Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
1
Nr 144.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avstående i
vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv; given
Stockholms slott den 26 februari 1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under
punkterna l:o—13:o hemställt.
GUSTAF.
K. G. Ewerlöf.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari
1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Statsrådet Ewerlöf anmäler följande frågor om avstående av allmänna
arvsfondens rätt till arv efter vissa personer och anför därvid.
l:o.
Rätten till arv efter Elina Petronella Andersson (Petersson) från Torhamns
socken. Änkan Elina Petronella Andersson från Torliamns socken,
Blekinge län, vilken var född den 13 mars 1882, avled den 7 oktober
1940 utan att, såvitt framgår av en efter henne upprättad bouppteckning
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 144—145. 1
2
Före
draganden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
med tillägg, efterlämna någon arfberättigad släkting. Behållningen i boet
efter henne uppgick enligt bouppteckningen till 1,849 kronor 50 öre. Kvarlåtenskapen
efter den avlidna har ännu icke redovisats till allmänna arvsfonden.
Hos Kungl. Majit hava Mårten August Petersson och Nanny Cecilia Andersson,
född Petersson, anhållit, att en fjärdedel av kvarlåtenskapen efter
den avlidna måtte avstås till envar av dem.
Sökandena, som äro födda den 7 december 1871 respektive, den 28 januari
1882, äro barn till den avlidnas jämväl avlidne man Peter Magnus Andersson
i ett dennes tidigare äktenskap.
Till stöd för ansökningen hava sökandena anfört, att de vore i små ekonomiska
omständigheter samt att de tidigare icke erhållit arv efter någon
av sina föräldrar.
Länsstyrelsen i Blekinge län har förordat, att allmänna arvsfonden skulle
avstå å sökandena belöpande andelar av ifrågavarande kvarlåtenskap.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har anfört.
Enligt uppgift från pastorsämbetet i Torhamns församling hade den avlidnas
förut avlidne make fiskaren Peter Magnus Andersson i äktenskap
med jämväl avlidna Lucie Jonasdotter barnen Nils Alfred och Alma Marie
samt sökandena Nanny Cecilia och Mårten August. Nils Alfred och Alma
Marie hava utflyttat till okänd utrikes ort, där de sannolikt avlidit, efterlämnande
bröstarvingar. Förebragt utredning har icke ådagalagt, att sökandena,
statt den avlidna i livstiden nära, utan lärer fastmera ett mindre gott
förhållande hava varit rådande mellan sökandena och den avlidna. Då
emellertid sökandena och deras syskon enligt uppgift icke utbekommit arv
efter någondera av sina föräldrar, synas ansökningarna av billighetsskäl
likväl vara förtjänta av beaktande, allra helst som sökandena enligt vad
utredningen giver vid handen befinna sig i tryckta ekonomiska omständigheter.
Den andel i kvarlåtenskapen efter Elina Petronella Andersson, som
vid ett efterskänkande borde avstås till envar av sökandena, synes ämbetet
lämpligen böra bestämmas till en åttondel av behållningen i boet efter Elina
Petronella Andersson, eller sålunda i runt tal 230 kronor, därvid ämbetet beräknat
sökandenas faders lott i det gemensamma boet till hälften av behållningen
i boet efter Elina Petronella Andersson, samt att en fjärdedel därav
skulle antagas belöpa å ett vart av barnen i första äktenskapet.
Med hänsyn till de av kammaradvokatfiskalsämbetet åberopade omständigheterna
synes mig skäligt att någon del av kvarlåtenskapen efter Elina Petronella
Andersson (Petersson) efterskänkes till förmån för sökandena. I fråga
örn storleken av den andel, som bör avstås till sökandena, ansluter jag mig
till kammaradvokatfiskalsämbetets förslag.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter Elina Petronella Andersson (Petersson) från Torhamns
socken må avstås en åttondel till vardera av Mårten August
Petersson och Nanny Cecilia Andersson, född Petersson.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
2:o.
Rätten till arv efter Sofia Charlotta Dahlgren från Halmstad. Sofia Charlotta
Dahlgren från Halmstad, vilken var född den 15 april 1868, avled den
31 maj 1940 utan att, såvitt framgår av en efter henne upprättad bouppteckning,
efterlämna någon arvsberättigad släkting. Behållningen i boet efter
henne uppgick enligt bouppteckningen till 7,673 kronor 13 öre. Kvarlåtenskapen
efter den avlidna har ännu icke redovisats till allmänna arvsfonden.
Bland tillgångarna i boet upptogs i bouppteckningen en såsom osäker ansedd
fordran hos läckegren Gunnar Persson i Halmstad å 1,300 kronor enligt
en av honom den 11 mars 1937 utfärdad revers å samma belopp jämte
4 •/• ränta, förfallande till betalning sex månader efter uppsägning.
Hos Kungl. Majit har Persson anhållit örn efterskänkande av allmänna
arvsfondens fordran hos honom.
Till stöd för ansökningen har sökanden, som är född den 8 januari 1907,
anfört bland annat, att den avlidna, som på sin tid varit kassörska i ett
bolag i Halmstad, där sökanden även haft anställning, hade lovat hjälpa
honom med medel för uppförande av ett eget hem, i den mån han icke
därtill erhölle statligt och kommunalt stöd, mot det att han lämnade revers
å lånebeloppet. Sedan ifrågavarande revers utfärdats, hade hon vid något
tillfälle under hösten 1939, då lian betalade ränta å lånet till henne, yttrat,
att örn hon skulle avlida, skulle skulden anses betald. Hon hade även med
blyerts på en papperslapp skrivit förslag till förklaring härom. Tillika hade
hon uppmanat sökanden att skriva av förklaringen på den avskrift av re''versen,
som han själv innehade, så att hon därå kunde teckna sitt namn.
Då han i januari 1940 besökte Sofia Charlotta Dahlgren för att betala ränta,
hade han ämnat förelägga henne reversavskriften, försedd med omnämnda
förklaring, i avsikt att erhålla henes underskrift. Hon var emellertid vid detta
tillfälle sjuk. Sökanden hade fått det intrycket, att hon antingen fått en hjärnblödning
eller också blivit omtöcknad av kolosförgiftning. På grund härav
hade han icke velat begära hennes underskrift å ifrågavarande av henne formulerade
förklaring. Därefter hade hennes hälsotillstånd försämrats alltmer.
Det egna hem, som han uppfört i Halmstad, bestode av en 1-rumslägenhet
och en 2-rumslägenhet och vore taxeringsvärderad till 18,000 kronor och intecknad
för 12,000 kronor.
Boutredningsmannen i boet har anfört, alt han för sin del vore övertygad
om sanningsenligheten av Perssons i ansökningen lämnade uppgifter, samt
som sin mening uttalat, att örn ansökningen bifölles, skulle det säkerligen
överensstämma med den avlidnas önskan.
Magistraten i Halmstad och länsstg reisen i Hallands län hava tillstyrkt bifall
till ansökningen.
Kammaraduokatfiskalsämbetet har anfört, att ämbetet, då sökanden måste
anses hava stått den avlidna i livstiden nära samt uppgiften, att hon skulle
hava haft för avsikt att icke av sökanden utkräva föreskrivna beloppet, syntes
förtjäna tilltro, funne billighetsskäl tala för bifall till förevarande ansökning.
