BERÄTTELSE

till 1942 års lagtima riksdag om vad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den 3 januari 1942.

J ustitiedepartementet.

Viseringsfriheten för finska medborgare har under år 1941 upphävts, varefter
visering för inresa till och vistelse i riket erfordras för utlänningar av
alla nationaliteter. Vissa jämkningar i tidigare meddelade förbud för utlänningar
att utan särskilt tillstånd vistas i eller genomresa vissa delar av landet
ha under året vidtagits. Sålunda ha några tidigare förbjudna distrikt öppnats
för utlänningar, under det att en utvidgning av de förbjudna områdena skett
i vissa andra trakter.

I fångvårdsanstalternas organisation har under året en del förenklingar
verkställts i enlighet med ett i proposition nr 194 till 1941 års riksdag framlagt
och av riksdagen godkänt förslag. Till förenkling av redovisningen rörande
personer som äro intagna å fängelser och tvångsarbetsanstalter har
Kungl. Majit utfärdat bestämmelser i kungörelse den 30 maj 1941 (Sv. förf.-saml. nr 316).

Utrikesdepartementet.

Den 12 mars 1941 har i Budapest undertecknats ett protokoll rörande
varu- och betalningsutbytet med Ungern.

Den 28 mars 1941 har i Stockholm undertecknats ett protokoll angående
varuutbytet med Finland under tiden 1 mars—31 oktober 1941.

Den 30 maj 1941 har i Stockholm undertecknats ett protokoll rörande
varuutbytet med Danmark under andra halvåret 1941.

Den 30 maj 1941 undertecknades i Moskva en överenskommelse med De
Socialistiska Rådsrepublikernas Union angående reglering
av ömsesidiga ekonomiska anspråk rörande Litauen,
Lettland och Estland.

Genom ministeriella noter, växlade nied Finland den 13 juni 1941,
tiar överenskommelse träffats angående upphörande av den genom

Bih. till riksd. prof. 19i2. 1 sami. 1

Kiksdagsberiittelscn.

Riksdagsberättelsen.

notväxling den 9 mars 1928 träffade överenskommelsen örn avskaffande
av passvisum mellan Finland och Sverige.

Genom ministeriella noter, växlade med Italien den 16 september
1938 och den 30 september 1941 har överenskommelse träffats angående
ikraftträdandet av 1937 års avtal rörande svenska institutets i
Rom tomt.

Den 7 november 1941 har i Helsingfors undertecknats ett protokoll angående
varuutbytet med Finland under tiden 1 november 1941
—28 februari 1942.

Försvarsdepartementet.

Rörande åtgärder av beskaffenhet att böra omnämnas i denna berättelse
hänvisas till behandlingen i 1942 års statsverksproposition av de frågor, som
beröra anslagen till försvarsväsendet.

Socialdepartementet.

Kungl. Maj:t har under tiden från och med den 1 december 1940 till och
med den 30 november 1941 förordnat:

att den för Lomma municipalsamhälle tillsatta municipalstyrelsen skall
upphöra;

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad
skola gälla inom visst område invid Järpens municipalsamhälle, inom visst
område vid Skene järnvägsstation i Örby socken, inom visst område vid
Hammerdals järnvägsstation, inom Munkfors bruks- och stationssamhälle i
Ransäters socken, inom visst område vid Pålsboda järnvägsstation i Sköllersta
socken, inom delar av Grisbacka, Grubbe och Västerhiske skifteslag
med flera områden i Umeå socken, inom visst område vid Hörnefors fabrikssamhälle,
inom vissa områden invid Kalix municipalsamhälle, inom
visst område av Svalövs och Felestads socknar, inom visst område vid Malåträsk
i Malå socken, inom visst område invid Bredbyns municipalsamhälle,
inom visst område vid Dalby järnvägsstation, inom visst område invid Segeltorps
municipalsamhälle, inom visst område vid Nysätra kyrka (Ånäset),
inom vissa områden invid Örkelljunga municipalsamhälle, inom visst område
invid Fjällbacka municipalsamhälle, inom vissa områden invid Vännäsby
municipalsamhälle samt inom visst område av Strandåkers och Granöns
byar i Degerfors socken;

att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad skall gälla inom Lessebo köping;

att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans och brandstadgans
föreskrifter rörande stad skola gälla inom visst område vid Mölltorps
järnvägsstation i Mölltorps socken;

Socialdepartementet.

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans
och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom Åmots
municipalsamhälle, inom Torekovs sockens å fastlandet belägna del samt
inom statens järnvägar tillhörigt markområde inom Frövi municipalsamhälle; att

stadsplanelagens och byggnadsstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom Arilds municipalsamhälle samt

att bestämmelserna i 13 § ordningsstadgan för rikets städer skola tillämpas
inom Partille och Jonsereds municipalsamhällen samt inom den del
av Partille kommun, som är belägen utanför Sävedalens, Partille och Jonsereds
municipalsamhällen.

Under år 1941 intill utgången av oktober månad lia vid samtliga offentliga
arbetsförmedlingsanstalter anmälts 640,512 lediga platser samt förmedlats
514,388 arbetsanställningar.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden har under året i det väsentliga
fortgått efter samma linjer som under senare delen av 1940. Verkningarna
av handelsavspärrningen västerut på våren och sommaren 1940
med därav följande produktionsminskningar inom exportindustrierna lia i
det stora hela blivit bestående. Förskjutningar mellan olika produktionsområden
till följd av produktionens omläggning efter försvarsberedskapens
och avspärmingshushållningens behov ha alltjämt förekommit.

Arbetslösheten, som under årets fyra första månader snarast tenderade till
stegring, visade därefter nedåtgående tendens. Till den gynnsamma situationen
under hösten bidrog den inträdda förbättringen på byggnadsarbetsmarknaden
och överflyttningen av arbetskraft från sammankrympta sysselsättningsområden
till sådana, där driftsutvidgningarna fordrade förstärkning av
den ordinarie arbetarstocken.

Det under året mest framträdande arbetsmarknadsproblemet får anses ha
varit anskaffningen av arbetskraft till skogarna. Redan det program för avverkning
av brännved, som uppgjordes för avverkningssäsongen 1940/41,
ställde stora krav på arbetskraft. Dessa krav ökades ytterligare, sedan det
visat sig nödvändigt att för innevarande avverkningsår uttaga än större
vedkvantiteter. Särskilda åtgärder för att tillföra skogsbruket arbetskraft utöver
den ordinarie arbetarstammen hava också vidtagits av statens arbetsmarknadskommission.

Den knapphet på arbetskraft inom jordbruket, som under det närmast
föregående året gjort sig starkt kännbar, minskades något. Bidragande orsaker
härtill voro dels att det allmänna läget medgav vissa tillfälliga lättnader
i försvarsberedskapen, dels ock att systemet för hempermittering av
inkallade värnpliktiga förbättrades. Vidare medförde det svaga skörderesultatet
en minskning av kreatursstammen och som följd därav ett
minskat behov av ladugårdspersonal. Rekryteringen av arbetskraft till betfälten
gick under våren lättare än föregående år, och överföring av arbetskraft
från mellersta och norra Sverige för detta ändamål behövde ske en -

Riksdagsberättelsen.

dast i mindre omfattning. Vad åter gällde betupptagningen på hösten inställde
sig vissa svårigheter, som dock icke voro större än att de kunde bemästras
genom av kommissionen vidtagna åtgärder.

På de industriella områdena var sysselsättningen under året alltjämt god
inom malmbrytningen, och inom metallindustrien skedde en betydande tillväxt
av sysselsättningen, främst inom verkstadsindustrien. Däremot var sysselsättningen
mindre tillfredsställande inom byggnadsindustrien. Vid gruvor,
järnverk, mekaniska verkstäder och skeppsvarv var arbetstillgången liksom
under föregående år synnerligen god, och svårigheter förelågo tidvis att anskaffa
fullt kunniga yrkesarbetare såsom svarvare, verktygsarbetare, finmekaniker
och bilmontörer. Inom järn- och stålmanufaktur samt vid gjuterier
var arbetstillgången tidvis mindre tillfredsställande.

För exportindustrierna var läget fortfarande ogynnsamt. Snickerier, möbelfabriker
och särskilt trähusfabriker hade dock gynnsamma konjunkturer.
Inom stenindustrien, som alltjämt kämpade med stora svårigheter, motverkades
arbetslösheten bl. a. genom statsbeställningar av gatsten.

Ehuruväl, som förut antytts, husbyggnadsverksamheten företedde en viss
återhämtning under året, framträdde dock krisens verkningar alltjämt på
detta område. Tack vare byggnads- och anläggningsarbeten för försvarets
behov, i viss mån även för industriella ändamål, och även tack vare att
ledig arbetskraft i stor utsträckning kunde överföras från byggnadsverksamheten
till andra yrken, framförallt till skogsbruket, blevo verkningarna
av byggnadskrisen icke så svåra, som man kunde ha befarat. Bland de återhållande
momenten på byggnadsmarknaden böra nämnas den minskade tillgången
på byggnadsjärn, cement och vissa andra byggnadsmaterial, som
nödvändiggjort en viss sparsamhet. Självfallet ha även byggnadsämnesindustriema
haft känning av byggnadsverksamhetens begränsning.

Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att den svenska arbetsmarknaden
under det gångna året, trots betydande förskjutningar mellan olika produktionsområden,
som helhet kan betecknas som relativt stabil.

Arbetslöshetsförsäkringen. Genom de under år 1941 vidtagna
ändringarna i förordningarna örn erkända arbetslöshetskassor samt om
statsbidrag till dylika kassor har möjliggjorts en förbättring av daghjälpsbeloppen
till de försäkrade samt införts vissa familjeförmåner (barntillägg
och hustrutillägg). Tillhopa 17 erkända arbetslöshetskassor
med sammanlagt inemot 290,000 medlemmar hava under året varit i verksamhet.

Skyddshemsvården. Fröbergska stiftelsens i Kalmar skyddshem
Norrgård har under året varit nedlagt, enär dess byggnader tagits i bruk för
militära ändamål. Sedan Kungl. Majit förordnat, att verksamheten vid skolhemsavdelningen
av Värsta diakonissanstalts skyddshem Gategården skulle
nedläggas vid 1940 års utgång, har verksamheten vid nämnda hem bedrivits
uteslutande såsom hemskola. Vid det statliga skyddshemmet Vemyra har ut -

Socialdepartementet.

byggnaden av yrkeshemmet fullföljts och tagits i bruk. Det Göteborgs stad
tillhöriga skol- och yrkeshemmet Fagared har likaledes öppnats.

Under tiden 1 januari—31 oktober 1941 ha cirka 390 ärenden rörande intagning
av barn i skyddshem handlagts inom skyddshemsinspektionen.

Inom den organiserade alkoholistvården voro vid årets
början tretton allmänna och två enskilda alkoholistanstalter i verksamhet.
Sedan från och med den 1 juli en ny alkoholistanstalt för kvinnor anordnats
i samband med centralfängelset i Växjö, är de allmänna alkoholistanstalternas
antal fjorton. Sammanlagda vårdplatsantalet var vid årets början 988.
varav 36 för kvinnor, och den 1 november 1941 998, varav 46 för kvinnor. —
Under tiden 1 januari—31 oktober 1941 ha å samtliga alkoholistanstalter
intagits tillhopa 847 personer — varav 569 tvångsintagna — och utskrivits
821 personer. Den 1 november 1941 voro sammanlagt 1,393 personer intagna
å alkoholistanstalterna, av vilka dock 490 voro frånvarande på grund av försörjningspermission
eller annan anledning. Vid samma tidpunkt uppgick antalet
sådana intagna, för vilka statsverket bestrider vårdkostnaden, till 464.

Socialstyrelsen bär under tiden 1 januari—31 oktober 1941 meddelat beslut
i 138 ärenden angående kvarhållande å allmän alkoholistanstalt jämlikt
37 § alkoholistlagen av farliga och straffriförklarade alkoholister samt recidivister,
i 128 fall örn överflyttning till annan alkoholistanstalt — varav 37
fall till anstalterna å Svartsjö, å Haknäs och i Växjö — och i 69 fall örn direkt
intagning å någon av dessa tre anstalter.

Länsnykterhetsnämnderna ha fortsatt sin verksamhet.

Utlänningskontrollen. Under tiden 1 januari—31 oktober 1941 lia
40,040 ansökningar örn uppehålls- och arbetstillstånd respektive uppehållsoch
arbetsvisering beviljats, medan 720 lämnats utan bifall och 664 utan åtgärd.
Av de ansökningar örn inresevisering, som utrikesdepartementet remitterat
till socialstyrelsen för yttrande, lia 2,278 tillstyrkts och 598 avstyrkts.
Under den angivna tiden lia 274 ärenden underställts utlänningsnämnden.

Under tiden 1 januari—31 oktober 1941 ha 2,390 ansökningar om rätt till
uppehåll i eller resa genom förbjudet området beviljats, medan 532 lämnats
utan bifall och 78 lämnats utan åtgärd.

Sammanlagda antalet behandlade ansökningar utgör 47,300. Antalet ärenden
bär sedan föregående år ökats med omkring 8 %.

För närvarande torde, liksom vid motsvarande tidpunkt förra året, omkring
25,000 utlänningar vistas i riket.

Från och med den 1 januari 1941 hava följande fyra provinsialläkardistrikt
inrättats, nämligen Laxå, Gagnefs, Alfredshems och Fredrika distrikt. Genom
brev den 7 och 21 mars 1941 hava ytterligare två distrikt inrättats, Fritsla
distrikt från och med den 1 juli 1941 och Hyltebruks distrikt från och med
den dag, Kungl. Majit framdeles bestämmer.

I cirkulär den 10 maj 1941 har medicinalstyrelsen utfärdat råd och anvisningar
rörande den förebyggande madra- och barnavården (M. F. nr 58).

Riksdagsberättelsen.

I cirkulär den 26 juni 1941 har meddelats ändringar i cirkuläret den 1 juli
1939 med närmare bestämmelser om kostnadsfritt tillhandahållande av
skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn (M. F. nr 101).

Föreskrifter angående sättet och ordningen för utförande av läkarundersökning
och läkarbesiktning till förebyggande av vissa yrkessjukdomar hava
meddelats av styrelsen den 30 juli 1941.

Tillsammans med socialstyrelsen har medicinalstyrelsen utarbetat förteckning
över sjukhus och anstalter, beträffande vilka §§ 40—42 i fattigvårdslagen
äga tillämpning med hänsyn till landstings ersättningsskyldighet mot
kommun (M. F. nr 158).

Inrättande av ny lasarettsläkartjänst har av Kungl. Majit medgivits vid
lasarettet i Sundsvall (å obstetrisk-gynokologiska avdelningen) samt vid lasarettet
i Gävle (för vård av ögonsjukdomar).

Beslut har fattats om inrättande av ytterligare ett självständigt apotek i
Stockholm samt om förändring av apoteket i Stugun till filialapotek.

Beslut har fattats örn inrättande av filialapotek i Bodafors och Strömsnäsbruk.

Det till självständigt apotek förändrade filialapoteket i Åstorp, det tidigare
beslutade filialapoteket i Vårgårda samt det från Kosta till Lessebo förflyttade
filialapoteket hava avsynats och öppnats för allmänheten.

Beslut har under året vidare meddelats örn inrättande av 7 sjukhusapotek.

Medicinalstyrelsen har medgivit inrättande av läkemedelsförråd å ytterligare
8 platser.

De genom kungl, brev den 22 december 1939 meddelade bestämmelserna
angående ändrade grunder för läkemedels taxering, innebärande i princip,
att apoteken icke äga tillgodoräkna sig handelsvinst på den del av saluhållen
varas inköpspris, varmed detta ökats sedan 1938 års utgång, äga fortfatande
tillämpning.

Kungl. Majit har genom brev den 30 oktober 1941 förordnat, med tillämpning
från och med den 1 januari 1941 tills vidare, örn ändring i bestämmelserna
angående avgifter från apoteken för vissa gemensamma ändamål.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna hava under år 1941 ökats i antal med
22 till 4,187. — Antalet postgirokonton har under året ökats från
128,296 till omkring 137,000, vari dock ej inräknats konton, som öppnats för
försvarsväsendets krigskassor m. fl.

Postbefordran med dagflygmaskin har ägt rum å linjerna
Malmö—Köpenhamn-—Berlin och Stockholm—Berlin under hela året med
undantag av tiden 22 juni—1 juli, d. v. s. tiden omedelbart efter utbrottet av
det tysk-ryska kriget.

Till Finland har post befordrats flygledes under hela året. Till följd av kriget
hava emellertid landningsplatserna på finsk sida växlat. Intill krigsut -

Kommunikationsdepartementet.

brottet den 25 juni angjordes sålunda Mariehamn, Åbo och Helsingfors men
under tiden 26 juni—1 september blott Pori (Björneborg) och under tiden
2—28 september blott Åbo. Från och med den 29 september angöra flygmaskinerna
åter såväl Åbo som Helsingfors. Flygmaskinerna till Finland
hava under hela året framförts dagligen, vilket varit av stor betydelse för postbefordringen,
enär postbåtar endast stått till buds tre gånger i veckan. Å
flyglinjen Stockholm—Riga—Moskva befordrades post till och med den 21
juni, då flygtrafiken inställdes.

Inga nattpostflygningar hava utförts under året.

Sverige har varit representerat vid en nordisk postkonferens i
Köpenhamn under oktober månad.

Till statens intressekontor voro vid 1941 års utgång anslutna omkring
70,000 kontoinnehavare, varav c:a 30,000 befattningshavare och f. d.
befattningshavare i statens tjänst eller i intressekontorshänseende med dem
likställda. Under året hava av kontoinnehavarna verkställts sammanlagt omkring
1,150,000 inbetalningar å tillhopa c:a 63,500,000 kronor, varjämte för
deras räkning gjorts omkring 852,000 utbetalningar å i runt tal 62,000,000
kronor.

Postverket har deltagit i försäljningen av obligationer till Svenska statens
andra försvarslån, omfattande dels 4 %-obligationer och dels
3 %-obligationer med vinstutlottning. Försäljningen skedde såväl kontant
som mot avbetalning. Härvid försåldes obligationer av det förra slaget å tillhopa
7,822,250 kronor och av det senare slaget å ett sammanlagt belopp av
17,603,250 kronor.

Rikskablarna Umeå—Skellefteå och Luleå—Boden hava under år
1941 utlagts, varjämte kabeln Umeå—Skellefteå delvis tagits i trafik. — Överdragsstationerna
för rikskabeln Kristianstad—Karlskrona hava färdigställts
under år 1941; kabeln har delvis tagits i bruk. — Antalet telefonstationer,
central-, växel- och fristående samtalsstationer, har under år
1941 ökats från 6,968 till omkring 7,100. — Antalet telefonapparater
har under år 1941 ökats från 889,833 till omkring 960,000 eller med omkring
70,000. — Direkta radiotelegrafförbindelser hava under år 1941
öppnats med De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Moskva) samt med
Japan. Radiotelegrafförbindelserna med Estland och Lettland hava nedlagts.
—- Antalet radiolicenser har under år 1941 ökats från 1,470,375 till
omkring 1,340-000.

Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat Karlskron a—V ä x j ö,
V ä x j ö—A hesta, Växj ö—Å sed a—H ultsfreds, V ä x j ö—T i n g sryds,
Ystad —E s 1 ö v s, Malm ö—Y stads, Ysta d—G ii rdsn ii s—S: t
Olofs, Ysta d—B rösarp s, Börring e—ö stratorps och K alma r—
Torsås järnvägar, vilka därvid införlivats med statens järnvägar. —
Linjerna M e 11 a n s e I—Y ännäs, Vännä s—B ast u träsk och Bastu -

Riksdagsberättelsen.

träs k—J ö r n hava öppnats för elektrisk drift respektive den 1 februari,
den 1 augusti och den 1 september 1941.

I Porjus kraftstation har maskinaggregatet nr 8 tagits i drift på
nyåret 1941, varigenom stationseffekten ökats med 20,000 kW. Arbetena med
den nya kraftstationen i Trollhättan, Hojumstationen, hava fortskridit
så långt, att det första maskinaggregatet örn 45,000 kW beräknas kunna tagas
i drift i januari 1942. Anläggningen av Torps hammars kraftstation
har fortskridit planenligt, och förarbetena med utbyggnad av en ny
kraftstation vid Midskogsforsen i Indalsälven hava påbörjats.
Kattstrupetersens kraftstation, som utbygges i vattenfallsstyrelsens
regi för aktiebolaget Kattstrupeforsens räkning, närmar sig sin fullbordan,
och ett maskinaggregat om 15,000 kW har i oktober 1941 tagits i drift
för statens räkning. Likaså har Hissmofors aktiebolags kraftstation
utbyggts med två nya maskinaggregat örn tillhopa 30,000 kW, vilken
krafttillgång disponeras av staten. Aggregaten hava tagits i drift i juli resp.
oktober 1941. Den för statens kraftverksrörelse disponibla maskineffekten har
alltså under år 1941 ökats med totalt 110,000 kW. — Med stöd av lagen örn
tillfällig vattenreglering har viss reglering av Vättern genomförts, vilket
krävt uppförande av en damm i Motala ström vid Kimstad. För reglering av
Holmsjön och Leringen i Gimån ovanför Torpshammars kraftstation
har en dammbyggnad påbörjats vid Leringens utlopp. I Indalsälvens
flodområde hava vattenregleringar genomförts för bland annat de statliga
kraftverken genom Indalsälvens regleringsförening. — Distribution sanläggningarna
vid statens kraftverk hava förstärkts och utsträckts
till vissa nya områden. Sålunda har en ny transformator om 60,000 kW installerats
i Stadsforsen och tagits i drift i oktober 1941, varigenom möjligheten
att överföra norrlandskraft söderut ökats. Nya transformatorstationer
hava färdigställts och tagits i drift i Köping, Katrineholm och Bastuträsk, varjämte
transformatorstationen i Jönköping utvidgats. Kraftleverans till den
elektrifierade statsbanesträckan Mellansel—Jörn har påbörjats. På den enskilda
järnvägssträckan Kil—Daglösen har i november 1941 elektrisk drift
införts med kraft från statens kraftverk. Bygde- och ortsnäten lia utbyggts
i samband med den av brännoljebristen föranledda livliga nyelektrifieringen
på landsbygden. — Kraftförbrukningen har från och med ingången av år
1941 uppvisat en markerad stegring. Vattentillgången vid kraftverken har
samtidigt varit sämre än normalt och bränsleförbrukningen för alstring av
tillskottskraft har på grund av knappheten på fossilt bränsle måst hållas inom
snäva gränser. Dessa förhållanden hava föranlett en mycket noggrann hushållning
med krafttillgångarna hos såväl de statliga som de enskilda och de
kommunala kraftföretagen enligt direktiv av statens bränslekommission och
genom försorg av den centrala driftledningen och dess verkställande
organ, riksdriftbyrån, som är organiserad inom vattenfallsstyrelsen.
Mot slutet av året hava åtgärder till begränsning av kraftförbrukning -

Kommunikationsdepartementet. •''

en, såsom förbud mot användning av elektrisk kraft till ånggenerering och
till bostadsuppvärmning måst vidtagas.

De nyanlagda vägar, som år 1941 färdigställts under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
centrala uppsikt, och vilka utförts nied statsbidrag i
vanlig ordning, uppgå till en sammanlagd längd av 523 km. Kostnaden för
dessa nyanläggningar utgör sammanlagt 13,5 miljoner kronor. — Omläggningar
och förbättringar av landsbygdens vägar hava, i den mån de
utförts med ordinarie anslag, under året färdigställts till en våglängd av 320
km för en sammanlagd kostnad av 18.8 miljoner kronor. — De permanenta
och halvpermanenta beläggningarna på landsbygdens
vägar hava under året ökats med 112 km till 4,376 km. — Arbetet med generalplan
för rikets huvudvägar och undersökningen av vägunderhållskostnaderna
i syfte att rationalisera och förbilliga vägunderhållet hava fortsatts.

I arbetsplaner ingående broförslag, till ett antal av 247, hava granskats
och godkänts. Arbetsritningar hava godkänts för sammanlagt 135 broföretag.
Därjämte har entreprenör godkänts för 113 broarbeten med en entreprenadsumma
av tillhopa 4.3 miljoner kronor.

Antalet pågående respektive fullbordade hamn- och farledsarbeten.
vatten- och avloppsledningsanläggningar samt oljelagringsanläggningar,
vilka utförts genom styrelsens försorg eller under
dess kontroll, utgör 155 respektive 76.

Med statens järnvägar hava under året införlivats 361 km normalspåriga
och 237.8 km smalspåriga järnvägar.

Anläggningsarbeten för nya civila flygplatser hava bedrivits, varjämte
vissa befintliga flygplatser utvidgats och förbättrats. Arbeten med belysningsanläggningar
för luftfar t sleder hava fortsatt, och radiofyrar
för luftfarten hava uppställts på vissa platser.

Av de större byggnadsarbete n, som handhavas av byggnadsstyrelsen,
hava under år 1941 fullbordats: nybygnader för statens historiska
museum, statens institut för folkhälsan, statens hantverksinstitut och
flygteknisk försöksanstalt i Stockholm, telefonstationsbyggnader i Örby och
Huddinge, post- och telegraf hus i Borlänge och Sölvesborg, telegrafhus i
Karlskoga, överdragsstation i Karlskrona, posthus i Borgholm, elev- och personalbyggnad
vid Broby dövstumskola, slöjdbyggnad med skyddsrum vid
folkskoleseminariet i Umeå, återuppförande av en nedbrunnen kontorsbyggnad
vid Bulltofta, om- och tillbyggnad av telegrafhus i Alingsås och Karlshamn
samt av post- och telegralhus i Kristinehamn, om- och ^''byggnadsarbeten
vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala, ombyggnadsarbeten vid veterinärhögskolan,
ombyggnad av anstallsbyggnaden vid statens alkoholistanstalt å
Venngarn, reparation av Chalmers tekniska högskolas äldre byggnader, inredningsarbeten
inom östra flygeln vid Gävle slolt, ombyggnad av östra flygeln
vid Garpenbergs skogsliögskola samt skyddsrumsanläggningar i .Stock -

Riksdagsberåttelsen.

holm, Uppsala och Karlstad. Dessutom hava åtgärder vidtagits för åstadkommande
av förbättrat brandskydd och för övergång till vedeldning inom
ett flertal av kronans fastigheter i Stockholm och landsorten.

Av tidigare påbörjade byggnadsarbeten hava under år 1941 pågått
bl. a.: förrådsanläggningar på olika platser, skyddsrum för Stockholmsmuseerna,
nybyggnad för Sidsjöns sjukhus i Sundsvall samt ombyggnadsarbeten
i Uppsala universitetshus.

Under året hava följande byggnadsarbeten påbörjats: nybyggnader
för marinens myndigheter och statens sjuksköterskeskola, förråds- och verkstadsbyggnader
för postverket samt örn- och påbyggnad av serafimerlasarettet
i Stockholm, nytt landsstatshus i Västerås, nybyggnader för bibliotek och
vissa försöksanläggningar vid lantbrukshögskolan vid Ultuna, nybyggnad
vid Bulltofta flygstation, nytt bostadshus för postverket i Boden, telefonstationsbyggnader
i Spånga och Storängen, förrådsbyggnad för telegrafverket i
Nässjö, tillbyggnad av telegrafhuset och ombyggnad av universitetsbiblioteket
i Uppsala, ombyggnad av posthuset i Malmö, tillbyggnad av post- och telegrafhuset
i Skövde, ombyggnad av köksbyggnaden vid Frösö sjukhus i
Östersund ävensom vissa förrådsanläggningar.

Bland större utredningsarbeten, som under år 1941 pågått
inom byggnadsstyrelsen, märkas: utredningar rörande nybyggnader för marinens
och flygvapnets myndigheter, högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
riksräkenskapsverket, kungl, biblioteket, gymnastiska centralinstitutet,
veterinärhögskolan, veterinär-bakteriologiska anstalten, skogsförsöksanstalten,
statens sjuksköterskeskola, etnografiska museet, centraldepå för blindas
arbeten vid Tomteboda blindinstitut, krigsarkivet, musikaliska akademien,
högre lärarinneseminariet, Bulltofta flygstation, länsstyrelserna i Halmstad,
Malmö, Göteborg, Luleå, Kristianstad, Karlstad, Linköping och Vänersborg,
lantmäterikontoren i Malmö, Nyköping, Vänersborg och Halmstad, rörande
institutionsbyggnader för universiteten i Uppsala och Lund samt Ultuna
lantbrukshögskola, nytt landsarkiv i Linköping och hovrättsbyggnad i
Göteborg. Utredning har dessutom verkställts rörande förändringsarbeten inom
Chalmers tekniska högskolas kemiska institutionsbyggnad. Den under
år 1938 igångsatta utredningen rörande statliga lokalbehov i Stockholm har
fullföljts. I samband med granskning av förslag till byggnader för hälsovård,
fångvård, undervisning, post- och telegrafhus m. m. hava i stor utsträckning
förslagen omarbetats, varigenom förbättringar och i ett flertal fall avsevärda
besparingar kunnat genomföras.

Finansdepartementet.

Redogörelser för förhållanden av betydelse att införas i denna berättelse
ha lämnats vid anmälan av finansplanen, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor samt anslagen under sjunde huvudtiteln i 1942 års statsverksproposition,
till vilka redogörelser hänvisas.

Jordbruksdepartementet.

I övrigt må nämnas att Kungl. Majit den 30 december 1941 fastställt bolagsordning
för Sparbankernas bankaktiebolag.

Ecklesiastikdepartementet.

Löneregleringar ha under året fastställts i omkring 150 pastorat. Enligt
mellan svenska staten och fullmäktige för prästerskapets änke- och pupillkassa
träffad överenskommelse har staten från och med den 1 januari 1942
övertagit änke- och pupillkassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det
för kassan gällande reglementet eller på annan grund.

Karolinska sjukhusets ögonklinik och psykiatriska klinik ha under året
öppnats. De till Konung Gustaf V:s jubileumsklinik hörande radiofysiska och
radiopatologiska forskningsavdelningarna ha förstatligats.

Ytterligare en tillfällig provårskurs för blivande lärare vid de allmänna
läroverken har upprättats från och med läsåret 1941/42. Kursen skall läsåren
1941/43 vara förlagd till högre allmänna läroverket i Bromma i Stockholm
samt från och med läsåret 1943/44 tills vidare till högre allmänna läroverket
i Umeå.

Utbildning i värntjänst har under året meddelats vid vissa skolor.

Såsom kommunala mellanskolor lia erkänts högre folkskolorna i Timrå,
Vännäs, Vilhelmina, Hallstavik och Ånge.

Jordbruksdepartementet.

Nederbörden var under försommaren år 1941 mycket knapp och växtligheten
tog därav allvarlig skada, särskilt i Örebro och Västmanlands län
ävensom vissa andra delar av landet. Beträffande spannmål och rotfrukter
har skörderesultatet varit sämre än föregående år. För höstsäd måste skörden
betecknas såsom mycket dålig, för vårsäd och hö betydligt under medelgod.
Potatis och rotfrukter lia givit något över och foderrotfrukter något
under medelskörd. I fråga om trädgårdsprodukter har skörden varit tämligen
god. Jordbrukare, som åsamkats ekonomiska svårigheter på grund avdåligt
skördeutfall, lia i likhet med år 1940 erhållit särskilda statsunderstöd.
Sålunda ha bland annat beviljats krislån åt jordbrukare för omkring 7.7 miljoner
kronor.

Vad angår fisket har havsfisket under år 1941 rönt ett starkt inflytande
av det pågående kriget. Fisket i västra delen av Skagerak och i Nordsjön
har omöjliggjorts. Storsjöfisket vid Shetlandsöarna och sillfisket vid Island
har ej heller kunnat bedrivas. Till hjälp åt storsjöfiskarna, som i sin näring
blivit särskilt hårt drabbade av kriget, lia statsmakterna ställt medel till förfogande.
Till underlättande av anskaffningen av gasgeneratorer för fiskebålar
ha utfärdats bestämmelser örn lån och bidrag för ändamålet.

Kapitalskulden till egnahemslånefonden oell till arbetarsmåbrukslånefon -

Riksdagsberättelsen.

den utgjorde den 1 juli 1941 247 miljoner respektive 37.2 miljoner kronor. I
arbetarsmåbruksverksamheten ha under året deltagit 194 kommuner.

Sedan senaste redogörelse avgavs har för bildande av nya eller utvidgande
av förut befintliga kronoparker inköp avslutats beträffande 247.57 hektar
mark för en köpeskilling av 27,237 kronor.

Den 1 juli 1941 har skogsstyrelsen börjat sin verksamhet.

Handelsdepartementet.

Genom anordnande av elva nya fyrar i fjärden Galten i Mälaren har
erhållits en fyrbelyst farled till Köping. Trettiofem fyrar med fotogenbelysning
hava ändrats till agafyrar. — Ett nytt tjänstefartyg har färdigställts
för nedre norra lotsdistriktet.

De malmgeologiska arbetena inom norra Sverige hava pågått i
överensstämmelse med fastställda arbetsplaner. Arbetena på Rävlidens koppar-zink-blymalmsfält
hava avslutats under året, varefter fältet upplåtits för
brytning. Likaså hava undersökningsarbetena avslutats inom Adakgruvan i
Malå, vilken jämväl börjat brytas. Undersökningar hava bedrivits å Liikavaara,
Salmivaara och Svappavaara statsgruvefält varjämte pågått efterforskningar
efter manganmalm inom Jokkmokks socken. Inom södra och
mellersta Sverige har utredningen rörande järnmalmstillgångarna kompletterats
samt utredningar utförts rörande tillgångarna, särskilt ur kristidssynpunkt,
av malmer hållande metaller som under normala tider importeras.
För att erhålla bättre hållpunkter för bedömandet av utsikterna att inom
landet påträffa salt och olja har bedrivits en djupborrning vid Höllviken i
Skåne. Omfattande utredningar hava hela året pågått rörande våra oljeskiffrar
och övriga alunskiffrar samt deras utnyttjande.

Svenska staten har tecknat aktier till ett sammanlagt belopp av
25,999,400 kronor i Svenska skifferolje aktiebolaget.

Patent- och registreringsverket har under tiden 1 januari—
31 oktober 1941 beviljat 2,426 patent samt registrerat 824 bolag med ett sammanlagt
tecknat aktiekapital av 45.6 miljoner kronor.

Arbetena med anordnande av en farled genom Falsterbonäset
hava under året i huvudsak avslutats. Farleden har den 1 januari 1942 öppnats
för allmän trafik.

I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning hava upptagits
de bidrag av lotterimedel, som beviljats under år 1941.

Folkhushållningsdepartementet.

Redogörelse för åtgärder av betydelse att införas i denna berättelse har
lämnats vid behandlingen i 1942 års statsverksproposition av de frågor, som
beröra anslagen till folkhushållningsdepartementet, till vilken redogörelse
hänvisas.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

I Ju: t

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.1

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.

1. Sakkunniga för omorganisation av förmynderskapsvården i Stockholm

(1939:22; 1940: 19; 1941:1 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 28 mars 1938):

Holmbäck, Å., professor;

Åderlund, E., häradshövding.

Sekreterare:

Alexanderson, E., hovrättsassessor.

Beträffande direktiven för de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Ju 22.

De sakkunniga hava sammanträtt den 3 januari, den 12 mars, den 23 april
och den 14 maj 1941.

I juni 1941 avlämnade de sakkunniga betänkande med förslag till lag om
ändrad lydelse av 13 § lagen den 27 juni 1924 (nr 321) angående införande
av lagen örn förmynderskap, m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för utredning angående vissa grundlagsfrågor (1939:27;

1940:23; 1941: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1938:
Tingsten, H., professor, ordförande;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm.;

Nilsson, F., fil. lie., förbundssekreterare;

Petersson, K. Z., fil. d:r, redaktör, led. av I kamm.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Ju 27.

De sakkunniga hava i maj 1941 avlämnat betänkande med förslag till ändrad
lydelse av § 16 regeringsformen (Statens off. utreda. 1941:20).

Uppdraget är därmed slutfört.

1 Arbetsredogörelser för år 1941 angående lagberedningen och processlagberedningen äro, för
att bringas till riksdagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden.

1 Ju:

14 Riksdagsberättelsen.

''4 3. Sakkunniga för utredning rörande notam publiciinstitutionen (1941:1 26).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940)
dels såsom utredningsman:

Heuman, M., borgmästare;

dels ock såsom särskilda sakkunniga att deltaga i utredningsarbetet:
Belfrage, K., börschef;

Åström, A. M., bankombudsman.

Sekreterare (fr. o. m. den 24 februari 1941):

Widegren, B., hovrättsfiskal.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1941: I Ju 26.

Under år 1941 hava de sakkunniga hållit sammanträden den 3 mars, den
9 och den 10 april, den 6—den 9 maj samt den 13 och den 14 juni.

Den 20 juni 1941 avgåvo de sakkunniga, efter remiss, utlåtande över en av
docenten Helge Kökeritz m. fl. år 1937 gjord framställning om införande av
en translatorsexamen.

De sakkunniga hava den 20 juni 1941 avlämnat promemoria med förslag
till stadga angående notarii publici ävensom till lagar angående ändrad lydelse
av 88 § växellagen och 66 § checklagen.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning angående möjligheterna att nedbringa kostnaderna för fång vården

(1941:1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940 för
att biträda med undersökning angående möjligheterna att genom förenklingar
i fångvårdsanstalternas organisation och på annat sätt nedbringa kostnaderna
för fångvården:

Wikland, S. R., revisor;

Ekengren, Hj. K. A., bankråd.

De sakkunnigas undersökning, vilken verkställts i samråd med fångvårdsstyrelsen,
har slutförts och avlämnats den 20 mars 1941. Undersökningen har
lagts till grund för propositionen nr 194 till 1941 års riksdag angående anslag
till fångvårdsstaten m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet viel ingången av 1942.

5. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning angående
lokaler för Högsta domstolen, Nedre justitierevisionen och Svea hovrätt

(1939: 9; 1940: 13; 1941: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1935:

Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm.;

Vult von Steyern, N., justitieråd.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Beträffande omfattningen av det ursprungliga sakkunniguppdraget, se 1937: 1 Jut N
Ju 7.

Den 5 december 1941 har Kungl. Maj:t förordnat, att den ifrågavarande
utredningen rörande anskaffande av lämpliga lokaler för Högsta domstolen
och Svea hovrätt skall fullföljas under beaktande av de särskilda krav som
ställas efter en reform av rättegångsväsendet samt att vid utredningen jämväl
skall undersökas, huruvida och på vad sätt lokaler kunna beredas Högsta
domstolen och Nedre justitierevisionen annorstädes än i nuvarande garnisonssjukhuset.
Härvid bör särskilt övervägas möjligheten att för Högsta domstolens
och Nedre justitierevisionens behov disponera fastigheter, vilka komma
att övergå i Kungl. Maj:ts och kronans ägo på grund av det den 8 november
1940 med Stockholms stad träffade avtalet rörande vissa markfrågor m. m. i
Stockholm.

Att biträda vid utredningen har därjämte, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 5 december 1941, tillkallats:

Hesselgren, O., revisionssekreterare, Nedre justitierevisionens ordförande.

6. Sakkuimiga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
(1939:12; 1940:14; 1941:110).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1936:

Hamilton, H., greve, vattenrättsdomare, ordförande;
von Greyerz, W., major i väg- och vattenbyggnadskåren;

Göranson, G!, direktör;

Anderson, T., agronom;

Walin, G., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 13.

De sakkunniga hava i februari 1941 avlämnat del II av betänkande angående
vattenförorening, innehållande av särskilda experter verkställda tekniska
och biologiska utredningar (Statens off. utredn. 1941: 16).

Enligt departementschefens beslut den 23 december 1939 skall den återstående
delen av de sakkunnigas utredningsuppdrag, nämligen frågan örn lagstiftning
beträffande förorening av luften, tills vidare vila.

7: Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt pä kyrkolagstiftningens om råde

(1939:13; 1940:15; 1941:111).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila lills vidare.

8. Sträffråttskommittén (1939:15; 1940:16; 1941:112).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 juni 1937 och den
11 oktober 1940 (se Post- och Inrikes lidn. den 3 juli 1937 och den 19 oktober
1940):

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 8 Ekeberg, B., president, ordförande;

Wetter, F., professor;

Bergendal, R., professor;

Strahl, I., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden;

Beckman, N., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Beträffande riktlinjerna för kommitténs ursprungliga uppdrag, se 1938: Ju
18, och för det nu pågående utredningsuppdraget, se 1941: I Ju 12.

Kommitténs utredning har under år 1941 avsett dels frågan om kapitelindelningen
i en ny strafflag och grupperingen av brottstyperna, dels ock de
särskilda lagbuden inom det område av strafflagens speciella del, som skall
omfattas av kommitténs nästa förslag. Då kommittén enligt sina direktiv
närmast borde inrikta utredningen på brottsgrupper, vilka ägde samband
med de redan behandlade förmögenhetsbrotten, har kommittén i första hand
till behandling upptagit de brott, som av professor Thyrén sammanförts under
benämningen brott mot allmänheten och som i nuvarande strafflag i
huvudsak återfinnas i 12, 13 och 19 kapitlen. Dessa brott äga emellertid, såsom
i direktiven antytts, samband med brotten mot staten, och beträffande
brott av sistnämnda slag lia under år 1941 särskilda reformbehov erhållit
aktualitet. Sålunda ha frågor om ändringar i strafflagens 8 och 25 kapitel blivit
föremål för utredning inom justitiedepartementet i samråd med straffrättskommittén
(se proposition nr 309 till 1941 års riksdag med förslag till
ändrad lydelse av 25 kap. 5 § strafflagen). Med hänsyn till nu nämnda förhållanden
har kommittén utsträckt sitt arbete till att i nästa etapp avse framläggande
av förslag till ny lagstiftning om såväl brott mot allmänheten som
brott mot staten. Kommitténs närmaste förslag tänkes därför komma att avse
ett område, som i huvudsak motsvarar 7—13, 19 och 25 kapitlen i gällande
strafflag. Preliminära lagtexter ha utarbetats beträffande större delen av det
angivna lagstiftningsområdet. I början av år 1942 beräknas en preliminär lagtext
för hela detta område föreligga.

9. 1938 års patentutredning (1939: 24; 1940: 20; 1941:114).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1938):

Hjertén, K. H. R., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

von Zweigbergk, Å., byråchef.

Hjertén och von Zweigbergk ha tillika utsetts att från svensk sida deltaga
i överläggningar mellan representanter för Sverige, Danmark, Finland och
Norge i syfte att i väsentliga delar uppnå likformighet i patentlagstiftningens
huvudgrunder.

Att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med honom
i frågor, som röra utredningen, hava den 11 september 1941 utsetts, likaledes
enligt ovannämnda bemyndigande:

Bergling, N., civilingenjör;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Brahmer, H., överingenjör; J Ju; 10

Dahl, G., civilingenjör;

Eriksson, K. E., direktör;

Hasselrot, A., direktör.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. Patentverket.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 24.

Behandlingen av sådana frågor, där utsikt att vinna likformighet i de nordiska
ländernas patentlagstiftning ansetts föreligga, har under år 1941 fortsatts,
särskilt i samband med en överläggning härom i Helsingfors den 4—
den 13 februari 1941 mellan representanter för Sverige, Danmark och Finland.
Det nordiska samarbetet har dock icke kunnat fullföljas helt i avsedd
omfattning.

I anledning av rådande ovisshet örn utsikterna för detta samarbetes fortsättande
har utredningen ansett, att partiella ändringar i gällande svenska
patentlagstiftning så snart som möjligt böra vidtagas, och utredningen avser
därför att i början av år 1942 avgiva betänkande med förslag till lag örn
ändring i vissa delar av förordningen den 16 maj 1884 angående patent.

Utredningen har vidare under år 1941 fortsatt behandlingen av frågan om
vidtagande av provisoriska åtgärder på patenträttens område i anledning av
krigstillståndet och den 9 december 1941 avlämnat betänkande med förslag
till lag med särskilda bestämmelser örn uppfinningar av betydelse för rikets
försvar m. m.

10. Strafflagberedningen (1939: 25; 1940:21; 1941:115).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1938):

Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande.

Sekreterare:

Ohlsson, L. G., hovrättsassessor.

Lokal: Hovrätten, Malmö; tel. 27 795.

Beträffande omfattningen av beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25 och
1940: Ju 21.

Med stöd av ovannämnda bemyndigande har departementschefen förordnat

dels den 17 juni 1940 följande personer att tills vidare, efter kallelse av
ordföranden, samråda med denne vid den inom beredningen pågående utredningen
om ändring av gällande regler örn sinnesundersökning i brottmål och
om strafflagens tillräknelighetsbestämmelser, nämligen
Bergendal, R., professor;

Sondén, T., docent;

dels nedannämnda dagar följande personer att tillsvidare, likaledes efter
kallelse av ordföranden, samråda med beredningen rörande de lagutkast örn
ändring av gällande regler på ifrågavarande område, som utarbetats inom beredningen,
samt därmed sammanhängande frågor, nämligen

Bill. till riksd. prof. 19i2. 1 sami. 2

ltiksdagsbcrättelscn.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

I J u: 10 den 14 november 1940

Eriksson, G. A., häradshövding;

Heuman, M., borgmästare;

samt den 22 oktober 1941
Sjövall, P. G. E., professor;

dels ock den 9 juli 1941 Bergendal, Sondén, Eriksson, Heuman och Sjövall
att, efter kallelse av ordföranden, samråda med beredningen rörande frågan
örn lagstiftning angående kastrering av vissa sedlighetsförbrytare ävensom,
såvitt angår de tre sistnämnda, frågan om åtgärder mot homosexualitetens
samhällsfarliga yttringar, varjämte förordnande att samråda med beredningen
rörande sistnämnda fråga jämväl meddelats
Agge, I., professor.

I samband därmed att departementschefen den 3 maj 1941, med stöd av bemyndigandet
den 6 oktober 1938, förordnade, att beredningen omedelbart
skulle upptaga frågan angående lagstiftning om kastrering av vissa sedlighetsförbrytare,
förordnades alt biträda beredningen vid ifrågavarande utredningsarbete Lindskog,

A., hovrättsassessor.

I anledning av departementschefens ovannämnda förordnande den 3 maj
1941 avlämnade beredningen den 1 september 1941 promemoria med förslag
till lag örn kastrering m. m. (Statens off. utredn. 1941: 25). Sedan genom remiss
den 4 mars 1941 beredningen anbefallts avgiva utlåtande i anledning av
professor A. Petréns betänkande angående åtgärder för bekämpande av homosexualitetens
samhällsfarliga yttringar (Statens off. utredn. 1941:3), har beredningen
den 3 november 1941 avgivit dylikt utlåtande jämte förslag till lagstiftning
i ämnet (Statens off. utredn. 1941: 32).

Beredningen har den 29 september 1941 till Kungl. Maj:t avgivit yttrande
över en av Överståthållarämbetet gjord framställning örn förtursrätt vid intagning
å sinnessjukhus av för lösdriveri omhändertagna personer.

Under år 1941 har beredningen i övrigt fortsatt utredningen örn strafflagens
tillräknelighetsbestämmelser, örn sinnesundersökning i brottmål, därvid olika
alternativ till organisation av sinnesundersökningsväsendet utarbetats, samt
örn behandlingen av psykiskt abnorma förbrytare. Betänkande beräknas kunna
avlämnas under år 1942. 11

11. Sakkunniga för utredning angående reformer på auktorrcittens och därmed
sammanhängande immateriella rättigheters område (auktorrättskommittén)
(1939: 26; 1940: 22; 1941: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)

dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Eberstein, G., professor;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen: -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Hemming-Sjöberg, A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författare- I J
förening och i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i Musikaliska akademien, ordförande i föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim u. p. a.;

Dehlgren, S. F., chefredaktör;

Ahlberg, A., fil. d:r, föreståndare för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. d:r, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;

Dymling, C. A., fil. lie., verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophonaktiebolaget
m. fl. företag;

Lemon, C. G., direktör, förutvarande ordförande i Svenska musikerförbundet;
Liljestrand, T., f. d. hovrättsråd, ordförande i Svenska bokförläggareföreningen; Lindberg,

E., vice-professor, sekreterare i Akademien för de fria konsterna;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget svensk
filmindustri, led. av I kamm.

Enligt samma bemyndigande har den 25 april 1941 såsom intresserepresentant
därjämte tillkallats

von Konow, U., advokat, ombudsman i Sveriges författareförening och i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim u. p. a.

Sekreterare:

Zetterberg, H., hovrättsassessor.

Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset 611.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

På grund av tidsförhållandena har kommitténs verksamhet under de två
första månaderna av år 1941 i stort sett legat nere. Sedan ordföranden genom
underhandlingar med representanter för de övriga nordiska länderna erfarit,
att det uppstått förutsättningar att fortsätta det gemensamma lagstiftningsarbetet,
låt vara i begränsad omfattning, upptog kommittén med departementschefens
medgivande ånyo sin verksamhet den 1 mars 1941.

De sakkunniga jämte sekreteraren hava tillsammans med delegerade för
Danmark och Finland deltagit i en konferens i Köpenhamn den 9—den 16
juni 1941. De norska delegerade voro däremot förhindrade att infinna sig.

Efter den 1 juli 1941 har kommitténs arbete ånyo i huvudsak måst ligga
nere.

Något sammanträde med intresserepresentanterna har icke avhållits under
år 1941.

12. Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937 drs lagstiftning
örn allmänna handlingars offentlighet (1940: 25; 1941: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 mars 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 27 mars 1939):

Undén, B. ö., universitetskansler, led. av I kamm., ordförande;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 12 Pettersson, A., ombudsman;

Petersson, K. Z., fil. d:r, redaktör, led. av I kamm.;

Hagström, B., borgmästare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 25.
Universitetskanslern ö. Undén har efter därom gjord framställning entledigats
från sakkunniguppdraget. Enligt departementschefens beslut den
30 december 1941 skall utredningen, som under året legat nere, vila tills
vidare.

13. Sakkunnig för utredning angående möjlighet för konkursbo att avsluta
av konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag (1940: 26; 1941: I 19).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

14. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för bekämpande av ung domsbrottsligheten

m. m. (1940: 27; 1941: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten
och till utredning jämväl upptaga frågan om de missförhållanden som
förefinnas inom det offentliga nöjeslivet och örn botemedlen däremot (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 augusti 1939):

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;

Ronner, G., sekreterare i Arbetarnes bildningsförbund;

Råberg, E., major, direktör i Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;

Dahnberg, E., redaktör;

Elfving, G., redaktör, ordförande i Nordens godtemplares ungdomsförbund.
Sekreterare:

Hector, H., assessor vid Stockholms rådhusrätt.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27.
Departementschefen beslöt den 23 december 1939 att de sakkunnigas utredning
skulle vila till dess annorlunda bestämdes men att de sakkunnigas
ordförande och sekreterare dock tills vidare, i den mån det kunde ske utan
åtnjutande av ledighet från ordinarie befattningar, skulle insamla och bearbeta
material för fortsatta undersökningar inom ramen för utredningsuppdraget.

Sedan de undersökningar rörande ungdomsbrottsligheten, som alltsedan
våren 1939 verkställts av centralförbundet för socialt arbete, numera slutförts,
har departementschefen den 21 november 1941 förordnat, att de sakkunniga
skola återupptaga den åt dem anförtrodda utredningen. Med hänsyn
till beröringspunkterna mellan denna och vissa av de arbetsuppgifter,
som ankomma på den av Kungl. Maj:t den 22 november 1940 tillsatta kommittén
för utredning rörande skolväsendets organisation m. m„ har departe -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

mentschefen tillika anbefallt de sakkunniga att söka samråd med nämnda 1 Ju: 16
kommitté vid behandlingen av spörsmål, vilka äro av intresse för båda utredningarna.

Förste folkskolinspektören B. Jonzon har den 12 december 1941 entledigats
från sakkunniguppdraget. Sedan Kungl. Maj:t samma dag bemyndigat
departementschefen att tillkalla en sakkunnig utöver det ursprungliga antalet,
ha följande personer tillkallats såsom sakkunniga, nämligen:

Pehrling, A. M., skyddshemsinspektör;

Hässelberg, A., folkskolinspektör.

Att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga
har departementschefen därjämte den 12 december 1941 utsett:

Alm, Ulla, redaktör;

Beckman, Sigrid, advokat;

Cedergren, C. A. H., generalsekreterare;

Rosén, Göta, barnavårdsombud, led. av II. kamm.;

Stenberg, S. O., docent, överläkare.

Under största delen av år 1941 har utredningsarbetet kunnat bedrivas endast
i synnerligen begränsad omfattning.

15. 1939 års utlänningssakkutiniga (1940: 28; 1941: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1939):

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm., ordförande;

Friggeråker, J., lantbrukare, led. av I kamm.;

Bergquist, Th., statsråd, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II. kamm.;

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.;

Engzell, G., utrikesråd.

Sekreterare:

Drougge, E., t. f. byråchef.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Beträffande riktlinjerna för de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 28.
Utredningsarbetet har legat nere under år 1941. Dess återupptagande är
beroende på departementschefens bestämmande.

16. Fastighetsbildningssakkunniga (1940: 29; 1941: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Riksdcigsberättelsen.

1 Ju: jg Odencrants, J. O., häradshövding;

Palm, G., byråchef;

Quensel, S. G. L., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 03.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 29
De sakkunniga ha under år 1941 hållit tre plenisammanträden, varjämte
ordföranden samt ledamöterna Palm och Quensel bildat ett arbetsutskott
och samarbetat större delen av året.

Utredningsarbetet har huvudsakligen varit inriktat på principerna för fastighetsbildningen
ur såväl jordpolitisk som teknisk synpunkt, ägogränsspörsmål
och sambandet med civilrättsliga institut och regler. I dessa delar har
arbetsutskottets beredning av frågorna nått det stadium, att de sakkunniga
kunna arbeta i plenum. Parallellt ha åtskilliga mer speciella problem undersökts.
Eftersom utredningsuppdraget icke lärer kunna i sin helhet slutföras
under år 1942, ha de sakkunniga för avsikt att åter upptaga frågan
örn partiella reformer.

De sakkunniga ha avgivit av chefen för jordbruksdepartementet infordrade
utlåtanden dels den 15 maj 1941 i en inom riksdagen väckt fråga örn
åtgärder mot spekulationsköp av jord och dels den 5 november 1941 över
betänkandet (Statens off. utredn. 1941: 24) med förslag till lag om inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet.

17. Revision av lagstiftningen om kvinnas behörighet att innehava stats tjänst

och annat allmänt uppdrag (1940:30; 1941: I 23).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall med tillkallande
av sakkunniga tills vidare anstå.

18. Sakkunnig för utredning av vissa flottledsfrågors behandling (1940:31;

1941: I 24).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

19. Sakkunnig för en förberedande utredning örn det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit genom fel eller försummelse av

tjänsteman (1940:32; 1941: I 25).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

20. Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken.

Kungl. Majit har den 30 oktober 1941 bemyndigat chefen för justitiedepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för att biträda med arbetet på
ett sammanförande till en eller flera större enheter av det flertal lagar, som
bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken, ävensom att utse

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 23

erforderligt antal personer att på kallelse av de sakkunnigas ordförande del- I JU! 20
taga i överläggningar i ämnet.

Tillkallade den 8 november 1941 jämlikt ovannämnda bemyndigande (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Walin, G., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden.

Direktiven för de sakkunnigas uppdrag framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade därvid:

Ärvdabalken i 1734 års lag upptog, i tjugutre kapitel, bestämmelser örn
arv, boutredning, arvskifte, testamente och förmynderskap. I dessa ämnen
gälla nu i stället ett flertal lagar, som utfärdats under åren 1917—1934 och
som bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken. Hit räknas
lagen örn äktenskaplig börd, lagen örn barn i äktenskap, lagen om adoption,
lagen örn barn utom äktenskap, lagen om förmynderskap, lagen om
arv, lagen om testamente och lagen om boutredning och arvskifte. Vid utarbetandet
av dem har avsikten varit, att de skulle framdeles sammanfogas
till en eller flera större enheter. Detta arbete, som förberetts inom departementet,
torde nu böra utföras. Flera skäl tala för att därvid lagstiftningen om föräldrar
och barn samt om förmynderskap tillsammans bildar en ny balk
och att lagarna örn arv, testamente, boutredning och arvskifte sammanföras
till ärvdabalk.

För kodifieringsarbetet lärer vara erforderligt att en omgruppering av
bestämmelserna i nämnda lagar vidtages. Särskilt inom föräldrarätten torde
det vara önskvärt att sammanställa de stadganden i olika lagar som röra
samma ämne för att därigenom vinna bättre översikt och undvika onödiga
upprepningar. Detta kan icke ske utan ett antal mindre jämkningar. En del
tillägg torde även behövas för att uppnå större konsekvens och fylla de
luckor som framträda vid en mera systematisk reglering av detta lagstiftningsområde.
I övrigt bör i allmänhet den ståndpunkt godtagas som förenämnda
lagar intagit i sakligt hänseende. På några punkter synes emellertid
ett förnyat övervägande böra äga rum.

Nu gällande lagstiftning örn äktenskaplig börd har blivit föremål för
kritik, enär den ansetts giva en alltför snävt begränsad möjlighet att häva
den legala presumtionen örn sådan börd, när barnet fötts under äktenskap
eller å sådan tid efter dess upplösning att det kan vara avlat dessförinnan.

Vad särskilt angår möjligheten att efter viss tids förlopp utröna verkliga
förhållandet är att märka att blodundersökning numera i detta hänseende
erbjuder ett viktigt hjälpmedel. En omprövning av frågan, under vilka villkor
den legala presumtionen örn äktenskaplig börd må kunna hävas, synes
påkallad. De önskemål, som tid efter annan framställts örn ändrad utformning
av reglerna angående fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap,
torde även böra beaktas.

I skrivelse den 18 februari 1936 bar riksdagen hemställt örn en förutsättningslös
utredning angående de utomäktenskapliga barnens rättsliga ställ -

24 Riksdagsberättelsen.

1 Ju: 20 ning i allmänhet. Med anledning av denna skrivelse, som tidigare varit remitterad
till befolkningskommissionen och därefter till socialstyrelsen, torde
böra närmare övervägas, i vad mån nu förefintliga olikheter mellan de bestämmelser
som gälla barn i äktenskap och dem som gälla barn utom äktenskap
kunna minskas. En fråga som därvid bör uppmärksammas gäller de
utomäktenskapliga barnens arvsrätt efter fadern och fädemefränderna.

I övrigt torde vissa detaljspörsmål, som i olika sammanhang blivit föremål
för uppmärksamhet, böra undersökas. Jag vill t. ex. erinra örn en framställning
från rådhusrätten i Lund den 17 oktober 1941, däri ifrågasättes
att adoption må kunna hävas, när det visar sig att barnet lider av sinnessjukdom
eller sinnesslöhet.

Utredningen har påbörjats.

21. Sakkunnig för fortsatt utredning angående revision av strafflagen för

krigsmakten.

Sedan sakkunniga, tillkallade för att verkställa utredning angående revision
av strafflagen för krigsmakten samt före den 1 oktober 1935 avgiva
betänkande rörande grundlinjerna för en sådan revision, avgivit betänkande
i ämnet och därmed slutfört sitt uppdrag, bemyndigade Kungl. Majit den
22 maj 1936 chefen för justitiedepartementet att tillkalla sakkunniga att
verkställa fortsatt utredning i ämnet och avgiva förslag. Med sted av bemyndigandet
tillkallades dåvarande byråchefen för lagärenden, numera statssekreteraren
i justitiedepartementet C. G. Hellquist såsom sakkunnig för
utredningen.

Departementschefen entledigade den 23 december 1939 Hellquist från sakkunniguppdraget
samt förordnade, att utredningsarbetet skulle vila tills vidare
och återupptagas vid den tidpunkt och i den ordning som framdeles
kunde bliva bestämd.

Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande den 22 maj 1936 har departementschefen
den 30 oktober 1941 förordnat, att utredningen skall återupptagas
och fullföljas på grundval av tidigare utarbetade riktlinjer och lagutkast
samt under beaktande tillika såväl av de erfarenheter, som efter stormaktskrigets
utbrott kunna vinnas rörande tillämpning och utveckling av
den militära strafflagstiftningen i krigförande och icke krigförande länder,
som ock av det pågående utredningsarbetet för revision av allmänna strafflagens
speciella del, i den mån detta kan återverka på innehållet i strafflagen
för krigsmakten.

Såsom sakkunnig för verkställande av den återupptagna utredningen har
enligt departementschefens beslut, likaledes den 30 oktober 1941, tillkallats:
Regner, N., hovrättsråd, t. f. byråchef för lagärenden.

22. Sakkunniga för revision av stadsplanelagstiftningen.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 28 november 1941 för
att verkställa utredning av frågan om regionplanelagstiftning och en över -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

syn av gällande lagstiftning för byggnadsverksamheten jämte vad därmed ^
äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1941)
dels såsom utredningsmän:

Elliot, K., statssekreterare, tillika ordförande;

Malmberg, H., generaldirektör;

Wetterling, G. M. W., stadsarkitekt;

Aurén, N. E. J., förste kanslisekreterare;

dels ock att deltaga i överläggningar med utredningsmännen:

Ahlmark, S., advokat, ombudsman i Sveriges fastighetsägareförbund;
Glimstedt, N. R., stadsingenjör;

Hedqvist, P. G., professor;

Linden, A. G., byggnadsråd;

Lindström, S. A., arkitekt;

Lundquist, S., civilingenjör;

Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wåhlin, P., bankdirektör;

Öberg, Th., drätseldirektör.

Sekreterare:

Nordenstam, B. A., hovrättsassessor.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid bland annat:

»Genom stadsplanelagen den 29 maj 1931 och byggnadsstadgan den 20 november
samma år togs ett stort steg framåt inom det lagstiftningsområde
som reglerar samhällenas planering och byggnadsverksamheten. Begreppet
stadsplan erhöll genom denna lagstiftning en vidgad och fördjupad innebörd.

I syfte att möjliggöra ingripande från det allmännas sida, innan bebyggelsen
framskridit för långt, infördes vidare genom stadsplanelagen flera nya
institut, nämligen stomplan, utomplansbestämmelser och byggnadsplan. Institutet
stomplan har dock icke kommit till avsedd användning, och utomplansbestämmelser
eller byggnadsplan ha hittills icke heller fastställts i den
utsträckning som varit önskvärd. Orsakerna härtill torde delvis vara att söka
i den gestaltning som instituten vart för sig erhållit, om ock särskilt tidigare
brist på erforderlig sakkunskap verkat hämmande.

Emot den rättsliga regleringen av dessa frågor kan emellertid riktas en
mera djupgående anmärkning. Stadsplanelagen och byggnadsstadgan taga
sikte på vart samhälle för sig och reglera dess plan- och byggnadsfrågor utan
erforderlig garanti för att hänsyn tages till utvecklingen inom angränsande
samhällen eller till landsbygden däromkring. Sålunda är t. ex. användningen
av institutet stomplan, ehuru avsett att giva möjlighet till en reglering i stort,
inskränkt till ett samhälles ytterområden och sträcker sig ej till närliggande
kommuner. Denna brist hos lagstiftningen har gjort sig särskilt kännbar i
fråga örn förorterna till de största städerna, t. ex. Stockholm och Göteborg.
Numera ha, vid sidan av lagen, för dessa båda orter utarbetats regionplaner,
vilka dock sakna all rättslig betydelse, önskemålet att erhålla ett fastare

Riksdag sberättelsen.

I Ju: 22 grepp på bland annat dessa frågor har varit föremål för behandling av sakkunniga
för utredning rörande kommunal samverkan, vilka enligt Kungl
Maj:ts bemyndigande den 11 november 1938 tillkallats av chefen för socialdepartementet.
Den 30 december 1939 förordnade Kungl. Majit, att utredningen
tills vidare skulle begränsas till frågan örn rättslig reglering av regionplaneinstitutet.
Utredningsarbetet har emellertid efter vissa förberedande åtgärder
varit vilande, enär resultatet av vissa andra sakkunnigas arbete ansetts
böra avvaktas.

Förslag om utarbetande av regionplanelagstiftning har sedermera
på grund av praktiska erfarenheter väckts ur delvis nya synpunkter.

Upprättandet av regionplan är främst av betydelse för samordnandet av
flera administrativa enheters planeringsarbete. Endast en mening torde kunna
råda därom att en i tid vidtagen god planering för större områden är av
utomordentligt värde. Det synes därför synnerligen angeläget att den påbörjade
utredningen om en rättslig reglering av regionplaneinstitutet fortsättes.
Denna utredning, vilken ursprungligen upptagits såsom ett led i en mera
omfattande utredning om kommunal samverkan, torde emellertid nu lämpligen
böra fortsättas i samband med en revision av den egentliga stadsplanelagstiftningen.

Om regionplaneinstitutet skall kunna erhålla någon större praktisk användning,
är det nödvändigt att planerna icke kräva alltför långvariga och
detaljerade undersökningar. Huvudvikten torde böra läggas vid att ett överordnat
organ, som har översikt över de åtgärder som planeras inom ett större
område, anförtros kontroll över att dessa åtgärder icke strida mot varandra
utan till gemensam båtnad samordnas. Det lärer böra undersökas, huruvida
detta organ bör utgöras av statlig myndighet eller av någon representation
för de särskilda kommunerna. Svaret på denna fråga är delvis beroende av
den utformning som erforderliga materiella bestämmelser örn planens beskaffenhet
komma att erhålla. Därest lagstiftningen icke kräver att planeområdet
från början fast avgränsas utan tillåter detta att organiskt växa med
utvecklingen, synes endast statlig myndighet kunna komma i fråga såsom
kontrollorgan. Vid en mera fri gestaltning av regionplanerna erfordras icke
kostsamma undersökningar och mätningar på marken vilka måhända sedermera,
när i planen förutsatta åtgärder skola genomföras, visa sig vara föråldrade.

