Statsutskottets utlåtande nr 136.
11
Nr 136.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1943 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående anslag
för budgetåret 1943/44 till utbyggande av karolinska
sjukhuset m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit (kapitalbudgeten, bilaga 5, punkten
2) föreslagit riksdagen att, i afbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1943/44 beräkna ett investeringsanslag av 200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 151, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars
1943, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att karolinska sjukhuset skall utökas med en pediatrisk och
en dermato-syfilidologisk klinik;
dels godkänna av departementschefen förordade grunder för ekonomiskt
samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting beträffande
den pediatriska klinikens uppförande och drift;
dels godkänna av departementschefen förordade grunder för avtal med
Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående en dermato-syfilidologisk
klinik vid karolinska sjukhuset samt angående överflyttning till karolinska
sjukhuset av vid sjukhuset Eira anställd personal;
dels till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 200,000 kronor;
dels medgiva, att vid utgången av budgetåret 1942/43 befintlig reservation
å det senast för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget till Uppförande av
byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. må disponeras intill utgången
av budgetåret 1944/45;
dels ock godkänna av departementschefen förordade ändringar i gällande
överenskommelse mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting
angående ekonomiskt samarbete beträffande karolinska sjukhusets uppförande
och drift.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Nilsson (I: 1101
och den andra inom andra kammaren av herr E. Lindberg i Umeå (II: 170),
vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att
12
Statsutskottets utlåtande nr 136.
beredningen av ärendet rörande karolinska sjukhusets utbyggande måtte
utvidgas till att omfatta jämväl uppförande vid sjukhuset av en avdelning för
reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars vård.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen I: 110.
I. Inledning.
A. Nuvarande förhållanden.
Karolinska institutets nuvarande kliniker. De grundläggande besluten örn
uppförande av karolinska sjukhuset på Norrbackaområdet fattades av 1927,
1930 och 1931 års riksdagar. Besluten byggde på den s. k. enhetstanken,
d. v. s. »önskvärdheten att vid byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner,
teoretiska och praktiska, av vilka karolinska institutet för sin verksamhet
är i behov, sammanföras till ett helt såsom en enda, sammanhängande
anläggning» (se riksdagens skrivelse 1930: 386). I enlighet med denna enhetstanke
ha av karolinska institutets för närvarande 16 kliniker följande 8 hittills
förlagts till Norrbackaområdet eller i omedelbar anslutning till detta:
1 medicinsk klinik,
1 kirurgisk klinik,
1 öron-, näs- och halsklinik,
1 ögonklinik,
1 förlossnings- och kvinnoklinik,
1 radioterapeutisk klinik,
1 psykiatrisk klinik samt
1 ortopedisk klinik.
De 5 förstnämnda klinikerna äro inrymda i karolinska sjukhusets huvudkomplex,
den radioterapeutiska och den psykiatriska kliniken i särskilda byggnader
samt den ortopediska kliniken i Vanföreanstaltens i början av 1930-talet uppförda byggnad omedelbart intill det egentliga Norrbackaområdet.
Karolinska institutets återstående 8 kliniker äro för närvarande förlagda
till följande sjukhus:
1 medicinsk klinik till serafimerlasarettet,
1 kirurgisk klinik till serafimerlasarettet,
1 neuro-kirurgisk klinik till serafimerlasarettet,
1 neurologisk klinik till serafimerlasarettet,
1 förlossnings- och kvinnoklinik till allmänna barnbördshuset,
1 pediatrisk klinik till Norrtulls sjukhus,
1 pediatrisk klinik till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
samt
1 dermatologisk-syfilidologisk klinik till S:t Görans sjukhus.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
13
Generalplanen för Norrbackaområdets bebyggande. Den år 1931 tillsatta
s. k. »karolinska sjukhusets byggnadskommitté» inkom den 15 februari
1932 på därom givet uppdrag med förslag till generalplan för Norrbackaområdets
bebyggande för därmed avsett ändamål. Avsikten med generalplanen
— vilkens uppgörande begärts av 1931 års riksdag i dess skrivelse nr 286 —
var, att statsmakterna redan från början skulle erhålla en ungefärlig föreställning
om möjligheterna för tomtområdets lämpliga utnyttjande för avsett
ändamål och huvuddragen av anläggningens blivande utseende. Generalplanen
upptog byggnadsplats för karolinska institutets samtliga dåvarande teoretiska
och kliniska institutioner och övriga inrättningar, således bland annat
för två pediatriska kliniker och en dermatologisk-syfilidologisk klinik.
Samarbetet med Stockholms stad och län. De förutnämnda grundläggande
besluten om byggande av karolinska sjukhuset utgingo från principen,
att staten skulle vara sjukhusföretagare men att Stockholms stad och län
skulle lämna bidrag till sjukhusets uppförande och drift i enlighet med därom
ingånget avtal. Avtalet, vilket avser endast de kliniker, som ingingo i sjukhusets
första byggnadsetapp, innehåller bland annat följande bestämmelser:
Avtal rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift
mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting.
1. Det nya sjukhuset uppföres genom statens försorg och anslutes såsom en ren
statsinstitution till karolinska institutet.
3. Av sjukhusets vårdplatser skola 315 avses för sjuka från Stockholms stad och
110 för sjuka från Stockholms län. Dessa platser skola så fördelas på de olika kli
-
nikerna, att staden respektive |
länet erhålla: |
|
Stockholms stad |
Stockholms län |
|
å medicinska kliniken ..... |
40 vårdplatser |
|
-> kirurgiska » ..... |
............ 75 » |
15 » |
* ögon- » ..... |
............ 30 |
10 » |
» oron- » ..... |
35 » |
|
» obstetriska » ..... |
............ 60 » |
5 |
» gynekologiska » ..... |
............ 30 » |
- » |
» radioterapeutiska kliniken |
............ 30 » |
5 » |
Summa 315 vårdplatser |
110 vårdplatser. |
4. För varje vårdplats skall staden erlägga ett belopp av 18,000 kronor och länet
ett belopp av 17,000 kronor. Dessa belopp skola anses täcka byggnadskostnader
och tomtavgift. För vårdplatsernas utrustning skall särskild ersättning utgå med
belopp motsvarande den verkliga utrustningskostnaden, dock högst det belopp
staden — länet — skulle behöva vidkännas för utrustning vid eget nyuppfört, på
flera specialavdelningar uppdelat sjukhus.
7. Genom att lämna ovanberörda bidrag till sjukhusets uppförande tillförsäkras
staden — länet — rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives, disponera före
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 136.
nämnda 315 respektive 110 vårdplatser å sjukhuset, men erhåller däremot icke
någon del i äganderätt till byggnader eller tomt.
8. Sjuka från Stockholms stad och Stockholms län erlägga legosängsavgift, vars
storlek bestämmes av staden respektive länet. Frågor örn nedsättning i eller befrielse
från legosängsavgift för sjuka, tillhörande Stockholms stad, avgöras av
stadens vederbörande myndighet. För sjuka, som beviljas nedsättning i eller befrielse
från legosängsavgift, betalas felande avgift av vederbörande fattigvårdssamhälle,
landsting eller kommun.
Samtliga kostnader för sjukhusets drift, däri inberäknat kostnaderna för poliklinikerna
ävensom för sjukhusets underhåll m. m., fördelas på antalet vårddagar.
Därvid påföres Stockholms stad, respektive Stockholms län, vad som belöper å
antalet vårddagar för stadens respektive länets sjuka, dock med iakttagande av
att dagkostnaden ej må överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året,
inberäknat kostnaderna för sjukhusets underhåll m. m., på stadens respektive länets
egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar, ägande staden
respektive länet härvid att räkna sig till godo, vad som kan hava erlagts i legosängsavgifter
för sjuka från staden respektive länet. Eventuellt återstående belopp av
dagkostnaden erlägges av staten.
B. Översikt av föreliggande förslag.
1939 års förhandlingskommission. Den 26 maj 1939 bemyndigade Kungl.
Majit chefen för ecklesiastikdepartementet att dels utse en kommission med
högst tre ledamöter med uppdrag att på statens vägnar upptaga förhandlingar
med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och styrelsen för Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn rörande frågor, som ägde samband
med karolinska sjukhusets utbyggande, samt att i god tid innan nämnda frågor
borde underställas riksdagen till Kungl. Majit inkomma med på förhandlingarna
grundade förslag.
Förhandlingskommissionen framlade i augusti 1940 förslag till byggande
vid karolinska sjukhuset av en pediatrisk och en dermato-syfilidologisk klinik.
Den förra skulle bekostas av staten, Stockholms stad och Stockholms län
gemensamt, den senare av staten ensam, dock mot det att de båda andra
parterna avstodo sjukhuset Eira till staden. Stockholms stad godtog icke
detta förslag utan begärde nya förhandlingar.
Med anledning härav uppdrog Kungl. Majit den 4 juli 1941 åt kommissionen
att upptaga förhandlingar med staden angående jämkningar i avtalsförslagen.
Såsom resultat av de nya förhandlingarna har förhandlingskommissionen
i betänkande den 7 september 1942 framlagt nya avtalsförslag av i huvudsak
följande innehåll.
1. Vid karolinska sjukhuset uppföres en pediatrisk klinik, avsedd att ersätta
den nu till Norrtulls sjukhus förlagda. Kliniken, å vilken staden och
landstinget erhålla visst antal platser, bygges, utrustas och drives av staten
under ekonomisk medverkan av staden och landstinget. Staden och länet
Statsutskottets utlåtande nr 136.
15
betala 75 procent av kostnaderna för byggande och utrustande av de dem
tillförsäkrade platserna. Staten betalar återstående kostnader.
2. Vid karolinska sjukhuset uppföres en dermatologisk klinik, på vilken staden
och landstinget erhålla visst antal platser. Kliniken uppföres och utrustas
av staten mot det att staden och landstinget till staten överlåter all rätt till
det av dem drivna, på en staten tillhörig tomt belägna sjukhuset Eira i Stockholm.
Staden och landstinget bidraga till klinikens drift.
3. Staden och länet erhålla förmånligare villkor än nu med avseende på
»riksplatserna» vid karolinska sjukhuset.
Förhandlingskommissionens senaste förslag ha godtagits av såväl Stockholms
stad som Stockholms läns landsting.
1941 års reumatikersakkunniga. Sedan 1941 års riksdag i skrivelse till
Kungl. Majit anhållit, att Kungl. Majit ville, efter den ytterligare utredning,
som kunde befinnas erforderlig, taga frågan om reumatikervårdens utbyggande
under omprövning och för riksdagen framlägga det förslag, vartill omprövningen
kunde föranleda, tillkallade chefen för socialdepartementet efter av
Kungl. Majit den 17 oktober 1941 givet bemyndigande sex sakkunniga för
ytterligare utredning av denna fråga.
Nämnda sakkunniga ha i ett år 1942 avgivet betänkande, betecknat såsom
»Del I», föreslagit uppförande på statens bekostnad dels vid karolinska sjukhuset
i Stockholm av en avdelning för reumatiska och andra invalidiserande
sjukdomar, dels ock vid akademiska sjukhuset i Uppsala av en avdelning för
reumatisk och en avdelning för ortopedisk vård.
Departementschefen har för egen del inledningsvis anfört följande.