4
Fört
draganden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Även jag finner skäligt, att allmänna arvsfondens fordran hos sökanden,
som enligt vad handlingarna utvisa stått den avlidna nära, efterskänkes, och
hemställer därför, att Kungl. Hajd måtte föreslå riksdagen medgiva,
att en allmänna arvsfonden genom arv efter Sofia Charlotta
Dahlgren från Halmstad tillfallen fordran å 1,300 kronor
jämte ränta hos Gunnar Persson må efterskänkas.
3:o.
Rätten till arv efter redaktören Enevall Persson Enevald från Stockholm.
Redaktören Enevall Persson Enevald från Stockholm, vilken var född den 10
december 1880, avled den 24 augusti 1940 utan att, såvitt framgår av en efter
honom upprättad bouppteckning, efterlämna någon arvsberättigad släkting.
Behållningen i boet efter honom uppgick enligt bouppteckningen till 40,263
kronor 80 öre. Av kvarlåtenskapen har ett belopp av 41,976 kronor 91 öre
tillgodoförts allmänna arvsfonden.
Bland skulderna i boet var i bouppteckningen upptagen en av Enevald
jämte annan person tecknad borgensförbindelse å ett chauffören Karl Georg
Emanuel Öhlander i Stockholm av Sveriges riksbank den 4 augusti 1936
beviljat lån å 1,500 kronor, varav vid Enevalds död återstod oguldet ett belopp
av 300 kronor jämte ränta.
Hos Kungl. Maj:t har Öhlander — under förmälan att allmänna arvsfonden
till riksbanken inbetalat återstående belopp av nämnda lån — anhållit,
att hans sålunda uppkomna skuld till allmänna arvsfonden måtte efter-,
skänkas.
Till stöd för ansökningen har sökanden, som är född den 17 februari
1900, anfört, att han sedan december 1939 fullgjort militär beredskapstjänstgöring
under tillhopa tio månader, att han under de perioder, han icke varit i
militärtjänst, varit utan stadigvarande arbete, på grund varav hans inkomster
varit mycket små, att han och Enevald varit goda vänner samt att det vore
hans övertygelse, att Enevald, därest han levat och fått kännedom om sökandens
ekonomiska svårigheter, skulle hava fullgjort sitt borgensåtagande och
därefter efterskänkt sin fordran hos sökanden.
Överståthållarämbetet har anfört, att av verkställd polisutredning syntes
framgå, att sökanden stått Enevald nära samt att sökandens ekonomiska förhållanden
syntes utan hans egen förskyllan vara sådana, att ett efterskänkande
av hans skuld till dödsboet vore billigt.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har meddelat, att allmänna arvsfonden på
grund av den avlidnes borgensåtagande den 28 oktober 1941 nödgats till
Sveriges riksbank erlägga 319 kronor 19 öre, med vilket belopp sökanden
sålunda häftade i skuld till arvsfonden, samt att den avlidnes medborgensman,
förmannen August Vitalis Elmblad i Stockholm, som, enligt vad ämbetet
inhämtat, skulle befinna sig i små ekonomiska omständigheter och sakna
utmätningsbara tillgångar, trots anmaningar icke kunnat förmås att till någon
del gottgöra arvsfonden dess utgifter i anledning av borgensförbindel
-
Kungl. Majlis proposition nr 144.
5
sen. Ämbetet har på de av Överståthållarämbetet anförda skälen tillstyrkt
bifall till förevarande ansökning.
Också jag tillstyrker, att allmänna arvsfondens fordran hos sökanden, vilken
enligt vad handlingarna utvisa stått den avlidne nära och lever under
mindre goda ekonomiska förhållanden, efterskänkes. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att allmänna arvsfondens i anledning av arv efter redaktören
Enevall Persson Enevald från Stockholm uppkomna
fordran å 319 kronor 19 öre jämte ränta hos Karl Georg Emanuel
Öhlander må efterskänkas.
4:o.
Rätten till arv efter f. d. lektorn Elisabet Matilda Wilhelmina Eurén från
Stockholm. F. d. lektorn Elisabet Matilda Wilhelmina Eurén från Stockholm,
vilken var född den 9 juli 1864, avled den 20 augusti 1939 utan att, såvitt
framgår av en efter henne upprättad bouppteckning, efterlämna någon arvsberättigad
släkting. Behållningen i boet efter henne uppgick enligt bouppteckningen
till 11,878 kronor 56 öre. Av kvarlåtenskapen har ett belopp av
10,312 kronor 15 öre inlevererats till allmänna arvsfonden.
Den avlidna hade iklätt sig borgensansvar för en av Viggbyholmsskolans
fastighetsaktiebolag den 1 november 1935 utfärdad revell å 2,500 kronor, vilken
revers sedermera belånats hos aktiebolaget Göteborgs bank. Sedan fran
bankbolagets sida anspråk framställts på inbetalning av reversens kapitalbelopp,
har allmänna arvsfonden den 15 augusti 1941 på grund av den avlidnas
borgensåtagande nödgats inlösa reversen. Fastighetsbolaget häftar därför i
skuld till allmänna arvsfonden med 2,500 kronor.
Hos Kungl. Maj:t har fastighetsbolaget anhållit om efterskänkande av allmänna
arvsfondens fordran hos bolaget. Skulle denna framställning icke kunna
bifallas, har bolaget hemställt om anstånd med skuldens återbetalning
under tre år.
Viggbyholmsskolan började sin verksamhet år 1928. Den består av en
grundskola med fyra förberedande klasser, en sjuårig examensfri överbyggnad,
medborgarlinjen, avsedd att skänka en allmän medborgerlig utbildning,
samt ett fyraårigt gymnasium, anknytande till medborgarlinjens femte klass.
År 1931 bildades av för skolan intresserade personer Viggbyholmsskolans
fastighetsaktiebolag med ändamål att för skolans räkning uppföra skolbyggnader
och elevhem. Bolaget har därefter uppfört vissa sådana byggnader.
Till stöd för ansökningen har sökandebolaget anfört bland annat.
Likartade reverser till ett antal av cirka 100 stycken, var och en försedd
med personlig borgen, hava av Viggbyholmsskolans fastighetsaktiebolag belånats,
och har fastighetsbolaget därigenom erhållit möjlighet att för Viggbyholmsskolans
räkning uppföra skolbyggnad och elevhem. I de förekom
-
Före
draganden.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Före
draganden.
mande fall, då borgensman dött, Ilar vederbörande sterbhus hitintills övertagit
de förpliktelser, som borgensmannen iklätt sig på grund av sin borgen. Den
revers, å vilken lektor Eurén tecknat borgen, har emellertid av allmänna arvsfonden
inlösts hos aktiebolaget Göteborgs bank, samt gör numera allmänna
arvsfonden anspråk på att Viggbyholmsskolans fastighetsaktiebolag skall till
fonden inbetala, vad densamma sålunda utgivit. Detta erbjuder emellertid
för bolaget betydande svårigheter. Viggbyholmsskolans samhällsgagnande
verksamhet, vilken utövats utan något understöd från det allmännas sida,
torde vara synnerligen väl känd. I de nu rådande hårda och bekymmersamma
tiderna har skolan arbetat under synnerligen hårt ekonomiskt trångmål.
