Statsutskottets utlåtande nr 129.
1
Nr 129.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1943 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående
ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkten 167,
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till centralt sjukhusarkiv för budgetåret 1943/44 beräkna ett anslag av 19,800
kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 220, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 9 april 1943,
föreslagit riksdagen att
dels besluta att från och med den 1 juli 1943 inrätta ett organ, benämnt
centrala sjukvårdsberedningen, med huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden
rörande standardisering av sjukvårdsmateriel samt registrera och bearbeta
uppgifter rörande sjukhusväsendet i och för rationalisering på det sjukhustekniska
området;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för centrala
sjukvårdsberedningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44;
dels ock för budgetåret 1943/44 såsom förslagsanslag under rubriken Centrala
sjukvårdsberedningen anvisa till Avlöningar 62,800 kronor och till Omkostnader
17,300 kronor.
Beträffande sjukhusens standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet,
vilkas verksamhet enligt det i propositionen framlagda förslaget
skulle övertagas av centrala sjukvårdsberedningen, inhämtas av propositionen
följande.
Sjukhusens standardiseringskommitté, som bildades år 1933 på initiativ av
svenska landstingsförbundet och svenska sjukhusföreningen, har till huvudsaklig
uppgift att genom standardisering söka åstadkomma en för det svenska
sjukvårdsväsendet ändamålsenlig sjukvårdsmateriel, förenkla tillverkningen
och underlätta sjukvårdsinrättningarnas inköp, underhåll och handhavande
av sådan materiel och därigenom medverka till att kostnaderna för sjukhusdriften
begränsas. Ledningen av sjukhusens standardiseringskommitté är anförtrodd
åt en styrelse, bestående av trettiosex ledamöter, av vilka tolv representera
olika statliga organ, sex kommunala organisationer, åtta enskilda organisationer
och industriföretag samt tio ideella föreningar och sammanslut
Bihang
till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 129.
1?5U 43
2
Statsutskottets utlåtande nr 129.
ningar av befattningshavare inom sjukhusväsendet. Den närmaste ledningen
av standardiseringsarbetet utövas av ett särskilt arbetsutskott, bestående av
tio ledamöter, som utses av kommittén. Arbetsutskottet utser inom sig en
verkställande ledamot, varjämte en administrativ sekreterare finnes anställd
hos utskottet. Utredningsarbetet ombesörjes av tekniska utskott, som tillsättas
av arbetsutskottet. Den av kommittén fast anställda personalen utgöres av
en ingenjör såsom teknisk ledare, en biträdande ingenjör samt ett skrivbiträde.
Dessutom tjänstgöra inom kommittén en ritare oell ett skrivbiträde, vilka dock
ej innehava fast anställning. De tekniska utskotten upprätta och utforma förslag
till bestämmelser rörande tillverkning av artiklar, som anses böra standardiseras.
Förslagen överlämnas av vederbörande tekniska utskott till arbetsutskottet,
som har att i enlighet med av kommittén meddelade bestämmelser
allsidigt pröva förslagen. Förslag, som godkänts av arbetsutskottet, överlämnas
till Sveriges standardiseringskommission, som jämlikt av Kungl. Majit
den 21 maj 1931 fastställda stadgar fungerar som centralorgan för standardiseringsarbetena
inom landet och som har att slutgiltigt pröva och fastställa utarbetade
standardförslag.
Medel för uppehållande av kommitténs verksamhet har erhållits dels genom
av Kungl. Majit beviljade bidrag, dels genom bidrag från svenska landstingsförbundet,
svenska stadsförbundet, städer utanför landsting, vissa industrier,
svenska röda korset m. fl. Av Kungl. Majit beviljade bidrag hava utgått från
ett under tionde huvudtiteln anvisat anslag till bidrag till standardiseringsverksamheten.
Av det för sådan verksamhet för innevarande budgetår anvisade
anslaget å 100,000 kronor må enligt Kungl. Majlis beslut den 20 mars
1942 30,000 kronor användas för standardiseringsverksamhet å sjukhusområdet.
