Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1943 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1943/44 under riksstatens åttonde
huvudtitel, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt 1,
sid. 3 och 4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1943), vilket innebär inrättande av en ny tjänst såsom extra
ordinarie förste kanslisekreterare och en därav betingad anslagshöjning med
10,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att å personalförteckningen
för ecklesiastikdepartementet uppföra ytterligare en befattning
såsom förste kanslisekreterare i lönegraden Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen......kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... » 200,000

3. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit................... » 1,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 140,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 49,500

Summa kronor 415,000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 415,000 kronor.

Bihang till riksdagens protolcoll 1913. 6 sami. Nr S.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 4), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av
49,700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, sid. 5—12), vilket innebär en anslagsminskning med 15,400 kronor,
föranledd dels av indragning av en amanuensbefattning, dels ock av överflyttning
av de för avlöning åt filosofie doktorn Toni Schmid avsedda anslagsmedlen
till avlöningsstaten för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum, hemställer
utskottet,

a) att riksdagen må godkänna följande avlöningsstat för
riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 152,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 81,300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis _» 34,800

Summa kronor 268,900;

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 268,900 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, sid. 12 och 13), vilket innebär en av höjda sjukvårds- och bränslekostnader
betingad anslagshöjning med 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 73,000 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arki valier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 13), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 13—15), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 25,500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, sid.
15—18) föreslagit riksdagen att till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 181,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag- innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår. Departementschefen har lämnat en redogörelse för en
av riksarkivet företagen utredning rörande möjligheterna av dels en minskning
av amanuenspersonalen, dels oek en mindre beskärning av anslagsmedlen
till extra och tillfälliga biträden. Utredningen har enligt departementschefens
mening otvetydigt givit vid handen, att någon anslagsminskning icke gärna
kan ifrågasättas utan betydande olägenheter för landsarkivens funktionsduglighet.
Vid sådant förhållande har departementschefen icke ansett sig för närvarande
böra ifrågasätta en anslagsminskning.

Beträffande utredningen inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat:

De särskilda arkivinstitutionerna ha under innevarande budgetår följande
personaluppsättning (respektive anslagsmedel för extra och tillfälliga biträden):

Arkiv

Chef,

lönegrad

Andre

arkivarie,

lönegrad

Amanuens-

personal,

lönegrad

Års-

anställd

biträdes-

personal,

lönegrad

Expedi-

tionsvakt,

lönegrad

Vikarier,

extra

arbetshjälp
o. dyl.,
kronor

Landsarkivet i Uppsala . .

1 A 27

1 A 21

1 Eo 18

i

Eo 9

1

A 6

1,491

» » Vadstena .

1 A 27

1 A 21

1 Eo 18

i

Eo 6

1

A 6

744

» » Lund . . .

1 A 27

1 A 21

l1) Eo 18

i

Ex 1

1

A 6

2,449

« » Göteborg .

1 A 27

1 A 21

1 Eo 16

i

Eo 6

1

A 6

513

> > Härnösand.

1 A 27

—

1 Eo 18

i

Eo 6

1

A 6

962

Länsarkivet i Östersund . .

1 A 22

—

—

i

Ex 6

1

A 6

619

Arkivdepån i Visby ....

2,500

—

—

—

950

500

'') Del tjänstgöring.

7,281

Av beloppet 7,281 kronor belöper enligt riksarkivet omkring 1,640 kronor
på vikariatsersättningar för nödvändiga vikariat. Av återstående cirka 5,640
kronor kommer, framhåller riksarkivet, tillhopa omkring 3,800 kronor till
användning vid landsarkiven i Uppsala, Lund och Göteborg för anlitande
av akademiska extra arbetskrafter; beloppet spelar en stor roll ur den viktiga
rekryteringssynpunkten. Riksarkivet understryker särskilt ett uttalande av
landsarkivarien i Lund om betydelsen av anslagsmedel till extra och tillfäl -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

liga biträden för rekryteringen av banan, en synpunkt, som har sin giltighet
särskilt i universitets- och högskolestäderna. Riksarkivet finner det belopp av
3,800 kronor, som finnes tillgängligt för tillgodoseende av rekryteringssynpunkten,
vara i minsta laget. Det för extra arbetshjälp återstående belopp, som
icke direkt tager sikte på det allmänna rekryteringsintresset utan betingas av
arbetsuppgifter och arbetsvillkor vid de särskilda institutionerna, uppgår sålunda
till allenast (7,281 — 1,640 — 3,800 =) något över 1,800 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till Landsarkiven rn. rn.: Avlöningar för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 181,500 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, sid. 18—20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 56,000 kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 20 och 21), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven rn. rn.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av 800 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 21—28), vilket
innebär en anslagshöjning med 2,400 kronor, föranledd av höjning av arbetslönerna
och kostnaderna för oundgänglig arbetsmateriel, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och
konservering av arkivalier för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av 39,400 kronor.

lim) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, sid. 28—30), vilket innebär en anslagshöjning med 3,800 kronor,
väsentligen av automatisk natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

o

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 152,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 129,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 38,000

Summa kronor 319,000;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 319,000 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, sid. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning med 3,000
kronor, föranledd av stegrade bränslekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 69,700
kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 31), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14,
sid. 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag
av 42,500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1,900 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 32), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 10,800 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, sid. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, sid. 32—36), vilket innebär en anslagsminskning av 2,800 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 124,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 6,330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. * 77,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 28,870

Summa kronor 237,000;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 237,000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 18, sid. 36 och 37), vilket innebär en av stegrade bränslekostnader
föranledd anslagshöjning med 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 55,600
kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 37 och 38), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av 30,000 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 20, sid. 38—41), vilket innebär en anslagshöjning med 1,600 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Statsutskottets utlåtande nr S. 7

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 9,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 43,200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »_7,000

Summa kronor 59,600;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 59,600 kronor.

21:o) Livrustkammaren; Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, sid. 41), vilket innebär en anslagshöjning med 100 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 6,900 kronor.

22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 22, sid. 41—47) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1943/44, dels ock till Naturhistoriska
riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av
345,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa av automatisk natur föranledda
justeringar av vissa anslagsposter, att medel skulle anvisas för anställande
av ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 såsom biträde åt intendenten och
kamreraren. Beträffande denna fråga inhämtas av statsrådsprotokollet bland
annat:

Vetenskapsakademien anför: I vetenskapsakademiens 1939 ingivna förslag
om överflyttning av naturhistoriska riksmuseets och statens etnografiska
museums medelsredovisning från akademien till museerna begärdes
jämte en ordinarie kårare rartjänst även en ordinarie kanslibiträdesbefattning.
I stället för sistnämnda befattning beviljade emellertid 1940 års
riksdag endast en höjning av anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal med 500 kronor för bekostande av skrivhjälp till kamreraren.
Såsom museimyndigheterna från början förutsågo, har denna anslagshöjning
visat sig alldeles otillräcklig. Ett belopp av 500 kronor kan
omöjligen förslå till stadigvarande anställning av ett skrivbiträde med ens
de enklaste kvalifikationer och aldrig så kort daglig tjänstgöring. Kamreraren
kan med hänsyn till sin arbetsbörda, sina för tjänsten erforderliga kvalifikationer
och det förhållandevis låga arvodet av 4,800 kronor icke rimligen åläggas
enklare skrivarbeten i erforderlig utsträckning. Då icke heller intendenten
ilar något skrivbiträde till sitt förfogande, är riksmuseet onekligen i hög grad
vanlottat i ifrågavarande hänseende. Det torde utan vidare motivering vara
självklart, att skötseln av icke blott de bägge museernas medelsredovisning
utan även de övriga allmänna administrativa angelägenheterna och korrespondensen
vid en institution av riksmuseets storlek kräver åtminstone ett fast

8

Stuts utskottets utlåtande nr 8.

anställt skrivbiträde. Detta biträde bör lia någon kunskap i bokföring och i
övrigt tillräcklig förmåga att sätta, sig in i museets kamerala angelägenheter
för att kunna dels under kortare tid nödtorftigt sköta kamrerarens göromål,
dels lämna en vikarie för denne erforderliga upplysningar. En ohållbar situation
kan eljest uppstå under kamrerarens semester eller tjänstledighet, emedan
det kamerala arbetet särskilt på grund av museets organisation — bland annat
uppdelningen på sju avdelningar med olika räkenskapskonton — erfordrar
en förtrogenhet med förhållandena, som täger tid att förvärva. I betraktande
härav vöre en kanslibiträdesbefattning i enlighet med vetenskapsakademiens
förslag väl motiverad. Med hänsyn till tidsläget vill emellertid intendenten för
närvarande endast hemställa örn inrättande av en e. o. skrivbiträdesbefattning
i 5 lönegraden. Avlöningen i denna lönegrad utgör, efter avdrag av
pensionsavgifter, 2,955 kronor. Då emellertid den i staten för budgetåret
1942/43 ingående posten om 800 kronor till skrivhjälp (innefattande bland
annat det ovan omtalade beloppet av 500 kronor till skrivhjälp åt kamreraren)
samtidigt bortfaller, skulle den erforderliga höjningen av anslagsposten
till avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal belöpa sig till 2,155 kronor. 1
skrivbiträdets anställningsvillkor kunde för övrigt inrymmas skyldighet att
utan. särskild ersättning sköta löpande göromål under kamrerarens semester,
varvid posten om 240 kronor till semestervikarie under anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, kunde indragas.
Den sammanlagda utgiftsökningen för statsverket skulle då, kristillägget oberäknat,
komma att belöpa sig till 1,915 + (rörligt tillägg) 465 = 2,380 kronor.

Statskontoret yttrar: Då — såsom akademien erinrat — frågan om ordnandet
av riksmuseets medelsredovisning samt örn skrivhjälp till kamreraren varit
föremål för prövning så sent som vid 1940 års riksdag, kan statskontoret för
sin del icke tillstyrka inrättandet av den föreslagna biträdesbefattningen. Ämbetsverket
vill å andra sidan icke förneka, att vissa skäl anförts för att kamreraren
förses med biträdeshjälp i något större utsträckning än vad nu alfallet.
Statskontoret tillstyrker därför, att anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal ökas med 500 kronor, vilket belopp jämte det i
posten för innevarande budgetår beräknade beloppet av 800 kronor torde förslå
till att avlöna ett extra skrivbiträde med halvtidstjänstgöring.

Departementschefen har för egen del anfört:

De skäl, som av akademien åberopats för inrättande av en skrivbiträdesbefattning
vid naturhistoriska riksmuseet, finner jag bärande. De erfarenheter,
som vunnits beträffande den vid 1940 års riksdag beslutade omläggningen av
naturhistoriska riksmuseets medelsförvaltning, synes giva vid handen, att kamreraren
icke försetts med tillräcklig biträdeshjälp. Med hänsyn till museets storlek
och då intendenten tillika är avdelningsföreståndare, torde det vara erforderligt,
att intendenten beredes biträde med kontorsgöromål av skilda slag i
större omfattning än hittills skett. Under sådana omständigheter vill jag tillstyrka
akademiens förslag att anvisa medel för anställande av ett biträde
för nämnda göromål med heltidstjänstgöring. Det torde därvid vara tillräckligt,
att medel beräknas för anställande av ett kontorsbiträde i lönegraden
Eo 4. Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, kunna i enlighet med
vad av akademien ifrågasatts minskas med det till ersättning åt vikarie för
kamreraren under dennes semester från denna anslagspost utgående beloppet

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

av 240 kronor och anslagsposten böra uppföras med (9,800 — 240 =) 9,560
kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör
under samma förutsättning å ena sidan höjas med 2,781 kronor, motsvarande
lönen, minskad med pensionsavdrag, till ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4,
och å andra sidan minskas med nu till skrivhjälp åt kamreraren och intendenten
utgående medel, tillhopa 800 kronor.

Enligt utskottets mening synes den biträdeshjälp, som befunnits erforderlig
för kamreraren vid riksmuseet och intendenten därstädes, kunna begränsas till
anställande av ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 med halvtidstjänstgöring.
Vid sådant förhållande torde det nu under anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagna beloppet av 240
kronor till ersättning åt vikarie för kamreraren under dennes semester böra
bibehållas och anslagsposten alltså uppföras med (9,560 + 240 =) 9,800 kronor,
medan anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och
till rörligt tillägg torde böra minskas med respektive 1,200 kronor och 40 kronor
till respektive (71,200 — 1,200 =) 70,000 kronor och (43,440 — 40 =)
43,400 kronor ävensom anslagets slutsumma upptagas med 344,000 kronor,
innebärande en anslagsminskning med 1,000 kronor i förhållande till Kungl.
Majits förslag.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag må
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 220,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 9,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 70,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 43,400

Summa kronor 344,000;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 344,000 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 23, sid. 47), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Utskottet.

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av
85,300 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll oell ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 47), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

25:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 47—50), vilket innebär en anslagsminskning
med 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 25,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... » 23,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 5,400

Summa kronor 55,000;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 55,000 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 50), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 25,600 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 50), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 2,900 kronor.

28:o) Bidrag'' till nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 28, sid. 50—
53) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 208,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion (I: 160) vari, såvitt nu är
ifråga, hemställts, att riksdagen måtte för i motionen avsett ändamål dels
höja anslaget till bidrag till nordiska museet med 5,000 kronor, dels ock till
institutet för folklivsforskning vid nordiska museet i samarbete med Stockholms
högskola anvisa ett anslag av 2,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår. Av beloppet avses 178,000 kronor såsom bidrag till
avlöningar åt museets tjänstemän och 30,000 kronor såsom bidrag för undersökningar
rörande äldre svensk folkkultur och folktradition (jfr statsliggaren,
sid. 410). Anslagsmedlen för sistnämnda ändamål utgingo före den nuvarande
krisens inbrott med 50,000 kronor.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet — vilket, såsom kommer
att framgå av det följande, avser höjning av anslagen jämväl till folkminnesinstitutionerna
i Uppsala, Lund och Göteborg — har anförts bland annat:

De fyra centrala folkminnesinstitutionerna i Göteborg, Lund, Stockholm
och Uppsala ha bedrivit sin insamlingsverksamhet dels genom egna tjänstemän,
dels genom vetenskapligt utbildade stipendiater och dels slutligen genom
s. k. ortsmeddelare. Under de betryckta förhållanden som folkminnesinstitutionerna
under krisåren måste arbeta har denna sistnämnda insamlingsform
fördelen att vara den minst kostsamma i förhållande till det insamlade materialets
omfattning. Å andra sidan är institutionernas under ett par decennier
mödosamt uppbyggda ortsmeddelarorganisation starkt känslig för avbrott i
verksamheten. Har kontakten med medarbetarna en gång släppt är den svår
eller omöjlig att återknyta. Samtliga institutioner ha därför strävat efter att
låta minskningen i anslagen först i sista hand drabba ortsmeddelarnas verksamhet.
Men även här har dock bristen på medel gjort att väsentliga inskränkningar
måst göras sedan 1939, ehuru redan vid denna tidpunkt verksamheten
långt ifrån hade önskvärd utsträckning. Vid institutet för folkminnesforskning
i Göteborg har sålunda den summa som stått till förfogande för inlösen
av uppteckningar nedsatts från 3,550 kronor för verksamhetsåret 1939/40
till beräknat 1,600 kronor för år 1942/43. För landsmåls- och folkminnesarkivet
i Uppsala utgöra motsvarande siffror 12,000 kronor året 1939/40
och 7,800 kronor året 1942/43, för Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund 6,800
kronor året 1939/40 och 4,000 kronor året 1942/43. För nordiska museet
stå överhuvudtaget numera icke några medel från det statliga anslaget till
förfogande för detta ändamål utan ha måst anskaffas på annat sätt. Följden
har blivit för samtliga institutioner, att den redan befintliga ortsmeddelar -

Utskottet.

12 Statsutskottets utlåtande nr 8.

organisationen varken i avseende på meddelarna själva, ledningen oell de för
uppteckningsarbetet redan iordningställda hjälpmedlen i form av frågelistor
etc. kan utnyttjas i den utsträckning, som skulle varit möjligt, därest tillräckliga
medel stått till förfogande för ytterligare materialinlösen. Det bör härvidlag
framhållas, att åtskilligt uppteckningsmaterial överlämnas som gåva
och att den ersättning som upptecknarna i övrigt erhålla är synnerligen obetydlig.
Dessa blygsamma honorar utgöra likväl för mångå gamla medellösa
personer på landsbygden en välkommen och nödvändig hjälp till deras uppehälle
och samtidigt en stimulans för viljan att med egen arbetsinsats söka
reda sig utan det allmännas stöd. Ortsmeddelarna själva och deras sagesman
befinna sig i den ålder, att dödsprocenten bland dem är mycket stor. Varje
år som går utan att den minneskunskap, som ortsmeddelarna var och en
i sin bygd i de flesta fall äro de sista att uppbära, till fullo utnyttjas betyder
förlusten av traditionsskatter av oersättligt nationellt och vetenskapligt värde.
Som exempel på åldern kan nämnas att av nordiska museets omkring 350
ortsmeddelare en tredjedel är äldre än 70 år och av dessa mer än en tiondedel
över 80 år. De kunnigaste och i många fall mest verksamma meddelarna
höra till de äldre ålderskategorierna, och även yngre ortsmeddelare äro i allmänhet
hänvisade till sagesmän av samma höga ålder.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad det i förevarande sammanhang motionsvis gjorda yrkandet angår vill
utskottet framhålla, att utskottet är medvetet om vådan för folkminnesforskningen
av att insamlingsarbetet ställes på framtiden, då härigenom förutsättningarna
undan för undan bliva mindre för folkminnenas uppsamlande och
bevarande för kommande släkten. Under nu rådande förhållanden kan utskottet
likväl icke biträda det i motionen I: 160, så vitt nu är i fråga, framställda
förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 208,000 kronor;

b) att motionen I: 160, så vitt nu är i fråga, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

29:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, sid. 53 och 54), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 20,000
kronor.

30:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30, sid. 54 och 55), vilket innebär en anslagshöjning med 1,700 kronor
i syfte att bereda dyrtidskompensation åt föreståndaren och förste assistenten,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 17,200 kronor.

31 :o) Bidrag- till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, sid. 55 och 56), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1943/44 anvisa ett
anslag av 14,000 kronor.

32:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 32, sid. 56 och 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistonska museet
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

33:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 33, sid. 58—61) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för domkapitlen och stiftsnämnderna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44, dels ock till Domkapitlen
och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 312,400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2,600 kronor. Med
samma belopp föreslås kyrkofondens bidrag till avlöningsanslaget skola
höjas. De till domkapitlens och stiftsnämndemas förfogande stående avlöningsmedlen
skulle alltså vid bifall till förslaget komma att höjas med sammanlagt
5,200 kronor. Härav belöper ett belopp av 2,000 kronor på ett av
departementschefen tillstyrkt nytt extra skrivbiträde i lönegraden Ex 2. Ett
av domkapitlet i Göteborg framfört förslag om utökning av den kvinnliga
biträdespersonalen har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka.
Beträffande dessa frågor inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat:

Domkapitlet i Skara har anhållit om en anslagshöjning med 2,250
kronor för anställande av ett extra ordinarie kontorsbiträde såsom biträde
åt stiftsjägmästaren. Dennes arbete har enligt domkapitlet efter hand ökats
så, att det icke är möjligt för honom att på tillfredsställande sätt sköta sin
egentliga arbetsuppgift, nämligen övervakning och kontroll av skogsskötseln
i de ecklesiastika skogarna, örn han icke erhåller mera hjälp med expeditionsarbetet.
Det på domkapitclskanslict anställda extra skrivbiträdet har

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Viskottet.

kunnat biträda honom endast ungefär två timmar örn dagen. Domkapitlet
och stiftsnämnden ha ansett det nödvändigt, att stiftsjägmästaren beredes
lättnad i sitt arbete genom att ett biträde anförtros förande av rotlar, upprättande
av skogsstatistik, kontroll av pastoratens redovisningar, uppgörande
av avlöningslistor m. m. Med hänsyn till arbetsuppgifterna skulle biträdet
placeras i lönegrad 4.

Domkapitlet i Göteborg har begärt anvisande av ytterligare 3,400 kronor
för inrättande av en ny kanslibiträdestjänst i lönegrad Eo 7 (3,084 kronor )
och anställande av vikarie för skrivbiträdet under dennas semester. Av de nuvarande
tre biträdena är ett (kanslibiträdet) i huvudsak sysselsatt med räkenskaperna.
På de övriga, ett kontorsbiträde (Eo 4) och ett skrivbiträde (Eo 2),
ankommer således allt utskriftsarbete samt förande av liggare och längder
av olika slag. Stiftsjägmästaren tager enligt vad domkapitlet anfört i anspråk
i genomsnitt hälften av ett biträdes arbetstid. Under nuvarande förhållanden,
då avverkningen ökats avsevärt, har stiftsjägmästarens arbete
stegrats. I stor utsträckning ha mindre brådskande arbete måst skjutas på
framtiden och amanuensen Tiar måst hjälpa till med diarieföring och dylikt.
Domkapitlet har också betonat, att dess belägenhet i en storstad medför
större antal förfrågningar från allmänheten än i en mindre stad. Vid jämförelse
med andra domkapitel har domkapitlet i Göteborg funnit sig vara missgynnat
i fråga om personalens storlek.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vad beträffar de av domkapitlen i Skara och Göteborg gjorda framställningarna
rörande utökning av den kvinnliga biträdespersonalen vill jag vitsorda,
att arbetet såväl för domkapitlen som för stiftsnämnderna i allmänhet
genom olika organisationsåtgärder och kristidsförhållandena ökats sedan åren
1937 och 1938, då den nuvarande personalorganisationen bestämdes. Den
stegrade skogsavverkningen synes på sina håll lia förorsakat svårigheter för
den skogliga personalen att medhinna sina egentliga arbetsuppgifter. Särskilt
synes disproportionen mellan arbetsuppgifterna och de tillgängliga arbetskrafterna
vara påfallande stor i Skara stift; jag anser mig därför icke kunna
underlåta att tillstyrka en viss förstärkning av personalen där. Domkapitlets
i Skara anslag torde därför böra ökas med 2,000 kronor för anställande alett
skrivbiträde i lönegraden Ex 2.

Med hänsyn till att den stegrade skogsavverkningen på sina håll förorsakat
svårigheter för den skogliga personalen hos stiftsnämnderna att medhinna
sina egentliga arbetsuppgifter, något som särskilt framträtt i Skara stift,
har departementschefen tillstyrkt, att 2,000 kronor anvisades för anställande
vid domkapitlet i Skara av ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2. Utskottet har
icke funnit annat att erinra mot detta förslag, än att utskottet förordar, att
den under II i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal ökas med 2,000 kronor, för att enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande användas till den förstärkning av biträdespersonalen
vid domkapitlen, som på grund av kristidsförhållandena kan befinnas erforderlig.

Med biträdande i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

att riksdagen må

a) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen
och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

II. Kanslipersonal lios övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. kronor 142,300

Summa kronor 539,300

lil. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. kronor 34,400

Summa kronor 212,200

IV. Sammanfattning.

I. Stockholms domkapitel............ kronor 26,200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m......... » 539,300

lil. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m............................ » 212,200

Summa kronor 777,700
Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden............... kronor 465,300

Nettoutgift kronor 312,400;

b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 312,400
kronor.

IG

Statsutskottets utlåtande nr 8.

34 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, sid. 61—64), vilket innebär en anslagshöjning
med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 79,300 kronor.

35:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid.
64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 3,400 kronor.

36:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36, sid. 64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 5,050,800 kronor.

37:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, sid. 64—66), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. to. för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 11,900 kronor.

38:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 66), vilket innebär en automatisk minskningav
det förstnämnda anslaget med 400 kronor samt i övrigt oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
2,900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

39:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39,
sid. 67), vilket innebär en anslagshöjning med 1,200 kronor, betingad av ökat
behov av medel till reparationer av Visby domkyrka, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

40:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 40, sid. 67) får utskottet — som erinrar om 1942 års riksdags i skrivelsen
nr 8 gjorda uttalande beträffande detta anslag — hemställa,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 190,000 kronor.

41 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 2,000 kronor.

Akademier m. m.

42:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 42, sid. 69), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 2,300 kronor.

43:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, sid. 69—72), vilket innebär å ena sidan en automatisk
minskning med 100 kronor och å andra sidan en anslagshöjning med ett
belopp av 25,000 kronor, avsett såsom bidrag till driften av en s. k. cyclotronanläggning
vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell
fysik, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 75,200 kronor.

44:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 72 och 73), vilket innebär en anslagshöjning
med 8,600 kronor, huvudsakligen betingad av att de för fil. doktorn
Toni Schmids avlöning erforderliga anslagsmedlen överflyttats från riksarkivets
avlöningsanslag till förevarande anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Bihang till rilcsdagcns jrrotokoll 10^3. 6 sami. Nr 8. 2

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 225,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 6,280

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 145,120

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 57,000

Summa kronor 433,400;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:
Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 433,400 kronor.

45:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 45, sid. 73), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 107,000 kronor.

46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 46, sid. 74 och 75), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,000 kronor i syfte att möjliggöra konservering av museets textilsamling,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 9,000 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 47) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska
samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 76), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av
22,400 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 5,900 kronor.

49:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 76 och 77), vilket
innebär en anslagsminskning med 1,300 kronor i samband med en av fjolårets
riksdag beslutad indragning av en ordinarie vaktmästartjänst i lönegraden
A 5, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1943/44;

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

för slag svie......................... kronor 111,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 36,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 13,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17,800

Summa kronor 178,800;

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 178,800 kronor.

50:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 77 och 78), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 46,600 kronor.

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

51:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maurts förslag (punkt 51, sid.
78 och 79), vilket innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor, föranledd av
att en befintlig reservation numera förbrukats, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
lii. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 79), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 4,900 kronor.

53:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 53, sid. 79—84) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44, dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 266,900 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5,700 kronor. Denna
höjning är dels av helt automatisk natur (2,000 kronor) och dels, såvitt gäller
ett belopp av 3,700 kronor, föranledd av att departementschefen tillstyrkt
ett av akademien framlagt förslag om förstärkning av undervisningen i vissa
ämnen samt om utökning av den årliga undervisningstiden för vissa biträdande
lärare från 29 till 32 veckor för läsår. Genom sistnämnda utökning
skulle vinnas att elever, vilka undervisades av biträdande lärare, erhölle lika
lång årlig studietid som de, vilka undervisades av ordinarie lärare. För att
möjliggöra ett genomförande av ifrågavarande förslag har departementschefen
på förslag av akademien under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal beräknat en höjning av anslagsmedlen till »arvoden åt biträdande
lärare och andra utgifter för undervisningen» från högst 26,700 kronor
med 3,700 kronor till högst 30,400 kronor. I detta belopp ingår en post å
3,960 kronor till timlöner m. m. (ackompanjemang vid den reguljära undervisningen,
pianostämning och pukslagning).

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag rörande förstärkning av
undervisningen i vissa ämnen samt örn utökning av den årliga undervisningstiden
för vissa biträdande lärare från 29 till 32 veckor för läsår. Emellertid
har i musikaliska akademiens anslagsäskanden — enligt vad utskottet under
hand erfarit — kostnaderna för genomförandet av ifrågavarande förslag av

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

förbiseende beräknats till ett 300 kronor för lågt belopp, i det att de för timlöner
m. m. avsedda anslagsmedlen upptagits till 3,960 kronor i stället för
4,260 kronor. Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot
de föreliggande anslagsberäkningarna, förordar med hänsyn till vad sålunda
upplysts, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
uppföres med ett belopp, som med 300 kronor överstiger det av departementschefen
föreslagna. Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag må
a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslag svis ......................... kronor 117,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 82,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 47,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 20,600

Summa kronor 267,200;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöninqar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av
267,200 kronor.

54:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan; Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 84 och 85), vilket innebär
en anslagsminskning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 24,500 kronor.

55:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan; Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 85), vilket innebär en
anslagsminskning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 3,800 kronor.

56:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, sid. 85 och 86), vilket inne -

22 Statsutskottets utlåtande nr S.

bär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 6,500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

57:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 57, sid.
87), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 51,400 kronor;

b) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2,600 kronor.

58:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 58, sid.
87—106) föreslagit riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala
universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1943/44, erhålla av departementschefen angiven lydelse, dels bemyndiga
Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning I av nämnda avlöningsstat
hörande särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas
av vad departementschefen anfört, dels ock till Uppsala universitet:
Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,011,000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar Å. Holmbäck och H. Nordenson (1:157) och den andra inom andra kammaren
av herrar E. Håstad och H. Lundh (lii 239), vari hemställts, att riksdagen
ville bifalla universitetsmyndigheternas äskande och höja den nu med
1,200 kronor utgående lönefyllnaden till professorn N. J. Nordström till ett
så stort belopp, att Nordström erhåller lika stor effektiv avlöning som andra
professorer med ålderstillägg vid Uppsala universitet;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar Å. Holmbäck och N. Holmström (I: 158) och den andra inom andra
kammaren av herrar E. Håstad och II. Lundh (lii 240), vari hemställts,
att riksdagen ville med bifall till universitetskanslerns förslag inrätta en biträdande
lärarbefattning i musikhistoria med musikteori vid Uppsala universitet
med ett arvode av 8,000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

av herr C. P. Wahlmark m. fl. (1:109) och den andra inom andra kammaren
av herrar H. Lundh och A. Larsson (II: 164), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta inrättandet för fil. hedersdoktorn Seth Lundell av en personlig
assistentbefattning i mykologi vid Uppsala universitets botaniska museum i
lönegraden A 17.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas, i den mån desamma icke framgå av den nedan lämnade redogörelsen,
till motionerna I: 157, I: 158 och 1:109.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förut ändrad benämning från och med
den 1 juli 1943 av vissa professurer — i sammandrag följande förändringar
med avseende å förevarande anslag:

Kostnadsökning
resp. kostnadsminskning,

kronor

a) höjning av anslaget till avlöning åt professor skytteanus---- +1,800

b) två tekniska biträden, det ena vid medicinska, det andra vid

kirurgiska kliniken.................................. + 3,600

c) ökad arbetshjälp på akademikontoret.................. + 1,050

d) ökning av den icke-ordinarie personalen vid universitetsbiblioteket
......................................... + 2,000

e) automatiska förändringar ............................ —7,950

Nettoökning kronor 500.

Kanslern för rikets universitet har framställt förslag om inrättande vid universitetet
av en för blivande jurister obligatorisk kurs i bokföring. Kostnaderna
härför hava uppskattats till 1,200 kronor. Enligt kanslerns förslag böra emellertid
dylika kunskaper givetvis kunna inhämtas även på annat sätt än genom
deltagande i den särskilda bokföringskursen. Departementschefen har funnit
ifrågavarande förslag välbetänkt, men förutsatt att kostnaderna skulle bestridas
med reservfondens medel.

Bland de av kanslern tillstyrkta anslagsäskanden, vilka departementschefen
icke för närvarande ansett sig kunna biträda, märkas de förslag, vilka upptagits
i de motionsvis gjorda yrkandena. Beträffande dessa förslag inhämtas
av statsrådsprotokollet samt av motionerna bland annat följande:

Ökning av lönefyllnaden till professorn N. J.
Nordström. Större akademiska konsistoriet har hemställt, att det till
innehavaren av »Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria»,
professorn N. J. Nordström, utgående personliga lönetillägget å
högst 1,200 kronor — vilket utgår allenast, om och i den mån den Nordström
av donationsmedel tillkommande avlöningen understiger 13,000 kronor
för år räknat — måtte höjas till sådant belopp, att Nordström erhåller lika
stor effektiv avlöning som övriga professorer med ålderstillägg vid universitetet.
Enligt konsistoriets uppgift skulle härför, med nu utgående dyrtidsoch
kristillägg, erfordras en höjning av tilläggsbeloppet till cirka 5,200 kronor,

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

innebärande en ökning med 4,000 kronor. Till stöd härför åberopas den utredning,
som framlades i de vid 1942 års riksdag väckta motionerna I: 167
och II: 169.

Med anledning av dessa motioner anförde statsutskottet:

Varken det större akademiska konsistoriet i Uppsala eller kanslern för
rikets universitet hava i sina anslagsäskanden för nästa budgetår gjort framställning
om lönefyllnad åt professor Nordström. Vid sådant förhållande och
då denna fråga synes utskottet vara av natur att i första hand böra prövas
av Kungl. Maj:t har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till
ifrågavarande motioner I: 167 och II: 169.

Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört.

Kanslern har tillstyrkt konsistoriets hemställan medan statskontoret avstyrkt
densamma.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka, att statsverket
för närvarande skulle påtaga sig att betala den föreslagna högre lönefyllnaden
åt Nordström.

I de vid årets riksdag väckta motionerna 1:157 och 11:239 anföres bland
annat:

Den professur i idé- och lärdomshistoria, vars förste innehavare Nordström
är, inrättades år 1932 genom en donation av 350,000 kronor, skänkt för detta
ändamål till Uppsala universitet av grosshandlaren Gustaf Carlberg.

Enligt donationsbrevets av Kungl. Maj:t stadfästa bestämmelser skall av
årliga räntan å donationen utgå avlöning till professurens innehavare med
samma belopp som nu är tillförsäkrat professorer i allmänhet vid universitet
eller 12,000 kronor om året med ett ålderstillägg å 1,000 kronor efter fem års
tjänstgöring. Efter framställning från universitetet varje år äger universitetskanslern
att _ bestämma, örn avlöningsförmån, motsvarande övriga professorers
dyrtidstillägg, därjämte skall utgå. Om räntan å donationen sjunker, så
att avlöningsbeloppet ej kan bestridas, är professorn skyldig att underkasta
sig därav följande minskning i lön.

Under de första åren av professurens tillvaro var ränteavkastningen, som
utgick efter 4% procent, 15,210 kronor per år och Nordström erhöll under
denna tid samma lön och dyrtidstillägg som övriga professorer.

Emellertid konverterades under våren 1937 det obligationslån, i vilket donationsbelöppet
överlämnats, till ett obligationslån löpande med blott 3*4 procent
ränta. Härigenom nedgick den årliga ränteavkastningen med 3,390 kronor
till 11,820 kronor.

Denna oförutsett stora nedgång i donationens avkastning medförde, att
räntemedlen icke längre voro tillräckliga för bestridandet av lönen å 12,000
kronor och än mindre för utbetalandet av det Nordström från och med år
1938 tillkommande ålderstiilägget å 1,000 kronor och av det dittills årligen
beviljade dyrtidstillägget.

Under dessa förhållanden ansåg sig universitetet i sina petita till 1939 års
riksdag böra rikta en framställning om en lönefyllnad av statsmedel för Nordström
med 2,596 kronor för att i fortsättningen kunna bereda honom samma
löneförmåner som sina övriga professorer.

Departementschefen ansåg sig icke böra i princip motsätta sig denna universitetets
hemställan men ville dock endast tillstyrka en lönefyllnad, motsvarande
skillnaden mellan å ena sidan lön och ålderstillägg, 13,000 kronor,
å andra sidan den beräknade avkastningen av donationsfonden, 11,820 kronor,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

alltså ett belopp av 1,180 kronor. Detta belopp, avrundat till 1,200 kronor,
borde enligt departementschefens mening icke anvisas förslagsvis utan i avlöningsstaten
upptagas som bestämt belopp. Vidare borde lönetillägget bliva
personligt för den nuvarande innehavaren av professuren.

Statsutskottet hade intet att erinra mot departementschefens förslag och
riksdagen fattade sedermera sitt beslut i enlighet därmed.

Nordströms lön utgick därefter med 12,000 kronor jämte ålderstillägg å

1,000 kronor, varifrån dock avgår tjänste- och familjepensionsavdrag. Däremot
kom han fortfarande icke i åtnjutande av de dyrtids- och kristillägg,
som universitetets övriga professorer erhålla.

Med hänsyn till denna Nordströms onekligen mycket ofördelaktiga ställning
i löneavseende i förhållande till sina kolleger riktades i fjolårets motioner
en vädjan till riksdagen att för framtiden bevilja honom även dyrtidsoch
kristillägg efter samma grunder, som gälla för professorerna i övrigt. Emellertid
avslogos motionerna.

Departementschefen har nu avstyrkt en av universitetsmyndigheterna
gjord förnyad framställning i ämnet.

Under sådana förhållanden ville motionärerna med hänvisning till större
akademiska konsistoriets i Uppsala och universitetskanslerns hemställan förnya
den till 1942 års riksdag framförda vädjan, alldenstund det dock i närvarande
svåra tidsläge med fallande penningvärde, tryckande dyrtid och tunga
skattebördor måste få anses billigt, att Nordström icke längre i löneavseende
skulle behöva intaga sin alltmera kännbara undantagsställning bland universitetets
professorer. Skillnaden i löneförmåner mellan honom och hans kolleger
uppgår till det avsevärda beloppet av 3,901 kronor 60 öre.

En jämförelse mellan Nordströms nettolön och nettolönen för lektorer och
adjunkter (räknad med F-ort, som Uppsala tillhör) ter sig på följande sätt.
Nordströms nettolön utgör 12,231 kronor 88 öre och är, sedan han verkat
som akademisk lärare i 18 och som professor i 10 år, blott obetydligt högre
än en lektors i första löneklassen (12,149 kronor 40 öre) men lägre än en
lektors i andra löneklassen (12,806 kronor 80 öre). Lektorer i tredje löneklassen
ha en nettolön av 13,437 kronor och i fjärde och högsta löneklassen 13,922
kronor och äro alltså betydligt gynnsammare ställda än Nordström. Vid en
jämförelse mellan nettolönen för en lektor i andra löneklassen och för en
adjunkt i högsta löneklassen (11,781 kronor 40 öre) ligger Nordströms lön
närmare den senare än den förra.

Biträdande lärare i musikhistoria med musikteori.
Konsistoriet har hemställt om inrättande av en dylik befattning
med ett arvode av 8,200 kronor. Kanslern har ansett arvodet böra bestämmas
till 8,000 kronor men i övrigt tillstyrkt konsistoriets framställning. Kanslern
har upplyst, att sedan år 1940 medel till ifrågavarande ändamål anslagits
ur humanistiska sektionens docentstipendiefond samt ur universitetets reservfond.
Statskontoret har av statsfinansiella skäl avstyrkt förslaget.

Personlig assistentbefattning i my k ologi för S.
Lundell. I sina framställningar om anslag, avsedda att föreläggas 1938
och 1939 års riksdagar, anhöll kanslern om inrättande av en personlig arvodesbefattning
i mykologi för filosofie hedersdoktorn Seth Lundell. Arvodet
skulle utgöra 5,500 kronor jämte därpå belöpande dyrtidstillägg. Framställningarna
föranledde icke något Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen.

I motionerna 1:32 och 11:51 till 1942 års riksdag hemställdes, att riks -

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dagen måtte besluta att för Lundell inrätta en personlig assistentbefattning i
mykologi vid Uppsala universitets botaniska museum i lönegraden A 17.

Med anledning av dessa motioner anförde riksdagen:

Såsom i förevarande motioner erinrats hava vederbörande universitetsmyndigheter
tidigare vid olika tillfällen gjort framställning om inrättandet
av en personlig assistentbefattning åt Lundell. Kungl. Majit har emellertid
icke funnit sig böra förelägga riksdagen förslag i ämnet. Skäl synas otvivelaktigt
föreligga för att Lundells kapacitet tillvaratages för den vetenskapliga
forskningen på det speciella område, där han förvärvat en extraordinär
sakkunskap. Riksdagen har dock i nuvarande statsfinansiella läge icke ansett
sig böra anvisa särskilda medel för detta ändamål. Riksdagen vill emellertid
ifrågasätta huruvida icke Uppsala universitet i avvaktan på ändrade statsfinansiella
förhållanden kan av till universitetets förfogande stående medel
draga försorg örn att Lundell beredes skälig ersättning för det av honom
vid universitetet bedrivna arbetet.

Kungl. Majit fäste i brev den 12 juni 1942 vederbörande universitetsmyndigheters
uppmärksamhet på vad riksdagen sålunda anfört. Enligt vad i ärendet
blivit upplyst, har kanslern sedermera medgivit, att ett belopp av 4,000
kronor må utgå ur universitetets reservfond för avlöning åt Lundell under
budgetåret 1942/43.

Större akademiska konsistoriet har i sina petita upptagit det i fjol motionsvis
gjorda yrkandet. Kanslern har tillstyrkt framställningen medan
statskontoret däremot avstyrkt densamma.

Departementschefen har förklarat sig av statsfinansiella skäl nödgad att
för närvarande avstyrka bifall till förslagen örn inrättande av en biträdande
lärartjänst i musikhistoria med musikteori och örn en personlig assistentbefattning
åt mykologen Seth Lundell. Departementschefen har emellertid uttalat
den förhoppningen, att vederbörande universitetsmyndigheter skola se
sig i stånd att även i fortsättningen anslå fondmedel för ifrågavarande
ändamål.

I motionerna 1:158 och II: 21+0 erinras, att fil. doktorn C.-A. Moberg från
och med år 1928 regelbundet meddelat akademisk undervisning i musikliistoria
med musikteori vid Uppsala universitet, att denna undervisning nu är
den enda i sitt slag inom landet, att Moberg under läsåren 1933—40 uppburit
docentstipendium men numera icke kan erhålla högre arvode av universitetets
fondmedel än 3,600 å 4,000 kronor för år, att Moberg för närvarande
har ett stort antal elever på alla stadier, vilka för att kunna fortsätta sina
studier äro beroende av att undervisningen i ämnet kan upprätthållas samt
att Mobergs undervisning och examination i fråga om kvantiteten på intet
sätt understiger en ordinarie professors.

I motionerna 1:109 och II: 161+ angående en personlig assistentbefattning åt
S. Lundell erinras örn innehållet i de vid fjolårets riksdag i ämnet väckta motionerna.
Vidare framhålles, att den vetenskapliga världens höga uppskattning
av Lundells forskargärning år 1942 fått ett uttryck i att han av Uppsala
universitet förlänats värdigheten av filosofie hedersdoktor. I övrigt har i motionerna
anförts:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Det är uppenbart, att Lundell icke i längden kan basera sin verksamhet
på något så osäkert som tillfälliga anslag ur fonder och dylikt, varjämte han
på sådan väg icke kan beredas inkomster, som ens efter mycket blygsamma
beräkningsgrunder svara mot dem en forskare med hans kapacitet och av
hans ålder kan ha grundad anledning förvänta. Då hans. gärning av alla sakkunniga
instanser bedömts som högst värdefull och nyttig och det ansetts ur
vetenskaplig synpunkt oförsvarligt att icke tillvarataga och utnyttja hans sakkunskap,
synes det oss även under nuvarande statsfinansiella läge berättigat
att inrätta en personlig tjänst åt honom.

Det är också uppenbart, att den utväg, till vilken först fjolårets riksdag
och nu senast departementschefen hänvisat, även ur universitetets synpunkt
icke innebär och icke får innebära en definitiv lösning av frågan. Universitetet
synes ej ha andra möjligheter tillgodose kravet på arvode åt .Lundell än
genom anslag ur reservfonden, men dennas uppgift är statutenligt att .tillgodose
tillfälliga behov. Den är därjämte städse så hårt belastad med utgifter
för olika ändamål, att den ej kan tänkas få möjlighet någonsin lämna Lundell
ett tillräckligt arvode.

Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till de av Kungl. Majit föreslagna
ändrade benämningarna av vissa professurer ävensom till de förändringar med
avseende å ifrågavarande anslag, som innefattas i Kungl. Maj:ts förslag. Emot
inrättande av den särskilda bokföringskursen för blivande jurister — på sätt
kanslern för rikets universitet närmare angivit — har utskottet icke funnit
anledning till erinran liksom ej heller mot att därav föranledda kostnader
bestridas av medel ur universitetets reservfond.

Vad beträffar frågan om ökad lönefyllnad åt professor Nordström delar
utskottet departementschefens uppfattning, att statsverket icke för närvarande
bör påtaga sig denna utgift. Utskottet finner sig alltså icke kunna biträda
det i motionerna I: 157 och 11:239 framställda yrkandet.

Utskottet kan icke heller tillstyrka det i motionerna I: 109 och II: 164
gjorda yrkandet om anvisande av medel för inrättande av en personlig assistentbefattning
åt mykologen Seth Lundell. Den av fjolårets riksdag anvisade
utvägen att för avlönande av Lundell anlita medel ur universitetets reservfond
torde — på sätt departementschefen även antytt — alltjämt böra anlitas
för att bereda Lundell ersättning för det av honom vid universitetet bedrivna
arbetet.

Utskottet anser sig under nu rådande förhållanden icke kunna tillstyrka
det i motionerna I: 158 och II: 240 framställda förslaget om anvisande av ett
belopp å 8,000 kronor för inrättande av en biträdande lärarbefattning i musikhistoria
och musikteori vid Uppsala universitet. Liksom departementschefen
hyser utskottet den förhoppningen, att vederbörande universitetsmyndigheter
såsom hittills skola se sig i stånd att även i fortsättningen anslå fondmedel till
ifrågavarande ändamål.

Utskottet.

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:157 och II: 239, I: 109 och
II: 164 samt 1:158 och II: 240 må

a) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1943/44, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön- och tjänstgöringspenningar
. kronor 861,400
Avgå pensionsav drag

» 54,300 kronor 807,100

Avlöningsstater.

•b. Ålderstillägg, förslagsvis
.......... kronor 44,400

c. Ersättningar till vikarierande
akademiska
lärare, förslagsvis
.............. » 10,000 kronor 861,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 512,400

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordina rie

tjänstemän..................... » 1,500

Ann.: Från förestående anslagspost skola till
förste underläkaren å medicinska kliniken och förste
underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående
hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1,415,700
Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................ kronor 392,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 25,650

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................ » 131,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .... ....... »_72,816

Summa kronor 622,166

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl......... kronor 1,415,700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m..... » 622,166

Summa kronor 2,037,866

Särskilda uppbördsmedel:

--------------kronor 26,866

Nettoutgift kronor 2,011,000;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas
av vad departementschefen förordat;

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,011,000 kronor.

59:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 59, sid. 107), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 256,000
kronor.

60:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 60, sid. 107—109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

430,000 kronor.

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 109), vilket
innebär, att anslaget, för innevarande budgetår tillfälligt sänkt med 10,000
kronor, nu åter upptagits med samma belopp som för budgetåret 1941/42,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 115,000 kronor.

62:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 62, sid. 109—lil),
vilket innebär, att av de till sammanlagt 78,000 kronor beräknade kostnaderna
för slutförande av ifrågavarande arbeten nu skola anvisas 60,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredningsarbeten
m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

63:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 63, sid.
112—127) föreslagit riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för
Lunds universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1943/44, erhålla av departementschefen angiven ändrad lydelse, dels
bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning I.
av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer
m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört, dels ock till Lunds
universitet: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av
1,778,800 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär — förutom ändrad benämning av de två
botanikprofessurerna vid universitetet och förändring av lärarbefattningen
i medicinsk radiologi till lärarbefattning i röntgendiagnostik — följande förändringar
beträffande förevarande anslag:

Kostnadsökning
resp. kostnadsminskning,

kronor:

a) omreglering av lärarbefattningen i fysikalisk diagnostik . . + 6,000

b) omreglering av lärarbefattningen i ortopedi.............. + 4,200

c) inrättande av en lärartjänst i radioterapi i stället för den

nuvarande arvodesbefattningen i ämnet ...............•_ + 7,800

d) inrättande av en biträdande lärartjänst i nationalekonomi

och finansrätt (arvode 8,000 kronor); såsom bidrag för bestridande
av arvodet tages tills vidare i anspråk ett av juridiska
fakultetens docentstipendier (6,000 kronor) ........ + 2,000

e) automatisk minskning .............................. —17,200

Nettoökning kronor 2,800.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande Uppsala universitet
föreslås jämväl vid Lunds universitet inrättande av en bokföringskurs
för blivande jurister, för vilken kurs kostnaderna — 1,200 kronor —
enligt vad departementschefen förordat skulle bestridas av reservfondsmedel.

De under a)—c) här ovan omnämnda förslagen sammanhänga med det
av departementschefen under punkten 75 i huvudtiteln förordade förslaget
angående nytt avtal mellan staten och Malmöhus landsting om statsbidrag
till driften av universitetssjukhuset i Lund.

Departementschefen har vidare erinrat örn att vederbörande universitetsmyndigheter
förordat inrättande vid Lunds universitet av en ordinarie professur
i nordiska och jämförande folkkulturforskning från och med den
1 juli 1944 i stället för den personliga professur i ämnet, som av 1940 års
lagtima riksdag inrättades åt professorn C. W. von Sydow, vilken uppnår
pensionsåldern under nästa budgetår. Beträffande detta förslag har departementschefen
yttrat:

Det synes mig icke utan vidare klart, att den första ordinarie professuren
inom detta ämnesområde bör förläggas till Lunds universitet. Såsom statskontoret
framhållit torde det till stor del lia varit hänsyn till professorn von
Sydows personliga förhållanden, som föranlett riksdagen att anknyta den
för honom inrättade professuren i nordisk och jämförande folkkulturforskning
till Lunds universitet. Skäl kunna emellertid anföras och ha även anförts
för en förläggning av den ifrågasatta första ordinarie professuren till
Uppsala. Det synes icke vara tillfyllest utrett, vilka ekonomiska och andra
konsekvenser en sådan förläggning skulle komma att medföra. Det torde
exempelvis böra förutsättas, att professuren i så fall skall förenas med någon
av befattningarna vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala;
detta arkivs ställning till en eventuell professur i folkkulturforskning torde
sålunda böra klargöras. Utredning i nämnda hänseende torde kunna före- #
ligga i så god tid, att frågan örn den föreslagna ordinarie professuren och
dess förläggning kan underställas 1944 års riksdag. Jag är benägen att förorda
ett uppskov på ett år med frågans avgörande i avbidan på resultatet
av denna utredning. Under tiden torde böra förebringas utredning även angående
den närmare anknytningen av Hyltén-Cavalliusstiftelsen för svensk
folkminnesforskning till Lunds universitet, för den händelse professuren finnes
böra förläggas till detta universitet, samt rörande det närmare samarbetet
med kulturhistoriska museet i Lund ävensom utredning beträffande
den av kanslern berörda frågan örn sammanslagning av de för närvarande
åtskilda examensämnena folkminnesforskning och nordisk etnologi. På anförda
skid kan jag icke tillstyrka, att principbeslut rörande kanslerns ifrågavarande
förslag skulle fattas redan nu. Jag förutsätter liksom kanslern, att
von Sydow beredes möjlighet att, därest han är villig därtill, kvarstå vid
den personliga professuren intill den 1 juli 1944.

Utskottet.

32 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, har icke
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang
anfört.

Till utskottet har från ecklesiastikdepartementet under hand överlämnats
en av större konsistoriet vid universitetet i Lund, efter hörande av medicinska
fakulteten därstädes gjord framställning angående viss ombildning av den
nuvarande professuren i patologisk anatomi och rättsmedicin, vilken blir ledig
vid utgången av juni 1944, då den nuvarande innehavaren av professorsbefattningen
inträder i pensionsåldern. Framställningen, som tillstyrkts av kanslern
för rikets universitet och inkommit till ecklesiastikdepartementet den 19
februari 1943, åsyftar en begränsning av professurens ämnesområde till enbart
patologisk anatomi. Kanslern har framhållit, att utredningen i ärendet givit
vid handen, att det i längden vore ohållbart, att företrädaren för det viktiga
ämnet patologisk anatomi skulle tillika vara lärare i rättsmedicin och därigenom
nödsakad bedriva en omfattande rättsobducentverksamhet. Enligt kanslerns
mening kunde det icke heller vara ändamålsenligt, att vid professurens
besättande meriter i rättsmedicin skulle, såsom för närvarande vore fallet, likställas
med meriter i patologisk anatomi. Då det är önskvärt, att tillsättningsförfarandet
kan inledas i god tid före professurens ledigblivande, synes
ställning redan nu böra tagas till den väckta frågan om professurens ombildning.
Utskottet har för sin del icke något att erinra mot att professuren ombildas
på angivet sätt, för så vitt Kungl. Majit vid närmare omprövning av
ärendet finner en dylik åtgärd ur olika synpunkter befogad och ändamålsenlig.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1943/44, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspen ningar

kronor 818,000
Avgå pensionsav drag

m. m. » 64,500 kronor 753,500

Avlöning sstater.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

b. Ålderstillägg, förslagsvis
................ kronor 42,800

c. Ersättningar till vikarierande
akademiska

lärare, förslagsvis..... » 10,000 kronor 806,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis. . kronor 527,300

Summa kronor 1,345,700

Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.........kronor 1,345,700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m..... » 438,861

Summa kronor 1,784,561

Särskilda uppbördsmedel:

------------ kronor 5,761

Nettoutgift kronor 1,778,800;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas
av vad departementschefen förordat;

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,778,800 kronor.

64:o) Lunds universitet; Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 64, sid. 127), vilket innebär en huvudsakligen av höjda
bränslekostnader föranledd anslagshöjning med 24,500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 154,300
kronor.

65:o) Lunds universitet: Materiel m. in. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 65, sid. 127 och 128), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protolcoll 1913. 6 sami. Nr S.

3

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

266,000 kronor.

66:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, sid. 128), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 106,000 kronor.

67:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 129—133), vilket innebär dels
ändrad benämning av en maskinistbefattning, dels anvisande av 2,400 kronor
till förstärkning av arbetskrafterna på biblioteket, dels ock en anslagsminskning
med 2,500 kronor av anslagets slutsumma, föranledd av vissa
minskningar av för högt beräknade poster, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning från och
med budgetåret 1943/44, vidtaga den ändring i personalförteckningen
för vissa tjänstemän vid karolinska medikokirurgiska
institutet och dess institutioner m. m., som föranledes
av vad departementschefen förordat;

b) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare från
och med budgetåret 1943/44, i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och
tjänstgöringspen ningar

kronor 351,100

Avgå: pensionsav drag

. . » 26,400 kronor 324,700

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

Avlöningsstat.

b. Ålderstillägg, förslagsvis
........ kronor 16,000

c. Ersättningar till vi karierande

akademiska
lärare, förslagsvis
......... » 5,000 kronor 345,700

2. Avlöning till tjänsteman på indragningsstat: Olivecrona,

A. H., professor i neurokirurgi,
personligen:

Lön.... kronor 8,000
Älderstill lägg.

... » 1,000

Tjänstgö ringspen ningar.

. » 4,000 kronor 13,000

Avgå: pensionsavdrag » 900 » 12,100

Anm,. Innehavare av personlig professur äger
att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstilllägg
å lönen med 1,000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 225,500

Summa kronor 583,300

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 120,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 17,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 47,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 21,000

Summa kronor 206,300

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl......... kronor 583,300

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m............. » 206,300

Summa kronor 789,600;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 789,600
kronor.

68:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, sid. 433), vilket innebär en av
de höjda bränslepriserna betingad anslagshöjning med 12,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 64,000 kronor.

69:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, sid. 134), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 101,000 kronor.

70:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp oell bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, sid.
134), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

71 :o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.
Tandläkarinstitutet: Utrustning. Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:
Omkostnader. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar.
Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkterna 71 och 72) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

amnäles.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

72:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Ombyggnad av elektriska
huvudfördelningscentralen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 73, sid. 135—137), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag
till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Ombyggnad av elektriska huvudfördelningscentralen
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av
59,500 kronor.

73:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 137—141), vilket
innebär en anslagshöjning med 40,000 kronor av automatisk natur, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademislca
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 490,000 kronor.

74:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. Kungl. Maj:t har (punkt 75, sid. 141—171) föreslagit
riksdagen att dels besluta, att statsbidrag skall från och med den 1 juli
1943, på sätt närmare bestämmes i avtal mellan Kungl. Majit och kronan
och Malmöhus läns landsting, utgå till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
i sådant hänseende förordade grunderna, dels ock till Universitetssjukhus:
Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 190,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det nuvarande avtalet med Malmöhus
läns landsting angående statsbidrag till driften av universitetssjukhuset i
Lund, vars giltighetstid utgår den 30 juni 1943, skall ersättas med ett nytt,
innebärande vissa eftergifter i ekonomiskt hänseende från statens sida gentemot
landstinget. Det nya avtalet inverkar icke på anslagsbehovet för nästa
budgetår. I samband med avtalet förordar departementschefen emellertid,
på sätt ovan under punkten 63: o) erinrats, omreglering av två lärarbefattningar
och inrättande av en ny sådan befattning inom medicinska fakulteten
vid Lunds universitet; dessa förändringar föreslås skola genomföras
från och med nästa budgetår.

