Statsutskottets utlåtande nr 155.

1

Nr 155.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om
anslag för budgetåret 1943/44 till fiskehamnsarbeten
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. I

propositionen nr 1 har Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln (punkt 29, sid.
25—28 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen att till Utvidgning och förbättring
av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr F. Hansson m. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Johansson i Öckerö m. fl. (II: 70), har hemställts, att till utvidgning och
förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1943/44 må
anvisas ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Anslaget har för budgetåren 1938/39—-1942/43 anvisats med följande belopp: -

Budgetår

Kronor

1938/39 ............

............ 200,000

1939/40 ............

............ 150,000

1940/41 ............

............ 500,000

1941/42 ............

............ .

1942/43 ............

............ 75,000

Summa kronor 925,000

Anslaget för budgetåret 1940/41, som anvisades såsom B-anslag (d. v. s.
att disponeras efter läget på arbetsmarknaden) har hittills icke till någon del
tagits i anspråk.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har våg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt
örn anslag för nästa budgetår med 1,000,000 kronor till utvidgning och
förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Lantbruksstyrelsen har i
skrivelse den 24 september 1942 framhållit angelägenheten ur försörjningssynpunkt
av anslag för ändamålet.

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 sami. Nr 155—157.

1

q

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Utskottet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Även enligt min mening är det givetvis önskvärt, särskilt under nu rådande
förhållanden, att genom förbättring av fiskehamnarnas beskaffenhet söka
skapa förutsättningar för ett i möjligaste mån intensifierat fiske. De av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen ifrågasatta utvidgningsoch
förbättringsarbetena äro emellertid i allmänhet var för sig av stor omfattning
och måste i flertalet fall komma att draga en relativt lång byggnadstid,
varför förbättringarna icke i större omfattning torde kunna nyttiggöras för
folkhushållet förrän efter tämligen lång tid. På grund härav anser jag mig
icke i nuvarande ansträngda statsfinansiella situation kunna för utvidgning
och förbättring av de statliga fiskehamnarna förorda anslag av den storleksordning,
som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. En viss ökning
av medelsanvisningen i förhållande till anslaget för innevarande budgetår
anser jag emellertid böra ske. Jag vill förorda, att anslaget för nästa budgetår
anvisas med 200,000 kronor. Jag förutsätter därvid, att medlen i första
hand användas för sådana angelägna företag, vilkas utförande drager förhållandevis
små kostnader och vilka inom kort tid kunna komma till avsedd
nytta.

Fiskerinäringens betydelse för vår livsmedelsförsörjning framträder i nuvarande
avspärmingsläge med särskild styrka. Näringens utövare arbeta i regel
under synnerligen hårda betingelser och böra rättvisligen även komma i
åtnjutande av statsmakternas stöd. Den genomgripande rationalisering, som
särskilt fisket på västkusten undergått och som tagit sig uttryck bland annat
i användning av betydligt större fiskefartyg och dyrbarare fiskredskap samt
i utnyttjandet i allt större utsträckning av motorfordon för fångsternas landtransporter,
har också medfört ett starkt ökat behov av bättre och djupare
fiskehamnar.

Fiskehamnsbyggnaderna äro emellertid mycket kapitalkrävande företag.
Företagens lämplighet som reservarbeten gör det också önskvärt att de förläggas
till ur arbetsmarknadssynpunkt mindre ansträngda tidslägen än det nuvarande.

Med vitsordande av riktigheten av de motionsvis anförda synpunkterna
vill utskottet för sin del — även om det i nuvarande läge inte kan förorda
ett högre anslag än det av Kungl. Maj:t föreslagna — likväl framhålla önskvärdheten
av att fiskehamnsbyggnaderna framdeles måtte bedrivas i snabbare
takt än vad som under de senaste åren varit möjligt.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 54 och II: 70, må till Utvidgning och
förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

2:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 28—30) hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 155.

3

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 100,000 kronor.

3: o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Kungl. Maj:t har (punkt 31, sid. 30—32) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
F. Hansson m. fl. (I: 55) och den andra inom andra kammaren av herr E. Johansson
i Öckerö m. fl. (II: 69) har hemställts, att till Bidrag till byggande och
underhåll av statsunderstödda fiskehamnar må för budgetåret 1943/44 anvisas
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Anslaget har under den senaste femårsperioden anvisats med följande belopp: -

Budgetår

Kronor

1938/39 ............

............ 200,000

1939/40 ............

............ 200,000

1940/41 ............

............ 2,100,000

1941/42 ............

............ 100,000

1942/43 ............

............ 100,000

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition nr 79 till
1939 års urtima riksdag har av det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget
ett belopp av 50,000 kronor tillförts foudgetutjämningsfonden. Av det för budgetåret
1940/41 anvisade beloppet å 2,100,000 kronor anvisades 2,000,000
kronor såsom B-anslag, vilket hittills icke till någon del tagits i anspråk.

I detta sammanhang har av departementschefen erinrats, att betydande
belopp av anslag till arbetsmarknadens reglering anvisats till byggande och
förbättring av statsunderstödda fiskehamnar.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om medel för nästa budgetår till här ifrågavarande ändamål med
1,000,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De synpunkter, som jag i det föregående under punkten 29 anlagt i fråga
om anslag till statens fiskehamnar och farleder, anser jag äga tillämpning
jämväl vid bedömningen av spörsmålet örn anslag till de statsunderstödda
fiskehamnarna. I anslutning därtill finner jag mig icke kunna tillstyrka anvisande
av ett så högt belopp som det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskade eller 1,000,000 kronor. Då i nuvarande läge en viss ökning av förevarande
anslag kan anses motiverad, vill jag emellertid föreslå, att anslaget
ökas med 100,000 kronor till 200,000 kronor eller samma belopp som jag
förordat skola anvisas till statens fiskehamnar och farleder.

Med åberopande av vad utskottet under punkten 1 :o) anfört får utskottet
föreslå att under denna punkt anvisas det av Kungl. Majit föreslagna beloppet
av 200,000 kronor.

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 55 och II: 69, må till Bidrag till byggande
och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor.

Stockholm den 4 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Torsten Ström, Bäckström, Sven Larsson, Heiding, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson,
Björkman, Ekströmer och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson
i Prästbol, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Södergård, Mårtensson,
Staxäng, Viklund, Åkerström och Barnekow.