Statsutskottets utlåtande nr 162.

1

Nr 162.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till uppförande av byggnad för textil forskning
m. m.

(lia avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t å kapitalbudgeten under statens allmänna
fastighetsfond (bilaga 7, punkt 4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Uppförande av byggnad för
textilforskning för budgetåret 1943/44 beräkna ett investeringsanslag av
300,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 201, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 9 april
1943, föreslagit riksdagen dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal
med stiftelsen Svensk textilforskning, dels bemyndiga Kungl. Majit att, i den
mån så befinnes påkallat och lämpligt, överenskomma med stiftelsen om
jämkningar i avtalet, dels ock till Uppförande av byggnad för textilforskning
å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret 1943/44
anvisa ett investeringsanslag av 300,000 kronor.

Den med stöd av Kungl. Majits bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade
utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande
har den 18 februari 1943 avgivit betänkande nr IV (statens off. utr. 1943: 11)
med förslag till åtgärder för textilforskningens ordnande. I detta betänkande
har utredningen föreslagit inrättandet av ett särskilt institut för textilforskning,
Svenska textilforskningsinstitutet, organiserat såsom en enskild anstalt
men i nära anknytning till Chalmers tekniska högskola samt drivet under
administrativ och finansiell samverkan mellan staten samt textil- och beklädnadsindustrien.
Enligt ett upprättat förslag till avtal mellan Kungl. Majit
och kronan, å ena, samt en av vederbörande industriorganisationer bildad
stiftelse, benämnd stiftelsen Svensk textilforskning, å andra sidan, anses
kostnaderna för uppförande och inredning av byggnad för ifrågavarande
institut, vilka kostnader beräknats till 700,000 kronor, skola betalas
av statsmedel samt kostnaderna för institutets utrustning, beräknade
till 707,500 kronor, bestridas av stiftelsen. De normala driftkostnaderna för
institutet ha beräknats vid rådande prisläge belöpa sig till 176,000 kronor
per år, därav 66,000 kronor avse kostnader, som enligt avtalsförslaget anses

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 162—164. 1

2

Statsutskottets utlåtande nr 162.

skola bestridas av statsanslag. Utredningen har hemställt om Kungl. Maj:ts
godkännande av berörda avtalsförslag och av ett jämväl upprättat förslag
till stadgar för institutet samt om anvisande för budgetåret 1943/44 av ett
anslag å 300,000 kronor för påbörjande av institutsbyggnadens uppförande.

Över detta betänkande lia infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret,
byggnadsstyrelsen, kommerskollegium, statens provningsanstalt, kanslern för
rikets universitet efter hörande av vederbörande myndigheter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt vid Stockholms och Göteborgs högskolor, styrelsen
för tekniska högskolan i Stockholm efter hörande av högskolans lärarkollegium,
styrelsen för Chalmers tekniska högskola efter hörande av högskolans
lärarkollegium, arméförvaltningens intendenturdepartement, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, ingenjörsvetenskapsakademien och statens
industrikommission. Vidare ha Sveriges industriförbund, Svenska teknologföreningen,
Sveriges standardiseringskommission, styrelsen för svenska träforskningsinstitutet,
texlilrådet, konfektionsindustriföreningen samt Tekniska
samfundet i Göteborg yttrat sig i ärendet.

Efter att hava lämnat en redogörelse för nuvarande textilforskning och
dess laboratorieresurser samt för utredningens förslag i fråga om de allmänna
synpunkterna beträffande textilforskningen och dess ordnande, syftande
till inrättande i anknytning till en teknisk högskola av ett centralt forskningsinstitut,
företrädesvis för grundläggande forskning rörande textila produkter,
deras framställning och användning (sid. 3—12) har föredragande departementschefen
i anslutning därtill anfört bland annat följande.

