Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder
gjorda framställningar om anslag för budgetåret 19A3I
44 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vatten}allsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder (bilaga 4,
punkt 1, sid. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen att till Inköp av inventarier
för postverkets behov för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 1,400,000 kronor.

Anslaget till inköp av inventarier för postverkets behov har för budgetåren
1937/38—1942/43 anvisats nied respektive 700,000 kronor, 975,000 kronor,
1,250,000 kronor, 700,000 kronor, 500,000 kronor och 700,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har för budgetåret 1943/44 beräknat behovet av anslagsmedel
till 1,600,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att medelsbehovet för innevarande
budgetår uppskattats till 1,000,000 kronor, varav 700,000 kronor nya anslag
och därutöver en reservation från föregående budgetår om 300,000 kronor.
Av besparingsskäl hade inventarieanskaffningen under senare år hållits tillbaka.
Det vore emellertid icke möjligt att utan olägenheter längre undanskjuta
anskaffningen av för postverkets rationella drift erforderliga inventarier.
Flyttningen av postverkets industriella verksamhet till Ulvsunda nödvändiggjorde
maskinanskaffningar till ett belopp av 330,000 kronor. Ytterligare
medelsbehov förorsakades av den utökade fältpostorganisation, som
förutsattes i 1942 års försvarsbeslut. Med iakttagande av den allra största
sparsamhet och försiktighet vid inventarieanskaffningar kunde anslaget dock
begränsas till 1,400,000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

1,400,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. G sami. Nr !).

Utskottet.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

2:o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Departementschefen har
(punkt 2, sid. 4 och 5) lämnat en redogörelse angående frågan örn uppförande
av nytt bangårdspostkontor i Stockholm.

För budgetåret 1941/42 anvisades till uppförande av ifrågavarande postkontor
1,250,000 kronor och för budgetåret 1942/43 1,500,000 kronor. Totalkostnaden
för byggnadsföretaget uppskattades ursprungligen till 4,400,000
kronor, varav 674,000 kronor skulle bestridas av förnyelsefondsmedel. På
grund av läget på arbetsmarknaden har byggnadsföretaget ännu icke kunnat
påbörjas.

Sedan byggnadsstyrelsen med ledning av priserna sommaren 1942 beräknat
byggnadskostnadema till ett högre belopp — 5,250,000 kronor — har generalpoststyrelsen
för budgetåret 1943/44 hemställt örn ytterligare 592,000 kronor
av kapitalökningsmedel.

Departementschefen har uttalat, att då inskränkningar i byggnadsprogrammet
skulle äventyra postkontorets funktionsduglighet samt nybyggnaden
ofrånkomligen borde uppföras inom en nära framtid, borde de ökade kostnaderna
icke föranleda, att statsmakterna frånginge sitt redan fattade beslut
örn byggnadens utförande. Därest riksdagen icke uttalade annan mening,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att vid lämplig tidpunkt medgiva
byggnadsföretagets igångsättande. Frågan om ytterligare medelsanvisning
syntes kunna anstå till nästa år.

Otshottet. På sätt departementschefen anfört torde det få ankomma på Kungl. Majit
att bestämma örn tidpunkten för ifrågavarande byggnadsföretags igångsättning.
Hänsyn lärer därvid få tagas — förutom till posttrafikens utveckling
— till materialtillgång samt förhållandena i övrigt på byggnads- och arbetsmarknaderna.

Vad sålunda i ärendet förekommit har utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

3:o) Posthusbyggnad i Enköping. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 6—11)
föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Enköping för budgetåret 1943/
44 anvisa ett investeringsanslag av 370,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har hemställt om anslag till inköp av tomt i Enköping
samt uppförande därå av ett posthus. Preliminärt avtal om inköp av
tomten för 20,000 kronor har träffats. Byggnadskostnadema ha av generalpoststyrelsen
beräknats till 359,000 kronor, vilka i och för sig icke föranlett
någon erinran från byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har emellertid funnit
tjänsterummen för postmästare och redogörare kunna minskas något
och har därjämte ifrågasatt slopande av en i byggnadsförslaget ingående, till
en bostadslägenhet hörande loggia. Generalpoststyrelsen har gentemot
byggnadsstyrelsens uttalande framhållit, att tjänsterummen varit väl avpassade
i förslaget samt att loggian underlättade uthyrning av bostadslägenheten
till ett förmånligt pris.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

Civila byggnadsutredningen har föreslagit förenklingar och utrymmesbegränsningar
i byggnadsförslaget, innebärande en volymminskning med 500
kubikmeter till omkring 3,600 kubikmeter och en kostnadsbegränsning till

320,000 kronor.

En av ledamöterna i byggnadsutredningen, byggnadschefen E. Lindh, har
ansett, att vissa av de för postkontoret avsedda utrymmena alltför starkt
beskurits i utredningens förslag. Reservanten har jämväl framhållit, att betydande
kostnader krävts för tillbyggnad av motsvarande utrymmen inom
vissa andra posthus, exempelvis i Sandviken, Skövde och Umeå, kort tid
efter byggnadernas färdigställande.

Departementschefen har i anledning av de anmärkningar, som framförts
mot generalpoststyrelsens byggnadsförslag, funnit detsamma böra omarbetas
i vissa delar samt förordat, att det finge ankomma på Kungl. Majit att efter
verkställd omarbetning fastställa definitiv plan för byggnadsföretaget. Innan
dylik överarbetning skett, vore det vanskligt att företaga en hållbar kostnadsberäkning.
Om ock en viss begränsning i de av generalpoststyrelsen beräknade
kostnaderna vore möjlig, syntes dock försiktigheten bjuda att icke alltför
starkt beskära det äskade beloppet.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot att den allmänna planen
för ifrågavarande posthusbyggnad i kostnadsbesparande syfte underkastas en
förnyad prövning i samband med byggnadsritningars utarbetande. Uppenbarligen
böra emellertid därvid också beaktas de ganska kostsamma tillbyggnadsåtgärder,
som från början för knappt tilltagna utrymmen kunna
framdeles föranleda.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Enköping för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 370,000 kronor.

