18

Statsutskottets utlåtande nr 191.

Nr 191.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1943 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1943/44 till länsstyrelserna jämte i
ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna
173—177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1943/44 såsom förslagsanslag under rubriken Länsstyrelserna
beräkna till Avlöningar 8,637,000 kronor, till Sjukvård m. m. 35,000 kronor,
till Reseersättningar 110,000 kronor, till Expenser 1,400,000 kronor, tillPublikationstryck
110,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 301, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 21 maj 1943,
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1 januari
1944, dels godkänna av departementschefen förordade avlöningsstater för
länsstyrelserna för tiden 1 juli—31 december 1943, respektive 1 januari—30
juni 1944, dels ock för budgetåret 1943/44 under rubriken Länsstyrelserna såsom
förslagsanslag anvisa till Avlöningar 8,725,000 kronor, till Sjukvård
m. m. 35,000 kronor, till Reseersättningar 150,000 kronor, till Expenser
1,500,000 kronor, samt till Publikationstryck 100,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr C. Sundberg m. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren av
herr V. Hedlund i Östersund m. fl. (11:443), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta dels att övertalig ordinarie landskanslist och landskontorist
samt extra ordinarie dylik befattningshavare, vilken icke anses olämplig för
ordinarie respektive extra ordinarie landskanslist- eller landskontoristtjänst
inom den nya organisationen, må av länsstyrelse kunna placeras i den lönegrad,
som av riksdagen beslutas för ifrågavarande tjänst, dels ock att studentexamen
införes såsom villkor för behörighet till landskanslist- och landskontoristtjänst; dels

ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr R. Lindström m. fl. (I: 313) och den andra inom andra kammaren
av herr F. Ryling m. fl. (II: 444), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att ordinarie landskanslist och ordinarie landskontorist placeras i lönegrad
A 18,

Statsutskottets utlåtande nr 191.

19

att extra ordinarie landskanslist och extra ordinarie landskontorist efter
6 års tjänstgöring såsom extra ordinarie må kunna placeras i lönegrad Eo 16,

samt att avlöningsstaten för länsstyrelserna höjes med det belopp, som
erfordras vid bifall till förslaget.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna II: 443 och II: 444.

Länsstyrelserna: Avlöningar. Anslaget är å riksstaten för löpande budgetår
upptaget med 8,637,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t den 9 oktober 1942 uppdragit åt t. f. kanslirådet B.
Nilsson och numera landssekreteraren O. Åkesson att i egenskap av sakkunniga
inom socialdepartementet verkställa utredning rörande lönegradsplaceringen
för landskanslister och landskontorister, ha de sakkunniga den
25 februari 1943 avgivit betänkande rörande löneförhållandena för landskanslister
och landskontorister jämte vissa därmed sammanhängande frågor.

över betänkandet ha utlåtanden avgivits av samtliga länsstyrelser, statskontoret,
allmänna lönenämnden, föreningen Sveriges landskanslister och
landskontorister samt föreningen kvinnor i statens tjänst.

Beträffande i betänkandet framlagda förslag samt innehållet i remissyttrandena
får utskottet, i vad angår i det följande icke behandlade delar, hänvisa
till propositionen (sid. 6—22).

I skrivelse den 6 mars 1943 har föreningen Sveriges länsassessorer, länsnotarier
och länsbokhållare hemställt, att uppflyttning i högre lönegrad skulle
ske av samtliga för juridiskt utbildad personal avsedda befattningar vid länsstyrelserna
med undantag för avdelningschefstjänstema.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i skrivelse den 7 september 1942 hemställt,
att en extra ordinarie länsassessorstjänst å länets landskontor måtte
inrättas från och med budgetåret 1943/44.

Vidare har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i skrivelse den 31
augusti 1942 hemställt, att i personalförteckningen för tjänstemän å ordinarie
stat vid länsstyrelserna måtte för Göteborgs och Bohus län från och
med budgetåret 1943/44 upptagas tre expeditionsvaktbefattningar med placering
i lönegraden A 5.

Slutligen ha länsstyrelserna i Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och
Bohus län i särskilda skrivelser den 12 juni, 9 juni och 20 maj 1942 hemställt,
att åtgärder måtte vidtagas till förbättrande av försvarsassistenternas
vid länsstyrelserna löneförmåner.

Hösten 1942 hava länsstyrelserna i särskilda framställningar avgivit förslag
till beräknande av utgifterna under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har beträffande föreslagna ändringar i fråga om organisation
och lönesättning anfört följande.

Frågan örn en förbättrad löneställning för landskanslister och landskontorister,
vilka för närvarande äro placerade i lönegraden A 15 såsom ordinarie
och Eo 14 såsom extra ordinarie, har, såsom av det föregående framgår,
varit aktuell under en följd av år. De särskilda sakkunniga, som hösten

20

Statsutskottets utlåtande nr 191.

