Kungl. Maj.ts proposition nr 106.
17
Nr 106.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till lantmäterikontorsbyggnad
i örebro; given Stockholms
slott den 5 mars 1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 mars 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
1 skrivelse den 9 september 1942 anmälde byggnadsstyrelsen sin avsikt att
hemställa om anvisande av medel för budgetåret 1943/44 till uppförande av
en nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro.
Sedermera har styrelsen i skrivelse den 5 januari 1943 framlagt utredning
och förslag i ämnet.
Silläng till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 104—107.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 106.
Styrelsen meddelar till en början, att lantmäteristgrelsen i skrivelse till
byggnadsstyrelsen den 11 februari 1936 anhållit, att byggnadsstyrelsen måtte
vidtaga åtgärder för att åt lantmäterikontoret i Örebro, som är inrymt i Örebro
slott, bereda förbättrade lokaler.
I skrivelsen anfördes bland annat.
Vid verkställd inspektion å lantmäterikontoret bär det visat sig, att en
lösning av lokalfrågan är långt mera trängande än förut antagits. Lantmäterikontoret
består av två större och tre mindre rum samt tambur med en sammanlagd
golvyta av 172 kvadratmeter, vilken yta dock genom uppbyggande
av ett »övre arkiv» i ett av de större rummen och en läktare i det andra utökats
med 71 kvadratmeter eller alltså till 243 kvadratmeter. De tre mindre
rummen avses till tjänsterum och användas av överlantmätaren, assistent och
kanslibiträde, under det att de två övriga rummen äro arkiv. Det ena av
dessa två arkivrum måste emellertid dessutom användas icke blott till arbetsplats
för såväl tillfällig assistent som 2 å 3 kvinnliga biträden utan jämväl
såsom visningssal för besökande lantmätare och allmänhet. Givet är att
denna nödtvungna anordning länder arbetet å kontoret till avsevärd skada.
Ej heller äro de för det egentliga arkivet disponerade utrymmena tillräckliga
utan fordra snar utökning. Därtill kominer den mindre tillfredsställande
anordningen med uppbyggd läktare och »övre arkiv».
Vid lantmäteristyrelsens skrivelse fanns fogad en av överlantmätaren i Örebro
län lämnad redogörelse för lokalförhållandena vid lantmäterikontoret.
I densamma anfördes bland annat följande.
Under senare år har ofta förts på tal eventuell utökning och omändring
av lokalerna för lantmäterikontoret, och olika förslag hava därvid diskuterats.
Ej blott från lantmätarhåll utan även från den allmänhet, som besöker
kontoret, hava nämligen framställts anmärkningar mot det otillräckliga utrymmet
och den fullkomliga bristen på tillgång till någon ostörd plats för
arkivforskning. De besökande måste nämligen vistas i samma rum och understundom
till och med begagna samma arbetsbord som personalen, vilken
givetvis i ej mindre grad härigenom oroas. Under senare åren hava gång på
gång ändringar vidtagits av de anställdas placering inom lokalerna för att
om möjligt hålla allmänheten utanför det inre arbetsrummet, där skriv- och
räknearbeten oftast förekomma. Någon effektiv förbättring kan dock icke
åstadkommas utan genomgripande omändring av kontorets lokaler i så måtto,
att flera rum ställas till förfogande. Jämsides med detta önskemål beträffande
arbets- och forskningsrummen har emellertid behovet av ökat utrymme
för arkivet gjort sig gällande.
Någon korridor utmed de fem rum, som kontoret disponerar, finnes ej. Det
enda rum, som har direkt förbindelse med tamburen, är kanslibiträdets rum,
och genom detta måste all trafik gå. överlantmätaren är härjämte tvungen
att till och från sitt rum passera genom assistentens rum och det stora arbetsrummet,
där övriga biträden hava sina arbetsbord och skriv- och räknemaskiner
samt karttransportör äro uppställda och som utgör den enda tillgängliga
platsen för besökande lantmätare och allmänheten, då de önska
studera kartor och handlingar. En eller annan bland lantmätarna plägar vid
arkivforskning begagna sig av själva arkivrummen och däri stående bord,
men detta är för kontorspersonalens del ej stort bättre, då därigenom avsevärt
förhindras arkivakternas uttagande och inläggande. Belysnings- och
värmeförhållandena äro för övrigt inom arkivlokalerna otillfredsställande,
Kungl. Majlis proposition nr 106.