Rättsverkningarna av regionplan torde böra inskränkas till vad som är
strängt nödvändigt. Det kontrollerande organet måste kunna förhindra olämpliga
åtgärder inom regionplaneområdet. Där ett samordnande av åtgärder
inom olika kommuner är behövligt, bör det kontrollerande organet också
ha befogenhet att i en eller annan form åvägabringa detta. Det kan erinras
om att vattenlagstiftningen numera ger möjlighet till bildandet av tvångssammanslutningar
för reglering av avloppsfrågor. Många av de kommunala
åtgärder som förutsättas i en regionplan torde emellertid lämpligen kunna
bringas till verkställighet av var kommun för sig i vad rör den kommunen.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 27

Vid utformande av lagstiftning om regionplaner bör i övrigt bland annat I
uppmärksammas sambandet med frågan om fritidsreservat, vilken blivit
föremål för behandling i den s. k. fritidsutredningens betänkande den 31
maj 1940 (Statens off. utredn. 1940: 12). Innan en regionplan erhåller sin
gestaltning bör givetvis utrönas i vad mån behov föreligger av dylika reservat.
Även de önskemål som ligga till grund för fritidsutredningens betänkande
med förslag angående reglering av strandbebyggelsen (Statens off. utredn.
1938: 45) böra bliva föremål för övervägande. Genom vissa kompletteringar
av fastighetsbildningslagen och jorddelningslagen torde utan avsteg från nu
tillämpade grundsatser kunna vinnas betydelsefullt skydd mot olämplig
strandbebyggelse.

Frågan, huru militära krav må tillgodoses vid planläggningsarbete tarvar
en noggrann undersökning. Det ur militär synpunkt önskliga kan givetvis
tänkas innebära högst kännbara ingrepp i den enskildes rörelsefrihet. För
att markägaren icke skall åsamkas obehörigt intrång bör en gränslinje sökas
för att urskilja sådana krav som böra tillgodoses genom ingripande enligt
expropriationslagstiftningen. Fråga örn en provisorisk reglering av dessa
spörsmål har upptagits till behandling i en inom departementet upprättad,
den 3 november 1941 dagtecknad promemoria angående förbud mot bebyggelse
till hinder för försvaret.

De militära önskemålen äro av betydelse även för den egentliga
stadsplanelagstiftningen. För den tätare bebyggelsen bör därjämte
särskilt uppmärksammas, att planläggningen tillgodoser det civila luftskyddet.
Även här kan den enskilde fastighetsägarens intresse trädas för när, och
föreskrifter synas önskvärda till förhindrande, att avsevärt större intrång
åsamkas vissa fastigheter än andra.--- •— ----------- —

De förhållanden som framkallats av det pågående stormaktskriget böra
föranleda en undersökning örn jämkning i gällande byggnadsbestämmelser
även i andra hänseenden. Bostadsproduktionen har som bekant av flera orsaker
hämmats. För att möjliggöra ett snabbt uppförande av bostäder, därest
bostadsbrist hotar, torde böra undersökas möjligheten att i ett eller annat
avseende, t. ex. i fråga örn byggnadsmateriel, eftersätta eljest gällande villkor
för bebyggelsen.

Erfarenheten av stadsplanelagstiftningen i övrigt torde lia givit vid handen
att den även med hänsyn till normala förhållanden är i behov av översyn
i vissa hänseenden. Klagomål lia särskilt riklats mot det förfarande som
stadgas för prövning av stadsplanefrågor oell ärenden rörande byggnadslov
m. m. En utgångspunkt för dessa anmärkningar har varit, att ärendena ansetts
taga längre lid i anspråk än som är förenligt med byggnadsverksamhetens
berättigade krav.

Av det anförda synes framgå, att örn än från skilda håll väckts i viss mån
olikartade förslag, en tämligen utbredd mening råder, att prövning av stadsplanefrågor
skulle i viss utsträckning kunna anförtros byggnadsnämnden
under kontroll av länsstyrelsen. Denna möjlighet lill förenkling bör prövas.

Riksdagsberätteisen.

I Ju: 22 Ytterligare torde åtskilliga förenklingar i reglerna om besvärsrätt m. m. kunna
vidtagas utan markägares förfång. Även i fråga örn tomtindelningsförfarandet
bör undersökas, huruvida icke utrymme finnes för en rationalisering.

Beträffande gällande materiella bestämmelser om stadsplan och verkan
därav ha några anmärkningar mot grundlinjerna i lagstiftningen icke veterligen
anförts, önskemål om förtydliganden och jämkningar i vissa hänseenden
ha dock framkommit i olika sammanhang. Bland dessa må särskilt nämnas
krav på en rättvisare fördelning av det intrång som vållas fastighetsägare
genom sanering av äldre byggnadskvarter. En för markägaren betydelsefull
fråga som likaledes synes böra undersökas rör grunderna för ersättning
då tomtdel skall lösas enligt 26 § stadsplanelagen.

I detta sammanhang må nämnas, att jag den 7 februari 1941 i samband
med framläggande av förslag till lag örn ändring i vissa delar av vattenlagen
m. m. framhållit, att frågan om skyldighet för samhälle att, när stadsplan
kommer att gälla för visst område, lösa befintliga kloakledningar och andra
ledningar borde upptagas vid en översyn av stadsplanelagstiftningen.

Beträffande stadsplanelagens bestämmelser för landsbygden har vid flera
tillfällen ifrågasatts en utvidgning av stomplaneinstitutet, som nu endast kan
tillämpas i stad eller därmed jämställt samhälle. Med avseende å reglerna
om byggnadsplan har anmärkts, att sådan plan i strid mot vad som varit
avsett kommit till användning i orter där bebyggelsen redan vore i huvudsak
färdig och att den ej vore lämpad för den reglering som erfordrades på detta
stadium. I anslutning härtill har anmärkts, att fastighetsbildnings- och jorddelningslagarnas
bestämmelser om avstyckningsplan vore såtillvida bristfälliga
att de möjliggjorde reglering av allenast ett mycket begränsat område
och ställde angränsande mark helt utanför den åsyftade kontrollen.

Dessa spörsmål sammanhänga med utredningen av frågan om regionplanelagstiftning.
Det synes lämpligt att i anslutning därtill närmare undersökes
behovet av en jämkad form för den första detaljregleringen av bebyggelsen.

Av de frågor som sålunda böra bliva föremål för utredning böra de som
sammanhänga med det nuvarande krisläget i första hand upptagas till behandling.
Även i övrigt torde vara möjligt att göra olika avsnitt till föremål
för utredning vart för sig. Vid utredningsarbetet bör alltså eftersträvas att
utan dröjsmål efter hand framlägga förslag i hithörande frågor allteftersom
arbetet leder till resultat.»

23. Sakkunniga för översyn av lagstiftningen om fri rättegång.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1941 för att
verkställa en allmän översyn av lagstiftningen om fri rättegång (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 december 1941):

Danielson, B. G. E., byråchef för lagärenden, ordförande;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

Vallquist, S., häradshövding; I XI: 1

Bäärnhielm, G., rådman;

Swartling, E. G., advokat, direktör vid Stockholms stads rättshjälpsanstalt.

Sekreterare:

Holmgren, H. K. H., hovrättsassessor.

Lokal: Kanslihuset; tel. Kanslihuset 647.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelande av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade därvid
bland annat:

Särskilt bör uppmärksammas, huruvida ytterligare åtgärder böra vidtagas
för att förhindra missbruk av den fria rättegången, därvid i första hand böra
undersökas möjligheterna att på ett betryggande sätt avskilja sådana fall, i
vilka kostnadsfri rättshjälp icke rimligen bör lämnas. Stor uppmärksamhet
måste ägnas frågan huruvida det är möjligt att begränsa statsverkets utgifter
för den fria rättegången utan förfång för den obemedlade rättssökande allmänheten.
Härvid bör övervägas bland annat lämpligheten av och formerna
för ett intimare samarbete mellan domstolarna och de offentliga rättshjälpsanstalterna
i ärenden rörande fri rättegång. Bland spörsmål i övrigt, som i
detta sammanhang böra beaktas, må nämnas frågan om skyldighet för part
att till statsverket återgälda dess utgifter för fri rättegång.

Enligt direktiven skola även vissa till Kungl. Majit inkomna framställningar
rörande partiella ändringar i förevarande lagstiftning upptagas till övervägande
i detta sammanhang, nämligen dels 1937 års riksdags skrivelse (nr 192)
om utredning rörande sådan ändring av lagen om fri rättegång, att medellös
part må, utöver vad för närvarande gäller, av allmänna medel kunna erhålla
hjälp till sin inställelse vid domstol, dels riksdagens justitieombudsmans skrivelse
den 31 december 1937 angående frågan om rätt för svarandepart, som
beviljats fri rättegång, att kostnadsfritt erhålla protokoll i målet även örn begäran
därom framställts först efter det utslag meddelats, dels ock 1939 års
riksdags skrivelse (nr 67) örn utredning rörande ändrade bestämmelser i syfte
att i vidgad utsträckning bereda möjlighet till ersättning åt biträde i överrätt
i fri rättegång.

Utrikesdepartementet.

Kommitté som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1942.

1. Nämnden för reglering av baltiska ersättningsanspråk.

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1941:

Eklund, C. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;

Engzell, G., utrikesråd;

Browald!!, K. E., bankdirektör.

Riksdag sberättelsen.

J U: 1 Sedan mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union den 30
maj 1941 träffats överenskommelse, varigenom bland annat Sovjetunionens
regering förbundit sig att till den svenska regeringen utgiva viss ersättning för
förluster, vilka drabbat svenska medborgare och företag i samband med Estlands,
Lettlands och Litauens ombildande till sovjetrepubliker samt uppgående
i Sovjetunionen, har Kungl. Majit den 13 juni 1941 tillsatt en nämnd med uppgift
att verkställa utredning angående de svenska fordringsanspråk, för vilka
ersättning bör utgå av den genom överenskommelsen bestämda ersättningssumman,
samt att till Kungl. Majit inkomma med förslag till fördelning av
nämnda summa ävensom vidtaga de ytterligare åtgärder, vilka kunna bliva
erforderliga för genomförande av överenskommelsen, såvitt avser de av ersättningssumman
omfattade fordringsanspråken.

Nämnden har under året haft 10 sammanträden.

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.

1. Utredningsmän rörande vissa frågor beträffande den sociala försvarsberedskapen
(Sociala försvarsberedskapskommittén) (1940: 5; 1941: I 6).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 24 februari 1939:
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Gabrielsson, A. T. N., direktör;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Johansson, Elsa, fru, led. av II kamm.;

Johansson, N. I., lantbrukare;

Persson, J. A. L., led. av II kamm.;

Skogh, S. A., byråchef.

Sekreterare:

Munck af Rosenschöld, T. L., borgmästare.

Biträdande sekreterare:

Christianson, G. A., t. f. förste kanslisekreterare.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1940: Fö 5 och 1941: I Fö 6.
Härjämte har e. o. notarien E. M. Engström biträtt kommittén vid utförandet
av anbefallda utredningsuppdrag.

Kommittén har under året sammanträtt 5 dagar och dess arbetsutskott 13
dagar.

Kommittén har den 10 januari 1941 avgivit betänkande, del III, med förslag
till krigspensionsförordning m. m. (Statens off. utredn. 1941: 1). Betänkandet
behandlar dels frågan om särskilda åtgärder för ekonomiskt stöd åt
värnpliktiga dels ock frågan om ersättning i anledning av kroppsskada under
krig m. m.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Vidare har kommittén den 10 januari 1941 avgivit anbefallt utlåtande i I FÖ: 2
anledning av pensionsstyrelsens skrivelse den 12 april 1940 angående beredskapsåtgärder
för säkerställande av understödsföreningarnas verksamhet vid
krig m. m.

Enligt direktiven för 1939 års livsförsäkringskommitté — innefattade i
yttrande av dåvarande chefen för handelsdepartementet till statsrådsprotokollet
den 20 oktober 1939 — har åt livförsäkringskommittén uppdragits att
i samråd med sociala försvarsberedskapskommittén utreda dels frågan huruvida
staten i någon form bör bidraga till bestridande av krigsdeltagares
livförsäkringspremier och dels frågan örn beredande av anstånd för krigsdeltagare
med premiebetalning i vissa fall. Kommittéerna, som ansett sig
böra gemensamt verkställa utredningen, hava den 30 juli 1941 överlämnat
förslag till lagstiftning örn bidrag till krigsinkallades försäkringspremier
m. m. I utarbetandet av förslaget hava deltagit, från sociala försvarsberedskapskommittén
landshövdingen Thomson, docenten Håstad, fru Elsa Johansson,
lantbrukaren Johansson och byråchefen Skogh, från livförsäkringskommittén
försäkringsdirektören fil. doktorn F. Lundberg, försäkringsdirektören
N. J. Ekwall och ledamoten av riksdagens andra kammare J. A. Hermansson
samt från båda kommittéerna J. A. L. Persson.

Kommitténs uppdrag är numera slutfört.

2. Lantförsvarets utbildningskommission (1940: 9; 1941: I 7).

Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1939 med
uppgift att företaga vissa undersökningar rörande utbildningsarbetet vid armén
i vad avser värnpliktig personal samt fast anställt manskap ävensom
att till Kungl. Maj:t avgiva utlåtande rörande resultatet av dessa undersökningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1939).

Ledamöter:

Söderborg, B. J. A., rektor, ordförande;

Norinder, Y. H. T., folkskolinspektör;

Tamm, V. S. H:son, överste;

Göthberg, K. I., överstelöjtnant;

Zandrén, G. R., överstelöjtnant.

Beträffande kommissionens uppdrag, se 1940: Fö 9.

Såsom expert beträffande värnpliktigas formella utbildningsförutsättningar
bar läroverksadjunkten C. O. V. Cederblad biträtt kommissionen.

Vidare har på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1941 till kommissionens
förfogande ställts följande personal, nämligen översten B. G.

Uggla, bataljonsläkaren Å. S. Häger, löjtnanterna H. H. Pantzerhielm och
G. C. A. M. von Heijne samt fanjunkaren J. A. Gillstedt ävensom ett antal
officerare ur infanteri-, kavalleri-, artilleri-, ingenjör- och tränginspektionerna.

Sekreterare åt kommissionen ha enligt meddelade förordnanden varit föredraganden
i regeringsrätten C. G. Wejle och kaptenen vid generalstabskåren
G. W. Reuterswärd.

Riksdcigsberättelsen.

I Fö: 2 Sammanträden, ofta pågående flera dagar i följd, ha med i regel korta
mellantider hållits under hela tiden för kommissionens verksamhet.

Mellan sammanträdena har kommissionen — jämte utförande av annat arbete
i anledning av kommissionens uppdrag — i syfte att tillgodogöra sig
erfarenheter i frågor, vilka sammanhänga med uppdraget, besökt det övervägande
flertalet av arméns truppförband.

Kommissionen har därjämte följt en under september 1941 anordnad fälttjänstövning
med värnpliktiga av 1940 års klass, besökt krigsskolan, arméns
underofficersskola, infanteriskjutskolan samt artilleriets skjutskola ävensom
närvarit vid vinterfälttjänstövningar med beredskapsförband.

Utbildningsproblem och utbildningsförhållanden hava dryftats med truppförbandschefer
och övrigt befäl, överläggningar hava hållits med representanter
för underofficers- och underbefälsförbunden, varjämte kontakt med
de värnpliktiga sökts och vunnits på olika sätt.

Kommissionen har i skrivelse den 20 februari 1941 till chefen för försvarsdepartementet
framhållit angelägenheten av att vissa förhållanden avseende
undervisningslokaler för arméns stamskolor och värnpliktiga, vilka
voro föremål för kommissionens uppmärksamhet, vunne beaktande.

Kommissionen har den 8 oktober 1941 avgivit infordrat utlåtande över
promemoria med förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänstgöringstid
m. m., utarbetad av 1941 års försvarsutredning.

Kommissionen har den 29 november 1941 avgivit betänkande och förslag
i ämnet (Statens off. utredn. 1941: 35).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredning för översyn av gällande författningar rörande försvarsväsendets

reservpersonal (1941: I 8).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1940 för att inom
försvarsdepartementet biträda med verkställande av en allmän översyn av
samtliga gällande författningar rörande försvarsväsendets reservpersonal
samt på grundval av denna översyn avgiva förslag till nya författningar i
ämnet, som kunde befinnas påkallade:

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Söderberg, G., t. f. sekreterare i arméförvaltningen.

Utredningsmannen har den 18 april 1941 avgivit förslag till
förordning angående personal i arméns reserver,
förordning angående personal i flottans reserv,
förordning angående personal i kustartilleriets reserv,
förordning angående personal i mariningenjörkårens reserv,
förordning angående personal i marinintendenturkårens reserv,
förordning angående personal i marinläkarkårens reserv samt
förordning angående personal i flygvapnets reserv.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

4. Sakkunniga för utredning angående biträde åt viss militärpersonal i per- I FÖ! 6
sonliga angelägenheter m. m. (19M års militära socialvårdskommitté)

(1941: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1940:

Tottie, C. H., överste, ordförande;

Björck, K. G., överste;

Andersson, S., ombudsman;

Mogård, J. A. B., kyrkoherde;

Jonsson, N. H., kapten;

Moberg, W. R., advokat;

Thunborg, T. F., sekreterare.

Sekreterare:

Bennedich, C., kapten.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1941: I Fö 10.

De sakkunniga hava enligt erhållna bemyndiganden företagit studieresor
såväl inom som utom landet.

41 sammanträden, fördelade på 22 perioder, hava hållits.

De sakkunniga hava den 29 oktober 1941 till chefen för försvarsdepartementet
avgivit betänkande och förslag angående soldatvården (Statens off.
utredn. 1941: 30).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunniga för utredning angående den framtida organisationen av den

centrala militära förvaltningstjänsten (1941: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1940:

Nothin, T. K. V., överståthållare, ordförande;

Bjurner, K. G., konteramiral;

Blomquist, R., direktör;

Gummeson, P. E. S., direktör;

Rappe, O. A., friherre, generalmajor;

Söderberg, N. O. F., överste;

Söderbom, J. H. F., generalmajor.

Sekreterare:

Lundberg, N. R. W., byråchef.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1941: I Fö 11.

De sakkunniga, som under år 1941 hållit 12 sammanträden, hava den 28
februari 1941 till chefen för försvarsdepartementet avgivit principbetänkande
i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredning för revision av gällande rekvisitionslagstiftning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1941 för att
biträda med utredning angående revision av gällande rekvisitionslagstiftning
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1941):

Bill. till riksd. prof. 1942. 1 sami. 3

ItiksdagsberUttelsen.

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 6 Levinson, K. S., landshövding, ordförande;

Strandell, G. H. F., borgmästare;

Persson, G., led. av II kamm.;

Knutsson-Hall, N. A., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Öhman, F. K. I., t. f. revisionssekreterare.

Utredningsmännen hava efter bemyndigande såsom sakkunniga anlitat majoren
C. W. Elliot, kaptenen C. G. F. af Klintberg samt regementsveterinären
J. F. Wilhelmson.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 31 januari 1941 därvid departementschefen bland
annat anförde:

Utredningen bör taga sikte på att åvägabringa så enkla och enhetliga bestämmelser
som möjligt. På grundval av hittills vunna erfarenheter torde
säkrare än vid föregående revision av rekvisitionslagen kunna bedömas, huruvida
icke kommunernas funktion att vid rekvisition utgöra ett mellanled
mellan rekvirenten och den enskilde bör upphöra. I samband med revideringen
av bestämmelserna örn förberedandet av rekvisition av viss egendom
i fredstid bör övervägas, om icke behov föreligger av att härvid medtaga
annan egendom än fartyg, hästar och fordon. Särskilt luftfartyg torde därvidlag
kunna komma i fråga. Ett annat spörsmål, som i detta sammanhang
torde böra uppmärksammas, är frågan i vad mån ägare eller innehavare av
egendom bör kunna åläggas att redan i fredstid vidtaga åtgärder med egendomen
för att göra den ägnad att utan dröjsmål kunna användas för krigsbruk.
Av vad myndigheterna i ärendet anfört framgår, att svårigheter mött
att med ett snabbt inmönstringsförfarande förena en besiktning av egendomen,
som medför en garanti såväl för att endast för ändamålet lämpad egendom
tages i anspråk som att egendomen värderas med tillbörlig noggrannhet.
Utredningen bör taga sikte på att härvidlag finna en utväg till förbättrade
förhållanden.

Utredningsmännen hava hållit 19 sammanträden.

På grund av remiss hava utredningsmännen den 23 maj 1941 avgivit utlåtande
över en av chefen för marinen gjord underdånig framställning angående
bemanningen av fartyg, som uttagits enligt fartygsuttagningslagen.

Utredningen har den 23 december 1941 avgivit betänkande och förslag
i ämnet (Statens off. utredn. 1941:37).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning rörande militära beställningshavares m. fl. försättande i

disponibilitet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1941 för att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande lämpligheten av
och möjligheterna för ett genomförande helt eller delvis av vissa av överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter i skrivelse den 14 februari 1941 an -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

givna åtgärder åsyftande, bland annat, bestämmelser örn försättande i disponibilitet
av till militära avlöningsreglementet hänförliga beställningshavare
av regementsofficers- eller högre grad samt motsvarande civilmilitära befattningshavare: Quensel,

N. J. E., president;

Westling, E. A., expeditionschef.

Vid meddelandet av bemyndigandet yttrade departementschefen, att överbefälhavaren
i sin förenämnda skrivelse bland annat anfört, att det vore ett
statens intresse av vital betydelse, att den vid krigsmakten på aktiv stat anställda
personalen besutte sådan tjänsteduglighet, att den på ett fullt tillfredsställande
sätt kunde fullgöra med innehavande beställning i fred förenade
tjänsteåligganden ävensom i krig bestrida mot beställningen svarande
krigsbefattning. Beställningshavare, som icke fyllde i sådant hänseende uppställda
krav, borde utan omgång kunna skiljas från sin beställning på aktiv
stat, så att beställningen kunde besättas med för densamma mera lämpad
person. Särskilt gällde detta beställningshavare i chefsbefattning från lägsta
regementsofficersgraden och uppåt samt likställda civilmilitärer. Gällande
lagstiftning gåve emellertid endast snävt begränsade möjligheter till önskvärd
utgallring från aktiv stat före pensionsåldern. En tillfredsställande lösning
syntes icke heller kunna erhållas genom förändring av pensionsåldern.
Föreskrifterna om avgång från aktiv stat borde därför enligt överbefälhavarens
mening fullständigas på sådant sätt, att de beredde en ökad möjlighet
till utgallring av de ur tjänstens synpunkt mindre användbara oberoende av
deras ålder.

Utredningsmännen hava den 30 juni 1941 avgivit betänkande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning rörande åtgärder för åstadkommande av snabbare behandling

av ansökningar örn familjebidrag enligt krigs familjebidrags förordningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 april 1941:

Öberg, S. E., överstelöjtnant, ordförande;

Curtman, C. W., sekreterare;

Wide, E. E., folkskollärare.

Sekreterare:

Linden, K. G., amanuens.

Departementschefen anförde vid meddelandet av bemyndigandet bland
annat följande:

Det är ur såväl enskild som allmän synpunkt en angelägenhet av största
vikt att familjebidragen komma de bidragsberättigade tillhanda så snart som
möjligt efter det ansökan därom avgivits. Emellertid ha nyligen påtalats åtskilliga
fall, då utbetalandet av familjebidrag dragit oskäligt ut på tiden. Huruvida
detta ägt rum mera allmänt eller varit en huvudsakligen lokalt betonad
företeelse synes tvivelaktigt liksom det också synes oklart, huruvida de
förseningar som ägt rum hänföra sig till tidsutdräkt hos vederbörande mili -

[ Fö: 8

Ri ksdagsberättelsen.

IFö: 8 tära myndigheter eller hos familjebidragsnämnderna. Huru än därmed må
förhålla sig, anser jag en skyndsam utredning böra företagas dels för klarläggande
av orsakerna till dröjsmålen och dels angående vilka åtgärder, som
inom ramen för bestämmelserna i gällande krigsfamiljebidragsförordning
kunna vidtagas för att påskynda behandlingen av ansökningar örn familjebidrag.

Utredningsmännen hava med skrivelser den 20 juni och den 11 september
1941 avgivit berättelser över verkställt utredningsuppdrag.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1942.

9. 1940 drs militära byggnadsutrednirig (1941: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 med
uppgift att inom försvarsdepartementet biträda nied utredning angående erforderliga
åtgärder för förenkling och standardisering av nybyggnader för
försvarsväsendets räkning (se Post- och Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):
Lindh, E., överste, ordförande;

Bjurström, O. E., bataljonsläkare;

Carlquist, N. J. E., överste;

Clason, P., arkitekt;

Dios, A. V., ingenjör;

Edler, C. F., civilingenjör;

Magnell, K. J. T., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Nilsson, C. E., notarie.

Arkitekt:

Löfström, A. F. (anställd enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 oktober
1940).

Härjämte äro för närvarande anställda två arkitekter, en byggnadsingenjör
och ett skrivbiträde, tillika registrator. Ytterligare en arkitekt har varit anställd
under tiden mars—juli 1941. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t
anlitas vid behov en värme- och sanitetstekniker samt en elektrotekniker.
Lokal: Drottninggatan 11; tel. 10 66 73 och 1175 17.

Beträffande direktiven för utredningsuppdraget, se 1941: I Fö 9.

Innan dispositionsbeslut meddelats rörande av riksdagen anvisade anslag
för olika byggnadsföretag vid försvarsväsendet, bortsett från fortifikatoriska
anläggningar, hava jämlikt föreskrift av Kungl. Maj:t enligt i respektive
propositioner gjorda uttalanden ritningar och kostnadsberäkningar för byggnaderna
i regel underställts utredningen för granskning ur besparingssynpunkt.
Med anledning härav har byggnadsutredningen avgivit 64 till Konungen
ställda yttranden. Utredningen har avgivit 27 utlåtanden i anledning
av remisser avseende olika byggnadsärenden m. m. och 27 till olika militära
förvaltningar och myndigheter ställda yttranden i byggnadsfrågor.

Kommittéer oell sakkunniga: Försvarsdepartementet. 37

På uppdrag av Kungl. Majit den 25 april 1941 överlämnade utredningen I FÖI10
i .skrivelse den 21 juli 1941 utredning och förslag beträffande militära sjukhusbyggnader
på Gotland.

På grund av uppdrag den lö juni 1941 överlämnade utredningen med
skrivelse den 10 oktober 1941 skisser och kostnadsberäkning för byggnad
jnnehållande rum för uthyrning, matservering, konditori, biograf, bageri,
skomakeri och skrädderi avsedd att uppföras invid Skaraborgs flygflottilj
vid Såtenäs.

Sedan 1940 års militära socialvårdskommitté till chefen för försvarsdepartementet
framhållit angelägenheten av att lämpliga fritidslokaler stöde till
manskapets förfogande vid de militära fredsförläggningsplatserna, har byggnadsutredningen
den 3 juli 1941 anmodats dels att företaga en undersökning
rörande de förefintliga lokaliteterna för dylikt ändamål vid de nuvarande
förläggningsplatserna dels ock att på grundval av denna undersökning efter
den ytterligare utredning som kan befinnas erforderlig inkomma med av
preliminära kostnadsberäkningar åtföljda förslag till lösning av ifrågavarande
lokalproblem. Utredning pågår.

Till 1941 års försvarsutredning har på begäran överlämnats överslagsvis
verkställda kostnadsberäkningar avseende byggnader, som ifrågasatts skola
uppföras för försvarsväsendets räkning under femårsperioden 1 juli 1942—•

30 juni 1947.

Utredningsarbetet för åstadkommande av standardtyper för byggnader
och byggnadsdetaljer bedrives jämsides med ovannämnda granskningsarbete.

På grund av den erfarenhet, som vunnits vid studier av befintliga militära
anläggningar och vid granskningen och överarbetningen av från de militära
förvaltningarna framlagda förslag till nya byggnader av olika slag, lia byggnadstyper
och normer för olika lokalers storlek alltmer kunnat tillämpas.

I vissa fall hava dessutom särskilda undersökningar igångsatts för att nå
nämnda mål. För åstadkommande av lämplig standardtyp för sjukhus har
sålunda samarbete inletts med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse samt med
marin- och flygöverläkarna.

Såsom resultat av utredningens standardiseringsarbete må framhållas, att
överbefälhavaren den 4 november 1941 godkänt av utredningen uppgjort
typförslag till kaserner vid permanenta förläggningar av arméns artilleriförband
och formationer av motsvarande storlek. Härjämte må erinras, att utredningens
standardtyper för olika förrådsbyggnader numera tillämpas i betydande
omfattning.

De sakkunniga hava efter erhållna bemyndigande!! företagit studieresor till
olika förläggnings- och byggnadsplatser. Under tiden 1 december 1940-21 november 1941 hava hållits 200 sammanträden.

10. Utredning örn sammanslagning av marinens sjukhusvård i Karlskrona
med Blekinge läns landstings sjukhusvård.

Den 17 februari 1939 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen att
utse delegerade för ämbetsverket att i samråd med representanter för Bie -

Riksdag sberättelsen.

10 kinge läns landsting verkställa utredning angående förutsättningarna för en
sammanslagning av marinens sjukhus och länslasarettet i Karlskrona m. m.
Ett betänkande med utredning och förslag i ämnet avgavs den 3 januari
1941; landstingets förvaltningsutskott fann emellertid att den dittillsvarande
utredningen icke givit tillräckliga hållpunkter för ett slutligt ställningstagande
till frågan i hela dess vidd och hemställde därför i skrivelse den 21 december
1940, att Kungl. Maj:t måtte ej mindre uppdraga åt en särskild kommitté,
bestående av lika antal representanter för kronan och landstinget, att
verkställa ytterligare utredning av frågan örn de ekonomiska och organisatoriska
betingelserna för en sammanslagning av marinens sjukhusvård i Karlskrona
och landstingets sjukhusvård, än även utse ordförande i berörda kommitté.

Med bifall härtill tillkallades, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
14 mars 1941, att såsom sakkunnig leda en ytterligare utredning i ämnet:
Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Med stöd av sistnämnda bemyndigande tillkallades enligt beslut av marinförvaltningen
den 15 april 1941 såsom
representanter för kronan:

Ekman, C. H. F. V. G., kommendör;

Crafoord, C., överläkare; samt

enligt beslut av Blekinge läns landstings förvaltningsutskott den 7 april
1941 såsom

representanter för landstinget:

Törnkvist, A. Å:son, led. av II kamm.;

Thörnberg, V. B., led. av I kamm.

Sekreterare:

Wikland, L. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Sakkunnig:

Grep, N., arkitekt.

De sakkunniga hava under året sammanträtt 11 gånger och företagit två
studieresor till Karlskrona.

Utredningsarbetet beräknas bliva avslutat under första delen av år 1942.

11. 1941 års försvarsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning, syftande till uppgörande
av förslag till en plan rörande den fortsatta organisationen av landets försvarskrafter
under den närmaste femårsperioden jämte därtill hörande kostnadsberäkningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1941)
dels att leda ifrågavarande utredning:

Wärn, T. G., statssekreterare;

dels ock att såsom sakkunniga biträda nied utredningen:

Nordström, A. C. G:son, överstelöjtnant vid signalregementet;

Wetterblad, R. V., kommendörkapten av 1. graden vid flottan;

Silfverberg, K. J. A., major vid flygvapnet.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Härjämte tiar ett stort antal experter tillkallats. I pjj; n

Lokal: Birger .larmgatan 15; tel. 20 50 16 (statssekreteraren Wärn),

20 51 18 (vaktrum) m. fl. telefoner.

I samband med tillsättandet av utredningen anförde departementschefen
till statsrådsprotokollet bland annat följande:

De förändringar i försvarsorganisationen, som skett under senare år, hava
ägt rum successivt allteftersom behov därav uppkommit och möjlighet till
deras genomförande förefunnits. 1936 års försvarsorganisation har med andra
ord varit föremål för en rad partiella reformer. Även om man vid dessa
reformers genomförande förvisso icke bortsett från deras inverkan på hela
försvarsväsendets struktur, framstår det dock såsom önskvärt, att vid snaraste
lämpliga tillfälle en överblick företages över den samlade försvarsorganisationen
för att med utgångspunkt från dess nuvarande sammansättning
söka fastställa de linjer, efter vilka den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen
under de närmaste åren bör löpa. Uppenbart är nämligen, att
den organisation av vårt försvarsväsende, som vi i dag lia, ingalunda kan
betraktas som slutgiltig. Dels har den på grund av den snabba utvecklingen
i vissa stycken måst erhålla provisorisk karaktär, åtminstone i vad avser
fredsorganisationen, och dels föreligga redan nu från skilda håll önskemål
och krav på utvidgningar och organisatoriska förändringar, vilka snarast
böra upptagas till ett enhetligt bedömande. För min del anser jag därför nu
tiden vara inne att företaga en grundlig och enhetlig utredning rörande hela
det frågekomplex som sammanhänger med utvecklingen av försvarsorganisationen
under de närmast framförliggande åren. Denna utredning torde icke
böra syfta till att framlägga förslag till en i egentlig mening ny försvarsorganisation,
ulan bör snarare hava lill huvudsyfte att komma fram till en plan
att ligga till grund för det fortsatta organiseringsarbetet inom försvarsväsendet
under en viss tidrymd. Jag har nämligen vid övervägande av dessa spörsmål
kommit till den bestämda uppfattningen, att ett fastställande för framtiden
av en viss bestämd »försvarsordning» knappast låter sig göra och i
varje fall under de förhållanden, som kunna förväntas föreligga under de
närmaste åren, icke vore lämpligt. Den tidrymd, för vilken en dylik plan
närmast skulle gälla, synes mig böra sättas till fem år; den utbyggnad av
vissa vapengrenar, som närmast kommer i fråga, torde nämligen väl låta sig
inpassa i en sådan tidrymd, medan å andra sidan en längre tid än denna
knappast kan med någon grad av säkerhet överblickas.

Den utredning rörande vårt försvarsväsendes utveckling, som således nu
bör igångsättas, synes mig lämpligast böra äga ruin inom försvarsdepartementet.
Därvid torde böra utnyttjas resultaten av de preliminära undersökningar
på förevarande områden, som sedan någon tid tillbaka bedrivits inom
försvarsstaben och de särskilda försvarsgrenarnas staber. Dessa undersökningars
fortsatta bedrivande bör sålunda överflyttas lill att äga rum inom
försvarsdepartementet. Vad beträffar de linjer, efter vilka utredningen bör
arbeta, avser jag att efter hand lämna utredningen direktiv därför, varvid
jag helt naturligt kommer att rådföra mig såväl med överbefälhavaren som

Riksdagsberät teisen.

I FÖ: 11 nied cheferna för de särskilda försvarsgrenarna. Som grundsats för utredningen
torde emellertid böra gälla, att vår försvarsorganisation bör erhålla högsta
möjliga kvalitet, samtidigt som dess storlek naturligen måste anpassas efter
vårt samhälles ekonomiska bärkraft. Eftersom möjligheterna i sistberörda
hänseende äro begränsade uppkomma otvivelaktigt under utredningens gång
vissa avvägningsspörsmål av både ömtålig och vansklig natur. Med det utrymme
i ekonomiskt hänseende, varmed man har att räkna, synas emellertid
avvägningsproblemen böra kunna bemästras utan alltför stora svårigheter.

Vid utredningens bedrivande synes särskilt uppmärksamhet böra ägnas ål
angelägenheten av att söka förläna vår försvarsorganisation en sådan elasticitet,
att förändringar i densamma, som i framtiden kunna komma att påkallas,
skola låta sig genomföra utan alltför stora olägenheter. I sådant syfte
torde böra undersökas möjligheterna att låta en del av den för ständig
tjänstgöring avsedda militära personalen vara anställd på ett mindre bundet
sätt än som följer av det nuvarande fullmaktssystemet.

Jämsides med frågan örn uppgörandet av en plan rörande våra försvarskrafters
utveckling under den närmaste femårsperioden måste även till behandling
upptagas spörsmålet om organisationen av den militära ledningen
av försvarskrafterna, därvid de erfarenheter som vunnits under den hittillsvarande
förstärkta försvarsberedskapen torde böra särskilt uppmärksammas.
1 viss mån sammanhörande med ledningsproblemet är frågan om organisationen
av den militära förvaltningsapparaten. Frågan om förvaltningsorganisationen
behöver visserligen icke i sin helhet lösas samtidigt med frågan örn
försvarsorganisationen i övrigt; tidpunkten för genomförande av reformer
på detta område kan bliva beroende av helt andra faktorer än då det gäller
förändringar av de rent militära delarna av försvarsorganisationen. Förvaltningsspörsmålet
synes därför böra göras till föremål för en särskild, fristående
utredning. Med hänsyn till de beröringspunkter, som förefinnas mellan
frågan örn den militära högsta ledningen och förvaltningsorganisationen,
synes det emellertid vara lämpligt, att den fortsatta utredningen rörande förvaltningsorganisationen
bedrives i tiden jämsides med utredningen örn den
militära organisationen och i nära kontakt med denna.

Under större delen av den tid, under vilken utredningen pågått, hava
överläggningar dagligen ägt rum inom utredningen, varjämte ständig kontakt
hållits med de militära myndigheterna. Representanter för utredningen
hava företagit vissa studieresor.

Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1942.

12. I9H års krigsfamiljebidragskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 för att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande vissa frågor beträffande
krigsfamiljebidrag åt värnpliktiga (se Post- och Inrikes tidn. den
7 juli 1941):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Björck, K. G., överste; I FÖ: 12

De Geer, J. G. G., friherre, led. av II kamm.;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Johansson, Elsa, fru, led. av II kamm.;

Larsson, N., lantbrukare;

Öberg, S. E., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Bergholtz, O. A., advokatfiskal.

Kommittén biträdes av byråchefen i statens arbetsmarknadskommission C.

W. Curtman såsom expert samt i fråga om vissa statistiska undersökningar
av förste aktuarien i pensionsstyrelsen fil. lic. E. G. Lindh.

Lokal: Statens arbetsmarknadskommission; tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat:

Det ligger nära till hands att i familjebidragen söka finna ett medel, som
i sin mån kan bidraga till att utjämna verkningarna av olikheterna i tjänstgöringstid
för skilda kategorier av värnpliktiga. För vinnande av ett sådant
syfte synes dock erforderligt, att rätten till familjebidrag i högre grad än
vad nu är fallet utsträckes till icke familjeförsörjare och att bidraget erhåller
karaktär av kompensation för förlorad civil inkomst. En sådan genomgripande
reform torde, så länge förstärkt försvarsberedskap råder, endast
böra genomföras, om det nya systemet kan givas en tillräckligt enkel tilllämpning.
Tänkbart är också, att det antydda syftemålet kan, åtminstone i
mera begränsad omfattning, vinnas inom ramen för gällande författningar genom
förhöjda bidrag, större hänsynstagande till dvrort och eventuellt genom
införande av någon ny bidragsform. Ett påtagligt önskemål är dessutom,
att de genom särskilda författningar införda förmånerna av semesterrätt
och skatteavdrag, vilka förorsaka ett betydande administrativt arbete,
inarbetas i eller samordnas med familjebidragssystemet. Därest en utvidgning
av rätten till familjebidrag kommer till stånd, bör måhända även en
inskränkning kunna ske i de särskilda moratorieförmånerna för de värn
pliktiga, vilka förmåner på längre sikt torde komma att förorsaka vissa
olägenheter.

I, samband med överväganden av de spörsmål, som ovan berörts, bör
även den principiella frågan om behovsprövningen ånyo upptagas till behandling.
Det torde i praktiken lia visat sig medföra vissa svårigheter att
inom de olika kommunerna åvägabringa enhetliga bedömningsnormer vid
behovsprövningen. Det torde därför, örn det nuvarande systemet anses böra
bibehållas, övervägas, örn icke familjebidragen i princip borde utgå utan
behovsprövning, särskilt för den händelse den ekonomiska räckvidden av en
dylik reform skulle visa sig vara ringa. Erfarenheten torde även lia ådagalagt
nödvändigheten av att de militära myndigheternas befattning med familjebidragen
i möjligaste mån inskränkes. Det kan möjligen också ifråga -

Rik s d agsbe rottal s en.

I Fö: 12 sättas, därest behovsprövningen skulle anses böra avskaffas, om icke förenkling
av den administrativa apparaten för beviljande av familjebidrag
kunde genomföras.

Kommittén har hållit 21 sammanträden under tiden den 14 juli—den 21
november 1941. Därjämte ha inom kommittén utförts vissa statistiska undersökningar
samt utarbetats preliminära författningstexter rörande ändring
av gällande bestämmelser i de ämnen, som omfattas av kommitténs
uppdrag. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat i början av år 1942.

• 13. 1941 års militära förvaltningsutredning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusti 1941 att, sedan
den med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1940
tillkallade militära förvaltningsutredningen (Se I Fö: 5) avgivit betänkande
med principförslag rörande omorganisation av den militära förvaltningen,
fortsätta utredningen av berörda spörsmål:

Wärn, T. G., statssekreterare.

Att biträda med utredningen äro nedan angivna dagar tillkallade, likaledes
enligt förstnämnda bemyndigande,
den 7 oktober 1941:

Woxén, R., professor;

Ström, E. T. H., krigsråd;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;
den 27 oktober 1941:

Gewert, G. I. V., överste vid intendenturkåren;

Odqvist, G. B., kommendör vid flottan;

Magnell, K. J. T., överstelöjtnant vid fortifikationskåren;

Jentzen, C. H., major vid fälttygkåren;

Bring, J., kommendörkapten av 2. graden i marinintendenturkåren;
Lundeqvist, G., direktör;

den 7 november 1941:

Pyk, H., överingenjör;

Lychnell, T., överste i intendenturbefattning i flygvapnets reserv;
Lagergren, B. S. M., amanuens i flygförvaltningen.

Sekreterare:

Lundberg, N. IL W., byråchef.

Lokal: Birger Järngatan 15; tel. 20 5016 (statssekreteraren Wärn),
21 30 99 (byråchefen Lundberg), 20 51 18 (vaktrum).

Av de i samband med tillsättandet av utredningen meddelade direktiven
framgå bland annat följande:

Vid den fortsatta utredningen rörande sättet för åstadkommande av en erforderlig
rationalisering av den militära förvaltningsverksamheten bör eftersträvas
att åt den militära förvaltningen förläna den grad av enhetlighet,
som överhuvud kan åstadkommas utan att de särskilda försvarsgrenarnas
berättigade krav på smidighet och anpassning därigenom trädas för nära.
Särskilt bör därvid uppmärksammas angelägenheten av ett planmässigt in -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

ordnande av den militära materielproduktionen inom landets industriella ka- I FÖ! 14

pacitet, för vilke! ändamål enhetlighet i ledningen synes vara särskilt av

nöden.

Ett visst samband föreligger mellan frågan om ordnandet av den militära
högsta ledningen och spörsmålet om den centrala förvaltningsorganisationen.
Den sistnämndas struktur kan sålunda komma alt i viss mån bliva beroende
av det resultat, till vilket den pågående försvarsutredningen kan komma
i fråga örn den högsta ledningen. Särskilt torde härvidlag den ställning,
som försvarsgrenscheferna anses böra intaga, komma att vara av betydelse.

En fråga, som måste ägnas en ingående uppmärksamhet, är spörsmålet
vilka myndigheter som skola hava att avgiva framställningar örn medelsanvisningar
ävensom förvalta beviljade anslagsmedel.

Den nu ifrågavarande utredningen torde böra utmynna i ett förslag rörande
de organ som böra ingå i försvarsväsendets centrala försvarsorganisation
med klarläggande av de uppgifter, som böra åvila de olika förvaltningsorganen,
ävensom av den ställning som överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna
böra intaga till desamma. Vidare torde det ankomma på utredningen
att uppgöra förslag till de särskilda organens inre organisation med uppdelning
på byråer och avdelningar m. m. På grundval härav torde böra utarbetas
utkast till instruktioner för de olika förvaltningsorganen ävensom preliminära
förslag till personalförteckningar. Slutligen torde såvitt möjligt
fullständiga kostnadsberäkningar böra framläggas.

Vid utredningsarbetet bör givetvis även frågan om försvarsväsendets industrianläggningars
inpassande i förvaltningsorganisationen tagas under omprövning.
Däremot synes det icke vara oundgängligen nödvändigt att i detta
sammanhang till slutligt bedömande upptaga den synnerligen komplicerade
frågan, huruvida dessa anläggningar böra i enlighet med förvaltningsutredningens
förslag bedrivas i bolagsform eller huruvida driften bör ordnas på
annat sätt.

Vid utredningsarbetet hava vissa riktlinjer för en omorganisation av den
militära förvaltningen framkommit, enligt vilka specialutredningar rörande
de särskilda delarna av ifrågavarande förvaltningsområde igångsatts.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1942.

14. 794/ års utredning angående samvetsömma värnpliktiga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusti 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1941):

Quensel, N. J. E., president, ordförande;
björk, E., överste;

Edberg, R. F., redaktör, led. av II kamm.;

Jonsson, G., överdirektör;

Ljungberg, H. D., docent;

Mosesson, G. A., rektor, led. av II kamm.

Riksdagsberättetsen.

I FÖt 14 Sekreterare:

Lindencrona, A., amanuens.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Enligt av departementschefen i anförande till statsrådsprotokollet den 30
augusti 1941 givna direktiv har utredningen att upptaga frågan örn revision
av gällande lagstiftning örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring. Revisionen bör ske med aktgivande på de förhållanden,
vilka kunna beräknas råda i krigstid. Det bör klarläggas vilka
uppgifter som i krigstid främst skola åligga de samvetsömma; därvid bör
uppmärksammas frågan om samvetsömma värnpliktigas användning i luft
skyddstjänst och deras utbildning-i fredstid för krigsuppgifterna. Utredningen
har vidare att överväga vissa speciella spörsmål med avseende å läng
den och arten av de samvetsömma värnpliktigas tjänstgöring, vilka blivit
aktuella på grund av såväl utsträckningen av fredstjänstgöringen för övriga
värnpliktiga som upprätthållandet av förstärkt försvarsberedskap. Tillika
har utredningen att pröva, om anledning finnes att göra någon åtskillnad
mellan olika grader av samvetsömhet, d. v. s. mellan å ena sidan personer,
vilkas samvete hindrar deni att bära vapen, och, å andra sidan, personer,
vilkas samvete hindrar dem att fullgöra någon militär tjänstgöring vid krigsmakten.
Särskilt bör utredningen uppmärksamma dels sådana samvetsömma,
som ådraga sig frihetsstraff genom att vägra att utföra även civilt
arbete, så snart detta av dem anses kunna vara till någon nytta för för
svarsväsendet, dels ock vissa personer, som vägra att fullgöra värnpliktstjänstgöring
under motivering att de icke erkänna någon form av statlig
auktoritet. I samband med sistberörda spörsmål bör även de samvetsömmas
straffrättsliga ställning övervägas. Utredningen bör avgiva fullständiga
förslag till nya eller ändrade författningar i de av utredningen omfattade
eller därmed sammanhängande ämnena.

Utredningen, som under året hållit fem sammanträden, beräknas bliva slutförd
under första halvåret 1942.

15. Utredning rörande tandvården inom för svar sväsendet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande tandvården
inom försvarsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1941):
Ljungdahl, M. J. J., överläkare, ordförande;

Maunsbach, A. B., byrådirektör;

Nordlander, O., Överfältläkare;

Westin, G. E. N., docent;

Wistrand, K„ direktör, led. av I kamm.

Sekreterare:

Krook, C. O., sekreterare i marinförvaltningen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 30 oktober 1941.

Departementschefen förklarade sig däri hava blivit övertygad örn lämpligheten
av att hela frågan om tandvården inom försvarsväsendet under -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

kastas allsidig utredning, innan slutlig ståndpunkt tages till ett av marin- I FÖJ 17
förvaltningen framlagt förslag örn ordnande av tandvården vid marinen, vilket
närmast föranletts av en av 1940 års riksdag i ämnet gjord framställning.
Ett viktigt led i utredningsarbetet blir att utröna, om och i vad mån
fördelar kunna ernås genom samordning av tandvården mellan truppförband
tillhörande olika försvarsgrenar. Även bör undersökas, huruvida någon
koordination med folktandvården lämpligen kan genomföras. Vid tandvårdsorganisationens
utgestaltning bör självfallet enhetlighet i planläggningen
eftersträvas så långt det av praktiska skäl befinnes lämpligt. Vid
utredningen böra uppmärksammas de föreskrifter i manskapsavlöningsreglementet,
enligt vilka manskap äger erhålla tandvård i större omfattning
än andra befattningshavare i statens tjänst, och klarläggas de konsekvenser,
som vid tillämpning av dessa bestämmelser följa i avseende å tandvårdens
organisation inom försvarsväsendet.

16. Utredning rörande omorganisation av fåstningspolisen i Boden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1941:

Leche, E. H., häradshövding, ordförande;

Berlin, N. J., borgmästare;

Ros, A. K. E., polismästare.

Sekreterare:

Thorsell, S. G., amanuens.

Utredningsmännen hava under år 1941 hållit vissa sammanträden ävensom
med vederbörligt medgivande företagit studieresa till Boden.

17. Utredning rörande örn- och tillbgggnad av garnisonssjukhuset i

Boden m. m.

Genom beslut den 5 december 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
försvarsdepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig leda utredning
rörande örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden och om
inrättande av nytt krigssjukhus därstädes, och skulle den sålunda tillkallade
sakkunnige äga att hos arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse oqh Norrbottens
läns landstings förvaltningsutskott göra framställning örn utseende av
vardera två representanter för kronan och landstinget att deltaga i utredningen.

Tillkallad av chefen för försvarsdepartementet:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Representanter för kronan, utsedda av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
genom beslut den 16 december 1941:

Bohmansson, G., med. d:r, lasarettsläkare;

Engel, A., överläkare.

Representanter för Norrbottens läns landsting, utsedda av dess förvaltningsutskott
genom beslut den 2 januari 1942:

Hage, E. A., led. av II kamm.;

Nycander, IL, landstingsdirektör.

Riksdagsberättelsen.

1 Fö: 17 Sekreterare:

Wikland, L. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Utredningen har erhållit bemyndigande att såsom sakkunnig anlita arkitekten
N. Grep, Stockholm.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Socialdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.

1. Livsmedelslagstijtningssakkunniga (1939: 13; 1940: 12; 1941: I 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1936):

Abramson, E. L., professor, ordförande;

Borgström, N. O. G. J., vice verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Cyrén, O., ombudsman i Sveriges kemiska industrikontor;

Degerstedt, Hj., direktör i kooperativa förbundet;

Jerlov, S., chefsveterinär.

Sekreterare:

Davidsson, C. A., hovrättsråd.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S 24.

De sakkunniga hava under året hållit fyra sammanträden.

Den 4 juli 1941 hava de sakkunniga till Kungl. Maj:t avgivit yttrande över
en av Tempo aktiebolag gjord ansökan om dispens från kungörelsen den 24
juli 1934 angående märkning av kärl till fiskkonserver för avsalu m. m.

De sakkunniga hava den 13 augusti 1941 avlämnat betänkande med förslag
till livsmedelsstadga m. m. (Statens off. utredn. 1941: 22).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunnig för utredning rörande luftskyddsinspektionens arbetsuppgifter
och personalbehov (1940:22; 1941:115).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1939:
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding.

Sekreterare:

Wolff, T., kansliråd.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: S 22.

Sedan utredningsarbetet enligt erhållna direktiv i huvudsak vilat, har Kungl.
Majit genom beslut den 31 januari 1941 förordnat, att utredningsarbetet skall
upphöra.

3. Nämnden för statens flyktingshjälp (1940: 23; 1941: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1939:
von Koch, G. H., f. d. kansliråd, ordförande;

Josephson, G., direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Granath, A., ombudsman; I St 4

Hellner, Kerstin, fröken.

Tillkallade såsom ersättare:

Stjernstedt, E., friherre, generalsekreterare i Svenska röda korset, ersättare
för ordföranden;

Hirsch, F., ingenjör;

Wallin, E., kassör;

Werner, A., pastor.

Sekreterare:

Aman, B., notarie.

Angående nämndens uppdrag, se 1940: S 23.

Ett reservationsanslag å 800,000 kronor för bidrag till flyktingars uppehälle,
yrkesutbildning m. m. har anvisats för budgetåret 1941/42.

Den av nämnden efter medgivande av Kungl. Maj:t anställde arbetsförmedlaren
för flyktingar har under år 1941 fortsatt sitt arbete. En av nämndens
ledamöter har dessutom anlitats av nämnden såsom s. k. »flyktingskurator».
Nämnden har under år 1941 sammanträtt femton gånger.

Under tiden den 1 januari—30 september 1941 har nämnden fördelat
551,930 kronor mellan enskilda hjälporgan, avseende dessas utgifter under
tiden den 1 oktober 1940—31 juli 1941.

Av de till enskilda hjälporgan utbetalda beloppen hava 278,950 kronor avsett
uppehälle och 272,980 kronor resekostnader från Sverige. Dessutom har
nämnden till enskilda flyktingars avresa ur riket beviljat sammanlagt 56,704
kronor 33 öre. Sammanlagda antalet understödda flyktingar utgör omkring
1,200.

Nämndens verksamhet har från och med den 1 oktober 1941 överförts till
Statens flyktingsnämnd.

4. Utredning rörande revision av gällande luftskyddslagstiftning (1941: 120).

Chefen för socialdepartementet uppdrog i juli 1940 åt luftskyddsinspektionen
att verkställa utredning rörande de ändringar i gällande luftskyddslagstiftning,
vilka genom erfarenheterna under tillämpningen av nu gällande lagstiftning
på området visat sig vara av behovet påkallade.

Inspektionen har för berörda uppdrag tillsatt en särskild arbetskommitté,
bestående av:

Jonsson, G., överdirektör, ordförande;

Zetterquist, A., kriminalpolisintendent;

Bangtsson, B. F., överstelöjtnant;

Johnsson, E., statskommissarie;

Gustafsson, T., civilingenjör.

Sekreterare:

Fernqvist, L. G., förste amanuens.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1940 har inspektionen
medgivits att vid ifrågavarande utredning samråda med följande personer:

Riksdagsberättelsen.

I St 4 Bergström, K. A. E., redaktör, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Henriksson, N. T., direktör, led. av II kamm.;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Olsson, K. J., redaktör, led. av I kamm.

Angående utredningsuppdraget, se 1941:1 S 20.

Utredningsmännen hava efter den 30 november 1940 hållit tjugufyra sammanträden.
Under fjorton av dessa hava de av Kungl. Maj:t den 16 augusti
1940 utsedda sakkunniga närvarit. Mellan sammanträdena hava vissa av utredningsmännen
ävensom sekreteraren utfört arbete i anledning av utredningsuppdraget.

Luftskyddsinspektionen har den 13 februari 1941 till chefen för socialdepartementet
avgivit betänkande, innehållande förslag jämte motiv till ny luftskyddslag
samt förslag till kungörelse med närmare bestämmelser angående
tillämpning av sagda lag. Vidare har inspektionen den 27 mars 1941 till Kungl.
Majit — i samband med vissa anslagsberäkningar för budgetåret 1941/42 —
avgivit förslag till omorganisation av luftskyddsinspektionen.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 19A0 års bgggnadskostnadssakkunniga (1941:119).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 med
uppdrag att verkställa utredning rörande nuvarande byggnadskostnader på
landet och i stad samt undersöka vilka åtgärder, som tarvas för deras förbilligande,
ävensom inkomma med det förslag, vartill utredningen kan giva anledning
:

Johansson, A., e. o. byråchef, ordförande;

Andersson, G., andre ordförande i landsorganisationen;

Engkvist, O., byggmästare;

Wallander, S., arkitekt;

Örbom, K. A., agronom.

Sekreterare:

Cederwall, G. F. E., fil. lie.

De sakkunniga hava den 29 januari 1941 avgivit betänkande i ämnet (Statens
off. utredn. 1941:4).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning rörande landsfiskalsaspiranternas utbildning

(1941:123). *

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1940
för att verkställa fortsatt utreding samt avgiva förslag i avseende å landsfiskalsaspiranternas
teoretiskt-juridiska och polistekniska utbildning:
Hassler, Å., professor;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

De sakkunniga, som under året sammanträtt sex gånger, lia den 17 mars I S: 8
1941 gemensamt med byråchefen B. Lassen, med vilken de samrått under
utredningsarbetet, till chefen för socialdepartementet avlämnat en promemoria
angående distriktsåklagarnas teoretiska utbildning.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunnig för utredning av vissa med landsf iskalsre formen samman hängande

frågor (1941: 124).

Tillkallad av Kungl. Majit den 29 november 1940 för att inom socialdepartementet
såsom sakkunnig biträda med utredningen av vissa frågor, vilka
äga sammanhang med en kommande omorganisation av landsfiskalsbefattningarna
m. m.:

Stiernström, M., landsfogde.

Under utredningens gång har samarbete ägt rum med byråchefen B. Lassen.

Utredningsarbetet har koncentrerats till januari, februari, mars, april,
juni, augusti och september månader 1941. Under dessa tider har så gott som
varje dag visst arbete utförts för utredningens räkning.

Utredningen har i huvudsak omfattat översyn av tidigare förslag till rikets
indelning i landsfiskalsdistrikt, vissa frågor, som ägde samband med
övergången till den nya organisationen, frågan om biträdestilldelningen inom
landsfiskalsdistrikten, frågor rörande kostnaderna för lokalbidrag m. m. åt
landsfiskalerna, ävensom rörande inlösen av vissa inventarier, samt frågan
angående polischefsskapet i vissa städer.

över utredningens resultat ha promemorior under hand avlämnats till
socialdepartementet, vilka legat till grund för propositionen nr 225 till 1941
års riksdag angående lönereglering för landsfiskaler m. m. Sedan riksdagen
godkänt sagda proposition, hava utkast utarbetats till åtskilliga expeditioner
i ämnet ävensom till vissa med omorganisationen sammanhängande författningar
och författningsändringar.

Utredningsarbetet är därmed slutfört.

8. Utredning rörande möjligheterna att genom provisoriska åtgärder åvägabringa
en mera rationell och ekonomisk organisation av anstaltsvården för

lösdrivare och vissa alkoholister (1941:1 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande 13 december 1940:

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Ekengren, Ilj. K. A., bankråd;

Pehrling, A. M., skyddshemsinspektör.

Sekreterare:

von Heland, H., intendent hos Stockholms stads fattigvårdsnämnd.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: IS 28.

De sakkunniga, som den 21 april 1941 avslutat sitt arbete, hava till chefen

Hilt. till riksd. prof. 19i2. 1 sami. 4

RlksdagsberUttelsen.

Riksdag sberättelsen.

I St 8 för socialdepartementet avgivit utredning och förslag rörande anstaltsorganisationen
för lösdrivarvården och med denna förenad alkoholistvård.
Uppdraget är därmed slutfört.

9. Överståt hållarämbetskommittén.

Tilkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 februari 1941 för
att verkställa utredning rörande vissa organisatoriska och lönetekniska spörsmål,
vilka sammanhänga med överståthållarämbetets uppförande å riksstaten: Nothin,

T. K. V., överståthållare, ordförande;

Berlin, N. J., borgmästare;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wigert, A. G. A., landskamrerare.

Sekreterare:

Nilsson, B. A., byrådirektör.

Såsom experter har kommittén anlitat t. f. underståthållaren, ledamoten av
riksdagens första kammare K. G. A. Sandström och chefen för finansdepartementets
löne- och pensionsavdelning A. E. V. Swartling.

Kommittén har sammanträtt den 4, 18, 19 och 22 april, den 21-—26 juli,
den 1 augusti samt den 19 september.

Den 19 september 1941 överlämnade kommittén till chefen för socialdeparmentet
betänkande rörande överståthållarämbetets uppförande å riksstaten
m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga får utredning i fråga om underlättande av deltagandet i

kommunala val.

Tillkallade -— efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 29 mars 1941,
nr 128 — jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1941 med uppdrag
att verkställa förnyad utredning av frågan, huruvida och i vad mån deltagandet
i kommunala val må kunna underlättas på liknande sätt som beträffande
andrakammarvalen:

Nyman, Hj., kansliråd, ordförande;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Nordwall, Å., assessor vid Stockholms rådhusrätt, tillika sekreterare.

De sakkunniga hava den 23 oktober 1941 avgivit betänkande med förslag
angående underlättande av deltagandet i kommunala val (Statens off. utredn.
1941:28).

Uppdraget är därmed slutfört. 11

11. Sakkunniga för utredning av frågan örn skyldigheten att vidtaga luft skyddsåtgärder

vid uppförande av vattenkraftanläggning m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 med
uppdrag att verkställa utredning om införande av författningsbestämmelser

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

rörande skyldighet att vid uppförande av vattenkraftanläggning eller utfö- I. Si 13
rande av elektrisk starkströmsanläggning vidtaga åtgärder till anläggningens
skyddande mot anfall från luften eller eljest mot skadegörelse genom krigsåtgärd: Walin,

A. G., byråchef, ordförande;

Abelin, H. H., luftskyddsinspektör;

Kleman, C. F., direktör;

Kring, K. G. H., major;

Rusck, J. Å., driftdirektör.

De sakkunniga hava för utarbetande och granskning av preliminära författningsutkast
hittills hållit tre sammanträden den 12 och 19 november samt
den 10 december 1941.

De sakkunniga hava den 10 december 1941 till chefen för socialdepartementet
avlämnat förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1942.

12. Hembiträdesutredningen (1939:9; 1940:10; 1941:1 4).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen vila
tills vidare.

13. Bostadssociala utredningen (1939: 10; 1940: 11; 1941:15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för att
biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers
och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G., professor (har ej deltagit i utredningens arbete under året);
Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., stadsarkitekt;

Åhrén, U., arkitekt, stadsplanechef.

Sekreterare:

Johansson, A., e. o. byråchef.

Biträdande sekreterare:

Curman, J., länsarkitekt.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Såsom experter ha under år 1941 medverkat: direktören C.-R. Cramér,
byggnadsingenjören A. Nordström, överläkaren docenten R. Bergman, professorn
T. Palander samt e. o. hovrättsassessorn E. Göransson.

Enligt givna direktiv har utredningens arbete under året i huvudsak inskränkts
till slutförande av återstående huvuduppgifter, nämligen dels frågan
örn sanering av det undermåliga bostadsbeståndet i stadssamhällena i dess

Riksdagsbe rättelsen.

I S: 13 samband med sociala och ekonomiska samt stadsplane- och byggnadstekniska
frågor, dels ock det därmed sammanhängande spörsmålet om åtgärder
för åstadkommande av en planmässig bostadspolitik på längre sikt. Dessa
arbetsupgifter ha ännu icke kunnat slutföras, enär man måst avvakta resultaten
av vissa bostadsstatistiska undersökningar, vilka Kungl. Majit på bostadssociala
utredningens förslag uppdragit åt socialstyrelsen.

Bostadssociala utredningen har på Kungl. Majits uppdrag avgivit utlåtande
över följande remisser, nämligen dels den 15 maj 1941 över vissa anmärkningar
framställda av Överståthållarämbetet vid granskning av förslag
lill ändring av stadsplanen för ett antal bebyggda kvarter i Stockholm, dels
den 4 oktober 1941 i anledning av framställning från statens byggnadslånebyrå
angående utökad bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika
familjer. Inom den närmaste tiden kommer utredningen att avgiva utlåtande
över en den 22 oktober 1941 dagtecknad till utredningen remitterad framställning
från vissa organisationer angående åtgärder för åstadkommande av
bättre och rymligare familjebostäder.

De sakkunniga ha under året intill den 1 december hållit 15 sammanträden.

14. Fritidsutredningen (1939: 16; 1940: 13; 1941: I 7).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 28 maj 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1937):

Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Ekstam, A., föreståndare för statens järnvägars resebyrå;

Gustafson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Horney, N., redaktör;

Nordenson, C., f. d. sekreterare i järnvägsstyrelsen;

Svenson, Gärda. fru. sekreterare i svenska landsbygdens kvinnoförbund.

Sekreterare:

Montell, E., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Vasagatan 52; tel. 10 09 49.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: S 25.

Under tiden den 1 december 1940—1 december 1941 har kommittén hållit
endast ett plenisammanträde. 12 sammanträden örn tillhopa 17 dagar hava
hållits av den inom kommittén arbetande delegationen för husmoderssemester.

Sedan föregående arbetsredogörelse avgavs, har kommittén huvudsakligen
ägnat sig åt spörsmålet om semester för mindre bemedlade husmödrar. Kommittén
har genom förenämnda arbetsdelegation omhänderhaft den statligt
understödda försöksverksamheten med husmoderssemester sommaren 1941.
Semester för husmödrar har därvid anordnats dels, liksom åren 1938—1940,
vid ett antal folkhögskolor i olika delar av landet, dels genom bidrag till av
vissa organisationer bedriven semesterhemsverksamhet för husmödrar, dels
ock, liksom år 1940, genom stipendier till 100 husmödrar, som själva kunnat
organisera sin semester.

Utredningen av frågan om husmoderssemestern har numera fortskridit så

Kommittéer oell sakkunniga: Socialdepartementet.

långt, att betänkande i ämnet kan förväntas i början av år 1942. Med avgi- I S; 16
vande av detta betänkande är kommitténs arbete, såvitt detsamma enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1939 .skall under nuvarande förhållanden
fullföljas, avslutat.

15. 1931 års arbetslöshetssakkunniga (1939: 17; 1940:14; 1941:18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande den kvarstående arbetslösheten och framlägga
förslag beträffande medlen för dess rationella bekämpande:

Möller, G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Thomson, A. N., landshövding, vice ordförande;

Cruse, C. S., förbundsordförande, led. av II kamm.;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Jeppsson, O., landshövding (avlidit den 17 juni 1941);

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Nordström, G. H., fil. d:r, chef för socialhjälpsbyrån hos statens arbetsmarknadskommission.

Biträdande sekreterare:

Landgren, J., fil. kand., byråchef.

Lokal och tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

De sakkunniga, vilkas verksamhet tills vidare upphörde under hösten 1939
på grund av det då inträdda krisläget, blevo såsom redan i tidigare redogörelser
anförts icke i tillfälle att framlägga något betänkande. Vissa av de
sakkunnigas utredningar hava dock kommit att läggas till grund för vidtagna
åtgärder inom statens arbetsmarknadskommissions verksamhetsområde
medan andra åter, som icke hunnit slutgiltigt bearbetas, ännu ej fått
någon praktisk användning.

