Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
1
Nr 52.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1943 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1943144 m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1943/44
vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1943 (bilaga till
1943 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1943/44
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1942 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I en den 21 maj 1943 dagtecknad proposition nr 317 har Kungl. Majit
framlagt förslag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt för år 1943 m. m.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1943/44 äro bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt ............
Värnskatt ................................
Krigskonjunkturskatt ......................
Särskild skatt å förmögenhet ..............
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt........
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter ..............................
Stämpelmedel ............................
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ............................
Bensinskatt ............................
Kronor Kronor
520.000. 000
400.000. 000
30.000. 000
.29,000,000
1,000,000
70,000
65.000. 000 1,045,070,000
25,000,000
5,000,000 30,000,000
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 52.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Kronor
Kronor
Tullar och accisen
Tullmedel ................................ 100,000,000
Allmän omsättningsskatt .................. 290,000,000
Varuskatt ................................ 50,000,000
Trafikskatt .............................. 25,000,000
Tilläggsskatter å bensin .................... 10,000,000
Accis å silke ............................ 4,000,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror . . 18,000,000
Skatt å kaffe ............................ 5,000,000
Tobaksskatt .............................. 210,000,000
Bränn vinstillverkningsskatt ................ 18,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ...................... 23,000,000
Detaljhandelsbolag ...................... 23,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
................................ 225,000,000
Omsättningsskatt å vin .................... 10,000,000
Maltdrycksskatt .......................... 35,000,000
Skatt å läskedrycker ...................... 8,000,000
Statlig nöjesskatt ........................ 16,000,000
Postverket (överskott)
1,070,000,000
35,000,000
Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat
följande redogörelse:
»Riksräkenskapsverket redogör i sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning
för budgetåret 1943/44 inledningsvis för de antaganden på vilka
beräkningen grundats. I detta sammanhang framhåller ämbetsverket, att
inkomstutfallet till c:a 40 procent hänför sig till de ekonomiska förhållandena
under kalenderåret 1942 men i övrigt till den nu mycket svårbedömbara
utvecklingen därefter fram till slutet av budgetåret 1943/44. Beräkningarnas
osäkerhetsmarginal är givetvis under dessa förhållanden betydande.
Ämbetsverket erinrar om att förändringarna i fråga om varuförsörjningen
under kriget framtvungit allt flera statsingripanden på skilda områden. Den
militära och ekonomiska beredskapen har nödvändiggjort och nödvändiggör
fortfarande betydande omläggningar av produktion och konsumtion. Sedan
handelsvägarna i stor utsträckning blivit spärrade, ha under ett allt intimare
samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet genomgripande omläggningar
av utrikeshandeln och folkförsörjningen försiggått. Någon hänsyn
har vid inkomstberäkningen icke tagits till de förändringar i den ekonomiska
utvecklingen, som skulle inträffa, om kriget upphörde före utgången
av den period beräkningen avser.
Efter en erinran om ersättningsproduktionens och den militära beredska -
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
3
pens återverkan på arbetsmarknaden och om den fortsatta varuknapphetens
inflytande på produktionsinriktning och priser understryker ämbetsverket
till slut i sin allmänna karakteristik av de ekonomiska framtidsutsikterna betydelsen
för inkomstutvecklingen av de pågående strävandena att stabilisera
den inhemska pris- och lönenivån.
Från dessa utgångspunkter uppställer riksräkenskapsverket för inkomstberäkningen
den arbetshypotesen, att den ekonomiska utvecklingen i Sverige
i stort sett icke skall i ogynnsam riktning påverka statens inkomstförhållanden
under den period beräkningen avser samt att pris- och lönenivån under
samma tid icke skall undergå någon mera avsevärd höjning. Beträffande
de enskilda inkomsttitlarna räknar ämbetsverket med att utvecklingen även
under nästkommande budgetår skall komma att utvisa stora avvikelser från
de linjer som tidigare betraktats som normala.
