Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dgrtidshjälp
m. m. åt vissa pensionärer och understödstagare; given
Stockholms slott den 5 mars 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars
1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet,
såvitt angår punkten l:o), och med cheferna för justitie- och socialdepartementen,
såvitt angår punkten 2:o), anför chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss.

l:o).

Enligt beslut senast av 1942 års riksdag (prop. nr 125, skriv, nr 144) har
särskild dyrtidshjälp beviljats åt sådana tjänste- och familjepensionärer vid av
staten övertagna enskilda järnvägar, som icke enligt gällande författningar
ägt åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel å dem tillkommande pensioner eller
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 samt. Nr 147. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

understöd. Bestämmelser i ämnet ha utfärdats genom kungörelser den 28
juni 1941 (nr 648) och den 24 april 1942 (nr 212).

Dyrtidshjälpen har utgått under första halvåret 1941 med 10 procent och
under budgetåret 1941/42 med 15 procent samt utgår under löpande budgetår
med 20 procent av särskilda tilläggsunderlag, beräknade i enlighet med
föreskrifterna i kungörelserna den 18 juni 1925 (nr 275) och den 15 juni
1923 (nr 267). Tilläggsunderlagen äro så utformade, att de sämst ställda
erhålla en relativt större förbättring -—- vid en dyrtidshjälp utgående efter
20 procent uppgå sålunda de faktiska tilläggen till 32 procent av de lägsta
pensions- eller understödsbeloppen — och att dyrtidshjälp ej beräknas å
högre pensionsbelopp än 400 kronor för månad.

Berättigade till nämnda dyrtidshjälp äro: 1) f. d. befattningshavare, som
med pension eller därmed jämförligt understöd avgått från tjänst vid den
enskilda järnvägen, innan denna övertagits av staten, eller som övergått i
statens järnvägars tjänst i samband med övertagandet utan att ha erhållit
befattning å aktiv stat och sedermera med pension eller understöd avgått
från nämnda tjänst; 2) änkor, barn och övriga anhöriga till sådana f. d. befattningshavare,
i den mån dessa anhöriga äga åtnjuta pension eller därmed
jämförligt understöd i anledning av anställningen vid den enskilda järnvägen;
samt 3) änkor, barn och övriga anhöriga till befattningshavare, som
avlidit innan järnvägen övertagits av staten, i den mån dessa anhöriga äga
åtnjuta sådan pension eller sådant understöd.

Dyrtidshjälp utgår dock icke till tjänste- och familjepensionärer, vilkas
pensioner eller understöd uppgå till eller överstiga de sammanlagda förmåner,
som vid samma tidpunkt tillkomma motsvarande pensionärer från statens
järnvägar, och den utgående dyrtidshjälpen skall alltid begränsas så,
att den icke tillika med vederbörandes pension eller understöd överstiger de
motsvarande sammanlagda förmånerna för statens järnvägars pensionärer.

I skrivelse den 8 februari 1943 har svenska järnvägsmannaförbundet gjort
framställning om att ifrågavarande pensionärer och understödstagare måtte
erhålla dyrtidshjälp även under nästa budgetår.

Departements- När ifrågavarande tjänste- och familjepensionärer vid av staten övertagna
chefen. enskilda järnvägar enligt beslut av 1941 och 1942 års riksdagar bereus viss
lindring i dyrtidens tryck har det avgörande skälet därtill varit, att dessa
pensionärer ansetts böra erhålla sådant stöd, att de i vart fall icke kunde
sägas ha kommit i ett försämrat läge genom förstatligandet av vederbörande
järnväg. Samma motiv gör sig gällande även för nästa budgetår.

Dyrtidshjälpen har under budgetåren 1941/42 och 1942/43 utgått efter 15
respektive 20 procent. De så bestämda understöden torde vara högre än
vad de enskilda järnvägarna hittills i allmänhet beviljat sina pensionärer
men ha ansetts skäliga som kompensation för prisstegringen efter krigsutbrottet.
Som ett bidragande skäl för höjningen i fjol anfördes, att motsvarande
pensionärsgrupper vid statens järnvägar erhållit ökade kristillägg på
grund av levnadskostnadsstegringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

3

Jämväl för nästa år vill jag förorda, att dyrtidslijälp utgår till ifrågavarande
pensionärer. Dyrtidshjälpen torde tills vidare böra utgå med samma
procentsats som för innevarande budgetår. Jag vill erinra om att kristillägg
under budgetåret 1941/42, då dyrtidshjälpen var 15 procent, i genomsnitt
utgick med 10.5 procent, och att man för löpande budgetår, då dyrtidshjälpen
uppgår till 20 procent, torde kunna räkna med kristillägg av i genomsnitt
16 procent. Enligt i propositionen nr 77 framlagt förslag skola kristilläggen
tills vidare under kommande regleringsperiod utgå efter oförändrad
procentsats, men för den händelse levnadskoslnadsindex skulle stiga till
eller över talet 160 i 1935 års serie, ökas med ett ytterligare tillägg på 5 procent.
Det synes mig skäligt, att därest en sådan stegring av kristilläggen inträder,
dyrtidshjälpen för ifrågavarande pensionärer höjes från 20 till 25
procent. Höjningen bör erhållas respektive, vid nedgång av levnadskostnadsindex,
bortfalla vid samma tidpunkt som kristilläggsförhöjningen för
statens pensionärer.

