstgöring skolade och lämpliga biträden.
Planerna på att ordna nattjänsten vid sjukhuset i enlighet med
vad de sakkunniga tänkt sig böra emellertid därför ej skrinläggas. Då natttjänsten
ej blott vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhusets ögonklinik
utan även vid de flesta andra sjukhus i riket anförtrotts åt sköterskebiträden,
bör, så snart karolinska sjukhusets kår av sköterskebiträden erhållit
nödig erfarenhet i sjukvårdsarbete, frågan om en övergång till sistberörda
ordning ånyo prövas. Måhända kunna också möjligheterna att erhålla elever
för vakning framdeles förbättras, och åtminstone en partiell övergång till

11

Kungl. May.ts proposition nr 175.

användning av elever i stället för nattsköterskor visa sig genomförbar utan
större betänkligheter. Jag räknar med att sjukhusdirektionen vid sina fortsatta
undersökningar av besparingsmöjligheterna ägnar denna betydelsefulla
besparingsfråga särskild uppmärksamhet.

Kommittén har anfört, att mycket stora svårigheter för närvarande föreläge
att anskaffa redan de 8 elever, som erfordrades för att ersätta nattöversköterskorna,
såsom framginge av förhandlingar, vilka förts med vissa
sköterskeskolor. Kommittén lämnar härom följande upplysningar.

Sophiahemmet har förklarat sig icke vara i stånd att ställa några nya
elever till förfogande. Möjligen kunde en eller två av hemmets elever på
radiumhemmet disponeras, men de måste då ersättas med annan arbetskraft
på radiumhemmet. Röda korshemmet har numera överenskommit med Stockholms
stad örn tillhandahållande av elever till södersjukhuset och kunde därför
avstå endast två elever, en på operationsavdelning och en ambulerande
elev på medicinska avdelningar. Statens sjuksköterskeskola har förklarat sig
endast ha möjlighet att tillhandahålla två elever på psykiatriska kliniken.

Undersökningar pågå om möjligheterna att minska antalet nattöversköterskor
till sex och att genom olika omflyttningsåtgärder anskaffa ett dylikt
antal elever.

Kommittén har icke ansett sig kunna förorda ytterligare utbyte av sköterskor
mot elever eller sköterskebiträden.

En förutsättning för att sjuksköterskeskolorna skola kunna tillhandahålla
ett ökat antal elever är att medicinalstyrelsen medger dem rätt att öka elevantalet
vid skolorna. Enligt vad kommittén inhämtat, lär emellertid ringa utsikt
förefinnas för att sådant medgivande skall lämnas, enär det antal elever,
som nu utbildas vid landets sjuksköterskeskolor, anses innebära en så stark
successiv ökning av sjuksköterskekåren, att en ytterligare stegring av densamma
icke är önskvärd. Möjlighet att ersätta avdelningarnas nattsköterskor
med elever måste därför under nu rådande förhållanden anses vara helt utesluten.

Mot nattjänstens anförtroende åt sköterskebiträden ha sjukhusets överläkare
i allmänhet uttalat betänkligheter. Då sjukhuset ännu icke har någon
tillräckligt omfattande kår, från vilka dylika biträden kunna rekryteras, föreligger
för närvarande icke någon möjlighet att på andra kliniker än ögonkliniken
pröva denna form för nattjänstens ordnande.

Statskontoret har ansett frågan örn en ökad elevintagning vid sjuksköterskeskolorna
böra utredas. Oberoende härav bör enligt ämbetsverkets mening
övervägas att utbyta nattsköterskor mot sköterskebiträden. Ämbetsverket
anför.

Frågan huruvida landets sjuksköterskekår är tillräcklig för fyllande av pa
olika områden föreliggande behov av dylik personal, kan uppenbarligen icke
bedömas enbart med ledning av de av direktionen lämnade uppgifterna. Såvitt
statskontoret har sig bekant lära svårigheter i vart fall för närvarande föreligga
för en tillfyllestgörande rekrytering av distriktssköterskor samt för erhållande
av semestervikarier. I betraktande härav och med hänsyn jämväl
till behovet av elever för det ändamål, varom i förevarande sammanhang närmast
är fråga, synes det statskontoret påkallat, att en närmare utredning kom -

12

Kungl. May.ts ''proposition nr 175.

mer till stånd rörande ökad intagning av elever vid sjuksköterskeskolorna.
linder alla förhållanden anser statskontoret, att — i anslutning till den ordning
för nattjänstgöringens bestridande, som för närvarande synes råda å serafimerlasarettet
och karolinska sjukhusets ögonklinik — frågan om ett successivt
utbyte av nattsköterskor mot sköterskebiträden bör tagas under allvarligt
övervägande.

5. Rationalisering av vissa göromål på vårdavdelningarna.

De sakkunniga föreslogo inköp av diskmaskiner för utförande av den diskning
på avdelningarna, som nu ombesörjes av städerskorna. Sjukhusdirektionen
ansåg möjligheterna att genom användning av diskmaskiner genomföra
personalminskning först böra undersökas. Denna mening biträddes i propositionen.

Kommittén har efter verkställt prov funnit tidsvinsten genom användning
av diskmaskiner ej utan samband med andra åtgärder kunna medföra en personalminskning.
Ytterligare utredning härom skall verkställas. Kommittén
anför.

Enligt undersökningar på en arbetsplats inom sjukhuset, där en diskmaskin
redan är installerad, skulle vid användning av diskmaskin på en vårdavdelning
kunna göras en tidsvinst av 521/? minuter per dag, varjämte per dag skulle
kunna inbesparas 35 liter sköljvatten. Om motsvarande besparing skulle kunna
vinnas på var och en av sjukhusets vårdavdelningar, skulle för helt år kunna
inbesparas omkring 15,000 arbetstimmar och 600 kbm varmvatten, motsvarande
en kostnad av sammanlagt omkring 19,700 kronor. Å andra sidan kunna
kostnaderna för ränta och amortering å inköpskostnader för diskmaskinerna
samt för desammas underhåll och strömförbrukning beräknas uppgå till sammanlagt
omkring 14,000 kronor, i följd varav en nettobesparing å närmare
6,000 kronor för år. skulle uppstå under förutsättning, att den tidsvinst, som
diskmaskinerna möjliggöra, kan utnyttjas genom indragning av motsvarande
personal.

Då emellertid tidsvinsten uppgår till allenast 52 % minuter per dag och
vårdavdelning, föreligga mycket stora svårigheter att enbart med användning
av diskmaskiner åvägabringa en minskning av vårdavdelningarnas personal.
Besparingsberedningens förslag om installation av diskmaskiner på vårdavdelningarna
framfördes i samband med förslag örn minskning av denna personal
genom utökning av arbetstiden, varvid arbetstidens utökning ansågs kunna
reduceras genom den tidsvinst, som diskmaskinerna möjliggöra. Om ej minskning
av vårdavdelningarnas personal kan genomföras, innebär en installation
av diskmaskiner, enbart en ökning av sjukhusets kostnader. Kommittén anser
därför en sådan installation böra vidtagas först i den mån det visar sig möjligt
att samtidigt med andra åtgärder genomföra en minskning av vårdavdelningarnas
personal. Kommittén har för avsikt att verkställa ytterligare utredning
i ärendet.

6. Inskrivningsexpeditioner och patientbokföring.

De sakkunniga föreslogo att sjukhusets två inskrivningsexpeditioner skulle
sammanslås och beräknade att i samband därmed personalen skulle kunna
minskas genom införande av maskinell patientbokföring. Sjukhusdirektionen

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

förklarade sig villig att undersöka möjligheterna att genomföra förslaget. I
propositionen hänvisades till detta uttalande.

Kommittén har nu meddelat, att möjligheten att minska personalen på
dessa expeditioner med hjälp av maskinella anordningar skall undersökas, så
fort omständigheterna så medge. I samband därmed kunna även andra utvägar
för förenkling av arbetet på inskrivningsexpeditionerna undersökas.

7. Bränsle, lyse och vatten.

De sakkunniga föreslogo olika besparingsåtgärder, särskilt i fråga om elektricitets-
och vattenförbrukning samt beträffande vädring. Närmare utredning i
ämnet ansågs böra ske.

Kommittén har meddelat, att vissa besparingsåtgärder genomförts och att i
övrigt undersökningar pågå.

Åtgärder ha vidtagits för isolering av de lokaler inom sjukhuset, där temperaturen
varit lägst, för att därigenom i möjligaste mån kunna begränsa
temperaturen i värmeledningarna. Även i övrigt ha åtgärder vidtagits för nedbringande
av bränslekostnaderna. Kolåtgången för maskincentralen beräknades
vid sjukhusets uppförande till 7,000 ton för år. Åtgången kunde budgetåret
1940/41 begränsas till 6,763 ton och 1941/42 till en kvantitet motsvarande
6,839 ton, oaktat dessa år varit avsevärt kallare än normalt.