För affärsverken räknas under angivna förutsättningar med en fortsatt
hög inkomstnivå, medan låga inkomster motses för sådana titlar som automobilskattemedel,
margarinaccis samt kaffeskatt. För tullinkomsterna, som
under år 1942 nått en ny bottennivå, har icke antagits någon fortsatt nedgång.
Med hänsyn till den allmänna inkomstutvecklingen under nämnda år,
räknar ämbetsverket med en ytterligare förbättring av skatteunderlaget för inkomst-
och förmögenhetsskatterna.
Under rådande förhållanden finner riksräkenskapsverket det naturligt, att
inkomstberäkningen göres till föremål för en allmän översyn vid fastställandet
av riksstaten för nästa budgetår.
Enligt nu verkställda beräkningar kommer inkomstutfallet under innevarande
budgetår att bli väsentligt gynnsammare än som antogs så sent som i
maj i år. Detta förhållande förklaras i huvudsak av en starkare fortsatt ökning
av priser och inkomster, än man då ansåg sig lia att räkna med, samt
av att de risker för en ytterligare försämring av försörjningen, som i nuvarande
läge motivera en försiktig uppskattning, hittills icke aktualiserats. Utvecklingen
är ägnad att understryka det berättigade i riksräkenskapsverkets
uttalanden om den osäkerhet som för närvarande måste vidlåda inkomstberäkningarna.
Dessa bli i väsentlig mån beroende av antaganden örn den ekonomiska
och politiska utvecklingen under en tidrymd som man saknar varje
möjlighet att överblicka.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning utgår å ena sidan i huvudsak
från rådande försörjningsläge och tar alltså icke hänsyn till möjligheten, att
statsinkomsternas nuvarande, högt uppdrivna nivå kan komma att bli utsatt
för allvarliga rubbningar, men förutsätter å andra sidan, att strävandena
att begränsa pris- och inkomststegringen skola leda till avsett resullat. Jag
finner — trots de skäl som kunna anföras för och emot sannolikheten av
riksräkenskapsverkets förutsättningar — icke anledning att nu frångå verkets
beräkningar men förutsätter därvid i likhet med verket, att de senare
under riksdagen skola göras till föremål för en allmän översyn.---»
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
I det vid propositionen nr 317 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Departementschefen
har därvid erinrat örn att han i statsverkspropositionen
i likhet med riksräkenskapsverket förutsatt, att de i statsverkspropositionen
gjorda beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för
en allmän översyn. Sedan departementschefen meddelat, att Kungl. Majit
den 9 april 1943 uppdragit åt riksräkenskapsverket att verkställa ny beräkning
av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret
1943/44, har departementschefen anfört bland annat följande:
»Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter
ävensom folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket
från taxeringsmyndigheterna införskaffat erforderligt material
för bedömande av taxeringsutfallet och på grundval av detta material
verkställt en preliminär beräkning rörande årets taxeringsresultat för inkomst-
och förmögenhetsskatten. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket
verkställt förnyad beräkning av de därav beroende skatteinkomsttitlarna.
Preliminära resultat av denna beräkning ha under hand
meddelats finansdepartementet.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de justeringar av den i statsverkspropositionen
förordade uppskattningen av intäkterna under de olika inkomsttitlarna,
till vilka anledning synes föreligga.