De förslag till nybyggnader vid undervisningssjukhusen i Stockholm och
Uppsala, som i detta sammanhang föreligga till prövning, äro, såsom av den
följande redogörelsen kommer att framgå, kostnadsberäknade till följande
belopp. ,
Bygg,ladsföretag |
Totalkostnad |
|
byggnads- arbeten kronor |
utrustning kronor |
|
Karolinska sjukhuset: Pediatrisk klinik (219 vårdplatser) ................. Dermato-syfilidologisk klinik (166 vårdplatser)........... Reumatologisk klinik (69 vårdplatser)................. |
5.067.000 2.623.000 1.100.000 |
1.314.000 1.140.000 198,000 |
Akademiska sjukhuset: Reuinatologisk-ortopedisk klinik (74 + 73 = 147 vårdplatier) . . |
2,750,000 |
602,000 |
Summa kronor |
11,540,000 |
3,254,000 |
Beträffande dessa beräkningar är att märka, att utrustningskostnaderna för
de pediatriska och dermatologiska klinikerna vid karolinska sjukhuset äro uppskattade
på grundval av omedelbart före krigsutbrottet rådande priser.
16
Statsutskottets utlåtande nr ISO.
Ett samtidigt realiserande av dessa nybyggnadsplaner skulle sålunda för det
allmänna, i främsta rummet staten, medföra högst avsevärda engångsutgifter.
Ehuru några detaljerade driftkostnadskalkyler icke föreligga, är det uppenbart,
att klinikernas tillkomst även skulle komma att medföra avsevärda driftkostnadsökningar.
En föreställning om storleken av dessa ökningar synes enklast
kunna erhållas med utgångspunkt från de nuvarande driftkostnaderna vid
karolinska sjukhuset. Under antagande, att statens nettoutgifter per patient
och underhållsdag i stort sett komma att bli desamma vid de nya klinikerna
som vid karolinska sjukhusets redan befintliga kliniker — nettoutgiften uppgick
för budgetåret 1941/42 till 6 kronor 97 öre — skulle statens nettoutgifter
för år komma att ökas med i runda tal 400,000 kronor för den pediatriska,
050,000 kronor för den dermatologiska och 150,000 kronor för den reumatologiska
kliniken. För de nya klinikerna vid akademiska sjukhuset skulle
motsvarande kalkyl bli av mindre värde, eftersom särskilda regler för statsbidrag
till driftkostnaderna avses komma att gälla, men man torde likväl
kunna utgå ifrån, att de årliga merkostnaderna för statsverket knappast komma
att understiga 200,000 kronor. Allt som allt lärer man sålunda vid ett
genomförande av den planerade utbyggnaden av undervisningssjukhusen få
räkna med en årlig merkostnad för statsverket av över en miljon kronor.
Redan av statsfinansiella skäl torde det sålunda icke vara möjligt att under
nuvarande förhållanden på en gång realisera de föreliggande utbyggnadsprojekten.
Detta synes för närvarande uteslutet även med hänsyn till den knappa
tillgången på arbetskraft och byggnadsmateriel och till svårigheterna att anskaffa
erforderlig utrustning. Då det å andra sidan obestridligen föreligger
trängande behov av snara åtgärder för att bereda bättre möjligheter för såväl
sjukvården som den medicinska undervisningen, särskilt inom vissa av de områden
varom här är fråga, har jag icke ansett mig kunna ifrågasätta att helt
ställa de framlagda förslagen på framtiden utan förordar i stället, att de realiseras
i etapper.
Till en början har det därvid synts mig lämpligt att nu taga tillfället i akt
att få till stånd en, såsom det förefaller mig, för statsverket godtagbar uppgörelse
med Stockholms stad och län angående ett framtida utbyggande av
karolinska sjukhuset med en pediatrisk och en dermato-syfilidologisk klinik
i enlighet med de riktlinjer, vilka framkommit såsom resultat av långvariga
och segslitna förhandlingar mellan av staten utsedda förhandlingsmän å ena
sidan och stadens och länets representanter å den andra sidan. Dessa uppgörelser,
till vilka jag återkommer i det följande, innebära icke någon utfästelse
från statens sida angående de nya klinikbyggnademas närmare utformning
eller tidpunkten för byggnadsföretagens igångsättande och slutförande. Däremot
innebära dessa uppgörelser, att statsmakterna nu skola fatta principbeslut
om, att kliniker av ifrågavarande slag skola uppföras vid karolinska
sjukhuset, samt om grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten och dess
medparter.
När det sedan gäller att verkställa de principbeslut, som enligt min
mening nu böra fattas om utbyggande av karolinska sjukhuset med en pediatrisk
och en dermatologisk klinik, få de statsfinansiella synpunkterna och hänsynen
till situationen på arbets- och byggnadsmarknaderna vägas mot angelägenhetsgraden
hos de särskilda utbyggnadsförslagen vart för sig, varvid även
övriga föreliggande förslag att utbygga undervisningssjukhusen böra tagas
i beaktande. För egen del har jag i samråd med chefen för socialdepartementet
därvid kommit till den uppfattningen, att ett bestämt företräde bör
Statsutskottets utlåtande nr 136.
17
givas åt den pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset. Jag är icke beredd
att i detta sammanhang taga ställning till, i vilken ordning de övriga förslagen
böra komma till utförande; denna fråga torde böra bedömas med hänsyn till
de förhållanden, som råda vid den tidpunkt, då dessa byggnadsfrågor upptagas
till förnyad prövning.
I det följande ingår jag närmare på de särskilda förslagen vart för sig, varvid
jag kommer att förorda anvisande av medel för utförande av ritningar
och andra förberedande arbeten i första hand för en ny pediatrisk klinik vid
karolinska sjukhuset. Det anslag, som bör anvisas för detta ändamål, torde
dock böra få tagas i anspråk för vissa förberedelsearbeten även för den dermatosyfilidologiska
kliniken vid detta sjukhus.
I likhet med departementschefen har utskottet kommit till den uppfattningen,
att principbeslut nu torde böra fattas örn utbyggande av karolinska
sjukhuset med en pediatrisk och en dermatologisk klinik. Av skäl, som utskottet
i det följande kommer att närmare utveckla, vill utskottet framhålla,
att det synes utskottet minst lika angeläget att en ny dermatologisk klinik
kommer till stånd som att en pediatrisk klinik nyuppföres.
II. Pediatrisk klinik vid karolinska sjukhuset.
Vid karolinska institutet finnas två professurer i pediatrik och två pediatriska
kliniker, vardera under chefskap av en av professorerna. Den ena kliniken
är förlagd till Norrtidls sjukhus och den andra till II. K. H. Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.
Norrtulls sjukhus. Norrtulls sjukhus är beläget på de s. k. Mimersfastigheterna
vid Norrtullsgatan i Stockholm. Dessa tillhörde tidigare allmänna
barnhuset. På dessa fastigheter låg också barnhusets sjukvårdsanstalt. Denna
nyttjades på sin tid såsom pediatrisk klinik för institutet. År 1930 genomfördes
en omorganisation av allmänna barnhusets verksamhet, och år 1931 träffades
avtal om fastigheternas försäljning till Stockholms stad. Sjukhuset omfattar
för närvarande 75 allmänna vårdplatser.
Förhandlingskommissionen beskriver lokalförhållandena på följande sätt.
De båda allmänna avdelningarna äro synnerligen stora med långa korridorer
och mycket otillfredsställande belysningsförhållanden. Vintertid äro
sålunda de stora sjuksalarna med fönster på kortväggen delvis skumma. De
stora fönsterytorna medföra, att avdelningarna på vintern bliva dragiga och
kalla. Sköljrummen och badrummen inom vardera avdelningen äro belägna
avsides i avdelningens ena ände, liksom även förrådsrummen, vilka dessutom
äro små och otillräckliga för avdelningens behov. Ett enda litet rum inom
vardera avdelningen måste användas för såväl undersökning av patienterna
som också för samtal med de anhöriga, för telefonsamtal, för provtagningar
etc. Något särskilt rum för den tjänstgörande läkaren finnes icke på någon
liikring
till riksdagens •protokoll 19li3. 6 sami. Nr 13t5 - 1.37.
Utskottet.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 136.
dera avdelningen. Isoleringsrum saknas i stor utsträckning på dessa avdelningar.
Vardera avdelningen har sålunda endast tre små rum, som i viss mån
kunna användas i isoleringssyfte. Något rum, där t. ex. fullständigt lugn
kan beredas åt döende barn och deras anhöriga, finnes icke på någondera
avdelningen. Karantänsavdelningen är synnerligen otillfredsställande. Badrummet
är sålunda litet och vintertiden dragigt och kallt. Undersökning av
barnen måste ske i avdelningens korridor, där även dietköket är beläget.
Isoleringsavdelningen är otidsenlig och inrymmer trånga prång, som äro svåra
att hålla rena. Denna avdelning saknar även för skötseln nödvändiga lokaliteter.
Klosettutrymmet måste sålunda här användas som förvaringsplats för
rengöringsartiklar, borstar och liknande. På grund av de stora fönsterytorna
är avdelningen vintertid synnerligen kall och svår att värma upp. Polikliniken,
som dagligen besökes av omkring 20 patienter, därav många höggradigt
smittoförande, inrymmer endast två isoleringsrum, varav det ena vintertid
på grund av kylan ofta icke kan utnyttjas. Väntsalen är för liten och jämväl
i övrigt otillfredsställande. Polikliniken inrymmer endast tre undersökningsrum,
av vilka ett är synnerligen litet och ligger opraktiskt till. Laboratorium
samt mörkrum, nödvändigt för vissa polikliniska undersökningar, saknas.
På grund av de otillräckliga och otillfredsställande lokaliteterna på polikliniken
kan poliklinisk undervisning, som är en synnerligen viktig del av undervisningen
i pediatrik, ej bedrivas därstädes i önskvärd omfattning. Föreläsningssalen
är synnerligen otidsenlig och samtliga inventarier i densamma
föråldrade och till stor del obrukbara. Något väntrum för demonstrationspatienter
finnes icke, vilket medför att åtminstone vintertid många av dessa
patientdemonstrationer måste förläggas till den avdelning, där patienten
vårdas. Sjukhusets enda laboratorium utgöres av ett litet rum, där allt
laborationsarbete måste utföras. För ämnesomsättningsundersökningar användes
ett rum, där sjukhusets kuratorer ha sitt arbete förlagt. Som läkarexpedition
användes ett rum på poliklinikavdelningen, som samtidigt användes
som jourrum. Biblioteksrum saknas. Journalarkivet är inrymt i ett
mycket litet rum med blott indirekt belysning, vilket rum även användes vid
bearbetning av journalmaterial. De utrymmen, som stå till buds för läkemedelsförrådet,
utgöras av två synnerligen små rum, som icke på något sätt
kunna anses tillfredsställande. Som köket är beläget i en särskild byggnad,
måste maten till samtliga avdelningar transporteras över gårdsplanen och
därför ständigt före utspisningen värmas på nytt. De lokaliteter, som användas
för förvaring av linneförråd och som uppsamlingsplats för smutstvätt,
äro förlagda till källarutrymmet i sjukhuset. Dessa lokaler äro kalla,
dragiga och vintertid otillräckligt belysta. Mjölkköket är också inrymt i en
källarlokal, belägen icke långt från uppsamlingsplatsen för sjukhusets smutstvätt.
Ett flertal av personalbostäderna är även förlagt till sjukhusets källarvåning.
