Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

1

Är 23.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1943 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:is
proposition nr 188 angående reglering av sockernäringen
i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet.

Genom en den 24 mars 1943 dantecknad proposition, nr 188, i vad densamma
hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1944 till och med
dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 31 januari 1945, rätt att
till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majli
stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken
Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må erfordras
för upprätthållande av nu angivna ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
rörande sockertillverkningen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse
med vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Majit anfört.

I propositionen har vidare föreslagits att riksdagen måtte dels till »Bidrag
till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor» för budgetåret 1943/
44 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
150,000 kronor dels ock till »Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor
vid statens järnvägar» för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten,
under rubrik statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 1,000,000
kronor. Propositionen har vad angår förstnämnda anslag hänvisats till jordbruksutskottet
och i fråga örn sistnämnda anslag till statsutskottet.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.
Majit anfört till stöd för förslaget angående regleringen av sockernäringen i
riket får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll (sid. 1—34
samt 40—44). I propositionen omförmälda förslag till kontrakt mellan svenska
staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen
m. m. under tiden 1 augusti 1943—31 juli 1944 ävensom förbindelse
till statens sockernämnd angående betarbetarlönerna 1943 samt bestridande
av vissa på statens sockernämnd ankommande kostnader åtfölja detta betänkande
såsom bilagor (Bilaga 1 och 2).

Bihang till riksdagens protokoll 194.1. 7 sami. Nr 23.

1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

Utskottet.

Sveriges betodlares centralförening beslöt vid sammanträde den 23 mars
1943 godtaga de av myndigheterna erbjudna villkoren för betodlingen under
år 1943. Enligt vad för utskottet uppgivits ha emellertid vid nämnda sammanträde
förekommit uttalanden till förmån för en minskning av den med
sockerbetor odlade arealen med 10 procent. Utskottet måste finna vad sålunda
förekommit anmärkningsvärt och anser sig med hänsyn till sockerbetsodlingens
stora betydelse för vår folkförsörjning böra betona önskvärdheten
av att sockerbetsodlingen vidmakthålles i största möjliga utsträckning.
Statens livsmedelskommission har också i sin växtodlingsplan för år 1943
förordat samma sockerbetsodling som under föregående år.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 188, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1944
till och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast
den 31 januari 1945, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade undantag
icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken
Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och svenska
sockerfabriksaktiebolaget rörande sockerlillverkningen m. m.
i huvudsaklig överensstämmelse nied vad departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit anfört.

Stockholm den 9 april 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Wahlmark, Sjödahl, Egnell, Ekman,
Frans Ericson, friherre Lagerfelt, Velander, Björkman och Lindblom; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Orgård, Falk,
Karlsson i Grängesberg, Rosander, Ohlsson i Kastlösa, Karlsson i Granebo och Boman.

«,Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

3

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1943-31 juli 1944.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd
sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i
egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under
s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter
socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid
förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande
av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en
från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad
genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade
med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse
investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under
statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom
rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna
vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och
bolaget.

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

2 §•

Bolaget förbinder sig alt inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under år 1943 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares
centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,
att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt
skall utgöra 4 kronor 50 öre.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran örn den mellan Kungl. Maj :t
och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på
hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning
ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till
sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att
förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande
må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings
eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning
och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,
som härom tidigare tillämpats.

3 §•

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt
för 1943 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven
förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönema
1943 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser
skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda
nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget
innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning
erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,
som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring
bör ske i fråga örn priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget
att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos
Kungl. Majit.

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1943—31 juli 1944 är bolaget gentemot staten
redovisningskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen
och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen
erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

Bevillningsutskottets betänkande nr 23. <>

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning
av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid
skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke
kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,
skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition
stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,
vagnshyra, beifra och försäkringar saint ej heller förräntning av bolagets
eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det
att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17.22 öre för varje under räkenskapsåret
i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående
oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta
enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive
kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,
överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta
moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens nackdel
verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar
skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra sockerrörelsen,
samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,
cisternvagnarna in. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å
respektive konton.

Skulle under tiden 10 mars 1943—31 juli 1944 sådana förändringar beträffande
en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda i priseller
lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen
undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång i
summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten
förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd
.skälig jämkning av förenämnda belopp av 17.22 öre. Såsom exempel på sådan
stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens
allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom, jämlikt
uppgörelse den 19 december 1942 mellan svenska arbetsgivareföreningen och
landsorganisationen eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga
lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest
vidtagas, så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa
av 17.22 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ
ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara
av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verk
ställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit
vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

I den mån under avtalstiden .särskilda kostnader uppkomma på grund av
beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få des
sa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och
alltså omfattas av stalsgarantien.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

