8
Riksdagens skrivelse Nr 443.
Nr 443.
Godkänd av första kammaren den 27 juni 1942.
Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1942.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente
m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 202.)
Till KONUNGEN.
I propositionen nr 278 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 april 1942, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade förslag till folkskolans avlöningsreglemente
och avlöningsreglemente för nomadlärare,
dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet anförts meddela bestämmelser
om avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter och barnhem samt
föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor,
om avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning från ett skoldistrikt
till ett annat,
om avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för
hjälpklasslärare, samt
om avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill underkasta sig folkskolans
avlöningsreglementes villkor och bestämmelser,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit
att förordna örn tillämpning av folkskolans avlöningsreglemente å lärare,
vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret
1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl.,
att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande befattningshavare,
vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som
innefattas i folkskolans avlöningsreglemente, samt
att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som föranledas
av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente eller av vad eljest i
statsrådsprotokollet förordats.
Enligt Kungl. Majits förevarande förslag skall definitiv lönereglering från
och med den 1 juli 1942 genomföras för lärare vid folk- och småskolor och
vissa med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare ävensom
för nomadlärare, varvid de föreslagna lönebestämmelsema ansluta sig till de
principer, som numera sedan den 1 juli 1939 gälla för tjänstemän (lärare)
Riksdagens skrivelse Nr 443.
9
vid till den civila statsförvaltningen hörande verk och myndigheter. Förslaget
utgår från att liksom hittills särskilda avlöningsreglementen skola utfärdas
för folk- och småskollärarna samt för nomadlärarna. I motsats till vad
fallet varit vid tillkomsten av för närvarande gällande avlöningsreglementen
för nämnda lärare, vilka utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens
bemyndigande, lia emellertid i Kungl. Maj:ts nu föreliggande proposition
de nya avlöningsreglementena i sin helhet underställts riksdagen för
godkännande. Riksdagen — som uppmärksammat att riksdagens godkännande
sålunda ifrågasatts jämväl beträffande de närmare detaljerna i de icke-ordinarie
lärarnas avlöningsbestämmelser, något som icke varit fallet vid fastställandet
av motsvarande bestämmelser för den civila statsförvaltningens
vidkommande — har med hänsyn bland annat till gällande förhållanden
beträffande statsbidrag funnit sig kunna bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag i nu nämnt hänseende.
Beträffande lönegradsplacering av ordinarie lärare föreslås i propositionen,
att, så vitt angår folkskollärare, en placering i den nuvarande 15 lönegraden
icke längre skulle förekomma utan att lönen för sådana lärare skulle utgå
efter 16 eller 17 lönegraden, beroende på örn den årliga lästiden framdeles
utgör 36 4/7 eller 39 veckor. Grunden för detta förslag är att det tillika förordas,
att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lagtima
riksdag men ännu icke verkställts, en lästid av allenast 34 V7 veckor från och
med nästa budgetår icke längre skall vara tillåten vid folkskolan. Riksdagei.
har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Vad vidare
beträffar småskollärarnas löneställning — vilken vid 1937 års riksdag bestämdes
så, att dessa lärare skulle från och med den 1 juli 1942 placeras
i 9 lönegraden, oavsett den årliga lästidens längd — innebär Kungl. Maj:ts
förevarande förslag icke någon förändring i vad sålunda tidigare bestämts. I
propositionen återgives emellertid ett uttalande av 1941 års lärarlönesakkunniga,
vilka framhållit, att — framför allt med hänsyn till relationen mellan
kvinnliga folk- och småskollärares löner — skäl kunde anföras för vidtagande
av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare lönegradsplacering.
Riksdagen har icke funnit anledning ifrågasätta avsteg från
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag angående oförändrad lönegradsplacering
för småskollärare. Frågan om den riktiga inbördes avvägningen av småskollärarnas
löner i jämförelse med folkskollärarnas torde icke kunna på ett definitivt
sätt upptagas till omprövning förrän det slutliga resultatet av 1940
års skolutrednings pågående arbete föreligger och ställning tagits till spörsmålet
örn småskolans och folkskolans inbördes förhållande i organisatoriskt
hänseende.
