Statsutskottets utlåtande nr 102.

1

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna.

(2:a avd.)

I propositionen nr 166 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 mars 1943, föreslagit
riksdagen att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till avlöningsreglemente
för de högre kommunala skolorna,

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag örn uppräkning
av ersättningen åt biträdande lärare vid de högre kommunala skolorna,
dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i propositionen förordats meddela

bestämmelser om avlöning åt lärare, som anmält, att han icke vill underkasta
sig det nya avlöningsreglementets villkor och bestämmelser,

provisoriska avlöningsbestämmelser för budgetåret 1943/44 för Övningslärare
vid de högre kommunala skolorna samt

bestämmelser om provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning
under budgetåret 1943/44 åt vissa Övningslärare vid nämnda skolor,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit

att förordna om tillämpning av avlöningsreglementet för de högre kommunala
skolorna å lärare, vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna
under budgetåret 1942/43 för lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,

att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande befattningshavare,
vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som
innefattas i avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna, samt
att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som föranledas
av föreskrifterna i avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna
eller av vad eljest i propositionen förordats.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 102.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Inledning.

Till grund för gällande lönereglering för lärare vid de högre kommunala
skolorna ligger ett av 1936 års lärarlönesakkunniga i augusti 1937 avgivet
betänkande (SOU 1937: 27). Kungl. Majit framlade proposition i ämnet (nr
230) till 1938 års riksdag, som med smärre jämkningar biföll densamma
(skrivelse nr 339). Det i anledning härav utfärdade avlöningsreglementet av
den 11 november 1938 (nr 660) trädde i kraft den 1 januari 1939. Genom
denna lönereglering anpassades lärarnas avlöningsförhållanden efter det
lönesystem, som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli
1939 gällde inom större delen av statsförvaltningen.

Från och med den 1 juli 1939 ha emellertid avlöningsförhållandena för
ifrågavarande lärare i viss utsträckning provisoriskt anpassats efter civila
avlöningsreglementets bestämmelser. För innevarande budgetår gälla i detta
avseende bestämmelserna i kungörelserna 1941: 450 och 1942: 707. Bland
annat åtnjuta lärare med full tjänstgöring, såvida de icke anmält önskan att
bibehållas vid oförändrade löneförmåner, för närvarande avlöning enligt
civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt tillägg och kristillägg enligt
nu gällande bestämmelser. I flera avseenden föreligga dock alltjämt avvikelser
från sistnämnda reglemente.

Den 13 juni 1941 bemyndigade Kungl. Majit chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande revision av gällande avlöningsbestämmelser för
folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare,
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt nomadlärare ävensom rörande
anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid statliga
och statsunderstödda undervisningsanstalter.

Beträffande de kommunalanställda lärarna i läroämnen avsåg bemyndigandet
— enligt de direktiv som gåvos för de sakkunnigas arbete — en utredning
av möjligheterna för en definitiv lönereglering i enlighet med civila
avlöningsreglementets principer.

För övningslärarnas del åsyftades enligt direktiven en allmän omprövning
av dessa lärares anställnings- och avlöningsförhållanden. Utredningen härutinnan
borde omfatta icke blott övningslärarna vid de förut berörda kommunala
skolorna utan även sådana lärare vid statliga läroanstalter, vid fortsättnings-
och ersättningsskolor m. m. Under utredningsarbetets fortgång
borde närmare klarläggas, vilka undervisningsanstalter utredningen i förevarande
del borde omfatta.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 28 juni 1941
fem sakkunniga. Dessa, vilka antagit benämningen 1941 års lärarlönesakkunniga,
avgåvo den 9 februari 1942 betänkande med förslag till folkskolans
avlöningsreglemente och avlöningsreglemente för nomadlärare (SOU 1942:
9). Kungl. Majit framlade proposition i ämnet (nr 278) till 1942 års riksdag,
som med vissa mindre jämkningar biföll densamma. De i anledning härav

Statsutskottets utlåtande nr 102.

3

utfärdade avlöningsreglementena av den 30 juni 1942 (nr 619 och 620) ha
länt till efterrättelse fr. o. m. den 1 juli 1942.

Till behandling föreligger nu vidare ett av de sakkunniga den 11 april 1942
avgivet betänkande med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala
skolorna (SOU 1942: 26). Vid utarbetandet av reglementsförslaget
ha de sakkunniga haft överläggningar med vissa personalrepresentanter.

Utlåtanden över betänkandet ha, efter remisser, avgivits av statskontoret,
allmänna lönenämnden och, för skolöverstyrelsen, av överstyrelsens folkskoleavdelning.
I anledning av de sakkunnigas förslag ha vidare skrifter
ingivits av vissa lärarsammanslutningar m. fl.

Enligt de sakkunnigas förslag skola avlöningsbestämmelserna för de högre
kommunala skolorna sammanfattas i ett särskilt avlöningsreglemente och sålunda
icke ingå i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarie reglementet,
vilket är fallet med avlöningsbestämmelserna för lärarna vid de statliga
läroverken m. fl. Till motivering härav ha de sakkunniga hänvisat till
att de ifrågavarande lärarna äro kommunalt anställda i likhet med lärarna
vid folkskoleväsendet, för vilka utfärdats särskilt avlöningsreglemente.

Liksom vid avgivandet av det tidigare betänkandet ha frågan om övningslärarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden jämte vissa andra i direktiven
berörda specialfrågor fått anstå. Sedan utredning i dessa hänseenden
slutförts, ämna de sakkunniga framlägga därav föranledda förslag.

Personalrepresentanterna för de högre kommunala skolorna ha anfört, att
det av de sakkunniga framlagda betänkandet med förslag till avlöningsreglemente
i det stora hela innebär en anpassning till civila avlöningsreglementets
bestämmelser och att jämväl på många punkter i detaljutredningen av representanterna
framställda önskemål blivit tillgodosedda. De ha dock anmärkt,
att i de sakkunnigas förslag på viktiga punkter gjorts undantag från den i
princip genomförda likställigheten med civila avlöningsreglementets bestämmelser.

Av remissmyndighetema har statskontoret anfört, att det framlagda förslaget
till anställnings- och avlöningsförhållanden för ordinarie och icke-ordinarie
lärare icke föranleder någon erinran från ämbetsverket.

Allmänna lönenämnden har allenast framställt vissa detalj erinringar mot
de sakkunnigas förslag.

Skolöverstyrelsen har anfört, att de sakkunniga vid utförandet av sitt uppdrag
sökt att såvitt möjligt bringa här ifrågavarande lärares löneförhållanden
i överensstämmelse med det senaste statliga lönesystemet och att de också
i huvudsak synas ha lyckats härmed.

I de från olika skolstyrelser och enskilda organisationer inkomna yttrandena
ha framställts yrkanden, som ansluta sig till vad personalrepresentanterna
hemställt.

Departementschefen har anfört följande.

Jag förordar, att det av 1941 års lärarlönesakkunniga framlagda förslaget
lägges till grund för ny lönereglering för lärarpersonalen vid de högre kom -

4

Statsutskottets utlåtande nr 102.

munala skolorna samt att därvid, på sätt de sakkunniga föreslagit, lönebestämmelserna
liksom hittills få inflyta i ett särskilt avlöningsreglemente för
de högre kommunala skolorna.

1938 års avlöningsreglemente har utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av
riksdagens bemyndigande. Det ifrågavarande nya reglementet synes liksom
folkskolans avlöningsreglemente böra underställas riksdagen för godkännande.

