Statsutskottets utlåtande nr 166.
1
Nr 166.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1943 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggande
av skolhemmet Hammargården i Stockholms
län m. m.
(3:e avd.)
1:°) Utbyggande av skolhemmet Hammargården. I propositionen nr 281
har Kungl. Maj:t, under punkten 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 21 maj 1943, föreslagit riksdagen medgiva, att den
del av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade
reservationsanslaget (B) till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem
samt skol- och yrkeshem m. fl., som beviljats för uppförande av skolhem å
kronoegendomen Lindhult i örebro län, må i stället i mån av behov tagas i
anspråk för utbyggnad, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordat förslag, av skolhemmet Hammargården i Stockholms
län.
Ifrågavarande anslag anvisades med ett belopp av 647,000 kronor, varav
461.000 kronor avsags för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av socialstyrelsen framlagt förslag av berörda skolhem å Lindhult, vilket
skulle rymma omkring 30 elevplatser.
Sedan socialstyrelsen den 8 mars 1943 gjort framställning rörande uppförande
snarast möjligt av skolhemmet å Lindhult, varöver 1942 års skyddshemsutredning
avgivit utlåtande, har styrelsen i skrivelse den 3 maj 1943
såsom alternativ till Lindhultsförslaget framlagt ett förslag till uppförande
av ett nytt elevhem vid Hammargården, avsett för 30 elever.
Styrelsen framhåller inledningsvis, att fördelen med det nya förslaget skulle
vara, att byggnadskostnaderna bleve avsevärt lägre, att personal- och driftkostnaderna
likaledes kunde minskas och att skolundervisningen kunde bedrivas
efter mera rationella linjer än som vore möjligt vid de små skolhemmen.
Nackdelarna vore, att det upptagningsområde, för vilket Lindhultshemmet
avsetts, finge längre färdevägar till Hammargården och att den hemliknande
prägeln, som borde eftersträvas, kunde äventyras, när Hammargården
skulle hysa sextio skolelever i stället för som nu trettio.
Vinsten i anläggningskostnad enligt Hammargårdsalternativet uppskattar
styrelsen till 218,000 kronor och i årliga avlönings- och driftkostnader till
5.000 kronor, respektive 4,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Behovet av nya platser inom skyddshemsorganisationen har som socialstyrelsen
vid upprepade tillfällen framhållit blivit alltmera trängande. .lag
har under sådana förhållanden ansett mig nödsakad att upptaga till pröv
Bihany
lill riksdagens protokoll 19i,1. 0 sami. Nr 1SG—167. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 166.
ning, hur en utbyggnad av organisationen under nuvarande förhållanden
lämpligast borde äga rum. Önskvärt vore uppenbarligen att utvidgningen
finge en provisorisk karaktär. Det är nämligen min förhoppning att det höga
antalet skolhemselever skall visa sig vara en mera övergående krisföreteelse
och att alltså platsbehovet skall efter hand nedgå. Socialstyrelsen har i sin
skrivelse den 8 mars 1943 föreslagit, att frågan skulle lösas därigenom, att det
för gossar avsedda skolhemmet å kronoegendomen Lindhult, vartill riksdagen
redan beviljat medel, skulle omedelbart få uppföras.
Skolhemmet å Lindhult är avsett att ersätta skolhemmet Åkerby, som befinner
sig i ett mycket bristfälligt skick och vilket skulle nedläggas, sedan
Lindhultshemmet vore taget i bruk. Socialstyrelsens förslag innebär, att Åkerbyhemmet
bibehålies även sedan Lindhultshemmet uppförts så länge som nu
rådande överbeläggning förekommer å skyddshemmen för gossar.
I skrivelse den 3 maj 1943 har socialstyrelsen framlagt ett alternativt förslag
i ämnet. Enligt detta skulle behovet av nya skolhemsplatser tillgodoses
genom en utbyggnad av skolhemmet Hammargarden i Stockholms län, som
därigenom skulle erhålla 60 vårdplatser, medan nuvarande platsantalet är
omkring 30.
