Riksdagens skrivelse Nr 315.

1

Nr 315.

Godkänd av första kammaren den 9 juni 1942.
Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits
proposition angående anslag för budgetåret 194.2/43
till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 136.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
190, 191 och 193 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, för budgetåret
1942/43 beräkna vissa anslag till centrala verkstadsskolor m. m.

I propositionen nr 171 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars
1942, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av
1,000,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 450,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av

550,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 450,000
kronor;

Bihang till riksdagens ■protokoll 19/,%. l/f sami. Nr 315—321.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 315.

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag
av 300,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels de likalydande motionerna I: 205 och II: 274, vari hemställts, att
riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 171 måtte uttala
sig för att jämväl verkstadsskolan för arbetslös ungdom i Sundsvall med
ingången av budgetåret 1942/43 omorganiseras till central verkstadsskola;

dels motionen II: 283, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t hemställa att kvarnskolan i Mariestad erkännes som central verkstadsskola
för mjölnare och erhåller statsbidrag enligt härför fastställda
grunder, eller, därest detta ej bifalles, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit
hemställa, att kvarnskolan erhåller förhöjt statsbidrag till rektors och
lärares avlöning och till anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel
enligt i motionen angivna grunder;

dels motionen II: 282, vari hemställts, att riksdagen, vid bifall i övrigt
till Kungl. Maj:ts förslag, måtte besluta:

1. att rörligt tillägg skall utgå på beslutade statsbidrag till rektor och lärare
vid centrala verkstadsskolor enligt samma grunder som gälla för statens befattningshavare
med lön enligt löneplan A i civila avlöningsreglementet;

2. att statsunderstöd för avlöning åt rektor och övriga lärare vid de verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom, som icke organiseras såsom centrala
verkstadsskolor, må från och med budgetåret 1942/43 utgå med belopp, beräknat
såsom för central verkstadsskola och med beräknande av samma löneförbättring,
som kan komma att för dessa bliva bestämd;

3. att den av 1940 års riksdag medgivna löneförbättringen å 9 procent å
vissa arvoden vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom skall höjas till
18 procent från och med den 1 juli 1941 till och med den 30 juni 1942;

4. att höja det av Kungl. Majit äskade anslaget:

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor från 450,000 kronor med 50,000 kronor
till 500,000 kronor,

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom från 550,000 kronor med,
till lönetillägg budgetåret 1942/43 30,000 kronor och för tiden 1/7 1941—
30/6 1942 med 60,000 kronor till 640,000 kronor;

dels motionen II: 163, vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte
besluta att elevstipendierna vid de centrala verkstadsskolorna skola vid
första årskursen utgå med 60 kronor i tredje, 40 kronor i andra och 20
kronor i första behovsgraden, vilka belopp vid tvåårig eller längre kurs
efter första läsåret höjas med 5 kronor per månad;

dels ock de likalydande motionerna I: 211 och II: 284, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att stipendiebeloppen till elev vid central verk -

3

Riksdagens skrivelse Nr 315.

stadsskola och verkstadsskola för viss arbetslös ungdom skola utgå efter
de grunder och med de belopp, som nu gälla för stipendier till elev vid de
sistnämnda skolorna, och att de av Kungl. Maj:t äskade anslagen för detta
ändamål i anledning därav höjas i erforderlig omfattning.

1. Förslagsanslagen till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m.
och Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att frågan om vilka
skolor som nu böra erkännas såsom centrala verkstadsskolor icke torde böra
slutligt prövas i detta sammanhang. Riksdagen får emellertid framhålla,
att riksdagen i likhet med skolöverstyrelsen anser skäl tala för att centrala
verkstadsskolor komma till stånd som en första etapp i den utsträckning,
som hittills ingivna ansökningar härom utvisa, när planläggningen
av nämnda skolor fortskridit så långt, att fullgoda förutsättningar
förefinnas för deras erkännande som centrala verkstadsskolor. Enligt
riksdagens mening synes det nämligen angeläget, att utbyggnaden av yrkesskolväsendet
med de av fjolårets riksdag i princip beslutade centrala verkstadsskolorna
icke i alltför hög grad skjutes på framtiden utan genomföres i
den utsträckning, som rådande förhållanden medgiva och påkalla. Riksdagen
får vidare framhålla, att, ehuru riksdagen anser att man — såsom även
fjolårets riksdag uttalade — bör tills vidare räkna med inrättandet av högst
en central verkstadsskola inom varje landstingsområde, sådana omständigheter
likväl kunna föreligga inom olika delar av landet, att nämnda regel
icke överallt schematiskt bör upprätthållas. I motionerna I: 205 och II: 274
hava skäl anförts för ett frångående i vad avser Västernorrlands län av den
angivna huvudregeln. De i motionerna anförda synpunkterna finner riksdagen
beaktansvärda. Riksdagen anser alltså, att mer än en verkstadsskola
bör inom ett landstingsområde kunna inrättas, där förhållande av ekonomisk,
geografisk eller kommunikationsteknisk natur motivera en dylik åtgärd.
Å andra sidan finner riksdagen angeläget att, där förutsättningar
härför föreligga, två eller flera landsting förena sig om en gemensam central
verkstadsskola.

