Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
1
Nr 55.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1943 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/M å
folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
Genom en den 21 maj 1943 dagtecknad proposition, nr 291, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
l) Lag
örn dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd
eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en av
perioderna oktober—november 1943, december 1943—januari 1944 och
februari—mars 1944 med belopp, motsvarande hälften av folkpensionens,
invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive period, samt
för vart och ett av tredje kvartalet 1943 och andra kvartalet 1944 med följande
belopp, nämligen
i fråga örn folkpension eller invalidunderstöd......... 35 kronor,
beträffande barnbidrag för ett barn.................. 25 j ,
> » » två s .................. 44 » ,
» » » tre » 62 »
» » » hvarje barn däröver ytterligare 12 »
50 öre samt
50 » .
Där sålunda för tredje kvartalet 1943 eller andra kvartalet 1944 bestämt
belopp understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller
barnbidragets belopp för kvartalet, skall dock dyrtidstillägg för kvartalet utgå
med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg utgår icke å pension,
understöd eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor för år räknat. Dyrtidstillägg
å barnbidrag utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet,
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr 55.
1
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
innan avdrag för inkomst jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen om barnbidrag
verkställts.
Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.
Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och förfallotiden
inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tillägget med oförändrat
belopp, även om tilläggspensionen, invalidunderstödet eller barnbidraget
minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden
inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger under samma
tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång kan utbetalas
jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension, invalidunderstöd
eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava
förfallit till betalning.
2 §•
Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga
kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23.8
procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21.4 procent och för ort tillhörande
ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera
av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och
barnbidrag samt
landsting med belopp motsvarande 22.8 procent av deras andelar i kostnaderna
för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner
och invalidunderstöd.
Återstående kostnad bestrides av staten.
3 §•
Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,
där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet
beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen
uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även
postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela
de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas
erforderliga för lagens tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943.
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
3
2) Förordning
om dyrd (Istill ägg under budgetåret 1943/44 å blindlietsersättningar.
Härigenom förordnas som följer.
1 §■
Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1943/44 av
statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 208 kronor för år räknat.
Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.
Om tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare än
under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat belopp,
även om blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad, under
vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning
upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit till betalning.
2 §•
Bestämmelserna i förordningen örn blindhetsersättning skola, där ej annat
följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;
dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela
de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas
erforderliga för förordningens tillämpning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1943.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft tre i
anledning av densamma inom riksdagen väckta motioner, nämligen nr 318 i
första kammaren av herr Wistrand, nr 319 i samma kammare av herr Persson
m. fl. samt nr 450 i andra kammaren av herr Pettersson i Dahl m. fl.
I motionen I: 318 har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa,
dels att Kungl. Majit ville efter verkställd utredning till riksdagen inkomma
med förslag örn sådan förändring av till folkpensioneringen inflytande
avgifter, att den i 1935 års lag örn folkpensionering fastställda proportionen
mellan de försäkrades prestationer och dem tillerkända förmåner så långt
möjligt återställes,
dels ock att Kungl. Majit ville utfärda nya föreskrifter örn värdering av
naturaförmåner vid folkpensioneringslagens tillämpning.
Motionerna I: 319 och lii 450, vilka äro likalydande, utmynna i en hemställan,
att riksdagen vid antagande av lagen örn dyrtidstillägg under budgetåret
1943/44 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag för sin del
måtte besluta,
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
att den, som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension eller invalidunderstöd,
skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en av perioderna juli
—september 1943, oktober—november 1943, december 1943—januari 1944,
februari—mars 1944 och april—-juni 1944 med 35 kronor,
att den, som åtnjuter barnbidrag, skall för budgetåret 1943/44 erhålla dyrtidstillägg
därå för var och en av de nämnda perioderna med följande belopp:
beträffande barnbidrag för ett barn med 25 kronor, för två barn med
44 kronor, för tre barn med 62 kronor 50 öre samt för varje barn däröver
ytterligare 12 kronor 50 öre.
att till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg kommuner och
landsting skola bidraga med belopp, motsvarande en femtedel av deras andelar
i kostnaderna för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade
tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, samt
att författningen i enlighet härmed måtte erhålla följande lydelse:
Förslag
till
Lag
om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner,
inyalidunderstöd och barnbidrag.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Den, som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invahdunderstöd
eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en
av perioderna juli—september 1943, oktober—november 1943, december 1943
—januari 1944, februari—mars 1944 och april—juni 1944 med följande belopp,
nämligen
i fråga om folkpension eller invalidunderstöd............ 35: — kr.
beträffande barnbidrag för ett barn .................... 25:— »
»
>
två » ....................
tre » ....................
varje barn därutöver ytterligare
44
62: — » 50 öre samt
12: — » 50 » .
Dyrtidstillägg utgår icke å pension, understöd eller bidrag, som icke uppgår
till 12 kronor för år räknat. Dyrtidstillägg å barnbidrag utgår å det barnbidragsbelopp,
som belöper å barnet, innan avdrag för inkomst jämlikt 6 §
2 mom. andra stycket lagen om barnbidrag verkställts.
Dyrtidstillägg utbetalas a den tid och i den ordning Konungen bestämmer.
Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och förfallotiden
inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tillägget med
oförändrat belopp, även om tilläggspensionen, invalidunderstödet eller barn
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
5
bidraget minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden
inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger under samma
tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång kan utbetalas
jämnt i tiotal Ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension, invalidunderstöd
eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest
skulle hava förfallit till betalning.
2 §•
Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga kommuner
och landsting med belopp, motsvarande en femtedel av deras andelar i kostnaderna
för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag.