Inkomst- och förmögenhetsskatt. Det till inkomst- och förmögenhetsskatt
för fysiska personer beskattningsbara beloppet beräknades
av riksräkenskapsverket i dess till grund för statsverkspropositionen liggande
förslag till 4,150 miljoner kronor, vilket innebar en stegring av fjolårets
taxeringssiffra med 13.8 procent. Det nu inkomna materialet från 1943 års
taxering utvisar för de fysiska personernas beskattningsbara belopp en stegring
av 25.8 procent för landsbygden, 10.5 procent för Göteborgs stad, 19.5
procent för övriga städer med över 10,000 innevånare (utom Stockholm) samt
21.5 procent för städer med under 10,000 innevånare. För Stockholms stad
har stegringen av det beskattningsbara beloppet uppskattats till 13 procent
med ledning av vissa inom socialstyrelsen sammanställda uppgifter rörande
utvecklingen av den totala lönesumman för olika näringsgrenar i Stockholm
under år 1942 i jämförelse med år 1941. Efter sammanvägning av det
hopbragta materialet beräknas den totala siffran för beskattningsbart belopp
för fysiska personer vid 1943 års taxering till 4,400 miljoner kronor.
I fråga örn aktiebolag ger det inkomna materialet icke anledning att vidtaga
ändring i riksräkenskapsverkets tidigare beräkning. Denna uppfattning
stödjes av en speciell undersökning rörande utvecklingen av vinstsiffrorna
för ett antal svenska aktiebolag som verket företagit.
För övriga skattskyldiga tillsammantagna torde man kunna räkna med ett
i stort sett oförändrat beskattningsbart belopp i förhållande till fjolårets
taxering.
Den genomsnittliga procentsatsen för bottenskatten antages vara 7.55 pro -
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
5
cent eller samma procentsats som i decemberberäkningen. Likaledes i anslutning
till decemberberäkningen antages, att tilläggsskatten skall uppgå
till ungefär samma belopp vid 1943 års taxering som vid 1942 års taxering
eller till 53 miljoner kronor.
Enligt förestående beräkningar skulle den år 1943 debiterade inkomst- och
förmögenhetsskatten uppgå till 562.1 miljoner kronor. Den under budgetåret
1943/44 inflytande bruttoinkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatten
beräknas nu till 97.5 procent av det debiterade skattebeloppet. Från den influtna
bruttoinkomsten avgå restitutioner, vilka uppskattas till 4 miljoner kronor.
I decemberberäkningen hade riksräkenskapsverket antagit en inflytandeprocent
av 96 och eif restitutionsbelopp av 2.5 miljoner kronor. De nu föreslagna
höjningarna synas befogade med hänsyn till erfarenheten vid beräkningen
i riksräkenskapsverkets skrivelse den 30 april 1943 av utfallet av
statsregleringen för budgetåret 1942/43. I enlighet härmed skulle den behållna
inkomsten å förevarande titel utgöra i avrundat tal 545 miljoner kronor.
I detta sammanhang må erinras örn att den av riksdagen beslutade kupongskatten
får antagas bidraga till en förbättring av uppbördsresultatet med avseende
å av skatteformen berörda inkomster.
Värnskatt. Den nu verkställda förnyade beräkningen av värnskatten
för budgetåret 1943/44 har baserats på de beräkningar rörande det till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet, för vilka redogjorts
under föregående titel. Den för fysiska personer debiterade värnskatten
har uppskattats till 86.4 procent av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten
för samma grupp. Den totala debiterade värnskatten beräknas
till 439.5 miljoner kronor. Med ledning av utfallet av värnskatten under
budgetåret 1942/43 antages inflytandeprocenten uppgå till 97 procent
och restitutionsbeloppet till 1 miljon kronor. På grund härav beräknas värnskatten
för budgetåret 1943/44 nu till avrundat 425 miljoner kronor.
Krigskonjunkturskatten beräknas för budgetåret 1942/43 giva
34 miljoner kronor. I statsverkspropositionen har titeln upptagits till 30 miljoner
kronor. I betraktande av de uppgifter, som erhållits rörande utvecklingen
av underlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten, särskilt i vad avser
aktiebolagen, torde krigskonjunkturskatten för nästa budgetår nu böra upptagas
med 35 miljoner kronor.
Särskild skatt å förmögenhet. Samtidigt med att uppgifter införskaffats
rörande utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
har riksräkenskapsverket i år jämväl inhämtat uppgifter rörande
utvecklingen av den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara förmögenheten.