Dyrtidshjälpen bör i övrigt utgå efter samma grunder som innevarande
budgetår. Därest ytterligare vissa enskilda järnvägar skulle övertagas av staten
under loppet av nästa budgetår, synes skäligt att jämväl pensionärerna
vid dessa komma i åtnjutande av dyrtidslijälp. Därvid böra dock i möjligen
förekommande fall avräknas de bidrag av motsvarande karaktär, som
enligt utfästelse av den enskilda järnvägen kunna komma att utgå för tiden
efter övertagandet.

Kostnaderna för den av mig förordade dyrtidshjälpen under nästa budgetår,
vilka vid oförändrad procentsats torde kunna uppskattas till i runt tal
800,000 kronor, böra bestridas av statens järnvägars trafikmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att dyrtidshjälp enligt av mig förordade grunder må under
budgetåret 1943/44 av trafikmedel utbetalas till de i det föregående
angivna pensionärsgrupperna vid av staten övertagna
enskilda järnvägar.

2:o).

Enligt ett av Kungl. Majit den 5 maj 1939 godkänt avtal mellan medicinalstyrelsen
och styrelsen för Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka rörande statens
övertagande av anstalten från och med den 1 juli 1939 förband sig
Kungl. Majit och kronan att till sju av anstalten pensionerade befattningshavare
årligen intill deras död utbetala dem beviljade pensioner. Pensionsbeloppen
växlade mellan lägst 300 kronor och högst 1,000 kronor för år och
uppgingo sammanlagt till 4,660 kronor (förutom vissa naturaförmåner till en
pensionär). Sedan en av pensionärerna numera avlidit, uppgå de kontanta
pensionsbeloppen till 3,660 kronor per år.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Departements chefen.

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 5 maj 1939 angående regleringen för budgetåret
1939/40 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel skola kostnaderna
för ifrågavarande pensioner bestridas från förslagsanslaget Diverse
pensioner och understöd m. m. Tillika föreskrevs att dyrtidstillägg icke skulle
utgå å berörda pensioner.

I anledning av framställning från direktionen för statens anstalt för fallandesjuka
har medicinalstyrelsen i skrivelse den 14 april 1942 hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas för att viss dyrtidshjälp må kunna utbetalas åt förenämnda
pensionärer.

Styrelsen har till stöd för förslaget anfört i huvudsak följande.

Enligt medicinalstyrelsens mening synes skäligt, att förenämnda f. d. befattningshavare
beredas någon kompensation på grund av levnadskostnadsstegringen
efter krigsutbrottet. Styrelsen vill erinra om den av 1941 års riksdag
beviljade dyrtidshjälpen åt vissa pensionärsgrupper vid av staten övertagna
enskilda järnvägar. Styrelsen ifrågasätter, huruvida icke i huvudsak
samma grunder som de, enligt vilka denna dyrtidshjälp utgår, kunde tilllämpas
i nu föreliggande fall.

Statskontoret har i utlåtande den 21 juli 1942 uttalat, att ämbetsverket
icke hade något att erinra mot bifall till framställningen.

Kungl. Majit har genom beslut den 13 november 1942 föreskrivit, att ifrågavarande
pensionärer må under budgetåret 1942/43 åtnjuta dyrtidstillägg
med 20 procent av respektive pensionsbelopp samt att kostnaderna härför
skola bestridas från femte huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Vid övertagandet av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka år 1939 förband
staten sig enligt avtal med anstaltsstyrelsen att svara för utbetalningen av
vissa pensionsbelopp, som tidigare beviljats åt förutvarande befattningshavare.
Den efter krigsutbrottet inträffade prisstegringen har väsentligt minskat
värdet av de sålunda utfästa pensionsbeloppen. Ehuru i avtalet icke nämnts
något om dyrtidstillägg å pensionerna, synes mig skäligt att ifrågavarande
pensionärer till lindring av dyrtidens tryck dock tillerkännas ett procentuellt
tillägg å dem tillkommande pensionsbelopp. Under innevarande budgetår har
Kungl. Majit på föredragning av chefen för socialdepartementet beviljat sådant
tillägg med 20 procent, att utgå av femte huvudtitelns anslag till extra
utgifter. Jag vill föreslå, att nämnda procentuella tillägg må utgå jämväl under
nästa budgetår. En höjning till 25 procent bör dock få ske under samma
villkor, som gäller för förhöjning av den i föregående punkt äskade dyrtidshjälpen
till pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvägar.

I samma läge som pensionärerna från Vilhelmsroanstalten befinna sig vissa
förutvarande befattningshavare vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall
och efterlevande till sådana befattningshavare, vilka pensionerats av föreningen
till minne av Konung Oskar I och Drottning Josephine, redan innan staten
ar 1939 övertog egendomen Hall. På ifrågavarande pensioner och understöd
örn tillhopa 2,700 kronor utgår enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag icke
dyrtidstillägg (jfr prop. nr 281; skriv, nr 398). Jag vill föreslå, att jämväl

Kungl. Maj:ts proposition nr 147. 5

dessa pensionärer erhålla samma procentuella tillägg som pensionärerna från
Vilhelmsroanstal ten.

Kostnaderna för tilläggen åt båda grupperna, beräknade efter 20 procent,
uppgå till ej fullt 1,300 kronor för år och torde få bestridas av förslagsanslaget
Diverse pensioner och understöd m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att procentuella tillägg enligt av mig förordade grunder må
under budgetåret 1943/44 utgå till vissa pensionärer från
Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka och från skyddshemmet
åkerbrukskolonien Hall.

Vad departementschefen under punkterna 1:o) och2:o)
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.