Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
9
Nr 105.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till posthusbyggnad
i ''Växjö; given Stockholms slott den 26
februari 1943.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 26 februari 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehhsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten
bil. 5, punkten 4) framlagda förslag anvisade riksdagen till inköp för
postverkets räkning av tomterna nr 4 och 5 i kvarteret Gunnar Gröpe i Växjö
ett anslag av 265,000 kronor. Å tomterna förutsattes sedermera skola upp
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
föras en nybyggnad för postkontoret i staden. Det ifrågasattes, att i byggnaden
även skulle inrymmas vissa lokaler för länsstyrelsen för att tillgodose
dess behov av utökade utrymmen. Då posthustomterna och länsresidenstomten
äro skilda från varandra endast genom en gata, avsågs därvid, att posthusbyggnaden
skulle förbindas med residensbyggnaden genom en bro över
gatan eller en förbindelsegång därunder.
Såsom framgår av min redogörelse tidigare i dag i frågan örn anslag till
om- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö, har det numera ansetts lämpligt
att såtillvida frångå den ursprungliga planen, att lokalbehovet för den
egentliga länsstyrelsen skulle helt tillgodoses genom örn- och tillbyggnad
av residensbyggnaden. Enligt det förslag, som jag nu går att anmäla, skulle
sålunda till det nya posthuset förläggas, förutom postkontoret, lokaler endast
för vissa länsstyrelsen närstående statliga organ, nämligen vägförvaltningen,
länsarkitektkontoret, landsfogden och fattigvårdskonsulenten.
I skrivelse den 28 augusti 1942 har generalpoststyrelsen hemställt om anvisande
för nästa budgetår av medel till uppförande av den planerade posthusbyggnaden.
Rörande behovet av ökade utrymmen för postkontoret meddelar styrelsen,
att detta behov, vilket konstaterats redan i samband med statsmakternas beslut
om tomtförvärv, under de senaste åren ytterligare skärpts genom den
ökning, som poströrelsen undergått. Posttrafikens utveckling vid postkontoret
belyses av efterföljande av styrelsen meddelade sammanställning av
uppgifter rörande frankoteckensuppbörden samt vissa försändelser och prestationer
under åren 1911 (året för inflyttningen i riksbankshuset), 1926 (året
för viss tillbyggnad för postkontoret), 1938 (det år, på vars trafiksiffror framställningen
om fastighetsförvärvet grundade sig) och 1941.
1911 |
1926 |
1938 |
1941 |
|
; Frankoteckensuppbörden (inklusive inkomst av |
88,833 |
181,486 5,370,657 |
197,773 7,543,908 |
228,194 8,140,420 |
Antalet vid postkontoret inlämnade försändelser |
||||
Antalet in- och utbetalningar i postsparbanken |
Uppgift saknas |
c:a 4,850 |
26,625 |
33,308 |
Antalet folkpensionsutbetalningar............. |
- |
2,956 |
10,800 |
11,862 |
Utöver de siffror, som innefattas i sammanställningen, framhåller styrelsen
särskilt den markanta uppgången för den utrymmeskrävande paketrörelsen.
Denna rörelse har enligt styrelsen utvisat en ökning från 55,514 paket år 1938
till 75,894 stycken år 1941.
Genom poströrelsens ökning hade, yttrar styrelsen, situationen i de redan
år 1938 trånga och otillräckliga postkontorslokalema ytterligare förvärrats.
Det kunde icke tillräckligt betonas, hur ytterst hämmande och besvärande
utrymmesbristen vid postkontoret vore för arbetets behöriga gång. Man kunde
icke om något av de olika avdelningarnas utrymmen säga, att det vore
tillräckligt för sitt ändamål. Styrelsen fortsätter i anslutning härtill:
Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
11
Allmänhetens avdelning är så trång, att det ej är möjligt att därstädes placera
erforderligt antal skrivpulpeter. Vid månadsskiften och andra högtrafiksperioder
nödgas allmänheten många gånger bilda kö även i förstugan.