194-2 fingo i uppdrag att utreda frågan, hava i sitt förslag förklarat, att de
icke kunnat begränsa sig till spörsmålet om ifrågavarande befattningshavares
lönegradsplacering utan funnit ofrånkomligt att undersöka, huruvida
icke en del av de arbetsuppgifter, som regelmässigt åligga iandskanslister
och landskontorister, kunde anförtros åt mindre kvalificerad personal.
De sakkunniga hava funnit detta vara fallet och föreslagit, att utbyte
i viss omfattning skulle ske av ordinarie och icke-ordinarie landskanslister
och landskontorister mot kvinnliga befattningshavare i lönegraderna
A 11, A 9 och — till någon del — A 7. För vinnande av tillräcklig
fasthet och effektivitet hos organisationen hava de sakkunniga vidare föreslagit,
att landskansliet! och landskontoren skulle uppdelas i ett begränsat antal
arbetsdetaljer, envar uppbyggd kring en i görligaste mån homogen och
naturligt avgränsad samt tillräckligt stor grupp av diarier. Varje arbetsdetalj
borde i princip erhålla en ordinarie landskanslist respektive landskontorist
som föreståndare, vilken skulle leda arbetet inom detaljen, lämna upplysningar
till allmänheten, i lämplig utsträckning ombesörja ärendenas beredning
och uppsätta förslag till beslut samt utgöra en förmedlande länk
mellan föredragandena och föreståndaren underställd personal. Ordinarie
landskanslister och landskontorister borde i personalstaten upptagas till det
antal, som erfordrades för besättande av befattningarna såsom föreståndare
för arbetsdetalj. Vidare borde finnas icke-ordinarie landskanslister och landskontorister
samt kvinnlig biträdespersonal i den omfattning, som krävdes
för utförande av övrigt inom detaljerna förekommande arbete, med beaktande
i fråga örn varje arbetsmoment av att användande av överkvalificerad arbetskraft
i möjligaste mån undvekes. De sakkunniga hava i enlighet med dessa
synpunkter, efter länsstyrelsernas hörande, för varje länsstyrelse upprättat
förslag till personalstater, särskilt för landskansli och särskilt för landskontor.
Vid genomförande av de sakkunnigas förslag skulle 28 ordinarie och 41
extra ordinarie landskanslisttjänster samt 11 ordinarie och 36 extra ordinarie
landskontoristtjänster komma att utbytas mot befattningar i lägre lönegrader.

Vidkommande härefter frågan örn lönegradsplaceringen av de ordinarie
landskanslist- och landskontoristtjänsterna hava de sakkunniga anfört, att
utöver tidigare åberopade skäl för en förbättrad löneställning för innehavarna
av dessa tjänster — de alltmer kvalificerade göromål, som ifrågavarande
befattningshavare under senare år fått sig ålagda, och befattningarnas
nuvarande karaktär av sluttjänster — tillkomme, att vid genomförande av de
sakkunnigas förslag örn organiserande av arbetsdetaljer de ordinarie landskanslisterna
och landskontoristerna genomgående finge sig ålagda större ansvar
och mera kvalificerade arbetsuppgifter än hittills. Då de ordinarie
landskansiisterna och landskontoristerna skulle vara föreståndare för sinsemellan
likvärdiga arbetsdetaljer, hava de sakkunniga ansett, att samtliga
dessa befattningshavare borde placeras i samma lönegrad. Med hänsyn till
bland annat den försämring av befordringsutsikterna för extra ordinarie
landskanslister och landskontorister, som ett genomförande av de sakkunnigas
förslag skulle innebära, hava de sakkunniga förordat viss förbättring av
löneställningen även för dessa befattningshavare. De sakkunniga hava föreslagit,
att de ordinarie och extra ordinarie landskanslister och landskontorister,
som borde finnas i den nya organisationen, skulle placeras i lönegraderna
A 17 respektive Eo 15. Ordinarie landskanslist eller landskontorist, vilken icke
vore lämplig som föreståndare för arbetsdetalj eller bleve övertalig inom den
nya organisationen, skulle uppföras å övergångsstat i nuvarande lönegrad
(A 15) och en befattning i lönegraden A 11 eller lägre vakanssättas. Övertalig
extra ordinarie landskanslist eller landskontorist borde enligt de sakkunnigas
mening få kvarstå i tjänst i nuvarande lönegrad (Eo 14), varvid
även i dylikt fall vakanssättning av lägre befattning borde ske.

Statsutskottets utlåtande nr 191.

