Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
1
Nr lil.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till rikets
allmänna kartverk; given Stockholms slott den 5 mars
1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
I^Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
statsrådet Domö.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln,
punkterna 215—218, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1943/44 för rikets allmänna kartverk beräkna,
till avlöningar ett förslagsanslag av 880,400 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag
av 117,500 kronor, till kartarbeten m. m. ett reservationsanslag
av 244,000 kronor och till utrustning m. m. ett reservationsanslag av 10,000
kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden för Kungl. Majit.
En genomgripande omläggning av den ekonomiska kartläggningen genomfördes
vid 1937 års riksdag (prop. nr 237, jordbr.utsk. uti. nr 74, r. skr. nr
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr lil. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
287). Beslutet innebar tillskapandet av en förenklad ekonomisk karta och
hade i övrigt följande innebörd. Kartläggningen grundas på en genom fotografering
från luften åstadkommen fotokarta i skala 1: 10,000, varå efter
fältarbeten inläggas fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och större
vattendrag, bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar samt av
ägoslagen åker och trädgård. Beskrivning över kartan utarbetas icke. I planen
för den ekonomiska kartläggningen ingå hela Götaland, Svealand utom
vissa delar av Värmland och Kopparbei''gs län samt av Norrland de närmast
kusten belägna delarna jämte ett område av Jämtlands län. I fråga örn övriga
delar av Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län samt av kustlandet
i Västerbottens och Norrbottens län ävensom vissa delar av Jämtlands
län iordningställes fotokarta i skala 1: 10,000 med därå inlagd fåstighetsindelning.
Denna fotokarta har närmast avsetts för skogsbruket. Över vissa delar
av Kopparbergs län, som icke ingå i planen för den ekonomiska kartläggningen,
upprättas fotokarta i skala 1: 10,000 utan fastighetsindelning.
Med skrivelse den 15 april 1942 har bespuringsbcredningen avlämnat promemoria
med yttrande och förslag angående den ekonomiska kartläggningen.
Efter att ha redogjort för kartverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter
m. m. har beredningen yttrat i huvudsak följande.
Valet av karttyp sammanhänger givetvis intimt med vad staten i ett visst
läge anses ha råd att betala. Att förhållandena härvidlag te sig helt annorlunda
nu än för fem år sedan är uppenbart. Men bestämmandet av karttyp är också
nära beroende av den nytta man kan anses ha av den ekonomiska kartan. De
ändamål den ekonomiska kartan skall tjäna kunna visserligen icke frånkännas
betydelse i olika hänseenden, särskilt för jordbruket och skogsbruket.
Men å andra sidan bör anmärkas, att dess vikt för exempelvis jordbruks- och
arealstatistiken, fastighets- och jorddelningsväsendet samt fastighetstaxeringen
— som ofta särskilt framhållits som betydelsefulla ändamål för den ekonomiska
kartan — enligt beredningens uppfattning måste anses jämförelsevis
ringa. Särskilt slopandet av beskrivningen har minskat kartans användbarhet.
Kartans lämplighet som översiktskarta, bland annat för lantmäteriet,
torde också i viss mån lia minskat genom den större skalan. En ej obetydlig
olägenhet uppkommer nämligen som följd av den större skalan genom uppdelning
av materialet i ett stort antal blad. Till belysande härav kan nämnas,
att den nyligen färdiga ekonomiska kartan i skalan 1: 10,000 för Bohuslän
består av icke mindre än 104 blad. Vidare förtjänar framhållas, att utmärkandet
av samtliga jordregisterfastigheter å kartan, trots den stora skalan,
i ett ej ringa antal fall icke kan ske på ett fullt tydligt sätt. En lägenhet örn
7é hektar eller 1/z tunnland representerar sålunda icke större figur å kartan än
U cm2.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter Ilar det synts beredningen i
hög grad tveksamt, örn utgifterna för den ekonomiska kartläggningen uppväga
statsnyttan. Särskilt under tider, då sparsamhet med statens medel å
alla möjliga områden bör eftersträvas, kan det starkt ifrågasättas, huruvida
detta ändamål är av den vikt, att det kan sättas före andra som för närvarande
icke kunna tillgodoses.
Vid övervägandet av olika möjligheter att mera väsentligt nedbringa kostnaderna
för den ekonomiska kartläggningen har det framstått för bered
-
Kungl. Majlis proposition nr lil.
3
ningen som särskilt anmärkningsvärt, att medan framställningskostnaderna
tor den ekonomiska kartan för närvarande beräknas uppgå till omkring 12,000
kronor för
grund för den ekonomiska kartan, stanna vid 1,500 kronor för
naden i kostnader, 10,500 kronor för kv.-mil, belöper huvudsakiigen på inläggning
å kartan av fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och
.större vattendrag, bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar samt
av ägoslagen åker och äng. En väsentlig del av utgifterna härvidlag hänföra
sig till tidsödande fältarbeten.
Enligt beredningens uppfattning utgör fotokartan en så pass god karta att
staten bör kunna nöja sig med att utgiva endast en dylik karla som ekonomisk
karta för hela riket. En så radikal förenkling av den ekonomiska kartan
medför väsentliga årliga besparingar och anbefalles av beredningen som den
ur besparingssynpunkt mest effektiva.