Departementschefens förslag om anvisande för budgetåret 1942/43 av ett
anslag å 1,000,000 kronor till engångskostnader för inrättandet av centrala
verkstadsskolor har riksdagen ansett sig böra bifalla.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat ett anslag av 450,000
kronor erforderligt till årliga kostnader för undervisningen vid ifrågavarande
skolor. Departementschefen har härvid föreslagit, att kompensation för de
stegrade levnadskostnaderna skulle utgå med 14 procent å de i gällande
statsbidragskungörelse angivna beloppen till rektorer och övriga lärare. Skolöverstyrelsen
har för sin del föreslagit, att ifrågavarande kompensation skulle

4

Riksdagens skrivelse Nr 315.

utgå efter 27 procent. I motionen II: 282 häri huvudsak påyrkats, att samma
kompensation skulle medgivas som tillerkänts statens ordinarie civila befattningshavare.
För egen del vill riksdagen framhålla, att de för rektorer
och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor fastställda avlöningsförmånerna
visserligen äro summariskt bestämda, men likväl icke synas böra likställas
med arvodesbelopp i vedertagen mening utan snarare med löner, som
utgå till statens tjänstemän. Med hänsyn såväl härtill som till den omständigheten
att de grundläggande lönebestämmelserna äro beräknade i huvudsak
på grundval av 1937 års lönenivå anser riksdagen skäligt, att ifrågavarande
kompensation utmätes efter grunder, som närmare anknyta sig till vad
som gäller för lönegradsplacerade statstjänstemän. I sådant avseende har
riksdagen funnit de enligt vederbörande statsbidragskungörelse beräknade
årskostnaderna för avlöning till rektorer och övriga lärare vid ifrågavarande
skolor för nästa budgetår böra uppräknas med i runt tal 25 procent.
Vad riksdagen sålunda beslutat anser riksdagen böra äga motsvarande tillämpning
beträffande rektorer och övriga lärare vid verkstadsskolor för
arbetslös ungdom. Det får ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga
bestämmelser i ämnet. I den ovannämnda motionen II: 282 har i
fråga örn sistnämnda lärarkategori föreslagits ökad dyrtidskompensation
retroaktivt från och med den 1 juli 1941. Riksdagen har ansett sig icke
kunna bifalla detta förslag, vilket skulle vara ägnat att medföra icke önskvärda
konsekvenser. Det av departementschefen till 450,000 kronor beräknade
anslaget för nästa budgetår till bidrag till driften av centrala verkstadsskolor
har med anledning av vad riksdagen sålunda beslutat höjts
med ett belopp av 50,000 kronor eller till (450,000 -(- 50,000 =) 500,000
kronor. Till frågan örn den på grund av vad riksdagen här beslutat erforderliga
ökningen av anslaget till understöd åt verkstadsskolor för arbetslös
ungdom återkommer riksdagen i det följande.

Vad angår det motionsvis (II: 283) väckta yrkandet beträffande kvarnskolan
i Mariestad får riksdagen framhålla, att riksdagen blivit övertygad
om önskvärdheten av att skolans verksamhet i fortsättningen upprätthålles.
Skolan är den enda i sitt slag i landet och torde även kunna karakteriseras
som en riksskola, främst avsedd att tillgodose de mindre och medelstora
kvarnarnas behov av yrkesutbildad arbetskraft. Att erkänna skolan som
central verkstadsskola — varom icke heller framställning gjorts av vederbörande
landsting — torde icke böra ifrågasättas. Däremot synes det skäligt,
att skolan tillerkännes ökat statsbidrag till sin verksamhet. Riksdagen
har därför icke något att erinra mot, att Kungl. Majit, efter närmare prövning
av de ekonomiska förutsättningarna för skolans bestånd, från vederbörligt
å åttonde huvudtiteln uppfört anslag tillerkänner skolan statsbidrag enligt
förmånligare grunder än de för kommunala yrkesskolor i allmänhet gällande.

Riksdagens skrivelse Nr 315.

5

2. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning;
Understöd åt verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom.

Med hänvisning till riksdagens i det föregående omförmälda beslut i fråga
om kompensation för stegrade levnadskostnader till rektorer och övriga
lärare vid här ifrågavarande skolor har riksdagen höjt anslaget för nästa
budgetår till understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom utöver
Kungl. Maj:ts förslag med 30,000 kronor och alltså uppfört detsamma
med (550,000 30,000 =) 580,000 kronor.

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisnings
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor.

