Bankoutskoitets utlåtande nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
pensionsrått för viss personal, som vid statens övertagande
av enskild järnväg övergått i statens järnvägars
tjänst.

I en den 5 mars 1943 dagtecknad proposition nr 173, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit
att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats, meddela
bestämmelser rörande pensionsrätt för viss personal, som vid statens
övertagande av enskild järnväg övergått i statens järnvägars tjänst.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den
mån ej redogörelse därför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

I två lika lydande motioner vid 1942 års riksdag (I: 138 och lii 189) hemställdes,
att riksdagen måtte besluta, att från förutvarande Sala—Gysinge—
Gävle järnväg i statens järnvägars tjänst övertagen personal, vilken på grund
av förekomsten av liv- och kapitalförsäkring icke tillerkänts pensionsrätt
efter övergången i statens tjänst, måtte, mot avstående av försäkringen till
statens järnvägar, erhålla pensionsrätt enligt bestämmelserna för tjänstemän
eller arbetare i statens tjänst. Järnvägsstyrelsen meddelade i utlåtande över
motionerna, att i ärendet berörd personal, som övertagits från Sala—Gysinge
—Gävle järnväg, erhållit pensionsrätt med undantag av två befattningshavare,
stationskarlen J. H. Johansson och extra ordinarie stationskarlen E.
A. Sahlström, vilka på grund av för hög levnadsålder icke kunnat erhålla
pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet. Båda hade avgått ur
tjänst, Johansson den 1 september 1941 och Sahlström den 1 oktober 1941,
och därvid erhållit å försäkringarna utfallande belopp, utgörande respektive
4,500 kronor och 3,500 kronor.

På hemställan av bankoutskottet har 1942 års riksdag i skrivelse nr 227
anhållit om utredning och förslag i fråga om utbyte av liv- och kapitalförsäkringar
mot pensioner till viss i utskottets utlåtande avsedd personal vid
av staten övertagna enskilda järnvägar.

Sedan Kungl. Majit den 5 juni 1942 anbefallt järnvägsstyrelsen att verkställa
utredning och inkomma med förslag i den av riksdagen berörda frågan,
har .styrelsen den 15 december J942 avgivit utlåtande i ärendet. Styrelsen
har därvid till en början anfört följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 44.

\

2

Bankoutskottets utlåtande nr 44.

Bland de befattningshavare, som i samband med statens övertagande av
enskilda järnvägar övergått till anställning vid statens järnvägar, hava funnits
såväl stadigvarande anställda arbetare som tjänstemän, vilka icke varit
delägare i enskild pensionsinrättning. För omkring 300 av dessa har pensionsfrågan
varit ordnad på så sätt, att befattningshavaren tecknat liv- och
kapitalförsäkring till så stort belopp, som var och en kunnat erhålla mot en
viss årspremie. Av premierna har järnvägen åtagit sig att betala viss del, i
en del fall tredjedelen och i andra fall omkring hälften. Då statens järnvägar
i och med statsförvärvet av vederbörande enskilda järnvägar övertagit järnvägsbolagens
förpliktelser, har även skyldigheten att bestrida ifrågavarande
premieandelar övergått till statens järnvägar.

I syfte att ernå mera enhetliga pensionsförhållanden ävensom för att bereda
vederbörande en mera tillfredsställande pensionsform än vad ifrågavarande
försäkring erbjuder, bär järnvägsstyrelsen med berörda befattningshavare
träffat överenskommelse om pensionsfrågans ordnande på så sätt, att vederbörande,
med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 3 november 1939 angående
pensionsrätt för viss personal, som i samband med statens övertagande av
enskild järnväg övergått till anställning såsom tjänsteman eller arbetare vid
statens järnvägar och som icke var delägare i enskild pensionsinrättning, erhållit
pensionsrätt jämlikt bestämmelserna i vederbörligt tjänstepensionsreglemente
mot att försäkringsavtalen för statens järnvägars vidkommande
annullerades och att så stor del av återköpsvärdet, som belöpte sig på järnvägens
andel i premiebetalningen, utbetalades till statens järnvägar. På så
sätt har pensionsrätt enligt vederbörande statliga pensionsreglementen kunnat
tillerkännas samtliga ovannämnda befattningshavare med undantag av ett
fåtal, vilka redan uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern enligt
nyssnämnda reglementen inträder.