Det förutsattes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare
ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter
må upptagas i bokslutet den 31 juli 1944, skall gälla, att räkenskapsårets
drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att
bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av
varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager
samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och
lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen
använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen
med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej
fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar
kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1944 till
kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande
delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1944 understiger
det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande
underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta
innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten
skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,
genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt
från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å
varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —
förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda
avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken
under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som
motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt
från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra
sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i
normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,
under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens
gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden
vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av
lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,
skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd
eller annat av Kungl. Majit utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,
till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig
återställning av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd
och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna
å förnödenheter eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren
i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,
skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

7

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse
intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet
mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under
räkenskapsåret 1943/44 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten
är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets
utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid
sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt
förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande
kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan
skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot
bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid
räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning
av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,
vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget
den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.
Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å
sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten
få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning
av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma
pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt
skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom
återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda
icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens
biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,
som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare
i Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande
nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,
dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet
den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej
ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl
då fråga är örn ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets
kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet
än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska
bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande
av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga
all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande
bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti
ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bo -

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

laget erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn
beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång
utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit
i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga
vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan
uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda
överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t
alt med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser
örn täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser
sorn hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans
intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn
av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det
material, som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Majit uppdrager
åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla
sagda myndighet.

8 §•

1 frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt
rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom stålens
åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden
företräda staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden
och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan
Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen
tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan
hos en särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna,
opartiska och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen örn skiljemän
sägs. Att vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom
skiljemän, därom är bestämt i 5 § 2 moni. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare
föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,
som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget
och dess verksamhet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 23. 9

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1943 till och med
den 31 juli 1944 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning uttryckligen
det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å sid. 28 i prop. nr 212/1941
skall gälla även beträffande nya avtalstiden.

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under
1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom
ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola
gälla.

3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av 17.22
öre förutsatts, att viss ökad tillverkning av E-socker kommer till stånd ävensom
att nuvarande kvaliteter å socker i övrigt i huvudsak bibehållas oförändrade.

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

Bilaga 2.

Förbindelse

till

Statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1943 samt bestridande av vissa på
statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens
sockernämnd att vid användning under 1943 av lejd arbetskraft för sockerbetors
skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om dylikt
arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning
enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:

1) I fråga om sommarskötseln skall för omsorgsfullt och enligt givna
föreskrifter utfört arbete utgå ersättning enligt följande grundpris:

För första hackningen........................ 25 öre per 100 sträckfamnar

» gallringen................................ 79 » » 100 »

» hackningen närmast efter gallringen....... 42 > » 100 »

» varje av arbetsgivaren påfordrad annan

hackning............................... 23 » » 100 »

dock att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare
höjes till 96 öre per 100 sträckfamnar.

Arbetarna garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln
av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning
och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet
som två och betalas med 101 öre per 100 sträckfamnar.

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg
eller avdrag utgår enligt följande tabell.

Vid följande plantantal per 6,400 sträckfamnar

utgår tillägg med utgår avdrag med

Kr.

Kr.

39,000 ...

......... 1

50

37,000 . ..

.................. 1:50

40,000 ...

......... 3

—

36,000 ....

.................. 3: —

41,000 ...

......... 4

50

35,000 ....

.................. 4:50

42,000,..

......... 6

—

34,000 ....

.. (4: 50 + 3: — -) 7: 50

43,000 ...

......... 7

50

33,000 ....

.. (4: 50 + 6: — —) 10: 50

44,000 ...

......... 9

—

O. S. V.

45,000 ...

......... 10

50

46,000 ...

......... 12

—

47,000 ...

...(12:-

- 1:50=) 10

50

48,000 . ..

...(12:-

-3:— =) 9

—

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

För 38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar utgår ej tillägg eller avdrag.

Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning
förelegat, hästhackning blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet genom
oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd med svårare
ogräs, framförallt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt grundprisberäkningen
ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,
göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen
15 procent tills slutlikvid sker.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes
sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6,400 sträckfamnar om
vardera 40 sträckfamnar. Denna räkning, som utföres å sträckor representerande
det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen
av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknandet av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

3) Om jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd
med svårare ogräs, speciellt kvickrot, kan grundpriset allt efter graden
av därav följande svårigheter vid gallrings- och hackningsarbetet höjas med
högst 30 procent.

Tillägg till grundpriset skall icke utgå vid allmänneligen förekommande
ogräsbestånd.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,
väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord
plats samt högarnas täckande med blast, skall utgå ackord per 400 sträckfamnar
med minst: 1) för arbete verkställt före den 25 oktober kr. 6: 80,

2) för arbete verkställt fr. o. m. den 25 oktober t. o. m. den 9 november kr. 7: 35,

3) för arbete verkställt fr. o. m. den 10 november kr. 8: 40, dock att beträffande
arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller, där icke överenskommelse
örn viss areal träffats, kvarstannat tills skörden på egendomen är slut, totalersättningen
alltid skall utgöra minst kr. 7: 35 per 400 sträckfamnar.

Därest levnadskostnadsindex under år 1943 uppgår till minst 249, skall från
samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal
mellan Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetarförbundet
(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningsprisema utgå med
25 öre per ruta om 400 sträckfamnar.