Undersökningar angående den elektriska konsumtionen inom olika delar av
sjukhuset ha vidtagits för utrönande av möjligheterna att nedbringa densamma.
I samband därmed ha inskränkningar i fråga om den elektriska belysningen
inom sjukhuset genomförts. o o

Beträffande varmvatten ha åtgärder vidtagits för minskning av åtgången.
Densamma har i följd därav kunnat nedbringas från cirka 24,000 kbm under
första halvåret 1941 till cirka 22,000 kbm under första halvåret 1942. I fråga
örn konsumtionen av källvatten ha mätningar börjat vidtagas för att konstatera
olika avdelningars andel i densamma. Därvid har utrönts, att ^åtgången
av vatten i tvättinrättningen har uppgått till 10 procent av hela åtgången.
Genom införande av avhärdning av vattnet till tvättinrättningen torde dess
vattenkonsumtion kunna minskas med omkring en tredjedel.

8. Blanketter.

De sakkunniga föreslogo förenkling i fråga örn blanketter. I propositionen
anfördes, att de ifrågavarande besparingsåtgärderna delvis redan börjat genomföras
av sjukhusdirektionen och att frågan i övrigt skulle närmare utredas av
direktionen.

Kommittén har meddelat, att utredningen av denna fråga omhänderhas av
särskilda sakkunniga.

9. Mediciniörbrukningen.

Sjukhusdirektionen lämnade våren 1941 överläkarna vissa direktiv i syfte
att nedbringa läkemedelskostnaderna. De sakkunniga papekade vissa möjligheter
till ytterligare besparingar.

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

Kommittén har upplyst, att sjukhusledningen under hösten 1942 genom
tillhandahållande av förteckningar över billigare ersättningspreparat och genom
uppgörande av månadsöversikter rörande medicinförbrukningen på olika
avdelningar vidtagit åtgärder, som äro ägnade att leda till minskning av
kostnaderna för medicin.

10. Tvättinrättningen.

Sjukhusdirektionen har verkställt en ingående utredning örn besparingsåtgärder
vid karolinska sjukhusets tvättinrättning. Den har i huvudsak resulterat
i anordnande av en avhärdningsanläggning och nedbringande av tvättgodsmängden.
Beträffande dessa frågor må nämnas följande.

Besparing ssakkunniga avgåvo den 9 september 1941 ett särskilt förslag i
fråga örn rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhusets tvättinrättning. De
sakkunniga föreslog bland annat, att tvättinrättningen skulle omdisponeras så,
att den bleve tillräcklig även för serafimerlasarettet, vars tvättinrättning då
skulle kunna nedläggas, att den s. k. separatortvättmetoden skulle övergivas
för annan vanligen förekommande metod, att vattenförsörjningen skulle undersökas
och avhärdning av vattnet ske, att sköterskedräkten skulle förenklas,
så att den bleve lämpad för maskinell tvättning samt att tvättgodsmängden
skulle nedbringas åminstone till 1.7 kg per underhållsdag såsom genomsnitt
för hela sjukhusanläggningen.

Direktionen har den 16 juni 1942 på grundval av en genom tvättsakkunnig
person utförd undersökning avgivit yttrande över besparingssakkunnigas förslag.
Nedläggande av serafimerlasarettets tvättinrättning anses medföra så
ringa fördelar, att de icke skulle motsvara de för utvidgning av karolinska sjukhusets
tvättinrättning erforderliga kapitalutläggen, vartill kommer svårigheten
att anskaffa erforderligt byggnadsmaterial m. m. En del smärre ändringsarbeten
för förbättring av driftsresultatet förordas av direktionen, i den mån tillgängliga
anslag så medgiva, och efter ytterligare prövning. Värdet av separatortvättmetoden
undersökes. Direktionen har beslutat låta utföra en avhärdningsanläggning
att tagas i bruk under sommaren 1942. Samarbete har
inletts med vederbörande sköterskeskolor för att åstadkomma förenklingar i
fråga örn sköterskeklänningar och -förkläden. Karolinska sjukhuset har en
låg tvättgodsmängd i jämförelse med andra jämförbara sjukhus. Fördelad på
antalet intagna patienter utgör tvättgodsmängden vid karolinska sjukhuset
34.5 kg, vid akademiska sjukhuset i Uppsala 37.7 kg och vid Lunds lasarett
47.1 kg (per underhållsdag räknat äro motsvarande siffror 2.1 kg, 1.8 kg och 2.0
kg). Frågan örn nedbringande av tvättgodsmängden har ägnats stor uppmärksamhet
och genom vidtagna åtgärder har tvättmängden hittills nedbringats
med cirka 3,000 kg per månad.

11. Inkomster.

De sakkunniga föreslogo höjning av poliklinikavgiften för återbesök, införande
av avgift på psykiatriska polikliniken, införande av särskild avgift
för poliklinikpatienter vid operativa ingrepp och vid mera omfattande laboratorieundersökningar
ävensom höjning av hyrorna för personalbostäder.
Sjukhusdirektionen förklarade sig delvis ämna genomföra förslaget och

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

i övrigt beträffande avgiftsfrågorna komma att samråda med representationerna
för medintressenterna i sjukhuset, varemot i fråga örn hyreshöjningarna
resultatet av pågående allmän utredning i ämnet borde avvaktas.
Till denna ståndpunkt anslöt sig propositionen.

Kommittén har föreslagit höjning av vissa avgifter på gymnastikavdelningarna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt på sjukhusens
röntgendiagnostiska avdelningar.

De avgifter, som erläggas av poliklinikpatienter vid behandlingar på
gymnastikavdelningarna (för närvarande 1 krona per behandling), synas
kunna höjas till överensstämmelse med de för Stockholms stads sjukhus
gällande, nämligen 3 kronor för behandling vid olycksfall i arbete samt 2 kronor
för annan behandling. En sådan höjning kan antagas .medföra en ökning
av sjukhusens inkomster med omkring 20,000 kronor för år.

Överläkaren för karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning har
med stöd av gjorda beräkningar angående nuvarande omkostnader för röntgenundersökningar
å magsäck och grovtarm föreslagit, att avgifterna för
dylika undersökningar måtte höjas från 15 till 20 kronor. På grund härav
har direktionen den 15 december 1942 för tillämpning från och med den
1 januari 1943 höjt avgiften för dessa undersökningar till 20 kronor, vilket
beräknas medföra en ökning av sjukhusens inkomster med omkring 10,000
kronor för år.

Sjukhusdirektionen har meddelat, att direktionen med tillämpning från
och med den 1 februari 1943 höjt avgifterna på gymnastikavdelningarna
på sätt kommittén föreslagit. De två avgiftshöjningarna beräknas av direktionen
medföra ökning av inkomsterna vid karolinska sjukhuset med omkring
20,000 kronor och vid serafimerlasarettet med cirka 10,000 kronor.
Direktionen har vidare, enligt vad som under hand upplysts, beslutat att
från och med den 1 april 1943 tillämpa förhöjda avgifter på sjukhusens
polikliniker. Under år 1942 har patientfrekvensen på flertalet polikliniker
vid de båda sjukhusen undergått en betydande ökning, som bland annat föranlett
framställningar örn personalförstärkning (jfr sid. 23). Förhöjningen
har begränsats till vad som kan anses motsvara den allmänna kostnadsökningen
under de senaste åren. De vidtagna höjningarna innebära, att avgiften
för första besöket höjts från 3 till 5 kronor, avgiften för sjätte och
följande besök från kronor 1: 50 till 3 kronor samt avgiften för besök utom
polikliniktid från 5 kronor till 7 kronor. Inkomstökningen genom dessa sistnämnda
åtgärder beräknas till 130,000 kronor vid karolinska sjukhuset och
40,000 kronor vid serafimerlasarettet.

Vad först beträffar den ifrågasatta reduktionen av antalet läkartjänster
vid radiumhemmet har vid den förnyade utredningen visserligen understrukits,
att det ur forskningens och sjukvårdens synpunkt är önskvärt, att
nuvarande antal läkare bibehålies, men något oöverstigligt hinder för genomförande
av de sakkunnigas förslag synes mig icke ha påvisats. Jag
erinrar i detta sammanhang örn, att i årets åttonde huvudtitel (punkten

Departe mentschefen.

16

Kungl. May.ts ''proposition nr 175.

75, sid. 170) föreslagits, att vid jubileumskliniken i Lund från och med nästa
budgetår skall inrättas en ny befattning som laborator i radioterapi. Denna
åtgärd innebär en decentralisering av cancersjukvården och den radiologiska
forskningen, som torde förstärka motiven för en åtminstone tillfällig
minskning av läkarpersonalen vid radiumhemmet. Jag förordar därför, att
en förste underläkartjänst vid radiumhemmet tills vidare indrages.

Behovet av sjukgymnaster är väsentligen beroende av i vad mån sjukgymnastelevema
kunna användas vid behandlingarna och i vilken utsträckning
dessa därvid behöva instrueras. Sjukhusdirektionens besparingskommitté
har anfört, att en mindre utökning av sjukgymnasternas dagliga arbetstid,
som nu är endast cirka sex timmar, synes kunna genomföras bland
annat i samband med omläggning av arbetsschemat. Sjukhusdirektionen
torde böra anbefallas att verkställa en mera ingående undersökning av den
antydda besparingsmöjligheten och inkomma med därpå grundat förslag
i samband med att anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 framläggas.