Överläkarrummet är litet och otidsenligt, likaså sysslomannens
arbetsrum. Vid Norrtulls sjukhus vårdas utom barn också ett avsevärt antal
lugna sinnessjuka patienter i högre ålder. Sommartid, då barnen i största
möjliga utsträckning få tillbringa sin dag utomhus, kan en beröring mellan
barnen och de sinnessjuka — ej sällan synnerligen störande — icke undvikas,
enär de sinnessjuka patienterna få vistas på samma gårdsplan som barnen.
Pediatriska klinikens storlek. Förhandlingskojnmissionen har efter samråd
med medicinska experter föreslagit, att kliniken skall erhålla följande storlek
och sammansättning:
Statsutskottets utlåtande nr 136. 19
Medicinska avdel |
ningen |
Kirurgiska |
||||
Allmänna |
Karantäns- |
Psykopat- |
Summa |
avdel- |
Summa |
|
* |
avdel- |
och isolerings- |
avdel- |
ningen |
||
ningen |
avdelningen |
ningen |
||||
Stockholms stad . . |
70 |
10 |
5 |
85 |
42 |
127 |
Stockholms län . .. |
15 |
i |
5 |
21 |
7 |
28 |
Landet i övrigt . .. |
19 |
5 |
10 |
34 |
11 |
45 |
Summa |
104 |
16 |
20 |
140 |
60 |
200 |
Enskilda avdelningar . |
13 |
6 |
19 |
|||
Summa |
153 |
66 |
219 |
Kommissionens förslag har godtagits av Stockholms stad och Stockholms
läns landsting samt av medicinalstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset,
karolinska institutet och kanslern för rikets universitet, medan statskontoret
ansett kliniken böra erhålla ett mindre antal vårdplatser.
Ekonomiskt samarbete med Stockholms stad och län. Departementschefen
har inledningsvis erinrat om karolinska sjukhusets hittillsvarande byggnadskostnader
samt örn dessas finansiering.
De delar av karolinska sjukhuset, som uppfördes på grund av 1931 års riksdagsbeslut
(d. v. s. hela det nuvarande sjukhuset med undantag för den psykiatriska
kliniken), beräknades av 1930 års sjukhuskommission komma
att draga en totalkostnad av 21,319,000 kronor och inrymma 843 vårdplatser.
Kostnaderna per vårdplats beräknades följaktligen till (21,319,000 : 843 =)
25,289 kronor. Av totalkostnaderna beräknades 5,945,700 kronor, d. v. s.
27,9 procent, vara betingade av sjukhusets egenskap av undervisningssjukhus;
med bortseende från sistnämnda merkostnad uppskattades kostnaderna per
vårdplats till 18,236 kronor.
Enligt 1931 års avtal mellan kronan samt Stockholms stad och län skulle
staden för sina 315 vårdplatser erlägga 18,000 kronor per vårdplats, d. v. s.
71,2 procent av totalkostnaderna per vårdplats och länet för sina 110 vårdplatser
17,000 kronor per vårdplats, d. v. s. 67,2 procent av totalkostnaderna
per vårdplats. De 106 enskilda vårdplatserna bekostades av staten, varvad
dock förutsattes, att kostnaderna skulle förräntas och amorteras genom inflytande
avgifter. Medel för de enskilda vårdplatsernas iordningställande anvisades
därför särskilt med tillhopa 1,933,016 kronor. De beräknade totalkostnaderna
för första byggnadsetappen, avrundade till 21,400,000 kronor, skulle
alltså enligt beräkningarna finansieras på följande sätt:
Statens bidrag.................................... kronor 11,926,984
Stockholms stads bidrag (315 X 18,000 =)........... *. 5,670,000
Stockholms läns landstings bidrag (110 X 17,000 —).. . » 1,870,000
Enskilda vårdplatser....................... » 1,933,016
Summa kronor 21,400,000.
Härtill kom jubileumsfondens bidrag till uppförande av den radioterapeutiska
kliniken, sammanlagt 2,230,000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 136.
1930 års kostnadsberäkningar visade sig med hänsyn till under byggnadstiden
inträffade kostnadsstegringar m. m. icke hålla streck, utan statsverket
nödgades anvisa ytterligare 4,050,000 kronor (varav 725,000 kronor för
skyddsrumsanläggningar).
Förhandlingskommissionen har framlagt följande förslag till avtal om samarbete
mellan staten å ena sidan samt Stockholms stad och Stockholms läns
landsting å andra sidan angående uppförande och drift av en pediatrisk klinik
vid karolinska sjukhuset:
Mellan svenska staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting, vilka år
1931 ingått avtal angående samarbete för uppförande och drift av karolinska sjukhuset,
är — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges
respektive landstingets godkännande — följande avtal träffat angående sådant
samarbete beträffande en pediatrisk klinik vid sjukhuset.
1. Av klinikens allmänna vårdplatser skola 127 avses för sjuka från Stockholms
stad och 28 för sjuka från Stockholms län. Dessa platser skola så fördelas på
klinikens olika avdelningar, att staden — länet — erhåller följande antal vårdplatser:
Stockholms
stad Stockholms län
å medicinska avdelningen
allmänna avdelningarna........... |
.... 70 |
15 |
||
karantäns- och isoleringsavdelningen |
.... 10 |
1 |
||
psykopatavdelningen ............. |
5 |
85 |
5 |
21 |
» kirurgiska avdelningen.............. |
42 |
7 |
||
Summa |
127 |
28 |
Staden — länet — skall vara berättigad att, därest under byggnadstiden eller
sedermera annan fördelning av de staden — länet — tillförsäkrade vårdplatserna
önskas, erhålla jämkning i fördelningen, under förutsättning att hinder härför icke
möter från sjukhusets sida.
Länet avstår från den länet jämlikt mom. 3 i 1931 års avtal tillkommande
rätten till minskning av det länet tillförsäkrade antalet vårdplatser å de medicinska
och kirurgiska klinikerna, i följd varav det av länet å desamma disponerade antalet
allmänna vårdplatser skall även efter pediatriska klinikens tagande i bruk uppgå
till 40 respektive 15.
2. För varje kontraherad vårdplats skall staden — länet — erlägga platskostnadsbidrag,
som skall anses täcka tomtavgift och byggnadskostnad, med ett belopp
motsvarande 75 procent av totalkostnaden för färdigställande av varje vårdplats,
däri inbegripet därpå belöpande kostnad för de pediatriska poliklinikerna, personalbostäder,
ekonomianläggningar samt övriga för sjukhuset gemensamma inrättningar.
Vid erläggandet av stadens bidrag skall staden gottskrivas det bidrag örn
1,000,000 kronor av allmänna barnhusets Stockholmsfond, som enligt kungl, brevet
den 21 november 1930 angående omorganisation av barnhusets verksamhet må
användas för uppförande av en pediatrisk klinik jämte anstalt för undersökning av
s. k. psykopatiska barn.
3. För utrustning av stadens — länets — vårdplatser erlägger staden •— länet
— för varje vårdplats ett bidrag motsvarande 75 procent av totalkostnaden för
utrustning av varje vårdplats jämte därpå belöpande kostnad för utrustning av
Statsutskottets utlåtande nr 136.
21
de pediatriska poliklinikerna, personalbostäder, ekonomianläggningar samt övriga
för sjukhuset gemensamma inrättningar. Stadens — länets — bidrag skall dock
icke överstiga det belopp staden — länet — skulle behöva vidkännas för utrustning
vid eget nyuppfört, på flera specialavdelningar uppdelat sjukhus.
4. Stadens — länets — i mom. 2 nämnda platskostnadsbidrag skall betalas på
följande sätt:
Staden — länet — tillhandahåller staten under byggnadstiden erforderliga medel.
Stadens — länets — bidrag skall fördelas per byggnadsår i ungefärlig proportion
till övriga parters platskostnadsbidrag, därvid hänsyn skall tagas till det antal
vårdplatser staden — länet — erhåller i förhållande till klinikens totala antal
vårdplatser.
Formellt skall stadens — länets -— totala platskostnadsbidrag — däri ej inräknat
bidraget ur allmänna barnhusets Stockholmsfond — ställas till karolinska sjukhusets
förfogande såsom lån att förräntas och amorteras under en tid av 30 eller 40 år,
räknat från det kliniken helt tages i bruk. Staden — länet — förbinder sig att
utöver vårdkostnaden till sjukhuset betala, under den tid sjukhusets ovannämnda
lån amorteras, en daglig platskostnadsavgift för en var av sina 127 respektive 28
vårdplatser. Denna platskostnadsavgift skall svara mot annuiteten å respektive
lån, fördelad på stadens — länets — antal vårddagar å dessa platser. Stadens platskostnadsavgift
skall beräknas sålunda: 127 vårdplatser X 365 vårddagar = 46,355
vårddagar. Annuiteten å amorteringslånet, fördelad på 46,355 vårddagar, skall
utgöra stadens platskostnadsavgift per vårddag. Länets platskostnadsavgift skall
beräknas sålunda: 28 vårdplatser X 365 vårddagar = 10,220 vårddagar. Annuiteten
å detta amorteringslån, fördelad på 10,220 vårddagar, skall utgöra länets platskostnadsavgift
per vårddag.
Skulle staden —- länet — bliva förhindrad utnyttja staden — länet — tillförsäkrad
vårdplats på grund av att densamma belagts med patient, vilken staden — länet
— ej är skyldig att mottaga till vård å stadens — länets — egna sjukhus, skall
platskostnadsavgift icke utgå.
För staden — länet — tillförsäkrad plats, som efter amorteringstidens utgång
belägges med patient från annat sjukvårdsområde, skall staden — länet —- äga
uppbära särskild ersättning motsvarande ränta och amortering å stadens — länets
— lån till sjukhuset.
5. Staden — länet — äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad om, i vilken
omfattning stadens — länets — platser å kliniken utnyttjas.
6. Genom att lämna ovanberörda bidrag till klinikens uppförande tillförsäkras
staden — länet — rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives, disponera förenämnda
127, respektive 28 vårdplatser å kliniken men erhåller däremot icke någon
del i äganderätt till tomt eller byggnader.
7. Sjuka från Stockholms stad •— Stockholms län — erlägga vid vård å av staden
— länet — enligt detta avtal kontraherade platser legosängsavgift, vars storlek
bestämmes av staden — länet. Frågor om nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift
för sjuka från staden — länet — avgöras av stadens — länets — vederbörande
myndighet. För sjuka, som beviljas nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift,
betalas felande avgift av vederbörande fattigvårdssamhälle, landsting
eller kommun.
Samtliga kostnader för klinikens drift fördelas mellan staten, staden och länet
på enahanda sätt, som angives i 1931 års avtal, varvid kliniken inräknas i sjukhuset.
8. Bestämmelserna i ett den 8 och den 12 augusti 19401 mellan kontrahenterna
Härmed åsyftas det avtalsförslag, som kommer att behandlas under V i det följande.
22
Statsutskottets utlåtande nr 136,
ingånget avtal rörande tillägg till 1931 års avtal — vilket tilläggsavtal avser beläggning
med sjuka från staden och länet av för riket i övrigt avsedda allmänna vårdplatser
å de i 1931 års avtal omförmälda klinikerna — skola äga motsvarande
tillämpning i fråga örn pediatriska kliniken.