Det i propositionen framlagda förslaget angående folk- och småskollärares
tjänstgöringsskyldighet innebär, att folkskollärare, lärare vid mindre folkskola,
biträdande lärare vid folkskola samt småskollärare med tjänstgöring
vid skola med kortare årlig lästid än 39 veckor normalt skola undervisa 30
veckotimmar och övriga småskollärare 28 veckotimmar. Därjämte skall enligt
förslaget småskollärare, som är skyldig att undervisa allenast 28 vecko
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. Il sami. Nr 434—143. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 443.
timmar och som tjänstgör i avdelning, till vilken även hänvisats någon eller
några av folkskolestadiets klasser, vara skyldig att mot åtnjutande av särskild
timlärarersättning meddela undervisning under ytterligare 2 veckotimmar;
sistnämnda förslag har motiverats av önskvärdheten att kunna tillerkänna
dessa lärare viss extra ersättning för deras i jämförelse med andra
småskollärare besvärligare undervisning och längre veckotjänstgöring. Vad i
nu nämnda hänseenden föreslagits har icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Även förslaget om bibehållande tills vidare av för närvarande gällande undantagsstadgande
angående förbud för kvinnlig lärare att åtnjuta lön enligt
högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, vilket förslag bland annat
motiverats med hänsynen till rådande statsfinansiella läge, har riksdagen ansett
sig kunna godtaga. Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang understryka
det i propositionen återgivna uttalandet av 1941 års lärarlönesakkunniga,
att ur principiell synpunkt bärande skäl numera icke kunna anföras
för att bibehålla undantagsbestämmelser i ifrågavarande hänseende för de
kvinnliga lärarna inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet.
Vad i propositionen anförts angående ändrad avfattning av föreskrift angående
lönetillägg till lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid
folkskola, angående grunder för tillgodoräkning av föregående tjänstetid
samt sneddning ävensom angående sjukvårdsförmåner samt avlöning till pensionerad
lärare vid tjänstgöring som vikarie har icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Beträffande icke-ordinarie lärares anställnings- och avlöningsförhållanden
innebär Kungl. Maj:ts förslag flera betydelsefulla förändringar i jämförelse
med för närvarande gällande bestämmelser. De måhända viktigaste nyheterna
äro, att vikarier, vilkas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare
fullgjort tjänstgöring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, föreslås
skola erhålla extra ordinarie anställning med bland annat pensionsrätt jämte
vissa andra förmåner, samt att alla extra ordinarie lärare skulle erhålla lön
för kalenderår i stället för såsom för närvarande efter läsår. Mot detta förslag
har skolöverstyrelsen framställt ingående invändningar och för sin del förordat,
att lärarna skola vara anställda såsom extra lärare med för sådan lärare
gällande lägre löneklassplacering, intill dess de förvärvat tre tjänstår;
därefter skulle de, i den mån de ej blivit ordinarie lärare, erhålla extra ordinarie
anställning även vid korttidsvikariat. Vidare borde enligt överstyrelsens
mening lönen till samtliga icke-ordinarie lärare liksom för närvarande utgå
efter lästid, eller efter verklig tjänstgöringstid, vare sig anställningen omfattat
hel termin eller endast del därav.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, som uppgjorts i anslutning till 1941
års lärarlönesakkunnigas betänkande, innefattar enligt riksdagens mening en
lämplig lösning av frågan om den utsträckning, i vilken icke-ordinarie lärare
inom folkskoleväsendet skäligen böra beredas extra ordinarie anställning
med därav följande förmåner. Att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, utsträcka
rätten att erhålla extra ordinarie anställning med pensionsrätt m. fl.
Riksdagens skrivelse Nr 443.
11
förmåner till varje lärare, som efter viss kvalifikationstid erhåller ickeordinarie
anställning av hur kortvarigt slag som helst, kan riksdagen i likhet
med departementschefen icke godtaga. Riksdagen vill särskilt framhålla, att
den i propositionen förordade rätten för lärare att vid beräkning av sådan
helterminsanställning, som erfordras för att erhålla extra ordinarie anställning,
i vissa fall sammanlägga delar av termin endast synes vara att betrakta
som en detalj i förslaget, vilken, såsom departementschefen framhållit, kan
borttagas, därest den vid bestämmelsernas tillämpning i praktiken skulle visa
sig medföra mera betydande olägenheter. Då Kungl. Maj.ts förslag ej heller
i övriga här ifrågavarande delar givit riksdagen anledning till erinran, har
riksdagen bifallit detsamma.
Vad därefter angår förslagen till folkskolans avlöningsreglemente samt till
avlöningsreglemente för nomadlärare med därtill hörande övergångsbestämmelser
har riksdagen allenast i nedan angivna hänseenden funnit anledning
till särskilt uttalande.
I den i 6 § folkskolans avlöningsreglemente intagna tjänsteförteckningen
bör enligt riksdagens mening bokstavsbeteckningen framför lönegradssiffran
för ordinarie lärare ändras från Lo till LO, varigenom bättre överensstämmelse
med nomenklaturen för extra ordinarie lärare ernås. Motsvarande ändring
bör vidtagas i 13 § 1 mom.
