Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

1

Kr 136.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till posthusbyggnad
i Östersund; given Stockholms slott den
5 mars 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bkamstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 264, framlagda förslag anvisade
1942 års riksdag till förvärv för postverkets räkning av tomterna nr
5 och 6 i kvarteret Arken i Östersund ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

I den framställning från generalpoststyrelsens sida, som låg till grund för
markförvärvet, hemställde styrelsen jämväl örn anvisande av medel till uppBihang
tilt riksdagens protokoll t9i.S. t sami. Nr 136. 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

förande på tomterna av två byggnader, avsedda att inrymma den ena postkontoret
och den andra en ämbetsbyggnad för de i Östersund förlagda militära
staberna. Av skäl, som närmare angåvos i propositionen, ansågs frågan
örn posthusbygget böra tills vidare anstå i avvaktan på resultatet av viss
utredning rörande möjligheten att tillgodose postkontorets lokalbehov inom
telegrafverkets fastighet, i vilken postkontoret för närvarande är inrymt. Beträffande
militärstabsbyggnaden uttalades i propositionen, att med uppförande
av densamma kunde anstå utan alltför stor olägenhet, varjämte förutsattes
att, därest byggnaden ansåges sedermera böra uppföras, medel för
densamma borde anvisas icke å postverkets kapitalfond utan å försvarsväsendets
fastighetsfond.

Då frågan örn att uppföra posthuset numera efter företagna utredningar
åter aktualiserats, får jag ånyo anmäla ärendet.

Av förenämnda proposition samt till ärendet hörande handlingar inhämtas
i huvudsak följande.

Postkontoret i Östersund är sedan år 1911 inrymt i telegrafverkets fastighet
å tomten nr 2 i kvarteret Postiljonen. Sedan kontoret vid årsskiftet 1931/
32 erhållit ökade lokaler genom en då färdig till- och påbyggnad av telegrafverkets
fastighet, har någon utvidgning av själva postkontorslokalerna
icke ägt rum. Å den till telegrafverkets fastighet gränsande, år 1935 inköpta
tomten nr 3 i kvarteret Postiljonen uppfördes emellertid sedermera en garagebyggnad
för postverkets diligenser, vilken togs i bruk den 1 mars 1939.

Då de delar av fastigheten, som disponeras av telegrafverket, voro helt
utnyttjade och telefonstationen i det närmaste fullbelagd, upptogs i samband
med spörsmålet om nya lokaler för postkontoret jämväl fråga örn att anordna
en ny automatisk lokaltelefonstation.

Vid de undersökningar, som från generalpoststyrelsens sida skedde i syfte
att lösa de föreliggande lokalfrågorna, kom styrelsen till den uppfattningen,
att postkontorets lokalbehov icke kunde på ett tillfredsställande sätt tillgodoses
genom att, på sätt tidigare förutsatts, en tillbyggnad till det nuvarande
stationshuset uppfördes å den förut nämnda tomten nr 3. Till stöd härför
framhöll styrelsen följande två skäl. Därest en tillbyggnad komrue till stånd,
skulle gårdsutrymmet komma att inskränkas i sådan omfattning, att gården
ej längre skulle kunna användas såsom uppställningsplats för diligenserna.
Något annat utrymme, lämpligt för ändamålet, funnes enligt styrelsen
ej att tillgå. Vidare skulle, trots att genom en tillbyggnad väsentligt ökade
utrymmen skulle erhållas för postkontoret, ej kunna utvinnas i allo
lämpliga och ändamålsenliga lokaler. Av dessa skäl ansåg styrelsen, att postkontoret
borde avflytta från sina nuvarande lokaler och inrymmas i en
nybyggnad å de till inköp föreslagna tomterna i kvarteret Arken.

Angående behovet av nya lokaler för postkontoret anförde generalpoststyrelsen
i skrivelse den 5 januari 1942 bland annat följande.

Under den tid, som förflutit sedan den vid årsskiftet 1931/32 färdigställda
till- och påbyggnaden av post- och telegrafhuset i Östersund planerades, har
stadens utveckling kraftigt fortgått. Sålunda har folkmängden, som enligt

Kunni Maj:ts proposition nr 136

3

1927 års statistik utgjorde 14,602 personer, år 1940 växt till 16,616 personer.
Såsom belysande för stadens uppsving kan vidare nämnas, att enligt uppgift
i Sveriges handelskalender det beräknade saluvärdet av i staden tillverkade
industriprodukter utgjorde 5.6 miljoner kronor år 1929 och 11.7 miljoner
kronor år 1938 (uppgift för senare år saknas), samt sammanlagda taxerade
inkomsten uppgick till 17.7 miljoner kronor för år 1929 och 22.6 miljoner
kronor för år 1938. Det uppsving, som staden undergått, har helt naturligt
även inverkat på omfattningen av poströrelsen i staden.