16. Socialvårdskommittén (1939:19; 1940:15; 1941:1 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tida. den 4 januari 1938):

Eriksson, J. B., landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., byråchef;

Hagård, A., lasarettssyssloman;

Höjer, K. .T., t. f. generaldirektör;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Olsson, E., direktör, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör;

Osterström, A. E. I., redaktör, led av II kam.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid verkställande av en av densamma
beslutad utredning rörande sjukkasseverksamheten har chefen för
socialdepartementet den 30 september 1938 och den 25 april 1940 tillkallat:

lii k.sdaosbc rättelse n.

1 S: 16 Andersson, K. Hj., tjänsteman;

Brännberg, G., direktör;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Strand, A., kassör;

Söderbäck, G. S., direktör;

Tegendal, O. E., byråchef.

Förste aktuarien hos pensionsstyrelsen fil. d:r G. G. Brundin har
den 4 juli 1941 av chefen för socialdepartementet förordnats att som sakkunnig
biträda kommittén vid vissa försäkringstekniska utredningar i samband
med behandlingen av frågan om en effektivisering av den sociala sjukförsäkringen.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid verkställande av en av kommittén
beslutad utredning rörande arbetslöshetsförsäkring och kontantunderstödsverksamhet
för arbetslösa har chefen för socialdepartementet den 18
mars och den 7 april 1941 tillkallat:

Jerneman, T. G., e. o. byrådirektör;

Larsson, I., ordförande i Svenska beklädnadsarbetareförbundet;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Sölvén, A., advokat.

Arbetsförmedlingsdirektören H. Peterson i Borås har av chefen för socialdepartementet
den 22 augusti 1941 förordnats att tills vidare såsom sakkunnig
biträda kommittén vid utredning av vissa med den nuvarande arbetslöshetsstatistiken
sammanhängande spörsmål.

Att såsom sakkunniga biträda kommittén vid dess behandling av fosterbarnsvården
har chefen för socialdepartementet den 24 oktober och den 28
november 1941 förordnat:

Wallgren, A., professor;

Malmroth, Elsa, fru, led. av Allmänna barnhusets direktion;

Rosén, Göta, barnavårdsombud, led. av II kamm.;

Berglind, Ragnhild, fosterbarnsinspelctris;

Bentzel, Maggie, föreståndarinna.

Sekreterare:

Larsson, S., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Holmstedt, G. F., aktuarie (t. o. m. den 15 äng. 1941);

Broberg, R., sekreterare hos pensionsstyrelsen (i sjukförsäkringsfrågor);
Hessler, T., sekreterare hos socialstyrelsen (i arbetslöshetsförsäkringsfrågor);
Unger, B., hovrättsassessor (vid utredning angående lagen om förskottering
av underhållsbidrag till barn).

Lokaler:

Birgerjarlsgatan 13; tel. 10 83 22.

Torsgatan 4 (arbetslöshetsberedningen); tel. 212148.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.

Kommittén har under 1941 intill den 1 december hållit plenisammanträden

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 55

den 4, 13, 15, 27 och 30 januari, den 12, 13, 19, 26 och 27 februari, den 12, I St 16
13 och 27 mars, den 19 juni, den 7 och 27 augusti, den 11, 12 och 15 september,
den 3 oktober och den 11 och 12 november. Vid sammanträdet den
27 augusti, varvid behandlades frågan om viss förbättring av folkpensionerna,
deltogo representanter för pensionsstyrelsen.

1 övrigt ha särskilda delegationer inom kommittén hållit ett stort antal
sammanträden.

Under 1941 har bearbetningen av det statistiska material, som inkommit
vid den i föregående arbetsredogörelse omförmälda undersökningen av fattigvårdsklientelets
sammansättning och hjälpbehov, fortsatts och redogörelse
för undersökningen avgavs i ett i september 1941 avlämnat betänkande »Statistisk
undersökning angående fattigvårdens understödsverksamhet» (Statens
off. utredn. 1941: 29). Principerna för en reformerad socialvård ha under
1941 ytterligare behandlats. De lokala utredningar angående socialvårdens
organisation, som påbörjades under år 1940, ha fullföljts under år 1941. Genom
en särskild delegation (kommitténs fattigvårdsdelegation) har påbörjats
en översyn av lagen om fattigvården.

Ovannämnda sakkunniga vid utredningen angående sjukkasseverksamheten
jämte vissa av kommitténs ledamöter (kommitténs sjukkasseberedning)
ha under året särskilt behandlat frågan angående obligatorisk sjukförsäkring.
I samband därmed hava vissa undersökningar verkställts angående
sjukförsäkringen i några andra länder. Vidare ha påbörjats dels utarbetandet
av förslag till lagstiftning angående obligatorisk sjukförsäkring, dels ock
beräkningar rörande av sådan lagstiftning uppkommande kostnader.

Ovannämnda sakkunniga vid utredningen rörande arbetslöshetsförsäkring
m. m. jämte vissa ledamöter av kommittén (kommitténs arbetslöshetsberedning)
ha haft preliminära överläggningar rörande frågan om införandet av
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. I samband härmed ha undersökningar
igångsatts rörande vissa system för avgiftsbetalning och sättet för understödens
avvägning. Utredningar ha verkställts rörande arbetslöshetsförsäkringen
i vissa främmande länder. En undersökning rörande fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik
har planlagts och igångsatts. Vidare ha planer utarbetats
för verkställande av en undersökning rörande fördelningen på inkomstklasser
av de yrkesutövare, som beräknas komma att omfattas av en obligatorisk
arbetslöshets- och sjukpenningförsäkring. Efter medgivande av Kungl. Maj:t
bar denna undersökning påbörjats.

Efter medgivande av Kungl. Majit verkställde kommittén på sommaren
1941 en statististisk undersökning, omfattande samtliga barnhem i riket och
därstädes under år 1940 intagna barn. Bearbetningen av det inkomna materialet
pågår i samråd med ovannämnda sakkunniga för fosterbarnsvården
(kommitténs barnavårdsberedning).

Genom beslut den 17 oklober 1941 har åt kommittén uppdragils att verkställa
översyn av lagen den 18 juni 1937 örn förskoltering av underhållsbidrag
till barn. Vissa förberedande undersökningar härutinnan lia beslutats
och delvis verkställts.

Riksdagsberättelsen.

16 Kommittén har under år 1941 avgivit utlåtanden den 4 januari över pensionsstyrelsens
skrivelse den 23 december 1938 med utredning och förslag rörande
en förbättrad ekonomisk ställning för personer, berättigade till blindhetsersättning,
den 31 januari över styrelsens för Svenska landskommunernas
förbund skrivelse den 14 januari 1941 med hemställan om viss ändring
av lagen örn fattigvård, såvitt angår förskott å folkpension och barnbidrag,
den 13 februari över medicinalstyrelsens framställning den 21 november
1940 angående likställighet mellan i riket mantalsskrivna utlänningar och
svenska medborgare beträffande vissa statsbidrag till vanföreanstalterna, den
13 februari över pensionsstyrelsens framställning den 24 oktober 1940 angående
sjukkassebyråns statistik, den 19 februari över sociala försvarsberedskapskommitténs
betänkande med förslag till krigspensionsförordning m. m.,
den 28 februari över en av socialstyrelsen verkställd utredning med förslag
till vissa ändringar i lagstiftningen om den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
den 13 mars över en av direktionen för Allmänna barnhuset gjord framställning
om understöd för täckande av brist m. m., den 27 mars till riksdagens
andra lagutskott över motion angående viss ändring i lagen örn kommunala
pensionstillskott m. m., den 16 september över riksförsäkringsanstaltens
skrivelse den 24 maj 1941 med förslag angående förhöjningar av
ersättningar enligt olycksfallsförsäkringslagen m. m., den 16 september över
pensionsstyrelsens skrivelse den 30 augusti 1941 med förslag angående dvrtidstillägg
å vissa folkpensioner m. m. samt den 13 november dels över framställning
av Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet angående utvidgning
av barnavårdsnämnds befogenheter att omhändertaga barn m. in. och
dels över Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundets avdelnings för barnavård
framställning angående åtgärder för samarbete mellan allmänna läroverken
och barnavårdsnämnderna m. m.

Kommittén har i skrivelse den 13 februari 1941 framlagt förslag till ändrade
grunder för vårdavgifterna vid vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka.
Förslaget upptogs i propositionen nr 197 vid 1941 års riksdag. Sedan propositionen
vunnit riksdagens bifall, har vederbörlig författningsändring utfärdats
den 30 maj 1941.

Slutligen har kommittén i skrivelse till chefen för socialdepartementet den
16 september 1941 framlagt förslag angående vissa ändringar i lagarna örn
folkpensionering och barnbidrag samt örn förskottering av underhållsbidrag
till barn. Den 20 november 1941 avgav kommittén utlåtande över en av fil.
lic. E. Liedstrand till chefen för socialdepartementet ingiven skrivelse med
anledning av kommitténs förslag.

17. 1938 års arbeiarskyddskommitté (1939: 20; 1940: 16; 1941: I 10).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall kommitténs arbete
vila tills vidare.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

18. 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga (1939: 21; 1940: 17; 1941: I 11). I Si 21

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 september 1938):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Johansson, J. B., lantbrukare, led. av I kamm.;

Andersson, G. H., statsråd, led. av II kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ankarswärd, G., förste provinsialläkare;
von Hofsten, E., landstingsdirektör;

Rousthöi, P., ombudsman i Sveriges yngre läkares förening, tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Kull, B., e. o. notarie.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: S 21.

De sakkunniga hava under år 1941 sammanträtt den 15—17 maj, den 12—

14 juni, den 3—5 november, den 20—22 november samt den 18 december,
varjämte särskilda överläggningar förekommit den 21 oktober och den 1 november
i vissa speciella frågor. Arbetet har så bedrivits, att betänkande rörande
de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden
beräknas kunna avgivas i början av år 1942.

19. Utredning rörande kommunal samverkan (1939: 22; 1940: 18;

1941: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1938):

Malmberg, O. H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, C. W. M., byggnadssnickare, led. av 11 kamm.;

Karlsson, H., ombudsman;

Wigert, A. G. A., landskamrerare;

Valentin, N. G., assessor i Överståthållarämbetet.

Sekreterare:

Nordberg, L. G. F., förste kanslisekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 562.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1939: S 22.

Utredningsarbetet har under året vilat.

20. Ordningsstadgeutredningen (1939: 24; 1940: 19; 1941: I 13).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Majit skall utredningen vila

Ulls vidare.

21. 1939 års polisutredning (1939: 25; 1940: 20; 1941: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1938):

Bergquist, Th., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Riksdagsbe rättelsen.

I Si 21 Andersson, C. O. H., lantbrukare;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.;

Gustafsson, B., f. d. överkonstapel;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Ros, A. K. E., polismästare;

Wähl, G., fjärdingsman.

Sekreterare.''

Åseskog, S., hovrättsråd.

Lokal: Polishuset; tel. 51 79 38.

I fråga om utredningens uppdrag, se 1939: S 25.

Arbetet har under ordförandens ledning under året bedrivits huvudsakligen
av den avdelning av utredningen — bestående av ledamöterna Ros, Gustafsson
och Wähl -— som med biträde av sekreteraren varit verksam jämlikt
Kungl. Maj:ts förordnande den 22 november 1940. Arbetet har bestått i utformandet
av ett förslag till personalorganisation för lokalpolisen, vilket är
i det närmaste slutfört. Vidare har inom utredningen utarbetats ett utkast
till riksorganisation för polisväsendet. Undersökningar ha även verkställts
rörande vissa av de ekonomiska frågor, som sammanhänga med utredningens
arbete.

Utredningsarbetet, beträffande vilket Kungl. Majit den 30 december 1939
förordnat, att med fullföljandet av detsamma, skulle tills vidare anstå, har
genom beslut av Kungl. Majit den 5 december 1941 återupptagits i dess helhet.

22. 1939 års stadslcikarutredning (1940: 24; 1941: I 17).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Majit skall utredningen
vila tills vidare.

23. Sakkunnig för utredning rörande statsbidrag till barnkrubbor och sommarkolonier
m. m. (1940: 25; 1941 I 18).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1939):

Weijne, J. J. E., undervisningsråd.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: S 25.

Utredningsarbetet har på grund av tidsläget bedrivits endast i begränsad
omfattning. Sedan särskilda sakkunniga för befolkningsfrågan tillkallats,
har samarbete ägt rum med nämnda sakkunniga. .

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1942.

24. Sakkunniga för granskning av planer för beredskapssjukhus m. m.

(1941: I 21).

Tillkallade av Kungl. Majit den 16 februari 1940 för att i egenskap av sakkunniga
inom medicinalstyrelsen biträda vid handläggning av ärenden rörande
beredskapssjukhusens planläggning, upprättande och drift:

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Andersson, C. W. M., byggnadssnickare, led. av II kamm.: I St 25

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

Sakkunniga hava under år 1941 deltagit i ett sammanträde i medicinalstyrelsen
samt under hand i några fall tillfrågats i ärenden, som berört beredskapssjukhusen.

25. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet

och arbetssätt (1941: I 22).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 oktober 1940:

Äkesson, N. O., länsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941: I S 22.

Under året hava studiebesök avlagts vid det stora flertalet länsstyrelser.
Därvid hava företagits jämförelsevis ingående undersökningar av de olika
länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt, i samband varmed, i den mån
anledning och tillfälle därtill funnits, verkats för rationellare arbetsmetoder
och mera ändamålsenligt disponerande av arbetskraften, för vissa direkta besparingsåtgärder
m. m. Särskilt under studieresorna under innevarande års
tre sista kvartal har flerstädes överenskommelse under hand träffats om
vidtagande redan på detta stadium av en del förenklingar i arbetssättet m. m.
Under tiden mellan resorna hava vunna erfarenheter och hopsamlat studiematerial
sammanställts och preliminärt beax-betats. — Därjämte har den
sakkunnige biträtt vid handläggningen inom socialdepartementet av en del
ärenden rörande länsstyrelserna.

Kontakt har under utredningsarbetets gång uppehållits med den inom
finansdepartementet arbetande besparingsberedningen.

Ett antal smärre promemorior angående rationalisering i olika avseenden
av länsstyrelsernas — väsentligen landskontorens —- arbetssätt m. m.
hava utarbetats. Två av dessa promemorior, vilka avsett ändringar i gällande
författningar, hava föranlett föreslagen åtgärd. (Se Sv. förf.-saml. nr
770/1941, varigenom ändrat förfaringssätt införts vid avkortning och avskrivning
av kronoutskylder, samt Sv. förf.-saml. nr 289/1941, enligt vilken
värnpliktigs ansökan om krigsfamiljebidrag numera regelmässigt skall
av militär myndighet översändas direkt till vederbörande familjebidragsnämnd
och icke såsom förut vin länsstyrelsen.) En annan promemoria har
föranlett utfärdande av närmare direktiv angående begränsning av vikariatsförordnanden
vid länsstyrelserna. En del andra av dessa promemorior hava
genom socialdepartementets försorg delgivits länsstyrelserna.

Avsikten är att i början av år 1942 studera arbetsförhållandena vid de ännu
ej besökta länsstyrelserna samt att därefter utarbeta förslag till de åtgärder
av skilda slag, som anses böra vidtagas från centralt håll för rationalisering
av länsstyrelsernas verksamhet och arbetsmetoder m. m.

Riksdag sberättelsen.

26 26. Sakkunniga för översyn av tjänsteförteckningen för allmänna civilförvaltningen,
i vad den avser statens sinnessjukhus m. m. (1941: I 25).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1940
med uppgift att i samråd med 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga verkställa
översyn av tjänsteförteckningen för allmänna civilförvaltningen, i vad
den avser statens sinnessjukhus, ävensom att taga under omprövning de
organisatoriska frågor, som därmed äga sammanhang:

Karlsson, O. G., lokomotivförare, led. av I kamm., ordförande;

Björkquist, E., t. f. byråchef;
von Hofsten, E., landstingsdirektör;

Stenberg, S. O., överläkare.

Sekreterare:

af Malmborg, N., e. o. förste kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I S 25.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941 har uppdraget utvidgats
att avse jämväl statens anstalt för fallandesjuka.

Kungl. Majit har den 30 maj 1941 medgivit, att de sakkunniga finge vid
behandlingen av vissa med utredningsarbetet sammanhängande frågor, särskilt
med avseende å organisationen av kontorspersonalen vid sinnessjukhusen,
såsom expert anlita sysslomannen vid S:t Lars sjukhus i Lund H. O. L.
Liedholm. Sedan Liedholm på grand av sjukdom blivit ur stånd att fullfölja
berörda uppdrag, har Kungl. Majit den 30 oktober 1941 medgivit, att
de sakkunniga finge i Liedholms ställe anlita biträde av sysslomannen vid
Ulleråkers sjukhus vid Uppsala O. T. Nordsjö.

Efter medgivande av departementschefen hava tre av de sakkunniga jämte
sekreteraren under tiden 26—28 juni 1941 i studiesyfte besökt Sita Gertruds
sjukhus i Västervik, Ryhovs sjukhus i Jönköping och S:t Sigfrids sjukhus
vid Växjö, varvid överläggningar tillika hållits med vederbörande sjukhusledning.

Departementschefen har genom särskilda beslut den 15 mars och den 4
november 1941 förordnat, att de sakkunniga finge för överläggningar med
av de sakkunnigas utredning berörda intressegrupper kalla högst två representanter
för envar av sju, särskilt angivna personalsammanslutningar.

De sakkunniga hade sitt första sammanträde den 23 januari 1941 och hava
under året haft sammanlagt ett 20-tal sammanträden. Därvid hava bland
annat överläggningar ägt rum med representanter för olika personalorganisationer.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första delen av år 1942.

27. Kommittén för rdgösvenskarna (1941: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 13 september 1940:
Sandström, A. E. F., justitieråd, ordförande i Utlandssvenskarnas förening,

ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie, ledamot av överstyrelsen för Riksföreningen för

svenskhetens bevarande i utlandet;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Forslund, J. A., led. av I kamm.; I 8: 28

Hellstedt, E. S., legationsråd;

Kuylenstjerna, G. W. G., generaldirektör;

Lindeberg, E. F. L., överdirektör;

Skogh, S. A., byråchef;

Ytterborn, G. R., byråchef.

Sekreterare:

Hafström, A. G. G:son, fil.''lie., jur kand.

Expert för fiskerifrågor:

Hessle, Chr. V., byrådirektör.

Lokal: Stockholmsföreningen av riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet, Tunnelgatan 23; tel. 10 07 11.

Kommittén lyckades under intimt samarbete med den offentliga arbetsförmedlingen
att före årsskiftet 1941 skaffa rågösvenskarna arbete såsom
anställda, i allmänhet hos svenska jordbrukare i rikets kusttrakter.

Sedan på initiativ av Estlandsutskottet inom Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet bildats en särskild stiftelse, Rågöstiftelsen, med
uppgift att stödja och biträda till Sverige överflyttade personer från Estlands
svenskbygder av svensk härkomst eller deras avkomlingar, har kommittén
intimt samarbetat med denna stiftelse. Rågöstiftelsen har hittills inköpt
2 fastigheter på Gräsö och 5 fastigheter på Björkö i Stockholms skärgård,
vilka efter kommitténs rekommendation utarrenderats till lämpliga
rågöfamiljer. Till dessa ha också uthyrts motorbåtar samt jordbruks- och
fiskeredskap. Rågöborna skola efterhand få tillfälle inköpa fastigheterna samt
inventarierna.

Av de 110 till Sverige den 17 oktober 1940 överflyttade rågösvenskarna äro
för närvarande 61 personer bosatta på Rågöstiftelsens fastigheter på Björkö
och Gräsö. 13 personer äro bosatta på Vikhus säteri, Västmanland, där de
försörja sig genom jordbruksarbete. Av de övriga äro 28 anställda hos
svenska jordbrukare och 8 ogifta personer äro anställda i skogsarbete, trädgårdsskötsel
och hushåll.

28. Rikskommittén (1941:1 27).

Rikskommittén består enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 mars 1940 av
följande ledamöter:

H. K. H. Kronprinsen, ordförande;

Nothin, T. K. V., överståthållare, vice ordförande;

Casparsson, K. R., redaktör;

Hérnod, T. R., direktör;

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör;

Sandler, Maja, fru.

Kommittén har utsett Malm till jourhavande ledamot och direktören G.

Klemming till verkställande direktör.

Lokal: Blasieholmshamnen 6; tel. namnanrop »K. A. K.».

Riksdagsberättelsen.

I 8: 28 Beträffande kommitténs uppgifter och instruktionen för densamma, se
1941: IS 27.

Kommittén har under år 1941 fortsatt sin verksamhet enligt de riktlinjer,
vilka angivits i den senaste riksdagsberättelsen. Med hänsyn lill att insamlingsverksamheten
i huvudsak upphört under året har kommittén inriktat sitt
arbete på en successiv avveckling av nämnda verksamhet.

Hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänst inkallades
familjer. Sedan av tillgängliga medel reserverats så stort belopp som ansågs
skäligt, gav ett överslag vid handen att dessa medel borde räcka till 1 juli
1941. Som denna form av extra bidrag till behövande av alla parter ansågs
synnerligen värdefull och effektiv, och det befanns existera ett allmänt önskemål
om att denna hjälpform borde fortsättas, beslöt kommittén föreslå Kungl.
Majit att av riksdagen begära medel härför. I proposition nr 227 till 1941
års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen att för ifrågavarande hjälpverksamhet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor. Sedan riksdagen i skrivelse nr 338 bifallit Kungl. Majits förslag har
arbetsmarknadskommissionen från den 1 juli 1941 övertagit kommitténs
verksamhet på detta område, därvid dock de kommitténs medel, som utbetalats
till men vid denna tidpunkt ännu ej förbrukats av landshövdingarna
och överståthållaren, skulle först tagas i anspråk innan statsmedel begärdes.
En avveckling av denna kommitténs verksamhet pågår i vissa län alltjämt,
enär alla medel som inbetalats för ändamålet ej ännu blivit förbrukade.

Hjälpverksamhet bland nordiska flyktingar. Beträffande flyktingar
från Norge upphörde denna redan den 1 augusti 1940, då staten övertog
detta arbete. Hjälpverksamheten bland det fåtal danska flyktingar, som
vid slutet av år 1940 ännu funnos kvar i landet, upphörde praktiskt taget den
1 mars 1941, då staten övertog jämväl denna del av verksamheten. — För de
polska flyktingarna har kommittén efter den 1 mars 1941 ej haft några utgifter,
enär vården örn dessa från denna dag ävenledes övertagits av arbetsmarknadskommissionen.

Återuppbyggnadsarbetet i Finland och Norge.

Norge. Det ekonomiska och materiella stöd, som lämnats Norge, har i
.stort sett bestått i leverans av 624 monteringsfärdiga trähus, som kommittén
under senare delen av 1940 och början av 1941 anskaffat. Sedan dessa
hus anlänt till byggnadsplatserna, har kommittén sänt ett antal byggnadsingenjörer
och instruktörer, som varit behjälpliga med byggnadernas uppförande
och uppövande av folk i detta arbete. Sedan kommitténs åtagande på
detta område fram på sommaren 1941 fullföljts, har någon vidare hjälpverksamhet
till Norge icke förekommit.

Finland. I Finland har leveransen och uppförandet av de 2,003 hus,
som beställdes 1940, under första kvartalet 1941 avslutats. — Dessutom ha
leveranser av allehanda materiel, som erfordras för återuppbyggnadsarbetet,
pågått under hela året och väntas före detta års utgång vara i huvudsak avslutade.
Bland materiel, som levererats, kan nämnas verktyg och redskap,
maskiner av olika slag för såväl småindustrier som hantverk och lantbruk.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 63

byggnadsmaterial, utsäde m. m. Vidare ha anskaffats 12 ambulerande tvätt- I Si 29
stugor av en av kommittén utarbetad typ. Slutligen ha anskaffats medicinska
preparat och läkemedel. En del av dessa leveranser pågå alltjämt och torde
komma att avslutas först i början av år 1942.

Annan humanitär hjälp. Vad humanitär hjälp till de genom
kriget nödlidande i grannländerna beträffar, har, sedan röda korset i samband
med kriget i Norge våren 1940 genom kommittén erhöll möjligheter att
bringa hjälp till gränstrakternas befolkning, någon verksamhet för Norge
på detta område av betydelse icke förekommit. För Finland har möjliggjorts
realiserande av en del sociala önskemål genom kontanta anslag, varjämte medel
för beredande av vistelse i Sverige för klena finska barn ställts till förfogande.
Några ytterligare möjligheter att på detta område anslå medel har
kommittén emellertid icke, varför verksamheten får betraktas som avslutad.

Rikskommitténs verksamhet torde i sin helhet kunna vara avvecklad i
början av år 1942, sedan alla leveranser fullgjorts, redovisningar erhållits
och revision skett. En utförlig berättelse över kommitténs förvaltning är under
utarbetande.

Kommittén har sedan redogörelsen för föregående år avgavs hållit 8 sammanträden.

29. Sakkunniga för utredning rörande radioanläggningar för polisväsendet.

Tillkallade av Kungl. Majit den 25 april 1941 med uppdrag att verkställa
undersökning rörande de erfarenheter, som vunnits av de radioanläggningar,
vilka anskaffats för polisens behov i vissa städer, samt att på grundval härav
verkställa kompletterande undersökningar rörande möjligheterna att åstadkomma
enhetlighet och samordning vid det fortsatta anskaffandet av radioanläggningar
för rikets polisväsen:

Ros, A. K. E., polismästare, ordförande;

Fontell, E., polismästare;

Lemoine, A. S., byrådirektör;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.

Sekreterare:

Aseskog, S., hovrättsråd.

Lokal: Polishuset; tel. 51 79 38.

De sakkunniga hava under året sammanträtl den 14 juni och den 10 november.
Under mellantiden har arbetet huvudsakligen bestått i verkställande
av vissa jämförande prov med polisradioanläggningarna i Stockholm, Göteborg
och örebro, vilket arbete stålt under ledning av byrådirektören
Lemoine. De utförda proven ha givit vid handen, att ett nyligen utexperimenterat
system visat sig äga avgjorda fördelar framför de nu begagnade systemen.
Det fortsatta utredningsarbetet är inriktat på kompletterande undersökningar
i vissa delar och på uppgörandet av ekonomiska beräkningar. Samtidigt
kommer att undersökas, huruvida förutsättningar föreligga för et!

Riksdagsberättelsen.

I St 29 samordnande av polisväsendets och luftskyddsväsendets radioanläggningar.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1942.

30. 1941 års hemortsförsvarssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 för att
såsom sakkunniga inom socialdepartementet biträda med fortsatt utredning
av frågan om samordning av hemortsförsvarets olika grenar samt örn revision
av gällande luftskyddslagstiftning (se Post- och Inrikes tidn. den 30 juni
1941):

Natt och Dag, Å. S. K:son, expeditionschef, ordförande;

Bengtsson, B. F., överstelöjtnant;

Göthberg, K. I., överstelöjtnant;

Hedfeldt, U. E., e. o. hovrättsassessor;

Hjelmberg, H., kommunalborgmästare;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Lange, H. W., major;

Thunborg, T. F., generalsekreterare;

Zetterquist, A., kriminalpolisintendent.

Huvudsekreterare:

Göransson, E. W. Z., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Wernstedt, S. L. M. A., amanuens.

Experter:

Thulin, G. Å. L., bevakningsinspektor, statspolisintendent (tillkallad den 11
juli 1941);

Lindroth, E. S., länsskogsbrandchef i Norrbottens län, bitr. länsjägmästare
(tillkallad den 7 november 1941).

Lokal: Rosenbad 2; tel. 21 33 24.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 20 juni 1941 yttrade chefen
för socialdepartementet — efter att hava erinrat örn dels att hemortsförsvaret
omfattade åtskilliga sinsemellan självständiga grenar, såsom hemvärn, luftskydd,
brandskydd, utrymning m. m., dels ock att verksamhet berörande
hemortsförsvaret bedreves av flera frivilliga organisationer såsom lottakårerna,
kvinnoföreningarnas beredskapskommitté etc. — bland annat: Under
krig kan säkerligen det läget inträffa att inom ett område alla nu nämnda
grenar av hemortsförsvaret böra träda i funktion samtidigt. Ett betydande
personalbehov uppkommer härigenom, vilket i huvudsak måste tillgodoses
genom att taga i anspråk icke krigstjänstgörande personers arbetskraft.
Denna efterfrågas emellertid samtidigt för att fylla dé luckor, som militärinkallelsema
vålla inom näringsbvet. Stora delar av näringslivet ställas nämligen
inför kravet att öka sina prestationer efter krigsutbrottet, trots svårigheterna
att anskaffa arbetskraft. Särskilt är så fallet inom transportväsendet,
men även på vissa industrier ställer kriget ökade krav. Ur försvarets synpunkt
måste arbetskraftsbehovet inom vissa livsviktiga näringsgrenar tillgodoses
före varje annat anspråk på arbetskraft.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Redan under nu rådande förhållanden Ilar den här antydda konkurrensen I §
om arbetskraften gjort sig gällande. Lösandet av konkurrensproblemen ankommer
å ett centralt organ, nämligen statens arbetsmarknadskommission,
som för närvarande handlägger såväl arbetsförmedlingsverksamheten som
behandlingen av de militära uppskovsansökningama och som jämväl utgör
riksarbetsstyrelse i enlighet med tjänstepliktslagens bestämmelser. Emellertid
blir uppenbarligen konkurrensproblemet av en helt annan vikt efter ett
krigsutbrott.------------—---------------

Självfallet föreligga även andra samordningsproblem, som beröra hemortsförsvaret,
än det nu nämnda. Jag vill sålunda erinra örn nödvändigheten av
ett nära samarbete mellan olika här ifrågavarande enheter för att möjliggöra
att en gren, som ställes inför en temporärt övermäktig uppgift, erhåller
stöd och hjälp från andra försvarsgrenar i hemorten eller eventuellt hjälp
från andra orter. En onödig splittring av krafterna inom ledningen av hemortens
olika organisationer på dessa områden bör undvikas. Gränsdragningen
mellan de olika organisationerna bör visserligen ske så noggrant som
möjligt men med beaktande av vad jag nyss anfört rörande samarbetets betydelse.
En form bör finnas för hur detta samarbete lokalt skall organisatoriskt
lösas och jag förutsätter, alt även central! vissa samordningsåtgärder

Gällande luftskyddsförfattningar utgå i princip från att luftskyddet är en
statlig angelägenhet. Redan från början var emellertid denna princip försedd
med vittgående undantag så till vida att kommunerna i olika avseenden ålades
att utan ersättning medverka vid luftskyddet. Då sedermera luftskyddets
uppgifter tid efter annan vidgats och samtidigt nya medelsbehov uppkommit,
har antingen staten själv trätt emellan eller också ha genom ändrad lagstiftning
kommunernas skyldigheter vidgats. Den gränsdragning, som på så sätt
kommit till stånd mellan det statliga och kommunala ansvaret, lider dock av
en viss brist på konsekvens och är delvis också ganska oklar. Även om ett
genomförande av luftskyddsinspektionens föreliggande förslag (av den 13
lebruari 1941 till ny luftskyddslag och ny luftskyddskungörelse) torde komma
att leda till ökad klarhet på detta område, synes det mig dock önskvärt,
att en undersökning göres huruvida icke frågan om statligt eller kommunalt
ansvar kunde lösas efter mera principiella riktlinjer, vilka mindre än för närvarande
vore tället härrörde från för varje särskilt fall träffade läglighetsavgöranden.
Givetvis måste de ekonomiska konsekvenserna av det förslag,
vartill en dylik undersökning kan utmynna, närmare utredas. Förslaget till
ny luftskyddslag innehåller föreskrift örn skyldighet att under fredstid underkasta
sig viss utbildning och övning för luftskyddets behov. Del synes mig
emellertid nödvändigt att mera ingående än vad i inspektionens utredning
skett undersöka, huru dessa övningar skola organisatoriskt och ekonomiskt
planläggas. Särskilt synes mig härvidlag böra undersökas, i vad mån den

Hill. till riksd. prut. 1942. 1 samt. 5

IUksdagsbcriittcIsen.

Riksdagsberättelsen.

K 8: 30 av inspektionen förutsatta medverkan av de frivilliga luftskyddsföreningarna
kan erhållas i fråga om hemskyddspersonalens utbildning och övning. I
den mån dylik medverkan kan anses önskvärd och garanteras, bör luftskyddsmyndighetemas
respektive luftskyddsföreningarnas befattning med utbildningsverksamheten
i stora drag fastslås. Ehuru jag är väl medveten om
svårigheterna att göra några noggrannare beräkningar över den föreslagna
tjänstepliktens ekonomiska konsekvenser, förefaller det mig dock icke ogörligt
att giva frågans ekonomiska sida en närmare belysning.

Den av mig nu gjorda exemplifieringen av spörsmål, i fråga om vilka jag
finner behov föreligga av ytterligare utredning, är, såsom förut antytts, icke
avsedd att vara uttömmande.

De sakkunniga hava intill utgången av november 1941 sammanträtt 30
gånger. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden
och sekreterarna samt i viss utsträckning av ledamöterna.

Under en sammanlagd tid av omkring tre veckor hava de sakkunniga företagit
studieresor.

De sakkunniga hava den 2 augusti 1941 till chefen för socialdepartementet
avgivit förslag av väsentligen preliminär karaktär dels till vissa föreskrifter
rörande beredskapsregister, dels ock till vissa bestämmelser rörande samordning
av hemortsförsvaret. Slutligen hava de sakkunniga den 17 september
1941 avgivit utlåtande till chefen för försvarsdepartementet över två framställningar
av vattenfallsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rörande
vissa hemvärnsfrågor.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första delen av år 1942.

31. 19 Al års barnmorskeutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 för att
verkställa utredning rörande distrikts- och reservbarnmorskomas löneförhållanden
och möjligheterna att i större utsträckning än hittills utnyttja dessa
befattningshavares arbetskraft inom förlossningsvården angränsande arbetsfält
(se Post- och Inrikes tidn. den 1 juli 1941):

Byttner, J. T., medicinalråd, ordförande;

Dahlgren, I., sekreterare i svenska landstingsförbundet;

Erup, Ellen., Överbarnmorska;

Isacsson, O., led. av II kamm.;

Wranne, N. H., förste provinsialläkare.

Sekreterare:

Heinrici, S.-E. A., förste amanuens.

Lokal: Medicinalstyrelsen, Vallingatan 2; tel. namnanrop: Medicinalstyrelsen.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat:

Vid utredningen bör särskilt undersökas, huruvida distrikts- och reservbarnmorskornas
arbetskraft kan utnyttjas inom den slutna förlossningsvår -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 67

den i högre grad än som nu sker. Vidare bör undersökas, i vilken omfatt- I S: 32
ning barnmorska å från mödra- och barnavårdscentral avlägset belägna orter
kan anförtros uppgifter tillhörande den förebyggande mödra- och barnavården.
Vad särskilt angår barnavården skulle barnmorskornas utnyttjande
inom denna kunna bidraga till en avlastning av distriktssköterskornas ofta
väl stora arbetsbörda. Vissa utbildningsfrågor, vilka äga ett nära sammanhang
med de här antydda möjlligheterna att i ökad utsträckning taga i anspråk
barnmorskornas arbetskraft, böra jämväl upptagas till granskning.

Slutligen böra barnmorskornas löneförhållanden upptagas till prövning ävensom
frågorna om ersättning för förlorad arbetsinkomst för vissa barnmorskor
samt örn barnmorskornas pensionering.

Sedan utredningens ordförande och sekreterare under månaderna juli—september
utfört visst förberedande arbete har utredningen hållit fem sammanträden,
nämligen den 20, 21 och 22 oktober samt den 27 och 28 november.

Mellan sammanträdena ha vissa av ledamöterna ävensom sekreteraren utfört
arbete i anledning av utredningsuppdraget.

Genom vederbörande tjänsteläkare ävensom genom svenska barnmorskeförbundets
lokalföreningar har utredningen införskaffat uppgifter att ligga
till grund för en bedömning av barnmorskornas sysselsättning inom den öppna
förlossningsvården. Från samtliga landstingsexpeditioner respektive sjukhusdirektioner
och stadsfullmäktige i städer utom landsting har utredningen
vidare infordrat vissa uppgifter, avsedda att belysa, i vilken utsträckning
distrikts- och reservbarnmorskorna komme till användning inom den slutna
förlossningsvården. Det sålunda inkomna materialet har sammanställts och
bearbetats. Sedan utredningen med ledning av det sammanförda materialet
sökt bilda sig en klar uppfattning om storleken av barnmorskornas arbetsbörda
inom skilda delar av landet, har utredningen diskuterat olika utvägar
att bereda barnmorskorna ökad sysselsättning genom att på dem överflytta
vissa distriktssköterskorna åliggande uppgifter. Vissa i samband härmed
uppkomna utbildningsfrågor har utredningen jämväl tagit under övervägande.

Uppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1942.

32. Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter angående låns kungörelserna.

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941, nr
405 — av Kungl. Majit den 11 juli 1941 med uppdrag att verkställa översyn
av gällande föreskrifter angående länskungörelsema samt att till Kungl.
Majit avgiva de förslag, vartill nämnda översyn kan föranleda:

Åkesson, N. O., länsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Vissa förberedande undersökningar lia verkställts och överläggningar
hållits.

Riksdagsberåttelsen.

I S: 33 33. Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärsuäsendet hos statens

förvaltningsmyndigheter.

Tillkallad —- efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941,
nr 405 — av Kungl. Majit den 11 juli 1941 med uppdrag att verkställa undersökning
rörande kommissionärsväsendet hos statens förvaltningsmyndigheter
samt att till Kungl. Majit avgiva det förslag, vartill nämnda undersökning
kan föranleda:

Åkesson, N. O., länsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Den sakkunnige har upprättat ett preliminärt förslag till lösning i princip
av de viktigaste av de spörsmål, som ingå i förevarande problemkomplex.
Förslaget är föremål för vidare bearbetning. Fullständigt förslag i ämnet torde
komma att framläggas under år 1942.

34. Värmekostnadssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 12 september 1941 med
uppdrag att verkställa en allsidig utredning av den reella bränsleförbrukningen
och kostnaderna därför inom olika fastigheter:

Bexelius, E., byråchef, ordförande;

Telander, N. G., e. o. byråchef:

Kinander, C., inspektör;

Eriksson, A., arkitekt;

Fagraeus, I., generalkonsul;

Bengtsson, O., ombudsman.

Sekreterare:

Erici, B. H., notarie.

Biträde för statistiska utredningar:

Danielsson, H., civilingenjör.

Lokal och telefon: Socialstyrelsen.

De sakkunniga ha intill den 1 december hållit 12 sammanträden. Vissa
frågor av teknisk natur ha förberetts av en särskild delegation inom de
sakkunniga.

I syfte att erhålla kännedom örn den faktiska bränsleförbrukningen under
ett antal år ha de sakkunniga igångsatt en undersökning av ungefär 500
fastigheter i olika delar av landet. Vissa uppgifter ha härvid inhämtats från
fastighetsägarna genom särskilda frågeformulär. Andra uppgifter, vilka erfordras
för bedömande av värmebehovet hos ett hus, komma att införskaffas
genom uppmätning av byggnadsritningar.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1942.

35. 1941 års befolkningsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 12 september 1941 för
att inom socialdepartementet verkställa utredningar rörande vissa befolknings^
politiska spörsmål (se Post- och Inrikes tido. den 12 september 1941):

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande; I S* 35

Gyllenswärd, C., docent;

Johansson, A., e. o. byråchef;

Wahlund, S. G. W., professor.

Sekreterare:

Romanus, S. E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 16 oktober 1941).

Biträdande sekreterare:

Dahlström, A. H., e. notarie;

Cederwall, G., fil. lie., sekreterare i statens priskontrollnämnd (fr. o. m. den

7 oktober 1941);

Olsson, Dagny, t. f. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 17 oktober 1941).

Lokal: Socialdepartementet; tel. Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 12 september 1941. Departementschefen anförde bland
annat:

»Innebörden i vår befolkningsutveckling kan icke gärna missförstås. Den
svaga befolkningsökning, som förekommit under de senaste decennierna, kan
med nuvarande låga födelsetal säkerligen befaras bliva inom en nära framtid
förbytt i stagnation och folkminskning. Den fara, som sålunda synes hota
vårt folks bestånd, har redan tidigare uppmärksammats och vissa åtgärder
för att påverka utvecklingen i annan riktning hava vidtagits. Födelsetalets
stegring under 1930-talets senare hälft — till huvudsaklig del framkallad av
rådande åldersfördelning och goda ekonomiska konjunkturer — tolkades i allmänhet
som en vändning till det bättre. Den nedgång i nativiteten, som inträffat
under det senaste året, har emellertid ånyo skjutit befolkningsfrågan i förgrunden.
Även om de förskjutningar av födelsetalet, som nyss omnämnts, vållats
av tillfälliga orsaker, kräver dock befolkningsfrågan, betraktad på längre
sikt, ständig uppmärksamhet och det i synnerhet i en tid, då omständigheterna
verka i försämrande riktning.

Det synes därför vara av behovet påkallat, att befolkningsutvecklingen upptages
till förnyat studium och att överväganden äga rum i syfte att skapa en
positiv befolkningspolitik.

I en framställning den 4 april 1941 har ett stort antal organisationer och enskilda
hemställt, att erforderliga mått och steg måtte tagas för skapandet snarast
möjligt av ett permanent organ med uppgift dels att på grundval av sakkunniga
observationer framlägga sådana förslag, som befolkningsläget kräver,
dels ock att bedriva upplysningsverksamhet i befolkningsfrågan.

Innan spörsmålet örn ett permanent organ för befolkningspolitiken upptages
till slutlig prövning, torde vissa klarlägganden böra ske. Det är sålunda
önskvärt, att förutsättningar för en grundlig upplysningsverksamhet i befolkningsfrågan
åstadkommas, närmast i syfte att påvisa konsekvenserna i alla
dess förgreningar för samhällets och folkets liv av en minskning av befolkningstalet.

Då såväl upplysningsverksamhet som åtgärder i övrigt böra uppbyggas på
en realistisk grundval, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt alt utreda orsa -

Riksdagsbe rättelsen.

I S: 35 kerna och motiven till barnbegränsningen och till de mångtaliga aborterna.

Utredning bör vidare verkställas om kostnaderna för barnens försörjning och
uppfostran.

Under den mångåriga diskussionen i vår befolkningsfråga har ett betydande
antal reformförslag, vilka hitintills icke lett till något resultat, framlagts
av enskilda och organisationer. Vissa av 1935 års befolkningskommissions
förslag hava icke heller föranlett åtgärder. En översikt över samtliga
dessa förslag synes böra utarbetas och en granskning och genomarbetning
därav ske i syfte att möjliggöra en snabb behandling av dem, som synas praktiskt
genomförbara. Härvid bör särskild uppmärksamhet fästas vid behovet
av en för de barnrika familjerna förmånligare avvägning av skattebördornas
fördelning.

Det bör vidare undersökas, huruvida det kan vara lämpligt att nu inrätta
ett permanent organ för att kunna framdeles noggrant följa befolkningsutvecklingen
samt undersöka de på denna inverkande materiella och psykologiska
faktorerna.

Under hänvisning till vad nu anförts vill jag förorda igångsättande genom
särskilda sakkunniga av förnyad utredning av vårt lands befolkningsfråga
Ehuru utredningen i första hand bör uppmärksamma de befolkningspolitiska
spörsmål, som i det föregående antytts, torde utredningen dock böra äga vidtaga
de undersökningar rörande andra dylika spörsmål, vilka under arbetets
gång kunna visa sig erforderliga.»

Vid sammanträde den 12 september 1941 hava de sakkunniga tillsatt en
särskild delegation med uppgift att utreda frågor bland annat rörande arbetsförhållandena
inom det husliga arbetet, rörande yrkesutbildning för de inom
hemmen arbetande kvinnorna samt rörande hemhjälp m. m.

Delegationens ledamöter:

Höjer, Signe, fru, ordförande;

Collin, Karin, fröken;

Osvald, Ingrid, fröken, inspektris för statens lanthushållsskolor;
Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna, fru, fil. dr;

Wallentheim, Annie, fru;

Wiklund, Gertrud, fru.

Sekreterare:

Åkerman-Johansson, Brita, fru, fil. lic.

För att såsom experter biträda vid utredningar rörande skilda befolkningspolitiska
spörsmål har utredningen med stöd av vederbörligt bemyndigande
tillkallat följande personer, nämligen statens inspektör för fattigvård och
barnavård, byråchefen A. Berggren, pol. mag. E. Grafström, förste aktuarien
E. von Hofsten, amanuensen vid statistiska institutionen i Lund, fil. lic. H.
Hyrenius, med. lic. G. Inghe och G. Jonsson, andre stadsläkaren i Lund, med.
lic. O. Johnsson, sociala kuratorn vid S:t Görans sjukhus, fru Lis Lager -crantz-Asklund, fil. kand. R. Meidner, professorn vid Lunds universitet C.-E.
Quensel, andre underläkaren vid barnsjukhuset Samariten, med. lic. L.-G.
Sterner, med. lic. fru Aina Versteegh-Lind, undervisningsrådet J. Weijne,

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

överläkaren vid Sabbatsbergs sjukhus, docenten P. Wetterdahl och redak- I St 35
tören vid Centralförbundet för socialt arbete P. Åsbrink.

Såsom juridisk expert har utredningen tillkallat hovrättsassessor H. Zetterberg.

T. f. professorn vid Stockholms högskola, docenten E. Åkessson har under
tiden den 12 september—den 20 oktober 1941 i egenskap av expert medverkat
vid utarbetande av förslag till viss social-psykologisk-statistisk undersökning.

Utredningen sammanträdde första gången den 12 september 1941 och
har därefter under tiden till och med den 30 november hållit ytterligare 35
sammanträden. Delegationens ledamöter hava haft 11 enskilda överläggningar
samt 9 sammanträden gemensamt med de sakkunniga.

Sedan departementschefen därtill lämnat medgivande hava vissa av de
sakkuniga haft överläggningar i Lund. Vid sammanträden den 30 oktober
samt den 12 och 22 november 1941 hava gemensamma överläggningar hållits
med representanter för 1940 års skolutredning, 1941 års familjebeskattningssakkunniga
samt 1937 års fritidsutredning.

Utredningen har igångsatt ett flertal undersökningar. Sålunda utföras vid
statistiska institutionen i Lund vissa befolkningsstatistiska undersökningar för
fastställande av prognoser för den allmänna befolkningsutvecklingen. Under
de sakkunnigas ledning utföras härjämte dels en social-statistisk undersökning
beträffande de aktuella nativitetsförhållandena i Stockholm, dels en socialpedagogisk
och social-medicinsk undersökning av barnkrubbe- och sommarkoloniverksamheten,
dels vissa social-medicinska undersökningar, vilka
avse de sociala förhållandena hos såväl klientelet vid vissa barnsjukhus som
kvinnliga anställda vid vissa företag, dels vissa undersökningar till utredning
av abortsökande kvinnors sociala förhållanden m. m., dels ock vissa sammanställningar
av uppgifter rörande befolkningspolitiska åtgärder i Sverige och
utlandet.

Efter framställning av utredningen har statistiska centralbyrån erhållit
Kungl. Maj:ts uppdrag att för utredningens räkning verkställa en statistisk
representativ undersökning rörande inkomsttagarnas försörjningsbörda i olika
inkomstlägen. Undersökningen grundas å det lill 1940 års folkräkning insamlade
primärmaterialet, kompletterat med vissa uppgifter från taxeringslängderna.
Vid inhämtandet av dessa uppgifter hava länsstyrelserna lämnat
viss medverkan.

Utredningen har till Konungen avgivit utlåtanden dels den 15 november
1941 över en inom medicinalstyrelsen upprättad promemoria angående anslag
för budgetåret 1942/43 till bidrag till förebyggande mödra- och barnavård
samt en inom medicinalstyrelsens lasarettsbyrå upprättad promemoria angående
anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till specialutbildning av barnsjuksköterskor,
dels ock den 25 november 1941 över en av 1940 års skolutredning
gjord framställning rörande inrättande av en skolöverläkartjänst.

Utredningens arbetsuppgifter beräknas bliva slutförda under första halvåret
1942.

I S: 36

72 Riksdagsberåttelsen.

36. Statens flykting snämnd.

Enligt kungörelse den 12 september 1941 (Sv. förf.-saml. nr 753) om statlig
och statsunderstödd flyktingshjälp skall från och med den 1 oktober
1941 en särskild nämnd, kallad statens flyktingsnämnd, finnas för handläggning
av ärenden om bidrag av statsmedel till flyktingskommittéer samt
örn direkt understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom
flyktingskommitté.

Genom beslut den 26 september 1941 har Kungl. Majit fastställt instruktion
för statens flyktingsnämnd samt förordnat ledamöter och ersättare i
nämnden för en tid av ett år, räknat från och med den 1 oktober 1941.
Ledamöter:

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör, ordförande;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Nilsson, T., partisekreterare, led. av II kamm.;

Skogh, S., byråchef;

Wahlberg, E., borgmästare.

Ersättare:

Bexelius, E., byråchef;

Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II karn.;

Wallentheim, A., sekreterare, led. av II karn.;

Granath, A., sekreterare;

Hagård, A., syssloman, led. av II kamm.

På därom gjord framställning entledigades den 19 december 1941 Herlitz
från sitt uppdrag att vara ledamot av nämnden och förordnades i hans ställe
för tiden intill den 1 oktober 1942 ledamoten av riksdagens första kammare,
professorn G. Andrén.

För handläggning av ärenden, vilka enligt kungörelsen om statlig och
statsunderstödd flyktingshjälp ankomma å statens flyktingsnämnd hava från
från och med den 1 oktober 1941 å socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar
inrättats två arvodes-tjänster, benämnda den ena kamrerare
och den andra sekreterare. Kungl. Majit har förordnat kamreraren
P. W. Frank och extra ordinarie notarien i socialstyrelsen O. Wiman att
från och med den 1 oktober 1941 tills vidare vara innehavare av, Frank berörda
kamrerartjänst och Wiman sekreterartjänsten.

Enligt instruktionen skall såsom nämndens kansli tjänstgöra nämnda avdelning
för utlänningsförläggningar.

Tel.: Sekreteraren: Socialstyrelsen.

Den av nämnden anlitade »flyktingskuratorn» fröken Kerstin Hellner har
i nämnda egenskap knutits till statens flyktingsnämnd. Åtgärder ha vidtagits
för att i samarbete med statens arbetsmarknadskommission rationellt
ordna arbetsförmedlingen för flyktingarna.

Nämnden har hitintills sammanträtt fyra gånger.

Enligt beslut den 26 september 1941 har förordnats, att kostnaderna för
handhavande av flyktingshjälpverksamheten skulle bestridas av femte huvudtitelns
reservationsanslag till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesut -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

bildning m. m. I samband härmed ställdes till nämndens förfogande ett J §• 37
belopp av högst 120,000 kronor.

Under tiden den 1 oktober—den 30 november 1941 har genom nämnden
utbetalats understöd med sammanlagt 89,954 kronor 74 öre. Härutav ha
83,234 kronor 44 öre beviljats i bidrag åt flyktingskommittéerna och 6,720
kronor 30 öre såsom direktunderstöd åt enskilda flyktingar.

37. 1941 ars utskgldsstreckssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1941
med uppdrag att verkställa utredning av frågan om mildring eller upphävande
av de åren 1935 och 1936 beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket
som valbarhets- och behörighetsvillkor för vissa kommunala förtroendeuppdrag
ävensom framlägga de förslag, till vilka denna utredning kan föranleda
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1941):

Hallén, H. M., kyrkoherde, led. av II kamm., ordförande;

Albertsson, A. E. A., lantbrukare, led av I kamm.;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Andersson, J. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kam.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat:

»I anledning av väckta motioner har riksdagen i skrivelse den 14 juni
1941 (nr 336) hemställt, att Kungl. Majit måtte föranstalta om utredning av
frågan örn mildring eller upphävande av de åren 1935 och 1936 beslutade
skärpningarna av utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor
för vissa kommunala förtroendeuppdrag samt att Kungl. Majit om möjligt
för 1942 års lagtima riksdag ville framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

Då gällande rättsregler rörande utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor
för vissa kommunala förtroendeuppdrag icke äro tillfredsställande,
synes, på sätt riksdagen begärt, utredning i ämnet böra verkställas
genom särskilda sakkunniga. Av utredningen föranledda förslag böra, i överensstämmelse
med riksdagens uttalade önskan, framläggas utan dröjsmål.»

Lokal och tel.: Riksdagen.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1941 års utskyldsstreckssakkunniga,
hava gått i författning örn inhämtande av upplysningar från länsstyrelserna,
kommuner, de kommunala förbunden och partiorganisationer
angående verkningarna m. m. av de åren 1935 och 1936 beslutade skärpningarna
av utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor till
vissa kommunala förtroendeuppdrag.

Under tiden 30 oktober—4 november 1941 hava de sakkunniga hållit tillhopa
åtta sammanträden.

De sakkunnigas arbete kan beräknas vara slutfört i början av år 1942.

I S: 38

74 Riksdagsberättelsen.

38. 1941 års arbetstids- och butikstängningssakkunniga.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1941
med uppdrag att verkställa skyndsam undersökning, huruvida och i vad mån
ändringar böra vidtagas i de rättsregler, som gällande arbetstidslag för detaljhandeln
samt butikstängningslag innehålla, ävensom framlägga de förslag,
till vilka denna undersökning kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 oktober 1941):

Nordin, J. V., chef för arbetsrådet, ordförande:

Andersson, Ebon, fru, led. av II kamm.;

Backe, T., advokat;

Borgström, G., vice verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;

Friman, O., ordförande i svenska handelsarbetareförbundet;

Wijkman, S., major, verkst, direktör i aktiebolaget svenska pressbyrån;
Wingård, E., revisionschef hos Kooperativa förbundet;

Östlund, A., ombudsman i Sveriges tobakshandlares riksförbund.

Sekreterare:

Rune, I. F., sekreterare hos arbetsrådet.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat:

»Sedan lagarna nu varit i tillämpning i snart två år synes tiden vara inne
att verkställa undersökning, huruvida och i vad mån ändringar böra vidtagas
i gällande rättsregler. Uppdrag att verkställa nämnda undersökning torde
böra lämnas personer, som kunna anses särskilt sakkunniga beträffande de
föreliggande spörsmålen, företrädande såväl arbetsgivare- och arbetstagaresidorna
på ifrågavarande arbetsområden som konsumenterna. De sakkunniga
böra vid fullgörandet av uppdraget överlägga med organisationer, som
beröras av förevarande lagstiftning. Det torde böra åligga de sakkunniga att
efter verkställd undersökning framlägga de förslag, till vilka undersökningen
kan föranleda. Densamma måste, med hänsyn till giltighetstiden för gällande
lagar, verkställas i sådan ordning, att proposition i ämnet kan föreläggas
1942 års riksdag.»

Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2; tel. 10 29 33.

De sakkunniga hava från organisationer, som företräda såväl arbetsgivareoch
arbetstagaresidorna inom det av ovannämnda lagar berörda området som
ock konsumenterna, inhämtat yttranden angående de hittills vunna erfarenheterna
om nämnda lagar.

Genom förmedling av yrkesinspektionens chefsmyndighet hava de sakkunniga
igångsatt en utredning i syfte att erhålla kännedom om hur arbetstagarna
inom detaljhandel och därmed jämställd verksamhet fördela sig på
företag av olika storleksordning. De sakkunniga hava vidare genom rundskrivelser
till länsstyrelser, magistrater och kommunalborgmästare införskaffat
uppgifter om gällande kommunala avvikelser från den i butikstängningslagen
föreskrivna vanliga affärstiden och örn meddelade tillstånd till
utsträckt affärstid enligt 11 § nämnda lag.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. <5

De sakkunniga, som hittills hållit sex sammanträden, räkna med att ut- 1 St 40
redningsuppdraget skall vara slutfört före utgången av januari månad 1942.

39. Sakkunnig för utredning rörande omfattningen av kommunalborgmästare
åliggande arbetsuppgifter m. m.

Tillkallad av Kungl. Majit den 17 oktober 1941:

Sjöholm, E., landsfogde.

Uppdraget, som föranletts av en av föreningen Sveriges kommunalborgmästare
i skrivelse den 26 september 1941 gjord framställning, avser utredning
rörande spörsmålen, dels angående omfattningen av kommunalborgmästare
åliggande arbetsuppgifter, dels ock vad i skilda författningar avses med
begreppet polismyndighet, samt att avgiva de förslag, vartill utredningen
kan föranleda.

Utredningen påbörjades den 10 november 1941. Arbetet har hittills huvudsakligen
bestått i att hopsamla och genomgå författningsmaterialet, varjämte
vissa sammanställningar uppgjorts. Arbetet beräknas bliva slutfört
i början av år 1942.

40. 1941 års reumatikervårdssaklcunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1941 med
uppdrag att inom socialdepartementet biträda med fortsatt utredning av frågan
om reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder
för de reumatiska sjukdomarnas bekämpande (se Post- och Inrikes tidn. den
23 oktober 1941):

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Edström, G., docent;

Lindberg, E., redaktör, led. av II kamm.;

Nilsson, P. P., f. d. domänintendent, led. av 1 kamm.;

Pettersson, A., med. dr;

Svartz Malmberg, Nanna, professor.

Sekreterare:

dunald, M, förste amanuens.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 17 oktober 1941. Departementschefen anförde bland
annat:

»Frågan örn reumatikervårdens utbyggande har tidigare varit föremål för
utredning dels av statens sjukvårdskommitté, som i sitt år 1934 avgivna betänkande
angående den slutna kroppssjukvården i riket (Statens off. utredn.
1934: 22) uppdragit vissa preliminära riktlinjer i ämnet, dels ock av de sakkunniga
angående pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet,
vilka år 1937 framlagt ett utförligt förslag i samma ämne (Statens off. utredn.
1937: 23). Sistnämnda förslag, som i huvudsak innehar ett utbyggande med

Hi k sd ags berättelsen.

I Si 40 statsbidrag av länsvis inrättade specialavdelningar för reumatiskt sjuka,
rönte vid remissbehandlingen i det stora hela ett välvilligt mottagande. Från
vissa håll, särskilt de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt karolinska
institutets lärarkollegium, påkallades emellertid ytterligare utredning
i syfte att få till stånd en närmare anknytning till den ortopediska sakkunskapen
och ett bättre utnyttjande av den fysikaliska terapiens möjligheter än
de sakkunniga förutsatt. Även i vissa andra hänseenden framställdes erinringar,
vilka delvis voro av principiell innebörd.

I anledning av den kritik, som sålunda framkommit, och för att närmare
klarlägga de organisatoriska förutsättningarna för anordnande av en kombinerad
reumatisk-ortopedisk specialvård i anslutning till vissa i yttrandena
skisserade riktlinjer uppdrog Kungl. Majit den 17 februari 1939 åt kanslern
för rikets universitet att — med beaktande av vad som anförts i de sakkunnigas
betänkande och de däröver avgivna yttrandena — låta verkställa den
ytterligare utredning, som kunde erfordras för ordnandet av reumatiker- och
ortopedsjukvården jämte den därmed sammanhängande undervisningen vid
akademiska sjukhuset i Uppsala, samt inkomma med det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. Med skrivelse den 19 januari 1940 överlämnade
universitetskanslern med eget yttrande ett av medicinska fakulteten och direktionen
för akademiska sjukhuset utarbetat förslag i ämnet, vilket gick ut
på upprättande vid akademiska sjukhuset i Uppsala av särskilda specialavdelningar
med självständiga överläkare för reumatikervården och den ortopediska
vården. Enligt medicinska fakultetens mening borde emellertid det
sålunda framlagda förslaget icke få undanskjuta det trängande behovet av
nybyggnader för vissa andra ändamål, som jämväl vore aktuella. Med hänsyn
härtill och till det rådande statsfinansiella läget ansåg universitetskanslern,
att med den vidare prövningen av förslaget borde anstå.

Vid sidan härav hava även vissa undersökningar gjorts rörande möjligheterna
att få till stånd en reumatisk avdelning vid karolinska sjukhuset. Något
definitivt förslag härom har emellertid icke utarbetats.

I det sålunda uppkomna läget väcktes vid 1941 års riksdag två motioner
(I: 5 och II: 5), vilka utmynnade i en anhållan till Kungl. Majit om upprättande
av förslag till två reumatikersjuhlius om vardera 120 vårdplatser,
ävensom om framläggande för riksdagen av förslag till lämplig organisation
för bekämpande av de reumatiska sjukdomarna i riket. Riksdagen uttalade i
anledning av motionerna, att riksdagen i likhet med motionärerna funne det
vara en angelägenhet av största vikt, att åtgärder vidtoges för att bereda ökade
vårdmöjligheter åt de reumatiskt sjuka. Då emellertid meningarna vore delade
beträffande det lämpligaste sättet för rouinatikervårdens utbyggande, ansåg
sig riksdagen icke böra bifalla motionerna, i vad dessa åsyftade uppförande
av två större reumatikersjukhus örn vardera 120 vårdplatser. Önskvärdheten
av att snarast möjligt åvägabringa ökade möjligheter för bekämpandet
av de reumatiska sjukdomarna syntes dock motivera en framställning från
riksdagens sida i syfte att efter den ytterligare utredning, som kunde betin -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 77

nas erforderlig, få till stånd en omprövning av hithörande spörsmål. Lippen- I St 40
barligen borde därvid beaktas de möjligheter till bidrag från Konung Gustaf
V:s 80-årsfond, som kunde föreligga. Under hänvisning härtill anhöll
riksdagen, att Kungl. Maj:t ville efter den ytterligare utredning, som kunde
befinnas erforderlig, taga frågan om reumatikervårdens utbyggande under
omprövning och för riksdagen framlägga det förslag, vartill omprövningen
kunde föranleda.

Ehuru det, såsom riksdagen anfört, är av största vikt, att åtgärder vidtagas
för att bereda ökade vårdmöjligheter åt de reumatiskt sjuka, är jag i det
läge, vari denna fråga nu befinner sig, emellertid icke beredd att utan ytterligare
utredning underställa Kungl. Majit något förslag i ämnet. Utredningen
synes mig i första hand böra undersöka lämpligheten av att anordna en eller
två, med erforderlig utrustning försedda specialavdelningar i anslutning till
undervisningssjuklius eller annat lämpligt sjukhus. Avdelningarna böra så
planläggas, att de dels medföra ett ej oväsentligt tillskott till nuvarande vårdtillgång
för ifrågavarande klientel, dels ock bilda underlag för bedrivande
av undervisning och forskning rörande de reumatiska sjukdomarnas uppkomst
och bekämpande. Utredningen bör med styrelsen för Konung Gustaf V:s
80-årsfond överlägga om möjligheterna till bidrag för ifrågavarande ändamål
från fonden samt till ernående av en ändamålsenlig samverkan mellan forskning,
undervisning och vård på detta område. Utredningen bör i nu nämnda
delar bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag örn möjligt kan föreläggas
1942 års riksdag.

I andra hand bör genom utredningens försorg verkställas en översyn av
1937 års betänkande i ämnet med beaktande av de erinringar, som framställts
i de över betänkandet avgivna yttrandena. Därvid bör särskilt eftersträvas att
få till stånd en i möjligaste mån rättvis avvägning mellan de för reumatiker -vården intresserade parterna av kostnaderna för dess utbyggande och drift.»

Till de sakkunniga hava överlämnats dels det av sakkunniga angående pensionsstvrelsens
invaliditetsförebyggande verksamhet år 1937 framlagda förslaget
jämte däröver avgivna yttranden, dels ock det av universitetskanslern
med eget yttrande den 19 januari 1940 överlämnade, av medicinska fakulteten
vid Uppsala universitet och direktionen för akademiska sjukhuset utarbetade
förslaget i ämnet.

De sakkunniga, som antagit benämningen »1941 års reumatikervårdssakkunniga»,
hava intill den 1 december sammanträtt den 13, 14, 26 och 27 november.
De två sistnämnda dagarna hava sakkunniga baft överläggningar med
representanter för medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala, respektive
Karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium.

De sakkunniga beräkna att bedriva utredningen så att förslag örn inrättande
av specialavdelningar för reumatikervården och den ortopediska vården vid
akademiska sjukhuset i Uppsala och specialavdelning för reumatikervården
vid karolinska sjukhuset örn möjligt kan föreläggas 1942 års riksdag.

Riksdag sbe‘rättelsen.

I S: 41 41. Sakkunnig för fortsatt utredning rörande distriktsåklagarnas teoretiska

utbildning.

Tillkallad av Kungl. Majit den 17 oktober 1941 för att inom socialdepartementet
biträda vid fortsatt utredning rörande distriktsåklagarnas teoretiska
utbildning:

Lassen, B., byråchef.

Den sakkunnige har med ledning av innehållet i inhämtade yttranden över
den promemoria, som avgivits av sakkunniga för utredning rörande landsfiskalsaspiranternas
utbildning, verkställt en överarbetning av sistnämnda
sakkunnigas förslag samt har fört vissa förberedande underhandlingar angående
den teoretiskt-juridiska distriktsåklagarundervisningens förläggande
till Stockholms högskola.

42. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för skolundervisning åt

vissa sinnesslöa barn m. m.

Tillkallade av Kungl. Majit den 30 oktober 1941 med uppdrag att — efter
undersökning rörande antalet barn i skolåldern, som prövas böra intagas å
uppfostringsanstalt för sådana sinnesslöa hain, vilka icke äro fallandesjuka
eller blinda, ävensom beträffande antalet platser å dylika, statsunderstödda
anstalter, vilka i första hand böra avses för förenämnda barn — upprätta
och till Kungl. Majit inkomma med förslag till de åtgärder, som må vara
erforderliga för att, utan tillbakasättande av vårdmöjligheterna för andra
sinnesslöa, bereda nu ifrågavarande barn plats å uppfostringsanstalt:

Petrén, A., f. d. professor, ordförande i allmänna svenska föreningen för vården
örn sinnesslöa och fallandesjuka;

Annell, Anna Lisa, inspektör för sinnesslövården.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

De sakkunniga hava hittills sammanträtt tre gånger.