Det nuvarande avtalet innebär sammanfattningsvis, att staten i efterskott
skall tillskjuta 10 procent av driftkostnaderna — dock högst 190,000 kronor
årligen — vid Lunds lasarett med undantag för

barnbördsavdelningen (statsbidrag i särskild ordning från 1/1 1938),
pediatriska kliniken ( » » » » » 1/1 1940),

tuberkulosavdelningen,

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

psykiatriska avdelningen,
reumatiska avdelningen,

av pensionsstyrelsen disponerade vårdplatser på ortopediska avdelningen,
venerologiska avdelningen samt
radiologiska avdelningen (öppnad 1/7 1941).

Dessa avdelningar disponera tillhopa (42 + 66 + 48 + 114 + 68 + 24 +
+ 35 + 51 ==) 448 av sjukhusets sammanlagt 1,134 vårdplatser, d. v. s.
39,5 procent av samtliga.

Såsom en andra maximeringsregel gäller vidare, att staten icke lämnar
bidrag till driftkostnaderna, i den mån dessa för patient och underhållsdag
skulle uppgå till mer än 120 procent av medeldagskostnaden vid samtliga
lasarett i riket. Denna begränsningsregel har hittills icke behövt träda i
funktion.

Det nu gällande avtalet var underställt 1937 års riksdag. Kungl. Maj:t
framlade då i propositionen 1937: 98 förslag i ämnet, vilket av riksdagen
bifölls, dock med ändringar i tre betydelsefulla hänseenden: dels sänktes
bidragets maximibelopp från föreslagna 220,000 kronor till 190,000 kronor
årligen, dels undantog riksdagen från statsbidrag från detta anslag alla avdelningar,
som under avtalstiden kunde komma att få statsbidrag i annan
ordning; härigenom bortföllo barnbördsavdelningen (från 1938), pediatriska
kliniken (från 1940) och radiologiska kliniken (från 1/7 1941), dels ock
begränsades avtalstiden till 5 år mot föreslagna 10 år.

Sedan avtalet i oktober 1940 från landstingets sida uppsagts, uppdrog
Kungl. Maj:t åt särskilda förhandlingsmän att med landstinget upptaga
förhandlingar angående nytt avtal.

Förhandlingsmännen ha till Kungl. Maj:t inkommit med en den 17 april
1942 dagteclcnad skrivelse, vari framlagts förslag till nytt avtal, innefattande
följande ändringar av det nuvarande avtalet:

1) maximigränsen 190,000 kronor slopas;

2) statsbidrag skall utgå även för barnbördsavdelningen, pediatriska kliniken
och venerologiska avdelningen, vilka för närvarande äro uteslutna från
statsbidrag i förevarande ordning;

3) dagskostnaden må överstiga medeldagskostnaden vid rikets samtliga
lasarett med allenast 10 procent mot för närvarande 20 procent.

I samband härmed ha förhandlingsmännen föreslagit, att

4) staten inrättar tre befattningar såsom laboratorer, tillika överläkare,
på universitetets stat (årlig merkostnad 18,000 kronor förutom kostnader
för ålderstillägg, dyrtidstillägg, kristillägg och pensionering);

5) staten beviljar ett engångsbidrag till landstinget av 120,000 kronor,
motsvarande ett extra tillskott av 30,000 kronor om året för vart och ett
av de 4 sista åren av det nuvarande avtalets giltighetstid.

Departementschefen erinrar till en början om den ekonomiska innebörden
av förhandlingsmännens förslag och anför därom:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

Därest den i avtalet stipulerade maximigränsen för statsbidraget icke
funnits, men avtalet i övrigt varit oförändrat gällande under avtalsperioden,
skulle statsbidraget för nedannämnda budgetår ha uppgått till belopp, som
framgå av följande tabell:

Tabell 1.

Budgetår

Statsbidraget
belöper sig på
kalenderåret

Statsbidrag
enligt avtalet,
med maxi-mering,
kronor

Statsbidrag
enligt avtalet,
utan maxi-mering,
kronor

Merkostnad för
statsverket, om
maximigränsen
icke funnits,
kronor

1940/41 ............

1938

136,000

147,653

11,653

1941/42 ............

1939

190,000

235,164

45,164

1942/43 ............

1940

190,000

233,647

43,647

1943/44 ............

1941

190,000

267,757

77,757

Förhandlingsmännens förslag innebär emellertid icke blott, att maximigränsen
skall slopas för statsbidrag, som belöper sig på tiden efter den 30 juni
1943, då 1937 års avtal upphör att gälla, utan därjämte att statsbidrag skall
efter denna tidpunkt få utgå även till kostnaderna för barnbördsavdelningen,
pediatriska avdelningen och venerologiska avdelningen, vilka för närvarande
falla utanför de enligt avtalet statsbidragsberättigade avdelningarna, de två
förra emedan landstinget för dem åtnjuter särskilt statsbidrag, den senare
emedan den enligt avtalet är särskilt undantagen. För att klargöra den ekonomiska
innebörden av detta senare förslag är det av intresse att undersöka,
hur ett medräknande av dessa tre avdelningar skulle ha inverkat på statsbidragen
för budgetåren 1941/42—1943/44, därest dessa icke varit maximerade.

Det visar sig, att statsbidragen skulle ha ökats med i runda tal följande
belopp:

Tabell 3.

Budgetår

Barnbördsavdel-

ningen,

kronor

Pediatriska

avdelningen,

kronor

Venerologiska

avdelningen,

kronor

Summa

kronor

1

1941/42 ........

17,400

_ 1

5,000

22,400

1942/43 ........

21,500

31,500

5,000

58,000

1943/44 ........

21,400

35,100

2,500

59,000

Med utgångspunkt från det under kalenderåret 1941 rådande pris- och löneläget
skulle statsbidraget till driften av Lunds lasarett alltså viel ett slopande
av maximigränsen stiga från 190,000 kronor med omkring 78,000 kronor till
omkring 268,000 kronor. Utgår man från 1942 års förhållanden, torde statsbidraget
under angiven förutsättning knappast komma att understiga 300,000
kronor. Förlmndlingsmännen lia därjämte utgått ifrån, att — utöver vad

1 Då den pediatriska avdelningen icke åtnjutit statsbidrag i särskild ordning före 1940, ingå
kostnaderna för densamma i det belopp, på vilket statsbidrag beräknats enligt tabell 1.

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

som nu gäller — statsbidrag i fortsättningen skall utgå även till kostnaderna
för nyssnämnda tre avdelningar, för vilka bidrag enligt nu gällande avtal ej
får beräknas. Med utgångspunkt från 1941 års förhållanden skulle ett bifall
härtill komma att öka statsbidraget med ytterligare närmare 60,000 kronor
om året; beloppet komrne troligen att bli icke oväsentligt större, därest beräkningen
grundade sig på 1942 års förhållanden.

Med hänsyn till att statsbidraget utgår i efterskott, komma merkostnaderna,
vilka kunna uppskattas till sammanlagt omkring 170,000 kronor, icke
att belasta budgeten förrän från och med budgetåret 1945/46.

Förhandlingsmännens förslag innebär ytterligare, att staten skulle inrätta
tre tjänster såsom laboratorer, tillika överläkare, för en merkostnad av 18,000
kronor om året jämte därpå belöpande dyrtids- och kristillägg; tilläggen
kunna under nuvarande indexförhållanden uppskattas till i runt tal 7,600
kronor örn året. Härtill komma kostnaderna för ålderstillägg och för pensionering.
Landstinget kommer vid ett bifall till detta förslag att få sina
kostnader för nämnda överläkarbefattningar begränsade till de sedvanliga
överläkararvodena.

Slutligen ha förhandlingsmännen föreslagit, att staten skulle erlägga ett
engångsbelopp av 120,000 kronor såsom skäligt bidrag till de merkostnader,
som den icke förutsedda prisutvecklingen förorsakat under avtalsperioden.

Beträffande sitt ställningstagande till förhandlingsmännens förslag anför
departementschefen:

o När det nu gäller att taga ställning till de föreliggande förslagen, vilka,
såsom av det sagda framgår, innebära betydelsefulla jämkningar i 1937 års
avtal till förmån för landstinget, får man enligt min mening icke ensidigt
hävda strängt statsfinansiella synpunkter. Såsom vid avtalsfrågans behandling
år 1937 särskilt framhävdes både av departementschefen och riksdagen, är det
för den medicinska undervisningen och forskningen vid Lunds universitet av
vikt, att det hittillsvarande goda samarbetet mellan universitetet och landstinget
vidmakthålles och ytterligare utvecklas. Vid bedömandet av de ifrågasatta
medgivandena från statens sida måste man därför enligt min mening även
hålla i minnet, att förslagen framkommit såsom resultat av förhandlingar, som
förts mellan statens och landstingets därtill utsedda representanter.

Beträffande förslaget att slopa den maximigräns av 190,000 kronor, vartill
statsbidraget enligt 1937 års avtal högst må uppgå, lia förhandlingsmännen
erinrat, att denna gräns uppnåddes redan beträffande det statsbidrag, som
belöpte på utgifterna under senare halvåret 1938, då den av kriget förorsakade
kostnadsstegringen ännu icke gjort sig gällande. Ett bibehållande av
maximigränsen skulle därför föra med sig, att landstinget ensamt finge bära
hela bördan av denna kostnadsstegring, vilken vid avtalets ingående icke
varit förutsedd eller kunnat förutses. Det synes förhandlingsmännen skäligt
och rättvist, att staten i fortsättningen påtager sig utgifterna för den kostnadsstegring,
som belöper på den tiondel av driftkostnaderna, för vilken staten avtalsenligt
har att svara. Jag har för egen del i likhet med samtliga i ärendet
hörda myndigheter funnit förhandlingsmännens ifrågavarande förslag välgrundat
och tillstyrker därför bifall till detsamma.

Förhandlingsmännen ha förutsatt, att borttagandet av den absoluta maximigränsen
skulle kombineras med en skärpning av den relativa. Sålunda
skulle stadgas, att dagskostnaden per vårdplats vid Lunds lasarett skulle
få uppgå till endast 110 procent mot förut 120 procent av medeldagskost -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

nildén vid rikets samtliga lasarett. Statskontoret har ansett, att denna relativa
begränsning borde skärpas därhän, att dagskostnaden icke alls skulle
lä överstiga medeldagskostnaden vid rikets samtliga lasarett. Jag har dock
icke funnit anledning föreligga att frångå förhandlingsmännens förslag på
denna punkt. Däremot förutsätter jag, att vid avtalets utformande beaktas
det förtydligande rörande formuleringen av § 4, första stycket, som statskontoret
ifrågasatt.

Vid bifall till vad jag hittills förordat kommer staten att få bära sin andel
— 10 procent — av de av kriget förorsakade merkostnaderna för Lunds lasarett
i den mån de belöpa på tiden efter den 1 juli 1943, då 1937 års avtal
upphör att gälla. Däremot skulle staten i stort sett icke komma att behöva
vidkännas någon sådan merkostnad för tiden från krigsutbrottet intill
nämnda dag. Detta är grunden till att förhandlingsmännen ansett sig böra
föreslå, att staten skulle erlägga ett tilläggsbidrag av 30,000 kronor för vart
och ett av de fyra sista åren (— tiden den 1 juli 1939—den 30 juni 1943)
av löpande avtalsperiod, d. v. s. tillhopa 120,000 kronor. Därest under kristidens
tryck driftkostnaderna under sista avtalsåret skulle stiga ytterligare,
synes det förhandlingsmännen skäligt, att frågan örn ytterligare statsbidrag
till landstinget tages under övervägande. Jag vill icke förneka, att vissa billighetsskäl
synas tala för bifall till förslaget örn tilläggsbidrag. Trots att den
av kriget framkallade ökningen av driftkostnaderna fram till avtalsperiodens
slut ännu icke låter sig överblicka, är det nämligen redan nu tydligt, att
förhandenvaron av den avtalade maximigränsen kommer att under budgetåren
1941/45 för statsverket medföra en utgiftsbegränsning, som kommer
att sammanlagt väsentligt överstiga 120,000 kronor. Sannolikt kommer beloppet
att uppgå till inalles omkring 300,000 kronor. Då ett bifall till förhandlingsmännens
ifrågavarande förslag av principiella skäl likväl icke bör
ifrågasättas, måste därför enligt min mening så mycket större hänsyn tagas
till landstingets intressen, då det gäller att bedöma de förslag från förhandlingsmännens
sida, till vilka jag hittills icke tagit ställning. Dessa senare
förslag innebära, dels att statsbidrag skall få utgå från åttonde huvudtiteln
även för venerologiska-, barnbörds- och pediatriska avdelningarna, dels ock
att staten skall på Lunds universitets stat inrätta tre befattningar såsom laboratorer,
tillika överläkare.

Beträffande först venerologiska avdelningen får jag erinra, att grunden till
att denna vid uppgörandet av 1937 års avtal undantags från statsbidrag torde
vara att söka däri, att vid denna tid den s. k. allmänna sjukvårdsavgiften
ännu utgick. Denna avgift skulle företrädesvis användas till beredande av
kostnadsfri vård åt veneriskt sjuka. Sedan denna avgift numera från och
med år 1939 upphört att utgå (se kungörelsen 1938: 377), saknas anledning
att längre utesluta den venerologiska avdelningen från rätt till statsbidrag
enligt avtalet. Jag tillstyrker därför, att undantag i det nya avtalet icke göres
flir denna avdelning.

1937 års riksdag (se skrivelse nr 399) utgick ifrån att samtliga sjukvårdsavdelningar,
för vilka landstinget komme i åtnjutande av statsbidrag i särskild
ordning, skulle undantagas från statsbidrag enligt avtalet. Härigenom
kom barnbördsavdelningen redan från början att falla utanför avtalet, enär
landstinget från och med år 1938 åtnjuter statsbidrag till denna avdelning
enligt kungörelsen 1937:743. Från och med år 1940 åtnjuter landstinget
vidare statsbidrag till pediatriska avdelningen jämlikt kungörelsen 1939: 538
(jfr kungörelsen 1940:385). Även pediatriska kliniken är sålunda numera

42

Statsutskottets utlåtande m 8.

undantagen från statsbidrag enligt avtalet. Förhandlingsmännen ha emellertid
utgått ifrån, att statsbidrag enligt avtalet skall från och med nästa avtalsperiod
få utgå även till dessa båda avdelningar. För egen del får jag i likhet
med förhandlingsmännen erinra örn att det statsbidrag, som enligt avtalet
utgår till landstinget, avser att utgöra ersättning för de merkostnader, som
lasarettets egenskap av undervisningssjukhus förorsakar landstinget, medan
statsbidragen enligt förutnämnda kungörelser ha ett helt annat syfte och
därför även principiellt komma samtliga landsting till del. Därtill kommer
att statsbidragen enligt kungörelserna äro förknippade med villkor, att
patientavgiften icke må uppgå till högre belopp för dag än en krona på
bambördsavdelningen och en krona 50 öre på pediatriska avdelningen. Med
hänsyn till det anförda synas goda skäl tala för bifall till förhandlingsmännens
ifrågavarande förslag, vilket jag därför anser mig böra tillstyrka. Jag
vill i detta sammanhang erinra, att statsbidrag utgår från åttonde huvudtiteln
till pediatriska avdelningen vid akademiska sjukhuset i Uppsala, trots
att Uppsala läns landsting åtnjuter statsbidrag till denna avdelning jämlikt
kungörelsen 1939: 538.

Beträffande förhandlingsmännens förslag rörande de tre laborators- och
överläkartjänsterna anför departementschefen, efter att lia erinrat örn den
nuvarande undervisningen i vederbörande ämnen vid de tre medicinska
läroanstalterna, i huvudsak följande:

Beträffande ämnet radiologi, omfattande röntgendiagnostik och radioterapi,
erinrar jag vidare om att läkarutbildningssakkunniga föreslagit, att
undervisningen i radioterapi skall göras obligatorisk samt koncentreras till
de båda jubileumsklinikerna i Stockholm och Lund. Det ligger givetvis i
statsmakternas intresse att tillse, att undervisningen och icke minst forskningen
i denna allt betydelsefullare disciplin blir på bästa sätt representerad
icke blott vid karolinska institutet utan även vid Lunds universitet. En
garanti härför torde bäst åstadkommas genom att på universitetets stat uppföra
en befattning såsom lärare och överläkare. Med hänsyn härtill och till
vad från förhandlingsmännens och universitetsmyndigheternas sida i ämnet
anförts finner jag goda skäl tala för förslaget om inrättande vid detta universitet
av en ordinarie befattning i laboratorsgraden såsom lärare i radioterapi,
tillika överläkare vid radiologiska kliniken. Jag tillstyrker därför, att
en dylik befattning inrättas från och med den 1 juli 1943, då den nuvarande
innehavaren av lärarbefattningen i medicinsk radiologi avgår från tjänsten
på grund av uppnådd pensionsålder och nämnda befattning till följd av 1941
års riksdags beslut förändras till en befattning i röntgendiagnostik. Givetvis
följer av det anförda, att det för undervisning i radioterapi avsedda arvodet
av 1,200 kronor samtidigt inbesparas. Vid bifall till vad jag förordat befrias
landstinget från nödvändigheten att på annat sätt sörja för bestridande av
överläkargöromålen vid radiologiska kliniken och för överläkarens pensionering.
På landstinget skulle därmed endast ankomma att utbetala sedvanligt
överläkararvode. Det synes mig skäligt, att staten bereder landstinget
denna förmån, vilket ju även, såsom redan framhållits, står i samklang med
statsintresset att tillgodose undervisningens och forskningens krav.

Undervisningen i ortopedi är koncentrerad till karolinska institutet och
universitetet i Lund. Vid detta universitet ankommer all undervisning i ämnet
på en enda lärare, vilken, ehuru befattningshavare på ordinarie stat, icke

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

åtnjuter högre reglerad avlöning än 4,800 kronor jämte två ålderstillägg a
500 kronor samt dyrtids- och kristillägg. Även undervisningen i tuberkuloslära,
inklusive fysikalisk diagnostik, ankommer vid Lunds universitet i huvudsak
på en enda befattningshavare, vilken ehuru ordinarie åtnjuter reglerad
avlöning av endast 3,000 kronor jämte två ålderstillägg ä 300 kronor
samt dyrtids- och kristillägg. Såsom framgår av utredningen ha dessa båda
lärare en avsevärd undervisningsskyldighet. Beträffande ämnet tuberkuloslära
lia läkarutbildningssakkunniga dessutom föreslagit en betydande ökning
av undervisningen. Med hänsyn till det anförda tala enligt min mening
starka skäl för att dessa två befattningshavare erhålla laborators löneställning.
Såsom ett ytterligare skäl för ett bifall till ifrågavarande förslag tillkommer
därjämte önskvärdheten att ordna pensionsförhållandena för ifrågavarande
befattningar på ett förmånligare sätt. Beträffande denna fråga
förhåller sig för närvarande så, att pension endast åtföljer den reglerade avlöningen
på universitetets stat men däremot icke de av landstinget bekostade
överläkararvodena, vilka i förevarande fall uppgå till 4,000 kronor.
Framställningar föreligga, enligt vad jag inhämtat, örn beredande åt ifrågavarande
två befattningshavare av delaktighet i statens pensionsanstalt för
den av landstinget bekostade delen av avlöningen, men dessa framställningar
ha av pensionstekniska skäl avstyrkts av statens pensionsanstalt.
Därest laboratorstjänster inrättas i enlighet med förhandlingsmännens förslag,
torde pensionsfrågan få anses tillfredsställande ordnad för dessa befattningar.

Jag anser mig med hänsyn till det sagda böra tillstyrka bifall även till
förhandlingsmännens förslag örn inrättande på Lunds universitets stat av
två ytterligare lärarbefattningar i laboratorsgraden, den ena i ortopedi och
den andra i fysikalisk diagnostik, båda tillika överläkare på respektive ortopediska
avdelningen och tuberkulosavdelningen. Tjänsterna torde böra inrättas
från och med den 1 juli 1943. Merkostnaderna för statsverket komma
att stanna vid 4,200 kronor för laboratorn i ortopedi och vid 6,000 kronor för
laboratorn i fysikalisk diagnostik jämte därpå belöpande tillägg. Härtill
komma ökade kostnader för befattningshavarnas pensionering. Landstinget
kommer vid bifall till mitt förslag att få sina utgifter för överläkararvoden
minskade med sammanlagt 4,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, upphör 1937 års avtal mellan
Kungl. Majit och kronan samt Malmöhus läns landsting angående länets sjukvårdsinrättningar
i Lund att gälla med utgången av juni 1943. De av departementschefen,
i anslutning till ett av särskilda förhandlingsmän framlagt förslag
i ämnet, förordade grunderna för nytt avtal hava icke givit utskottet
anledning till erinran. ITtskottet har icke heller funnit något att invända mot
departementschefens förslag örn inrättande från och med den 1 juli 1943 av
tre nya lärarbefattningar vid Lunds universitet i laboratorsgraden (i radioterapi,
ortopedi och fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid respektive
radiologiska kliniken, ortopediska avdelningen och tuberkulosavdelningen).

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att statsbidrag skall från och med den 1 juli

Utskottet.

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1943, på sätt närmare bestämmes i avtal mellan Kungl.
Maj:t och kronan och Malmöhus läns landsting, utgå till
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen i sådant
hänseende förordade grunderna;

b) till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1943/44 anvisa ett
anslag av 190,000 kronor.

75:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för
ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, sid. 172 och 173), vilket innebär,
att staten lämnar bidrag till täckande av halva den merkostnad för ifrågavarande
byggnadsföretag, som föranletts av inträffade prisstegringar, sedan
1939 års riksdag beslutat bidraga med hälften av de beräknade kostnaderna
för byggnadens uppförande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande
av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 15,300 kronor.

76:o) Universitetssjukhus: Bidrag till viss modernisering av Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 77, sid. 173—179), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag
till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till viss
modernisering av Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 49,100 kronor.

77:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 179—187),
vilket innebär en av stegrade driftskostnader betingad anslagshöjning med

35,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1943/44
anvisa ett anslag av 520,000 kronor.

78:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 187—189),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 68,300 kronor.

79:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 80, sid. 189), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, får utskottet — som erinrar om vad 1942 års riksdag
i samband med beviljande av anslag till förevarande ändamål i skrivelsen
nr 8 anförde beträffande de av Stockholms stad fastställda legosängsavgifterna
för patienter från riket i övrigt vid intagning på den dermato-syfilidologiska
kliniken vid ifrågavarande sjukhus — hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i
vissa fall av vårdavgiftema vid S:t Görans sjukhus i Stockholm
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 4,000
kronor.

80 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, sid.

189 och 190), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 12,600 kronor.

81 :o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. lii.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, sid. 190), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 7,500 kronor.

82:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, sid.

190 och 191), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga i
akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 84, sid. 191), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 15,000
kronor.

84:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, sid. 191 och
192), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och
Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 184,700
kronor.

85:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund. Gemensamma
universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, sid. 192), vilka innebära
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för
främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala
och Lund ett anslag av 10,000 kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 35,000
kronor.

86:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 87, sid. 192 och 193), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 kronor, betingad av löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med tillämpning tills vidare från och med den 1 juli
1943 höja den i avlöningsstaten för rasbiologiska institutet
uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal med 200 kronor till 19,900 kronor och till följd här -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 47

av avlöningsstatens slutsumma med likaledes 200 kronor till
45,800 kronor;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 45,800 kronor.

87:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 88, sid. 193 och 194), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

. för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 7,800

kronor.

88:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. ni. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 89, sid. 194), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 17,000 kronor.

89:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 90, sid. 194—196), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 94,300
kronor.

90:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. Farmacevtiska institutet:
Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt 91, sid. 196 och 197) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1943/44 anvisa dels till Farmacevtiska institutet:
Omkostnader ett förslagsanslag av 18,500 kronor, dels ock till Farmacevtiska
institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om omkostnadsanslaget anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår och i fråga om materielanslaget
en höjning med 1,000 kronor i syfte att möjliggöra anordnande av
en kurs i ekonomi med bokföringsteknik. Beträffande denna kurs har institutets
styrelse anfört:

Under lärokursen för apotekarexamen böra enligt det program, som under
åtskilliga år följts, utanför den ordinarie undervisningen alternerande givas
en kurs i ekonomilära med bokföringsteknik och en kurs i biologisk värdebestämning
av läkemedel. Kostnaderna för dessa kurser, som uppgått till

1,000 kronor, respektive 1,200 kronor, ha plägat bestridas med befintligt överskott
å kurs- och terminsavgifter. I besparingssyfte har beslutats, att båda
dessa kurser, av vilka den förstnämnda borde hållas under läsåret 1941/42
och den sistnämnda under läsåret 1942/43, skulle tillfälligt indragas under

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

dessa läsår samt att den sålunda uppkomna ökningen av överskottet å kursch
terminsavgifter skulle användas till förstärkning av materielanslaget, som
därför kunde minskas med motsvarande belopp. Emellertid har apotekarsocieteten,
som ansett kursen i ekonomilära vara av synnerlig betydelse för
apotekarutbildningen, beviljat ett tillfälligt anslag för hållandet av den kurs
i nämnda ämne, som annars skolat inställas.

Under läsåret 1943/44 bör enligt programmet hållas en kurs i ekonomilära
och bokföringsteknik. Då denna kurs, särskilt under nuvarande förhållanden,
är av stor vikt, kan styrelsen icke tillstyrka ett indragande av densamma.
Att ännu en gång söka erhålla anslag till kursen från apotekarsocieteten torde
vara utsiktslöst. Det lärer därför bli nödvändigt att bestrida de med kursen
förenade kostnaderna med befintligt överskott å kurs- och terminsavgifter
samt följaktligen höja materielanslaget med 1,000 kronor.

Emot omkostnadsanslagets uppförande med av Kungl. Majit föreslaget belopp,
18,500 kronor, har utskottet icke något att erinra.

Utskottet kan däremot icke tillstyrka den föreslagna höjningen av materielanslaget
med 1,000 kronor för anordnande av en kurs i ekonomilära med bokföringsteknik.
I anslutning till den ståndpunkt 1941 års riksdag intog till motsvarande
spörsmål, anser utskottet det nämligen vara ett icke oväsentligt intresse
för apoteksinnehavama, att farmacevterna besitta kunskaper i omförmälda
ämnen, varför bidrag till den ifrågasatta kursen skäligen bör kunna
påräknas från vederbörande sammanslutningar av apoteksinnehavare. Materielanslaget
torde därför för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat
belopp, 2,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Majis förslag må för
budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Farmacevtisha institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 18,500 kronor;

b) till Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 2,500 kronor.

91 :o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majis förslag (punkt 92, sid. 197 och 198), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Avlöningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 26,100
kronor.

92:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majis förslag (punkt 93, sid. 198), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

93:o) Ortnamnskonunissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, sid. 199),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

94 :o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, sid. 199), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva ortnamnsundersökningar, för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.

95:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 96, sid. 199—201), vilket innebär en av löneklassuppflyttningar
föranledd anslagshöjning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. kronor 92,400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 14,100

Summa kronor 106,500;

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1943/
44 anvisa ett förslagsanslag av 106,500 kronor.

96:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 97, sid. 201 och 202), vilket innebär en anslagshöjning med
1,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 9,000 kronor.

97:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. Kungl. Majit har (punkt 98 sid. 202) föreslagit riksdagen att till
förevarande ändamål för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den ovan under punkten 28:o) omnämnda, inom första kammaren av
herr Fredrik Ström väckta motionen, I: 160, vari, såvitt nu är ifråga, hem Bihang

till riksdagens protokoll 191\3. 6 sami. Nr S.

