Statsutskottets utlåtande nr. 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1943 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om nya lönebestämmelser
för chefsbefattningarna vid de af för sdrm ande verken
m. m. (4:e avd.)
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 95, har herr G. De Geer hemställt,
att riksdagen måtte ingå med skrivelse till regeringen och begära utredning
dels örn nya lönebestämmelser för chefsbefattningarna i de affärsdrivande
verken, dels örn möjligheterna att överföra vissa av dessa verk till bolagsform.
Då av motionären påyrkas övervägande av affärsverkens och särskilt då kommunikationsverkens
omvandling till företag i bolagsform må erinras om tidigare
även från målsmän för enskild företagarverksamhet påvisade svårigheter för
en tillämpning av det privata affärslivets organisationsformer å förevarande
område.
I fråga örn de statliga affärsverkens organisation och förvaltning måste beaktas,
att dessa verk äro utövare av viktiga förvaltningstekniska och näringspolitiska
samhällsfunktioner. Vanskligheterna vid en avvägning mellan å ena
sidan de rent företagsekonomiska synpunkterna och å andra sidan dessa mera
allmänna intressen ha tydligt kommit till uttryck i samband med de omfattande
utredningar, som på sin tid utfördes dels av statsbaneekonomikommissionen beträffande
statens järnvägar dels ock av socialiseringsnämnden beträffande statsbanorna
och statens domänverk.
Statens post-, telegraf- och telefonväsen liksom ock statens järnvägar äro i
hela samhällslivet alltför djupt ingripande företag för att statsmakterna —
lika litet i vårt land som i det stora flertalet andra länder •— skola kunna avstå
från en ganska ingående kontroll över dem. Dessa verks ställning i stats- och
samhällslivet har särskilt tydligt framträtt under nuvarande beredskapsläge.
Även produktionen och distributionen av den elektriska kraften har krävt allt
starkare kontroll och ingrepp från statsmakternas sida i samma mån som kraftförsörjningens
nationella betydelse växt.
Vad särskilt angår riksdagens inflytande på hithörande områden vågar utskottet
hävda den uppfattningen, att exempelvis de initiativ, som inom och från
riksdagen före kriget togos för att påskynda elektrifieringen av de svenska statsbanorna
och desslikes för en intensifiering av de statliga kraftverksbyggnaderna,
av utvecklingen bekräftats hava varit gagneliga.
Beträffande den i motionen särskilt berörda frågan örn lönerna för affärsverkens
chefsbefattningar må erinras, att stor hänsyn till dessa befattningars
Bihang till riksdagens protokoll, 194.1. 6 sami. Nr ,19. 1
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande nr 39.
särställning tagits vid tidigare löneregleringar. Löneförmånerna ha avvägts
efter förmånligare grander än vid andra statliga verk. Att mycket högre, för
att ej säga synnerligen högt uppdrivna förmåner pläga bjudas på vissa chefsposter
inom det privata affärslivet, kan ej utskottet finna vara för staten föredömligt.
Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla, att de synpunkter, som av motionären
framförts beträffande såväl förvaltningsformerna för affärsverken i
allmänhet som särskilt också lönevillkoren för dessa verks chefer, redan tidigare
varit föremål för omfattande utredningar och ingående omprövning. Då utskottet
överhuvud ej kan finna någon framställning från riksdagen i förevarande
avseenden för närvarande vara påkallad, får utskottet hemställa,
att motionen II :95 ej må a.v riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 mars 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Sven Larsson, Andrén, Heidingt Magnusson,
Bäcklund, friherre de Geer och Aqvist; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Skoglund i Doverstorp,
Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla,
Isacsson, Lindholm, Pettersson i Dahl och Barnskola.
Caslon Press Boktr., Stockholm 1943.