14 § folkskolans avlöningsreglemente innehåller en bestämmelse av innebörd,
att om lärare tvångsförflyttas till tjänst inom lägre lönegrad skall i
fråga om hans löneklassplacering så anses, som örn han fortfarande tillhörde
den högre lönegraden. I specialmotiveringen till paragrafen anföres, att det
icke ansetts påkallat att föreskriva generell rätt för lärare, som frivilligt förflyttats,
att bibehållas vid sin förutvarande rätt till löneklassplacering, men
att Kungl. Majit borde i vissa fall, där billighetsskäl föreligga, äga möjlighet
att föreskriva, att bestämmelserna i 14 § skola lända till efterrättelse jämväl
vid sistnämnda slag av förflyttning. Riksdagen har icke funnit anledning till
erinran mot att Kungl. Maj :t bemyndigas lämna medgivande av nyss angiven
innebörd men vill tillika understryka, att sådant medgivande — vilket enligt
vad som av propositionen framgår skulle kunna ifrågakomma vid förflyttning
av lärare, som innehar övertalig lärartjänst — enligt riksdagens mening
bör lämnas endast i undantagsfall och företrädesvis då hänsynen till undervisningsväsendets
intressen kan åberopas såsom särskilt motiv till förflyttningen.
I 28 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente meddelas föreskrifter rörande
bestämmande av ersättning av statsmedel för kostnad för läkarvård och läkemedel
m. m. I sådant hänseende stadgas bland annat, att från det belopp,
varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna i reglementet skall
utgå, avdrag skall ske med ett belopp av 100 kronor för redovisningsår, som
skall åvila läraren. Med den avfattning nämnda stadgande erhållit synes följden
bliva, att läraren även vid fall av olycksfall i tjänsten skulle komma att
själv få svara för en kostnad av 100 kronor för redovisningsår. Då anledning
icke synes föreligga att i ifrågavarande hänseende ställa de kommunanställda
12
Riksdagens skrivelse Nr 443.
lärarna i sämre ställning än statens befattningshavare, vilka vid olycksfall i
tjänsten utan någon inskränkning erhålla läkarvård och läkemedel m. m. på
statens bekostnad, bör enligt riksdagens mening sådan ändring vidtagas i 28 §
2 mom. andra stycket, att efter orden »skall dock» inskjutes », där ej fråga är
om olycksfall i tjänsten».
I övergångsbestämmelserna till folkskolans avlöningsreglemente finnes under
punkt 2 intaget ett stadgande, enligt vilket icke-ordinarie lärare, som under
tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav varit inplacerad i löneklass,
skall vid reglementets ikraftträdande löneklassplaceras på visst, särskilt
angivet sätt. Vidare skall enligt punkt 6 av nämnda övergångsbestämmelser
kvinnlig folkskollärare under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 åtnjuta
lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon enligt avlöningsreglementet
och övergångsbestämmelserna skall vara placerad. Enligt
vad riksdagen erfarit, synes det icke uteslutet att vid övergångsbestämmelsernas
praktiska tillämpning tvekan i vissa fall kan komma att uppstå beträffande
kvinnlig lärares löneställning med hänsyn till det förhållandet, att sådana
lärare övergångsvis icke äga åtnjuta lön enligt den löneklass, i vilken
de formellt böra vara placerade. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Maj:t, därest
så befinnes påkallat, utfärdar förtydligande föreskrifter i syfte att kvinnlig
lärare, ordinarie eller icke-ordinarie, icke vid övergången måtte vidkännas
försämring i sin löneställning.
Slutligen får riksdagen anföra, att riksdagen icke funnit anledning till erinran
mot departementschefens förslag, att Kungl. Majit skulle bemyndigas
meddela de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som påkallas av
den nu ifrågavarande löneregleringen.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels godkänt de vid statsutskottets utlåtande nr 202 såsom bilaga 1 a och b
fogade förslagen till folkskolans avlöningsreglemente och avlöningsreglemente
för nomadlärare, dock i vad avser 6 § (tjänsteförteckning), 13 g 1
mom. samt 28 § 2 mom. förstnämnda reglemente med de jämkningar riksdagen
i det föregående angivit;
dels bemyndigat Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 april 1942 angivits samt
under iakttagande av vad riksdagen i det föregående anfört, meddela bestämmelser
om
avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter och barnhem samt
föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor,
om avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning från ett skoldistrikt
till ett annat,
om avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för
hjälpklasslärare, samt
Riksdagens skrivelse Nr 443.
13
örn avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill underkasta sig folkskolans
avlöningsreglementes villkor och bestämmelser;
dels ock bemyndigat Kungl. Majit
att förordna örn tillämpning av folkskolans avlöningsreglemente å lärare,
vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret
1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl.,
att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande befattningshavare,
vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som
innefattas i folkskolans avlöningsreglemente, samt
att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som föranledas
av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente eller av vad eljest
i det föregående beslutats.
Stockholm den 27 juni 1942.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 14 sami. Nr 434—443.
3