För reglering av vissa spörsmål i samband med lärares övergång mellan
högre kommunala skolor och statliga läroanstalter m. m. erfordras jämväl
ändringar och tillägg i civila avlöningsreglementet. De sakkunnigas förslag
härom torde få anmälas i annat sammanhang.

Frågan om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden bör
bli beroende på utredning och förslag av de sakkunniga.

Anställnings- och avlöningsförhållanden för ordinarie och
icke-ordinarie lärare.

Såsom inledningsvis anförts, åtnjuta lärarna vid de högre kommunala
skolorna avlöning enligt civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt
tillägg och kristillägg enligt nu gällande bestämmelser. Den för lärarna —
frånsett övningslärarna — gällande lönegradsplaceringen framgår av följande
uppställning.

Löne

grad

Läroanstalter och befattningshavare

ordinarie

extra

ordinarie

Kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk
mellanskola.

Ämneslärare, vilken äger behörighet till adjunktstjänst vid all-mänt läroverk eller av Kungl. Maj:t förklarats berättigad att
åtnjuta lön som adjunktskompetent lärare..................

23

21

Ämneslärare, annan ........................................

21

19

Lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd vid praktisk mel-lanskolas hushållslinje och kommunal flickskolas praktiska
linje......................................................

18

16

Lärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete eller annat,
till läroämne icke hänförligt yrkesämne (praktiskt läroämne),
än här förut sagts, vid praktisk mellanskola................

*16

115

Högre folkskola, allmän och yrkesbestämd.

Ämneslärare................................................

21

19

Lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd vid yrkesbetonad
högre folkskolas hushållslinje ..............................

18

16

Lärare i stenografi, maskinskrivning, verkstadsarbete eller annat,
till läroämne icke hänförligt yrkesämne, än här förut sagts,
vid yrkesbestämd högre folkskola..........................

16

15

1 Efter prövning av Kungl. Maj:t må, då särskilda skäl föreligga, lärarbefattning i dessa

ämnen kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst 20 lönegraden för ordinarie och 18

lönegraden för extra ordinarie lärare.

Statsutskottets utlåtande nr 102.

5

Lönegrader och löneklasser för ämneslärare jämfört med motsvarande
befattningar vid de allmänna läroverken framgå av följande uppställning.

Lärare

De

allmänna läroverken

De högre kommunala skolorna

Adjunkt

Ämneslärarinna

Adjunktskompe-tent ämneslärare1

Annan ämnes-lärare

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

Ordinarie..........

A 23

23—26

A 21

21-24

23

23-26

21

21—24

Extra ordinarie ....

Eo 21

20—23

Eo 18

17—21

21

19—23

19

17—22

Extra ............

Ex 20

17-19

Ex 18

15-17

—

—

—

—

Vikarierande ......

—

—

—

—

—

17-18

—

16-17

Biträdande ........

—

17

—

15

—

—

—

—

1 Vid kommunal flickskola,

kommunal mellanskola och praktisk mellanskola.

Lön till ordinarie och extra ordinarie lärare utgår för kalenderår samt
till vikarierande, extra och biträdande lärare för läsår. Endast ordinarie
och extra ordinarie lärare åtnjuta tjänste- och familjepensionsrätt. Vikariatsersättning
förekommer endast vid vikariat å rektors- eller tillsynslärarbefattning.

De sakkunniga.

De sakkunniga lia vad först angår de ordinarie ämneslärarna förordat bibehållande
av det nuvarande systemet med dessa lärares hänförande till 21
eller 23 lönegraden alltefter kompetensen.

Av personalrepresentanten för de praktiska mellanskolorna och högre folkskolorna
har framställts yrkande, att 23 lönegraden borde bliva tillämplig
även å lärare vid de högre folkskolorna.

De sakkunniga erinra om, att såväl 1936 års lärarlönesakkunniga som
departementschefen förordade, att samtliga ämneslärare vid högre folkskola
skulle placeras enhetligt i lönehänseende. Departementschefen hänvisade härvid
till skolornas ställning i undervisningsväsendet och de betingelser, varunder
de arbetade (prop. 1938: 230 sid. 21).

För egen del ha de sakkunniga särskilt framhållit, att undervisningen vid
högre folkskola icke leder till examen som vid kommunal eller praktisk mellanskola
och icke heller fullföljes till ett högre stadium såsom vid kommunal
flickskola. Några ändrade förhållanden efter frågans behandling år 1938 lia
icke inträtt. Med hänsyn till det anförda anse de sakkunniga, att placering i
23 lönegraden icke bör medgivas lärare vid högre folkskola.

Vad angår lärare i praktiska läroämnen och yrkesämnen ha de sakkunniga
i en i reglementet intagen tjänstförteckning specificerat, vilka av dessa
ämnen som äro att jämställa med teoretiska ämnen. Uppställningen har utarbetats
i anslutning till motsvarande uppställning för timlärare i de av
Kungl. Maj:t utfärdade provisoriska avlöningsbestämmelsema. De sakkunniga
anföra följande.

6

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Uppslällningen innebär icke någon avvikelse från hittills tillämpad praxis
utom i följande hänseende. Lärare i ritteknik har av Kungl. Majit placerats
i 20 lönegraden eller i samma lönegrad som teckningslärare. Då ritteknik enligt
de sakkunnigas mening står nära de teoretiska läroämnena, har ämnet i
tjänsteförteckningen jämställts med dessa.

Såsom ämneslärare höra enligt de sakkunnigas mening betraktas lärare i
hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas
eller yrkesbestämd högre folkskolas hushållslinje och kommunal
flickskolas praktiska linje. På grund härav ha nämnda lärare redan nu
förts in under förevarande reglemente.

Slutligen ha de sakkunniga i anledning av yrkande av personalrepresentanten
för de kommunala flickskolorna ansett sig böra i tjänsteförteckningen
under rubriken ämneslärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete
eller annat praktiskt läroämne eller yrkesämne, än förut i förteckningen
sagts, även hänföra kommunal flickskolas praktiska linje.

I fråga om anställnings- och avlöningsförhållandena för de icke-ordinarie
lärarna ha de sakkunniga i huvudsak förordat anpassning till civila ickeordinariereglementets
bestämmelser.

Den årliga låstiden vid kommunala flickskolor bör, enligt vad de sakkunniga
uttala, i samband med löneregleringen utökas till samma längd som vid de
allmänna läroverken och de kommunala mellanskoloma eller 38 veckor utöver
tiden för inträdes- och flyttningsprövningar. Vad de högre folkskolorna
åter angår anse de sakkunniga den nuvarande anordningen med utökad veckotjänstgöring
såsom kompensation för kortare årlig lästid kunna bibehållas.

Enligt civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äger
kvinnlig tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen rätt att åtnjuta lön
även enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Då nämnda avlöningsreglementen
från och med den 1 juli 1939 äga tillämpning jämväl å
lärarpersonalen vid de statliga läroanstalterna, ha därmed också de statligt
anställda kvinnliga lärarna blivit tillerkända samma rätt. Sådan rätt tillkommer
däremot icke de kommunalt anställda kvinnliga lärarna.