Därest man emellertid icke anser sig böra stanna vid utgivande av allenast
fotokartan såsom ekonomisk karta, vill beredningen som alternativt förslag
angiva, att förenklingar av den nuvarande ekonomiska kartan genomföras.
Dylika synas nämligen möjliga utan att mera väsentligt minska kartans användbarhet.
I sådant syfte vill beredningen närmast ifrågasätta en minskning
av skalan från 1: 10,000 till 1: 20.000 samt en stark begränsning av fältarbetena
vid kartframställningen. Beträffande fastighetsindelningen bör sålunda
övervägas, om överhuvudtaget andra gränser än sådana som kunna inläggas
å lantmäterikontoren böra medtagas. Lantmäteritekniskt icke fastställda gränser
sakna också värde ur rättslig synpunkt och kunna åstadkomma direkt
olägenhet. Med hänsyn till önskvärdheten att erhålla kartan i möjligaste mån
tydlig kan ifrågasättas att utesluta fastighetsindelningen för vissa mindre
fastigheter, exempelvis under 5—10 hektar, eller t. o. m. att inskränka gränserna
till sådana för större egendomar och byar. Vidare torde särskilt fältarbete
för inläggning av åker och trädgård samt kommunikationsleder och
bebyggelse knappast vara nödvändigt. Den översikt själva fotokartan härutinnan
erbjuder synes i stort sett vara tillfredsställande.
I anledning av besparingsberedningens förslag har jag jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 tillkallat expeditionschefen i jordbruksdepartementet
G. A. Bouveng för att verkställa utredning och avgiva förslag
angående den ekonomiska kartläggningen m. m. Vid hemställan om erhållande
av ifrågavarande bemyndigande anförde jag bland annat följande.
Vid den utredning, som bör igångsättas, torde de av besparingsberedningen
framförda förslagen böra förutsättningslöst undersökas. Skulle det vid undersökningarna
framgå, att enbart utgivande av fotokarta utan inläggande
av fastighetsindelningen icke kan anses vara tillfyllest för de ändamål den
ekonomiska kartan är avsedd att fylla, synes det av besparingsberedningen
alternativt framförda förslaget örn utgivning av den ekonomiska kartan i förminskad
skala, eventuellt med inläggning av fastighetsgränserna endast i begränsad
omfattning, böra prövas. Som riktlinje bör dock i de olika fallen
gälla, att eventuella förenklingar icke få givas en sådan form, att kartans användbarhet
äventyras.
Undersökningarna böra även omfatta andra möjligheter att åstadkomma
besparingar än beträffande den ekonomiska kartläggningen. Kartverkets olika
verksamhetsgrenar laira därför göras till föremål för undersökningar för
alf utröna huruvida inskränkningar av olika slag, bland annai i fråga örn personalstaterna,
kunna göras utan att därigenom möjligheterna för kartverket
alt lia ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter beskäras.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
I en till mig avlämnad promemoria den 17 februari 1943 har Bouveng lämnat
en redogörelse för utredningsarbetets aktuella läge. Bouveng har härvid
meddelat, att han för att få en utgångspunkt för utredningsarbetet ansett det
vara av vikt att söka erhålla kännedom örn den betydelse, de i enlighet med
det nya framställningssättet hittills färdigställda ekonomiska kartorna tillmätas
för lantmäteriväsendet. På grund därav hade han från överlantmätarna
inom de län, över vilka den nya ekonomiska kartan helt eller delvis utgivits,
således Göteborgs och Bohus län samt Gotlands och Kalmar län införskaffat
redogörelser för de hittills vunna erfarenheterna av berörda kartors utnyttjande
inom lantmäteriväsendet. Bouveng yttrar i anslutning härtill.
Den gjorda utredningen synes giva vid handen, att utgivandet av en ekonomisk
karta i enlighet med den 1937 antagna planen är av stor betydelse
för lantmäteriväsendet, såväl vad angår fastighetsredovisning som fastighetsbildning,
samhällsbildning och planering. Med hänsyn lill beskaffenheten
av äldre kartmaterial och omöjligheten att med hjälp av detta utan
risk för förstöring av arkivhandlingar åjourföra fastighets- och samhällsbildningen,
får den ekonomiska kartan anses oumbärlig på här berörda område,
och den medför genom de möjligheter den erbjuder till en effektiv och
ändamålsenlig, vid värjo tillfälle aktuell fastighetsredovisning, ökad rättssäkerhet
inom fastighetsväsendets viktiga område. Uppenbart är, att ett utgivande
av den ekonomiska kartan — på sätt besparingsberedningen ifrågasatt
— utan inläggande av fastighetsindelningen skulle medföra ett bortfallande
i väsentliga avseenden av dess nytta ur ovan angivna synpunkter. Vad
överlantmätarnas yttranden i övrigt innehålla ger dessutom anledning till
tvekan rörande lämpligheten av det andra av besparingsberedningen framförda
alternativet, utgivning av den ekonomiska kartan i förminskad skala,
eventuellt med inläggning av fastighetsgränserna endast i begränsad omfattning.