Poströrelsens ökning belyses av efterföljande sammanställning av uppgifter
rörande frankoteckensuppbörden samt antalet av vissa försändelser och prestationer
vid postkontoret under åren 1911 (året för inflyttningen i telegrafhuset),
1927 (det år. på vars trafiksiffror framställningen örn till- och påbyggnaden
av stationshuset grundar sig) och 1940.

—

Ökning i %

1911

1927

1940

1911-

1927-

1940

1940

Frankoteckensuppbörden (inklusive in-

333,169

379,694 kr.

167.S

14.0

komst av frankostämpling) ..........

142.071 kr.

kr.

Hela antalet avgående försändelser . ..

4.206.549 st.

6.751.051

st.

8,445,125 st

100.8

25.1

Därav avgående vanliga brevförsändelser

1.031,497 >

1,601,272

»

3,318,433 »

221.7

107.2

Antalet in- och utbetalningar i postspar-

47,886 >

614.7

302.4

banken ............................

6,700 >

11.900

>

Antalet folkpensionsutbetalningar......

—

2,693

»

10,596 >

—

293.5

Beträffande ankommande försändelser finnas fullständiga statistiska^ uppgifter
sammanställda endast för tiden från och med 1932. Sistnämnda år utgjorde
för postkontorets vidkommande hela antalet dylika försändelser
3,193,924. År 1940 uppgick motsvarande antal till 4,484,766. En ökning av
ej mindre än 40.4 procent har alltså ägt rum under denna tid.

Den inträffade trafikstegringen har medfört, att postkontorets lokaler numera
äro för sitt ändamål otillräckliga.

Expeditionen för allmänheten består av — förutom stora expeditionslokalen
_ en särskild, alltsedan år 1932 i husets bottenvåning inrymd avdelning
för in- och utlämning av paket och postförskottsförsändelser. Till sistnämnda
avdelning hava numera också folkpensionsutbetalningarna och skatteuppbörden
måst förläggas. Skilda ingångar leda utifrån gatan in till de bada
avdelningarna. Det har emellertid ofta visat sig vara till stor olägenhet för
korrespondenterna att nödgas besöka skilda lokaler för uträttande av samtidigt
föreliggande postärenden. I stora expeditionslokalen är det för allmänheten
avsedda utrymmet i förhållande till trafikens omfattning mycket
knappt, endast cirka 45 kvadratmeter, varför det vid tillfällen av stark tillströmning
av trafikanter lätt blir trängsel därstädes. Än mera gör bristen
på utrymme sig kännbar innanför postdisken i stora expeditionslokalen. Där
kan lämpligen plats icke beredas för mera än sex kassaexpedienter. Såsom en
nödfallsåtgärd under perioder av stark arbetsanhopning kan visserligen ytterligare
en kassaplats anordnas därstädes, men detta medför inskränkning uti
det för annan kassatjänsteman avsedda utrymmet och länder därigenom till
visst förfång för expeditionsarbetets behöriga fortgång. För vaktföreståndaren
bär icke kunnat beredas plats vid disken, något som innebär en betydande
olägenhet. Under julperioderna har sedan flera år tillbaka på grund av brist
på erforderligt utrymme inom postkontorslokalerna måst förhyras särskild
lokal ille i .staden för utlämning av ankommande paket.

4

Kungl. Majlis proposition nr 136.

Brevbärarexpeditionen är nu fullt utnyttjad, varför det vid framtida utökning
av brevbärarpersonalen kräves större utrymme för sagda expedition.

Utrymme saknas för välbehövlig utökning av postboxanläggningen, vilken
omfattar endast 112 boxar, samtliga uthyrda. Postkontoret har därför icke
kunnat tillmötesgå framställningar från ett stort antal korrespondenter örn
förhyrande av postboxar.

Då inga som helst reservutrymmen finnas disnonibla, måste för den särskilda
skatteavdelning, som vid postkontoret — liksom vid andra postkontor
i residensstäder — anordnas under uppbörden av kronoutskylder och som
tjänar som central för skatteuppbörden vid länets samtliga postanstalter,
tagas i anspråk brevbärarnas i entresolvåningen belägna frukostrum jämte
ett därintill liggande rum för förvaring av blanketter.