Textilindustrien och den därmed nära förbundna beklädnadsindustrien ha
i vårt land nått en betydande omfattning. Detta framgår bland annat därav,
att inom dessa båda industrigrenar år 1939 sysselsattes över 95,000 personer,
att omkring 80 procent av landets behov av textilvaror då täcktes genom inhemsk
produktion samt att denna hade ett saluvärde överstigande 800 miljoner
kronor och ett till omkring 300 miljoner kronor uppskattat förädlingsvärde.
Även kvalitativt sett torde den svenska textil- och beklädnadsindustrien
kunna sägas stå på ett högt plan. Härutinnan kan dock Sverige knappast
göra anspråk på att räknas som ett föregångsland. De tillverkningsmetoder,
som här tillämpas, grunda sig väsentligen på utomlands gjorda uppfinningar
och vunna erfarenheter. Att så är förhållandet kan måhända i viss mån
finna sin förklaring därav, att de textila råvarorna hittills huvudsakligen
importerats. Emellertid måste det konstateras, att vårt land icke heller nämnvärt
bidragit till den fortfarande pågående utveckling, som lett till att cellulosaindustrien
övertagit en icke obetydlig del av textilindustriens råvaruförsörjning.

De överväganden, varå tidigare beslutade åtgärder fran statens sida för
främjande av tekniskt-vetenskaplig forskning grundats, torde i väsentliga
stycken kunna åberopas som skäl för liknande initiativ på nu förevarande
område. Med hänsyn jämväl till den utländska konkurrens, under vilken
den svenska textilindustrien haft att arbeta, framstår det såsom synnerligen
angeläget för denna industri att bemöda sig örn sin tekniska standard, så
att den även i framtiden — då den utländska konkurrensen måhända sätter
in med ökad styrka — kan väl hävda sin ställning. Framhållas må tillika,
att det ur försvarsberedskapssynpunkt är av stort värde att inom landets
gränser ha en väl och mångsidigt utvecklad textilindustri.

Statsutskottets utlåtande nr 162.

o

Utredningen har enligt min mening anfört övertygande skäl för sin uppfattning,
att en vidgad forskningsverksamhet inom denna gren av näringslivet
nu bör åstadkommas under samverkan mellan staten och industrien
samt att denna verksamhet främst bör avse grundläggande forskning rörande
textila produkter, deras framställning och användning. I likhet med samtliga
över utredningens betänkande hörda myndigheter och sammanslutningar
biträder jag jämväl förslaget därom, att för ändamålet måtte inrättas ett
särskilt forskningsinstitut. Jag vill i det följande till granskning upptaga vad
utredningen härutinnan närmare föreslagit.

Departementschefen har härefter redogjort för utredningens synpunkter
i fråga örn textilforskningsinstitutets arbetsuppgifter. Av statsrådsprotokollet
(sid. 16—21) inhämtas härom bland annat följande.

Utredningen hade med hänsyn till det nära sambandet mellan textilforskningen
och den högre tekniska textilundervisningen framhållit vikten av att
ett blivande forskningsinstitut på textilområdet även utnyttjas för undervisningsändamål,
i den mån detta icke hindrade institutets huvuduppgift, som
borde vara forskning. Utredningen hade även betonat vikten av att institutets
forskningsområde ej blir alltför snävt begränsat inom ett bestämt fält, då därigenom
fruktbara initiativ i gränsområdena kunde stäckas och dessa viktiga
områden bli mindre väl tillgodosedda. Ur effektivitetssynpunkt vöre det angeläget
att icke instruktionsmässigt alltför mycket begränsa verksamhetsområdet
utan ge det en tämligen allmän formulering, förslagsvis följande: att bedriva
tekniskt-vetenskaplig forskning och följa utvecklingen inom de forskningsområden,
som röra textila produkter, deras framställning och användning
ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker och
forskare på dessa områden. Tyngdpunkten av den planerade textilforskningen
borde förläggas till det textilkemiska området och förutsättningar skapas
för forskning angående högmolekylära ämnen. Ur effektivitetssynpunkt vore
emellertid önskvärt att även kunna utföra sådana undersökningar av textilmekanisk
och konfektionsteknisk art, som ha samband med de textilkemiska
forskningsarbetena. Till forskningsinstitutets verksamhetsområde borde även
räknas användningsforskning ävensom provning, i den mån sådan erfordrades
för forskningsverksamheten.

Departementschefen har i anslutning härtill anfört följande.