Genom cirkulärskrivelse till samtliga skoldistrikt hava infordrats uppgifter
örn antalet barn i skolåldern, som äro sinnesslöa, men som ej beretts undervisning
vid uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn. Då de härigenom erhållna
uppgifterna endast i ringa utsträckning beräknas vara baserade på
sakkunnig undersökning, torde det bliva nödvändigt att en av de sakkunniga,
förslagsvis inspektören, beredes tillfälle att företaga resor och personligen
undersöka ett antal av dessa fall. Det sålunda erhållna och bearbetade materialet
torde giva upplysning örn föreliggande platsbehov.

Sinnesslöanstalterna undersökas med hänsyn till nuvarande platsantal vid
skolhemmen och möjligheten av att genom omplacering av vissa kategorier
av sinnesslöa bereda ytterligare platser för skolelever. På basen av detta
material kan förslag till lämpliga åtgärder för omhändertagande av skolpliktiga
sinnesslöa barn göras upp. I samband härmed kommer den till de
sakkunniga överlämnade frågan örn lärarnas löne- och tjänstgöringsförhållanden
att upptagas till behandling.

Eventuellt kommer en undersökning av levnadshistoriema för ett antal

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

av de vid statens anstalter för asociala imbecilla intagna att göras för påvi- I Kl 1
sande av nödvändigheten av ett omhändertagande av de sinnesslöa redan på
ett tidigt stadium.

Undersökningen beräknas kunna slutföras under år 1942.

43. Sakkunnig för utredning rörande bostadsbyggnadsverksamhetens nuva varande

läge och utsikter för följande år.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 5 december 1941 för att såsom sakkunnig
inom socialdepartementet verkställa utredning rörande bostadsbyggnadsverksamhetens
nuvarande läge och utsikter för följande år med särskild hänsyn
tagen till materialförsörjning samt räntabilitet vid gällande villkor för beviljande
av tertiärlån till viss sådan verksamhet:

Johansson, A., e. o. byråchef.

44. Sakkunniga för undersökning av behovet av åtgärder för lämplig differentiering
av det flyktingsklientel, som anses böra omhändertagas i förläggningar,
m. m.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1941 med
uppdrag att undersöka behovet av åtgärder för lämplig differentiering av det
flyktingsklientel, som anses böra omhändertagas i förläggningar, samt att avgiva
förslag till reglementen för sådana förläggningar:

Björkholm, S., hovrättsråd, chef för socialdepartementets rättsavdelning, ordförande; Ekstrand,

A., landsfogde;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Uhr, G., fil. mag., föreståndare för Smedsbo förläggning för utlänningar;

Vougt, A., redaktör, led. av II kamm.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.

1. 1938 års sakkunniga för utredning om vågvåsendets förstatligande
(1939: 10; 1940: 7; 1941: I 6).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1938:
Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Lidén, A., landshövding;

Quensel, S. G. L., hovrättsråd;

Hjort, K.-G. M., e. byråchef;

lie Geer, A. L. G., friherre, ordförande i svenska vägstyrelsernas förbund, led.
av 1 kamm.

Riksdagsberätt elsen.

1 Kl 1 Sekreterare:

Bexelius, T. A., hovrättsråd.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: K 10 och 1941: 1 K 6.

De sakkunniga hava avgivit dels den 9 april 1941 betänkande med förslag
till förstatligande av den allmänna väghållningen på landet m. m. (Statens
off. utredn. 1941: 12), dels den 19 juli 1941 utlåtande över ett av telegrafstyrelsen
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 1 februari 1936 gemensamt
avgivet förslag till kungörelse med vissa bestämmelser rörande telegraf-,
telefon- och andra svagströmsledningar, dels ock den 30 oktober 1941
betänkande med förslag till lag om förbud i vissa fall mot affärsannonser
m. m.

Med överlämnandet av ovannämnda betänkanden och utlåtande hava de
sakkunniga fullgjort samtliga dem anförtrodda uppdrag.

2. Trafiksäkerhetsutredningen (1940: 8; 1941: I 7).

Tillkallad den 4 mars 1939 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december
1936:

Wistrand, A. D. H. (Lode), sekreterare hos arbetsdomstolen.

Beträffande utredningsmannens uppdrag, se 1937: K 8 och 1940: K 8.

Såsom framgår av berättelsen till 1941 års riksdag hade utredningsmannen,
som den 8 november 1940 av chefen för kommunikationsdepartementet
erhållit medgivande att utan kostnad för statsverket fortsätta utredningen
tills vidare intill den 1 mars 1941, avsett alt före sistnämnda datum avgiva
två specialbetänkanden, det ena angående revision av vägtrafikstadgan och
det andra rörande säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Utredningsmannen
har emellertid till departementschefen anmält, att han på grund av
erhållen tjänst icke ägde möjlighet att vidare fullfölja utredningen, med
mindre densamma i vanlig ordning finansierades med statsmedel. Under angivna
förutsättning beräknade utredningsmannen att inom tre månader efter
erhållet uppdrag kunna avlämna de planerade specialbetänkandena. Något
sådant uppdrag har icke meddelats.

3. Brandskoleutredningen (1941: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1940:
Forssman, H. O. F., brandchef, överstelöjtnant, ordförande;

Berglund, P. V. M., undervisningsråd;

Rörström, A., brandman.

Sekreterare:

Petri, B. A. W., hovrättsfiskal.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I K 13.

Under år 1941 hava sex sammanträden hållits.

Utredningen har den 22 mars 1941 avgivit betänkande med förslag om inrättande
av en statlig brandskola m. m. (Statens off. utredn. 1941: 11).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1942.

4. 1939 års traktorsutredning (1940: 10; 1941: I 8).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 (se rostoch
Inrikes tuln. den 20 augusti 1939)
dels såsom utredningsman:

Berglund, H., kansliråd;

dels ock i egenskap av särskilda sakkunniga att överlägga med utredningsmannen: Björklund,

L. A., led. av II kamm.;

Elliot, C. W., besiktningsman för motorfordon i Stockholm, major;
Lindberg, C., ordförande i svenska lasttrafikbilägareförbundet;

Sjögren, C. E., direktör för Sveriges lantbruksförbund, led. av II kamm.;
Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Schwartz, V. A. O., förste amanuens.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1940: K 10.

Av utredningens uppdrag återstår att avgiva yttrande över en från jordbruksdepartementet
överlämnad, till nämnda departement ingiven framställning
örn undantagande av bensin, avsedd att användas i jordbruksdrift, från
särskild skatt. Vissa förberedande undersökningar i ämnet ha verkställts.
Med hänsyn till sedermera inträdda förhållanden på bensinmarknaden ha
emellertid ytterligare åtgärder för uppdragets utförande i denna del fått tillsvidare
anstå.

5. Statens steninköpskommitté (1939: 11; 1940: 13; 1941: I 9).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1936 för handhavandet
av inköp av gatsten för statens räkning med anlitande av de medel, som för
ändamålet anvisats enligt av riksdagen i skrivelse den 8 februari 1936, nr 16,
meddelat beslut. Sedermera har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut uppdragit
åt kommittén att jämväl verkställa dylika inköp med medel, som därefter
anvisats av riksdagen för budgetåren 1936/1937—1941/1942. Senast har
Kungl. Maj:t den 28 november 1941 uppdragit åt kommittén att verkställa inköp
av gatsten för tillverkning under tiden december 1941—mars 1942.
Ledamöter:

Matz, K. S., kommerseråd, ordförande;

Braune, E. G., byråchef;

Kullgren, V., direktör;

Lundgren, Hj., förtroendeman (t. o. m. 31/3 1941);

Karlsson, O. W., förtroendeman (fr. o. m. 1/4 1941).

Suppleanter:

Mattsson, S., civilingenjör;

Bih. till rilcsd. prof. 1942. 1 sami. 6

Itiksdagsberättelscn.

Riksdagsberättelsen.

I K: 5 Karlsson, O. W., förtroendeman (t. o. m. sl/3 1941);

Nilsson, O., ombudsman (fr. o. m. 1U 1941).

Sekreterare:

Johansson, A. O., amanuens.

Lokal och tel.: Kommerskollegium.

Kommittén har under år 1941 sammanträtt 19 dagar. I kommitténs sammanträden
har i regel deltagit en representant för statens arbetsmarknadskommission.

Kommittén har under året liksom tidigare successivt lämnat statsbeställningar
av sten för sysselsättning av gatstenarbetare från de egentliga stenindustridistrikten
i Göteborgs och Bohus, Blekinge, Hallands och Kalmar
län samt under årets första månader även av gatstensarbetare från viss del
av Kristianstads län. Den inom gatstensindustrien sysselsatta arbetsstyrkan,
som alltsedan statsbeställningarnas påbörjande i mars 1936 hållit sig jämförelsevis
konstant vid omkring 3,000 man, begränsades under år 1940 till
i genomsnitt 1,900 man genom överföring av gatstensarbetare till militära
anläggningsarbeten, beredskapsarbeten och andra arbetsuppgifter. Denna
överföring av gatstensarbetare har fortsatt under år 1941. Den sysselsatta
arbetsstyrkan bär sålunda nedgått från omkring 1,740 man i december 1940
till omkring 1,540 man i oktober 1941. I slutet av oktober och under november
1941 har ytterligare ett antal arbetare överförts från gatstensindustrien
till andra arbeten, varigenom arbetsstyrkan reducerats till i runt tal
1,400 man.

Kommittén har under året i samarbete med statens arbetsmarknadskommission
verkställt förnyade undersökningar rörande möjligheten att genomföra
en överflyttning av arbetskraft från de statliga stenbeställningarna. Resultatet
av dessa undersökningar har framlagts i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 9 juli 1941 ävensom i en den 30 oktober 1941 dagtecknad promemoria till
chefen för kommunikationsdepartementet.

• Kostnaderna för tillverkningen av sten för statens räkning från statsbeställ ningarnas

påbörjande under år 1936 och intill utgången av oktober 1941 ha
belöpt sig till i runt tal 20.6 miljoner kronor. Sammanlagt ha tillverkats i avrundade
tal 4.8 miljoner kvadratmeter smågatsten, 228,000 kvadratmeter storgatsten
och 144,000 löpmeter råkantsten. Av denna tillverkning fanns vid
sistnämnda tid en lagerbehållning av i avrundade tal 2.5 miljoner kvadratmeter
smågatsten, 102,500 kvadratmeter storgatsten samt 1,600 löpmeter råkantsten.

6. 1938 års personalkommission vid statens järnvägar (1939: 12; 1940: 14;

1941: I 10).

Tillsatta enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1937:
Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Lundqvist, C. E. H., förste trafikinspektör;!

Butén, J. H., förste maskiningenjör; J

utsedda av järnvägsstyrelsen.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Christiansson, K. G. S., förste förbundsordförande, utsedd av svenska järn- 1 K: 8
vägsmannaförbundet;

Dahlberg, H. J., e. o. notarie, utsedd av statens järnvägars befälsförbund.

Sekreterare:

Bäck, J. F., revisor;

Andersson, F. W., bokhållare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 692.

Beträffande kommissionens uppdrag, se 1938: K 9.

Kommissionen, vars arbete under år 1941 i huvudsak avsett statens järnvägars
trafikavdelning, har under året intill den 15 november sammanträtt
109 dagar och i samband därmed även företagit ett flertal resor till skilda
platser för studier av arbetsuppgifterna för trafikavdelningens tjänstemannapersonal.

Kommissionen, som tidigare avgivit betänkanden och förslag beträffande
följande avdelningar av statens järnvägar, nämligen, del I (Statens off. utredn.

1940: 14), omfattande förrådsavdelningen, tågfäi''jorna, huvudverkstäderna,
maskinavdelningen och banavdelningen samt del II, omfattande distriktskanslierna,
har i november 1941 avgivit betänkande och förslag del III beträffande
trafikavdelningen. Del II och III äro sammanförda i statens off.
utredn. 1941: 33.

Kommissionen har dessutom avgivit vissa av järnvägsstyrelsen begärda utlåtanden.

Kommissionens nu pågående undersökningar, som avse järnvägsstyrelsens
byråer och kontor, väntas bliva avslutade i början av år 1942.

7. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor örn järnvägsegendomens värde m. m.

(1940: 16; 1941: I 11).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 4 augusti 1939.

Ledamöter:

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Westman, K. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., revisionssekreterare.

Lokal: Statens trafikkommission; tel.: Trafikkommissionen.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1940: K 16
Nämnden har icke sammanträtt under år 1941.

8. 1940 års civila bgggnadsutredning (1941: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 för verkställande
av utredning angående erforderliga åtgärder för förenkling och
standardisering av nybyggnader för civilförvaltningens räkning (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):

Riksdagsbercittelsen.

I Kl 8 Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Lindh, E., byggnadschef;

Markelius, S. G., byggnadsråd;

Jonson, B. G., arkitekt;

Dios, A. V., ingenjör.

Sekreterare:

Lindegren, S. G., arkitekt.

Lokal: Karduansmakaregatan 14; tel.: 20 51 21.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941:1 K 12.

Sammanträden hava under december månad 1940 hållits 6 gånger och under
tiden 1 januari—20 november 1941 95 gånger.

De sakkunnigas arbete har hittills huvudsakligen varit inriktat på att i
kostnadsbesparande syfte granska planerade, ännu icke påbörjade byggnadsföretag.
I samband härmed hava även 4 studieresor företagits till orter, där
aktuella nybyggnadsfrågor förelegat, varjämte utredningen med anlitande av
för ändamålet särskilt anställd arbetskraft låtit utföra ritningar och utredningar
beträffande rumsstorlekar m. m. samt skissritningar, illustrerande utredningens
besparingsförslag.

Utredningen har vidare framlagt förslag till jämkningar i gällande föreskrifter
rörande prästgårdsbyggnader och bostäder för kommunalt anställda
lärare, i syfte att kostnaderna för sådana byggnadsföretag må kunna begränsas.
Utredningen har till Kungl. Maj:t eller vederbörande statsdepartement
avgivit 50 utlåtanden samt besvarat 12 remisser från statens arbetsmarknadskommission
och olika ämbetsverk.

I fortsättningen avser utredningen att enligt de riktlinjer för utredningsarbetet,
som uppdragits av chefen för kommunikationsdepartementet, successivt
framlägga förslag till jämkningar i gällande normer och föreskrifter beträffande
bostäder, skolor och sjukvårdsinrättningar m. m.

9. Brandförsvarsutredningen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1941 att
verkställa utredning av frågan om de åtgärder, som från det allmännas sida
borde vidtagas för brandförsvarets stärkande (se Post- och Inrikes tidn. den
28 mars 1941):

Rodhe, A. E., landshövding, ordförande (förordnad den 1 juli 1941 efter
landshövding O. Jeppsson, som avlidit);

Forssman, H. O. F., brandchef, överstelöjtnant;

Gustafsson, T. B., civilingenjör;

Janzon, K. A., brandinspektör, civilingenjör;

Lindroth, G. S., biträdande länsjägmästare;

Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nylander, K. A. S., civilingenjör.

Sekreterare:

Petri, B. A. W., hovrättsfiskal.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset 274.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 85

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid I K: 9
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

Under den senaste tiden ha vissa åtgärder vidtagits för att stärka brandförsvarets
styrka. Sålunda lia i luftskyddsförfattningarna upptagits föreskrifter
örn luftskyddets brandtjänst. Vidare kan nämnas, att betydande mängder
eldsläckningsmateriel delvis med hjälp av statsmedel anskaffats för kommuner
och industrianläggningar. Medel ha också beviljats till uppförande
av brandtorn, avsedda att främja skogsbrandskyddet, samt till ersättningar
åt särskilda skogslänsbrandchefer.

Trots de åtgärder, som sålunda vidtagits, kan emellertid rikets brandförsvar
icke anses vara av tillräcklig effektivitet. Detta framgår icke minst därav, att
under de senaste åren högst betydande värden förstörts genom brand. Närmast
före inträdet av den nu rådande krisen utbetalade försäkringsanstalterna
i riket i genomsnitt 30 miljoner kronor om året i brandskadeersättningar.

Värdet av de verkliga brandskadorna var dock betydligt större. Om hänsyn
tages till de skador, som drabbat statens egendom och annan egendom, som
icke försäkrats, ävensom till de av brandskadorna följande förlusterna genom
produktionsavbrott, arbetslöshet och dylikt, torde för tiden närmast
före krisen förlusterna på grund av brand kunna uppskattas till omkring 40
miljoner kronor om året.

Efter krisens inträde ha dessa förluster betydligt ökats. Den främsta anledningen
härtill torde vara de särskilda förhållanden, under vilka industrien
i ett läge som det nuvarande måste arbeta. År 1939 utgjorde sålunda de utbetalade
brandskadeersättningarna 36.2 miljoner kronor, och för år 1940 har
som en preliminär siffra uppgivits 60 miljoner kronor. Det torde få antagas,
att de totala värdena av förlust genom brand under år 1940 uppgått till omkring
75 miljoner kronor. I de av denna siffra omfattade förlusterna ingå
många maskiner och förråd, som i nuvarande läge äro oersättliga.

De anförda siffrorna måste anses understryka vikten av att rikets brandförsvar
stärkes. Åtgärder härför äro synnerligen angelägna även med hänsyn
till de utomordentligt viktiga uppgifter, som i händelse av krig skulle komma
att åvila brandförsvaret. Det moderna luftkrigets utveckling har medfört,
att elden blivit ett synnerligen verksamt angreppsmedel, varför effektiva
motåtgärder måste vidtagas. Erfarenheter från det finsk-ryska kriget och det
nu pågående stormaktskriget visa, att vid angrepp från luften en väsentligt
.större värdeförstörelse orsakas genom brand än genom sprängverkan. Från
kriget i Finland kan nämnas, att omkring 80 % av den förödelse, som åstadkoms
å bostadsbebyggelse och industrianläggningar, uppkom genom brand.

Till denna brandfara kommer särskilt under vissa delar av året risken för
skogsbränder, framkallade genom bombfällning. Sådana skogsbränder skulle
i vårt land med dess väldiga barrskogsarealer kunna bliva ytterst förödande.

Frågan örn vilka åtgärder, som från det allmännas sida böra vidtagas för
brandförsvarets stärkande, torde lämpligen böra göras till föremål för utredning
av särskilda sakkunniga, därvid i främsta rummet bör upptagas till

Riksdagsberättclsen.

I Kl 9 prövning frågan om en revision av brandstadgan och andra författningar rörande
brandförsvaret. Vid utredningen bör särskilt undersökas, huruvida
brandstadgan bör givas ett vidsträcktare giltighetsområde. Härvid bör hänsyn
tagas till de skilda förhållanden, som råda i tättbebyggda orter och på
rena landsbygden. Det synes vara ändamålsenligt att efter de olika behoven
avpassade bestämmelser utformas. Vidare böra till övervägande upptagas
frågorna om inrättande av ett statligt centralt organ för att övervaka brandväsendets
verksamhet och utveckling samt eventuellt om inrättande av särskilda
under detta organ lydande organ i länen. Härjämte bör undersökas
huruvida skogsbrandväsendet lämpligen bör inordnas i den allmänna brandorganisationen.
Ifråga om brandberedskapen vid krig bör särskilt frågan
om samarbetet mellan de myndigheter, som handhava det civila brandskyddet,
samt luftskyddsorganisationerna och de militära organisationerna för
hemortsförsvaret upptagas till behandling. Det synes i detta sammanhang
böra övervägas, huruvida icke den under fred och för fredliga förhållanden
uppbyggda brandförsvarsorganisationen borde så organiseras och samordnas
att den i händelse av krig kan snabbt och enligt på förhand utarbetad plan
ökas och omedelbart träda i effektiv verksamhet.

Utredningen har intill den 15 november 1941 sammanträtt 22 gånger, varjämte
överläggningar hållits med myndigheter och enskilda. Under tiden den
23—29 maj 1941 har utredningen företagit en studieresa till Finland. Utredningen
har avgivit utlåtande i åtskilliga till utredningen remitterade ärenden
samt har den 26 juli 1941 till Kungl. Majit ingivit framställning med förslag
till förordning angående rätt för länsstyrelse att meddela föreläggande i vissa
brandskyddsärenden. I anledning av framställningen har den 30 augusti
1941 utfärdats förordning i ämnet (Sv. förf.-saml. nr 712).

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört i början av år 1942.

10. 194 1 års bilregisterutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 november 1941 för
verkställande av utredning rörande frågan om en omorganisation av automobilregistreringsväsenaet
och därmed sammanhängande spörsmål (se rostoch
Inrikes tidn. den 9 december 1941):

Berglund, H., kansliråd, ordförande;

Elliot, C. W., besiktningsman för motorfordon i Stockholm, major;
Åkesson, N. O., länsassessor.

Sekreterare:

von Schéele, C.-A., förste amanuens.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Av anförandet inhämtas
bland annat:

Även örn olägenheterna av den nuvarande automobilregistreringsformen
tidigare icke varit alltför framträdande, har emellertid systemet visat sig

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

icke fylla de nya anspråk, som på grund av nu rådande förhållanden måste J 10
ställas å registreringsorganisationen. Av såväl civila som militära skäl är det
nämligen numera av synnerlig betydelse att äga en ingående och fortlöpande
kännedom om landets fordonsbestånd i vad avser fordonens antal samt beståndets
sammansättning och fördelning. Kännedomen härom utgör en förutsättning
för genomförandet av de trafikregleringar av olika slag, som de
snabbt skiftande tidsförhållandena kräva. Automobilregistret utgör för närvarande
den källa, från vilken de erforderliga uppgifterna om fordonsbeståndets
beskaffenhet kunna erhållas. De uppgifter beträffande de olika fordonen,
som skola intagas i registret, avse för att nämna några exempel fordonets
årsmodell, fabrikat, längd, bredd, höjd, lastförmåga, hjultryck, ringdimensioner
och drivmedel. Ett utnyttjande av registren för erhållande av
nyssnämnda eller andra uppgifter är förenat med stor tidsutdräkt och medför
ett betungande arbete för registreringsmyndiglieterna. Uppgifterna kunna
nämligen icke erhållas på annat sätt, än att registren genomgås blad för blad
och erforderliga anteckningar därvid ske. Genom att uppgifterna måste infordras
från 25 olika myndigheter uppstå vidare ofta stora variationer i sättet
för uppgifternas lämnande, vilket medför, att uppgifterna icke alltid bliva så
enhetliga som för deras utnyttjande är erforderligt.

Departementschefen framhåller i detta sammanhang, att statens trafikkommission,
vars uppgift är att handha den centrala ledningen av landets
trafikväsen, är i största behov att snabbt erhålla överblick över motorfordonsbeståndet.
Vidare betonas vikten av att för det civila luftskyddets
behov erhålla ökade möjligheter att överblicka fordonsbeståndets omfattning
och sammansättning. Fordonsregistrets betydelse för uttagning av
fordon för militära ändamål torde utan särskild motivering vara uppenbar.
Erfarenheterna från de militära fordonsuttagningarna, som hittills ägt
rum, ha emellertid visat, att det nuvarande systemet för fordonens registrering
icke medger tillräcklig överblick över den fordonspark, som med hänsynstagande
till oundgängliga civila trafikbehov kan tagas i anspråk för militära
syften.

En omläggning av det nuvarande systemet för registrering av motor- och
släpfordonen i syfte att underlätta ett utnyttjande av de i registret förefintliga
uppgifterna torde medföra fördelar även då normala förhållanden äro
rådande. Sålunda kan framhållas, att det givetvis för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vägbyrå och vägtrafikbyrå skulle vara av värde, därest utan
alltför stor omgång automobilregistrens uppgifter kunde vara tillgängliga
för nämnda byråer. Statens biltrafiknämnd, som har att ordna den yrkesmässiga
automobiltrafiken, torde vidare vara i behov av att äga en fortlöpande
kännedom örn bilbeståndets utveckling samt fördelning inom olika delar
av landet. Från 1940 års finansstatistiksakkunniga har under hand uttalats
önskvärdheten av att uppgifter, som erfordras för att bedöma automobilskatteinkomsterna
under löpande och kommande budgetår, måtte lämnas
från länsstyrelsen i större utsträckning än vad nu är fallet. För närvarande
ligga till grund för dylika bedömanden i huvudsak endast de lill chefen för

Riksdagsberuttelsen.

10 armén lämnade uppgifterna angående antalet vid varje års utgång i automobilregistret
eller beredskapsförteckningen intagna fordon. Även för länsstyrelsernas
del torde ett smidigare registreringssystem vara till nytta och
ägnat att underlätta arbetsbördan.

Med hänsyn till här anförda förhållanden anser departementschefen det
angeläget, att en utredning genom sakkunniga verkställes angående lämpligheten
att omlägga det nuvarande registreringsförfarandet i syfte att erhålla
ett register, som bättre tillgodoser de olika krav, som böra ställas å
detsamma såväl under extraordinära som under normala förhållanden. Då
systemet för det år 1941 upplagda militära fordonsregistret, som föres centralt
och med maskinell utrustning, enligt inhämtade uppgifter visat sig på
ett smidigt sätt kunna lösa sina olika uppgifter, böra de sakkunniga, jämsides
med andra möjliga lösningar, undersöka, i vad mån ett civilt automobilregister
bör uppläggas efter liknande principer som det militära registret.
Då ett dylikt register förutsätter, att åtskilligt arbete skall utföras maskinellt,
synes antagligt, att vissa lönebesparingar skola kunna vinnas genom
omläggningen. Därest de sakkunniga skulle stanna för ett förslag i anslutning
härtill, bör i syfte att nedbringa kostnaderna undersökas, huruvida en
gemensam organisation kan utan alltför stora olägenheter omhänderhava
såväl det civila som det militära registret. Vidare böra de olägenheter beaktas,
som vid en centralisering kunna uppkomma dels för länsstyrelserna
särskilt i samband med handläggningen av ärenden om yrkesmässig automobiltrafik
och dels för allmänheten. I den mån dessa olägenheter kunna
anses vara av betydenhet, bör utredningen jämväl omfatta de åtgärder, som
i anledning härav skäligen böra vidtagas. De sakkunniga böra till omprövning
upptaga även frågan, vilka uppgifter beträffande fordonen som oundgängligen
böra intagas i registret för att de med detsamma avsedda syftena
skola bäst tillgodoses. Vid denna omprövning synes bland annat böra övervägas,
huruvida icke den nuvarande skyldigheten att omregistrera ett fordon,
när detsamma överflyttas till nytt län, bör kunna upphöra. Härigenom
skulle den fördelen vinnas, att fordonet icke behövde byta registreringsmärke
och registreringsskylt utan kunde bibehålla dessa från registreringen till
tiden för fordonets avförande ur registret. Då en omläggning av registreringsförfarandet
kan antagas komma att inverka på länsstyrelsernas personalbehov,
böra de härmed sammanhängande spörsmålen även omfattas av
de sakkunnigas utredningsuppdrag.

Förslag till de nya författningsbestämmelser eller de ändringar i gällande
författningar, som kunna föranledas av de förslag, som komma att förordas,
böra framläggas av de sakkunniga. 11

11. Djurgårdskommissionen.

Ledamöter:

Edén, N., f. d. landshövding, ordförande;

Andersson, A. B., snickare, ted. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Bauer, F. H. N., advokat; 1 K: 11

Grönvall, S. I., kammarråd, tillika ombudsman;

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Schönmeyr, L. J., major, tillika verkställande direktör.

Sekreterare:

Grönvall, S. I.

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal: Blasieholmstorg 11 C; tel.: 10 55 91, 10 38 04 och 11 46 88.

Beträffande kommissionens allmänna uppgifter, se 1937 sid. 60.

Djurgårdskommissionens huvudsakliga förvaltningsuppgifter härröra ur
nedanstående beslut.

Kungl. Maj:t har uppdragit åt djurgårdskommissionen att i enlighet med
bestämmelserna i den för kommissionen gällande instruktionen (Sv. förf.-saml. 962/1937) handhava

A) dels jämlikt riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
252/1930 exploateringen av i stadsplan intagna delar av Ladugårdsgärdet,
som bl. a. avses i 1928 och 1931 års Ladugårdsgärdesöverenskommelser mellan
kronan och Stockholms stad (jfr Kungl. Maj:ts proposition 247/1928);

B) dels jämlikt riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
290/1937 exploateringen av det kronan tillhöriga Marieberg—Konradsbergskomplexet; G)

dels jämlikt riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
304/1939 exploateringen av där avsedda områden vid Johanneshov—Kvarnängen; D)

dels jämlikt riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
215/1941 exploateringen av där avsedda markområde inom Årsta;

E) dels i anledning av vissa riksdagens beslut det uppdrag, som framgår av
Kungl. Maj:ts beslut den 2 december 1932 angående vissa åt kronans fastighetskommission
av år 1925 tidigare anförtrodda utredningar och underhandlingar.

A. Exploateringsverksamheten å Ladugårdsgärdet.

Ingen tomtförsäljning har ägt rum inom Ladugårdsgärdet under budgetåret
1940/41.

Inom det vid Frihamnen belägna industriområdet har under budgetåret
ytterligare uthyrts ett område örn 400 kvadratmeter mot en årlig avgäld av
1,000 kronor, och förhandlingar hava pågått om ytterligare uthyrningar av
vissa områden.

Årets gatuarbeten hava huvudsakligast omfattat färdigställande av galor
och ledningar inom Smedsbacksområdet och vissa angränsande områden,
varjämte arbete med den nya huvudavloppsledningen över Ladugårdsgärdet
till Frihamnen pågått.

Under året hava arbeten för iordningställande av Valhallavägen mellan
Värtavägen och Oxenstiernsgatan fortgått.

Riksdagsberåttelsen.

IK: il För den fortsatta exploateringen av Ladugårdsgärdet har kommissionen
vidtagit vissa åtgärder i avsikt att göra den i 1931 års stadsplan fastställda
kvartersmarken norr om Kampementsbacken tillgänglig för försäljning. Sålunda
har kommissionen under året haft i gång arbeten för nedläggande av
avloppskulvert i Stationsvägen. Vidare har kommissionen förhandlat med
staden örn vissa ytterligare avloppstunnlar och andra ledningar.

B. Verksamheten för exploatering av Marieberg—Konradsbergsområdena.

Kommissionen har under budgetåret 1940/41 sökt påskynda evakueringen

av dessa områden samt vidtagit en del förberedande åtgärder för områdenas
exploatering. Tidpunkten för exploateringens igångsättande är beroende av
när områdena ej längre erfordras för nuvarande statliga verksamhet.

C. Exploatering sverksamheten inom J ohanne shov—Kvarnängen.

Under budgetåret har tomtförsäljningen inom detta område påbörjats. Därvid
hava försålts sammanlagt fyra hela kvarter med trevånings huskroppar.
Sammanlagt hava köpeskillingarna uppgått till 368,000 kronor, motsvarande i
genomsnitt c:a 45 kronor per kvadratmeter och 1,000 kronor per normaleldstad.
Gatu- och ledningsarbetena hava fortskridit.

Under budgetåret har avtal den 10 december 1940 träffats mellan kommissionen
och Stockholms stads fastighetsnämnd angående stadsplaneändring
jämte därtill anslutet stadsplaneavtal rörande kvarteren Burspråket, Portalen
och Trappgaveln (f. d. Kapitälet). Avtalet har godkänts av Stockholms stadsfullmäktige
den 27 januari 1941 och av Kungl. Majit den 10 januari 1941.

D. Förhandlingar med Stockholms stad rörande reglering av vissa markm.
fl. frågor.

Förhandlingsarbetet har under budgetåret huvudsakligen omfattat frågan
om stadsplan för Bellevue m. m. Förhandlingarna härom, anbefallda av
Kungl. Majit den 9 augusti 1940, hava lett till det avtal den 31 mars 1941
mellan kronan och Stockholms stad rörande överlåtelse till staden av större
delen av Bellevueområdet mot ersättning av mark å det s. k. Årstaområdet,
vilket avtal förelagts riksdagen i proposition nr 215 till 1941 års riksdag. Sedan
riksdagen i skrivelse den 30 maj 1941 anmält sitt godkännande av vad
i propositionen föreslagits samt jämväl Stockholms stadsfullmäktige den 16
juni 1941 godkänt sagda avtal, har Kungl. Majit genom beslut den 4 juli
1941 godkänt avtalet. Kungl. Majit har därvid tillika åt djurgårdskommissionen
uppdragit exploateringen av den genom avtalet till kronan överlåtna marken
inom stadsdelen Årsta i enlighet med vad som finnes angivet i nämnda
proposition samt anbefallt kommissionen att utbetala ett belopp motsvarande
kostnaderna för de jämlikt Kungl. Majits beslut den 22 januari 1932 utförda
nybyggnads- och ändringsarbetena å Haga slott. I enlighet härmed har
kommissionen till Hans Majit Konungen utbetalat ett belopp av 421,843: 74
kronor.

Det ekonomiska resultatet av djurgårdskommissionens verksamhet under
budgetåret 1940/41 samt budgetåren 1931/32—1940/41 framgår av vidfogade
sammanställningar.

Ekonomiskt sammandrag rörande djurgård skom nässiö imus förvaltuingsverksamliet budgetåret 1940/41.

Debet:

Ladugårdsgärdes området Kronor -

Johanneshov och
Kvarnängen
Kronor

2) Å

a) Influtna köpeskillingar för tomter,

försålda under budgetåret..........

b) Köpeskillingsandel för fastigheter, för sålda

under budgetåret, som skall erläggas
budgetåret 1941/42..........

reverser, avlämnade som köpeskillingslikvid
för tomter på budgetåret
belöpande räntor..................

Arrenden och hyror för områden ____

Inkomster av administrationstillägg....

Kredit:

Summa inkomster

1) Förvaltningskostnader:

a) Avlöningar och expenser...........

b) Renhållning, vägunderhåll och tillsyn

c) Skatter .........................

d) Kostnader för fastighetsbildning..

e) Övriga förvaltningskostnader ____

2) Flyttning och iordningställande av mili tära

anordningar ..............

3) Stadsplanearbete och kartläggning

4) a) Bruttoutgifter för gatuarbeten:

1) kostnader för gatuar beten

att helt återgäldas
kommissionen ........ 35,125:73

2) kostnader för breddning
av Valhallavägen

öster om Värtavägen .. 104,607:67

3) kostnader för breddning
av Värtavägen .. 7,404: 68

4) övriga gatu anläggningskostnader
........ 688,356:13

Summa 835,494: 21

Avgående ink:r för för skotterade

gatukostn:r:

1) för kostnader, avsedda
under 4a 1)..... 36,257:73

2) för kostnader, avsedda
under 4a 2)..... —

3) för kostnader, avsedda
under 4a 3)..... —

4) för övriga gatuanlägg ningskostnader.

.... 86,339: 18

Summa 122,596: 91

84,044:44
87,297:16
8,244: 43

280,700: -

87,300: ■

2,059:27
1,134:
1,739:36

Marieberg- Konradsbergsområdena

Kronor

1,252:80

Summa

Kronor

179,586: 03

82,755:84
10,446: —

20,902:25

5,404:54 119,508:63

4,404:16

1,051:25
6,055:33
3,849: 50
199: 08

372,932:63

11,155:16

1,350: -

571,984: 78

263,509:43

— 93,998: 72 477,986:06

Summa utgifter

601,898:85

1.252:80

209:70 —

1,583:50 —

— 1,793:20

600:

-28,598:19 234,911:24

247,416:40

2,893:20

280,700: -

87,300: —

86,103:71
89,683: 96
9,983: 79

553,771:46

132,456:99
6,354:16

712,897: 30

851,708:45

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Översiktligt sammandrag för djurgårdskommissionens förvaltningsverksamhet V» 1931—13% 1941 beträffande nedanstående

exploateringsområden.

I	Ladugårdsgärdes-	Johanneshov och	Mariebergs-Konrads-
	området	Kvarnängen	bergsområdena
	Kronor	Kronor	Kronor

1) Av Stockholms stad erlagd gatumarksersättning
enligt avtal den 13/s 1931........................	392,000: —	—	—
[ 2) Köpeskillingsmedel ..............................	40,322,898: — 1	368,000: — 2	—
3) Räntor..........................................	. 1,171,940: 30 3	2,059: 27 4	—
4) Hyresinkomster..................................	690,503: 26	115,165: 39	2,169: 47
\| 5) Inkomster av administrationstillägg ..............	33,757:19	1,739:36	—
j 6) » från fastighetsägare för gårdsutrymme-
nas inom kvarteren iordningställande ..	2,105,121:36	—	—
\| 7) Av Ladugårdsgärdesmedel förskotterade belopp....	—	403,797: 90	30,507:23
Summa	44,716,220:11	890,761: 92	32,676: 70
Kredit:
Förvaltning, stadsplanetävling, skatter, onera, fastig-
hetsbildning m. m.................................	1,168,965:90	46,352: 25	2,974: 20
Stadsplanearbeten m. m.............................	215,901: 89 5 1.384.867:79	38,561:30 84.913: 55	29,282: 50
Gatuarbeten:
a) Gatuarbeten m. m. enligt huvudav-
talen kronan/Stockholms stad * ____ 5,628,679: —		388,904:41	420:-
b) Gatuarbeten m. m. enligt tilläggs-
avtal*............................ 543,282:30	6,171,961: 30	—	—
c) Avgående inkomster för förskotterade gatukost-
nader ........................................	- 450,725:14 5.721.236:16	- 28,598:19 360.306:22	32,676: 70
Förskott för gatuarbeten
avseende Marieberg—Konradsberg ................	420: —
> Johanneshov—Kvarnängen..............	360,305: 74 360.725: 74
Förskott för stadsplanekostnader
avseende Marieberg—Konradsberg ................	29,282: 50
> Johanneshov—Kvarnängen..............	32,977:30 62,259: 80

Riksdagsberåttelsen.

Förskott för förvaltning m. m.	1
avseende Marieberg—Konradsberg ................	804:73
> Johanneshov—Kvarnängen ..............	10,514: 86 H.319: 59
Gottgörelse till djurgårdsfonden enligt kungl, brev den
l>; I 1932 ........................................	147,427: —
J Utgifter för Gustaf Adolfskyrkan....................	41,334: -
» » Fredrikshovs slottsbyggnad..............	50,050: —
> > iordningställandet av Drottning Kristinas
väg (kungl, brev den 7/i 1933) ........	39,295: — 130.679: —
j Medel, disponerade för militära ändamål ............	14,441,701:-
Odisponerade medel:
hos statskontoret
kontant behållning ............................	18,161,912: 66	119,843: 52
fordringar ....................................	1,790,831:82 3	236,659:27
hos kommissionen
kontant, i riksbanken samt å postgiro............	133,172:19 20.085.916: 67	1,739:36 358.242:15
\| Under budgetåret 1941/42 förfallande köpeskillingsme-
del..........................................	—	87,300: —
\| Kontant behållning hos statskontoret å den av Stock-
holms stad erlagda gatumarksersättningen enligt av-
talet den is/s 1931................................	264,966: —
Utgifter för gårdsutrymmenas inom kvarteren iord-
ningställande:
hittills guldet belopp ............................	2,095,550:85
hos kommissionen innestående belopp (kontant eller
i bank) för återstående arbeten ................	9,570:51 2,105,121:36
Summa	44,716,220:11 \|	890,761: 92	32,676: 70

1 Härav utgöra för en tomt, som ännu icke tillträtts, dels handpenning 5,000: — kronor, dels därutöver resterande köpeskillingsbelopp
40,000: — kronor.

2 Härav utgöra 4,700: — kronor handpenning för tomter, vilka ännu inte under budgetåret tillträtts, samt 87,300: — kronor köpeskillingsmedel,
som förfalla till betalning under budgetåret ly41/42.

3 Härav utgöra 28,729:26 kronor den 7? 1941 upplupen men ej förfallen ränta.

4 Utgöra den ''/? 1941 upplupen, men ej förfallen ränta.

5 Härav utgöra av Ladugårdsgärdesmedel förskotterade stadsplanekostnader 3,001: 98 kronor för Bellevueområdet.

* Skola enligt avtalen i viss utsträckning återgäldas kronan av Stockholms stad eller annan.

*
• •

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Riksdagsberättelsen.

I Fi: l

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.

1. Sakkunniga för utredning av frågan om räntan å lån från statens
utlåningsfonder (1941: 1 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1940):

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Hedlund, P. S., sekreterare, led. av II kamm.;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Frick, B. R., bankdirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I Fi 20.

De sakkunniga ha den 29 januari 1941 till departementschefen avgivit
slutbetänkande.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredningsman för verkställande av utredning angående åtgärder för åstadkommande
av en tidigare inbetalning av kronoutskylder (1941: I 24).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1940):

Sandström, K. G. A., t. f. underståthållare, skattedirektör, led. av I kamm.
Sekreterare:

Bodin, N. A., kammarrättsassessor.

Beträffande utredningsmannens uppdrag, se 1941: I Fi 24.
Utredningsmannen har den 15 februari 1941 avgivit betänkande nied allmänna
riktlinjer för åstadkommande av tidigare inbetalning av utskylder
(Statens off. utredn. 1941: 5 och 6).

Uppdraget är därmed slutfört. 3

3. Sakkunniga för utredning rörande utvidgade arbetsuppgifter för tullver kets

kustbevakning vid krig eller krigsfara m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940
med uppdrag att inom finansdepartementet biträda med utredning rörande
utvidgade arbetsuppgifter för tullverkets kustbevakning vid krig eller krigsfara
eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden:
Lindberg, P. H., byråchef, ordförande;

Persson, K. G., landsfogde;

Ericson, S. H:son, kommendörkapten.

Sekreterare:

Monthan, T. O., kammarskrivare.

De sakkunniga ha med skrivelse den 22 mars 1941 till departementschefen
överlämnat utredning rörande utvidgade arbetsuppgifter för tullverkets

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

kustbevakning vid krig eller krigsfara eller eljest under utomordentliga, av I Fi: 6
krig föranledda förhållanden.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunnig för verkställande av fortsatt utredning av frågan örn tidigare inbetalning
av utskylder.

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1941:

Laurin, J., borgmästare.

Enligt direktiven åligger det utredningsmannen att inom finansdepartementet
biträda med fortsatt utredning av frågan örn tidigare inbetalning av
utskylder.

Vid utredningen ha enligt uppdrag av chefen för finansdepartementet biträtt
kammarrättsassessorn N..A. Bodin, vilken tillika tjänstgjort såsom sekreterare,
t. f. häradsskrivaren förste kanslisekreteraren E. K. F. Baehrendtz,
landsfiskalen S. R. Wadenius, e. o. länsbokhållaren S. E. Jarnerup och revisionsassistenten
E. B. A. Ehnbom.

Utredningsmannen har den 6 september 1941 till departementschefen avgivit
en tryckt promemoria angående skatteavdrag å vissa slag av inkomster.
Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkumuga rörande revision av allmänna resereglementet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1941):

Fahlander, V. M. J., byråchef, ordförande;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig;

Linnäs, A. G., sekreterare hos generalpoststyrelsen;

Sjöberg, S., ombudsman.

Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset.

Enligt de meddelade direktiven avser uppdraget i första hand en revision
av allmänna resereglementets föreskrifter om traktamentsersättning samt
provning jämväl av tidigare väckta förslag om ändring av resereglementet
i andra hänseenden. I direktiven angives vidare, att i anslutning till genomförandet
av de ändringar i allmänna resereglementet, vartill utredningen
kan föranleda, sedermera en omarbetning bör företagas av de särskilda reseersättningsbestämmelser,
s. k. besparingsreglementen, som gälla för åtskilliga
förvaltningsgrenar.

De sakkunniga lia den 9 december 1941 avgivit en promemoria med förslag
till ändringar i allmänna resereglementet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 19ål års löneutredning för viss ekonomi personal m. fl.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 maj 1941 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande den lämpligaste formen för reglering
av löne- och anställningsförhållandena för vårdare och tjänstepersonal
vid läroanstalterna för blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med kompli -

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 6 cerat lyte och dövstumskolan^ samt för betjäningspersonalen vid försvarsväsendet
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1941):

Björklund, L. A., led. av II kamm., ordförande;

Andersson, A. J., förste expeditionsvakt;
von Dardel, F. E. A., överdirektör;

Helldén, B. E., ombudsman;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Malmberg, P. G., förste amanuens.

Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset.

Enligt direktiven bör, örn och i den mån kollektivavtalsformen förordas,
även upptagas till övervägande frågan örn vilka myndigheter, som skola äga
ingå dylika avtal.

Utredningen sammanträdde första gången den 27 juni 1941 och bär därefter
under tiden till och med den 30 november hållit ytterligare 10 sammanträden.
Mellan sammanträdena hava vissa av ledamöterna ävensom sekreteraren
utfört arbete i anledning av utredningsuppdraget.

De sakkunniga hava med skrivelse den 12 december 1941 avlämnat redogörelse
för resultatet av den verkställda utredningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1942.

7. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1939: 8; 1940: 12; 1941: I 7).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., generaldirektör.

Utredningen beräknas vara avslutad inom den närmaste tiden.

8. Kommunalskatteberedningen (1939: 9; 1940: 13; 1941: I 8).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 januari 1936.

Sammansättning:

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Hagberta N. E., domänintendent;

Sandberg, O. E., lantbrukare, led. av II karn.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Bergstedt, C. J., landskamrerare.

Sekreterare:

Thomasson, E., hovrättsråd (under Va av 1941 ledig för militärtjänstgöring);
Björklund, K., kammarrättsassessor.

Statistiker:

Östman, O.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Lokal: Munkbron 7; tel.: 10 74 33, 10 7449 och 11 23 36. | |7j: p,

Beträffande beredningens uppdrag, se 1937: Fi 20.

Statssekreteraren T. F. Erlander och domänintendenten N. E. Hagberth
hava den 15 augusti 1941, efter av dem gjorda framställningar, av Kungl.

Majit entledigats från uppdragen att vara ledamöter av kommunalskatteberedningen.

Jämlikt chefens för finansdepartementet uppdrag har jägmästaren G. enhammar
biträtt beredningen i fråga om skogsbeskattning. Därjämte hava
kammarrättsrådet C. W. U. Kuylenstierna och andre länsbokhållaren Jarl
Fröberg såsom experter lämnat biträde åt beredningen.

De två första delarna av beredningens betänkande, avhandlande den kommunala
beskattningsfrågan, föreligga delvis i korrektur och komma att avgivas
under första delen av år 1942. En tredje och sista del av huvudbetänkandet
beräknas komma att avgivas under år 1942. Intill den 30 november
hava under året 76 sammanträden hållits. Arbetet har försenats genom att
ledamöternas och sekretariatets arbetskraft delvis tagits i anspråk för andra,
av krisförhållandena förorsakade uppdrag.

Beredningen har under år 1941 avgivit utlåtanden, dels den 30 april över
ett av t. f. underståthållaren, skattedirektören K. G. A. Sandström avgivet
betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande av tidigare inbetalning
av utskylder, dels den 9 oktober över en inom finansdepartementet
utarbetad promemoria rörande eventuellt uppskov med den allmänna fastighetstaxering,
som enligt gällande föreskrifter skulle äga rum år 1943, dels
den 25 november över en av borgmästaren Joél Laurin utarbetad promemoria
angående skatteavdrag å vissa slag av inkomster, dels ock den 25 november
över domänstyrelsens förslag till grunder för värdering av skog vid
taxering av fastighet m. m.

9. Sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna

fastighetstaxering (1939:21; 1940:28; 1941:19).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 januari 1938:

Höijer, E., överdirektör;

Lindeberg, E., överdirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 21.

Sedan Kungl. Majit den 12 september 1941 medgivit de sakkunniga att i
tryck avlämna redogörelse för den verkställda undersökningen, är densamma
under uppsättning och kan beräknas föreligga färdig under första delen
av år 1942.

10. Sakkunniga för utredning angående statens pensionsanstalts fondställ ning

(1939:13; 1940:15; 1941:110).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila lills vidare.

Bih. till riksd. prof. 19A2. 1 sami. 7

liiksdug.sberut (elsen.

98 Riksdagsbercittelsen.

I Fi: 11 11. 1938 års tulltaxerevision (1939: 14; 1940: 16; 1941: I 11).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:
Sandquist, C. E. L., byråchef;

Wickman, K. A., förste byråingenjör, t. f. kommerseråd.

Sekreterare:

Bergström, S., kammarskrivare.

• Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 14.

De sakkunnigas verksamhet är sedan juli 1940 lills vidare inställd.

12. Sakkunniga för utredning av frågan om malmexportens fördelning mellan
Luleå och Narvik (1939: 15; 1940: 17; 1941:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 17 juni 1938:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Mansén, D., landshövding;

Waldenström, M., direktör.

Sekreterare:

Klackenberg, O. H., t. f. förste kanslisekreterare.

De sakkunnigas arbete har under året vilat på grund av departementschefens
beslut den 30 december 1939.

13. 1938 års pensionssakkunniga (1939: 17; 1940: 18; 1941: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:

Westling, E. A., expeditionschef, ordförande;

Andersson, E., redaktör, led. av I kamm.;

Jansson, C. R., möbelsnickare.

Sekreterare:

Ericson, F. C. W., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Kanslihuset: tel.: Kanslihuset 343 (ordf.) och 375 (sekr.).
Beträffande de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1939: Fi 17.

Sedan nämnda uppdrag slutförts, överlämnade de sakkunniga med skrivelse
den 14 mars 1941 till chefen för finansdepartementet betänkande med
förslag till allmänt tjänstepensionsreglemente och nytt allmänt familjepensionsreglemente
m. m. (Statens off. utredn. 1941: 10).

Resultatet av de sakkunnigas arbete i angivna del har redovisats i proposition
nr 339 till 1941 års riksdag.

I omförmälda betänkande gjorde de sakkunniga vissa uttalanden rörande
möjligheten att genomföra en pensionsförbättring för vissa till övergångsstat
tvångsvis överförda beställningshavare vid försvarsväsendet, en fråga
som borde lösas fristående från det nya tjänstepensionsreglementet. Efter
betänkandets avlämnande har denna fråga upptagits till utredning.

De sakkunniga lia efter remiss den 17 mars 1941 avgivit yttrande över
ett av särskilda sakkunniga avgivet betänkande med förslag angående ordnande
av familjepensionsväsendet för präster m. m.

Den 16 maj 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga att verkställa

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

utredning och avgiva förslag i fråga om revision av gällande bestämmelser [ pjj J4,
om tjänste- och familjepension för arbetare i stålens tjänst (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 maj 1941).

Såsom direktiv för arbetet på nämnda revision gäller bland annat: En anpassning
till de för tjänstemännen föreslagna nya reglementena borde eftersträvas,
i den mån sådan anpassning med hänsyn till de för arbetarpersonal
rådande särskilda anställningsförhållandena m. m. vore möjlig. Anledning
kunde måhända även förefinnas att verkställa en förnyad prövning av frågan
örn den relation, som borde gälla mellan tjänstemän och arbetare i avseende
å pensionsförmånens — och därmed även pensionsbidragets — storlek mot
bakgrunden av den utveckling, sorn ägt rum beträffande lönenivån. I nära
samband härmed stöde frågan örn en lämplig fördelning av arbetarpersonalen
på olika pensionsgrupper.

De sakkunniga ha för uppdragets fullgörande från chefsmyndigheterna
inom de förvaltningsområden, där statlig arbetarpersonal finnes anställd i
större omfattning, införskaffat vissa uppgifter till belysande av löneförhållandena
bland arbetarpersonal, för vilken tjänste- och familjepensionsreglementena
för arbetare i statens tjänst äga tillämpning. De inkomna uppgifterna
ha därefter sammanställts och bearbetats. Upprättade preliminära utkast
till nya tjänste- och familjepensionsreglementen lia varit föremål för
överläggningar.

Departementschefen har genom beslut den 3 december 1941 anmodat stalstjänarkartellen
att utse fem representanter jämte ställföreträdare för dem
att överlägga med de sakkunniga rörande utformningen av nya tjänste- och
familjepensionsbestämmelser för arbetare i statens tjänst. De utsedda representanterna
äro riksgäldsfullmäktigen E. Eriksson, verkstadsarbetaren vid statens
järnvägars verkstad i örebro Iv. G. Pettersson, ombudsmannen i försvarsverkens
civila personals förbund B. E. Helldén, kassören i telegraf- och telefonmannaförbundet
K. Persson och ombudsmannen i svenska postmannaförbundet
G. V. Gabrielsson.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har departementschefen vidare den 19
december 1941 tillkallat representanter för vissa myndigheter att deltaga i revisionen
av arbetarpensionsbestämmelserna. Dessa representanter äro byråchefen
i telegrafstyrelsen S. G. Wold, byråchefen i järnvägsstyrelsen G. F.

Ruist, byråchefen i vattenfallsstyrelsen A. T. Jacobson, direktören i statens
pensionsanstalt S. Lindstedt, t. f. krigsrådet T. R. S. Östergren samt marindirektören
E. G. L. Lindberg.

De sakkunniga lia under året sammanträtt 31 dagar.

Uppdraget beräknas, så vitt nu kan bedömas, kunna bliva slutfört under
första halvåret 1942.

14. 1939 ars tjänste förteckning ssakkunniga (1940: 19; 1941: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 mars 1939 (se Rostoch
Inrikes tidn. den 20 maj 1939):

Wijnbladh, Th. O. R., generalkrigskommissarie, ordförande;

100

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 14 Björck, K. A. W., generaldirektör;

Westling, E. A., expeditionschef.

Sekreterare:

Berger, O. A., t. f. kansliråd.

Biträdande sekreterare:

Waerneman, R. A., amanuens.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 19.

Intill den 1 december 1941 ha under året 26 sammanträden hållits. Därvid
ha bland annat överläggningar ägt rum med representanter för ett flertal
ämbetsverk.

De sakkunniga ha den 21 maj 1941 avgivit betänkande angående revision
av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen, del I, lönegraderna
A 1—A 29 (Statens off. utredn. 1941: 17).

Det nu pågående utredningsarbetet omfattar frågan om inplacering i löne
skalan av byråchefstjänster och därmed likställda befattningar. I denna del
beräknas arbetet vara slutfört i början av år 1942.

Därefter återstår att verkställa en formell översyn av tjänsteförteckningens
uppställning och tjänstebenämningarna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1942.

15. 1939 års sulfitspritsakkunniga (1940: 20; 1941: I 15).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

16. Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskapsåtgärder på det
skattepolitiska området (1940: 22; 1941: I 16).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1939:

Lindahl, E., professor.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: Fi 22.

Till departementschefen har under hand överlämnats ett utkast till författning
angående en värdestegringsskatt å fastighet. (Jfr nedan punkt 24.)

Utredningsarbete pågår angående de ekonomiska förutsättningarna för och
verkningarna av en engångsbeskattning av förmögenhet i Sverige. En promemoria
i ämnet torde komma att överlämnas till departementschefen under
början av år 1942.

17. Sakkunniga för utredning av frågan om reglering av vissa militära
arvoden (1940:23; 1941: I 17).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

101

18. Sakkunniga för utredning av frågan örn principerna för den kommunala I Kii 21

lånepolitiken (1940:25; 1941: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 5 juli och den 11 november 1939):

Johansson, J. B., lantbrukare, led'', av I kamm., ordförande;

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm.;

Larsson, Y. G. R., borgarråd.

Sekreterare:

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

Lokal: Svenska landstingsförbundet, Slussplan 9; tel. 10 05 70.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 25.

Genom beslut den 9 juni 1941 har chefen för finansdepartementet förordnat
docenten vid Lunds universitet jur. d:r P. E. C. Welinder att biträda
de sakkunniga vid det fortsatta fullgörandet av deras utredningsuppdrag.

De sakkunniga ha under tiden januari—november 1941 hållit 8 sammanträden.
Under årets förra del ha besvarats ett 30-tal remisser av kommunala
iåneansökningar. Utredningsarbetet har nu fortskridit så långt, att betänkandet
i ärendet kan förväntas bliva färdigt under första delen av år 1942.

19. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om arbetstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och gränsbevakning (1940: 26; 1941:1 19.)

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

20. Sakkunniga för fortsatt beredning av krigsvinstbeskattningens
utformning (1941:1 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1940 (se Postoch
Inrikes tidn. den 31 januari 1940):

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm.;

Nordenson, H., fil. d:r, led. av I kamm.;

Ohlin, B. G., professor, led. av I karn.;

Anderson, A. I., fil. d:r, chefredaktör, led av 1 kamm.;

Svensson, G. IJj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Browaldh, E., bankdirektör.

Beträffande direktiven för utredningsuppdraget se 1941:1 Fi 21.

De sakkunniga ha under departementschefens ordförandeskap deltagit i
(iverläggningar angående utformningen av 1941 års krigskonjunkturskatt (jfr
propositionen nr 173 till 1941 års riksdag).

21. Sakkunnig angående det enskilda sparandet (1941:1 22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1940:

Kock, Karin, docent.

Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. Kanslihuset 366 och 367.

Beträffande den sakkunnigas uppdrag, se 1941: I Fi 22.

102

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 21 Liksom under föregående år har arbetet bedrivits i form av en tili hemmen
och konsumenterna riktad upplysningsverksamhet, vilken haft till syfte att
underlätta den nödvändiga anpassningen av konsumtionen till försörjningsläget
och till statens ökade lånekrav.

Instruktionskurser för skolköks- och lanthushållslärarinnor samt slöjd
och vä vlärarinnor ha organiserats i samarbete med resp. yrkesföreningar i
syfte att orientera deltagarna i de förändrade försörjningsmöjligheterna.

Under den närmaste framtiden är arbetet avsett att fortsättas i samma
former som tidigare.

22. 1940 års fiiiansstatistiksakkunniga (1941: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1940
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1940):

Höijer, E. J., överdirektör;

Runemark, P. S., t. f. generaldirektör;

Sjögren, G. W., t. f. byråchef, tillika sekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel. Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I Fi 23.

De sakkunniga ha under år 1941 haft ett sextiotal sammanträden.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 7 april 1941 ha de sak
kunniga framlagt förslag angående vissa ändringar i formuläret till taxerings
längder.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1942.

23. Besparingsberedningen (1941: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1940):

Akselsson, L., direktör;

Garlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jonsson, P. C., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Löwbeer, N. T., generaldirektör;

Nordström, V., direktör;

Sjögren, I., direktör;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sällfors, T., professor;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.

Lokal: Kungsgatan 54; tel.: 10 03 07.

Beredningen biträdes av finansdepartementets statssekreteraravdelning.
Beträffande beredningens uppdrag, se 1941: I Fi 25.

Beredningen har under året sammanträtt 37 gånger in pleno. Därjämte
har beredningen arbetat i delegationer.

Delegationerna äro följande:

1. Delegationen för organisationsundersökningar, bestående av herrar
Löwbeer (intill den 6 november 1941), Nordström, Sjögren. Sällfors samt
(fr. o. m. den 6 november 1941) herr Wistrand.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

103

2. Delegationen för 11, lil och VIII huvudtitlarna, bestående av herrar I p’j; »3
Jonsson, Löwbeer, Wistrand samt (för VIII huvudtiteln) herr Sällfors.

Sekreterare:

Dillner, H. J., t. f. kansliråd.

3. Delegationen för V huvudtiteln, bestående av herrar Sjögren, Svensson
och Wistrand.

Sekreterare:

Algott, S., amanuens;

Bergman, E., t. f. notarie.

4. Delegationen för VI huvudtiteln och affärsverken, bestående av herrar
Akselsson, Carlström, Sällfors samt (för VI huvudtiteln) herr Svensson.

Sekreterare:

Wirseen, Ä., t. f. förste kanslisekreterare.

5. Delegationen för VII och X huvudtitlarna, bestående av herrar Nordström,
Sjögren och Svensson.

Sekreterare:

Hammarskiöld, T. L., t. f. andre kanslisekreterare.

6. Delegationen för IX huvudtiteln, bestående av herrar Akselsson, Carlström
och Nordström.

Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor.

Under närmaste ledning av delegationen för organisationsundersökningar
arbetar en organisationsavdelning med kaptenen C. B. Nyströmer som chef.

Såsom biträde åt Nyströmer tjänstgör assistenten S. Lindfeldt. Avdelningen
bedriver i rationaliseringssyfte organisationsundersökningar inom åtskilliga
centrala verk. I undersökningarna biträda dels för ändamålet utsedda organisatörer,
nämligen civilingenjörerna B. Bredberg, B. Forssell, T. Malmer, B.

Tesch och O. Rimér samt kamreraren W. Ekwall, dels representanter för de
verk som blivit eller äro avsedda att bli föremål för organisationsundersökningar.
De hittillsvarande undersökningarna ha berört socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
pensionsstyrelsen, medicinalstyrelsen, tullverket, skolöverstyrelsen,
kommerskollegium samt patent- och registreringsverket. I viss
utsträckning lia tjänstemän från ett verk deltagit i undersökningar inom ett
annat.

Beredningen har vidare föranstaltat örn särskilda sakkunnigutredningar i
besparings- oell rationaliseringssyfte. Dylika utredningar, som i allmänhet
bedrivits under närmaste tillsyn av vederbörande delegationer, lia under
1941 igångsatts på nedan angivna områden (inom parentes angives datum för
utredningens påbörjande ävensom senare inträffade personalförändringar):

Den officiella statistiken (27/i)-

Beredningens representant: herr Sjögren.

Sakkunniga:

Höijer, E. J., överdirektör;

Wahlund, S. G. W., professor.

Sekreterare (t. o. m. 2%):

Klackenberg. O. 11.. t. f. förste kanslisekreterare.

104

Riksdaosberåttclsen.

I Fi: 23 Övriga biträden:

Ankarcrona, C.-W., amanuens;

Hävermark, K. G. J., aktuarie;

Sjöstrand, A. G. J., bibliotekarie (fr. o. m. 26/9).

Statens järnvägar (ls>/2).

Beredningens representanter: herrar Akselsson och Carlström.
Sakkunniga:

Carleson, B. A. F., disponent;

Lingman, J., ombudsman (fr. o. m. 17/3);

Simonsson, Y. A., direktör;

Valentin, J. A. P., distriktschef.

Därjämte har byråchefen R. Lundqvist den 2 april 1941 tillkallats att i
Valentius ställe deltaga i utredningen under den tid denne på grund av
sjukdom vore förhindrad fullgöra sitt uppdrag.

Sekreterare:

Sjöberg, E. A., aktuarie.

Karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet (24/2).

Utredningsuppdraget har den 6 november utvidgats till att omfatta jämväl
akademiska sjukhuset i Uppsala och allmänna barnbördshuset i Stockholm.
Sakkunniga:

Beijbom, G. O. L., landstingsdirektör (t. o. m. 17/4);

Bunne, B. E. G., kamrerare (fr. o. m. 17/4);

Borner, G. F., lasarettsläkare;

Larsson, S. W., professor;

Tengwall, E. J., f. d. lasarettsläkare (t. o. m. 5/5);

Troell, N A., professor (fr. o. m. 5/5).

Sekreterare:

Sandberg, G. T. B., t. f. andre kanslisekreterare.

Vissa grenar av hälso- och sjukvården (10/3).

Beredningens representant: herr Wistrand.

Sakkunniga:

Bunne, B. E. G., kamrerare (t. o. m. 15/i0);

Flygare, I. O. (fr. o. m. 10/6), tillika sekreterare;

Hellström, N. E., f. d. generaldirektör, sedermera avliden;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Wickbom, H., förste provinsialläkare;

Wranne, N. H., förste provinsialläkare.

Sekreterare (t. o. m. 18/6):

Sjöberg, S. H. C. H., förste amanuens.

Tullverket (17/s).

Beredningens representanter: herrar Akselsson och Sjögren.

Sakkunniga:

Andersson, H. B. W., tillsyningsman (fr. o. m. 30/5);

Lindberg, P. H., byråchef;

Paidson, A. E., distriktschef;

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

105

Schroff, R., direktör; I Fl! 23

Wåhlin, P. F., bankdirektör.

Biträde:

Thuresson, E. O., e. o. kammarskrivare.

Universitets- och högskoleväsendet (4/4).

Karlgren, K. B. J., professor.

Utredningen är avslutad, promemoria avgiven till beredningen.

Postverket (28/4).

Beredningens representanter: herrar Akselsson, Carlström och Sällfors.

Sakkunniga:

Blume, L., direktör;

Wennqvist, Th. G. B., postdirektör, led. av I kamm.;

Ahlund, N. J., direktör.

Sekreterare:

Viklund, O. I., sekreterare.

Rusdrgcksförsäljningen (5/5).

Beredningens representant: herr Sjögren.

Sakkunniga:

Bergvall, J., direktör, led. av I kamm.;

Kollberg, J. A., överdirektör;

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm.;

Sekreterare:

Nilsson, H. W., hovrättsassessor.

Utredningen är avslutad, promemoria avgiven till beredningen.

Redovisningsväsendet och kontorsorganisationen inom tullverket (31/5).

Beredningens representant: herr Sällfors.

Sakkunniga:

Dahlberg, G. W., tulldirektörsassistent;

Holmgren, P. D., förste revisor;

Murray, C. A., t. f. byråchef.

Underhållet av staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen eller försvarsväsendet
disponerade byggnader (28/6).

Sakkunnig:

Bildmark, K. W., intendent.

Det statsunderstödda sjukkasseväsendet (12/s).

Dahlberg, G., professor;

Laurin, I., direktör;

Tegendal, O. E., byråchef.

Därjämte har åt hovrättsrådet E. L. Eckerberg den 20 november 1941
uppdragits att såsom sakkunnig deltaga i utredningen, såvitt avser vissa
juridiska frågor på sjukkasseväsendets område.

Biträde:

Falk, L. E., fil. kand.

Sinnessjukhusväsendets organisation (2G/8).

Sakkunnig:

Wigert, V. H. H., professor.

106

Riksdagsberätt elsen.

I Fit 23 Folkbokföringen (26/9).

Beredningens representant: herr Sjögren.

Sakkunniga:

Höijer, E. J., överdirektör;

Rylander, A. O. E., borgmästare;

Wahlund, S. G. W., professor.

Sekreterare:

Olsson, A., e. o. hovrättsassessor.

Övrigt biträde:

Jornstedt, A., aktuarie.

Rättsväsendet .

Sakkunniga:

Nyman, Hj., kansliråd;

Söderlund, E. G., hovrättsråd.

Statens bakteriologiska, rättskemiska och farmaceutiska laboratorier samt
statens institut för folkhälsan (25/n).

Sakkunnig:

Thunberg, T. L., professor emeritus.