Utrymmet i kassaexpeditionen är också alldeles för litet. Till belysande
därav må nämnas, att man vid ett tillfälle måst avlägsna schaltern på disken
för att därigenom bereda flera tjänstemän möjlighet att stående vid disken
betjäna allmänheten.
Särskilt otillfredsställande och ur medelskontrollsynpunkt förkastliga äro
de förhållanden, under vilka den tjänsteman arbetar, som handhar redovisningen
av medel till och från de under postkontoret lydande poststationerna.
För ifrågavarande kassa finnes inget annat utrymme tillgängligt än
sorteringsrummet innanför postboxarna. I detta rum, som omfattar en golvyta
av allenast cirka 6 m2, redovisas dagligen omkring 200,000—300,000 kronor
av kassatjänstemannen och hans biträde, allt under det att uppsortering
av post i postboxarna samtidigt verkställes av tjänsteman från avdelningen
för ankommande poster.
Postkontorets skatteavdelning disponerar ett rum örn cirka 25 m2 i entresolvåningen.
Mellan skatteuppbörderna användes ifrågavarande utrymme såsom
frukostrum och vid jul- och nyårshelgerna såsom extrautrymme åt
postkontorets tidningsexpedition. Rummet, som har en takhöjd av allenast
1.9 m, är icke tillräckligt för skatteavdelningens personal. Endast fem personer
av den erforderliga personalstyrkan kunna inrymmas därstädes. Av de
övriga måste två placeras å tidningsexpeditionen (i entresolvåningen) och
två å postkontorets avgående avdelning (i bottenvåningen).
De lokaler, som disponeras av postkontorets avdelning för ankommande
och avgående poster samt brevbärarexpeditionen, äro likaledes alldeles otillräckliga.
Sedan år 1938 har brevbärarpersonalen måst utökas med en brevbärare
och en lådbrevbärare. Det har icke varit möjligt att bereda den nytillkomne
lådbrevbäraren annan arbetsplats än en cirka 3 dm bred klaff på
kortsidan av ett av brevbärarborden. Vid jul- och nyårshelgerna, då brevbärarpersonalen
måste fördubblas, äro förhållandena i det närmaste kaotiska.
Gårdsutrymmet är också ytterst knappt. Någon egentlig lastkaj finnes icke.
Postens in- och utlastning sker via en hög och brant yttertrappa. För försängen
av posten mellan trappan samt ankommande och avgående avdelningen
måste man passera genom en lång, smal gång ävensom genom brevbärarexpeditionen.
Utrymmet på gården medgiver icke att posten transporteras lill
och från postkontoret med bil, varför posttransporterna verkställas med häst
och vagn. Därvid måste emellertid ofta en del av postgodset avlastas på gatan
och därifrån bäras in på gården, enär portgången är så låg, att ett större
lass icke kan passera densamma.
Det förtjänar ytterligare omnämnas, att vid jul- och nyårshelgerna postkontoret
är nödsakat anordna utlämning av ankommande paket i ett källarrum,
där potskontorets blanketter och förbrukningsartiklar förvaras. Dessa
måste då överflyttas bl. a. till utrymmen, som av telegrafverket ställas till
postkontorets disposition.
Såsom ovan nämnts, har personalen vid postkontoret sedan år 1938 måst
utökas med en brevbärare och en lådbrevbärare. Det är dessutom avsett att.
sä snart postkontoret fått större lokaler, inrätta en redan nu erforderlig överpostexpeditörstjänst.
Då generalpoststyrelsen funnit det ofrånkomligt, att det planerade post
huset i Växjö snarast kommer till utförande, har .styrelsen uppdragit åt länsarkitekten
i Växjö H. Lindén att utarbeta förslagsritningar till nytt posthus.
Beträffande lokaler för de till länsstyrelsen anknutna institutionerna har läns
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 105.
arkitekten därvid samrått med länsstyrelsen. En omgång av de upprättade
ritningarna med tillhörande beskrivning och kostnadsberäkning finnes fogad
vid styrelsens förevarande framställning.
