Bankoutskottets utlåtande nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående
livränta åt Knut Olof Akerlind och understöd
åt Elsa Paulina Blomdahl.

I en den 5 mars 1943 dagtecknad proposition nr 115, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för samma dag, framlagt förslag angående dels livränta åt Knut
Olof Åkerlind, dels ock understöd åt Elsa Paulina Blomdahl.

l:o.

Knut Olof Åkerlind. Under punkten 1 av förevarande proposition föreslår
Kungl. Majit riksdagen medgiva, att Knut Olof Åkerlind tillkommande
livränta — efter avdrag av de livräntebelopp, Åkerlind äger uppbära från
riksförsäkringsanstalten — må från och med budgetåret 1943/44 bestridas
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. med iakttagande att
å ersättningsbelopp icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt
gällande bestämmelser eljest tillkommer pensionstagare.

Sedan den 6 maj 1940 sammanstötning ägt rum i plankorsningen mellan
allmänna landsvägen Eögle—Västraby i Välinge socken och järnvägslinjen
Hälsingborg—Ängelholm mellan ett persontåg och en kronan tillhörig, av
Hallands regemente disponerad lastbil med påföljd, såvitt nu är i fråga, att
värnpliktige nr 670-8-1936 Knut Olof Åkerlind, vilken såsom passagerare
medföljt bilen, tillfogats vissa svårare kroppsskador, förpliktades kronan
genom Luggude häradsrätts laga kraftvunna utslag den 30 december 1941
att till Åkerlind utgiva en årlig livränta å 1,200 kronor för tiden från den
22 september 1941, dock med skyldighet för Åkerlind att vidkännas avdrag
å livräntan med vad han erhållit och komme att erhålla i livränta från
riksförsäkringsanstalten. Åkerlinds invaliditet beräknades i utslaget till 40
procent. I utslaget förklarades jämväl, att det skulle vara Kungl. Majit och
kronan obetaget att i särskild rättegång för tiden efter den 22 september
1942 påkalla omprövning av invaliditetsgraden och den jämkning av Åkerlind
tillerkänd livränta, som kunde föranledas av att invaliditetsgraden befunnes
vara lägre än den ovan angivna.

Genom brev den 5 juni 1942 har Kungl. Majit anvisat medel för bestridande
av Åkerlind enligt nämnda utslag för tiden den 23 september

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 3 sami. Nr 34—33.

70* 4!l

2

Bankoutskottets utlåtande nr 34.

Utskottet.

1941— den 22 september 1942 tillkommande livränta efter en invaliditetsgrad
av 40 procent i vad den överstege av riksförsäkringsanstalten för samma tid
utanordnat livräntebelopp.

Sedan riksförsäkringsanstalten tillerkänt Åkerlind livränta efter en invaliditetsgrad
av likaledes 40 procent för tiden den 23 september 1942—den

22 september 1943, ha arméförvaltningens tyg- och civila departement i
skrivelse den 29 december 1942 meddelat, att departementen, som icke funnit
sig böra påkalla någon omprövning av invaliditetsgraden med därav följande
jämkning av den enligt häradsrättens utslag Åkerlind tillerkända livräntan,
av tillgängliga medel verkställt utbetalning till Åkerlind av den å tiden den

23 september—den 22 november 1942 belöpande livräntan, 104 kronor. På
grund härav hemställde departementen, att Kungl. Majit, med godkännande
av den sålunda verkställda utbetalningen, måtte medgiva, att den Åkerlind
enligt utslaget tillkommande, på tiden den 23 september 1942—den 22
september 1943 belöpande livräntan, (1,200 — 576=) 624 kronor, finge bestridas
av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Genom brev den 22 januari 1943 medgav Kungl. Majit, att för beredande
av ersättning åt Åkerlind i förevarande avseende för tiden den 23 september

1942— den 22 september 1943 ett belopp av 624 kronor finge utbetalas från
nämnda anslag.

