Riksdagens skrivelse Nr 463.
1
Nr 463.
Godkänd av första kammaren den 30 juni 1942.
Godkänd av andra kammaren den 30 juni 1942.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 220.)
Till KONUNGEN.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit å driftbudgeten under femte huvudtiteln
(punkterna 19—22) samt å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
och fonden för låneunderstöd (bilaga 3, punkterna 3, 4, 8 och 9)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1942/43 beräkna följande anslag, nämligen
dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln till Statens byggnadslånebyrå
ett förslagsanslag av 120,000 kronor, till Främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag av 5,000,000
kronor, till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor och till Bidrag till inrättande av pensionärshem
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor;
dels å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till Lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ett reservationsanslag
av 20,000,000 kronor och till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;
dels ock å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Lån för
uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor och till Lån för bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 320, under åberopande av
bilagt utdrag ay statsrådsprotokollet över socialärenden för den 15 maj 1942,
föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för låneverksamheten
för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer;
dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för bidrag
till inrättande av pensionärshem;
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 14 sami. Nr 463—469.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 463.
dels medgiva, att räntefoten för bostadsanskaffningslån, nybyggnadslån,
förbättringslån och lantarbetarbostadslån, vilka må komma att beviljas under
budgetåret 1942/43, bestämmes till 3.25 procent;
dels för budgetåret 1942/43 under femte huvudtiteln anvisa till Statens
byggnadslånebyrå: Avlöningar ett förslagsanslag av 391,800 kronor, till Statens
byggnadslånebyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av 91,000 kronor,
till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika familjer
ett förslagsanslag av 4,500,000 kronor, till Bidrag till främjande av
bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor
och till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor;
dels ock för budgetåret 1942/43 under kapitalinvesteringar, statens utlåningsfonder
till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer anvisa ett reservationsanslag av 17,500,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har riksdagen till behandling
förehaft dels de likalydande motionerna I: 285 och II: 421, i vilka
hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1942/43 under femte huvudtiteln
till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden anvisa ett
reservationsanslag av 10,000,000 kronor och besluta, att av detta anslag skall
utbetalas ett bidrag å 100,000 kronor till lantbruksförbundets byggnadsförening
för dess rådgivningsverksamhet, ävensom i övrigt giva uttryck åt de
synpunkter, som i motionen framförts, dels ock motionen II: 401, vari hemställts,
att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag att
lantbruksförbundets byggnadsförening för nästa budgetår för sin kostnadsfria
rådgivningsverksamhet och fullföljandet av sin organisationsplan tillerkännes
ett bidrag av 100,000 kronor.
Liksom departementschefen anser riksdagen att vägande sociala skäl kunnas
åberopas för att understödsverksamheten beträffande bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer bedrives i någorlunda oförändrad
omfattning. För att bevara den kostnadsrelation, vilken hittills rått mellan
bostadsbyggandet i allmänhet och den speciella bostadsproduktionen för
de mindre bemedlade, bamrika familjerna föreslås i propositionen, att kommun
eller allmännyttigt bostadsföretag skall för uppförande av hyreshus,
avsett för barnrika familjer, kunna erhålla ett ränte- och amorteringsfritt
tilläggslån, som täcker den kostnadsstegring i avseende å byggnadsföretaget,
vilken kan antagas ha inträffat sedan krigsutbrottet. I fråga örn egnahem,
avsedda för barnrika familjer, föreslås, att tilläggslånets belopp skall bestämmas
till tio procent av den av byggnadslånebyrån godkända anskaffningskostnaden.
På det efter avdrag av tilläggslånets belopp återstående anskaffningsvärdet
skall sedan bostadsanskaffningslånet beräknas enligt nu
gällande grunder. Vad sålunda föreslagits föranleder icke någon erinran från
riksdagens sida.
I propositionen beröres vidare frågan om bränslebidrag. Riksdagen finner
för sin del icke anledning ifrågasätta någon ändring av nu gällande bidrags
-
Riksdagens skrivelse Nr 463.
3
grunder. Ej heller har riksdagen något att erinra emot att familjebidragsanslaget
liksom hittills användes för bestridande av bränslebidragen.
De av departementschefen framlagda beräkningarna rörande medelsbehovet
för ifrågavarande bostadsförsörjningsverksamhet ha av riksdagen godtagits.
Beträffande bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden har departementschefen
framhållit, att den uppbäres av två motivkomplex, ett bostadspolitiskt
och ett arbetsmarknadspolitisk!. I förstnämnda hänseende finner
departementschefen anledning antaga, att grundade anspråk på bostadsförbättring
komma att ur såväl social som hygienisk synpunkt under avsevärd
tid framåt göra sig gällande. I fråga örn de arbetsmarknadspolitiska synpunkterna
åter anser departementschefen läget på arbetsmarknaden icke i
och för sig utgöra hinder för att bostadsförbättringsverksamheten även under
nästa budgetår bedrives i en ganska betydande omfattning. Till vad departementschefen
sålunda uttalat har riksdagen anslutit sig.