4

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställts, att riksdagen måtte höja förevarande anslag med 5,000 kronor, avsedda
för insamlingsarbete vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala;

dels och två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr S. Linnér m. fl. (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herr
H. Lundh m. fl. (II: 163), vari hemställts, att under åttonde huvudtiteln
måtte upptagas ett reservationsanslag av 4,000 kronor till undersökande av
lapska språket och lapsk kultur, att ställas till Uppsala landsmåls- och folkminnesarkivs
förfogande.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

Beträffande innehållet i motionen I: 160 hänvisas till den under punkten
28:o) lämnade redogörelsen. Till stöd för det i motionerna I: 56 och II: 163
gjorda yrkandet har anförts i huvudsak följande:

Under budgetåren 1938/39 och 1939/40 utgick ett statsanslag på 4,000
kronor till utforskandet av lapska språket och lapsk kultur, ett anslag, som
ställdes till kungl. Gustav Adolfs akademiens förfogande och av denna akademi
förvaltades och redovisades. Tidigare hade dels Norrbottens läns hembygdsförening
(1925—30), dels Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand
(1924—30) haft vardera ett statsanslag av samma storlek för enahanda ändamål.
I september 1942 ingick professorn i finsk-ugriska språk vid universitetet
i Uppsala Björn Collinder till Kungl. Majit med en underdånig anhållan örn
att anslaget ånyo måtte upptagas på riksstaten och ställas till Uppsala landsmåls-
och folkminnesarkivs förfogande för undersökning av lapska språket
och lapsk kultur. Denna underdåniga hemställan tillstyrktes av Uppsala universitets
humanistiska sektion men ledde icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Därest ingenting göres i denna sak, äventyras fullföljandet av en forskningsuppgift,
som icke bör åsidosättas. Det är i detta sammanhang icke fråga
om den i och för sig angelägna uppgiften att åt museerna bevara samt avbilda
och beskriva byggnader, bohag och andra föremål, utan fastmer ett ärende av
ännu mera brådskande natur: upptecknandet av de ännu inom rikets landamären
kvarlevande resterna av en säregen livsform, som i mångt och mycket är
stadd i försvinnande och vars utforskande för oss svenskar är en oavvislig
plikt.

Lapska språket utgör genom sina talrika gamla nordiska låneord en oersättlig
källa till kännedom om vårt modersmåls tidigaste utvecklingsskeden. Åtskilligt
av de skandinaviska folkens forna föreställningsvärld har bevarats mycket
trognare hos lapparna än hos vår egen allmoge. Utforskandet av den andliga
kulturen måste — hos lapparna lika väl som hos andra folk — gå hand i
hand med utforskandet av och kännedomen örn språket; icke ens den materiella
kulturen kan med framgång studeras utan insikt i den inhemska terminologien.
I Sverige har den lapska kulturen kvarlevat på ett mångsidigare sätt än i något
annat land. Det är därför en hederssak för oss svenskar att rädda vad som
räddas kan av denna kulturs minnesmärken, innan det är för sent. Genom den
administrativa tvångsförflyttningen av karesuandolappar till flera sydligare
lappmarker har en utveckling inletts, som mycket snart kommer att leda till
att de flesta av de i vårt land talade lapska dialekterna förblandas och bli
odugliga som material för en historiskt inriktad forskning; och på enahanda
sätt går med de gamla folktraditionerna. På många håll äro de yngsta pålitliga

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

sagesmannen redan uppe i sjuttioårsåldern. Om ett årtionde kommer det snart
sagt inte att finnas någonting av värde att uppteckna, och då skall man förgäves
ställa rikliga penningmedel till vetenskapens förfogande. För varje år
som går försvinner en väsentlig del av en folklig kultur, som är nära knuten
till vår egen och som har sina rötter djupt nere i heden tid.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 28
anfört, ser utskottet sig nödsakat att avstyrka bifall till motionen I: 160,
så vitt nu är i fråga.

Vad i motionerna I: 56 och II: 163 anförts har övertygat utskottet om angelägenheten
av att snarast fullfölja de i motionerna angivna forskningsuppgifterna.
Härför synas emellertid särskilda anslagsmedel böra ställas till förfogande.
I sådant avseende förordar utskottet, att ett belopp av 2,000 kronor
anvisas för nästa budgetår. Skulle medel härutöver befinnas erforderliga,
ifrågasätter utskottet, huruvida icke landsmålsarkiven, med undanskjutande
tills vidare av andra måhända mindre trängande uppgifter, kunna inom ramen
för det av Kungl. Majit föreslagna anslagsbeloppet av 30,000 kronor — varemot
utskottet i och för sig icke har något att invända — tillgodose även det
i motionerna I: 56 och II: 163 angivna ändamålet.

Förevarande anslag bör alltså för budgetåret 1943/44 uppföras med
(2,000 + 30,000 =) 32,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 56 och II: 163 samt med avslag å
motionen I: 160, så vitt nu är i fråga, till Landsmålsarkiven:
Insamling och bearbetning av vetenskapligt material
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

32,000 kronor.

98 :o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 99, sid. 202), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelöpp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 5,000
kronor.

99:o) Understödjande av svensk folkminnesforskning. Kungl. Majit
har (punkt 100, sid. 202 och 203) föreslagit riksdagen att till Understödjande
av svensk folkminnesforskning för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag
av 28,700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den ovan under
punkten 28:o) omnämnda, inom första kammaren av herr Fredrik Ström

Utskottet.

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

väckta motionen I: 160, vari, så vitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte höja förevarande anslag med 5,500 kronor. Av detta belopp skulle

3,000 kronor tillkomma Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund och 2,500 kronor
institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, d. v. s. 19,100 kronor till Hyltén-Cavalliusstiftelsen
och 9,600 kronor till folkminnesinstitutet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och kan,
på i det föregående under punkten 28 anförda skäl, icke biträda det i motionen
I: 160, så vitt nu är i fråga, framställda yrkandet. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 160, så vitt nu är i fråga, till
Understödjande av svensk folkminnesforskning för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 28,700 kronor.

100:o) Bidrag till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 203 och 204), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till undervisning i meteorologi
vid Stockholms högskola för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 8,000 kronor.

Tekniska högskolor.

101:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 102, sid. 205—222) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att för professorn Lennart Forsén må från och med den 1 juli
1943 inrättas en personlig befattning såsom professor i cement- och betongkemi
vid tekniska högskolan i Stockholm;

dels besluta, att Forsén skall såsom innehavare av nämnda befattning i avlönings-
och pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor vid
nämnda högskola;

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för högskolan, som föranledas av professurens inrättande;

allt under förutsättning att Skånska cementaktiebolaget bestrider kostnaderna
för Forséns avlöningsförmåner och övriga med professurens tillkomst
förenade kostnader på sätt av departementschefen i det föregående angivits;

dels å personalförteckningen under rubriken extra ordinarie tjänstemän i
högre lönegrad än den 20:e uppföra ytterligare 1 andre bibliotekarie i lönegraden
Eo 21;

dels godkänna av departementschefen föreslagen avlöningsstat för tekniska

Statsutskottets utlåtande nr 8. 53

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44;

dels ock tili Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,225,400 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

I en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 22 maj 1942 har Skånska cementaktiebolaget
gjort framställning örn inrättande av en personlig professur i cement-
och betongkemi vid tekniska högskolan i Stockholm för professorn i
kemisk teknologi därstädes Lennart Forsén på följande villkor:

1. Skånska cementaktiebolaget förbinder sig att bestrida kostnaderna för
avlöning enligt civila avlöningsreglementet åt Forsén i den löneklass han för
närvarande innehar eller skulle hava såsom professor i kemisk teknologi.

2. Forsén förutsättes skola av sina löneförmåner erlägga de pensionsavgifter,
som skulle åvilat honom såsom innehavare av professuren i kemisk teknologi,
och förutsättes det att under sådana förhållanden ingen ändring inträder
i den pensionsrätt, han för närvarande åtnjuter.

3. Forsén skall vara skyldig att årligen hålla 20 föreläsningar med 20 övningar
samt handleda de studerandes examensarbeten.

Beträffande bolagets framställning, vilken tillstyrkts av vederbörande myndigheter,
har departementschefen anfört i huvudsak följande:

Till en början vill jag erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 27 mars
1942 å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar emottagit en av Skånska cementaktiebolaget
med flera företag gjord donation, avseende inrättande vid tekniska
högskolan i Stockholm av ett forskningsinstitut för betong och cement
m. m. Den nu föreliggande framställningen från Skånska cementaktiebolaget
torde böra ses mot bakgrunden av nämnda donation. Någon särskild företrädare
för ämnesområdet cement- och betongkemi finnes icke vid tekniska högskolan.
Det synes mig ur skilda synpunkter betydelsefullt, att en professur i
nämnda ämnen inrättas vid högskolan. Genom bolagets erbjudande öppnas
möjlighet att på villkor, som ur statsverkets synpunkt måste te sig fördelaktiga,
knyta en sådan professur till högskolan. På grund härav anser jag mig
böra tillstyrka framställningen om inrättande av en personlig professur i cement-
och betongkemi för professorn Forsén. Professuren torde böra inrättas
från och med den 1 juli 1943.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare följande förändringar beträffande tekniska
högskolans personalorganisation:

Inrättande av en speciallärartjänst i lättmetall- och legeringsteknik (arvode
1,200 kronor);

inrättande av en speciallärartjänst i flygmotorteknik (arvode enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande, dock högst 6,000 kronor);

höjning av anslagsmedlen till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter
från 390,000 kronor till 480,000 kronor; i samband därmed minskas
ordinarieposten med 20,000 kronor och uppräknas inkomstposten »avgifter
från de studerande» med 20,000 kronor;

inrättande av en ny tjänst såsom andre bibliotekarie i lönegraden Eo 21
(merkostnad 7,800 kronor); samt

inrättande av två nya tjänster som laboratorievaktmästare i lönegraden
Ex 7.

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Uttkottet.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för professorn Lennart Forsén må från
och med den 1 juli 1943 inrättas en personlig befattning såsom
professor i cement- och betongkemi vid tekniska högskolan
i Stockholm;

b) besluta, att Forsén skall såsom innehavare av nämnda
befattning i avlönings- och pensionshänseende vara likställd
med ordinarie professor vid nämnda högskola;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för högskolan, som föranledas av professurens
inrättande;

allt under förutsättning att Skånska cementaktiebolaget bestrider
kostnaderna för Forséns avlöningsförmåner och övriga
med professurens tillkomst förenade kostnader på sätt av departementschefen
angivits;

d) å personalförteckningen under rubriken extra ordinarie
tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e uppföra ytterligare 1
andre bibliotekarie i lönegraden Eo 21;

e) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 630,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 253,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................ » 594,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... »_97,400

Summa kronor 1,575,400
Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ............ kronor 350,000

Nettoutgift kronor 1,225,400;

f) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,225,400 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55

102:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, sid. 223 och 224), vilket innebär en anslagshöjning
med 80,000 kronor, huvudsakligen betingad av högre expenskostnader,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 427,000 kronor.

103:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, sid. 225—228), vilket innebär en anslagshöjning
med 37,300 kronor, avseende anslagsmedlen till samlingar och laborationer,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 495,000 kronor.

104:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105,
sid. 228 och 229), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp somförinnevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

105:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 229), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 11,000
kronor.

106:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, sid. 229 och
230), vilket avser fortsatt medelsanvisning för inredning och utrustning av
nybyggnader för gjuteriteknik m. m., för vilket ändamål för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

107:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 108, sid. 230—244) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen
för Chalmers tekniska högskola under rubriken Extra ordinarie tjänsteman

56

TJtskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i högre lönegrad än den 20:e uppföra 1 andre bibliotekarie i lönegraden Eo 21,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för högskolan, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/44, dels ock till Chalmers
tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 448,300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i anslagshänseende en höjning med 42,300
kronor. Med avseende på personalorganisationen innebär förslaget i huvudsak
följande:

Ökning av bibliotekspersonalen genom inrättande av en tjänst såsom andre
bibliotekarie i lönegraden Eo 21 samt höjning med 3,000 kronor av anslagsmedlen
till övrig bibliotekspersonal för beredande av ytterligare arbetshjälp;

inrättande av två nya tjänster såsom laboratorievaktmästare i lönegraden
Ex 7; samt

höjning av anslagsmedlen till arvoden åt assistenter och lärarbiträden från

110,000 kronor till 170,000 kronor; samtidigt uppräknas inkomstposten »elevavgifter»
med 35,000 kronor, vilket möjliggjorts genom höjning av terminsavgifterna
från 150 till 200 kronor från och med innevarande vårtermin.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola
under rubriken Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e uppföra 1 andre bibliotekarie i lönegraden Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 226,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 96,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 211,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... .. . » 38,900

Summa kronor 573,300
Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter ............... kronor 125,000

Nettoutgift kronor 448,300;

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 448,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

108:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 109, sid. 244—246), vilket innebär en anslagshöjning
med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av
125,300 kronor.

109:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, sid. 246—248), vilket innebär en anslagshöjning
med 30,000 kronor, huvudsakligen avseende vissa nyanskaffningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 165,000 kronor.

110:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, sid.
248), vilket iimebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

lll:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 248), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 900 kronor.

112:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, sid. 249 och 250),
vilket innebär, att av det belopp av tillhopa 400,000 kronor, som förutsättes
skola anvisas för maskin- och instrumentutrustning av den nya väg- och vattenbyggnadsinstruktionen,
för nästa budgetår anvisas 250,000 kronor, varjämte
50,000 kronor anvisas för nybyggnadens möblering, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

113:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. Gemensamma ändamål
vid de tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk forskning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, sid. 251 och 252),

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vilket innebär en fördubbling av stipendieanslaget med hänsyn till att stipendierna,
vilka inrättats från och med innevarande budgetår, förutsatts skola
få behållas i två år, samt i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor; b)

till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

114:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 115, sid. 252 och 253), vilket innebär en anslagshöjning med
500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.

115:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 116, sid. 253), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000
kronor, föranledd av ökad belastning å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 7,000
kronor.

Skolöverstyrelsen.

116:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Skolöverstyrelsen: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 117) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

Allmänna läroverken m. m.

117:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Allmänna läroverken: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 118) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande de yrkanden,
som framställts i motionerna 1:22 och 11:31, 1:48 och 11:53, 11:65, 1:79
och II: 97, I: 21 och II: 29, 1:159 och II: 231, II: 101 samt II: 156, avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

118:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, sid. 255—257), vilket innebär en
anslagshöjning med 15,000 kronor, i syfte att uppbringa anslaget till samma
belopp, som utgick budgetåret 1940/41, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1948/44 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.

119:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 120) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

120:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 121, sid. 257), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett
anslag av 8,500 kronor.

121 :o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 122, sid. 257 och 258),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.

122:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 123, sid. 258 och 259),
vilket innebär en anslagsminskning med 2,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 8,700 kronor.

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. Privatläroverk:
Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk: Bidrag till högre
flickskolor. Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkterna 124—127) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

124:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, sid. 264 och 265), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag
av 30,000 kronor.

125:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

129, sid. 265), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med
500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,500 kronor.

126:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

130, sid. 265 och 266), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk
natur med 7,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 59,000 kronor.

127:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, sid. 266 och 267), vilket —
liksom Kungl. Majits under punkterna 132 och 133 framställda förslag —
innebär, att, sedan högre lärarinneseminariet med utgången av innevarande
budgetår nedlagts, anslag till förevarande institutioner anvisas under särskilda
rubriker, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1943/44:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 45,400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...... » 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... . » 32,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... » 10,300

Summa kronor 88,900;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av
88,900 kronor.

128:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, sid. 267 och 268), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 19,700 kronor.

129:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 133, sid. 268 och 269), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1943/44 anvisa ett
anslag av 700 kronor.

130:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 134, sid. 269 och
270), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt vissa anstalter för
utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 28,000 kronor.

131 :o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl.
Majit har (punkt 135, sid. 270 och 271) föreslagit riksdagen att såsom
Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret 1943/44
anvisa ett anslag av 75,900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar S. Linnér och
C. P. Wahlmark (I: 57) och den andra inom andra kammaren av herr H.
Lundh m. fl. (II: 165), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala ett tilläggsunderstöd på grund av stegrade
bränslekostnader m. m. med 8,000 kronor.

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen
föreslagit en anslagshöjning med 8,000 kronor för det i motionerna
angivna ändamålet. Till stöd härför anförde överstyrelsen:

Fackskolans styrelse har hemställt örn ökning av skolans s. k. grundanslag
(65,000 kronor) med 15 procent under åberopande av att skolan genom
den år 1940 vidtagna anslagssänkningen och genom krissituationen råkat i
ett allvarligt ekonomiskt läge. De starkt ökade utgifterna på omkostnadskontot
hade varit särskilt kännbara, framhåller styrelsen. Posten bränsle
och lyse hade exempelvis stigit från 14,900 kronor under budgetåret 1938/39
till 25,579 kronor under budgetåret 1941/42. Genom höjning av elevavgifterna
beräknade skolan erhålla ett »kristillägg» av cirka 4,240 kronor, men
detta täckte givetvis icke tillnärmelsevis kostnadsökningen.

Då fackskolan uppenbarligen befunne sig i en svår ekonomisk situation och
då det ej skulle vara önskvärt, att skolan ytterligare höjde elevavgifterna,
föreslår överstyrelsen en höjning av grundanslaget med 8,000 kronor, motsvarande
det tilläggsunderstöd, som 1942 års riksdag beviljat privatläroverken
på grund av dessa skolors stegrade bränslekostnader m. m.

Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda ifrågavarande förslag
under framhållande, att den omständigheten, att de egentliga privatläroverken
tillerkänts särskilt statsbidrag för täckande av en del av merkostnaderna
för bränsle, enligt hans mening icke kunde, på sätt som skett,
åberopas till stöd för en höjning av förevarande anslag.

I motionerna I: 57 och 11: 165 anföres bland annat:

Fackskolan för huslig ekonomi intar såtillvida en särställning som dess
statsunderstöd utgår i form av ett särskilt för ändamålet anvisat anslag
och icke inräknas i de till de egentliga privatläroverken utgående understöden.
Då Kungl. Majit i proposition nr 118 till 1941 års riksdag föreslog beviljandet
av en provisorisk löneförbättring till de egentliga privatläroverken
medtogos också fackskolans lärarinnor i förslaget. Vederbörande departementschef
anförde därvid, att de skäl som kunde föranleda beviljandet av
löneförbättring till privatläroverken ägde giltighet även för fackskolans del.
Förslaget godkändes också av riksdagen, som sålunda icke fann anledning
skilja fackskolan från de egentliga privatläroverken. Några skäl för att i
fråga örn bränslekostnadsersättningen behandla fackskolan på annat sätt
än nämnda privatläroverk ha icke anförts. Att fackskolan icke för innevarande
budgetår beviljats sådan ersättning, torde närmast ha berott på att
direkt förslag därom icke framställts från skolans sida. Den omständigheten,
att fackskolan i motsats till de egentliga privatläroverken under detta
budgetår icke åtnjuter någon bränslekostnadsersättning, synes snarast tala
till förmån för att skolan för nästa budgetår beviljas understöd för detta
ändamål.

Skolöverstyrelsen har för sin del vitsordat, att fackskolan befinner sig
i en svår ekonomisk situation och att det icke är önskvärt, att skolans elevavgifter
ytterligare höjas. Posten bränsle och lyse i skolans räkenskaper har
stigit från 14,900 kronor budgetåret 1938/39 till 25,579 kronor budgetåret
1941/42 och beräknas under innevarande budgetår komma att ytterligare
stegras. Även skolans omkostnader i övrigt ha avsevärt fördyrats. Skolan

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

befinner sig härigenom i ekonomiskt trångmål, vartill även bidragit att det
till skolan utgående grundanslaget av 1940 års riksdag sänktes med 5,000
kronor. Skolans omfattande verksamhet har sedan länge ansetts motivera
ett betydande statligt understöd. Här utbildas sålunda skolköks-, handarbefcs-,
lanthushålls- och barnavårdslärarinnor, varjämte skolan ger olika
slag av husmoderskurser och andra yrkeskurser på den husliga ekonomiens
område. Under sådana förhållanden synes det vara ett allmänt intresse, att
skolan nu beredes samma förmån, som redan kommit de egentliga privatläroverken
till del.

Utskottet vill erinra, att anslaget till fackskolan år 1940 sänktes från

70,000 kronor till 65,000 kronor. Den höjning av anslaget med 10,900 kronor,
som vidtogs för budgetåret 1941/42 i samband med regleringen av den
tillfälliga löneförbättringen för lärarinnorna vid de statsunderstödda privatläroverken,
har helt kommit lärarpersonalen till godo. På sätt skolöverstyrelsen
vitsordat och i motionerna I: 57 och II: 165 framhållits, har skolan på
grund av ovannämnda sänkning av dess grundanslag och genom krissituationen
råkat i ett ekonomiskt svårt läge. Utskottet vill därför förorda, att
något bidrag av statsmedel lämnas såsom ett tillfälligt tilläggsunderstöd
för bestridande av de vid skolan stegrade bränslekostnaderna. I sådant avseende
torde ett belopp av 4,000 kronor böra anvisas, att i skolans stat
upptagas såsom en särskild anslagspost. På grund av vad utskottet sålunda
föreslagit bör det av Kungl. Majit föreslagna anslagsbeloppet för
nästa budgetår höjas till (75,900 -j- 4,000 =) 79,900 kronor. I detta sammanhang
vill utskottet framhålla, att man skäligen torde kunna förvänta,
att Uppsala stad, eventuellt Uppsala läns landsting, skall finna det angeläget
att lämna fackskolan ökat ekonomiskt stöd under nu rådande, för skolans
verksamhet svåra förhållanden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag
och motionerna I: 57 och II: 165, såsom Bidrag till fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret 1943/44
anvisa ett anslag av 79,900 kronor.

132:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, sid. 271 och 272),
vilket innebär en anslagshöjning med ett belopp av 1,000 kronor, avsett att
utgöra bidrag till Ateneums skolköksseminarium för täckande av kostnaderna
för förhyrande av nya lokaler, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 11,900 kronor.

Utskottet.

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
137, sid. 272 och 273), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.

134:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 138, sid. 273—276) föreslagit riksdagen att
till förevarande ändamål för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 26,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget är avsett att disponeras med 6,500
kronor till en kurs i sexualundervisning och sexualhygien samt med 20,000
kronor till en kurs för lärare i värntjänstutbildning.

Skolöverstyrelsen hade därjämte hemställt, att 6,500 kronor måtte anvisas
till en kurs i ekonomilära, och till stöd härför anfört:

Centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen anhöll år 1937 om anordnande
av fortbildningskurser i ekonomilära för lärare vid kommunala flickskolor
och statsunderstödda enskilda läroanstalter. Därvid anfördes, att stadgan
för kommunala flickskolor upptager ämnet som obligatoriskt i undervisningsplanen
med två timmar i veckan i högsta klassen. Då ämnet har vissa
beröringspunkter med historia med samhällslära likaväl som med matematik
och huslig ekonomi, hade det visat sig svårt för en lärare i det ena eller andra
av dessa ämnen att tillfredsställande undervisa i ekonomilära, då han saknade
överblick över ämnet i dess helhet. Det hade visat sig vara förenat med betydande
svårigheter för vederbörande lärare att skaffa sig erforderlig utbildning
utan rätt stora kostnader.

1938 års riksdag beviljade medel till en kurs i samhälls- och ekonomilära.
Denna stod emellertid öppen för lärare inom den högre undervisningen i allmänhet
och hade å ena sidan en betydligt vidare syftning än åt ekonomilära
i egentlig bemärkelse, men upptog å andra sidan icke alla sådana moment,
som ingå i flickskolans kurs i ämnet.

Vid allmänna flickskolemötet i Jönköping i juni 1942 framhölls med skärpa
åter önskemålet, att utbildningskurser anordnades för de lärarinnor, som undervisa
i ekonomilära. Till överstyrelsen har nu från centralstyrelsen för flickoch
samskoleföreningen inkommit en skrivelse i liknande syfte.

Överstyrelsen har goda skäl att vitsorda behovet av en kurs i ekonomilära.
Detta behov gäller i första rummet flickskolornas lärarinnor, men därest en
dylik kurs komme till stånd, skulle den otvivelaktigt finna anslutning även
bland pedagoger från andra skolformer, icke minst bland lärare i historia och
geografi. Till de ämnen, som lämpligen skulle ifrågakomma, höra de väsentligaste
grenarna ur vårt lands näringsliv, såsom skogshushållningen, jordbruket,
bergshanteringen, Sveriges handel och världsmarknaden ur ekonomisk synpunkt,
vidare vårt bank- och försäkringsväsende, arbetskraften, skatteväsendet,
kooperationen, befolkningsfrågan och hemmets ekonomi. Nyttan av ett
dylikt studium, handlett av experter på respektive områden och belyst av
modern erfarenhet i en krissituation, är uppenbart och skulle genom lärarna

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

komma undervisningen i skolorna synnerligen väl till godo. Det är onekligen
en av de vägar, på vilka man kunde uppnå den efterlysta levandegjorda kunskapen
till läroböckernas kanske torrare uppgifter. Dessutom saknas avpassade
läroböcker för en del av de i ekonomiläran ingående kursmomenten.

Kostnaderna för den föreslagna kursen, som förutsatts öppen för i första
liand flickskolornas lärarinnor men i mån av utrymme även för andra intresserade
lärare vid högre läroanstalter, har överstyrelsen beräknat till 6,500
kronor.

Departementschefen har erinrat, att enligt undervisningsplanen för kommunala
flickskolor undervisning i ekonomilära (hemmets ekonomi och de
ekonomiska förhållandena i våra dagars samhällsliv) vore obligatorisk i
högsta klassen. Likväl kunde departementschefen icke biträda förslaget om
anvisande av medel till en utbildningskurs i ämnet för lärarinnor, enär i de
ämnen, vilka en sådan kurs skulle omfatta, funnes lättillgängliga, populärt
hållna framställningar, som möjliggjorde självstudier.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, att sammanlagt
26,500 kronor anvisas för ifrågavarande kurser i sexualundervisning
och sexualhygien samt i värntjänstutbildning.

Vad beträffar den av skolöverstyrelsen förordade kursen i ekonomilära
— för vilken departementschefen icke beräknat medel för nästa budgetår —
har utskottet icke kunnat undgå att finna densamma väl motiverad, särskilt
med hänsyn till nu rådande krisförhållanden. Kostnaderna för en dylik kurs ha
av skolöverstyrelsen beräknats till 6,500 kronor. Utskottet förordar, att ett
belopp av denna storleksordning anvisas för ifrågavarande ändamål. Vid
kursens anordnande bör enligt utskottets mening iakttagas, att huvudsakligen
endast sådana ämnen medtagas, som i egentlig mening kunna bliva
till gagn vid den föreskrivna undervisningen i ekonomilära.

Förevarande anslag torde alltså böra uppföras med (26,500 + 6,500 —)

33,000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 33,000 kronor.

135:o) Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de allmänna
läroverken in. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 139, sid.
276 och 277) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

Kungl. Majlis förslag innebär, att till ifrågavarande ändamål skulle anvisas
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår. Departementschefen
har i detta sammanhang berört en framställning från skolöverstyrelsen
örn dispositionen av cn reservation å de anslagsmedel, som anvisades

Bihang till riksdagens protokoll 19l>3. 6 sami. Nr 8. 5

JJtskottet.

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

för ändamålet på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41. Beträffande denna
fråga inhämtas av statsrådsprotokollet:

Det på tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
av 160,000 kronor var avsett dels till löpande utgifter och vissa kostnader
för ledare (110,000 kronor), dels och till engångsutgifter (50,000 kronor). I särskild
skrivelse har skolöverstyrelsen anmält, att på den del av anslaget för
budgetåret 1940/41, som avsåg löpande utgifter och kostnader för ledare,
uppstått en behållning av tillhopa 36,459 kronor 28 öre. Anslagsposten
om 50,000 kronor till engångsanskaffningar hade å andra sidan icke helt
räckt till för alla de anskaffningar, som visat sig önskvärda. Enligt uppgjorda
planer borde ytterligare följande utrustning inköpas, nämligen

gevärsställ .......................................... kronor 5,000

riktställningar ....................................... » 2,000

kartor och kompasser................................. » 6,000

tält (för flickornas lägertjänst) ........................ » 5,000

överdragskläder (för mindre bemedlade) ........ » 32,000

Summa kronor 50,000.