Dessa uppgifter utvisa för landsbygden en stegring av den beskattningsbara
förmögenheten från 1942 till 1943 års taxering av 7.3 procent,
för Göteborgs stad en stegring av 3.0 procent och för övriga städer (utom
Stockholm) en stegring av 4.8 procent. Med utgångspunkt härifrån uppskattas
den totala beskattningsbara förmögenheten vid 1943 års taxering lill cirka
14,275 miljoner kronor, vilket innebär en stegring från 1942 års taxering av
6.0 procent. Denna stegring är delvis betingad av den vid den särskilda
G
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
förmögenhetsskatten gällande reduktionsregeln, som medför att reduktionen
av den skattepliktiga förmögenheten blir mindre då de till statlig inkomstoch
förmögenhetsskatten taxerade beloppen ökas. Med ledning av den antagliga
utvecklingen av de genomsnittliga procenttalen för förmögenhetsskatten
inom skilda orter beräknas den särskilda förmögenhetsskatten på grundval av
1943 års taxering bliva debiterad till ett belopp av mellan 30 och 31 miljoner
kronor, varför inkomsttiteln för budgetåret 1943/44 föreslås upptagen
till 30 miljoner kronor.
Bensinskatten upptogs i statsverkspropositionen till 5 miljoner kronor.
Utfallet för löpande budgetår har av riksräkenskapsverket beräknats till
3 miljoner kronor. Med ledning av vissa från generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen
inhämtade upplysningar har riksräkenskapsverket föreslagit,
att inkomsttiteln för budgetåret 1943/44 upptages till 3.5 miljoner kronor.
Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 110 miljoner
kronor. I likhet med generaltullstyrelsen har riksräkenskapsverket icke funnit
det möjligt att förutse, huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens
storlek, komma att utveckla sig under budgetåret 1943/44. I anledning
härav har riksräkenskapsverket ansett inkomsttiteln böra upptagas
till nyssnämnda belopp, 110 miljoner kronor.
I allmän omsättningsskatt, vilken inkomsttitel i statsverkspropositionen
beräknats till 290 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket
beräknats inflyta 310 miljoner kronor. I denna fråga har verket anfört följande.
I sin inkomstberäkning den 9 december 1942 beräknade riksräkenskapsverket,
att allmänna omsättningsskatten skulle giva 280 miljoner kronor under
budgetåret 1942/43 och 290 miljoner kronor under budgetåret 1943/44. I sin
skrivelse den 30 april 1943 angående beräkning av utfallet av statsregleringen
för innevarande budgetår har riksräkenskapsverket upptagit allmän omsättningsskatt
till 290 miljoner kronor, vilken beräkning torde vara i överkant.
Vid bedömande av omsättningsskattens utveckling i fortsättningen bör hänsyn
tagas till de strävanden att stabilisera priser och löner, vilka betecknas
såsom prisstopp och lönestopp och vilka deklarerats från senhösten 1942. Utfallet
av allmänna omsättningsskatten är, förutom av varutillgång och prisnivå,
i hög grad betingat av inkomstutvecklingen för konsumenterna och sålunda
främst av den allmänna lönenivåns utveckling och av sysselsättningen.
Det är anledning antaga, att omsättningsskatten kommer att under förra delen
av nästa budgetår hålla sig på en nivå, som icke oväsentligt överstiger
siffrorna för motsvarande månader under budgetåret 1942/43, samt att skatten
för senare delen av nästa budgetår kommer att relativt nära ansluta sig
till de siffror, som utvisas av månaderna under senare delen av budgetåret
1942/43. Olika antaganden kunna givetvis göras örn graden av anslutningen
till det nu löpande budgetårets siffror. Med utgångspunkt från de allmänna
förutsättningar, vilka ligga till grund för riksräkenskapsverkets förevarande
inkomstberäkning, föreslår riksräkenskapsverket, att allmänna omsättningsskatten
för budgetåret 1943/44 nu beräknas till 310 miljoner kronor.