Anslaget utbetalas till Sveriges standardiseringskommission, som dock äger
lyfta hela beloppet, först sedan kommissionen styrkt, att till standardiseringsverksamhetens
befrämjande bidrag av viss omfattning lämnats eller komrne
att lämnas från enskilt håll. För nästa budgetår har beräknats enahanda
belopp för standardiseringsverksamheten på sjukhusområdet.
Centrala sjukhus arkivets verksamhet regleras genom ett den 16 december
1938 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt svenska landstingsförbundet
och svenska stadsförbundet, å andra sidan. Enligt avtalet har
arkivet till uppgift att samla, registrera och systematiskt bearbeta uppgifter
av olika slag rörande sjukhusväsendet inom och utom landet i avsikt att ernå
standardisering och rationalisering på det sjukhustekniska området. Vidare
skall inom arkivet finnas anordnat bibliotek, innehållande böcker, tidskrifter
och annan litteratur å sjukhusväsendets område. På grundval av förefintligt
material har arkivet att kostnadsfritt tillhandahålla myndigheter, organisationer
och enskilda upplysningar inom området för sin verksamhet. Arkivet
står under medicinalstyrelsens överinseende, men den närmaste ledningen är
anförtrodd en särskild styrelse bestående av fem av Kungl. Majit för viss tid
förordnade personer. Av dessa skola två representera Kungl. Majit och
kronan, två svenska landstingsförbundet och en svenska stadsförbundet. Sjukvårdsinrättningarnas
huvudmän förutsättas skola kostnadsfritt ställa ritningar
och övriga byggnadshandlingar i fråga örn dem underställda anstalter till
arkivets förfogande. Staten skall tills vidare ensam svara för arkivets löpande
utgifter. Skulle för något budgetår sjukhusarkivets driftkostnader överstiga
för ändamålet beviljade statsmedel, skall av parterna tagas under omprövning
sättet för merkostnadernas bestridande.
Den fast anställda personalen vid arkivet utgöres av en arkitekt såsom föreståndare
samt ett skrivbiträde. Sagda befattningshavare åtnjuta avlöning i
form av arvoden, vilka för närvarande äro fastställda till 8,000 respektive 2,700
kronor för år.
Statsutskottets utlåtande nr 129. 3
Till bidrag till centralt sjukhusarkiv är för innevarande budgetår under
femte huvudtiteln anvisat ett anslag av 19,800 kronor.
Genom beslut den 17 januari 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen
att genom sin materielnämnd verkställa utredning och till Kungl. Majit
inkomma med förslag beträffande central anskaffning, lagerhållning och omsättning
av läkemedel och sjukvårdsmateriel samt i samband därmed stående
frågor, varvid spörsmålen örn sjukhusens standardiseringskommittés och det
centrala sjukhusarkivets ställning skulle upptagas till särskild prövning.
Med skrivelse den 28 december 1942 har medicinalstyrelsen till Kungl.
Majit överlämnat ett av materielnämnden utarbetat förslag till lösandet
av frågan örn sjukhusens standardiseringskommittés och centrala sjukhusarkivets
ställning. Nämnda fråga kunde, enligt vad nämnden framhåller, anses
vara i viss mån fristående från utredningen rörande central anskaffning, lagerhållning
och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel, även örn självfallet
många beröringspunkter förefunnes. Denna sistnämnda utredning hade
ännu icke fortskridit så långt, att nämnden kunde avgiva definitivt förslag.
Nämnden hadp emellertid ansett, att frågan om sjukhusens standardiseringskommittés
och centrala sjukhusarkivets ställning icke borde uppskjutas i avbidan
på utredningen i övrigt, utan angivit definitivt förslag i denna del.
Med stöd av verkställd utredning föreslår nu materielnämnden, att den
verksamhet, som för närvarande handhaves av sjukhusens standardiseringskommitté
och centrala sjukhusarkivet, sammanföres till en organisation, benämnd
centrala sjukvårdsberedningen, under gemensam ledning samt att
staten övertager det ekonomiska ansvaret för verksamheten, vilken skulle stå
under medicinalstyrelsens överinseende. Centrala sjukvårdsberedningen föreslås
skola stå under ledning av en styrelse örn nio ledamöter, vilka jämte en
suppleant för varje ledamot borde förordnas av Kungl. Majit för viss tid. I
styrelsen skulle staten erhålla fyra representanter, svenska landstingsförbundet
två representanter samt svenska stadsförbundet, Sveriges standardiseringskommission
och Sveriges industriförbund vardera en representant. Av
statsverkets representanter har nämnden ansett en böra företräda medicinalstyrelsen,
en byggnadsstyrelsen och en Sveriges läkarförbund.