9. Med avseende å stadens — länets — rätt att enligt gällande bestämmelser
erhålla statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid eller i
anslutning till lasarett och statsbidrag till driften av sådana barnavdelningar skall
så anses som om de av staden — länet — å klinikens medicinska avdelning kontraherade
vårdplatserna utgjorde en medicinsk avdelning vid ett stadens — länets —
lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning.
Förhandlingskommissionen framhåller bland annat, att det med hänsyn till
rådande förhållanden ansetts olämpligt att nu till bestämda belopp fixera de
bidrag, som staden och länet borde erlägga för byggande och utrustande av
sina platser på kliniken. Kommissionen och stadens och länets representanter
hade därför stannat vid att förorda ett procentuellt bidrag. Beträffande driftkostnaden
hade förutsatts, att staden och länet skulle bidraga till dessa efter
samma grunder, som gällde i fråga örn de av dem disponerade platserna i
1931 års avtal.
Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns landsting ha godtagit
förhandlingskommissionens förslag.
Statskontoret har uttalat starka betänkligheter mot att för närvarande
träffa avtal örn uppförande av en klinik av den ifrågasatta storleken.
Byggnadens utformning. Förhandlingskommissionen har, vid sitt förslag
fogat byggnadsskisser och kostnadsberäkningar till den nya pediatriska kliniken,
uppgjorda av karolinska sjukhusets byggnadskommitté i samråd med
kommissionen och dess expert, arkitekten Sven Ahlbom.
Byggnadskostnaderna ha av arkitekten Ahlbom approximativt beräknats
på följande sätt:
Byggnadsarbeten...............kronor 2,796,000
Värme- och ventilationsanläggning,
gas-, vatten- och avloppsledningar
samt sanitetstekniska installationer » 765,000
Steriliseringsanläggningar......... » 82,000
Luftkonditionering.............. » 10,000
Elektr. stark- och svagströmsanlägg
ningar.
..................... » 215,000
Elektr. hissar.................. * 120,000
Yttre transport- och rörkulvertar . . » 60,000
Yttre ledningar................ * 30,000
Sprängnings- och planeringsarbeten . » 100,000
Ritningar, kontroll, administration
samt oförutsedda utgifter....... »__422,000
Ändringsarbeten inom tvättbyggnaden .
» » köksbyggnaden .
kronor 4,600,000
» 83,000
» 94,000
» 290,000
Personalbostäder
Summa kronor 5,067,000.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
23
Beträffande byggnadens utformning inhämtas av en av Ahlbom upprättad
beskrivning bland annat:
Kliniken förlägges till den plats, som förutsetts i generalplanen för karolinska
sjukhusets utbyggande, d. v. s. till bergpartiet norr örn Radiumhemmet.
Härigenom erhåller kliniken nära förbindelser med den obstetriska
och den psykiatriska kliniken, med vilka kliniker den skall hava nära samarbete.
Den planerade anläggningen är avsedd att inrymma 219 patienter, fördelade
på åtta allmänna och en enskild vårdavdelning, en vårdavdelning
för psykopatiska barn samt en karantänsavdelning.
Kliniken innehåller således:
1 allmän med. vårdavdelning för späda barn........... 24 platser
1 » » » » koltbarn.............20 »
1 » » » » äldre gossar..........20 »
1 » » » » äldre flickor.......... 20 »
1 » » » » tbc.................20 »
1 » kirurg. » » kolt- och spädbarn.....20 »
1 » » » » äldre gossar..........20 »
1 » » » » äldre flickor..........20 »
vårdavdelning för psykopatiska barn..................20 »
enskild med. och kirurg, vårdavdelning................19 »
karantänsavdelning......................... 16 »
Summa 219 platser.
Byggnadsstyrelsen har funnit de föreliggande skissförslagen med tillhörande
kostnadsberäkningar rörande en pediatrisk klinik vid karolinska sjukhuset
lämpligen kunna i huvudsak läggas till grund för vidare utarbetande av ritningar,
varvid styrelsen dock förutsätter, att vid frågans fortsatta behandling
alla möjligheter att begränsa lokalprogrammet tillvaratagas, att ritningar och
beskrivningar utarbetas med iakttagande av största möjliga sparsamhet i fråga
örn såväl utrymmesstandard som material och konstruktioner samt att styrelsen
beredes tillfälle att yttra sig över förslagen, sedan desamma närmare utarbetats.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den nya pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset är avsedd att träda i
stället för Norrtulls sjukhus. Detta drevs tidigare av allmänna barnhuset i
Stockholm men övertogs år 1931 av Stockholms stad, varvid staden genom
avtal med kronan förband sig att uppehålla sjukhusverksamheten under 10 år
och att upplåta sjukhuset för klinisk undervisning i pediatrik. Avsikten var,
att sjukhusverksamheten efter tioårsperiodens utgång den 1 juli 1941 skulle
nedläggas och överflyttas till en av staten nyuppförd pediatrisk klinik vid karolinska
sjukhuset. Såsom av redogörelsen i det föregående framgår, har uppförandet
av denna nya klinik emellertid av olika anledningar blivit fördröjd,
till följd varav avtalet angående Norrtulls sjukhus vid två tillfällen måst provisoriskt
förlängas.
Den främsta anledningen till dröjsmålen med avgörandet av spörsmålet
örn den nya pediatriska kliniken är, att fråga uppstått rörande sammanslag
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 136.
ning av karolinska institutets båda pediatriska kliniker och därmed även
om indragning av den ena professuren i pediatrik. Trots att riksdagen redan
år 1932 hade avvisat då uppkommen fråga örn en sådan sammanslagning,
upptogs nämligen detta spörsmål några år senare av universitetsberedningen
till diskussion. Beträffande frågans vidare behandling hänvisar jag till redogörelsen
i det föregående. Jag erinrar i detta sammanhang blott, att jag
Po den förebragta utredningen blev övertygad örn olämpligheten av den
ifrågasatta indragningen av den ena professuren. Till denna ståndpunkt kom
jag av i huvudsak två, var för sig avgörande skäl, nämligen dels att en sammanslagning
av klinikerna icke kunde genomföras, enär Stockholms stad motsatte
sig en. sådan, dels ock att utredningen visat, att undervisningen och
forskningen i ämnet pediatrik icke gärna kunde koncentreras till en enda lärostol.
Jag fann mig sålunda icke kunna tillstyrka, att förslag om sammanslagning
underställdes riksdagen utan utverkade Kungl. Maj:ts medgivande att
den sedan år 1937 vakanta professuren i pediatrik finge i vanlig ordning återbesättas.
. Av utredningen framgår, att .Norrtulls sjukhus icke är tillfredsställande vare
sig ur sjukvårds- eller undervisningssynpunkt. Jag kan efter eget besök på
sjukhuset vitsorda, att de beskrivningar över lokalernas mindre goda beskaffenhet,
som återgivits i det föregående, icke äro överdrivna. Lokalerna ha ursprungligen
tillkommit för vården av friska, icke av sjuka barn och äro därför
ur sjukvårdssynpunkt knappast godtagbara. Utrymmen, som vid undervisningssjukhus
anses erforderliga för undervisning och forskning, saknas i stor
utsträckning. Ur undervisningssynpunkt torde emellertid den största olägenheten
bestå däri, att sjukhuset har alldeles för ringa kapacitet för att medgiva
tillräckligt patienturval för de studerande. Sjukhuset rymmer sålunda endast
75 allmänna vårdplatser, medan en pediatrisk klinik för att erbjuda ett fullgott
undervisningsmaterial enligt den medicinska sakkunskapen bör ha minst
omkring den dubbla kapaciteten. Det har vidare framhållits, att lokalerna
vid Norrtulls sjukhus icke lämpa sig för ombyggnad. Härtill kommer, att ett
barnsjukhus, om. än aldrig så modernt och välutrustat, icke utan betydande
olägenheter kan i längden avvara ett nära samarbete med andra sjukhusavdelningar,
t. ex. barnbörds- samt öron-, näs- och halskliniker, liksom även de
senare ofta behöva tillgång till pediatrisk sakkunskap. Slutligen har framhållits
såsom en brist i vår sjukvårdsorganisation, att landet ännu saknar ett
barnsjukhus av rikssjukhus karaktär.
Jag är pa anförda skäl beredd att tillstyrka, att vid karolinska sjukhuset
skall uppföras en ny pediatrisk klinik.
I fråga om den blivande pediatriska klinikens storlek innebär förhandlingskommissionens
förslag, att kliniken skulle bestå av en medicinsk avdelning örn
140 vårdplatser, en kirurgisk avdelning om 60 vårdplatser samt en enskild avdelning
om 19 vårdplatser. Mot förslaget i detta hänseende har riktats erinran
endast av statskontoret, som synes anse, att en minskning av det planerade
antalet vårdplatser bör kunna genomföras. Den medicinska avdelningen kommer
att bilda det egentliga underlaget för den medicinska undervisningen och
forskningen i pediatrik vid karolinska institutet. Det mäste därför givetvis
vara av största vikt, att denna avdelning planeras för ett så stort antal vårdplatser,
att ett tillräckligt mångsidigt och instruktivt patientmaterial kommer
att stå till förfogande. Då antalet vårdplatser på den medicinska avdelningen
av förhandlingskommissionen efter ingående överläggningar med medicinska
auktoriteter avvägts just med tanke härpå, anser jag mig för egen del icke
Statsutskottets utlåtande nr 136.
25
kunna ifrågasätta någon minskning av denna avdelning. Även den planerade
kirurgiska avdelningens storlek har planlagts från samma utgångspunkter, varför
jag icke heller beträffande denna avdelning finner skäl att förorda en minskning.
Mot kommissionens förslag beträffande den medicinska avdelningens
uppdelning på olika underavdelningar har jag icke funnit anledning till erinran.
Att den pediatriska kliniken vidare — liksom övriga kliniker vid karolinska
sjukhuset — bör inrymma ett antal enskilda vårdplatser, finner jag
naturligt och tillstyrker, att antalet fixeras till 19. Dessa böra givetvis finansieras
på sådant sätt, att staten erhåller full kompensation för de nedlagda
kostnaderna.
I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla såsom önskvärt, att en
omfördelning av vårdplatserna vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn äger rum på så sätt, att den medicinska avdelningen, vilken för
närvarande inrymmer 81 vårdplatser mot 69 på den kirurgiska avdelningen,
erhåller ett ökat antal platser till sitt förfogande. Genom tillkomsten av en
barnkirurgisk avdelning om 60 platser vid karolinska sjukhuset torde nämligen
den kirurgiska avdelningen vid vårdanstalten kunna utan olägenhet minskas,
exempelvis till 30 eller 40 platser. Den medicinska avdelningen skulle
härigenom till båtnad för undervisningen kunna få disponera över 110 ä 120
vårdplatser. Det torde böra ankomma på lärarkollegiet vid karolinska institutet
att söka träffa överenskommelse med vårdanstaltens styrelse rörande en
omfördelning av antydda slag.