Återstående kostnad bestrides av staten.
3 §■
Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,
där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet
beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen
uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även
postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela
de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas
erforderliga för lagens tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för de genom propositionen
framlagda förslagen, ävensom i fråga örn de skäl, som motionärerna andragit
till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke
kommer att lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.
Inledning.
Från och med år 1941 utbetalas dyrtidstillägg till den som åtnjuter folkpension,
i vilken tilläggspension ingår, eller invalidunderstöd, barnbidrag
eller blindhetsersättning.
Under åren 1941 och 1942 verkställdes utbetalningen på det sätt, att vissa
månader ett extra månadsbelopp av vederbörande förmån utbetalades såsom
dyrtidstillägg. År 1941 utbetalades tre dylika månadsbelopp och år 1942 fyra.
För första halvåret 1943 utgå dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag enligt nya beräkningsgrunder. Sålunda utgå dyrtidstillläggen
å folkpensioner och invalidunderstöd varje gång med 35 kronor —
d. v. s. samma belopp som en genomsnittlig månadsutbetalning i orlsgrupp 2
till förmånstagare, som saknar egen inkomst — och å barnbidrag med visst
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
fixt belopp, motsvarande en månadsutbetalning i ortsgrupp 2 till barn, vilka
själva och vilkas föräldrar sakna egen inkomst. Beloppets storlek beror
på barnens antal. Där för första eller andra kvartalet 1943 bestämt belopp
understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets
belopp för kvartalet, utgår dock dyrtidstillägg för kvartalet med
en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg å blindhetsersättningar utgår
fortfarande varje kvartal med ett månadsbelopp av blindhetsersättningen, vilket
i princip dock icke avviker från de nya bestämmelserna i fråga om folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag, eftersom alla blindhetsersättningar
och sålunda även dyrtidstilläggen å desamma utgå med fixt belopp.
I de fall, då ett barn åtnjuter egen inkomst, sker från och med andra halvåret
1942 viss korrigering för att barnet icke skall lida någon förlust på den
grund att det har egen inkomst. Vidare utgår icke dyrtidstillägg i något fall,
då den grundläggande förmånen icke uppgår till 12 kronor per år räknat.
Utbetalning av dyrtidstillägg har i år ägt rum i februari och maj månader.
Framställning från pensionsstyrelsen rörande dyrtidstillägg för
budgetåret 1943/44.
Pensionsstyrelsens framställning.
I skrivelse den 30 april 1943 har pensionsstyrelsen framlagt utredning och
förslag rörande dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner, invalidunderstöd,
barnbidrag och blindhetsersättningar.
Pensionsstyrelsen erinrar därom, att, då Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstillägg
för budgetåret 1942/43 utarbetades, socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex
visade en levnadskostnadsökning från början av det nu pågående
världskriget av 34 V4 procent. En kompensation härav krävde fyra
månadsutbetalningar av dyrtidstillägg. Från och med den 1 oktober 1942
utgjorde levnadskostnadsökningen enligt nyssnämnda index 41.67 procent
(levnadskostnadstalet har höjts från 108 till 153), vilken, om dyrtidstillägget
skulle utbetalas enbart i form av procentuella belopp, skulle motsvara jämnt
5 extra månadsbelopp (5 X 87s %>).
Till ledning för övervägandena rörande dyrtidstilläggen under nästa budgetår
har pensionsstyrelsen upprättat två tabeller.
Pensionsstyrelsen har påpekat, att i tab. 1 (sid. 8 i propositionen) en sammanställning
lämnades i fråga örn folkpensioner av vederbörandes årliga
totalinkomster enligt vissa alternativ till dyrtidstilläggsbestämmelser, omfattande
två alternativ med, liksom nu, 4 och tre alternativ med 5 månadsutbetalningar
per år. Av de olika månadstilläggen hade en del antagits motsvara
månadsbelopp och de övriga utgöra 35 kronor, dock minst ett månadsbelopp,
vid fem månadsutbetalningar alternativt 35 kronor utan dylik minimibegränsning.
Då grundpensionen i samtliga fall antagits uppgå till 70
kronor, skilde sig de alternativ, där de fixa tilläggen utgjorde 35 kronor
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
7
utan begränsning till minst ett månadsbelopp, från de övriga endast i ortsgrupp
3 vid egen inkomst, understigande 400 kronor.
I tab. 2, som här återgives, angåves de enligt de olika alternativen utgående
dyrtidstilläggen i procent av folkpensionen.
Tab. 2. Dyrthlstilliigrg i procent av folkpensionen.
(Levnadskostnadsstegring frånjhösten 1939 41.67 %.)