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan antingen
utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen
areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse om viss
areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete
— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg).
För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen
överstiger 28,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstillägget
6 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjuk -

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

dom eller annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete,
skall kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.

6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid
vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som
är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver
fullständig adress.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,
för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget
tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor
under året.

7) Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan
under 1)—6), är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockemämnd
förelagd tid styrker sig hava lill betarbetaren betalat vad som felas,
efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen
jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt
av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens
sockemämnd har att bestrida, under 1943 till nämnden erlägga en avgift av
intill 3 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling
sagda år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall
innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras
avgiften i proportion till arealen.

§ 3.

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri inbegripet
avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt § 1
mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med
iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för
Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för Svenska Kantar -betareförbundet samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

I följande fall må § 1 mom. 1—5 i stället hava nedan angivna lydelse, nämligen
beträffande

Betodlare å Gotland.

1) För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment
(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av
minst 102 kronor per tunnland om 6,400 sträckfamnar. Bortfaller den första
av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln med 4 kronor
per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord
med 14 kronor per tunnland.

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

13

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg eller
avdrag utgår enligt följande tabell.

Vid följande plantantal per 6,400 sträckfamnar

utgår tillägg med utgår avdrag med

Kr.

Kr.

39,000. . .

.......... 1: 50

37,000. . . .

. . . . 1: 50

40,000. . .

.......... 3: —

36,000. . . .

. . . . 3: —

41.000. . .

.......... 4:50

35:000. . . .

. . . . 4: 50

42,000. . .

.......... 6: —

34,000. . . .

. . (4: 50 + 3: -

=) 7:50

43.000. . .

.......... 7:50

33,000.. . .

. . (4: 50 + 6: -

- =) 10: 50

44,000.. .

.......... 9: —

O. S. V.

45,000. . .

.......... 10:50

46,000. . .

.......... 12: —

47,000 . .

.. (12:-

- 1: 50 =) 10: 50

48,000 . .

.. (12:-

3: — =) 9: —

o. s. v.

För 38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar utgår ej tillägg eller avdrag.

3) Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning
förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet
genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd
med svårare ogräs, framför allt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt
grundprisberäkningen ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,
göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen
15 procent tills slutlikviden sker.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes
sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6,400 sträckfamnar om
vardera 40 sträckfamnar. Denna räkning, som utföres å sträckor representerande
det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen
av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknandet av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,
väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord
plats samt högarnas täckande med blast, skall ackordet vara minst 112 kronor
per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under året än den
9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor 40 öre per tunnland.

Därest levnadskostnadsindex under år 1943 uppgår till minst 249, skall
från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal
mellan Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetarförbundet
(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna
utgå med 25 öre per ruta om 400 sträckfamnar.

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan antingen
utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskom -

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

men areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse om viss
areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete
— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg).
För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen
överstiger 25,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstilllägget
4 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller
annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete,
skall kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.

Betodlare på Öland, som tecknar betodlingskontrakt med Mörbylånga

råsockerfabrik.

1) För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment
(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av
minst 109 kronor per tunnland om 6,400 sträckfamnar. Bortfaller den första
av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln med 5
kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord
med 15 kronor per tunnland.

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg
eller avdrag utgår enligt följande tabell.

Vid följande plantantal per 6,400 sträckfamnar

utgår tillägg med

Kr.

39.000 ...................... 1:50

40.000 ...................... 3: —

41.000 ...................... 4:50

42.000 ...................... 6: —

43.000 ...................... 7:50

44.000 ...................... 9: —

45.000 ...................... 10:50

46.000 ...................... 12: —

47.000 .... (12:-- 1: 50 =) 10: 50

48.000 .... (12:--3: — =) 9: —

utgår avdrag med

Kr.

37.000 ...................... 1:50

36.000 ...................... 3: —

35.000 ...................... 4:50

34.000 ...... (4:50 + 3: — =) 7:50

33.000 ...... (4: 50 + 6: — =) 10: 50

O. S. V.

O. S. V.

För 38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar utgår ej tillägg eller avdrag.

3) Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning
förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet
genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd
med svårare ogräs, framför allt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt
grundprisberäkningen ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,
göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen
15 procent tills slutlik vid sker.

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

15

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes
sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6,400 sträckfamnar om
vardera 40 sträckfamnar. Denna räkning, som utföres å sträckor representerande
det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen
av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknandet av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,
väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord
plats samt högarnas täckande med blast, skall ackordet vara minst 105 kronor
per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under året än den
9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor 40 öre per tunnland.

Därest levnadskostnadsindex under år 1943 uppgår till minst 249, skall
från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal
mellan Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetarförbundet
(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna
utgå med 25 öre per ruta om 400 sträckfamnar.

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan antingen
utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen
areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse om viss
areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete
— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg).
För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen
överstiger 25,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstilllägget
4 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom
eller annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete,
skall kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.