För anskaffning av denna utrustning återstå av anslagsmedlen till engångsanskaffningar
endast omkring 4,300 kronor. Överstyrelsen har hemställt,
att även nämnda behållningar på anslagsmedlen för löpande utgifter
måtte få användas till nyanskaffningar av angivet slag. Statskontoret har
ifrågasatt, huruvida de avsedda kostnaderna vore av sådan angelägenhetsgrad,
att det kunde vara motiverat att i nuvarande statsfinansiella läge utverka
riksdagens medgivande att disponera behållningarna på sätt överstyrelsen
hemställt.

Departementschefen har för egen del anfört:

Att en behållning av omkring 36,000 kronor uppstått på de anslagsmedel
till löpande utgifter, som anvisades för det läsår, då vämtjänstövningarna
påbörjades, beror enligt vad jag inhämtat därpå, att övningarna icke detta
första läsår kunnat organiseras i den utsträckning, som sedermera skett.
Någon nämnvärd behållning på motsvarande anslagsmedel för innevarande
budgetår torde fördenskull icke kunna påräknas. Det synes mig önskvärt,
att de uppkomna behållningarna må kunna disponeras på sätt, som angivits
av överstyrelsen. Därest riksdagen icke framställer någon erinran däremot,
torde Kungl. Maj:t därför böra lämna sådant medgivande.

Med hänsyn till den förefintliga behållningen å 36,000 kronor torde anslaget
för nästa budgetår enligt utskottets mening kunna begränsas till

105,000 kronor. Av ifrågavarande reservation torde 5,000 kronor böra avses
för löpande utgifter och återstoden disponeras — på sätt departementschefen
ifrågasatt — till engångsanskaffningar. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
såsom Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 105,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

136:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, sid. 277 och 278), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

200,000 kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

i

137:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
141, sid. 279—294) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1943/44, dels ock till Folkskoleseminarierna: Avlöningar
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,114,000 kronor.

E1 e v i n t a gn i n g e n.

I folkskoleseminarierna ha innevarande läsår intagits nya elever endast i 6
avdelningar på fyraårig linje. Äret dessförinnan hade intagits nya elever endast
i en avdelning av fyraårig linje. På de tvååriga linjerna skedde dessa år
icke någon intagning alls.

Till grund för elevintagningen år 1942 låg en av skolöverstyrelsen gjord ingående
undersökning rörande arbetslösheten inom lärarkåren. Överskottet på
folkskollärare under budgetåret 1942/43 beräknades till 440; om beredskapstillståndet
komme att fortfara, ansågs dock ingen arbetslöshet behöva påräknas.
Arbetslösheten beräknades vara hävd under läsåret 1945/46.

Skolöverstyrelsen har beträffande den nuvarande arbetslösheten bland folkskollärarna
beräknat, att läraröverskottet nedgått till omkring 330. Med stöd
av undersökningar rörande beräknade förändringar i folkskollärartjänsternas
antal och rörande läraravgången samt med hänsyn tagen till födelsesiffrorna
under det senaste årtiondet beräknar överstyrelsen, att år 1945 det nuvarande
läraröverskottet skall ha förbytts i en brist på 134 folkskollärare.

Fram till år 1950 räknar överstyrelsen med följande elevintagning och examination: -

68

Statsutskottets utlåtande nr S.

År

Intagning

Utexamination

Antal klassavdelningar

Antal klassavdelningar

2-årig

linje

4-årig

linje

Summa

avd.

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

(1941)

a)

a)

(1)

(1942)

(6)

(G)

(6)

1943

6

4

10

6

4

1944

6

8

14

6

8

1945

G

8

14

6

8

1946

6

8

14

G

8

1947

6

12

18

6

12

1948

G

12

18

6

12

1949

7

12

19

7

1950

7

12

19

7

Summa avdelningar

7

12

10

14

14

14

19

19

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att höstterminen 1943 intagas 4 klassavdelningar
på tvåårig och 6 avdelningar på fyraårig linje. Till stöd härför har
överstyrelsen anfört:

I sina år 1941 gjorda beräkningar rörande det framtida lärarbehovet
angav överstyrelsen den behövliga elevintagningen år 1943 till 10 klassavdelningar.
Detta överensstämmer med de beräkningar, som ovan framlagts.
Rörande fördelningen av dessa avdelningar på fyraårig och tvåårig linje
föreligger emellertid en viss differens. Medan överstyrelsen vid förstnämnda
tillfälle beräknade, att intagningen skulle omfatta 7 avdelningar på fyraårig
och 3 avdelningar på tvåårig linje, ge de nu gjorda beräkningarna vid
handen, att 4 avdelningar på fyraårig och 6 avdelningar på tvåårig linje
skulle vara behövliga. Denna differens är beroende av att folkskolan, enligt
folkskolinspektörernas uppgifter rörande de väntade organisationsförändringarna,
skulle ha ett större behov av lärare år 1945 än vad tidigare
beräknats.

Frågan är då, ifall man skall lita på att organisationsförändringarna inom
folkskolan komma att ske i den mera inskränkta omfattning, som inspektörernas
uppgifter ge vid handen, och rätta elevintagningen därefter.

Omständigheter kunna inträffa, som bidraga till ökning eller minskning av
lärarbehovet. Då man emellertid under alla förhållanden måste räkna med en
— visserligen för närvarande dold — arbetslöshet under ännu ett par år, synes
försiktigheten bjuda, att man icke år 1943 tager in så många klassavdelningar
på tvåårig linje, som de här gjorda beräkningarna angiva, då man kan riskera,
att dessa avdelningar utexamineras, innan arbetslösheten är helt hävd. Överstyrelsen
vill därför föreslå, att endast jj klassavdelningar intagas på tvåårig
linje och att resten av de tio klassavdelningarna, alltså 6 klassavdelningar intagas
på fyraårig linje.

Då det gäller att avgöra, vid vilka seminarier intagning skall verkställas,
måste först och främst beaktas, att ersättningsbehovet är större beträffande
de manliga lärarna än beträffande de kvinnliga. Som överstyrelsen i
tidigare utredningar framhållit, har en förskjutning i fråga om proportionen
mellan antalet manliga och kvinnliga tjänster skett till förmån för de
manliga tjänsterna. Då det dessutom för närvarande finnes betydligt större

Statsutskottets utlåtande nr S.

69

tillgång på kvinnliga än på manliga lärare för vikariatstjänstgöring, synes
det vara nödvändigt, att ett åtskilligt större antal manliga än kvinnliga
elever intages. Det synes överstyrelsen lämpligt, att manliga och kvinnliga
elever nu intagas i proportionen 6:4.

Fördelningen av intagningen synes lämpligen böra ske på följande sätt
(antalet elever i varje avdelning är stadgeenligt högst 24).

Seminarierna

Fyraårig linje

Tvåårig linje

Falun..........

24 kv.

Göteborg ........

24 m.

Kalmar.........

24 kv.

Karlstad.........

24 m.

Linköping........

24 m.

Luleå ..........

12 m. 12 kv.

Lund...........

24 m.

Stockholm........

24 kv.

Umeå..........

12 m. 12 kv.

Uppsala.........

24 m.

Summa

84 m. 60 kv.

60 m. 36 kv.

3 ’/2 manliga avd.

2 V2 manliga avd.

2 V2 kvinnliga avd.

1 ''ji kvinnliga avd.

Statskontoret har påyrkat en större intagning än överstyrelsen föreslagit
och framställt erinringar mot överstyrelsens förslag beträffande fördelningen
av intagningen:

I förevarande läge måste enligt statskontorets mening försiktigheten
bjuda, att elevintagningen vid såväl folkskole- som småskoleseminarierna
så anpassas, att tillräckligt antal lärare med visshet står till förfogande,
om överstyrelsens prognos skulle visa sig verklighetstrogen. Örn elevintagningen
däremot under de närmaste åren begränsas till den minsta möjliga,
kan ett framdeles uppkommande underskott på lärare — förutom de
vådor ur undervisningssynpunkt detta innebär — nödga till kostsamma
provisoriska åtgärder av staten i syfte att hastigt öka utbildningsmöjligheterna.
Det må i detta sammanhang jämväl erinras, att riksdagen vid
fastställandet av nuvarande seminarieorganisation uttalade, att den kände
sig mycket tveksam om det riktiga i att för en kår av denna storlek, omkring
16,000 personer, icke funnes en större reserv av lärare.

I anslutning till de sålunda framförda synpunkterna anser sig statskontoret
beträffande elevintagningen läsåret 1943/44 vid folkskoleseminarierna
böra föreslå, att ytterligare en klassavdelning intages å den 2-åriga linjen
utöver de av överstyrelsen föreslagna. Denna nybörjaravdelning torde
lämpligen kunna förläggas till seminariet i Göteborg. Vidare må erinras,
att, då elevantalet vid 1936 års riksdag sänktes från 30 till 24, det förutsattes,
att den reserv i examinationskapaciteten, som härigenom uppstode,
vid behov skulle utnyttjas. Örn antalet nybörjaravdelningar fastställes till
det ovan föreslagna, finner statskontoret det i nuvarande läge motiverat, att

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

— i anslutning till nyssnämnda riksdagsuttalande — i nyintagna klassavdelningar
elevantalet Ilöjes från 24 till tillsvidare 25. Skulle det av överstyrelsen
förordade antalet godtagas, torde en ytterligare ökning av klassavdelningarnas
numerär böra ifrågakomma.

Vad därefter angår fördelningen av de övriga nybörj aravdelningarna
på de olika seminarierna, anser statskontoret det synnerligen önskvärt, örn
detta spörsmål kunde lösas i samband med den sedan ett par år aktuella
frågan om ett nedläggande av ett folkskoleseminarium. Genom överstyrelsens
förslag om nyintagning å den 4-åriga linjen vid seminarierna i Falun, Kalmar
och Karlstad försvåras en eventuell avveckling av något av dessa seminarier,
vilken eljest skulle kumla verkställas med utgången av innevarande läsår. Av
skäl, som tidigare vid ett flertal tillfällen framförts, vidhåller statskontoret, att
seminariet i Stockholm i första hand bör nedläggas. Genom att höstterminen
1942 nya elever intagas å den 4-åriga linjen vid detta seminarium har
emellertid en omedelbar avveckling av seminariet försvårats. En intagning
vid seminariet av en ny avdelning å 2-åriga linjen hösten 1943 torde därför
icke resa ytterligare hinder för en framtida avveckling. Beträffande elevintagningens
fördelning mellan olika seminarier anser sig ämbetsverket jämväl
böra erinra, att samseminarierna ställa sig betydligt dyrbarare i drift
än övriga seminarier, samt att det vill förefalla som örn det faktiska behovet
av manliga lärare borde tillgodoses i större utsträckning än överstyrelsen
åsyftat.

Departementschefen, som anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag, har för
egen del anfört:

År 1941 verkställde skolöverstyrelsen en undersökning rörande arbetslösheten
bland folk- och småskollärarna samt framlade noggranna beräkningar
rörande tillgång och behov i fråga örn dessa lärare. I propositionen 1942: 175
lämnades en redogörelse för överstyrelsens utredning. Jag förklarade mig
finna överstyrelsens beräkningar godtagbara men framhöll, att överstyrelsens
kalkyler rörande ändringarna i antalet lärartjänster syntes böra tilllämpas
med försiktighet. Trots sistnämnda förbehåll fann jag mig kunna
förorda överstyrelsens förslag beträffande elevintagningen vid folkskoleseminarierna
år 1942 i det jag framhöll, att utexaminationen på grund av
värnpliktstidens förlängning torde komma att bli mindre än överstyrelsen
beräknat. Denna min ståndpunkt godtogs av riksdagen.

Överstyrelsens nu framlagda utredning utgör en bekräftelse på, att fjolårets
beräkningar präglades av stor försiktighet. Överskottet på folkskollärare,
som i fjol beräknades komma att uppgå till 440 för innevarande läsår,
har sålunda visat sig understiga denna siffra med icke mindre än 25
procent, i det att det verkliga överskottet för närvarande uppskattas till
330 folkskollärare. På grund av beredskapsinkallelserna förefinnes dock i
verkligheten ingen egentlig arbetslöshet. Överstyrelsen räknar nu med, att
överskottet skall ha eliminerats ett läsår tidigare än förut beräknats eller redan
under läsåret 1944/45.

Avgörande för frågan örn nyintagningen vid folkskoleseminarierna under
läsåret 1943/44 är behovet av nya lärarkrafter dels år 1945 (avser den tvååriga
studentlinjen), dels år 1947 (avser den fyraåriga linjen). Enligt 1941
års beräkningar borde i år på den tvååriga linjen intagas 3 klassavdelningar.
Enligt nu föreliggande utredning skulle emellertid folkskolläraröverskottet
redan om två år ha förbytts i en brist på 134 lärare, en siffra

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

som närmast ger vid handen, att 6 klassavdelningar skulle behöva intagas
i år på de tvååriga linjerna (6 X 24 = 144). Av försiktighetsskäl begränsar
sig överstyrelsen emellertid till att förorda intagning av endast 4 sådana
avdelningar (4 X 24 = 96). Från lärarhåll har gjorts gällande, att en ännu
större försiktighet vore av nöden, medan statskontoret åter föreslår en intagning
av 5 studentklasser om 25 elever. Överstyrelsens förslag synes mig
utgöra en godtagbar medelväg. Icke heller har jag funnit anledning till
erinran mot överstyrelsens förslag om intagning i år av 6 klassavdelningar
på de fyraåriga linjerna. Under läsåret 1943/44 torde således böra intagas
6 klassavdelningar på fyraårig linje och 4 på tvåårig linje. Jag erinrar, att
intagningen år 1942 begränsades till 6 avdelningar, alla på fyraårig linje.

Liksom under innevarande läsår bör intagningen främst avse manliga
elever. Den av överstyrelsen föreslagna proportionen mellan manliga och
kvinnliga elever -—-6:4 — synes mig under nuvarande omständigheter vara
väl avvägd.

Jag biträder även överstyrelsens förslag beträffande fördelningen av nyintagningen.
En klassavdelning torde sålunda böra intagas vid vart och ett
av de 10 folkskoleseminarierna. Statskontoret har uttalat betänkligheter
häremot, emedan en eventuell snar avveckling av ett folkskoleseminarium
därigenom skulle fördröjas. Med anledning härav får jag framhålla, att
frågan om ändring av den yttre folkskoleseminarieorganisationen icke för
närvarande kan anses vara omedelbart aktuell. 1942 års riksdag hemställde
visserligen, att Kungl. Majit måtte i samband med den inom 1940 års
skolutredning pågående översynen av vårt lands skolväsen låta verkställa
utredning angående folkskoleseminarieorganisationens omfattning. Detri!,
spörsmål bör emellertid lämpligen tagas under omprövning först i samband
med frågan om utbildningen av lärare för folkskolans behov, en fråga, som
blir aktuell först sedan folkskolans ställning i vårt lands skolsystem definitivt
klarlagts. Det skulle enligt min mening innebära ett föregripande av
den kommande utredningen rörande seminarieorganisationen att nu motsätta
sig elevintagning vid ett eller annat av seminarierna, och detta så mycket
mera som allt tyder på att inom en föga avlägsen framtid seminariernas
fulla examinationskapacitet kommer att behöva icke blott tagas helt i anspråk
utan till och med utökas. Mot en avveckling, om än temporär, av ett
folkskoleseminarium talar även den omständigheten att, såsom kommer att
framgå av det följande, statsmakterna måhända redan om ett. år komma
att få taga ställning till frågan, huruvida icke folkskoleseminarierna under
den närmaste framtiden måste tagas i anspråk för utexaminering även av
småskollärarinnor.

Den till folkskoleseminariet i Falun förlagda försökslinjen för utbildning
av småskollärarinnor till folkskollärarinnor torde i enlighet med överstyrelsens
förslag böra bibehållas även under nästa läsår.

Svenska seminarielärarföreningen har riktat uppmärksamheten på vissa
olägenheter beträffande den tvååriga seminarielinjens rekrytering, som följer
därav, att det för närvarande icke förrän ungefär vid den tidpunkt, då
elevintagning vid folkskoleseminarierna äger ruin, blir avgjort, huruvida
över huvud taget någon intagning skall ske i studentklasser. Inför den ovisshet
rörande utsikterna att kunna vinna inträde vid ett seminarium efter
avlagd studentexamen, som härigenom kommer att råda vid den tidpunkt,
då gymnasieeleverna lia att välja linje på det differentierade gymnasiesta -

Utskottet.

72 Statsutskottets utlåtande nr 8.

diet, måste nämligen linjevalet ske utan hänsynstagande till en eventuell
möjlighet att vinna inträde pa folkskollärarbanan. Denna ovisshet synes
särskilt influera på de manliga gymnasisternas linjeval. De olägenheter, som
seminarielärarföreningen påpekat, kunna visserligen icke helt elimineras, så
länge det anses lämpligt att anpassa elevintagningen efter ett lärarbehov,
som icke med säkerhet låter sig beräkna flera år i förväg. För närvarande
synas emellertid förhållandena beträffande lärarbehovet peka hän mot en
viss stabilitet. Med en mycket hög grad av sannolikhet torde därför nu
kunna uttalas, att. under den närmaste femårsperioden kommer att årligen
behövas en intagning av omkring 5 å 6 studentklasser vid folkskoleseminarierna,
varav givetvis vissa böra reserveras för manliga elever.

Anslagsberäkningar m. m.

Departementschefen har förutsatt, att de nu gällande föreskrifterna rörande
fyllnadstjänstgöring för ordinarie seminarielärare m. m. skola erhålla giltighet
även under budgetåret 1943/44. Departementschefen har även biträtt ett av
skolöverstyrelsen framställt förslag att det nuvarande särskilda anslaget till
kurser för hjälpklasslärare slopas och att de för kursverksamheten erforderliga
medlen liksom förut anvisas under anslagen till folkskoleseminarierna.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 99,100
kronor, i främsta rummet föranledd av den föreslagna ökade elevintagningen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär skolöverstyrelsens förslag
att under läsåret 1943/44 skulle intagas 4 avdelningar på den tvååriga
linjen och 6 avdelningar på den fyraåriga linjen. Från lärarhåll har påyrkats
en större försiktighet vid nyintagningen, medan statskontoret föreslagit att 5
avdelningar örn 25 elever skulle intagas på den tvååriga linjen. I likhet med
departementschefen har utskottet kommit till den uppfattningen, att skolöverstyrelsens
förslag med hänsyn till de gjorda prognoserna i fråga om lärarbehovet
utgör en godtagbar medelväg. Då ersättningsbehovet visat sig vara större
beträffande de manliga lärarna än beträffande de kvinnliga, anser utskottet
liksom departementschefen den av överstyrelsen föreslagna proportionen mellan
manliga och kvinnliga elever — 6:4 — vara väl avvägd. Utskottet har icke
heller funnit något att erinra mot att en klassavdelning intages vid vart och
ett av de tio folkskoleseminarierna. I detta sammanhang vill utskottet framhålla,
att, därest examinationskapaciteten vid seminarierna inom en nära
framtid skulle behöva utökas, enligt utskottets mening i stället för en utvidgning
av organisationen den vägen torde böra beträdas, att elevantalet i klasserna
något ökas.

De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna för nästa budgetår
föranleda icke någon invändning från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 73

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1,609,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina rieläkare.

........kronor 8,100

b. Arvoden åt semina riebibliotekarier

... » 6,500

c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditio nerna.

......... » 5,500

d. Särskilda arvoden vid

provårsseminarier. . » 16,700

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid de vid vissa
seminarier anordnade
kurserna för utbildande
av kyrkomusiker,
förslagsvis........ » 5,600

f. Arvoden vid kurser
för utbildande av

hjälpklasslärare .... » 11,600 » 54,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 166,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 284,700

Summa kronor 2,114,000;

b) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,114,000 kronor.

138:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 142, sid. 294—296), vilket innebär en anslagshöjning
med 14,300 kronor, huvudsakligen betingad av stegrade bränslekostnader och
den ökade elevintagningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 294,100
kronor.

139:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Kungl. Majit
har (punkt 143, sid. 296) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor.

74

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

För innevarande budgetår har förevarande anslag uppförts med 48,000 kronor.
Häri ingår emellertid en engångsanvisning å 3,000 kronor, avseende vissa
utgifter för reparation och komplettering av gymnastikredskapen vid seminariet
i Kalmar. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att vederbörande rektorer
hemställt om anvisande av 54,150 kronor till förevarande ändamål samt att
skolöverstyrelsen tillstyrkt anvisande av ett anslag av 54,000 kronor. Statskontoret
har ansett, att anslaget kunde sänkas till 40,000 kronor med hänsyn till
att enligt budgetredovisningen den 1 juli 1942 förelegat en reservation å anslaget
av i runt tal 7,900 kronor. Departementschefen har, under hänvisning till
nämnda reservation och till att i det för innevarande budgetår anvisade anslaget
inginge en engångsanvisning av 3,000 kronor, tillstyrkt att anslaget för
nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp eller alltså 48,000 kronor.

Då i anslaget för innevarande budgetår ingår ovannämnda engångsanvisning
av 3,000 kronor, innebär Kungl. Maj:ts förslag om anslagets uppförande
för nästa budgetår med oförändrat belopp i realiteten en anslagshöjning med

3,000 kronor. På grund härav och med hänsyn till den å anslaget förefintliga
reservationen av i runt tal 7,900 kronor anser utskottet anslaget för budgetåret
1943/44 kunna begränsas till ett belopp av 46,000 kronor. Utskottet
hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till
Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 46,000 kronor.

140:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
144, sid. 296—307) föreslagit riksdagen att dels besluta, att småskoleseminarierna
i Lycksele, Härnösand och Växjö skola tills vidare från och med budgetåret
1943/44 vara anordnade såsom dubbelseminarier, vart och ett omfattande
två tvååriga linjer; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för småskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44; dels ock till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 609,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren
av herr R. Wagnsson väckt motion (I: 81), vari hemställts, att nuvarande
extra vaktmästarbefattningar vid småskoleseminarierna i Härnösand,
Landskrona, Lycksele, Skara, Strängnäs och Växjö förändras till extra ordinarie
vaktmästarbefattningar.

Elevintagningen. Seminariernas organisation.

1936 års organisation för småskollärarinneutbildningen framgår av följande
uppställning:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

Dubbelseminarier:

Enkelseminarier:

Strängnäs

| Skara
(Landskrona
Härnösand

Il-årig linje

Växjö

Haparanda

Lycksele

1

J

IH-årig linje

Den normala organisationen omfattar alltså åtta tvååriga och två treåriga
utbildningslinjer med en examinationskapacitet — vid normal klassnumerär,
24 elever — av 240 examinander per år.

År 1940 intogs endast sammanlagt 40 elever i första klassen av seminarierna
i Landskrona och Växjö. År 1941 ägde ingen nyintagning rum. År 1942 har
intagits en klassavdelning å treårig linje vid vartdera av seminarierna i Lycksele
och Haparanda samt en klassavdelning å tvåårig linje vid vartdera av
seminarierna i Landskrona och Strängnäs.

Den obetydliga elevintagningen under senare år har föranletts av rådande
arbetslöshet. Till grund för elevintagningen år 1942 låg en utredning av skolöverstyrelsen
enligt vilken antalet arbetslösa småskollärarinnor under läsåret
1941/42 uppskattades till 700. Det nuvarande lärarinneöverskottet uppskattar
skolöverstyrelsen till i runt tal 550. Detta överskott väntas år 1945 ha förbytts
i en brist på 334 lärarinnor.

Beträffande de faktorer, vilka inverka på lärarbehovet under de närmaste
åren har skolöverstyrelsen anfört:

Väntade förändringar i tjänsternas antal. De senaste årens tjänsteindragningar
ha drabbat småskollärarinnorna i ännu högre grad än folkskollärarna.
Antalet indragna, för småskollärarinnor avsedda tjänster från vårterminen 1939
till början av höstterminen 1942 uppgår till i runt tal 1,300, och folkskolinspektörerna
räknade för omkring ett år sedan med indragning av ytterligare
omkring 300 tjänster under de närmaste åren. I sina senast inkomna uppgifter
räkna inspektörerna fortfarande med rätt stora indragningar. Nya tjänster behöva
emellertid även upprättas, och den sammanlagda minskningen kan därför
uppskattas till omkring 80 tjänster till och med läsåret 1945/46. Antalet
för småskollärarinnor avsedda tjänster under de närmaste åren skulle uppgå

till följande siffror.

Antal tjänster 1941/42 ...................... 10,789

» » 1942/43 ...................... 10,676

» » 1943/44 ...................... 10,554

» » 1944/45 ...................... 10,537

» »> 1945/46 10,596.

Födelsesiffrornas förändring. Ökningen av födelsetalen kommer att under de
närmaste åren medföra ett starkt stegrat antal barn i småskoleåldern. Nedanstående
tabell visar det beräknade antalet kvarlevande barn i nämnda ålder
(motsvarande klasserna 1 och 2).

Höstterminen 1945 ......................... 172,200

» 1946 ......................... 178,700

» 1947 180,100

» 1948 182,000.

76 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Denna stegring kommer givetvis att med tiden medföra ett ökat behov av
småskollärarinnor.

Lärår avgången. De nya beräkningarna rörande läraravgången bland småskollärarinnorna
ha givit följande siffror.

År

Beräknad avgång
bland småskol-

lärarinnorna

1942 ...............

...................356

1943 ...............

...................235

1914...............

...................397

1945 ...............

...................428

1946 ...............

...................448

1947 ...............

...................464

1948 ...............

...................471

1949 ...............

...................479

1950 ...............

...................481

1951...............

...................510

1952 ...............

...................514

Som synes stiger avgången kontinuerligt, örn man undantager år 1943. Särskilt
anmärkningsvärt är, att avgången under alla här nämnda år utom år 1943
uppgår till en siffra, som betydligt överstiger småskoleseminariernas examinationskapacitet,
240 elever. Mot slutet av perioden är avgångssiffran till och
med mer än dubbelt så stor som den nuvarande kapacitetssiffran. Detta måste
med nödvändighet påfordra en utökning av examinationsmöjligheterna.

Skolöverstyrelsen har åskådliggjort det beräknade ersättningsbehovet i följande
tablå.

År

I n

tagni

n g

U t e x a m

i n a

tio

n

Antal klassavdelningar

Antal klassavdelningar

2-årig linje

3-årig linje

Summa

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1941 . . .

_

—

_

1942 . . .

(2)

(2)

(4)

—

(2)

(2)

1943 . . .

14

1

15

—

—

14

1

1944 . . .

19

1

20

—

—

—

19

1

1945 . . .

19

1

20

—

—

—

—

19

1

1946 . . .

19

1

20

—

—

—

—

—

19

1

1947 . . .

19

1

20

—

—

—

—

—

—

19

1

1948 . . .

19

1

20

—

—

—

—

—

—

—

19

Summa avdelningar

-

—

2

16

20

20

20

20

20

Med stöd av de gjorda beräkningarna har skolöverstyrelsen föreslagit, att
hösten 1943 skola intagas 11 klassavdelningar vid tvåårig och 1 klassavdelning
vid treårig linje. Överstyrelsen anför:

De ovan anförda uppgifterna rörande det närmast föreliggande framtida
behovet av småskollärare utvisar, att man år 1943 borde intaga icke mindre

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

än 14 avdelningar på tvåårig och 1 avdelning på treårig linje. Frågan är då,
huruvida man skall våga lita på dessa uppgifter och företaga en intagning
av denna stora omfattning. Visserligen är det många förhållanden, som utvisa,
att man snarast möjligt måste utöka småskollärarinneexaminationen
högst betydligt. Särskilt peka den stegrade läraravgången och de ökade födelsetalen
i denna riktning. A andra sidan måste man dock måhända räkna med,
att rationaliseringen av skolväsendet kommer att medföra nya tjänsteindragningar,
då fredliga förhållanden åter inträda, och då skolskjutsar kunna ordnas
i större omfattning. Vidare manar den ännu förefintliga stora arbetslösheten
bland småskollärarinnorna till stor försiktighet i fråga om elevintagningen.
På grund av dessa senare förhållanden anser sig överstyrelsen icke
kunna föreslå en intagning av den storlek, som beräkningarna utvisa. Överstyrelsen
har därför ansett sig böra rätt avsevärt reducera intagningssiffran
för år 1943 och föreslå, att 11 avdelningar intagas på tvåårig linje och 1 avdelning
på treårig linie.