Antal tillägg |
Egen inkomst |
|||
0—200 kr. |
300 kr. |
400 kr. |
500 kr. |
|
O r t s g |
rupp 1 |
|||
4, varav 2 å 35 kr.................... |
38 64 |
42.59 |
48.49 |
57.84 |
4 å 35 kr............................. |
43.75 |
51.85 |
63.64 |
82.35 |
5, varav 2 å 35 kr.................... |
46.87 |
50.93 |
56.82 |
66.18 |
5, > 3 > 35 » ................... |
49.48 |
55.56 |
64.40 |
78.43 |
5 å 35 kr............................. |
54.69 |
64.81 |
79.65 |
102.94 |
O r t s g |
rupp 2 |
|||
4, varav 2 å minst 35 kr.............. |
33.33 |
35.59 |
38.54 |
42.59 |
4 å minst 35 kr....................... |
33.33 |
37.84 |
43.75 |
51.85 |
5, varav 2 å minst 35 kr............... |
41.67 |
43.92 |
46.87 |
50.93 |
5, > 3 > > 35 >.............. |
41.67 |
45.05 |
49.48 |
55.56 |
5 å minst 35 kr....................... |
41.67 |
47.30 |
54.69 |
64.81 |
O r t s g |
rupp 3 |
|||
4, varav 2 å minst 35 kr.............. |
33.33 |
33.33 |
33.33 |
35.59 |
4 å minst 35 kr........................ |
33.33 |
33.33 |
33.33 |
37.84 |
5, varav 2 å minst 35 kr.............. |
41.67 |
41.67 |
41.67 |
43.92 |
5, > 3 > > 35 > ............. |
41.67 |
41.67 |
41.67 |
45.05 |
5 å minst 35 kr........................ |
41.67 |
41.67 |
41.67 |
47.30 |
5, varav 2 å 35 kr.................... |
38.4 6 |
39.89 |
41.67 |
43.92 |
5, > 3 » 35 > ................... |
36.86 |
39.— |
41.67 |
45.05 |
5 å 35 kr.............................. |
33.6 s |
37.13 |
41.67 |
47.30 |
Pensionsstyrelsen har framhållit, att det syntes styrelsen som örn icke något
av de medtagna alternativen med 4 månadsutbetalningar skulle ge pensionstagare
i ortsgrupperna 2 och 3 med 200 kronors egen inkomst eller därunder
tillräcklig kompensation för dyrtiden vid nuvarande levnadskostnadsindex.
Vid bedömande av de olika alternativen med 5 månadsutbetalningar borde
man, enligt pensionsslyrelsens mening, tillerkänna det förhållandet, att åtskilliga
folkpensionstagare, som hade andra inkomster än folkpension, erhölle
kompensation å dessa på annat sätt, en viss betydelse. Styrelsen ville erinra
om att inkomster, som utginge i naturaförmåner, enligt av Kungl. Majit fastställda
regler upploges till synnerligen låga förkrigsvärden. Med hänsyn till
den efterfrågan på arbetskraft, som för närvarande rådde, och därtill att
pensionsmyndiglieterna — särskilt före höjningen av den avdragsfria inkomsten
— uppskattade arbetsinkomsten förhållandevis lågt torde man vidare
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
kunna utgå ifrån att den faktiskt utgående arbetsinkomsten i åtskilliga fall
överstege den beräknade. Pensionsstyrelsen toge slutligen, i enlighet med
statsmakternas uttalande, vid inkomstberäkningen icke hänsyn till kristinas®
å statliga pensioner eller sådana tillägg till arbetsgivarepension, som
vöre jämförliga därmed.
Pensionsstyrelsen har härefter anfört:
Redan i sina förut avgivna utredningar och förslag rörande dyrtidstillägg
å folkpensioner m. m. har pensionsstyrelsen framhållit, att det icke torde
vara möjligt att finna ett invändningsfritt system för dyrtidstilläggens beräkning^
vilket dessutom har den fördelen att snabbt kunna bringa de ökade
förmånerna till landets över 450,000 tilläggspensionstagare. Pensionsstyrelsen
har ock givit uttryck åt den uppfattningen — i ökad grad motiverad
efter vidtagandet av de ändringar i lagarna om folkpensionering och om
barnbidrag, som trätt i kraft den 1 januari 1943 — att ett system med procentuella
tillägg torde vara det, mot vilket de minsta invändningarna kunna
göras. Styrelsen har i sina förut berörda förslag närmare utvecklat skälen
för denna ståndpunkt. Här må, under hänvisning jämväl till tabellerna i det
föregående, endast framhållas, att ett sådant system i stort sett gynnar de
folkpensionstagare, som torde ha det sämst ställt och kunna antagas åtnjuta
ingen eller^ ringa kompensation från annat håll, medan övriga folkpensionstagare
erhålla mindre hjälp. Genom att dyrtidstillägget vid procentuella tilllägg
avtar med sjunkande tilläggspension blir det icke heller någon större
klyfta mellan den som har lägsta tilläggspension och den som ingen sådan
har. I delta sammanhang må ock påpekas, att de inkomstgränser, som enligt
folkpensioneringslagens huvudbestämmelser (6 §) utesluta från tilläggspension,
utgöra, örn hänsyn ej tages till eventuell privilegierbar inkomst, för
äkta makar 1,400, 1,800 och 2,200 kronor i resp. ortsgrupper samt för ensamstående
hälften av de angivna beloppen.
Av vad sålunda anförts har pensionsstyrelsen ansett framgå, att, när pensionsstyrelsen
nu funne sig med anledning av de sedan början av år 1942
stegrade levnadskostnaderna böra för budgetåret 1943/44 föreslå ett större
dyrtidstillägg å folkpensioner och invalid unders tö d
än det som utginge under innevarande budgetår, styrelsen från sina utgångspunkter
och under hänvisning till i tabellerna 1 och 2 lämnade uppgifter icke
ansage sig kunna tillstyrka ett utökande av de fixa månadsbeloppens antal
utöver de två nu utgående. Ökningen borde enligt styrelsens åsikt ske på så
sätt, att de procentuella tilläggen, innevarande budgetår utgörande två månadsbelopp,
utökades med ett tredje månadsbelopp.