4:o) Posthusbyggnad i Kalmar. Under erinran, att förevarande förslag
(punkt 4, sid. 11 och 12) avser dels fortsatt disposition av ett till 755,000
kronor icke använt reservationsanslag, dels ock bemyndigande att utbyta en
av staten inköpt tomt, som staden Kalmar önskat återförvärva, mot annan
lämplig tomtmark, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att återstående del av det för budgetåret 1939/
40 till posthusbyggnad i Kalmar anvisade reservationsanslaget
måtte få disponeras under budgetåret 1943/44;

b) bemyndiga Kungl. Majit alt godkänna överenskommelse,
som kan komma att träffas, örn överlåtelse från postverket
till Kalmar stad av den för posthusbyggnad i staden
avsedda tomten mot det att till postverket överlåtes annan
för dylikt ändamål lämplig tomtmark.

Utskottel.

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 13 och 14), som avser att möjliggöra disposition
under nästa budgetår av en till 313,500 kronor uppgående reservation från
budgetåret 1939/40, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att återstående del av det för
budgetåret 1939/40 till om- och tillbyggnad av posthuset i
Umeå anvisade reservationsanslaget måtte få disponeras under
budgetåret 1943/44.

6:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter. Under erinran, att förevarande
förslag (punkt 6, sid. 14 och 15) avser att göra medel tillgängliga
för inköp för postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke
utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för postverkets räkning av fastigheter
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 50,000 kronor.

Telegrafverket.

7:o) Telefonstationsbyggnad i Kristianstad. Under erinran, att förevarande
förslag (punkt 7, sid. 16 och 17) avser beredande av medel för mötande avkostnadsökning
med 75,000 kronor å ett företag, som ursprungligen kostnadsberäknats
till 635,000 kronor och som föranlett medelsanvisning med
sistnämnda belopp å riksstaten för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Kristianstad
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 75,000
kronor.

8:o) Förrådsbyggnader i Umeå. Förevarande förslag (punkt 8, sid. 17 och
18), som avser att bereda medel för uppförande av förrådsbyggnad och
förrådsskjul i syfte att ernå en tillfredsställande lagerorganisation vid telegrafverkets
sektionsförråd i Umeå, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet
hemställer alltså,

att riksdagen må till Förrådsbyggnader i Umeå för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 118,000 kronor.

9:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomtmark i Hässelby villastad.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 18 och 19), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av
tomtmark i Hässelby villastad för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 6,600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

10:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Hässleholm. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 19 och 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Hässleholm för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 20,000 kronor.

ll:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Arlöv. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 20 och 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Arlöv för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 9,000 kronor.

12:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Akarp. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Åkarp för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 6,000 kronor.

13:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Kvarnby. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 22) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning
av tomt i Kvarnby för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 6,500 kronor.

14 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Gävle. Förevarande

förslag (punkt 14, sid. 22 och 23), som avser anvisande av medel till inköp
av fastighet i ett kvarter, vilket i övriga delar tidigare förvärvats för telegrafverkets
räkning och vari telefonstationsbyggnaden i Gävle är belägen,
anser sig utskottet kunna tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av
fastighet i Gävle för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 381,000 kronor.

15 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter. Förevarande förslag
(punkt 15, sid. 23—26) avser dels bemyndigande för Kungl. Majit alt
— i likhet med vad redan gäller beträffande Kungl. Maj:ts rätt till markförvärv
för statens vattenfallsverk — för telegrafverkets räkning företaga
markförvärv, dels ock anvisande av ett formellt anslagsbelopp för att möjliggöra
disposition under budgetåret 1943/44 av förefintlig reservation å tidigare
anvisade anslag för fastiglietsinköp.

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Vilkom.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inom ramen av för ändamålet
tillgängliga medel utan riksdagens hörande meddela
beslut i fråga örn förvärv för telegrafverkets räkning
av fastigheter i fall där köpeskillingen uppgår till högst

100,000 kronor;

b) till Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 100
kronor.

l6:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Majit har (punkt 16, sid. 26—30) föreslagit riksdagen att till Fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 28,000,000 kronor.

Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
har för de senaste fem budgetåren anvisats med följande belopp:

Budgetår Kronor

1938/39 .............................. 39,200,000

1939/40 .............................. 32,200,000

1940/41 .............................. 15,000,000

1941/42 .............................. 26,000,000

1942/43 .............................. 25,000,000

Dessutom ha — enligt vad departementschefen erinrat — å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisats 4,395,000 kronor, avsedda
för en av militära skäl förestavad komplettering av det permanenta trådtelegrafnätet
samt för visst rikskabelarbete. Den förhållandevis låga medelsanvisningen
för budgetåret 1940/41 berodde därpå, att genom särskilt beslut
av Kungl. Majit ett belopp av 10,000,000 kronor av anslaget för budgetåret
1939/40 icke fick disponeras under budgetåret utan förutsattes skola få tagas
i anspråk först under budgetåret 1940/41.

I sin skrivelse den 17 november 1942 har telegrafstyrelsen hemställt om

28,000,000 kronor för nästa budgetår till fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende.

Statens industrikommission har i utlåtande den 4 december 1942 erinrat,
att telegrafverket tack vare tillgången till nedtagna luftledningar av
koppar vore självförsörjande i fråga om denna metall. Kommissionen har
räknat med att erforderlig tennkvantitet skulle kunna ställas till förfogande.
I fråga om bly och zink har kommissionen förutsatt, att telegrafverket fortlöpande
inhämtade yttranden från kommissionen.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Vid avvägande av anslaget för innevarande budgetår till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende utgick man från att en av förhål -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

landelia framkallad sänkning av levnadsstandarden i förening nied den
höjning av inträdesavgifterna för telefonabonnemang, som beslutats den 30
december 1941, skulle medföra, att antalet nya telefonabonnemang för år
1942 icke nådde upp till 1941 års siffra — över 70,000 nya abonnenter —
utan stannade vid ett tal, som läge något under 60,000.

Första halvåret 1942 visade också i genomsnitt någon nedgång i nytecknade
abonnemang i förhållande till samma tid år 1941. Från och med juni
månad 1942 inträdde emellertid en kraftig ökning, vilken till och med var
större än under motsvarande tid föregående år. För att hämma stegringen
genomfördes i början av augusti 1942 en ny, avsevärd höjning av inträdesavgifterna.
Denna höjning har, enligt vad telegrafstyrelsen meddelat, hittills
visat sig medföra önskad minskning av abonnenttillströmningen. Styrelsen
beräknar antalet nya abonnenter för år 1942 till omkring 54,000.