21

De sakkunnigas förslag—vars huvuddrag jag nu återgivit —avser i första
hand en rationalisering av det arbete vid länsstyrelserna, som icke bör vara
förbehållet den juridiskt utbildade personalen. Rationaliseringen skall enligt
sakkunnigförslaget genomföras så, att länsstyrelserna tilldelas befattningshavare
med för varje slag av arbetsuppgifter avpassade kvalifikationer och
att arbetet på lämpligt sätt fördelas mellan dessa befattningshavare. En följd
av rationaliseringsåtgärderna blir, att innehavarna av de nya ordinarie landskanslist-
och landskontorist tjänsterna åläggas större ansvar och mera kvalificerade
uppgifter än som i regel åvila nuvarande landskanslister och landskontorister.
Detsamma torde i viss mån gälla beträffande de extra ordinarie
landskanslister och landskontorister, som enligt förslaget skola ingå i den nya
organisationen. Vid sådant förhållande synas de för närvarande tillämpade
restriktiva löneregleringsprinciperna icke böra lägga hinder i vägen för genomförande
av de sakkunnigas förslag, att dessa befattningshavare beredas
en förbättrad löneställning. Då sakkunnigförslaget jämväl i övrigt synes vara
väl motiverat, tillstyrker jag detsamma i dess huvuddrag. Det av flertalet
remissinstanser uttalade önskemålet om placering av de nya ordinarie
landskanslist- och landskontoristtjänsterna i lönegraden A 18 kan jag sålunda
icke biträda.

Vad länsstyrelsen i Kopparbergs län anfört därom, att vid genomförande
av de sakkunnigas förslag å mindre och medelstora landskanslien ärenden av
skilda slag skulle behöva hänföras till samma arbetsdetalj synes riktigt. Givetvis
innebär detta förhållande som betingas av en önskan att begränsa
antalet arbetsdetaljer viss olägenhet. Emellertid torde ej heller inom en alltigenom
homogen arbetsdetalj någon mera ingående granskning kunna från
föreståndarens sida förekomma av beredningsarbetet beträffande varje särskilt
ärende, som anförtrotts honom underställd personal. Föreståndarens
uppgift i detta avseende synes böra i främsta rummet vara att fördela arbetet
och utöva en mera allmän översyn av detsamma inom detaljen. Den av lönenämnden
och föreningen kvinnor i statens tjänst påtalade klyvningen av
länsstyrelsebcfattningarna i skilda kategorier synes knappast möjlig att i praktiken
undvika. Emellertid förtjänar understrykas vad de sakkunniga anfört
därom, att hinder givetvis icke föreligger att till innehavare av landskanslisteller
landskontoristtjänst utse lämplig kvinnlig befattningshavare. Därest vid
pågående utredning rörande åtgärder för uppnående av största möjliga enhetlighet
och rationalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt
skulle visa sig — i enlighet med lönenämndens förmodan — att åtskilliga
arbetsuppgifter, som nu åvila jurister, skulle med fördel kunna anförtros åt
befattningshavare utan juridisk examen, synes detta väl närmast böra leda
till att uppgifterna överflyttas från juristerna till landskanslister respektive
landskontorister eller befattningshavare i lägre lönegrad och icke, såsom lönenämnden
synes ifrågasätta, alt landskanslister och landskontorister, vilka
kunna betros med sådana arbetsuppgifter, befordras till befattning i s. k.
juristgrad.

Jag förordar sålunda, att arbetsdetaljer anordnas inom samtliga länsstyrelser
med undantag av Överståthållarämbetet, vars statliga avdelningar erhöllo
sin nuvarande organisation så sent sorn den 1 januari 1943, att samtliga
de ordinarie landskanslister och landskontorister samt extra ordinarie sådana
befattningshavare, som skola finnas inom den nya organisationen, skola vara
placerade i lönegraden A 17 respektive Eo 15 samt att ordinarie landskanslister
och landskontorister samt befattningshavare i lönegraderna A 11, A 9, A 7
och A 4 skola vid de särskilda länsstyrelserna finnas lill det antal, som framgår
av den personalförteckning, jag i det följande anhåller få underställd
riksdagen. I personalförteckningen lia i utjämnande syfte vissa ändringar vidtagits
i förhållande till de sakkunnigas förslag. Sålunda har antalet lands -

22

Statsutskottets utlåtande nr 191.