Styrelsen föreslås skola arbeta på två avdelningar, standardiseringsavdelningen
och arkivavdelningen, till vilka skulle överflyttas respektive sjukhusens
standardiseringskommittés och centrala sjukhusarkivets hittillsvarande
arbetsuppgifter. Därjämte föreslår materielnämnden, att centrala sjukvårdsberedningen
övertager jämväl vissa arbetsuppgifter, som hittills icke
ankommit på nämnda organ, huvudsakligen granskning av förslag avseende
inventarieutrustning för sjukhus.
För centrala sjukvårdsberedningen har materielnämnden föreslagit följande
personalförteckning.
4
Statsutskottets utlåtande nr 129.
Tjänstemän ä ordinarie stat.
2 avdelningsföreståndare ............................................................ A 28
1 biträdande ingenjör ............................................................... A18
1 ritare ................................................................................. A12
1 kanslibiträde ........................................................................ A 7
1 kontorsbiträde ..................................................................... A 4
Extra ordinarie tjänstemän.
1 ritare ................................................................................. Eo 12
1 kontorsbiträde ..................................................................... Eo 4
De extra ordinarie tjänstemännen skola enligt förslaget placeras på arkivavdelningen.
Materielnämnden framhåller, att den föreslagna personalen endast
med en befattningshavare (ritaren på arkivavdelningen) överstiger
sammanlagda antalet inom sjukhusens standardiseringskommitté och centrala
sjukhusarkivet sysselsatta funktionärer. Eventuellt behov av ytterligare
arbetskraft, orsakad av utvidgning av arbetsuppgifterna, skall enligt förslaget
tillgodoses genom anlitande av tillfällig personal.
Materielnämnden hänvisar vad beträffar statens kostnader, för centrala
sjukvårdsberedningen inledningsvis till följande sammanställning rörande
standardiseringskommitténs och centrala sjukhusarkivets utgifter för de
senaste budgetåren.
1 |
Sj likhusens |
Centrala sjukhns- arkivet |
, 1. . | Summa |
kronor |
kronor |
kronor |
|
i År 1939/40 ............ i » 1940/41 ............ |
29,658 37,420 48,595 |
12,515 18,000 18,000 |
42,173 55,420 66,595 |
| » 1941/42 ............ |
För budgetåret 1942/43 beräknar nämnden utgifterna komma att uppgå
till, för sjukhusens standardiseringskommitté 48,500 kronor och för centrala
sjukhusarkivet 19,800 kronor, eller tillhopa 68,300 kronor.
Nämnden framhåller, att förutom standardiseringskommitténs nu angivna
utgifter, förekomme avsevärda kostnader för de tekniska utskottens arbete
samt för experiment, undersökningar och utredningar, som verkställdes inom
industriella företag och vid sjukvårdsinrättningarna. Dessa kostnader
gäldades icke av kommitténs medel. Enligt av kommittén till Sveriges standardiseringskommission
avgiven redovisning rörande standardiseringsarbeten
under tiden den 1 juli 1941—30 juni 1942 hade ifrågavarande kostnader utgjort
cirka 59,000 kronor under sagda tid. Det vore följaktligen en betydande
del av de med standardiseringsverksamheten förenade utgifterna, som bestredes
av industrien och av huvudmännen för sjukvårdsinrättningarna, vilka
torde komma att lämna sin medverkan även efter en omorganisation av verksamheten
i enlighet med nu föreliggande förslag.