I fråga örn kanslipersonalen på kliniker och polikliniker beslöts förra
året ganska omfattande besparingsåtgärder. Kommittén har vid sin fortsatta
utredning icke funnit annan besparing möjlig än att kontorsbiträdestjänsten
på gymnastikavdelningen ansetts eventuellt kunna ändras till arvodestjänst
med kortare arbetstid. Med anledning härav föreslår jag, att
detta ordinarie kontorsbiträde utbytes mot ett extra ordinarie kontorsbiträde
med halvtidstjänstgöring. Om ytterligare arbetskraft på avdelningen
skulle visa sig behövlig, torde möjlighet finnas att erhålla sådan hjälp från
andra avdelningar eller av den övriga personalen på gymnastikavdelningen.

Såsom redan förra året påpekades, synes det icke vara möjligt att för närvarande
erhålla sköterskeelever till så stort antal, att besparingssakkunnigas
förslag om utbyte av de nattjänstgörande sjuksköterskorna mot elever kan
genomföras. I anledning av vad statskontoret anfört finner jag för egen del
motiverat, att frågan om en ökad elevintagning vid sjuksköterskeskolorna i
lämpligt sammanhang närmare undersökes. Under nuvarande förhållanden
synes emellertid den enda utvägen att ernå en kostnadsminskning för nattvakningen
vid karolinska sjukhuset vara att sköterskebiträden anlitas härför.
Den besparing, som härigenom skulle vinnas, skulle visserligen icke bli lika
stor, som om vakningen anförtroddes åt elever, men den får därför icke underskattas.
Besparingskommittén har anfört, att icke heller denna form för natttjänstens
ordnande för närvarande kan genomföras, då sjukhuset ännu icke
har en tillräckligt omfattande kår av biträden. Direktionen torde emellertid
böra anbefallas att inkomma med förslag till program för åtgärdens genomförande
så snart ske kan.

För nedbringande av kostnaderna för tvätt har direktionen vidtagit
vissa åtgärder, varjämte undersökningar om möjligheten av ytterligare rationalisering
pågå. Jag kommer att taga hänsyn härtill vid beräkningen av
karolinska sjukhusets omkostnadsans]ag för nästa budgetår.

17

Kungl. Majlis proposition nr 175.

I övrigt föranleder vad i ärendet förekommit icke något yttrande från
min sida. Vad jag i det föregående förordat innebär en besparing på karolinska
sjukhusets avlöningsanslag med cirka 8,500 kronor vartill kommer
en härmed sammanhängande reduktion av utgifterna för rörligt tillägg och
kristillägg. Ytterligare uppkommer viss minskning av omkostnaderna för
tvätt vid karolinska sjukhuset; sistnämnda besparing låter sig dock svårligen
siffermässigt fastställa. Jag understryker ånyo att dessa åtgärder endast
få betraktas såsom en etapp i ett ännu icke avslutat besparingsarbete.

D. Besparingsfrågor vid serafimerlasarettet.

1. Ögon- och öronpoliklinikema.

På förslag av de sakkunniga indrogs år 1942 en andre underläkartjänst vid
öron-, näs- och halspoliklinikerna. Statskontoret ifrågasatte, örn icke denna
del av lasarettets poliklinikverksamhet kunde helt avvecklas. Därest detta
för närvarande icke kunde ske, borde verksamheten dock inskränkas genom att
mottagningarna begränsades till varannan dag, varigenom arvodena till poliklinikföreståndarna
kunde nedbringas till hälften. I propositionen förutsattes,
att vad statskontoret anfört skulle beaktas vid de fortsatta besparingsundersökningarna.

Kommittén har ansett erfarenheterna av poliklinikbehovet efter neurokirurgiska
klinikens utvidgning böra avvaktas, innan frågan om ändring av poliklinikverksamheten
avgöres. Kommittén anför.

Örn mottagningarna inskränkas till varannan dag, vilket icke torde vara
förenat med alltför stora olägenheter, minskas ej det antal patienter, som mottagas
på poliklinikerna, och ej heller den tid, som åtgår för deras undersökning.
En sådan omläggning synes således icke i och för sig utgöra tillräcklig
anledning för minskning av föreståndarnas arvoden. Dessa föreståndares arbete
är av stor betydelse för bedömande av de svåra sjukdomsfall, som vårdas på
lasarettets neurokirurgiska och neurologiska kliniker och kräver därför erfarenhet
och skicklighet. Antalet patienter på mottagningarna är visserligen för
närvarande jämförelsevis ringa, men kommer sannolikt att ökas efter utvidgningen
av neurokirurgiska kliniken, vars patienter i stor utsträckning remitteras
till ifrågavarande polikliniker. Det synes därför vara lämpligt att, innan
frågan örn en eventuell reduktion av föreståndarnas arvoden upptages till bedömande,
avvakta den inverkan på poliklinikernas patientantal, som utvidgningen
av nämnda klinik kan medföra.

Statskontoret har vidhållit sin i fjol uttalade mening.

Statskontoret har under hand inhämtat, att antalet patienter på ögonpolikliniken
under januari månad uppgått till 228 samt motsvarande antal å öronpolikliniken
till 222, vartill komma s. k. »återbesök», vilka utgjort 55, respektive
42. Statskontoret har för sin del svårt att föreställa sig, att behandlingen
av detta relativt ringa antal polikliniska fall kan motivera storleken av nu

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 17fi. 2

Departe mentschefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

utgående arvoden till de för dessa polikliniker anställda läkarna. Ämbetsverket
anser sig därför böra vidhålla sitt tidigare förslag om reducering av arvodena
till poliklinikföreståndarna.

2. Gymnastikavdelningen.

På förslag av de sakkunniga indrogs en sjukgymnasttjänst vid lasarettet.
I propositionen erinrades örn den ifrågasatta utredningen rörande arbetstiden
för sjukgymnasterna vid karolinska sjukhuset.

Kommittén har ansett, att arbetstiden för lasarettets sjukgymnaster för närvarande
icke bör utökas. Kommittén yttrar.

De vid serafimerlasarettet anställda sjukgymnasterna lia, i motsats till vad
fallet är beträffande sjukgymnasterna vid karolinska sjukhuset, icke att deltaga
i undervisningen av gymnastiska centralinstitutets elever utan ägna sig i
huvudsak åt rent sjukvårdande arbetsuppgifter. På grund härav föreligga
större möjligheter att bedöma antalet behövliga arbetskrafter på avdelningen.
Sedan detta antal från och med den 1 juli 1942 minskats med en, synes någon
ytterligare reduktion av antalet icke kunna vidtagas. Den dagliga arbetstiden
uppges för närvarande i allmänhet uppgå till omkring sex timmar, men kan
emellanåt vid stor tillströmning av patienter bli större. Med hänsyn härtill
och då det sjukgymnastiska arbetet kan innebära en betydande fysisk påfrestning,
synes någon allmän utökning av arbetstiden för de vid serafimerlasarettet
anställda sjukgymnasterna icke böra för närvarande vidtagas.

Statskontoret har förklarat sig icke ha blivit övertygat om att en ytterligare
begränsning av personalen är utesluten.

3. Inkomster.

Beträffande åtgärder för ökning av inkomsterna vid .serafimerlasarettet hänvisas
till vad ovan anförts i motsvarande hänseende beträffande karolinska
sjukhuset.

Vad angår de inre poliklinikerna för ögon- och öronsjukdomar vid serafimerlasarettet,
ansluter jag mig till besparingskommitténs mening, att den verkan,
som utvidgningen av neurokirurgiska kliniken kan få på poliklinikverksamheten,
bör avvaktas, innan frågan örn minskning av ifrågavarande poliklinikföreståndares
arvoden avgöres.

Såsom av redogörelsen i det föregående framgår, indrogs på besparingssakkunnigas
förslag en sjukgymnast vid lasarettet. Ehuru den genomsnittliga arbetstiden
för sjukgymnasterna även efter denna personalminskning synes väl
kort, anser jag mig med hänsyn till vad besparingskommittén anfört icke
för närvarande böra föreslå ytterligare begränsning av denna personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

19

II. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört nied 4,224,000 kronor.
Dispositionsbestämmelserna äro införda på sid. 469 ff. i statsliggaren.

Sjukhusdirektionen har föreslagit nedannämnda ändringar beträffande
personalförhållandena vid karolinska sjukhuset, innebärande ökning av avlöningsanslaget
för nästa budgetår med omkring 40,000 kronor på sätt framgår
av följande sammanställning.