Riksdagen har godkänt, att förbättringsbidragens maximibelopp i enlighet
med departementschefens förslag höjas till 2,500 kronor respektive, då fråga
är om vissa kronolägenheter, 3,000 kronor.
I motionerna I: 285 och II: 421 har yrkats, att till förbättringsbidrag skola
beräknas 10,000,000 kronor eller 5,000,000 kronor mer än Kungl. Majit föreslagit.
Riksdagen delar motionärernas uppfattning om behovet av förbättringsarbeten
på landsbygden. Med hänsyn till av departementschefen lämnade
uppgifter är det emellertid knappast troligt, att efterfrågan på förbättringsbidrag
skall komma att överstiga det av Kungl. Majit föreslagna beloppet.
Riksdagen har därför icke ansett höjning av ifrågavarande anslag påkallad.
Skulle detta emellertid icke komma att förslå förutsätter riksdagen,
att Kungl. Majit tager frågan örn anvisande av ytterligare medel för berörda
ändamål under övervägande och förelägger riksdagen de förslag i ämnet
vartill förhållandena må föranleda.
I berörda motioner ävensom i motionen lii 401 har yrkats att bidrag till
lantbruksförbundets byggnadsförening för den av förbundet bedrivna rådgivningsverksamheten
måtte utgå med 100,000 kronor. Departementschefen har
ansett ett belopp av 50,000 kronor vara tillräckligt; endast under förutsättning
att ett fortsättande av föreningens rådgivningsverksamhet skulle allvarligt
äventyras bör enligt departementschefens förmenande detta belopp
kunna något ökas, dock högst till 75,000 kronor. Riksdagen delar motionärernas
uppfattning, att bidraget bör utgå med något högre belopp än de av departementschefen
angivna. En höjning med 25,000 kronor har riksdagen
emellertid funnit tillräcklig. Härigenom skulle bidraget alltså bliva 75,000
kronor, vilket belopp även skulle, under av departementschefen angivna förutsättningar,
kunna ökas, högst till 100,000 kronor. Vad departementschefen
anfört beträffande villkoren för åtnjutande av nämnda bidrag har riksdagen
funnit välbetänkt.
För närvarande utgår bidrag till inrättande av pensionärshem enligt vissa
av riksdagen fastställda grunder. Såsom departementschefen framhåller, har
4
Riksdagens skrivelse Nr 463.
den speciella form för bostadsförsörjning åt åldringar, som representeras av
pensionärshemsbyggandet, ännu icke definitivt slagit igenom. Av statistisk utredning,
som departementschefen låtit verkställa, framgår, att kommuner,
vilka ha högre uttaxering eller vilka icke ha tillgång till fondmedel, i allmänhet
finna sig icke böra inrätta pensionärshem. Med hänsyn härtill föreslås
i propositionen ändrade grunder för bidrag till ifrågavarande verksamhet
i syfte att tillgodose de mera skattetyngda kommunerna. Vad sålunda
föreslagits har riksdagen bifallit. Riksdagen har ej heller funnit anledning
till erinran mot att de nya grunderna i vissa fall tillämpas retroaktivt liksom
ej heller emot beräkningarna av medelsbehovet för nästa budgetår.
Utgifterna för statens bgggnadslånebyrå bestridas för närvarande från
ett under femte huvudtiteln upptaget förslagsanslag. För nästa budgetår
föreslås, att tvenne anslag anvisas för byråns verksamhet, det ena avsett för
avlöningar och det andra för omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag härutinnan
har av riksdagen bifallits. Riksdagen medgiver jämväl, att Kungl. Maj :t även
för nästa budgetår bemyndigas att fatta de beslut rörande byrån, som befinnas
erforderliga för att den på ett snabbt och effektivt sätt skall kunna fullgöra
sina arbetsuppgifter.
Under åberopande av det anförda och då vad i propositionen i övrigt i
här ej särskilt berörda hänseenden föreslagits ej föranlett någon erinran från
riksdagens sida får riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag
dels godkänt i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 15 maj 1942
förordade ändrade grunder för låneverksamheten för främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer;
dels godkänt i berörda statsrådsprotokoll förordade ändrade grunder för
bidrag till inrättande av pensionärshem;
dels medgivit, att räntefoten för bostadsanskaffningslån, nybyggnadslån,
förbättringslån och lantarbetarbostadslån, vilka må komma att beviljas under
budgetåret 1942/43, bestämmes till 3.25 procent;
dels för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisat
till Statens bgggnadslånebyrå: Avlöningar ett förslagsanslag av 391,800 kronor,
till Statens bgggnadslånebyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av 91,000 kronor,
till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer ett förslagsanslag av 4,500,000 kronor, till Bidrag till främjande av
bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor
och till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor;
dels ock till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer för budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
anvisat ett reservationsanslag av 17,500,000 kronor.
Stockholm den 30 juni 1942.
Med undersåtlig vördnad.