Den förhandlingskommission, som jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag utsetts
för att söka få till stånd en uppgörelse med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående samarbete med staten för uppförande och drift av den
pediatriska kliniken, har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, efter
långvariga förhandlingar lyckats uppnå enighet med stadens och landstingets
representanter beträffande grunder för ett sådant samarbete. Dessa grunder
ha sammanfattats i ett preliminärt avtal, vilket i korthet innebär, att staden
och länet skola svara för 75 procent av engångskostnaderna för de sammanlagt
155 vårdplatser, vilka på den nya kliniken skola upplåtas till begagnande
av dessa parter. Statsverket skulle svara för återstående 25 procent av engångskostnaderna
för stadens och länets vårdplatser samt för hela kostnaden
för de 45 »riksplatserna» och dc 19 enskilda platserna. I fråga om driftkostnadernas
bestridande skulle gälla samma grunder som för sjukhuset i övrigt.
Förhandlingskommissionens förslag, vilket redan godtagits av Stockholms
stad och Stockholms läns landsting, synes mig godtagbart även för statens
vidkommande. Jag erinrar, att förslaget bygger på samma principer, som lago
till grund för 1931 års avtal angående ekonomiskt samarbete för uppförande
och drift av den numera färdigställda delen av karolinska sjukhuset. I ett viktigt
avseende innebär det nya avtalet ur statens synpunkt en avsevärd förbättring,
i det att stadens och länets bidrag bestämts till en viss procentuell
andel i kostnaderna och sålunda icke fixerats till vissa belopp som i 1931 års
avtal, vilket medförde, att staten ensam fick svara för de merkostnader utöver
de beräknade, som sjukhusets första byggnadsetapp drog med sig.
Mot detaljerna i avtalsförslagct har jag icke funnit anledning till erinran i
sak. Jag tillstyrker sålunda, alt driftkostnaderna skola fördelas enligt 1931
års avtal med ett tillägg av det innehåll, som jag i det följande (under II)
kommer att närmare inga på. Icke heller har jag funnit något alt erinra emot
att med avseende på stadens och länets rätt att enligt gällande bestämmelser
erhålla statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar samt
26
Statsutskottets utlåtande nr 136.
till driften av sådana avdelningar skall så anses, som om stadens och länets
vårdplatser på den nya barnkliniken utgjorde en medicinsk avdelning vid ett
stadens respektive länets lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning.
Jag erinrar i detta sammanhang, att Stockholms stad jämlikt av Kungl. Majit
den 21 november 1930 meddelade bestämmelser äger såsom bidrag till stadens
kostnader för uppförande av ifrågavarande klinik använda ett belopp av
1,000,000 kronor av »allmänna barnhusets Stockholmsfond». Därest Stockholms
stad beslutar att begagna sig av detta medgivande, torde Kungl. Majit
därför böra uppdraga åt allmänna barnhusets direktion att till stadens vederbörande
myndigheter, efter rekvisition, utbetala ifrågakommande belopp.
Förhandlingskommissionen har vid sitt förslag fogat preliminära ritningar
och kostnadsberäkningar rörande den nya barnkliniken, dock utan att själv
taga ställning till dessa. Kommissionen har nämligen ansett, att dessa borde
granskas i annan ordning. Jag förutsätter även för egen del, att en sådan
granskning kommer att äga rum, varvid bland annat 1940 års civila bvggnadsutredning^
bör beredas tillfälle att yttra sig. Det är sålunda icke mm avsikt
att föreslå, att ett definitivt utformat byggnadsprogram redan i år underställes
riksdagen. I likhet med byggnadsstyrelsen har jag dock funnit de föreliggande
skissförslagen lämpligen kunna i huvudsak läggas till grund för vidare
utarbetande av ritningar, varvid jag i likhet med byggnadsstyrelsen förutsätter,
att vid frågans fortsatta behandling alla möjligheter att begränsa lokalprogrammet
tillvaratagas samt att ritningar och beskrivningar utarbetas med
iakttagande av största möjliga sparsamhet i fråga om såväl utrymmesstandard
som materiel och konstruktioner. Vid byggnadsplanernas närmare utformning
torde vidare böra beaktas de allmänna synpunkter på barnklinikens
anordnande, sorn i avgivet yttrande i ärendet angivits av professorn A. Lichtenstein.
Härvid bör oavlåtlig uppmärksamhet ägnas jämväl möjligheterna
att begränsa driftkostnaderna; i detta hänseende böra preciserade kalkyler
förebringas till ledning för de granskande myndigheterna.
Jag förordar, att för nästa budgetår anvisas medel för uppgörande av ritningar
och för andra därmed jämförliga förarbeten beträffande den blivande
pediatriska kliniken. För ändamålet torde böra uppföras ett investeringsanslag
av 200,000 kronor. Från detta anslag torde även böra bestridas kostnaderna
för den byggnadstekniska utredning rörande de planerade pediatriska
och dermatologiska klinikerna, som karolinska sjukhusets byggnadskommitté
i samråd med förhandlingskommissionen på Kungl. Majits uppdrag haft att
verkställa. I anslutning till vad direktionen för karolinska sjukhuset anfört
förutsätter jag, att byggnadsplanernas närmare utformning och genomförande
skall anförtros åt en byggnadskommitté, så sammansatt, att de erfarenheter
och den sakkunskap, som vunnits vid uppförandet av de redan fullbordade
delarna av karolinska sjukhuset, må komma den planerade utbyggnaden av
sjukhuset till godo.
I detta sammanhang får jag erinra, att karolinska sjukhusets byggnadskommitté
i en till mig ställd skrivelse den 8 februari 1943 anmält, att av de
medel örn tillhopa 725,000 kronor, vilka av riksdagen anvisades för budgetåret
1939/40 för anordnande av skyddsrum vid karolinska sjukhuset, för närvarande
i runt tal 215,000 kronor återstode odisponerade. Enligt de av statsmakterna
godkända planerna för anordnande av skyddsrum vid karolinska
sjukhuset skulle ett av skyddsrummen förläggas under den blivande pediatriska
kliniken. Då dennas läge vid tidpunkten för skyddsrummens byggande
icke varit fixerat, hade byggnadskommittén ansett, att med utförandet av
Statsutskottets utlåtande nr 136.
27
ifrågavarande skyddsrum borde anstå till dess byggnadsarbetena för den
pediatriska kliniken kunde igångsättas. Då dispositionsrätten till det för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget utginge med innevarande^ budgetår,
hemställde byggnadskommittén, att jag ville vidtaga erforderliga åtgärder
för att av riksdagen utverka fortsatt dispositionsrätt till ifrågavarande
anslag.
Med anledning av vad byggnadskommittén sålunda anfört får jag förorda,
att för riksdagen framlägges förslag om fortsatt dispositionsrätt till ifrågavarande
anslag under budgetåren 1943/45.
Det preliminära avtal örn uppförande och drift av en pediatrisk klinik, som
uppgjorts av den av Kungl. Majit utsedda förhandlingskommissionen och
vilket godtagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting, har utskottet
i likhet med departementschefen funnit godtagbart även för statens
vidkommande.
I enlighet med departementschefens förslag tillstyrker utskottet, att medel
anvisas för nästa budgetår för uppgörande av ritningar och andra därmed
jämförliga förarbeten beträffande den blivande pediatriska kliniken ävensom
för bestridande av kostnaderna för den byggnadstekniska utredningen rörande
såväl nämnda klinik som den planerade dermatologiska kliniken. För ändamålet
torde böra uppföras ett investeringsanslag av 200,000 kronor.
På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att ovannämnda
odisponerade belopp å 215,000 kronor av för budgetåret 1939/40
anvisade medel för anordnande av skyddsrum vid karolinska sjukhuset må
disponeras intill utgången av budgetåret 1944/45.
Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och
föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran.
lil. Dermatologisk-syfilidologisk klinik vid
karolinska sjukhuset.
Den nuvarande undervisningskliniken. För vård av hud- och könssjukdomar
finnas för närvarande i Stockholm dels en manlig och en kvinnlig avdelning
om vardera 127 vårdplatser vid det Stockholms stad tillhöriga S:t
Görans sjukhus, dels ock det av Stockholms stad och Stockholms läns landsting
drivna sjukhuset Eira om 167 vårdplatser. Båda sjukhusen äro belägna pa
Kungsholmen.
Klinisk undervisning i dermatologi och syfilidologi förekommer icke vid
universiteten i Uppsala och Lund, utan undervisningen i ämnet är koncentrerad
till karolinska institutet, där den för närvarande är förlagd till S:t Görans
sjukhus. Enligt avtal mellan karolinska institutet och Stockholms stad har för
undervisning upplåtits halva den manliga och halva den kvinnliga avdel
-
Utskottet.
28 Statsutskottets utlåtande nr 136.
ningen ävensom den dermato-syfilidologiska polikliniken samt sjukhusets Finsen-radium-Röntgenavdelning.
Till undervisningens förfogande stå sammanlagt
127 vårdplatser.
Avtalet mellan karolinska institutet och Stockholms stad uppsades den 18
september 1939 av staden. Uppsägningen tillkom på initiativ av Stockholms
stads sjukhusdirektion, som motiverade uppsägningen i huvudsak med att
kvinnopa vil jongén befunne sig i sa dåligt skick, att det enligt överläkarnas
mening vore »ytterst svårt för att icke säga omöjligt att därstädes utöva
sjukvård på ett värdigt sätt och under förhållanden motsvarande hygienens
fordringar». Paviljongen måste ovillkorligen underkastas omfattande
förbättringsarbeten för att kunna användas fram till den tidpunkt, då sjukhusets
planerade utbyggnad kunde vara färdig. Arbetet med utarbetande av
generalplan för utbyggnaden hade fortskridit så långt, att det blivit tydligt,
att kvinnopavil jongén under alla omständigheter måste rivas i samband med
ombyggnadsarbetena. Med hänsyn härtill vore det mera ändamålsenligt att
nedlägga sjukvården i kvinnopaviljongen redan nu, i synnerhet som stadens
behov av sjukhusplatser för hud- och könssjukdomar vore väl tillgodosett
genom den återstående paviljongen jämte sjukhuset Eira. Ett slopande av
kvinnopaviljongen förutsatte, att den kliniska undervisningen förlädes till
annat sjukhus. Stadens sjuk vårdsintressen och karolinska institutets behov av
patientmaterial för undervisningen torde nämligen icke kunna samtidigt tillgodoses
inom den befintliga manspaviljongen.
Avtalet har sedermera med sex månaders ömsesidig uppsägningsrätt förlängts
att gälla högst intill den tidpunkt, då den nya kliniken öppnas. Karolinska
institutet har därvid måst förbinda sig att icke påkalla några ändrings-
eller förbättringsarbeten inom de för undervisning upplåtna lokalerna.
Förhandling skommissionen beskriver lokalförhållandena på följande sätt:
_ Dermatologiska kliniken å S:t Görans sjukhus är inrymd i tre från varandra
vitt skilda byggnadskomplex. Sängplatserna, så när som på 20, ligga i tredje
våningen. Underjordiska kulvertförbindelser och hissar saknas, varför transportförhållandena
inom sjukhuset lämna mycket övrigt att önska. Avdelningarna
sakna egna. laboratorier, vilket medför att patienterna vid röntgenoch
andra undersökningar måste forslas genom långa korridorer, upp och ned
för trappor och ibland över öppen gård. Svårt sjuka, som icke kunna transporteras,
kunna vid behov icke röntgenundersökas, enär avsaknaden av hissar
omöjliggör användandet av portativ röntgenapparat. De sanitära förhållandena
äro synnerligen otillfredsställande, speciellt på den s. k. kvinoavdelningen.