Ökning eller
minskning

kronor

1. Indragning av fem sjnkskötersketjallster oell en kontorsbiträdestjänst på övergångsstat
................................................................. -— 20,500

2. Överflyttning till sinnessjukhusens stat av följande sjukvårdare vid psykiatriska

kliniken: sex ordinarie ..................................................... — 19,800

tre extra ordinarie ................................................ — 9,250

3. Nedräkning av anslaget till följd av pensionsavdragens ökning .........7.... — 7,000

4. Nyanställning av fyra sjuksköterskeelever och ett sköterskebiträde samt ett extra

ordinarie skrivbiträde i stället för dien under 1) angivna personalen ............ -(- 6,500

5. Nyanställning av en städerska på garnisonssjukhuset ........................ + 1,900

6. Nyanställning av ett biträde i kök och servering .......................... 2,000

7. Ändring av anställningsformen för ett laboratoriebiträde vid radiumhemmet . . 350

8. Lönetillägg (»kristillägg») åt den vikarierande personalen .................... -f- 95.000

9. Nyanställning av två andre underläkare på röntgendiagnostiska avdelningen .... -f- 13,600

10. Nyanställning av en extra ordinarie sjuksköterska, en elev och två sköterskebiträ den

på ögonkliniken ...................................................... 4- 7.800

11. Förändring av en förste underläkartjänst på radiumhemmet till andre (jfr ovan

under I) .................................................................. — 100

12. Nedräkning av anslagsposten till rörligt tillägg .............................. —- 30,000

Summa ökning kronor 40,200.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Överföring av sjuk vård ar per son al till sinnessjukhusens
avlöningsstat. Med anledning av en av framlidne
professorn V. Wigert i ämnet gjord framställning, däri han fäst uppmärksamheten
på att den extra ordinarie sjukvårdspersonalen vid karolinska
sjukhusets psykiatriska klinik hade mycket ringa utsikter att vinna ordinarie
anställning inom något så när rimlig tid, har medicinalstyrelsen i skrivelse till
direktionen anfört:

Personalen vid de statliga sinnessjukhusen och karolinska sjukhusets psykiatriska
klinik avlönas från skilda huvudtitlar. En teoretiskt framkomlig
väg till frågans lösning vore, att antalet ordinarie och extra ordinarie skötarbefattningar
under femte huvudtiteln ökades med det antal dylika tjänster,
som för närvarande upptagits under åttonde huvudtiteln för klinikens

20

Kungl. Majds proposition nr 17ö.

behov, varefter medicinalstyrelsen skulle tillhandahålla kliniken erforderlig
manlig personal. Tjänsterna skulle då kunna ingå i det vid statens sinnessjukhus
tillämpade befordringssystemet, och skulle medicinalstyrelsen —
som för ett centralt register över ali extra ordinarie sjukvårdspersonal och
som kvartalsvis lämnar vederbörande sjukhusdirektioner uppgifter på vilka
extra ordinarie befattningshavare, som i mån av ledigblivna tjänster inom
hela kåren äro i tur att vinna ordinarie anställning — i sådant fall jämväl
lämna direktionen dylik uppgift. En följd av nyss antydda anordning bleve,
bland annat, att ifrågavarande befattningshavares löner skulle utbetalas av
medicinalstyrelsen.

Direktionen har anfört, att befordringsförhållandena för de vid karolinska
sjukhuset anställda extra ordinarie sjukvårdarna äro mindre tillfredsställande,
då de ha utsikt att vinna befordran till ordinarie tjänst först i den mån
vakans uppstår på någon av det fåtal ordinarie befattningar, som äro upptagna
på karolinska sjukhusets stat och som nyligen besatts med relativt
unga innehavare. Direktionen, som befarar, att nuvarande otillfredsställande
befordringsförhållanden för sjukhusets extra ordinarie sjukvårdare komma
att inverka menligt på rekryteringen av dessa befattningar, anser sig böra
hemställa, att förbättring i detta avseende genomföres på sätt medicinalstyrelsen
ifrågasatt. I följd därav skulle sex i karolinska sjukhusets personalförteckning
upptagna sjukvårdarbefattningar utgå därifrån och antalet
skötarbefattningar i personalförteckningen för statens sinnessjukhus i motsvarande
grad utökas. Vidare bör den under rubriken Sjukhuset i övrigt
uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kunna
minskas med ett belopp, motsvarande avlöningar till tre extra ordinarie
sjukvårdare.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot den av direktionen föreslagna
anordningen. Ämbetsverket förutsätter, att vid bestämmandet av
stadens och länets bidrag till driftkostnaderna vid karolinska sjukhuset hänsyn
även i fortsättningen tages till avlöningskostnaden för de ifrågavarande
befattningshavarna.

Nyanställande av sköterskeelev er lii. m. Direktionen
har anfört.

I den mån de på övergångsstat upptagna sjuksköterskebefattningar, sorn
skola ersättas med elever, bli vakanta, ökas belastningen på icke-ordinarieposten
med de belopp, som skola utgå till vederbörande sjuksköterskeskolor
såsom ersättning för det ökade elevantalet och som kunna beräknas i genomsnitt
uppgå till cirka 500 kronor för elev. Fem av dessa sjuksköterskebefattningar
äro redan lediga, vilket skulle föranleda en ökad ersättning till
sköterskeskolorna av omkring 2,500 kronor. Enligt meddelande från skolorna
föreligga svårigheter att tillhandahålla ett ökat antal elever, och det
har därför blivit nödvändigt att i stället för en av eleverna anställa ett sköterskebiträde,
vilket innebär en betydligt större ökning av anslagspostens
belastning, nämligen med 2,004 kronor.

Nyanställande av en städerska på garnisonssjukhuset.
Direktionen har anfört.

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Personalantalet vid garnisonssjukhuset i Stockholm, som från oell nied
den 1 juli 1940 införlivats med karolinska sjukhuset, beräknades därvid under
förutsättning att för de dit förlagda medicinska och venerologiska garnisonsavdelningarna
skulle erfordras tre vårdavdelningar med sammanlagt
något över 100 vårdplatser. På grund av den stora tillströmningen av patienter
på den medicinska garnisonsavdelningen ha emellertid ytterligare
två vårdavdelningar därstädes måst tagas i bruk. Sedan statens sjuksköterskeskola
under sommaren 1942 inflyttat i egen byggnad, kunna de lokaler
inom garnisonssjukhuset, som skolan tidigare disponerat, användas
för utökning av en av de vårdavdelningar, som disponeras för den medicinska
gamisonsavdelningen, vilket nödvändiggör anställande av ytterligare
en städerska därstädes. Även örn det måste anses vara sannolikt, att det
höga patientantalet på de till garnisonssjukhuset förlagda garnisonsavdelningarna,
vilket antal successivt ökats under den tid, förstärkt försvarsberedskap
hittills rått, kommer att bibehållas även under budgetåret 1943/44,
anser sig direktionen, med hänsyn till Kungl. Maj:ts avslag år 1941 på en
liknande framställning av direktionen, icke böra ånyo hemställa örn extra
ordinarie anställning för sjukhusets extra personal, utan inskränker sig till
att vid beräkning av anslagspostens belopp uppräkna densamma med
1,944 kronor, motsvarande lönen till ytterligare en extra städerska på garnisonssjukhuset.

Nyanställ a lide av ett köks- och s e r v e r i n g s b b
träd e. Direktionen har anfört.

Statens sjuksköterskeskola erhåller, efter sin inflyttning i nya lokaler,
kost från karolinska sjukhuset. Till följd härav borde egentligen ytterligare
två köks- och serveringsbiträden anställas. Genom minskning av antalet
disponerade matsalar under vissa måltider torde emellertid endast ett biträde
behöva anställas. Kostnaden härför beräknas till 2,004 kronor.

Ändrad löneställning för ett laboratoriebiträde.
Direktionen har anfört.

För förstärkning av arbetskrafterna på radiumhemmets laboratorium har
sedan ett antal år varit anställt ett extra biträde med en avlöning av 200
kronor för månad. Då de gångna årens erfarenheter utvisa, att ett konstant
behov av detta biträde föreligger, har hennes befattning ansetts böra regleras,
varvid hon synes böra få anställning såsom extra laboratoriebiträde i lönegraden
Ex 5.

Statskontoret har icke ansett något i och för sig vara att invända mot
direktionens förslag. Enligt statskontorets mening borde dock prövningen
av denna fråga anstå i avvaktan på direktionens förslag till besparings- och
rationaliseringsåtgärder beträffande sjukhusets verksamhet.

Lönetillägg åt vikarie r a n de p e r sonak Hos Kungl. Majit
lia hösten 1942 framställningar gjorts dels av svensk sjuksköterskeförening örn
högre avlöning åt vikarierande sjuksköterskor vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet, dels ock av civilförvaltningens personalförbund örn rörligt
tillägg och kristillägg åt vikarier och annan tillfällig arbetskraft vid de båda
sjukhusen. 1 yttrande häröver anhöll sjukhusdirektionen örn medgivande att i

22

Kunell. Majlis proposition nr 175.

den man så befunnes vara behövligt utbetala lönetillägg, motsvarande kristilläggen,
på de löner, som utginge till vikarier vid sjukhusen. Direktionen
anförde bland annat.

Ordinarie, extra ordinarie och extra befattningshavare ha erhållit dyrtidskompensation
i form av rörligt tillägg och kristillägg, medan dylika löneförbättringar
icke kunnat beviljas vikarier för dessa befattningshavare, då
anslagen icke varit beräknade härför. Direktionen har därför nödgats att i
allmänhet erbjuda vikarierna löner, som varit lägre än de i den allmänna
marknaden gällande. I följd därav lia svårigheter att erhålla tillräcklig arbetskraft
för vikariaten uppstått. Efter förhandlingar med sjuksköterskeföreningen
placerade direktionen år 1941 vikarierande sköterskor i lönegraden
Ex 7 med rätt för dem att uppbära då gällande kristillägg. Sedan kristillägget
stigit, har föreningen anhållit om motsvarande höjning, lälken framställning
direktionen icke ansett sig kunna tillmötesgå. De nämnda svårigheterna
ha särskilt uppstått under semesterledigheterna och speciellt gällt
maskinpersonal samt vissa grupper kvinnlig personal, däribland sjuksköterskor.
Under en period av stigande priser anser direktionen det bäst, att den
vikarierande personalens löneförbättring sker genom beviljande av särskilda
lönetillägg och icke genom arvodesförhöjningar, vilka senare försvåra en
återgång till lägre löner. Kostnaden för de ifrågavarande lönetilläggen beräknas
för helt år utgöra 95,000 kronor vid karolinska sjukhuset och 40,000
kronor vid serafimerlasarettet.