I fråga örn statens kostnader för centrala sjukvårdsberedningen hänvisar
Statsutskottets utlåtande nr 129. 5
nämnden till följande av nämnden uppgjorda förslag till avlönings- respektive
omkostnadsstat för beredningen för budgetåret 1943/44:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 37,500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis ......................................................... » 5,500
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal ..................... » 10,500
4. Rörligt tillägg och kristillägg, förslagsvis ............. » 14,000
Summa kronor 67,500
Omkostnadsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............................................. kronor 100
2. Reseersättningar, förslagsvis .......................................... » 1,000
3. Expenser, förslagsvis...................................................... » 15,200
4. Publikationstryck, förslagsvis............................. » 3,000
Summa kronor 19,300
Särskilda uppbördsmedel.
Inkomster av försålda publikationer .................................... kronor 2,000
Nettoutgift för omkostnader kronor 17,300
Summa för avlöningar och omkostnader kronor 84,800
Över materielnämndens förslag hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden, arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, statens industrikommission, medicinalstyrelseutredningen,
styrelserna för svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet
och centrala sjukhusarkivet, Sveriges standardiseringskommission, sjukhusens
standardiseringskommitté, Sveriges industriförbund, svenska sjukhusförvaltningens
tjänstemannaförbund samt svensk sjuksköterskeförenings centralstyrelse.
För dessa yttranden lämnas i propositionen (sid. 12—17) en utförlig redogörelse.
För egen del anför departementschefen inledningsvis följande.
Det uppdrag, som Kungl. Maj:t genom beslut den 17 januari 1941 anförtrodde
åt medicinalstyrelsen att genom sin materielnämnd fullgöra, innefattade
att verkställa utredning och framlägga förslag beträffande central anskaffning,
lagerhållning och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel
samt i samband därmed stående frågor, varvid spörsmålen om sjukhusens
standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivets ställning skulle upptagas
till särskild prövning. Nämnden har ansett sistnämnda spörsmål kunna
lösas oberoende av utredningen i övrigt. Även örn självfallet beröringspunkter
finnas mellan sagda spörsmål, vilket jämväl nämnden framhållit,
synas mig dessa ej vara av den art att hinder av denna anledning bör föreligga
mot att redan nu till behandling upptaga fråga örn standardiseringskommitténs
och sjukhusarkivets ställning utan att avvakta utredningens resultat
i övrigt.
Som framgår av den förut lämnade redogörelsen ansvarar staten för
6
Statsutskottets utlåtande nr 129.
centrala sjukhusarkivets löpande utgifter. I fråga örn standardiseringskommittén
inskränker sig statens stöd till ett årligt bidrag, som täcker endast
en del av kommitténs utgifter och som dessutom gjorts beroende av att
bidrag av viss omfattning inflyta från enskilt håll.
Mot den nuvarande organisationen har, såvitt angår standardiseringskommittén,
anförts, att det sätt, varpå kommitténs verksamhet för närvarande
finansieras, ej medgiver, att dess verksamhet kan bedrivas så snabbt och
effektivt, som vore önskvärt. Såsom den väsentligaste anledningen härtill
har framhållits, att det ekonomiska underlaget för kommitténs verksamhet
vore osäkert till följd av dess beroende av bidrag från skilda håll. Materielnämnden
har därför ansett påkallat, att staten helt påtager sig ansvaret för
ifrågavarande verksamhet liksom staten för närvarande helt svarar för sjukhusarkivets
löpande utgifter. I samband härmed skulle övriga nu utgående
kontanta bidrag bortfalla. Nämnden har emellertid härvid utgått från att
huvudmännen för de icke-statliga sjukhusen samt industrien jämväl i fortsättningen
komma att stödja sagda verksamhet genom verkställande av undersökningar
och experiment m. m.
Beträffande den framtida organisationen m. m. av ifrågavarande verksamhet
anför departementschefen:
I fråga örn standardiseringskommitténs framtida organisation har materielnämnden
angivit två alternativa lösningar, avseende den ena att kommittén
sammanföres med centrala sjukhusarkivet till ett organ och den andra att
kommittén anslutes till ett centralt upphandlings- och omsättningsorgan
inom medicinalstyrelsen. Materielnämnden har för sin del ansett först
nämnda alternativ vara att föredraga.