Skolan är utan tvekan värd allt tänkbart stöd. Anmärkas må, att allmänna
arvsfonden ävenledes vid åtminstone ett tillfälle lämnat ett flerårigt studieunderstöd
åt en av skolans elever.
I ärendet har företetts ett den 17 juni 1942 av två personer utfärdat intyg,
däri intygsgivarna, som under många år känt den avlidna och på skilda områden
samarbetat med henne, vitsordat, att hon alltifrån Viggbyholmsskolans
grundande visat stort intresse för densamma, synligt bland annat genom
aktieteckning i dess byggnadsbolag och gåvor till dess bibliotek ävensom genom
den garantiförbindelse hon iklätt sig för skolan. Intygsgivarna hava
som sin bestämda uppfattning uttalat, att det vöre i enlighet med hennes
önskan och vilja, om de medel, varom här vöre fråga, bleve en hennes gåva
till skolan.
Vid polisförhör hava intygsgivarna bekräftat innehållet i det av dem avgivna
intyget.
Överståthållarämbetet har anfört.
Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att Viggbyholmsskolan
stått den avlidna nära i den mening, som avses i 5 kap. 3 § lagen om
arv. Det synes vidare vara sannolikt, att den avlidna, därest borgensförbindelsen
under hennes livstid blivit tagen i anspråk, varit beredd att lämna det
av henne garanterade beloppet som understöd till skolan. Med hänsyn härtill
har Överståthållarämbetet icke något att erinra mot att allmänna arvsfondens
fordran pa sökanden pa grund av den infriade borgensförbindelsen efterskänkes
till förmån för skolan, vars ekonomiska resurser synas vara relativt
små. Överståthållarämbetet får därjämte framhålla, att ett sådant efterskänkande
torde stå i god överensstämmelse med fondens uppgift att främja
barns och ungdoms vård och fostran.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har tillstyrkt ansökningen örn efterskänkande
av allmänna arvsfondens ifrågavarande fordran och därvid anfört, att
av i ärendet verkställd utredning finge anses framgå, att sökandebolaget stått
den avlidna i livstiden nära, att Viggbyholmsskolan utövade sin verksamhet
under avsevärda ekonomiska svårigheter samt att skolan fyllde en uppgift
av saväl likartat som likvärdigt slag i jämförelse med de institutioner, vilkas
verksamhet allmänna arvsfonden hade till sin uppgift att främja.
Beträffande fragan, huruvida stadgandet i 5 kap. 3 § lagen örn arv kan
anses medgiva efterskänkande av allmänna arvsfonden tillfallet arv till förmån
för en juridisk person, ber jag få erinra örn att riksdagen vid olika till
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr lii.
fällen, efter förslag av Kungl. Majit, medgivit efterskänkande av arvsfonden
tillfallet arv i dylika fall (prop. 1935 nr 206 p. 9, riksd. skr. nr 229, prop. 1936
nr 192 p. 2, riksd. skr. nr 262 samt prop. 1940 L nr 123 p. 4, riksd. skr. nr 232).
På skäl, som anförts av Överståthållarämbetet och kammaradvokatfiskalsämbetet,
anser jag, att den av Viggbyholmsskolans fastighetsaktiebolag gjorda
ansökningen om efterskänkande av allmänna arvsfondens ifrågavarande
fordran hos bolaget bör bifallas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att allmänna arvsfondens i anledning av arv efter f. d. lektorn
Elisabet Matilda Wilhelmina Eurén från Stockholm
uppkomna fordran å 2,500 kronor jämte ränta hos Viggbyholms
fastighetsaktiebolag må efterskänkas.
5:o.
Rätten till arv efter sömmerskan Betty Kristina Jansson (Jonsson) från
Skövde. Sömmerskan Betty Kristina Jansson (Jonsson) fran Skövde, vilken
var född den 8 september 1865, avled den 29 oktober 1938 utan att, såvitt
framgår av en efter henne upprättad bouppteckning, efterlämna någon
arvsberättigad släkting. Behållningen i boet efter henne uppgick enligt bouppteckningen
till 8,811 kronor 78 öre. Av kvarlåtenskapen har ett belopp av
8,402 kronor 68 öre inlevererats till allmänna arvsfonden.
Hos Kungl. Maj :t har förre hemmansägaren August Johansson anhållit, att
Ull honom måtte avstås hälften av ifrågavarande, allmänna arvsfonden tillfallna
kvarlåtenskap eller, om så ej kunde ske, åtminstone så stor del därav,
att han därmed kunde erhålla bidrag till sin försörjning ävensom få tillfälle
att anskaffa en protes för sitt högra ben, vilket amputerats.
Sökanden, som är född den 30 september 1869, var kusin till den avlidna.
Någon ytterligare kusin till henne är ej i livet.
Till stöd för ansökningen har sökanden anfört, att den avlidna vid upprepade
tillfällen uttalat, att vad hon efterlämnade, skulle tillfalla hennes kusiner,
att han vore fullkomligt arbetsoförmögen och levde i synnerligen dåliga
ekonomiska omständigheter.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har framliallit, att av verkställd utredning
framginge att sökanden, som på grund av genomgången sjukdom vore arbetsoförmögen,
icke ägde annan inkomst eller tillgång än honom tilldelad folkpension
samt att han syntes vara i behov av den hjälp, som eftergift av allmänna
arvsfondens rätt skulle innebära. Länsstyrelsen har därför hemställt
om bifall till ansökningen.
Kammaradvokatfiskalsämbetet Ilar anfört.
På grund av vad i ärendet utretts finner ämbetet skäl föreligga för ett bifall
till ansökningen. Beträffande storleken av det belopp, som vid ett efterskänkande
hör tillkomma sökanden, synes det ämbetet med hänsyn till omständigheterna
i ärendet lämpligt, att hela det allmänna arvsfonden efter den
avlidna tillfallna beloppet överföres till den genom Kungl. Maj:ts beslut den
11 september 1931 inrättade, under statskontorets förvaltning stående »All
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
?Föredraganden.
manna arvsfondens livräntefond» för beredande av livränta åt sökanden, varjämte
ämbetet föreslår, att tidpunkten, varifrån livräntan skall utgå, bestämmes
till den 1 januari 1943.
I anledning av kammaradvokatfiskalsämbetets sålunda framställda förslag
har statskontoret, efter remiss, avgivit utlåtande, vari ämbetsverket närmare
uttalat sig angående det sätt, pa vilket livräntor av sådant slag som den här
ifrågasätta böra beredas. Statskontoret har angivit under vilka förutsättningar
livränta enligt ämbetsverkets mening borde, efter överförande av kapitalbelopp
till allmänna arvsfondens livräntefond, gäldas från nämnda fond samt
i vilka fall livränta i stället borde inköpas hos livränteanstalt. Därutöver har
statskontoret gjort vissa uttalanden samt även framlagt förslag till ändringar
i fråga örn den nuvarande livräntefondens konstruktion och redovisning.
I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet anser jag, att sökanden, som
var kusin till den avlidna och enligt vad handlingarna utvisa är medellös,
bör genom användande av dödsboets medel beredas en årlig livränta att utgå
under hans återstående livstid.