År 1941 framhöll överstyrelsen, att samtliga 5 tvååriga småskoleseminarier
skulle kunna utan större svårigheter mottaga dubbla klassavdelningar samt
att detta även skulle kunna ske vid seminariet i Lycksele, därest detsamma
förändrades till tvåårigt seminarium. Då överstyrelsen nu föreslår, att 11
klassavdelningar intagas på tvåårig linje, innebär detta, att två klassavdelningar
böra intagas vid vartdera av seminarierna i Landskrona, Växjö, Skara,
Strängnäs och Härnösand, under det att den tvååriga linjen i Lycksele skulle
få börja sin verksamhet med endast en avdelning.

Intagningen och examinationen vid småskoleseminarierna enligt detta förslag
kan åskådliggöras i följande sammanställning.

Antal klassavdelningar

Seminarierna

Intagning

Utexamination

1941

1942

1943

1943

1944

1945

Haparanda..........

—

1»

1»

—

—

1

Härnösand..........

—

—

2

—

—

2

Landskrona.........

—

1

2

—

1

2

Lycksele...........

—

ls

1

—

—

2

Skara.............

—

—

2

—

—

2

Strängnäs..........

—

1

2

—

1

2

Växjö.............

—

—

2

—

—

2

Summa

—

4

12

—

2

13

Statskontoret har föreslagit intagning av ytterligare en avdelning vid seminariet
i Lycksele och höjning av antalet elever i samtliga klassavdelningar:

Möjligheterna att utöka seminariernas kapacitet måste omedelbart i full utsträckning
utnyttjas, så att största möjliga antal elever kan intagas hösten
1943. Statskontoret, som icke har något att erinra mot överstyrelsens förslag
örn ändrad organisation av småskoleseminarier, får emellertid för sin del föreslå,
att seminariet i Lycksele oinbildas till dubbelseminarium redan från och
med instundande läsår. Genom denna utbyggnad skulle organisationen från
och med hösten 1943 få en kapacitet av 12 2-åriga avdelningar och 1 3-årig

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

avdelning. Även en elevintagning av sådan omfattning kan dock icke förväntas
fullt täcka det beräknade behovet. En ökning av examinationsmöjligheterna
kan emellertid vinnas genom en höjning av antalet elever i varje
klassavdelning. Då elevantalet vid genomförandet av nuvarande organisation
fastställdes till normalt 24 mot tidigare 28, avsågs, för småskoleseminarierna
liksom beträffande folkskoleseminarierna, att en utvidgning av examinationskapaciteten
skulle vid behov kunna vinnas genom en återgång till tidigare
elevantal. Då således en ökning av antalet elever i varje klassavdelning till
28 förutsatts kunna ske redan under normala förhållanden, synes det så mycket
mer befogat, att i nuvarande hårt ansträngda statsfinansiella läge höja examinationskapaciteten
genom att intaga ett ökat antal elever i varje avdelning.
Statskontoret måste därför bestämt påyrka en dylik höjning av elevantalet
från nuvarande 24 till 28.

Styrelsen för Sveriges småskoUärarinnejörening har förklarat sig anse, att
större försiktighet varit påkallad än den skolöverstyrelsen iakttagit vid sitt
förslag till elevintagning nästa läsår.

Beträffande seminariernas organisation har skolöverstyrelsen
föreslagit att seminarierna i Härnösand, Lycksele och Växjö skola förändras
till dubbelseminarier från och med nästa budgetår. Av lokala skäl torde dock
beträffande Lycksele icke intagas flera än en ny klassavdelning under nästa
läsår.

Beträffande utvecklingen i framtiden anför överstyrelsen:

Vid bifall till överstyrelsens nyssnämnda förslag kommer examinationskapaciteten
att omfatta 13 klassavdelningar. Organisationen är alltså tillräcklig
år 1943, då intagning av elever bör ske i 12 avdelningar. Redan år 1944 torde
organisationen emellertid vara otillräcklig. Det är då givetvis av vikt att i tid
söka lösa frågan örn den ökade examinationen på ett sådant sätt, att man
undviker upprättande av nya seminarier. Överstyrelsen vill antyda två sätt,
på vilka frågan synes — åtminstone provisoriskt — kunna lösas:

1. ytterligare utvidgning av de nuvarande småskoleseminarierna;

2. utnyttjande av folkskoleseminarierna.

Deyartementscliejen har för egen del anfört:

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar år 1941 utgjorde antalet arbetslösa
småskollärarinnor under läsåret 1941/42 cirka 700, varav dock omkring 100
beräknades ha erhållit sysselsättning till följd av beredskapsinkallelserna. Under
innevarande läsår beräknas överskottet ha nedgått till 550. Till följd av den
stora arbetslösheten har examinationen av nya småskollärarinnor under senare
år varit starkt begränsad. Denna omständighet i förening med ökad avgång
inom kåren, ökad nativitet m. m. medför inom kort behov av avsevärt större
examination. Redan för läsåret 1945/46 väntas sålunda läraröverskottet ha
förbytts i en brist på 334 lärarinnor. Skulle man strikt bygga elevintagningen
på denna prognos, borde nästa läsår i småskoleseminarierna intagas 14 klasser
örn 24 elever på tvåårig linje (14 X 24 = 336) eller, såsom statskontoret förordat,
12 klasser örn 28 elever (12 X 28 = 336). Under de därpå följande 5
läsåren kan man räkna med behov av att utexaminera icke mindre än omkring
470 elever för år, d. v. s. ungefär 20 årskullar örn 24 elever.

När det gäller den närmast aktuella frågan, d. v. s. elevintagningen år
1943, har skolöverstyrelsen på anförda grunder icke velat gå fullt så långt,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

som dess beräkningar angående lärarbehovet i och för sig kunnat föranleda
till. Överstyrelsen Ilar nämligen stannat vid att förorda en intagning av endast
11 klassavdelningar om 24 elever på tvåårig oell en på treårig linje, vilket
skulle betyda en utexamination år 1945 av endast (11 X 24 =) 264 elever.
Statskontoret har ansett, att elevintagningen borde mera exakt lämpas efter
det beräknade lärarunderskottet för år 1945, och som nämnts förordat en intagning
av 12 klasser om 28 elever på tvåårig jämte en klass på treårig linje.
För egen del finner jag, med hänsyn icke minst till den förefintliga reservtillgången
till lärarinnor, vilka visat sig villiga att vid förefallande behov tillfälligt
rycka in som vikarier, övervägande skäl tala för att för närvarande följa den
av överstyrelsen förordade försiktigare linjen. Härigenom vinnes även den fördelen,
_ att man åtminstone tills vidare kan undvika den ur pedagogisk och
organisatorisk synpunkt föga önskvärda utvägen att höja elevantalet i klasserna
utöver det antal av 24, som är det normala. Jag förordar alltså en intagning
år 1943 med det av överstyrelsen föreslagna antalet elever.

_ Beträffande elevintagningens fördelning på de nuvarande småskoleseminarierna
innebär överstyrelsens förslag, att 2 klasser skola intagas icke blott vid
seminarierna i Strängnäs, Skara och Landskrona, vilka redan för närvarande
äro anordnade som dubbelseminarier, utan även vid seminarierna i Härnösand
och Växjö, vilka för närvarande äro enkelseminarier, samt att en klass skall
intagas vid vart och ett av seminarierna i Haparanda och Lycksele. Vidare
innebär förslaget, att medan Haparandaseminariet skulle bibehållas såsom treårigt,
Lyckseleseminariet skulle förändras från tre- till tvåårigt och därjämte
organiseras såsom dubbelseminarium, ehuru första året med endast en elevavdelning
i första klassen. Skolöverstyrelsens ifrågavarande förslag har icke
givit mig anledning till erinran. Beslut bör alltså nu fattas angående omorganisation
av seminarierna i Härnösand, Växjö och Lycksele till tvååriga dubbelseminarier
från och med den 1 juli 1943. Omorganisationen behöver enligt
skolöverstyrelsen icke föranleda inrättandet av nya ordinarie tjänster
redan från och med nästa budgetår. Däremot erfordras anvisande av medel
till vissa byggnadsarbeten, vartill jag ämnar återkomma i annat sammanhang.

Jag finner icke anledning att redan i år ingå på frågan om organisationen
av småskoleseminarierna efter utgången av nästa budgetår. Vad skolöverstyrelsen
i detta hänseende anfört ger dock en antydan om vilka utvägar som
närmast stå till buds för att få fram en ökad examination av småskollärarinnor.

.1 nslagsbe r ä k n i n g a r m. m.

Departementschefen har framhållit, att den föreslagna ökade elevintagningen
nästa läsår givetvis medför ett ökat anslagsbehov, och beräknar ökningen
beträffande avlöningsanslaget till 149,200 kronor. I detta sammanhang har
departementschefen förklarat sig icke kunna biträda ett av skolöverstyrelsen
framlagt förslag örn förbättrad löneställning för dc extra vaktmästarna vid
vissa småskoleseminarier. Beträffande sistnämnda fråga hade skolöverstyrelsen
anfört:

Överstyrelsen föreslår, att de vid småskoleseminarierna anställda extra vaktmästarna
måtte erhålla extra ordinarie tjänsteställning. På grund av beslut vid
1940 års riksdag äro vid småskoleseminarierna anställda en extra vaktmästare
(viirmeledningsskötare-trädgårdsbiträde) i lönegraden Ex 5 vid vartdera av
seminarierna i Härnösand, Landskrona, Lycksele, Skara, Strängnäs och Växjö.
Två lia placerats i löneklass Ex 2 och fyra i slutlöneklassen Ex 4. Sistnämnda

80

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

vaktmästare åtnjuta enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1940 personlig
lönefyllnad med belopp, växlande mellan 18 och 31 kronor för månad.

Från olika rektorer har påpekats, att ifrågavarande befattningshavare måste
beredas en säkrare ställning än den, som nu tillkommer dem och som bland
annat icke tillförsäkrar dem pensionsrätt. De flesta av dem ha nu uppnått 50-årsåldern och varit anställda vid seminariet under en lång följd av år.

Det måste anses vara i hög grad välmotiverat, att de nu givas en säkrare
anställningsform. Överstyrelsen vill därför föreslå, att de erhålla extra ordinarie
anställning. En extra ordinarie vaktmästar-(värmeledningsskötare-trädgårdsbiträde-)
befattning i lönegrad Eo 5 bör därför inrättas vid vartdera av ovannämnda
sex småskoleseminarier från och med den 1 juli 1943.

Kostnaderna för förändringen av ifrågavarande befattningar till extra ordinarie
Wiva blygsamma. Under budgetåret 1943/44 torde pensionsavdragen
ungefärligen motsvara den höjning av avlöningsbeloppen, som uppflyttningen
till extra ordinarie tjänst medför. Den föreslagna åtgärden kommer därför
icke att inverka på nästa budgetårs anslag.

Skolöverstyrelsens förslag har avstyrkts av statskontoret.

I motionen I: 81 yrkas bifall till överstyrelsens förslag i förevarande hänseende.

De av skolöverstyrelsen verkställda beräkningarna utvisa, att det nu förefintliga
överskottet på småskollärarinnor redan för läsåret 1945/46 väntas
hava förbytts i en brist på 334 lärarinnor. När det gäller bedömande av frågan
om elevintagningens storlek år 1943 har departementschefen i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag icke velat gå fullt så långt, som ett strikt följande
av ovannämnda prognos skulle leda till, utan stannat vid att förorda en intagning
av 11 klassavdelningar om 24 elever på tvåårig och en på treårig
linje, vilket skulle betyda en utexamination år 1945 av 264 elever. Departementschefen
har härvid tagit hänsyn till den förefintliga reservtillgången på
lärarinnor, vilka vid förefallande behov visat sig villiga att rycka in som vikarier.
Beträffande elevintagningen föreslår departementschefen i överensstämmelse
med vad skolöverstyrelsen förordat, att två klasser skola intagas icke blott
vid de nuvarande dubbelseminarierna i Strängnäs, Skara och Landskrona utan
även vid seminarierna i Härnösand och Växjö, vilka skulle omorganiseras till
dubbelseminarier från och med den 1 juli 1943. Jämväl seminariet i Lycksele
skulle från nämnda tidpunkt organiseras till ett dubbelseminarium och
samtidigt förändras från tre- till tvåårigt, ehuru här av lokala skäl under nästa
läsår allenast en elevavdelning örn 24 elever skulle intagas i första klassen.
Haparandaseminariet skulle bibehållas som treårigt enkelseminarium och där
skulle en klassavdelning örn likaledes 24 elever intagas läsåret 1943/44.

Utskottet är ense med departementschefen om att elevintagning nästa
läsår bör äga rum vid samtliga småskoleseminarier och har icke något att
erinra mot de av departementschefen föreslagna förändringarna med avseende
å seminarieorganisationen.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

Den av departementschefen angivna elevintagningen vid seminarierna under
nästa läsår kan emellertid icke förväntas komma att fullt täcka det beräknade
behovet av småskollärare. Enligt utskottets mening torde man icke böra tillmäta
den förefintliga reservtillgången på lärarinnor någon avgörande betydelse,
varför utskottet funnit departementschefens nu ifrågavarande förslag
präglat av en måhända alltför stor försiktighet. Utskottet anser därför för sin
del, att en ökning av examinationsmöjligheterna under föreliggande omständigheter
bör eftersträvas. I nuvarande statsfmariella läge ligger det närmast
till hands att nå detta mål genom att intaga ett något ökat antal elever i
varje avdelning. Ehuru en dylik åtgärd ur pedagogiska synpunkter kan förefalla
mindre önskvärd, finner utskottet sig likväl böra — med vissa nedan
angivna undantag — tillstyrka, att såsom ett av förhållandena betingat provisorium
elevantalet höjes till 26. Så snart omständigheterna sådant medgiva,
torde en återgång till det normala antalet 24 likväl böra ske. Vid Lyckseleseminariet
torde emellertid elevantalet nästa läsår böra begränsas till sistnämnda
antal, emedan lokalförhållandena vid detta seminarium icke utan
olägenheter medgiva en utökning av elevantalet därstädes.

Ett bifall till vad utskottet sålunda föreslagit innebär en utexamination år
1945 av (10 X 26 -f 1 X 24 —) 284 elever eller alltså en ökning i förhållande
till departementschefens förslag av 20 elever.

Vad beträffar Haparandaseminariet fyller detta den dubbla uppgiften av
^bildningsanstalt för småskollärarinnor, skickade att omhändertaga undervisningen
i de finsktalande delarna av Norrbotten, och en läroanstalt, där dessa
landsdelars kvinnliga ungdom får tillfälle att förvärva sig ett icke oväsentligt
mått av allmänbildning. Något behov att här utöka examinationskapaciteten
för erhållande av dessa specialutbildade småskollärarinnor synes icke för närvarande
föreligga, varför en höjning av elevantalet icke nu synes påkallad.

Vidkommande det i motionen I: 81 framställda yrkandet — innebärande
lönereglering för en viss grupp anställningshavare vid småskoleseminarierna —
anser utskottet sig icke utan förslag i ämnet från Kungl. Maj:ts sida böra biträda
detsamma. Ifrågavarande motion torde alltså icke böra till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Emot de av departementschefen framlagda kostnadsberäkningarna har utskottet
icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta, att småskoleseminarierna i Lycksele, Härnösand
och Växjö skola tills vidare från och med budgetåret
1943/44 vara anordnade såsom dubbelseminarier, vart och
ett omfattande två tvååriga linjer;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:

Bihang till riksdagens protokoll 19If3. G sami. Nr 8.

6

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be -

stämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminarie läkare

.............. kronor 4,750

b. Arvoden åt seminarie bibliotekarier

........ » 3,300

c. Arvoden åt biträden på

rektorsexpeditionerna . » 2,000

d. Tilläggsarvoden åt lärare
i trädgårdsskötsel .. » 1,050

e. Arvode åt ett biträde för

matlagningen vid seminariet
i Lycksele ... » 1,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .....................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............

kronor 365,300

» 12,400

» 156,300

» 75,000

Summa kronor 609,000;

c) till Småskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 609,000 kronor.

II. att motionen I: 81 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

141 :o) Småskoleseminariema: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 145, sid. 308—310), vilket innebär en anslagshöjning
med 5,600 kronor, delvis beroende på elevantalets ökning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminariema: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 79,000
kronor.

142:o) Småskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, sid. 310), vilket innebär en anslagshöjning
med 7,400 kronor, delvis betingad av seminarieorganisationens utvidgning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminariema: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.

143:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

(punkt 147, sid. 310 och 311), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk
natur med 4,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m.
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 19,800
kronor.

144:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 148) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

145:o) Fortbildningskurser för folk- och småskollärare. I enlighet med
Kungl. Marits förslag (punkt 149, sid. 311—314), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för folk- och småskollärare
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 15,200 kronor.

Folkskolinspektionen.

146:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 150, sid. 314), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Avlöningar för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 711,200
kronor.

147:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj;ts förslag (punkt 151, sid. 314), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 200,000
kronor.

Folkskoleväsendet.

148:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, sid. 314—322), vilket innebär
en anslagshöjning med 1,000,000 kronor, vilken motsvaras av en minskning
av anslaget till barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter med 800,000 kronor, hemställer utskottet,

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 135,000,000 kronor.

149:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,
mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 153, sid. 322 och 323), vilket innebär en anslagsminskning
med 400,000 kronor, föranledd av en motsedd nedgång av anslagsbehovet,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 2,800,000 kronor.

150:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 154, sid. 323 och 324), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m.m.
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 400,000
kronor.

151:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 155) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

152:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
156, sid. 324 och 325), vilket innebär en av belastningen på anslaget betingad
höjning med 9,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 157, sid. 325), vilket innebär en anslagssänkning med 1,000 kronor,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens
barn för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

32,000 kronor.

154:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, sid. 326), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem
och arbetsstugor för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 400,000 kronor.

155:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, sid. 326—328), vilket innebär en
anslagshöjning med 2,800 kronor, avseende dyrtidskompensation åt ifrågavarande
understödstagare, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 16,800 kronor.

156:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt
160) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

157:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, sid. 328—331),
vilket innebär en anslagshöjning med 150,000 kronor, betingad bland annat
av att statsbidrag beräknats till ytterligare ett nytt skolhemsbyggnadsföretag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. mBidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

158:o) Folkskolor lii. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, sid.
331—333), vilket innebär en anslagshöjning med 100,000 kronor, hemställer
utskottet,

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.; Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,600,000 kronor.

159:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbcspis ning.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 163) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande motionen II: 10Jj
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

160:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 164, sid. 333—339), vilket
innebär en anslagshöjning med 200,000 kronor, får utskottet, som icke funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen förordat beträffande statsbidrag
till vissa ombyggnads- och restaureringsarbeten, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för
nya undervisningslokaler för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 1,200,000 kronor.

161 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 165, sid. 339 och
340), vilket innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för
vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 1,450,000 kronor.

162:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 166, sid. 341), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 180,000 kronor.

163:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 167, sid. 341), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. ra.; Underhålls- och
materielbidrag för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 900,000 kronor.

164:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 168, sid. 341 och 342), vilket innebär en anslagsminskning
av automatisk natur med 150,000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

2,850,000 kronor.

165:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, sid. 342), vilket innebär en anslagshöjning
med 1,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 18,700 kronor.

166:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 170, sid. 342 och 343), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 144,600 kronor.

167:o) Nomadskolor: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 171, sid.
343—345) föreslagit riksdagen att till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 194,200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr T. Caap m. fl.
(1:112) och den andra inom andra kammaren av herr O. W. Lövgren m. fl.
(II: 171), vari hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta, dels lönereglering
för sex föreståndarinnor och tre biträdande föreståndarinnor vid
nomadskolhem, varigenom dessa beredas samma ekonomiska och rättsliga
ställning som tillkommer motsvarande befattningshavare i de vanliga skoldistriktens
skolhem samt vid vissa arbetsstugor i Västerbottens och Norrbottens
län, dels att de lönereglerade föreståndarinnorna skola tillsättas av
skolöverstyrelsen i enlighet med de närmare föreskrifter som kunna komma
att utfärdas av Kungl. Majit, dels ock att på åttonde huvudtiteln under
rubriken Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 211,800 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av redogörelsen i det följande,
till motionen I: 112.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 45,200 kronor. Höjningen
hänför sig till följande utgiftsändamål, nämligen bränsle, lyse och
renhållning (6,400 kronor), lärjungars inackordering (25,800 kronor) samt
hushållerskor vid skolhushåll (13,000 kronor). Beträffande sistnämnda an -

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

slagspost inhämtas av statsrådsprotokollet, att densamma för närvarande
är uppförd med 12,000 kronor, samt att belastningen under innevarande
budgetår väntas komma att uppgå till 25,000 kronor. Av statsrådsprotokollet
inhämtas vidare:

På förslag av nomadskolinspektören föreslår skolöverstyrelsen dels att benämningen
av anslagsposten ändras till »föreståndarinnor vid nomadskolhem
m. fl.», dels ock att lönereglering genomföres för sex föreståndarinnor och
fyra biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem. Regleringen skulle
åsyfta att bereda föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid sådana
nomadskolhem, som äro förlagda till vanliga byggnader eller komma
att flytta till dylika byggnader, samma ekonomiska och rättsliga ställning,
som sedan lång tid tillbaka tillkommer motsvarande befattningshavare vid
de vanliga skoldistriktens skolhem samt vid vissa arbetsstugor i Västerbottens
och Norrbottens län. Föreståndarinnor skulle sålunda inplaceras i 9,
biträdande föreståndarinnor i 6 lönegraden. Lönekostnaderna för de 10, som
föreslås lönereglerade, beräknas till 36,648 kronor. Kostnaderna för de 4 husmödrar
och 18 biträden, som tills vidare icke skulle löneregleras beräknas till
12,730 kronor jämte kostnader för fritt vivre.

Norruidskolinspektören anför enligt handlingarna i ärendet bland annat:

Det går inte att få duglig personal för en månadslön av 70—90 kronor i månaden
längre. Lönen för föreståndarinna har för innevarande år måst sättas
till 150 kronor i månaden och för biträdande föreståndarinna till 120 kronor
i månaden. Kokerskor och.biträden betinga sig lön, växlande mellan 80 och
65 kronor i månaden. Till jämförelse nämnes, att vid Gällivare skoldistrikts
skolhem i Gällivare föreståndarinnan åtnjuter en månadslön av 446 kronor
12 öre per månad och biträdande föreståndarinnan en månadslön av 426 kronor
17 öre per månad.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt skolöverstyrelsens löneregleringsförslag,
medan statskontoret avstyrkt detsamma. Härjämte anför statskontoret:

I detta sammanhang må uppmärksammas, att nomadskolinspektören utan
att avvakta slutligt avgörande i löneregleringsfrågan från och med innevarande
budgetår tillerkänt personalen vid nomadskolhemmen avsevärda löneökningar.
Sålunda har, enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat, exempelvis
föreståndarinnornas kontanta avlöningsförmåner ökats från 90 kronor
till 150 kronor för månad. På grund härav beräknas medelsbehovet för avlönande
av hushållerskor vid skolhushåll för innevarande budgetår komma att
uppgå till icke mindre än i runt tal 25,000 kronor. Aven om en provisorisk reglering
av löneställningen för ifrågakomna anställningshavare i och för sig kan
anses motiverad, anser statskontoret det bort ankomma på nomadskolinspektören,
att — innan beslut härom fattades — underställa frågan Kungl. Maj:ts
prövning, enär — som ovan framhållits — sagda beslut kan förutses komma
att föranleda en fördubbling av de av staten beräknade utgifterna för hushållerskornas
avlöning. För ändamålet ifråga torde för nästkommande budgetår
icke kunna beräknas lägre belopp än 25,000 kronor, vilket belopp dock
icke bör utan särskilt medgivande av Kungl. Majit få överskridas.

Domkapitlet i Lideå har, med anledning av en av nomadskolbyggnadskommittén
för Nonbottens län i ämnet gjord framställning, hemställt örn åtgärder
från statsmakternas sida i syfte att föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid nyuppförda nomadskolhem måtte beredas samma anställningsförhållanden
som motsvarande personal vid skolhem och arbetsstugor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

Departementschefen har för egen del anfört:

Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag, att förslaget
örn lönereglering för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
icke för närvarande upptages till närmare prövning. Härvid har jag beaktat
den principiella inställning, som vid budgetberedningen tagits till löneregleringsförslag
i allmänhet. Jag är likväl medveten örn, att frågans lösning icke
länge kan uppskjutas. Att den nuvarande situationen i längden är ohållbar,
torde bäst framgå av att förhållandena framtvungit en väsentlig höjning av
lönerna för nomadskolhemmens personal, vilket bland annat synes böra föranleda
en uppräkning av anslagsmedlen för detta ändamål med 13,000 kronor
till 25,000 kronor. I syfte att underlätta en fortlöpande kontroll över utgifterna
för ändamålet torde böra föreskrivas, att anslagsbeloppet icke må överskridas
utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

I motionerna 1:112 och 11:171 anföres bland annat:

Hittills hava för de anvisade medlen till örn- och nybyggnadsarbeten vid
nomadskolorna uppförts och tagits i bruk två nomadskoleanläggningar,
nämligen i Jukkasjärvi och Gällivare, bägge beräknade för ett ungefärligt
barnantal av 85 stycken. Ytterligare två anläggningar, nämligen i Jokkmokk
och Jänsmässholmen, hava påbörjats och torde kunna tagas i bruk
hösten 1943.

Som bekant äro dessa skolor organiserade som internatskolor och i anläggningarna
ingå sålunda skolhem med sovrum och matsalar avsedda för
samtliga i skolan intagna barn. Såväl i Jukkasjärvi och Gällivare som i
Jokkmokk kommer detta att innebära en tämligen fullständig förändring
av de förhållanden under vilka barnen omhändertagas. Tidigare hava dessa
bott i s. k. hushållskåtor, avsedda för cirka 15 barn, där de sålunda intagit
sina måltider, sovit och läst sina läxor. Skolkåtorna hava föreståtts av hushållerskor,
oftast av lapsk härstamning. De krav som kunnat ställas på
dessa hushållerskor hava icke behövt eller kunnat vara särskilt stora. Helt
annorlunda ställer det sig emellertid beträffande de föreståndarinnor som
nu behöva anställas för de nyinrättade skolhemmen. På dem vilar ansvaret
för vården av de nya skolhemmen med alla inventarier, representerande ett
sammanlagt värde av hundratusentals kronor. Härtill kommer överinseendet
över och ansvaret för barnen och dessas utspisning, läxläsning m. m. Det
torde vara uppenbart, att det även ur statsmakternas synpunkt är ett betydande
intresse, att till dessa befattningar utses väl lämpade personer, som
genom tidigare tjänstgöring vid liknande anstalter förskaffat sig ingående
kännedom om och förtrogenhet med ett skolhems skötsel.

Skolöverstyrelsens nu gjorda framställning örn lönereglering avser föreståndarinnorna
vid nomadskolehemmen i Jukkasjärvi, Arjeplog, Skarvsjö,
Gällivare, Änge och Jänsmässholmen samt biträdande föreståndarinnorna
vid nomadskolhemmen i Jukkasjärvi, Arjeplog, Gällivare och Änge.

Merkostnaderna vid lönereglering för (i föreståndarinnor och 4 biträdande
föreståndarinnor skulle enligt överstyrelsens förslag stanna vid ett belopp
av 30,600 kronor. Med hänsyn till att nomadskolan i Änge icke är avsedd
att från och med nästa läsår drivas i statens egen regi synes emellertid sagda
belopp kunna minskas med kostnaderna för de två ifrågavarande befattningshavarna
därstädes. Da däremot skolan i Jokkmokk torde komma att
tagas i anspråk från och nied läsaret 1943/44 bör föreståndarinncljönsten
där regleras. Sammanlagda, kostnaden torde nied anledning av nämnda förhållanden
böra beräknas till 32,000 kronor.

