Statsutskottets utlåtande nr 90.

19

Nr 90.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1943144 till statens intressekontor,
m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna
51 och 52) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna till Statens intressekontor ett
anslag av 318,000 kronor och till Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor
ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 73, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 februari
1943, under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att för nämnda budgetår
anvisa ifrågavarande anslag med i propositionen nr 1 beräknade belopp.

l:o) Statens intressekontor. Jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter
må statens intressekontor, som är anslutet till postgirokontoret,
med medel, vilka inflyta till intressekontoret genom regelbundna avdrag å
löner eller pensioner eller genom inbetalningar, ombesörja betalning av
skatt samt, jämte skatt, andra mera regelbundet förekommande personliga
utgifter såväl åt befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst som åt andra personer.

De inkomster, med vilka kostnaderna för intressekontorets verksamhet bestridas,
utgöras huvudsakligen av ränta å de i rörelsen innestående medlen,
bidrag av statsmedel och avgifter från kontoinnehavare. Enligt de av 1936
års riksdag godkända grunderna för intressekontorets verksamhet bestrider
staten nettokostnaden för rörelsen, såvitt angår skatteförmedlingen. Intressekontorets
utgifter för andra uppdrag täckas genom avgifter.

I syfte att erhålla en utgångspunkt för en omprövning av intressekontorets
ekonomi och skäligheten av kostnaderna för dess olika verksamhetsgrenar
har verkställts viss utredning genom anlitande av tillkallad expertis. Besultatet
av denna utredning återgives i propositionen å sid. 3, där jämväl en
redogörelse lämnas för innehållet av en den 5 oktober 1942 dagtecknad
promemoria av postsparbankschefen J. Enger.

Beräkningen av kostnaderna för andra skatteuppdrag än restskatteförmedling
samt för »övriga uppdrag» kan ske med tillämpning av två alternativa
principer. Den ena (delkostnadsprincipen) innebär, att de för skatteuppdrag
och »övriga uppdrag» gemensamma delarna av intressekontorets

20

Statsutskottets utlåtande nr 90.

kostnader fördelas på intressekontorets samtliga uppdrag med undantag av
postsparbanksinsättningarna. Den andra principen (merkostnadsprincipen)
innebär, att nämnda gemensamma kostnader helt belasta skatteuppdragen.

I sistnämnda promemoria anföres bland annat följande.

Med tillämpning av merkostnadsprincipen och med bortseende från portooch
pensionskostnader hade nettokostnaden år 1941 utgjort för skatteuppdrag
76.2 och för »övriga uppdrag» 49.9 öre. Till följd av att avgiften för
»övriga uppdrag» från och med den 1 februari 1942 höjts från 40 till 55 öre
hade inträtt en sänkning av statsverkets nettoutgift för en utbetalning i skatteuppdrag
från 76.2 till 72.7 öre. För varje ytterligare höjning med 5 öre av
avgiften för »övriga uppdrag» minskades nettoutgiften för ett skatteuppdrag
med cirka 3.5 öre. En förutsättning för denna kostnadsminskning vore emellertid,
att antalet »övriga uppdrag - icke minskades. Även en höjning av avgiften
.med^ 10 öre syntes komma att medföra en dylik minskning, och en höjning
till 75 öre kunde väntas lia till följd en radikal nedskärning av »övriga
uppdrag».

I promemorian angives vidare, att en höjning av postsparbankens gottgörelse
till intressekontoret för sparbanksinsättning till 15 öre komme att
företagas.

I propositionen nr 17 med förslag till förordning örn erkända skatteförmedlingskassor
har frågan örn intressekontorets ställning i skatteförmedlingsrörelsen
efter ett genomförande av förslaget icke upptagits till särskild behandling.
I det sakkunnigbetänkande som legat till grund för propositionen
(statens off. utredn. 1942: 21) har icke förutsatts någon annan förändring i intressekontorets
befogenheter än en utvidgning av kontorets överdragningsrätt,
innebärande att kontoret finge använda sina disponibla medel för gäldande av nytillträdande
medlemmars närmast förfallande två utskyldsbelopp. Mot den utvidgade
överdragningsrätten skulle enligt betänkandet svara en skyldighet för
uppbördsmyndigheterna, att då på detta sätt förskotterat belopp icke i föreskriven
ordning gäldades till kontoret, på anmälan av kontoret uppdebitera.
bristen i och för restindrivning samt restituera beloppet till kontoret.