Sedan direktionen anbefallts inkomma med utredning beträffande frågan,
för vilka personalgrupper lönetilläggen vore mest av behovet påkallade, meddelade
direktionen.

Särskilt stort behov av förhöjda vikarielöner föreligger i fråga örn maskinavdelningarnas
personal. Vid karolinska sjukhusets maskinavdelning ha därför
höjda löner för vikarier måst införas redan hösten 1942. Kostnaden för
kristillägg åt vikarierande personal vid nämnda avdelningar har för helt år
beräknats till 5,500 kronor vid karolinska sjukhuset och 750 kronor vid
lasarettet.

Även i fråga örn vissa grupper^ kvinnlig personal har vikarieanskaffningen
stött på svårigheter, särskilt i fråga om sjuksköterskor, kontors- och skrivbiträden,
sköterskebiträden, städerskor samt biträden i kök och tvättinrättningar.
Svårigheterna lia i huvudsak förelegat under sommarmånaderna, då
semestrarna öka vikariebehovet och tillgången på arbetskraft minskas. Kostnaden
för kristillägg åt nu ifrågavarande personal har beräknats för år uppgå
till 39,480 kronor vid karolinska sjukhuset och 18,500 kronor vid serafimerlasarettet.

Genom beslut denna dag har Kungl. Majit medgivit, att direktionen må,
räknat från och med den 1 januari 1943, i den omfattning förhållandena
sådant påkalla tillerkänna l id de båda sjukhusen tjänstgörande vikarier och
annan tillfälligt anställd personal inom maskinpersonalen och nyssnämnda
kvinnliga personalgrupper lönetillägg, uppgående högst till belopp, motsvarande
enligt gällande grunder utgående kristillägg till ordinarie och ickeordinarie
befattningshavare i statens tjänst. Tillika har medgivits, att vederbörande
anslagsposter få överskridas med vissa belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 23

Läkarbe hovet på röntgendiagnostiska avdelningen.
Hos Kungl. Majit anhöll sjukhusdirektionen i skrivelse den 15 december
1942, att ytterligare två andre underläkare måtte få anställas på röntgendiagnostikavdelningen.
Direktionen anförde i huvudsak följande.

Antalet patienter på medicinska polikliniken har, sedan sjukhuset togs i
bruk, undergått en betydande successiv ökning, vilket bland annat medfört,
att den röntgendiagnostiska avdelningen i alltmer ökad utsträckning anlitats
för undersökningar av poliklinikens patienter, särskilt för genomlysningsundersökningar
av matsmältningskanalen. Sedan polikliniken under år 1942
i betydande omfattning börjat anlitas även av militära patienter, har patientfrekvensen
på röntgenavdelningen ökats så starkt, att arbetsmängden där
blivit större än vad personalen kunnat medhinna. De till röntgenavdelningen
remitterade patienterna lia därför fått vänta långa tider på undersökning,
vilket ur sjukvårdssynpunkt måste anses vara synnerligen olämpligt.

På medicinska polikliniken har patienttillströmningen tidvis varit större
lin vad som erfordrats för tillgodoseeende av den medicinska undervisningen.
Det har därför satts i fråga att begränsa antalet patienter. En så kraftig begränsning,
att genomlysningsarbetet på röntgendiagnostiska avdelningen
skulle kunna drivas med nuvarande läkarpersonal utan väntetid för patienterna,
anses emellertid av vederbörande klinikchefer icke vara genomförbar.
Då behovet av ökade arbetskrafter närmast föranletts av den förstärkta förs
var sberedskapen, kunde det ifrågasättas, om ej kostnaderna böra utgå av
anslag för försvarsberedskapens upprätthållande. För att i någon mån kompensera
utgiftsökningen har direktionen emellertid (jfr ovan) höjt avgifterna
för röntgenundersökningar av magsäck och grovtarm.

Medicinalstyrelsen och arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse tillstyrkte, att
ytterligare två extra läkare anställdes på avdelningen. Vederbörande ledamot
av sjukvårdsstyrelsens vetenskapliga råd vitsordade det starka behovet av
personalförstärkning och tillstyrkte framställningen såsom en provisorisk åtgärd
för avhjälpande av de förefintliga missförhållandena i fråga om röntgenundersökning
av stockholmsgarnisonens sjuka. Statskontoi-et föreslog en
interimistisk personalförstärkning i form av anställande av två tredje underläkare
under högst tre månader.

Genom beslut denna dag har Kungl. Majit föreskrivit, att vid sjukhuset ina
tills vidare under budgetåret 1942/43 anställas ytterligare en andre underläkare.

Ögonkliniken. Enligt planen för karolinska sjukhusets organisation
skulle serafimerlasarettets ögonklinik år 1940 överflyttas till karolinska sjukhuset.
Av sparsamhets.-käl föreslogs emellertid i propositionen 1940: 149, att
överflyttningen skulle uppskjutas till den 1 juli 1941. Riksdagen (skrivelsen
nr 321) framhöll dock, att en tidigare överflyttning icke torde medföra ökade
kostnader, örn icke antalet vårdplatser ökades. På grund därav syntes det
riksdagen möjligt, att ögonkliniken vid karolinska sjukhuset öppnades vid en
tidigare tidpunkt meli i så fall med ungefär samma platsantal, som ögonkliniken
vid lasarettet förfogade över. Härigenom skulle ögonsjukvården tidi -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

gare tillgodoföras den moderna utrustningen vid karolinska sjukhuset och
ögonklinikbyggnaden vid serafimerlasarettet kunna utnyttjas bland annat
för utvidgning av neurokirurgiska kliniken. Genom beslut den 28 juni 1940
förordnade Kungl. Majit, att verksamheten vid ögonkliniken fick påbörjas
den 1 juli 1940, dock att densamma tills vidare icke fick omfatta mer än två
allmänna avdelningar och en enskild. Enligt medgivande av 1942 års riksdag
skulle den odisponerade delen av kliniken, en allmän vårdavdelning om
25 platser, få användas för vård av sjuka finska barn men detta medgivande
blev aldrig utnyttjat. Sedan i undervisningens intresse vidtagits åtgärder för
att erhålla ökat patientantal vid kliniken, har Kungl. Majit den 24 juli 1942
medgivit, att den odisponerade avdelningen tills vidare får nattetid användas
som sovplats för uppegående patienter till förhindrande av överbeläggning
på de andra avdelningarna.

Sjukhusdirektionen har anhållit, att den oanvända vårdavdelningen måtte
få delvis tagas i bruk och att erforderlig icke-ordinarie personal måtte få anställas
för avdelningens drift, allt när så funnes behövligt. Härom har anförts.

Ögonkliniken, som vid serafimerlasarettet omfattade 59 vårdplatser på allmän
säl, har på karolinska sjukhuset i sin helhet 73 dylika platser, varav 33
äro riksplatser och 10 äro avsedda för Stockholms län, medan 30 platser skola
beläggas av Stockholms stad. På grund av landsortssjukhusens kraftiga utveckling
och det alltför stora antalet vårdplatser för ögonsjuka vid Stockholms
stads sjukhus uppstod på karolinska sjukhusets ögonklinik en underbeläggning,
som vållade svårigheter för läkarutbildningen. Med anledning
härav fördes under hösten 1942 förhandlingar med staden, därvid staden
ställde i utsikt, att ögonsjuka i större utsträckning skulle hänvisas till karolinska
sjukhuset. Under november 1942 beläde staden sålunda i medeltal
20 platser; samtidigt var kliniken fullbelagd med en medelbeläggning av 47
platser. En ytterligare ökning av patientantalet skulle innebära, att de två
avdelningar om tillhopa 48 platser, som tagits i bruk, bli otillräckliga och att
den tredje avdelningen måste disponeras. Denna avdelnings ibruktagande påkallas
aven av svårigheter att bereda barn lämplig vård, då de nu använda
avdelningarna sakna barnplatser och barnen således måste vårdas tillsammans
med vuxna.

Den icke öppnade avdelningen torde komma att beläggas endast i den mån
de nu ibruktagna avdelningarna visa sig otillräckliga eller olämpliga för patienternas
vård. Såvitt nu kan bedömas, torde — även om staden skulle belägga
alla sina platser — endast 12 av avdelningens 25 vårdplatser komma att bli
utnyttjade. Med hänsyn härtill synes personalen på den tredje avdelningen
kunna begränsas till en extra ordinarie sjuksköterska, en elev och tta sköterskebiträden.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt framställningen.

Statskontoret har inhämtat, att patientantalet visat en tendens till minskning.
Vid sådant förhållande är enligt statskontorets mening ett helt ianspråktagande
av den lediga avdelningen för närvarande icke av behovet påkallat.
Om patientantalet skulle uppnå den av direktionen förutsatta storleken, har
statskontoret intet att erinra mot att en förnyad framställning i ämnet bifalles.

25

Kungl. Majda proposition nr 175.