Styrelsen har härom vidare anfört:
Som av tabellerna framgår skulle med en dylik anordning — även om det
icke bestämdes att varje tillägg skulle utgöra minst ett månadsbelopp — samtliga
folkpensionärer, som enligt hittills gällande regler äro berättigade till
dyrtidstillägg, få en förbättring av utgående förmåner. De enda folkpensionstagare
med tilläggspension som emellertid med ett sådant förslag icke skulle
få dyrtidstillägg å folkpensionen motsvarande minst levnadskostnadsökningen
enligt socialstyrelsens index skulle, såsom framgår av tab. 2, vara de folkpensionärer
i ortsgrupp 3 som ha inkomst under 400 kr. Med hänsyn till det
otvivelaktiga behovet hos dessa folkpensionstagare att få så stort dyrtidstillägg
som möjligt samt till angelägenheten icke minst ur folkpsykologiska syn
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
9
punkter att jämväl dessa få den kompensation å folkpensionen som nu gällande
index utvisar anser pensionsstyrelsen att nuvarande regel att varje
tillägg skall utgöra minst ett månadsbelopp alltjämt bör tillämpas.
Pensionsstyrelsen har härefter förklarat, att, i överensstämmelse med vad
som föreslagits beträffande folkpensioner och invalidunderstöd, jämväl d'' y rtidstilläggen
å barnbidrag under nästkommande budgetår borde
utökas med ett månadsbelopp. Skulle emellertid de fixa tilläggen å förstnämnda
förmåner utgå med 35 kronor utan hänsyn till pensionens eller understödets
storlek, borde motsvarande förändring i nuvarande bestämmelser rörande
dyrtidstillägg å barnbidrag vidtagas.
Beträffande frågan om dyrtidstillägg å blindhetsersättningar
har pensionsstyrelsen funnit det skäligt, att jämväl dessa tillägg
för nästkommande budgetår ökades med ett månadsbelopp. Med utgångspunkt
härifrån torde dyrtidstilläggets belopp för hela budgetåret böra fastställas
till 208 kronor.
Beträffande kostnaderna för de olika dyrtidstid läggen
har pensionsstyrelsen framhållit, att man med tillräcklig noggrannhet kunde
beräkna desamma med ledning av de verkliga kostnaderna för respektive
förmåner och på desamma belöpande dyrtidstillägg under de olika kvartalen
1942 och första kvartalet innevarande år. I enlighet härmed skulle totalkostnaden
för tre procentuella och två fixa tillägg under budgetåret 1943/44
i fråga om folkpensioner och invalidunderstöd kunna beräknas till — enligt
styrelsens förslag — inalles 74.9 miljoner kronor. — För barnbidrag skulle
totalkostnaden kunna beräknas till 1 miljon kronor för de procentuella och
omkring 1.2 miljoner kronor för de övriga tilläggen eller till inalles omkring
5.4 miljoner kronor. — I fråga om blindhetsersättningar kunna kostnaderna
enligt styrelsens förslag uppskattas sammanlagt till 0.67 miljoner kronor.
Begränsades dyrtidstillägget till 196 kronor, bleve kostnaden 0.64 miljoner
kronor.
Vad beträffar 1 a n d s t i n g e n s och kommunernas bidrag till
kostnaderna för dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd
samt barnbidrag har pensionsstyrelsen anfört:
Bidragen torde böra beräknas i fråga om de procentuella tilläggen på det
sätt, att landstingens och kommunernas andelar för kalenderåren 1943 och
1944 i de förmåner, å vilka tilläggen beräknas, ökas med 81U procent för
varje procentuellt tillägg, som utbetalas under respektive år. I fråga örn de
fixa tilläggen torde däremot kommunernas bidrag böra bestämmas olika för
olika dyrortsgrupper, eftersom nämnda tillägg i procent av förmånerna variera
betydligt med ortsgrupperna.
Enligt av styrelsen verkställda kalkyler borde sålunda kommunerna bidraga
till vart och ett av de fixa tilläggen enligt styrelsens förslag med nedanstående
procent av andelen i årskostnaderna för den förmån, varå dvrtidstilllägget
utgår,
i ortsgrupp 1 11.3 procent
» »2 8.9 »
» >3 8.5 »
10 Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
I genomsnitt motsvara dessa bidrag 10.3 procent av årskostnaden, exklusive
dyrtidstillägg.
Vad landstingens andelar i kostnaderna för dyrtidstilläggen angår, torde
det bliva alltför komplicerat att räkna annorlunda än med en genomsnittlig
förhöjning av årskostnaderna med 10.3 procent för varje fixt tillägg.
Beträffande erforderliga statsanslag för budgetåret 1943/
44 för de olika alternativen till dyrtidstilläggsbestämmelser har pensionsstyrelsen
hänvisat till en tabell av följande utseende:
Erforderliga statsanslag till, dyrtidstillägg för budgetåret 1943/44 i miljoner kronor.
Antal dyrtidstillägg |
Statens a folkpensioner |
ndel i dyrtid barnbidrag |
tillägg å blindhets- ersättningar |
Inalles |
4, varav 2 å minst 35 kr.2........... |
49.60 |
3.69 |
0.54 |
53.83 |
4 å minst 35 kr.2................... |
54.80 |
4.02 |
0.54 |
59.36 |
5, varav 2 å minst 35 kr.2........... |
60.70 |
4.53 |
0.67 |
65.90 |
5, > 3 • » 35 > 2........... |
63.30 |
4.70 |
0.67 |
68.67 |
5 å minst 35 kr.2 ................... |
68.50 |
5.03 |
0.67 |
74.20 |
5, varav 2 å 35 kr.2................. |
59.90 |
4.52 |
0.64 |
65.06 |
5, > 3 > 35 » 2................. |
62.10 |
4.69 |
0.64 |
67.43 |
5 å 35 kr.2.......................... |
66 50 |
5.01 |
0.64 |
72.15 |
Pensionsstyrelsen har vidare påpekat, att till de i tabellen angivna kostnaderna
borde läggas ersättning till postverket för utbetalning
av dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd, vilken kostnad kunde
beräknas till 85,000 kronor för varje tillägg. Från förslagsanslaget till ersättning
till postverket för pensionsutbetalningar utbetalades ersättning halvårsvis
i efterskott. Från anslaget för budgetåret 1943/44 skulle sålunda utbetalas
ersättning för utbetalningarna under år 1943.