Det torde vara mycket vanskligt att bedöma utvecklingen på ifrågavarande
område för år 1943. Jag anser emellertid i likhet med telegrafstyrelsen fog
för närvarande förefinnas för antagandet, att antalet nya abonnemang, bland
annat på grund av den senaste avgiftshöjningen, kommer att bliva mindre än
under år 1942. Det synes mig som om telegrafstyrelsens beräkningar —

40,000 å 45,000 nya abonnenter för år 1943 — kunna läggas till grund för
bedömande av anslagsbehovet.

För utvecklingen av telegrafverkets rörelse torde den stora trafikstegringen
kräva relativt omfattande anläggningar även under nästkommande budgetår.
På grund av de rådande förhållandena med materialknapphet och
brist på arbetskraft måste dock förutsättas, att åtgärderna begränsas till vad
som befinnes mest trängande. Telegrafstyrelsen synes vid sina beräkningar
ha i tillbörlig grad iakttagit denna förutsättning; de av styrelsen i detta
sammanhang förordade arbetena torde vara av sådan angelägenhetsgrad, att
medel för desamma böra anvisas för nästa budgetår.

Av vad här anförts följer, att jag ansett mig icke böra framställa erinran
mot telegrafstyrelsens anslagsäskande å 28,000,000 kronor. Huruvida det tillstyrkta
arbetsprogrammet till fullo kan komma till utförande blir i sisla
hand beroende dels på arbetsmarknadsförhållandena, dels ock på försörjningslägets
utveckling i vad avser vissa metaller. Jag förutsätter, att telegrafstyrelsen,
i enlighet med vad industrikommissionen anfört, inhämtar fortlöpande
yttranden från kommissionen rörande materialförsörjningen, innan
arbeten av här ifrågavarande slag igångsättas.

I anslutning till departementschefens uttalanden vill utskottet erinra om
den inverkan, som försörjnings- och arbetsmarknadsförhållandena måste få
även på telegrafverkets anläggningsarbeten. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens tclcjonoch
telegrafväsende för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 28,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

17:o) Utvidgning av sparsystemet i Krylbo. Kungl. Maja har (punkt 17,
sid. 34) föreslagit riksdagen att till Utvidgning av spårsystemet i Krylbo för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 200,000 kronor.

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

VUhoU.it.

V sköttel.

I skrivelse den 2 september 1942 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anslag
för ifrågavarande ändamål. Spårsystemets otillräcklighet vid Krylbo station
hade gjort sig gällande icke allenast under nu rådande exceptionella
trafikförhållanden utan även tidigare, och anledning funnes att antaga, att
den komme att kvarstå även sedan mera normala förhållanden åter inträtt.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av spårsystemet i Krylbo
för budgetaret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

200,000 kronor.

18:o) Utvidgning av spårsystemet i Vännäs. Kungl. Majit har (punkt 18,
Si!?'' 34 °ch 35^ föresla§i,; riksdagen att till Utvidgning av spårsystemet i''
Vännäs för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 400,000 kronor.

I anslutning till en järnvägsstyrelsens hemställan i ämnet har departementschefen
anfört följande.

. ,£.v d.en lämnade redogörelsen framgår, att en utvidgning av spårsystemet
i Vännäs ar erforderlig för att stationen därstädes skall kunna fylla sina tratikuppgifter
på ett tillfredsställande sätt och en bättre tågföring kunna åstadkommas.
Jag tillstyrker, att den föreslagna spårutvidgningen kommer till
stand. Kostnaderna hava beräknats till 525,000 kronor, därav 125,000 kronor
enligt järnvägsstyrelsen avse sådana arbeten, för vilka kostnaderna böra
bestridas av förnyelsefondsmedel. Häremot har jag icke funnit anledning till
erinran.

Av utredningen framgår, att spåren å Vännäs station ej ha tillräcklig fri
längd för de nuvarande godstagen. Denna olägenhet har gjort sig synnerligen
starkt gällande även vid militärtransporterna.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av spårsystemet i Vännäs
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

400,000 kronor.

19:o) Gångbroar och gångtunnlar. Kungl. Majit har (punkt 19, sid. 35—
37) föreslagit riksdagen att till Gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 200,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål ha under budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats
tillhopa 450,000 kronor, varav vid utgången av budgetåret 1941/42 kvarstod
en reservation av 200,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 17 oktober 1942 hemställt, att reservationen
måtte få disponeras jämväl under budgetåret 1942/43. Enär reservationen
vid nämnda tidpunkt redan reglerats såsom besparing inom riksgäldsfonden,
hade, enligt vad departementschefen anfört, järnvägsstyrelsens fram -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

ställning icke kunnat bifallas av Kungl. Majit. I stället har departementschefen
förordat, att för budgetåret 1943/44 till ifrågavarande ändamål anvisas

200,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 200,000 kronor.

20:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 20, sid.
38—41) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 5,000,000 kronor.

Till dubbelspårsarbeten vid statens järnvägar ha hittills medel anvisats enligt
följande sammanställning:

Budgetår

1937/38

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Kronor

.............. 1,300,000

.............. 1,500,000

.............. 2,500,000

.............. 7,250,000

.............. 4,500,000

.............. 10,000,000

Summa kronor 27,050,000.

Såsom departementschefen erinrat och såsom närmare framgår av 1937
års statsverksproposition anvisades anslaget för budgetåret 1937/38 för att
bereda arbetstillfällen åt vissa av de arbetare, som i och med slutförande av
arbetet med Inlandsbanan hotades av arbetslöshet. Nämnda anslag liksom
anslagen för det följande budgetåret avsåg förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
mellan Järna och Katrineholm. Från och med budgetåret
1939/40 har anslagets karaktär av arbetslöshetsanslag såtillvida ändrats, att
de arbetspolitiska synpunkterna icke varit helt avgörande vid bedömandet
av frågan örn anvisande av nya medel för dessa arbeten. Såsom framgår av
1939 års statsverksproposition framlade nämligen järnvägsstyrelsen hösten
1938 en på längre sikt lagd plan för bedrivande av dubbelspårsbyggnader å
statens järnvägars huvudlinjer. Denna plan omfattade dels fortsatt dubbelspårsbyggnad
å linjen Järna—Katrineholm jämte vissa andra arbeten, dels
ock påbörjande av arbeten för ett successivt utbyggande av linjerna Stockholm—Göteborg
och Malmö—Norrköping—Katrineholm till genomgående
dubbelspår. De för utbyggnad avsedda sträckorna omfattade sammanlagt 570
kilometer. Dubbelspårsbyggnaderna skulle utföras linder en tidrymd av omkring
20 år samt beräknades vid tiden för planens framläggande draga en
approximativt uppskattad kostnad av 125 miljoner kronor. Den genomsnittliga
investeringen per år skulle sålunda bliva 0 ä 7 miljoner kronor. Anslags -

Utslcottet.