I sistnämnda fråga har jag bl. a. genom personliga studier på fältet sökt
åstadkomma ytterligare utredning. Vad därunder och i övrigt i saken framkommit
ger stöd för den åsikten, att en förminskning av den ekonomiska
kartans skala skulle i avsevärd grad minska dess användbarhet.
Vidare har Bouveng erinrat, att kartverket under senare år i ökad utsträckning
tagits i anspråk för militära kartarbeten. I detta avseende har framhållits,
att överbefälhavaren i skrivelse till kartverket den 6 oktober 1942, under
hänvisning till behovet av vissa militära kartor, meddelat, att bearbetningen
för militära ändamål av det genom flygfotografering under 1942 införskaffade
fotomaterialet omedelbart borde påbörjas. Skrivelsen innebure att omkring
750 kartblad borde framställas före den 1 oktober 1943. Då organisationen
vid kartverkets fotogrammetriska byrå icke vore av större omfattning
än att enligt uppgift 250—300 kartblad per år kunde framställas, skulle ifrågavarande
arbetens genomförande till den angivna tidpunkten kräva en mycket
betydande ökning av organisationen för fotokartframställning. De militära
önskemålens tillgodoseende skulle medföra, att de civila kartarbetena
måste i huvudsak nedläggas. Enligt vad kartverket anfört i sin svarsskrivelse
till överbefälhavaren borde inställandet av de ordinarie kartarbetena icke
ifrågakomma, för så vitt icke ett oavvisligt krav förelåge ur beredskapssynpunkt
att de militära kartarbetena slutfördes på den angivna korta tiden och
med så långt möjligt kartverkets egen personal. Ytterligare hade överbefälhavaren
i framställning till Kungl. Majit den 11 december 1942 ifrågasatt.
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
5
att kartverket åter skulle anknytas till försvarsväsendet samt hemställt, att
åtgärder måtte vidtagas för frågans närmare utredande. Denna framställning
hade remitterats till kartverket, som dock ännu ej avgivit yttrande i ärendet.
I anslutning till de sålunda lämnade upplysningarna har Bouveng anfört
följande:
Det är icke min avsikt att nu taga principiell ståndpunkt till frågan örn
den ekonomiska kartläggningens framtida utformning. Även om det hittills
införskaffade utredningsmaterialet kunde anses tillräckligt vägande för att
därpå skulle kunna grundas ett omdöme om dels den samhällsnytta arbetet
med denna kartläggning medför, dels det befogade ur statsfinansiell synpunkt
av arbetenas fortsatta bedrivande under nu rådande förhållanden, och
det alltså skulle vara möjligt att därigenom erhålla tillräckliga utgångspunkter
för förslag i ämnet, har dock genom överbefälhavarens först omförmälda
framställning frågan nu kommit i ett sådant läge, att ytterligare överväganden
av alla därpå inverkande omständigheter blivit påkallade. Av överbefälhavarens
senare framställning synes framgå, att från försvarsmaktens sida
kommer att ställas ytterligare anspråk på kartverkets disponerande för militära
ändamål, varigenom grundvalen för eventuella förslag rörande organisationen
av den civila kartframställningen kan komma att rubbas. Under
sådana förhållanden och då sådan osäkerhet är rådande angående den omfattning,
i vilken kartverkets på civila ändamål inriktade verksamhet för
den närmaste framtiden kan tänkas få fortgå, att definitiva förslag icke lämpligen
kunnat nu uppgöras, finner jag mig nödsakad anmäla, att den mig
anförtrodda utredningen icke kan fullföljas inom tid, att en därpå grundad
proposition kan föreläggas årets riksdag.
I skrivelse den 31 augusti 1942, varöver statskontoret den 22 februari 1943
avgivit infordrat utlåtande, har rikets allmänna kartverk gjort framställning
örn anslag för budgetåret 1943/44 med tillhopa 1,314,200 kronor till avlöningar,
omkostnader, kartarbeten m. m. samt utrustning m. m. vid kartverket.
Vidare har kartverket i skrivelse den 28 september 1942, varöver infordrade
utlåtanden avgivits den 16 december 1942 av försvarsväsendets lönenämnd
och den 27 januari 1943 av statskontoret, hemställt om ändrade bestämmelser
rörande arvode till pensionerad militär personal vid anställning
såsom icke-ordinarie befattningshavare vid kartverket.
Anslag till avlöningar.
Anslaget till avlöningar är för innevarande budgetår uppfört med 880,400
kronor. Kungl. Maj:t har den 17 april 1942 för rikets allmänna kartverk fastställt
dels personalförteckning (statsliggaren sid. 728), dels ock följande
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 529,500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t .......................................... » 2,090
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ 235,410
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 113,400
Summa kronor 880,400.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Kartverket har i sin skrivelse den 31 augusti 1942 beräknat anslaget till
avlöningar för budgetåret 1943/44 till 929,800 kronor. Rörande innehållet i
skrivelsen må, såvitt angår avlöningsanslaget. i övrigt anföras följande:
Efter samråd med förenämnde utredningsman bar kartverket vid beräkningarna
av anslagsbehovet utgått från nu gällande arbetsuppgifter och därav
föranledda behov av arbetskraft och medel för arbetenas planenliga bedrivande.