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Den vid nomadskolorna anställda personalen tillsättes för närvarande av
nomadskolinspektören. Efter en reglering av föreståndarinnornas och de
biträdande föreståndarinnornas avlönings- och pensionsförhållanden böra
föreståndarinnorna såsom nu är fallet vid de vanliga skolhemmen tillsättas
av skolöverstyrelsen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har nomadskolinspektören
till stöd för att föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid
nomadskolhemmen borde tillförsäkras en bättre löneställning framhållit, att
ifrågavarande befattningshavare nu åtnjuta en månatlig avlöning av 150
respektive 120 kronor, medan föreståndarinnan och biträdande föreståndarinnan
vid Gällivare skoldistrikts skolhem i Gällivare uppbära en månadslön
av respektive i runt tal 446 kronor och 426 kronor. Den sålunda
gjorda jämförelsen är emellertid missvisande, då i det förra fallet vederbörande
åtnjuter förutom kontant lön naturaförmåner, medan så icke är
förhållandet i det senare fallet.

Vad löneregleringsfrågan beträffar är utskottet icke berett att utan förslag
i ämnet från Kungl. Maj:ts sida tillstyrka en höjning av lönerna till
ifrågavarande personal. Utskottet kan alltså icke biträda det i motionerna
1:112 och II: 171 framställda yrkandet. Utskottet vill emellertid erinra örn
att departementschefen förklarat sig medveten om att frågans lösning icke
länge kan uppskjutas. Med vad sålunda anförts torde nämnda motioner
få anses besvarade.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 194,200
kronor;

b) att motionerna I: 112 och II: 171 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört.

168:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 172, sid. 345), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 400 kronor.

169:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, sid. 345—353), vilket innebär
en anslagshöjning med 8,000 kronor i samband med att ifrågavarande undervisning
förutsättes skola ordnas efter i huvudsak samma riktlinjer som fortsättningsskolundervisningen
för den bofasta befolkningens barn, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbam för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 14,000 kronor.

170:o) Nomadskolor: Örn- oell nybyggnadsarbeten. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande det i motionen II: 283 gjorda yrkandet
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

171 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 175, sid. 356), vilket innebär en anslagsminskning
med 200,000 kronor, föranledd av den minskade anslagsbelastningen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 3,500,000 kronor.

172:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid. 357),
vilket innebär en anslagsminskning med 50,000 kronor, föranledd av minskad
belastning å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättning sskolväsendet för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

173:o) Understöd till högre folkskolor. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 177) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

174:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 178, sid. 357
—359) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,300,000 kronor, vilket förslag innebär
en anslagshöjning med 250,000 kronor, föranledd av den av 1942 års riksdag
beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid folkhögskolor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr V. Andersson m. fl.
(I: lil) och den andra inom andra kammaren av herr A. Pettersson i Dahl
m. fl. (II: 158), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta örn sådan ändring
av den gällande stadgan för statsunderstödda folkhögskolor, att den eleverna
ålagda avgiften för undervisningen borttages.

92

VUkottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för det i motionerna gjorda yrkandet anföres:

Enligt stadgan för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter (SFS
1940: 724, § 35) skall undervisningen vara avgiftsfri för eleverna vid lantmanna-,
lantbruks- och lanthushållsskolor. I proposition till 1939 års lagtima
riksdag föreslog chefen för jordbruksdepartementet en omorganisation
av den lägre lantbruksundervisningen, som sedermera antogs av riksdagen.
En av förändringarna i detta förslag gällde slopande av den avgift, som eleverna
tidigare måst erlägga för undervisningen. Betydelsen härav framträdde
omedelbart såväl i ett ökat antal elever som i att ungdomar, vilka
tidigare på grund av ekonomiska skäl hyst betänkligheter, sökte sig till
nämnda skolor.

Den inverkan, som den särskilda undervisningsavgiftens slopande haft för
de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, har sålunda varit av godo. Det
faller sig naturligt, att samma avgift borttages också för de statsunderstödda
folkhögskolornas del. I stadgan för dessa läroanstalter (SFS 1919: 866
§ 36) står visserligen, att mindre bemedlade eller obemedlade elever böra
erhålla skälig nedsättning eller befrielse från avgift för undervisningen. Det
är obestridligt, att så skett i betydande omfattning, men starka skäl tala
för att avgiften helt och hållet slopas.

Det måste anses vara anmärkningsvärt, att avgift för undervisningen
skall erläggas vid den ena formen av skolor men ej vid den andra. Detta
framträder som ännu märkligare, när man vet, att eleverna vid både folkhögskolorna
och de lägre lantbrulcsundervisningsanstalterna i ej ringa omfattning
rekryteras från jordbrukarungdomen. Alldeles oavsett om folkhögskolornas
lärjungar komma från landsbygden eller städer och industrisamhällen,
ka,n det ej vara rättvist, att särskilda avgifter måste betalas för
undervisning i allmänbildande och medborgerliga ämnen. Det är känt, att
folkhögskolans målsmän länge strävat efter en rättelse på den punkten.

Enligt från skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter variera elevavgifterna
vid folkhögskolorna mellan 15 och 100 kronor för huvudkurs samt mellan 10
och 60 kronor för sommarkurs. Under huvudkursen 1941/42 och sommarkursen
1942 inflöto i dylika avgifter vid skolorna sammanlagt i runt tal

175,000 kronor. Ett bifall till motionerna 1:111 och 11:158 skulle alltså
innebära ett överflyttande på det allmänna av en utgift av i huvudsak nyssnämnda
storleksordning. Utskottet ställer sig visserligen i princip förstående
till den uppfattning, som kommit till uttryck i motionerna, men kan under nu
rådande förhållanden likväl icke biträda motionärernas förslag. Utskottet finner
sig på grund härav böra föreslå, att ifrågavarande motioner icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,300,000
kronor;

b) att motionerna I: lil och II: 158 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

175:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt
179, sid. 359—362) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier åt
elever för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr P. L. P:son Orgard väckt motion (II: 20), i vars syfte herr
E. Håstad m. fl. instämt, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
stipendier till samma belopp och efter samma grunder som utbetalas till svenska
elever vid folkhögskolorna måtte utgå även till elever från våra nordiska
grannländer, vilka genomgå nästa vinterkurs vid svensk folkhögskola, till ett
upp till 100 begränsat antal, samt att, med anledning härav, förslagsanslaget
under åttonde huvudtiteln till Folkhögskolor: Stipendier åt elever, höjes till

725.000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor, föranledd
av den ökade medelsåtgången. Någon ändring av statsbidragsgrunderna
ifrågasättes icke. Departementschefen förutsätter, att det i likhet med som nu
gäller skall få ankomma på Kungl. Maj:t att på framställning av skolöverstyrelsen
meddela beslut i varje särskilt fall örn tilldelande av stipendier ur anslaget
till svenska elever vid folkhögskolor i de övriga nordiska länderna.

Till stöd för det i motionen II: 20 gjorda yrkandet anföres bland annat:

Endast i enstaka undantagsfall kan det tänkas att under nuvarande förhållanden
svenska elever söka sig till folkhögskola i annat nordiskt land. Däremot
ställer den nuvarande situationen vårt land och den svenska folkhögskolan
i tillfälle att på detta område räcka en hjälpande hand till våra brödrafolk
och göra en insats utav den största betydelse för framtiden i det nordiska
samarbetet. De tragiska händelserna i Norden ha fört över till vårt land över

10.000 ungdomar, till största delen från Norge men även från andra nordiska
länder, vilka alla hoppas att efter krigets slut komma tillbaka till sitt land och
deltaga i nybyggnadsarbetet.

Av bestående värde skulle det vara om ett något större antal av dessa bereddes
möjlighet till att genomgå en vinterkurs i våra svenska folkhögskolor.
Om således i denna situation stipendier efter samma grunder, som utgå till
elever vid våra folkhögskolor, kunde ställas till förfogande för elever från våra
nordiska grannländer för att genomgå nästa vinterkurs vid svensk folkhögskola,
skulle det inte bara vara en utsträckt hand till våra brödrafolk utan
också en betydelsefull insats i strävandena att bland folkets breda lager grundlägga
det nordiska samarbetet. Om dessa elever placerades ut till folkhögskolor
i olika delar av landet kunna härigenom skapas möjligheter till personliga förbindelser
med en större del av vårt lands ungdom än örn de placeras på samma
plats och i särskilda kurser, en sak som inte har den minsta betydelsen i detta
sammanhang.

Dessa stipendier skulle utgå efter samma grunder som till svenska elever,
men fördelningen av desamma bör ske på sätt som Kungl. Maj:t finner lämpligt
att förordna. Det skulle kunna tänkas att stipendier utdelades som en
belöning till sådana ungdomar, som under denna vinter och sommaren, förutom
visat studieintresse och för sina kamrater föredömligt uppförande eller insatser
i bildningsarbetet i förläggningarna, utfört en god arbetsprestation. För ut -

Utskottet.

94 Statsutskottets utlåtande nr 8.

fyllnad av stipendiebeloppen för behövande, så att kostnaderna för en kurs
under nuvarande förhållanden kunna täckas, torde man kunna räkna med bistånd
av föreningen Norden och andra organisationer.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av det i motionen II: 20 framställda förslaget anser utskottet
sig böra förorda, att stipendier, efter grunder, som Kungl. Majit må äga
bestämma, och efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall, må utgå även
till elever från våra nordiska grannländer för genomgående av kurser vid våra
folkhögskolor. Enligt utskottets mening synas de härav uppkommande utgifterna
kulina bestridas inom den för ifrågavarande anslag för nästa budgetår
beräknade kostnadsramen. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen
II: 20 få anses besvarad.

Utskottet hemställer således,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 700,000
kronor;

b) att motionen II: 20 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.

Abnormundervisningen.

176:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 180, sid. 362—364), vilket innebär en anslagsminskning
med 1,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna för
blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 236,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 2,600

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,
förslagsvis ................... » 83,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 9,200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 42,300

Summa kronor 374,200;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 374,200 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

177:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 180, sid. 364—367), vilket innebär en anslagshöjning
med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

201,000 kronor.

178:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, sid. 367 och 368),
vilket innebär en anslagshöjning med 3,000 kronor, huvudsakligen föranledd
av löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... kronor 72,400

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.................... » 800

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,
jörslagsvis..................... » 103,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 16,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 22,900

Summa kronor 216,000;

b) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 216,000 kronor.

179:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, sid. 368 och 369),
vilket innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 101,700 kronor.

180:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, sid. 370), vilket innebär en anslagsminskning
med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 5,600 kronor.

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

181 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, sid. 370 och 371), vilket innebär en
anslagshöjning med 4,500 kronor, föranledd väsentligen av ökad belastning
å anslaget och ökade resekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 20,000 kronor.

182:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 186, sid. 371), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckningtav blindskrifter för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

183:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Dövstumskolorna: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 187) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

184:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, sid. 371
och 372), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

185:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, sid. 372), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.

186:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda dövstumlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190,
sid. 372), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 14,200
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

187:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 191, sid. 373), vilket innebär en av
ökad medelsåtgång föranledd anslagshöjning med 2,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 18,000 kronor.

188:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. Kungl.
Majit har (punkt 192, sid. 373 och 374) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 43,000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 99), vari hemställts, att riksdagen
ville besluta en placering av dövstumprästerna i 24 lönegraden.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Tjänsterna såsom dövstumpräster äro fem, tjänsterna såsom dövstumkonsulenter
likaledes fem. Båda slagen tjänster äro placerade i lönegraden A 21.
Kostnaderna för dövstumprästernas löner och verksamhet bestridas av
kyrkofonden.

1941 års allmänna kyrkomöte har i sin skrivelse nr 14 hemställt, att Kungl.
Majit ville vidtaga erforderliga åtgärder för dövstumprästernas placering i
24 lönegraden. Framställningen har tillstyrkts av allmänna lönenämnden
men avstyrkts av statskontoret, som i samband därmed ifrågasatt, om icke
en rationalisering av det allmännas omvårdnad av de dövstumma skulle vara
möjlig. Statskontoret föreslår, att till övervägande skulle upptagas, huruvida
icke dövstumprästbefattningama borde avvecklas och ersättas med lämpligt
antal arvodestjänster. Domkapitlen i Uppsala, Lund, Skara, Karlstad och
Härnösand, vilka utöva det närmaste inseendet över dövstumprästernas
verksamhet, ha samtliga tillstyrkt bifall till kyrkomötets hemställan. Domkapitlet
i Härnösand fäster i detta sammanhang uppmärksamheten på otillräckligheten
i dövstumprästernas resanslag; detta har gjort, att dövstumprästen
i Härnösands stift icke kan sägas vara fullt sysselsatt året om, i varje fall
ej de år, då konfirmationsundervisning icke pågår. Domkapitlet ifrågasätter,
om icke en utredning kan inriktas på en återförening av dövstumkonsulentbefattningarna
till gediget avlönade och med ordentligt resanslag försedda prästerliga
tjänster, vars innehavare säkerligen utan svårigheter hunne med att
under sina resor även ombesörja de konsulenten nu åliggande arbetsuppgifterna.

Bihang till riksdagens protokoll 19^3. 6 sami. Nr 8.

7

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Departementschefen har för egen del anfört:

Med hänsyn till den återhållsamhet, som för närvarande av principiella
skäl iakttages beträffande föreliggande förslag örn löneregleringar, är jag icke
nu beredd att ingå på en bedömning av förslaget om högre lönegradsplacering
för dövstumprästerna. Då organisationen på detta område genomfördes så
sent som 1938, finner jag det rimligt, att ännu någon tids erfarenhet av denna
avvaktas, innan frågan om en ändring härutinnan upptages till prövning.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört beträffande den ifrågasatta
löneregleringen för dövstumprästerna, anser sig utskottet icke kunna biträda
det i motionen II: 99 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 99, till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 43,000 kronor.

189:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid. 374 och 375), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 15,600 kronor.

190:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 194, sid. 375), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

191 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 375 och 376), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 8,000
kronor.

Yrkesundervisningen.

192:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Tekniska läroverk: Omkostnader.
Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. Tekniska läroverk: Stipendier.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 196) föreslagit riksdagen i

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.

193:o) Understöd åt Iiandelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 197, sid. 377 och 378), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt Iiandelsgymnasier för
budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 370,000 kronor.

194:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 198) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

195:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit
har (punkt 199, sid. 379—381) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att
Kungl. Majit må under budgetåret 1943/44 bevilja understöd åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning nied tillhopa 425,000 kronor; dels ock till
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 425,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Åqvist (I: 82) och
den andra inom andra kammaren av herrar W. Svensson i Ljungskile och
O. Malmborg (lii lil), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning under budgetåret 1943/44 med
tillhopa 465,000 kronor, samt att Kungl. Majit måtte föranstalta om en utredning
angående enskilda anstalters för yrkesundervisning ställning och behov.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,
till motionen I: 82.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår. Av det äskade anslaget, 425,000 kronor, är ett belopp
av 395,000 kronor avsett för understöd till avlöning av lärare och återstoden
avsetts för understöd till undervisningsmateriel.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit en anslagshöjning med 75,000 kronor och
till stöd härför anfört:

För budgetåret 1942/43 ha sökts understöd till ett sammanlagt belopp av
cirka 752,752 kronor.

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

De ekonomiska svårigheter, under vilka de enskilda anstalterna för yrkesundervisning
i regel arbetat under de senare åren, lia givetvis i hög grud
stegrats genom nu rådande krisförhållanden. Så till exempel lia lärarlönerna
i stor utsträckning måst höjas i motsvarighet till det s. k. ramavtalet. Priserna
på undervisningsmateriel ha likaså väsentligt ökats. Det blir den utbildningssökande
ungdomen, som främst drabbas av olägenheterna, antingen så, att
utbildningstillfällena beskäras, eller så, att utbildningen blir mera kostsam.
Detta medför i sin tur en hämning med avseende på nutidens krav på yrkesutbildning
till men för näringslivets sunda utveckling.

Det stora intresse för yrkesutbildningen, som visats av åtskilliga korporationer,
organisationer och företag, skulle helt säkert stimuleras genom bättre
tillgång till statsunderstöd. Det synes även vara till förfång för utvecklingen,
att önskvärda nya enskilda initiativ till ordnande av yrkesutbildning ej kunna
stödjas. Överstyrelsen anser en anslagshöjning av åtminstone 75,000 kronor
böra åvägabringas. Av detta belopp torde en väsentlig del behövas för ökat
stöd åt hittills understödda anstalter, vilka på grund av anslagsbegränsningen
icke för närvarande kunnat komma i åtnjutande av understöd i enlighet med
föreskrivna understödsgrunder men som ändock äro nödsakade att i fråga örn
lärarlöner underkasta sig väsentligt ökade kostnader. Överstyrelsen anser sig
alltså böra tillstyrka att anslaget höjes till 500,000 kronor.

Sveriges köpmannaförbund m. fl. organisationer, vilka åtnjuta understöd
ur förevarande anslag, hade hemställt om bifall till skolöverstyrelsens förslag.
Tillika hade rektorn O. Helling rn. fl. gjort framställning dels örn höjning av
anslaget för möjliggörande av löneförbättringar, dels ock om utredning beträffande
jämställande i understödshänseende av vissa enskilda yrkesutbildningsanstalter
med kommunala yrkesskolor. Över sistnämnda förslag hade
skolöverstyrelsen avgivit yttrande, däri överstyrelsen bland annat framhållit,
att överstyrelsen tidigare förordat snar utredning om yrkesskolväsendet.

Departementschefen har för egen del anfört:

De statliga och kommunala yrkesundervisningsanstalterna befinna sig i en
period av markerad expansion. Detta medför i sin tur en stark ökning av
medelsbehovet, vilket förhållande återspeglar sig i riksstaten för det innevarande
och det nu framlagda riksstatsförslaget för nästa budgetår. Även om
jag gärna sett, att det varit möjligt att förorda en anslagshöjning även för de
enskilda yrkesutbildningsanstalternas del, kan jag likväl av statsfinansiella skäl
icke för närvarande biträda de gjorda framställningarna örn höjning av förevarande
anslag. Jag föreslår därför, att anslaget uppföres med oförändrat
belopp. Liksom nu sker, bör samråd även nästa budgetår äga rum mellan
skolöverstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen vid behandlingen av
understödsansökningar. Till den gjorda framställningen om utredning rörande
grunderna för understöd till enskilda anstalter för yrkesundervisning är jag
icke för närvarande beredd att taga ställning.

I motionerna I: 82 och II: lil anföres bland annat:

Staten har under senare år beaktat vissa lärargruppers behov av en rättvis
lönereglering. Sålunda erhöllo folkhögskolornas och lantmannaskolornas lärare
genom beslut vid förra årets riksdag sin lönefråga ordnad. Det går då icke helt
att bortse från de lärare, som äro anställda vid de enskilda anstalterna för

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

yrkesundervisning. Flera av skolorna ha trots det minskade statsunderstödet
sökt bereda sina lärare ett kristillägg enligt det s. k. ramavtalet. Det synes oss
nödvändigt, att skolorna allmänt beredas tillfället att giva sina lärare ett
sådant tillägg. Vi ha därför önskat, att riksdagen skulle kunna öka skolornas
understöd med 20 procent å anslaget till lärarlöner, eller omkring 80,000 kronor.
På grund av det statsfinansiella läget vilja vi i stället föreslå 10 procent,
eller 40,000 kronor, med den förhoppningen att skolorna ha möjlighet att utfylla
resterande.

Det har vid flera tillfällen framhållits, att några av dessa skolor drivas som
enskilda affärsföretag och att de som sådana icke skulle vara i behov av statens
understöd. Det torde dock vara endast ett fåtal skolor, vars ekonomiska avkastning
icke helt går till skolverksamheten, och där det sålunda är fråga om
profit för enskild företagare. Flera skolor drivas av stiftelser och föreningar av
olika slag, vilka organiserat sina skolor för bestämda utbildningssyften i linje
med organisationens art. Sålunda finns det skolor för hantverkare och småindustrier,
som ägas av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation. Urmakareförbundet
har sina skola, Köpmannaförbundet sin o. s. v. Flera s. k.
stiftelseskolor fungera i verkligheten som kommunala yrkesutbildningsanstalter
för sin ort men kunna av ett eller annat skäl icke övertagas av kommunen. Det
torde vara riktigt, att de skolor, som i sin verksamhet fullt motsvara de kommunala
skolorna för yrkesutbildning, erhålla ett statsbidrag, som utmätes efter
samma grunder som de kommunala skolornas. Det skulle alltså vara av ett
stort värde om en differentiering kunde ske mellan dessa olika skolor, så att
skolor som drivas som enskilda affärsföretag erhölle statsbidrag efter andra
grunder än dessa som helt motsvara de kommunala yrkesutbildningsanstalterna.
Allt talar för att en utredning bör göras, som klarlägger vad ovan angivits.

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår —
anfört, att han gärna sett, att det varit möjligt att förorda en anslagshöjning
för de enskilda yrkesutbildningsanstalternas del, men att statsfinansiella skäl
emellertid för närvarande lade hinder i vägen för en höjning av förevarande
anslag. Ehuru utskottet beaktar det synnerliga värdet av den vid ifrågavarande
anstalter bedrivna utbildningen, har utskottet likväl av samma skäl som departementschefen
funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till det i motionerna I: 82
och II: lil framställda förslaget örn en ökning av anslaget med 40,000 kronor
för beredande av visst kristillägg åt lärarpersonalen. Anslaget torde alltså i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra för nästa budgetår uppföras med ett
belopp av 425,000 kronor.

Vad beträffar motionärernas yrkande örn utredning angående de enskilda
yrkesundervisningsanstalternas ställning och behov har Kungl. Maj:t redan
fått sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och utskottet är övertygat om
att nämnda spörsmål så snart som möjligt kommer att bliva föremål för närmare
omprövning från Kungl. Maj:ts sida. På grund härav synes det icke
erforderligt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit gör särskild framställning
i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. ali riksdagen må

Vtslcottet.

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1943/44
bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med tillhopa 425,000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 425,000
kronor;

II. att motionerna 1:82 och 11:111 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

196:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala
verkstadsskolor. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 200) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

197:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, sid.
382—385), vilket innebär en anslagshöjning med 1,200 kronor, huvudsakligen
föranledd av provisorisk löneförbättring åt underlärarna vid skolan, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 167,200 kronor,
därav 23,589 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms
stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande
av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1943 anförts, bidrager med enahanda belopp, samt
med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden.

198:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202,
sid. 385 och 386), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.

199:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, sid. 386
och 387), vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må . till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

200:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 204, sid. 387 och 388), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 23,000
kronor.

201 :o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. Beträffande vad
Kungl. Maj:t (punkt 205) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

202:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 206, sid. 389—394), vilket innebär en anslagshöjning
med 77,000 kronor, väsentligen föranledd av 1942 års riksdags beslut om ändrade
understödsgrunder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,834,000
kronor.

203:o) Åtgärder för civil folkberedskap. Kungl. Maj:t har (punkt 207,
sid. 394—396) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för civil folkberedskap för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 220,000 kronor.

Till förevarande ändamål lia hittills på riksstaten anvisats följande anslags -

belopp:

Budgetåret 1940/41 (tilläggsstat)...................... kronor 250,000

» 1941/42 ................................. » 60,000

» 1942/43 ................................. » 260,000.

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Dessutom ha under anslaget till Understöd åt anstalter och föreningar, som
anordna populärvetenskapliga föreläsningar, anvisats särskilda medel till föreläsningar
i krisfrågor, för innevarande budgetår 50,000 kronor.

Statens infonnationsstyrelse har hemställt om ett anslag av 260,000 kronor
för nästa budgetår, att disponeras på följande sätt (till jämförelse angives även
staten för innevarande budgetår):

Budgetåret

Beräknad kostnad för

1942/4.3,

budgetåret 1943/44,

Kostnader för den centrala organisationen :

kronor:

kronor:

a) arvode, bestämt av Kungl. Maja........

15,000

15,000

b) avlöningar till övrig personal........

37,500

40,500

c) reseersättningar..........

5,000

5,000

d) expenser och publikationstryck...........

Kostnader för ombudsorganisationen:

15,000

30,000

a) länsombudskonferens.........

b) ortsombudskonferenser samt ersättningar för lansom-

4,000

6,000

budens porto- och telefonkostnader..........

16,000

18,000

Kursverksamhet.............

Övrig verksamhet för upplysning om svenska värden

50,000

60,000

(däribland framställning av kortfilmer).....

117,500

85,500

Summa kronor 260,000

260,000

Informationsstyrelsen har anfört bland annat:

_ De skäl, som föranlett anslagets tillkomst, torde alltjämt äga oförminskad
giltighet. Så t. ex. peka erfarenheterna mot en fortsatt försämring i försörjningsläget,
vilken kan komma att fresta på sammanhållningen mellan olika
grupper i landet. En utbredd förmodan rörande krigets snara slut synes orsaka
ett slappnande intresse för beredskapsåtgärder i fråga örn såväl försvaret
som folkförsörjningen. Sektionens för kulturell folkberedskap verksamhet bör
således bibehållas vid sin nuvarande omfattning även under budgetåret
1943/44.

Kursverksamheten bygger för närvarande på en studiekurs enligt brevmetoden,
kallad »Den svenska livsformen», för en beräknad kostnad av

50.000 kronor. Då denna kurs numera nått ut till stora delar av de avsedda
kretsarna, erfordras för nästa budgetår endast 30,000 kronor för ändamålet.
Sektionen ämnar därjämte vidtaga särskilda åtgärder i syfte att sprida kunskap
örn försvarets problem och dymedelst stärka och fördjupa försvarsviljan.
I detta syfte ämnar man utgiva en brevkurs, kallad »Medborgaren och försvaret»,
vilken beräknas för nästa budgetår draga en kostnad av 30,000 kronor.
För kursverksamhet erfordras alltså för nästa budgetår en ytterligare
medelsanvisning av 10,000 kronor.

_ för framställning av kortfilmer får nu — med anledning av en framställning
av 1941 års filmutredning — disponeras högst 25,000 kronor. I avbidan
på att statsmakterna taga ställning till utredningens förslag örn stöd åt svensk
filmproduktion föreslår styrelsen, att även för nästa budgetår ett belopp av

25.000 kronor ställes till förfogande för nämnda ändamål.

Övrig verksamhet för upplysning om svenska värden måste givetvis bli
beroende av den allmänna händelseutvecklingen och de behov av statlig information,
den kan medföra. Denna upplysningsverksamhet är att betrakta
som motåtgärder mot den främmande propagandan i vårt land, vars problem

Statsutskottets utlåtande nr S.

105

av åtskilliga tecken att döma fordrar skärpt uppmärksamhet. Med bibehållande
av samma totala anslagsram som under innevarande budgetår beräknas
för detta ändamål ett belopp av 60,500 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Någon minskning i behovet av åtgärder för folkberedskapens stärkande
kan icke beräknas föreligga under nästa budgetår. Jag har ingen erinran att
framställa mot det av informationsstyrelsen beräknade medelsbehovet för
nästa budgetår. Det torde liksom hitintills få ankomma på Kungl. Majit att
framdeles meddela bestämmelser rörande dispositionen av anslaget. På de
tidigare anvisade anslagen har uppstått en betydande reservation, enligt budgetredovisningen
för budgetåret 1941/42 omkring 225,000 kronor. Enligt vad
jag inhämtat är detta belopp till största delen bundet för bestämda ändamål
men innefattar även till viss del en besparing. Jag föreslår därför, att anslaget
med hänsyn till denna reservation för nästa budgetår minskas med 40,000
kronor till 220,000 kronor.

Med hänsyn till den förefintliga reservationen från budgetåret 1941/42 på
omkring 225,000 kronor anser utskottet anslagsbehovet för nästa budgetår
kunna begränsas till ett belopp av 200,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till
Åtgärder för civil folkberedskap för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

204:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 208, sid. 396—399)
föreslagit riksdagen att till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag
av 190,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret
1942/43 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen angivna
ändringar utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må
äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar I. Sefve och G. Sundqvist väckt motion (11:66), vari
hemställts, att riksdagen måtte höja det i statsverkspropositionen föreslagna
anslaget på 190,000 kronor till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, med dels 25,000 kronor till »krisföreläsningar»
och dels 1,500 kronor till understöd åt centralbyråerna.