På uppdrag av generalpoststyrelsen utarbetade arkitekten L.-E. Lallerstedt
■förslagsritningar för tomternas bebyggande.

Rörande det uppgjorda förslagets innebörd lämnade styrelsen följande redogörelse.

Det nya posthuset skulle utmed Tullgatan och en del av Rådhusgatan uppföras
i endast en våning men utmed större delen av sistnämnda gata i tre
våningar. Under hela huset skulle anordnas källarvåning. I bottenvåningen
skulle expeditioner inrymmas för allmänheten samt för behandling av ankommande
och avgående poster, tidningsexpedition, stationskassa ävensom
lokaler för postkontorets befäls- och kanslipersonal m. m. Våningen en
trappa upp skulle disponeras för brevbärarexpeditionen och för skatteavdelningen.
I våningen två trappor upp skulle inredas tre bostadslägenheter,
därav en avsedd för fastighetens gårdskarl och värmeskötare. Källarvåningen
skulle upptaga — förutom garage — lokaler för luftskyddsrum, förrådsoch
arkivrum, pann- och bränslerum m. m.

Kostnaderna för posthusbyggnaden beräknades till 703,000 kronor, vartill
skulle komma 7,500 kronor för planering av tomten. Tillhopa skulle alltså
kostnaderna utgöra 710,500 kronor förutom tomtkostnad.

I generalpoststyrelsens skrivelse meddelades en beräkning rörande byggnadsföretagets
räntabilitet med utgångspunkt från de på postverket belöpande
byggnads- och tomtkostnaderna, tillhopa 760,500 kronor, samt hyresvärdena
för jämförbara lokaler. Beräkningen gav till resultat en avkastning
av 7.32 procent å investerat kapital.

över generalpoststyrelsens framställning avgav 1940 års civila byggnadsutredning
utlåtande den 16 mars 1942. Utredningen uttalade däri, att den ej
kunnat finna de av generalpoststyrelsen anförda skälen mot att bereda postkontoret
ökade lokaler genom en tillbyggnad till det nuvarande stationshuset
tillräckligt bärande. Utredningen meddelade därjämte, att byggnadsfrågan
kommit i ett annat läge genom att telegrafverkets lokalbehov —- som
anknöte till anordnandet av väl skyddade utrymmen för automatstation och
reservstationer med tillhörande utrustning och som tidigare förutsatts skola
tillgodoses genom att de vid postkontorets avflyttning ledigblivande lokalerna
skulle tagas i anspråk för telegrafverkets eget behov — befunnits i stället kunna
mera rationellt tillgodoses genom anordnande av en underjordisk lokal i

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

samband med en tillbyggnad till stationshuset. Efter att på ort och ställe
närmare hava undersökt möjligheterna för en tillfredsställande lösning genom
tillbyggnad hade byggnadsutredningen kommit till den uppfattningen,
att fullt tillfredsställande lokaler kunde ställas till postverkets förfogande
med anlitande av denna utväg, att därigenom jämväl telegrafverkets lokalbehov
skulle rationellt tillgodoses samt att en tillbyggnad skulle kräva avsevärt
mindre kapitalinvestering än den föreslagna nybyggnaden nied förutsatt
tomtförvärv.

Å en utredningens utlåtande bilagd principskiss hade utredningen lämnat
närmare anvisningar om på vad sätt de föreliggande byggnadsfrågorna
lämpligen borde lösas för att postkontoret skulle erhålla tillräckliga och i
övrigt tillfredsställande lokaler.

Enligt en preliminär kostnadsberäkning skulle utredningens principförslag
— innebärande en tillbyggnad i två våningar jämte vissa förändringar av den
äldre byggnaden för såväl postverkets som telegrafverkets behov — draga
en kostnad av 678,000 kronor.

Beträffande det av generalpoststyrelsen förordade förslaget till posthusbyggnad
framhöll byggnadsutredningen, att möjligheter till vissa besparingsåtgärder
förelåge. Sålunda vore vissa tjänsterum dimensionerade pa
ett sätt, som icke överensstämde med de normer, vilka statsmakterna i enlighet
med utredningens förslag under senare tid tillämpat. Jämväl rumshöjderna
kunde sänkas, i våningen 1 trappa till 2.8 och i källaren till 2.7
meter. I postmästarens rum och utrymmet för postboxar kunde rumshöjden
sänkas från 4.6 till 2.8 meter, varvid förutsattes en omstudering av planen
sålunda, att den mot Rådhusgatan belägna delen av envåningsbyggnaden påbyggdes.
Därigenom kunde även vissa bostadslägenheter förläggas till vaningen
1 trappa.