Inkomsttiteln varuskatt har i statsverkspropositionen upptagits till
50 miljoner kronor. För löpande budgetår beräknas i varuskatt inflyta 56
miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har nu uppskattat inkomsten av varuskatt
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
7
för nästa budgetår i vad avser inom riket tillverkad vara till 35 miljoner
kronor. Med hänsyn till ovissheten rörande möjligheterna att upprätthålla
importen av kakaobönor för chokladframställning föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med ett till 40 miljoner kronor
reducerat belopp.
Tilläggsskatter å bensin beräknas av riksräkenskapsverket, i
anslutning till uppskattningen av intäkten av bensinskatt, under budgetåret
1943/44 inflyta med 7 miljoner kronor. I statsverkspropositionen upptogs inkomsttiteln
till 10 miljoner kronor.
Inkomsten av accis å margarin och vissa andra f ettvaror
upptogs i statsverkspropositionen med 18 miljoner kronor och beräknas
under löpande budgetår utfalla med 17.5 miljoner kronor. Genom kungörelse
193/1943 har accissatsen å hushållsmargarin från och med den 22
april 1943 nedsatts från 40 öre till 30 öre per kilogram. Under förutsättning
att sistnämnda accissats bibehålies under nästa budgetår, föreslår riksräkenskapsverket,
med stöd av kontrollstyrelsens odh livsmedelskommissionens beräkningar,
att inkomsttiteln upptages med 14 miljoner kronor.
Inkomsttiteln tobaksskatt, som i statsverkspropositionen upptogs
med 210 miljoner kronor, beräknas under löpande budgetår ge 238 miljoner
kronor. Med hänsyn till svårigheten att överblicka möjligheterna i fråga om
råvaruförsörjningen förordar riksräkenskapsverket att tobaksskatten i riksstaten
för budgetåret 1943/44 uppföres med 200 miljoner kronor.
I r u s d r y c k s f ö r s ä 1 j n i n g s m e d e 1: d e t a 1 j h a n d e 1 s b o 1 a g
beräknades i statsverkspropositionen skola under nästa budgetår inflyta 23
miljoner kronor. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 33 miljoner
kronor. Under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 190
till årets riksdag om skärpning av beskattningen av spritdrycker och vin
m. m. uppskattar riksräkenskapsverket statsverkets inkomster från detaljhandelsbolagen
till 27 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänlcningsskatt å spritdrycker
beräknades i statsverkspropositionen ge 225 miljoner kronor under nästa
budgetår. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 240 miljoner kronor.
Under antagande av bifall till propositionen nr 190 och i anslutning till
kontrollstyrelsens beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln
för nästa budgetår uppföres med 265 miljoner kronor.
Omsättningsskatt å vin upptogs i riksstatsförslaget med 10 miljoner
kronor och beräknas för löpande budgetår ge 14.5 miljoner kronor. I
propositionen nr 190 har den skärpta vinbeskattningen erhållit formen av en
särskild utskänlcningsskatt. I lagtekniskt hänseende ha därvid de nuvarande
bestämmelserna angående omsättningsskatt å inhemskt vin och angående
särskild omsättningsskatt å vin sammanförts med de föreslagna bestämmelserna
om utskänkningsskatt å vin till en förordning angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å vin. I anslutning härtill anser riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln i fråga bör benämnas omsättnings- och utskänkningsskatt å
vin. Den av skaf teskärpningen uppkommande inkomstökningen har kontroll
-
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
styrelsen ansett försiktigtvis icke böra beräknas till högre belopp än 1 miljon
kronor. I enlighet härmed föreslår riksräkenskapsverket, att under titel omsättnings-
och utskänkningsskatt å vin för budgetåret 1943/44 beräknas ett
belopp av 11 miljoner kronor.