Vad angår frågan om det sätt, på vilket sådan livränta bör beredas sökanden,
får jag till en början meddela, att jag icke nu är beredd att angiva min
principiella inställning till de frågor, som berörts av statskontoret i dess i det
föregående omnämnda utlåtande. Dessa frågor synas mig böra bliva föremål
för vidare utredning. I förevarande fall torde emellertid livräntan, med hänsyn
till arvsmedlens ringa storleksordning, lämpligen böra inköpas hos pensionsstyrelsen.
Enligt vad jag inhämtat skulle härför, om livräntan såsom
synes skäligt bestämmes till 600 kronor om året och börjar utgå den 1 juli
1943, åtgå ett belopp av i runt tal 5,000 kronor.
För tiden från och med den 1 januari till den 1 juli 1943 synes mig sökanden
böra beredas understöd med 50 kronor i månaden eller alltså med sammanlagt
300 kronor, att utgå av ifrågavarande kvar låtenskap.
Slutligen förordar jag, att av återstoden av kvarlåtenskapen användes ett
belopp av 800 kronor för anskaffande åt sökanden av en protes för hans amputerade
ben. Enligt inhämtad uppgift skulle kostnaden för en sådan protes
uppgå till ungefär detta belopp.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter sömmerskan Betty Kristina Jansson (Jonsson) från
Skövde må avstås
dels vad som åtgar för beredande genom pensionsstyrelsens
frivilliga försäkring av livränta med 600 kronor om året åt
förre hemmansägaren August Johansson från och med den
1 juli 1943 under hans återstående livstid,
dels 300 kronor såsom understöd åt Johansson för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1943,
dels ock 800 kronor för anskaffande åt Johansson av en
protes för hans amputerade ben.
Kungl. Rlaj:ts proposition nr 144.
6:o.
9
Rätten till arv efter förre lägenhetsägaren Carl Fredrik Johansson från
Enköping. Förre lägenhetsägaren Carl Fredrik Johansson från Enköping,
vilken var född den 19 juli 1869, avled den 20 mars 1942 utan att, såvitt
framgår av en efter honom upprättad bouppteckning, efterlämna någon arvsberättigad
släkting. Behållningen i boet efter honom uppgick enligt bouppteckningen
till 1,590 kronor. Av kvarlåtenskapen har ett belopp av 1,502
kronor 63 öre inlevererats till allmänna arvsfonden.
Johansson och hans den 20 augusti 1937 avlidna hustru Elna Matilda Johansson,
född Nyström, hade genom ett den 5 mars 1915 upprättat testamente
förordnat, att den av dem, som överlevde den andra, skulle med full
äganderätt äga och behålla allt vad i deras bo vid enderas död funnes, bröstarvinges
laglott dock undantagen, och skulle den efterlevande av dem äga att
efter gottfinnande förordna om boets kvarlåtenskap.
Enligt å testamentet den 15 november 1937 gjord anteckning hade Elna
Matilda Johanssons ende broder, Erik Albert Nyström i Enköping, godkänt
testamentet.
Hos Kungl. Maj:t har Erik Albert Nyström anhållit, att den avlidnes kvarlåtenskap
måtte avstås till förmån för honom.
Till stöd för ansökningen har sökanden, som är född den 4 september 1869,
anfört, att han befunne sig i mindre goda ekonomiska omständigheter samt
att han vore övertygad om, att det varit både hans systers och hans svågers
mening, att han efter bådas död skulle erhålla deras kvarlåtenskap.
Länsstyrelsen i Uppsala län har yttrat följande.
Av verkställd utredning framgår, att det rådde ett gott förhållande mellan
sökanden och Johansson. Enligt uppgift av sökanden hade det varit Johanssons
mening att sökanden skulle erhålla kvarlåtenskapen efter Johansson.
Då denna uppgift emellertid icke blivit styrkt, finner länsstyrelsen sig icke
kunna förorda bifall till ansökningen.
Kammaradvokatfiskalsåmbetet har anfört:
Av i ärendet verkställd utredning torde få anses framgå, att sökanden, som
är svåger till den avlidne och uppnått hög ålder, stått den avlidne i livstiden
nära samt att han befinner sig i mindre goda ekonomiska omständigheter.
Härjämte synes utredningen giva vid handen, att den avlidnes kvarlåtenskap
till väsentlig del utgör vad den avlidne uppburit i köpeskilling
vid försäljning den 11 februari 1938 av en honom tillhörig fastighet, vilken
lill hälften varit hans förut avlidna hustrus enskilda egendom samt
tillfallit den avlidne på grund av ett mellan makarna den 5 mars 1915 upprättat
testamente. Stadgandet i 5 kap. 3 § lagen den 8 juni 1928 örn arv får
därför anses vara tillämpligt å sökanden, varför ämbetet anser ansökningen
vara förtjänt av beaktande.
För egen del anser jag billigt, att viss del av ifrågavarande kvarlåtenskap
avstås till sökanden, som var den avlidnes svåger och enligt vad handlingarna
utvisa stått honom nära och som lever under mindre goda ekonomiska
förhållanden. Emellertid synes sökanden ej böra tillerkännas mera än den
Före
draganden.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
hälft av kvarlåtenskapen, som jämlikt 2 kap. 1 § lagen den 8 juni 1928 om
arv skulle hava tillfallit honom, därest makarna Johansson icke upprättat
förenämnda inbördes testamente. Beloppet torde avjämnas till 750 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter förre lägenhetsägaren Carl Fredrik Johansson från Enköping
må avstås ett belopp av 750 kronor till Erik Albert
Nyström.
7 :o.
Rätten till arv efter Anna Linder, född Andersson, från Göteborg. Änkan
Anna Linder, född Andersson, från Göteborg, vilken var född den 11 juli
1867, avled den 5 maj 1941 utan att, såvitt framgår av en efter henne upprättad
bouppteckning, efterlämna någon arvsberättigad släkting. Behållningen
i boet efter henne uppgick enligt bouppteckningen till 11,462 kronor 13 öre.
Kvarlåtenskapen efter den avlidna har ännu icke redovisats till allmänna
arvsfonden.
Hos Kungl. Maj:t har strumpstickerskan Nanna Viola Hermina Sjöblom i
Göteborg anhållit, att ifrågavarande, allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskap
måtte helt eller delvis avstås till henne.
Till stöd för ansökningen har sökanden, som är född den 30 maj 1901, anfört
bland annat, att hon sedan sitt tolfte år vistats som fosterdotter hos
makarna Linder, att det bästa förhållande alltid rått mellan henne och hennes
fosterföräldrar samt att hennes fostermor vid flera tillfällen yttrat att
hon skulle få ärva hemmet.
Den för allmänna arvsfonden förordnade gode mannen har bland annat
yttrat, att han vore av den uppfattningen, att sökanden säkerligen av den avlidna
betraktats som barn i huset och tvivelsutan under den avlidnas livstid
åtnjutit den ställning, som rätteligen tillkommit ett adoptivbarn.
Magistraten i Göteborg har ansett det rimligt, att allmänna arvsfonden helt
eller delvis avstode från ifrågavarande kvarlåtenskap till förmån för sökanden.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bland annat yttrat.
Beträffande Viola Sjöblom är utrett, att hon vistats under 28 år i hemmet
såsom familjemedlem och att hon ända in i det sista stått den avlidna nära.