För egen del finner jag, i likhet med materielnämnden, övervägande skäl
tala för att standardiseringskommittén och centrala sjukhusarkivet sammanslås
till ett organ. Båda hava till uppgift att verka för rationalisering och
standardisering på sjukvårdens område samt att tillhandagå sjukvårdsinrättningarnas
huvudmän med råd och upplysningar. Deras nuvarande verksamhet
är sålunda till sin art besläktad och det ena organet är för fullgörande
av sina arbetsuppgifter i viss mån beroende av det andra. Detsamma gäller
vissa nya uppgifter, vilka enligt nämndens förslag skulle anförtros det sammanslagna
organet, främst granskningen av inventarieutrustningar till sjukhus.
Jag förordar därför, att sjukhusens standardiseringskommitté och
centrala sjukhusarkivet sammanföras till ett organ, vilket i enlighet med
materielnämndens förslag torde böra benämnas centrala sjukvårdsberedningen.
Jag förutsätter givetvis, att erforderligt samarbete etableras mellan
medicinalstyrelsen och sagda organ, som för övrigt avses skola stå under
medicinalstyrelsens överinseende. Den nya organisationen torde böra träda
i verksamhet från och med nästa budgetår.
Yad angår frågan örn sättet för bestridande av kostnaderna för centrala
sjukvårdsberedningen har från ett par håll framhållits, att landstingen och
städerna utom landsting komme att få den största nyttan av beredningens
verksamhet och att i följd härav dessa borde ansvara för större delen av
utgifterna för densamma. Jag vill i anledning härav erinra örn att staten
redan åtagit sig att bestrida centrala sjukhusarkivets löpande utgifter. Vidare
vill jag i likhet med materielnämnden betona angelägenheten av att arbetet
på ifrågavarande område kan bedrivas under mindre ovissa ekonomiska förhållanden
än hittills. Enligt min mening kan den brist, som i detta hänseende
anses vidlåda den nuvarande organisationen, bliva tillfredsställande
avhjälpt allenast genom att staten helt övertager det ekonomiska ansvaret för
verksamheten. Med hänsyn härtill och till den relativt obetydliga merutgift,
Statsutskottets utlåtande nr 129.
7
som förslagets genomförande skulle åsamka statsverket, anser jag mig böra
biträda materielnämndens förslag. I likhet med materielnämnden förutsätter
jag härvid, att beredningen kommer att för sin verksamhet få åtnjuta stöd
från kommunalt och enskilt håll på sätt förut antytts.
Yad härefter angår centrala sjukvårdsberedningens ledning och inre organisation
har jag i stort sett ej något att erinra mot vad materielnämnden
härutinnan föreslagit. I fråga örn styrelsens sammansättning finner jag i
likhet med medicinalstyrelseutredningen mindre lämpligt, att en av statsverkets
representanter företräder Sveriges läkarförbund. I stället torde böra
föreskrivas, att en av styrelsens ledamöter skall vara sjukhusläkare. Härjämte
synes det lämpligt, att en av statsverkets representanter företräder
försvarsväsendets sjukvårdsförvaltning. Yad nämnden i övrigt föreslagit i fråga
om stvrelsens sammansättning och arbetsformer föranleder ej någon erinran
från min sida.
Centrala sjukvårdsberedningens arbetsuppgifter skulle i första hand bliva
desamma, som nu ankomma på standardiseringskommittén och sjukhusarkivet,
samt fördelas på två avdelningar, standardiseringsavdelningen och
arkivavdelningen. Härutöver skulle beredningen emellertid tillföras vissa
andra arbetsuppgifter. Bland sådana uppgifter har materielnämnden särskilt
framhållit granskning av förslag, avseende inventarieutrustning för sjukhus,
samt viss rådgivande verksamhet beträffande planläggningen av den slutna
sjukvården inom landets sjukvårdsområden. Yissa erinringar ha framställts
mot att beredningen skulle tillföras nu nämnda nya arbetsuppgifter. Dessa
erinringar anser jag dock, med hänsyn till att beredningens verksamhet i
berörda avseende endast skulle bliva av rådgivande natur, ej vara av beskaffenhet
att böra föranleda ett frångående av nämndens förslag i denna del. Det
torde böra ankomma på Kungl. Majit att i instruktion för beredningen meddela
närmare föreskrifter rörande dess arbetsuppgifter.