Enligt förslaget är byggnaden avsedd att uppföras i hörnet av Norrgatan
och Kronobergsgatan med huvudbyggnaden i tre våningar utefter Norrgatan
och en flygel i två våningar utmed Kronobergsgatan. Det förutsättes därvid,
att samtliga å tomterna nu befintliga byggnader utom det västra huset utmed
Norrgatan skola rivas. Med undantag av två bostadslägenheter, den ena för
fastighetens gårdskarl och värmeskötare och den andra för en vaktmästare
vid länsstyrelsen, avses posthuset helt skola tagas i anspråk för postkontorets
och de till länsstyrelsen anslutna institutionernas räkning.
Beträffande dispositionen av utrymmena i byggnaden meddelar generalpoststyrelsen.
Bottenvåningen är avsedd att inrymma tjänsterum för postmästare och redogörare,
kassaexpedition för allmänhetens betjänande, avdelning för ankommande
och avgående poster, tidningsexpedition, utrymmen för skatteavdelningen,
erforderliga kassavalv, postboxrum, elev- och samlingsrum ävensom
kapprum och toaletter för den i bottenvåningen tjänstgörande personalen.
I våningen en trappa upp skulle i flygeln utmed Kronobergsgatan anordnas
expedition för brevbärare, kapp- och toalettrum för ifrågavarande personal
samt lunchrum. Utmed Norrgatan skulle i samma våning inredas nyssnämnda
bostadslägenheter ävensom lokaler för länsarkitekten, landsfogden Och
fattigvårdskonsulenten.
Våningen 2 trappor upp skulle inrymma vägförvaltningen.
Källaren skulle upptaga pann- och bränslerum, arkiv- och förrådsutrymmen,
skyddsrum samt källarkontor.
Å gården i tomtens nordvästra hörn skulle dessutom uppföras en mindre
byggnad avsedd till garage och förvaring av kärror m. m.
Kostnaderna för byggnaden enligt det här angivna förslaget ha av generalpoststyrelsen
beräknats till 651,000 kronor.
Beträffande den ekonomiska innebörden av det framlagda byggnadsförslaget
har styrelsen framhållit följande.
Till byggnadskostnaden, 651,000 kronor, bör läggas tomtvärdet, 265,000
kronor. Hela den på posthuset belöpande kostnaden skulle sålunda uppgå till
916,000 kronor.
Hyresvärdet för lokalerna och bostadslägenheterna i den planerade nybyggnaden
och den kvarstående äldre byggnaden har styrelsen med kännedom
om de hyror, som i allmänhet utgå för jämförbara lokaler m. m., ansett
sig kunna uppskatta sålunda.
Kronor
skyddsrum, arkiv och förråd i källaren 313 m2 ä 10 kronor........ 3,130
postkontorets lokaler i bottenvåningen 535 m2 å 35 kronor........ 18,725
postkontorets lokaler i våningen 1 tr. upp 223 m2 å 25 kronor .... 5,575
bostadslägenheterna 120 m2 å 20 kronor........................ 2,400
lokaler för de till länsstyrelsen anknutna institutionerna 480 m2 å
25 kronor.................................................. 12,000
garagebyggnad 56 m2 å 10 kronor.............................. 560
bostadslägenheter i den å tomten kvarstående äldre byggnaden „„___3,000
Summa kronor 45,390.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
13
Det sammanlagda hyresvärdet motsvarar cirka 5 procent av det i byggnaden
investerade kapitalet, 916,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att för posthusets
uppförande måtte för budgetåret 1943/44 anvisas ett reservationsanslag av
651.000 kronor.
I skrivelse till generalpoststyrelsen har byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen
ansåge en avsevärd omstudering av det för posthusbygget uppgjorda
ritningsförslaget erforderlig för att vinna en klarare och enklare planläggning
och en konstruktivt riktigare utformning av byggnadsstommen. Genom
en omarbetning syntes även möjligt att erhålla en begränsning av byggnadskostnaderna
till 625,000 kronor.