Ur personalförteckningen för karolinska sjukhuset torde
böra avföras 5 vakanta sjukskötersketjänster på övergångsstat. Även en
kontorsbitrådestjänst på övergångsstat Ilar blivit ledig, men då jag föreslagit,
att ett kontorsbiträde på gymnastikavdelningen skall ersättas med ett extra
ordinarie kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring, bör antalet kontorsbiträdesbefattningar
på övergångsstat bibehållas oförändrat, medan antalet
dylika tjänster på ordinarie stat minskas med 1.

Vidare bör benämningen av befattningarna som »maskinister av 2:a klass»
för enhetlighetens skull ändras till »maskinister av 3:e klass».

Direktionens i enlighet med yttrande av medicinalstyrelsen framförda
förslag om överföring av vårdarna vid psykiatriska kliniken till sinnessjukhusens
stat synes mig vara en lämplig åtgärd både för att tillförsäkra karolinska
sjukhuset en lika god rekrytering som övriga statliga sinnessjukhus
och för att förbättra den icke-ordinarie personalens vid karolinska sjukhuset
befordringsutsikter. I samråd med chefen för socialdepartementet vill jag
därför förorda, att de i personalförteckningen för karolinska sjukhuset upptagna
6 sjukvårdarna överföras till personalförteckningen för statens sinnessjukhus
samt att medel för avlönande av de ordinarie och icke-ordinarie
sjukvårdarna vid psykiatriska kliniken överföras till anslaget till avlöningar
vid sinnessjukhusen. Kungl. Majit torde äga meddela de ytterligare bestämmelser,
som erfordras för genomförande av denna överflyttning. På sätt
statskontoret anfört bör uppmärksammas, att kostnaden för sjukvårdarna
även efter överflyttningen skola medräknas vid bestämmande av Stockholms
stads och Stockholms läns landstings bidrag till karolinska sjukhusets drift.

Med anledning av de föreslagna ändringarna i personalförteckningen bör
den i avlöningsstaten under rubriken II. Sjukhuset i övrigt
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas
med 35,000 kronor. Anslagsposten bör vidare på sätt direktionen föreslagit
minskas med 7,000 kronor med anledning av den från och med innevarande
budgetår genomförda höjningen av pensionsavdragen.

Vidare må framhållas, att belastningen på motsvarande anslagsposter för
budgetåret 1941/42 betydligt understigit anslagsposternas belopp. Till
stor del beror denna besparing på att lediga ordinarie befattningar hållits
vakanta i avvaktan på Kungl. Maj:ts tillstånd till deras återbesättande.
Denna minskning i belastningen motsvaras av en ökning av icke-ordinarieposten,
vilken ökning dock — åtminstone örn hänsyn även tages till kostnaderna
för rörligt tillägg och kristillägg — är mindre än besparingen på ordinarieposten.
Då i icke-ordinarieposten ingår ett betydande belopp för vakansvikariernas
avlönande, torde ordinarieposten böra nedräknas, förslagsvis med

SO,000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde alltså böra
minskas med sammanlagt 122,000 kronor.

T enlighet med direktionens hemställan bitr den under ovannämnda lii -

Departe mentschefen.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

brik uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
höjas med sammanlagt 4,000 kronor för nyanställning av fyra sköterskeelever
och ett sköterskebiträde i stället för de avgångna fem sjuksköterskorna
på övergångsstat. Då ovannämnda ordinarie kontorsbiträde på gymnastikavdelningen
bör kunna ersätta det avgångna kontorsbiträdet på övergångsstat,
torde endast kostnaden för ett extra ordinarie kontorsbiträde med
halvtidstjänstgöring, cirka 1,300 kronor, böra tilläggas icke-ordinarieposten.
Anslagsposten bör minskas med 9,250 kronor på grund av den föreslagna
överflyttningen av tre extra ordinarie sjukvårdare till sinnessjukhusens stat.
På sätt direktionen föreslagit bör posten ökas med tillhopa 4,250 kronor för
nyanställning av en städerska samt ett köks- och serveringsbiträde ävensom
för ändring av anställningsformen för ett laboratoriebiträde vid radiumhemmet.
Såsom framgår av redogörelsen i det föregående ha vissa vikarier, huvudsakligen
av rekryteringsskäl, tillerkänts ett lönetillägg som dyrtidskompensation.
Anslagsposten bör av denna orsak höjas med 45,000 kronor. På röntgendiagnostiska
avdelningen har, såsom också i det föregående omnämnts,
på grund av stark ökning av patienttillströmningen måst anställas ytterligare
en andre underläkare, vilket medför en kostnadsökning av cirka 6,800
kronor.

Den nuvarande begränsningen av ögonldinikens disposition beslöts av
1940 års riksdag, som av sparsamhetsskäl bestämde, att ögonkliniken vid
överflyttningen från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset icke skulle
omfatta flera vårdplatser än den disponerat vid lasarettet. Då patientantalet
på kliniken en tid varit lägre än det för läkarutbildningen behövliga, har
Stockholms stad anmodats att öka beläggningen av sina platser på kliniken.
Till följd härav har patientantalet tidvis blivit så stort, att Kungl Majit funnit
sig böra medgiva, att den vårdavdelning, som icke tagits i bruk vid kliniken,
får disponeras nattetid. Därest riksdagen icke har något att häremot erinra,
torde Kungl. Majit böra lämna medgivande till att även denna avdelning
får i erforderlig utsträckning tagas i bruk, när så erfordras på grund avökat
patientantal eller för erhållande av tillgång till barnplatser. I anslutning
härtill bör anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie personal ökas med
7,800 kronor till anställande av ytterligare personal vid ögonkliniken.

I det föregående har jag föreslagit indragning av en förste underläkartjänst
på radiumhemmet, vilket medför en minskning med 7,200 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde således
böra höjas med i runt tal 53,000 kronor.

I enlighet med direktionens förslag bör anslagsposten till rörligt tillägg
med ledning av den låga belastningen under budgetåret 1941/42 — sannolikt
sammanhängande med vakansvikariaten — nedräknas med 30,000
kronor.

I övrigt torde inga ändringar i avlöningsstaten erfordras. Anslaget bör
alltså minskas med 99,000 kronor till 4,125,000 kronor. Vid beräkningen

Kungl. Majda proposition nr 175. 27

av anslagsposterna för nästa budgetår bär enligt gällande budgetprinciper
hänsyn icke tagits till förändringar, som föranledas av militärtjänstgöring.

Av* tillkallade sakkunniga har verkställts översyn av tjänsteförteckningen
för allmänna civilförvaltningen, i vad avser statens sinnessjukhus och statens
anstalt för fallandesjuka. På förekommen anledning ha de sakkunniga
även avgivit förslag beträffande ändrad lönegradsplacering av viss inaskinpersonal
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Sakkunnigförslaget är
för närvarande föremål för remissbehandling. Därest detsamma skulle föranleda
förslag till riksdagen angående lindrad lönegradsplacering beträffande
motsvarande personal vid statens sinnessjukhus, torde jag senare få till prövning
upptaga de lönespörsmål, som beröra karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

lil. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,110,000 kronor
och disponeras enligt omkostnadsstat, som med tillhörande bestämmelser
finnes införd på sid. 477 f. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit minskning av anslaget
med 10,000 kronor såsom framgår av följande sammanställning:

1941/42

1942/43

1943/44

utgifter i
runt tal

kr.

anslag

kr.

beräknade

utgifter

kr.

ökning eller
minskning
kr.

1. Sjukvård m. m. åt personalen, för-slagsvis ...............

13,500

5,000

14,000

+ 9,000

2. Reseersättningar, förslagsvis . . .

9,500

19,000

19,000

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, för-slagsvis .............

b. Övriga expenser........

950.000

111.000

725.000

127.000

725.000

121.000

— 3,000

4. Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och kom-plettering ............

•

151,300

230,000

230,000

h. Tvätt och renhållning, förslags-vis ................

(14,400

65,000

65,000

c. Kosthåll, förslagsvis......

j d. Läkemedel, förslagsvis.....

903,400

311,000

985.000

267.000

985.000

300.000

+ 33,000

e. Förbrukningsartiklar ni. m. för
sjukvården, förslagsvis.....

572,500

659,000

610,000

— 49,000

| f. Diverse utgifter........

21,200

28,000

28,000

Summa

j 3,107,800

| 3,110,000

3,100,000

10,000

28

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Statskontoret bär framhållit, att av direktionens framställning framgår,
att bränslekostnaderna vid karolinska sjukhuset under budgetåret 1941/42
belöpte sig till icke mindre än cirka 815,600 kronor. För budgetåret 1943/44
har för enahanda ändamål beräknats endast 570,000 kronor. Då emellertid,
såvitt statskontoret nu kan bedöma, det måste förutses, att vedeldning
även under sistnämnda budgetår måste förekomma vid sjukhuset i avsevärd
omfattning, samt nämnda omständighet föranleder betydande merkostnader
för sjukhuset, anser ämbetsverket en uppräkning av bränsleposten
med minst 130,000 kronor till 700,000 kronor påkallad.