Under sådana förhållanden kan det icke anses oskäligt, att Viola Sjöblom
får del av kvarlåtenskapen. Med hänsyn till hennes ekonomi och hälsotillstånd
lärer kvarlåtenskapen böra i sin helhet avstås till förmån för henne.
Kammaradvokatfiskalsåmbetet har anfört bland annat följande.
Av utredningen i ärendet framgår, att sökanden måste anses hava stått den
avlidna i livstiden nära och att hon befinner sig i mindre goda ekonomiska
omständigheter. På grund härav finner ämbetet skäl föreligga för ett efterskänkande
av allmänna arvsfonden efter änkan Linder tillfallen egendom.
Kungl. Majis proposition nr 144.
11
Beträffande frågan hur stor del av denna egendom, som i så fall bör till sökanden
avstås, finner ämbetet med hänsyn till vad i ärendet upplysts skäligt,
att hela kvarlåtenskapen avstås till sökanden.
I likhet med länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och kammaradvokatfiskalsämbetet
tillstyrker jag, att hela ifrågavarande kvarlåtenskapen avstås
till sökanden, som enligt vad handlingarna utvisa stått den avlidna nära och
lever under mindre goda ekonomiska förhållanden.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna Linder,
född Andersson, från Göteborg må avstås till förmån för
Nanna Viola Hermina Sjöblom.
8:o.
Rätten till arv efter Ingrid Lundén, född Bergqvist, från Sundbyberg. Ingrid
Lundén, född Bergqvist, från Sundbyberg, vilken var född den 27 juni
1876, avled den 20 juni 1931.
Enligt en efter den avlidna den 9 och den 11 juli 1931 upprättad bouppteckning,
som inregistrerades den 14 september 1931 vid Sollentuna och
Färentuna domsagas häradsrätt, efterlämnade hon icke någon arvsberättigad
släkting. I tillägg den 23 februari 1938 till nämnda bouppteckning, vilket
inregistrerades vid häradsrätten den 14 januari 1941, antecknades emellertid,
att den avlidna såsom arvsberättigad släkting efterlämnat sin moster
Sophia Augusta Edström, född den 18 maj 1836 och utflyttad till Amerika
den 2 juli 1869, där hon vistades under okänd adress. Häradsrätten utfärdade
med hänsyn härtill den 14 januari 1941 under åberopande av 9 kap.
1 § lagen om arv den 8 juni 1928 kungörelse om arvfallet efter Ingrid Lundén,
i vilken Sophia Augusta Edström uppmanades att vid äventyr av arvsrättens
förlust inom fem år från den dag, kungörelsen varit införd i tidningarna,
göra sin rätt till arvet gällande genom att antingen tillträda arvet eller
ock anmäla anspråk därpå. Kungörelsen infördes i post- och inrikes tidningar
den 29 januari 1941.
Behållningen i boet efter den avlidna uppgick enligt bouppteckningen
till 44,353 kronor 90 öre. Av kvarlåtenskapen har ett belopp av 43,165 kronor
93 öre inlevererats till allmänna arvsfonden.
Hos Kungl. Maj:t hava Augusta Cecilia Bergqvist, Matilda Olivia Stenholm,
född Bergqvist, och Johanna Elisabet Bergqvist anhållit, att arvsfondens
rätt till arv efter Ingrid Lundén måtte efterskänkas till förmån för
dem. Augusta Cecilia Bergqvist har sedermera avlidit 1938, på grund varav
hennes ansökning förfallit.
Samtliga sökande, av vilka Matilda Olivia Stenholm är född den 2 april
1873 och Johanna Elisabet Bergqvist den 10 januari 1874, voro den avlidnas
kusiner.
Före
draganden.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Före
draganden.
Till stöd för sina ansökningar hava sökandena anfört, att de levde under
mindre goda ekonomiska förhållanden.
Länsstyrelsen i Stockholms län har, då det med hänsyn till de vid verkställd
utredning angående sökandena förebragta omständigheterna syntes
billigt, att viss del av ifrågavarande kvarlåtenskap avstodes till dem, tillstyrkt,
att de måtte erhålla så stor del av behållningen i boet efter Ingrid
Lundén, som bort tillkomma dem enligt förut gällande arvslag.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har anfört bland annat följande.
Häradsrättens beslut om utfärdande av kungörelse torde innebära, att ifrågavarande
arvsmedel icke för närvarande kunna anses tillkomma allmänna
arvsfonden. För det fall att denna mening även omfattas av Kungl. Majit,
torde förevarande ansökningar icke böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Emellertid vill ämbetet ej underlåta att framhålla, att, då arvlåtaren
avled den 20 juni 1931, arvet efter henne, då anspråk å arvet ej inom tio år
efter sistnämnda dag anmälts, numera jämlikt 9 kap. 3 och 6 §§ lagen om
arv lärer hava definitivt tillfallit allmänna arvsfonden. För den händelse
Kungl. Majit med hänsyn härtill finner ifrågavarande ansökningar böra upptagas
till prövning oavsett att ovannämnda kungörelsetid icke gått till ända,
får ämbetet för sin del anföra, att ämbetet anser fog finnas för ett efterskänkande
av allmänna arvsfondens rätt till arv till förmån för sökandena
Matilda Olivia Stenholm och Johanna Elisabet Bergqvist, varemot vad beträffar
sökanden Augusta Cecilia Bergqvist, vilken den 28 januari 1938 avlidit,
ansökningen i vad den rör henne torde hava förfallit. Beträffande storleken
av de belopp, som vid beaktande av ansökningarna skulle efterskänkas
till förmån för sökandena Matilda Olivia Stenholm och Johanna Elisabet
Bergqvist, synas dessa sökande böra tilldelas ett belopp motsvarande
vad de skolat bekomma, därest den före ikraftträdandet av lagen om arv den
8 juni 1928 gällande arvsordningen varit tillämplig. Av i ärendet verkställd
släktutredning framgår, alt arvlåtarens fader haft sju syskon, varav fem efterlämnat
avkomlingar, ett befinner sig å okänd ort i Amerika och kan möjligen
där hava efterlämnat bröstarvingar och ett avlidit i späd ålder. Av de
kända kusinerna hava en del bevisligen avlidit; de övrigas död har enligt
ämbetets förmenande icke kunnat styrkas av sökandena. Ej heller har utrönts,
att den avlidnas moster, Sophia Augusta Edström, icke efterlämnat
bröstarvingar. Med hänsyn härtill och under åberopande av en av ämbetet
verkställd släktutredning synes det ämbetet under ovan angivna förutsättning
skäligt, att ett belopp, motsvarande 1j12 av dödsboets behållning avstås
till förmån för envar av sökandena.
Då Ingrid Lundén avled den 20 juni 1931 har arvet efter henne, enär anspråk
på detsamma ej inom tio år efter sistnämnda dag anmälts, numera
jämlikt 9 kap. 3 och 6 §§ lagen örn arv definitivt tillfallit allmänna arvsfonden.
På grund härav bör hinder icke möta att nu upptaga till avgörande
frågan, huruvida vissa delar av ifrågavarande kvarlåtenskap böra efterskänkas
till Matilda Olivia Stenholm, född Bergqvist, och Johanna Elisabet Bergqvist.