I likhet med de myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över
utredningens betänkande, har jag intet att erinra mot de däri uppdragna
riktlinjerna för textilforskningsinstitutets verksamhet. Institutet bör sålunda
främst vara en härd för vetenskaplig forskning rörande de material av olika
slag, som användas vid eller kunna tänkas lämpa sig för framställning av
textilvaror. Att tyngdpunkten därvid för närvarande bör ligga inom området
för den forskning, som sysslar nied högmolekylära ämnen av vegetabiliskt
ursprung, är naturligt med hänsyn till teknikens nuvarande ståndpunkt
men bör icke hindra en förskjutning av forskningsintresset mot andra
uppgifter, då så kan visa sig önskvärt, överhuvud taget kan det icke här,
lika litet sorn inom andra områden för tekniskt-vetenskaplig forskning på
längre sikt, vara lämpligt att från början fastställa ett detaljerat arbetsprogram.
Det bör få ankomma på institutets ledning att vid varje särskild
tidpunkt, med beaktande av utvecklingen, dirigera verksamheten mot de då
mest aktuella och givande forskningsuppgifterna. Därvid bör givetvis hållas
i sikte, att institutet icke skall befatta sig nied rena fabrikationsproblem.
Emellertid är det — såsom utredningen framhållit och teknologföreningen

4

Statsutskottets utlåtande nr 162.

ytterligare understrukit — icke möjligt att draga någon bestämd gräns mellan
grundforskning och målforskning. Det vore knappast rimligt om institutet
skulle underlåta att giva sig i kast med ett forskningsproblem av allmän
betydelse för textil- och beklädnadsindustrien allenast av den anledningen
att det kunde sägas tangera gränsen för den rena målforskningen. Med anledning
av vad i övrigt i yttrandena anförts må framhållas, att institutet icke
bör befatta sig med sådana arbetsuppgifter, som falla inom redan befintliga
provningsanstalters verksamhetsområde. Det torde vidare knappast böra ankomma
på institutet att självständigt bedriva medicinsk-hygienisk forskning,
vilket givetvis icke bör hindra, att institutet i män av behov och förmåga
medverkar vid sådan forskning.

Den högre tekniska undervisningen rörande textila problem har hittills
varit eftersatt i vårt land. Då sådan undervisning utgör förutsättning för en
framgångsrik forskning på detta område, måste det anses mycket lämpligt
att, såsom utredningen jämväl föreslagit, institutets resurser i vidast möjliga
mån ställas till förfogande för dylik undervisning.

Beträffande förläggningen av institutet, lokalbehov och utrustning har av
utredningen framhållits bland annat följande (sid. 22—30).

Skilda synpunkter hade anförts av olika industrirepresentanter i fråga örn
den lämpligaste orten för förläggningen av institutet. Vissa industrimän hade
sålunda framhållit, att forskningsinstitutet borde läggas i Stockholm i anknytning
till därvarande tekniska högskola och det till utförande beslutade
Svenska träforskningsinstitutet. Från annat håll inom industrien hade åter
förfäktats, att institutet borde läggas i Göteborg i det stora västsvenska textilindustridistriktet
och i anknytning till Chalmers tekniska högskola. Utredningen,
som erinrat örn att textilundervisning redan finnes anordad vid
Chalmers tekniska högskola i Göteborg i det att genom intresse och offervillighet
från ett par industriföretag i Göteborg medel ställts till högskolans
disposition för provisoriskt ordnande av textilundervisning under tre år, har
för sin del funnit, att de flesta omständigheterna talade för att den högre
textilundervisningen bereddes möjligheter att fortsätta vid Chalmers tekniska
högskola i Göteborg, och att några bärkraftiga skäl att flytta denna undervisning
från Chalmers tekniska högskola till tekniska högskolan i Stockholm
icke från något håll anförts. Med hänsyn till vikten av att forskning och
undervisning sammankopplades måste dessa undervisningssynpunkter även
tillmätas betydelse för frågan om forskningsverksamhetens förläggning.

Tomtplats för ett textilforskningsinstitut funnes disponibel invid Chalmers
tekniska högskola, medan däremot markfrågan enligt utredningens mening
vore svårare att lösa vid tekniska högskolan i Stockholm.

Ett ytterligare skäl, ehuru av mindre avgörande slag, för textilforskningens
förläggning till Göteborg vore vidare, att byggnads- och driftkostnaderna
kunde beräknas bli något mindre där än i Stockholm.

Utredningen hade vid bedömningen av de olika synpunkterna på förläggningsfrågan
enhälligt stannat för att föreslå, att det tillämnade institutet för
textilforskning förlädes till Göteborg och organiserades i nära anknytning till
Chalmers tekniska högskola.

Såsom tomt för institutet föresloges ett område omedelbart väster örn byggnaden
för Chalmers tekniska högskolas institutioner för fysik, kemi och närliggande
discipliner.