19
och på övre arkivet är något långvarigt vistande på grund av otillräcklig
ventilanordning så gott som uteslutet.
Att lantmäterikonlorets nuvarande lokaler i flera avseenden kunna betecknas
såsom allt annat än tillfredsställande, erfares sålunda redan vid en
helt flyktig besiktning och har även uppmärksammats av statsrevisorerna.
Vid deras besök år 1935 kunde de givetvis endast konstatera, att samma
förhållande som förut var rådande, men härjämte observerades akivakternas
förvaring i träskåp, vilket särskilt ur eldfaresynpunkt ansågs vara betänkligt.
Byggnadsstyrelsen meddelar härefter i sin skrivelse, att styrelsen — sedan
länsstyrelsen i Örebro län avstyrkt, att ytterligare lokaler i Örebro slott upplätes
till lantmäterikontoret — funnit att lokalfrågan måste lösas genom uppförande
av en nybyggnad. Styrelsen förklarar sig hava gjort föreliggande
olika möjligheter för förläggning av lantmäterikontoret till föremål för ingående
undersökningar. För sin del har styrelsen stannat vid att förorda, att
byggnaden skulle förläggas till ett statens järnvägar tillhörigt område invid
centralstationen. Området begränsas av Klostergatan, östra Nobelgatan, Storgatan
och Järnvägsgatan samt innehåller en yta av omkring 7,200 kvadratmeter.
Lantmäteristyrelsen hade, upplyser byggnadsstyrelsen, förklarat, att
lantmäterikontoret lämpligen kunde förläggas till detta område, varjämte
järnvägsstyrelsen uttalat, att ämbetsverket visserligen funnit området väl värdefullt
och välbeläget för att utnyttjas för allmän bebyggelse men att styrelsen
icke ville motsätta sig lantmäterikontorets förläggning till platsen, örn annan
lämplig och billigare tomt icke stöde att erhålla. I sådant fall borde emellertid
icke endast lantmäteritomten utan området i dess helhet överföras från
järnvägsstyrelsens till annan myndighets förvaltning och statens järnvägars
fond ersättas med ett efter 50 kronor per kvadratmeter beräknat värde eller
360,000 kronor.
Då ett disponerande av tomten endast medför ett överförande från en statlig
fond till en annan och någon statsutgift i egentlig mening icke behöver
ifrågakomma, har byggnadsstyrelsen ansett en mer ingående värdering ej
vara erforderlig och det av järnvägsstyrelsen beräknade ersättningsbeloppet
kunna godtagas.
Styrelsen upplyser, att området ännu icke stadsplanelagts men att enligt ett
uppgjort förslag viss del därav skulle utläggas till gator och planteringar,
medan återstoden skulle utgöra ett byggnadskvarter med tre lamellbyggnader,
av vilka den västligaste lämpligen skulle kunna tagas i anspråk för lantmäterikontoret.
Huruvida de två övriga tomterna skulle reserveras för annan
statlig bebyggelse eller försäljas syntes icke på frågans nuvarande ståndpunkt
behöva avgöras.
Beträffande den föreslagna tomten anför styrelsen, att platsen invid centralstationen
vore synnerligen lämplig både för lantmäterikontoret och för
allmänheten. Kostnader för tomtens förvärvande behövde icke åsamkas statsverket.
Den tvekan, som syntes kunna råda rörande tomtens lämplighet, hänförde
sig uteslutande till att denna vid exploatering skulle kunna anses hava
ett förhållandevis högt värde. Uppskattades hela statens järnvägars område
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 106.
till 360,000 kronor och värdet av den mark staden skulle av detta område
inlösa för gator och planteringar till omkring 60,000 kronor, återstode för
kronans behållna mark ett värde av omkring 300,000 kronor. Enligt det uppgjorda
stadsplaneförslaget skulle denna mark utgöra ett kvarter, som indelades
i tre tomter, av vilka den västligaste och minst värdefulla skulle användas
för lantmäterikontoret. Denna tomt beräknades av länsarkitekten hava ett
saluvärde av omkring 56,000 kronor och de båda övriga av 72,000 respektive
173.000 kronor.