Av det beräknade medelsbehovet, 929,800 kronor, avse 569,200 kronor
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 2,090 kronor arvoden och särskilda
ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t, 241,510 kronor avlöningar till ickeordinarie
personal samt 117,000 kronor rörligt tillägg.
Under ordinarieposten lia beräknats i runt tal 566,800 kronor för
avlöningar — utom till innehavare av de å personalförteckningen uppförda
ordinarie tjänsterna — jämväl till innehavarna av 7 föreslagna nya ordinarie
tjänster, nämligen 3 flygfotografer i lönegrad A 15, 3 tekniska biträden i
lönegrad All samt 1 ritbiträde i lönegrad A 4. Vidare lia under ifrågavarande
post upptagits 2,400 kronor för vikariatsersättningar. Höjningen av anslagsposten
med 39,700 kronor är till ett belopp av 32,100 kronor föranledd
av nyssnämnda förslag örn utökning av antalet ordinarie tjänster samt
till återstoden eller 7,600 kronor i huvudsak av beräknade löneklassförändringar.
Med avseende å förslaget om inrättande av nya ordinarie tjänster
har kartverket erinrat, alt den av 1937 års riksdag beslutade omorganisationen
av kartverket på grund av tidsförhållandena icke kommit till utförande
i enlighet med fastställd plan. Personalinskränkningarna i förhållande
till den ursprungliga planen hade svårast drabbat den ekonomiska
kartbvrån, varå endast en tredjedel av den i planen till ett antal av 66 beräknade
personalen varit tillgänglig för byråns huvudsakliga uppgift, den
ekonomiska kartans framställande. De befattningshavare, som för kartverket
i dess helhet enligt den avsedda befordringsgången redan nu eller
under innevarande budgetår borde lia erhållit befordran till ordinarie tjänstemän,
vore 3 flygfotografer i lönegrad Eo 15, 3 tekniska biträden i lönegrad
Eo 11 samt 4 ritbiträde!! i lönegrad Eo 4. För flygfotografer, tekniska
biträden och fotografbiträden finnas inga möjligheter till befordran till ordinarie
utan inrättande av nya ordinarie befattningar. Vad beträffade ritbiträdena
torde, på grund av avgång med pension bland de kvinnliga förste
ritarna, den avsedda befordringsgången kunna vinnas genom att inrätta en
ordinarie ritbiträdesbefattning. För att möjliggöra en önskvärd befordringsgång
för viss del av personalen, särskilt angelägen med hänsyn till faran
för att inom kartverket utbildad personal eljest sökte annan anställning och
den synnerligen stora olägenheten härav för kartverket, och samtidigt i någon
mån infria de uttalanden rörande befordringsgången, vilka gjorts av
statsmakterna vid omorganisationen, syntes 3 flygfotografer, 3 tekniska biträden
och 1 ritbiträde böra överflyttas till ordinarie befattningar från extra
ordinarie. De angivna förändringarna i kartverkets personalförteckning har
kartverket beräknat skola medföra en merkostnad av 1,472 kronor exklusive
rörligt tillägg och kristillägg.
Under icke-ordinarieposten ha beräknats i ruut tal dels 201,640
kronor för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän, dels 24,770
kronor för arvoden till vid kartverket anställda pensionerade officerare och
underofficerare, dels 5,100 kronor för särskild gottgörelse till vid kartverket
kommenderad militär personal, dels 4,000 kronor till ersättning för jordregisteravskrifter,
dels 3,000 kronor till ersättning åt tillfälligt anställda och
utomstående för specialarbeten, dels 3,000 kronor för betingsarbeten. Vid
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
7
beräknandet av icke-ordinarieposten lia medel ej avsetts för de extra ordinarie
tjänster, vilka, enligt vad förut sagts, ansetts böra överföras till ordinarie
befattningar. I övrigt har posten beräknats med hänsyn tagen till vid
kartverket redan förefintlig icke-ordinarie personal, dock att medel härjämte
upptagits för nyanställande av 2 flygfotografer i lönegrad Eo 15, 4
statskartografer i lönegrad Ex 16 och 2 tekniska biträden i lönegrad Ex 6.
Inrättandet av sist angivna 8 befattningar skulle medföra en kostnadsökning
under icke-ordinarieposten av i runt tal 34,700 kronor. Posten har vidare
beräknats höjd med 3,480 kronor på grund av förväntade löneklassförändringar
för den nuvarande personalen. Ytterligare har ifrågavarande
post ökats med ungefär 5,050 kronor, avseende dels arvode till en befattningshavare,
vilken av kartverket tidigare upptagits såsom extra ordinarie
men som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 mars 1942 erhållit arvode utöver
pension, dels ock fyllnadsersättning till en underofficer, som nu är
kommenderad till kartverket men som den 1 oktober 1943 blir pensionerad
och då erhåller arvode från kartverket. Å andra sidan har förslaget
om utökning av antalet ordinarie tjänster föranlett en utgiftsminskning å
30,650 kronor under förevarande post. Posten har därutöver med hänsyn
till belastningen under föregående budgetår ansetts kunna minskas med i
runt tal 6,480 kronor. Förslaget om nyanställande av extra ordinarie eller
extra befattningshavare är enligt vad kartverket anfört motiverat av nödvändigheten
att erhålla rekryteringspersonal för statskartografbefattningarna.