De sakkunniga hade i sitt betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente
framhållit, att ur principiell synpunkt inga bärande skäl
kunde anföras för bibehållande av för kvinnliga lärare vid det statsunderstödda
kommunala undervisningsväsendet i nu ifrågavarande hänseende gällande
undantagsbestämmelser. På grund av rådande statsfinansiella läge och
även med hänsyn till dels de löneökningar, som 1937 års lönereglering för
lärarpersonalen vid folkskoleväsendet och 1938 års lönereglering för de högre
kommunala skolorna i allmänhet medförde för de kvinnliga lärarna, dels
de löneklassuppflyttningar, som de kvinnliga lärarna efter löneregleringarnas
genomförande tillgodonjöto på grund av särskilda övergångsbestämmelser,
ansågo de sakkunniga emellertid, att undantagsbestämmelserna borde bibehållas
tills vidare. De sakkunniga anmärkte härtill, att de övervägt frågan
örn lämpligheten av att fastställa en bestämd tidpunkt, då likställigheten i

Statsutskottets utlåtande nr 102.

7

förevarande hänseende skulle genomföras, men att de på grund av ovissheten
om huru utvecklingen av de statsfinansiella förhållandena under den närmaste
tiden konnne att gestalta sig funnit sig icke böra framlägga förslag
härom.

Den av de sakkunniga sålunda uttalade meningen godkändes vid antagandet
av folkskolans avlöningsreglemente vid 1942 års riksdag.

I förevarande betänkande ha de sakkunniga erinrat om vad de tidigare
sålunda anfört och i enlighet härmed i reglementsförslaget infört bestämmelser,
enligt vilka kvinnlig lärare icke kan komma i åtnjutande av lön efter
högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

En av lärarrepresentanterna har vid överläggningarna med de sakkunniga
framställt yrkande, att 23 resp. 21 lönegraden borde bliva tillämplig även å
adjunktskompetent ämneslärare, som är anställd som ordinarie, resp. extra
ordinarie vid högre folkskola, i likhet med motsvarande lärare vid de andra
hithörande skolorna.

Yttranden.

Allmänna lönenämnden har i fråga om lönegradsplaceringen av ordinarie
lärare vid högre folkskola anfört följande.

Lönenämnden har för sin del, vid det förnyade övervägande som lönenämnden
i förevarande sammanhang ägnat ifrågavarande spörsmål, icke kunnat
undgå att finna, att det med tanke på en tillfredsställande lärarrekrytering
vid de högre folkskolorna i längden måste framstå såsom er# nackdel, att
dessa skolor icke skola kunna erbjuda adjunklskompetenla lärare samma
löneförmåner, som tillkomma sådana lärare vid de kommunala mellanskolorna.
Det bör därför måhända övervägas, huruvida icke i viss utsträckning
23 lönegraden för ordinarie (och därmed 21 lönegraden för extra ordinarie
och 20 för extra) ämneslärare med adjunktskompetens borde kunna ifrågakomma
även vid de högre folkskolorna. Givet är, att de 2- och 3-åriga skolorna
icke gärna kunna komma i betraktande i detta sammanhang. De
4-åriga allmänna högre folkskolorna däremot äro av en sådan typ, att en
jämförelse med kommunal mellanskola eller 4-årig statlig realskola onekligen
måste anses ligga nära till hands. Sistnämnda högre folkskolor tillämpa
enligt uppgift samma tim- och kursplaner som kommunala mellanskolor
och 4-åriga statliga realskolor. Visserligen kunna icke lärjungarna avlägga
realexamen vid själva skolan, men en i avgångsklassen tjänstgörande lärare
måste dock i allmänhet svara för att lärjungarna bibringas ett kunskapsmått
motsvarande realexamens, alldenstund dessa i stor utsträckning efter genomgången
lärokurs i den högre folkskolan anmäla sig till undergående av realexamen
såsom privatister. Lönenämnden har icke några siffror tillgängliga
beträffande förhållandet mellan antalet godkända och antalet underkända
av de till realexamen anmälda eleverna från de högre folkskolorna men håller
för sannolikt, att examensresultatet i det hela icke är sämre inom denna
grupp än vid exempelvis de kommunala mellanskolorna, där avgångsklassens
lärjungar avlägga realexamen vid den egna skolan. Med det anförda har lönenämnden
velat påvisa, att skäl kunna föreligga för att frågan om löneställningen
för adjunktskompetenta ämneslärare vid fyrklassiga allmänna högre
folkskolor underkastas ytterligare omprövning. Lönenämnden vill tillägga,
att antalet av förevarande spörsmål berörda lärare för närvarande lär röra
sig omkring ett 10-tal.

8

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Skolöverstyrelsen har ansett, att det är i princip riktigast, alt även kvinnlig
lärare skall kunna uppnå högsta löneklassen, och uttryckt en förhoppning,
att den nu gällande och av de sakkunniga föreslagna olikheten mellan manlig
och kvinnlig lärares lön så snart som möjligt måtte bortfalla.

De sakkunnigas förslag om uppflyttning av lärartjänst i det praktiska
läroämnet ritteknik till 21 lönegraden har skolöverstyrelsen funnit överensstämma
med överstyrelsens tidigare uttalade mening, att lärartjänst i detta
ämne borde placeras något högre än lärartjänst i teckning. Överstyrelsen har
vidare uttalat sin anslutning till förslaget, att hushållsgöromål och kvinnlig
slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas eller yrkesbestämd högre
tolkskolas hushållslinje eller kommunal flickskolas praktiska linje betraktas
såsom praktiska läroämnen eller yrkesämnen och icke såsom övningsämnen.

En reservant inom skolöverstyrelsen har hemställt, att överstyrelsen måtte
förorda sådan ändring i de sakkunnigas förslag, att den undantagsbestämmelse,
som hindrar kvinnliga lärare att uppnå högsta vederbörliga löneklass,
måtte upphävas för de vid högre kommunala skolor anställda.

Centralstyrelsen för praktiska mellanskolornas och högre folkskolornas
lärarförening har anfört, att det för utvecklingen av det kommunala skolväsendet
på mellanstadiet skulle vara av den allra största betydelse och av
denna anledning synnerligen önskvärt, att lönesättningen för vid högre folkskola
anställda adjunktsbehöriga ämneslärare bleve densamma som för
dessa lärare vid de övriga högre kommunala skolorna. Centralstyrelsen har
jämväl framhållit önskvärdheten av att lärare med högre teknisk utbildning,
som äro anställda såsom lärare i praktiska läroämnen vid praktisk mellanskola
eller yrkesbestämd högre folkskola med teknisk linje, i likhet med
lärare i handelsämne vid praktisk mellanskolas handelslinje måtte beredas
möjlighet att efter en ej alltför lång, väl vitsordad tjänstgöring och efter
Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall erhålla adjunktsbehörighet eller
däremot svarande löneställning. Särskilt under perioder av industriell högkonjunktur
vore det nämligen eljest svårt att för sagda skolor erhålla och
behålla fullgoda lärare med teknisk utbildning.

Akademiskt bildade kvinnors förening har hemställt, att åtskillnad icke
matte göras mellan manlig och kvinnlig lärare i fråga örn löneklassplacering.
Föreningen har härvid framhållit, att det måste betecknas såsom orättvist,
att de vid högre kommunala skolor anställda kvinnliga lärarna, som hade
samma utbildning och fullgjorde en tjänstgöring likvärdig med de statsanställda
lärarnas, och som därför avlönades efter enahanda löneplan, av
statsfinansiella skäl skulle berövas den löneförmån, som uppflyttning i
högsta löneklassen innebure.

Kommunala mellanskolornas rektorsförening, kommunala meltanskolornas
lärarförening, styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg och
centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen ha hemställt, att de kommunala
mellanskolornas lärare måtte tillerkännas avlöningsförmåner, som
såvitt möjligt överensstämde med motsvarande statligt anställda lärares.