Därjämte har beredningen tillkallat experter för biträde med olika spe
eialutredningar. Sålunda lia f. d. kanslirådet R. G. H. von Koch och borgmästaren
E. C. A. Wahlberg tillkallats för utredning av vissa frågor angående
socialvården, byråchefen K.-G. M. Hjort och vägingenjören E. G. Almquist
för utredning av frågor angående vägväsendet, kamreraren B. A. H.
Löhr för undersökning rörande hyressältningen i staten tillhöriga fastigheter
samt professorn S. G. W. Wahlund och distriktsläkaren A. Rulcker för
undersökning i fråga om tillämpningen av gällande bestämmelser rörande
folkpension vid nedsatt arbetsförmåga. Såsom arbetsbiträde åt de båda sistnämnda
har utsetts aktuarien N. W. A. Romberg. Biträde har vidare lämnats
beredningen av arkitekterna G. Birch-Lindgren och Wolter Gahn i
vissa byggnadsfrågor, av f. d. rektorn M. V. A. af Malmborg i vissa frågor
rörande de allmänna läroverken, samt av aktuarien A. H. B. Wingborg i
fråga örn tjänstepensionsåldern.

Promemorior med beredningens yttrande och förslag samt av beredningen
godkända, i samband med ovannämnda utredningar upprättade förslag ha
av beredningen avgivits angående militärförläggningen i dövstumskolbyggnaden
i Gävle, dövstumundervisningsväsendet, nationalmuseet, kungl biblioteket
den 5 juni; högre lärarinneseminariet m. m. den 9 juni; standardisering
inom byggnadsväsendet, länsnykterhetsnämnderna m. m., arbetsrådet
den 16 juni; ändring av stämpelförordningen, åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar, bidrag till driften av Welanderhem, anslaget till skyddskoppympningen,
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum, föreslagen
nybyggnad för den neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet,
den statsunderstödda torrläggningsverksamheten den 28 juni; arbetsdom -

107

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

stolen den 12 augusti; folktandvården, rusdrycksförsäljningen, den statliga I Fl: 23
arrendeegnahemsverksamheten den 26 augusti; statens bosättningslån, kostnaderna
för bidragsförskott den 11 september; värdebrevbäringen, anordnande
av inhägnade bevakningsområden inom tullhamnar, karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet, arkivväsendet, konsthögskolan, universiteten m. m.
den 26 september; socialstyrelsens utlänningsbyrå, spetälskevården, sjuktransporter
med flygplan, arbetsstudier å vägunderhållets område, de allmänna
läroverken, fraktlindring för kalk samt fraktbidrag för konstgödsel
den 8 oktober; bidrag till resor för dels vissa patienter vid kustsanatorierna
m. m., dels patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling
lii. m., dels vanföra lii. lii., skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och
barn, behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten, lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader, förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden, inrättande av en upphandlingsnämnd,
den å sjukhus, barnhem m. fl. anstalter bedrivna undervisningsverksamheten
den 6 november; förslaget till ny rättegångsbalk, medicinalstyrelsens
förslag till ny sjukkassetaxa, sjukersättning åt sjukkassemedlemmar
under militärtjänstgöring, läroanstalterna för blinda, universitetsbiblioteken,
svenska vall- och mosskulturföreningen, lantbruksattachéer, statsbidrag till
avlönande av mejerikonsulenter m. m. den 20 november; behovet av förhandlingar
mellan de erkända sjukkassorna och privata försäkringsgivare i
överförsäkringsfrågan den 25 november; kontroll å krigsmaterieltillverkningen,
beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och
från hemorten i vissa fall, lotsstyrelsen petita i fråga om säkerhetsanstalter
för sjöfarten för budgetåret 1942/43 den 10 december; nattvaktstjänsten vid
lokaltullförvaltningen m. m., musikaliska akademien och musikhögskolan,
ersättning av statsmedel åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet den 18 december.

Beredningen har medverkat i den inom finansdepartementet under hösten
1941 verkställda budgetgranskningen.

På beredningens initiativ äro utredningar igångsatta angående sjukledigheter
och arbetstid inom statsförvaltningen.

Frågan örn behovet av en .statlig sakrevision har varit föremål för överväganden
inom beredningen. Sedermera har jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
inom finansdepartementet tillkallats särskilda sakkunniga för utredning
av ifrågavarande spörsmål.

Tandläkarinstitutets lärarråd utreder i samråd med beredningen institutets
organisation.

Beträffande beredningens arbete torde i övrigt få hänvisas till Kungl.

Mnj:ts proposition den 16 maj 1941, nr 261, angående anslag till besparingsIteredningen
ävensom till vad chefen för finansdepartementet i 1942 års slatsverksproposition
under rubriken För flera huvudtitlar gemensamma frågor
anfört angående besparingsarbelet.

Beredningens arbete beräknas vara slutfört före utgången av år 1942.

108

Riksdag sberättelsen.

1 Pi: 24

24. 1941 års sakkunniga för vårdestegringsskatt.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 mars 1941 (se Post
och Inrikes tidn. den 29 mars 1941):

Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;

Ba>hrendtz, E. K. F., t. f. häradsskrivare;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;

Lindahl, E. R., professor;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Falk, N. L. A., hovrättsråd.

De sakkunnigas sammanträden hava hållits i länsstyrelsens i Stockholms
län lokaler.

Tel.: Kanslihuset 363 (selir.).

Efter att hava erinrat därom, att förslag sedan lång tid tillbaka vid upprepade
tillfällen framställts i riksdagen örn införande av en särskild skatt å
oförtjänt värdestegring av fastighet, att frågan varit föremål för långvarigt
och tidvis mycket intensivt utredningsarbete, varunder skatten i princip tillstyrkts
av samtliga myndigheter, men att skattens införande likväl successivt
uppskjutits, enär man ej varit ense i fråga om riktlinjerna för dess utformning,
anförde departementschefen vid meddelandet av förenämnda bemyndigande
bland annat:

Det syntes vara befogat att nu upptaga denna skattefråga till förnyad prövning.
De skäl, som förut talat för uppskov, hade till stor del förlorat sin
giltighet. Därtill komme, att det rådande krisläget aktualiserat behovet av en
vårdestegringsskatt å fastigheter. Man måste pröva alla möjligheter till skärpt
beskattning av sådana vinster, som uppkomma på grund av den ekonomiska
utvecklingen och tillfalla enskilda personer och företag utan någon motsvarande
produktiv insats från deras sida. I den mån sådana vinster hade sin
grund i stegrade fastighetsvärden träffades de mycket ofullständigt av krigskonjunkturskatten,
som huvudsakligen hänförde sig till lös egendom. Ej heller
den reguljära realisationsvinstbeskattningen kunde anses vara ett tillräck
ligt korrektiv gentemot fastighetsspekulationen. En mera tillfredsställande lösning
av problemet syntes vara att införa en särskild vårdestegringsskatt, som
ej begränsades till realisationsvinster utan även träffade sådan värdestegring
av fastighet, som ej realiserats genom försäljning av fastigheten. Betydelsen aven
sådan vårdestegringsskatt vore endast ofullständigt angiven därmed, att
den kunde väntas tillföra det allmänna vissa inkomster. Även örn skatten skulle
ge relativt litet, skulle den fylla en betydelsefull funktion. Genom att kraftigt
reducera möjligheten till vinster på fastighetsmarknaden, skulle den taga bort
underlaget för en spekulation i stigande fastighetsvärden och sålunda bidraga
till att stabilisera dessa värden. Värdestegringsskatten skulle dock vara avsedd
att ingå som en bestående del i skattesystemet och kunde alltså icke bedömas
uteslutande med hänsyn till rådande krisförhållanden. Inom finans -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

109

departementet bade under år 1940 vissa förberedande utredningsarbeten verk- I Fi: 25
ställts rörande värdestegringsskatten. Sålunda förelåg en framställning av
frågans tidigare behandling i Sverige, och vidare hade ett utkast till författning
utarbetats, vilket byggde på alt värdestegringsskatten skulle utformas
såsom en till staten utgående årlig ränta på det kapital, som representerades
av den oförtjänta värdestegringen. Det syntes nu lämpligt att sakkunniga
tillkallades för att med utgångspunkt från nämnda utredningsarbete upptaga
frågan till allsidigt bedömande. Problemställningen för de sakkunniga framginge
av det anförda. Med avseende å vissa speciella spörsmål kunde ytterligare
framhållas följande. Då en särskild uppskattning av markens värdestegring
visat sig vara förenad med stora tekniska svårigheter, borde det undersökas,
om skatten kunde baseras på den odelade värdestegringen av hela
fastigheten, inklusive byggnader. Det syntes närmast böra övervägas att formellt
anordna skatten som en statsskatt, ehuru någon del av skatten borde
tillfalla de kommuner, inom vilka fastigheterna vore belägna. Slutligen borde
vederbörlig uppmärksamhet ägnas även de taxeringstekniska problemen.

De sakkunniga ha sammanträtt 8 gånger.

Uppdraget beräknades bliva slutfört i början av år 1942.

25. 1941 års lårarlönesakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1941 med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande revision av gällande
avlöningsreglemente för folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende
likställda befattningshavare, lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt nomadlärare
ävensom rörande anställnings- och avlöningsförhålladena för Övningslärare
vid statliga och statsunderstödda undervisningsanstalter (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1941):

Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande;

Andersson, D. E., folkskolinspektör, tillika sekreterare;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Swartling, A. E. V., chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdel ning; Tamm,

K. G. L. H., jägmästare, led. av I kamm.

Biträdande sekreterare:

Ölne, J. O., e. o. sekreterare.

Följande sammanslutningar hava av chefen för finansdepartementet den
18 september 1941 anmodats att genom nedan angivna representanter överlägga
med de sakkunniga:

Sveriges allmänna folkskollärarförening:

Lindén, L. V., folkskollärare, led. av II kamm.

Sveriges folkskol lärarförbund:

Torbjär, T. P. V., folkskollärare.

Sveriges folkskollärarinneförbund:

Nordgren, Hedvig, Överlärare.

Ilo

Ri k s dags b e rätt elsen.

I Fi: 25 Sveriges småskollärarinnef Piening:

Linder, Ruth, småskollärarinna.

Kommunala mellanskolornas lärarförening:

Öije, E. J. V., rektor vid norra kommunala mellanskolan i Stockholm.

Flick- och samskoleföreningen:

Grönvall, Martha, rektor vid kommunala flickskolan i Örebro.

Praktiska mellanskolornas och högre folkskolornas lärarförening:

Henning, K. S., rektor vid Stockholms stads handelsmellanskola.

Sistnämnda dag förordnade departementschefen vidare byråchefen O. E
Tegendal att i egenskap av expert biträda de sakkunniga vid utredning angående
sjukvårdsförmåner.

Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 29; tel. Skolöverstyrelsen.

Syftet med utredningen är enligt direktiven, beträffande andra lärare än
övningslärarna, i första hand att såvitt möjligt bringa dessa befattningshavares
löneförhållanden till överensstämmelse med det senaste statliga lönesystemet.
Härvid skall dock övervägas, om icke då det gäller att tillförsäkra
den ifrågavarande lärarkåren sådana sjukvårdsförmåner, som ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen erhållit, den jämkningen
kunde vidtagas, att förmånerna kunde heredas tjänstemännen genom
en i anslutning till det statsunderstödda sjukkasseväsendet med allmänna medel
finansierad sjukförsäkring. Vid utredningen skall upptagas till behandling,
huruvida möjligheter till närmare anpassning efter det statliga lönesystemet
kunna vinnas genom jämkningar i de nuvarande statsbidragsbestämmelserna.

Bland de ytterligare spörsmål, som enligt direktiven skola upptagas till bedömande
vid utredningen, må nämnas dels frågan om ändrade grunder för
statsbidrag till de högre kommunala skolorna, dels frågan örn omfattningen
av lärarnas undervisningsskyldighet, dels frågan om överlärarnas fastare inordnande
i skoladministrationen, dels frågan om löneförmånerna till ämneslärare
vid fortsättnings- och ersättningsskolor, dels frågan örn särskilda bestämmelser
i syfte att underlätta lärares övergång från någon av ifrågavarande
kommunala skolformer till en annan eller till statlig lärartjänst eller från
statlig till kommunal lärartjänst, dels frågorna örn de extra ordinarie lärarnas
anställningsförhållanden samt om s. k. reservvikarier vid folk- och småskolor.
Vid utredningen skola beaktas de erfarenheter, som under de senaste
åren vunnits vid de omfattande militärinkallelserna, skolstängningar
av olika anledning o. d.

Frågan örn övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden skall
upptagas till allmän omprövning. Utredningen i denna del skall omfatta icke
blott övningslärarna vid folk- och småskolorna och de högre kommunala
skolorna utan även sådana lärare vid statliga läroanstalter, vid fortsättningsoch
ersättningsskolor m. m.

Utredningsarbetet borde enligt direktiven inriktas på att förslag i de till
utredningen hörande frågorna skulle kunna föreläggas 1942 års riksdag: i

Kommittén■ och sakkunniga: Finansdepartementet.

lil

varje fall i de delar som icke avse övningsläramas anställnings- och avid- [ Pfc 2?
ningsförhållanden.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 3 september 1941. Intill
den 1 december 1941 ha de sakkunniga haft sammanlagt 36 sammanträden.

Vid vissa av dessa sammanträden ha de sakkunniga haft överläggningar med
de av chefen för finansdepartementet tillkallade personalrepresentanterna.

De sakkunniga räkna med att under januari 1942 kunna framlägga betänkande
med förslag till folkskolans avlöningsreglemente samt avlöningsreglementen
för nomadskolorna och de högre kommunala skolorna.

övriga i direktiven berörda frågor komma att behandlas i ett särskilt betänkande,
som torde kunna framläggas i slutet av 1942.

26. 1941 års revisionsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 september 1941):

Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Carleson, B. A. F., bruksdisponent;

Svensson, G. Hj., hemmansägare, led. av II kamm.;

Törnkvist, A. Å:son, redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Backlund, K. O. M., revisor i riksräkenskapsverket.

Lokal: Allmänna lönenämnden, V:a Trädgårdsgatan 4; tel.: 11 27 37;

11 63 82.

Enligt direktiven skola de sakkunniga inom finansdepartementet biträda
med utredning av frågan örn upprättandet av en statlig sakrevision, varvid
uppmärksamhet jämväl i övrigt bör ägnas spörsmålet örn det statliga revisionsväsendets
effektivitet.

De sakkunniga hava under tiden den 7 oktober—den 30 november 1941
sammanträtt 12 dagar.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1942. 27

27. Sakkunniga för utredning av frågan om försäkring av statens egendom.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1941 med
uppdrag att verkställa utredning av frågan örn försäkring av statens egendom: Lindeberg,

S. J., bankinspektör;

Johnsson, B. E., statskommissarie.

Sekreterare:

Modig, J. O., bitr. sekreterare hos statens krigsförsäkringsnämnd.

Lokal: sekreteraren: Statens Krigsförsäkringsnämnd, Kungsgatan 6; tel.
Namnanrop: »Krigsförsäkringsnämnden».

De sakkunniga hava t. o. m. den 1 december 1941 sammanträtt tre gånger.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1942.

112

Riksdagsberättelsen.

I Fi:2S

28. 1941 års beskattningsorganisationssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 september 1941):

Quensel, N. J. E., president, ordförande;

Andersson, G. I., kontorist, led. av I kamm.:

Norrman, S., kammarrättsråd;

Rietz, A. T., landskamrerare;

Sandström, K. G. A., t. f. underståthållare, skattedirektör, led. av I kamm.;
Wallin, S., ingenjör.

Sekreterare:

Jarnerup, S. E., e. o. länsbokhållare.

Lokal: Kammarrätten; tel. 10 97 50.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. I anförandet framhålles bland
annat:

I sitt betänkande nr 24 har bevillningsutskottet vid 1941 års riksdag behandlat
vissa frågor angående taxeringsväsendets organisation samt därvid
framhållit angelägenheten av att en förbättring av förhållandena på ifrågavarande
område komme till stånd. Utskottet syftade därvid närmast på en
snabbare process och ökade garantier för beskattningsmålens riktiga avgörande.
I utlåtande över vissa i ämnet väckta motioner hade kammarrätten
upplyst, att planer förelåge på en utredning inom ämbetsverket rörande omorganisation
av detta. Utskottet förutsatte, att denna utredning skulle snarast
möjligt igångsättas. Därest det, på sätt kammarrätten antytt, under utredningens
gång skulle visa sig erforderligt för att åstadkomma en snabbare
handläggning av besvärsmålen att jämväl beskattningsnämndernas
verksamhet upptoges till omprövning, funne utskottet lämpligt att utredningen
gåves en sådan vidgad omfattning.

Enligt kammarrättens nyssnämnda utlåtande vore den ifrågasatta utredningen
om omorganisation av verket avsedd att ske med utgångspunkt från
att man borde söka åstadkomma en ytterligare koncentrering av ledningen
på de olika divisionerna. Denna förändring borde i sin ordning, i förening
med att förberedelse- och utredningsarbeten ävensom föredragningsskyldighet
anförtroddes åt tjänstemän, vilka ännu icke vunnit ledamotsställning
inom verket, verka till snabbare handläggning och allsidigare belysning av
beskattningsmålen.

Kammarrätten vöre väl medveten om att reformer på ifrågavarande område
i flera hänseenden kunde finnas önskvärda. Såvitt avsåge ämbetsverket
borde den ifrågasatta utredningen vara tillfyllest för klargörande av problemen.
Det syntes ej uteslutet, att under gången av en sådan utredning taga
upp även beskattningsnämndernas verksamhet till prövning ur i utlåtandet
omhandlade synpunkter. Örn jämväl de förhållanden, under vilka regeringsrätten
utövade sin verksamhet, i detta sammanhang skulle behandlas, tillstyrkte
kammarrätten likväl det i föreliggande motioner väckta förslaget örn
en fristående utredning.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 113

Samtidigt som näringslivets tillväxt och beskattningsväsendets vidare ut- J 99
veckling ökat arbetsbördan för de myndigheter, som ha att handlägga beskattningsmålen,
har det icke minst ur ekonomisk synpunkt blivit av allt
större betydelse att dessa bringas till ett snabbt och riktigt avgörande. Såsom
kammarrätten själv framhållit äro förhållandena på området för närvarande
icke i allo tillfredsställande. Det synes därför angeläget, att de organisationsfrågor,
som bevillningsutskottet i anledning av väckta motioner
och i nära anslutning till kammarrättens utlåtande över dessa upptagit till
behandling, utan dröjsmål bil föremål för en allsidig utredning.

På kammarrättens eget initiativ ha planlagts vissa undersökningar rörande
ämbetsverkets organisation. Trots den centrala ställning som kammarrätten
intar inom beskattningsprocessen, torde det dock icke vara möjligt
att begränsa utredningen på det sätt, som skulle följa av att den förlägges
till ämbetsverket. Både kammarrätten och utskottet ha, såsom av föregående
redogörelse framgått, räknat med att det eventuellt skulle bliva nödvändigt
att till omprövning upptaga även frågan örn beskattningsnämnderna.

Jämväl regeringsrättens arbetsformer kunna otvivelaktigt komma att beröras
av utredningen.

De sakkunniga hava under året sammanträtt under 7 dagar.

Som huvudsakligt arbetsresultat redovisas ett den 11 november avgivet
förslag dels om personalförstärkning under år 1942 åt länsstyrelsernas landskontor,
dels ock till förordning med särskilda bestämmelser rörande taxeringsförfarandet
år 1942 samt till förordning angående ändrad tid för avgivande
under år 1942 av vissa uppgifter till ledning för annans taxering.

För närvarande pågående arbete berör huvudsakligen beskattningsnämndernas
och landskontorens verksamhet och organisation.

Arbetet rörande kammarrättens organisation har påbörjats och kommer
att fortsättas under nästkommande år.

De sakkunniga räkna med att kunna slutföra sitt uppdrag under våren
1942. 29 *

29. 1941 års familjebeskattningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 oktober 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1941):

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm., ordförande;

Brandt, E. R., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;

Ericsson, J. A., textilarbetare, led. av II kamm.;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Lembke, C. B. M., borgmästare.

Sekreterare:

Wulff, K., hovrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Enligt direktiven ha de sakkunniga till uppgift att utreda frågan örn in Bih.

till riksd. prat. 1942. 1 sami. 8

lUksdagsberiittelscn.

114

Riksdagsberättelsen.

[ Fi: •>9 komstbeskattningens anpassning efter försörjningsbördan och att gemensamt
med befolkningsutredningen avgiva förslag i ämnet.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1941 sammanträtt två dagar.

För utredningen erforderliga uppgifter ha infordrats från olika myndigheter,
varjämte statistiskt material insamlats och bearbetats.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1942.

30. 1941 års teaterpensionsutredning.

Sedan styrelsen för de kungl, teatrarnas pensionsinrättning, tillika styrelse
för kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa, till Kungl. Majit överlämnat
av utsedda sakkunniga upprättade förslag dels till pensionsreglemente
för de kungl, teatrarna, innefattande bestämmelser rörande tjänsteoch
familjepension för vid teatrarna anställd personal, dels ock till överenskommelser
örn statens övertagande av den rörelse, som hittills bedrivits av
nyssnämnda pensionsinrättning och pensionskassa ävensom av kungl, dramatiska
teaterns arbetares pensionskassa, med hemställan att Kungl. Majit
måtte vidtaga erforderliga åtgärder för genomförandet av reglementsförslaget,
har enligt Kungl. Majits bemyndigande den 7 november 1941 för biträde
inom finansdepartementet med fortsatt utredning av frågan örn åvägabringande
under statens medverkan av pensionsreglering för personal vid de kungl,
teatrarna tillkallats fyra utredningsmän (se Post- och Inrikes tidn. den 3
december 1941):

Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare, ordförande;
d’Ailly, S., operasångare;

Kjellén, T. B., förste aktuarie;

Prawitz, H. A., byråchef.

Såsom sekreterare har enligt särskilt bemyndigande den 5 december 1941
förordnats:

Schwartz, V. A. O., förste amanuens.

Utredningen har hållit ett sammanträde.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första kvartalet 1942. 31

31. Sakkunniga för utredning angående den tekniska utformningen av en
lagstiftning om begränsning av vinstutdelning i aktiebolag.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 28 november 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1941):

Stenbeck, N. E., justitieråd, ordförande;

Nial, S. H., professor;

Waldenström, M. E., direktör.

Av direktiven framgår bl. a. följande: Fullmäktige i Sveriges riksbank ha i
skrivelse angående det penningpolitiska läget bland annat betonat angelägenheten
av att en ökning av aktiebolagens utdelningar för närvarande icke
sker, utan att bolagen i stället örn möjligt företaga en konsolidering av sin
ekonomiska ställning. Om betryggande förhållanden med avseende å utdel -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 115

ningarna icke skulle anses föreligga, borde enligt fullmäktiges mening frågan I Fil 32
örn en begränsning genom lagstiftning underkastas en förberedande behandling.
I anslutning till detta bankofullmäktiges uttalande har det ansetts
lämpligt att frågan örn utformningen av en lagstiftning, innefattande förbud
mot höjning av aktieutdelningarna, i den mån de överstiga en viss nivå, inom
departementet underkastas en teknisk prövning av på aktiebolagsrättens
område sakkunniga, så att ett i vanlig ordning förberett lagförslag utan dröjsmål
kan föreläggas riksdagen, om Kungl. Majit skulle finna anledning därtill
med hänsyn till att betryggande förhållanden med avseende å aktieutdelningarna
icke visat sig föreligga.

32. Sakkunniga för utredning av frågan örn skärpt bestraffning av falskdeklaration
m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1941):

Sandström, K. G. A., t. f. underståthållare, skattedirektör, led. av I kamm.,

ordförande;

Eckerberg, E. L., hovrättsråd, chef för finansdepartementets rättsavdelning;
Nial, S. H., professor.

Såsom sekreterare har den 6 december 1941 förordnats:

Nilsson, H. V., hovrättsassessor.

Av direktiven framgår bl. a. följande: Till följd av den skärpta beskattningen
kunde frestelsen att undandraga sig skatt förutsättas numera vara
större än tidigare, och man kunde knappast hoppas åstadkomma en så effektiv
kontroll att icke utsikterna att undkomma densamma fortfarande skulle
verka förledande på mången. Därför erfordrades en skärpning av straffet
för falskdeklaration så att åtminstone de grövre formerna därav belädes med
urbota straff. Härigenom skulle tillika i lagstiftningen lämnas stöd åt den
alltmer stadgade uppfattningen rörande den allvarliga karaktären av detta
brott mot det allmänna. Goda skäl förelågo för alt med bedrägeri enligt allmänna
strafflagen jämställa alla åtgärder mot bättre vetande, varigenom någon
undandroge eller sökte undandraga det allmänna skatt eller andra avgifter.
Man borde alltså icke bland den mångfald mer eller mindre likartade defraudationsbrott,
som behandlades i den svenska finanslagstiftningen, utvälja
allenast ett eller annat att hänföras under bedrägeribegreppet eller eljest erhålla
en särställning i fråga om straffsanktionen. Vid utredningen av förevarande
fråga borde beaktas, att det med hänsyn till brottens natur syntes vara
lämpligt att bibehålla en reaktion av samma innebörd som de normerade böterna,
antingen såsom straff eller såsom påföljd utan straffkaraktär. Vare
sig den ena eller andra formen valdes, uppkomme fråga örn ådömande av
sådant straff eller sådan påföljd jämte frihetsstraff; valdes påföljdsformen
kunde även ifrågakomma att ådöma påföljden vid sidan av dagsbotsstraff.
Vid utformningen av straffbestämmelserna bordo örn möjligt undvikas att
brotten i fråga bleve hårdare bestraffade än det vanliga bedrägeriet i dess

116

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 32 olika former. Under utredningens gång borde även undersökas lämpligheten
av gällande straffbestämmelser rörande underlåtenhet att lämna uppgifter till
ledning för egen eller annans taxering jämte andra liknande förseelser, vilka
kunde få till följd att inkomst undandroges det allmänna. I den mån utländsk
— särskilt nordisk — lagstiftning i ämnet kunde erbjuda någon ledning
för dessa frågors bedömande, syntes den böra beaktas.

De sakkunniga hava hållit ett sammanträde.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1942.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.

1. Evangelieboksrevisionen (1940: 17; 1941: I 15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 mars 1939 för att
utarbeta förslag till den av kyrkomötet i skrivelser den 26 november 1938, nr
27 och nr 30, begärda revisionen av svenska kyrkans evangeliebok och av
lektionariet i den vid evangelieboken fogade lilla bönboken:

Krook, O., teol. d:r, kyrkoherde.

Sekreterare:

Ödmann, J. G., fil. d:r.

Den sakkunnige har den 19 april 1941 överlämnat förslag till revision av
den svenska evangelieboken (Statens off. utredn. 1941: 13).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för utredning rörande prästerskapets familjepensionering

(1940: 21; 1941: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 oktober 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1939):

Wohlin, T. H., kammarråd, ordförande;

Björn, E. O. F., statskommissarie;

Törnkvist, A. Å., redaktör, led. av II kamm.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: E 21.

Betänkande rörande familjepensionering för präster har av de sakkunniga
avgivits den 3 januari 1941.

Departementschefen har den 5 juli 1941 tillkallat sekreteraren hos statens
pensionsanstalt N. P. E. Isoz för att inom departementet biträda vid fortsatt
beredning av frågan om möjliggörande av rätt till familjepensionering inom
statens pensionsanstalt för innehavare dels av vissa sekreterare- och med
dessa likställda (vare sig av prästmän eller av lekmän innehavda) befattningar
i svenska kyrkans missionsstyrelse, svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse
och svenska kyrkans diakonistyrelse, dels ock av vissa andra, å sid. 56 i
Kungl. Maj :ts proposition den 2 maj 1941, nr 219, angående ordnande av fa -

117

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

miljepensionsväsendet för präster m. m. förtecknade prästerliga befattningar I
under nämnda styrelser och hos andra kyrkliga institutioner och inrättningar
ävensom för innehavare av prästtjänst vid bruk eller annat större industriföretag,
som i 47 § 2 mom. prästvalslagen avses.

Isoz har den 8 november 1941 överlämnat förslag till ändring i och tillägg
till reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878)
för beredande av familjepensionsrätt i anstalten åt vissa prästerliga befattningshavare
m. fl.

De sakkunnigas uppdrag är därmed slutfört.

3. Folkskolans besparingssakkunniga (1940: 22; 1941: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1939:
Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande;

Eriksson, J. O., lantbrukare, led. av II kamm.;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Pettersson, K. G., folkskollärare;

Andersson, D. E., folkskolinspektör, tillika sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: E 22.

De sakkunniga ha den 31 januari 1941 överlämnat utredning och förslag
angående statsbidrag till skolskjuts vid färd med fordon, som framföres av
barnen själva.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning rörande indragning eller avlösning av vissa till kyrkor utgående
ersättningar m. m. (1941:1 21).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1940 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag i anledning
av vad departementschefen under punkterna 37, 44, 45 och 126 i bilagan
åttonde huvudtiteln till 1940 års statsverksproposition anfört i fråga om indragning
eller avlösning av vissa till kyrkor utgående ersättningar m. m.:
Gavelius, P. J. K., t. f. kammarråd.

Den sakkunnige har överlämnat dels den 31 januari 1941 promemoria
angående ersättningar till kyrkorna för vin- och byggnadssäd och till domkyrkorna
för domkyrkotunnorna samt under åttonde huvudtitelns anslag till
kleresistaten, kyrkors underhåll och ersättningar till kyrkor upptagna indelningsersätlningar
m. m., dels ock den 6 februari 1941 utredning angående
det under åttonde huvudtiteln upptagna anslaget till »Allmänna läroverken:
Ersättning för djäknepenningar m. m.».

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Studieldnénämnden.

Genom beslut den 30 december 1940 tillkallades ledamöter i den nämnd,
som jämlikt § 4 reglementet för utdelning av statens räntefria studielån hade
att upprätta förslag till utdelning år 1941 av dylika lån.

118

Riksdagsbe rättelsen.

Sammansättning:

Brusewitz, A. K. A., professor, ordförande;

Bergholm, C. J., lektor;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Forssell, C. A., arkivråd;

Sörensen, Anna Elisabeth, f. d. seminarierektor.

Sekreterare:

Smedberg, E. K. G., lektor.

Nämnden har sammanträtt den 16 januari, den 6 februari, den 17 och den
31 mars, den 1 och den 2 april 1941. Under mellanliggande dagar ha nämndens
ledamöter var för sig granskat inkomna ansökningar örn studielån.

Antalet behandlade ansökningar har uppgått till 1,030, varav 175 avsågo
fortsatta lån och resten nya lån. Nämnden har tillstyrkt 135 ansökningar örn
fortsatta lån och 138 ansökningar örn nya lån. Sammanlagda tillstyrkta lånebeloppet
har uppgått till 276,700 kronor, varav till fortsatta lån 140,600 kronor
och till nya lån 136,100 kronor.

Genom beslut den 20 juni 1941 utdelade Kungl. Majit lån i anslutning till
nämndens förslag.

Nämnden har vidare avgivit utlåtanden i anledning av remisser samt avlämnat
förslag till amorteringsplaner, vilka sedan fastställts av Kungl. Majit.
Under året har slutligen genom sekreteraren besvarats ett stort antal förfrågningar
från allmänheten.

6. Sakkunnig för utredning rörande placering av prästlönefonder.

Tillkallad enligt Kungl. Majits bemyndigande den 17 januari 1941 för att
inom ecklesiastikdepartementet, i enlighet med de direktiv departementschefen
äger meddela, biträda med ytterligare utredning och avgiva förslag
angående placering av prästlönefonder i fast egendom, företrädesvis skogsegendom,
eller annan värdebeständig valuta:

Skoglund, H. L., kammarråd.

Att såsom expert stå till den sakkunniges förfogande för överläggningar
och samråd rörande lösningen av vissa detaljfrågor, som röra utredningsuppdraget,
har tillkallats, likaledes enligt förenämnda bemyndigande:
Wildte, P. F., stiftssekreterare.

Den sakkunnige har den 23 april 1941 överlämnat utredning och förslag
i ämnet.

Departementschefen har den 14 juli 1941 tillkallat Skoglund för att under
tiden den 1—den 15 augusti 1941 inom departementet biträda vid fortsatt
beredning av frågan rörande placering av prästlönefonder.

Vidare har departementschefen den 16 september 1941 tillkallat stiftssekreteraren
T. V. K. Gynnerstedt för att inom departementet biträda vid fortsatt
beredning av samma fråga.

Uppdraget är slutfört.

119

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

7. Sakkunnig för fortsatt utredning rörande reglering av församlingsindel- I

ningen i Stockholm.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1941 för att
inom ecklesiastikdepartementet, i enlighet med de direktiv departementschefen
äger meddela, biträda vid fortsatt utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm:

Hassler, N. H. Å., professor.

Sekreterare:

Humble, E. A. S., sekreterare hos svenska stadsförbundet.

Att såsom expert stå till den sakkunniges förfogande för överläggningar
och samråd har tillkallats, likaledes enligt förenämnda bemyndigande:
Romanus, S. E., hovrättsassessor.

Den sakkunnige har den 27 oktober 1941 överlämnat betänkande med förslag
till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 örn
församlingsstyrelse i Stockholm (Statens off. utredn. 1941:31).

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunniga för fortsatt revision av svenska kyrkans evangeliebok m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 för att
inom ecklesiastikdepartementet biträda vid fortsatt revision av svenska kyrkans
evangeliebok och av lektionariet i den vid evangelieboken fogade lilla
bönboken:

Andrae, T. J. E., biskop, ordförande;

Aulén, G. E. H., biskop;

Brilioth, Y. T., biskop;

Helander, D. A. V., professor.

Sekreterare:

Ödmann, J. G., fil. d:r.

De sakkunniga ha den 16 oktober 1941 överlämnat förslag i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning i fråga örn gäldandet av kostnader för iordningställande av

vissa gator i Lund.

Genom beslut den 11 juli 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt kammarrådet S. I.
Grönvall att skyndsamt verkställa eventuellt erforderlig ytterligare utredning
i fråga om gäldandet av kostnader för iordningställande av vissa gator i Lund
ävensom med Lunds stad fullfölja förhandlingarna i ämnet och vad därmed
äger samband, varvid samråd borde äga rum med en av vederbörande utsedd
representant för universitetet. Grönvall skulle efter slutförandet av nämnda
utredning och förhandlingar till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill
utredningen och förhandlingarna kunde giva anledning.

Grönvall har den 22 november 1941 överlämnat en den 5 och den 13 september
1941 dagtecknad, mellan Grönvall å Kungl. Maj:ts och kronans väg -

120 Riksdagsberättelsen.

I Et 9 nar, å ena, samt drätselkammaren i Lund å Lunds stads vägnar, å andra sidan,
träffad villkorlig överenskommelse angående viss i fastigheten Helgonagård
nr 1 ingående mark m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1942.

10. Karolinska sjukhusets byggnadskommitté (1939: 33; 1940: 24; 1941: I 9).

Genom beslut den 3 juli 1931 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild byggnadskommitté
för uppförande av karolinska sjukhuset, varefter Kungl. Maj:t den
22 augusti 1941 meddelade beslut rörande handhavandet av kommitténs arbetsuppgifter
efter den 1 juli 1941.

Sammansättning under tiden den 1 januari—den 30 juni 1941:

a) ledamöter:

Borell, K. G. T., f. d. häradshövding, ordförande;

Forssell, C. G. A., professor emeritus;

Jansson, C. R., möbelsnickare, vice ordförande;

Karlsson, W. E., borgarråd;

Key, E. S, H., professor emeritus;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

b) suppleanter:

Hernlund, C. A. V., överdirektör;

Källman, G. W., f. d. kommunalkamrerare, led. av I kamm.;

Larsson, V. E., direktör;

Olsson, G., lantbrukare;

Svartz Malmberg, Nanna, professor;

Söderlund, N. G., professor.

Kommitténs tjänstemän:

Berger, O. A., t. f. kansliråd, sekreterare;

Johansson, A. G., f. d. syssloman, kamrerare och kassaförvaltare;
Henriksson, G. B. H,, major, arbetschef;

Nordström, E. G. G., civilingenjör, kontrollant;

Hagskog, H., ingenjör, kontrollant;

Rundgren, O. F., bokhållare.

Kommitténs arkitekter:

Ahlbom, S. A. V., arkitekt;

Malm, S. G. Å., arkitekt.

Sammansättning under tiden den 1 juli—den 31 december 1941:

a) ledamöter:

Borell, K. G. T., f. d. häradshövding, ordförande;

Key, E. S. H., professor emeritus;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

b) suppleant:

Forssell, C. G. A., professor emeritus.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

121

Kommitténs tjänstemän: I El 11

Berger, O. A., t. f. kansliråd, sekreterare;

Rundgren, O. F., kassaförvaltare och bokhållare.

Lokal: Norrbacka, Stockholm 6; tel.: Karolinska sjukhuset.

Kungl. Maj:t uppdrog den 22 juni 1932 åt kommittén att verkställa undersökning
av möjligheterna för ordnande vid sjukhuset av en särskild för behandling
av reumatiska sjukdomar avsedd avdelning samt att med denna
undersökning inkomma till Kungl. Maj:t. Undersökningen har legat nere i
avbidan på statsmakternas ståndpunktstagande till frågan om reumatikervårdens
ordnande.

Byggnads- och inredningsarbetena ha slutförts. Av kommitténs uppdrag
återstår besiktning av olika entreprenörers arbeten, allt eftersom avtalade ansvarstider
utlöpa.

11. Chalmerska byggnadskommittén (1939: 34; 1940: 25; 1941: I 10).

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Majit, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.

Sammansättning under år 1941:

Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;

Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

ledamot av kommitténs sektion för skeppsbyggeri:

Lindblad, A. F., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:

Granholm, J. IL, professor;

Huggert, E. W., speciallärare.

Sekreterare:

Bodman, A. G., f. d. professor.

Kommitténs arkitekt:

Wernstedt, C. M., professor.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 13 59 86
och 13 12 85 samt till skeppsbyggeriinstitutionen 16 77 08 och till skeppsprovningsanstalten
16 78 85.

Såsom expert har varit tillkallad civilingenjören S. H. Hedenskoug.
Institutionsbyggnaden för skeppsbyggeri har slutbesiktigats den 26 augusti
1941. De huvudsakliga arbetena vid skeppsprovningsanstalten ha bestått i
komplettering av utrustningen med möbler och instrument. Sedan 1940 års
civila byggnadsutredning framställt yrkande om förenklingsåtgärder i vad

122

Riksdag sberättelsen.

I E: 11 avser byggnadsplanen för institutionsbyggnaden för sektionen för väg- och
vattenbyggnad, har nytt byggnadsförslag i angivna hänseende uppgjorts.
Detta förslag har beräknats medföra en kostnadsminskning i förhållande till
tidigare framlagt förslag av omkring 170,000 kronor.

12. Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga (1939: 18;

1940: 10; 1941: I 11).

Enligt beslut den 30 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

13. Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomt mark

m. m. (1939: 23; 1940: 13; 1941: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1938:

Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Borelius, A. J. T., docent;

Ericsson, A., landstingsman, Nöbbelöv;

Grönvall, S. I., kammarråd;

Hådding, A. R., professor;

Hedqvist, P. G., professor.

Sekreterare:

Örtengren, P. I., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 23.

De sakkunniga ha den 27 februari 1939 överlämnat utlåtande angående
universitetets i Lund behov av tomtmark m. m. Fullföljandet av utredningen
rörande vissa av de sakkunniga berörda frågor är beroende på vidare övervägande.

14. Låkarutbildningssakkunniga (1939: 25; 1940: 14; 1941: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938 för att
inom ecklesiastikdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag angående
läkarutbildningens reformering:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Ankarswärd, G. F. W. G., förste provinsialläkare;

Berg, S. F., professor;

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm.;

Giertz, G. B., leg. läkare, tillika sekreterare;

Häggqvist, G. P. E., professor;

Sjövall, P. G. E., professor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 25.

Departementschefen har den 31 mars 1941 tillkallat lasarettsläkaren S. G.
A. von Stapelmohr, provinsialläkaren K. I. E. Wildner, förste stadsläkaren
O. N. Bratt samt praktiserande läkarna N. E. G. Sundgren och E. R. A. O.
Rulcker såsom experter för att, var och en under högst tre dagar, stå till de

123

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

sakkunnigas förfogande för överläggningar angående utbildningen före me- I El 17
dicine licentiatexamen.

De sakkunniga ha under året hållit 30 sammanträden.

De sakkunniga ha den 7 oktober 1941 överlämnat betänkande med utredning
och förslag angående läkarutbildningen. I. Utbildningen till medicine
licentiatexamen (Statens off. utredn. 1941: 27).

Under år 1942 kommer de sakkunnigas arbete att omfatta utredning angående
specialistutbildningen och fortbildningen för äldre läkare.

15. överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken
(1939:31; 1940:16; 1941: I 14).

Genom beslut den 9 december 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt biskopen T.

J. E. Andrae att i anslutning till de av 1938 års allmänna kyrkomötes beredningsutskott
i dess betänkande nr 1 angivna riktlinjerna och med beaktande
av de av utskottet framburna önskemålen överarbeta och slutligt utforma
det av ärkebiskopen E. Eidem den 10 februari 1938 avgivna förslaget till revision
av den svenska kyrkohandboken. Andra; skulle vid utredningsarbetets
bedrivande samråda med biskoparna G. E. H. Aulén och Y. T. Brilioth,
vilka skulle äga att till det förslag, som komme att av Andrae avgivas, anteckna
sina särskilda meningar.

Sekreterare:

Ödmann, J. G., fil. d:r.

Den sakkunnige har den 18 januari 1941 överlämnat förslag i ämnet (Statens
off. utredn. 1940: 39).

Uppdraget är därmed slutfört, i vad detsamma rör den egentliga kyrkohandboken.
Härefter återstår utarbetandet av ett bihang till kyrkohandboken,
innehållande anvisningar och i vissa fall fullständiga liturgiska formulär
för gudstjänster av mera tillfällig art samt frivilliga vigningsakter.

Uppdraget beräknas bliva slutfört tidigast i slutet av år 1942.

16. 1939 års betygssakkunniga (1940: 19; 1941: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag i anledning
av vad av departementschefen i proposition nr 101 till 1939 års lagtima riksdag
och av riksdagen därefter i skrivelse nr 244 anförts angående betygssättningen
i folkskolan och därmed sammanhängande spörsmål:

Wigforss, F. J. M., lektor, ordförande;

Hassler-Göransson, Ejda Ina Carita, övningsskollärare;

Åhström, J. B. O., folkskollärare.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1942.

17. 1940 års arkivsakkunniga (1941: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1940 att
biträda med utredning och avgiva förslag angående gallring av statsmyndigheternas
arkivalier m. m.:

124

Riksdagsberättelsen.

I Ej 17 Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Almquist, H. K. H., riksarkivarie;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Boéthius, S. B., professor, stadsarkivarie i Stockholm.

Sekreterare:

Samzelius, P. P. M., andre arkivarie.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset 225 (ordf.), 11 25 98
(sekr., Riksarkivet).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 19.

De sakkunniga ha under år 1941 hållit 31 sammanträden. Mellan sammanträdena
har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren.
Överläggningar och samråd ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter
för olika förvaltningsområden.

De sakkunniga lia under år 1941 avgivit följande framställningar och utlåtanden:
den 25 januari och den 21 februari till byggnadsstyrelsen angående
krigsarkivets byggnadsfråga; den 17 februari angående gallring i verifikationerna
till vissa arméräkenskaper; den 24 februari angående utgallring
i arméförvaltningens arkiv av vissa räkenskapsserier; den 26 mars angående
utgallring i marinförvaltningens arkiv av vissa kassaverifikationer; den 26
mars angående utgallring i flygförvaltningens arkiv av vissa kassaverifikationer;
den 31 mars angående gallring i visst till marinförvaltningen för
granskning insänt räkenskapsmaterial; den 15 april angående gallring i verifikationerna
till flygflottiljernas medelsräkenskaper; den 27 maj angående
viss gallring i socialstyrelsens arkiv; den 30 maj angående utgallring av i lokala
myndigheters arkiv förvarade exemplar av s. k. härbärgerarkort; den
6 juni angående viss föreskrift rörande behandlingen av utgallrade handlingar;
den 10 juni angående tillsyn över de under framväxt varande arkivserierna;
den 24 oktober angående gallring i riksförsäkringsanstaltens arkiv;
den 24 oktober angående gallring i riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrås
arkiv; den 24 oktober angående utgallring av vissa handlingar hos yrkesinspektionen
samt den 16 december angående gallring i kommerskollegii
arkiv.

Under år 1942 ämna de sakkunniga fortsätta och fullfölja en genomgång
av de mera skrymmande arkivaliesamlingama inom statsförvaltningen. De
förvaltningsområden, vilkas arkivalier närmast äro avsedda att bliva föremål
för de sakkunnigas prövning, äro fångvården och kommissionsväsendet.
Förslag rörande vissa hithörande mera skrymmande arkivaliebestånd ämna
de sakkunniga avgiva under år 1942.

18. Utredning rörande ändring av gällande bestämmelser i fråga örn prästutbildningen
(1941: I 20).

Genom beslut den 7 juni 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt biskopen Y. T. Brilioth
att verkställa utredning rörande ändring av gällande bestämmelser i

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 125

fråga om prästutbildningen samt därefter till Kungl. Maj:t avgiva de förslag, I El 19
vartill utredningen må föranleda.

Genom beslut den 9 maj 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt sekreteraren vid
universitetet i Lund P. I. Örtengren att biträda Brilioth vid fullgörande av
det honom meddelade uppdraget.

På grund av annat offentligt uppdrag har den sakkunnige under det gångna
året icke kunnat fullfölja sitt arbete på planerat sätt. Större delen av det
betänkande, vartill utredningen föranleder, har dock utarbetats.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1942.

19. 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen (1941: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 för att
inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva förslag
rörande den högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Grabe, A. G., myntdirektör;

Hultin, S., professor, rektor vid Chalmers tekniska högskola;

Kreuger, H., professor, rektor vid tekniska högskolan i Stockholm;

Lundquist, O. R., undervisningsråd;

Nauckhoff, S. A. G., direktör.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., t. f. förste kanslisekreterare (t. o. m. den 15 oktober 1941);

Ekeberg, L. O., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 15 oktober 1941).

Biträdande sekreterare under tiden den 1—den 15 oktober 1941:

Ekeberg.

Lokal: Tekniska högskolan; tel.: 23 28 20.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 22.

Departementschefen har den 17 mars 1941 tillkallat byrådirektören i socialstyrelsen
T. G. Jememan och amanuensen i socialstyrelsen K. E. Olsson
såsom experter för att utföra vissa statistiska undersökningar, fallande
inom området för de sakkunnigas utredningsuppdrag, och för att stå till de
sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd rörande nämnda
undersökningar och vad därmed kan stå i samband.

De sakkunniga ha under det gångna året hållit 32 sammanträden. Vid 15
av dessa sammanträden ha representanter för de tekniska högskolorna och
dessas studentkårer, näringslivet och försvarsmakten närvarit, överläggningarna
med nämnda representanter ha givit de sakkunniga värdefulla impulser
och uppslag för det fortsatta arbetet. Ytterligare överläggningar med representanter
för försvarsmakten kunna möjligen bliva nödvändiga. För utrönande
av huru inom näringslivet och i det allmännas tjänst anställda
ingenjörer fördela sig på olika industrigrenar ävensom av ingenjörernas utbildning,
ålder och tjänsteställning lia de sakkunniga genom utsändande av
frågeformulär införskaffat uppgifter i angivna hänseenden från statliga företag,
samtliga städer, större köpingar och municipalsamhällen, samtliga en -

126

Riksdag sberättelsen.

1 E: 19 skilda järnvägar, vissa läroanstalter, omkring 3,500 industriföretag samt omkring
1,600 ingenjörsfirmor m. fl. företag.

De sakkunniga ha under året avgivit dels den 24 september gemensamt
med utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande
(Se I H: 13) underdånigt förslag till åtgärder för främjande av forskarutbildningen
och forskningen vid de tekniska högskolorna, dels ock den 14 oktober
och den 20 november efter samråd med samma utredning underdånigt utlåtande
angående de tekniska högskolornas riksdagspetita för budgetåret
1942/43.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1942.

20. 1940 års skolutredning (1941:1 23).

Genom beslut den 22 november 1940 uppdrog Kungl. Maj :t åt en kommitté
att verkställa utredning rörande skolväsendets organisation m. m. och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1940).

Sammansättning:

Bagge, G., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Andrae, T. J. E., biskop;

Cardell, Karin, småskollärarinna;

Dahr, Elisabeth, rektor;

Fredriksson, V. A., folkskolinspektör;

Hjärne, U. G. Erson, docent;

Iverus, G. H., rektor;

Jonson, Sigrid Maria Eleonora, Överlärare;

Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;

Kamell, N. B., folkskolinspektör;

Kolmodin, K. M., rektor;

Kärre, K., undervisningsråd;

Persson, N. A., folkskolinspektör;

Sandberg, F. W. E., kansliråd, tillika sekreterare;

Wellander, E. L., professor.

Biträdande sekreterare:

Arén, T. S., förste amanuens;

af Malmborg, N. M., förste kanslisekreterare (under tiden den 25 augusti—
den 31 december 1941).

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1941: I E 23.

Kommittén har beslutit att, särskilt vid den förberedande behandlingen av
vissa frågor, fördela sig på två avdelningar, läroverksavdelningen (ordförande
Kärre) och folkskolavdelningen (ordförande Jonzon), varjämte kommittén
tillsatt ett organisationsutskott för behandling av vissa med kommitténs
arbete sammanhängande frågor samt bestående av ordföranden, Andrae såsom
av kommittén utsedd vice ordförande, avdelningsordförandena samt
Fredriksson och Wellander.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 127

Kommittén har under sitt arbete biträtts av följande, av departementsche- I El 21
fen för kortare tider tillkallade experter, nämligen professorerna G. A. R.
Anderberg, J. K. G. Elmgren, D. Katz och J. Landquist, lektorerna J. H. F.

Gerring och S. A. Lide, läroverksadjunkten N. M. Björnsson samt folkskolinspektören
R. E. Wenngren. Därjämte har kommittén samrått med åtskilliga
på olika områden särskilt sakkunniga personer.

Kommittén har sammanträtt in pleno 31 gånger, varjämte de båda avdelningarna
var för sig haft ett stort antal sammanträden. Under mellantiderna
ha kommitténs ledamöter och sekretariat i större eller mindre utsträckning
varit sysselsatta med olika utredningsarbeten o. dyl. I juni 1941 företogo
några av kommitténs ledamöter en studieresa till Köpenhamn för att taga
närmare kännedom om vissa läroanstalter där samt få tillfälle att överlägga
med representanter för det danska skolväsendet.

Under den gångna tiden har kommittén diskuterat åtskilliga kommitténs
huvuduppgift berörande principfrågor. Kommittén har vidare till närmare
behandling upptagit flera med uppdraget sammanhängande detaljspörsmål
samt hopbragt och delvis bearbetat ett avsevärt arbetsmaterial, berörande
skilda delar av det svenska undervisningsväsendet.

Kommittén har till Kungl. Majit avgivit följande utlåtanden och förslag:
den 7 maj 1941 angående försök med undervisning i finska och ryska vid
vissa högre allmänna läroverk; den 29 maj 1941 angående nya former för
examensskrivningarna i främmande levande språk; den 14 november 1941
angående inrättande av en skolöverläkarbefattning inom skolöverstyrelsen
samt den 21 november 1941 angående anslag till Höglandsskolan.

Under år 1942 torde kommitténs arbete främst komma att omfatta dels
frågan om skolväsendets organisation och anknytningen mellan folkskolan
och den högre skolan, dels ock den redan under år 1941 påbörjade revisionen
av tim- och kursplaner för folkskolan, realskolan och gymnasiet.

21. 1941 års ecklesiastika arrendeutredning.

Enligt beslut den 11 december 1936 förordnade Kungl. Majit kammarrådet
T. H. Wohlin att — med fullföljande av honom genom Kungl. Majits
beslut den 5 juni 1936 anbefallt utredningsuppdrag angående, bland annat,
ändrade bestämmelser rörande utarrendering av vissa till kyrklig jord hänförliga
grupper av fastigheter — tills vidare såsom sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet
biträda vid beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk
natur, som till honom för sådant ändamål överlämnades.

Departementschefen tillkallade den 11 december 1936 stiftssekreteraren i
Lund T. V. K. Gynnerstedt och t. f. häradsskrivaren N. E. Brolin att, i den
mån så erfordrades, biträda den sakkunnige vid fullgörande av det honom
lämnade uppdraget.

Utredningsuppdraget om ändrade bestämmelser rörande utarrendering av
vissa till kyrklig jord hänförliga grupper av fastigheter blev under år 1938
slutfört.

128

Riksdagsberättelsen.

I E: 21 Sedan departementschefen med stöd av ovannämnda bemyndigande den
11 december 1936 uppdragit åt den sakkunnige att företaga förnyad utredning
av sist omförmälda fråga, bär departementschefen den 4 juli 1941 tillkallat
såsom särskilda experter att biträda den sakkunnige vid utredningen
rörande ovannämnda fastighetsgrupper:

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Andersson, J. A., småbrukare;

Nilsson, H., rektor vid Alnarps lantbruksinstitut.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset 179.

Efter visst förberedande arbete har ett första sammanträde med samtliga
tillkallade experter hållits den 1 december 1941.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1942.

22. Liturgisk-musikaliska kommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1941 för att
inom ecklesiastikdepartementet biträda med utarbetande av förslag till lösning
av sådana med den svenska kyrkohandboken förbundna liturgisk-musikaliska
frågor, som stå i samband med det den 27 december 1940 dagtecknade
förslaget till revision av nämnda handbok:

Aulén, G. E. H., biskop, ordförande;

Lindberg, O. F., professor;

Wikander, D., organist.

Sekreterare:

Weman, N. H. P., domkyrkoorganist i Uppsala.

Departementschefen har den 24 februari 1941 tillkallat kyrkoherden i Danderyds
pastorat A. O. T. Hellerström såsom expert för att under högst tjugu
dagar stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd.

De sakkunniga ha hållit sammanträden den 27 och den 31 januari, den
3—den 20 februari, den 7, den 10 och den 21 mars samt den 18 april—den 3
maj 1941.

Det huvudsakligaste arbetet har bedrivits såsom hemarbete. Detta har hänfört
sig till en bearbetning av det föreliggande melodiförrådet, de gamla gregorianska
melodierna i mässan och de nya melodierna till det stora antalet
s. k. inledningsantifonier. Samtliga melodier i mässan ha blivit föremål för
översyn och omharmonisering.

De sakkunnigas närmast föreliggande arbetsuppgift är att med aktgivande
på kyrkomötets beslut vidtaga erforderliga justeringar i mässmusiken. När
denna uppgift slutförts vidtager de sakkunnigas slutliga arbete: att fastställa
samtliga melodier melodiskt och rytmiskt, att harmonisera dem slutgiltigt
samt att ordna allt material enligt den serieindelning, som ansluter sig till
gällande ordning.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1942.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

129

23. Sakkunnig för utredning rörande de ecklesiastika löneboställenas I El 24

räntabilitet m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1941 för att
inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
de ecklesiastika löneboställenas räntabilitet m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 juni 1941):

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.

Enligt de lämnade direktiven bör utredningen särskilt taga sikte på, huruvida
boställsnämnderna vid meddelande av beslut om utförande av nybyggnadsarbeten
tagit vederbörlig hänsyn till boställenas storlek och avkastningsförmåga.
Därvid synes böra beaktas, att, då fråga är örn jordbruk med
skog, undersökningen bör avse egendomen i dess helhet, enär vid boställen
av denna typ det ej torde låta sig göra att ställa sådana krav på jordbrukets
avkastningsförmåga, att byggnadskostnaderna skulle kunna bäras av jordbruket
ensamt. — För att erhålla en säkrare grund för bedömande av det
nuvarande läget, bör det åligga den sakkunnige att i första hand från stiften
införskaffa erforderliga uppgifter rörande löneboställenas beskaffenhet och
förvaltning. Efter bearbetning av det insamlade uppgiftsmaterialet bör därefter
den sakkunnige avgiva de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Den sakkunnige har från samtliga stiftsnämnder införskaffat för utredningen
erforderliga uppgifter om de ecklesiastika löneboställenas belägenhet,
storlek, värde och beskaffenhet i övrigt. Vidare har den sakkunnige med vederbörligt
tillstånd företagit resor inom fem stift och därvid besiktigat löneboställen,
representerande olika typer i fråga om byggnadsbestånd, storlek
m. m. Besiktningsresor inom återstående stift ämnar den sakkunnige företaga
våren och sommaren 1942.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1942.

24. Filmutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 för att
inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
statligt stöd åt svensk filmproduktion (se Post- och Inrikes tidn. den
2 juli 1941):

Romberg, A. C. T., expeditionschef, ordförande;

Dymling, C. A., verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;

Sandén, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;

Sjöström, V. D., regissör.

Sekreterare:

Lindström, J. G., sekreterare i statens informalionsstyrelse.

Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel.: Kanslihuset 395 och 665.

I sitt anförande lill statsrådsprotokollet den 20 juni 1941 erinrade departementschefen
örn att frågan örn beredande av statligt stöd åt svensk filmpro Bih.

till riksd. prof. 1942. 1 sami. 9

lUksdagsberättelsen.

130

Riksdagsberåttelsen.

I E: 24 duktion under de senare åren vid flera tillfällen väckts såväl motionsvis i
riksdagen som genom förslag från filmindustriens sida. Vidare anförde departementschefen
:

»De förhållanden, som ansetts tala emot en differentiering av nöjesskatten
till förmån för svensk filmproduktion, föreligga i stort sett alltjämt. Om frågan
om understödjande av sådan produktion skulle betraktas enbart ur ekonomiska
synpunkter — alltså närmast som ett problem rörande avvägningen
av konkurrensen mellan inhemsk och utländsk film på den svenska marknaden
— skulle jag vara böjd att fortfarande förorda ett uppskov med frågans
bedömande. Emellertid föreligger i dagens situation ett mycket starkt
skäl för att frågan bör utan dröjsmål upptagas till ingående prövning, nämligen
önskvärdheten att främja framställandet av filmer, som under rådande
förhållanden äro av särskilt värde för vårt land och som det därför är ett intresse
att frambringa. Jag syftar på filmer, som framhålla nationella värden
och verksamt främja landets intressen och vilkas framställningssätt samtidigt
är präglat av kultur och konstnärlighet. Från statens sida ha visserligen
på sistone vidtagits anstalter för att stimulera produktionen av sådan film.
Det kan emellertid ifrågasättas, om dessa åtgärder äro tillräckliga och om det
icke är ur det allmännas synpunkt välbetänkt att på längre sikt och i mer
ordnade former verka för framställandet av sådan film.

Självfallet kunna fördelar i dessa hänseenden icke vinnas genom skärpning
av filmcensuren och ej heller gärna genom importpolitiska restriktioner.
Däremot är det troligt, att staten genom ekonomiskt stöd i en eller annan
form åt värdefull filmproduktion kan verksamt bidraga till att länka
denna in på banor, som icke blott äro önskvärda i vårt lands nuvarande läge
utan även så småningom kunna leda till en förbättring av den svenska filmproduktionens
allmänna standard. Av dessa skäl synes mig frågan böra nu
underkastas utredning.

Vid utredningen bör med stöd bland annat av de omfattande erfarenheterna
från andra länder ingående övervägas i vad mån fördelar ur de nyss anförda
synpunkterna kunna vinnas genom statliga stödåtgärder. Finnas sannolika
skäl tala för att tillfredsställande resultat kunna uppnås genom sådana
åtgärder, bör dryftas vilken eller vilka stödformer, som i vårt land kunna
vara de lämpligaste. Närmast torde valet komma att stå mellan antingen
ianspråktagande restitutionsvägen av den statliga nöjesskatten för svenska
filmer, som uppfylla vissa bestämda krav, eller också direkt statligt stöd åt
sådan filmproduktion genom särskilda anslag eller ur särskilt inrättad fond.
Då en förutsättning måste vara, att endast sådan produktion främjas, som
det ligger i det allmännas intresse att stödja, måste vid utredningen särskild
uppmärksamhet ägnas frågan om formerna för bedömning av filmuppslag
eller filmer.

Kan det avsedda syftet uppnås på andra vägar, bör det givetvis vara utredningen
obetaget att framlägga de förslag i sådan riktning, som finnas möjliga
att realisera.

Örn det för frågans fortsatta behandling är till fördel, att alternativa för -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 131

slag utarbetas, bör utredningen låta sig angeläget vara att utforma de olika
förslagen och den till grund för dessa liggande utredningen så detaljerat, att
en inbördes jämförelse är möjlig och att de var för sig kunna utgöra underlag
för de åtgärder, som kunna befinnas böra vidtagas. Av särskild betydelse
är, att vid utredningen de ekonomiska konsekvenserna för det allmänna noga
beaktas.»

Departementschefen har den 18 augusti 1941 tillkallat verkställande direktören
i filmaktiebolaget Lux S. A. Nygren såsom expert för att under högst
40 dagar stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd.

De sakkunniga ha för viss specialutredning anlitat biträde av byråchefen
H. Nordfelt.

De sakkunniga ha under år 1941 hållit sammanträden den 17 juli samt den
11, 12 och 18 december.

Uppgifter ha införskaffats rörande förhållandena på ifrågavarande område
i vissa främmande länder. En ekonomisk-statistisk undersökning har verkställts
rörande filmproduktionen och biografväsendet i Sverige. Därjämte ha
studiebesök avlagts vid vissa filmateljéer.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första kvartalet 1942.

25. Utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg.

Genom beslut den 26 september 1941 förordnade Kungl. Maj:t kammarrådet
E. H. Schalling att i enlighet med bestämmelserna i lagen den 13 juni
1919 örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
verkställa utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg.

Tidpunkten för uppdragets slutförande kan icke nu angivas.

J ordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.

1. Torrläggningskommittén (1939:33; 1940:32; 1941: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen
för att konstatera, i vilken omfattning kompletteringsarbeten kunna vara behövliga
och under vilka villkor statligt understöd bör utgå för arbeten av
detta slag, särskilt med hänsyn till möjligheterna att under tid av omfattande
arbetslöshet bereda ökad sysselsättning i produktiv verksamhet:
Insulander, C. J., f. d. överstelöjtnant, ordförande;

Karlsson, K. G., redaktör, led. av II kamm.;

Andersson, G. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Gullstrand, H. P., andre kanslisekreterare.

Jo: i

132

Riksdagsberättelsen.

I Jo: l Intill den 1 december ha under året hållits sex sammanträden.

Kommittén har den 6 december 1941 avgivit betänkande och förslag beträffande
erforderlig komplettering av statsunderstödda torrläggningsföretag
vid arbetslöshet ävensom vissa andra torrläggningsverksamheten berörande
frågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Jordbrukskasseutredningen (1939: 25; 1940: 19; 1941: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1938:
Ljungdahl, V. S., egnahemsdirektör hos egnahemsnämnden i Kronobergs län,
ordförande;

Lindeberg, S. J., bankinspektör och chef för bank- och fondinspektionen;
Adler, N„ lantbrukare;

Svensson, P., verkst, direktör i Gävleborgs läns centralkassa för jordbrukskredit; Ekengren,

Hj. K. A., bankråd.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1940:
Ericsson, Y. A. R., byråchef, tillika sekreterare.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1939: Jo 25.

Utredningen har den 29 januari 1941 avgivit betänkande med förslag till
förordning om jordbrukets kreditkassor m. m.
i Uppdraget är därmed slutfört.

3. Nötkreaturstuberkulosutredningen (1940: 23; 1941: I 23).

Kungl. Maj:t har den 28 april 1939 uppdragit åt medicinalstyrelsen och
lantbruksstyrelsen att gemensamt verkställa utredning rörande ändring av
bestämmelserna angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos
hos nötkreatur (se Post- och Inrikes tidn. den 4 maj 1939).

Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor.

Angående utredningsuppdraget, se 1940: Jo 23.

Under året har hållits ett gemensamt sammanträde med styrelserna.
Styrelserna ha den 22 januari 1941 avgivit betänkande angående det statsunderstödda
bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 19A0 års fiskerikommitté (1941: I 30).

Tillkallade den 1 februari 1940 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
7 juli 1939 med uppgift att såsom organisationskommitté tillvarataga fiskarenas
gemensamma intressen samt att efter departementschefens närmare bestämmande
vidtaga erforderliga åtgärder för bildandet av en riksorganisation
för fiskare:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Myrgren, H., fiskare;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

133

Jonsson, F. A., direktör; I Jo: 6

Corneliusson, S., ombudsman;

Konradsson, L., ombudsman;

Arvidsson, G., fiskmästare;

Ulfsparre, G., ryttmästare;

Levin, H., fiskare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Martin, K., disponent.

Biträde åt kommittén:

Stjernberg, S. T., jur. kand., verkst, tjänsteman hos lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit. ’•''/

Under året har kommittén hållit nio sammanträden, därav tre med representanter
för fiskets och fiskhandelns organisationer.

Kommittén har den 27 juni 1941 avgivit betänkande angående fiskarenas
ekonomiska organisation och reglering av fiskmarknaden (Statens off. utredn.

1941: 19).

Förevarande del av uppdraget är därmed slutförd.

5. Utredningsman för verkställande av utredning angående omfattningen av
den å Gotland av den vitkindade gåsen förorsakade skadegörelsen ävensom
örn lämpligt sätt för nedbringandet av påvisbar skadegörelse av större

betydenhet.

Tillkallad den 16 januari 1941 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
juni 1939:

Wibeck, J. E., jägmästare.

Den 14 oktober 1941 har avgivits förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1941 års sockerkommission.

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 februari 1941 att förhandla med svenska sockerfabriksaktiebolaget
och Sveriges betodlares centralförening angående villkoren
för 1941 års sockerproduktion.

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

(Sjöres, A., statsråd;

Malmfors, N. A. E., statssekreterare;

Carlborn, C. Hj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., byråagronom.

Kommissionen, som under februari och mars månader 1941 hållit ett flertal
sammanträden, har den 22 mars och den 3 april 1941 avgivit redogörelse
för förhandlingarna med Sveriges betodlares centralförening respektive

134

Riksdagsberättelsen.