Den föreslagna personalförstärkningen skulle i rådande läge dessutom
lätta arbetsbelastningen på den fotogrammetriska byrån, varigenom den nuvarande
personalen på ekonomiska kartbyrån skulle i något större utsträckning
än under de senaste åren kunna användas för byråns egna arbetsuppgifter.
Slutligen har posten rörligt tillägg på grund av de under ordinarie- och
icke-ordinarieposterna framställda förslagen uppräknats med 3,600 kronor
till 117,000 kronor.
Statskontoret har med hänsyn lill pågående utredning angående kartverkets
organisation ansett sig icke kunna tillstyrka någon höjning av verkets
avlöningsanslag.
Innan jag närmare ingår på kartverkets framställning den 28 september
1942 angående ändrade bestämmelser rörande arvode till pensionerad militär
personal vid anställning såsom icke-ordinarie befattningshavare vid kartverket,
torde följande redogörelse för hittills gällande bestämmelser i ämnet få
lämnas.
I instruktionen den 18 juni 1937 (nr 644) för rikets allmänna kartverk och
kartverkskommissionen stadgas i 7 § 4 morn., att pensionerad officer eller
underofficer må, där så beiinnes lämpligt, anställas vid kartverket såsom
icke-ordinarie befattningshavare.
Före kartverkets omorganisation år 1937 kommenderades den pensionerade
militära personalen, efter frivilligt åtagande, till generalstabens topografiska
avdelning genom generalorder. Ersättningen utgick med i huvudsak
samma belopp, som gällde för övrig pensionerad personal å militär arvodesbefattning.
Sålunda utgingo enligt Kungl. Maj:ts brev den 1 juli 1923 de
årliga arvodesbeloppen med 3,600 kronor till regementsofficer, 3,180 kronor
till kompaniofficer och 2,340 kronor till underofficer. Dessa bestämmelser
gillia alltjämt, dock numera med vissa tillägg. Sålunda har den 20 maj 1938
8
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
föreskrivits, att vid kartverket såsom icke-ordinarie befattningshavare anställd
pensionerad underofficer äger att, förutom honom tillkommande pension
och fyllnadspension, uppbära arvode av 3,000 kronor, vilket arvode må
tilläggas befattningshavare, som är fullt kompetent att utföra gravyrritning
eller annan reproduktionsritning, från och med det kvartal, som infaller sedan
tre år förflutit från anställandet som icke-ordinarie vid kartverket. På
de fastställda arvodena utgå dyrtidstillägg samt kristillägg.
Kartverket har i sin nyssberörda framställning erinrat, att genom beslut av
1942 års riksdag (prop. nr 210; r. skr. nr 374)nya grunder fastställts för ersättning
i fråga om arvodesbefattningar vid försvarsväsendet. Enligt de numera
gällande bestämmelserna för de militära arvodesbefattningama vid försvarsväsendet
utginge arvodet till kapten med belopp motsvarande nettolön
i militära avlöningsreglementets löneklass Oa 10 och till fanjunkare m. fl.
med belopp motsvarande nettolön i löneklassen UO 7. Under den tid, som
vederbörande pensionerade militära befattningshavare innehade sådan arvodesbefattning,
uppbure han icke pension utan denna skulle gottgöras
försvarsväsendets löneanslag från tolfte huvudtiteln. Genom de nya arvodesbestämmelserna
hade arvodisterna vid försvarsväsendet erhållit höjda ersättningar
i förhållande till vad tidigare varit fallet. Då kartverkets arvodesbefattningar
varit jämställda med de militära arvodesbefattningama, enär
de från början varit sådana militära arvodesbefattningar vid generalstabens
topografiska avdelning, borde de vid kartverket tjänstgörande pensionerade
militära befattningshavarna nu erhålla motsvarande förbättring i
sina avlöningsvillkor. Därmed skulle också vinnas, att samtliga arvodister
vid kartverket å ena sidan i officers ställning och å andra sidan i underofficers
ställning i vardera gruppen erhölle samma ersättning för sitt arbete,
oberoende av för var och en gällande pensionsförmåner. Kartverket har
vidare framhållit följande.
Av upprättad översikt framgår att skillnaden i sammanlagd ersättning per
år enligt de nya arvodesbestämmelserna vid försvarsväsendet och de för kartverket
gällande för tidigare pensionerade officerare varierar mellan 1,185
kronor och 1,376 kronor. För en kapten, som åtnjuter pension fr. o. m. den
1 oktober 1942 enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, utgör däremot
skillnaden blott 473 kronor. I den mån officerare med pension enligt äldre
pensionsbestämmelser av åldersskäl avgå från arvodesbefattning vid kartverket
och ersättas med officerare med pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,
skulle sålimda, vid tillämpning även vid kartverket av
försvarsväsendets bestämmelser för arvodesbefattning, merkostnaden för
kartverket successivt minskas.