Postverkets överskott uppskattades i statsverkspropositionen till 35
miljoner kronor för budgetåret 1943/44. Under löpande budgetår beräknas
inflyta drygt 31 miljoner kronor. I anslutning till generalpoststyrelsens nu
verkställda beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till utvecklingen av postverkets
inkomster och utgifter under det senast förflutna halvåret, beräknar
riksräkenskapsverket nettoinkomsten för nästa budgetår till 37 miljoner
kronor.»
Beträffande grunderna för uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatt
samt värnskatt har departementschefen i propositionen nr 317 anfört
följande:
»Riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna beräkningar ha utförts
med tillämpning av sedvanliga metoder för uppskattningen av statsverkets
inkomster och bygga på ett så fullständigt material som nu stått att erhålla.
Ovissheten om den framtida utvecklingen medför emellertid, att beräkningarna
måste anses vara mycket osäkra. De reservationer, till vilka det för uppskattningarna
grundläggande betraktelsesättet föranleder, har jag närmare
behandlat vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition.
Med hänvisning till vad jag därvid anförde och med bortseende tillsvidare
från inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten, förordar jag, att
förslag förelägges riksdagen att i riksstaten upptaga de olika inkomsttitlarna
i enlighet med riksräkenskapsverkets nu framlagda beräkningar.
Inkomst- och förmögenhetsskattens samt värnskattens avkastning har av
riksräkenskapsverket uppskattats med utgångspunkt från antagandet, att
skatterna skola utgå efter oförändrade grunder. Om denna förutsättning godtages,
skulle inkomstsumman å riksstatens driflbudgetsdel vid bifall till de
nyss förordade justeringarna av vissa andra inkomsttitlar visa en ökning i
förhållande till statsverkspropositionen med 109 miljoner kronor. Då anslagssumman
å driftbudgeten, enligt vad tidigare anförts, visar en ökning med
95 miljoner kronor, kommer överskottet av inkomster över de normala utgifterna,
som i det ursprungliga riksstatsförslaget uppgick till 160 miljoner
kronor, att stiga med mellan 13 och 14 miljoner kronor. Det beräknade underskottet
å riksstaten ökas emellertid, på grund av att det visat sig nödvändigt
att höja summan av de å beredskapsstat för försvarsväsendet uppförda
anslagen med 65 miljoner kronor. Mot det i statsverkspropositionen beräknade
underskottet å 1,100 miljoner kronor får alltså nu ställas ett beräknat
underskott å (1,100 + 95 — 109 + 65=) 1,151 miljoner kronor.
Den uppräkning av avkastningen under olika inkomsttitlar, som — med
bortseende från den föreslagna spritskattehöjningen — ansetts möjlig vid en
förnyad uppskattning av inkomstutfallet, motsvaras alltså av en t. o. m. något
större utgiftsökning på driftbudgeten. Blott en del av den beräknade av
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
9
kastningen av den föreslagna spritskattehöjningen bidrager därför till att
täcka den anslagsökning på beredskapsstaten som visat sig nödvändig. I övrigt
föranleder denna ökning en försämring av det totala budgetutfallet.