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har generalpoststyrelsen
i samråd med byggnadsstyrelsen låtit i vissa hänseenden omarbeta
sitt tidigare förslag. Det nya förslaget finnes närmare belyst å ritningar, dagtecknade
den 1 oktober 1942. Kostnaderna för förslaget äro beräknade till
625.000 kronor.
1940 års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 23 november 1942
anfört följande.
Vid sin granskning av förslaget har utredningen uppmärksammat, att postmästarens
rum givits en yta av 20 kvadratmeter. Med hänsyn till rummets
uppgifter torde en yta av 12 kvadratmeter få anses tillfyllest. En reduktion
av expeditionen genom minskning av husbredden med omkring 1 meter synes
böra övervägas. Rumshöjden synes kunna något reduceras, förslagsvis till
3.2 meter. Brevbärarsalen, enligt uppgift avsedd för 15 brevbärare, har en
yta av omkring 150 kvadratmeter. Jämväl denna lokal lärer utan olägenhet
kunna väsentligt begränsas. Rumshöjden i densamma bör reduceras från 3
till 2.8 meter. Trappfönstren böra förenklas.
Vad angår de för vissa länsstyrelsen närstående institutioner avsedda lokalerna,
har utredningen i denna del yttrat sig i ett den 20 november dagtecknat
utlåtande beträffande beredande av utökade lokaler för länsstyrelsen
i Kronobergs län. Här må endast framhållas, att enligt utredningens mening
möjlighet föreligger att förlägga ifrågavarande lokaler till residenset. Posthuset
skulle således, om detta anses medföra fördelar, kunna byggas i den
begränsade omfattning, som fordras för att inrymma postens egna lokaler
samt bostadslägenheter. Utredningen förordar sålunda, att byggnadsfrågan
underkastas förnyat övervägande med beaktande av de av utredningen anförda
synpunkterna.
Såsom jag vid anmälan tidigare i dag av frågan örn medel till om- och Departement,.
tillbyggnad av länsresidenset i Växjö meddelat, bär jag genom besök i Växjö
sökt skaffa mig en personlig uppfattning om, bland annat, postkontorets
lokalförhållanden.
Enligt min mening kan någon tvekan icke råda därom, att postkontoret
— som alltsedan år 1911 är inrymt i riksbankens fastighet och som därefter
erhållit lokalutvidgning endast genom en år 1926 utförd mindre tillbyggnad
_ är i stort behov av såväl utökade som mera ändamålsenliga loka
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
ler, därest den under senare år starkt ökade posttrafiken skall kunna avvecklas
på ett tillfredsställande och ur redovisningssynpunkt betryggande
sätt. Behov av förbättrade lokaler föreligger beträffande flertalet av kontorets
avdelningar men synes vara mest framträdande i fråga om avdelningarna
för redovisning av medel till och från underlydande poststationer samt i
fråga örn skatteavdelningen. Framhållas må även de otillräckliga utrymmena
för ankommande och avgående poster samt för brevbärarexpeditionen.
Goda skäl föreligga sålunda för uppförande av ett nytt posthus å de för
ändamålet år 1940 inköpta tomterna i kvarteret Gunnar Gröpe. Jag anser mig
böra tillstyrka, att medel för ändamålet äskas å riksstaten för nästkommande
budgetår. Huruvida byggnadsföretaget bör komma till utförande under
nämnda budgetår blir beroende av huru förhållandena utveckla sig med avseende
å tillgång på material och arbetskraft. Vissa förutsättningar för ett
uppskov med företagets igångsättande torde i detta fall föreligga, i det att
— enligt vad jag inhämtat — möjlighet finnes för postkontoret att erhålla en
utökning av lokalerna genom förhyrning av vissa utrymmen i riksbanken,
vilka numera anses obehövliga för bankens eget behov. En viss lättnad för
postarbetet skulle härigenom vinnas, även örn de med nuvarande lokalförhållanden
behäftade bristerna icke genom denna åtgärd kunna på någon
avgörande punkt undanröjas. Ett eventuellt uppskov med byggnadsföretagets
igångsättande förutsätter, att lokaler för den blivande vägförvaltningen övergångsvis
kunna anskaffas å hyresmarknaden samt att nuvarande förläggning
av övriga statsinstitutioner, vilka avsetts skola förläggas till posthuset,
tills vidare bibehålies. Såvitt nu kan bedömas, torde möjlighet härtill föreligga.
