Riksdagens skrivelse Nr 206.
13
Nr 206.
Godkänd av första kammaren den 12 maj 1942.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1942.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Majus proposition angående bidrag och lån av
statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 91.)
Till Konung en.
I propositionen nr 1 har''Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 såsom reservationsanslag
beräkna dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln (punkten 23) till
Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler 2,500,000 kronor, dels ock
å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder (bilaga 3, punkten 6) till
Lånefonden för anordnande av allmänna samlingslokaler 2,500,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 118, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 13 februari
1942, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade grunder för bidrag och
lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler;
dels ock för budgetåret 1942/43 anvisa
a) under femte huvudtiteln till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;
b) å kapitalbudgeten under Kapitalinvesteringar, Fonden för låneunderstöd
till Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av likaledes 1,500,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen till behandling förehaft
följande motioner, nämligen
dels de två likalydande motionerna I: 62 och II: 97, vari hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville begära sådan ändring av kungörelsen
den 6 mars 1936 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
att såsom villkor för statsbidrags erhållande vid uppförande av skolbyggnader
även måtte uppställas skyldighet för skoldistrikt att i den utsträckning,
som Kungl. Majit äger närmare angiva, upplåta skolbyggnad för ortens
frivilliga bildningsverksamhet och likartad fostrande verksamhet bland ungdomen;
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 206.
dels ock de två likalydande motionerna I: 216 och II: 290, vari hemställts,
att riksdagen vid bifall till propositionen nr 118 måtte uttala sig för att de
olika folkrörelsernas lokalföreningar såvitt möjligt med stöd av kommun i
regel böra taga initiativ till lokalfrågans lösning samt ställa sig som företagare
samt att de synpunkter som i övrigt anförts i motionen måtte beaktas
vid utfärdande av bestämmelser för i propositionen föreslagen verksamhet.
Riksdagen vill i likhet med departementschefen framhålla, att det icke minst
i allvarliga kristider är betydelsefullt, att medborgare i ett land med demokratiskt
statsskick ej av brist på samlingslokaler hämmas i sina möjligheter
att överväga och dryfta de krävande spörsmål, som då ständigt anmäla sig.
Föreningsliv och folkbildningsverksamhet ha under rådande förhållanden fått
ökad betydelse, likaså de frivilliga försvarsorganisationerna, för vilka krisläget
skapat vidgade uppgifter. Samtidigt har frågan örn lokaler, där ungdomen
kan få samlas till överläggningar, möten, studier och underhållning,
genom olika samverkande orsaker alltmera trätt i förgrunden. Då behovet
av samlingslokaler för dessa olika ändamål på många orter är av den art att
det icke kan tillgodoses utan statens stöd, anser riksdagen — i likhet med
1941 års riksdag —- att frågan örn sådant stöd trots det ansträngda statsfinansiella
läget utan ytterligare dröjsmål bör upptagas till lösning.
I motionerna I: 62 och II: 97 yrkas sådan ändring i gällande kungörelse
angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet att såsom villkor
för statsbidrags erhållande även måtte uppställas skyldighet för skoldistrikt
att i den utsträckning, som Kungl. Maj:t äger närmare angiva, upplåta skolbyggnad
för ortens frivilliga bildningsverksamhet och likartad fostrande verksamhet
bland ungdomen. Riksdagen vill i anledning härav erinra örn att
departementschefen beträffande förfoganderätten till redan med statens stöd
uppförda lokaler icke ansett sig kunna föreslå några lagstiftningsåtgärder om
skyldighet för kommunerna att upplåta dem för föreningslivet. Till detta
ställningstagande ansluter sig riksdagen, som delar den av departementschefen
uttalade förhoppningen, att kommunala lokaler i mån av behov och
möjligheter ställas till föreningslivets förfogande i större utsträckning än hittills
på sina håll varit fallet. Givetvis bör dock, såsom departementschefen
framhållit, upplåtelse av skollokaler ske allenast på sådana villkor att ej större
olägenhet vållas för undervisningen eller för den lärarpersonal, som har sin
bostad i skolhusen. Vad angår lokaler, som hädanefter uppföras, instämmer
riksdagen i motionernas syfte, men förutsätter därvid att föreskrifter i ämnet
från Kungl. Maj:ts sida meddelas efter prövning av omständigheterna i varje
särskilt fall och endast ifrågakomma beträffande skoldistrikt, inom vilka tillgången
på andra samlingslokaler är synnerligen knapp och förhållandena i
övrigt äro av den art, att sådana föreskrifter bli särskilt påkallade.
Vad departementschefen anfört i fråga örn begreppet allmänna samlingslokaler
och anordnande i en och samma byggnad av lokaler för andra behov,
som kunna vara av intresse för orten, har icke föranlett erinran från riksdagens
sida. Det synes riksdagen välbetänkt, att på de orter, där behov av
15
Riksdagens skrivelse Nr 206.
gymnastiklokaler föreligger, man vid anordnande av samlingslokaler söker
förena tillgodoseendet av de båda lokalbehoven, därest detta icke medför särskilda
olägenheter.
Beträffande statsstödets utformning och verksamhetens organisation godkänner
riksdagen Kungl. Maj:ts förslag. Understöd skulle enligt nämnda
förslag kunna tillerkännas kommun, enskild förening, bolag eller stiftelse.
Med hänsyn till önskvärdheten av stabilitet beträffande lokalföretagen och
kontroll över deras skötsel har departementschefen ansett önskvärt att de
kommunala myndigheterna toge initiativ till lokalfrågans lösning och att kommunen
såvitt möjligt ställde sig som företagare, varvid ett samarbete mellan
de kommunala myndigheterna och representanter för de i orten verkande
föreningarna givetvis borde komma till stånd. I motionerna I: 216 och II: 290
har framhållits, att i stället folkrörelsernas lokala organ själva som regel böra
taga initiativet och under samarbete med kommunen ställa sig som företagare.
Riksdagen har icke kunnat undgå att finna motionärernas synpunkter värda
beaktande. I detta sammanhang önskar riksdagen även understryka, att en
bestämmelse därom, att vid en förenings upplösning dess byggnader skola
tillfalla den riksorganisation, till vilken föreningen må vara ansluten, icke bör
utgöra hinder för föreningen att erhålla här ifrågavarande understöd. Kungl.
Majit bör dock vara obunden att i varje särskilt fall efter omständigheterna
pröva frågan örn huvudmannaskapet till en ifrågasatt samlingslokal.
I fråga örn den byggnadstekniska granskningen förefaller det riksdagen
välbetänkt, att densamma anförtros byggnadsstyrelsen. Det förefaller givetvis
ändamålsenligt att—-på sätt i motionerna I: 216 och II: 290 anförts — de arkitekter,
som stå till lokalägande riksorganisationers förfogande, vid byggande
av statsunderstödda samlingslokaler få nyttiggöra de erfarenheter och rön
som gjorts i fråga örn ny- och ombyggnader av andra dylika lokaler. I vad
mån staten bör tillse att dylik sakkunskap blir företrädd vid byggnadsplanernas
uppgörande och granskning får emellertid bero på Kungl. Majlis
prövning.
Såsom departementschefen anfört ger inledandet av ifrågavarande understödsverksamhet
icke vare sig kommun eller enskilda företag någon ovillkorlig
rätt till bidrag eller lån. Storleksordningen av byggnadsverksamheten
blir beroende på de anslag, som ställas till förfogande. De av Kungl. Majit
för nästa budgetår äskade beloppen finner riksdagen väl avvägda.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels i anledning av motionerna I: 62 och II: 97 beslutat hos Kungl. Majit
anhålla att såsom villkor för statsbidrag till uppförande av skolbyggnader
uppställes skyldighet för skoldistrikt att i den utsträckning, som Kungl.
Majit äger att närmare angiva, upplåta skolbyggnad för ortens frivilliga bild
ningsverksamhet och liknande fostrande verksamhet bland ungdomen;
dels med bifall till Kungl. Majits förslag och i anledning av motionerna
I: 216 och lii 290 godkänt de grunder för bidrag och lån av statsmedel för
anordnande av allmänna samlingslokaler, som i det föregående angivits;
16
Riksdagens skrivelse Nr 206—207.
dels ock för budgetåret 1942/43 såsom reservationsanslag anvisat ej mindre
till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler å driftbudgeten under
femte huvudtiteln 1,500,000 kronor, än även till Lån för anordnande av allmänna
samlingslokaler å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
1,500,000 kronor.
Stockholm den 12 maj 1942.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 207.
Godkänd av första kammaren den 12 maj 1942.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1942.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1942143 till länsnykterhetsnämnderna m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 92.)
Till Konungen.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 145, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 27 februari 1942, framställda förslag
för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisat
dels till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 136,000
kronor, dels ock till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.
ett anslag av 137,000 kronor.
Stockholm den 12 maj 1942.
Med undersåtlig vördnad.