kontoristtjänster vid länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Jämtlands
län minskats från 6 till 5 respektive från 4 till 3, länsstyrelsen i örebro län
för landskansliet tilldelats ytterligare en biträdesbefattning i lönegraden A 7,
envar av länsstyrelserna i Hallands och Norrbottens län för landskontoret erhållit
en biträdesbefattning i lönegraden A 4 samt envar av länsstyrelserna i
Jönköpings och Västerbottens län en ytterligare sådan befattning å landskontoret.
Emellertid är att märka att enligt den sammanställning av extra ordinarie
befattningshavare vid länsstyrelserna, som senare kommer att framläggas,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län erhåller 4 extra ordinarie
landskontoristtjänster mot föreslagna 3, medan länsstyrelsen i örebro län tilldelas
endast 3 extra ordinarie biträdestjänster å landskansliet mot föreslagna
4, länsstyrelsen i Jönköpings län endast 2 extra ordinarie landskontoristtjänster
mot föreslagna 3 samt länsstyrelsen i Norrbottens län endast 4 extra
ordinarie biträdestjänster å landskontoret mot föreslagna 5. Beträffande vissa
länsstyrelser hava vidare biträdesbefattningama utan ändring av det sammanlagda
antalet fördelats mellan de särskilda befattningskategorierna på
något annorlunda sätt än de sakkunniga föreslagit.

Vad angår de extra ordinarie landskanslist-, landskontorist- och biträdesbefattningarnas
antal och fördelning mellan länsstyrelserna ansluter jag mig
i huvudsak till sakkunnigförslaget. Extra ordinarie sådana befattningar böra
tills vidare förekomma i enlighet med följande sammanställning.

Landskansli

Landskontor

Län

Lands-

kanslister

Kontors-

biträden

Lands-

kontorister

Kontors-

biträden

Stockholms...........................

5

6

3

10

Uppsala..............................

2

2

1

2

Södermanlands........................

1

3

1

Östergötlands.........................

3

3

l

5

Jönköpings............................

2

3

2

5

Kronobergs...........................

2

2

1

3

Kalmar...............................

2

4

1

4

Gotlands..............................

1

—

2

—

Blekinge..............................

2

1

2

2

Kristianstads..........................

3

3

1

5

Malmöhus............................

5

8

4

8

Hallands..............................

2

2

1

3

Göteborgs och Bohus..................

5

7

4

6

Älvsborgs ............................

4

5

1

4

Skaraborgs............................

2

3

1

3

Värmlands............................

3

4

2

3

Örebro...............................

2

3

2

4

Västmanlands.........................

2

3

1

3

Kopparbergs..........................

3

4

2

3

Gävleborgs...........................

3

4

2

4

Västernorrlands.......................

4

6

2

5

Jämtlands............................

2

2

1

4

Västerbottens.........................

2

3

2

4

Norrbottens...........................

2

3

2

4

Det torde här böra anmärkas, att de särskilda länsstyrelserna enligt min
mening tilldelats ordinarie och extra ordinarie landskanslister och landskontorister
i sådan omfattning, att möjlighet bör finnas att utan ökning av dessa
tjänsters antal i viss utsträckning överflytta arbetsuppgifter, som nu åligga
juridiskt utbildad personal, till landskanslister och landskontorister.

Personalförteckningen och sammanställningen upptaga icke några befattningshavare
för bestyret med omsättningsskatten eller för utökning av taxeringsavdelningarna.
Därest förslag till ändrad organisation av omsättnings -

Statsutskottets utlåtande nr 191.

23

skatte- eller taxeringsavdelningarna senare skulle föreläggas riksdagen, torde
i samband därmed uppkommande frågor om erforderliga ändringar i personaluppsättningen
få upptagas till prövning och avgörande.

Av det sagda framgår, att jag endast i mycket begränsad omfattning anser
mig kunna tillmötesgå av åtskilliga länsstyrelser gjorda framställningar
om inrättande av lönegradsplacerade tjänster utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Beträffande förslagets ikraftträdande samt erforderliga övergångsbestämmelser
har departementschefen anfört följande.