Anslagsposten till sjukvård m. m. åt personalen torde med ledning av belastningen
under sistförflutna budgetår böra höjas med 8,000 kronor till 13,000
kronor. Belastningen på anslagsposten till reseersättningar har varit mindre
än anslagspostens nuvarande belopp men bör icke föranleda någon sänkning,
då radiofysiska institutionens kontrollverksamhet icke pågick under hela budgetåret
1941/42. Kostnaden för bränsle har under nämnda budgetår väsentligt
överstigit det för budgetåret 1942/43 beräknade beloppet. Då sjukhuset
enligt vad jag under hand inhämtat beräknas erhålla ökad koltilldelning
och bränsleförbrukningen icke bör beräknas med utgångspunkt från de senaste
arens stränga vintrar, bör delposten till bränsle m. m. kunna uppföras
med <40,000 kronor (ökning 15,000 kronor). Delposten till övriga expenser
bör i enlighet med direktionens förslag nedsättas med 3,000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter torde med utgångspunkt från de senaste
belastningssiffrorna böra minskas med 30,000 kronor. Det bör framhållas,
att prisstegringar skett successivt under det senast tilländalupna budgetåret,
varför belastningen därunder icke direkt kan läggas till grund för
uppskattningen av anslagsbehovet för nästa budgetår. Vid beräkningen av
anslagspostens belopp har jag förutsatt, att kostnaden för tvätt skall kunna
minskas något genom de av direktionen vidtagna eller planerade besparingsåtgärderna
.

Förevarande anslag torde alltså för nästa budgetår böra sänkas med

10,000 kronor till 3,100,000 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att inkomsterna vid karolinska
sjukhuset och avgifterna för kontroll å radiologiskt arbete för nästa budgetår
i riksstatsförslaget beräknats till sammanlagt 4,400,000 kronor. För
budgetåret 1941/42 ha statens nettoutgifter för driften av karolinska sjukhuset
enligt direktionens beräkningar utgjort cirka 2,980,000 kronor. För
nästa budgetår ha nettoutgifterna av direktionen beräknats till 3,011,000
kronor. Antalet vårddagar vid sjukhuset har under budgetåret 1941/42 utgjort
cirka 427,500, vilket antal direktionen räknat med även för nästa
budgetår. Kostnaden för vårddag, som enligt direktionen under sistförflutna
budgetår utgjort 15 kronor 97 öre, beräknas för budgetåret 1943/44 stiga

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

till 16 kronor 40 öre. För militära patienter utgjorde antalet vårddagar 26.5
procent av hela antalet vårddagar vid sjukhuset och antalet poliklinikbesök
29 procent av samtliga dylika besök. Kostnaden för garnisonssjukvården
beräknas av direktionen under budgetåret 1941/42 ha uppgått till cirka

1,810,000 kronor, varav omkring 1,731,000 kronor bestritts från åttonde huvudtiteln.
För nästa budgetår har direktionen angivit motsvarande siffror
till respektive 1,859,000 och 1,780,000 kronor.

IV. Reservationsanslaget till Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Utrustning.

För utrustning av karolinska sjukhuset ha anvisats anslag å tillhopa

4.330.000 kronor (bidrag ha även lämnats av Konung Gustaf V:s jubileumsfond,
Stockholms stad och Stockholms läns landsting). Anslag för ändamålet
var senast uppfört i riksstaten för budgetåret 1939/40. I samband med den
allmänna besparingsaktionen vid krislägets inträde föreskrev Kungl. Maj:t den
24 maj 1940, att av ifrågavarande reservationsanslag ett belopp av 150,000
kronor tills vidare icke skulle få tagas i anspråk utan Kungl. Maj:ts medgivande.
På framställning av direktionen för sjukhuset har Kungl. Majit sedermera
medgivit, att anslaget får disponeras även under budgetåret 1942/43.

Direktionen har hemställt, att för utrustning av sjukhuset måtte för nästa
budgetår anvisas ett reservationsanslag av 345,000 kronor.

Utrustningen hann i väsentliga delar anskaffas före världskrigets utbrott
och var vid den tidpunkt, då sjukhuset i början av år 1940 togs i bruk, så
pass fullständig, att något hinder för sjukhusets drivande icke förelåg. En betydande
del av utrustningen har emellertid ännu icke anskaffats, vilket i huvudsak
föranletts av krigsförhållandena. Avspärrningen från de transoceana länderna
har nämligen dels helt hindrat anskaffningen av vissa utrustningsartiklar
och dels beträffande andra artiklar medfört så betydande prisförhöjning
eller så försämrad kvalitet att det ansetts tillrådligt att i det längsta
uppskjuta anskaffningen av desamma. Då förhållandena under budgetåret
1942/43 icke, så vitt nu kan bedömas, komma att ge ökade möjligheter till
anskaffning av vissa delar av den återstående utrustningen och då Kungl.
Majit icke utan riksdagens medgivande torde giva direktionen tillstånd tätt
även efter utgången av innevarande budgetår disponera anslaget, får direktionen
hemställa, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen att för utrustningens
fullbordande anvisa medel till belopp, motsvarande vad som vid budgetårets
utgång beräknas återstå av anslaget. Av anslaget återstår i augusti 1942 ett
belopp av 545,373 kronor 2 öre, vari innefattas ovannämnda belopp å 150,000
kronor. Det kan beräknas, att under innevarande budgetår ett belopp av högst

200.000 kronor av den nuvarande behållningen kommer att tagas i bruk för

fortsatt anskaffning av utrustningspersedlar. n n

Direktionen hemställer därför, att för nämnda ändamål matte för budgetaret
1943/44 anvisas ett anslag å 345,000 kronor.

•''SO

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Statskontoret har ansett direktionens yrkande på så sätt böra bifallas, att
Kungl. Majit genom särskilt brev föreskriver, att av den under innevarande
budgetår disponibla reservationen allenast ett belopp av högst 200,000 kronor
får av direktionen disponeras, att för ändamålet i fråga å riksstaten för budgetåret
1943/44 upptages ett reservationsanslag å 200,000 kronor, samt att
fragan om anvisande av ytterligare medel för ändamålet upptages till omprövning
vid behandlingen av direktionens anslagsäskanden för budgetåret 1944/45.

Då innevarande budgetår är det tredje efter det, varunder ifrågavarande
reservationsanslag senast uppfördes i riksstaten, får anslaget enligt antagna
grunder icke disponeras även under nästa budgetår. Enligt budgetredovisningen
utgjorde reservationen å anslaget vid utgången av budgetåret 1941/42

567,1 (il kronor o5 öre. Härav skulle enligt direktionens beräkningar vid utgången
av innevarande budgetår återstå ett belopp av cirka 345,000 kronor,
varav 150,000 kronor icke få användas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Direktionen
och statskontoret ha föreslagit, att för ifrågavarande ändamål anvisas
ett nytt anslag för nästa budgetår. Vad angår det nya anslagets belopp,
har direktionen föreslagit 345,000 kronor, medan statskontoret ansett ett belopp
av 200,000 kronor vara tillräckligt för nästa budgetår.

För min del vill jag i likhet med vad som skett i andra dylika fall föreslå,
att riksdagens medgivande att disponera anslaget även under budgetåren
1943/45 inhämtas.

V. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Avlöningar.

Anslaget är uppfört med 1,876,500 kronor. Avlöningsstaten för lasarettet
och tillhörande bestämmelser återfinnas på sid. 478 ff. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit, att anslaget för nästa
budgetår höjes med 11,000 kronor. Direktionen har anfört i huvudsak följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Beträffande lasarettets
kontorspersonal hade besparingsberedningens sjukhussakkunniga föreslagit
bland annat att, när ett ordinarie kameralbiträde på sysslomanskontoret
avginge med pension, de med befattningen förenade arbetsuppgifterna borde
fördelas pa andra. Direktionen uttalade i avgivet yttrande att, örn denna befattning
indroges, borde en extra kameralbiträdesbefattning (Ex 9) förändras
till ordinarie kanslibiträdestjänst (A 7). I propositionen 1942: 288 (sid. 54) anförde
departementschefen, att frågan om förändring av den extra kameralbiträdestjönsten
till ordinarie kanslibiträdestjänst finge upptagas till behandling
vid påföljande års budgetarbete. Den ordinarie kameralbiträdestjönsten har
upptagits på övergångsstat. Den nuvarande innehavaren uppnår pensionsåldern
i september 1943. Befattningen bör sålunda kvarstå på lasarettets övergångsstat
även under nästa budgetår. Den extra kameralbiträdesbefattningen
innehas av föreståndaren för den del av sysslomanskontoret, som handhar

iil

Kunell. Maj:ts proposition nr 175.

avräkningen med patienterna. Med hänsyn till det omdöme och den noggrannhet,
som kräves på denna post, bör föreståndaren för denna avdelning erhålla
anställning som ordinarie kanslibiträde. Då det extra kameralbiträdet tjänstgjort
vid lasarettet under en lång följd av år, hemställer direktionen, att örn
hans nuvarande befattning sålunda ändras till en ordinarie kanslibiträdestjänst,
direktionen måtte bemyndigas att, utan hinder av vad som är föreskrivet
örn ledigförklarande av och kompetensbestämmelser för dylik tjänst, konstituera
honom till befattningens innehavare. _

Vid beräkning av anslagspostens belastning under budgetåret 1943/44 hav
direktionen räknat med avlöning under ett kvartal på den ordinarie kameralbiträdestjänsten
och under tre kvartal på den föreslagna kanslibiträdestjänsten.