I statsregleringsbesluten för innevarande budgetår förverkligades för första
gången under kriget det finanspolitiska minimikravet, att de normala, på
driftbudgeten uppförda anslagen skulle täckas av den beräknade avkastningen
av löpande inkomster. I riksstatsförslaget för nästa budgetår inregistreras
nu en automatisk inkomstökning å cirka 400 miljoner kronor i förhållande
till beräkningarna i riksstaten för innevarande budgetår. Utgifterna
ha emellertid samtidigt ökats så starkt, att de absorbera mer än hälften av
den sålunda inregistrerade inkomstökningen, vilken därför blott till en mindre
del framträder såsom ett överskott av inkomster över normala utgifter som
bidrager till finansieringen av beredskapsutgifterna. Den automatiska ökningen
av statsinkomsterna återspeglar icke ökade realinkomster i samhället utan
endast en fortgående stegring av inkomstsumman i pengar räknat. En utveckling,
genom vilken statsinkomster med detta ursprung förbrukas för ökade
normala statsutgifter, är icke tillfredsställande. Den betyder, att indragningen
till statskassan av en del av de ökade penninginkomsterna i samhället
icke — såsom önskvärt vore — medför någon minskning av det köpkraftsöverskott,
till vilket beredskapsutgifterna ge upphov. Utgiftsökningen
borde av penningpolitiska skäl föranleda en skärpt beskattning, så att den
automatiska ökningen av statsinkomsterna till följd av stegrade penninginkomster
komme att avspeglas i en åtminstone lika stor minskning av underskottet
å riksstaten.
Mot en ytterligare skatteskärpning kan invändas, att den skulle stå i strid
mot pris- och lönestoppspolitiken. Denna invändning är emellertid icke hållbar.
Jag vill erinra om att de i höstas godkända riktlinjerna för penningpolitiken
förutsatte, att ett pris- och lönestopp skulle kombineras med en indragning
av fri köpkraft genom skärpt beskattning, som avlastade en del
av det tryck på prissystemet den bestående spänningen mellan köpkraft och
försörjningsmöjligheter finge anses utöva. Återverkningarna av skattehöjningar
på levnadskostnadsindex rubba icke riktigheten av denna tankegång.
Verkställda undersökningar visa för övrigt, att de hittills vidtagna höjningarna
av de direkta skatterna blott vid ett enda tillfälle samt då endast under
kort tid och i ringa utsträckning medfört en lönestegring genom sin återverkan
på levnadskostnadsindex.
Trots de skäl som sålunda tala för en skatteskärpning kunna delade meningar
råda i fråga örn utformningen av den ytterligare beskattning som är
påkallad. Man kan peka på det förhållandet, att den fria köpkraften för närvarande
i stor utsträckning neutraliseras genom pris- och varuregleringarna.
Under sådana förhållanden tvingar icke läget till ett omedelbart avgörande
i skattefrågan, utan denna kan bli föremål för ytterligare överväganden. Ett
uppskov synes lämpligt för att den under krigsåren framvuxna beskattningen
skall hinna underkastas en enhetlig översyn i syfte att pröva, huruvida
dess avvägning blivit den ur olika synpunkter lämpligaste. Inom finansde
Bihang
till riksdagens protokoll 19i3. 7 sami. Nr 5;.’.
2
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
partementet pågå för närvarande nya utredningar rörande skattetrycket på
olika inkomsttagargrupper och på näringslivet. Jag har för avsikt att föreslå,
att särskilda sakkunniga tillkallas för att med stöd av de resultat, till vilka
dessa undersökningar leda, verkställa en sådan översyn.
Vid övervägande av här angivna omständigheter har jag funnit mig böra
föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten under nästa
budgetår uttagas efter oförändrade grunder. Detta ståndpunktstagande utesluter
givetvis icke, att smärre justeringar under budgetåret kunna finnas påkallade
med avseende å olika konsumtionskatter. Jag torde i detta sammanhang
få erinra om vad jag vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition
anförde angående en ytterligare skärpt beskattning av konsumtion
av lyxkaraktär (Inkomster å driftbudgeten, sid. 41).
Med åberopande av det anförda föreslår jag, att även inkomst- och förmögenhetsskatten
samt värnskatten i riksstaten upptagas i enlighet med riksräkenskapsverkets
senaste beräkning. Förslag om värnskatt för budgetåret
1943/44 torde få anmälas i annat sammanhang denna dag. Jag hemställer i
det följande örn att inkomst- och förmögenhetsskatten skall föreslås uttagen
med samma procenttal som för år 1942. Därvid måste beaktas det förslag
angående viss ändring av beskattningsgrunden för livförsäkringsbolag som är
föremål för riksdagens prövning (prop. nr 172).»