Kungl. Majits förslag innebär följande förändringar i förhållande till nu utgående
anslag:

Understöd till centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga
föreläsningar (nu 15,000 kronor) ........ kronor -(- 1,500

Föreläsningsverksamhet inom försvarsväsendet (nu 17,000

kronor) ........................................ » -J- 4,000

TJtskottet.

i

106 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Föreläsningar i av krigstiden föranledda aktuella frågor (nu

50,000 kronor) .................................. kronor — 25,000

Understöd åt lokala föreläsningsanstalter (nu 72,500 kronor) » — 1,500

Nettominskning kronor 21,000.

Skolöverstyrelsen hade hemställt örn en anslagshöjning med 8,500 kronor,
varav 3,000 kronor till understöd åt centralbyråer och 5,500 kronor till föreläsningsverksamhet
inom försvarsväsendet. Överstyrelsen anförde bland annat:

Anslagsbeloppet å 50,000 kronor till föreläsningar i av krigstiden föranledda
aktuella frågor har överstyrelsen efter samråd med informationsstyrelsens
sektion för kulturell folkberedskap och med iakttagande av vad riksdagen beträffande
detta belopp anfört beslutat disponera på följande sätt. Ett belopp
av 10,000 kronor har överstyrelsen reserverat för anordnande av serieföreläsningar
i dylika frågor genom A. B. F. Återstående beloppet, 40,000 kronor,
kommer att efter ansökningar fördelas mellan centralbyråerna och föreläsningsförbunden
med 20,000 kronor för verksamheten under höstterminen 1942
och med enahanda belopp för verksamheten under vårterminen 1943. Överstyrelsen
har härvid bestämt såsom villkor för åtnjutande av anslag, bland
annat, att av beviljat belopp minst 2/3 skall användas för anordnande av föreläsningar
antingen å orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas, eller
genom andra organisationer än dylika anstalter.

Överstyrelsen anser ofrånkomligt att anslaget till centralbyråerna höjes med
äskade 3,000 kronor. Dessa byråer, som utgöra kärnan i verksamheten, ha ju
ett mera stadigvarande organisatoriskt arbete, som minst av allt i dessa tider
kan inskränkas. Byråerna hava också fast anställd personal, till vilken givetvis
under nuvarande ekonomiska situation likaväl som till andra tjänstemän
måste utgå viss dyrtidskompensation. Den begärda anslagsökningen synes sålunda
synnerligen berättigad. Att taga denna anslagsökning ur det nu utgående
anslaget finner överstyrelsen icke möjligt, då därigenom ett avsevärt antal
lokala föreningar skulle bli berövade sitt anslag.

Departementschefen har för egen del anfört:

Före den år 1940 vidtagna anslagsbeskärningen utgick från förevarande
anslag ett belopp av högst 18,000 kronor till understöd till centralbyråer för
förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, medan till samma ändamål
för närvarande utgår ett belopp av högst 15,000 kronor. I likhet med skolöverstyrelsen
anser jag mig böra förorda ökade medel till understöd åt centralbyråerna.
Härvid anser jag mig dock böra stanna vid att föreslå en höjning
med 1,500 kronor mot begärda och av överstyrelsen förordade 3,000
kronor. Jag ser mig dock nödsakad förutsätta, att denna ökning kompenseras
genom en motsvarande minskning av de för understöd åt lokala föreläsningsanstalter
avsedda medlen.

De medel, högst 17,000 kronor, som från förevarande anslag utgå till föreläsningsverksamhet
inom försvarsväsendet, avse att tillgodose det normala
behovet av sådan föreläsningsverksamhet, alltså icke det ökade medelsbehov,
som föranledes av de anbefallda försvarsberedskapsåtgärderna. Med hänsyn
till bland annat den beslutade utökningen av den militära fredsorganisationen
torde det vara erforderligt att öka anslagsmedlen till ifrågavarande verksamhet.
Jag förordar i sådant avseende en anslagshöjning med 4,000 kronor
mot av överstyrelsen tillstyrkta 5,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

Till föreläsningar i av krigstiden föranledda aktuella frågor har som nämnts
anvisats ett belopp av 50,000 kronor för innevarande budgetår. Av statsfinansiella
skäl och med hänsyn till den upplysningsverksamhet i elyida frågor,
som äger rum jämväl i annan ordning, exempelvis i form av radioföredrag,
torde denna anslagspost för nästa budgetår kunna minskas med 25,000 kronor
till 25,000 kronor.

I övrigt anser jag mig icke böra ifrågasätta ändrade villkor för anslagets
disposition. Anslaget torde alltså böra minskas med (25,000 — 4,000 =) 21,000
kronor till (211,000 — 21,000 =) 190,000 kronor. Jag förutsätter, att den
populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten även under nästa budgetår i
tillbörlig omfattning inriktas på aktuella krisfrågor.

I motionen 11:66 anföres bland annat:

Anslaget på 50,000 kronor till »krisföreläsningar» har under den gångna delen
av arbetsåret visat sig vara till stor nytta för föreläsningsverksamheten,
som tack vare detta kunnat nå åtskilliga avsides liggande orter. Ganska isolerade
bygder, som utan statlig hjälp ej kunnat ordna någon som helst folkbildningsverksamhet,
ha genom bidrag från de av riksdagen beviljade medlen
kunnat erhålla åtminstone enstaka föreläsningar i aktuella ämnen. Även på
andra håll, där bildningsintresset kämpat med stora ekonomiska svårigheter,
har denna möjlighet till ett blygsamt statsunderstöd varit till ovärderlig nytta.
Beklagligt nog har det tillgängliga anslaget dock varit alltför knappt för att
kunna tillfredsställa behovet. Redan under höstterminen måste åtskilliga
framställningar avslås, och för vårterminen synes skillnaden mellan behov och
möjligheten att tillfredsställa det bli ännu mycket större.

Under sådana förhållanden är det synnerligen beklagligt, att det statsfinansiella
läget nödgat ecklesiastikministern att föreslå en sänkning av anslaget
till krisföreläsningar till 25,000 kronor.

Det vore vidare mycket beklagligt, om understödet till den aktiva föreläsningsverksamheten
skulle minskas även med anslaget till centralbyråerna —
i detta fall 1,500 kronor. Byråerna behöva säkerligen den höjning, som föreslagits
av skolöverstyrelsen. Då emellertid under nu rådande förhållanden
även en obetydlig utgiftsökning kan medföra svårigheter, torde man kunna
tänka sig en kompromiss på så sätt, att centralbyråerna få en anslagsökning
av 1,500 kronor men att denna ej medför en sänkning av hjälpen till föreläsningsföreningarna
utan åstadkommes genom en höjning av anslaget i dess
helhet.

På av departementschefen anförda skäl anser utskottet ifrågavarande anslag
för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 190,000 kronor. Utskottet
kan alltså icke tillstyrka det i motionen IT: 06 framställda förslaget.
Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: G6, till Understöd åt anstalter och
föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 190,000 kronor,
att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret
1942/43 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen
angivna ändringar utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit må ilga meddela.

Utskottet.

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

205 :o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, sid. 400), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av flyttande
folkhögskolekurser för budgetåret 1943/44 anvisa ett
anslag av 65,000 kronor.

206:o) Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 210, sid. 400—403) föreslagit
riksdagen att såsom Bidrag till vissa bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av

48,000 kronor.

I riksstaten äro nu uppförda följande tre anslag till studie- och bildnings -

förbund:

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations och

administrationskostnader........................ kronor 35,000

Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-
och administrationskostnader ................ » 7,000

Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations-
och administrationskostnader .................. » 4,000

Summa kronor 46,000.

Departementschefen, som tillstyrkt anvisande av ett belopp av 1,500 kronor
till »studieförbundet medborgarskolan» såsom bidrag till organisations- och
administrationskostnader ävensom en höjning med 500 kronor av anslaget till
tjänstemännens bildningsverksamhet, har ansett praktiska skäl tala för, att
anslagen till bildningsförbunden sammanslås till ett anslag under ovanstående
rubrik. Anslaget skulle fördelas sålunda:

arbetarnas bildningsförbund .......................... kronor 35,000

svenska landsbygdens studieförbund.................... » 7,000

tjänstemännens bildningsverksamhet.................... » 4,500

studieförbundet medborgarskolan ...................... » 1,500

Summa kronor 48,000.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vissa bildningsförbund
för organisations- och administrationskostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 48,000 kronor.

207:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 403—405), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskot -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

tet, som erinrar, att anslaget för närvarande benämnes »Bidrag till hemgårdarnas
verksamhet», hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
och studiehem för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag
av 30,000 kronor.

208:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet lii. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 212, sid. 405 och
406) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1943/44
anvisa ett anslag av 252,100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Björck m. fl.
(I: 113) och den andra inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl.
(II: 228), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja 70,000 kronor till föreläsnings-
och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande samt att i
följd därav sammanlagt må såsom »bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande» anvisas ett anslag av 262,100
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor. Enligt
departementschefens uttalande skulle detta belopp tillgodoföras anslagsposten
till understöd för föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande, vilken därmed skulle höjas från 50,000 kronor till 60,000 kronor.
Skolöverstyrelsen hade hemställt om en höjning av denna post till 90,000 kronor.
Departementschefen har förutsatt, att beloppet å 10,000 kronor skulle
användas till upplysningsverksamhet bland ungdom och till militärtjänst inkallade
samt den verksamhet, som bedrives av nykterhetsnämndernas riksförbund.

I motionerna 1:113 och 11: 228 har anförts i huvudsak följande:

Anslagsmedlen till föreläsnings- och instruktionsverksamhet ha under de
två sista budgetåren utgjort endast ungefär en tredjedel av anslaget närmast
före kriget. Denna knapphet har medfört en beklaglig inskränkning av det
offentliga upplysningsarbetet i alkoholfrågan. Centralförbundet för nykterhetsundervisning
(CEN), som fungerar som iöreläsningsbyrå för denna föreläsningsverksamhet,
har under de senaste åren måst avslå ett stort antal
framställningar om statsunderstödda föreläsningar. Under budgetåret 1938/39
var antalet förmedlade föreläsningar 4,356 men uppgick under budgetåret
1941/42 till endast 1,228.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning har hemställt, att nu ifrågavarande
anslag för budgetåret 1943/44 måtte höjas till 100,000 kronor.
Konsulenten för nykterhetsundervisning har tillstyrkt en sådan förhöjning,
medan skolöverstyrelsen förordat höjning av anslaget till 90,000 kronor.

I sitt yttrande till skolöverstyrelsen framhöll konsulenten för myktcrhetsundervisning
inledningsvis bland annat, att möjligheterna för att vart land
framgångsrikt skulle kunna gå igenom den pågående krisen ej blott vöre
beroende av den militära beredskapen utan även på den inre frontens, civil -

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

befolkningens motståndskraft, och att betydelsen av vår andliga beredskap
därför ej finge underskattas. Nykterhetsorganisationernas upplysnings- och
bildningsarbete vore i högsta grad ett kulturellt försvarsarbete. Trots de
skärpta förordningar rörande rusdrycksförsäljningen, som utfärdats, kunde
man enligt konsulentens uppfattning knappast säga, att fylleriförseelser och
olyckor, orsakade av alkoholförtäring, minskats, utan förhållandet vore snarast
det motsatta. Av särskilt allvarlig karaktär syntes framför allt fylleriförseelsernas
tilltagande bland ungdomen vara. Enbart genom förordningar
och stränga straffåtgärder kunde man säkerligen icke heller nå det önskade
målet, så länge okunnigheten om alkoholens skadeverkningar hade sådan utbredning,
som för närvarande vore fallet hos den stora allmänhetens flertal.
För att en förordning rätt skulle respekteras, vore det säkerligen av stor vikt,
att den enskilde verkligen förstode förordningens berättigande. —

Slutligen framhöll konsulenten, att en ökning av anslaget till CFN:s föreläsningsverksamhet
också skulle komma alla de enskilda organisationer till
godo, som arbeta på detta område, då de från detta anslag erhölle bidrag till
de föreläsningar och kurser, som de själva anordnade. En anslagsökning
skulle vidare möjliggöra, att särskilt det viktiga nykterhetsarbetet bland de
inkallade kunde göras mera effektivt och planmässigt. En stor del av CFN:s
anslag användes även till att utbilda lärare, ungdomsledare m. fl. på detta
område. Då dessa ledare sedan i sin tur komme att vidarebefordra de kunskaper,
de erhållit, komme de medel, som användes på detta sätt, att göra
ännu mera vidsträckt nytta.

Utöver vad nu anförts finge framhållas följande. Under senare tid har
nykterhetstillståndet påtagligt försämrats. Särskilt utbredningen av ungdomsfylleriet
ger anledning till allvarliga bekymmer, så mycket mer som detta
ungdomsfyllen visat en tydligt stigande tendens redan under en följd av år
före kriget.

Mycket tyder på att ju längre de onormala förhållandena fortsätta, vilka
kriget skapat, benägenheten att missbruka rusdrycker ökar. Orsakerna härtill
äro sannolikt att söka på flera håll. Vilka orsakerna än må vara, är det
emellertid uppenbart, att ett utbrett och tilltagande alkoholmissbruk i hög
grad bidrager till en moralisk förslappning hos befolkningen. Nykter hetsfrågan
framstår i själva verket som ett av nyckelproblemen, då man granskar
de faktorer, som inverka på den moraliska nivån inom folket. Att så kraftigt
som möjligt understödja nykterhetsarbetet just i denna tid står i god överensstämmelse
med trontalets maning att motverka »upplösningens krafter».

Det är en känd erfarenhet, att med starkt utpräglade alkoholseder följer
ekonomisk slösaktighet i allmänhet. Detta är ytterligare ett skäl till att man
just nu bör intensifiera samhällets och de frivilliga organisationernas nykterhetssträvanden
i så hög grad som möjligt. En livlig upplysnings- och propagandaverksamhet
för nykterhet blir i sig själv en aktion för ett mera sparsamt
och enkelt levnadssätt och måste sålunda från statsmakternas synpunkt
anses mycket önskvärd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Maj:ts förslag,
att anslagsposten till understöd för föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande skulle höjas från nu 50,000 kronor till

60,000 kronor. Höjningen föranledes av behov av ökade medel till upplysningsverksamhet
bland ungdom och till militärtjänst inkallade samt till den
verksamhet, som bedrives av nykterhetsnämndernas riksförbund. Vad i före -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lil

varande motioner 1:113 och 11:228 anförts, har övertygat utskottet om
önskvärdheten av att ytterligare medel för sålunda angivna ändamål ställas
till förfogande för nästa budgetår. I sådant avseende får utskottet — i överensstämmelse
med det i motionerna framställda yrkandet — tillstyrka, att
ovannämnda anslagspost höjes från nu 50,000 kronor till 70,000 kronor och
anslagets slutsumma alltså uppföres med 262,100 kronor, innebärande en
ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag av 10,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majis förslag och
med bifall till motionerna 1:113 och II: 228, såsom Bidrag
till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nylcterhetens
främjande för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag
av 262,100 kronor.

209:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Folkliga musikskolan
i Arvika: Stipendier. I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt
213, sid. 406), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd ett anslag
av 12,000 kronor;

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag
av 1,500 kronor.

210:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens
studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.
I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 214, sid. 406 och 407), vilket
innebär en höjning med hänsyn till belastningen av sistnämnda anslag
med 2,000 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån
ett anslag av 6,500 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 6,000
kronor.

211:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 215, sid. 407 och
408), vilket i fråga örn avlöningsanslaget innebär en anslagsminskning med
2,200 kronor samt i fråga örn omkostnadsanslaget oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

112

Statsutskottets utlåtande nr S.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 34,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.............. » 20,520

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 3,200

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis ............ » 5,580

Summa kronor 63,300;
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 63,300 kronor;

c) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,800 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

212:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Gymnastiska centralinstitutet:
Omkostnader. Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, sid. 409 och
410), vilket innebär en minskning av avlöningsanslaget med 8,800 kronor i
samband med att en å övergångsstat uppförd befattningshavare avgår ur sin
tjänst och en höjning av omkostnadsanslaget med 2,500 kronor, föranledd av
minskade uppbördsmedel, samt i fråga om materielanslaget oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att ur personalförteckningen för gymnastiska
centralinstitutet skall från och med budgetåret 1943/44 uteslutas
en lärarinna å övergångsstat i lönegraden A 18;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 69,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 85,100

3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 6,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10,900

Summa kronor 172,000;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 172,000 kronor;

d) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 18,300
kronor;

e) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 4,300 kronor.

213:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska centralinstitutet:
Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, sid. 411), vilket innebär en höjning
av sistnämnda anslag med 1,000 kronor samt i övrigt anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag
av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 4,500 kronor.

214:o) Gymnastiska centralinstitutet: Inredning och utrustning av
institutets nybyggnad. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 218) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

215:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, sid. 412 och 413),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

216:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, sid. 413), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens ''protokoll 19If3. 6 sami. Nr 8.

8

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Understöd åt bihemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 25,000 kronor.

217:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221,
sid. 413 och 414), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt ''professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

218:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, sid. 414), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 3,000
kronor.

219:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 223, sid. 414), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

220:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, sid. 414), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 1,000
kronor.

221 :o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 225, sid. 414—416), vilket innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor
i syfte att bereda medel för provisorisk gränsutmärkning och bevakning
av Muddus nationalpark, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 11,800 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

Diverse.

222 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 226) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

223 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, sid. 417 och 418), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
jond för upplåten mark för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 2,200 kronor.

224 :o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, sid. 418), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska
kommissionen för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 2,100 kronor.

225:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, sid.
418 och 419), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

226:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 230, sid. 419 och 420), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 37,000
kronor.

TJtskottet.

116 Statsutskottets utlåtande nr 8.

227:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, sid. 421), vilket
innebär en anslagshöjning med 1,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete genom studentutbyte för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 6,800 kronor.

228:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete.
Kungl. Majit har (punkt 232, sid. 421 och 422) föreslagit riksdagen
att såsom Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 6,000 kronor.

Kungl. Majrts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

I samband med förevarande anslagsfråga har departementschefen anfört:

I detta, sammanhang tillåter jag mig att i korthet beröra ett ämne, som
redan tidigare varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

I .riksdagens skrivelse 1941:348 har begärts utredning av frågan om
fördjupande och stärkande av den nordiska samhörigheten. En framställning
med Jiknande syfte har gjorts av föreningen Norden den 30 januari 1942, varvid
åberopats föreningens anhållan av den 9 november 1938, avseende utredning
av möjligheten att göra Vadstena till en centralpunkt i Sverige för
nordiskt kulturellt samarbete och nordiskt folkbildningsarbete. Efter av mig
givet särskilt uppdrag har chefen för statens informationsstyrelse professorn
Sven Tunberg verkställt en preliminär undersökning av hithörande frågor,
vilken givit till resultat, att förslagen rörande skapandet av ett svensk-nordiskt
mötescentrum, en svensk-nordisk folkhögskola och en högre samnordisk bildningsinstitution
vore av stort nationellt intresse och väl värda att av svenska
staten på olika sätt understödjas. För ögonblicket syntes emellertid tillrådligast
att endast upptaga de två förstnämnda förslagen till behandling.

I likhet med utredningsmannen anser jag det vara synnerligen önskvärt,
att en institution av ifrågavarande art kommer till stånd. Jag delar även hans
uppfattning, att staten bör lämna sin medverkan härtill. Ytterligare utredningar
och överväganden äro emellertid erforderliga, innan frågan kan underställas
riksdagen. Sålunda är det ännu icke utrett, vilket belopp som kan
komma att erfordras för ändamålet. Vid nu angivna förhållande har jag icke
ansett mig böra föreslå, att ett särskilt belopp för ändamålet beräknas i statsverkspropositionen
.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I anledning av vad departementschefen anfört i fråga om upprättandet av
en institution för nordiskt kulturellt samarbete och nordiskt folkbildningsarbete
vill utskottet framhålla, att utskottet delar departementschefens uppfattning
om önskvärdheten av att en dylik institution kommer till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska kommittén för
nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1943/44 anvisa
ett anslag av 6,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

229 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233, sid. 422), vilket innebär en anslagshöjning
med 200,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.

230:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234,
sid. 422 och 423), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

231 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, sid. 423),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt
hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1943/44 till
innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten i
Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
på vilken civila avlöningsreglementet icke äger tilllämpning; b)

till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 21,000 kronor.

232:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236, sid. 423), vilket innebär en anslagsminskning
med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 725,000 kronor.

233 :o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237,
sid. 424), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,050,000 kronor.

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

234:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, sid. 424), vilket innebär en anslagsminskning
med 40,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 170,000 kronor.

235:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, sid. 424 och
425), vilket innebär en anslagsminskning med 860,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda
kommunala läroanstalter för budgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

236:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 240) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

237:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 241, sid. 425), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

Stockholm den 9 mars 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Pauli, Gränebo, Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Sven Larsson, Andrén, Heiding,
Magnusson och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i
Prästbol, Persson i Falla, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Södergård, Bergström,
Wallentheim, Viklund, Åkerström och Barnekow.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Reservationer:

vid punkten 58: o) (Uppsala universitet: Avlöningar) av herrar Oscar Olsson,
Pauli, Bernhard Nilsson, Andrén, Emil Petersson, Holmdahl och Wallentheim,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Utskottet anser---universitetets reservfond.

I likhet med universitetsmyndigheterna och motionärerna finner utskottet
starka skäl tala för att en ökad lönefyllnad beredes professor Nordström. Såsom
i motionerna 1:157 och II: 239 framhållits är Nordströms nuvarande
lön blott obetydligt högre än en lektors i den för lektorer gällande lägsta
löneklassen, men understiger lektorslönen i de därpå följande löneklasserna.
En dylik löneplacering för Nordström, som i tio år innehaft sin professur,
måste enligt utskottets mening framstå såsom obillig. Åtgärder synas utskottet
därför böra vidtagas för att bringa Nordströms lön i paritet med övriga
universitetsprofessorers genom beviljande av ökat personligt lönetillägg åt
honom. Detta tillägg bör emellertid upptagas med ett förslagsvis angivet
belopp, i syfte att möjliggöra, att lönetillägget automatiskt kan höjas eller
sänkas i förhållande till de vid varje tidpunkt aktuella professorslönerna. Med
nu utgående dyrtids- och kristillägg erfordras en höjning av lönetillägget —
nu 1,200 kronor — med 4,000 kronor. Utskottet tillstyrker alltså, att nämnda
lönetillägg från och med budgetåret 1943/44 fastställes till ett belopp av förslagsvis
5,200 kronor.

Vidkommande det i motionerna I: 109 och II: 164 gjorda yrkandet örn inrättandet
av en personlig assistentbefattning för mykologen Seth Lundell vill
utskottet framhålla, att utskottet funnit den ersättning av 4,000 kronor, som
nu kunnat beredas honom ur universitetets reservfond, icke stå i skäligt förhållande
till hans kapacitet och extraordinära sakkunskap på ifrågavarande
område. Reservfonden är vidare så pass hårt belastad med utgifter för olika
ändamål, att anledning saknas antaga, att Lundell av dessa medel kan tillförsäkras
en högre ersättning än den av honom nu åtnjutna. Det synes utskottet
motiverat att medel anvisas i annan ordning för att bereda Lundell
en fastare ställning och en bättre ekonomisk utkomst. På grund härav tillstyrker
utskottet bifall till det i förenämnda motioner framställda förslaget
örn inrättandet av en personlig assistentbefattning i lönegraden A 17 åt Lundell.
Kostnaderna härför kunna uppskattas till i runt tal 6,000 kronor, varav
800 kronor rörligt tillägg.

Utskottet anser---ifrågavarande ändamål, för vilket ökade förut sättningar

torde förefinnas, därigenom att ett bifall till utskottets ovannämnda
förslag beträffande mykologen Seth Lundell innebär en minskad
utgiftsbelastning för reservfonden av 4,000 kronor.

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
. med bifall till dels motionerna I: 109 och II: 164, dels ock

motionerna I: 157 och II: 239 ävensom med avslag å motionerna
1:158 och II: 240 må

a) besluta, att i personalförteckningen för vissa tjänstemän
vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m.
under rubriken Tjänstemän å övergångsstat, Vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna, uppföra en befattning såsom assistent i
lönegraden A 17;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1943/44, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar
. kronor 861,400
Avgå pensionsav drag

» 54,300 kronor 807,100

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis
.........kronor 44,400

c. Ersättningar till vi karierande

akademiska
lärare, förslagsvis
......... » 10,000 kronor 861,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 516,400

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordi narie

tjänstemän............... » 1,500

Anm. Från förestående anslagspost skola till förste
underläkaren å medicinska kliniken och förste underläkaren
å kirurgiska kliniken eventuellt utgående
hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1,419,700

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................kronor 397,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 25,650

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 131,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_73,616

Summa kronor 628,166

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,419,700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . » 628,166

Summa kronor 2,047,866

Särskilda uppbördsmedel:

-------------kronor 26,866

Nettoutgift kronor 2,021,000;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas
av vad departementschefen förordat;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,021,000 kronor.»;

vid punkten 137:o) (Folkskoleseminarierna: Avlöningar) av herr Oscar
Olsson, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Såsom av---godtagbar medelväg.

Utskottet finner det emellertid betänkligt att fortgå på den genom 1940 års
riksdags beslut inslagna vägen att vid Göteborgs samseminarium intaga endast
manliga elever. Anordningen betraktades då såsom endast tillfällig. Vid
följande års riksdag beslöts dock att fortfarande endast manliga elever skulle
intagas vid seminariet i Göteborg och att samma anordning skulle tillämpas
även vid samseminariet i Lund. I årets statsverksproposition bibehålies anordningen
vid båda dessa samseminarier, vilka således äro på god väg att övergå
till enbart manliga seminarier. En sådan förändring av seminarieorganisationen
måste betraktas som högst anmärkningsvärd, icke minst genom det kring Bihang

till riksdagens protokoll 19h3. G sami. Nr 8.

9

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

gående av behörighetslagens bestämmelser rörande kvinnas likvärdighet med
man vid besättande av lärarbefattningar, som därigenom äger rum. I 1942
års statsverksproposition meddelades, att endast en tredjedel av de ledigförklarade
folkskollärarbefattningarna efter år 1938 kunnat sökas av kvinnliga
lärare. Ett sådant förhållande innebär i själva verket ett upphävande av
riksdagens beslut om lika behörighet för manlig och kvinnlig lärare. Enligt
utskottets mening böra aila ledigförklarade platser stå öppna för ansökning
av varje kompetent lärare, oavsett kön. Fördenskull bör Kungl. Majit förordna,
att ledigförklarande av folkskollärar^ansler skall ske utan särskilt krav
på manlig eller kvinnlig lärare, skoldistrikt självfallet obetaget att förena
sådan tjänst med undervisningsskyldighet i manlig eller kvinnlig slöjd.

Utskottet har icke funnit något---något ökas.

De av----utskottets sida.»;

vid punkten llfi.o) (Småskoleseminarierna: Avlöningar) av herrar Oscar
Olsson, Magnusson och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande bort
hava följande lydelse:

»De av---läsåret 1943/44.

Utskottet är---å seminarieorganisationen.

Liksom departementschefen anser utskottet att en viss försiktighet bör iakttagas,
då det gäller frågan örn elevintagningen år 1943. Vid denna frågas bedömande
bör — såsom departementschefen framhållit — givetvis hänsyn
tagas till den förefintliga reservtillgången på lärarinnor. En höjning av elevantalet
i klasserna utöver det nu normala antalet 24 bör enligt utskottets
mening så vitt möjligt undvikas på grund av de framför allt pedagogiska, men
även organisatoriska olägenheter, som äro förknippade med en dylik åtgärd.
Liksom departementschefen anser därför utskottet, att elevantalet i klassavdelningarna
bör bibehållas vid 24.

Vidkommande det---åtgärd föranleda.

Emot de---till erinran.»;

vid punkten 207:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem)
av herr Wallentheim.

Stockholm 1943 Ivar Haggströms Boktryckeri A. B.

480804