För patienterna t. ex. finnas därstädes blott tre klosetter med gemensam
entré, belägna invid trappuppgången och skilda från varandra endast
medelst avbalkningar. Ehuru genom särskilda anslag angives, att klosetterna
äro avsedda, en för syfilispatienter, en för gonorrhépatienter och en för hudpatienter,
kan bland annat på grund av den vid könssjukdomarna använda
behandlingsformen, sköljningar, som tvingar patienterna att omedelbart efter
behandlingen uppsöka toaletten, icke undvikas, att det ofta uppstår köbildning
utanför dessa klosetter och att föreskrifterna örn uppdelningen av desamma
mellan olika slag av sjuka icke kunna följas. Intill toaletterna ligger
Statsutskottets utlåtande nr 136.
29
ett s. k. tekök för uppvärmning av mat, och intill detsamma ett utrymme
för slask och avlopp. De stora salarna äro ur många synpunkter olämpliga.
Isoleringsmöjligheter saknas i det närmaste helt. Dagrum i vanlig mening,
expeditions- och arbetsrum för läkarna samt lämplig lokal för förvaring av
journalarkivet saknas. Den till kliniken hörande föreläsningssalen är belägen
i poliklinikbyggnaden, och de till denna sal anslutna väntrummen för patienterna
äro trånga och otidsenliga. Undervisningen inom själva kliniken måste
meddelas i sjuksalarna eller i behandlingsrummen. Polikliniklokalerna äro
trånga och olämpliga samt sakna rum för undervisning.
Sjukhuset Eira. Stockholms stads och läns sjukhus Eira är beläget på
staten tillhörig mark, som upplåtits till staden och länet. I skrivelse den 27
juli 1815 anmälde nämligen rikets ständer hos Kungl. Majit, »att de givit sitt
bifall dertill, att den å Kungsholmen i Stockholm belägne Egendom, som tillförne
varit nyttjad till Bränvinsbränneriverk, men nu icke mera dertill begagnas,
må under förbehåll av Bankens panträttighet deruti, uplåtas till begagnande
för den gemensama Curtius Inrättningen för Stockholms stad och
Län». Detta beslut expedierades av Kungl. Majit genom brev den 16 augusti
1815 till överståthållaren.
Under åren 1861—1888 nyttjades sjukhuset för undervisning.
Sjukhuset omfattar nu 167 vårdplatser, varav 100 disponeras för sjuka från
staden och 67 för sjuka från länet. Medelbeläggningen har uppgått på stadens
platser till 68 och på länets till 57. I dessa siffror ingå emellertid kroniskt
sjuka, som ej lida av hud- eller könssjukdomar, med 6 beträffande stadens
och 4 beträffande länets platser. Medelbeläggningen av hud- och könspatienter
har alltså utgjort 62 respektive 53.
Eiratomten har en areal av 9,858 m2. Beträffande dess värde har byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 11 juni 1940 till kommissionen anfört.
Utan att i detta sammanhang taga ställning till frågan, huruvida ifrågavarande
tomt bör behållas i statsverkets ägo eller avyttras, har byggnadsstyrelsen
sökt beräkna det värde, som tomten representerar, därest densamma skulle
exploateras för uppförande av hyreshus. En av byggnadsstyrelsen verkställd
preliminär utredning i vilken utsträckning tomten skulle kunna tagas i anspråk
för en dylik exploatering har givit vid handen, att vid tomtens bebyggande
med hyreshus skulle kunna utvinnas omkring 690 eldstäder. Att under nuvarande
förhållanden angiva något bestämt värde per eldstad är emellertid ytterst
vanskligt. Med de priser, som voro rådande vid tiden närmast före krigsutbrottet,
torde tomtvärdet å denna del av Kungsholmen då icke hava understigit
2,500 kronor per eldstad, efter vilket å-pris ifrågavarande tomts markvärde
skulle uppgå till omkring 1,700,000 kronor. Numera hava emellertid
tomtpriserna visat en på grund av den minskade byggnadsverksamheten starkt
fallande tendens, och torde det kunna ifrågasättas, örn man för närvarande kan
påräkna ett högre å-pris per eldstad än omkring 2,000 kronor. Efter ett sådant
å-pris skulle tomtvärdet bliva endast omkring 1,400,000 kronor.
Förhandlingskomm issio nen s förslag. Detta innebär, att staten skall ensam
bekosta den nya klinikens uppförande och utrustning samt på densamma
30
Statsutskottets utlåtande nr 136.
upplåta så många vårdplatser till staden och landstinget, som svara mot stadens
och länets behov, mot det att staden och landstinget skola avstå från
den rätt de äga till sjukhuset Eiras tomt samt till staten överlämna sjukhusets
byggnader, anläggningar och utrustning utan vederlag i övrigt. Klinikens
drift skall betalas av staden och länet efter samma normer som gälla i
fråga om de av staden och länet disponerade platserna på de i första byggnadsetappen
ingående klinikerna vid karolinska sjukhuset, d. v. s. staden
och länet skola svara för den verkliga driftkostnaden, men ej med högre belopp
än den genomsnittliga vårdkostnaden på stadens respektive länets egna, på
flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar.
Kommissionens avtalsförslag är av följande lydelse.
Mellan svenska staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting är
— under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges
respektive landstingets godkännande — följande avtal träffat.
1. Staten uppför och utrustar vid karolinska sjukhuset å Norrbackaområdet
vid Stockholm en dermatologisk klinik. Å denna klinik tillförsäkras staden
— länet — rätt att allt framgent så länge sjukhuset drives disponera staden
70 allmänna vårdplatser och länet 47 allmänna vårdplatser, avsedda företrädesvis
för sådana sjukdomsfall, som äro lämpliga för klinisk undervisning. Staden
— länet — erhåller däremot ej någon del i äganderätt till tomt eller byggnader.
Dessa platser skola så fördelas på klinikens olika avdelningar, att staden —
länet — erhåller:
Stockholms stad Stockholms län
å avdelningen för hudsjukdomar ............ 34 vårdplatser 28 vårdplatser
» » s- könssjukdomar ........... 24 » 16 »
» » » barn ..................... 12 » 3 »
Summa 70 vårdplatser 47 vårdplatser
Staden — länet — skall vara berättigad att, därest under byggnadstiden eller
sedermera annan fördelning av de staden — länet — tillförsäkrade vårdplatserna
önskas, erhålla jämkning i fördelningen, under förutsättning att hinder
härför icke möter från sjukhusets sida.
2. Staden — länet — äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad om, i
vilken omfattning stadens — länets — platser å kliniken utnyttjas.
3. Sjuka från Stockholms stad — Stockholms län — erlägga vid vård å av
staden — länet — enligt detta avtal kontraherade platser legosängsavgift, vars
storlek bestämmes av staden — länet. Frågor örn nedsättning i eller befrielse
från legosängsavgift för sjuka från staden — länet — avgöras av stadens —
länets — vederbörande myndighet. För sjuka, som beviljas nedsättning i eller
befrielse från legosängsavgift, betalas felande avgift av vederbörande fattigvårdssamhälle,
landsting eller kommun.
Bestämmelserna i föregående stycke gälla ej fall, som avses i 4 § lagen angående
åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.
Samtliga kostnader för klinikens drift fördelas mellan staten, staden och länet
på enahanda sätt, som angives i det år 1931 mellan staten, staden och landstinget
ingångna avtalet angående samarbete för uppförande och drift av karolinska
sjukhuset, varvid kliniken inräknas i sjukhuset.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
31
4. Bestämmelserna i ett den 8 och den 12 augusti 1940 mellan kontrahenterna
ingånget avtal rörande tillägg till 1931 års avtal — vilket tilläggsavtal
avser beläggning med sjuka från staden och länet av för riket i övrigt avsedda
allmänna vårdplatser å de i 1931 års avtal omförmälda klinikerna •— skola äga
motsvarande tillämpning i fråga om dermatologiska kliniken.
5. Staden och länet avstå från all den rätt de må äga till den staten tillhöriga
tomt å Kungsholmen, varå det av dem nu drivna sjukhuset Eira är
beläget och som upplåtits till dem jämlikt rikets ständers skrivelse den 27 juli
1815 och Kungl. Maj:ts brev den 16 augusti samma år, samt förbinda sig att
upphöra med verksamheten vid sjukhuset, då kliniken kan tagas i bruk.
Staden och länet förbinda sig att till dess kliniken kan tagas i bruk vidmakthålla
sjukhuset Eiras byggnader, anläggningar och utrustning samt att
vid nämnda tidpunkt till staten utan särskilt vederlag med full äganderätt
överlämna sagda byggnader, anläggningar och utrustning.
Av följande sammanställning framgår antalet vårdplatser på de olika avdelningarna
och hur platserna enligt kommissionens förslag böra fördelas:
Allmänna vårdplatser: |
Avd. för |
Avd. för |
Avd. för |
Avd. för |
Summa |
Stockholms stad . . . . |
...... 34 |
24 |
12 |
— |
70 |
Stockholms län .... |
...... 28 |
16 |
3 |
— |
47 |
Landet i övrigt..... |
...... 11 |
15 |
5 |
5 |
36 |
Summa 73 |
55 |
20 |
5 |
153 |
|
Enskilda platser...... |
|||||
Summa vårdplatser 166 |
Kommissionen har beräknat kostnaderna för den nya klinikens uppförande
till 2,623,000 kronor. Kliniken är enligt förslaget avsedd att förläggas till
området väster om karolinska sjukhusets huvudkomplex. Klinikbyggnaden
skulle anslutas direkt till den s. k. B-flygeln.
Kommissionen har vidare framlagt ett förslag till avtal angående statens
övertagande av vid sjukhuset Eira anställd personal i samband med dess nedläggande.
Detta förslag innebär, att, i händelse karolinska sjukhusets personalbehov
möjliggör en sådan anordning, staten skall bereda Eirapersonalen motsvarande
anställning vid karolinska sjukhuset, dock först efter det staden och
länet undersökt, örn och i vad mån personalen kan vinna motsvarande anställning
i stadens eller länets tjänst.
Kommissionens förslag har godtagits av Stockholms stad och Stockholms
lems landsting samt av vederbörande statliga myndigheter och institutioner
utom statskontoret, som framfört betänkligheter mot förslaget.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Av den i det föregående lämnade redogörelsen för undervisnings- och
sjukvårdsförhållandena vid den dermato-syfilidologiska kliniken på S:t Görans
sjukhus framgår, att dessa måste betecknas såsom i hög grad otillfreds
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 136.
ställande. Ett besök på kliniken ger även en lekman en bestämd uppfattning
om att snara åtgärder äro oundgängliga för att bereda undervisningen
och sjukvården bättre möjligheter. Därtill kommer, att det är en tidsfråga,
när en förestående ombyggnad av S:t Görans sjukhus framtvingar en förflyttning
av undervisningen till annat sjukhus. Att frågan om undervisningsklinikens
förflyttning bör lösas genom dess förläggning till karolinska sjukhuset
synes därvid uppenbart. Ett principbeslut härom torde därför nu böra
fattas.
I fråga om den nya klinikens storlek har enighet nåtts mellan undervisnings-
och sjukvårdsintressenas representanter. Då någon erinran mot
klinikens föreslagna storlek icke heller riktats från någon av de i ärendet
hörda myndigheternas sida, saknar jag anledning att ifrågasätta någon ändring
i detta hänseende. Jag tillstyrker alltså, att kliniken, såvitt gäller de
civila avdelningarna, planeras för 166 vårdplatser, varav 70 reserverade för
Stockholms stad, 47 för Stockholms län och 36 för landet i övrigt. Jag tillstyrker
även, att en enskild avdelning om 13 platser anordnas.