Generalpoststyrelsen avgav den 10 april 1942 utlåtande med anledning
av vad byggnadsutredningen anfört. På närmare angivna skäl fann styrelsen
utredningens förslag behäftat med så allvarliga olägenheter för postverket,
att styrelsen icke ansåg sig kunna tillstyrka detsamma. I utlåtandet
framlades förslag till viss ändrad disposition av källarutrymmena i den tilltänkta
nybyggnaden i syfte att bättre tillgodose behovet av garageplatser för
postverkets motorfordon och diligenser samt av reparationsutrymme för motorfordonen
m. m.

På grund av de stridiga uppfattningar, som framkommit rörande lämpligaste
sättet att lösa de föreliggande lokalfrågorna, besökte jag Östersund
för att på platsen taga närmare kännedom örn de olika på frågorna inverkande
förhållandena.

Vid anmälan sedermera i statsrådet av förevarande byggnadsfråga uttalade
jag (propositionen nr 264 år 1942, sid. 4), hurusom tvekan icke syntes kunna
råda därom, att postkontoret, därest den omfattande posttrafiken skulle kunna
avvecklas på ett tillfredsställande och betryggande sätt, vore i behov av såväl
rymligare som mera ändamålsenliga lokaler än de nuvarande. Örn gene -

6

Kungl. Majlis proposition nr 136

^poststyrelsen^ förslag rörande förvärv av de ifrågasatta tomterna och om
uppförande där av en nybyggnad för postkontoret genomfördes, skulle otvivelaktigt
postkontoret erhålla lämpliga och rationellt anordnade lokaler, som
för lång tid framåt skulle tillfredsställa skäliga anspråk. Mot detta förslag
kunde, uttalade jag vidare, i huvudsak invändas, att det ur kapitalinvesteringssynpunkt
ställde sig tämligen dyrbart, om hänsyn toges även till de
kostnadskrävande arbeten, som erfordrades för telegrafverkets räkning efter
det postkontoret avflyttat till egen fastighet, och att vissa svårigheter syntes
föreligga att på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt nyttiggöra de lokaler,
som bleve lediga genom postkontorets avflyttning.

Beträffande byggnadsutredningens förslag uttalade jag, att även jag funnit
detsamma vara behäftat med vissa olägenheter. Å andra sidan vore förslaget,
om hänsyn ej toges enbart till postverkets förhållanden, ur ekonomisk
synpunkt onekligen fördelaktigare än generalpoststyrelsens förslag. Då jag
fann mig icke kunna för det dåvarande giva någotdera förslaget obetingat
företräde, ansåg jag, att byggnadsfrågan borde bliva föremål för ytterligare
utredning. Denna borde i första hand inriktas på undersökningar, örn och i
vad man genom en omarbetning av byggnadsutredningens principskiss de
nied utredningens förslag förenade olägenheterna kunde reduceras samt på
vad sätt en tillfredsställande lösning kunde vinnas av frågan om garage- och
uppställningsplatser för postdiligenserna.

Sedan fråga uppkommit om uthyrning helt eller till övervägande del för
icke-statliga ändamål av de lokaler i telegrafhuset, vilka skulle frigöras genom
en eventuell bortflyttning av postkontoret, fann jag det för bedömande av
den föreliggande byggnadsfrågan vara av betydelse, att telegrafstyrelsen närmare
undersökte, i vad mån telegrafverket kunde på dylikt sätt tillfredsställande
göra sina fastigheter i Östersund räntebärande för det fall att postkontoret
avflyttade från fastigheterna. Jag anmodade därför under hand telegrafstyrelsen
att verkställa en dylik utredning.

I skrivelse den 22 februari 1943 har telegrafstyrelsen framlagt resultatet
av utredningen.