över pensionsstyrelsens framställning den 30 april 1943 hava, efter remiss,
yttranden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret, generalpoststyrelsen och
socialvårdskommittén samt styrelserna för svenska landstingsförbundet och
svenska stadsförbundet. Svenska landskommunernas förbund, som jämväl
beretts tillfälle att avgiva yttrande i ärendet, har icke begagnat sig därav.
För innehållet i dessa yttranden må här hänvisas till sid. 15—18 i propositionen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen
anfört:
»Då statsmakterna senast, d. v. s. våren 1942, togo ställning till frågan om
storleken av den dyrtidskompensation, som skulle tillkomma dem som åtnjöte
folkpension, invalidunderstöd, barnbidrag eller blindhetsersättning utvisade
socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex en stegring av levnadskostnaderna
från tiden närmast före nu pågående världskrig av mel
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
11
lan 39 och 40 procent. Denna stegring var betydligt högre än den, med vilken
man räknat vid bestämmandet av dyrtidstillägg för första halvåret 1942
— 34 Vé procent. Då det av tekniska skäl möter mycket stora svårigheter
att utbetala procentuella tillägg i annan form än genom hel månadsutbetalning,
skulle beviljandet av ett femte tillägg hava inneburit en dyrtidskompensation
av 41 2/s procent. Väl hade detta procenttal nära uppnåtts, men
man beslöt emellertid att stanna vid fyra tillägg, av vilka dock två bestämdes
skola vara procentuella under det att två skulle vara till storleken fixerade
och alltså utgå med samma belopp, oavsett omfattningen av den förmån,
å vilken tillägget skulle utgå, och oavsett vilken dyrortsgrupp förmånstagaren
tillhörde.
I detta sammanhang må erinras därom, att till förmån för procentuella
tillägg i främsta rummet kan anföras, att de i stort sett gynna de förmånstagare,
som torde hava det sämst ställt och kunna antagas ånjuta ingen eller
ringa kompensation från annat håll, samt att, då dyrtidstillägget avtar med
sjunkande tilläggspension, det icke blir någon större klyfta mellan den som
har lägsta tilläggspension och den som icke har någon tilläggspension alls. Mot
ett system med procentuella tillägg kan å andra sidan anföras, att det i viss
mån missgynnar förmånstagare med egen arbetsinkomst, vilket förhållande
kan tänkas föranleda, att förmånstagare icke blir särskilt villig att söka skaffa
sig något arbete, samt att det gynnar förmånstagare i högre ortsgrupp framför
sådan i lägre ortsgrupp, ehuru en utjämning av levnadskostnaderna mellan
ortsgrupperna numera i viss utsträckning ägt rum. Härvid må dock erinras
därom, att ställningen för de förmånstagare, vilka hava egna inkomster,
i viss mån förbättrats genom de lagändringar rörande uppskattningen av inkomst
vid bestämmande av tilläggspension, som trädde i kraft den 1 januari
1943 och som inneburo, att beloppet för avdragsfri inkomst höjdes från 100
till 200 kronor samt att avdragsprocenten sänktes från 7io till 5/io. Ändringar
av liknande innebörd genomfördes även i lagen om barnbidrag.
Av det anförda framgår, att statsmakterna vid ståndpunktstagande våren
1942 till frågan om det lämpligaste systemet för bestämmandet av dyrtidstillläggen
gingo en medelväg.
Levnadskostnadsindex med år 1935 som basår har nu stigit från 108 vid
tiden närmast före det nu pågående världskrigets utbrott till 153 per den 1
april 1943, d. v. s. med 412/3 procent. Sedan våren 1942 har alltså en stegring
med knappa två procent ägt mm. Denna stegring kan ju i och för sig
synas mycket måttlig, men tillsammans med den förut icke kompenserade
stegringen uppnås dock den gräns, vid vilken fem månadstillägg skulle kunna
anses motiverade.
Till förmån för att ett ytterligare tillägg skulle givas i form av ett procentuellt
sådant har pensionsstyrelsen anfört de skäl, som i det föregående angivits
tala i sådan riktning. Därjämte har framhållits, att de procentuella tillläggen
medförde lägre kostnader än de fixa. Totalkostnaden för ett procentuellt
tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd under nästa budgetår beräknades
nämligen av styrelsen till 13.7 miljoner kronor, under det att ett
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
fixt tillägg skulle draga en kostnad av 16.9 miljoner kronor. Motsvarande belopp
i fråga om barnbidragen vore 1 miljon och 1.2 miljoner kronor.
Pensionsstyrelsens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av statskontoret, generalpoststyrelsen, socialvårdskommittén, svenska landstingsförbundet
och svenska stadsförbundet. — En reservant inom socialvårdskommittén
har föreslagit, att under nästa budgetår skulle utgå tre fixa och
två procentuella tillägg. Reservanten har därvid framhållit, att genom införandet
av ytterligare ett fixt tillägg en utjämning åstadkommes mellan dyrortsgrupperna,
vilken nu vore mer än någonsin befogad. — Socialstyrelsen
har med utgångspunkt från en i november 1941 verkställd allmän hushållsbudgetundersökning
och löpande prisstatistik beräknat, att levnadskostnadsstegringen
för ett pensionärshushåll från den 1 juli 1939 till den 1 april 1943
utgjorde allenast 26 procent mot 42 procent för ett normalhushåll. Även örn
förstnämnda siffra vore väl låg, kunde det dock anses sannolikt, att stegringen
för ett pensionärshushåll likväl icke i genomsnitt uppginge till mera än 30 å
35 procent. Socialstyrelsen har emellertid, med hänsyn till att det material, på
vilket det särskilda index för pensionärer vilade, vore jämförelsevis svagt,
icke velat motsätta sig pensionsstyrelsens förslag. På grund av pensionernas
redan före kriget låga nivå vore det nämligen enligt socialstyrelsens mening
nödvändigt, att full kompensation lämnades för levnadskostnadernas fördyring.