Av översikten framgår vidare, att en tillämpning av försvarsväsendets regler
skulle för de vid kartverket nu anställda pensionerade underofficerarna
medföra^ en icke oväsentlig minskning i inkomst i förhållande till nu utgående
förmåner. Detta är beroende på att nuvarande arvode till i reproduktionsritning
fullt utbildad underofficer vid kartverket utgör 3,000 kronor mot vid
försvarsväsendet tidigare utgående arvode av 2,130 kronor utöver pensionen.
Då emellertid ersättningen vid försvarsväsendets arvodesbefattningar utgår
omedelbart vid första anställning och utan särskild teknisk utbildning, bör
vid kartverket ett särskilt tillägg liksom hittills utgå till de underofficerare,
som tjänstgöra vid kartverket och lia full utbildning i reproduktionsritning.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
9
Vid bestämmandet av detta tillägg torde man böra utgå från nuvarande skillnad
i arvode. Med vederbörliga tillägg utgör nämnda skillnad 948 kronor,
vilket skulle motsvara ett tilläggsarvode av 720 kronor, varå rörligt tillägg
och kristillägg skulle utgå, i stället för nuvarande arvodeshöjning å 660 kronor,
varå dyrtidstillägg och kristillägg utgå. Underofficer med dylikt tilläggsarvode
skulle då erhålla en sammanlagd inkomst av 8,552 kronor inberäknat
rörligt tillägg och kristillägg. Denna inkomst motsvarar i huvudsak den avlöning,
som utgår till gravör vid kartverket i för sådan befattningshavare
gällande högsta löneklass.
Kostnadsökningen genom övergången till de för försvarsväsendet fastställda
arvodesgrunderna har beräknats till omkring 11,000 kronor örn året. Summan
kommer att successivt nedgå allteftersom de nuvarande anställda av åldersskäl
avgå och ersättas med personal, som erhållit pension enligt allmänna
tjänstepensionsreglementet. Kostnadsökningen kan då beräknas nedgå till
4,100 kronor, allt beräknat med nuvarande rörligt tillägg och kristillägg.
Vid genomförandet av de nya bestämmelserna torde pensionsmedlen böra
tillgodoföras kartverkets avlöningsanslag. För den händelse dessa inkomstmedel
få disponeras av kartverket och tillgodoföras anslagsposten avlöningar
till icke-ordinarie personal, erfordras icke någon höjning av denna anslagspost.
Skulle däremot ur anslagsredovisningssynpunkt ett tillgodoförande av
pensionsmedlen till icke-ordinarie posten anses icke böra ifrågakomma, erfordras
en höjning av nämnda post med 53,000 kronor. Då därjämte på nuvarande
arvoden utgår dyrtidstillägg och icke rörligt tillägg såsom på grundlönen
enligt de nya bestämmelserna erfordras vidare en höjning av posten
rörligt tillägg med 13,500 kronor.
De nya bestämmelserna böra få tillämpas fr. o. m. den 1 oktober 1942, då
motsvarande bestämmelser rörande arvodesbefattningarna vid försvarsväsendet
träda i tillämpning. För budgetåret 1942/43 behöva därför anvisas 39,750
kronor såsom tillägg till anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal,
mot vilken utgiftsökning skulle svara en inkomst av pensionsmedel på 42,201
kronor.
Försvarsväsendets lönenämnd har förordat, att ersättning till den pensionerade
militära arvodespersonalen vid rikets allmänna kartverk principiellt
bestämdes att utgå enligt samma grunder som numera gällde för den
pensionerade personalen i arvodesbefattning inom försvarsväsendet i anslutning
till det av 1942 års riksdag godkända nya arvodessystemet. Lönenämnden
har ej heller haft något att erinra mot den av kartverket föreslagna inplaceringen
i löneklass av officerare och underofficerare. Beträffande kartverkets
förslag, att tilläggsarvode å 720 kronor för år skulle kunna utgå
till vissa underofficerare med särskild kompetens och efter viss tids tjänstgöring
vid kartverket, har lönenämnden framhållit, att det skulle vara mera
ändamålsenligt och bättre överensstämmande med de allmänna principerna
för det nya arvodessystemet, därest även ifrågavarande underofficerare hänfördes
till viss löneklass å löneplan UO av det militära avlöningsreglementet.
Därest arvodet för dessa underofficerare bestämdes till belopp motsvarande
lönen enligt militära avlöningsreglementet, löneklass UO 9, skulle löneförmånerna
i stort sett komma att sammanfalla med dem som enligt kartverkets
förslag skulle tillkomma dessa arvodeslagare.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
Före
draganden.
Statskontoret har anfört följande.
De vid kartverket såsom icke-ordinarie befattningshavare anställda pensionerade
officerarna och underofficerarna synas med hänsyn till dem åliggande
arbetsuppgifter närmast vara att jämställa med de i verkets personalförteckning
uppförda statstopograf- och gravörsbefattningarna. Såsom framgår
av handlingarna till Kungl. Maj:ts brev den 20 maj 1938 angående arvoden
åt vissa vid rikets allmänna kartverk anställda pensionerade underofficerare.
torde dock underofficer i allmänhet icke äga utbildning i koppargravyr
och sålunda icke kunna utnyttjas till alla de arbeten, som en gravör
skulle kunna utföra. På grund härav och då nämnda befattningar hänförts
till lönegrad A 21, respektive A 15 bör det icke ifrågakomma att — med
frångående av den princip, som lagts till grund vid fastställandet av nu utgående
arvoden — dessa skulle bestämmas till sådana belopp, att de sammanlagda
pensions- och avlöningsförmånerna bomme att överstiga nettolönen
för statstopograf och gravör. Det framlagda förslaget skulle emellertid
i synnerhet för officerarna medföra icke oväsentligt högre löneställning än
för de civila befattningshavarna. Officer skulle nämligen erhålla avlöningsförmåner
lill ett sammanlagt belopp av 12,511 kronor medan nettolönen
inom lägsta, respektive högsta löneklassen av lönegrad A 21 uppgår till
9,568 kronor respektive 11,350 kronor. Underofficer skulle enligt förslaget
komma i åtnjutande av avlöningsförmåner å tillhopa 8,552 kronor, under
det att begynnelselön och slutlön för gravör uppgå till 6,674 kronor, respektive
8,601 kronor.
Statskontoret vill för övrigt framhålla, att sådana pensionerade officerare
och underofficerare, som åtnjuta pension jämlikt de från och med den 1
juli 1942 gällande bestämmelserna, komma att redan med nu utgående arvoden
erhålla förmåner, som överstiga avlöningen till motsvarande civila
tjänstemän, då nämligen summan av pension och arvode i angivna fall uppgå
till 12,037 kronor för officer och 8,646 kronor för underofficer i den
högre arvodesklassen. På grund härav kunde rentav ifrågasättas, huruvida icke
en sänkning av löneställningen för den militära personalen i kartverket borde
komma till stånd. Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret
avstyrka bifall till framställningen.
I årets statsverksproposition erinrade jag örn den pågående utredningen
angående den ekonomiska kartläggningen m. m. Enligt vad utredningsmannen
sedermera anmält, kan på grund av närmare angivna förhållanden utredningsarbetet
icke fullföljas inom sådan tid, att en därpå grundad proposition
kan föreläggas årets riksdag. Frågorna om ändringar i den ekonomiska
kartläggningens bedrivande och i kartverkets organisation torde sålunda nu
få anstå och först ett kommande år föreläggas riksdagen. I detta läge anser
jag mig böra förorda, att anslag till kartverket för nästa budgetår äskas i
huvudsaklig överensstämmelse med för innevarande budgetår tillämpade
grunder.
Med utgångspunkt från vad sålunda sagts kan jag icke tillstyrka kartverkets
förslag örn ändring till ordinarie tjänster av 3 befattningar som flygfotografer
i lönegrad Eo 15, 3 befattningar som tekniska biträden i lönegrad
Eo 11 samt en befattning som ritbiträde i lönegrad Eo 4. Ifrågavarande befattningar
böra sålunda under nästa budgetår bibehållas å extra ordinarie
stat. I avbidan på slutförandet av den förut omförmälda utredningen kan jag
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
11
ej heller för närvarande biträda förslagen om anställande av 2 extra ordinarie
flygfotografer i lönegrad Eo 15 och 2 extra tekniska biträden i lönegrad
Ex 6. Däremot vill jag med hänsyn till behovet av rekryteringspersonal för
statskartografbefattningarna icke motsätta mig att medel beräknas för anställande
av ytterligare 2 statskartografer i lönegrad Ex 16.
Vidkommande det framlagda förslaget örn anpassning efter vissa löneklasser
i de för försvarsväsendets aktiva personal gällande löneplanerna av arvodena
till sådana pensionerade officerare och underofficerare, vilka tjänstgöra
såsom icke-ordinarie befattningshavare vid kartverket, anser jag mig
icke i nuvarande läge kunna biträda detsamma.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör avlöningsanslaget för
nästa budgetår beräknas på följande sätt. Posten avlöningar till ordinarie
tjänstemän torde böra höjas med 7,600 kronor, i huvudsak på grund av beräknade
löneklassförändringar. Posten bör sålunda uppföras med 537,100
kronor. Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, torde böra bibehållas vid nuvarande belopp 2,090 kronor. Under posten
avlöningar till icke-ordinarie personal torde böra redovisas följande ökningar,
nämligen med 9,700 kronor på grund av förslaget om medelsanvisning
för anställande av ytterligare 2 extra statskartografer och med 3,500
kronor på grund av beräknade löneklassförändringar för den nuvarande personalen.
Å andra sidan kan i anledning av vad kartverket anfört posten minskas
med (6,480—5,050 =) i runt tal 1,400 kronor. Posten bör sålunda uppföras
med (235,410 + 9,700 + 3,500 — 1,400=) 247,210 kronor. Slutligen
torde posten rörligt tillägg med hänsyn till de i det föregående tillstyrkta utgiftsökningarna
böra uppräknas med 3,000 kronor till 116,400 kronor. Kartverkets
avlöningsanslag skulle följaktligen för nästa budgetår behöva uppföras
med (537,100 + 2,090 + 247,410 + 116,400=) 903,000 kronor, vilket
jämfört med medelsanvisningen för löpande budgetår innebär en anslagsökning
med 22,600 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen, att
1) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 537,100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit ............ » 2,090
3. Avlöningar lill icke-ordinarie personal . . » 247,410
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 116,400
Summa kronor 903,000;
2) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 903,000.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Före
draganden.
Anslag till omkostnader.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 117,500 kronor.
Kungl. Majit har den 17 april 1942 fastställt omkostnadsstat för rikets allmänna
kartverk (statsliggaren sid. 729).
I skrivelsen den 31 augusti 1942 har rikets allmänna kartverk hemställt, att
ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 124,400 kronor.
ökningen, 6,900 kronor, faller till ett belopp av 2,900 kronor på posten
sjukvård m. m. och till återstående del eller 4,000 kronor på posten bränsle,
lyse och vatten.
Statskontoret har i remissutlåtande den 22 februari 1943 beträffande förslaget,
att posten till sjukvård m. m. skulle beräknas till 5,000 kronor, motsvarande
det belopp som förbrukats under budgetåret 1941/42, anfört, att
medelsåtgången nämnda budgetår syntes ha varit relativt sett avsevärt större
än som vanligen vore fallet vid civila myndigheter. Statskontoret har för sin
del förordat, att posten bestämdes till ett belopp motsvarande förbrukningen
under budgetåret 1940/41 eller 4,000 kronor.
Jag kan icke tillstyrka de av kartverket föreslagna utgiftsökningarna i vidare
mån än att jag föreslår, att posten sjukvård uppräknas med 1,900 kronor
till 4,000 kronor och posten bränsle, lyse och vatten med 2,000 kronor
till 15,000 kronor. Anslaget skulle sålunda för nästa år behöva uppräknas
med (1,900 + 2,000=) 3,900 kronor till (117,500 + 3,900=) 121,400 kronor.
Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på
Kungl. Majit att fastställa omkostnadsstat för kartverket. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 121,400.
Anslag till kartarbeten m. m.
För detta ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett reservationsanslag
av 244,000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 730.
I skrivelsen den 31 augusti 1942 har rikets allmänna kartverk för nästkommande
budgetår upptagit ifrågavarande anslag till 250,000 kronor, vilket
innebär en höjning i förhållande till innevarande budgetår med 6,000
kronor. Härvid lia med ledning av erfarenheterna från senare år utgifterna
för reproduktionsarbeten beräknats höjda med 1,000 kronor till 13,500 kronor.
För att erforderlig fältarbetspersonal vid de topografiska fältarbetena
skall kunna påräknas har upptagits ett belopp av 6,000 kronor för anordnande
av militär ritkurs, för vilket ändamål icke beräknats något belopp för
innevarande budgetår. A andra sidan har posten ortnamnsgranskning an
-
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
13
setts kunna minskas med 1,000 kronor till 4,000 kronor, övriga utgiftsposter,
avseende fältarbeten, flygfotografering och bidrag till kartcentral inom krigsarkivet
för moderna topografiska kartor, ha beräknats till oförändrade belopp
av respektive 178,000, 45,000 och 3,500 kronor. Posten bidrag till kartcentral
kan, enligt vad kartverket anfört, bortfalla för den händelse en av krigsarkivet
gjord framställning örn överförande av motsvarande belopp till krigsarkivets
stat skulle bifallas.
I överensstämmelse med vad kartverket föreslagit finner jag ett belopp av
6,000 kronor böra beräknas under ifrågavarande anslag för anordnande av
militär ritkurs. Vad beträffar det hittills under anslaget upptagna bidraget
å 3,500 kronor till kartcentral inom krigsarkivet torde erforderliga medel
för ifrågavarande ändamål komma att från och med nästa budgetår gäldas
från anslag under fjärde huvudtiteln. Med beaktande av det anförda och
då beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande anslag icke i övrigt
givit mig anledning till erinran, torde anslaget för nästa budgetår böra upptagas
med (244,000 + 6,000 — 3,500 =) 246,500 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 246,500.
Anslag till utrustning m. m.
För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag
av 10,000 kronor. Anslaget är avsett för bestridande av kostnader för
oförutsedda kompletteringar och reparationer å kartverkets flygplan.
I skrivelsen den 31 augusti 1942 har rikets allmänna kartverk hemställt
örn oförändrat anslag för nästa budgetår.
Kartverkets framställning om oförändrad medelsanvisning av 10,000 kronor
för bestridande av kostnader för oförutsedda kompletteringar och reparationer
å kartverkets flygplan föranleder icke någon erinran från min sida.
Liksom för innevarande budgetår torde anslaget, i den mån detsamma befinnes
därtill förslå, få anlitas för nyanskaffning av skåpinredning samt av viss
maskinell utrustning för kartverkets behov. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 10,000.
Före draganden -
Före draganden -
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Siv Schiöler.
437438. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.