Med hänsyn till länsstyrelsernas uttalanden beträffande den tidpunkt, då
arbetsdetaljer kunde organiseras vid länsstyrelserna, vill jag förorda, att den
nya organisationen genomföres samtidigt vid alla länsstyrelser med undantag
av Överståthållarämbetet. Då efter riksdagens beslut i ärendet åtskillig
tid erfordras för vidtagande av de organisatoriska förändringarna, finner jag
den 1 januari 1944 vara lämplig dag för den nya organisationens ikraftträdande.
Därest någon länsstyrelse på grund av särskilda förhållanden skulle
finna sig förhindrad inrätta viss arbetsdetalj från nämnda dag, bör hinder
icke möta för Kungl. Majit att medgiva anstånd härmed. Det antal landskanslister
och landskontorister å övergångsstat, som enligt angivna regler
kommer att finnas vid länsstyrelserna efter omorganisationens genomförande,
kan icke för närvarande exakt angivas utan blir beroende av resultatet
av tillsättningen av de nya tjänsterna i lönegraden A 17. Sedan 42 ordinarie
landskontorister med förordnande å häradsskrivartjänst den 14 maj 1943
utnämnts till ordinarie häradsskrivare, utgör antalet ordinarie landskontorister
numera 57. Hela antalet ordinarie landskontorister i den nya organisationen
utgör 88. Med hänsyn till av länsstyrelserna lämnade upplysningar
angående de nuvarande landskontoristernas lämplighet för de nya befattningarna
synes man emellertid böra utgå från alt ungefär 12 av dem komma
att uppföras å övergångsstat. Antalet landskanslisttjänster å övergångsstat
synes böra tills vidare beräknas sålunda, att till skillnaden mellan antalet
med ordinarie innehavare för närvarande besatta landskanslisttjänster, 120, å
ena sidan, samt antalet nya sådana tjänster, 104, å den andra, eller sålunda
16, lägges förslagsvis 10 tjänster, avsedda för nuvarande ordinarie landskanslister,
som utöver berörda 16 icke äro lämpliga såsom arbetsdetaljföreståndare.
Enligt denna beräkning skulle antalet landskanslisttjänster å övergångsstat
bliva 26. Landskanslist- respektive landskontoristtjänsterna å övergångsstat
synas böra upptagas i personalförteckningen utan angivande av till
vilket län de särskilda tjänsterna äro knutna. Nuvarande extra ordinarie
landskanslist eller landskontorist, som icke kan beredas plats i den nya organisationen,
synes i enlighet med sakkunnigförslaget böra få kvarstå i tjänst
i nuvarande lönegrad (Eo 14). Så länge landskanslist- respektive landskontoristbefattning
å övergångsstat eller extra ordinarie landskanslist- respektive
landskontoristbefattning i lönegraden Eo 14 finnes vid länsstyrelse skall i
princip motsvarande antal befattningar vid vederbörande länsstyrelseavdelning
i lönegraderna All och lägre hållas vakanta. Emellertid visar en undersökning
beträffande konsekvenserna härav, att vid ett fåtal länsstyrelser,
därest samtliga nuvarande ordinarie och extra ordinarie landskanslister respektive
landskontorister kvarstanna vid vederbörande länsstyrelse, så många
i den nya personalförteckningen upptagna bilrädesbefattningar skulle vakanssättas,
ali återstående antal sådana befattningar understiger nuvarande antal
ordinarie biträdesljänsler. Innehavarna av sistnämnda tjänster liro visserligen
flyttningsskyldiga, men då en förflyttning i vissa fall .skulle kunna för
vederbörande innebära väsentliga olägenheter, torde Kungl. Majit böra er -

Statsutskottets utlåtande nr 191.

U

hålla bemyndigande att under särskilda förhållanden medgiva begränsning
av ifrågavarande vakanssättning.

I detta sammanhang bör påpekas, att befattningen som kansliskrivare vid
länsstyrelsen i Jämtlands län enligt min mening skall hållas vakant, så länge
en landsfiskal å övergångsstat tjänstgör vid länsstyrelsen.

Vad rör övriga med omorganisationen sammanhängande
frågor har departementschefen anfört följande.

Beträffande formerna för tillsättning av de nya ordinarie landskanslistoch
landskontorislt jäns terna torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter
framställning av vederbörande länsstyrelse medgiva denna rätt att utan föregående
kungörelseförfarande besätta vissa eller samtliga tjänster med därtill
lämpliga ordinarie landskanslister respektive landskontorister. I övrigt
synes kungörande av tjänsterna böra ske i vanlig ordning. Till skillnad från
de sakkunniga är jag av den meningen, alt ordinarie landskontorister, vilka
tjänstgöra såsom tillförordnade häradsskrivare, böra givas tillfälle att välja
mellan att med frånträdande av förordnandet å häradsskrivartjänsten erhålla
ordinarie landskontoristtjänst i lönegraden A 17 eller att med bibehållande
av förordnandet uppföras å övergångsstat i lönegraden A 15. Enligt min mening
synas länsstyrelserna böra framgå med viss varsamhet, när fråga uppkommer
att entlediga övertaliga extra landskanslister och landskontorister.

Med anledning av vissa remissinstansers hemställan örn förkortning av
tjänstetiden för landskanslister och landskontorister innan extra-ordinarieanställning
får jag uttala, att de ändringar av cirkuläret till länsstyrelserna
den 12 november 1937 angående lönesättning för icke-ordinarie personal vid
länsstyrelserna m. m., som på grund av ifrågavarande omorganisation eller
eljest kunna befinnas påkallade, torde böra vidtagas av Kungl. Majit.