Skulle kompensationen bliva något för hög vore detta en mindre skada
än örn motsatsen skulle inträffa.'')
Sedan departementschefen härefter förklarat sig biträda pensionsstyrelsens
förslag örn utbetalande av ytterligare ett procentuellt tillägg fortsatte departementschefen:
>>De
fixa tilläggen torde för budgetåret 1943/44 böra utgå med samma belopp
som under innevarande budgetår. De nu gällande särskilda bestämmelserna
om höjning i vissa fall av tilläggsbelopp, då fixt tillägg är lägre än
procentuellt, samt örn vissa särbestämmelser rörande bestämmandet av dyrtidstiilägg
å barnbidrag synas böra bibehållas oförändrade.
Beträffande de tekniska anordningarna för utbetalning av dyrtidstillägg
samt de tider tilläggen skola avse synes pensionsstyrelsens förslag böra godtagas.
Ett fixt tillägg skall sålunda avse tredje kvartalet 1943, de tre procentuella
tilläggen respektive oktober—november 1943, december 1943—januari
1944 och februari—mars 1944 samt slutligen ett fixt tillägg andra
kvartalet 1944. Beträffande utbetalningen av tilläggen torde Kungl. Maj åhöra
få meddela närmare bestämmelser. Såvitt angår dyrtidstillägg å folkpensioner
och invalidunderstöd synas utbetalningarna lämpligen kunna ske i
augusti, oktober, december, februari och maj. Utbetalning av dyrtidstillägg
å barnbidrag synes, med tillmötesgående av därutinnan framställda önskemål,
kunna, då barntillägget utbetalas månadsvis, ske jämväl månadsvis.
Till underlättande av utbetalningarna av dyrtidstillägg synes böra föreskrivas,
att jämkning av beloppen uppåt skall kunna ske till jämnt tiotal ören.
I fråga om blindhetsersättning utgå nu fyra dyrtidstillägg. Jämväl beträffande
denna ersättning synes ett extra tillägg böra utgå. Dyrtidstilläggen
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
13
skulle härigenom sammanlagt uppgå till V12 av blindhetsersättningens belopp
— som är fixt, 500 kronor för år räknat — och alltså belöpa sig till
208 kronor 35 öre. Beloppet synes lämpligen kunna avrundas till 208 kronor.
Sammanlagda beloppet av blindhetsersättning och dyrtidstillägg blir
då 708 kronor, som torde kunna utbetalas med 59 kronor i månaden (där
ej förmånstagaren själv önskar kvartalsutbetalning).
Sammanlagda kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1943/44
hava av pensionsstyrelsen beräknats till 74,900,000 kronor beträffande folkpensioner
och invalidunderstöd, 5,400,000 kronor i fråga om barnbidrag
och 670,000 kronor beträffande blindhetsersättningar. I fråga örn folkpensioner
och invalidunderstöd torde liksom hittills landsting och kommuner
böra deltaga i kostnaderna samt i fråga om barnbidrag kommunerna. Dyrtidstilläggen
å blindhetsersättningar böra däremot som förut helt bekostas
av statsverket.
Statsverkets kostnader bliva enligt pensionsstyrelsens beräkningar
60,700,000 kronor för dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd
och 4,530,000 kronor för dyrtidstillägg å barnbidrag. Enligt av pensionsstyrelsen
verkställda uträkningar, mot vilka jag icke finner anledning till
erinran, skola kommunerna betala, kommun i ortsgrupp 1 23.8 procent,
kommun i ortsgrupp 2 21.4 procent samt kommun i ortsgrupp 3 21 procent
av kommunens andel i kostnaderna för under vartdera av åren 1943 och
1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag. Retroaktiv
tillämpning av dessa regler synes emellertid icke böra ifrågakomma.
Landstingen skola erlägga 22.8 procent av deras andelar i kostnaderna för
under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd.
Till de kostnader, om vilka nu talats, kommer ersättning till
postverket för pensionsutbetalningar, beräknad till omkring 85,000 kronor
per utbetalning.»
Utskottet har från socialdepartementet erhållit dels en »P. M. ang. kommunandelarna
i de fixa dyrtidstilläggen» dels ock en handling, betecknad
»Uträkningar rörande kommunernas och landstingens bidrag till dyrtidstilllägg
å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag». Dessa båda handlingar
finnas såsom bilagor fogade till detta utlåtande (Bil. A och B).
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen utgår enligt 1942 års lag
örn dyrtids tillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag under budgetåret
1942/43 sådant tillägg med två procentuella och två fixa belopp. I det
genom förevarande proposition framlagda förslaget till lag om dyrtidstillägg
å nämnda förmåner under budgetåret 1943/44 stadgas, att för nämnda budgetår
ett femte tillägg skall utgå, vilket skall vara procentuellt. I motionerna
I: 319 och II: 450 har hemställts, att samtliga tillägg skola utgå med ett fixt
belopp.