I skrivelsen har styrelsen meddelat, att styrelsen trätt i förbindelse med
två företag, som reflekterat på större lokaler, och i samarbete med dem uppgjort
ritningar, på vilka kostnadsberäkning grundats. Utredningen hade visat,
att med tillgodoseende av spekulanternas önskemål byggnadsarbetena bleve
mycket dyrbara. Totala kostnaderna, däri inräknade utgifterna för ändringsarbeten
för telegrafverkets räkning i den nuvarande fastigheten, skulle utgöra
1,008,000 kronor. De hyror, som reflektanterna förklarat sig vilja erlägga,
skulle endast giva telegrafverket en avkastning på merkostnaden för
detta förslag av omkring 3.4 procent. Härtill konune olägenheten med en för
telegrafverkets ändamål främmande uthyrningsverksamhet. Styrelsen hade
därför ansett sig böra på nytt undersöka möjligheten alt använda de nuvarande
postlokalerna för verkets egna ändamål. Det hade därvid visat sig,
att ny automatstation av tillräcklig storlek kunde inrymmas i den äldre fas -

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

tigheten, Markgatan CO, och att det för postverket anordnade garaget å den
senare inköpta fastigheten, Markgatan 62, lämpligen kunde användas för
sektionsförråd m. m.

Frågan om beredande av ökad säkerhet för telefon- och telegraftrafiken
under krig hade nu, fortsätter styrelsen, även kommit i ett annat läge, bland
annat genom vissa nyligen uppkomna förslag. Till dessa hade styrelsen för
avsikt att återkomma i annat sammanhang. Totalkostnaderna beräknades i
detta fall till 458,000 kronor. I detta belopp, liksom i nämnda summa av
1,008,000 kronor, vore inräknade förutom kostnaderna för ökat luftskydd
även de kostnader, som betingades av telegrafstationens, kassaavdelningens
och ingenjörskontorets behov av ökat utrymme.

Under dessa förhållanden anser telegrafstyrelsen för staten fördelaktigast,
att styrelsen — örn det bestämdes, att postkontoret skulle avflytta — omändrade
den nuvarande fastigheten Kyrkgatan 60 att helt användas för telegrafverkets
behov. För detta fall erfordrades för närvarande icke något mvesteringsanslag
för telegrafverkets räkning. Styrelsen komme däremot att
senare anhålla om anvisande av medel för luftskydd samt för ändring och
ny inredning av postverkets nuvarande lokaler.

I skrivelse till generalpoststyrelsen den 4 mars 1943, vilken av styrelsen
samma dag överlämnats till kommunikationsdepartementet, har byggnadsstyrelsen
avgivit yttrande över förslaget till nybyggnad för postkontoret i
kvarteret Arken.

Under erinran örn att byggnadsnämnden i Östersund i princip icke haft
något att erinra mot byggnadsförslaget men framhållit, att förslagets genomförande
förutsatte såväl stadsplaneändring som ändring i nu gällande tomtindelning,
har byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen under den av byggnadsnämnden
angivna förutsättningen icke hade något att i huvudsak erinra
beträffande det föreliggande förslaget men att det icke syntes styrelsen
uteslutet, att vissa mindre jämkningar kunde vidtagas i besparingssyfte.

Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka i december 1941 beräknats till
710,500 kronor, torde, framhåller styrelsen, med hänsyn till numera inträdda
stegringar beträffande materialpriser och arbetslöner icke böra — även örn
vissa jämkningar i besparingssyfte genomfördes i förslaget — beräknas lägre
än till 780,000 kronor.

Såsom av det föregående framgår har det av 1940 års civila byggnads- Departement«-utredning framlagda förslaget, enligt vilket behovet av utökade lokaler för chefen.
både post- och telegrafverken skulle tillgodoses genom örn- och tillbyggnad
av telegrafverkets fastigheter, befunnits för postkontorets vidkommande
behäftat nied sådana olägenheter, alt det icke ansetts böra i oförändrat
skick läggas till grund för en lösning av lokalfrågan. Särskilt för den till
postkontoret anknutna diligenstrafiken, som år 1942 omfattade fyra linjer
med sammanlagt åtta avgående och åtta ankommande turer per dag, skulle
förslagets genomförande innebära betydande olägenheter. Den förutsatta

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

tillbyggnaden till telegrafhuset skulle nämligen medföra, att gården ej skulle
kunna såsom hittills användas såsom uppställningsplats för diligenserna. Någon
annan för ändamålet lämplig uppställningsplats har vid verkställda undersökningar
ej kunnat anvisas, och parkering å de angränsande gatorna är ej
tillåten. Vidare skulle det å gården nu befintliga garaget delvis behöva rivas
för att lämna plats för tillbyggnaden, vilket skulle medföra, att antingen nya
garageplatser finge förhyras eller ett nytt garage uppföras på annan plats.
Vad beträffar postkontorslokalerna bleve desamma efter om- och tillbyggnadsarbetena
visserligen större och bättre än de, som för närvarande stå
till kontorets förfogande. Dispositionen av lokalerna skulle emellertid icke
bliva helt tillfredsställande ur arbetsteknisk och driftsekonomisk synpunkt.