I Jö: 6 svenska sockerfabriksaktiebolaget jämte förslag till villkor för 1941 års soc- .
kerproduktion.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1941 års arrendeutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 14 juli 1941)

dels såsom utredningsman:

Wihlborg, N., häradshövding;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

von Stockenström, B. H., godsägare, led. av I kamm.;

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Gustafsson, K. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ögren, K. V., lantbrukare.

Sekreterare:

Bladh, I.k hovrättsfiskal.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade därvid bland annat:

Under världskriget 1914—1918 uppstod i vårt land en stark prisstegring
å jordbrukets produkter och icke minst å de fodermedel av olika slag, vilka
erfordrades för mjölkproduktionen. För dem, som vid en tidpunkt, då ännu
en lägre prisnivå förefanns, iklätt sig leveransskyldighet av sådana varor,
uppkommo stora förluster. Särskilt lidande i detta hänseende blevo de arrendatorer,
vilka åtagit sig att erlägga arrende i form av mjölkleveranser eller
liknande naturaprestationer. I syfte att mildra svårigheterna för sagda arrendatorer
antogos då vissa lagar mot oskälig arrendestegring m. m. Vid tiden
för antagandet av dessa lagar voro de arrendeavtal, där legan, åtminstone
delvis, blivit utsatt i naturalster, mycket vanliga. Ehuru denna arrendeform
under efterkrigstiden säkerligen minskat i betydelse, i det att penningarrendet
fått ökad utbredning, äro dessa arrenden ännu på sina håll talrikt förekommande.
Erinras må, att enligt 12 § i förordningen den 22 juni 1934 (nr
320) angående grunder för förvaltning av viss kronoegendom skall vid utarrendering
av jordbruksegendomar arrendeavgiften vara utsatt till hälften i
penningar och till hälften i en eller flera av de persedlar, som upptagas i länets
markegångstaxa, att lösas med penningar efter senast fastställda pris enligt
litt. A i markegångstaxan. Uppenbart är att legans utsättande i naturalster
kan medföra en ohållbar situation, därest på grund av exceptionella
förhållanden en prisstegring uppkommer av sådan omfattning att parterna
vid avtalets ingående ej rimligtvis bort taga densamma i beräkning. Härigenom
kunna tydligen stora svårigheter uppstå för de arrendatorer, som åtagit

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 135

sig att gälda legan i form av naturaprestationer. Svårigheter kunna även I Joi 8
uppstå för arrendatorerna vid missväxt eller dålig skörd. Ej minst gäller detta,
då en mindre god skörd erhålles vid en tidpunkt, då produktionskostnaderna
stiga. Starka skäl synas tala för att mera allmänt möjligheter öppnas
att undanröja berörda svårigheter vid arrenden, där legan i mer eller mindre
stor omfattning utsatts i naturaprestationer. För detta ändamål synes emellertid
en ny lagstiftning på ifrågavarande område vara erforderlig. För lösning
av det föreliggande spörsmålet bör övervägas lämpligheten av att hänskjuta
frågor om jämkning i arrendeavtalet till skiljenämnder, en för varje
län. Vid den ifrågasatta lagstiftningen uppkommer givetvis ett flertal andra
spörsmål. Sålunda torde kunna ifrågasättas att viss gräns bestämmes för den
jämkning som må medgivas i arrendevillkoren. Vissa bestämmelser torde
även kunna ifrågakomma rörande graden av missväxt eller prisstegring som
skall kunna medföra ändring i arrendevillkoren.

Sedan utredningen påbörjats har under hand meddelats utredningsmannen
att utredningen borde omfatta även sådana ecklesiastika arrenden, där
arrendeavgiften vore helt eller delvis utsatt i persedlar att lösas enligt markegångstaxan.

Under året har utredningen hållit två sammanträden.

Den 29 oktober 1941 har utredningsmannen avlämnat en promemoria angående
lagstiftning till reglering av arrenden rörande jord, som är anslagen
till ecklesiastikt ändamål, jämte ett därvid fogat förslag till lag angående lindring
i arrendevillkoren för vissa arrendatorer av till ecklesiastikt ändamål
anslagen jord. Med skrivelse den 12 december 1941 har vidare avlämnats dels
en promemoria angående reglering av arrendevillkoren för vissa arrendatorer
av kronans jordbruksegendomar jämte förslag till förordning i ämnet, dels
ock en promemoria angående lagstiftning till reglering av vissa arrendeavtal
jämte ett därvid fogat förslag till lag om jämkning av arrendeavtal i vissa fall.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1942.

8. Statens sockernämnd.

(Jordbx-uksdepartementet 1939: 26; 1940: 27; Folkhushållningsdepartementet

1941: I 1.)

Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (Sv. förf.-saml. nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (Sv. förf.-saml.
nr 710).

Ledamöter:

Mannerfelt, G. E. A., landshövding, ordförande;

Carlborn, C. Ilj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör;

Backman, H. R., hovrättsråd (fr. o. m. den 1 september 1941).

136

Riksdag sberättelsen.

I Jo: 8 Extra ledamöter vid behandling av frågor rörande betarbetarlöner:
Christoffersson, O., agronom;

Lovén, P., landstingsman.

Tjänstemän:

Föredragande för tvister angående betarbetarlöner m. m.:

Jacobsson, G., jur. kand.

Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:

Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.

Föredragande och kontrollant i frågor rörande anslag och lån för lastnings-
och lossningsanordningar för sockerbetor:
von Friesen, E., f. d. distriktschef.

Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel. 710 95.

Nämnden, som under året sammanträtt cirka 25 dagar, har i enlighet med
sin instruktion utövat fortlöpande kontroll över dels svenska sockerfabriksaktiebolagets
verksamhet, dels den betodlare åliggande skyldigheten att jämlikt
till nämnden avlämnad förbindelse erlägga viss minsta ersättning för
utfört betarbete. Nämnden har uppburit den avgift, som betodlarna enligt
samma förbindelse haft att erlägga, samt efter av Kungl. Majit lämnade föreskrifter
fördelat influtna avgiftsmedel. Nämnden har vidare handlagt inkomna
ansökningar om bidrag och lån av statsmedel till lastnings- och lossningsanordningar
för sockerbetor.

9. Statens potatismjölsnåmnd (1939: 27; 1940: 28; 1941: I 7).

Tillsatt av Kungl. Majit den 26 juni 1933. Gällande instruktion utfärdad
den 15 augusti 1933 (Sv. förf.-saml. nr 515), ändrad den 4 april 1941 (Sv.
förf.-saml. nr 182).

Ledamöter:

Adler, N., lantbrukare, ordförande;

Henriksson, H., sekreterare hos Kristianstads läns hushållningssällskap;
Almgren, S. G., byråchef;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 1 juli 1941).

Ledamot vid behandling inom nämnden av frågan rörande den brännvinstillverkning,
varmed bör räknas vid fastställandet av bränneriernas inköpsskyldighel
i fråga örn potatis:

Lyberg, E., verkst, direktör i Aktiebolaget Vin- & spritcentralen.
Suppleanter:

Lilienberg, A. J., kommerseråd, sekreterare;

Johnsson, P. A., (t. o. m. den 30 juni 1941);

Leander, K., ingenjör.

Lokal: Drottninggatan 2; tel. 10 10 23.

Nämnden har, bland annat, utfärdat licenser för tillverkning av potatisstärkelse
under tillverkningsåret 1 oktober 1941—30 september 1942, utarbetat
förslag till prissättning å potatis och potatisstärkelse under samma tillverkningsår
samt avslutat avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under berörda tid.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

137

10. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1939: 29; 1940: 29; I Joi 11

1941: I 8).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.

Ledamöter,

utsedda av Kungl. Maj:t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:
von Stockenström, B. H., godsägare, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Waller, T., revisor.

Suppleanter, resp.:

Tottie, H. K. H., statskommissarie (avliden under 1941);

Berger, O. A., t. f. kansliråd (fr. o. m. den 5 september 1941);

Hallagård, G. A. lantbrukare, led. av II kamm.;

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Carlgren, E., f. d. hypoteksombudsman;

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jun kand.

Lokal: Näckströmsgatan 1; tel. 20 02 80.

Nämnden har under år 1941 sammanträtt nio gånger. För behandling av
löpande ärenden av mindre vikt samt för ärendenas beredning i vissa fall
är ett arbetsutskott tillsatt.

Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer. De anvisningar till låneförmedlarna, som visat
sig erforderliga, ha genom cirkulärskrivelser lämnats dessa. Utlåtanden ha
avgivits beträffande ett flertal av Kungl. Majit till nämnden remitterade
ärenden, avseende låneverksamheten.

Under året ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 2,175,600 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 395 stycken.

För överläggning med representanter för låneförmedlare, för besiktning av
belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar samt i samband med förvaltning
av inköpt egendom lia åtskilliga resor företagits av nämndens ledamöter
och verkställande tjänsteman.

11. Skogslagkommissionen (1939: 10; 1940: 11; 1941: I 9).

Utredningen skall tillsvidare vila (jfr prop. nr 79 till 1939 års urtima riksdag,
Bil. 16, sid. 120).

138

Riksdcigsberättelsen.

I JO! 12 12. 1936 års skogsutrednirxg (1939: 12; 1940: 12; 1941: I 10).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli och den 3 oktober
1936 samt den 10 januari 1941 (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli
1936 och den 13 januari 1941).

Utredningsmän:

Strindlund, G., överdirektör, ordförande;

Malmfors, N. A. E., statssekreterare;

Schager, C. A. N., jägmästare, ombudsman hos Sveriges skogsägareförbund.
Sakkunniga:

Berg, N. R., ryttmästare;

Holmbäck, B., direktör;

Jansén, J. V., landstingsman;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Sundblad, G., direktör.

Sekreterare:

Plym-Forshell, W. N., e. jägmästare.

Lokal: Vasagatan 12; tel.: 23 59 10.

De för utredningen gällande direktiven framgå, förutom av uppgifterna
under 1937: Jo 19 och 1939: Jo 12, av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande den 10 januari 1941. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

»Utredningen bör i första hand inriktas på att undersöka, huruvida i samband
med de åtgärder, som i anledning av rådande kris vidtagits eller komma
att vidtagas beträffande landets bränsleförsörjning och skogsindustriernas
råvaruförsörjning, anordningar lämpligen kunna genomföras, vilka tillgodose
önskemålet att främja en ändamålsenlig skogsproduktion eller på
annat sätt bidraga till att varaktigt öka det svenska skogsbrukets bärkraft.
Vidare torde frågan om reglering av virkesmätningen inom de delar av
landet, där nu gällande lagstiftning om virkesmätning icke är tillämplig,
böra upptagas till övervägande.»

Utredningen har under året fortsatt sina undersökningar angående skogsbrukets
transportväsende. Med biträde av vissa skogsvårdsstyrelser har en
specialundersökning verkställts angående bränsleförsörjningens förhållande
till skogsvården under nu rådande kris med särskilt aktgivande på därmed
sammanhängande transportproblem. I skrivelse till Kungl. Maj:t av den 12
juli 1941 har utredningen gjort framställning om ökad medelsanvisning för
byggande av virkestransportvägar å enskilda skogar (jfr prop. nr 312 till
1941 års riksdag, riksdagens skrivelse nr 474).

Under året ha utredningsmännen hållit sammanträden med de sakkunniga
under två dagar ävensom överläggningar under en dag med ett antal experter
för dryftande av skogliga transportproblem. Vidare ha utredningsmännen
deltagit i ett antal sammanträden med utredningen rörande den teknisktvetenskapliga
forskningens ordnande (Se I H: 13) i fråga örn spörsmål, som
avse träkemisk och träteknisk forskning.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 139

Utredningen beräknas kunna under första halvåret 1942 avlämna betän- I Jot 14
kande rörande skogsbrukets transportväsende.

13. Lyckebyåutredningen (1939: 32; 1940: 31; 1941: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober 1936:

Hagströmer, S. A. E., landshövding, ordförande;

Ehrenberg, N. G., godsägare;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör.

Lokal: Hushållningssällskapet, Karlskrona; tel. 11 23.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 29.

Under tiden efter avlämnandet av arbetsberättelsen för år 1940 har utredningen
hållit åtta sammanträden.

Såsom i föregående riksdagsberättelse omförmälts avbröts under år 1940
arbetet med upprensningen av själva årännan på grund av brist på olja till
de för ändamålet nödvändiga maskinerna. Sedan gengasdrivna motorer anskaffats,
har årensningsarbetet kunnat återupptagas hösten 1941. Arbetet
väntas bliva slutfört till den 1 februari 1944. En del arbeten med upptagande
av bikanaler ha pågått. Av de hittills torrlagda områdena ha några efter påföring
av konstgödsel kunnat plöjas och besås. Synnerligen goda skördar ha
erhållits.

I avseende å kolonisationen äro de lantmäteriförrättningar som igångsatts
i och för fastighetsbildning huvudsakligen avslutade, såvitt angår Blekinge
län. Beträffande den del av Kalmar län, som beröres av utredningen, torde
lantmäteriförrättningarna knappast hinna bliva avslutade förrän om tidigast
ett år.

14. Statens fiskenämnd (1939: 34; 1940: 33; 1941: I 13).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1937. Instruktion för nämnden utfärdades
samma dag (Sv. förf.-sami. nr 647).

Ledamöter:

Hessle, Chr. V., fil. d:r, byrådirektör, ordförande;

Lindqvist, J., köpman;

Kewenter, G. A., jun kand.

Sekreterare:

Ehrnford, N. H. W., jun kand.

Lokal: Vasagatan 52; tel. 20 67 93.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1938: Jo 31.

Nämnden har intill den 1 december hållit 13 sammanträden, därav ett
med representanter för Norrköpings fiskhandlareförening och Östergötlands
fiskförsäljningsförening samt ett med ombud för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningama
och partihandlarna.

140

Riksdagsberättelsen.

I Jo. 14 Nämnden har den 26 november 1941 till Kungl. Maj:t avgivit utredning
rörande verkningarna av regleringen av handeln med färsk strömming och
sill.

15. 1937 års riksskogstaxeringsnåmnd (1939: 35; 1940: 34; 1941: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1937:
Hesselman, O. A. H. V., professor, f. d. chef för statens skogsförsöksanstalt,
ordförande;

Jonson, T. W., professor, vice ordförande;

Lindeberg, E. F. L., överdirektör;

Nordquist, M., jägmästare;

Nyblom, A. E., länsjägmästare.

Skogsmatematisk expert:

Näslund, H. M. E., Överassistent.

Sekreterare, överledare för fältarbetena samt föreståndare för räknekontoret
hos nämnden:

Hagberg, A. E., e. jägmästare.

Den 1 december 1941 voro hos nämnden anställda 19 personer. Vid fältarbetet,
som pågick juni—oktober månader 1941, voro omkring 120 personer
anställda.

Lokal: Tegnérgatan 15; tel. 112137 (ordförande och sessionsrum) och
11 21 38 (sekreteraren).

Beträffande de för nämnden givna direktiven, se 1938: Jo 32.

Intill den 1 december har nämnden hållit sex sammanträden, omfattande
tretton dagar. Härjämte ha nämndens ledamöter företagit två studieresor,
en till Västerbottens och Norrbottens län samt en till Älvsborgs och Östergötlands
län.

Nämnden har under sommaren år 1941 verkställt taxering av resterande
del av Västerbottens län samt hela Norrbottens läns kustland, tillsammans
c:a 63,900 km2 (exkl. fjäll).

Vidare har nämnden till statens bränslekommission överlämnat förslag
angående de vedkvantiteter, som ur ren skogsvårdssynpunkt anses kunna avverkas
under närmast följande tioårsperiod inom de tjugu sydligast belägna
länen.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941 har nämnden erhållit
i uppdrag att undersöka tillgången på vedskog inom Östergötlands, Älvsborgs
och Kalmar län, samt på grundval av tillgängliga uppgifter beräkna
vedskogstillgången inom Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län.
Taxeringen av de sydligare länen har avslutats under december månad 1941.

Nämnden har för fältarbetet år 1942 framlagt förslag till taxering av skogarna
inom Gävleborgs län.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 141

16. Ladugårdsbyggnadssakkunniga (1939: 36; 1940: 35; 1941: I 15). J Jo: 17

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1938 och
den 14 februari 1941:

Hedulff, E. N:son, överdirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, J. H., lantbrukare;

Örbom, K. A., agronom (fr. o. m, den 14 februari 1941).

Sekreterare:

Staél von Holstein, K. O. J., civilingenjör.

Att såsom experter biträda de sakkunniga har departementschefen jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1938 förordnat följande
personer:

Eriksson, K. J., professor;

Royen, N., byrådirektör;

Nohrman, G., distriktsveterinär;

Edholm, H., förrådsdirektör.

Vidare har departementschefen bemyndigat de sakkunniga att tillkalla
representanter för medicinalstyrelsen, veterinärhögskolan och svenska mejeriernas
riksförening att deltaga i överläggningar med de sakkunniga om i
vad mån olika djurslag lämpligen kunna uppställas i gemensamma utrymmen.

Lokal: Domänstyrelsen, Kungsgatan 37; tel.: 23 10 90.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Jo 36.

Under året ha hållits femton sammanträden ävensom överläggningar med
ett flertal experter.

Arbetet har under året huvudsakligen omfattat sammanställning och bearbetning
av tidigare gjorda utredningar och försök. I skrivelse den 20 juni
1941 till chefen för jordbruksdepartementet har en redogörelse lämnats för
det av de sakkunniga bedrivna utredningsarbetet. I redogörelsen har föreslagits,
att under arbetet vunna erfarenheter borde publiceras i form av
meddelanden från de sakkunniga.

Promemoria angående ventilation av djurstallar har utarbetats.

Uppdraget torde bliva slutfört under år 1942.

17. Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens nyttjanderätt
till område å Djurgården (1939: 17; 1940: 13; 1941: I 16).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 8 juli 1938 för att verkställa utredning rörande
lantbruksakademiens nyttjanderätt till område å Djurgården, därvid
även förefintliga mellanhavanden mellan akademien och staten i avseende
å byggnader m. m. skola utredas:

Rolander, S. E., länsassessor.

Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel.: Länsstyrelsen.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1942.

142

Riksdagsberättelsen.

18. Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av bisamråtta
(1939: 21; 1940: 15; 1941: I 17).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938:
Wibeck, J. E., jägmästare, docent; 4

Upmark, E., civilingenjör, sekreterare i svenska vattenkraftföreningen.
Lokal: Svenska vattenkraftföreningen; tel. 10 49 22.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Jo 21.

Under året har verkställts rekognoscering i avsikt att fastställa lämplig
plats i Nordsverige för en första försöksinplantering av bisamråtta.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1942.

19. Utredning rörande jordbrukets inriktande under försvårad tillförsel och

krig (1939: 24; 1940: 18; 1941: I 18).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1938:
Åkerman, E. Å., professor.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., byråagronom.

Lokal: Sekreteraren: Statens livsmedelskommission, Artillerigatan 42; tel.
Livsmedelskommissionen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Jo 24.

Utredningsarbetet fullföljes tillsvidare inom statens livsmedelskommissions
produktionsavdelning.

20. Statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd (1940:20; 1941:1 20).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 11 november 1938 för handha vande av de
åligganden, som i administrativt hänseende åvila veterinärbakteriologiska
anstaltens föreståndare. Instruktion utfärdad av medicinalstyrelsen.
Ledamöter:

Forssell, C. E. G., professor, ordförande;

Hulphers, G. B., professor;

Hjärre, A., professor;

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden;

Lagerlöf, N. P., professor.

Sekreterare:

Hagström, F. A. G., sekreterare hos anstalten t. o. m. den 31 augusti 1941;
MacDowall-Pihlström, S. G. H., sekreterare hos anstalten fr. o. m. den 15 november
1941.

Lokal: Statens veterinärbakteriologiska anstalt; tel. Sekreteraren: 31 63 92.
Nämnden, som under år 1941 sammanträtt fyra gånger, har i enlighet med
sin instruktion utövat överinseendet över anstalten och därvid handlagt ett
flertal ärenden rörande anstaltens verksamhet. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 27 oktober 1939 handhaves anstaltens närmaste ledning av professor
Hjärre.

143

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

21. Epizootisakkunniga (1940:21; 1941: I 21). I Joi 22

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 febr. 1939):

Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Höjer, J. A., generaldirektör;

Magnusson, H. G., professor;

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden;

Jerlov, S., chefsveterinär;

Lanke, B. T., sekreterare;

Nilsson, M. Hj., lantbrukare.

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga:

Börjesson, A., disponent;

Jeppsson, H. Hj., distriktsveterinär;

Wingborg, A. H. B., förste aktuarie;

Svegart, H. L., landskanslist.

Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Jo 21.

Av utredningsuppdraget återstå frågan om den statsunderstödda försäkringsverksamheten
mot förluster till följd av smittsamma husdjurssjukdomar
samt frågan om inrättande av anstalt, där forskning rörande mul- och
klövsjuka kunde bedrivas. Förstnämnda fråga skall tills vidare vila (jfr prop.
nr 79 till 1939 års urtima riksdag, Bil. 16, sid. 120).

De sakkunniga ha under året vidtagit vissa förberedande undersökningar
avseende landets försörjning med vaccin mot mul- och klövsjuka.

22. Utredning för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings
betänkande (Statens off. utreda. 1936: 23) ävensom den utredning i
övrigt rörande lappväsendet, som sammanhänger med i betänkandet
omhandlade spörsmål (1940: 22; 1941: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1939
dels såsom utredningsman:

Berglöf, L., generaldirektör;

dels ock såsom särskilda experter att, på kallelse av utredningsmannen,
med denne deltaga i överläggningar i ämnet:

Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.;

Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;

Kangas, K. E., t. f. lappfogde;

Wanhainen, W. L., jordbrukskonsulent;

Park, G. L., kyrkoherde;

Andersson Juuso, P. L., lappman.

Sekreterare:

Nordberg, L. G. F., förste kanslisekreterare.

144

Riksdagsberåttelsen.

1 JO! 22 Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 562.

Under året ha hållits sammanträden under tiden den 31 oktober—6 november.
Överläggningar ha ägt rum med samtliga lappfogdar. Resor ha företagits
i lappmarkerna.

Utredningsmannen, som den 27 november 1940 avgivit betänkande angående
lägenhetsupplåtelser åt lappar, som lämnat renskötseln (Statens off.
utredn. 1940: 37), har därefter upptagit till behandling frågor om vidtagande
av åtgärder för de renskötande lapparnas stödjande m. m.

23. Utredning rörande upplysningsverksamheten på jordbruks- och träd gårdsområdet

(1940:25; 1941:1 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1939)

dels såsom utredningsman för att verkställa utredning i fråga om en ändamålsenligare
upplysningsverksamhet rörande resultaten av den statliga och
statsunderstödda forsknings-, försöks- och provningsverksamheten på jordbruks-
och trädgårdsområdet:

Rolander, S. E., länsassessor (t. o. m. den 28 oktober 1941);

Arnegren, O. A. P:son, byråchef (fr. o. m. den 29 oktober 1941);

dels ock såsom sakkunniga för att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Bjelle, E., direktör;

Hovgård, Å., lantbruksskolföreståndare;

Sundelin, K. G. U., professor;

Wetterberg, S., redaktör.

Förordnad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1939
att biträda utredningsmannen vid utredningsuppdragets fullgörande:

Bachér, I. H., agronom.

Lokal: Lantbruksstyrelsen; tel.: 23 46 20.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1940: Jo 25.

Av utredningen från vissa forsknings-, försöks- och provningsinstitutioner
införskaffade uppgifter rörande erhållna arbetsresultat m. m. har under året
bearbetats.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1942.

24. Utredning rörande hushållningssällskapens organisation (hushållnings sållskapsutredningen)

(1940: 26; 1941: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1939).

Utredningsmän:

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

145

Selberg, R., lantbrukare; I Joi 25

Augustinson, K. R., sekreterare;

Ågren, Th. V., rektor;

Adalberth, E., agronom.

Särskild sakkunnig:

Rodhe, S. O., sekreterare (fr. o. m. den 14 augusti 1941).

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., byråagronom (t. o. m. den 16 december 1941);

Rodhe, S. O., sekreterare (fr. o. m. den 17 december 1941).

Riträdande sekreterare under tiden den 17 januari—den 16 december 1941:

Ossmark, J. O. L., notarie;

Riträde åt utredningsmännen:

Sjöborg, N. E., t. f. byråagronom (fr. o. m. den 9 maj 1941).

Lokal: Sekreteraren: Hushållningssällskapet, Uddevalla; tel. 12 150; agronom
Sjöborg: Lantbruksstyrelsen; tel. 23 46 20.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1940: Jo 26.

Intill den 1 december ha under året hållits sammanträden under 26 dagar.

Härjämte har under en vecka i juli företagits en studieresa med besök hos
olika hushållningssällskap i mellersta och södra Sverige.

Utredningens uppdrag torde, i vad avser hushållningssällskapens organisation,
bliva slutfört i början av år 1942.

25. Statens linnämnd (1941:1 26).

Tillsatt av Kungl. Majit den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdades
den 31 maj 1940 (Sv. förf.-saml. nr 448).

Ledamöter:

Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Åkerman, E. Å., professor;

Leman, A., disponent;

Paues, E. W., direktör;

Olsson, L., f. d. riksdagsman;

Rendz, G., godsägare.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., byråagronom.

Lokal: Grevgatan 64; tel.: Livsmedelskommissionen.

Under året har nämnden hållit femton sammanträden.

Nämnden har framlagt förslag om ytterligare stöd åt lin- och hampodlingen.
På initiativ av nämnden har inhemsk tillverkning av maskinell utrustning
till lin- och hampberedningsverk igångsatts. Kvalitetsbestämmelser för
.svensk hamphalm och hamptåga, odlingsanvisningar för lin och hampa m. m.
ha utarbetats.

Bih. till riksd. prof. 19i2. 1 sami.

Itiksdugsbcrättclsen.

146

Riksdagsberättelsen.

1 JO: 26 26. 1940 års norrlandsutredning (1941:1 27).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 augusti 1940 att, enligt departementschefens
närmare bestämmelser, verkställa förberedande undersökning
angående åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran:
Lindeberg, E. F. L., överdirektör.

Sekreterare:

William-Olsson, W. F., fil. d:r, docent.

Lokal: Utredningsmannen: Egnahemsstyrelsen; tel. 23 10 20; sekreteraren:
Stockholms högskola, geografiska institutet; tel. 32 67 07.

Utredningens arbetsresultat för året föreligger i form av dels analyser av
Norrlands geografiska regioner och tätortsgrupper, befolkningens struktur
regionvis och för de olika tätortsgruppema år 1935, ävensom befolkningsutvecklingen
1880—1940, dels beräkningar rörande befolkningsutvecklingen
intill 1960, dels undersökningar av jordbruk och skogsbruk med särskild hänsyn
till brukningstid, brukningsdelar, arrondering och avsättningsförhållanden,
dels ock utredningar rörande industrigruppernas läge, utveckling och
skattetryck m. m.

Det förberedande utredningsarbetet beräknas bliva slutfört i början av år
1942.

27. Utredningsmän för verkställande av utredning om och upprättande av
plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odlingsgrånsen
i Norrbottens län (1941:1 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 oktober 1940:

Wibeck, J. E., jägmästare, docent, ordförande;

Hultin, I. I., jägmästare;

Hedbäck, E. G., lappfogde.

Lokal och tel.: Domänstyrelsen.

Angående utredningsmännens uppdrag, se 1941:1 Jo 28.

Under året ha sammanträden hållits under 8 dagar i Stockholm och 2 dagar
i Kiruna. Utredningsmännen ha utarbetat preliminära riktlinjer och kontraktsförslag
för ifrågavarande tomtupplåtelser ävensom behandlat vissa till
dem remitterade ansökningar om tomtupplåtelser samt om uppförande eller
innehav av vissa kojbyggnader.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1942. 28

28. 1940 års utredning örn jordbrukets skuldsättning (1941:1 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1940):

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Anderberg, H. E., hovrättsråd;

Toragård, O. S., lantbrukare.

147

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

Sekreterare: I Jo: 29

Stjernberg, S. T., jur. kand., verkst, tjänsteman hos lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit (t. o. m. den 21 januari 1941);

Svennegård, C. J., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 april 1941).

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1941:1 Jo 29.

Utredningsmännen ha avgivit

den 16 januari 1941 betänkande med förslag till kungörelse om krislån till
jordbrukare; samt

den 7 augusti 1941 betänkande med förslag till lag om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet (Statens off. utredn. 1941: 24).

29. 19il års vanhävdsutredning. *

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 5 juli 1941)
dels såsom utredningsman:

Wihlborg, N., häradshövding;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.;

Pettersson, G. K., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nilsson, A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jansson, S., lantbrukare, led. av II kamm.;

Klinker, K., godsägare.

Sekreterare:

Bladh, I., hovrättsfiskal.

Lokal: Domarkansliet, Landskrona; tel. 12 92.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: »Utredningen bör syfta
till utformning av en för nuvarande kristidsförhållanden avpassad lagstiftning,
som tar sikte på det i rådande läge aktuella problemet att såvitt möjligt förhindra
att jordbruksjord misskötes så att den avkastning den borde kunna
giva undandrages folkförsörjningen. Härvid bör emellertid beaktas att en
rationell användning av förefintliga jordbruksarealer icke bör förhindras.

Vid utredningen böra åtgärder mot den medvetna och avsiktliga vanhävden
i första rummet övervägas, och särskild uppmärksamhet bör ägnas sådana
fall, då jordbruksfastigheter ägas av personer, som icke själva driva jordbruk
utan inköpt desamma i spekulationssyfte eller av andra likartade skäl.
Lagstiftningen bör så långt möjligt givas en sådan utformning, att den tilllåter
ett verkligt effektivt ingripande i alla sådana fall, där vanhävden uppenbarligen
beror på självförvållade orsaker, men samtidigt möjliggör hänsynstagande
till omständigheter varöver den enskilde icke kunnat råda. Vid
utredningen bör undersökas huruvida redan förefintliga organ kunna anlitas
för övervakning av hithörande förhållanden och konstaterande av vanhävd.
Utredningen bör bedrivas så skyndsamt, att förslag i god tid kan föreläggas
1942 års riksdag.»

148

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 29 Intill den 1 december ha två sammanträden hållits med de sakkunniga.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari månad 1942.

30. Utredning rörande vattenförsörjning för vissa bebyggelseområden

på landsbygden.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 4940 uppdragit åt egnahemsstyrelsen att
i samråd med styrelsen för statens institut för folkhälsan verkställa utredning
rörande vattenförsörjning för sådana bebyggelseområden på landsbygden,
vilka med gällande bestämmelser icke kunna få statsbidrag för dylikt
ändamål.

Tillkallad såsom sakkunnig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
juni 1941:

Gullström, I., civilingenjör, tillika sekreterare.

Lokal: Sekreteraren: Vattenbyggnadsbyrån, Humlegårdsgatan 29; tel.: Vattenbyggnadsbyrån.

Intill den 1 december ha under året hållits fyra gemensamma sammanträden
med styrelserna. I ett sammanträde ha även deltagit representanter för
vissa andra av förevarande fråga berörda myndigheter.

Under året har företagits en inventering av vattenförsörjningsförhållandena
inom vissa landskommuner.

Utredningsuppdraget torde bliva slutfört i början av år 1942. 31

31. Sakkunniga för utredning rörande veterinärinrättningens i Skara framtida
användning (veterinärinråttningssakkunniga).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 oktober 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 17 oktober 1941):
von Hofsten, G. A., godsägare, ordförande;

Forssell, C. E. G., professor;

Eriksson, K. J., professor;

Enderstein, P. E., sekreterare.

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand., verkst, tjänsteman hos lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit.

Lokal: Sekreteraren: Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit, Näckströmsgatan
1, Stockholm; tel.: 20 02 80.

De för utredningen gällande direktiven framgå av föredragande statsrådets
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Statsrådet yttrade
därvid bland annat:

»För att klarlägga frågan örn veterinärinrättningens i Skara framtida uppgifter
och organisation synes en utredning böra igångsättas, vilken bör undersöka
lämpligheten och möjligheten av en sådan omorganisering av djurkliniken
att den kommer att bättre motsvara nutida krav på husdjurssjukvård
samt upptagandet vid inrättningen av veterinärvetenskapligt forskningsarbete
ävensom behovet av en ökad hovslagarutbildning. I samband härmed

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 149

bör en av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjord J Jo: 32
anhållan att få inköpa vissa veterinärinrättningen tillhörande fastigheter att
användas såsom skoljordbruk upptagas till prövning, varvid bör undersökas
huruvida en förläggning av lantmannaskolan i Skara till samma plats som
veterinärinrättningen må kunna ske. En dylik anordning synes nämligen
kunna medföra betydande fördelar i undervisningsavseende, då en praktiskt
betonad husdjursundervisning vid lantmannaskolan härigenom skulle i hög
grad underlättas. En gemensam förläggning för inrättningen och skolan skulle
även skapa goda förutsättningar för en fruktbärande undervisningsverksamhet
i form av kortare kurser för den djurägande allmänheten i såväl Skaraborgs
som närgränsande län.»

De sakkunniga ha i skrivelse den 18 december 1941 behandlat frågan om
lämpligaste sättet att tillgodose behovet av skoljordbruk vid förläggning av
en lantmannaskola i omedelbar närhet till veterinärinrättningen i Skara.

32. Elektrifieringsberedmngen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941:

Malm, N. R., kommerseråd, ordförande;

Ytterborn, G. R., byråchef;

Helleberg, N., byråchef;

Fletcher, J. F., förste byråingenjör.

Sekreterare:

Lund, R. N., civilingenjör.

Lokal: Eirger Jarls torg 5; tel.: Kommerskollegium.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941 åligger det elektrifieringsberedningen
att dels verkställa de närmare tekniska utredningar, som kunna ^
vara erforderliga för bedömande av inkommande ansökningar om statsbidrag
till landsbygdens elektrifiering ävensom till framdragande av elektriska matarledningar
till anläggningar, som avse tillgodogörande av landets torvtillgångar
för tillverkning av torvbränsle, dels ock avgiva utlåtanden i frågor rörande
sådant statsbidrag.

Intill den 1 december har hållits sex sammanträden.

Beredningen har övertagit de arbetsuppgifter, som enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 15 november 1940 åvilat särskilda under benämningen elektrifieringsberedningen
av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen, vattenfallsstyrelsen
och statens bränslekommission utsedda representanter.

Från och med den 24 oktober till och med den 30 november 1941 har beredningen
avgivit utlåtanden i 29 bidragsärenden. 10 bidragsärenden avseende
anläggningar, som på grund av materielbrist icke kunna komma till utförande,
ha bordlagts.

150

Riksdag sberättelsen.

I H: l

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.

1. Clearingkontoret (1939:18; 1940:13; 1941:19).

Enligt kungörelserna den 22 juni 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Turkiet m. m. (Sv. förf.-sami. nr 348; se ock
1936 nr 488) och den 27 mars 1935 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Estland m. m. (Sv. förf.-saml. nr 72) har handläggningen
av frågor rörande tillämpning av nämnda kungörelser samt utövandet
av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad anförtrotts ett
av Kungl. Maj :t för ändamålet utsett organ (clearingkontoret).
Clearingkontorets sammansättning under året:

a) ledamöter:

Engzell, G., utrikesråd, ordförande;

Nylander, O. E., landshövding;

Åkerlindh, G., direktör;

b) suppleanter:

Matz, K. S.. kommerseråd;

Ljungberger, B. G., direktör;

Larsson, L., direktör.

Sekreterare:

Björsäter, K., sekreterare i Sveriges allmänna exportförening.

Sedan det mellan Sverige och Estland gällande clearingavtalet från och
med den 15 juni 1940 upphört samt de på grund av samma avtal hållna clearingkontona
under loppet av augusti månad samma år utjämnats har clearingkontorets
verksamhet i detta avseende avslutats.

Clearingkontorets arbete har under verksamhetsåret bestått i handhavandet
av det med Turkiet slutna clearingavtalet samt det särskilda arrangemang,
vilket träffats mellan Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet och den bulgariska
nationalbanken om ett begränsat clearingförfarande.

Clearingkontoret har under året hållit 26 sammanträden.

Genom kungörelse den 26 september 1941 (nr 766) har Kungl. Maj:t förordnat,
att de uppgifter, som ankomma på clearingkontoret, från och med
den 1 januari 1942 i stället skola omhänderhavas av clearingnämnden.

2. 1939 års livförsäkringskommitté (1940:9; 1941:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1939 för att
verkställa utredning och avgiva förslag om ökat försäkringsskydd för krigsdeltagare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1939):

Ewerlöf, K. G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Ekwall, N. J., direktör;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Lundberg, F., fil. d:r, direktör;

Persson, J. A. L., tändsticksarbetare, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

151

Sekreterare: I H: 3

Hammarskiöld, S. L., hovrättsråd.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1940: H 9.

Kommittén, som den 30 mars 1940 avgav betänkande med förslag till lag
med vissa bestämmelser örn livförsäkring vid krig m. m. (Statens off. utredn.

1940: 7), har den 30 juli 1941, utan medverkan av statsrådet Ewerlöf, i samråd
med sociala försvarsberedskapskommittén avgivit förslag till lagstiftning
om bidrag till krigsinkallades försäkringspremier m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 19A0 års skifferoljesakkunniga (1941: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1940 för att
verkställa undersöknings- och försöksverksamhet på skifferoljeområdet samt
för utredning av frågan örn anläggning av ett skifferoljeverk i Närke (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1940):

Sidenvall, K., kommerseråd, ordförande;

Danielsen, N., disponent;

Sieurin, S. E., civilingenjör;

Ågren, P., överingenjör.

Sekreterare:

Stahre, N. R., förste byråingenjör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I H 16.

Under år 1941 hava de sakkunniga hållit sex sammanträden. Därjämte
hava överläggningar hållits med Sveriges geologiska undersökning och statens
bränslekommission samt olika utomstående sakkunniga.

Av Sveriges geologiska undersökning på uppdrag av de sakkunniga verkställd
geologisk undersökning av trakten omkring Yxhult har under året
slutförts, och rapport om resultatet av undersökningen har avgivits till de
sakkunniga.

I den vid Lanna uppförda försöksugnen har försöksverksamhet pågått
under tiden 1 november 1940—25 januari 1941.

Undersökningar örn lämpligaste sättet att tillgodose ett större skifferoljeverks
vattenbehov hava under året utförts.

Försök hava gjorts att nyttiggöra den vid skifferns destination bildade
skifferkoksen som bränsle, vilka försök dock ännu ej givit praktiskt användbara
resultat.

Sedan för omhänderhavande av utvecklingen av den svenska oljeskifferindustrien
bildats Svenska skifferolje aktiebolaget, i vilket bolag svenska staten
tecknat nära nog samtliga aktier, har det fortsatta utredningsarbetet rörande
ett skifferoljeverk överflyttats från de sakkunniga till bolaget.

De sakkunniga hava den 1 december 1941 avgivit betänkande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

152

Riksdagsberåttelsen.

I H:4 4. 1940 års hantverks- och småindustriutredning (1941: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1940 för
att verkställa utredning om vissa åtgärder till främjande av hantverk och
småindustri (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1940):

Elliot, K. E., statssekreterare, ordförande;

Bosaeus, E. W., civilingenjör;

Johnson, J. E., direktör;

Juhlin, G., verkst, direktör i Sveriges hantverksorganisation;

Lindskog, H., ingenjör;

Wickman, K. A., t. f. kommerseråd.

Sekreterare:

Carlsson, A., amanuens vid Industriens utredningsinstitut.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I H 18.

Utredningen har under året hållit 9 sammanträden.

För utredningens räkning hava Elliot och Wickman den 27 och 28 januari
1941 avlagt ett studiebesök hos Småindustriens centralförbund i Jönköping.
Sekreteraren har vid ett studiebesök i Tyskland den 7—25 januari 1941 inhämtat
vissa upplysningar beträffande hantverkets kredit- och avsättningsförhållanden
i nämnda land.

Den 17 april 1941 har utredningen avgivit betänkande med utredning och
förslag till åtgärder för främjande av hantverk och småindustri (Statens off.
utredn. 1941:14).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunniga för utredningen av frågan om åtgärder beträffande förvaring
och innehav av explosiva varor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 2 augusti 1941):

Nauckhoff, S. A. G., direktör, ordförande;

Lundström, H., direktör;
von Otter, C. G., överste;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Westrell, C. F., sprängämnesinspektör.

Tillkallad expert:

Nilsson, S. J., länsassessor.

Sekreterare:

Edling, S. Å., e. o. hovrättsassessor.

Såsom direktiv för utredningen gäller att söka åstadkomma mera betryggande
regler för förvaring och innehav av explosiva varor.

De sakkunniga hava den 22 december 1941 överlämnat en promemoria
med förslag till skärpta tekniska föreskrifter för förvaring och innehav av
explosiva varor.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

153

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1942.

6. Traktatberedningen (1939:16; 1940:11; 1941:17).

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 oktober 1932 har traktatberedningen
till uppgift att stå till vederbörande departementschefers förfogande för beredande
av handelsavtalsförhandlingar med främmande makter samt av andra
handelspolitiska spörsmål av större betydelse.

Sammansättning vid ingången av år 1941:

Gjöres, A., statsråd, ordförande;

Lundvik, V. G., landshövding, vice ordförande;

Elliot, K. E., statssekreterare;

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Hägglöf, B. G., utrikesråd;

Nylander, O. E., landshövding.

Sekreterare:

von Horn, K. R. L. R., jur. och fil. kand.

Lokal och tel.: Handelskommissionen.

Beredningen har under år 1941 icke hållit några sammanträden. Beredningens
kansli har stått till statens handelskommissions förfogande, därvid
detsamma bland annat omhänderhaft utredningar och förberedelser av de
ärenden av mera allmän natur rörande den svenska utrikeshandeln, vilka behandlats
inom kommissionen.

7. Exportkreditnämnden (1939:17; 1940:12; 1941:18).

Nämnden tillsattes av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor örn statsgaranti för exportkredit
m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (Sv. förf.-sami. nr 214), vilken
trätt i stället för tidigare gällande förordning i ämnet den 26 juni 1933
(Sv. förf.-sami. nr 429).

Exportkreditnämndens sammansättning under året:

a) ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Elliot, K. E., statssekreterare, vice ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Lilja, C. B., bankdirektör;

Nylander, O. E., landshövding;

Forsman, G., verkst, direktör i Svenska lantmännens riksförbund;

b) suppleanter:

Lamberth, C. L., t. f. sekreterare i kommerskollegium;

Frick, B. R., verkst, direktör i Aktiebolaget industrikredit;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Holmberg, G. A., verkst, direktör i Sveriges slakteriförbund.

Såsom verkställande direktör, tillika sekreterare, har tjänstgjort suppleanten
i nämnden B. R. Frick och såsom biträdande sekreterare t. f. sekretera -

154

Riksdag sberättelsen.

I H: 7 ren i statskontoret K. A. Lindbergson. Antalet i nämndens kansli ytterligare
anställda har under året ökats från åtta till elva personer.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 10 39 55 (verkst, direktören) och
20 43 91 (kansliet).

Nämnden har sammanträtt i allmänhet en gång i veckan.

8. Clearingnåmnden (1939: 19; 1940: 14; 1941: I 10).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Tyska riket (Sv. förf.-saml. nr 464), den
28 juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Italien m. m. (Sv. förf.-saml. nr 381), den 19 september 1936 om fullgörande
av betalningsskyldighet i förhållande till Spanien (Sv. förf.-saml.
nr 511), den 28 juni 1940 örn fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna (Sv. förf.-saml.
nr 633), den 12 juli 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till Norge (Sv. förf.-saml. nr 711), den 23 juli 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet
i förhållande till Danmark (Sv. förf.-saml. nr 720), den 9
september 1940 örn fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till De
Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sv. förf.-saml. nr 811) och den 13
juni 1941 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till de till De
Socialistiska Rådsrepublikernas Union anslutna republikerna Litauen, Lettland
och Estland (Sv. förf.-saml. nr 375) ankommer handläggningen av frågor
rörande tillämpningen av nämnda kungörelser samt utövandet av den
närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på en av Kungl. Maj:t för ändamålet
utsedd nämnd (clearingnämnden). Clearingnämnden har jämväl utövat
erforderlig kontroll över tillämpningen av den mellan de svenska och
grekiska regeringarna den 24 maj 1940 avslutade överenskommelsen rörande
handelsutbytet mellan Sverige och Grekland.

Enligt kungörelse den 26 september 1941 (Sv. förf.-saml. nr 766) skall
nämnden från och med den 1 januari 1942 tillika omhänderhava de uppgifter,
som tidigare ankommit på clearingkontoret.

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Maj :t den 28 augusti
1934 (Sv. förf.-saml. nr 465).

Clearingnämndens sammansättning under år 1941:
a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, verkst, direktör i Svenska bankföreningen,
ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Engzell, G., utrikesråd;

Ihre, N. E., byråchef (jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1941);
Magnusson, H., bankråd;

Nylander, O. E., landshövding;

Sauber, K., generalkonsul, direktör;

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

155

b) suppleanter: 1 Ht 10

Frick, B. R., verkst, direktör i Aktiebolaget industrikredit;

Trygger, C. E., bankråd (t. o. m. den 8 maj 1941);

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;

Böök, K. E., t. f. bankråd (fr. o. m. den 9 maj 1941);

Larsson, L., direktör;

Utterström, C., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden hava följande ledamöter utgjort nämndens
arbetsutskott, nämligen ordföranden, vice ordföranden, Magnusson och
Wallberg.

Kontorschef: jur. kand. L. A. L. Belfrage.

Biträdande kontorschef: bankdirektören G. R. Palm.

Sekreterare: jur. kand. Öhr. Eberstein.

Biträdande sekreterare: jur. kand. greve F. W. F. C. G. B. R. E. von Rosen.
Ombudsman: jur. kand. B. H. C. Reuterskiöld (fr. o. m. den 1 maj 1941).

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.

9. För säkring sutredningen (1939: 12; 1940: 4; 1941: I 11).

Utredningen vilar tills vidare enligt departementschefens beslut den 12
januari 1940.

10. 1937 års granitutredning (1939: 13; 1940: 5; 1941: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937:
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Lundgren, Hj., reklamchef;

Petersen, K., direktör;

Royen, N. T., byrådirektör.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Bilde, T., civilingenjör;

Gyllenberg, G. E., vägingenjör;

Hultman, A., gatucbef;

Mannerfeldt, A. T. W. A., vägingenjör;
von Matern, N. A., överingenjör;

Ploman, P. F., väginspektör;

Schlyter, R. O. C., civilingenjör;

Södergren, J. R. A., väginspektör.

Sekreterare:

Springer, T. T. G., revisor hos viig- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.:
Väg och Vatten.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: II 13.

Utredningen har under år 1941, i likhet med föregående år, handhaft
överinseendet över de genom försorg av Sveriges geologiska undersökning,

156

Riksdagsberättelsen.

I H: 10 statens provningsanstalt och statens väginstitut pågående provningarna av
bergarter, som lämpa sig för tillverkning av gatsten.

Sedan bearbetandet av provningsresultaten hos respektive institutioner
avslutats, kommer publicering av dessa resultat att verkställas.

11. 1938 års sjöfartskommitté (1939: 14; 1940: 6; 1941: I 13).

Kommitténs arbete vilar tills vidare enligt departementschefens beslut den
12 januari 1940.

12. 1938 års gruv sakkunnig a (1939: 15; 1940:7; 1941:1 14).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938:

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Falkman, O. C. A., direktör;

Gavelin, A. O., överdirektör;

Lindberg, E. H., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Stahre, N. R., förste byråingenjör.

Lokal och tel.: Kommerskollegium.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: H 15.

De sakkunniga hava ej Jiållit något sammanträde under året.

Någon tidpunkt för de sakkunnigas slutförande av sitt uppdrag kan för
närvarande ej angivas.

13. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

(1941:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940’(se
Post- och Inrikes tidn. den 2 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Kreuger, H., professor, rektor vid tekniska högskolan i Stockholm;
Nordenson, H., fil. d:r, led. av I kamm.;

Svedberg, T., professor;

Velander, E., professor, verkst, direktör i ingenjörsvetenskapsakademien;
Westerberg, S. Axelsson, direktör, ordförande i svenska teknologföreningen.
Sekreterare:

Sundström, E., förste byråingenjör.

Biträdande sekreterare:

Lang, S., förste amanuens.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Stridsberg, E., generaldirektör;

Waldenström, E., civilingenjör;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

157

Lallerstedt, E., arkitekt; I H: 14

Sieurin, S. E., direktör.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1941: I H 17.

Inom utredningen ha under tiden 1 januari—1 december 1941 hållits tillhopa
35 sammanträden, därav 20 plenarsammanträden.

Representanter för utredningen hava jämlikt bemyndigande av Kungl.

Maj:t tillsammans med representanter för tekniska högskolan i Stockholm
och industrien företagit studieresor till Tyskland, Schweiz och Finland.

Utredningen har den 24 september 1941 tillsammans med 1940 års sakkunniga
för den högre tekniska undervisningen (Se I E: 19) till Kungl. Maj:t
(ecklesiastikdepartementet) avgivit förslag till åtgärder för främjande av
forskarutbildningen och forskningen vid de tekniska högskolorna. Därjämte
har utredningen med anledning av remisser från Kungl. Maj:t avgivit utlåtande
dels den 28 februari 1941 angående inrättande av en bränsleteknisk försöksstation,
dels den 20 mars 1941 angående utförande av lokaler för prov-:
ning av motorfordon, dels den 26 juni 1941 angående framställning av Sveriges
standardiseringskommission om statsanslag för standardisering inom
byggnadsområdet, dels ock den 21 november 1941 angående ett av Skånska
cementaktiebolaget m. fl. intressenter inom cementindustrien gjort erbjudande
om donation för inrättande av ett forskningsinstitut för cement och betong
vid tekniska högskolan i Stockholm.

Utredningen har för avsikt att inom den närmaste tiden framlägga förslag
till åtgärder för samordnande av den tekniska forskningen samt för främjande
av skogsproduktforskning och byggnadsforskning.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1942.

14. Pappersformatsakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1941):

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Antoni, N. F. G., förste intendent i generalpoststyrelsen;

Köhler, S., förste avdelningsingenjör i statens provningsanstalt.

Tillkallade experter:

Hartelius, Å., häradshövding;

Lindholm, J. E., kyrkoherde;

Wistrand, W. H., magistratssekreterare.

Sekreterare:

Wallberg, A. A., förste postassistent.

Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. Posten 28.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller följande: Utredningen bör söka
utröna, i vilken mån och i vilken utsträckning fördelar av statsfinansiell
natur skulle kunna vinnas genom ett allmänt införande inom statsförvalt -

158

Riksdagsberättelsen.

I H: u ningen av de s. k. internationella normalformaten å papper. Innan ståndpunkt
tages i ärendet, erfordras en genomgång av statsförvaltningens olika
grenar och de slag av handlingar —• koncept, expeditioner, protokoll m. m.
— vilka där förekomma, i syfte att få utrett huruvida en allmän övergång
till det nya formatsystemet är möjlig och lämplig eller om, och i så fall i
vilken utsträckning, undantag påkallas. Vidare måste undersökas, vilka återverkningar
förslagets genomförande skulle få på olika områden. Arkiveringssynpunkter
liksom även synpunkter, vilka från pappersleverantörers
och andra av frågan berörda näringsutövares sida kunna anläggas på förevarande
spörsmål, böra uppmärksammas. Ytterligare måste, för den händelse
en formatändring skulle komma till stånd, förslag utarbetas till övergångsbestämmelser
samt i övrigt till de ändrade eller nya föreskrifter, som
kunna befinnas erforderliga.

I syfte att erhålla en så långt möjligt noggrann kännedom örn förbrukningen
inom statsförvaltningen av olika slag av papper i olika format hava
de sakkunniga genom särskilda cirkulärskrivelser hänvänt sig till samtliga
de statliga myndigheter och organ, som själva bekosta sitt papper av för
ändamålet anvisade eller avsedda statsmedel, med begäran om uppgifter å
deras pappersförbrukning för olika ändamål under ett visst år och kostnaderna
härför. I samband härmed hava de sakkunniga anhållit om uttalanden rörande
möjligheten att övergå till de internationella normalformaten.

De sakkunniga hava vid olika sammanträden haft överläggningar, förutom
med de särskilt förordnade experterna rörande ändring av formaten å domstolshandlingar,
kyrkoböcker m. m., med representanter för de större pappersbruken
m. fl.

Uppdraget beräknas bliva slutfört vid mitten av år 1942.

15. 1941 års isbrytarutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 16 juli 1941):

Petersson, T. P. J., generallotsdirektör, ordförande;

Göransson, G. J., direktör;

Kihlbom, N. E. T., försäkringsdirektör;

Norenberg, C. W., f. d. vice konsul;

Nordborg, O. A., sjökapten, led. av I kamm.;

Osvald, G. S., sjökapten;

Sjöholm, K. H., kommerseråd.

Tillkallade sakkunniga:

Berger, T., byråchef;

Hermelin, N. S., friherre, kapten.

Sekreterare:

Lindström, C. S., sekreterare och ombudsman.

Lokal: Lotsstyrelsen, Järntorget 55; tel.: 10 08 50 (ordföranden), 20 85 88
(sekreteraren).

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

159

Såsom direktiv för utredningen gäller följande: I H: 15

Frågan om landets isbrytarberedskap bör i hela dess vidd upptagas till
behandling. Såväl civila som militära synpunkter böra härvid beaktas. Den
första fråga, vilken måste uppställas till besvarande, gäller behovet och
omfattningen av isbrytarverksamhet för ''sjöfartens uppehållande vintertiden.
Frågan bör ses i belysning av dels möjligheten och lämpligheten att
uppehålla erforderliga kommunikationer annan väg än sjöledes, dels ock
det svenska fartygsbeståndets förutsättningar för gång i is. I samband härmed
bör göras en inventering av det isbrytarmateriel, som redan finnes i
landet. Ifrågavarande materiels lämplighet för sitt ändamål bör undersökas.

Härvid bör tillika utredas, hur detta materiel på bästa sätt skall kunna
utnyttjas. Möjligheterna till samverkan mellan staten samt kommuner och
enskilda böra i detta syfte prövas. I förevarande sammanhang bör även
övervägas frågan örn statens övertagande av något eller några av de isbrytarfartyg,
som nu finnas i kommunal tjänst. Sistberörda fråga blir beroende
av de allmänna riktlinjer, vilka skola gälla för statens isbrytande
verksamhet. Den nuvarande principen, att staten väsentligen bör begränsa
denna verksamhet till havsisbrytning torde härvidlag böra tagas till utgångspunkt.
I den mån avvikelser härutinnan kunna finnas påkallade, bör
det emellertid ankomma på utredningen att framlägga de förslag, som i sådant
hänseende visa sig lämpliga. Särskilt torde frågan om isbrytning i
Mälaren och Vänern samt i Trollhätte kanal böra i detta sammanhang närmare
utredas. Vid den avvägning av den statliga isbrytarverksamhetens omfattning
och den utredning i övrigt i fråga om statens medverkan vid isbrytning
av mera lokalt betonad natur, som sålunda bör äga rum, torde
ett i ärendet framfört förslag om statsbidrag för anskaffning av lokala
isbrytarfartyg få upptagas till granskning. Jämväl organisationsspörsmålet
bör uppmärksammas. Reglementariska och andra förekrifter på området
böra underkastas översyn. Närmare bestämmelser för tillgodoseende av de
säkerhetssynpunkter, vilka böra anläggas på isbrytarverksamheten, samt
beträffande förutsättningarna för erhållande av isbrytarhjälp böra övervägas.
Visar utredningen, att behov av ökad statlig isbrytarverksamhet föreligger,
och finnes detta behov böra tillgodoses genom nybyggnad, bör fullständig
byggnadsplan utarbetas. Vissa av chefen för marinen i skrivelse till
Kungl. Majit i ämnet föreslagna fartygstyper böra härvid bliva föremål
för närmare granskning. Ingående utredning bör verkställas angående storlek,
maskinstyrka, utrustning m. m. beträffande det eller de fartyg, som
finnas böra nyanskaffas. Förslag i ämnet bör åtföljas av kostnadsberäkningar
avseende ej blott anskaffningskostnaden utan även de årliga driftkostnaderna
oell beräknade utgifter flir underhåll. Frågan örn sjöfartens bidrag
till bestridande av de med verksamheten förbundna kostnaderna bör jämväl
tagas under övervägande. I belysning av de åtgärder, vilka i övrigt må komma
att föreslås, torde sålunda utredning böra verkställas rörande lämpligheten
av det nuvarande avgiftssystemets bibehållande samt huruvida någon örn -

160

Riksdagsberåttelsen.

I H: 15 läggning i sagda system eller i grunderna för nu utgående avgiftsbelopp kan
anses påkallad.

Utredningen har intill den 1 december 1941 sammanträtt under tillhopa
fem dagar.

Utredningen har hittills huvudsakligen sysslat med införskaffande av material
och upplysningar rörande den nuvarande statliga isbrytarverksamhetens
organisation och ändamålsenlighet. Inventering har verkställts av
inom landet förefintlig isbrytarmateriel samt undersökning gjorts rörande
förekomsten av isförstärkningar å svenska samt vissa främmande länders
fartyg. En ekonomisk-statistisk undersökning har igångsatts rörande godstransportväsendets
struktur med särskild hänsyn till Norrland och de områden
av mellersta Sverige, vilkas godstransporter vid öppet vatten i större
eller mindre omfattning gå över Mälaren respektive Vänern. Denna undersökning
skall avse, bl. a., att till belysning av frågan örn möjligheten och
lämpligheten av att uppehålla kommunikationer annan väg än sjöledes
åstadkomma en jämförelse mellan de kostnader, som äro förbundna med
transport å ena sidan landvågen — medelst järnväg eller bil — och å andra
sidan sjöledes.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1942.

16. Utredning av frågan om förbättrad pensionering för sjöfolk och därmed

sammanhängande frågor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1941):

Elliot, K. E., statssekreterare, ordförande;

Johansson, B., ombudsman i Sveriges segelfartygsförening;

Lindberg, C. A. E., ombudsman i svenska sjöfolksförbundet, led. av II
kamm.;

Nordborg, O. A., sjökapten, led. av I kamm.;

Söhre, A., direktör i svenska maskinbefälsförbundet;

Tofft, K. A., direktör i handelsflottans pensionsanstalt.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningen gäller följande av riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 29 maj 1941, nr 262, gjorda uttalande:

Det nuvarande pensioneringssystemet för sjöfolket hade närmast karaktären
av ett provisorium, som endast i begränsad omfattning tillgodosåge
sjöfolkets anspråk på en tryggad ålderdomsförsörjning. Med hänsyn härtill
torde genomförandet av en förbättrad pensionering på förevarande område
framstå som ett beaktansvärt önskemål. En undersökning rörande möjligheterna
att åstadkomma en vidgad pensionering för sjöfolket syntes i första
hand böra taga sikte på en ökning av såväl de anställdas som redarnas avgiftsplikt.
Självfallet borde härvid beaktas, att arbetsgivarnas bidrag så avvägdes,
att risk icke uppstode för att vår sjöfartsnärings konkurrensförmåga
gentemot den utländska sjöfarten mera avsevärt försämrades genom den

161

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

nya pålagan. Med hänsyn till det nära samband den föreliggande frågan I Ht 17
ägde med spörsmålet om befälets pensioneringsförhållanden syntes vidare
befälets ställning i pensioneringshänseende böra närmare klarläggas. Slutligen
borde vid utredningen även eftersträvas en lösning av åtskilliga andra
med pensioneringsfrågan sammanhängande spörsmål. Utredningen borde
vara förutsättningslös.

Utredningen väntas bliva slutförd under år 1942.

17. Utredningsman för utredning av frågan örn enhetlig registrering av landets
företagare m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 december 1941):

Rosenius, N. O. H., länsassessor.

Lokal: Länsstyrelsen, Falun.

Såsom direktiv för utredningen gäller följande:

Enligt gällande bestämmelser är registreringen av företagarna i riket fördelad
på ett stort antal myndigheter och register. Utredning bör verkställas
huruvida och på vad sätt genom omläggning av registreringsväsendet kunna
undvikas de olägenheter, vilka äro förenade med det nuvarande, oenhetliga
systemet.

Ett spörsmål, som med det förevarande äger vissa beröringspunkter bör i
samband härmed ägnas uppmärksamhet. Å riksstaten är sedan en följd av
år under tionde huvudtiteln upptaget att förslagsanslag för den Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattningen med registreringar och
anmälningar till förenings- med flera register. De för dylika registreringar
och anmälningar inflytande avgifterna redovisas å riksstatens inkomstsida.
Avsikten har varit, att inkomster och utgifter skola såvitt möjligt balansera.
Emellertid har härutinnan inträtt en stark förskjutning till statsverkets
nackdel. Detta förhållande har föranlett riksdagens revisorer till vissa erinringar
i den av dem avgivna berättelsen för budgetåret 1939/40. Med anledning
härav har 1941 års riksdag i skrivelse nr 405, punkt 8, uttalat, att
åtgärder borde vidtagas till förhindrande av att staten åsamkades några kostnader
för annonseringen av anmälningar till ifrågavarande register. Närmast
torde ligga, anför riksdagen, att höja anmälningsavgifterna, så att de
täcka annonskostnaderna. En annan utväg vöre att åstadkomma sådan förenkling
i kungörelseförfarandet, att anmälningarna infördes i allenast en
tidning i stället för, på sätt nu vore föreskrivet, dels i allmänna tidningar,
dels ock i en ortstidning.

Vid utredningen böra de av riksdagen sålunda anförda synpunkterna beaktas.

Bill. till rilcsd. prof. 19i2. i sami.
Kiksdugsbcrättclscn.

162

Riksdagsberättelsen.

I H: 18 18. Utredning av frågan om svenskt deltagande i varumassorna i Leipzig,

Wien och Königsberg.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1941:
Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör, ordförande;

Lungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Stavenow, Å. L., fil. d:r, verkst, direktör i Svenska slöjdföreningen;
Wickman, K. A., t. f. kommerseråd.

Lokal och tel.: Kommerskollegium.

Utredningen är föranledd av en framställning från Sveriges allmänna
exportförening och Svenska slöjdföreningen, avseende närmast ett övervägande
om deltagande från svensk sida i 1942 års mässor i Leipzig, Wien och
Königsberg.

Folkhushållningsdepartementet.

Kommitté som fortsätter sill verksamhet vid ingången av 1942.

1. Utredning rörande frågan örn tillverkning av sprit m. m

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 april 1941 för att
såsom utredningsmän inom folkhushållningsdepartementet i enlighet med de
anvisningar, som departementschefen må finna lämpligt meddela, verkställa
utredning rörande förutsättningarna för och den allmänna planläggningen av
statens ekonomiska medverkan vid framställning av flytande bränsle oell
foder ur ved:

Lundberg, S. E., direktör, led. av II kamm., ordförande;

Torbjörnson, B., disponent.

Utredningsmännen ha under år 1941 inkommit med vissa utredningar.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört år 1942.

De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.

163

II U: 2

II. De centrala krisorganen.

Utrikesdepartementet.

1. Statens informationsstyreise (1941: II 1).

Tillsatt av Kungl. Majit den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-sami. nr 60); ändrad lydelse den 25 oktober 1940 (Sv. förf.-saml. nr 920), den 7 februari 1941 (Sv. förf.-saml. nr 63) samt den 12 september
1941 (Sv. förf.-saml. nr 777).

Ledamöter:

Tunberg, S. A. D., professor, ordförande och chef;

Romberg, A. C. T., expeditionschef, vice ordförande och souschef;

Thorsing, O. U. K., byråchef;

Björck, K. G., överste, militär ledamot;

Källner, C. G. A., överstelöjtnant, militär ledamot;

Reuterswärd, G. F. A., direktör;

Dymling, C. A., direktör;

Bjurman, G. A., fil. d:r.

Inom styrelsen finnas, förutom ett gemensamt sekretariat, en administrativ
avdelning och en upplysningsavdelning samt, på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 31 maj 1940, en fristående sektion för kulturell folkberedskap.

Avdelningschefer:

administrativa avdelningen: chef vice ordföranden;

upplysningsavdelningen: chef Ekblad, N.-E. G., byråchef; biträdande chefer
Walles, K. L., redaktör, och Rynell, S. H. G., jur. och fil. kand.;
sektionen för kulturell folkberedskap: chef Lund, R. F., rektor.

Lokal: Storkyrkobrinken 2—4; sektionen för kulturell folkberedskap,
Munkbron 7; tel.: Kanslihuset.

2. Pressnämnden.

Tillsatt av Kungl. Majit den 12 september 1941. Instruktion har ej utfärdats.
Allmänna riktlinjer för verksamheten lia av ministern för utrikes
ärendena angivits i uttalande till statsrådsprotokollet den 12 september 1941.
Ledamöter och suppleanter i pressnämnden äro:
a) ledamöter:

Dehlgren, S. F., chefredaktör, f. d. kommendörkapten, ordförande;
Anderson, A. I., chefredaktör, fil. d:r, led. av I kamm.;

Olson, A. R., chefredaktör;

164

Riksdcigsberåttelsen.

II U: 2 Berlin, B. Hj., chefredaktör;

Vougt, A. G. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Hjörne, H., chefredaktör;

Reuterswärd, G. F. A., direktör;

Andersson, N. A., redaktör;

b) suppleanter:

Ekman, R., chefredaktör;

Börjesson, J. M. D., chefredaktör;

Sjunneson, O. J., redaktör;

Greitz, K. B., redaktör;

Ståhl, M., chefredaktör;

Beckman, K. E., redaktör;

Tjus, G. G. R., redaktör.

Sekreterare:

Rynell, S. H. G., biträdande avdelningschef.

Sammanträdeslokal: Publicistklubben, Salviigränd 3; ordförandens postadress:
Dagens Nyheter, Stockholm 1; sekreterarens postadress: Statens Inforrnationsstyrelse,
Stockholm 2.