Utskottet anser, att den stegring av levnadskostnaderna, som enligt socialstyrelsens
allmänna levnadskostnadsindex ägt rum sedan statsmakterna på
Utskottet.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
våren 1942 togo ställning till frågan om dyrtidstillägg å nu ifrågavarande
förmåner för innevarande budgetår, ävensom den stegring, som enligt vad i
propositionen anförts då icke kompenserades, motivera ett femte tillägg. Härvid
har utskottet beaktat den av pensionsstyrelsen upprättade, ovan å sid.
7 intagna tabell 2.
Under förarbetena till 1942 års lag yppades tvekan, huruvida dyrtidstilllägg
å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag borde utgå i form av
procentuella eller fixa tillägg. Sammansatt stats- och andra lagutskott uttalade
nämnda år i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i anledning av den
proposition, varigenom förslag till 1942 års lag framlades för riksdagen, att
utskottet efter ingående överväganden av de olika skäl, som kunde anföras
till stöd för de skilda systemen för kompensation av dyrtiden, kommit till den
uppfattningen, att en medelväg mellan de båda systemen i huvudsak utgjorde
en godtagbar lösning för budgetåret 1942/43.
Utskottet finner i likhet med sammansatta stats- och andra lagutskottet vid
1942 års riksdag, att ett system med både procentuella och fixa tillägg för
närvarande mest motsvarar kravet på en utjämning mellan grupperna. Riktigheten
av nämnda ståndpunkt framgår enligt utskottets mening tydligt av
nyssnämnda tabell. Därjämte bör beaktas, att enligt pensionsstyrelsens beräkningar
ett system med enbart fixa tillägg skulle ställa sig dyrare än ett
system med båda slagen av tillägg. Vid övervägande av frågan örn antalet
tillägg av ena eller andra slaget har utskottet — jämväl med utgångspunkt
från nyssnämnda tabell — funnit, att Kungl. Maj:ts förslag innefattar den
härutinnan mest tillfredsställande lösningen. Även härvidlag tala statsekonomiska
skäl till förmån för utskottets ståndpunkt. Utskottet kan därför icke
tillstyrka bifall till det i förenämnda motioner framställda yrkandet om uteslutande
fixa tillägg.
Enligt 2 § i förslaget till lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44
å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag skola kommunerna deltaga
i kostnaderna för dyrtidstilläggen med belopp motsvarande, för kommun
i ortsgrupp 1 23.8 procent, för kommun i ortsgrupp 2 21.4 procent och
för kommun i ortsgrupp 3 21 procent av kommunens andelar i kostnaderna
för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag. Landstingen skola erlägga 22.8 procent av deras
andelar i kostnaderna för under vartdera av nämnda år utanordnade tillläggspensioner
och invalidunderstöd. I nyssnämnda båda motioner har hemställts,
att kommuner och landsting skola bidraga med belopp, motsvarande
20 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera av åren 1943
och 1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag. Såsom
motivering för denna hemställan har anförts, att de av Kungl. Majit
föreslagna nyss omförmälda bestämmelserna skulle medföra, att de kommuner,
som tillhöra den lägsta dyrortsgruppen, komma att belastas med
högre bidrag än kommunerna inom de båda högre dyrortsgrupperna, vilket
icke förefölle vara rättvist. Utskottet, som vid granskningen av Kungl. Majlis
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
15
förslag på denna punkt tagit del av en inom pensionsstyrelsen upprättad promemoria,
vilken närmare utvisar hur förenämnda procenttal erhållits, anser,
att förslaget icke kommer att belasta kommun i lägre dyrortsgrupp på ett
orättmätigt sätt. Utskottet kan därför icke tillstyrka motionärernas ändringsyrkande
i denna del.
Utskottet har i övrigt intet att erinra i anledning av de genom propositionen
framlagda förslagen.
I motionen I: 318 har yrkats bl. a., att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit måtte hemställa, att Kungl. Majit ville efter verkställd utredning till
riksdagen inkomma med förslag om sådan förändring av de till folkpensioneringen
inflytande avgifterna, att den i folkpensioneringslagen fastställda
proportionen mellan de försäkrades prestationer och dem tillerkända
förmåner, så långt möjligt återställes. Enligt motionärens förmenande vore
det nödvändigt, att försäkringsmomentet inom socialförsäkringen icke avtrubbades
och finge vika för en alltmera renodlad understödsverksamhet.
Det vöre därför angeläget, att folkpensioneringslagen underkastades en så•
dan översyn, att avgifterna kunde anpassas till förmånernas förändringar.
Enligt utskottets mening är förevarande spörsmål förtjänt av beaktande.
Hela folkpensioneringsfrågan är emellertid beroende på socialvårdskommitténs
prövning, därvid uppmärksamhet torde ägnas åt detta spörsmål. Det
synes icke vara lämpligt, att spörsmålet göres till föremål för någon speciell
utredning vid sidan av socialvårdskommitténs arbete. Någon framställning
till Kungl. Majit torde därför enligt utskottets mening icke vara erforderlig
i anledning av motionärens yrkande i denna del.
Vidare hemställes i motionen I: 318, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit måtte anhålla om utfärdande av nya föreskrifter om värdering av
naturaförmåner vid folkpensioneringslagens tillämpning. Motionären anser
den i gällande bestämmelser angivna värderingen av sådana förmåner vara
alltför låg. Sammansatt stats- och andra lagutskott har i sitt förenämnda
utlåtande nr 2 vid föregående års riksdag i anledning av väckt motion om
ändring av dessa bestämmelser, såvitt de avse uppskattning av bostadsförmån,
påpekat, att enligt uttalande, som gjorts av statsrådet och chefen för
socialdepartementet, frågan örn ändring av reglerna för uppskattning av
naturaförmåner vore föremål för Kungl. Majits överväganden. Det sammansatta
utskottet, som hemställde, att motionen icke måtte föranleda till
någon riksdagens åtgärd, förutsatte, att de ändrade regler härutinnan, som
befunnes erforderliga, snarast skulle utfärdas.