Statsutskottets utlåtande nr 102.

9

Departementschefen har anfört följande.

För närvarande finnas vid de högre kommunala skolorna förutom ordinarie
lärare dels extra ordinarie lärare och vikarierande lärare med full
tjänstgöring, dels timlärare med begränsad tjänstgöring.

De ordinarie lärarna skola enligt de sakkunnigas förslag vid löneregleringen
i huvudsak bibehållas vid nuvarande lönegradsplacering, dock att
för lärare i ritteknik uppflyttning sker från 20 till 21 lönegraden genom att
ämnet i tjänsteförteckningen jämställes med teoretiskt läroämne.

Vad angår de extra ordinarie lärarna innebär förslaget väsentligen en anpassning
till det statliga lönesystemet, vilket medför åtskilliga förändringar.
Extra ordinarie lärare ha sålunda placerats i samma lönegrader som motsvarande
lärare vid det statliga undervisningsväsendet, vilket medför en
sänkning från 19 till 18 lönegraden för extra ordinarie icke adjunktskompetent
ämneslärare. För sådan lärare blir emellertid begynnelselönen oförändrad.
medan för övriga extra ordinarie lärare inträder en höjning av begynnelselönen
med en löneklass. Detta beror på att inom lönegrad med
samma nummer lägsta löneklassen ligger en enhet högre i civila icke-ordinariereglementets
löneplan än i den för ifrågavarande lärare nu gällande
löneplanen.

Anställningsformen vikarierande lärare skall enligt förslaget utbytas mot
anställningsformerna extra lärare och biträdande lärare. Till extra lärare
skall utgå lön enligt löneplan jämte rörligt tillägg och kristillägg, under
det att för biträdande lärare föreslagits arvode beräknat med utgångspunkt
från de i löneplanen för extra lärare angivna lönebeloppen.

För timlärare skall avlöningen enligt förslaget fortfarande utgå i form av
arvode.

Den inom det kommunala skolväsendet gällande regeln, att kvinnlig lärare
icke äger rätt till lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande
lönegrad har föreslagits skola bibehållas tills vidare även för de högre kommunala
skolorna.

De sakkunniga ha vidare förordat viss utökning av lästiden vid de kommunala
flickskolorna.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit angående anställnings- och avlöningsförhållanden
för lärarpersonalen och årlig tjänstetid vill jag i huvudsak
biträda. Jag finner mig sålunda på av de sakkunniga framlagda skäl
icke kunna förorda bifall till ett inför de sakkunniga framställt och sedermera
i vissa yttranden ånyo framfört yrkande örn placering av adjunktskompetent
lärare vid högre folkskola i 23 lönegraden. Ett i ärendet framfört
förslag om tillerkännande av adjunktsbehörighet eller däremot svarande
löneställning åt lärare med högre teknisk utbildning, anställda såsom
lärare i praktiska läroämnen vid praktisk mellanskola eller yrkesbestämd
högre folkskola med teknisk linje, synes likaledes icke böra föranleda åtgärd.

Icke heller anser jag mig under nu rådande förhållanden kunna tillstyrka
bifall till det under remissbehandlingen framställda yrkandet om omedelbart
borttagande av bestämmelsen, att kvinnlig lärare icke äger rätt till lön enligt
högsta löneklassen inom respektive lönegrad.

10

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Anställnings- och avlöningsförhållanden för rektorer.

Rektorerna vid de högre kommunala skolorna åtnjuta för närvarande lön
som ämneslärare enligt härför fastställda lönegrader samt därutöver särskilt
arvode som rektorer. Nämnda arvode utgör enligt för budgetåret 1942/43
gällande provisoriska avlöningsbestämmelser:

vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk mellanskola,

tillhörande

grupp

I......................

. 3 465

kronor

>

II......................

. 2 970

>

»

>

III......................

. 2 475

>

>

IV......................

. 1 980

>

>

7>

V......................

. 1 485

vid högre folkskola, allmän eller yrkesbestämd,

tillhörande

grupp

I......................

. 1 485

kronor

»

>

II......................

. 990

1

III......................

. 495

!

Å rektorsarvodet utgår rörligt tillägg och kristillägg enligt härför stadgade
grunder. Fördelningen av läroanstalterna på angivna arvodesgrupper bestämmes
av Kungl. Majit.

Vid statens realskolor åter äro rektorerna inplacerade i löneplan E och åtnjuta
lön enligt följande lönegrader och löneklasser:

avlöningsgrupp III .................... E 7, löneklass 31,

» II E 8, » 32,

» I E 9, » 33.

Därest skillnaden i lön mellan de olika i förevarande sammanhang aktuella
löneklasserna beräknas i stort sett motsvara det belopp, 495 kronor,
som är grundbeloppet för rektorsarvode vid de högre kommunala skolorna,
skulle rektorernas löneställning vid nyssnämnda skolor motsvara i nedanstående
sammanställning upptagna löneklasser. Härvid har förutsatts, att rektor
vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk mellanskola
är adjunktskompetent samt att rektorerna som lärare uppnått högsta
löneklassen inom respektive lönegrad, vilken dock endast manlig lärare kan
uppnå.

Rektor vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk
mellanskola:

Tillhörande

lönegrupp

Slutlön som
lärare enligt
löneklass

Rektors arvode -

Total lön
motsvarande
löneklass

I .......................... 26 3 465 33

II .......................... 26 2 970 32

III .......................... 26 2 475 31

IV .......................... 26 1 980 30

V.......................... 26 1 485 29

Statsutskottets utlåtande nr 102-

11

Rektor vid högre folkskola:

Tillhörande

lönegrupp

Slutlön som
lärare enligt
löneklass

Rektors arvode -

Total lön
motsvarande
löneklass

I.......................... 24 1 485 27

II.......................... 24 990 26

lil.......................... 24 495 25

För rektorernas placering i olika arvodesgrupper tillämpas både vid realskolor
och vid högre kommunala skolor ett poängsystem, varvid hänsyn
tages till antalet elever och klassavdelningar.

De sakkunniga.

De vid utredningen tillkallade representanterna för lärarna ha framställt
krav på att rektorerna vid de högre kommunala skolorna skola likställas
med rektorerna vid statens realskolor och inplaceras å löneplan E. De sakkunniga
ha avstyrkt bifall till personalrepresentanternas förslag i denna del.

De sakkunniga ha icke föreslagit någon ändring i rektorsarvodenas belopp.
Arvodesgrupperna för högre folkskolor och övriga läroanstalter ha i sakkunnigförslaget
sammanförts till en gemensam serie.

Yttranden.

Statskontoret har anslutit sig till vad de sakkunniga anfört beträffande
löneställningen för rektorerna vid de högre kommunala skolorna.

Allmänna lönenämnden har förordat, att de föreslagna tre arvodesgrupperna
för rektorer vid högre folkskolor minskas till två på sådant sätt, att arvodena
bestämmas till 990 eller 1,485 kronor för år i stället för 495, 990 eller
1,485 kronor (jämför dock det följande).

Centralstyrelsen för praktiska mellanskolornas och högre folkskolornas lärarförening
har hemställt, att rektorsarvodena för de högre folkskolornas
rektorer måtte höjas. Dessa arvoden vöre enligt styrelsens mening anmärkningsvärt
låga i förhållande till motsvarande arvoden vid övriga högre kommunala
skolor, och skillnaden i vederbörande rektorers arbetsbörda syntes
icke vara så betydande, att de avsevärt lägre arvodena kunde anses vara
motiverade för de högre folkskolornas rektorer.