Föredragande departementschefen har anfört:

Av riksdagen torde böra utverkas medgivande att nu avsedd fyllnadslivränta
för tiden från och med budgetåret 1943/44 må gäldas av det under
riksstatens tolfte huvudtitel uppförda anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. Vid anslagets ianspråktagande för ändamålet bör givetvis
beaktas att livräntan efter särskild rättegång kan komma att bliva föremål för
jämkning på grund av att invaliditetsgraden framdeles befinnes lägre än vad i
häradsrättens utslag angivits. På sätt tidigare i likartade fall ägt rum bör
föreskrift meddelas därom, att å ersättningsbelopp icke må åtnjutas någon
sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare.

Med biträdande av vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit
hemställer utskottet,

att Kungl. Majits förevarande framställning må av riksdagen
bifallas.

2:o.

Änkefru Elsa Paulina Blomdahl. Under punkten 2 av förevarande proposition
föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att Elsa Paulina Blomdahl,
född Thuré, må från och med den 1 juni 1942, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära ett årligt understöd av 600 kronor.

Värnpliktige reservofficersaspiranten vid Västgöta flygflottilj Folke Blomdahl
avled den 19 maj 1942 till följd av olycksfall under flygning i tjänsten.

Bankoutskottets utlåtande nr 34.

3

Hos Kungl. Maj:t har änkefru Blomdahl under framhållande att hon
befunne sig i knappa ekonomiska omständigheter anhållit att på grund av
dödsfallet bliva tillerkänd understöd som bidrag till sin framtida försörjning.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Sökanden är född den 22 juni 1893. Hennes make, köpmannen Johan
Ernst Blomdahl, avled den 21 december 1941 och efterlämnade såsom dödsbodelägare
änkan samt sonen Folke och en dotter. Behållningen i boet uppgick
till 6,461 kronor 78 öre. Maken hade på sin tid idkat egen affärsverksamhet
men på grund av svårartad sjukdom de två senaste åren före
sin död icke kunnat bedriva någon verksamhet. Makarna hade de senaste
åren och intill mannens död försörjt sig av eget kapital. Sökandens enda
tillgångar utgöras av, förutom lösöre, arv efter sonen samt ett mindre antal
statsobligationer. Värdet av dessa tillgångar uppgår för närvarande till omkring
6,000 kronor. Sökanden har ej annan inkomst än ränta å arvet efter
sonen, uppgående till omkring 212 kronor per år, och uppbär ej folkpension.
Dottern, som har en lön av 228 kronor i månaden som skrivbiträde, kan
icke bidraga till sökandens uppehälle. Sonen har ej heller kunnat bidraga
till sökandens uppehälle men sökanden hade hoppats på ekonomisk hjälp
från sonen sedan han fullbordat sin militära utbildning. Intill den tidpunkt,
då han började sin militärtjänstgöring, har han åtnjutit fri kost och logi i
hemmet. Enligt läkarintyg är sökanden under ett halvt år från den 22
oktober 1942 oförmögen till försörjningsarbete på grund av nervsjukdom
med hjärtsvaghetssymptom.

Föredragande departementschefen har anfört:

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag mig böra på grund av
föreliggande ömmande omständigheter tillstyrka, att sökanden beredes understöd
av statsmedel på grund av sonens genom olyckshändelse under militärtjänstgöring
inträffade död. Det av statskontoret föreslagna understödsbeloppet
örn 600 kronor överensstämmer med vad tidigare i liknande fall
plägat utgå Jag tillstyrker därför understöd med nämnda belopp, att såsom
statskontoret föreslagit utgå från och med den 1 juni 1942 eller från och
med månaden näst efter den varunder dödsfallet inträffat. Beloppet bör
utgå från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Utskottet, som funnit sig böra biträda vad Kungl. Majit under förevarande
punkt föreslagit, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Stockholm den 30 mars 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Utskottet.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 32.