Järnvägsstyrelsen har vidare meddelat, att det, utom beträffande de i
motionerna angivna personerna, endast i tre fall förekommit, att från enskild
järnväg övertagen anställningshavare med kapitalförsäkring på grund
av för hög levnadsålder icke kunnat erhålla pensionsrätt enligt de statliga
pensionsreglementena. Järnvägsstyrelsen anför beträffande dessa befattningshavare
följande.

Dessa äro reparatören H. Andersson och stationskarlen C. A. Harbeck, båda
födda år 1880, anställda vid Kalmar järnvägar år 1919 och med kapitalförsäkringar
på 7.000 kronor vardera som pensionsförmån samt extra ordinarie
stationskarlen L. B. Ibohm, född år 1879. anställd vid Kalmar järnvägar år
1911 och med kapitalförsäkring på 6,000 kronor som pensionsförmån. De
hava övergått till statens järnvägar den 1 juli 1940 och äro samtliga fortfarande
i tjänst. Med hänsyn till att försäkringarna icke utfalla förrän vederbörande
uppnått 65 levnadsår är det avsett, att de skola få kvarstå i tjänst
intill dess.

I fråga om utbytet av försäkringar mot pensioner för de ifrågakommande
fem personerna anför järnvägsstyrelsen.

Därest statsmakterna besluta, att årspension skall beredas ovannämnda fem
personer i utbyte mot å försäkringarna utfallande belopp, får järnvägsstyrelsen
föreslå, att denna angelägenhet ordnas, vad Johansson och Sahlström
beträffar på så sätt, att de räknat från dagen för avgång ur tjänst tillerkännas
pension enligt bestämmelserna i Kungl. .Maj :ts kungörelse den 7 december
1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal

Bankoutskottets utlåtande nr 44.

3

i statens tjänst samt att en var i utbyte härför till statens järnvägar inbetalar
elt belopp, som motsvarar så stor elei av försäkringssumman, som belöper
sig på järnvägens andel i premiebetalningen. Nämnda andel utgör i båda
fallen elva tjugoendelar. Vid sådant förhållande skulle Johansson och Sahlström
till statens järnvägar inbetala respektive 2,357 kronor och 1,833 kronor
och i stället tillerkännas pension, som, med tillgodoräknande — i enlighet
med av järnvägsstyrelsen under senare tid tillämpad praxis — av två tredjedelar
av anställningtiden vid Sala—Gysinge—Gävle järnväg, för Johansson
komme att uppgå till 58 kronor och för Sahlström till 45 kronor per månad.
Härtill komma kristillägg och dyrtidstillägg enligt fastställda grunder, vilka
vid nuvarande indexläge utgöra sammanlagt 39.68 kronor respektive 32.84
kronor per månad. De sammanlagda pensionsförmånerna skulle således under
nuvarande förhållanden för Johansson komma att uppgå till 97.68 kronor
och för Sahlström till 77.84 kronor per månad.

Vad beträffar de tre från Kalmar järnvägar övertagna befattningshavarna
anses pensionsfrågan under angiven förutsättning böra ordnas på enahanda
sätt, därest vederbörande själv så önskar vid avgång ur tjänst efter uppnådda
G5 levnadsår, då respektive kapitalförsäkringar utfalla. Den pension, som i så
fall skulle komma att utgå med tillämpning av nu gällande föreskrifter angående
pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst, Kungl. Maj:ts
kungörelse den 30 juni 1942 (nr 696), utgör, med tillgodoräknande av två
tredjedelar av anställningstiden vid Kalmar järnvägar, för reparatör Andersson
och stationskar! Harbeck 53 kronor och för extra ordinarie stationskarl
Ibohm 70 kronor per månad. Härtill komma rörligt tillägg och kristillägg,
vilka vid nuvarande indexläge utgå med sammanlagt 31 % å ovannämnda
belopp.

Järnvägsstyrelsen ifrågasätter jämväl utbyte i vissa fall av sparkassekapital
mot pension och anför härom.