Som dessa voro kusiner till den avlidna och enligt vad handlingarna
utvisa leva under mindre goda ekonomiska förhållanden tillstyrker jag, att
sådant efterskänkande sker. Beträffande storleken av de andelar, som böra
avstås, biträder jag kammaradvokatfiskalsämbetets förslag.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
13
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter Ingrid Lundén, född Bergqvist, från Sundbyberg må avstås
en tolftedel till vardera av Matilda Olivia Stenholm,
född Bergqvist, och Johanna Elisabet Bergqvist.
9:o.
Rätten till arv efter smeden Frans August Nilsson från Ramnäs socken.
Smeden Frans August Nilsson från Ramnäs socken, Västmanlands län, vilken
var född den 4 juli 1890, avled den 15 april 1941 ulan att, såvitt framgår
av en efter honom upprättad bouppteckning, efterlämna någon arvsberättigad
släkting. Behållningen i boet efter honom uppgick enligt bouppteckningen
till 5,796 kronor 52 öre. Av kvarlåtenskapen har ett belopp av 5,574
kronor 86 öre inlevererats till allmänna arvsfonden. Slutredovisning beträffande
ett till utskylder samt gravvård avsatt belopp å 250 kronor har emellertid
ännu ej avgivits.
Hos Kungl. Majit har Clary Torborg Maria Andersson anhållit, att kvarlåtenskapen
efter den avlidne måtte avstås till henne.
Därjämte har kyrkoherden i Ramnäs församling Ove Carlén hos Kungl.
Majit anhållit, att Kungl. Majit måtte av nåd förklara Clary Andersson arvsberättigad
efter smeden Nilsson.
Clary Andersson, som är född den 17 juni 1924, är dotter utom äktenskap
till den avlidne enligt av honom gjort erkännande. Hennes moder,
Tekla Maria Bohlin, född Andersson, har intygat att Clary Andersson är
hennes och den avlidnes dotter samt instämt i sin dotters ansökan.
Länsstyrelsen i Västmanlands län har bland annat yttrat.
Clary har fått goda vitsord från skolan och sina anställningar såsom
hembiträde samt synes hava förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning
för utbildning till kokerska. Folkskolläraren Henning Johansson i
Valskog har förklarat sig villig att bliva förmyndare för Clary och att tillse,
att de medel, som kunde tillfalla henne, komma till den bästa och rätta
användningen. För egen del får länsstyrelsen tillstyrka, att den allmänna
arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter Frans August Nilsson eller den
del därav, som kan finnas skälig, måtte avstås till Clary Andersson för hennes
vidare utbildning under villkor, att de medel, som avstås till henne, förvaltas
av förenämnde folkskolläraren Henning Johansson, vilken har att
tillse att medlen komma till avsedd användning.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har anfört bland annat följande.
Av utredningen i ärendet framgår, att Clary Andersson är dotter utom
äktenskap till den avlidne samt att hon liksom hennes moder är medellös.
Med hänsyn härtill får stadgandet i 5 kap. 3 § lagen örn arv anses vara
tillämpligt, och tillstyrker ämbetet därför bifall till ansökningen.
Jag tillstyrker, att ifrågavarande, allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskap
efterskänkes lill förmån för Clary Torborg Maria Andersson, som är
dotter utom äktenskap till den avlidne och enligt vad handlingarna utvisa
Före
draganden.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
medellös. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, om så erfordras, meddela
närmare föreskrifter rörande förvaltningen av de medel, som i detta fall
kunna komma att avstås.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter smeden Frans August Nilsson från Ramnäs socken
må avstås till Clary Torborg Maria Andersson.
10:o.
Rätten till arv efter förre hemmansägaren Måns Erik Olsson från Floda
socken. Förre hemmansägaren Måns Erik Olsson från Floda socken, Kopparbergs
län, vilken var född den 23 december 1858, avled den 31 juli 1939
utan att, såvitt framgår av en efter honom upprättad bouppteckning, efterlämna
någon arvsberättigad släkting. Behållningen i boet efter honom uppgick
enligt bouppteckningen till 94,164 kronor 68 öre. Av kvarlåtenskapen
har ett belopp av 96,430 kronor inlevererats till allmänna arvsfonden.
Hos Kungl. Majit hava Jugas Erik Persson, Jugas Per Persson och Erik
Lejon anhållit, att någon del av ifrågavarande, allmänna arvsfonden tillfallna
kvarlåtenskap måtie avstås till dem.
Sökandena, som äro födda respektive den 16 oktober 1873, den 21 juli
1875 och den 17 augusti 1886, voro jämte två syskon till Erik Lejon den avlidnes
enda kusiner.
Till stöd för ansökningen hava sökandena anfört, att de vore gamla och
befunne sig i små ekonomiska omständigheter. De hade ofta besökt den avlidne
under hans livstid i dennes hem. Den avlidnes avsikt syntes också hava
varit att under sin livstid ihågkomma dem med en gåva att döma av ett den
9 december 1920 upprättat gåvobrev å sammanlagt 8,000 kronor till sökandena
och en syster till Erik Lejon. Denna gåva hade dock aldrig blivit fullbordad.
Erik Lejons syskon hava förklarat sig icke hava några önskemål att för
egen del erhålla någon del av ifrågavarande kvarlåtenskap. De hava instämt
i den gjorda ansökningen.
Av i ärendet verkställd utredning inhämtas, att samtliga sökande befinna
sig i mindre goda ekonomiska omständigheter. Jugas Per Persson är på
grund av sjukdom oförmögen till arbete. Erik Lejon är ägare till en mindre
jordbruksfastighet, taxeringsvärderad till 5,900 kronor. Hans skulder uppgingo
år 1941 till 6,700 kronor.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har funnit sig böra förorda, att skäligt belopp
av ifrågavarande kvarlåtenskap efterskänkes till förmån för sökandena.
Kammaradvokatfiskalsömbetet har anfört.
Av i ärendet förebragt utredning torde få anses framgå, att sökandena, vilka
samtliga nått jämförelsevis hög ålder, stått den avlidne i livstiden nära
samt att de befinna sig i mindre goda ekonomiska omständigheter. Stadgandet
i 5 kap. 3 § lagen den 8 juni 1928 om arv får förty anses vara tillämpligt å
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
15
sökandena. Fog torde därför finnas för ett efterskänkande till deras förmån
av allmänna arvsfondens rätt till viss del av kvarlåtenskapen efter den avlidne.
Beträffande storleken av det belopp, som sålunda skulle efterskänkas,
ävensom sältet för dess utbetalande finner ämbetet lämpligast, att visst belopp
av sagda kvarlåtenskap överföres till den genom Kungl. Maj:ts beslut
den 11 september 1931 inrättade, under statskontorets förvaltning stående
»Allmänna arvsfondens livräntefond» för beredande av livränta åt sökandena.
Ämbetet anser därvid så stort belopp böra avstås, som erfordras för beredande
av livränta åt en var av sökandena under hans återstående livstid
med belopp, som skäligen synas kunna bestämmas i förhållande till vad sökandena
enligt den arvsordning, som gällt, innan lagen den 8 juni 1928 örn
arv trätt i kraft, skulle varit berättigade att utfå i arv efter den avlidne, därest
nämnda arvsordning vid Måns Erik Olsons död fortfarande varit gällande.