På byggnadsstyrelsens uppdrag har länsarkitekten Ebbe Borg utarbetat tre
vid styrelsens skrivelse fogade skisser till nybyggnad för lantmäterikontoret.
Till grund för förslaget hade, upplyser styrelsen, legat ett program, som framkommit
vid med lantmäteristyrelsen förda underhandlingar och som av ämbetsverket
ansetts tillgodose de minimikrav, vilka måste uppställas vid planerande
av arkivutrymme för en 25-års period, den minsta tidrymd, som
kunde ifrågakomma för en byggnad av detta slag. Byggnadens källarvåning
skulle endast i ringa utsträckning nu inredas. Därigenom lämnades möjlighet
öppen att i en framtid anordna ytterligare arkivutrymme. Detta kunde visserligen
icke sägas fylla de krav på god belysning, vilka gällde för lantmäteriarkiv,
där arbete ständigt påginge, men finge dock anses möjligt att använda
såsom utökning av huvudarkivet. Huvudarkivet vore jämte en vaktmästarbostad
förlagt till en låg bottenvåning, medan våningen 1 trappa upp inrymde
kontorets tjänstelokaler.
Byggnaden tänktes så förlagd å tomten, att plats kunde beredas för en
tillbyggnad, inrymmande en kartlagningscentral, vars inrättande i Örebro
lantmäteristyrelsen övervägde.
Byggnadsstyrelsen har förklarat sig finna förslaget väl genomtänkt och de
särskilda rummen lämpligt avpassade efter de olika behoven, varför styrelsen
i och för sig icke har något att erinra mot detsamma.
En inom byggnadsstyrelsen på grundval av förslaget uppgjord kostnadsberäkning
slutar på 270,000 kronor. Viss minskning av byggnaden torde,
upplyser styrelsen, vara möjlig att åstadkomma genom att utesluta källarvåningen
och i denna befintligt reservutrymme för arkiv. Kontorets arkiv finge
då anordnas i en väl belyst souterrängvåning och vaktmästarbostad inredas
å byggnadens vind. Tiden hade ej medgivit omarbetning av ritningarna, men
styrelsen beräknade, att en sänkning av byggnadskostnaderna med omkring
20.000 kronor skulle kunna ernås. För ändamålet skulle alltså erfordras ett
belopp å 250,000 kronor.
Vid byggnadens planläggning och konstruktion borde enligt byggnadsstyrelsens
mening tillses, att möjligheter hölles öppna att påbygga densamma
med ytterligare en våning för att kunna tillgodose framdeles uppkommande
lokalbehov, t. ex. för den beslutade statliga vägförvaltningen i länet.
I yttrande den 23 december 1942 hade länsstyrelsen förklarat sig finna
förslaget om lantmäterikontorets förläggning till statens järnvägars område
vid Järnvägsgatan synnerligen lämpligt och ur allmänhetens synpunkt det
''bästa tänkbara. Jämväl ur stadsplanesynpunkt vore det enligt länsstyrelsens
Kungl. Maj:ts proposition nr 106. 21
mening lämpligt, om å området uppfördes fristående byggnader av offentlig
karaktär.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen,
att Kungl Majt! måtte dels föreskriva, att berörda statens järnvägar tillhöriga
område vid centralstationen i Örebro skall överföras från statens järnvägars
fond till statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond,
och ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning samt vid överförandet åsättas
ett värde av 360,000 kronor, dels ock föreslå 1943 års riksdag att för
uppförande å nämnda område av nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro
i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda förslag för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag å 250,000 kronor.
Med anledning av den av byggnadsstyrelsen antydda möjligheten att något
begränsa byggnadsprogrammet har jag under hand uppdragit åt styrelsen
att verkställa närmare utredning härutinnan. Då enligt vad som
framkommit vid av byggnadsstyrelsen igångsatt förberedande undersökning
rörande förläggningen av den blivande statliga vägförvaltningen i Örebro
län svårigheter föreligga att i någon befintlig byggnad erhålla lämpliga
lokaler för nämnda förvaltning, borde i samband med utredningen
jämväl undersökas lämpligheten av att förlägga vägförvaltningen till den
ifrågasatta nybyggnaden för lantmäterikontoret.
