4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1943 kl. 5 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
ändring av gällande bestämmelser örn rätt till deltagande
i val av kommunala revisorer m. m.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 90, av herrar Viklund och Norén hemställes, »att riksdagen måtte
besluta hemställa hos Kungl. Majit örn utredning för erhållande av klarare
bestämmelser rörande rätt till deltagande i val av kommunala revisorer ävensom
rätt till deltagande i beslut med anledning av revisorernas granskning».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I 63 § lagen om kommunalstyrelse på landet stadgas, att den, vilken såsom
ledamot av kommunalnämnden eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen,
icke må väljas till revisor eller revisorssuppleant för granskning av
förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor
eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med
anledning av granskningen. Övriga kommunallagar innehålla motsvarande
bestämmelser.
Dessa jävsbestämmelser ha i praxis erhållit en ganska vid tillämpning. De
lia ansetts gälla alla frågor rörande revisorer och revisorsval sami ansvarsfrihet.
Ledamöter i kommunalnämnd få sålunda icke deltaga i beslut örn antalet
revisorer (Regeringsrättens årsbok 1928, not E 137). Ej heller få de deltaga
i något beslut rörande ansvarsfrihet för nämnden, således icke heller
i beslut beträffande frågans formella behandling (Regeringsrättens årsbok
1909, ref. 21). Uttrycket »eljest redovisningsskyldig till kommunen» har ansetts
innefatta även suppleanter i sådan nämnd eller styrelse, för vilkens
medelsförvaltning redovisningsskyldighet till kommunen föreligger, samt sådana
kommunala tjänstemän, som för vederbörande nämnds eller styrelses
räkning handhava medelsförvaltning. Sålunda har suppleant i kommunalnämnden
förklarats icke kunna väljas till revisor av kommunalkassans räkenskaper
(Regeringsrättens årsbok 1922, ref. 5). En kommunalkassör, som
i denna sin egenskap omhänderhade medel tillhörande såväl den borgerliga
som den kyrkliga kommunen, har icke ansetts kunna väljas till revisor av
under kyrkostämmans inseende stående räkenskaper och kassor (Regeringsrättens
årsbok 1923, ref. 38).
I förevarande motion framhålles, att den tolkning, som i praxis gjort sig
gällande, medfört svårigheter beroende på att ej sällan flertalet — någon
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.
o
gång alla — ledamöter i en kommunal fullmäktigeinstitution varit jäviga
vid ifrågavarande val och beslut, därför att de såsom ledamöter eller suppleanter
tillhört nämnder eller styrelser, för vilkas medelsförvaltning redovisningsskyldighet
till kommunen förelegat. Följden skulle i dessa fall ha blivit,
att ett ringa fåtal eller också en liten, utanför de verkställande organen stående
grupp kommit att helt bestämma utgången av både valen av revisorerna
och besluten med anledning av deras granskning.
Det berörda förhållandet torde emellertid enligt utskottets uppfattning
främst ha haft sin grund däri, att revisorer för hela den kommunala medelsförvaltningen
utsetts genom en enda valhandling samt att frågan örn beviljande
av ansvarsfrihet för hela denna förvaltning likaledes avgjorts genom
ett enda beslut. Detta förfaringssätt torde tillämpas i åtskilliga kommuner.
Kommunallagarna lägga emellertid icke hinder i vägen för kommunens beslutande
organ att genom särskilt val utse revisorer för granskning av varje
kommunal nämnds eller styrelses förvaltning eller att fatta särskilt beslut
i anledning av revisorernas granskning av varje sådant organs förvaltning.
Genom ett sådant tillvägagångssätt kunna de olägenheter, som motionärerna
påtala, undvikas utan att därför tanken på gemensamma revisorer för
hela den kommunala medelsförvaltningen behöver uppgivas. Då det alltså
är möjligt att även med nu gällande kommunala jävsbestämmelser — vilkas
syftemål är att bereda garantier för saklighet och opartiskhet vid den kommunala
revisionen — nå ett ur motionärernas synpunkt tillfredsställande
resultat, föreligger enligt utskottets mening icke något behov av en lagändring
i motionens syfte.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 5 mars 1943.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra*, Sandegård, Källman, Per Andersson*,
Herlitz, Sven Hansson*, Elmgren*; Albertsson*, John Sandberg, Albert
Andersson, J. Lennart Johansson, Lindmark, Andersson i Igelboda*, Nordström,
Nilsson i Göteborg, Thorell, Hällgren och Norén.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) av herr Källman;
2) av herr Norén.