Frågan örn stipendiegrundema för elever vid såväl centrala verkstadsskolor
som verkstadsskolor för arbetslös ungdom synes riksdagen på grund av
detta spörsmåls natur böra behandlas i ett sammanhang. Stipendier vid
blivande centrala verkstadsskolor skola utgå enligt samma grunder som
vid övriga statsunderstödda kommunala samt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
eller i tredje behovsgraden med högst 45 kronor, i andra behovsgraden
med högst 25 kronor och i första behovsgraden med högst 15
kronor, allt för månad räknat. Departementschefen har i fråga örn dessa stipendier
beräknat anslagsbehovet med utgångspunkt från nyss angivna
grunder men samtidigt erinrat örn att departementschefen vid fjolårets
riksdag uttalade, att, därest läget på arbetsmarknaden skulle bliva sådant,
att vid stipendiefrågans bedömande arbetslöshetssynpunkter ansåges böra
tillmätas avgörande betydelse, spörsmålet om stipendiebeloppens avvägning
vid de centrala verkstadsskolorna borde upptagas till särskild omprövning.

Vid verkstadsskolorna för arbetslös ungdom ha stipendierna hittills utgått
med ett upp till högst 60 kronor för elev och månad förhöjt belopp. Departementschefen
har framhållit, att ifrågavarande stipendier hädanefter i regel
borde i överensstämmelse med riksdagens i fjol gjorda uttalande utgå efter
samma grunder, som fastställts för stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor.
Departementschefen har likväl beträffande arbetslöshetsskolorna ansett,
att Kungl. Majit undantagsvis borde få medgiva förhöjning av stipendiebeloppen
intill hittillsvarande maximum, örn så prövades oundgängligt med
hänsyn till särskilda förhållanden, såsom förekomsten av en markerad
arbetslöshet inom viss skolas rekryteringsområde.

I fråga om arbetslöshetsskolorna vill riksdagen framhålla, att de elever,
som rekrytera dessa skolor, till övervägande del äro för sitt uppehälle vid
skolorna hänvisade till det stipendieunderstöd, som kan tillförsäkras dem.
Därest stipendiebeloppen nedbringas från den hittillsvarande nivån, förelig -

6

Riksdagens skrivelse Nr 315.

ger risk för en avfolkning av dessa läroanstalter. Enligt riksdagens mening
torde man vid prövning av föreliggande spörsmål icke heller kunna undgå
att taga hänsyn till den förskjutning uppåt av levnadskostnaderna, som
under de senaste åren ägt rum, och det minskade realvärde som stipendiebeloppen
på grund härav kommit att erhålla. Riksdagen, som särskilt vill
framhålla angelägenheten av att yrkesutbildningen i dess olika former
understödjes, anser det icke i nuvarande läge tillrådligt, att vid arbetslöshetsskolorna
införas andra stipendiegrunder än de hittills tillämpade. På
grund härav har det av departementschefen för nu ifrågavarande ändamål
beräknade anslaget för nästa budgetår ökats med 50,000 kronor till

350,000 kronor.

Vad angår de centrala verkstadsskolorna finner riksdagen sig i princip
böra vidhålla den ståndpunkt statsmakterna tidigare intagit med avseende å
stipendiebeloppen till dessa skolors elever. I Kungl. Maj:ts hand torde likväl
böra läggas en viss möjlighet att medgiva förhöjning av ifrågavarande stipendiebelopp.
En del nuvarande arbetslöshetsskolor torde nämligen komma att
ombildas till centrala verkstadsskolor och härvid i regel få ett elevklientel,
grundat på i stort sett samma sociala och ekonomiska underlag som det, vilket
rekryterat den tidigare arbetslöshetsskolan. Ett liknande klientel torde,
särskilt under vissa förhållanden, komma att rekrytera även sådana centrala
verkstadsskolor, som icke uppkommit genom ombildning av arbetslöshetsskolor.
Riksdagen finner det därför befogat, att, där förhållandena med avseende
å förefintlig arbetslöshet eller elevklientelets ekonomiska bärkraft äro
likartade mellan arbetslöshetsskolor och centrala verkstadsskolor, stipendieunderstöden
vid dessa läroanstalter också utmätas efter ensartade grunder.
Riksdagen bemyndigar alltså Kungl. Majit att i sådana fall, som här angivits,
efter förslag av skolöverstyrelsen medgiva förhöjning vid central verkstadsskola
av stipendiebeloppen, dock ej utöver hittillsvarande vid arbetslöshetsskola
tillämpade maximum. Med hänsyn till den ovisshet, som, innan närmare
erfarenhet på detta område vunnits, måste vidlåda anslagsberäkningarna
beträffande anslaget för nästa budgetår till stipendier åt elever vid centrala
verkstadsskolor, har riksdagen funnit sig böra anvisa det av departementschefen
angivna beloppet, 450,000 kronor.

4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom.

Med hänsyn till vad riksdagen i nästföregående punkt anfört har riksdagen
uppfört ifrågavarande anslag för nästa budgetår med ett belopp av

350,000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en
anslagsökning med 50,000 kronor.

7

Riksdagens skrivelse Nr 315.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 282, för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av
1,000,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 500,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av

580,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 450,000
kronor;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag
av 350,000 kronor.

Stockholm den 9 juni 1942.

Med undersåtlig vördnad.