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

beloppen förutsattes emellertid — enligt vad departementschefen jämväl erinrat
-— skola variera med konjunkturläget på så sätt, att arbetena till väsentlig
del skulle utföras under tider med arbetslöshet.

Det för budgetåret 1942/43 anvisade anslaget till ifrågavarande ändamål,

10.000. 000 kronor, har beräknats icke komma att helt förbrukas under budgetåret,
enär med hänsyn till läget å arbetsmarknaden arbetsstyrkan vid dubbelspårsanläggningarna
enligt från byggnadsberedningen under augusti 1942
utfärdade direktiv reducerats till 600 man mot tidigare 1,300 man.

Järnvägsstyrelsen, som ansett dubbelspårsbyggnaderna vara av jämförelsevis
hög angelägenhetsgrad även under rådande förhållanden, har beräknat
medelsbehovet för nästa budgetår till 10,000,000 kronor, varav, med hänsyn
till en av järnvägsstyrelsen beräknad reservation å 3,000,000 kronor,

7.000. 000 kronor borde anvisas å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Departementschefen har framhållit, att bristen på arbetskraft nödvändiggjort
en väsentlig begränsning av här ifrågavarande arbete till 450 man från
och med ingången av 1943. Varje sträcka å de huvudlinjer, som gjordes dubbelspåriga,
medförde ökade möjligheter att smidigt avveckla trafiken samt
befrämjade en god tågföring och ett effektivt utnyttjande av lok- och vagnparken.
Dessa trafiktekniska fördelar vore för närvarande så vägande, att
det vöre önskvärt att utöka arbetsstyrkan, vilket dock måste bli beroende
av utvecklingen på arbetsmarknaden. Medel syntes böra stå till förfogande
i en omfattning som motsvarade ungefär en arbetskrafttilldelning av omkring
600 man. I detta sammanhang har departementschefen hänvisat till
vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört angående principerna för bestämningen av anslag
till anläggningsarbeten. Det anslagsbelopp, som för ändamålet borde anvisas å
riksstaten för budgetåret 1943/44 har av departementschefen beräknats till
5 miljoner kronor. 1 detta avseende har departementschefen vidare anfört följande.

Nästlidna december månad öppnades för dubbelspårstrafik bandelama
Sköldinge—Katrineholm (15 km) och Ballingslöv—Hässleholm (8 km). I
januari 1943 kan linjen Flen—Sköldinge (9 km) tagas i bruk. Till tidtabellsskiftet
på försommaren 1943 beräknas sträckan Laxå—Gårdsjö (23 km) bliva
färdigställd. Enligt vad jag under hand inhämtat kan beräknas, att vid förut
angivna arbetsstyrka av omkring 600 man följande bansträckor under
nästa budgetår kunna öppnas för dubbelspårstrafik, nämligen Flen—Skebokvarn
(7 km), Pålsboda—Hallsberg (14 km) och större delen av linjen Skövde—Falköping
(30 km). Om dessa bansträckor bliva färdigställda, skulle av
den till 456 km uppgående linjen Stockholm—Göteborg 220 km vara försedda
med dubbelspår. Linjen katrineholm—Malmö, som omfattar 484 km,
är efter färdigställandet av sträckan Ballingslöv—Hässleholm utrustad med
dubbelspår å 259 km.

För bedrivande av arbetena i den takt, som jag i det föregående förutsatt,
erfordras enligt vad järnvägsstyrelsen upplyst ett anslag för nästa budgetår
av mellan 7 och 8 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har i sin förevarande
framställning beräknat, att av det för innevarande budgetår anvisade anslaget
å 10 miljoner kronor omkring 3 miljoner kronor skulle återstå odisponerade
vid ingången av nästa budgetår. På grund av att dubbelspårsanlägg -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

ningarna vid Sköldinge å sträckan Flen—Katrineholm under nästlidna höst
varit utsatta för ett större ras, har emellertid arbetsstyrkan under någon tid
fått utökas med påföljd, att reservationen torde komma att bliva något mindre
än 3 miljoner kronor. Det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet
torde med hänsynstagande härtill höra beräknas till avrundat 5 miljoner
kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förenämnda förslag örn fortsatt anslag
till dubbelspårsbyggen. Utskottet anser sig emellertid härvid böra erinra om
att sådan minskning av arbetsstyrkan som senast verkställts icke bör företagas
utan att de avskedade arbetarna omedelbart kunna placeras i annat
arbete. Önskvärt är nämligen, att ifrågavarande arbeten med dubbelspårsanläggningar
i möjligaste mån bedrivas sammanhängande. Även omsorgen örn
den anställda arbetspersonalen gör det angeläget, att onödigt hastiga och
starka omkastningar i arbetenas omfattning undvikas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 5,000,000
kronor.

21 :o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 21, sid. 41—43) föreslagit
riksdagen att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av 3,000,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål ha för budgetåret 1942/43 anvisats 3,700,000
kronor å riksstaten samt år 1942 6,300,000 kronor av förnyelsefondsmedel,
eller tillhopa 10,000,000 kronor.

I enlighet med framställning av järnvägsstyrelsen har departementschefen
förordat att å riksstaten för budgetåret 1943/44 uppfördes ett anslag av

3,000,000 kronor till förevarande ändamål, varvid förutsattes ett tillskott av
förnyelsefondsmedel för år 1943 av 7,000,000 kronor. Departementschefen
har anfört, att det vid rådande knapphet på järn vore önskvärt att begränsa
arbetena med rälsutbyten men att den inträdda prisstegringen, det ökade behovet
av rälsutbyten till följd av den starka förslitningen under nuvarande
högtrafik samt slutligen statsbanenätets utvidgning genom förvärv av enskilda
järnvägar nödvändiggjorde, att avsevärda belopp stöde till förfogande för
ifrågavarande ändamål. Med hänsyn härtill ansåge sig departementschefen
icke kunna förorda anvisande av lägre belopp än vad järnvägsstyrelsen
äskat.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rälsutbgten m. m. för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 3,000,000 kronor.