Styrelsen för kommunala mellanskola i Göteborg har framfört erinringar
mot att avlöningen åt rektorer vid kommunala mellanskolor alltjämt skulle
beräknas enligt andra och mindre gynnsamma grander än beträffande rektorer
vid samrealskolor av motsvarande storlek.

Särskild utredning.

Genom beslut den 9 oktober 1942 har chefen för ecklesiastikdepartementet
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat två sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning angående avlöningsgrupperingen för rektorerna
vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Utredningsmän -

12

Statsutskottets utlåtande nr 102.

nen ha den 30 januari 1943 avgivit betänkande med förslag i ämnet. Såvitt
angår de högre kommunala skolorna, ha utredningsmännen icke föreslagit
ändring i fråga om antalet arvodesgrupper eller utgående arvodesbelopp. I
anledning av lönenämndens förslag att de högre folkskolornas rektorsbefattningar
skulle fördelas på allenast två grupper lia utredningsmännen framhållit
bland annat, att ett avskaffande av det nuvarande lägsta rektorsarvodet,
495 kronor, skulle medföra en avsevärd kostnadsökning, vilken i nuvarande
läge knappast kunde anses försvarlig. Beträffande poängberäkningen ha utredningsmännen
föreslagit vissa ändringar.

Det av utredningsmännen avgivna betänkandet har för yttrande remitterats
till statskontoret, allmänna lönenämnden och skolöverstyrelsen. Remissmyndigheterna
ha lämnat förslaget utan erinran i vad det avser antalet arvodesgrupper
och arvodesbeloppens storlek, varvid lönenämnden förklarat sig
numera icke vilja motsätta sig bibehållande av tre arvodesgrupper vid högre
folkskolor.

Departementschefen har anfört följande.

Det till rektor vid högre kommunal skola utgående särskilda arvodet utöver
lärarlönen är bestämt med hänsyn till den arvodesgrupp, till vilken han blivit
hänförd på grund av antalet klassavdelningar och lärjungar vid skolan. Antalet
arvodesgrupper är fem för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor
och praktiska mellanskolor samt tre för högre folkskolor. Enligt nu
gällande provisoriska avlömngsbestämmelser växla arvodena vid kommunala
flickskolor m. fl. läroanstalter från 3,465 kronor (grupp I) till 1,485 kronor
(grupp V) och vid högre folkskolor från 1,485 kronor (grupp I) till 495 kronor
(grupp III).

I likhet med lärarlönesakkunniga och de inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade utredningsmännen anser jag, att någon ändring icke bör vidtagas
i fråga om storleken av arvodesbeloppen. Arvodesgrupperna böra på sätt föreslagits
sammanföras till en för de olika skolorna gemensam serie. I fråga
om numreringen synes lämpligast att, i anslutning till vad som för närvarande
tillämpas, gruppen med högsta arvodet erhåller beteckningen I och gruppen
med lägsta arvodet beteckningen VII.

Specialmotivering.

Från remissmyndigheternas sida ha framställts vissa detaljerinringar mot
de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente. I propositionen har lämnats
följande redogörelse för myndigheternas erinringar samt för de ändringar, som
i anledning härav eller eljest vidtagits i de sakkunnigas förslag.

4 §■

Tjänsteförteckningen har redaktionellt överarbetats, varvid den särskilda
kolumnen med uppgift å de för kvinnlig lärare gällande löneklasserna ersatts
med ett fristående stadgande, att för kvinnlig lärare lönegrad icke skall
omfatta den för lönegraden angivna högsta löneklassen.

Statsutskottets utlåtande nr 102.

13

6 §•

Efter förebild från folkskolans avlöningsreglemente har intagits en föreskrift,
att med stationeringsort förstås orten för den skola, där läraren huvudsakligen
tjänstgör.

8 §•

Slutet av 1 mom. första stycket har givits den i folkskolans avlöningsreglemente
förekommande lydelsen »dock under förutsättning att läraren
frånträder utövandet av förstnämnda tjänst och samtliga med denna tjänst
förenade avlöningsförmåner».

9 §•

Stadgandet i 9 § 3 mom. a) har, i anslutning till motsvarande bestämmelse
i folkskolans avlöningsreglemente, kompletterats med föreskrift, innebärande
att såsom tjänstetid för löneklassuppflyttning skall räknas tid, varunder
lärare hållits häktad för brott, för vilket han sedermera blivit frikänd.

I 9 § 5 mom. har gjorts ett tillägg, innebärande att beslut örn uppskov med
löneklassuppflyttning skall — liksom beslut örn dylik uppfattning — fattas
av skolöverstyrelsen efter därom av skolstyrelsen gjord framställning.

12 §.

Den i civila avlöningsreglementet stadgade rätten för Kungl. Majit att för
visst fall besluta om avvikelser från reglerna för tjänstledighetsavdrag har i
sakkunnigförslaget så till vida utvidgats, att Kungl. Majit även skall äga bemyndiga
skolöverstyrelsen att fatta beslut i berörda hänseende. Denna utvidgning
har, anföra de sakkunniga, tillkommit särskilt med hänsyn till bestämmelserna
i 18—20 §§ om avlöning under ferier. Vad sålunda förekommit
har föranlett allmänna lönenämnden att påpeka, att betryggande garantier,
närmast i stadgeväg, syntes böra åvägabringas för att frågan om tjänstledighetsavdrag
under ferier verkligen bleve underställd skolöverstyrelsens
prövning i sådana fall, då sakligt sett anledning kunde föreligga att för ferietid
bestämma strängare avdrag än det i 19 § 1 mom. av förslaget stadgade
A-avdraget. Det i 19 § 2 mom. föreslagna stadgandet, som blott kunde
tillämpas vid ledighet för enskilda angelägenheter, alltså sådan som avsåges
i 16 § e), syntes nämligen icke tillfyllest för vinnande av berörda syftemål.

Vad lönenämnden sålunda framhållit synes enligt departementschefen böra
vinna beaktande.

18 §.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att 18 § kompletteras med en punkt, vari
föreskrives, att en ordinarie lärare i läro- eller yrkesämnen vid högre kommunal
skola, som utses till lärartjänst i högre lönegrad vid i reglementet avsedd
skola eller vid statlig läroanstalt, skall, örn han erhåller tjänstledighet för
fortsatt tjänstgöring å sin tidigare befattning, där åtnjuta avlöning i den löne -

14

Statsutskottets utlåtande nr 102.

klass han innehade omedelbart före förordnandet på den högre tjänsten. Om
man vill undvika, att sådan tjänstledighet blir långvarig, kan en tidsbegränsning
på till exempel högst ett år föreskrivas.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt civila avlöningsreglementet avstår lärare, som där avses, vid uppehållande
av annan lärartjänst hela avlöningen å den egna ordinarie tjänsten
och uppbär i stället motsvarande lönebelopp å den uppehållna tjänsten. Då
emellertid skolområdena delvis skola bära kostnaderna för avlöningen åt lärarna
vid de högre kommunala skolorna, har det statliga systemet icke ansetts
kunna tillämpas i full utsträckning å dessa lärare. Förevarande bestämmelse
i sakkunnigförslaget har med hänsyn härtill begränsats att avse fall,
då ordinarie lärare uppehåller ordinarie lärartjänst i samma lönegrad eller
motsvarande icke-ordinarie tjänst. Härvid skulle skolområdet icke åsamkas
kostnader för bestridande av lön i högre lönegrad än den för den uppehållna
lärarbefattningen gällande. Den av skolöverstyrelsen ifrågasatta kompletteringen
av stadgandet skulle emellertid icke medföra högre avlöningskostnader
för den uppehållna tjänsten, än om läraren kvarstått i denna. Med hänsyn
härtill och då genom en dylik komplettering de av skolöverstyrelsen
påpekade olägenheterna skulle undanröjas, finner jag mig kunna i huvudsak
biträda skolöverstyrelsens förslag. Någon särskild tidsbegränsning för tilllämpningen
torde härvid icke påkallas.