Rörande nämndens verksamhet anförde utrikesministern i sitt ovannämnda
uttalande till statsrådsprotokollet inledningsvis följande:

»Den vid årets lagtima riksdag antagna och den 20 juni i år utfärdade
lagen med vissa bestämmelser om tryckta skrifter vid krig eller krigsfara
förutser införandet under vissa förutsättningar av en obligatorisk förhandsgranskning
av svenska pressalster. Vid behandlingen av detta lagärende har
det framhållits som önskvärt, att tillämpandet av en obligatorisk förhandsgranskning
såvitt möjligt skulle undvikas genom astadkommande av ett frivilligt
kontrollsystem under pressens egen medverkan. I sådant syfte har
föreslagits att en pressnämnd, bestående av representanter för pressens egna
organisationer, skulle tillsättas.»

Efter att ha refererat huru nämndens uppgifter, sammansättning och verksamhet
närmare angivits i Kungl. Maj:ts proposition nr 253 till 1941 års
riksdag, fortsatte utrikesministern som följer:

»Pressnämnden skall alltså ha till huvuduppgift att medverka till upprätthållandet
av förbindelserna mellan pressen och myndigheterna för att
åstadkomma ett önskvärt samarbete dem emellan. Däremot avses icke att
nämnden skulle övertaga de uppgifter, som åvila de i den statliga informationstjänsten
verkande organen.»

Sedan utrikesministern erinrat örn att riksdagen hemställt att denna särskilda
pressnämnd måtte tillsättas snarast möjligt och organiseras efter i
huvudsak de linjer, som angivits i nämnda proposition, anförde han vidare

följande: „ .

»Till en början må framhållas, att nämnden för fullgörande av sm förut
angivna uppgift uppenbarligen måste av myndigheterna förses med erforderliga
upplysningar och beredas tillfälle att samråda med dessa. Det synes
naturligt, att pressnämnden, så snart detta av nämnden befinnes påkallat,

165

De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.

av eget initiativ upptager publicitetsfrågor till dryftande i och för eventuella II Ul 2
framställningar till vederbörande myndigheter.

Givetvis avses icke att nämnden i sin verksamhet för att befrämja ett rätt
bruk av tryckfriheten skall taga befattning med sådana missbruk av densamma,
som kunna föranleda åtal eller annan åtgärd enligt tryckfrihetsförordningen
eller med andra offentliggöranden än sådana, som sammanhänga
med rådande utomordentliga förhållanden.

Särskilt då Sverige icke är invecklat i krig torde de frågor, i vilka regeringen
kan ha behov av samråd med pressnämnden till mycket stor utsträckning
falla inom det utrikespolitiska området. Det synes därför ändamålsenligt,
att pressnämnden sorterar under utrikesdepartementet, och att
genom departementets försorg kontinuerlig information lämnas pressnämnden
i syfte att möjliggöra samråd i uppkommande med utrikesärenden sammanhängande
publicitetsfrågor och bereda nämnden tillfälle att framställa
eventuella önskemål från pressens sida. Till pressnämnden böra, när departementet
därtill finner anledning och genom dess försorg, anmälas sådana
offentliggöranden i utrikespolitiska ämnen, som enligt departementets
uppfattning äro skadliga för rikets intressen eller ägnade att störa de fredliga
förhållandena till främmande makter. I fråga om ärenden, som icke äro
att hänföra till utrikesärenden, torde genom informationsstyrelsen, vilken
enligt sin instruktion äger att av verk och myndigheter erhålla de upplysningar
och det biträde, som erfordras för dess verksamhet, den nödvändiga
samverkan med berörda myndigheter och deras biträde åvägabringas. När
styrelsen så finner påkallat böra genom dess försorg sådana offentliggöranden
anmälas hos nämnden, vilka utan att direkt beröra rikets förhållande
till främmande makt, äro ägnade att skada rikets intressen eller säkerhet.
Beträffande nämndens medverkan vid förberedelserna till förhandsgranskning
m. m. torde erforderliga anstalter träffas genom justitiedepartementet.

Nämnden torde i överensstämmelse med den i nämnda proposition skisserade
planen böra bestå av sju ledamöter med lika många suppleanter föreslagna
av följande pressorganisationer: Publicistklubben, Svenska Tidningsutgivareföreningen,
Svenska Journalistföreningen, Svenska Högerpressens
förening, Sveriges Vänsterpressförening, Bondeförbundets Pressförening
samt Socialdemokratiska Pressföreningen. Därjämte utser Kungl. Maj:t en
ordförande. Nämnden synes böra sammanträda på kallelse av sin ordförande.
De allmänna riktlinjer för pressnämndens verksamhet, som ovan angivits,
torde eventuellt senare böra fullständigas i den mån vunna erfarenheter
därtill giva anledning.»

166

Riksdag sberättelsen.

Försvarsdepartementet.

1. Statens ammunitionsnämnd (1941: II 1).

Tillsatt av Kungl. Majit den 21 mars 1940. Instruktion utfärdad den 19
april 1940.

Ledamöter:

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande;

Blomquist, R., direktör (t. o. m. den 30 juni 1941);

Berthelius, F., ingenjör, verkställande ledamot (fr. o. m. den 1 augusti 1941);
Osterman, O. F., generallöjtnant;

Odqvist, G. B., kommendör;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Runius, C., major.

Lokal: Sveavägen 40—44; tel.: Ammunitionsnämnden.

Enligt instruktionen har ammunitionsnämnden till uppgift att, i överensstämmelse
med instruktionen och i övrigt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter,
under Kungl. Majit för försvarsväsendets räkning omhänderhava
anskaffningen av ammunition och för dennas framställning erforderliga förnödenheter,
varvid dock anskaffning av torpeder tillsvidare skall vara undantagen
från nämndens verksamhetsområde.

Konstruktions- och försöksverksamhet samt anskaffning av för denna
verksamhet erforderliga ammunitionseffekter skola fortfarande åvila vederbörande
myndigheter inom försvarsväsendet.

Anskaffning från utlandet av ammunition och förnödenheter härtill må
äga i-um först efter av Kungl. Majit lämnat medgivande.

2. Försvarsväsendets verkstadsnämnd (1941: II 2).

Tillsatt av Kungl. Majit den 24 maj 1940. Instruktion utfärdad samma
dag.

Ledamöter:

Blomquist, R., direktör, ordförande (t. o. m. den 30 juni 1941) och verkställande
ledamot (t. o. m. den 14 mars 1941);

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande fr. o. m. den 1 juli 1941;

Woxén, R., professor, verkställande ledamot fr. o. m. den 15 mars 1941;
Aste, J. G., verkstadsdirektör;

Bjurner, K. G., konteramiral, chef för marinförvaltningen;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Gustafsson, H., generalfälttygmästare.

Kanslichef:

Hagman, E. R. R., advokat.

Lokal: Sveavägen 40—44; tel.: Verkstadsnämnden.

Enligt instruktionen har verkstadsnämnden till uppgift att, i överensstämmelse
med instruktionen och i övrigt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter,
under Kungl. Majit i tekniskt och ekonomiskt hänseende handhava led -

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

167

ningen av driften vid följande fabriker och anstalter, nämligen till tygstatio- II S: 1
nema hörande tygverkstäder, lantförsvarets ammunitionsfahriker, försvarsväsendet
tillhörande krutfabriker, lantförsvarets och flygvapnets laboreringsoch
apteringscentraler, Carl Gustavs stads gevärsfaktori, centrala torpedverkstaden,
försvarsväsendets kemiska anstalt ävensom de försvarsväsendets
verkstäder och anstalter i övrigt, som av Kungl. Majit må särskilt bestämmas.

Socialdepartementet.

1. Statens arbetsmarknadskommission (1940:27; 1941: II l).

Tillsatt av Kungl. Majit den 7 maj 1940. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-saml. nr 326; ändringar se Sv. förf.-sami. 1940 nr 812 och 887).
Ledamöter:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande och chef;

Hagman, E. O., byråchef, led. av I kamm., vice ordförande och chefens
ställföreträdare;

Strindlund, G., överdirektör (t. o. m. den 11 juli 1941);

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Carell, E. A. H., direktör i Svenska ^^arbetsgivareföreningen;

Vahlberg, G. E., andre sekreterare i landsorganisationen;

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Västberg, Disa, fru, led. av II kamm.;

Malmström, C. G., sekreterare hos De anställdas centralorganisation.

Sedan Strindlund utnämnts till överdirektör för skogsstyrelsen, har Kungl.
Maj:t den 11 juli 1941 entledigat honom från uppdraget att vara ledamot
av kommissionen samt i hans ställe utsett hemmansägaren K. O. H. Andersson.

Vid arbetsmarknadskommissionens sida är såsom rådgivande församling
ställt ett arbetsmarknadskommissionens råd, vars sammansättning bestämts
genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940. Rådet består av representanter
för arbetsgivar- och arbetarorganisationer samt för andra organisationer
inom näringslivet.

Enligt instruktionen finnes för kommissionen ett kansli, fördelat på avdelningar,
byråer oell sektioner efter en av Kungl. Maj:t fastställd plan.

Enligt denna plan är kansliet uppdelat på två avdelningar, benämnda första
och andra avdelningen. Vardera avdelningen är uppdelad på byråer och sektioner
under chefer, utsedda av Kungl. Maj:t. Av första avdelningen skola
handläggas huvudsakligen ärenden angående arbetsförmedling samt planläggning
och förberedelser för reglering av arbetskraftens användning under
krisförhållanden.

168

Riksdag sberättelsen.

II S: 1 Befattningen såsom chef för första avdelningen är för närvarande vakant.

Byråchefer å första avdelningen:
för arbetsförmedlingsbyrån: Skogh, S. A., byråinspektör;

» utredningsbyrån: Nordin, A. G., major;

» uppskovsbvrån: Fahlström, C. A. Hj., överste;

» värnpliktsbyrån: Curtman, C. W., sekreterare.

Chef för andra avdelningen: Lundqvist, O. R., undervisningsråd.

Byrå- och sektionschefer å andra avdelningen:
för tekniska byrån: Blomquist, E. E., civilingenjör;

» socialhjälpsbyrån: Nordström, G. H., fil. d:r;

» kanslibyrån (biträder även inom första avdelningen): Arvas, C. G. B.,
jägmästare;

» planläggningsbyrån: Landgren, J., fil. kand.;

» sektionen för handläggning av tekniska frågor i samband med beredskapsarbeten:
Blomberg, D., byråingenjör.

För handläggning av vissa ärenden om värnpliktslån m. m. skall jämlikt
Kungl. Maj:ts föreskrift från och med den 15 september 1940 finnas en
särskild delegation med kommissionens ordförande och chef som delegationens
ordförande samt två andra av Kungl. Maj:t särskilt utsedda medlemmar,
en av dem tillika vice ordförande i delegationen. Till medlemmar av
delegationen hava förordnats led. av I kamm., lantbrukaren P. J. Gustafsson,
tillika vice ordförande i delegationen, och led. av II. kamm., fru Elsa Johansson
i Norrköping med numera byråchefen C. W. Curtman som suppleant.

Lokal: Döbelnsgatan 18; tel.: Arbetsmarknadskommissionen; adress: Stockholm
19.

Kommissionen har under 1941 fortsatt sin verksamhet enligt de riktlinjer,
vilka angivits i den senaste riksdagsberättelsen.

2. Medicinalstyrelsens materielnåmnd (1940: 28; 1941: II 2).

Sedan medicinalstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1939
tillkallat fem sakkunniga för att biträda styrelsen vid utredningar rörande
rikets försörjning med läkemedel och sjukvårdsmateriel samt vid handläggning
av i samband därmed stående frågor rörande import, fabrikation, förvaring,
förbrukning och prisreglering av dylika varor ävensom med avgivande
av yttrande över ansökningar om exportlicenser rörande nämnda
slag av varor, har Kungl. Maj:t den 17 januari 1941, med upphävande av
ovan nämnda beslut, bemyndigat chefen för socialdepartementet att tillkalla
en nämnd av högst sju ledamöter, medicinalstyrelsens materielnämnd, för
att biträda styrelsen på enahanda sätt som nyss sagts. Tillkallade med stöd
av sistnämnda bemyndigande:

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B., lasarettsläkare;

Hellström, N., f. d. professor;

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

169

Natt och Dag, B. H., major; II S

Svensson, S. E., apotekare;

Welander, L. A. E., apotekare.

Kanslichef:

Blom, S. D., byrådirektör.

Sekreterare:

Åkesson, E. K., notarie.

Lokal: Holländargatan 17; tel. 1188 18.

Kungl. Majit har vidare genom beslut den 17 januari 1941 uppdragit åt
medicinalstyrelsen att med biträde av materielnämnden, under Kungl. Majit,
handhava ledningen av de åtgärder, som under rådande utomordentliga
förhållanden böra vidtagas för tryggandet av landets försörjning med läkemedel
och sjukvårdsmateriel. I fråga om läkemedel och sjukvårdsmateriel
beträffande vilka, med hänsyn till minskade importmöjligheter eller eljest,
tillverkningen inom landet synes böra förberedas eller igångsättas, har medicinalstyrelsen
att till Kungl. Majit inkomma med uppgifter om beräknat
behov. Åt medicinalstyrelsen har vidare uppdragits att med biträde av materielnämnden
verkställa utredning och till Kungl. Majit inkomma med förslag
beträffande central anskaffning, lagerhållning och omsättning av läkemedel
och sjukvårdsmateriel samt i samband därmed stående frågor, varvid
spörsmålen om sjukhusens standardiseringskommittés och det centrala sjukhusarkivets
ställning skall upptagas till särskild prövning.

I avvaktan på slutförandet av nämnda utredning har medicinalstyrelsen
bemyndigats att vidtaga åtgärder för omsättning av sådana för statsmedel
inköpta och genom statens försorg lagrade läkemedel och sjukvårdsmateriel,
som icke tåla långvarig lagring, samt övrig anskaffad utrustning dels å sjukvårdsinrättningar,
som ägas av staten eller för vilkas drift staten i sista hand
svarar, dels ock, efter med vederbörande huvudmän träffade överenskommelser,
å andra sjukhus samt, i tillämpliga fall, efter motsvarande överenskommelser,
vid apotek, läkemedelsfabriker och andra företag i berörda
branscher.

Nämnden har under år 1941 sammanträtt i regel en gång i veckan. För
ärendenas beredning har nämnden tillsatt fyra utskott —- ett arbetsutskott,
ett organisationsutskott för utredning av bland annat frågor rörande den
framtida beredskapen på sjukvårdens område, ett utskott för behandling av
ärenden angående omsättning av läkemedel, som inköpts och lagrats genom
statens försorg, samt ett utskott för utredning av frågor beträffande tillverkning
inom landet av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Materielnämnden har låtit upprätta en förteckning över sådana läkemedel
och reagenser, som under nuvarande förhållanden äro erforderliga för
upprätthållande av sjukvården inom landet. Förteckningen omfattar jämväl
läkemedel, vilka erfordras för försvarsväsendets räkning.

Genom i april och oktober 1941 företagna inventeringar har nämnden
förskaffat sig erfoderlig kännedom örn tillgången i landet på läkemedel.
Sammanställning (iver i april verkställd inventering av läkemedel m. m. har.

170

Riksdagsberättelsen.

II 8: 2 jämte redogörelse för de åtgärder, som vidtagits, överlämnats till chefen för
socialdepartementet. Sammanställning jämte redogörelse för resultatet av
den i oktober företagna inventeringen kommer att överlämnas inom den
närmaste tiden.

Genom materielnämndens försorg i april och september 1941 verkställda
inventeringar av tillgångarna inom landet på förbandsgas och viss annan
sjukvårdsmateriel hava givit vid handen, att försörjningsläget i fråga om
dessa artiklar är tillfredsställande. Sammanställning av uppgifter från sistnämnda
inventering har den 27 oktober 1941 överlämnats till chefen för
socialdepartementet.

Nämnden har jämväl verkställt särskild utredning rörande behovet av kemikalier
och ämnen för framställning av läkemedel för armésjukvårdens
räkning under krigstid enligt avslutade krigsleveranskontrakt.

Det av nämnden under år 1940 påbörjade arbetet med insamling av inhemska
drogväxter har under innevarande år avsevärt utvidgats. För att
stimulera intresset för insamlingen och samtidigt lämna för insamlingsarbetet
erforderliga råd och anvisningar har nämnden låtit trycka och utgiva en
broschyr »Samla medicinalväxter». Genom den sålunda igångsatta insamlingen
av inhemska drogväxter torde landets behov av droger i väsentlig
mån kunna tillgodoses. Åtgärder ha även vidtagits för en ökad odling inom
landet av medicinalväxter, bl. a. vid vissa statliga sinnessjukhus.

För att åstadkomma ett betryggande beredskapslager av röntgenfilm har
nämnden dels träffat avtal med vederbörande importörer angående lagring
av film, motsvarande landets normalförbrukning under c:a sex månader,
dels föranstaltat om lagring vid landets sjukvårdsinrättningar av röntgenfilm,
motsvarande cirka tre månaders normalförbrukning. De med importörerna
avslutade avtalen avse jämväl leverans av röntgenfilm till landets
samtliga civila och militära sjukvårdsinrättningar enligt ett kvoteringssystem,
som tillförsäkrar den svenska fabrikationen av röntgenfilm -— vid Aktiebolaget
Ceaverken i Strängnäs -—- avsättning på den inhemska marknaden.
Den inhemska tillverkningen står numera under kontroll av två av materielnämnden
utsedda kontrollanter.

Med hänsyn till rådande knapphet på silver har materielnämnden i samråd
med mynt- och justeringsverlcet vidtagit åtgärder för tillvaratagande av
silver ur fixerbad för röntgenfilm.

Nämnden, som har att vidtaga åtgärder för omsättning av bl. a. sådana
för statsmedel anskaffade läkemedel, som icke tåla långvarig lagring, har
dels undersökt möjligheterna att vid landets sjukvårdsinrättningar omsätta
ifrågavarande läkemedel, dels i ärendet förhandlat med läkemedelsfabrikanter
och med representanter för apotekarsocieteten. Avtal torde inom den
närmaste tiden komma att träffas med ett antal civilapotek, som hava goda
möjligheter att omsätta läkemedlen dels genom leveranser till sjukhus dels
genom försäljning direkt till allmänheten. Avsett är att militärapoteket vid
karolinska sjukhuset i Stockholm skall t. v. tjänstgöra som distributionscentral
för de statliga läkemedelsförråden och i denna egenskap tjänstgöra

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

171

såsom leverantör till omsättningsapoteken. Vid militärapoteket torde i an- II 8
ledning härav uppkomma behov av viss utökning av arbetskrafterna liksom
även en viss utvidgning och förändring av apotekets lokaler. Materielnämnden
avser att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag härutinnan.

Utredning rörande den framtida beredskapen på sjukvårdens område samt
rörande spörsmålen om sjukhusens standardiseringskommittés och det centrala
sjukhusarkivets ställning har pågått huvudsakligen under andra halvåret
1941. Nämnden beräknar att under första halvåret 1942 kunna framlägga
förslag i ärendet.

Genom beslut den 28 juni 1941 har Kungl. Maj:t fastställt tillläggsförteckning
över civila sjukhus, som vid krig eller krigsfara skola fortsätta sin
verksamhet med förändringar i fråga om verksamhetens art och omfattning,
s. k. beredskapssjukhus. Antalet nya vårdplatser, som genom detta Kungl.

Maj:ts beslut tillförts beredskapssjukhusorganisationen, uppgår till omkring
6,300. De nya vårdplatserna äro belägna i sjukvårdsinrättningar dels å ostkusten
dels i de fyra nordligaste länen. Genom beslut den 22 augusti 1941 har
Kungl. Majit på framställning av medicinalstyrelsens materielnämnd medgivit
att av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade
reservationsanslaget av 10,000,000 kronor finge disponeras högst
900,000 kronor för erforderlig nyanskaffning av möbler, sängutrustning och
beklädnadspersedlar m. m. till sjukvårdsplatser vid sjukhus, som avses i
omförmälda beslut den 28 juni 1941. Anskaffning av den erforderliga materielen
har pågått under hösten 1941 och beräknas vara avslutad i början
av år 1942. — Nämnden har under året låtit granska uppgifter från de vid
beredskapssjukhusen vid årsskiftet 1940/41 verkställda inventeringarna av allmän
sjukvårdsmateriel, som tidigare (1939—1940) anskaffats för dessa sjukhus.
— Nämnden har under året behandlat i runt tal 1,000 st. ansökningar
om licens för export av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Arbetet med standardiseringen av sjukvårdsutrustning har fortsatt under
året och genom sjukhusens standardiseringskommitté hava efter samråd
med materielnämnden standardbestämmelser fastställts för bl. a. konfektionering
av vissa sjukhuspersedlar.

3. Statens utrgmningskommission (1941: II 3).

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad den 13 april 1940 (Sv. förf.-saml. nr 297); ändrad lydelse den 28 juni 1941 (Sv. förf.-saml. nr 590).

Ledamöter:

Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande (t. o. m. den 30 oktober 1941);
Zetterquist, A. F., polisintendent, vice ordförande t. o. m. den 30 oktober, därefter
ordförande;

Elmgren, B. F., Överlärare, led. av I kamm.;

Gustafsson, P. J., lantbrukare, led. av I kamm. (t. o. m. den 11 juni 1941);

Löfgren, K. H. F., barnavårdsinspektör (fr. o. m. den 11 juni);

172

Riksdag sberättelsen.

II S: 3 Höjer, Signe, fru;

Landgren, J., byråchef;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Persson, P., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 30 oktober 1941).

Vid utrymningskommissionens sida är ställd en rådgivande nämnd, bestående
av personer med erfarenhet inom olika verksamhetsområden, som
äro av betydelse för kommissionens arbete.

Kanslichef:

Mossberg, E., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Hantverkargatan 21; tel. 52 02 20.

Angående kommissionens uppgifter, se 1941: II S 3.

Kommissionens uppdrag att omhändertaga flyktingar har jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut den 26 september 1941 upphört den 1 oktober, från och med
vilken dag flyktingsärendena övertogos av statens flyktingsnämnd (se Sv.
förf.-sami. nr 753).

Kommissionen har under året fortsatt planläggningsarbetet för utrymning,
varvid såväl i utrymnings- som inkvarleringsorterna de uppgjorda planerna
reviderats och fullständigats. Anskaffning av materiel för de planerade förläggningarna
har ägt rum i avsevärd omfattning.

De grundläggande bestämmelserna om planläggning och verkställande av
utrymning finnas numera i utrymningslagen och utrymningskungörelsen den
28 juni 1941 (Sv. förf. sami. nr 582 och 588) samt i förordningen den 13 april
1940 om utrymningshjälp (Sv. förf.-sami. nr 215).

Finansdepartementet.

1. Kreditnämnden (1941: II 1).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 november 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1939):

Hildebrand, K. E. H., fil. d:r (t. o. m. den 19 juni 1941);

Lindahl, C., bankdirektör;

Norbeck, O., bankdirektör;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.;

Rooth, I., riksbankschef;

Sandberg, F. E., riksgäldsdirektör (fr. o. m. den 28 juni 1941);

Wallenberg, J., bankdirektör;

Örne, A. E., generaldirektör (fr. o. m. den 19 juni 1941).

Enligt direktiven skall nämnden, som arbetar under departementschefens
ordförandeskap, vara ett organ för överläggningar och utredningar i frågor
rörande bl. a. kapitalmarknadens, räntelägets och produktionens anpassning
efter rådande krisförhållanden.

De centrala krisorganen: Finansdepartementet.

173

2. Statens krisrevision (1941:112).

Ledamöter tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari och den 6
december 1940 (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1940) samt den 28
juni och den 12 december 1941:

Blomquist, R., direktör, ordförande;

von Dardel, F., överdirektör, jourhavande ledamot;

Bergvall, J. H., direktör, led. av II kamm.;

Bohlin, L. T., auktoriserad revisor;

Engfors, S., bankdirektör;

Falkman, O. C. A., direktör;

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lindberg, E. H., redaktör, led. av II kamm.;

Persson, G., lantbrukare, led. av II kamm.

Instruktion för revisionen utfärdad den 16 februari 1940 (Sv. förf.-saml.
nr lil).

3. Valutakontoret (1941: II 3).

Enligt 2 § instruktionen för valutakontoret, utfärdad den 25 februari 1940
(Sv. förf.-saml. nr 125), utgöres dess styrelse av riksbankschefen med vice
riksbankschefen som personlig suppleant, samt ytterligare högst sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl. Maj:t.

Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.

Den 15 februari 1940 av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter av valutakontorets
styrelse (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1940):

Dahlberg, K., f. d. häradshövding;

Hammarskjöld, D., statssekreterare;

Lundberg, S. E., direktör, led. av II kamm.;

Nylander, O. E., landshövding.

4. Centrala omsättningsskattenämnden.

Den i 19 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt
omförmälda centrala omsättningsskattenämnden har genom
Kungl. Maj:ts förordnande samma dag erhållit följande sammansättning (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1941):

Hagander, J. O., revisionssekreterare, ordförande;

Wigert, A., landskamrerare, vice ordförande;

Lindqvist, J. L., direktör;

Törnqvist, G., professor;

Wingårdh, E., revisionschef.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t den 3 januari
1941 utsett för Wigert t. f. taxeringsintendenten T. H. F. Hjolman, för Lindqvist
direktören E. F. Hellstedt, för Törnqvist fabrikören N. H. Cervin och
för Wingårdh lantbrukaren C. O. II. Andersson.

Fi: 4

174 Riksdagsberättelsen.

II Fi: & 5. Krigskonjunkturskatterådet.

Ledamöter, tillsatta genom Kungl. Majlis beslut den 20 december 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940):

Quensel, N. J. E., president, ordförande;

Lundvik, V., landshövding;

Sivert, E. D., kammarrättsråd;

Söderlund, G., direktör.

Enligt direktiven skall krigskonjunkturskatterådet bereda frågor rörande
eftergift beträffande krigskonjunkturskatt.

6. Centrala krigskonjunktnrskattenämnden.

Den i 32 § förordningen den 30 maj 1941 (nr 359) örn krigskonjunkturskatt
för år 1941 omförmälda krigskonjunkturskattenämnden har enligt
Kungl. Maj:ts förordnande den 13 juni 1941 erhållit följande sammansättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1941):

Edén, N., f. d. landshövding, ordförande;

Rosenqvist, K. E. E., kammarrättsråd, vice ordförande;

Browaldh, E., bankdirektör;

Brunes, L., kamrerare;

Eklund, J., direktör;

leif, O., auktoriserad revisor;

Persson, E., direktör;

Stensgård, A. H., direktör;

Strindlund, G., överdirektör;

Waller, P., direktör.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Majit samma dag utsett
för Rosenqvist docenten E. Lundberg, för Browaldh direktören I Olsson,
för Brunes kassören A. W. Strand, för Eklund direktören O. Bajckman, för
Jelf auktoriserade revisorn E. Rybeck, för Persson professorn P. L. Nannesson,
för Stensgård led. av II kamm. K. Hj. Gustafson, för Strindlund länsjägmästaren
A. E. Nyblom samt för Waller direktören B. Ljungberger.

Folkhushållningsdepartementet.

1. Statens reservförrådsnämnd (Handelsdepartementet 1939: 21; Folkhushållningsdepartementet
1940: 4; 1941:1 2).

Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (Sv. förf.-saml. nr
754).

Ledamöter:

Gärde, A. B., landshövding, ordförande;

Holmberg, G. A., direktör;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet. 175

Nauckhoff, S. A. G., direktör;

Nylander, O. E., landshövding;

Wehtje, W., direktör.

Verkst, direktör:

Kindgren, R., f. d. kapten.

Sekreterare:

Lamberth, C. L., t. f. sekreterare i kommerskollegium.

Lokal: Smålandsgatan 12; tel. 23 06 65.

2. Statens krigsförsäkringsnämnd (Handelsdepartementet 1939:22; Folkhushållningsdepartementet
1940:5; 1941:11 6).

Tillsatt av Kungl. Majit den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter
angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig
krigsförsäkring m. m.

Ledamöter:

Lindeberg, S. J., bankinspektör, ordförande;

Landberg, C. E., kommerseråd, vice ordförande;

Ekman, J. L., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Lange, E. R., assuransdirektör;

Rogberg, N., assuransdirektör;

Östrand, D. O., byråchef;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;

Henriques, E., advokat, tillika sekreterare.

Den 7 november 1941 förordnades f. d. justitierådet C. A. R. Eklund och
sjötekniske konsulenten hos kommerskollegium, sjökaptenen B. G. Bergström
att efter kallelse av ordföranden inträda såsom ledamöter av nämnden i fall,
då annan ledamot på grund av jäv icke må deltaga i behandlingen av viss
fråga.

Lokal: Kungsgatan 6; tel. Krigsförsäkringsnämnden.

3. Statens industrikommission (1940: 6; 1941: II 7).

Tillsatt av Kungl. Majit den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 787).

Ledamöter:

Söderlund, G., direktör, ordförande och chef;

Hedulff, E. N:son, överdirektör, vice Qrdförande och chefens ställföreträdare;
Silverstolpe, H. G. M., disponent;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Rausing, R., direktör;

Carlberg, P. S., direktör (avlidit den 14 juni 1941);

Sundfeldt, B., civilingenjör (fr. o. m. 12 juli);

Ericson, G. IL, generaldirektör (fr. o. m. 1 september).

II Fo

176

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 3 Ledamöter i kommissionens råd:

Bergengren, A. G., direktör;

Berggren, H. A., målarmästare;

Ehrnberg, G. Th., direktör;

Engkvist, O. Th., byggmästare;

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Jensen, O., agronom;

Johansson, C. A. A., verkst, direktör i kooperativa förbundet;

Johansson, I. S., lantbrukare;

Lilliehöök, Eleonore M., fru;

Lindskog, H., ingenjör;

Lundholm, C. G., direktör;

Nyström, E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Wehtje, E., direktör;

Westerberg, S. Axelsson, direktör;

Westerlund, O., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Avdelningschefer:

för järnavdelningen: Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

» verkstadsavdelningen: Leire, G. J:son, direktör;

» metallavdelningen: Kalling, B. M. S., greve, professor (t. o. m. 15 maj);

Jonson, G. R., bergsingenjör (fr. o. m. 16 maj);

» kemiska avdelningen: Winbladh, R. Th. B:son, docent;

» textilavdelningen: Paues, E. W., direktör;

» läderavdelningen: Hallström, E., direktör;

» krigsindustriavdelningen: Blomquist, E. R., direktör (t. o. m. 19 september)
;

» byggnadsavdelningen: Sandberg, A. E., major;

» skogsindustriavdelningen: Wellner, H., direktör (fr. o. m. 12 juli).
Kanslichef:

Eckerberg, E. L., hovrättsråd (t. o. m. 19 oktober);

Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare (fr. o. m. 18 november).

Lokal: Sveavägen 44; tel.: Industrikommissionen; textilavdelningen: S.
Blasieholmshamnen 4; tel.: 23 52 90; läderavdelningen: S. Blasieholmshamnen
4; tel.: 23 45 30; byggnadsavdelningen: Kommendörsgatan 2; tel.:
23 36 95.

4. Statens livsmedelskommission (1940: 11; 1941: II 8).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 788).

Ledamöter:

Hammarskiöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande och chef;
för produktionsavdelningen:

Sylwan, H. Th., generaldirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. m. 17 oktober);

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

177

Johansson, R., lantbrukare, vice ordförande och chefens ställföreträdare I[ Fo: 4
(fr. o. m. 18 oktober);
för varuomsättningsavdelningen:

Cederlund, C. F., direktör;

för konsumtionsavdelningen:

Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm.;
för allmänna avdelningen:

Sjögren, C. E., direktör, led. av II kamm. (t. o. m. 17 oktober);

Hovgård, T. Å., föreståndare för lantbruksskolan i Bollerup (fr. o. m. 18 oktober)
;

Ledamöter i kommissionens råd
för produktionsavdelningen:

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Ekström, B., landstingsman (fr. o. m. 1 augusti);

Flytström, A. Th., sekreterare;

Johansson, J. H., hemmansägare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

von Stockenström, B. H., godsägare, led. av I kamm.;

för varuomsättningsavdelningen:

Andersson, E., avdelningschef (t. o. m. 22 augusti);

Börjesson, J. A., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör (fr. o. m. 23 augusti);

Lindström, K. J. O., direktör;

Norenberg, C. W., konsul;

Olin, G., direktör;

Ringborg, H. G., förvaltare;

för konsumtionsavdelningen:

Abramson, E. L., professor;

Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;

Neumuller, Margareta, husmoder vid Karolinska sjukhuset;

Osvald, Ingrid, inspektris;

Svensson, Gärda, fru;

Wiklund, Gertrud, fru;

för allmänna avdelningen:

Beck-Friis, C. S., friherre, led. av I kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Borgström, N. O. G. J., vice verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;

Carlborn, C. Hj., direktör;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Johansson, C. G., hemmansägare;

Möller, K., direktör.

Avdelningschefer:

för produktionsavdelningen: Åkerman, E. Å., professor;

för konsumtionsavdelningen: Kollberg, G. N., mantalsintendent.

Bill. till riksd. prof. 7.9)2. 7 sami. 1%

Riksdagsberättelsen.

178

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 4 Kommissionens övriga huvudavdelningar, varuomsättningsavdelningen och
allmänna avdelningen, äro uppdelade å följande sektioner, nämligen varuomsättningsavdelningen
å en sektion för huvudsakligen ärenden rörande vegetabiliska
jordbruksprodukter och gödningsämnen (sektionen för spannmål
och fodermedel m. m.), en sektion för ärenden rörande matfett (sektionen
för matfett m. m.), en sektion för huvudsakligen ärenden rörande kött och
fläsk (sektionen för slakterivaror), en sektion för administrativa ärenden samt
en sektion för återstående till varuomsättningsavdelningen hörande ärenden
(sektionen för diverse livsmedel), och allmänna avdelningen å en sektion för
planläggningsarbeten och utredningar (utredningssektionen) samt en sektion
för organisatoriska frågor (sektionen för kristidsstyrelserna m. m.). Fristående
sektion utgör juridiska sektionen.

Sektionschefer:

för sektionen för spannmål och fodermedel m. m.: Carlsson, C. E. N., t. f.
kanslichef;

» sektionen för matfett m. m.: Gräslund, H., direktör;

» sektionen för administrativa ärenden: Lindell, I. A., hovrättsassessor;
» sektionen för kristidsnämnderna m. m.: Magnusson, R. A. Hj., länsassessor; »

juridiska sektionen: Söderström, O. A. V., hovrättsassessor.

Sektionen för slakterivaror förestås av ledamoten av kommissionens råd
direktören J. A. Börjesson.

Sektionen för diverse livsmedel är direkt underställd kommissionens ledamot
för varuomsättningsavdelningen och utredningssektionen direkt underställd
ledamoten för allmänna avdelningen.

Sekreterare:

Nordström, B. G., jur. kand.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

5. Statens handelskommission (1940: 12; 1941: Il 9).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 november 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-sami. nr 805).

Ledamöter:

Modig, E., envoyé, ordförande (t. o. m. 28 februari);

Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör, ordförande (fr. o. m. 1 april);

Eriksson, K., direktör, vice ordförande;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Lundvik, V. G., landshövding;

Nylander, O. E., landshövding;

Sjögren, C. E., direktör, led. av II kamm.;

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef.

Direktör:

Kördel, E. R., sekreterare hos handelskammaren i Göteborg.

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel.: Handelskommissionen.

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

179

6. Statens priskontrollnämnd (1940: II 10). *

Ny instruktion utfärdad den 20 juni 1941 (Sv. förf.-saml. nr 482) i samband
med omorganisation av nämnden.

Ledamöter före omorganisationen:

Gjöres, A., statsråd, ordförande (t. o. m. 14 mars);

Rausing, R., direktör, tillika ordförande (fr. o. m. 15 mars);

Hagander, J. O., revisionssekreterare, vice ordförande;

Carlborn, C. Hj., direktör;

Lundberg, E. F., docent.

Ledamöter efter omorganisationen:

Rausing, R., direktör, ordförande;

Lundberg, E. F., docent, vice ordförande;

Johansson, R., lantbrukare (t. o. m. 31 december);

Lind, A., redaktör;

Schroff, R., direktör;

Stålbrandt, H., direktör;

Almeby, H., affärschef;

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. 1 januari 1942).

Ledamöter i nämndens råd:

Andersson, D., lantbrukare;

Andersson, Elsa, fru;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Browall, G., direktör;

Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, Hj., direktör;

Engberg, N. F., direktör (fr. o. m. 14 juni);

Engel, G. A. G., disponent;

Eriksson, Nancy, fru;

Ernmark, A. G., direktör (fr. o. m. 14 juni);

Flood, Hulda, fru (fr. o. m. 14 juni);
de Laval, Märta, fru (fr. o. m. 14 juni);

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., handlande;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Sträng, G., förtroendeman (fr. o. m. 14 juni);

Söderberg, E., direktör;

Throne-Holst, H., disponent.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1941 skola inom priskontrollnämnden
från och med den 1 juli 1941 tills vidare finnas följande sektioner,
nämligen en sektion för ärenden rörande järn- och metallprodukter, en
sektion för ärenden rörande bränslen och trävaror, en sektion för ärenden rörande
textilprodukter, en sektion för ärenden rörande läder och skor, en
sektion för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter, en sektion för ärenden
rörande livsmedel, en sektion för ärenden rörande diverse produkter (ali -

ll Fo: 6

180

Rik sdag sberättelsen.

II Fo:

» män sektion), en sektion för ärenden rörande importhandeln, en sektion för
ärenden rörande prisövervakning samt en sektion för utredningar, planläggning
och publicering.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande järn- och metallprodukter: Lundberg, E.

F., docent;

» » » » » bränslen och trävaror: Duus-Otterström,

A., forstmästare (fr. o. m. 4 oktober);
» » » » » textilprodukter: Thulin, F., ekonomichef

(t. o. m. 15 oktober);

» » » » » läder och skor: Molin, R., direktör;

» » » » » kemisk-tekniska produkter: Lindblad, O.

W., direktör (fr. o. m. 18 juli)-,

» » » » » livsmedel: Molin, R., direktör;

» » » » » diverse produkter: Lindblad, O. W., di rektör

(fr. o. m. 4 juli);

» » » » » importhandeln: Aleson, P., köpman;

» » » » » prisövervakning: Axén, J. H. V., bank direktör; »

» » utredningar, planläggning och publicering: Lundberg, E. F.,

docent.

Kanslichef:

Axén, J. H. V., bankdirektör.

Lokal: Drottninggatan 42—44; tel.: Priskontrollnämnden.

7. Statens bränslekommission (1941: II 11).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-saml. nr 581).

Ledamöter:

Lundh, E. A. F., jägmästare, ordförande och chef;

Schwartz, S. G., direktör (vice ordförande och chefens ställföreträdare t. o. m.
11 juli);

Pehrsson, E. G., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare (fr. o.
m. 12 juli);

Lindberg, K. A., ordförande i landsorganisationen;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Strindlund, G., överdirektör (t. o. m. 30 juni);

Carlsson, C., lantbrukare (fr. o. m. 12 juli);

Nerell, Å. N. J., direktör (fr. o. m. 11 oktober).

Ledamöter i kommissionens råd:

Alm, M. F., byråchef i domänstyrelsen;

Andersson, G. K. H., direktör;

Bengtsson, D. F., ombudsman;

Bengtsson, Y., direktör;

De centrala krisorganen: Folkhusliållningsdepartementet.

181

Belg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., ombudsman;

Englund, A., ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Fagraeus, I., generalkonsul (t. o. m. 28 mars);

Gålsman, Ester, fru;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Hultman, G., f. d. överingenjör;

Johansson, R., lantbrukare;

Karlsson, K., direktör;

Ljunggren, V., direktör;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Norgren, N. O., hemmansägare;

Nyström, E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;

Schager, N., jägmästare;

Sundfeldt, R., direktör;

Telander, N. G., byråchef i byggnadsstyrelsen;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Wesslén, G., skogschef;

Wibom, T., kapten (fr. o. m. 30 augusti);

Östberg, Amanda, fru.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940 och 10 januari 1941 skola
inom kommissionen finnas följande avdelningar, nämligen en planläggningsavdelning
med huvudsakligt åliggande att uppgöra allmänna planer och utarbeta
erforderliga regleringar för bränsleförsörjningen samt att handhava
bränsletekniska utredningar och handlägga ärenden rörande försörjningen
med träkol och torv, en vedavdelning med huvudsakligt åliggande att vidtaga
erforderliga åtgärder för anskaffning av ved samt att, efter kommissionens
närmare bestämmande, genomföra erforderlig handels- och förbrukningsreglering
beträffande ved, en kolavdelning med huvudsakligt åliggande att handhava
reglering av den inhemska produktionen och införseln av stenkol, koks
och kolbriketter samt därvid verka för upprätthållande av produktionen och
införseln i erforderlig omfattning ävensom att, efter kommissionens närmare
bestämmande, genomföra erforderlig handels- och förbrukningsreglering beträffande
nämnda bränslen samt en oljcavdelning med huvudsakligt åliggande
att vidtaga åtgärder för främjande av den inhemska produktionen av flytande
bränslen samt upprätthållande i erforderlig omfattning av införseln av flytande
bränslen ävensom att, efter kommissionens närmare bestämmande, genomföra
erforderlig handels- och förbrukningsreglering beträffande nämnda
bränslen. Genom förenämnda beslut den 10 januari 1941 har tillika förordnats,
att särskilda sektioner inom kommissionens planläggningsavdelning icke
längre skola finnas. Slutligen handläggas numera jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 9 april 1941 ärenden rörande försörjningen med torv å en fristående byrå
inom kommissionen, benämnd torvbyrån.

II Fo: 7

182

Riksdagsberåttelsen.

II Fo: 7 Avdelningschefer:

för planläggningsavdelningen: Nyberg, E., överingenjör (t. o. m. 30 september)
;

Christiansen, Th., bergsingenjör (fr. o. m. 1
oktober);

» vedavdelningen: Malmgren, E. F., byråchef;

» kolavdelningen: Allgulin, H. J., direktör (t. o. m. 30 juni);

Ström, T. V., konsul (fr. o. m. 1 juli);

» oljeavdelningen: Nyqvist, G. A., överste.

Chef för sekretariatet (huvudsekreterare):

Höjer, E. W., jägmästare.

Lokal: Sveavägen 63; tel.: Bränslekommissionen.

8. Statens trafikkommission (1941: II 12).

Tillsatt av Kungl. Majit den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 747).

Ledamöter:

Granholm, A. M., f. d. generaldirektör, ordförande och chef;

Landberg, C. E., kommerseråd, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Kring, K. G. H., major, avdelningschef i försvarsstaben;

Nordendahl, E. H., civilingenjör;

Paulson, A. E., distriktschef vid statens järnvägar.

Ledamöter i kommissionens råd:

Borgström, N. O. G. J., vice verkst, direktör i Sveriges köpftiannaförbund;
Byström, C., ombudsman;

Corneliusson, S., ombudsman;

Dieden, G., hamndirektör;

Ekman, J. L., direktör;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Hoogland, H., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Johansson, B., ombudsman;

Lindberg, C., ombudsman, led. av II kamm.;

Lindskog, H., ingenjör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Norup, B. S., godsägare, led. av II kamm.;

Osvald, G. S., sjökapten;

Persson, E., direktör;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Waller, P., skeppsredare;

Westerberg, P. O., direktör;

Wijkander, R. T., direktör.

De centrala krisorganen: Folkhushållning sdepartementet.

183

Kanslichef:

Gemzell, Öhr., revisionssekreterare.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna: Osvald,

G. S., sjökapten;

för sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:

Mihnoss, E. G., förste trafikinspektör (t. o. m. 15 februari);

Johanson, G. H., bokhållare (fr. o. m. 16 februari);
för sektionen för ärenden rörande motorfordonstrafiken: Lundeberg, E. C.

K., förste byråingenjör.

Sektionen för ärenden rörande utrikes sjöfarten förestås av direktören H.
Hoogland och skeppsredaren P. Waller gemensamt.

Genom beslut den 3 oktober 1941 har Kungl. Maj:t bland annat dels uppdragit
åt trafikkommissionen att verkställa av chefen för folkhushållningsdepartementet
i statsrådsprotokollet för samma dag angivna undersökning rörande
reglering av motorfordonstrafiken m. m. och till Kungl. Maj:t inkomma
med de förslag, vartill undersökningen giver anledning, dels ock bemyndigat
chefen för folkhushållningsdepartementet att utse särskilda sakkunniga
att biträda trafikkommissionen vid ifrågavarande undersökning (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1941).

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 3 oktober 1941 yttrade chefen
för folkhushållningsdepartementet:

»När det pågående stormaktskriget bröt ut, hade transportbehovet i landet i
stor utsträckning kommit att tillgodoses av motorfordonen. Den bensinransonering,
som vid krigsutbrottet genast måste genomföras, kunde senare lättas,
och ransoneringen skapade inga större problem förrän på våren 1940, då
avspärrningen mot väster inträffade. Under trycket av den successivt minskade
bensintilldelningen skedde hösten och vintern 1940—1941 en erkännansvärt
snabb övergång till gengasdrift. Förhoppningar kunde då ännu hysas,
att gengasdriften skulle kunna få utvecklas utan restriktiva åtgärder från
statens sida. Under sistlidna vår visade det sig emellertid nödvändigt att företaga
en ny reglering av motorfordonstrafiken, denna gång riktad direkt på
smörjmedelsförbrukningen men indirekt även på gummiringsförbrukningen.
Av kända skäl har särskilt gummiförsörjningen därefter försvårats till den
grad, att det är nödvändigt att ånyo överväga en skärpning av restriktionerna
för motorfordonstrafiken. Statens industrikommission har också i skrivelse
den 1 oktober 1941 med instämmande av statens priskontrollnämnd hos
Kungl. Maj:t gjort framställning i syfte att åstadkomma ytterligare besparingar
i gummiringsförbrukningen.

Både bensin- och smörjmedelsransoneringarna hygga i princip på en prövning
av behovet av varje särskilt motorfordon, en prövning som i de flesta
fall sker hos länsstyrelserna enligt utfärdade ransoneringsförfattningar och
därtill anslutande direktiv från vederbörande centrala krisorgan, numera statens
trafikkommission. Den med smörjmedelsransoneringen förbundna tra -

ll Fo: 8

184

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 8 fikregleringen innefattar dessutom en begränsning av det område, inom vilket
de särskilda motorfordonen få användas. Undantag härifrån har dock
medgivits beträffande transport av vissa varor såsom en del livsmedel och ved
samt för vissa andra slag av trafik. Eftersom praktiskt taget alla i trafik använda
motorfordon överförts lill gengasdrift, är det numera egentligen endast
genom smörjmedelsransoneringen som motorfordonstrafiken regleras från försörjningssynpunkt.
Även örn myndigheterna otvivelaktigt handhaft smörjmedelsransoneringen
på ett förtjänstfullt sätt, så lämnar dock ransoneringen
sådan den är uppbyggd rum för berättigade invändningar från synpunkten
av nödvändig sparsamhet med gummiringama. I själva verket har smörjmedelsransoneringen
icke verkat minskande på motorfordonsparken och väl
knappast heller på trafikens omfattning utan har främst lett till att ökningen
av parken och utvecklingen av trafiken i viss mån återhållits. Rationaliseringen
av trafiken och det eftersträvade bättre utnyttjandet av motorfordonen
ha i stort sett lämnats utanför regleringsåtgärderna, ehuru myndigheterna givetvis
sökt att på olika vägar befrämja dessa syftemål. I jämförelse med andra
trafikslag erbjuder ju också motorfordonstrafiken stora svårigheter för
en reglering, främst beroende på att fråga är örn så många företagsenheter
och, när det gäller lastautomobilerna, deras stora rörelsefrihet enligt de vanliga
trafikförfattningarna. Enligt dessa författningar kan företagaren i stort
sett själv dirigera sin trafik efter vad som för honom är ekonomiskt fördelaktigast,
låt vara att i fråga örn den yrkesmässiga trafiken vissa, från regleringssynpunkt
dock ganska oväsentliga begränsningar i rörelsefriheten stadgats.

Situationen är nu så allvarlig, att det är ofrånkomligt att göra nya och
jämförelsevis starka ingrepp i motorfordonstrafiken. Industrikommissionen
har i sin skrivelse för sin del uttalat den uppfattningen, att man synes böra
räkna med i första hand en nedskärning snarast möjligt av tilldelningen avgummi
för lastbils- och omnibustrafiken med 25 ä 30 procent. Gummiförsörjningen
är nämligen numera så höggradigt ansträngd, att en kraftig åtstramning
av förbrukningen på alla områden är oundviklig. Det rör sig här dock
om mycket känsliga samhälleliga behov. Hur problemet än må bedömas, är
det dock i varje fall uppenbart, att motorfordonslrafiken såsom en av de
största gummikonsumenterna måste vidkännas en stark begränsning.

I detta läge synes det mig därför nödvändigt, att en grundlig inventering
sker av möjligheterna att göra de nödvändiga besparingarna på motorfordonstrafikens
område under vidmakthållande i största möjliga utsträckning
av den verkligen behövliga trafiken. Alla åtgärder, som kunna tänkas föra till
detta mål, måste skyndsamt övervägas och, i den mån de befinnas lämpliga,
utan tidsutdräkt genomföras.

De hithörande frågorna äro så mycket viktigare som det måste förutses, att
den civila motorfordonsparken i en situation, då stora delar av densamma
rekvireras för militära och liknande ändamål, kommer att minskas i en örn -

185

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

fattning som kan bli katastrofal, om icke en rationell ordning för utnyttjande H F(): S
av de disponibla fordonen förut är genomförd. Det torde visserligen icke nu
kunna med full säkerhet bedömas, hur i en sådan situation trafikbehoven
och möjligheterna att tillgodose dem kunna utvecklas, men knappheten på
såväl fordon som smörjmedel och gummiringar påkallar självfallet redan nu
uppmärksamhet för de särskilda trafikfrågor, som vid en sådan rekvisition
uppstå.

Den förordade undersökningen synes mig böra omfatta alla de möjligheter,
som från praktisk synpunkt stå till buds för vinnande av den åsyftade
besparingen och därmed sammanhängande rationalisering av trafiken.

Beträffande omnibustrafiken synes syftemålet kunna på ett fullt tillfredsställande
sätt uppnås genom granskning och erforderlig förändring av de turlistor,
som fastställas av länsstyrelserna. Sådan översyn torde också nu böra
ske med hänsyn till det skärpta försörjningsläget. Vid den tilltänkta undersökningen
torde härmed sammanhängande frågor böra ägnas uppmärksamhet
och direktiv för en dylik granskning och ändring meddelas.

Beträffande lastautomobiltrafiken, som ju är av den största samhälleliga
betydelse, bör såsom en allmän riktlinje för undersökningen framhållas, att
varje trafikreglering bör taga sikte icke endast på hur de nödvändiga besparingarna
skola kunna ernås utan även på hur de förefintliga trafikbehoven
skola kunna tillgodoses.

I främsta rummet bör övervägas, på vilket sätt man lämpligast skall kunna
ernå en tillfredsställande organisation av motorfordonstrafiken. Härvid
gäller tydligen att få till stånd bästa möjliga utnyttjande av lastautomobilerna,
vare sig det gäller automobiler i den yrkesmässiga trafiken eller andra.

Vill man undvika att tvångsvis överföra en del av det med motorfordon
transporterade godset till andra trafikmedel, så är det uppenbarligen nödvändigt
att organisera och rationalisera godstrafiken på lämpligt sätt. I vissa
län har systemet med ordercentraler och orderkontor införts, och det synes
mig angeläget att i detta sammanhang en undersökning sker beträffande möjligheterna
att i besparingssyfte utvidga och effektivisera detta system. I samband
härmed torde centralernas och kontorens organisation och formerna för
deras verksamhet böra övervägas. Det bör därvid också klargöras, på vad sätt
och i vilken omfattning de icke yrkesmässiga lastautomobilema böra och
kunna anslutas till sådana orderkontor. En sådan anslutning kan bliva nödvändig
för att få användning för fordonens eventuellt icke fullt utnyttjade
kapacitet, särskilt som det knappast kan vara gummiekonomiskt motiverat
att hänvisa alla trafikbehov till den yrkesmässiga trafiken och i sådant syfte
indraga alla tillstånd för enskilda företag att använda egna fordon. Det bör
också uppmärksammas, att s. k. korstransporter ännu ske i stor omfattning.

Måhända kan man på detta område komma ganska långt genom frivilliga
överenskommelser nied näringsorganisationerna.

Undersökningen torde vidare böra omfatta spörsmålet hur en reglering och

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 8 samordning av trafiken i sin helhet må kunna genomföras. Jag syftar härvid
på att det förr eller senare kan visa sig nödvändigt att i större utsträckning
överföra transporter från motorfordon till järnvägarna och sjöfarten eller
omvänt på sådana avstånd, där en sådan omläggning lämpligen låter sig
göra. En dylik reglering kan också innefatta, att vissa transporter med motorfordon
respektive med andra trafikmedel helt eller delvis förbjudas. Härvid
böra självfallet de bestämmelser i gällande författning örn smörjmedelsransoneringen,
som avse motorfordonstrafiken, bli föremål för förnyat övervägande.
överhuvud taget kommer man i detta sammanhang in på åtskilliga
svårlösta spörsmål, som delvis ligga på sidan om det egentliga trafikproblemet.
Trafikmedlens samordning i knapphetens och rationaliseringens tecken
måste därför ske i nära kontakt med de viktiga grenar av samhällslivet i
övrigt, som därav beröras.

Undersökningen bör emellertid icke begränsas till den rent trafiktekniska
sidan av problemet. Även i andra tekniska avseenden kunna otvivelaktigt besparingsåtgärder
vidtagas liksom det också finns möjligheter att något förbättra
försörjningsläget. Industrikommissionen framhåller i sin skrivelse
möjligheten att använda gummiringar, som äro avsedda för personbilar, för
lastautomobiler efter vissa tekniska förändringar av fordonen. Även andra
tekniska förändringar av fordonen kunna tänkas leda till besparingar av
gummiringar. Det bör också undersökas vilka besparingar som kunna göras
exempelvis genom minskning av körhastigheten och ändrade bestämmelser
om fordonens belastning.

Den nu förordade undersökningen anser jag böra uppdragas åt statens
trafikkommission. Med hänsyn till de aktuella frågornas stora räckvidd torde
det emellertid vara lämpligt att med kommissionen adjungera särskilda sakkunniga
på de olika områden, som beröras av undersökningen. Sådana sakkunniga
torde få utses av chefen för folkhushållningsdepartementet. Jag förutsätter,
att undersökningen skall ske med största skyndsamhet och att trafikkommissionen
inom en nära framtid skall kunna avgiva de förslag, vartill
undersökningsresultatet föranleder. Om så befinnes lämpligt, böra delförslag
avgivas. Kostnaderna för undersökningen torde få bestridas av trafikkommissionens
medel.»

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 oktober 1941 har chefen
för folkhushållningsdepartementet till sakkunniga i ifrågavarande hänseende
tillkallat:

Andersson, H., lantbrukare;

Barth, C. E., skogschef;

Hulterström, A. N. O., länsnotarie;

Jansson, C., speditionschef;

Källberg, H., åkeriägare;

Nathhorst, C.-B., civilingenjör;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Nylander, A., civilingenjör.

187

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

Trafikkommissionen har under november och december månader 1941 till II FO! 8
folkhushållningsdepartementet inkommit med förslag dels till vissa åtgärder
för reglering av motorfordonstrafiken, dels till viss ändring av vägtrafikstadgan
m. m., dels ock angående bemyndigande för trafikkommissionen att i
visst fall meddela tillstånd till beställningstrafik för godsbefordran. Kommissionen
beräknas hava slutfört ifrågavarande utredningsuppdrag under första
kvartalet 1942.

Stockholm den 3 januari 1942.

GUSTAF.

K. G-. Westman.

188

Riksdagsberättelsen

Bilaga A.

Under år 1941 beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Dramatiska teatern...................	“/4	20,000: —
» > ...................	28/e	182,000: —
> > ...................	19/h	150,000: -	352,000:—:
Gävleborgs läns orkesterförening.............	28/e		40,000: —
Göteborgs lyriska teater.................	>	120,000: —
> > > ................	19/i2	120,000: —	240,000: —
Göteborgs orkesterförening................	28/e	41,000: -
> > ................	19/is	56,000: —	77,000:-
Göteborgs stadsteater..................	7s	23,000: -
> > ..................	28/e	75,000: —
» > .................•	19/l2	75.000: -	173,000: -
Humanistiska fonden..................	>		250,000: —
Husmödrarnas samarbetskommitté............	”/l		7,500: —
Hälsingborgs stadsteater................	28/e	57,000: -
2> » ................	19/1*	58,000: -	115,000: —
Konsertföreningen i Stockholm..............	S8/6	77,000: —
» > > ..............	19/lä	107,000: —	184,000: -
Lunds studentkårs konviktorium.............	7/s		25,000: -
Malmö konserthus...................	s8/e	5,000:-
> > ...................	19/l2	25,000: —	30,000: —
Musikaliska akademien..................	>		3,000: -
New York-utställningen 1939 ..............	S1/2		100,000: —
Nordvästra Skånes orkesterförening............	s8/e		40,000: -
Norrköpings orkesterförening..............	>		40,000: -
Operan............. ..........	25/,	55,000: -
> ........................	28/«	592,000: -
> ......................	19/l2	500,000: -	1,147,000: -
Riksförbundet för bildande konst............	>		15,000: -
Riksteaterns publikorganisation.............	28/e	175,000: —
» > .............	19/l2	175,000: —	350,000: — 1

Lotterimedel.

189

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Sammarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbnnd m. fl. .	19/n		12,000: -
Stockholms kyrkliga sjömansvård............	J8/s		35,000: —
Svenska sångarförbnndet................	19/u		15,000: -
Sveriges körförbund..................	>		10,000: -
Sveriges orkesterföreningars riksförbund..........	28/e	45,000: —
> > > ..........	19/is	50,000:-	95,000: -
	Summa kronor	8,355,500: -

190

Riksdagsberättelsen.

Uppgift å kom -

Justitie -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1940	1941	1942	90/« 1940
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A.. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1941.1
Sakkunniga för omorganisation av förmynderskaps- vården i Stockholm.............. Sakkunniga för utredning angående vissa grundlags-	19	13	1	1,169	1,254	—
frågor ...... .............. Sakkunniga för utredning rörande notarii publici-	23	17	2	2,599	2,046	1,250
institutionen................. Utredning angående möjligheterna att nedbringa kost-	~	26 27	3		816	3,742
naderna tor långvården............	—	4	—	540	—
Summa kr.				3,768	4,656	4,992
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet						\|
vid ingången av 1942.1
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-
hindra förorening av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar . .	14	10	6	58,315	8,378	10,480
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-	15	11		2,180
lagstiftningens område2.............	7	—	—
Straffrättskommittén...............	16	12	8	72,184	10,530	—
1938 års patentutredning3............	20	14	9	18,828	3,366	942 1
Strafflagberedningen............... Sakkunniga för utredning angående reformer på auk-	21	15	10	34,313	4,320	14,549 1
torrätrens och därmed sammanhängande immate-riella rättigheters område (anktorrättskommitténl	22	16	11	4,207	1,000
Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937 års lagstiftning om allmänna handlingars offentlighet Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för bekäm-	25	18	12	788	—	54
27	20	14	5,332
pande av ungdomsbrottsligheten m. m.4.....	—
1939 års utlänningssakkunniga5..........	28	21	15	4,298	6,526	—
Fastighetsbildningssakkunniga6..........	29	22	16	32.082	—
Summa kr.				232,527	34,120	26,025

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 oktober 1936 skola kostnaderna bestridas från andra

3	>	>	>	>	> 17 juni	1938 »	>	>	>	>
4	>	>	»	>	> 9 juni	1939 »	>	>	>	i
5	»	>	>	>	> 9 juni	1939 >	>	>	)	>
6	>	>	>	>	> 9 juni	1939 >	>	>	>	>

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

191

Bilaga B.

mittékostnader.

departementet.

1 8	1 9	10	1 11	12	! 13	1 14	i 15	16
	U	t g i	f t e	r
Vt 1940—1>% 1941	‘/i—"/« 1941	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga			1	totalkostnad
mistade avlönings-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-	Summa	Verkställ-da utg. Vv—16/ll	Beräkna-de utg. 16/n—37n	1941 (s:a av kol. 5, 13,
	Sefa-., experter		Sekr.,	14 och 15)
möter	möter	experter	maten alier
o. bitr.	o. bitr.	m. m.)
		352			1,606	780		3,555
—	—		—	—	3,296	1,928	—	7,823
—	—	310	—	—	4,868	—	—	4,868
—	—	—	—	—	540	—	—	540
		662			10,310	2,708		16,786
					18,858	7,552		84,725
472	—	—	—	—	—		_	2,180
—	539	—	292	11,833	5,575	6,407	95,999
—	3,736	623	575	—	9,242	3,977	4,800	36,847
127		38	136	—	19,170	8,319	8,307	70,109
—	—	—	—	—	1,000	1,513	—	6,720
	—	—	—	—	—	—	—	788
—	—	—	—	—	54	_	_	5.386
—	—	—	—	—	—	—	—	4.293 i
28,262	—	—	—	685	35,473	11,988	8,082	87,625
28,861	3,736	1,200	711 \|	977 \|	95,630	38,924	27,596 \|	394,677

och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

> tionde » > > > > > >

femte och åttonde » » > tredjedelen » , >

och femte > > > hälften > > >

» nionde > > > > > > >

192

Riksdagsberåttelsen.

1 1	2 I	3 1	i 1	5 1	6 1	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet i före ingången av 1941.1 Sakkunnig för utredning rörande utlänningars förvärv \| av aktier i svenska bolag...........	11				616
Sakkunniga för utredning av frågan om partiella reformer på strafflagstiftningens område.....	12	1	—	65,792	200	—
Sakkunnig för utredning angående åtgärder för be-kämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar...................	18	3		1,380	2,268	—
Sakkunnig för utredning av frågan om rättshjälps-institutionens utveckling............	24	4	—	3,435	—	—
Sakkunniga för utredning angående förvaltningsdom-stolarnas och förvaltningsmyndigheternas verk-samhet under vissa utomordentliga förhållanden .		7		_	1,300	300
Sakkunniga för utredning örn effektivare ingripande	_	8	_	—	400	—
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1940/ 41 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Ersättning till revisionssekreteraren M. Wijnbladh för biträde med utarbetande av lag med särskilda bestämmelser angående bo-lag, föreningar, sparbanker, vissa andra inrättningar och stiftelser vid krig eller krigsfara m. m........				70,607	4,784	300
> > hovrättsrådet E. Söderlund för biträde med utarbetande av lag med särskilda bestämmelser angående stats- och kom-munalmyndigheter och deras verksam-het vid krig eller krigsfara m. m. . .
» » byråchefen Å. von Zweigbergk för bi- träde med utarbetande av lag med särskilda bestämmelser angående pa-tent vid krig eller krigsfara m. m. . .
> > byråchefen N.-E. Ekbladh för biträde vid utredning i frågor rörande tryck-frihetslagstiftningen........		_	_	_	_	—
> » förste aktuarien S. Groth m. fl. för statistisk utredning angående tillämp-ningen av lagen örn fri rättegång . .		_	_	_	_	_
» j tryckfrihetsnämnden........	—	—	—
> > sakkunniga för överläggningar rörande revision av den av 1940 års riksdag villkorligt antagna lagen med vissa bestämmelser om tryckta skrifter vid krig eller krigsfara........
> > följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departementsche-fen till dem överlämnade utrednings-uppdrag: revisionssekreteraren 0. Tholin . . .
> T. Strandberg .	—	—	—	—
» M. Wijnbladh .	—	—	—	—
hovrättsrådet N. Regner......	—	—	—
> N. Beckman.....	—	—	—	—
borgmästaren M. Henman.....	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

193

8	9	.10	il	12	13	14	16	___16
					616	. ... ’ '' ''		616
—	—	—	—	1,002	1,202	—		66,994
				959	3,227			• 4,607
—	—	—	—	25	25	—	—	3,460
—	—	—	—	1,777	3,377	—	—	3,377
—	—	155	—	—	555	—	—	555
		155		3,763	9,002			79,609
—	—	—	—	—	1,495	—	—	—
—	—	—	—	—	1,190	—	—	—
—	—	—	—	—	384	—	—	—
—	—	—	—	—	275 2,320 645		—	—
	—	—	—	—	1,795	—	—	—
1 ''					17,284
_	_	—	—	—	3,035	—	—	—
_	_	—	—	—	5,046	—	—	—
_	_	_	—	—	11.480	—	—	—
_	_	—	—	—	9,958	—	—	—
—	—	—	—	—	1,818	—		—

Bih. till riksd. prof. 1942. 1 sami

ltiksdagsbcriittclsen.

194

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	6	6	7
hovrättsassessorn H. Zetterberg . . .	_	_	_	_	_	_
• H. af Trolle . . .	—	—	—	—	—	—
> A. Lindskog . . .	—	—		—	—	—
Kostnader för tryckning av statistisk utredning an-gående förvaltningskostnader m. m. i
konknrser.............	—	—	—	—	—	—
> > stenografering av förhandlingar vid
kriminalistiöreningens årsmöte ....	—	—	—	—	—	—
Bidrag till centralförbundet för socialt arbete . . .	—	—	—	—	—	—
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet
tillkallade sakkunniga.............	—	—	—	—	—	—
Summa kr.					—	—

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

195

8	9	10	11	12	13	14	15	16
					13,800
—	—	—	—	—	7,545 1,302 542	—	—	—
—	—	—	—	—	175 600 9,000	—	—	—
—	—	—	—	—	89,689	—	—	—

196

Riksdagsberåttelsen.

Utrikes''

1	2	3	4	5 \|	6 1	7 1
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. 3> 1940
1940	1941	1942	Arvoden
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet
viel ingången av 1942.1
Nämnden för reglering av baltiska ersättningsanspråk	—	—	1	—	—	—
Summa kr.				—	—	—
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1940/1941 bestridda kostnader för sakkunniga
biträden inom departementet m. m.
Professor A. Beurling för viss utredning......	—	—	—	—	—	—
Professor K. A. Brusewitz för viss utredning . . .	—		—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

197

departementet.