För institutets lokalbehov hade utredningen låtit uppgöra skissförslag och
överslagsberäkningar enligt två alternativ. Enligt det ena, omfattande en
sammanlagd golvyta örn 1,700 m2, beräknades byggnadskostnaderna tdl

Statsutskottets utlåtande nr 162.

5

855,000 kronor. Det andra alternativet, kostnadsberäknat till 700,000 kronor,
omfattade en golvyta av cirka 1,245 m2. Alternativ 2 borde dock endast
betraktas som ett första utbyggnadsstadium och hade därför utformats på
sådant sätt, att det utan olägenheter kunde utvidgas, när tidsläget blivit gynnsammare
eller när institutets eller högskolans verksamhet vuxit till en sådan
omfattning, att behovet av utvidgning blivit oavvisligt. Utredningen hade
stannat vid att av besparingsskäl förorda alternativ 2.

Departementschefen har — under erinran om att kostnaderna för institutets
utrustning, beräknade till 707,500 kronor, icke avsetts skola bestridas av
statsverket och efter att hava lämnat en redogörelse för bland annat vissa i
förläggningsfrågan angivna yttranden — för egen del anfört följande.

Såsom jag tidigare framhållit böra textilforskningsinstitutets resurser såvitt
möjligt komma jämväl den högre tekniska undervisningen till godo.
Därest detta önskemål skall vinna beaktande, lärer endast Stockholm eller
Göteborg kunna komma i fråga såsom förläggningsort för institutet. Efter
en ingående prövning av skälen för och emot att förlägga institutet till den
ena eller den andra av dessa båda städer har utredningen stannat för att
giva Göteborg sitt förord. Detta utredningens ståndpunktstagande har gillats
eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser utom tekniska högskolans
i Stockholm lärarkollegium, som — utan att dock i frågan framställa
något yrkande — såsom sin mening uttalat, att utredningen vid sin
avvägning övervärderat ett par av de skäl som talade för Göteborg och undervärderat
ett av de skäl som talade för Stockholm såsom institutets förläggningsort.
Jämväl svenska teknologföreningen bär, ehuru föreningen anslutit
sig till utredningens förslag i denna del, funnit utredningens motivering
härför icke vara i allo godtagbar.

Vid det val, varom här är fråga, kan uppenbarligen de på bedömningen
inverkande faktorernas inbördes värde vara föremål för delade meningar.
Full enighet synes dock råda örn betydelsen av att jämväl Chalmers tekniska
högskola i Göteborg får i sin undervisnings- och forskningsverksamhet åtnjuta
det stöd som möjligheten till nära samarbete med andra forskningsinstitutioner
innebär. Då vid valet mellan Stockholm och Göteborg såsom förläggningsort
för ett textilforskningsinstitut även andra skäl tala för det senare
alternativet, biträder jag vad utredningen härutinnan föreslagit.

Förslaget innebär tillika, att den för institutet avsedda byggnaden uppföres
å Chalmers tekniska högskolas tomt, närmare bestämt å ett område omedelbart
väster om byggnaden för högskolans institutioner för fysik, kemi och
närliggande discipliner.

Beträffande den för textilforskningsinstitutet avsedda byggnadens utformning
har utredningen låtit utarbeta två alternativa förslag. Enligt det ena
alternativet skulle byggnaden jämte tillhörande flygelbyggnad inrymma alla
de lokaler, som erfordrades för att fullt självständigt tillgodose såväl forskningens
som undervisningens behov, samt omfatta en effektiv golvyta av
1,700 m2 och i uppförande kosta omkring 855,000 kronor. I det andra alternativet
har man genom att utesluta föreläsnings- och lärarrum samt minska
övriga utrymmen, särskilt för administrationslokaler, kunnat få fram
en byggnad, som endast skulle omfatta en effektiv golvyta av omkring 1.245
m2 och beräknats kosta 700,000 kronor. Utredningen har — nied hänsyn till
nödvändigheten av att för närvarande begränsa utgifterna så mycket som
möjligt och till knappheten på arbetskraft och byggnadsmateriel samt enär
det vöre möjligt att tills vidare ordna föreläsningarna i de textila ämnena i
nyssnämnda högskolan tillhöriga institulionsbyggnad och det därjämte icke

6

Statsutskottets utlåtande nr 162.