Enligt sagda arvsordning skulle Jugas Per Persson och Jugas Erik Persson
vardera hava bekommit en fjärdedel och Erik Lejon en sjättedel av behållningen
i boet efter den avlidne eller omkring 24,100 kronor respektive
16,000 kronor. I anslutning härtill föreslår ämbetet, att så stort belopp avstås,
som erfordras för beredande av livränta åt vardera av Jugas Per Persson
och Jugas Erik Persson med 600 kronor örn året och åt Eriik Lejon med
400 kronor om året. Ämbetet föreslår härjämte, att tidpunkten, varifrån livräntan
angives skola utgå, bestämmes till den 1 januari 1943.
Även jag förordar, att viss del av ifrågavarande arv avstås till sökandena,
som voro kusiner till den avlidne och enligt vad handlingarna utvisa leva
under mindre goda ekonomiska förhållanden.
Beträffande Jugas Erik Persson och Jugas Per Persson finner jag i likhet
med kammaradvokatfiskalsämbetet lämpligt, att vissa delar av kvarlåtenskapen
tagas i anspråk för att bereda dem livräntor under deras återstående livstid.
För ändamålet torde erforderligt belopp böra överföras till den av ämbetet
omnämnda livräntefonden.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har — med utgångspunkt från att nämnda
sökande enligt den äldre arvsordningen vardera skulle hava erhållit ett belopp
av omkring 24,100 kronor av kvarlåtenskapen —- föreslagit, att de årliga livräntorna
skulle bestämmas till 600 kronor. Emellertid motsvarar nyssnämnda
kapitalbelopp med tillämpning av försäkringstekniska beräkningar en
livränta av väsentligt högre storleksordning än ämbetet ifrågasatt. För egen
del förordar jag, att livräntebeloppen bestämmas till 1,000 kronor, vilket ungefärligen
motsvarar vad som skulle utgå vid inbetalning under januari 1943
till pensionsstyrelsens frivilliga försäkring av ett belopp av i runt tal 10,200
kronor för Jugas Erik Persson och i runt tal 10,900 kronor för Jugas Per
Persson.
Vad angår Erik Lejon synes mig av inhämtade upplysningar framgå, att
det skulle vara honom till större nytta, örn han erhölle ett engångsbelopp
i stället för den av kammaradvokatfiskalsämbetet ifrågasatta livräntan. Detta
belopp torde lämpligen kunna bestämmas lill 8,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter förre hemmansägaren Måns Erik Olsson från Floda
socken må avstås
Före
draganden.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
dels vad som erfordras för beredande av livräntor med
1,000 kronor örn året åt vardera av Jugas Erik Persson och
Jugas Per Persson från och med den 1 januari 1943 under
deras återstående livstid,
dels ock ett belopp av 8,000 kronor till Erik Lejon.
ll:o.
Rätten till arv efter hemmansägaren Holger Oskar Pettersson från Kristianopels
socken. Hemmansägaren Holger Oskar Pettersson från Stafsnäs,
Kristianopels socken, Blekinge län, vilken var född den 1 juli 1861, avled den
9 februari 1942 utan att, såvitt framgår av en efter honom upprättad bouppteckning,
efterlämna någon arvsberättigad släkting. Behållningen i boet efter
honom uppgick enligt bouppteckningen till 28,724 kronor 35 öre. Bland skulderna
upptogs i bouppteckningen ersättning till den avlidnes fosterdotter
Hjördis Valborg Johansson, beräknad för de senaste tio åren med 50 kronor
för månad till sammanlagt 6,000 kronor. Därjämte upptogs bland skulderna
innestående lön till fosterdotterns man Josef Johansson med 1,273 kronor
ävensom arbetslön åt en son till fosterdottern med 720 kronor. Kvarlåtenskapen
efter den avlidne har ännu icke redovisats till allmänna arvsfonden.
Hos Kungl. Maj:t har Hjördis Valborg Johansson anhållit, att den avlidnes
kvarlåtenskap måtte avstås till hennes förmån.
Till stöd för ansökningen har sökanden, som är född den 26 februari 1906,
anfört bland annat, att hon, som vore född av okända föräldrar, vid sex års
ålder omhändertagits av den avlidne, att hon alltsedan dess haft sin bostad i
hans hem samt att hon, som i många år skött hushållet för honom och deltagit
i arbetet på gården, aldrig uppburit någon kontant lön för sitt arbete,
något som hon heller aldrig ifrågasatt, emedan den avlidne alltid låtit henne
förstå, att hon en gång skulle ärva honom.
Landsfiskalen i Kristianopels distrikt har vitsordat riktigheten av sökandens
uppgifter beträffande hennes uppväxtår hos den avlidne samt vidare anfört
bland annat.
Makarna Johansson hava under de år, som gått, icke kunnat göra några som
helst besparingar och kunde vid Holger Petterssons frånfälle icke tillgodoräkna
sig några andra tillgångar än ett lösörebo av allra enklaste slag. Vid
den företagna bouppteckningen efter Holger Pettersson har emellertid Hjördis
Johansson med allmänna arvsfondens medgivande för de senaste 10 åren
tillerkänts lön, som ansetts böra utgå med 50 kronor per månad, vadan sålunda
kommer att tillfalla henne 6,000 kronor. I innestående lön har därjämte
hennes man att fordra 1,273 kronor och hennes äldste son Sven 720
kronor. Till sökanden och hennes familj kommer sålunda att under alla förhållanden
av Holger Petterssons kvarlåtenskap utbetalas tillhopa närmare
8,000 kronor. Även om Hjördis Johanssons här förevarande ansökan icke
kommer att bifallas, blir familjen sålunda icke ställd på bar backe. Med de
medel, makarna Johansson komma att förfoga över, böra de kunna köpa ett
så pass stort jordbruk, att familjen där kan få sin försörjning i all synnerhet
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
17
som Hjördis Johanssons två äldsta barn nu äro så stora, att de på ett verksamt
sätt kunna deltaga i arbetet.
Länsstyrelsen i Blekinge län har bland annat yttrat.
Av den i ärendet verkställda utredningen framgår, att sökandens uppgifter
ifråga om sina uppväxtår hos Holger Pettersson ävensom i fråga örn de förhållanden,
varunder hon vistats i dennes hem, äro riktiga. Sökanden har emellertid
icke kunnat påvisa, att Petterssons avsikt varit att kvarlåtenskapen
efter honom skulle tillfalla sökanden. Utredningen har icke heller visat Petterssons
avsikt i berörda hänseende. Vid sådant förhållande och då sökanden
fått tillgodoräkna sig lön för de senaste tio åren, sammanlagt 6,000 kronor,
samt härigenom och genom mannens innestående lön möjlighet förefinnes
för sökanden och hennes man att skaffa lämpligt mindre jordbruk, varå familjen
kan erhålla sin försörjning, anser länsstyrelsen sig icke kunna tillstyrka
bifall till den gjorda framställningen.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har — under förmälan att ämbetet medgivit,
att omförmälda i bouppteckningen upptagna ersättningsbelopp finge utbetalas
till sökanden — anfört, att ämbetet, då av den i ärendet förebragta
utredningen syntes framgå, att sökanden stått den avlidne i livstiden nära, ansåge
fog finnas för ett efterskänkande till förmån för sökanden av viss del
av den avlidnes kvarlåtenskap. Beträffande storleken av denna andel föresloge
ämbetet med hänsyn till att ett belopp å 6,000 kronor redan tillerkänts
sökanden, att ett belopp av ytterligare 4,000 kronor måtte avstås till henne.