Departementschefen har för egen del i huvudsak anfört följande.

Intressekontorets driftkostnader. Enligt de av riksdagen godkända
grunderna för intressekontorets verksamhet skola de uppdrag som icke avse
skattebetalning icke förorsaka statsverket några kostnader. Med den av postsparbankschefen
angivna beräkningsmetoden kan detta villkor anses uppfyllt.
Såsom av den verkställda utredningen framgår, kan det emellertid övervägas
att beräkna självkostnaden på andra sätt, enligt vilka ett underskott framkommer.
Valet av beräkningsmetod blir väsentligen beroende på den utsträckning
i vilken man anser att »övriga uppdrag» skäligen böra belastas med
för intressekontorets verksamhet gemensamma, fasta kostnader, varvid återverkningarna
av en eventuell avgiftsförändring på antalet uppdrag och därmed
på intressekontorets behov av arbetskraft blir av betydelse. Ätt hänsyn
vid kostnadsberäkningen bör tagas även till pensionskostnaderna synes mig
uppenbart. Vid bedömningen av intressekontorets ekonomi har man vidare
att taga hänsyn till prisstegringen efter den tidpunkt förenämnda beräkningar
avsett. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter vidare övervägande
av här berörda omständigheter, vilka icke synas föreligga tillräckligt utredda,
besluta i avgiftsfrågan.

Statsutskottets utlåtande nr 90.

21

I syfte att nedbringa kostnaderna för intressekontorets verksamhet torde
särskilda organisationsundersökningar böra verkställas i samband med att
de av besparingsberedningen för närvarande inom olika ämbetsverk bedrivna
undersökningarna av liknande art utsträckas till postverket. Vid dessa undersökningar
bör även utredas vilka följder ett slopande eller en väsentlig
begränsning av intressekontorets befattning med icke-skatteuppdrag skulle
få för kontorets organisation och ekonomi.

Vad beträffar intressekontorets ställning i skatteförmedlingsrörelsen
förordar jag, att intressekontorets överdragningsrätt försöksvis
utvidgas till att, på sätt de sakkunniga föreslagit, avse närmast förfallande
två utskyldsbelopp. Ett slutligt ståndpunktstagande i frågan torde få anstå
tills någon erfarenhet vunnits örn verkningarna av denna åtgärd.

Departementschefens uttalanden rörande intressekontorets driftkostnader
och ställning i skatteförmedlingsrörelsen föranleder icke erinran från utskottets
sida. I anslagsfrågan torde Kungl. Maj:ts förslag böra godtagas.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Statens intressekontor å driftbudgeten
under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett
anslag av 318,000 kronor.

2:o) Bidrag till erkända skattefönnedlingskassor. I statsverkspropositionen
uttalades, att innan erfarenhet vunnits örn den omfattning, som kassornas
verksamhet komme att få, det givetvis vore vanskligt att beräkna
storleken av de årliga kostnaderna för ifrågavarande bidrag. Örn antalet
medlemmar i kassorna under budgetåret 1943/44 uppskattades till 200,000,
skulle, vid sex uppbördsstämmor (uppbördsterminer) per år, medelsbehovet
med ett bidragsbelopp av 25 öre per person och uppbördsstämma utgöra
300,000 kronor för år.

Sedermera har i omförmälda proposition nr 17 närmare redogjorts för i
ämnet föreliggande förslag ävensom för däröver avgivna utlåtanden.

Under erinran att riksdagen antagit Kungl. Maj:ts i propositionen nr 17
framlagda förslag till förordning örn erkända skatteförmedlingskassor får
utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det nu föreliggande
förslaget örn anslag till bidrag till dylika kassor, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor
å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Stockholm den 13 april 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 89.