komme att medföra några avsevärdare merkostnader och byggnadstekniska
olägenheter att utbygga textilforskningsinstitutet i etapper — för sin del
förordat det andra alternativet. Byggnadsstyrelsen, som ifrågasatt om icke
någon reduktion av den övre våningens höjd kunde vidtagas, har tillika framhållit,
att den av utredningen föreslagna byggnaden på ett mindre tillfredsställande
sätt anslöte sig till den befintliga, högskolan tillhöriga institutionsbyggnaden,
att möjligheten att förlägga nybyggnaden på annan plats inom
högskolans område därför borde undersökas samt att, därest lämplig sådan
plats icke stöde till förfogande, byggnadens placering och närmare utformning
borde ytterligare studeras i syfte att åstadkomma en i arkitektoniskt
hänseende mera tillfredsställande anpassning till den befintliga institutionsbyggnaden.
Styrelsen har vidare funnit de av utredningen för genomförande
av det andra alternativet angivna byggnadskostnaderna visserligen vara beräknade
i underkant men måhända tillräckliga under förutsättning att byggnadsarbetet
planlades och utfördes med iakttagande av all sparsamhet beträffande
materialier och utförande m. m.

För egen del vill jag förorda, att de till sistnämnda alternativ hörande ritningarna,
vilka den 10 januari 1943 upprättats av professorn Melchior Wernstedt,
måtte få tjäna till ledning vid utarbetandet av slutliga huvudritningar
till byggnaden men att därvid jämväl måtte beaktas vad byggnadsstyrelsen
i ärendet anfört. Jag förutsätter, att de definitiva huvudritningarna komma
att fastställas av Kungl. Majit. De sakkunnigas beräkning av byggnadskostnaderna
torde kunna godtagas.

Beträffande forskningsinstitutets inre organisation har utredningen föreslagit,
att institutet bör stå under ledning av en styrelse. Utredningen har
funnit lämpligt att institutets ledande forskare även tjänstgör som styresman.
Personalen i övrigt avses omfatta dels på institutets stat anställd personal
enligt en personalplan (sid. 36 i statsrådsprotokollet), dels utomstående
forskare, dels ock teknologer, ingenjörer och andra, som utföra studiearbeten
vid institutet.

I fråga om den yttre organisationen av institutet innebär utredningens
förslag, att institutet bör omfatta alla branscher inom textil- och beklädnadsindustrien,
att det bör anknytas till teknisk högskola, att det organiseras
så att industriens medverkan i arbetet erhålles samt att dess verksamhetsområde
främst bör omfatta grundläggande forskning. Utredningen har
i fråga örn textilforskningens ordnande trätt i förhandlingar med vederbörande
industriorganisationer, Textilrådet och Konfektionsindustriföreningen,
vilka bildat »stiftelsen Svensk textilforskning» för att representera
industrien vid administreringen och finansieringen av det planerade textilforskningsinstitutet.
Som resultat av förhandlingarna har uppgjorts ett förslag
till avtal mellan Kungl. Majit och stiftelsen angående ordnande av
central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras framställning
och användning. Förslag till stadgar för det tillämnade textilforskningsinstitutet
har även upprättats efter förhandlingar mellan utredningen och
industriens representanter.

Det förenämnda avtalet innebär i fråga örn engångskostnaderna, att staten
skall tillhandahålla tomt och bekosta uppförandet av byggnad jämte
inredning, under det att stiftelsen åtagit sig att bekosta institutets utrust -

Statsutskottets utlåtande nr 162.

7

ning. Beträffande årskostnaderna avses dessa enligt avtalet skola fördelas
mellan staten och stiftelsen. Dessa kostnader hava av utredningen beräknats
till 176,000 kronor, därav på statsverket skulle belöpa 66,000 kronor. Härutinnan
torde få hänvisas till propositionen (sid. 39 f.).

Departementschefen har om institutets organisation och finansiering anfört
följande.