Även om sålunda ett visst uppskov med företagets utförande skulle kunna
komma till stånd, är det önskvärt att medel till byggnaden nu anvisas för att
definitiva ritningar skola kunna uppgöras och övriga förberedande åtgärder
vidtagas i syfte att möjliggöra ett snabbt igångsättande av byggnadsföretaget,
så snart förhållandena det medgiva.
Det framlagda byggnadsförslaget innebär, att posthusbyggnaden skulle
uppföras delvis i tre och delvis i två våningar samt inrymma lokaler för —
förutom postkontoret — länsarkitektkontoret, vägförvaltningen, landsfogden
och fattigvårdskonsulenten. Härjämte skulle inredas två bostadslägenheter,
avsedda den ena för fastighetens gårdskarl och värmeskötare samt den
andra för en vaktmästare vid länsstyrelsen. Kostnaderna för byggnadsföretaget
äro efter de jämkningar i det ursprungliga ritningsförslaget, som verkställts
i samråd mellan byggnadsstyrelsen och generalpoststyrelsen, beräknade
till 625,000 kronor.
1940 års civila byggnadsutredning har i princip icke haft något att erinra
mot förslaget men i fråga örn en del detaljer, såsom golvytan i några rum
samt rumshöjderna, föreslagit en viss reducering. Utredningen har emellertid
i anslutning till sitt utlåtande rörande om- och tillbyggnad av länsresidenset
ifrågasatt en utredning i syfte att begränsa byggnadsprogrammet
för postkontoret i så måtto, att lokaler icke skulle inredas därstädes för väg
-
Kungl. Maj.-ts proposition nr 105.
15
förvaltningen och övriga till länsstyrelsen anslutna statsinstitutioner, vilka
i stället skulle inrymmas i länsresidenset.
Vid anmälan tidigare i dag av länsstyrelsens byggnadsfråga har jag ansett
byggnadsutredningens sistnämnda uppslag icke böra fullföljas.
Det av generalpoststyrelsen framlagda förslaget, sådant det framgår av de
omarbetade ritningarna, synes mig i stort sett kunna läggas till grund för
byggnadsföretaget. Jag förutsätter emellertid att, innan företaget igångsättes,
sådana jämkningar ske i ritningarna, att de av byggnadsutredningen i besparingssyfte
framställda erinringarna Miva i huvudsak beaktade. Härigenom
skulle, enligt vad jag under hand inhämtat av byggnadsstyrelsen, kostnaderna
för posthuset kunna nedbringas med omkring 15,000 kronor till
610,000 kronor. I fråga örn dispositionen av de utrymmen, som icke erfordras
för postkontorets egna behov, kan vidare ifrågasättas, om ej länsarkitektkontoret,
som nu är inrymt i lantmäterikontorets byggnad, bör kvarstanna
i sistnämnda byggnad, där tillfredsställande lokaler torde kunna erhållas
efter vägingenjörskontorets avflyttning, och i stället motsvarande utrymmen
i posthuset tills vidare disponeras för uthyrning. Denna fråga torde
få ytterligare övervägas, innan lokaldispositionen fastställes.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Posthusbyggnad i Växjö för budgetåret 1943/44 å
kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder, Postverket,
anvisa ett investeringsanslag av .... kronor 610,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
i i ji'' •.«
'' '' '' '' .
: . . :
■ ■■ • ■-k •) •'' ■ '' • - > ; .
. •
■
;lii U''}* i: