Statsutskottets utlåtande nr 72.
1
Nr 72.
Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1943 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder
för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 77 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 26 februari 1943, föreslagit
riksdagen att dels besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och
med andra kvartalet 1943 till och med första kvartalet 1944 enligt av departementschefen
i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunder, dels ock bemyndiga
Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.
I samband med Kungl. Majlis förevarande proposition har utskottet till
behandling förehaft följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen
II:
93 av herr K. E. Hansson i Skediga m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att rörligt tillägg och kristillägg icke må utgå å högre belopp
på lön än 6,000 kronor per år räknat, vilket gör ett tillägg enligt nuvarande
grunder av 1,860 kronor;
11:304 av herr G. Fröderberg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att rörliga tillägg och kristillägg de tre återstående kvartalen 1943 och
första kvartalet 1944 beräknas på grundlönerna för E-ort i alla löneklasser;
samt
lii 307 av herr E. Håstad m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
dels besluta, att det ytterligare kristillägg, som skall utgå till statens befattningshavare
i händelse av fortsatt prisstegring, skall få utgå vid nyreglerade
verk på lönebelopp ej överstigande 700 kr. i månaden och vid andra verk på
lönebelopp, beräknade i förhållande därtill,
dels uttala, att denna beskärning av kristilläggen blott skall betraktas som
en av krisen framtvingad åtgärd utan syfte att åstadkomma någon rubbning
eller nivellering av löneskalorna.
Motionerna 11:93 och 11:304 behandlas av utskottet i detta sammanhang
endast i vad desamma avse grunderna för kristillägg.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna anförda yrkandena,
hänvisas till motionerna.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 72.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 72.
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 97 beslöt 1942 års riksdag
(skr. nr 148), att kristillägg till statliga befattningshavare och pensionärer
m. fl. under tiden från och med andra kvartalet 1942 till och med första
kvartalet 1943 skulle utgå med 12 procent, så länge levnadskostnadsindex
uppgick till talet 144 eller däröver men understeg 148, med 14 procent, när
levnadskostnadsindex uppnått sistnämnda indextal, med 16 procent när index
uppnått talet 152, samt med 4 procents ytterligare höjning för varje indexstegring
örn 8 enheter utöver 152.
I nämnda skrivelse anhöll riksdagen tillika i anledning av tvenne motioner
(II: 180 och II: 268) om utredning beträffande ändrade grunder för
kristilläggens bestämmande för tiden efter utgången av första kvartalet 1943.
I anslutning till vad i motionerna anförts ansåg riksdagen, att man i fråga
om kompensation för av krisläget föranledd ökning i levnadskostnaderna hade
anledning taga hänsyn till graden av vederbörandes förmåga att bära ökningen
genom sänkning av levnadsstandarden. Närmast borde — på sätt redan
vid 1940 års urtima riksdag ifrågasatts av andra särskilda utskottet i dess
utlåtande nr 71 — övervägas att sänka kristilläggsunderlagets maximibelopp.
En dylik åtgärd finge dock enligt riksdagens mening icke givas den innebörden,
att minskning inträdde i utgående löneförmåner.
Bestämmelser rörande kristillägg för tiden 1 april 1942—31 mars 1943
ha med stöd av riksdagens beslut utfärdats genom kungörelserna den 25
april 1942 (nr 195), den 18 juli 1942 (nr 674), den 16 oktober 1942 (nr 831)
och den 15 januari 1943 (nr 14).
Kristillägg lia sedan ingången av år 1941 utgått till statens befattningshavare
i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med statligt
reglerade löner ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familjepensionärer.
Tilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den
levnadskostnadsnivå, vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och
pensioner enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives
av levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader
betecknats med 100, och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som
basperiod.
Sedan den 1 juli 1942 lia kristilläggen utgått med 16 procent.
För befattningshavare med nyreglerade löner och pensioner har kristillägg
enligt hittills gällande bestämmelser utgått på samma underlag som det rörliga
tillägget. Kristillägg beräknas sålunda icke på den del av lönen, som
överstiger 900 kronor för månad, respektive å den del av tjänstepensionens
grundbelopp, som överstiger 500 kronor för månad.
För befattningshavare, vilkas löner äro reglerade vid en lägre nivå än
1935 års, har maximiunderlaget för kristillägget icke uppnått 900 kronor.
Kristillägget har nämligen utgått på summan av det månadslönebelopp, varå
dyrtidstillägg beräknas, och det vid nyssnämnda levnadskostnadsnivå (talet
156 i 1914 års serie) utgående dyrtidstillägget. Å de löner, som tidigare
vanligen kallades »nyreglerade» — varmed avses löner, vilka reglerats efter
Statsutskottets utlåtande nr 72.
3
den nivå, varpå kommunikationsverkens lönereglemente av år 1919 byggde
— beräknas dyrtidstillägget å lönebelopp intill 700 kronor för månad. Det
utgår vid indextalet 156 med 10 procent. (Kung. nr 265/1923 och 346/1942.)
Maximiunderlaget för kristillägg å ifrågavarande löner har sålunda uppgått
till 770 kronor. Å i äldre mening oreglerade löner beräknas dyrtidstillägg
endast å den del av avlöningen, som icke överstiger 600 kronor. Då dyrtidstillägget
vid indextalet 156 utgår med 28 procent, har maximiunderlaget
för kristillägg för befattningshavare med sådan lön stannat vid 768 kronor.
Under januari och februari 1943 ha överläggningar örn kristilläggens utformning
för nästa regleringsperiod hållits med representanter för personalorganisationerna.
Vid förhandlingarna ha från tjänstemännens sida framställts
önskemål, att kristilläggen måtte bestämmas i viss anslutning till det
mellan arbetsgivareföreningen och landsorganisationen träffade nya ramavtalet.
Särskilt har påyrkats, att den högre lönekompensation, som godtagits
på den allmänna arbetsmarknaden, för den händelse levnadskostnaderna,
trots de vidtagna prisstabiliserande åtgärderna, skulle undergå en stegring
till indextalet 249 (i 1914 års serie), måtte tillförsäkras även de statsanställda.
Huvudgrunderna för dyrtidskompensationen enligt det nya ramavtalet
kunna i korthet angivas på följande sätt. De vid årsskiftet utgående tilläggen
skola bibehållas oförändrade, så länge levnadskostnadsindex med 1914
som basår icke stiger till 249. Om detta indextal skulle uppnås, ökas tilläggen
med 5 procent från och med början av andra månaden i det kvartal,
varunder nämnda gräns uppnåtts. Tillägget räknas å 1938 års genomsnittliga
kontanta förtjänster per timma under ordinarie arbetstid. Därest levnadskostnadsindex
senare under något kvartal nedgår till eller under 237,
skall berörda tillägg å 5 procent bortfalla från och med andra månaden i
samma kvartal. Om index skulle stiga till lägst 257 inträder rätt för båda
parterna att uppsäga avtalet örn dyrtidskompensation tidigast från och med
ingången av andra månaden efter det kvartalsskifte, då nämnda gräns uppnåtts.
— Mot intervallet 237—249 i 1914 års levnadskostnadsserie svarar
närmast intervallet 152—160 i 1935 års serie.
I anledning av riksdagens förut berörda uttalande har därjämte vid förhandlingarna
behandlats frågan örn sänkning av det högsta belopp, varå
kristillägg skall beräknas.
Departementschef en har för egen del anfört följande.
Giltighetstiden för nuvarande bestämmelser örn de statsanställdas kristilllägg
utlöper i och med första kvartalet 1943. Beslut örn kristillägg för den
följande tiden bör sålunda nu meddelas. Den nya regleringen torde lämpligen
böra avse en tid av ett år och alltså omfatta de tre återstående kvartalen
av detta år och första kvartalet 1944.
Ehuru skäl kunna anföras för alt den förestående regleringen av kristillläggen
borde begränsas till ett beslut, att nuvarande tillägg jämväl i fortsättningen
skola utgå, med förbehåll för den justering som kan befinnas
påkallad örn index skulle stiga till talet 160 (i 1935 års serie) eller däröver,
4
Statsutskottets utlåtande nr 72.
Ubkotttt.
synes inlet vara att erinra mot att man redan nu — i enlighet med en av
personalorganisationerna uttryckt önskan — tar ställning till frågan, huru
kristilläggen skola utformas i händelse av en levnadskostnadsstegring till
eller över talet 160. Örn så sker, bör emellertid samtidigt den av riksdagen
ifrågasatta begränsningen av kristilläggen å högre löner upptagas till övervägande.
Om en reglering av kristilläggen vid indexläget 160 skall genomföras i
detta sammanhang, synes det lämpligt att nära anknyta till de bestämmelser
som avtalats på den allmänna arbetsmarknaden. För den händelse levnadskostnaderna
skulle stiga till talet 249 (i 1914 års serie), skall, såsom tidigare
nämnts, enligt dessa bestämmelser utgå ett ytterligare tillägg av 5 procent på
1938 års löner. För alt de statsanställda i jämförliga lönegrader icke skola ställas
i ett ogynnsammare läge, bör en motsvarande garanti givas även dem.
Denna bör också för de statsanställdas del avse rätt till ett ytterligare kristillägg
på 5 procent, som bör utgå vid nyssnämnda indextal 160. Jag föreslår
i enlighet härmed, att de statsanställda m. fl. och motsvarande pensionärsgrupper
skola för tiden till och med första kvartalet 1944 erhålla oförändrade
kristillägg med rätt till ett ytterligare tillägg på 5 procent för den
händelse index skulle stiga till eller över 160. Detta tillägg bör på vanligt
sätt utgå från tidpunkten för indexhöjningen. Då levnadskostnadstalen i de
båda serierna, vilka endast angivas i hela tal, icke helt sammanfalla, utan
talet 249 i 1914 års, för den allmänna arbetsmarknaden normerande serie
kan komma att noteras, innan talet 160 uppnåtts i 1935 års serie, bör till de
föreslagna bestämmelserna fogas den kompletterande föreskriften, att de
statsanställda i vart fall skola erhålla det nya kristillägget från och med den
månad, för vilken motsvarande tillägg utgår på den allmänna arbetsmarknaden.
Skulle index senare nedgå till eller under 152 (i 1935 års serie), bör
det ytterligare tillägget bortfalla. Analogivis bör därvid motsvarande hänsyn
tagas till en nedgång av indextalet i 1914 års serie till eller under 237, som
nyss förutsatts i händelse av en stegring av indextalet i samma serie till 249.
Vid övervägandet av frågan om fortsatt kompensation för levnadskostnadsstegringen
har ståndpunkt fått tagas även till det av riksdagen väckta spörsmålet
om reduktion av det lönebelopp på vilket kompensationen beräknas.
En godtagbar lösning på detta spörsmål synes mig erhållas genom en bestämmelse,
att det ytterligare kristillägget å 5 procent icke skall utgå i förhållande
till högre lönebelopp än 500 kronor för månad.
Kristilläggen förutsättas i övrigt skola utgå enlig! samma bestämmelser som
under föregående regleringsperiod. Vid beräkningen av den levnadskostnadsindex
till vilken kristilläggsbestämmelserna anknyta torde från och med den
1 april böra tillämpas de ändrade grunder, som förordats i indexkommitténs
nyligen avgivna förslag (SOU 1943:8).
En kort redogörelse för innebörden i detta förslag har bifogats statsrådsprotokollet
såsom bihang.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att kristilläggen vid indexläget 160 regleras
med nära anknytning till de bestämmelser, som avtalats på den allmänna
arbetsmarknaden. I samband därmed har föreslagits viss begränsning av det
löneunderlag, å vilket denna ytterligare kompensation för levnadskostnadsstegring
skall beräknas.
I sistnämnda fråga yttrade 1942 års riksdag i skrivelse nr 148, att en sänkning
av kristilläggsunderlagets maximibelopp borde övervägas. En dylik åtgärd
finge dock enligt riksdagens mening icke givas den innebörden, att
minskning inträdde i utgående löneförmåner. Kungl. Majit har nu i anslut
-
Statsutskottets utlåtande nr 72.
5
ning till detta uttalande föreslagit, att det ytterligare kristillägget å fem procent,
som enligt förenämnda grunder skall utgå vid indexläget 160, icke skall
utgå i förhållande till högre lönebelopp än 500 kronor för månad.
I motionen II: 93 har föreslagits, att ett lönebelopp av 500 kronor för månad
skall utgöra maximiunderlag för jämväl nu utgående kristillägg och i
motionen 11:304, att kristillägg i alla ortsgrupper skall beräknas å de löner,
som i respektive löneklasser utgå å E-ort. I motionen II: 307 slutligen yrkas
det avsteget från Kungl. Maj:ts förslag, att maximiunderlaget för det ytterligare
kristillägget av fem procent bestämmes till 700 kronor för månad.
Utskottet finner för sin del, att den nu ifrågasatta nedsättningen av kristilläggsunderlagets
maximibelopp i anslutning till vad fjolårets riksdag yttrade
icke bör avse redan utgående kristillägg. Vidkommande tillägg, som därutöver
må komma att beviljas, synes Kungl. Maj:ts förslag lämpligt avvägt.
Utskottet tillstyrker alltså, att för sådant tillägg skall gälla ett maximiunderlag
av 500 kronor för månad. Det i motionen II: 304 framförda förslaget att
bestämma kristillägget till samma belopp i alla ortsgrupper är utskottet icke
berett att förorda.
I motionen II: 307 har vidare föreslagits ett uttalande från riksdagens sida,
att beskärningen av kristilläggen blott skall betraktas som en av krisen framtvingad
åtgärd utan syfte att åstadkomma någon rubbning eller nivellering
av löneskalorna. Då syftemålet med kristillägg enligt nuvarande utformning
icke varit att åstadkomma sådan rubbning, torde något uttalande i motionens
syfte icke vara erforderligt.
Kungl. Maj:ts förslag i ovan ej särskilt berörda hänseenden föranleder ej
erinran från utskottets sida. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att
enligt departementschefens uttalande vid beräkningen från och med den 1
april 1943 av den levnadskostnadsindex, till vilken kristilläggsbestämmelserna
anknyta, de ändrade grunder äro avsedda att tillämpas, som förordats
i indexkommitténs nyligen avgivna förslag. Under åberopande av det anförda
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna II: 93 och 304, såvitt nämnda motioner avse kristillägg,
samt motionen II: 307 besluta, att kristillägg må utgå
under liden från och med andra kvartalet 1943 till och
med första kvartalet 1944 enligt i statsrådsprotokollet över
1''inansärenden för den 26 februari 1943 angivna grunder;
b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga Kungl.
Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.
Stockholm den 6 april 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
6
Statsutskottets utlåtande nr 72.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Andrén, Bäcklund, Gustaf lurar Anderson, Åquist, von
Heland och Persson i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Scensson
i Grönvik, Andersson i Prästbol, Isacsson, Persson i Tidaholm, Mårtensson, Wallentheim,
Pettersson i Dahl, Barnekow och Eriksson i Frägsta.
Reservation
av herrar von Heland, Persson i Skabersjö, Svensson i Grönvik och Pettersson
i Dahl, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava
följande lydelse:
»Kungl. Maj:ts — ---skall beräknas.
I sistnämnda fråga ansåg 1942 års riksdag (skrivelse nr 148) att man hade
anledning taga hänsyn till graden av vederbörandes förmåga att genom sänkning
av levnadsstandarden bära av krisläget föranledd ökning i levnadskostnaderna.
Närmast borde med anledning därav övervägas att sänka kristillläggsunderlagets
maximibelopp.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser även en nedsättning av sistnämnda
belopp till 500 kronor för månad, men denna nedsättning är enligt förslaget
begränsad till att avse allenast den höjning av kristillägget, som eventuellt
kommer att utgå därest index skulle ytterligare stiga. I motionen
II: 93, däremot, har föreslagits, att maximiunderlaget för hela kristillägget
skall sänkas till det av Kungl. Maj:t förordade beloppet. Till befattningshavare
med månatlig inkomst av 900 kronor och därutöver skulle kristillägg
enligt motionärernas förslag vid nuvarande eller högre indexläge komma
att utgå med ett 64 kronor lägre belopp per månad än enligt Kungl. Maj:ts
förslag.
Visserligen uttalade fjolårets riksdag i förut berörda sammanhang, att
minskning genom den av riksdagen då förordade topphuggningen av kristillägget
icke borde inträda i utgående löneförmåner. Utskottet har emellertid
kommit till den uppfattningen, att gällande grunder för kristilläggen
innebära en avsevärd orättvisa till förmån för de högre inkomsttagarna och
att den i motionen II: 93 förordade jämkningen med hänsyn härtill icke kan
betraktas såsom oskälig. I detta sammanhang torde även böra erinras örn
vad som numera framkommit rörande levnadskostnadernas lokala olikheter
och de orättvisor, som äro förenade med gällande dyrortsgruppering
(se härom sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1). Uppenbarligen
skulle ett bifall till nämnda motion innebära en viss beskärning
av de största ojämnheterna i de statliga löneförmånerna.
Statsutskottets utlåtande nr 72.
7
Utskottet har alltså funnit övervägande skäl tala för ett bifall till motionen
II: 93 i här ifrågavarande del, varav följer, att utskottet avstyrker det
i motionen II: 307 framförda förslaget örn ett högre maximiunderlag för
kristilläggen än 500 kronor. Ett så långt gående avsteg från nuvarande kristilläggsgrunder
som det i motionen II: 304 framförda förslaget att bestämma
kristillägget till samma belopp i alla ortsgrupper är utskottet icke nu berett
att förorda.
I motionen---hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionen II: 93, såvitt densamma avser kristillägg, samt med
avslag å motionen II: 304, såvitt denna motion avser kristillägg,
och motionen 11:307 besluta, att kristillägg må utgå
under tiden från och med andra kvartalet 1943 till och med
första kvartalet 1944 enligt av utskottet angivna grunder;
b) med bifall---i ämnet.»