Med hänsyn till omständigheterna i ärendet synes mig billigt att i enlighet
med kammaradvokatfiskalsämbetets förslag ett belopp av 4,000 kronor av
ifrågavarande kvarlåtenskap efterskänkes till förmån för sökanden, som enligt
vad handlingarna utvisa stått den avlidne nära och lever under mindre
goda ekonomiska förhållanden.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter hemmansägaren Holger Oskar Pettersson från Kristianopels
socken må avstås ett belopp av 4,000 kronor till Hjördis
Valborg Johansson.
12 :o.
Rätten till arv efter kontoristen Emilie Theresia Wilhelmina Rambach
från Stockholm. Kontoristen Emilie Theresia Wilhelmina Rambach från
Stockholm, vilken var född den 21 april 1884, avled den 8 april 1941 utan
att, såvitt framgår av en efter henne upprättad bouppteckning, efterlämna
någon arvsberättigad släkting. Behållningen i boet efter henne uppgick enligt
bouppteckningen till 38,803 kronor 73 öre. Av kvarlåtenskapen har ett
belopp av 34,624 kronor inlevererats till allmänna arvsfonden.
Ilos Kungl. Majit har Siri Elisa Bjursten, född Andersson, anhållit, att
till henne måtte av ifrågavarande, allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåten
Bihang
till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr lii—lili.
Före
draganden.
2
Före
draganden.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
skap avstås 5,000 kronor eller det mindre belopp, Kungl. Maj:t kunde finna
skäligt.
Sökanden, som är född den 14 juni 1887, var jämte två syskon den avlidnas
enda kusiner på mödernet. Den avlidnas fader var av utländsk härkomst.
Till stöd för ansökningen har sökanden anfört, att hon varit barndomsvän
till den avlidna och under dennas hela livstid flitigt umgåtts med henne samt
att det syntes hava varit den avlidnas mening att genom testamente tillförsäkra
sökanden en livränta.
Överståthållarämbetet har tillstyrkt bifall till ansökningen.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har bland annat anfört följande.
Av utredningen i ärendet framgår, att sökanden stått den avlidna i livstiden
nära ävensom att hon lever i mindre goda ekonomiska omständigheter.
Stadgandet i 5 kap. 3 § lagen den 8 juni 1928 örn arv synes därför vara tilllämpligt.
Beträffande storleken av det belopp, som vid ett efterskänkande bör
tillerkännas sökanden synes intet vara att erinra emot det begärda beloppet
av 5,000 kronor.
I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet tillstyrker jag, att av ifrågavarande
kvarlåtenskap ett belopp av 5,000 kronor avstås till sökanden, som
var kusin till den avlidna och enligt vad handlingarna utvisa lever under
mindre goda ekonomiska förhållanden.
Jag hemställer alltså, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter kontoristen Emilie Theresia Wilhelmina Rambach från
Stockholm må avstås ett belopp av 5,000 kronor till Siri
Elisa Bjursten, född Andersson.
13:o.
Rätten till arv efter Anna Sköldberg, född Kjellberg, från Stockholm.
Änkan Anna Sköldberg, född Kjellberg, från Stockholm, vilken var född
den 30 juni 1859, avled den 2 november 1941 utan att, såvitt framgår
av en efter henne upprättad bouppteckning, efterlämna någon arvsberättigad
släkting. Behållningen i boet efter heime uppgick enligt bouppteckningen till
7,357 kronor 55 öre. Av kvarlåtenskapen har ett belopp av 7,763 kronor 87
öre inlevererats till allmänna arvsfonden.
I bouppteckningen var som skuld upptaget ett belopp av 1,500 kronor såsom
ersättning till änkan Maria Sofia Hedén för omkostnader för och vård
av den avlidna under 10 år.
Hos Kungl. Maj:t har Maria Sofia Hedén — under förmälan att kammaradvokatfiskalsämbetet
och gode mannen för allmänna arvsfonden förklarat
sig icke kunna godkänna hennes i bouppteckningen upptagna fordran å 1,500
kronor, enär densamma icke varit grundad på skriftligt avtal eller haft en
därmed jämförlig grund — anhållit, att till henne måtte av ifrågavarande,
Kungl. Maj.ts proposition nr 144. 19
allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskap avstås ett belopp å 1,500 kronor
eller det mindre belopp, Kungl. Maj :t kunde finna skäligt.
Till stöd för ansökningen har sökanden, som är född den 4 juni 1876, anfört,
att hon stått den avlidna i livstiden synnerligen nära, samt att den avlidna
skulle hava yttrat, att vad hon en gång lämnade efter sig, skulle tillfalla
sökanden.
Överståthållarämbetet har anfört.
Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att sökanden, vars
svärmoder varit den avlidnas halvsyster, under många år haft tillsynen över
den avlidna och även vid behov vårdat hene. Med hänsyn härtill och då sökanden
befinner sig i knappa ekonomiska omständigheter, synes det Överståthållarämbetet
skäligt, att det begärda beloppet avstås till sökanden, särskilt
som åtminstone en del därav torde motsvaras av icke ersatta utlägg för den
avlidna.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har, då av i ärendet verkställd utredning
finge anses framgå att sökanden stått den avlidna i livstiden nära och att
hon befunne sig i tämligen små omständigheter, tillstyrkt, att ett belopp av
1,500 kronor av ifrågavarande kvarlåtenskap efterskänktes till hennes förmån.
Liksom förenämnda myndigheter förordar jag, att av ifrågavarande kvarlåtenskap
avstås ett belopp av 1,500 kronor till sökanden, som enligt vad
handlingarna utvisa stått den avlidna nära och lever under mindre goda ekonomiska
förhållanden.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter Anna Sköldberg, född Kjellberg, från Stockholm må
avstås ett belopp av 1,500 kronor till Maria Sofia Hedén.
Vad föredraganden under punkterna l:o—13:o hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller
Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Före
draganden.
Ur protokollet:
Lennart Hammarskiöld.
'' fihl.'''',.* ■'' . •••■>,;
Ulf.'' .
'' '' :\ <e
,
''to.i ''■ ■ ! . /! '' -
- ''.v; uttt.-'' lii
*; /
• bil f 7« Ii
kI •<; j.hui i.
• *»Vf !.;pbi: / ;f t,l»;:• • v :• .< •
t t : i •• ... r.j
''! * v >, ''; * i >» .fi * I.- . - ♦?> . •
» * i r, >? c ‘ 1» ''
!'' '' v ’ ■ '' • .:hi ■. r.t •;» .
1
filo;: v:*;; };; » /m, 11:.
.ilian,•>ii/i *>4ii>jrxjX-f>
iv; * i f; /ii-itno ;•»* bi
ii;,--.'' ‘ “ *«# j.-lrvfi] i ,-r r>
•* m.«,. ■ *'' i• >t i
■)y/><ui<y# ''.f1f;|/ *’•«{;.5 f t-i
,:’r'' h i? t
‘j Zinty* A i * ii*t -i. ''•••• .» .