I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Maj:t i omförmälda
proposition nr 317 föreslagit riksdagen, att under förutsättning av
bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 172 till årets riksdag framlagda
förslag besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av vad i 20 §, andra stycket,
samma förordning stadgas — för år 1943 utgå med 150 procent av
grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda
förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som
avses i samma moment b).
Vidare har Kungl. Maj:t i nyssnämnda proposition — med ändring av i
statsverkspropositionen framlagda förslag, såvitt avser upptagande i riksstaten
för budgetåret 1943/44 av nedan angivna inkomsttitlar -— föreslagit
riksdagen att — under förutsättning i vissa fall av bifall till av Kungl.
Majit framlagda skatteförslag —
dels upptaga följande inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 545,000,000
Värnskatt ........................................ > 425,000,000
Krigskonjunkturskatt .............................. » 35,000,000
Särskild skatt å förmögenhet ...................... » 30,000,000
Bensinskatt ...................................... » 3,500,000
Tullmedel ........................................ » 110,000,000
Allmän omsättningsskatt .......................... » 310,000,000
Varuskatt ........................................ » 40,000,000
Tilläggsskatter å bensin .......................... » 7,000,000
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
11
Accis å margarin och vissa andra fettvaror .......... kronor 14,000,000
Tobaksskatt ...................................... » 200,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Detaljhandelsbolag .............................. » 27,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker . . » 265,000,000
Postverket........................................ » 37,000,000
dels ock upptaga inkomsttiteln Omsättningsskatt å vin under ändrad benämning
sålunda:
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin .......... kronor 11,000,000
De i propositionen nr 172 framlagda förslagen hava den 26 maj 1943 av
riksdagen med vissa formella jämkningar bifallits.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda nya beräkningen av bevillningarna, får hemställa,
1) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 317 framlagda förslag angående skatteprocenten
besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande
av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas
— för år 1943 utgå med 150 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda
förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för
skattskyldiga, som avses i samma moment b);
2) att bevillningarna för budgetåret 1943/44 måtte beräk -
nas sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 545,000,000
Värnskatt ........................ » 425,000,000
Krigskonjunkturskatt ............... » 35,000,000
Särskild skatt å förmögenhet.......... » 30,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . » 1,000,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ................ » 70,000
Stämpelmedel ...................... » 65,000,000
Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt kronor 25,000,000
b) Bensinskatt .. » 3,500,000 » 28,500,000
Tullmedel ........ » 110,000,000
Allmän omsättningsskatt............. » 310,000,000
Varuskatt ......................... » 40,000,000
Trafikskatt ........................ » 25,000,000
Tilläggsskatter å bensin .............. » 7,000.000
i
Utskottet.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Accis å silke........................
Accis å margarin och vissa andra fett
varor
............................
Skatt å kaffe........................
Tobaksskatt ........................
Brännvinstillverkningsskatt ..........
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ................
Detaljhandelsbolag ................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker ....................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
vin ..............................
Maltdrycksskatt ....................
Skatt å läskedrycker ................
Statlig nöjesskatt....................
Postverket (överskott) ..............
kronor 4,000,000
» 14,000,000
» 5,000,000
» 200,000,000
» 18,000,000
» 23,000,000
» 27,000,000
» 265,000,000
» 11,000,000
» 35,000,000
» 8,000,000
»'' 16,000,000
» 37,000,000
Stockholm den 16 juni 1943.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÅRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Axel Ivar Anderson, Sjödahl, Egnell,
Ekman, friherre Lagerfelt, Velander, Herman Ericsson, Franzon* och Lindblom; samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Olsson i Gävle, Orgård, Sandberg,
Falk, Kilbom, Sundström i Skövde, Nilsson i Kristinehamn*, Olson i Göteborg* och Andersson
i Vigelsbo*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
^38255. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.