Vad slutligen angår frågan örn meddelande av särskilda kompetensföreskrifter
för landskanslist- och landskontorislbefattningar får jag såtillvida ansluta
mig till de sakkunnigas uppfattning, alt krav på studentexamen eller
däremot svarande utbildning icke synes böra föreskrivas för tillträde till
ifrågavarande tjänster. Däremot finner jag det av länsstyrelsen i Kopparbergs
län framförda förslaget om viss tids tjänstgöring å landsfiskalskontor respektive
häradsskrivarkontor såsom villkor för behörighet till landskanslistrespektive
landskontoristtjänst värt beaktande. Emellertid är jag icke beredd
att nu taga slutlig ställning till detta förslag. Eventuell föreskrift i ämnet
synes böra kunna meddelas i administrativ ordning genom ändring av kungörelsen
den 12 maj 1865 angående förändrade villkor för anställning i
statens civila tjänstebefattningar.

Jag får i detta sammanhang erinra om att riksdagen hemställt örn reglering
av anställnings- och avlöningsvillkoren för icke-ordinarie personal. Chefen
för finansdepartementet torde, efter avslutande av vissa förberedande undersökningar,
komma att anmäla förslag örn att den av riksdagen sålunda
väckta frågan upptages till utredning.

Beträffande de särskilda framställningarna har departementschefen
anfört följande.

Den av föreningen Sveriges länsassessorer, länsnotarie och länsbokhållare
gjorda framställningen om lönegradsuppflyttning av flertalet juristtjänster
vid länsstyrelserna anser jag mig böra avstyrka.

Länsstyrelsens i Älvsborgs län hemställan om inrättande av en extra ordinarie
länsassessorstjänst å landskontoret i länet anser jag icke tillräckligt motiverad.
Jag kan därför icke tillstyrka framställningen.

Vad härefter angår länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län framställning
örn inrättande av ytterligare en ordinarie expeditionsvaktbefattning vid länsstyrelsen
finner jag mig icke kunna tillstyrka densamma.

Statsutskottets utlåtande nr 191.

25

Den av vissa länsstyrelser gjorda hemställan om löneförbättring för försvarsassistenterna
slutligen synes — vid det förhållande att 1941 års hemortsförsvarssakkunniga
väntas inom den närmaste tiden framlägga förslag till ny
lokalförsvarsorganisation och däri torde komma alt till behandling upptaga
frågan om försvarsassistenternas ställning — icke böra föranleda någon åtgärd.

Då omorganisationen av länsstyrelserna är avsedd att genomföras från och
med den 1 januari 1944 förslås skilda personalförteckningar och avlöningsstater
för tiden 1 juli—31 december 1943 och för tiden 1 januari—30 juni
1944. För den förra tidsperioden förutsättes den personalförteckning, som
fastställts den 2 juni 1939, alltjämt äga tillämpning, medan för den senare
tidsperioden personalförteckningen ändras så att den överensstämmer med
den personalorganisation, som skall finnas efter det den nya ordningen blivit
genomförd.

Vad beträffar avlöningsstaterna ha utgifterna för avlönande av personal,
avsedd för den administrativa försvarsberedskapen, ansetts böra ersättas i
särskild ordning. Vidare förutsättas bokföringsgranskare under nästa år bliva
erforderliga i ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.
Från dessa utgångspunkter och under beaktande av de förslag, som departementschefen
framlagt, beräknas medelsbehovet för budgetåret 1943/44 under
länsstyrelsernas avlöningsanslag till sammanlagt 8,725,000 kronor, varav
4,300,000 kronor för tiden 1 juli—31 december 1943 och 4,425,000 kronor
för tiden 1 januari—30 juni 1944.

Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 35,000 kronor.

För nästa budgetår föreslås anslaget uppfört med oförändrat belopp.

Länsstyrelserna: Reseersättningar. Anslaget, som för innevarande budgetår
upptagits med 110,000 kronor, föreslås för nästa budgetår med hänsyn
till kostnaderna för vid länsstyrelserna anställda bokföringsgranskares resor
uppfört med 150,000 kronor.

Länsstyrelserna: Expenser. Anslaget är för löpande budgetår upptaget
med 1,400,000 kronor.

För nästa budgetår föreslås anslaget med hänsyn till behovet av extra inventarieanskaffning
samt ökade arbetsuppgifter och inträdd prisstegring höjt
med 100,000 kronor och uppfört med 1,500,000 kronor.

Länsstyrelserna: Publikationstryek. Anslaget föreslås för budgetåret
1943/44 minskat med 10,000 kronor i förhållande till löpande budgetår och
uppfört med 100,000 kronor.

Den föreslagna omorganisationen avser landskanslisternas och landskontoristernas
arbetsuppgifter och löneställning. En uppdelning av arbetsuppgifterna
föreslås så, att en del anförtros mindre kvalificerad personal i
lönegraderna A 11, A 9 och — lill någon del — A 7. Härigenom skulle 39
ordinarie och 77 extra ordinarie landskanslist- och landskontoristtjänster

Utskottet.

26

Statsutskottets utlåtande nr 191.

kunna utbytas mot befattningar i lägre lönegrader. De återstående tjänsterna
skulle uppflyttas i lönegrad, de ordinarie från A 15 till A 17 och de extra ordinarie
från Eo 14 till Eo 15.

I motionerna I: 313 och II: 444 föreslås, att de ifrågavarande ordinarie
tjänsterna skola uppflyttas ännu ett steg i löneplanen, nämligen till 18 löne
graden. Extra ordinarie landskanslist och landskontorist föreslås skola efter
sex års tjänstgöring såsom extra ordinarie likaledes kunna uppflyttas ett steg
till 16 lönegraden. Till stöd för nämnda förslag om högre lönegradsplacering
hava motionärerna bland annat andragit, att ett flertal myndigheter
under den långa tid, som ifrågavarande befattningshavares lönefrågor varit
aktuella, för ordinarie landskanslister och landskontorister förordat 17 eller 18
lönegraden, att deras arbetsuppgifter efter omorganisationen bleve mer kvalificerade
än de tidigare varit samt att därför en lägre lönegrad än A 18 nu
icke borde ifrågakomma.

Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag örn uppdelning av arbetsuppgifterna
ändamålsenligt. Även de skäl som anförts till stöd för att landskanslister
och landskontorister nu böra erhålla en förbättrad löneställning
synas utskottet bärande. Vidkommande lönegradsplaceringen torde vad i motionerna
anförts till stöd för lönegraden A 18 åt de ordinarie tjänstemännen
i och för sig förtjäna beaktande. Emellertid bör framhållas, att lönegradsplaceringen
nu prövats av särskilda sakkunniga och Kungl. Maj:t. Utskottet är
icke för sin del berett att förorda högre löneställning än den, som därvid befunnits
motsvara ifrågavarande tjänstemäns blivande arbetsuppgifter.

Vidkommande frågan örn kompetensföreskrifter för landskanslist- och
landskontoristbefattningar ansluter sig utskottet till departementschefens uppfattning,
att krav på studentexamen eller däremot svarande utbildning icke
bör föreskrivas för tillträde till ifrågavarande tjänster. Utskottet kan alltså
icke tillstyrka yrkandet på denna punkt i motionerna I: 312 och II: 443.

Kungl. Majit har föreslagit sådana övergångsanordningar, att övertaliga
landskanslister och landskontorister icke skola, vare sig de äro ordinarie eller
extra ordinarie, behöva lida minskning i nu utgående löneförmåner. De skola
nämligen enligt förslaget övergångsvis bibehållas i sina innehavda lönegrader
mot vakanssättning av motsvarande antal nyinrättade tjänster i lägre lönegrad.
I motionerna I: 312 och II: 443 har yrkats, att jämväl övertaliga tjänstemän
skulle komma i åtnjutande av förenämnda uppflyttning i lönegrad.
Ehuru vissa skäl kunna anföras för motionärernas ifrågavarande yrkande,
har utskottet i jämväl denna fråga funnit sig böra förorda Kungl. Maj :ts förslag.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 312 och II: 443 samt I: 313 och
II: 444

I) godkänna följande personalförteckning för länsstyrelserna,
att tillämpas från och med den 1 januari 1944:

erson

Tjftnstemän ä

ordinarie stat.

Lön enligt
särsk,
best.

Lönegrad

A 30

Löne-

grad

A 27

Lönegrad

A 24

Lönegrad

A 21

Län

Lands-

hövding

Lands-

sekrete-

rare

Lands-

kamrerare

Läns-

assessor

Länsnota-

rie av
lia klass

Länsbok-

hållare av
lia klass

Länsnota-

rie av

2:a klass

Länsbok-

hållare av
2:a klass

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

1

2

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

1

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

—

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

1

2

1

1

—

—

Göteborgs och Bohus ....

1

1

1

1

1

1

2

2

1

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

2

1

1

1

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

—

1

1

1

2

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

—

1

1

1

2

1

1

1

1

! Norrbottens.............