Beträffande sistnämnda förslag vill jag till en början framhålla, att detsamma
remitterats till byggnadsstyrelsen, som ännu icke däröver avgivit utlåtande.
Under förutsättning att byggnadsstyrelsen anser sig kunna godtaga
de till förslaget hörande kostnadsberäkningarna, synes det tydligt, att det
nya förslaget i förhållande till det tidigare erbjuder vissa fordelar. Dessa
ligga främst på det ekonomiska planet, i det såväl kostnaderna för de nya
platsernas anordnande som ock de årliga kostnaderna för avlöningar oc
drift komma att ställa sig väsentligt lägre enligt Hammargardsalternativet
än enligt Lindhultsförslaget. Därtill kommer, att undervisningen blir avsevärt
lättare att ordna på ett tillfredsställande satt vid ett skolhem av den
storlek, som nu planerats vid Hammargården, än vid ett hem av mindre
typ. . 0 .
Nackdelarna med det nya alternativet bestå däri, att a ena sidan at en anstalt
med 60 vårdplatser svårligen kan givas den hemliknande karaktär, som
är önsklig för ett hem av denna art, och å andra sidan upptagningsområdet
för ett hem med detta platsantal måste bliva jämförelsevis stort. Utan att
underkänna betydelsen härav är jag dock i likhet med socialstyrelsen av den
uppfattningen, att fördelerna med Hammargårdsalternativet aro större an
olägenheterna. Så snart byggnadsstyrelsens yttrande inkommit, har jag för
avsikt att upptaga ärendet till fortsatt beredning. Örn härvid inga nya forhållanden
framkomma, som tala emot en utbyggnad av Hammargarden pa
det sätt som socialstyrelsen föreslagit, ämnar jag förorda en sadan utbyggnad
Kostnaderna härför torde böra bestridas av de medel, vilka tidigare anvisats
för uppförande av nytt skolhem vid Lindhult. Riksdagens medgivande
härtill måste givetvis inhämtas. ,
Skulle vid närmare prövning utbyggnaden av Hammargarden te sig
mindre lämplig, bör enligt min mening Lindhultshemmet omedelbart upp
-
f° Då jag utgår från att den nya avdelningen vid Hammargården icke skall
kunna tågås i bruk före den 1 juli 1944, behöva icke för nasta budgetår anvisas
ytterligare medel i anledning av den personaloknmg, som efter^ tillkomsten
av denna avdelning blir erforderlig. Ej heller anser jag miB nu
böra i detalj taga ståndpunkt till av socialstyrelsen berörda frågor rörande
det blivande^ personalbehovet vid nämnda hem. Omformalda spörsmål tordt
få behandlas i samband med prövningen av behovet av anslagsmedel for st.
tens skyddshem under budgetåret 1944/45.
Statsutskottets utlåtande nr 166.
3
Utskottet har icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan om lämpligheten
ur vårdsynpunkt av ett skolhem av den storlek, som Hammargården enligt
det föreliggande förslaget skulle erhålla. Utskottet delar emellertid departementschefens
uppfattning, att Hammargårdsalternativet under nuvarande
förhållanden är att föredraga.
Under åberopande härav får utskottet, som alltså funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må medgiva, att den del av det å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
(B) till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem
samt skol- och yrkeshem m. fl., som beviljats
för uppförande av skolhem å kronoegendomen Lindhult i
örebro län, må i stället i mån av behov tagas i anspråk
för utbyggnad, i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 21 maj 1943 förordat
förslag, av skolhemmet Hammargården i Stockholms
län.
2:o) Bidrag till Stockholms kyrkliga skyddshemsförcning för täckande
av inköpskostnaderna för vissa inventarier vid skyddshemmet Hornö m. m.