Jag har tidigare under detta ärendes behandling förordat, att det föreslagna
textilforskningsinstitutet inrättas och drives under samverkan mellan
staten och industrien. Då det gäller att överväga, hur denna samverkan skall
närmare utformas, faller det sig naturligt att söka ledning av statsmakternas
förra året fattade beslut rörande svenska träforskningsinstitutet. Utredningen
har också i enlighet härmed trätt i förhandlingar med textil- och beklädnadsindustriens
ledande organisationer, vilka för ändamålet bildat stiftelsen
Svensk textilforskning med uppgift att representera industrien vid dess samarbete
med staten för textilforskningens främjande. Efter dessa förhandlingar
har upprättats ett preliminärt avtal, vari statens och stiftelsens inbördes
skyldigheter med avseende å detta samarbete närmare regleras. Avtalet
överensstämmer i flera väsentliga punkter nära med det förra året träffade
avtalet angående inrättande och drivande av träforskningsinstitutet. Sålunda
skall i båda fallen staten ställa tomt för institutsbyggnaden till förfogande
samt bestrida kostnaderna för byggnadens uppförande, uppvärmning oell
yttre underhåll, medan industrien skall anskaffa och bekosta den för verksamheten
erforderliga inventarieutrustningen. Vad övriga kostnader angår
skiljer sig däremot det nu träffade preliminära avtalet från vad därutinnan
stadgas i avtalet rörande träforskningsinstitutet. Medan det enligt sistnämnda
avtal i princip gäller, att staten skall bestrida de väsentliga kostnaderna för
den grundläggande forskningen vid institutet, skall enligt det nu föreliggande
preliminära avtalet industrien svara för dessa kostnader med undantag
av personalkostnaderna, vilka skola fördelas mellan staten och industrien.
Jag vill vidare erinra, att de båda avtalen ej heller i fråga örn byggnadskostnaderna
äro fullt kongruenta, i det att enligt avtalet angående textilforskningsinstitutet
industrien åtagit sig att, med viss begränsning, svara för den
kostnadsökning som kan uppkomma på grund av prisstegring å byggnadsmaterial
och höjning av arbetslöner. Utredningen har som motivering för
dessa skiljaktigheter mellan de båda avtalen framhållit, att staten icke på
det textila området hade samma företagarekonomiska intressen att bevaka
som beträffande träindustrien.

För de . mera väsentliga bestämmelserna i avtalet och utredningens motivering
till desamma har i det föregående lämnats en närmare redogörelse.
Jag torde i övrigt få hänvisa till avtalet, vilket såsom bilaga fogas vid protokollet
i detta ärende. Det i avtalet innefattade förslaget till reglering av förhållandet
mellan staten och industrien i deras gemensamma strävan att befrämja
en grundläggande texlilteknisk forskning har av samtliga remissinstanser
tillstyrkts eller lämnats utan erinran. För min del vill jag jämväl förorda
förslaget och tillstyrker alltså avtalets godkännande från statens sida.
Jag förutsätter emellertid befogenhet för Kungl. Majit att, därest så skulle
befinnas lämpligt, efter överenskommelse med stiftelsen vidtaga smärre
jämkningar i avtalet. Sådana kunna exempelvis föranledas av vad jag tidigare
anfört vid behandlingen av frågan örn institutsbyggnadens närmare förläggning
och utformning.

Beträffande utredningens beräkningar av institutets blivande årskostnader,
däri inbegripna personalkostnaderna, vilka .särskilt uppmärksammats av tek -

8

Statsutskottets utlåtande nr 162.

V tskotiet.

niska högskolans i Stockholm lärarkollegium och svenska teknologföreningen,
vill jag understryka utredningens uttalande angående omöjligheten av
att nu med större noggrannhet förutsäga dessa kostnader. Utredningens beräkningar
synas dock vara väl ägnade att tjäna till ledning vid det redan nu
erforderliga bedömandet av de framtida kostnader vilka komma att föranledas
av statens årliga bidragsskyldighet gentemot institutet. Jag vill särskilt
framhålla att de av utredningen föreslagna och i avtalet fixerade löneförmånerna
för institutets vetenskapligt utbildade forskningspersonal överensstämma
med vad därutinnan avsetts för motsvarande befattningshavare vid träforskningsinstitutet
samt att det i fråga örn båda instituten förutsatts möjlighet
för industrien att vid behov utfylla dessa förmåner. Erinras må tillika,
att från Chalmers tekniska högskolas stat särskild ersättning torde komma
att utgå till denna personal i den mån densamma tages i anspråk för undervisning
vid högskolan.