20 §.

I 20 § har, i anslutning till kompletteringen av stadgandet i 8 § 1 morn.,
tillagts en hänvisning till detta författningsrum.

23 §.

Statskontoret har anfört följande.

I specialmotiveringen till 23 § hava de sakkunniga framhållit, att i anslutning
till bestämmelserna i 55 § 9 mom. 16 punkten civila avlöningsreglementet
ersättning för utsträckt undervisning enligt förslaget avsetts skola utgå
så snart läraren undervisar flera veckotimmar än som för ett visst läsår fastställts
för hans tjänst. Då enligt statskontorets mening det icke kan anses
oskäligt, att ifrågavarande lärare och lärare vid det statliga undervisningsväsendet
— i likhet med vad som är fallet inom folkskoleväsendet — i sådana
fall medgives dylik särskild ersättning, endast örn och i den mån lärarens
undervisningsskyldighet därigenom kommer att överstiga det högsta
antal veckotimmar, som enligt vederbörande stadga kan åläggas läraren, anser
sig ämbetsverket böra ifrågasätta, om icke 23 § i reglementet och motsvarande
stadgande i civila avlöningsreglementet bör givas en sådan ändrad
innebörd.

Departementschefen har förklarat sig för egen del icke beredd att förorda
den av statskontoret ifrågasatta ändringen i civila avlöningsreglementet. Då
i förevarande hänseende samma princip synes böra gälla för de högre kommunala
skolorna som för de allmänna läroverken samt den för sistnämnda
läroanstalter gällande principen dessutom för närvarande tillämpas vid de
högre kommunala skolorna har departementschefen tillstyrkt de sakkunnigas
förslag till avfattning av 23 §.

Statsutskottets utlåtande nr 102.

15

24 §.

Det av lärarlönesakkunniga föreslagna stadgandet om ersättning för flyttningskostnader
ansluter sig till motsvarande stadgande i folkskolans avlöningsreglemente
och överensstämmer i sak väsentligen med vad som för närvarande
gäller.

I ett av särskilda sakkunniga den 28 januari 1943 avgivet betänkande med
förslag till författningar angående ersättning för flyttningskostnad (SOU
1943: 2) har föreslagits viss omreglering av rätten till dylik ersättning för
kommunalt anställda lärare. Betänkandet befinner sig för närvarande under
remissbehandling, och det är icke möjligt att nu bedöma, när på betänkandet
grundade förslag kunna föreläggas riksdagen. Vid sådant förhållande synes
rätten till flyttningskostnadsersättning åt lärare vid högre kommunala skolor
tills vidare böra bestämmas på sätt lärarlönesakkunniga föreslagit.

I sitt yttrande över lärarlönesakkunnigas betänkande har skolöverstyrelsen
ifrågasatt införande i avlöningsreglementet av en bestämmelse, att ersättningen
för flyttningskostnader skall bestridas av statsmedel. I anledning härav
må erinras, att frågan örn bestridande av dylik ersättning vid förflyttning
av lärare vid indragen skola gjorts till föremål för ett uttalande i
propositionen nr 305 till 1942 års riksdag. Enligt detta uttalande, som av
riksdagen lämnats utan erinran, skall sådan ersättning bestridas helt av
statsmedel. Med hänsyn till vad som sålunda blivit fastslaget och jämväl till
det nyligen framlagda förslaget örn ändring av ersättningsgrunderna torde
något tillägg i avlöningsreglementet rörande sättet för kostnadernas bestridande
icke nu böra införas.

29 §.

De sakkunniga hade i sitt betänkande med förslag till folkskolans avlöningsregiemente
m. m. anfört, att det vore uppenbart, att svårigheter av
mångahanda slag mötte, då det gällde att bereda de över hela landet spridda
folk- och småskollärarna sjukvårdsförmåner i den omfattning, som tillförsäkrats
statens tjänstemän. Detta gällde, framhöllo de sakkunniga, ehuru i
mindre grad, även lärarna vid de högre kommunala skolorna. Att därvid
utan vidare tillämpa civila avlöningsreglementets och civila icke-ordinariereglementets
bestämmelser läte sig näppeligen göra. De sakkunniga hade
emellertid under hand inhämtat, att socialvårdskommittén hade under utarbetande
ett förslag rörande allmän obligatorisk sjukförsäkring, varför de
åtgärder, som i det förevarande avseendet föresloges av de sakkunniga, allenast
borde få provisorisk karaktär. Med hänsyn härtill hade de sakkunniga
ansett sig kunna förorda vissa inskränkningar beträffande omfattningen av
sjukvårdsförmånerna, då härigenom en lösning kunde vinnas, som tillgodosåge
det mera trängande behovet av läkar- och sjukhusvård m. m. åt ifrågavarande
lärargrupper. Från dessa utgångspunkter föreslogo de sakkunniga,
att ersättning för sjukvårdskostnader skulle utgå endast till den del dessa
kostnader under ett redovisningsår överstege ett belopp av 100 kronor.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit godkändes av Kungl. Majit och riks -

16

Statsutskottets utlåtande nr 102.

dagen. I propositionen framhölls stadgandets karaktär av provisorium, betingat
icke blott av socialvårdskommitténs pågående arbete utan även av ett
i ärendet berört spörsmål om revision av de för statstjänstemännen gällande
bestämmelserna örn fri sjukvård.

De sakkunniga ha under hänvisning till sin tidigare motivering föreslagit
samma begränsning i fråga örn sjukvårdsförmånerna till lärare vid de högre
kommunala skolorna.

I anledning av de sakkunnigas förslag i denna del ha personalrepresentanterna
anfört, att sjukvårdsförmånerna enligt deras mening borde tillerkännas
nämnda lärare enligt samma normer som för läroverkslärarna.

Departementschefen har funnit sig icke kunna tillstyrka, att för de högre
kommunala skolornas vidkommande avsteg nu göres från de sjukersättningsbestämmelser
som 1942 års riksdag godkände för övriga kommunalanställda
lärare. ^

I 29 § 2 mom. andra stycket har i likhet med vad fallet är i 28 § 2 mom.
andra stycket folkskolans avlöningsreglemente införts ett undantagsstadgande
av innebörd, att 100-kronorsavdraget icke skall tillämpas vid olycksfall
i tjänsten.

49 §.

Denna paragraf har kompletterats på samma sätt som 8 § 1 mom.

69 §.

Allmänna lönenämnden har anfört följande.

Stadgandet i 69 § 3 mom. angående avlöningsbelopp för s. k. biträdande lärare
föranleder lönenämnden att framhålla, att här närmast är fråga om ett
arvode, vilket icke är automatiskt föränderligt i förhållande till levnadskostnadernas
växlingar. Med hänsyn härtill skulle samma skäl, som föranlett de
sakkunniga att icke i reglementet intaga några belopp för timlärararvode,
nämligen att arvodesbeloppen tid efter annan kunna komma att ändras, kunna
åberopas till förmån för att 69 § 3 mom. erhölle motsvarande avfattning,
som i 70 § föreslagits beträffande timlärare.