1

1

1

2

| 1

1

1

1

Lönegrad
A 17

gv

3 5“

n P

X P (fl

Cfl

o r
3 p

rf 3

§1

CO •

Lönegrad

A 11

-1 fts

< ö

5 a

Lönegrad

A 9

*

o

3

r+

O

Lönegrad
A 7

<s|3

s » 2.

r» P* £*■

i ®

gs

c. «

Löne grad


A 5

5'' W
§*
CO TJ

< 2
p Q -

Löne grad


A 4

ST °
B- s

8

3

3
5

4

3

4
1
3

5
7

3
7
5

4

5

4

3

5
5
5

4
4
4

5

3

4
4
4

3

4
2
2

4

5

3
5

4

3

4
3

3

4
4
4

3

4
4

2 + 1

1 + 1

1

3 + 3

1 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

2 + 1

1 + 1

2 + 1

1

2 + 3

1 + 1

1 + 1

1

2 + 1

0 + 1

1 + 0

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

1 + l

—

1

1 + 1

0 + 1

0 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

2 + 1

2 + 2

2 + 2

1

4 + 3

0 + 1

1+0

1

1 + 1

2 + 1

2 + 1

1

3 + 3

2 + 1

2 + 2

1

2 + 2

1 + 1

1 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

2 + 2

0 + 1

1 + 1

1

2 + 1

1 + 1

1 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

2 + 1

1 + 1

2 + 1

1

2 + 2

2 + 1

2 + 2

1

2 + 2

0 + 1

1 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

1 + 2

1 + 1

Il + 1

1

1 + 1

3

1

1

1

1

1

1

1

1

1

3-

1

2

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Lönegrad

15
15

8
1
2
3
3
1
3
1
1
3
6
1

5 + 5

4 +
1 +
1 +
3 +
+
+
+
+
+
+
+
+

+ 2
+ 2
+ 2

Anm. 1

Arm. 2.

Tjänsteman å ö Torg ängs sta t.

Befattning

26 landskanslister ........................................ A

12 landskontorister....................................... A

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e

3 länsassessorer (Stockholms län).................... Eo 27 1 länsassessor (Älvsborgs län)........................ Eo 27

3 länsassessorer (Malmöhus län)..................... Eo 27 2 lansassessorer^CVasternorrlands lan)................ Eo 27

2 länsassessorer (Göteborgs o. Bohus län)............ Eo 27 1 lansassessor (Norrbottens lan)......................

Så länge landskanslist- respektive landskontorlstbefattning å^vergå^

ristbeiattnin® i lönegraden Eo 14 finnes vid länsstyrelse, skall motsvarande antal befattningar vid vederbörande ^ " , "

i lönegraderna A 11, A 9, A 7 (kanslibiträden) och A 4 i nu nämnd ordning hallas vakanta, därest icke Kungl. Majit med hänsyn
till särskilda förhållanden medgiver, att viss eller vissa av sistnämnda befattningar må återbesättas. .......

Befattningen som kansliskrivare vid länsstyrelsen i Jämtlands län skall hållas vakant, så länge en landsfiskal å övergångsstat tjänstgör
vid länsstyrelsen.

Statsutskottets utlåtande nr 191.

28

Statsutskottets utlåtande nr 191.

II) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att
tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1943:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, för slagsvis

......................... kronor 250,000

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänste män,

förslagsvis ..................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till
sakkunniga för
biträde vid utredningar
m. m. kronor 5,000

b. Ersättning till
försvarsassisten ter,

förslagsvis » 43,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal: a.

Bokföringsgrans kare

.........kronor 287,500

b. Annan personal » 1,312,500

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän (representationsbidrag till
landshövdingarna), förslagsvis......

6. Rörligt tillägg, förslagsvis............

Summa kronor 4,300,000.

III) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1944:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, för slagsvis

........................ kronor 250,000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å or dinarie

stat, förslagsvis............ > 1,889,000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångs stat,

förslagsvis .................. » 101,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t:
a. Ersättning till
sakkunniga för
biträde vid utredningar
m. m. . . kronor 5,000

» 1,886,500

» 48,500

» 1,600,000

» 45,000

» 470,000

Statsutskottets utlåtande nr 191.

29

b. Ersättning till
försvarsassisten ter,

förslagsvis kronor 43,500 kronor 48,500

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal: a.

Bokföringsgrans kare

.......... kronor 287,500

b. Annan personal » 1,328,500 » 1,616,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän (representationsbidrag till
landshövdingarna), förslagsvis .... » 45,000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »__ 475,000

Summa kronor 4,425,000

IV) för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under femte
huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

a) till Länsstyrelserna: Avlöningar 8,725,000 kronor;

b) till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. 35,000 kronor;

c) till Länsstyrelserna: Reseersättningar 150,000 kronor;

d) till Länsstyrelserna: Expenser 1,500,000 kronor;

e) till Länsstyrelserna: Publikationstryck 100,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 192.

Reservationer:

1) av herrar Lindström, Ward och Nilsson i Steneberg;

2) av herr Sundberg.