Enligt vad utskottet inhämtat är den i förevarande del av motionen behandlade
frågan alltjämt föremål för Kungl. Majits överväganden. Utskottet
anser sig därför icke böra förorda någon framställning i ämnet till Kungl.
Majit. Utskottet vill emellertid understryka vad sammansatt stats- och andra
lagutskott år 1942 uttalade örn nödvändigheten av att de ändringar i reglerna
örn naturaförmåners uppskattning, som befunnes erforderliga, snarast
genomfördes.
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition;
B. att motionen I: 318 icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd; samt
C. att motionerna I: 319 och II: 450 icke måtte föranleda
till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 juni 1943.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Löfvander, Olof Carlsson, Mannerskantz,
Sten* ooh Carl Eric Ericsson;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås, Hallagård,
Hermansson*, Holm, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund och Hagård*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Löfvander och Hallagård, vilka inom utskottet yrkat bifall till
motionerna I: 319 och II: 450.
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
17
Bilaga A.
P. M.
ang kommunandelarna i de fixa dyrtidstilläggen.
De fixa dyrtidstilläggen utgå i ortsgrupp 1 i samtliga fall med mer än ett
månadsbelopp. Relationen mellan dyrtidstillägg och månadsbelopp framgår
för ortsgrupp 1 av nedanstående tabell, avseende förhållandena vid 1943 års
ingång.
Månads- Fixt dyrtids
belopp
tillägg
i 1,000-tal kronor
Folkpensioner och invalidunderstöd ......... 8,035 10,961
Barnbidrag ............................. . 589_______’755
S:a 8,624 11,716
Då 11,716 utgör 135.85 °/o av 8,624, blir kostnaden i ortsgrupp 1 35.85 °/o
större för varje fixt dyrtidstillägg än för varje extra månadsbelopp. Då ett
månadsbelopp motsvarar 8.3333 % av årspensionen, blir sålunda kostnaden
för ett fixt tillägg i ortsgrupp 1 135.85 % av 8.3333 eller 11.32 % av årspensionen.
Kommunernas bidrag till varje fixt tillägg bör därför i ortsgrupp 1
utgöra 11.3 % av deras andelar i årskostnaden för själva folkpensionerna,
invalidunderstöden och barnbidragen.
I de övriga ortsgrupperna ställer sig relationen mellan de fixa dyrtidstillläggen
och månadsbeloppen helt annorlunda på den grund, att här många
pensionstagare, relativt flera i ortsgrupp 3 än 2, icke få större fixt tillägg än
ett månadsbelopp. Detta förhållande framgår av nedanstående sammanställning.
Månads- |
Fixt dyrtids- |
|
belopp |
tillägg |
|
i |
l,UU0-tal kronor |
|
Ortsgrupp 2 |
||
Folkpensioner och invalidunderstöd . .. |
....... 2,898 |
3,089 |
Barnbidrag ......................... |
181 |
|
S:a 3,067 |
3,270 |
|
Ortsgrupp 3 |
||
Folkpensioner och invalidunderstöd . .. |
....... 2,193 |
2,239 |
Barnbidrag ........................ |
97 |
|
S:a 2,285 |
2,336 |
I ortsgrupp 2 utgör, såsom framgår av ovanstående, kostnaden för ett fixt
tillägg 106.61 % av kostnaden för ett extra månadsbelopp och i ortsgrum) 3
endast 102.23 %>.
Kommunernas andelar i de fixa dyrtidstilläggen böra därför utgöra 106 61
resp. 102.23 % av 8.3333 % eller 8.9 (8.88) resp. 8.5 (8.52) % av deras andelar
i årskostnaden för de grundläggande förmånerna.
I genomsnitt för hela riket utgör kostnaden för varje fixt dyrtidstillägg
123.94 °/o av kostnaden för ett månadsbelopp eller 123.94 % av 8.3333 %
eller 10.32 % av årskostnaden.
Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr 55.
2
18
Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
Landstingens bidrag torde därför böra utgöra 10.3 %> av deras andelar i
den normala årskostnaden.
Stockholm den 7 juni 1943.
JOSEF ÖSTLIND.
Bilaga B.
Uträkningar rörande kommunernas och landstingens bidrag till dyrtidstillägg
å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag.
Kommuner.
Ortsgrupp I.
3 procentuella tillägg utgör.................. 25 % av årsförmånen
2 fixa tillägg utgör (2 X 11,3*) .............. 22’6 * * *
47,6 %
För ett halvår bör då utgivas hälften därav eller 23,8 %.
Ortsgrupp II.
3 procentuella tillägg utgör.................. 25 % av årsförmånen
2 fixa tillägg utgör (2 X 8,9*)................ 17''8 * » »
42,8 %
För ett halvår bör då utgivas hälften därav eller 21,4 %.
Ortsgrupp III.
3 procentuella tillägg utgör.................. 25 % av årsförmånen
2 fixa tillägg utgör (2 X 8,5*)................ 17 * * *
42 %
För ett halvår bör då utgivas hälften därav eller 21 %.
Landsting.
3 procentuella tillägg utgör .................. 25 % av årsförmånen
2 fixa tillägg utgör (2 X 10,3*) .............. 20>6 * *
45,6 %
För ett halvår bör då utgivas hälften därav eller 22,8%.
* Se byråchefen Östlinds promemoria.
Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
432296