Beträffande den ekonomiska uppgörelsen med Stockholms stad och län
har förhandlingskommissionen sökt sig fram efter andra linjer än när det
gällde den nya pediatriska kliniken. Kommissionens förslag innebär sålunda,
att staten ensam skulle svara för den nya klinikens iordningställande,
medan stadens och länets motprestation skulle bestå däri, att dessa
parter utan vederlag till staten överläte sin dispositionsrätt till sjukhuset
Eiras tomt och sin äganderätt till därå uppförda byggnader med tillhörande
sjukhusutrustning. Med hänsyn till att det ekonomiska värdet av
stadens och länets motprestation bedömts på olika sätt, har den föreslagna
uppgörelsen rönt invändningar från såväl statliga som kommunala myndigheters
sida. Sålunda bedömdes själva tomtvärdet år 1940 av byggnadsstyrelsen
till 1,400,000 kronor å 1,700,000 kronor och av Stockholms stads
fastighetsnämnd till 2,500,000 kronor. Byggnadsvärdet beräknades av staden
år 1940 till 575,000 kronor. Statens utgifter för stadens och länets vårdplatser
skulle å andra sidan — beräknade efter samma grunder som enligt
det föregående skola tillämpas för dessas deltagande i kostnaderna för den
nya pediatriska kliniken — komma att med utgångspunkt från de preliminära
kostnadsberäkningarna uppgå till omkring 1,990,000 kronor. Även
örn det rent siffermässiga värdet av stadens och länets motprestation är
vanskligt att bedöma, synes det mig dock, med hänsyn icke minst till vad
från förhandlingskommissionens sida anförts, uppenbart, att den ekonomiska
uppgörelsen i varje fall icke kan betecknas såsom så oförmånlig från statens
synpunkt, att icke staten nu bör taga det föreliggande tillfället i akt att
uppnå en samförståndslösning med staden och länet angående det trängande
behovet att tillgodose den dermatologiska undervisningens och forskningens
behov. Jag är sålunda för egen del beredd att förorda, att ifrågavarande avtalsförslag
i princip av statsmakterna godtages.
För närvarande torde böra lämnas öppet, huruvida den nya dermatologiska
kliniken bör inrymma även en gamisonsavdelning. Skulle pågående utredning
giva vid handen, att även garnisonsplatser erfordras, torde det föreliggande
byggnadsförslaget utan svårighet kunna kompletteras med därför nödiga
anordningar. Jag förutsätter, att definitiva ritningar icke utarbetas, förrän
klarhet vunnits på denna punkt. Även i ett annat avseende erfordras ytterligare
utredning, innan ritningar utarbetas. Skulle nämligen den pågående utredningen
angående garnisonssjukvården leda till ett utflyttande till Järva
-
Statsutskottets utlåtande nr 136.
33
fältet av karolinska sjukhusets nuvarande gamisonsavdelning, och dennas 108
vårdplatser därigenom bli lediga för civilt ändamål, torde böra undersökas,
huruvida icke dessa vårdplatser lämpligen skulle kunna utnyttjas för den
dermatologiska klinikens räkning. En viss örn- och tillbyggnad torde härvid
bli nödvändig, men under alla förhållanden torde dessa byggnadsarbeten komma
att draga väsentligt lägre kostnader än en nybyggnad. Jag förutsätter, att
fullständig utredning förebringas i detta hänseende, innan beslut fattas rörande
tidpunkten för dermatologklinikens utflyttning till karolinska sjukhuset.
Skulle en lösning av byggnadsfrågan för denna klinik kunna vinnas i enlighet
med det av mig sålunda antydda alternativet, torde statens kostnader för den
ifrågasatta kliniken kunna avsevärt nedbringas. Ur stadens och länets synpunkt
bör givetvis icke föreligga hinder för en sådan lösning. Avtalsförslaget
torde dock böra förtydligas därhän, att statens åtagande kommer att avse ett
»iordningställande» av en dermatologisk klinik i stället för »uppförande och
utrustande» av en sådan.
Jag är icke för närvarande beredd att ingå närmare på detaljerna i det
byggnadsprogram, som utarbetats för den nya dermatologkliniken. Det uppgjorda
programmet torde dock vara ägnat att läggas till grund för vidare
utarbetande av ritningar. Vid det fortsatta utredningsarbetet, vilket torde
böra anförtros den förutnämnda byggnadskommittén, bör givetvis den största
uppmärksamhet ägnas åt alla möjligheter att begränsa lokalprogrammet
och att även i övrigt hålla kostnaderna nere i största möjliga utsträckning.
Särskilt beaktande bör ägnas den alternativa lösning, som jag berört i det
föregående, samt frågan örn behövligheten av ljusbehandlingsavdelningen.
Jag förutsätter även, att civila byggnadsutredningens yttrande kommer att
inhämtas beträffande byggnadsplanerna.
Såsom jag förut framhållit bör den pediatriska klinikens byggnadsfråga
lia företräde framför den nu ifrågavarande. Det anslag, jag tillstyrkt för
utarbetande av ritningar m. m. för den pediatriska kliniken, bör dock få
disponeras även för bestridande av kostnader för utredningar och andra
förarbeten för den dermatologiska kliniken.
I anslutning till förslaget till ekonomisk uppgörelse med Stockholms stad
och län angående dermatologkliniken har förhandlingskommissionen förordat,
att ett särskilt avtal med dessa medparter skulle träffas angående
överflyttning till den nya kliniken av den vid sjukhuset Eira anställda
personalen. Detta avtalsförslag har uppgjorts med förebild av det avtal,
som år 1941 träffades angående överförande till statens institut för folkhälsan
av personalen vid Stockholms stads biologiska och kemiska laboratorier. Avtalets
innehåll har icke givit mig anledning till erinran, varför jag tillstyrker,
att detsamma av statsmakterna godtages. Jag vill särskilt understryka, att
avtalet förutsätter en personalöverflyttning endast i den mån det med hänsyn
till karolinska sjukhusets personalbehov är möjligt samt att dessförinnan även
skall i första hand undersökas, huruvida icke vederbörande anställningshavare
kan förflyttas till någon av stadens eller länets egna sjukhusinrättningar. Jag
utgår ifrån, att ledigblivande befattningar vid sjukhuset Eira hädanefter icke
besättas med ordinarie innehavare.
Det av mig förordade avtalet angående statsövertagande av personal från
sjukhuset Eira garanterar en viss minimilön åt denna personal. Därvid kan
den situationen tänkas uppstå, att en och annan befattningshavare kommer
att placeras i högsta förekommande löneklass samt därjämte tillerkännas personlig
lönefyllnad, på vilken givetvis då icke kommer att belöpa rörligt tillägg
Bihang till riksdagens protokoll 191/3. G sami. Nr 133 137.
''3
34
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Utskottet.
eller kristillägg av statsmedel. Jag förutsätter även, att den personliga lönefyllnaden
skall minskas i samma mån som det statliga rörliga tillägget (kristillägget)
på den egentliga lönen må komma att öka i förhållande till dess
storlek vid övergångstillfället.
Till frågan om den framtida användningen av sjukhuset Eiras tomt och
byggnaderna på denna torde icke i detta sammanhang böra tagas ställning.
Vid den granskning, utskottet ägnat det av förhandlingskommissionen
framlagda avtalsförslaget angående en ny dermatologisk-syfilidologisk klinik,
vilket förslag godtagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
har utskottet i likhet med departementschefen kommit till den uppfattningen,
att nämnda förslag synes godtagbart ur statens synpunkt. Utskottet tillstyrker
alltså, att avtalsförslaget vinner riksdagens principiella godkännande.
I det föregående har utskottet framhållit vikten av att en ny klinik av här
ifrågavarande slag iordningställes. Utskottet har vid besök å den nuvarande
kliniken på S:t Görans sjukhus funnit förhållandena därstädes vara så otillfredsställande,
att snara åtgärder synas av nöden för att bereda sjukvården och
undervisningen bättre möjligheter. Att märka är även att kliniken är landets
enda undervisningsklinik på ifrågavarande område. Frågan örn en ny dermatologisk
klinik sammanhänger emellertid — såsom departementschefen framhållit
— med spörsmålet örn garnisonssjukvårdens utflyttande till Järvafältet.
Då det enligt utskottets mening icke kan vara försvarbart att ännu någon
längre tid godtaga de förhållanden, under vilka den nuvarande dermatologiska
kliniken arbetar, vill utskottet framhålla angelägenheten av att frågan
örn garnisonssjukvården snarast löses i princip, så att ställning inom den närmaste
framtiden, örn möjligt redan till nästa års riksdag, kan tagas till karolinska
sjukhusets utbyggande med en ny dermatologisk klinik.
I motionerna 1:110 och II: 170 har framhållits, att det — därest en blivande
reumatologisk klinik skulle komma att uppföras intill den dermatologiska
kliniken — vore ur såväl praktiska som ekonomiska synpunkter lämpligt,
att grävnings- och sprängningsarbetena utfördes gemensamt för de båda
klinikerna. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet
riktad å berörda förhållande.
Det av departementschefen förordade förslaget till avtal angående statsövertagande
av personal från sjukhuset Eira föranleder icke någon erinran
från utskottets sida.
Till vad departementschefen i övrigt här anfört och föreslagit kan utskottet
giva sin anslutning.
IV. Reumatologiska kliniker vid universitetssjukhusen
i Stockholm och Uppsala.
1941 års reumatikersahkunniga ha, som nämnts, föreslagit uppförande
dels av en klinik örn 69 vårdplatser vid karolinska sjukhuset »för reuma -
Statsutskottets utlåtande nr 136.
35
tiska och andra invalidiserande sjukdomars vård» (byggnadskostnad 1,100,000
kronor, utrustningskostnad 198,000 kronor, tillhopa 1,298,000 kronor),
dels ock av en reumatologisk och en ortopedisk klinik vid Akademiska sjukhuset
i Uppsala om (74 -f- 73 —) 147 vårdplatser, förenade i en gemensam
byggnad (byggnadskostnad 2,750,000 kronor, utrustningskostnad 602,000
kronor, tillhopa 3,352,000 kronor).
Av förslaget inhämtas vidare, bland annat, att klinikerna anses böra byggas
och utrustas helt på statens bekostnad, som även skulle svara för driftkostnaderna,
i varje fall beträffande reumatikerklinikerna. I fråga om den
ortopediska kliniken i Uppsala uttala de sakkunniga dock, att någon tvekan
kan råda, huruvida staten bör svara för hela byggnadskostnaden. Beträffande
driftkostnaderna för denna klinik böra dessa enligt de sakkunniga bestridas
med beaktande av nu för vanföreanstalterna gällande bestämmelser;
de sakkunniga säga sig avse att i andra delen av sitt betänkande närmare
ingå härpå.
Beträffande de ifrågasatta reumatologiska klinikerna råder icke enighet mellan
de olika remissmyndigheterna vid bedömningen av sakkunnigförslaget.