Förutom de nu nämnda befattningshavarna, vilkas pensionering varit
ordnad genom kapitalförsäkring, finnas vid statens järnvägar ett tiotal, likaledes
från enskilda järnvägar övertagna befattningshavare, vilka hava sin
pensionering ordnad'' genom sparkassekonto, på vilket järnvägen och befattningshavaren
göra månatliga insättningar, i regel med lika stora belopp.
Aven beträffande dessa befattningshavare avser järnvägsstyrelsen att efter
hand ordna pensionsfrågan så, att vederbörande erhåller pensionsrätt enligt
respektive statliga pensionsreglementen mot att så stor del av å sparkassekonto
innestående medel, som belöper sig på järnvägens insättningar, inbetalas
till statens järnvägar. En av befattningshavarna i fråga, extra ordinarie
stationskarlen J. F. Bäckström, som övertagits från Kalmar—Berga järnväg,
är född år 1881 och har således redan fyllt 60 år. Han kan därför icke
erhålla pensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet. Bäckströms
sparkassekonto utvisar för närvarande en behållning av i runt tal 6,700 kronor.
Insättning sker med 20 kronor per månad. Av detta belopp erlägga statens
järnvägar och Bäckström vardera hälften. Bäckström anställdes vid
Kalmar—Berga järnväg år 1907. Hans pensionsförhållanden anses böra ordnas
på enahanda sätt som för de tre från Kalmar järnvägar övertagna befattningshavarna,
allt under förutsättning att han själv så (inskar. Bäckström
skulle i så fall komma i åtnjutande av pension med 87 kronor per månad,
vartill komma författningsenliga tillägg, som vid nuvarande indexläge uppgå
till 26.07 kronor per månad. Vidare har en, likaledes från Kalmar—Berga
järnväg övertagen befattningshavare, med sparkassekonto som pensionsförmån,
avgått ur statens järnvägars tjänst, nämligen banvakten J. W. Karlsson,

4

Bankoutskottets utlåtande nr 44.

född år 1878 och anställd vid förenämnda järnväg år 1899. Karlsson avgick
ur tjänst den 1 juni 1941 och erhöll därvid å sparkassekonto innestående
7,750 kronor. Insättning å kontot hade skett månatligen med 10 kronor,
vartill järnvägen och Karlsson bidragit med hälften vardera. Karlsson bör,
om han så önskar, kunna få sin pensionsfråga ordnad på samma sätt, som
ovan är ifrågasatt beträffande från Sala—Gysinge—Gävle järnväg övertagna
stationskarlen Johansson och extra ordinarie stationskarlen Sahlström. Vid
sådant förhållande skulle Karlsson komma i åtnjutande av en pension av 71
kronor per månad. Härtill komma författningsenliga tillägg, vilka vid nuvarande
indexläge utgöra sammanlagt 46: 08 kronor per månad.

Ovan angivna fall äro för närvarande de enda, som äro likartade med de
två i bankoutskottets utlåtande omförmälda från förutvarande Sala—Gysinge—Gävle
järnväg. Efter hand som flera enskilda järnvägar förstatligas,
kan det emellertid förväntas, att ytterligare fall av likartad beskaffenhet
giva sig tillkänna.

Järnvägsstyrelsen har slutligen hemställt, att, därest statsmakterna skulle
besluta utbyte av liv- och kapitalförsäkring eller sparkassekapital mot årlig
pension i omförmälda och framtida likartade fall, styrelsen måtte erhålla
bemyndigande att på föreslaget sätt ordna denna angelägenhet med tillämpning
av 1934 eller 1942 års s. k. summariska bestämmelser.

Föredragande departementschefen har icke velat motsätta sig, att pensionsfrågan
regleras på sätt järnvägsstyrelsen ifrågasatt i de nu föreliggande fallen
såväl som i framtida likartade fall.

Utskottet. Det föreliggande förslaget i fråga om ordnandet av pensioneringen för viss
personal, som vid statens övertagande av enskild järnväg övergått i statens
järnvägars tjänst, har synts utskottet innebära en lämplig lösning, varför utskottet
tillstyrker, att Kungl. Maj:t erhåller begärt bemyndigande att utfärda
erforderliga bestämmelser i ämnet.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 6 april 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 43.

437736. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1943.