Departementschefen har framhållit följande.

Bestämmelserna angående ersättning till biträdande lärare ha av de sakkunniga
utarbetats i anslutning till kungörelsen 1939: 582 med föreskrifter
ifråga om avlönande av vissa icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga undervisningsanstalter. Enligt denna gällde för timlärare
i läroämne, vilkens tjänstgöringsskyldighet motsvarade ordinarie lärares, att
arvodet skulle motsvara lönen i lägsta löneklassen för extra lärare. Genom
kungörelsen 1940: 1066 förordnades, att det sålunda beräknade arvodet skulle
utgå med ett med 9 procent förhöjt belopp. Sedermera har genom kungörelsen
1942:787 bestämts, att lärare tillhörande nämnda grupp — numera
benämnd biträdande lärare — skall åtnjuta ersättning med belopp motsvarande
lönen enligt löneplanen Ex, uppräknad med 14 procent.

Till biträdande lärare vid de högre kommunala skolorna böra utgå förmåner,
motsvarande dem, som äro bestämda för de biträdande lärarna vid det
statliga undervisningsväsendet. I avlöningsreglementet synas emellertid icke

Statsutskottets utlåtande nr 102.

17

böra införas bestämmelser angående uppräkningen av arvodet, utan lämpligen
bör, på sätt de sakkunniga föreslagit, där angivas, att biträdande lärare
skall åtnjuta avlöning med belopp motsvarande lönen enligt löneplanen till
extra lärare av närmast jämförligt slag med placering i lägsta löneklassen.
Den uppräkning av arvodet, som skall förekomma, torde böra fastställas genom
särskild föreskrift. Uppräkningen bör tills vidare ske med 14 procent.
Riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att förordna härom torde böra inhämtas.

71 §.

Då någon anledning icke föreligger att ifråga örn de högre kommunala
skolorna förordna örn olika sammansättning av lönenämnden för skilda förvaltningsområden,
har den i sakkunnigförslaget härom införda föreskriften
uteslutits i departementsförslaget.

72 §.

Det nya reglementet bör träda i kraft den 1 juli 1943. Då löneregleringen
icke, såsom de sakkunniga avsett, kunnat genomföras från och med den 1 juli
1942, ha ändringar i sakkunnigförslagets tidsbestämningar måst vidtagas såväl
i 72 § som i övergångsbestämmelserna.

I analogi med vad som skedde vid antagandet av folkskolans avlöningsreglemente
torde Kungl. Majit böra bemyndigas att förordna om tillämpning av
avlöningsreglementet för högre kommunala skolor å lärare, vilken icke övergått
till de nuvarande provisoriska avlöningsbestämmelserna.

Då ordinarie lärare bör vara skyldig underkasta sig ändrade bestämmelser
jämväl i de hänseenden, som avses i 2 § 2 morn., har förevarande paragraf
kompletterats med föreskrift härom.

De sakkunniga ha framhållit, att bestämmelser om avlöningsförmåner till
dem, som icke vilja övergå på det nya reglementet, böra utfärdas av Kungl.
Maj :t i samband med fastställande av den tidpunkt, före vilken anmälan till
vederbörande skolstyrelse skall ske. Sådan lärare borde enligt de sakkunnigas
mening icke kunna påräkna avlöning enligt de provisoriska bestämmelserna
utan efter de bestämmelser, som gällde före den 1 juli 1939. Kungl. Majit torde
böra inhämta riksdagens bemyndigande att besluta örn avlöningsförmånerna
till sådan lärare som icke önskar övergå på det nya reglementet. Utöver
vad de sakkunniga anfört må framhållas, att sådan lärare bör tillerkännas
dyrtidstillägg men ej äga rätt till provisoriskt dyrortstillägg eller provisorisk
avlöningsförstärkning.

För Övningslärare — vilka icke omfattas av löneregleringen — erfordras
förlängning av de för innevarande budgetår gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna.
Övningslärare, som icke övergår på de provisoriska bestämmelserna,
bör även nästa budgetår erhålla rätt till provisoriskt dyrortstillägg
och provisorisk avlöningsförstärkning. Riksdagens medgivande härtill synes
böra inhämtas.

a

Bihang till riksdagens protokoll I9t3. tl sand. Nr 102.

18

Statsutskottets utlåtande nr 102.

övergångsbestämmelser.

Punkt 1 i sakkunnigförslaget har kompletterats med ett stadgande, att lärare,
vilken efter ikraftträdandet tillhör lönegrad med ordningsnummer, vilket
med en enhet överstiger ordningsnumret för hans förutvarande lönegrad,
skall placeras en löneklass högre än omedelbart före ikraftträdandet. Kompletteringen
har vidtagits med hänsyn till att för lärare i ritteknik föreslagits
uppflyttning från 20 till 21 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har i anledning av de sakkunnigas förslag till
punkt 3 anfört följande.

I punkt 3 av övergångsbestämmelserna föreslås, att extra lärare — vilken
ansetts ej böra genom särskilt stadgande tillförsäkras samma placering i löneklass
som han uppnått såsom vikarierande lärare — skall äga för placering
i löneklass tillgodoräkna sig tjänstgöring hel termin före reglementets ikraftträdande
såsom vikarierande lärare enligt avlöningsreglementet 1938:660
eller, vad beträffar tid före den 1 januari 1939, tjänstgöring hel termin av
minst samma omfattning som den, som åligger extra lärare. De sakkunniga
uttala i motiveringen till detta förslag, att tjänstgöring såsom timlärare ej
bör kunna tillgodoräknas. Lönenämnden har med tanke på de anställningsförhållanden,
som hittills varit rådande för de icke-ordinarie lärarna vid ifrågavarande
skolor, för sin del icke kunnat finna, att tillräckliga skäl äro för
handen att i förevarande avseende utesluta tillgodoräkning av helterminsanställning
såsom timlärare efter den 1 januari 1939, i den mån full tjänstgöring
förelegat.

Vad lönenämnden sålunda anfört har enligt departementschefen beaktats
vid utformningen av departementsförslaget.

Enligt punkt 6 i sakkunnigförslaget skall kvinnlig lärare under tiden till
och med den 30 juni 1944 åtnjuta lön enligt den löneklass, som är närmast
lägre än den, i vilken hon enligt avlöningsreglementet med övergångsbestämmelser
skall vara placerad. Förslaget innebär bibehållande av den i gällande
reglemente fastställda övergångsperioden. För statligt anställda lärare samt
lärarna inom folkskoleväsendet utlöper motsvarande övergångsperiod den 30
juni 1943. Med hänsyn till att i förevarande betänkande i skilda sammanhang
föreslås ett tämligen långt gående samordnande av lönebestämmelserna
för samtliga nyssberörda lärarkategorier, bland annat med avseende å sneddning,
har allmänna lönenämnden ansett det ur löneteknisk synpunkt önskvärt,
att ifrågavarande övergångsperiod kunde utlöpa samtidigt över hela
linjen eller den 30 juni 1943. Lönenämnden har i detta sammanhang erinrat,
att undervisningsväsendets lönenämnd i utlåtande den 26 september 1938
på anförda skäl föreslog ett sådant samordnande av övergångsperioderna.

Departementschefen har för egen del ansett tillräcklig anledning icke föreligga
att i samband med den föreslagna löneregleringen rubba den av riksdagen
redan fastställda övergångsperioden.