De såsom bilaga till avtalet fogade stadgarna för textilforskningsinstitutet,
vilka avfattats efter förebild av stadgarna för träforskningsinstitutet, böra
jämväl enligt min mening kunna i huvudsak godtagas. Enligt stadgarna skall
Kungl. Majit förordna ordföranden i styrelsen och fem av styrelsens övriga
tio ledamöter. De av utredningen samt under remissbehandlingen gjorda uttalandena
angående de institutioner och intressegrupper, från vilka dessa
statens representanter i styrelsen lämpligen böra väljas, torde därvid komma
att ägnas tillbörligt beaktande. Statens provningsanstalt har ansett det icke
tydligt framgå, att de undersökningar för utomstående uppdragsgivares räkning,
vilka enligt stadgarna kunna utföras vid anstalten, måste ha karaktären
av forskning och icke finge avse allenast sådana rutinarbeten som folie
under redan befintliga provningsanstalters verksamhetsområde. Av § 8 i
stadgarna synes dock med erforderlig tydlighet framgå, att vid institutet endast
skola bedrivas rena forskningsarbeten.

Departementschefen har slutligen framhållit, att beslut nu syntes böra
fattas beträffande det preliminärt träffade avtalet samt örn anslag till uppförande
av institutsbyggnaden men att innan denna blivit färdigställd det icke
erfordrades något särskilt anslag för uppfyllandet av statens skyldighet enligt
avtalet att bidraga till institutets årskostnader. Beträffande det erforderliga
byggnadsanslaget å 700,000 kronor har departementschefen förklarat
sig icke hava något att erinra mot utredningens förslag, att för nästa budgetår
anvisas ett begynnelseanslag av 300,000 kronor eller samma belopp
som beräknats i riksstatsförslaget.

1942 års riksdag har på förslag av Kungl. Majit beslutat anslå medel för
statsmakternas medverkan till främjande av tekniskt-vetenskaplig forskning.
Därvid avsågs inrättande av ett statens tekniska forskningsråd samt åtgärder
för främjande av tekniskt-vetenskaplig forskning på byggnadsområdet
och för skogsproduktsforskningens ordnande. I förevarande proposition har
Kungl. Majit framlagt förslag till åtgärder för textilforskningens ordnande.
Förslaget innebär inrättandet av ett särskilt institut för textilforskning, Svenska
textilforskningsinstitutet, vilket avses skola i nära samarbete med Chalmers
tekniska högskola drivas under administrativ och finansiell samverkan
mellan staten och textil- och beklädnadsindustrien. Då den svenska textilforskningen
varit av ringa omfattning och bristen på grundläggande forsk -

Statsutskottets utlåtande nr 162.

9

ning framträdande, delar utskottet föredragande departementschefens uppfattning,
att övertygande skäl anförts för en vidgad forskningsverksamhet
inom denna gren av näringslivet. Utskottet ansluter sig därför till det framlagda
förslaget om statsmakternas medverkan vid inrättandet av ett institut
av ifrågavarande karaktär och har icke haft något att erinra mot att det vid
propositionen fogade avtalet mellan Kungl. Maj :t och stiftelsen Svensk textilforskning
slutes. Det torde på sätt departementschefen föreslagit få ankomma
på Kungl. Maj:t att, i den mån så befinnes påkallat och lämpligt, överenskomma
med stiftelsen om jämkningar i avtalet.

Enligt förenämnda avtal ingår i statens åtagande att ställa tomt till förfogande
och å denna uppföra byggnad för institutets verksamhet. Kostnaderna
för byggnaden, uppförd å Chalmers tekniska högskolas tomt, har beräknats
till 700,000 kronor. För budgetåret 1943/44 har departementschefen beräknat
ett anslag av 300,000 kronor bliva erforderligt. Utskottet, som finner de av
departementschefen anförda skälen för val av förläggningsplats bärande och
icke haft något att erinra mot de beräknade kostnaderna, tillstyrker, att det
av Kungl. Maj:t för nämnda budgetår äskade anslaget anvisas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna vid statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 9 april 1943 fogat avtal med stiftelsen Svensk textilforskning; b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån så befinnes påkallat
och lämpligt, överenskomma med stiftelsen om jämkningar
i avtalet;

c) till Uppförande av byggnad för textilforskning för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 300,000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Lindström, Bernhard Nilsson, Sven Larsson, friherre De Geer, Gillström, von Heland, Wiklund,
Ekströmer, Johan Eric Ericson och Ohlin; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Andersson i Södergård,
Bergström, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg och Barnekow.