I fråga örn personalbehovet och personalens anställningsförhållanden anför
departementschefen:
Personalbehovet vid centrala sjukvårdsberedningen har materielnämnden
funnit kunna tillgodoses med det nuvarande personalbeståndet vid standardiseringskommittén
och sjukhusarkivet, förstärkt med en ritare med placering
på arkivavdelningen. 1 spetsen för varje avdelning skulle stå en föreståndare
med placering i lönegraden A 28. Härjämte skulle erfordras följande personal,
nämligen å standardiseringsavdelningen 1 biträdande ingenjör (A 18), 1 ritare
(A 12), 1 kanslibiträde (A 7) och 1 kontorsbiträde (A 4) samt å arkivavdelningen
1 ritare (Eo 12) och 1 kontorsbiträde (Eo4).
Mot den avvägning, som ligger till grund för det av materielnämnden föreslagna
antalet befattningshavare vid sjukvårdsberedningen, har jag icke något
att erinra.
Som av det förut anförda framgår har materielnämnden ansett fleltalet av
centrala sjukvårdsberedningens befattningshavare böra erhålla ordinarie anställning.
Allmänna lönenämnden har emellertid ansett, att beredningens
personal tills vidare icke bör beredas förmånligare anställningsform än
såsom extra ordinarie. Emot de föreslagna lönegradsplaceringarna har ali
manna lönenämnden funnit anledning till erinran endast i vad angår de båda
avdelningsföreståndarna. Nämnden har ansett föreståndaren pa standardiseringsavdelningen
böra placeras högst i lönegraden Eo 26, under det föreståndaren
å arkivavdelningen föreslagits böra anställas mot arvode till belopp, som
ansluter sig till det för närvarande till föreståndaren för centrala sjukhusarkivet
utgående arvodet. För egen del anser jag mig, såvitt angår de båda föreståndartjänsterna,
för närvarande ej kunna förorda vare sig ordinarie eller extra
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 129.
ordinarie anställning. Sagda tjänster torde därför tills vidare böra erhålla
karaktären av arvodesbefattningar. Vad angår storleken av arvodena till
avdelningsföreståndarna vill jag framhålla, att därest centrala sjukvårdsberedningen
skall kunna på ett effektivt sätt fullgöra de uppgifter, som
äro avsedda att ankomma på densamma, möjlighet bör finnas att som
avdelningsföreståndare förvärva för ändamålet väl kvalificerade personer, vilka
kunna ägna hela sin tid åt uppgiften. Jag vill härvid betona, att ifrågavarande
organ är avsett att bliva ett verksamt instrument för strävandena att genom
rationalisering nedbringa driftkostnaderna vid sjukhusen. På grund härav
torde sagda arvoden ej böra bestämmas till lägre belopp än 12,000 kronor för
år. De löneförmåner, inberäknat dyrtidstillägg och pensioneringsförmåner,
som för närvarande tillkomma föreståndaren för sjukhusens standardiseringskommitté,
torde emellertid kunna uppskattas till cirka 15,600 kronor.
Då sagde befattningshavare vid övergång till den nya organisationen ej
synes böra vidkännas löneminskning, torde elef vara erforderligt, att tillerkänna
honom ett personligt arvodestillägg motsvarande skillnaden mellan de
löneförmåner, som skulle hava utgått till honom från standardiseringskommittén,
och de för föreståndarna vid centrala sjukvårdsberedningen föreslagna
arvodena. I fråga om den övriga personalen vid centrala sjukvårdsberedningen
anser jag i likhet med allmänna lönenämnden förmånligare anställningsform
än extra ordinarie tills vidare ej böra ifrågakomma. Med iakttagande
härav har jag ej något att erinra mot den av materielnämnden föreslagna
lönegradsplaceringen för centrala sjukvårdsberedningens ifrågavarande
personal.
Beträffande slutligen anslagsbehovet för nästa budgetår har departementschefen
anfört följande.