Här berörda överväganden lia givit mig den uppfattningen att, örn postkontorets
lokalfråga bedömes under hänsynstagande endast till postverkets
egna förhållanden, starka skäl tala för att den ifrågasatta nybyggnaden uppföres
för postkontoret på de nästlidna år förvärvade tomterna i kvarteret Arken.
Vid prövningen av föreliggande spörsmål bör emellertid hänsyn tagas
även till möjligheterna att på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt utnyttja
de efter postkontorets förflyttning ledigblivande lokalerna i telegrafverkets
fastigheter. Såsom av det föregående framgår, erfordras en ny automatisk
telefonstation, avsedd att ersätta den nuvarande manuella stationen, vilken
är i det närmaste fullbelagd. Ur luftskyddssynpunkt torde en förläggning
av stationen under jorden vara att föredraga. Då telegrafstyrelsen år 1942
förordade en sådan förläggning, förutsatte styrelsen, att de nuvarande telefonstationslokalerna
i huvudsak skulle tagas i anspråk av postkontoret. För
bedömande av de ekonomiska konsekvenserna för telegrafverket, därest
postkontoret avflyttade från sina nuvarande lokaler, har emellertid telegrafstyrelsen
nu undersökt möjligheterna att genom uthyrning av postkontorslokalerna
erhålla en tillfredsställande förräntning av det kapital, som dessa
lokaler representera. Undersökningarna lia givit vid handen, att omfattande
ändringsarbeten skulle behöva vidtagas i fråga örn lokalerna samt att en
godtagbar förräntning å den härför nödiga kapitalinvesteringen icke kunde
erhållas. Telegrafstyrelsen har därför icke ansett sig kunna förorda en uthyrning
av lokalerna.

På grund av det negativa resultat, vartill undersökningarna om uthyrning
sålunda lett, har styrelsen ansett sig böra till förnyad prövning upptaga det
av styrelsen ursprungligen framlagda förslaget att använda postkontorslokalerna
för telegrafverkets egna behov. Då frågan om beredande av ökad säkerhet
för telefon- och telegraftrafiken under krig på grund av särskilda förhållanden
kommit i annat läge, har styrelsen ansett sig numera kunna förorda
en förläggning av automatstationen ovan jord. Med denna utgångspunkt
har det visat sig, att postkontorets lokaler kunna med fördel utnyttjas för telegrafverkets
egen räkning. Automatstationen skulle sålunda kunna inrymmas
i fastigheten å tomten nr 2, och det för postverket anordnade garaget å tomten
nr 3 skulle lämpa sig för sektionsförråd m. m.

Då möjlighet att erhålla en tillfredsställande och, som det vill synas, ur

Kungl. Maj:ts proposition nr 136. y

ekonomisk synpunkt godtagbar användning av lokalerna i telegrafverkets
fastigheter sålunda föreligger samt postkontorets lokalfråga skulle erhålla en
avgjort bättre lösning genom att för kontoret uppföres en nybyggnad å postverkets
tomter i kvarteret Arken, anser jag mig böra i princip biträda generalpoststyrelsens
förslag örn uppförande av en dylik byggnad.

Beträffande posthusbyggnadens närmare utformning hava 1940 års civila
byggnadsutredning och byggnadsstyrelsen framhållit vissa möjligheter till besparingar
i byggnadskostnaderna. Då jag anser dessa möjligheter böra i görligaste
mån tillvaratagas, synas de genom generalpoststyrelsens försorg uppgjorda
byggnadsritningarna böra omstuderas och sedermera underställas
Kungl. Majit för godkännande. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar skulle
kostnaderna för postkontoret även med hänsynstagande till föreliggande besparingsmöjligheter
uppgå till 780,000 kronor, d. v. s. omkring 70,000 kronor
mer än det ursprungligen beräknade beloppet. Då jag finner denna kostnad
hög, förutsätter jag, att i samband med den kommande överarbetningen av
byggnadsplanen ansträngningar göras för ytterligare förenkling av byggnaden.
Jag anser mig böra räkna med att kostnaden härigenom skall kunna nedbringas
till 760,000 kronor. Skulle det visa sig, att besparingar av denna storleksordning
icke kunna ernås, utgår jag emellertid från att Kungl Majit skall
utan hinder härav äga besluta örn arbetets igångsättande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Posthusbyggnad i Östersund för budgetåret 1943/44
å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,
Postverket, anvisa ett investeringsanslag av.. kronor 760,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 136.

2