Pensionsstyrelsen har sålunda avstyrkt förslaget, emedan de för reumatiker
tillgängliga vårdplatserna på styrelsens kuranstalter sedan hösten 1939 under
längre tidsperioder icke kunnat fullbeläggas. Medicinalstyrelsen, som tillstyrker
sakkunnigförslaget, hävdar å andra sidan, att den nuvarande goda platstillgången
är en kristidsföreteelse av endast temporär natur.
Departementschefen har anfört följande.
Det av pensionsstyrelsen påpekade förhållandet, även om det har blott tillfällig
karaktär, synes mig likväl medgiva, att med prövningen av frågan örn
uppförande av de båda reumatologiska klinikerna kan anstå åtminstone något
år. Jag vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på lärarkollegiets
vid karolinska institutet enhälliga uttalande, att uppförandet av de föreslagna
pediatriska och dermatologiska klinikerna ur institutets synpunkt är
det viktigare spörsmålet samt att de medicinska fakulteterna i både Uppsala
och Lund vid sin tillstyrkan av de sakkunnigas förslag lagt huvudvikten vid
forsknings- och icke vid sjukvårdssynpunkten. Ur undervisningssynpunkt
torde ett genomförande av sakkunnigförslaget icke kunna betecknas såsom
trängande.
Vad departementschefen anfört i fråga om uppförande av reumatologiska
kliniker vid karolinska sjukhuset föranleder icke något särskilt uttalande från
utskottets sida.
Med hänsyn till att det i motionerna I: lif) och TI: 170 berörda spörsmålet
örn uppförande vid sjukhuset av en avdelning för reumatiska och andra invalidiserande
sjukdomar blivit av departementschefen upptaget till bedömande
i samband med övriga frågor, berörande karolinska sjukhusets utbyggande,
torde motionerna icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande nr 136.
V. Jämkning av avtalet med Stockholms stad och län
angående karolinska sjukhusets drift.
Enligt 1931 års avtal mellan å ena sidan Kungl. Maj:t och kronan och å
andra sidan Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående driften
av karolinska sjukhuset skola staden och länet för sina kontrakterade
vårdplatser (staden har 315 och länet 110 sådana) betala ett driftkostnadsbidrag,
motsvarande den verkliga dagskostnaden, dock högst ett belopp, motsvarande
den genomsnittliga vårdkostnaden på stadens respektive länets
egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar. I enlighet
härmed hade staden att under budgetåret 1941/42 erlägga 14 kronor 25 öre
och länet 11 kronor 91 öre (den verkliga dagskostnaden vid sjukhuset utgjorde
under samma tid 15 kronor 79 öre). Staden och länet ha dock härvid avtalsenligt
fått tillgodoräkna sig de legosängsavgifter, som de sjuka själva erlagt,
1 den mån sådana avgifter utgått. Då legosängsavgiften i Stockholm för närvarande
utgör 4 kronor 50 öre för de första 15 dagarna och därefter 3 kronor
50 öre, har Stockholms stad således för betalande patienter erlagt (14: 25 —
— 4:50=) 9 kronor 75 öre för de första 15 vårddagarna och därefter
(14:25 — 3:50 =) 10 kronor 75 öre. Stockholms läns landsting, vars legosängsavgifter
för närvarande utgå med 3 kronor för de första 10 dagarna,
2 kronor för de följande 20 dagarna och 1 krona därefter, har fått vidkännas
en kostnad per dag och patient av 8 kronor 91 öre, 9 kronor 91 öre och 10
kronor 91 öre.
Beträffande de s. k. riksplatserna ha andra landsting och därmed jämställda
städer än Stockholms stad och Stockholms läns landsting jämlikt förordningen
den 30 juni 1937 (nr 655) att erlägga en vårdavgift av 2 kronor 50 öre,
när det gäller betalande patienter, medan Stockholms stad och län däremot
vid beläggning av sådana platser ha att erlägga samma driftkostnadsbidrag
som vid beläggning av kontrakterade platser. Detta förhållande lia staden
och landstinget funnit innebära en orättvisa, och deras förhandlingsdelegerade
ha inför den statliga förhandlingsdelegationen förklarat sig tillmäta frågan
om åstadkommande av en rättvisare ordning stor betydelse, när det
gäller stadens och landstingets deltagande i karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande. Förhandlingskommissionen har även funnit sig böra förorda en
omreglering av stadens och länets avgiftsskyldighet vid beläggning av riksplatser
och i sådant hänseende föreslagit, att staden och länet alltid vid beläggning
av riksplats skola erlägga ett belopp, motsvarande den legosängsavgift,
som av Kungl. Maj:t bestämts för betalande »rikspatienter», d. v. s.
för närvarande 7 kronor för de första 15 dagarna och därefter 6 kronor.
Eftersom staden och länet förutsatts skola få tillgodoräkna sig patienternas
legosängsavgifter även vid beläggning av riksplatser, skulle Stockholms stad
Statsutskottets utlåtande nr 136.
37
följaktligen i de fall, då legosängsavgift utgår, få vid beläggning av riksplats
vidkännas samma kostnad som övriga landsting, d. v. s. (7—4: 50 eller
6—3: 50 =) 2 kronor 50 öre, medan Stockholms län skulle få vidkännas en
kostnad, varierande mellan (7—3 =) 4 kronor och (6—1 —) 5 kronor. För fattigvårdsberättigade,
vilka icke själva betala legosängsavgift, skulle staden
och även länet få erlägga 7 kronor för de första 15 dagarna och därefter 6
kronor, medan däremot övriga landsting i motsvarande fall skulle ha att erlägga
endast 6 kronor (= den av Kungl. Majit enligt fattigvårdslagen bestämda
taxan). Ehuru således för Stockholms stad och län alltjämt skulle
gälla något oförmånligare grunder för bidrag till driftkostnaderna vid beläggning
av riksplats, ha deras representanter likväl förklarat sig godtaga
förhandiingskommissionens förslag.
Emot förhandiingskommissionens förslag ha riktats starka erinringar av
statskontoret, som påpekat, att Stockholms läns landsting under budgetåret
1941/42 i stor omfattning överbelagt sina kontrakterade vårdplatser, varigenom
statsverket tillförts en merinkomst av omkring 153,000 kronor, vilken
staten skulle ha gått miste om, därest förhandiingskommissionens förslag
varit gällande under budgetåret. Karolinska sjukhusets direktion har visserligen
i princip tillstyrkt en jämkning av avgiftsbestämmelserna men med
vissa betydelsefulla modifikationer i förhållande till kommissionens förslag.
Sålunda skulle staden och länet vid beläggning av riksplats betala lika stort
belopp under hela vårdtiden, för närvarande 7 kronor. Vidare skulle staden
och länet vid överbeläggning av kontraktsplatserna visserligen erlägga den
lägre riksplatsavgiften för så många riksplatser, som motsvarar stadens respektive
länets procentuella andel i rikets hela folkmängd1, men därefter vid
ytterligare överbeläggning erlägga det avtalade högre driftkostnadsbidraget
för så många vårdplatser, som motsvarar eventuell underbeläggning av
den andra medkontrahentens kontraktsplatser. Vid ytterligare överbeläggning
skulle den lägre riksplatsavgiften utgå. Detta kompromissförslag skulle,
tillämpat på förhållandena under budgetåret 1941/42, ha medfört, att statsverkets
merinkomst från länet utgjort omkring 90,000 kronor i stället för
omkring 153,000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
För egen del vill jag beträffande de föreliggande förslagen till en början
framhålla, att den merinkomst av 153,000 kronor, som under budgetåret
1941/42 tillfördes statsverket på grund av den inträffade överbeläggningen
från Stockholms läns sida, givetvis var att betrakta endast som en rent tillfällig
intäkt, som för övrigt motvägdes av en underbeläggning från Stockholms
stads sida, vilken förde med sig en inkomstminskning av i runt tal
132,000 kronor. Statsverket kan vidare när som helst genom åtgärder, varöver
staten icke kan råda, för framtiden gå miste om en dylik tillfällig mer
-
1 Stockholms stads folkmängd utgjorde den 1 januari 104.2 cirka 9,4 procent och Stockholms läna
cirka 4,5 procent av rikets.
38
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Utskottet.
inkomst, som alltså icke kan tagas i beräkning vid uppgörande av budgeten.
Det torde från början ha varit förutsatt, att riksplatserna skulle i första hand
vara förbehållna åt patienter från riket, oavsett deras hemort; det torde med
andra ord icke ha varit avsett, att staten för driften av dessa riksplatser skulle
kunna påräkna större bidrag än som inflyter genom de avgifter, som skola
erläggas för »rikspatienter», d. v. s. för närvarande 7 kronor eller i vissa fall
6 kronor per vårddag. Det föreligger därför enligt min mening icke något
starkare intresse från statens sida att motsätta sig en jämkning av de hittills
för riksplatserna gällande avgiftsbestämmelserna, villia för Stockholms
stads och läns vidkommande icke utan skäl måste te sig obilliga. Däremot
ligger det givetvis ur ekonomisk synpunkt i statens intresse, att stadens och
länets kontrakterade platser såvitt möjligt tillfullo utnyttjas. Sjukhusdirektionens
kompromissförslag avser att tillgodose detta intresse. Med hänsyn
härtill har jag ansett mig kunna tillstyrka bifall till sjukhusdirektionens förslag.
Jag erinrar för övrigt, att detta förslag godtagits av Stockholms stadsfullmäktige,
trots att stadens myndigheter icke funnit förhandlingskommissionens
för staden gynnsammare förslag fullt tillfredsställande ur stadens
synpunkt.
Slutligen vill jag för egen del understryka vikten av att effektiva åtgärder
vidtagas för reglerande av patientintagningen i syfte att undvika större avvikelser
från den en gång avtalade uppdelningen av platserna på sjukhuset.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört har utskottet icke velat
motsätta sig, att de av departementschefen här förordade ändringarna vidtagas
i gällande överenskommelse mellan staten, Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående driften vid karolinska sjukhuset. I detta sammanhang
vill utskottet — som har sig bekant, att tendens till underbeläggning
av Stockholms stads platser särskilt på ögonkliniken framträtt — understryka
önskvärdheten ur undervisningssynpunkt av att staden om möjligt
belägger de platser, som staden enligt träffade avtal tillförsäkrat sig på
karolinska sjukhusets kliniker.
VI. Hemställan.
Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört hemstiiller utskottet,
I. att riksdagen må
a) besluta, att karolinska sjukhuset skall utökas med en
pediatrisk och en dermato-syfilidologisk klinik;
b) godkänna av departementschefen förordade grunder
för ekonomiskt samarbete med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting beträffande den pediatriska klinikens
uppförande och drift;
c) godkänna av departementschefen förordade grunder för
avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
Statsutskottets utlåtande nr 136.
39
angående en dermato-syfilidologisk klinik vid karolinska
sjukhuset samt angående överflyttning till karolinska sjukhuset
av vid sjukhuset Eira anställd personal;
d) till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 200,000 kronor;
e) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1942/43 befintlig
reservation å det senast för budgetåret 1939/40 anvisade
anslaget till Uppförande av byggnader för karolinska
sjukhuset i Stockholm m. m. må disponeras intill utgången
av budgetåret 1944/45;
f) godkänna av departementschefen förordade ändringar i
gällande överenskommelse mellan staten, Stockholms stad
och Stockholms läns landsting angående ekonomiskt samarbete
beträffande karolinska sjukhusets uppförande och
drift;
II. att motionerna 1:110 och II: 170 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 maj 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 135.
*