Vad angår det av materielnämnden uppgjorda förslaget till avlöningsstat
för sjukvårdsberedningen för nästa budgetår bör vid bifall till vad jag nu föreslagit
något belopp ej beräknas till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Posten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
vilken upptagits med 5,500 kronor, har nämnden föreslagit böra disponeras
med 3,000 kronor såsom arvode åt beredningens verkställande ledamot, 1,000
kronor till arvoden åt beredningens ledamöter samt 1,500 kronor i arvoden åt
anlitade sakkunniga. Vad nämnden sålunda föreslagit anser jag mig böra
godtaga. Då emellertid under sagda post böra beräknas medel jämväl för
avlönande av föreståndarna, torde posten böra upptagas med 33,100 kronor.
Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde ett belopp
av 26,000 kronor vara erforderligt. Slutligen bör till rörligt tilllägg
beräknas ett belopp av 3,700 kronor. Beredningens avlöningsanslag
skulle i enlighet härmed för nästa budgetår belöpa sig till (33,100 26,000
+ 3,700) 62,800 kronor.
För bestridande av centrala sjukvårdsberedningens omkostnader för
nästa budgetår skulle enligt av materielnämnden uppgjort förslag till omkostnadsstat
ett belopp av 19,300 kronor bliva erforderligt. Härifrån skulle
emellertid avräknas 2,000 kronor utgörande inkomsten av försålda publikationer,
varför nettoutgifterna skulle stanna vid 17,300 kronor. Vad nämnden
i denna del föreslagit föranleder icke någon erinran från min sida.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat förutsätter jag, att det belopp å
30,000 kronor, som under det å tionde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag
tili standardiseringsverksamheten beräknats för standardisering å sjukhusområdet
under nästa budgetår, icke tages i anspråk.
Statsutskottets utlåtande nr 129.
y
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr G. W. Källman m. fl. (I: 258) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Hagård m. fl. (II: 370), vari hemställts, att riksdagen måtte
för sin del besluta, att en av statens representanter i centrala sjukvårdsberedningens
styrelse jämte suppleant för denne skola utväljas bland sjukhusens
förvaltningstjänstemän.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 258.
På de skäl departementschefen anfört tillstyrker utskottet förslaget om
sammanförande av standardiseringskommittén med centrala sjukhusarkivet
till ett organ, benämnt centrala sjukvårdsberedningen, för vars verksamhet
staten helt övertager det ekonomiska ansvaret. I propositionen uppdragna
riktlinjer för beredningens organisation och arbetsuppgifter föranleda icke
någon erinran från utskottets sida.
I motionerna har framhållits betydelsen av att sjukhusens förvaltnings
tjänstemän bliva företrädda i styrelsen. Även enligt utskottets mening är det
önskvärt, att ledningen av den centrala sjukvårdsberedningen tillföres den
erfarenhet i sjukhusekonomiska frågor, som förefinnes å tjänstemannahåll,
därvid utskottet åsyftar såväl landstingsdirektörerna som sjukhusens tjänstemän.
Det torde emellertid kunna förutsättas, att landstingsförbundet vid
nomineringen av sina representanter ägnar dessa synpunkter vederbörligt beaktande.
Motionärernas förslag örn skyldighet för Kungl. Majit, att utse en
av statens representanter bland sjukhusens förvaltningstjänstemän, är utskottet
icke berett att tillstyrka.
Då Kungl. Maj:ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) besluta att från och med den 1 juli 1943 inrätta ett organ,
benämnt centrala sjukvårdsberedningen, med huvudsaklig uppgift
att handlägga ärenden rörande standardisering av sjukvårdsmateriel
samt registrera och bearbeta uppgifter rörande sjukhusväsendet
i och för rationalisering på det sjukhustekniska området;
b) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ........................ kronor 33,100
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 26,000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 3,700
Summa kronor 62,800;
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 129.
1260 43 2
10
Statsutskottets utlåtande nr 129.
c) för budgetåret 1943/44 såsom förslagsanslag å driftbudgeten
under femte huvudtiteln anvisa
1) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar 62,800
kronor;
2) till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader 17,300
kronor;
II. att motionerna I: 258 och II: 370, i den mån de ej må anses
besvarade genom vad utskottet anfört, ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 maj 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Gränebo, Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Heiding, Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Gillström och Nisser; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Prästbol, Danielsson, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Persson i Tidaholm,
Andersson i Malmö, Andersson i Södergård, Wallentheim, Åkerström och
Eriksson i Frägsta.
Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.