I övergångsbestämmelserna ha utöver vad förut angivits gjorts vissa jämkningar
i anslutning till dem, som på sin tid vidtogos i de sakkunnigas förslag

Statsutskottets utlåtande nr 102.

19

till folkskolans avlöningsreglemente. Skulle någon ytterligare övergångsbestämmelse
visa sig erforderlig, torde Kungl. Maj:t böra äga besluta härom.
Härtill bör riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kungl. Majit har med stöd av riksdagens särskilda beslut meddelat vissa
föreskrifter angående avlöningsförmåner för lärare vid högre kommunala
skolor under militär tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap
eller mobilisering och under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar
och hemvärnskurser samt angående sådana lärares rätt att för löneklassuppflyttning
taga i beräkning tid för militär tjänstgöring, som nyss nämnts,
m. m. De ändringar i dessa och liknande föreskrifter, som erfordras i anledning
av det nya avlöningsreglementet, torde Kungl. Majit äga vidtaga. Likaså
torde Kungl. Majit få förordna om de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,
som påkallas av löneregleringen. För genomförandet av sistnämnda
ändringar bör riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kostnadsberäkningar.

Till bestridande av kostnaderna för den vid här avsedda skolor anställda
lärarpersonalens avlöning utgår för närvarande statsbidrag dels med 78 procent
av den avlöning, som tillkommer lärarna, dels ock med 78 procent av
belopp, motsvarande skolområdets kostnader för läkarvård, ersättning för
flyttningskostnad — frånsett förut angivna fall, då denna ersättning helt bestrides
av statsverket —, begravningshjälp och dylikt, dels ock med belopp,
motsvarande kostnaderna för eventuellt utgående barntillägg. Jämväl utgifterna
för kristillägg bestridas till 78 procent av statsverket.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör frågan om en differentiering av
statsbidragsbeloppen på i betänkandet närmare angivna skäl upptagas till
prövning. De sakkunniga ha jämväl anmält sin avsikt att i ett senare betänkande
upptaga frågan örn avvägningen mellan staten och skolområdena av
kostnaderna för högre kommunala skolor.

I detta sammanhang må erinras, att de sakkunnigas förslag angående sjukvårdskostnader
innebär, att hela den lärare tillkommande ersättningen för
dylika kostnader skall utgå av statsmedel.

Beträffande den inverkan på statens utgifter, som ett bifall till förslaget
örn nytt avlöningsreglemente kan medföra vid i övrigt oförändrade grunder
för statsbidragets utmätning, lia de sakkunniga — med hänvisning till att
ändrad lönereglering i stort sett föreslagits endast beträffande icke-ordinarie
lärare — konstaterat, att förslagets genomförande får ganska ringa ekonomisk
betydelse. I vart fall syntes tills vidare — innan tillräcklig erfarenhet
vunnits — anslagen för här ifrågavarande ändamål böra uppföras med de
belopp, som skulle ha kommit i fråga, örn lönereglering nu ej genomförts.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att definitiv lönereglering skall
från och med den 1 juli 194.3 genomföras för lärare vid de högre kommu -

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande nr 102.

nåla .skolorna, d. v. s. kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor, dock ej för Övningslärare, vilkas
anställnings- och avlöningsförhållanden för närvarande äro föremål för
utredning. Löneregleringsförslaget är ett led i de definitiva löneregleringar,
som genomförts fran och med den 1 juli 1939 för den civila statsförvaltningens
tjänstemän, inberäknat lärarna vid de allmänna läroverken m. fl. statliga
läroanstalter, samt från och med den 1 juli 1942 för lärare vid folk- och småskolor
samt nomadskolor. Utskottet tillstyrker att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,
ett särskilt avlöningsreglemente, uppgjort i anslutning till de för nyssnämnda
befattningshavargrupper gällande reglementena, utfärdas för lärare
vid de högre kommunala skolorna.

Kungl. Maj:ts förslag rörande anställnings- och avlöningsförhållanden för
rektorer och lärare vid ifrågavarande skolor har icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande, utom i vad avser lönegradsplaceringen
av adjunktskompetent ämneslärare vid vissa högre folkskolor. Av den i
det föregående lämnade redogörelsen framgår, att 1941 års lärarlönesakkunniga
uttalat, att placering i 23 lönegraden icke borde medgivas lärare vid högre
folkskola men att allmänna lönenämnden i avgivet utlåtande förklarat sig
anse, att skäl kunde föreligga för att frågan örn löneställningen för adjunktskompetenta
ämneslärare vid fyrklassiga allmänna högre folkskolor underkastades
ytterligare omprövning. Departementschefen har på anförda skäl
funnit sig icke kunna förorda bifall till yrkandet örn placering av adjunktskompetent
lärare vid högre folkskola i 23 lönegraden. För egen del har utskottet,
särskilt med tanke på lärarrekryteringen vid de fyrklassiga allmänna
högre folkskolorna, funnit skäl tala för att den nu berörda frågan i anslutning
till vad allmänna lönenämnden anfört underkastas ytterligare övervägande.
Utskottet är emellertid ej berett att i detta sammanhang förorda någon
ändring i Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.

Det nu framlagda förslaget till avlöningsreglemente för de högre kommunala
skolorna har icke givit utskottet anledning lill annan erinran än att i
3 punkten av övergångsbestämmelserna ordet »kungörelsen» bör utbytas mot
»avlöningsreglementet».

Utskottet, som i övriga, här icke särskilt berörda delar tillstyrker Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, får under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må

1. godkänna det av departementschefen förordade förslaget
till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna,
med iakttagande av den redaktionella ändring utskottet
här ovan föreslagit;

2. godkänna det av departementschefen förordade förslaget
om uppräkning av ersättningen åt biträdande lärare vid
de högre kommunala skolorna;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 5 mars 1943 förordats meddela

Statsutskottets utlåtande nr 102.

21

a) bestämmelser om avlöning åt lärare, som anmält, att
han icke vill underkasta sig det nya avlöningsreglementets
villkor och bestämmelser,

b) provisoriska avlöningsbestämmelser för budgetåret 1943/
44 för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna,

c) » bestämmelser om provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk
avlöningsförstärkning under budgetåret 1943/44 åt
vissa Övningslärare vid nämnda skolor;

4. bemyndiga Kungl. Majit

a) att förordna om tillämpning av avlöningsreglementet för
de högre kommunala skolorna å lärare, vilken icke övergått
till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret
1942/43 för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,

b) att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande
befattningshavare, vilka kunna visa sig erforderliga utöver
de övergångsstadganden, som innefattas i avlöningsreglementet
för de högre kommunala skolorna,

c) att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,
som föranledas av föreskrifterna i avlöningsreglementet
för de högre kommunala skolorna eller av vad eljest i
nämnda statsrådsprotokoll förordats.

Stockholm den 11 maj 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid ''förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Sven
Lansson, Heiding, Magnusson, Carlström, friherre De Geer, Gustaf Karlsson, Boman, Ekströmer
och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Danielsson,
Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö, Andersson i Södergård,
Mårtensson, Staxäng, Viklund och fru Alvén.

22

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Reservation

av herr Pauli, som ansett, att utskottet bort förorda sådan jämkning i
Kungl. Maj :ts förslag, att kvinnlig lärare vid här ifrågavarande skolor med
avseende å rätt att åtnjuta lön i högsta löneklass inom^ vederbörande lönegrad
jämställes med kvinnlig lärare vid allmänt läroverk.

437848. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.