Direktionen föreslår, att anslagsposten med hänsyn till pensionsavdragens
höjning, för budgetåret 1943/44 nedsättes med 2,000 kronor.

Avlöningar till övrig i ck e- ord i n arie_ personal.
Under förutsättning, att ovannämnda extra kameralbiträdestjänst från och
med den 1 oktober 1943 ändras till en ordinarie kanslibiträdestjänst, kommer
belastningen på denna anslagspost att minskas. A andra sidan kan beräknas,
att för avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie och extra tjänstemän kommer
att erfordras ett något förhöjt belopp. Direktionen föreslår därför en nedsättning
med endast 1,500 kronor. Emellertid föreslår direktionen, att anslagsposten
uppräknas med 40,000 kronor för lönetillägg (»kristillägg») åt vikarier.
Anslagsposten bör alltså höjas med 38,500 kronor.

Rörligt tillägg. Belastningen på denna anslagspost, som för innevarande
budgetår upptagits till 223,700 kronor, beräknas för budgetåret 1943/44
uppgå till 198,200 kronor (—25,500 kronor).

I enlighet med vad som beslutats vid 1942 års riksdag bör den ordinarie
kameralbiträdestjönsten indragas från och med den 1 oktober 1943. Direktionen
har föreslagit, att extra kameralbiträdet på sysslomanskontoret i samband
därmed måtte erhålla tjänsteställning som ordinarie kanslibiträde. Jag
anser mig icke böra för närvarande biträda detta förslag.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör dels i enlighet
med direktionens förslag minskas med 2,000 kronor på grund av den vidtagna
höjningen av pensionsavdragen, dels sänkas med 3,000 kronor med anledning
av indragningen av kameralbiträdestjänsten. Sammanlagt bör anslagsposten
alltså minskas med 5,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal bör ökas dels med 1,700 kronor på grund av avlöningsförhöjningar,
dels med 19,300 kronor i anslutning till förutnämnda löneförbättring
för vikarierande personal (jfr avdelningen II. ovan) och bör således höjas med
tillhopa 21,000 kronor. Vidare bör anslagsposten till rörligt tillägg minskas
med 25,500 kronor i överensstämmelse med vad direktionen beräknat. Anslaget
torde alltså för nästa budgetår böra minskas med (— 5,000 + 21,000 —
— 25,500 =) 9,500 kronor lill 1,867,000 kronor.

Departe mentschefen.

32

Kungl. Majlis proposition nr 175.

VI. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Omkostnader.

Detta anslag är uppfört med 1,535,000 kronor och disponeras enligt omkostnadsstat,
införd på sid. 483 i statsliggaren.

Sjukhusdirektionen har föreslagit höjning av anslaget med 57,000 kronor
på sätt framgår av följande sammanställning:

1941/42

1942/43

1943/1944

utgifter i
runt tal

kr.

anslag

kr.

beräknade

utgifter

kr.

ökning eller
minskning
kr.

1. Sjukvård m. m. åt personalen, för-slagsvis ...............

9,100

6,500

10,000

+ 3,500

2. Reseersättningar, förslagsvis . . .

500

500

500

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse oell vatten, för-slagsvis .............

362,000

318,000

369,000

+ 51,000

b. Övriga expenser ........

39,200

42,000

42,700

+ 700

4. Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och kom-plettering ............

188,900

164,000

194,000

+ 30,000

b. Tvätt och renhållning, förslags-vis ................

c. Kosthåll, förslagsvis......

21,900

292,300

24,000

386,000

24,000

355,000

— 31,000

d. Läkemedel, förslagsvis.....

118,700

137,000

140,000

+ 3,000

e. Förbrukningsartiklar m. m. för
sjukvården, förslagsvis.....

210,500

250,200

250,000

— 200

f. Ränta och amortering å lån hos

pensionsstyrelsen........

g. Diverse utgifter........

198,800

6,500

198,800

8,000

198,800

8,000

Summa

1,448,400

1,535,000

1,592,000

+ 57,000

Beträffande beräkningen av omkostnadsstaten har direktionen anfört
bland annat följande:

Direktionens förslag till omkostnadsstat för budgetåret 1942/43 förutsatte,
att utökningen av de kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna skulle
kunna genomföras från nämnda budgetårs början.

Det är uppenbart, att den stora personalökning, som följer med utvidgningen
av de kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna, kommer att medföra
ökat medelsbehov å delposten till sjukvård m. m.

Den byggnad, vari neurokirurgiska klinikens nya lokaler skola inrymmas,
har visserligen tillförts värme, ehuru ej i samma utsträckning som övriga
byggnader, men förbrukning av gas, elektrisk energi och vatten har givetvis
icke förekommit därstädes under ombyggnadstiden.

Delposten inventariers underhåll och komplettering har upptagits till det
nuvarande beloppet med tillägg av 30,000 kronor för utgifter av engångs -

33

Kungl. May.ts ''proposition nr 175.

karaktär, varmed avses fortsatt modernisering av avdelningarnas utrustning.
Samma belopp begärdes för innevarande budgetår men anvisades icke, vilket
torde ha berott på den stora nyanskaffning till neurokirurgiska kliniken,
för vilken särskilt anslag anvisades. Det synes emellertid vara angeläget, att
den modernisering av lasarettets successiva utrustning, som ägt rum under
de senaste åren, får fullföljas.

Den skärpta ransoneringen, varubristen, som gjort att lagren av livsmedel
ej kunnat förnyas, samt en av direktionen genomförd ny kostordning lia
för budgetåret 1941/42 medfört en betydande besparing (cirka 58,000 kronor)
å delposten till kosthåll. Kostnaden per underhållsdag har uppgått
till kronor 2:12 mot kronor 2: 60 för budgetåret 1940/41. Med utgångspunkt
från dagkostnaden för 1941/42 har delposten för budgetåret 1943/44
beräknats till 355,000 kronor eller 31,000 kronor mindre än det för 1942/43
anvisade beloppet.

Vidtagna åtgärder ha medfört en minskning av kostnaden för läkemedel
per underhållsdag, som på grund av prisökning dock ej blivit större än
cirka 2 öre (för 1940/41 87.9 öre och för 1941/42 86 öre). Det synes vara
berättigat att för budgetåret 1943/44 räkna med en ytterligare reducerad
kostnad per underhållsdag eller 84 öre.

Statskontoret har med hänsyn till de höga utrustningslcostnaderna för neurokirurgiska
kliniken och den avsevärda förnyelse av lasarettets inventariebestånd,
som i samband därmed verkställts, ansett särskilda medel icke
böra för nästkommande budgetår beräknas för inventariers underhåll och
komplettering.

Omkostnadsanslaget för innevarande budgetår är beräknat med hänsyn
till att utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna medför
ökning av omkostnaderna. I avbidan på närmare erfarenhet har dock en
viss återhållsamhet iakttagits. Av samma skäl torde någon höjning av anslagsposten
till sjukvård m. m. icke böra nu företagas. Delposten till bränsle,
lyse och vatten torde också kunna uppföras med oförändrat belopp. Någon
höjning av delposten till övriga expenser anser jag mig icke böra för närvarande
tillstyrka.

Anslagsposten till övriga utgifter har av direktionen beräknats till ett belopp,
som överstiger det nuvarande med 1,800 kronor. Därvid har direktionen
räknat med att 30,000 kronor skola anvisas för modernisering av avdelningarnas
sängutrustning m. m., för vilket ändamål under budgetåren
1939/42 disponerats sammanlagt 100,000 kronor (jfr prop. 1941: 74, sid.
67 f.). För innevarande budgetår lia medel icke beräknats för denna modernisering,
emedan avsevärda medel måst anvisas till utrustning av neurokirurgiska
kliniken. Då den successiva moderniseringen av sängar och dylikt
bör fortgå, vill jag tillstyrka den begärda medelsanvisningen härför. Anslagsposten
till övriga utgifter bör emellertid uppföras med nuvarande belopp.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat
belopp, 1,535,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 191/3. 1 sami. Nr 175.

Departe mentschefen.

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid serafimerlasarettet
i årets statsverksproposition upptagits till 2,300,000 kronor. Dagkostnaden
vid lasarettet under nästa budgetår har av direktionen beräknats
till 20 kronor 41 öre. Detta tal understiger något dagkostnaden för budgetåret
1941/42, 20 kronor 69 öre, vilken senare delvis förklaras av att antalet
underhållsdagar till följd av ombyggnadsarbetena varit avsevärt mindre än
normalt.

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att:

1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1943/44, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas
av vad jag i det föregående anfört;

2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:

Avlöningsstat.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 67,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ... » 10,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 17,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »_9,000

Summa kronor 103,000

II. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 895,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 214,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. » 2,493,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 420,000

Summa kronor 4,022,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 35

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna
.................... kronor 103,000

II. Sjukhuset i övrigt................ » 4,022,000

Summa kronor 4,125,000;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 4,125,000;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkost nader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
...................................kronor 3,100,000;

5. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1942/43 befintlig
reservation å det senast för budgetåret 1939/40 anvisade
reservationsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Utrustning må disponeras intill utgången av
budgetåret 1944/45;

6. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 383,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 144,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. » 1,141,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 198,200

Summa kronor 1,867,000;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 1,867,000;

8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .................................kronor 1,535,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
C. A. Charpentier.