Kungl. Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen medgiva, att Stockholms
kyrkliga skyddshemsförening må till bestridande av kostnaderna för inköp
av vissa inventarier vid skyddshemmet Hornö från det för budgetåret 1942/
43 anvisade förslagsanslaget till bidrag till driften av icke-statliga skyddshem
tillerkännas ett bidrag av 3,400 kronor.
Stockholms kyrkliga skyddshemsförening har anhållit örn statsbidrag för
bestridande av kostnaderna för inköp av möbler till sammanlagt fyra rum
vid det av föreningen ägda skyddshemmet Hornö.
Socialstyrelsen har med eget yttrande överlämnat föreningens framställning.
Jämväl statskontoret har avgivit utlåtande i ärendet.
Departementschefen har anfört följande.
De inventarieköp, som avses i förevarande framställning, torde hava varit
nödvändiga för upprätthållande av verksamheten vid skyddshemmet. Med
hänsyn härtill och då föreningen saknar medel för gäldande av kostnaderna
för dessa köp, vilka avsevärt överstiga hemmets normala utgifter för inventarieanskaffning,
synes det påkallat att föreningen för ändamålet — utöver
eljest för skyddshemsverksamheten utgående statsbidrag — erhåller ett särskilt
bidrag av statsmedel. Bidragsbeloppet torde lämpligen böra bestämmas
till 3,400 kronor och bidraget torde få utgå från det för innevarande budgetår
anvisade förslagsanslaget till bidrag till driften av icke statliga skyddshem.
I detta sammanhang har departementschefen anmält uppkommen fråga
rörande fastställande au byggnadsvärdet å det Göteborgs stad tillhöriga
skyddshemmet Fagared.
Enligt vid fjolårets riksdag antagna ändrade grunder för bidrag till driften
av icke statliga skyddshem erhålla städerna Stockholm och Göteborg i
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 166.
Utskottet.
motsats till vad tidigare varit fallet för tiden 1 januari 1943—31 december
1944 årligt statsbidrag till underhåll av skyddshemsbyggnaderna motsvarande
2 procent av byggnadernas värde. Värdet av byggnaderna vid skyddshemmet
Fagared uppskattades till 750,000 kronor.
I anledning bärav har inom socialdepartementet utarbetats förslag till
nytt avtal mellan Kungl. Maj:t å ena sidan och Göteborgs stad, å den andra,
avseende stadens skyddshemsverksamhet under åren 1943 och 1944. I detta
förslag har byggnadsvärdet å skyddshemmet Fagared upptagits till 750,000
kronor.
I ett över avtalsförslaget avgivet yttrande hava stadsfullmäktige i Göteborg
förklarat sig godkänna förslaget dock under förutsättning att byggnadsvärdet
å nämnda skyddshem höjdes till 850,000 kronor.
Departementschefen har i detta ärende för egen del anfört följande.
Enligt vad jag under hand inhämtat från socialstyrelsen är styrelsen av
den uppfattningen, att den av staden sålunda ifrågasatta höjningen av byggnadsvärdet
måste anses fullt skälig. Med hänsyn därtill har jag för avsikt att,
därest riksdagen ej däremot framställer erinran, föreslå Kungl. Majit att vid
fastställande av berörda avtal bestämma byggnadsvärdet å skyddshemmet
Fagared till det av Göteborgs stad begärda beloppet.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
må till bestridande av kostnaderna för inköp
av vissa inventarier vid skyddshemmet Hornö från det för
budgetåret 1942/43 anvisade förslagsanslaget till bidrag till
driften av icke statliga skyddshem tillerkännas ett bidrag av
3,400 kronor.
Stockholm den 8 juni 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Lindström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Sven Larsson, friherre De Geer, Gillström, von Heland,
Wiklund, Ekströmer och Johan Eric Ericson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Andersson i Södergård,
Bergström, Lindholm, Barnekow och Eriksson i Frägsta.