22 :o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Med tillstyrkande av förevarande
förslag (punkt 22, sid. 43 och 44), vars genomförande skulle inne -

UIskottet.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

bära samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för spår förstärkning
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

500,000 kronor.

23:o) Skenfria vägkorsningar m. m. Förevarande förslag (punkt 23, sid.
44), som närmast är föranlett av att tidigare anvisade medel på grund av
gällande bestämmelser om tiden för dispositionsrätt till reservationsanslag icke
längre stå till förfogande oaktat de ansetts alltjämt behövliga, anser sig
utskottet böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Skenfria vägkorsningar m. m. för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 200,000
kronor.

24:o) Utvidgning av fraktgodsmagasinet vid Uppsala centralstation. Förevarande
förslag (punkt 24, sid. 44), vars genomförande järnvägsstyrelsen ansett
ofrånkomligt för ernående av en tillfredsställande betjäning av trafikanterna,
anser sig utskottet böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Utvidgning av fraktgodsmagasinet vid
Uppsala centralstation för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 100,000 kronor.

25 :o) Utvidgning av fraktgodsmagasinet vid Malmö centralstation. Förevarande
förslag (punkt 25, sid. 44 och 45), som enligt vad departementschefen
framhållit vore motiverat för att undanröja de olägenheter som nuvarande
utrymmesbrist i fraktgodsmagasinet orsakade såväl statens järnvägar som
allmänheten, anser sig utskottet kunna tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Utvidgning av fraktgodsmagasinet vid
Malmö centralstation för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 150,000 kronor.

26:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt 26,
sid. 45—47) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 3,200,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål ha anvisats för vartdera av budgetåren 1937/38
och 1938/39 1,000,000 kronor, för budgetåret 1939/40 500,000 kronor och för
budgetåret 1942/43 2,000,000 kronor. Å fömyelsefondsstat för år 1942 ha därjämte
anvisats ytterligare 2,000,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

I sin skrivelse hösten 1941 om anslag för innevarande budgetår framlade
järnvägsstyrelsen ett förslag till arbetsprogram för växel- oell signalsäkerhetsanläggningar.
Enligt detta program skulle växel- och signalsäkerhetsanläggningar
utföras på ett flertal större stationer, som saknade sådana, och
automatisk linjeblockering anordnas å vissa starkt trafikerade linjesträckor
för att möjliggöra en tätare tågföljd å dessa, varjämte ombyggnad skulle ske
av vissa större säkerhetsanläggningar, som vore i behov av modernisering.

Kostnaden för programmets genomförande beräknades av järnvägsstyrelsen
till 9,450,000 kronor och avsågs skola bestridas dels med anslag å riksstatens
kapitalbudget, dels med fömyelsefondsmedel. Enligt uppgjort tidsschema
skulle programmet slutföras under budgetåret 1945/46 och utgifterna
sålunda fördelas på 4 år med ett anslagsbehov av omkring 2,500,000 kronor
per år.

Kungl. Maj:ts nu framlagda anslagsäskande är grundat på en framställning
från järnvägsstyrelsen om att 3,000,000 kronor måtte ställas till styrelsens
förfogande för arbeten i enlighet med omförmälda program. Av detta belopp
borde 2,000,000 kronor anvisas å riksstaten och återstoden utgå av förnyelsefondsmedel.
Därutöver erfordrades ytterligare 1,200,000 kronor, beroende
på, att tidigare anvisade, till sistnämnda belopp uppgående medel på grund
av gällande bestämmelser om tiden för dispositionsrätt till reservationsanslag
icke längre stöde till förfogande, oaktat de ansetts alltjämt behövliga.

Under erinran om den betydelse som ifrågavarande anläggningar ha för
trafiksäkerheten får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhet sanläggningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

3,200,000 kronor.

27:o) Telefonanläggningar och kabelarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 27,
sid. 47—49) föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar och kabelarbeen
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 1,500,000 kronor.

För fortsatt utbyggnad och modernisering av statens järnvägars telefonnät
har riksdagen under en följd av år anvisat medel. För budgetåren 1939/40—
1942/43 har anslaget anvisats med respektive 300,000 kronor, 220,000 kronor,

700.000 kronor och 1,500,000 kronor.

Därjämte har riksdagen å tilläggsstat I för budgetåret 1941/42 under rubriken
Telefonanläggningar m. m. anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor
för utförande av särskilda skyddsrum för vissa telefonväxlar och förstärkaranläggningar.
Kostnaden för dessa skyddsrum skulle enligt uppgjord
plan belöpa sig till 1,200,000 kronor. Återstoden av de erforderliga medlen
lia inräknats i nyssnämnda för budgetåret 1942/43 anvisade anslag av

1.500.000 kronor.

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett anslag av 1,500,000 kronor
till förevarande ändamål, varav 260,000 kronor till arbeten inom det nya
VI distriktet — omfattande bland annat de förstatligade Kalmar- och Växjöbanorna
— 200,000 kronor till utrustningar för bärvågstelefoni, innebärande
minskad kopparförbrukning till följd av bättre möjligheter att utnyttja befintliga
kopparledningar, 200,000 kronor till nya automatiska telefonväxlar,

200,000 kronor för införande av selektorsystem för ban- och krafttelefon vid
ett flertal linjer, 100,000 kronor för komplettering av telefonsystemet i samband
med avsedd utökning av vissa signalsäkerhetsanläggningar, 370,000
kronor för högtalaranläggningar vid stationer samt 170,000 kronor för vissa
mindre och fortlöpande telefon- och kabelarbeten.

Departementschefen har, under framhållande att de föreslagna åtgärderna
betingades av järnvägsdriftens utveckling och vore av betydande värde för
trafikens skötsel och ledning, icke velat motsätta sig järnvägsstyrelsens anslagsäskande
i förevarande hänseende.