Med en den 25 februari 1943 dagtecknad skrivelse har byggnadsstyrelsen
överlämnat nya skissritningar till lantmäterikontorsbyggnaden. Dessa innefatta
två alternativ, det ena avseende enbart lokaler för lantmäterikontoret
och det andra lokaler jämväl för den blivande vägförvaltningen.
Beträffande de två alternativförslagen anföres i skrivelsen.
I det alternativ, som enbart avser lokaler för lantmäterikontoret, har dettas
arkiv förlagts till en väl belyst souterrängvåning och någon egentlig källare
följaktligen ej anordnats. Särskilt väntrum för allmänheten har uteslutits,
vaktmästaren har erhållit plats i en belyst korridor och lunchrummet jämte
vaktmästarbostaden förlagts till vindsvåningen. Därjämte har viss omgruppering
av tjänsterummen vidtagits. Med streckade linjer har å ritningen över
vinden angivits möjlighet till framtida inredande av denna. Genom den vidtagna
omgrupperingen har det blivit möjligt ej endast att minska byggnadens
höjd utan även att minska dess längd med omkring 5 meter. Kostnaden
för detta alternativ torde enligt styrelsens beräkning uppgå till 230,000
kronor.
Det andra alternativet är beträffande souterräng- och bottenvåningarna
fullständigt lika med det föregående men förutsätter, att byggnaden uppföres
i två våningar. Den övre av dessa inrymmer dels lokaler för vägförvaltningen
i överensstämmelse med ett program, som 1942 års vägsakkunniga tillställt
styrelsen, dels ock bostad för vaktmästare. Lunchrum avses skola inredas
å vinden. Byggnaden förutsättes erhålla eli förhållandevis högt tak, som
så utformas, att framtida eventuellt uppkommande behov av ökat utrymme
för vägförvaltningen kan tillgodoses genom inredande av vinden. Kostnaden
för en sålunda utökad byggnad har beräknats till 250,000 kronor.
I ingendera kostnadsberäkningen ingår hyll- och skåpinredning i lantmälerikontorets
arkiv.
22
Kungl. May.ts proposition nr 106.
Under erinran om att inom byggnadsstyrelsen för närvarande utreddes,
huru lokaler för de blivande vägförvaltningarna skulle kunna anordnas, anföres
i skrivelsen vidare i huvudsak följande.
För Örebros vidkommande ha tre olika utvägar blivit föremål för utredning,
nämligen, förutom nämnda sammanförande av vägförvaltningen och
lantmäterikontoret till en gemensam nybyggnad, dels huruvida lokaler skulle
kunna beredas inom Örebro slott genom vidtagande av vissa ändringsarbeten
inom detta, dels huruvida användbara lokaler skulle kunna erhållas
genom förhyrning.
Länsarkitekten har framlagt ett av länsstyrelsen förordat förslag att inrymma
vägförvaltningen i slottet. Detta skulle möjliggöras genom att den
inredning av lanterninen på nordvästra tornet, som länsstyrelsen två gånger
tidigare föreslagit men Kungl. Majit ej medgivit, skulle komma till utförande
samt att den till Örebro läns museum nu hörande »högreståndsalen»
skulle fråntagas museet samt uppdelas till tjänsterum för länsstyrelsen.
Vägförvaltningen skulle få disponera dels det nuvarande vägingenjörskontoret,
dels ett nu av länsstyrelsen använt rum samt ett rum som nu disponeras
av länsarkitektkontoret, dels ock det i lanterninen nytillkommande utrymmet.
I detta sammanhang förutsättes, att länsarkitektkontoret skulle erhålla
två rum, som nu användas av landsfogden. Länsstyrelsen skulle erhålla ersättning
för avstådda utrymmen samt någon utvidgning genom »högreståndsalens»
uppdelande i fem tjänste- och ett vaktrum och skulle alltså erhålla
ett med två tjänsterum ökat utrymme.
Denna lösning, som beräknas draga cn kostnad av omkring 75,000 kronor,
kan utan tvivel genomföras, men något reservutrymme för att möta
eventuellt framkommande behov av ökat utrymme för vägförvaltningen skulle
icke stå till buds utan ytterligare inkräktande på museets lokaler samt omflyttningar
av såväl länsarkitektkontoret som delar av länsstyrelsen.
Endast en lokal, som kunnat komma i fråga, har enligt länsarkitektens
uppgift utbjudits till förhyrning, nämligen en för närvarande oinredd kontorsvåning
i fastigheten Gamla gatan 4. Byggnadsstyrelsen har undersökt
möjligheterna för att här anordna lokaler åt vägförvaltningen. Av en uppgjord
planritning (bilagd promemorian) framgår, att utrymmet även med
det nu uppställda programmet för provisoriska lokaler skulle bliva mycket
knappt och föga ändamålsenligt. Hyran uppgives skola bliva omkring 6,000
kronor per år, och länsarkitekten har under hand upplyst, att fastighetsägaren
kräver, att ett för flera år framåt bindande kontrakt upprättas. Ett
sådant villkor skulle än ytterligare öka de betänkligheter, man måste hysa
mot att ingå på hyresavtal rörande denna lokal. Då den troligen skulle kunna
nödtorftigt tillgodose det omedelbara behovet, ehuru den ingalunda kan betecknas
såsom lämplig, kunde möjligen övervägas att avsluta ett kontrakt
avseende den allra närmaste tiden, medan erfarenheter rörande vägförvaltningens
arbete och arbetssätt vinnas. Att för någon mera avsevärd tidrymd
binda denna institution vid alltför olämpliga och alltför knappa lokaler synes
däremot vara mindre välbetänkt.
Vägas de undersökta möjligheterna för anskaffande av lokaler åt vägförvaltningen
mot varandra, synes förslaget att inrymma dem i en med lantmäterikontoret
gemensam byggnad erbjuda de största fördelarna. Vägförvaltningen
skulle härvid erhålla för densamma avpassade lokaler och möjligheter
till framtida utvidgning, i den mån sådan befinnes behövlig. Vidare
skulle lantmäterikontoret få sitt sedan mycket lång tid tillbaka högst kännbara
behov av förbättrade och utökade lokaler tillgodosett. Slutligen skulle
länsstyrelsen erhålla ett betydande lokaltillskott, i det att det utrymme väg
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 106.
23
ingenjörs- oell lantmäterikontoren nu upptaga i slottet kunde ställas till dess
förfogande. Vägingenjörskontoret består av tre rum örn tillhopa c:a 80 m2
och lantmäterikontoret av fem rum om tillhopa c:a 170 m2; till länsstyrelsens
förfogande skulle alltså kunna ställas 8 rum, av vilka två kunna uppdelas,
om tillhopa c:a 250 m2. Dessa fördelar synas vara så avsevärda, att de
även under nuvarande statsfinansiella förhållanden kunna motivera, att nybyggnad
för angivna ändamål vidtages.
Slutligen uttalas i skrivelsen, att nybyggnaden, även örn beslut fattades
med minsta möjliga tidsutdräkt, icke kunde bliva färdig till instundande årsskifte,
då vägförvaltningen beräknats träda i funktion. Provisoriska lokaler
för viss tid — sannolikt högst ett halvt år, därest byggnadsarbetena finge bedrivas
oförhindrat — måste därför anskaffas genom förhyrning för det fall
nuvarande lokaler icke skulle förslå ens under den nya organisationens första
verksamhetsmånader.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att lokalerna för lantmäterikontoret Departementai
Örebro sedan lång tid äro såväl otillräckliga som i övrigt otillfredsslällan- chelende.
Olägenheterna härav göra sig gällande såväl för kontorets personal som
för lantmätare och allmänhet, som för arkivforskning och i andra ärenden
måste besöka kontoret. Det ligger i sakens natur, att personalens arbete i
hög grad störes, då på grund av bristen på särskilda utrymmen arkivforskning
av besökande måste ske i personalens arbetsrum. Härtill kommer, att de
trånga lokalerna omöjliggöra nöjaktig arkivvård och medföra risk för skada
å arkivmaterialet, i främsta rummet de oersättliga kartorna. Oavsett detta
kommer arkivbeståndets fortgående tillväxt inom kort att göra det ofrånkomligt
att anskaffa nya utrymmen för kontoret.
Ehuru det sålunda i och för sig får anses väl motiverat, att åtgärder skyndsamt
vidtagas för att bereda lantmäterikontoret ökade och bättre lokaler,
skulle jag likväl i nuvarande läge knappast ansett mig kunna förorda ett
omedelbart beslut om nybyggnad enbart för kontorets vidkommande. Nybyggnadsfrågan
har emellertid vunnit aktualitet även genom nödvändigheten
att anskaffa lämpliga lokaler för den blivande statliga vägförvaltningen i
örebro län.
Byggnadsstyrelsen har närmare undersökt tre föreliggande möjligheter
att lösa vägförvaltningens lokalfråga. Enligt ett alternativ skulle utrymme
beredas i örebro slott, där den nuvarande vägorganisationen är förlagd. Detta
förslag förutsätter vissa ganska omfattande inredningsarbeten i slottets nordvästra
torn, utflyttning av en del av länets museum samt viss omdisposition
i övrigt av lokalerna i slottet. Kostnaderna för en lösning i enlighet härmed
äro beräknade till 75,000 kronor. Ett annat alternativ innebär förhyrning i
privat fastighet, och slutligen föreligger såsom tredje alternativ ett förslag
örn förläggning av vägförvaltningen till den ifrågasatta lantmäterikontorsbyggnaden.
Denna byggnad skulle för dylikt fall förses med en andra våning. Sistnämnda
lösning skulle medföra en ökad byggnadskostnad för lantmälerikontorsbyggnaden
av 20,000 kronor. Byggnadsstyrelsen bär på närmare angivna
skäl förordat det tredje alternativet.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 106.
I nuvarande läge anser jag, att en förhyrning i och för sig vore att föredraga.
Enligt vad gjorda undersökningar givit vid handen, skulle emellertid
den enda lokal, som skulle kunna komma i fråga, bliva knapp och i övrigt
föga ändamålsenlig. Då förhyrningen förutsätter omfattande inredningsarbeten
och fastighetsägaren därför lärer fordra ett för flera år bindande hyreskontrakt
med en jämförelsevis hög hyresersättning, anser jag mig lika med
byggnadsstyrelsen icke böra förorda denna lösning.
På grund av, bland annat, de i förhållande till utrymmesvinsten ganska
stora kostnader, som en förläggning av vägförvaltningens lokaler till slottet
skulle medföra, synes ej heller detta alternativ tillfredsställande.
Mot det tredje alternativet talar den större kapitalinvestering, 250,000 kronor,
som dess genomförande skulle medföra. A andra sidan skulle en lösning
av byggnadsfrågorna enligt detta förslag medföra avsevärda fördelar för de
myndigheter, som beröras av detsamma. Sålunda skulle vägförvaltningen erhålla
för densamma väl avpassade lokaler och möjlighet till måhända erforderlig
framtida utvidgning. Vidare skulle lantmäterikontorets trängande lokalbehov
bliva tillgodosett för avsevärd tid framåt. Länsstyrelsen slutligen,
som jämväl är i behov av ökade utrymmen, skulle, sedan den nuvarande vägorganisationen
och lantmäterikontoret avflyttat från slottet, kunna helt eller
delvis taga i anspråk de härigenom ledigblivna lokalerna. Här angivna fördelar
anser jag tillsammantagna vara så betydande, att jag finner mig böra
förorda, afl en nybyggnad uppföres för lantmäterikontoret och vägförvaltningen.
Byggnadsstyrelsens förslag, att för lantmäterikontorsbyggnaden skulle tagas
i anspråk viss del av den statens järnvägar tillhöriga tomtmarken vid
centralstationen i Örebro, har jag ansett mig böra biträda. Därest statsmakterna
fatta beslut om uppförande av lantmäterikontorsbyggnaden på denna
tomtmark, torde det sedermera få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut
örn tomtmarkens överförande från statens järnvägars fond till statens
allmänna fastighetsfond, därvid — i enlighet med vad byggnadsstyrelsen
och järnvägsstyrelsen förutsatt —- överflyttningen torde böra omfatta ej
blott vad som behöver tagas i anspråk för nybyggnaden utan även återstående
del av tomtmarken.
De föreliggande skissritningarna till en lantmäterikontorsbyggnad i två våningar
synas vara uppgjorda med beaktande i huvudsak av de normer,
som numera tillämpas i fråga om utrymmesstandarden å statliga byggnader
i allmänhet. Jag har därför icke något att erinra mot desamma. Den beräknade
byggnadskostnaden av 250,000 kronor har ej heller givit mig anledning
till invändning.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Lantmäterikontorsbyggnad i örebro för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av
kronor 250,000.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 106.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
F. Wessberg.