Utstöta. Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen sålunda uttalat,
hemställer,

att riksdagen må till Telefonanläggningar och kabelarbeten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

1.500.000 kronor.

28:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 49), som avser beviljande av medel för utförande
av elektriska belysningsanläggningar såväl å bangårdar och i allmänna
tjänstelokaler som i personalbostäder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektriska belysningsanläggningar för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 100,000
kronor.

29:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Under erinran att förevarande
förslag (punkt 29, sid. 49—51) avser anvisande av dels 1,800,000 kronor till
en av den fortgående starka trafikökningen betingad förstärkning och komplettering
av omformaranläggningar, dels 900,000 kronor till tekniska förbättringar
i syfte att effektivisera den elektriska driftformen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

2.700.000 kronor.

30: o) Utbyggnad av lokstationen vid Malmö centralstation. Förevarande
förslag (punkt 30, sid. 51 och 52) — som avser sådan utvidgning av elektrolokstallet
i Malmö, att stallet kan bereda utrymme och reparationsmöjlighe -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

ter åt den till följd av den fortgående elektrifieringen utökade elektrolokparken
— anser sig utskottet böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Utbyggnad av lokstationen vid Malmö
centralstation för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 800,000 kronor.

31 :o) Utbyggnad av driftverkstaden vid Bollnäs lokstation. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, sid. 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av driftverkstaden vid
Bollnäs lokstation för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 150,000 kronor.

32 :o) Tillbyggnad av lokstallet i Storlien. Med tillstyrkande av Kungl.
Majlis förslag (punkt 32, sid. 53 och 54) hemställer utskottet,

att riksdagen må för Tillbyggnad av lokstallet i Storlien
för budgetåret 1943/44. anvisa ett investeringsanslag av

70,000 kronor.

33:o) Marketenteribyggnad i Hagalund. Kungl. Majit har (punkt 33, sid.

54) föreslagit riksdagen att till Marketenteribyggnad i Hagalund för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 165,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har framhållit att vid Hagalunds övre, där en personalstyrka
av cirka 1,000 man vore stationerad, rådde brist på lämpliga matserveringar
och att därför från personalhåll hemställts om uppförande på statens
järnvägars bekostnad av serveringslokal med kök och viss utrustning.
Styrelsen har funnit synnerligen motiverat att här, i likhet med vad ganska
allmänt skett vid privatindustrier och även å en del platser vid statens järnvägar,
åstadkommas ordnade matförhållanden för personalen.

Departementschefen som biträtt järnvägsstyrelsens förslag har anfört följande.

Med hänsyn till det stora antalet anställningshavare vid statens järnvägar,
som har sitt arbete förlagt till Hagalund, kunna skäl anföras till stöd för
att den nuvarande bristen på för personalen lämpliga matserveringar i
Hagalund bör genom åtgärder från statens järnvägars sida undanröjas. Under
erinran om att samtliga anslag till anläggningsarbeten komma att disponeras
först efter en ytterligare angelägenhetsprövning med hänsyn till möjligheten
att ställa arbetskraft till förfogande vill jag icke motsätta mig järnvägsstyrelsens
förslag, att medel beräknas för en särskild marketenteribyggnad
i Hagalund. Det härför beräknade kostnadsbeloppet, 165,000 kronor,
har icke givit mig anledning till erinran.

Utskottet vill med hänsyn till vad departementschefen anfört icke motsätta
sig bifall lill Kungl. Maj:ts förslag.

UltkotttL

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Marketenteribyggnad i Hagalund för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 165,000
kronor.

34 :o) Elektrifiering av banorna Hälsingborg—Hässleholm, Hälsingborg—
Eslöv, Sundsvall—Ånge och Gävle—Ockelbo. Under erinran att förevarande
förslag (punkt 34, sid. 54 och 55) avser anvisning av medel till slutförande
av ifrågavarande elektrifieringsarbeten, vilka numera beräknas draga en totalkostnad
av 34,500,000 kronor mot tidigare 34,000,000 kronor och vartill

29,000,000 kronor redan anvisats, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektrifiering av banorna Hälsingborg—Hässleholm,
Hälsingborg—Eslöv, Sundsvall—Ånge
och Gävle—Ockelbo för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 5,500,000 kronor.

35 :o) Utvidgning av vissa bangårdar m. m. Förstärkning av vissa banlinjer.
Lastkajer. Skyddsrum. Skydd för inmatningsstationer. Mobiliseringsförråd.

Förevarande förslag (punkt 35, sid. 55—57), som avser anvisande av sammanlagt
3,760,000 kronor till olika ändamål ingående i försvarsberedskapen
vid statens järnvägar, anser sig utskottet — efter att ha tagit del av till ärendet
hörande hemliga handlingar — böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen:

till Utvidgning av vissa bangårdar m. m. 1,000,000 kronor;

till Förstärkning av vissa banlinjer .... 1,000,000 » ;

till Lastkajer ........................ 60,000 * ;

till Skyddsrum ...................... 100,000 » ;

till Skydd för inmatningsstationer .... 1,400,000 > ;

till Mobiliseringsförråd ................ 200,000 »

36:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Under erinran
att det under förevarande punkt (punkt 36, sid. 57 och 58) äskade anslaget
är avsett för utförande av den mängd av mindre arbeten och anordningar
av skilda slag, som för trafikens avveckling alltid påfordras vid ett
så stort företag som statens järnvägar eller som eljest äro motiverade och
önskvärda ur driftsekonomisk synpunkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av 1,500,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

37 :o) Elektriska lokomotiv. Förevarande förslag (punkt 37, sid. 58—60),
som avser att — med hänsyn tagen till en genom prisstegringen uppkommen
merkostnad av 600,000 kronor — möjliggöra likvidering av lokbeställningar
i enlighet med av statsmakterna tidigare utan erinran lämnade anskaffningsplaner,
anser sig utskottet böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Elektriska lokomotiv för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 9,800,000 kronor.

38:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 38, sid. 60—

—63) föreslagit riksdagen att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 4,000,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1943/44
till ifrågavarande ändamål till samma belopp som styrelsen äskade för ändamålet
hösten 1941 eller 12,000,000 kronor, varav 5,000,000 kronor borde
anvisas å riksstaten för budgetåret 1943/44 och återstoden utgå av förnyelsefondsmedel.
För det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet av 12,000,000
kronor, som jämfört med det belopp, vilket ställts till förfogande för budgetåret
1942/43 respektive — beträffande förnyelsefondsmedel — år 1942,
innebär en ökning av 4,500,000 kronor, skulle 87 vagnar kunna anskaffas.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen för persontrafikens utveckling
ger vid handen, att den sedan flera år pågående ökningen av denna
trafik alltjämt fortsätter. Skulle man vid bedömandet av anslagsbehovet för
nya person- och resgodsvagnar taga hänsyn endast till den nu aktuella trafiksituationen,
måste onekligen goda skäl anses föreligga för en vagnanskaffning
i den omfattning järnvägsstyrelsen föreslagit. Enligt min mening
böra emellertid vid bedömandet av nu föreliggande fråga även andra synpunkter
beaktas. De skäl, som jag nästlidet år anförde till stöd för min hemställan
om en nedsättning av det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet, torde
alltjämt i betydande mån äga giltighet. Jag vill särskilt understryka, att de
olägenheter för allmänheten, som en något minskad vagnanskaffning kan
komma att medföra, enligt min uppfattning under nu rådande förhållanden
med stora krav på såväl kapitalmarknaden som den industriella produktionsapparaten
icke böra tillmätas alltför stor betydelse. För en viss begränsning
av anskaffningsprogrammet talar vidare den inverkan, som tillkomsten
från och med den 1 juli 1942 av trafikskatten kan väntas få på trafikens
omfattning.

1 anslutning lill det anförda anser jag mig böra förorda, att järnvägsstyrelsens
anskaffningsprogram i någon mån begränsas. Med hänsyn till den
betydelse, som en ökning i tillgången på person- och resgodsvagnar skulle
få för möjligheten att avveckla trafiken och begränsa tågförseningarna, vill
jag dock stanna vid att föreslå en nedsättning i det av styrelsen begärda beloppet
av kapitalökningsmedel med 1,000,000 kronor till 4,000.000 kronor.
Av förnyelsefondsmedel torde för år 1943 i enlighet med styrelsens förslag
böra anvisas 7,000,000 kronor.

Bihang till riksdagen!; protokoll 19i3. 0 saini. Nr

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskott^.

Vt»kottet.

Utskottet, som biträder vad departementschefen sålunda anfört, hemställer,

att riksdagen må till Person- och resgodsvagnar för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 4,000,000
kronor.

39:o) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 39, sid. 63—66) föreslagit
riksdagen att till Godsvagnar för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 4,650,000 kronor.

I skrivelse den 2 september 1942 har järnvägsstyrelsen hemställt om

4,650,000 kronor till inköp av godsvagnar. Styrelsen har därvid till en början
framhållit godstrafikens oavbrutna och hastiga stegring under senare
åren. Oaktat trafiken under år 1941 varit mer än dubbelt så stor som under
1938, hade 1942 års siffror så långt de förelegat vid tiden för järnvägsstyrelsens
framställning om anslag för budgetåret 1943/44 visat fortsatt stegring.
Enär godsvagnsparken vöre utnyttjad till det yttersta, syntes det av
hänsyn till såväl krigsberedskapen som folkförsörjningen angeläget att ingenting
underlätes för att trygga vagnhållningen. En tämligen stor utrangering
hade även måst ske under åren 1941 och 1942. Den av styrelsen nu planerade
nyanskaffningen av normalspåriga vagnar, vilken omfattade cirka 800 vagnar,
utgjorde lill stor del endast ersättning för utrangerade vagnar. Denna nyanskaffning
beräknades kosta 11,200,000 kronor. Därutöver erfordrades 150,000
kronor för nyanskaffning av s. k. överföringsvagnar för transport av normalspåriga
vagnar på smalspårsnätet. Den sålunda uppkommande totalkostnaden,
11,350,000 kronor, borde till 6,700,000 kronor bestridas av förnyelsefondsmedel
och till återstoden finansieras medelst anslag å riksstaten.

Departementschefen har biträtt järnvägsstyrelsens förslag under framhållande
att en ytterligare anskaffning av godsvagnar vore — oberoende
av de farhågor som kunde hysas för att godsvagnsparken skulle komma att
vara överdimensionerad när normala trafikförhållanden åter inträdde —
nödvändig för en tillfredsställande lösning av de för försvaret och folkförsörjningen
viktiga transportproblemen.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Godsvagnar för budgetåret 1943/44
anvisa ett investeringsanslag av 4,650,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

40:o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Majit har (punkt 40, sid. 70
—72) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 2,000,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

Anläggningen skulle, enligt vad vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 24 september
1942 framhållit, enligt tidigare beräkningar draga en totalkostnad av

25,000,000 kronor. Härtill finge nu läggas ett belopp av omkring 700,000
kronor för erforderliga förstärkningar av de i avloppstunneln påträffade
krosszonerna. Vidare hade man, trots att utgifterna för stationen och särskilt
för tunnelsprängningen väsentligt minskats genom omsorgsfulla arbetsstudier
och därmed sammanhängande rationalisering av arbetsmetoderna, att
räkna med en viss ökning av den angivna anläggningskostnaden på grund av
den fortlöpande allmänna prisstegringen. Denna ökning uppskattade styrelsen
vid rådande prisläge till 500,000 kronor. Anläggningen kunde sålunda
beräknas draga en sammanlagd kostnad av 26,200,000 kronor.

Då hittills för anläggningen anvisats medel till ett sammanlagt belopp av

22.700.000 kronor, skulle, anför styrelsen slutligen, behöva anvisas ytterligare
3,500,000 kronor. Av detta belopp erfordrades på grund av forceringen

1.500.000 kronor redan under budgetåret 1942/43, medan återstoden 2,000,000
kronor borde anvisas för budgetåret 1943/44.

Ifrågavarande vid Gimåns tillopp till Ljungan (i närheten av Ånge) belägna
kraftstation har tidigare varit avsedd att tagas i bruk på sensommaren
1943. Genom forcering av arbetena skulle det nu bliva möjligt att få den
driftfärdig redan på försommaren innevarande år. Utskottet, som tidigare i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i utlåtande nr 18 tillstyrkt, att ett av forceringen
betingat anslagsbelopp örn 1,500,000 kronor anvisas på tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår, tillstyrker jämväl förslaget om anvisande
av ytterligare 2,000,000 kronor på riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kraftstation vid Torpshammar för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 2,000,000
kronor.

41 :o) Kraftstation i Midskogsforsen. Kungl. Maj:t har (punkt 41, sid. 72

och 73) föreslagit riksdagen att till Kraftstation i Midskogsforsen för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 17,000,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

På grund av den inträdda allmänna fördyringen beräknas kostnaderna för
den nya kraftstationen i Midskogsforsen numera komma att uppgå till

4,500,000 kronor mera än som tidigare förutsatts eller till sammanlagt

37,000,000 kronor. Tidigare ha 18,000,000 kronor anvisats. För fortsättande
av arbetena under nästa budgetår vill jag i likhet med vattenfallsstyrelsen
föreslå, att ett belopp av 17,000,000 kronor anvisas.

Vid Midskogsforsens vid Indalsälven i närheten av Ostersund pågående
kraftverksbyggnad beräknas det första aggregatet kunna tagas i bruk i juni

Utskott»*.

U L* kott*».

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

och det andra i oktober 1944. Utskottet, som tillstyrker fortsatt anslag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Kraftstation i Midskogsforsen för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 17,000,000
kronor.

42:o) Kraftstation vid Leringsforsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 42, sid. 73 och 74), vilket avser fortsatt anslag för slutförande av arbetena
å en mindre nied Torpshammaranläggningen sammanhängande kraftstation,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation vid Leringsforsen för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 800,000
kronor.

43:o) Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem. Kungl.

Majit har (punkt 43, sid. 74—76) föreslagit riksdagen att till Reglering av
Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 1,025,000 kronor.

I skrivelse den 24 september 1942 har vattenfallsstyrelsen anmält att kostnaderna
för ifrågavarande med Torpshammaranläggningen sammanhörande
vattenreglering ökats med 2,025,000 kronor till 6,500,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den merkostnad, som nu beräknas för här ifrågavarande regleringsföretag,
är högst betydande. Då det emellertid är angeläget, att företaget utan avbrott
bringas till fullbordan, och några möjligheter icke torde föreligga att nu nedbringa
kostnaderna, vill jag biträda vattenfallsstyrelsens framställning om
anvisande av ytterligare 2,025,000 kronor till regleringsföretaget. Av beloppet
torde 1,000,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Förslag härom anmäler jag i annat sammanhang denna dag. Återstoden,

1,025,000 kronor, bör upptagas å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Utskottet. Utskottet, sorn i utlåtande nr 18 tillstyrkt anvisande av anslag för ifrågavarande
ändamål på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, får
— under hänvisning till vad departementschefen anfört — jämväl tillstyrka
förslaget om medels beredande på riksstaten för nästa budgetår. Utskottet
hemställer,

att riksdagen må till Reglering av Holmsjön och Leringen
i Ljungans vattensystem för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 1,025,000 kronor.

44:o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 76—78) hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

att riksdagen må till Reglering av sjöar inom Indalsälvens
flodområde för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 450,000 kronor.

45 ;0) Dygns- och veckoreglcring i Gimån. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 78 och 79), vilket förslag avser en med Torpshammaranläggningen
sammanhörande vattenreglering, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dggns- och veckoreglering i Gimån
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 200,000
kronor.

46:o) Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 46, sid. 79), vilket förslag avser fortsättningsanslag
till påbyggnad av ifrågavarande regleringsdamm vid Lule älv, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Påbyggnad av regleringsdammen vid
Suorva för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 600,000 kronor.

47 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 47, sid. 80—87) föreslagit riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 22,000.000 kronor.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk har riksdagen anvisat för budgetåren 1938/39—1942/43
respektive 9,000,000, 10,700,000, 12,500,000, 10,000,000 och 18,000,000 kronor.

I skrivelse den 30 september 1942 har vattenfallsstyrelsen hemställt örn anvisande
för samma ändamål av dels 3,000,000 kronor å tilläggsstat för innevarande
budgetår och dels 22,200,000 kronor för nästa budgetår.

Statens industrikommission har den 28 oktober 1942 avgivit infordrat utlåtande.

Med tillstyrkan att jämväl ett anslag av 3,000,000 kronor anvisas på tillläggsstat
har departementschefen anfört bland annat följande.

Vissa belopp av de av vattenfallsstyrelsen till ifrågavarande ändamål äskade
medlen för nästa budgetår hänföra sig till fullföljandet av åtgärder, till
vilka statsmakterna redan tidigare givit sin anslutning. Behovet av nya distributionsanläggningar
betingas delvis av den fortgående järnvägselektrifieringen,
men framför allt kräver den ökade kraftkonsumtionen, för vars mötande
stora kraftverksanläggningar pågå, omfattande kompletteringar av
distributionsnätet.

Med hänsyn lill vikten av att utan tidsutdräkt säkerställa möjligheterna
till distribution av de genom kraftverksanläggningarna uppkommande energi -

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

V tekottet.

tillskotten anser jag ofrånkomligt att för nästkommande budgetår räkna med
ett anläggningsprogram av i huvudsak den omfattning, som angivits i vattenfallsstyrelsens
framställning.

I anledning av vad statens industrikommission anfört om svårigheten att
ställa tenn till förfogande har jag av vattenfallsstyrelsen under hand inhämtat,
att styrelsen har möjlighet att i erforderlig utsträckning nedbringa åtgången
av denna råvara.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden har jag, även om vattenfallsstyrelsens
förslag innebär en betydande anslagsökning, funnit mig icke kunna
motsätta mig bifall till förslaget. En avrundning av det begärda beloppet till

22,000,000 kronor torde dock kunna äga rum.

Med åberopande av vad departementschefen anfört och under erinran, att
utskottet i utlåtande nr 18 gjort hemställan om ett anslag å 3,000,000 kronor
för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 22,000,000
kronor.

48:o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 48, sid. 87 och 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av vattenfall och fastigheter
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

500,000 kronor.

Stockholm den 19 februari 1943.

På Statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förstående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Gränebo, Torsten Ström, Lindström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Andrén, Heiding, Bäcklund,
Karl Andersson och Gustaf Karlsson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Svensson i
Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla, Isacsson, Persson i Tidaholm, Andérsson
i Malmö, Staxäng, Pettersson i Dahl och Barnekow.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

430603