8 \| 9 \| 10 \| 11 \| 12 \| 13 \| 14 \| 15	16
Utgifter	Beräknad totalkostnad t. o. m. 31/i2 1941 (s:a av kol. 5, 13, 14, och 15)
‘/t 1940—so/6 1941	Vt-31/is 1941
Ersättning för mist atle avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)	Samma	Verk- ställda utgifter Vi—''“Vii	Beräk-nade ut-gifter 16/ll-Sl/l2
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
							1,200	1,200
					11,604 500		1,200	1,200
—	—	—	—	—	12,104	-	—	—

198

Riksdag s berättelsen

Försvars -

1	2	3	4	5	6	7 !
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1940	1941	1942	80/e 1940
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksam*
lief under 1941.1
Sociala försvarsberedskapskommittén......	5	6	1	25,531	5,664	2,010
Lantförsvarets utbildningskommission..... Utredning för översyn av gällande författningar	9	7	2		11,730	1,068
rörande försvarsväsendets reservpersonal . . .	—	8	3	—	860	—
1940 års militära social vårdskommitté..... Sakkunniga för utredning angående den framtida	—	10	4	—	2,070	744
organisationen av den centrala militära förvalt-ningstjänsten ...............	_	11	5	_	3,852	696
Utredning för revision av gällande rekvisitions-lags tiftning ................ Utredning rörande militära beställningshavares	—	—	6	—	828	4,801
m. fl. försättande i disponibilitet...... Utredning rörande åtgärder för åstadkommande av	—	—	7	—	662	—
snabbare behandlig av ansökningar om familje-bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen .	—	—	8		—	—
Summa kr.				25,531	25,666	9,319
B. Kommittéer som fortsätta sin verk-
samhet vid ingången av 1942.1
1940 års militära byggnadsutredning..... Utredning om sammanslagning av marinens sjuk-	—	9	9	—	32,671	1,836
husvärd i Karlskrona med Blekinge läns lands-tings sjukhusvård.............	_	_	10	_	132	420
1941 års försvarsutredning..........	—	—	11	—	—	—
1941 års krigsfamiljebidragskommitté.....	—	—	12	—	—	—
1941 års militära förvaltningsutredning .... 1941 års utredning angående samvetsömma värn-	—	—	13	—	—	—
pliktiga.................	—	—	14	—	—	—
Summa kr.				—	32,803	2,256
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-
het före ingången av 1941.1
1937 års gasgeneratorkommitté2........ Utredning rörande plats i Stockholms skärgård	1	—	—	24,712	1,440	—
för förläggning av Stockholms örlogsstation och örlogsvarv..............	—	—	—	39,602	1,500	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

* Jämlikt Kungl. Majt:s beslut den 15 januari 1937 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

199

departem entet.

8 1	9 1	10 \|	ii !	12 \|	is	14 \|	15	16
u	t g i	f t e r						Beräknad totalkost-nad t. o. m. 81/i» 1941 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	V» 1940-	so/e 1941				Vt—*Vn 41
Ersättning för mis-; tade avlöningsför-måner	Rese- och trakta-mentseersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskost-nader,hyror, skrivmateri-alier m. m.)	Summa	Verk- ställda utg. Vt-16/»	Beräk-nade utg. 16/n— 81/l2
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
4,067		292		2,907	14,940	911		41,382
• 19,715	—	5,809	24	1,000	39,346	19,694	3,700	62,740
.	_		_	36	896	_	_	896
48	—	2,426	479	508	6,275	5,123	—	11,398
—	3,862	—	—	1,234	9,644	-	—	9,644
154	—	132	—	500	6,415	6,376	2,900	15,691
	—	—	—	—	662	—	—	662
_	_	_	_	__	_	1,698	—	1,698
23,9S4	3,862	8,659	503	6,185	78,178	33,802	6,600	144,111
4,238	5,245	9,536	980	10,751	65,257	32,504	12,000	109,761
	39	701	144		1,436	2,037	1,000	4,473
—	—	—	_	—	—	18,814	10,720	29,534
—	—	—	—	—	—	10,374	9,800	20.174
—	—	—	—	—	—	6,628	1,688	8,316
—	—	—	—	—	—	—	1,000	1,000
4,238	5,284	10,237	1,124 10,751	66,693	70,357	36,208	173,258
—	—	—	—		1,440	—	—	26,152
—		—			1,500	—		41,102

nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

noo

Riksdagsberättelsen,

1	2	3	4	6	6	7
Utredning rörande sjuktransportväsendet vid mo-bilisering och i krig............ Utredning rörande principerna för ersättning för	—	—	—	2,211	180
ekonomisk förlust i anledning av dispositioner för militära ändamål...........	_	4	_	.■ , .	780	_
Sakkunnig för utredning rörande frågan örn förfo-
gande vid mobilisering över viss reserven till-hörande befälspersonal m. fl.........	6	1	—	—	200	—
Summa kr.				66,525	4,100	—
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1940/41 bestridda kostnader för sakkun-
niga biträden inom departementet m. m. Vissa utredningsuppdrag inom försvarsdeparte-mentet .................. Sakkunniga till överbefälhavarens över rikets för-	—	—	—	—	—	-
svarskrafter förfogande ..........	—	—	—	—	—	—
Ersättning till vissa personer för rådplägning i för-svarsdepartementet ............ Visst till chefen för armén lämnat utredningsnpp-	—	—	—	—	—	—
drag.................. Ersättning till följande personer för biträde med
utförande av vissa av departementschefen till dem överlämnade utredningsuppdrag: borgmästaren M. Heuman.........
landsfogden G. A. Rosengren........	—	—	—	—	—	—
revisorn U. E. Jerdenius..........	—	—	—	—	—	—
byrådirektören G. A. Murray........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	-	—

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet,

201

8	9	10	11	12	13	14	15	16
—	—		—	—	180	—	—	2,391
315	—	52		—	1,147	—	—	1,147
_	_	_	_	—	200	_	—	200
					4,407
315		52					70,992
					36,981
—	—	—	—	—	14,568	—	—	—
—	—	—	—	—	1,702	—	—	-
lill 1	1 lill	—	1 lill	—	5,490 177 300 75 100	—	—	lill 1
	. —	—	—	—	59,393	. -	—	-

202

Riksdagsberåttelsen.

Social -

1	2	3	4	5 1	6	7 1
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1940	1941	1942	30/« 1940
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet			•
under 1941.1
Livsmedelslagstiftningssakkunniga......... Sakkunnig för utredning rörande luftskyddsinspektio-	12	6	1	73,726	4,362	3,270
nena arbetsuppgifter och personalbehov.....	22	15	2	500	—	—
Nämnden för statens flyktingshjälp........	23	16	3	3,071	1,164	4,500
Utredning rörande revision av gällande luftskyddslag-	—	20	4	—	1,134	—
stiftning1 2 . . ...............
1940 års byggnadskostnadssakkunniga3...... Sakkunniga för utredning rörande landsfiskalsaspiran-	—	19	5	''-	5,262	12,248
ternas utbildning............... Sakkunnig för utredning av vissa med landsfiskals-	—	23	6	—	136	—
reformen sammanhängande frågor........ Utredning rörande möjligheterna att genom proviso-	—	24	7	—	564	—
riska åtgärder åvägabringa en mera rationell och ekonomisk organisation av anstaltsvården för lös-drivare och vissa alkoholister..........		28	8		1,770	1,732
Overståthållarämbetskommittén.......... Sakkunniga för utredning i fråga örn underlättande	—	—	9	—	18	658
av deltagandet i kommunala val........ Sakkunniga för utredning av frågan om skyldigheten	—	—	10	—	—	—
att vidtaga luftskyddsåtgärder vid uppförande av vattenkraftanläggning m. m...........	—	—	11	—	—	—
Summa kr.				77,297	14,410	22,408
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1942.1
Hembiträdesutredningen.............	10	4	12	57,118	_	_
Bostadssociala utredningen............	11	5	13	163,285	5,028	—
Fritidsutredningen4...............	13	7	14	81,899	996	1,380

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.

2 Kostnaderna bestridas till stor del av lnftskyddsinspektionens anslag.

3 Dessutom 5,000 kronor från kommittéanslaget till socialstyrelsen får viss utredning.

4 Härtill bSr läggas statens andel i kostnaderna för den av kommittén sommaren 1941 bedrivna
friluftslivets främjande.

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

203

departementet.

! 8	9	10	11	12	13	14	15	16
U t g	i f t e r
V? 1940—so/6 1941	*/7—S1/l2 1941	Beräknad totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för	Rese- och trakta-				t. o. m. 3V12
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.	1941 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	Sekr.,		Sekr.,	hyror, skriv-	V7-16/ll	16/ll—81/is
möter	experter	möter	experter	materialier
o. bitr.	o. bitr.	m. m.)
	13,712	655	202	1,997	24,198	19,222		117,146
—	—	_	z	71	5,735	2,677	—	500 11,483
—	—	—	—		1,134	—	—	1,134
—	—	765''	—	11,707	29,982	—	—	36,982
—	—	—	—	—	136	—	7,000	136
—	—	—	—	—	564	258	—	822
159		1,100	183	194	5,138			5,138
—	2,508	155	—	167	3,506	8,000	—	11,506
—	—	—	—	—	—	6,045	—	6,045
—	—	—	—	- ''	—	_	650	650
159	16,220	2,675	385	14,136	70,393	36,202	7,650	191,542
								57,118
—	—	583	—	755	6,366	3,442	1,250	174,343
16	838	1,012	—	344	4,586	3,179	3,500	93,164

foräiJkäverksamheten rörande frågan örn semester åt husmödrar, c:a 37,000 kronor från fonden för

204

Riksdag sb er ätt elsen.

1	2 1	3	4	5	6	7
1937 års arbetslöshetssakkunniga.........	14	8	15	110,071
Socialvårdsbommittén..............	15	9	16	104,959	5,284	17,069
1938 års arbetarskyddskommitté.........	16	10	17	31,282	—
1938 års hälso- och sjuk vårdssakkunniga.....	17	11	18	• 20,440	930	294
Utredningen rörande kommunal samverkan.....	18	12	19	18,913	—	—
Ordniugsstadgeutredningen............	19	13	20	1,995	—	—
1939 års polisutredning.............	20	14	21	15,528	822	13,800 \|
1939 års stadsläkarutredning...........	24	17	22	2,474	—
Sakkunnig för utredning rörande statsbidrag till barn-krubbor och sommarkolonier m. m........	25	18	23	844
Sakkunniga för granskning av planer för beredskaps-sjukhus m. m................	_	21	24		84
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för upp-nående av största möjliga enhetlighet och ratio-nalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt ................		22	25		1,486
Tjänsteförteckningssakkunniga för statens sinnessjuk-hus .....................		25	26		294	330
Kommittén för rågösvenskarna..........	—	26	27	—	—	3,836
Sakkunniga för utredning rörande radioanläggningar för polisväsendet.................	_		29	_	_
1941 års hemortsförsvarssakkunniga........	—	—	30	—	—	—
1941 års barnmorskeutredning..........	—	—	31	—	—	—
Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter an-gående länskungörelserna............	_		32	_		_
Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärs-väsendet hos statens förvaltningsmyndigheter . . .	_	_	33	_		_
Värmekostnadssakkunniga............	—	—	34	—	—	—
1941 års befolkningsutredning..........	—	—	35	—	—	—
Statens flyktingsnämnd.............	—	—	36	—	—	—
1941 års utskyldsstreckssakkunniga........	—	—	37	—	—	—
1941 års arbetstids- och butikstängningssakkunniga	—	—	38	—	—	—
Sakkunnig för utredning rörande omfattningen av kommunalborgmästare åliggande arbetsuppgifter m. m.....................			39
1941 års reumatikervårdssakkunniga........	—	—	40	—	—	—
Sakkunnig för fortsatt utredning rörande distrikts-åklagarnas teoretiska utbildning........	_	_	41			_
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för skol-undervisning åt vissa sinnesslöa barn m. m. . . .	—	—	42	—	_	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1941.1 Sakkunniga rörande arbetsmarknadens försvarsbered-skap .....................	21	1		608,808 50,647	14,924 810	86,709
Läkarintygssakkunniga..............	26	2	—	6,121	4,160	—
1940 års förhandlingskommission.........	—	3	—	671	—	—
Summa kr.				57,439	—	—

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

205

8	9	10	11	12	13	14	15	16
								110,071
—	15,760	2,253	114	20,151	60,631	37,225	14,500	217,315
—	—	—	—	—		—	—	31,282
—	—	221	—	1,726	3,171	729	4,750	29,090
	—	—	—	—	—	—	—	18,913
—	—	—	—	—	—	- ■	—	1,995
1,640	—	153	—	2,052	18,467	7,946	5,000	46,941
								2,474
—	—	—	—	—	84	—	12	96
7,954	—	2,697	—	73	12,210	7,177	2,525	21,912
	125	92	4_	99	940	1,372	3,250	5,562
_	—	—	—	1,146	4,982	1,585	625	7,192
—	_	_	_	_		86	400	486
—	—	—	—	—	—	27,121	9,900	37,021
-						483	1,350	1,833
;	—	—	—	—	—	2,490	6,700	9,190
—	—	—	—	—	. . 1 -	15,130	53,000	68,130
.	—	__	___	_	—	''_’’	300	300
—	—	—	—	. —. .	■ . -	1,406	3,800	5,206
_	_	_	_		_	36	2,248	2,284
—	—	—	—	—	—	—	3,120	3,120
i	—	—	—	—	—	—	150 _	150
! 9,610 ■	16,723	7,011	114	26,346	111,437	109,407	116,389	946,032
_					810			51,457
—	—	—	—	—	4,160	—	—	10,281
—	—	—	—	—	10,567	—	—	11,238
	—	—	—	—	15,537	—	—	72,976

206

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1940/41 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden .
Ersättning till följande personer för biträde å social-departementets rättsavdelning: hovrättsrådet E. Eckerberg ..........
hovrättsassessorn M. Wahlbäck.........	—	—	—	—	—	—
revisionssekreteraren 0. Hesselgren.......	—	—	_	—	—	—
hovrättsassessorn N. Berggren.........	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för biträde med ut-förande av vissa till dem överlämnade utrednings-uppdrag : länsassessorn N. Rosenius ...........
byråchefen J. Landgren............	—	—	—	—	—	—
byråchefen B. Lassen.............	—	—	—	—	—	—
aktuarien E. Bohlinder............	—	—	—	—	—	—
led. av II kamm. S. 0. M. Andersson......	—	—	—	—	—	—
apotekaren L. A. E. Welander.........	—	—	—	—	—	—
fru Sylvi Wuolijoki..............				—	—	—
Ersättning till byråchefen E. Bexelius och undervis-ningsrådet J. Weijne för fullgörande av vissa revi-sionsuppdrag .................
Ersättning till medicinalstyrelsen för anlitande av språkkunnigt biträde vid översättningsarbete i sam-band med en medicinalstyrelsen anbefalld utredning
Ersättning till vissa av luftskyddsinspektionen anli-tade sakkunniga för utredning rörande brandväsen-dets organisation m. m.............
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Socialdepartementet. 207

8	9	10	11	12	13	14	15	16
				•	2,381
_	_	_	_	1	905
—	—	—	—	—	13,800	—	—	_
—	—	—	—	—	456	—	_	_
					6,122		—	—
					306
—	—	—	—	—	1,335	—	—	_
—	—	—	—	—	3,417	—	—	_
—	—	—	—	—	200	—	—	_
—	—	—	—	—	494	—	—	—
—	—	—	—	—	540	—	—	—
	—	—	—	—	620	—	—	—
—	—	—	—	—	4,800	—	—	—
—	—	—	—	—	800	—	—	—
—	—	—	—	_	1,679	_	_	«._
—	—	—	—	—	37,855	-	-	—

208-

Riksdaqsberättelsen.

Kommunikations -

1 «.	2	3	4	0	6	7 \|
• Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. 30/e 1940
1940	1941	1942	Arv Leda- möter	oden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under lilli.1
1938 års sakkunniga för utredning örn vägväsendets
förstatligande.................	7	6	1	30,916	4,314	14,981
Trafiksäkerhetsutredningen............	8	7	2	27,175	474	2,190
Brandskoleutredningen..............	—	13	3	—	1.884	832
Summa kr. r				58,091	6,672	18,003
B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet
vid ingången av 1942.1 2
! 939 års traktorsutredning3 . . ;........	10	8	4	9,445	96	36
Statens steninköpskommitté4 . . . -»•	13	9	5	62,978	4,086	2,160
1938 års personalkommission vid statensjärnvägar4 .	14	10	6	89,207	: 4,374	9,279
Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild
järnväg uppkommande tvistefrågor örn järnvägs-
egendomens värde m. m.4...........	16	11	7	—	—	—
1940 års civila byggnadsordning5........	—	12	8	—	5,718	10,135
Brandförsvarsutredningen.............	—	—	9	—	570	25
1941 års bilregisterutredning...........	—	—	10	—	—	—
Summa kr.				161,630	14,844	21,635
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av år 1941.2
1938 års skärgårdsutredning...........	6	1	—	73,474	2,255	839
1939 års högertrafikkommitté...........	9	2	—	349	822	1,576
Sakkunniga för verkställande av en allmän översyn
av telegrafverkets organisation4.........	—	5	—	—	3,486	4,769
Summa kr.				73,823	6,563	7,184
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1940/41 bestridda kostnader för sakkunniga bi-
träden inom departementet m. m.
Hovrättsfiskalen B. A. W. Petri.........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Kostuaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.

3 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1939 frän sjätte och nionde

4 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

5 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 augusti 1940 från andra samt femte

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

209

departementet.

1 8	9	10	li	12	18	14	15	16
		u t	g i f	ter
lh 1940—so/e 1941	*/;—J1/n 1941	Beräknad totalkostnad t. o. m. *Vis 1941 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Bese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg.	Beräknade utg.
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		lh~“/»	1B/n—3l/i»
3,246 519	—	1,495 382	—	7,251 3,335 1.269	28,041 9,245 4.886	2,549	68	61,574 36,420 4,886
3,765	—	1,877	—	11,855	42,172	2,549	68	102,880
430	62 19,535	66 4,740 6,218	540 1,788	9 7,746 3,537	207 19,764 44,731	7,411 16,626	1,900 10,202	9,652 92,053 160,766
1,093	—	1,969 810	474	11,642 3,298	31,031 4,703	14,739 5,124	6,500 1,550	52,270 11,377
1,523	19,597	13,803	2,802	26,232	100,436 i	43,900	20,152	326,118
—	1,173 173	15	216	3,519 2,614	7,786 5,416	—	—	81,260 5,765
—	—	628	1,274	1,796	11,953	—	—	11,953
—	1,346	643	1,490	7,929	25,155	—	• -	98,978
					8,319
—	—	—		—	8,319	—	—	—

huvudtitlarna! kom u ttéanslag med hälften från vartdera anslaget.

t. o. m. tinnie huvndtitl irnas k >mmittéanslag med en sjundedel från vart och ett av anslagen.

Bi/i. till riksd. prof. 194?. 1 sami. 1 4

Riksdagsberttttelscn.

210

Riksdagsberåttelsen.

Finans

1	1 2	1 3	1 4	1 5	! 6	1 7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning	1940	1941	1942	t. o. m. so/e 1940	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under litti.1 Sakkunniga för utredning av frågan om räntan å lån från statens utlåningsfonder..........		20	1	201	288	300
Utredningsman för verkställande av utredning angående åtgärder för åstadkommande av en tidigare inbetal-ning av kronoutskylder............		24	2		1,944	16,392
Sakkunniga för utredning rörande utvidgade arbets-uppgifter för tullverkets kustbevakning vid krig eller krigsfara m. m..............			3		972	300
Sakkunnig för verkställande av fortsatt utredning av frågan om tidigare inbetalning av utskylder . . .	—	_	4	_	1,224	4,406
Sakkunniga rörande revision av allmänna reseregle-mentet....................	_	__	5	_	_	_
1941 års löneutredning för viss ekonomipersonal m. fl.	—	—	6	—	—	—
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 194a.1 Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga, vården och förvaltningen av kronans fasta egendom \|	12	7	7	201 1,709	4,428	21,398
Kommunalskatteberedningen...........	13	8	8	293,858	8,181	43,498
Sakkunniga för undersökning av taxeringsntfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering......	28	9	9	40,626	2,208	1,137
Sakkunniga för utredning angående statens pensions-an stålts fondställning.............	15	10	10	3,797	_	_
1938 års tulltaxerevision ............	16	11	11	46,442	156	78
Sakkunniga för utredning av frågan örn malmexpor-tens fördelning mellan Luleå och Narvik ....	17	12	12	660	:_	_
1938 års pensionssakkunniga...........	18	13	13	23,109	3,684	6,293
1939 års tjänsteförteckningssakkunniga......	19	14	14	8,526	2,058	4,280
1939 års sulfitspritsakkunniga..........	20	15	15	144	—	—
Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskaps-åtgärder på det skattepolitiska området.....	22	16	16	5,736	1,728	—
Sakkunniga för utredning av frågan örn reglering av vissa militära arvoden.............	23	17	17	1,624	_	_
Sakkunniga för utredning av frågan örn principerna för den kommunala lånepolitiken........	25	18	18	4,069	192	2,723
Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om arbetstidsreglering för personal vid tullverkets kust-och gränsbevakning ..............	26	19	19
Sakkunniga för fortsatt beredning av krigsvinstbeskatt-ningens utformning..............	—	21	20	114	540	—
Sakkunnig angående det enskilda sparandet ....	—	22	21	—	3,764	—
1940 års flnansstatistiksakknnniga........	—	23	22	—	2,058	634 i

1 Kostnaderna bestridas av kemmittéanslaget, i den mån ej annat angives.

Kommittékostnader: Finansdepartementet,

211

departementet.

1 8	9	1 10	1 11	12	1 13	1 14	16	16 1
		U t	g i f	ter
''/t 1940—80/« 1941	V»—8I/u 1941	Beräknad
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verkställ-da utg. »A-18/n	Beräknade utg. w/n—“/i.	totalkostnad t. o. m. 81/« 1941 (s:a av kol. 5, 13,
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	14 och 15)
				506	1,094			1,295
—	3,291	—	—	14,414	36,041	—	—	36,041 \|
—	—	—	—	—	1,272	27	—	1,299
4,443	107	739	55	134	11,108	7,457	400	18,965
_	—	—	z	—	—	78	1,150 1,700	1,150 1,778
4,443	3,398	739	55	15,054	49,515	7,562	3,250	60,528 .
16,190	—	—	—	5,491	73,360	25,764	10,636	1,709 403,618
—	—	—	—	77	3,422	160	40	44,248
273	246	—	—	- *	753	—	—	3,797 47,195
7,179 2,356	6,344 3,991	506	—	10,959 2	34,965 12,687	1,573 1,176	2,921 5,500	660 62,568 27,889 144
—	—	1,276	—	—	3,004	—	—	8,740
—	—	—	—	—	—	—	—	1,624
—	4,500	129	—	33	7,577	2,526	2,000	16,172
8,356	-	—	—	81	540 3,764 11,129	1,200 3,383	300 194	654 5,264 14,706

212

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	B	6	7
Besparingsberedningen1.............	—	25	23	—	12,542	40,473
1941 års sakkunniga för värdestegringsskatt . * . .	—	—	24			2,602
1941 års lärarlönesakkunniga...........	—	—	25
1941 års revisionsntredning............	—	—	26	—		—
Sakkunniga för utredning av frågan om försäkring av statens egendom...............	—	—	27	—	—	—
1941 års beskattningsorganisationssakkunniga . . .	—	—	28	—
1911 års familjebeskattningssakkunniga......	—	—	29
1941 års teaterpensionsntredning.........	—	—	30
Sakkunniga för utredning angående den tekniska ut-formningen av en lagstiftning örn begränsning av vinstutdelning i aktiebolag...........	_	_	31	___	_	__
Sakkunniga för utredning av frågan om skärpt be-straffning av falskdeklaration m. ......... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1941.* 1938 års tobakshandelsutredning.........	—	—	32	—	—
14	1		430,414 6,113	37,111 1,620	101,718 1,310
Sakkunniga för utredning rörande ändrad uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel1 2 3........	24	3	—	3,908	60	—
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1940 41 bestridda kostnader för sakkunniga biträden iuom departementet m. m. Finansdepartementets skatteberedning.....• •				10,021	1,680 3,285	1,310 9,449
Ersättning till följande personer för biträde med ut-förande av vissa av departementschefen till dem lämnade utredningsuppdiag: Kammarrättsrådet E. Rosenqvist........
Hovrättsassessorn Hj. Nordfelt.........	—	—	—	—	—	—
Hovrättsassessorn K. Wulff...........	—	—	—	—	—	—
Rådmannen E. A. Wilhelmsson.........	—	—	—	—	—	—
Audre sekreteraren S. Gr. H. Mac Dowall-Pihlström	—	—	—	—	—	—
Borgmästaren A. 0. E. Rylander........	—	—	—	—	—	—
Revisorn K. E. Jerdenins...........	—	—	—	—		—
Bvråohefen A. Johansson............	—	—	—	—	—	—
Disponenten C. von Sydow...........	—	—	“*	—		—
Bvråchefen C. E. L. Sandquist.........			—
Aktnarien K. A. Törnell............	—	—	—	—	—	—
Byråchefen S. E. Almgren...........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.			\|	1: -	3,285	9,449

1 Utgår ej av kommittéanslaget.

2 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

8 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1939 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Finansdepartementet. 213

8	9	1 io	n	12	13	14	15	16
	32,143	151	3,744	9,817	98,870	137,108	74,000	309,978
—	—	—	—	59	2,661	6,602	4,400	13,663
—	—	—	—	—	—	6,318	7,300	13,618
—	—	—	—	—	—	1,912	2,688	4,600
—	--	_	—	—	z	995	7,700	8,695
—	—	—	—	—	—	—	1,200	1,200
34,854	47,224	2,062	3,744	26,519	252,732	188,717	118,879	990,742
		401		3,974	7,305			13,418
—	—	—	—	—	60	—	—	3,968
—	—	401	—	3,974	7,365	—	—	17,386
14,833	4,151	—	—	3,230	34,948	—	—	—
					14,925
—	—	—	—		11,441	—	—	—
—	—	—	—	—	6,626	—	—	—
_	—	—	z	z	8,908 752	—	—	—
—	—	—	—	—	150 1,391 500 400	—	—	—
-	—	—	—	—	750 150 1,000		—	—
14,833	4,151	—		3,230	81,941		—	—

sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

214

Riksdagsberåttelsen.

Ecklesiastik -

1	2	3	4	5 1	6 1	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1940	1941	1942	t. o. m. 30/e 1940	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
Å. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1941.1 Evangelieboksrevisionen.............	17	15	1	6,924	2,904	3,516
Sakkunniga för utredning rörande prästerskapets fa-miljepensionering1 2...............	21	17	2	6,373	2,544	1,590
Folkskolans besparingssakkunniga.........	22	18	3	11,209	2,772	5,093
Utredning rörande indragning eller avlösning av vissa till kyrker utgående ersättningar m. m......	_	21	4	_	500	200
Studielånenämnden................	—	—	5	—	4,000	2,000
Utredning rörande placering av prästlönefonder . . .	—	—	6	—	438	166
Fortsatt utredning rörande reglering av församlingsin-delningen i Stockholm ............	_	—	7	_	—	—
Fortsatt revision av svenska kyrkans evangeliebok m. m.	—	—	8	—	—	—
Utredning i fråga örn gäldandet av kostnader för iord-ningställande av vissa gator i Lund.......	—	—	9	—	—	—
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1942.3 Karolinska sjukhusets byggnadskommitté .....	24	9	10	24,506 2,145,379	13,158 9,450	12,565 84,590
Chalmerska byggnadskommittén.........	25	10	11	86,413	. 2,725	45,604
Utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga.....	10	11	12	15,856	—	—
Utredning angående universitetets i Lund behov av tomtmark m. m................	13	12	13	7,378	_	_
Läkarutbildningssakkunniga............	14	13	14	20,736	3,468	2,987
Överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken................	16	14	15	6,946	_	809
1939 års betygssakkunniga............	19	16	16	30,682	9,420	—
1940 års arkivsakkunniga............	—	19	17	9,554	3,084	1,986
Utredning rörande ändring av gällande bestämmelser i fråga örn prästutbildningen..........	_	20	18	_	_	_
1940 års sakkunniga för den högre tekniska under-visningen ..................	___	22	19	__	1,914	2,290
1940 års skolutredning..............	—	23	20	—	7,194	732
1941 års ecklesiastika arrendeutredning......	—	—	21	—	—	—
Liturgisk-musikaliska kommittén.........	—	—	22	—	1,818	900
Utredning rörande de ecklesiastika löneboställenas räntabilitet m. m................	_	___	23		__
Filmutredningen ................	—	—	24	—	—	—
Utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg..................	_	—	25	_	—	—
Samma kr.				2,322,944	89,073	139,898

1 Kostnaderna flir här angivna kommittéer, med undantag av de i 1942 års berättelse under nr

3 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1939 skola kostnaderna bestridas från sjunde och

3 Kostnaderna för här angivna kommittéer, med undantag av de i 1942 års berätetlse tinder nr

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

215

departementet.

8	9	10	11	12	13 \|	14 \|	15 \|	16
	U	t g i f	ter
	Vt 1940-	—s0/e 1941				Vt-81/i» 1941	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad t. o. m. 31/ia 1941 (s:a av kol. 5, 13,
mistade avlönings-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk- ställda	Beräk- nade
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	utgifter Vt—‘Vn	utgifter "7ll-S7l5	14 och 15)
2,628				11,006	20,054			26,978
3,460	8,539	_	_	1,924	18,057	600	500	25,530
218	6,519	415	—	3,453	18,470	—	—	29,679
1,119		_	_	321	2,140	_	_	2,140
—	—	123	376	_	6,499	—	—	6,499
3,538	73	—	98	—	4,313	1,216	—	5,529
_	_	_	_	__	_	1,691	5,763	7,454
—	—	—	—	—	—	4,117	—	4,117
—	—	—	—	—	—	721	—	721
10,963	15,131	538	474	16,704	69,533	8,345	6,263	108,647
				10,394	104,434	21,999	5,500	2,277,312
—	_	_	446	1,976	50,751	13,304	150	150,618
—	—	—	—	—	—	—	2,500	18,356
66	—	603	136	1,500	8,760	10,481		7,378 39,977
_	_	_	_	2,425	3,234	_	—	10,180
1,942	—	434	—	3,926	15,722	6,230	1,800	54,434
19,122		—		747	24,939	7,439	4,850	46,782
	1,292	1,811	98	325	7,730	8,068	3,200	18,998
17,233	—	2,483	—	1,198	28,840	41,874	18,350	89,064
_	—	—	—	—	—	—	350	350
933	300	1,040	855	150	5,996	1,500	2,650	10,146
_	_,	_	_	_	_	1,737	_	1,737
					1 -	60	500	560
39,296	1,592	6,371	1,535	22,641	250,406	112,692	39,850	2,725,892

5 och 9 upptagna, bestridas av kommittéanslaget.

åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
10 och 11 upptagna, bestridas av kommittéanslaget.

216

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före ingången av 1941.
Yämtjänstutbildningssakkunniga''.........	—	6	—	—	3,108	2,346
Summa kr.					3,108	2,346
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1940/ 41 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet lii. m.
Kammarrådet T. H. Wohlin jämte häradsskrivaren N.-E. Brolin och stiftsekreteraren T. V. K. Gynner-stedt för visst biträde inom departementet ....
Summa kr.			1 -	—	—

1 Jämlikt Kungl. Martts beslut den 24 maj 1940 skola kostnaderna bestridas från fjärde, femte och

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet. 217

8	9	10	n	12	13	14	15	16
1,777	4,524			6,215	17,970			17,970
1,777	4,524			6,215	17,970			17,970
					21,387
—		—	—	—	21,887	—		—

åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från vartdera anslaget.

218

Riksdag sberättelsen.

Jordbruks -

1	2	3 1	i !	5	6	7
	Kommitténs nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1940	1941	1942	S0/6l940
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1941.1
Torrläggningskommittén.............	32	12	1	34,373	2,718	2,927
Jordbrukskasseutredningen............	19	19	2	10,647	2,934	—
Nötkreatnrstnberknlosntredningen.........	23	23	3	7,601	—	—
1940 års fiskerikommitté.............	—	30	4	1,700	3,516	5,578
Utredningsman för verkställande av utredning angående
omfattningen av den å Gotland av den vitkindade
gåsen förorsakade skadegörelsen ävensom om lämp-
ligt sätt för nedbringandet av påvisbar skadegörelse
av större betydenhet.............	—	—	5	—	—	—
1941 års sockerkommission........'' . . .	—	—	6	—	1,732	1,851
1941 års arrendeutredning............	—	—	7	—	—	—
Samma kr.				54,321	10,900	10,356
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1942.1 2
Statens sockernämnd3..............	27	I Fo: 1	8	41,246	6,717	13,865
Statens potatismjölsnämnd* ...........	28	7	9	122,963	4,539	4,450
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit3 ....	29	8	10	262,386	3,560	17,277
Skogslagkommissionen..............	11	9	11	116,358	—	—
1936 års skogsutredning.............	12	10	12	111,899	4,250	4,388
Lyckebyåutredningen3..............	31	11	13	18,672	1,104	45
Statens fiskenämnd3...............	33	13	14	46,144	1,800	8,675
1937 års riksskogstaxeringsnämnd3........	34	14	15	507,992	6,456	114,859
Ladugårdsbyggnadssakknnniga3..........	35	15	16	29,113	258	967
Undersökning av frågor berörande lantbrnksakade-
miens nyttjanderätt till område å Djurgården . .	13	16	17	1,185	—	—
Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av
bisamråtta..................	15	17	18	1,075	—	—
Utredning rörande jordbrukets inriktande under för-
svårad tillförsel och krig ...........	18	18	19	23,310	—	—
Statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd . .	20	20	20	7,528	1.771	—
Epizootisakkunniga...............	21	21	21	27,542	1,296	454

1 Kostnaderna för här angivna kommittéer, med undantag av de i 1942 årsberättalse under nr 1,

2 Kostnaderna för här upptagna kommittéer bestridas av kommittéanslaget, i den mån e annat

5 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

219

departementet. 4

8	9	10	u	12	13	14 \|	15 \|	16
u	t g i	f t e r
-	lA 1940-	s% 1941				Vt—1,‘/u 1941	Beräknad totalkost-nad t. o. m. «/is 1941 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mis-tade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)	Summa	Verk- ställda	Beräk- nade
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	utgifter 1h—t5/n	utgifter 16/h-81/x2
377	3,245	3,230 667 4,857	2,405 398 822	591 1,363 145	11.871 5,341 3,643 14,918	1,921 5,662	2,180	50,345 15,988 11,244 22,280
—	—	156 728	432	197	156 4,940	858 2,829	3,145	1,014 4,940 5,974
377	3,245	9,638	4,057	2,296	40,869	11,270	5,325	111,785
112	98 4,530 5,745	3,660 2,647 641 237 1,180 2,408	6,599 818 43,168 86 794 8,760 23	1,265 3,924 6,523 535 159 1,973 27,601 565	32,106 16,588 71,169 13,789 1,545 14,422 160,084 7,558	15,367 5,492 11,233 10,549 59 4,774 178,342 6,508	11,000 6,700 4,800 5,600 350 2,100 26,700 250	99,719 151,743 349,588 116,358 141,837 20,626 67,440 873,118 43,429
—	—	—	—	—	—	—	—	1,185
—	—	—	—	41	41	207	1,200	2,523
6,800	3,245	1,593	271	4,129	8,571 10,988	2,549	1,234	23,310 19,882 38,530

4 och 5 upptagna, bestridas av kommittéanslaget,
angives i särskilda noter.

220

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Utredning för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings betänkande......... Utredning rörande upplysningsverksamheten på jord-	22	22	22	15,570	3,462	1,992
bruks- och trädgårdsområdet..........	25	24	23	222	—	_
Hnshållningssäliskapsutredningen.........	26	25	24	1,086	1,116	2,286
Statens linnämnd1................	—	26	25	—	4,200	11,439
1940 års norrlandsutredning........... Utredningsmän för verkställande av utredning örn och	—	27	26	—	2,544	14.662
upprättande av plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odlingsgränsen i Norrbottens län .	__	28	27	_	12
1940 års utredning örn jordbrukets skuldsättning . .	—	29	28	—	1,362	4,441
1941 års vanhävdsutredning........... Utredning rörande vattenförsörjning för vissa bebyg-	—	—	29	—	—	—
gels -områden på landsbygden..........	—	—	30	—	—	500
Veterinärinrättningssakkunniga..........	—	—	31	—	—	—
Elektrifieringsberedningen............	—	—	32	—	—	—
Summa kr.				1.334,291	44,447	200,300
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1941.2
1938 års jordbruksutreduing........... Undersökning rörande byggnadsbeståndet vid statens	14	1	—	242,261	6	366
arrendeegnahem................	16	2	—	1,878	108	—
Utredning rörande lantbrukets lärlingsfråga .... Utredning rörande frågan om prisbildningen å konsum-	17	3	—	797	36	—
tionsmjölk..................	—	5	—	—	1,020	978
Summa kr.				244,936	1,170	1,344
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1940/ 41 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-
den inom departementet m. m.
Hovrättsrådet H. E. Anderberg8.........	_	_	_	_	_	_
Hovrättsassessorn L. P. 0. Palmquist.......	—	—	—	—	—	—
Summa kr.			-	—	—

1 Kostnaderna bestridas till viss del av andra medel än kommittéanslaget.

8 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

5 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 december 1939 skola kostnaderna bestridas från andra och

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

221

8	9	10	il	12	13	14	15	16
1,957	12,810	3,404	179	5,007	28,811	11,983	2,396	58,760
			_	_	_	_	400	622
_	315	1,682	—	296	5,695	13,214	6,300	26,295
_		3,084	5,822	6,164	30,709	13,868	9,424	54,001
—	—		884	1,290	19,380	10,513	3,700	33,593
		513		90	615	481	600	1,696
_	___	804	_	477	7,084	3,365	—	10,449
—	—		—	—	—	2,673	3,400	6,073
			27	_	527	10,637	2,000	13,184
		_		_	_	175	250	425
—	—	—	—	—	—	—	3,400	3,4oO
8,869	26,743	21,853	67,431	60,039	429,682	302,009	91,804	2,157,786
				2,667	3.039			245,300
		521	_	106	735	_	—	2,613
—	—		—	—	36	—	—	833
_	_	—	—	—	1,998	—	—	1.998
—	—	521	—	2,773	5,808			250,744
					10,843
—	—	—	—	—	2,916	—	—	—
—	—	—	—	-	13,759	—	—	—

nionde hnvndtitlamas kommittéanslag nied hälften från vartdera anslaget.

222

Riksdagsberåttelsen.

Handels -

1	1 2	1 3	1 4	5	6	1 7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. 87e 1940
1940	1941	1942	Arv Leda- möter	oden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1941.1
Clearingkontoret ................	13	9	1	555,124	2,442	1,650
1939 års livförsäkringskommitté.........	9	15	2	11,846
1940 års skifferoljesakkonniga..........	—	16	3	13,174	912	_
1940 års hantverks- och småindustriutredning . . .	—	18	4	—	3,054	1,092
Sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder be-
träifande förvaring och innehav av explosiva varor	—	—	5	—	—	—
Summa kr.	.			580,144	6,408	2,742
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1942.2
Traktatberedningen...............	11	7	6	165,315	_	19,914
Exportkreditnämnden..............	12	8	7	297,576	10,722	40*928
Clearingnämnden................	14	10	8	5,107,656	12,594	448,028
Eörsäkringsutredningen.............	4	11	9	62,444	_
1937 års granitutredning.............	5	12	10	42,615	24	_
1938 års sjöfartskommitté............	6	13	11	2,374		,a.
1938 års gravsakkunniga...........	7	14	12	886	_	_
Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk-
ningens ordnande...............	—	17	13	—	2,274	1,260
Pappersformatsakkunniga.............	—	—	14	—	666	''510
1941 års isbrytarutredning............	—	—	15	—
Utredning av frågan om förbättrad pensionering för
sjöfolk och därmed sammanhängande frågor . . .	—	—	16	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1941.8 1936 års näringsorganisationssakkunniga...... Krigsskadeutredningen.............. Utredning för ersättning av krigsskada å viss lös-egendom.................... Summa kr. ]	3 10	1 4 6	—	5,678,866 44,662 17,007 2,649	26,280	510,640
			64.818\|	—	—

Här angivna kostnader, med undantag av clearingkontorets och 1940 års skifferoljesakknnnigas,
2 Här angivna kostnader, med undantag för de i 1942 års berättelse under nr 6—8 angivna instituten,
8 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

223

departementet.

1 8	1 9	1 19	1 n	12	13	14	15	16
U t g	i f t	e r
	Vt 1940—so/e 1941			Vt—1“/h 1941	Beräknad
								totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för nastad e avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.	t. o. m. sl/is 1941 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sefa., experter o. bitr.	Leda- möter	Sefa., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		Vt—‘Vn	“/u—»‘/u
				59,555	63,647	20,898	20,444	660,113
_	_	_	_	—	—	—	372	12,218
—	—	851	—	148,443	150,206	8,683	900	172,963
—	1,800	1,261	88	2,480	9,275	—	—	9,275
—	—	—	—	—	—	2,593	2,100	4,693
—	1,300	2,112	88	210,478	223,128	32,174	23,816	859,262
				86	20,000	6,539	3,047	194,901
_	416	_	160	16,498	68,724	36,872	14,820	417,992
_	_	_	4,683	844,950	1,310,255	580,000	195,000	7,192,911
_	_	_		_	—	—	62,444
___	_	346	_	—	370	—	—	42.985
_	.			_	—	—	—	2,374
—	—	—	—	—	—	—	50	936
	531	1,395	62	5,330	10,852	6,020	2,000	18,872
_				43	1,219	4,395	3,194	8,808
—	—	—	—	—	—	3,137	7,900	11,037
—	_		—	—	—	—	500	500
	047	1,741	4,905	806,907	1,411,420	630,963	226,511	7,953,760
					14,314			58,976
—	—	—	—	—	685	—	—	17,692
_	_	—	—	—	5,521	—	—	8,170
—	—		—	—	20,520	—	—	84,838

bestridas av kommittéanslaget.
bestridas av kommittéanslaget.

224

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	B	6	7
1). Av kommittéanslaget under budgetåret 1940/ 41 bestridda kostnader för sakkunuiga biträden inom departementet m. m. Byggnadskommittén för flygteknisk försöksanstalt . .
Ersättning till följande personer för biträde inom departementet: E. o. hovrättsassessorn S. A. Edling......
Hovrättsrådet S. Hammarskiöld .......	—	—	—	—	—	—
Översten G. A. Nyqnist...........	—	—	—	—	—	—
Byråchefen A. R. Wollert.........	—	—	—	—	—	—
Byråchefen H. A. Prawitz..........	—	—	—	—	—	—
Överstelöjtnanten A Grönhagen m. fl......	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Handelsdepartementet. 225

8	9	10	11	12	13	14 \| 15	»6
					732
_	_	_	_	_	7,404	_ _
—	—	—	—	—	2,552	— ! -	— 1
—	—	—	i	—	2,370 100	_ j _	_ ''
—	—	—	—		100 154		_
—	—	—	—	—	18.412	-!	—

Bih. till riksd. prof. 1:042. 1 sami.
Kiksilagsberiittelsen.

226

Riksdagsberåttelsen.

Folkhushållnings -

1	2	3	i	5	6	7
		Kommitténs

		berättelsen
	Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
		1940	1941	1942	80/61940	t
						Leda- möter	Sekr-, experter o. bitr.
1 B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet
	vid ingången av 1942.1
Utredning rörande frågan om tillverkning av sprit m. m.	—	—	1			—
D. Under budgetåret 1940/1941 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom departe-
	mentet m. m.1 2
Ersättning	till följande personer för fullgörandet av
uppdrag såsom sakkunniga inom departementet:
handelsrådet G. M. E. Böös.........	—	—	—	—	—	_
docenten E. F. Lundberg...........	—	—	—		—	—
Ersättning	till hovrättsassessorn I. A. Lindell för
	fullgörande av vissa arbetsuppgifter inom folkhushållningsdeparteinentet och till departementet hörande cen-trala krisorg in..........
>	» f. d. dietriktschefen E. von Friesen
	för utredning rörande anordningar vid järnvägsstationer för lastning och loss-ning av sockerbetor och betinassa .
>	» f. d. justitierådet K. Eklund för ut-
	redning rörande kontraktsbestämmel-serna för vissa ifrågasatta leveranser till De Socialistiska Rådsrepubliker-nas Union............
>	> jägmästaren C. H. J. Cedergren för
	utredning rörande frågan örn åtgärder för reglering av handeln med bilkol .	—	—	—	—	—	—
	Summa kr.		\|	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av elfte huvudtitelns anslag till extra utgifter.

2 Ifrågavarande utgifter ha bestritts av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Fojkhushållningsdepartementet.

227

departementet.

1 8	1 9	10	! n	1 12	13	14	15	16
		U t	g i f	ter
Vt 1940—so/g 1941	Vt—S1/12 1941	Beräknad \| totalkostnad t. o. m. sl/i2 1941 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-niiigar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg. Vt-16/h	Beräkna-de utg. le/ll—31/l2
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materi alier m. m.)
—	—	—
—	—	_		_	17,240 1,200	—		i _ j
—	—	—		—	6,684 2,573		—	—
—	—	—	—	—	400 1.000	—	—	—
—	—	—	_	— ! 29,097	—	—	—

Bilaga C.

Betänkande!! ni. m. utkomna frän trycket linder är 1941.
Statens offentliga utredningar 1941

Kronologisk förteckning

1. Sociala föravarsberedskapskommittén. Betänkande.
Del 3. Förslag till krigspensionsförordning m. m.
Beckman. 120 s. Fö.

2. Betänkande med förslag rörande restaureringen av
Uppsala domkyrka. Uppsala, Almqvist & Wiksell.
82 s. 16 pl. E.

3. Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens
samhällsfarliga yttringar. Av A. Petrén. Norstedt.
58 s. Ju.

4. Utredning angående byggnadskostnaderna. Beckman.
viii, 386 8. S.

5. Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande
av tidigare inbetalning av utskylder. Del 1.
Marcus. 522 8. Fi.

6. Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande
av tidigare inbetalning av utskylder. Del 2.
Marcus. 143 s. Fi.

7. Förslag till rättegångsbalk av Kungl. Majit den
14 februari 1941 godkänt såsom grundval för processlagberedningens
fortsatta verksamhet. Norstedt.
iv, 530 s. Ju.

8. Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m. m.

1. Lagtext. Norstedt, vij, 141 8. Ju.

9. Lagberedningens förslag till lag örn aktiebolag m. m.

2. Motiv. Norstedt. 720 s. Ju.

10. 1938 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag
till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.
Marcus. 435 8. Fi.

11. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig
brandskola m m. Beckman. 63 8. K.

12. Betänkande med förslag till förstatligande av den
allmänna väghållningen på landet m. m. Beckman.
288 s. K.

13. Förslag till revision av den svenska o vange lieboken.
Norstedt, vij, 477 8. E.

14. Betänkande med utredning och förslag till åtgärder
för främjande av hantverk och småindustri.
Marcus. 127 s. II.

15. Betänkande rörande bekämpande av väggohyra.
Idun. (4), 120 s. S.

16. Betänkande angående vattenförorening. 2. Tekniska
och biologiska utredningar. Norstedt. 288 8. Ju.

17. Betänkande angående revision av tjänsteförteckningen
i vad avser allmänna civilförvaltningen.
Del 1. Lönegraderna A l—A 29. Norstedt. 134 8. Fi.

18. Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del
1. Tiden augusti 1939—juni 1940. Idun. 436 s. Fo.

19. Betänkande angående fiskarenas ekonomiska organisation
och reglering av fiskmarknaden. Marcus.
73 8. Jo.

20. Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 16
regeringsformen. Haeggström. 128 8. Ju.

21. Statistisk utredning rörande fri rättegång. Norstedt
38 s. Ju.

22. Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. m.
Haeggström. 57 2 8. S.

23. Domäustyrelsens förslag till grunder för värdering
av skog vid taxering av fastighet m. m. Kihlström.
83 s. Fi.

24. Betänkande med förslag till lag örn inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet. Marcus.
62 s. Jo.

25. Straffiagberedningens promemoria med förslag till
lag om kastrering m. m. Marcus. 36 s. Ju.

26. Supplement nr 6 till Sveriges familjenamn 1920.
Stat. repr.-anst. 53 8. Ju.

27. Betänkande med utredning och förslag angående
läkarutbildningen. 1. Utbildningen till medicine
licentiatexamen. Thule, vij, 376 8. E.

28. Betänkande med förslag angående underlättande
av deltagandet i kommunola val. Norstedt. 60 a. S.

29. Socialvård8kommitténs betänkande.3.Statistisk undersökning
angående fattigvårdens understödsverk -samhet. Beckman. 127 s. S.

30. Betänkande och förslag angående soldatvården.
Beckman. 147 8. Fö.

31. Betänkande med förslag till lag angående ändring
i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 örn försam -lingsstyrelse i Stockholm. Av Å. Hassler. Haggström.
90 s. E.

32. Strafflagberedningens utlåtande med förslag till
lagstiftning angående åtgärder mot homosexualitetens
samhällsfarliga yttringar. Marcus. 50 s. Ju.

33. Betänkande och förslag angående förhållandet mellan
arbetsuppgifter och löneställning vid statens
järnvägar Del 2. Distriktskanslierna. Del 3. Trafikavdelningen.
Beckman. 165 8. K.

34. Den svenska sjöfartsnäringens ekonomi åren 1936
och 1937. Norstedt 196 s. II.

35. Betänkande med förslag angående utbildningeii av
värnpliktiga och fast anställt manskap vid armén.
Beckman, i v, 295 s. Fö.

"36. Utredning om utlandssvenskarna. Norstedt. 205 S. S.

37. Betänk indo angående revision av gällande rekvisitionslagstiftning.
Marcus, lil s. Fö.

Anin. Om särskild tryckort oj angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement under vilket utredningen avgivins, t. ex. E. - ecklesiastikdepartementet, Jo. =
jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning
(nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för värjo departement.

Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1941.

229

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förtec k ningen.)

Allman lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga
yttringar. [3]

Förslag till rättegångsbalk. [71

Lagberedningens förslag till lag örn aktiebolag m. m.

1. Lagtext. [81 2. Motiv. [91
Statistisk utredning rörande fri rättegång. [21]
Strafflagberedningens promemoria med förslag till lag
om kastrering m. m. [25]

Strafflagberedningens utlåtande med förslag till lagstiftning
ang. åtgärder mot homosexualitetens samhällsfarliga
yttringar. [32]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

1938 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag
till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.
[10]

Betänkande ang. revision av tjänsteförteckningen i vad
avser allmänna civilförvaltningen. Del 1. Lönegraderna
A 1—A 29. [17]

Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 16
regeringsformen. [20]

Kommunal förvaltning.

Betänkande med förslag ang. underlättande av deltagandet
i kommunala val. [28]

Statens oell kommunernas iinansväsen.

Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande
av tidigare inbetalning av utskylder. Del 1. [5]
Del 2. r«]

Domänstyrelsens förslag till grunder för värdering av
skog vid taxering av fastighet m. m. [23]

Politi.

Betänkande med förslag örn inrättande av en statlig
brandskola m. m. [11]

Nationalekonomi och socialpolitik.

Utredning ang. byggnadskostnaderna. [4]

Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd
av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 1. Tiden
augusti 1939—juni 1940. [18]

Socialvårdskommitténs betänkande. 3. Statistisk under- i
sökning ang. fattigvårdens understödsverksamhet. [29] |
Utredning om utlandssvenskarna. [36]

Hälso- oell sjukvård.

Betänkande rörande bekämpande av väggohyra. [15]

Allmänt näringsväsen.

Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. m. 122]

Fast egendom. .Jordbruk med binäringar.

Betänkande ang. fiskarenas ekonomiska organisation
och reglering av fiskmarknaden. [19]

Betänkande med förslag till lag örn inskränkning i
rätten att förvärva jordbruksfastighet. [24]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Betänkande ang. vattenförorening. 2. Tekniska och biologiska
utredningar. [16]

Industri.

Betänkande med utredning och förslag till åtgärder för
främjande av hantverk och småindustri. [14]

Handel oell sjöfart.

Den svenska sjöfartsnäringens ekonomi åren 1936 och
1937. [34]

Kommunikations väsell.

Betänkande med förslag till förstatligande av den ali
männa väghållningen på landet m. m. [12]
Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan arbetsuppgifter
och löneställning vid statens järnvägar.
Del 2. Distriktskansliema. Del 3. Trafikavdelningen.
[33]

Bank-, kredit- oell penningväseu.

Försäkrings väsen.

Kyrko väsen. Undervisningsväsen. Andlig
odling i övrigt.

Betänkande med förslag rörande restaureringen av Uppsala
domkyrka. [2]

Förslag till revision av den svenska evangelieboken. [13]

Supplement nr 6 till Sveriges familjenamn 1920. [26]

Betänkande med utredning och förslag ang. läkarutbildningen.
1. Utbildningen till medicine licentiatexamen.
[271

Betänkande med förslag till lag ang. ändring i vissa
delar av lagen den 6 juni 1930 örn församlingsstyrelse
i Stockholm. [31]

Förs vars väsell.

Sociala försvarsberedskapskommittén. Betänkande. Do)
3 Förslag till krigspensinnsfAron! ning ra. m. [1]
Betänkande och förslag ang. soldatvården. [30]
Betänkande med förslag ang. utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap vid armén. [35]
Betänkande ang. revision av gällande rekvisitionslag -stätning. [37]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

230

Riksdagsberättelsen.

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

Abelin, H. H.............I S 11

Abramson, E. L........I S 1; II Fo 4

Adalberth, E.............I Jo 24

Åderlund, E. . ............I Ju 1

Adler, N..............I Jo 2, 9

Agge, I...............I Ju 10

Ahlberg, A..............I Ju 11

Ahlbom, S. A. V...........I E 10

Ahlmark, S..............I Ju 22

d’Ailly, S..............I Fi 30

Akselsson, L.............I Fi 23

Albertsson, A. E. A. (I).......I S 37

Aleson, P.............II Fo 6

Alexanderson, E.......... I Ju 1

Algott, S...............I Fi 23

Allgulin, H. J...........Il Fo 7

Alm, M. F.............II Fo 7

Alm, Ulla..............I Ja 14

Almgren, S. G............I Jo 9

Almquist, E. G............I Fi 23

Almquist, H. K. H..........I E 17

Alvén, Hildur M. (II).......II Fo 4

Anderberg, H. E...........I Jo 28

Anderberg, G. A. R..........I E 20

Anderson, A. I. (I).....I Fi 20; II U 2

Anderson, T.............I Ju 6

Andersson, A. B. (II)........I K 11

Åndersson, A. J............I Fi 6

Andersson, C. O. H.......1 S 21; II Fi 4

Andersson, 0. W. M. (II).....I S 19, 24

Andersson, D............II Fo 6

Andersson, D. E........I Fi 25, E 3

Andersson, E............II Fo 4

Andersson, Ebon (II)........I S 36

Andersson, Ebon (II)........I S 38

Andersson, Elsa..........II Fo 6

Andersson, F. W...........I K 6

Andersson, G........I S 5; II Fo 3, 6

Andersson, G. E. (II).........I Jo 1

Andersson, G. H. (II)........I S 18

Andersson, G. I. (I).........I Fi 28

Andersson, G. K. H.........II Fo 7

Andersson, H............II Fo 8

Andersson, H. B. W..........I Fi 23

Andersson, J. A. (II) . . I Ju 16, E 21, Jo 16

Andersson, J. E. (I)......Fi 13, 24, 29

Andersson, J. E. (II)........I S 37

Andersson Juuso, P. L........I Jo 22

Andersson, K. A. M. (II) . . I Fi 8, Jo 10, 24;

II Fo 4

Andersson, K. Hj.....

Andersson, K.. O. H. . . .

Andersson, N. A.....

Andersson, O. (II) . . . .

Andersson, S.......

Andrae, T. J. E......

Andrén, G. (I)......

Ankarcrona, O.-W.....

Ankarsvärd, G.

Annell, Anna Lisa . . . .

Antoni, N. F. G.....

Arén, T. S........

Arnegren, O. A. P:son . .

Arvas, C. G. B......

Arvidsson, G.......

Arvidsson, K. A. V. . . .

Aste, J. G........

Atterberg, K.......

Augustinson, K. R. . . .

Aulén, G. E. H......

Aurén, N. E. J......

Axén, J. H. Y......

......I S 16

......II S 1

......II U 2

......I S 10

......I Fö 4

. . . I E 8, 15, 20

I Ju 2, S 36. Fi 26

...... I Fi 23

. . . I S 18, E 14

......I S 42

......I H 14

......I E 20

...... I Jo 23

......II S 1

......I Jo 4

. . . I Fi 25, E 17

...... II Fö 2

...... I Ju II

......I Jo 24

. . . I E 8, 15, 22

...... I Ju 22

.....II Fo 6

Bachér, I. H. ...	.........I Jo	23
Backe, T......		38
Backlund, K. O. M.	.........I Fi	26
Backman, H. R. . .	.........I Jo	8
Backman, O. . . .		6
Baehrendtz, E.	........I Fi 4,	24
Bager, E. B. ...	.........II S 2
Bagge, G. (II) . . .	.........I E	20
Barth, C. E. ...	........II Fo	8
Bauer, F. H. N. . .		II
Brck-Friis, C. S. (I)	.........II Fo 4
Beckman, K. E. . .	.........II U	2
Beckman, N . . . .	.........I Ju	8
Beckman, Sigrid . . Beijbom, G. O. L. .	.........I Ju	14
.........I Fi	23
Belfrage, K.....	.........I Ju	3
Belfrage, L. A. L. .		8
Bendz, G...... Bengtsson, B. F. . .	.........I Jo	25
........I S 4.	30
Bengtsson, D. F. . .	........II Fo	7
Bengtsson, O. . . .	.........IS	34
Bengtason, Y. . . .	........II Fo	7
Bennedich, C. . . .	.........I Fö	4
Bentzel, Maggie . .		16
Berg, N, R.....	. I Ju 16, Jo 12; II Fo	7
Berg, S. F.....	.........I E	14

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Personreflister.

231

Bergendal, R.....	.....I Ju 8,	10	Bredberg, B. ...		..... I Fi 23
Bergengren, A. G. . .	......11 Fo	3	Brilioth, Y. T. Bring, J......		. . I E 8, 15, 18
Berger, 0. A.....	. I Fi 14, E 10, Jo	10		..... I Kö 13
Berger, T.......	.......I II	15	Broberg, R.....		.....I S 16
Berggren, A.....	.......IS	35	Brodén, E. H. . . .		. I S 16; 11 S 1
Berggren, H. A. . . .	......11 Fo	3	Brolin, N. E. ...		.... I E 21
Bergholm, C. J. . . . Bergholtz, 0 A. . . .	.......I E	5	Browaldh, K. E. . .	. I U	1, Fi 20; II Fi 6
.......I Fö	12	Browall, G.....		.... II Fo 6
Berglind, Ragnhild . .	... ....IS	16	Brundin, G. G. . .		.....I S 16
Borling, N......	.......I Ju	9	Brones, L.....		.... 11 Fi 6
Berglund, H.....	......I K 4,	10	Brunskog, U. A. J. .	. . . I	Fö 13; II Fö 1, 2
Berglund, P. V. H.	.......I K	3	Brusewitz, A. K. A.		.....I E 5
Berglöf, L......	. . . . I Fi 7, Jo	22	Brännberg, C. . . .		.....IS 16
Bergman, E......	........I Fi	23	Banne, B. E. G. . .		..... I Fi 23
Bergman, R......	.......IS	13	Butén, J. H..... Byström, C..... Byttner, J. T. . . .		.....I K 6
Bergqnist, Th. (II) . .	. . . . I Ju 15. S	21		... II Fo 7, 8
Bergstedt, C. J. . . .	.......I Fi	8		... I S 16, 31
Bergström, B. G. . . .	......II Fo	2	Bäck, J. F.....		.....I K 6
Bergström, K. A. E. (II).......IS	4	Bärg. A. J. (I) . .		... I Fi 8, 20
Bergström, S.....	........I Fi	11	Bäärnhielm, G. . .		.....I Ju 23
Bergvall, J. II. (II) .	. . I Fi 23; II Fi	2	Börjesson, A. . . .		..... I Jo 21
Berlin, B. Hj.....	......Il U	2	Börjesson, J. A. . .		.... II Fo 4
Berlin, N. J.....	.....I Fö 16, S	9	Börjesson, J. M. D. Böök, K. E.....		.... II U 2
Berthelius, F.....	......II Fö	1		.....I H 8
Beskow, E. A..... Bexelius, E. G. ... Bexelius, T. A. ... Bilde, T.......	.......I Jo . . . . I S 16, 34, .......I K ........I H	21 36 1 10	Cardell, Karin . . .	C.	.....I E 20
Bildmark. K. W. . .	.......I Fi	23	Carell, E. A. H. . .		.....II S 1
Birch-Lindgren, G. . .	.......I Fi	23	Carlberg, P. S. . .		.... II Fo 3
Bjelk, E.......	.......I Jo	23	Carlborg, P. A. H. .	. . . I	H 12,13; II Fo 3
Bjurman, G. A. ...	......11 U	1	Carlborn, C. Hj. . .	. . I Jo	1, 8; 11 Fo 4, 6
Bjurner, K. G. ...	. . . I Fö 5; II Fö	2	Carleson, B. A. F. . Carlgren, E.....		. . . I Fi 23, 26
Bjurström, 0. E. . . .	....... 1 Fö	9		..... I Jo 10
Björck, K. A. W. . I	S 18, K 8, Fi 14, H	7	Carlquist, N. J. E. .
Björck, K. G.....	. I Fö 4, 12; II D	1	Carlsson, A.....		.....I H 4
Björk, E.......		14	Carlsson, C.....		.... II Fo 7
Björkholm, S.....	.......IS	44	Carlsson, C. E. N. .		.... II Fo 4
Björklund, K.....	.......I Fi	8	Carlström, 0. L. (II)		..... I Fi 23
Björklund, L. A. (II) .	.....I K 4. Fi	6	Casparsson, K. R. .		.....I S 28
Björkquist, E.....	........IS	26	Cederblad, C. 0. V.	....	.....I Fö 2
Björn, E. 0. F. ...	........1 E	2	Cedergren, C. A. H.		..... I Ju 14
Björnsson, J. E. (I) .	. . . T Fi 24; II Fo	4	Cederlund, C. F. . .		.... 11 Fo 4
Björnsson, N. M.		20	Cederström, A. . . .		..... I Jo 10
Björsäter, K.....	........I II	1	Cederwall, G. F. E.		. . . . I S 5, 35
Bladh, I.......	..... I Jo 7,	29	Cervin, N. H. . . .		.... II Fi 4
Blom, S. D......	........II S	2	Christiansen, Th.		.... II Fo 7
Blomberg, D.....	........II S	1	Christianson, G. A.		.....I Fö 1
Blomkvist, B.....	.......II Fo	4	Christiansson, K. G.	S. . . .	.....I K 6
Blomquist, E. E.	.......II S	1	Christoffersson, 0. .		.....I Jo 8
Blomquist, R. . I Fö 5	II Fö 1, 2, Fi 2, Fo	3	Clason, P......		.....I Fö 9
Blume, L.......	.......I Fi	23	Collin, Karin . . .		I S 35; II Fo 6
Bodin, N. A.....	......I Fi 2,	4	Corneliusson, S. . .		. T Jo 4;II Fo 8
Bodman, A. G. ...	.......I E	11	Crafoord, 0.....		..... I Fö 10
Boethius, S. B. ...	.......I E	17	Cramér, C.-R. . . .		.....I S 13
Bohlin, L. T.....	......II Fi	2	Cruse, C. S. (II) . .		.....I S 15
Bohmansson, G.....		17	Curman, J.....		.....I S 13
Bolinder, N. L. ... Borelius, A. J. T. . .	......1 K 1,	7	Curman, J. S. . . . Gartman, C. W . . .		.....I S 27
........I E	13	. . . 1	Fö 8, 12; II S 1
Borell, K. G. T. . . .	.......I K	10	Cyrén, 0......		.....T S 1
Borgström, N. 0. G. J. Borner, G. F..... Boseus, E. W. ... Brahmer, H.....	. I S 1,38; II Fo 4, .......I Fl .......I 11 .......I Ju	8 23 4 9	Dahl, G. . . • • •	D.	.....I Ju 9
Brandt, E. R. (II) . .	.......I Fi	29	Dahlberg, G. . • •		..... I Fi 23
Bratt, 0 N......	........1 E	14	Dahlberg, G. "VV. • ■		..... I Fi 23
Branne, E. G.....	........1 K	5	Dahlberg, H. J		.....I K 6

Riksdagsberättelsen.

232

Dahlberg, K.....		. I H 8; II Fo	3
Dahlgren, I. J. G. . .		I S 24, 31, Fi	18
Dahlström, A. H. . .		.....IS	35
Dahnberg, E.....		.....I Ju	14
Dahr, Elisabeth . . .		.....I E	20
Danielsen, N.....		.....I H	3
Danielson, B. G. E. .		.....I Ju	23
Danielsson, H.....		.....IS	34
von Dardel, F. E. A. .		. I Fi 6; II Fi	2
Davidsson, C. A.		.....IS	1
De Geer, A. L. G. (I)		.....I K	1
De Geer, J. G. G. (II)		.....I Fö	12
Degerstedt, Hj. . . I	S 1,	Jo 6, 8; II Fo 4	6
Dehlgren, S. F. . . .		I Ju 11; II U	2
Dieden, G......		.... II Fo	8
Dillner, H. J.....		.....I Fi	23
Giös, A. V......		I Fö 9, K	8
Drougge, E......			15
Duus-Otterström, A. .		.... II Fo	6
Dymling, C. A. ...	I Ju	11, E 24; II U	1

Eberstein, Öhr.....	.......I H 8
Eberstein, G......	.......I Ju 11
Eckerberg, E. L.....	I Fi 23, 32; II Fo 3
Edberg, R. F. (II) . . .	....... I Fö 14
Edén, N........	. . I K 11; II Fi 6
Edholm, H.......	....... I Jo 16
Edler, C. F.......	......I Fö 9
Edling, S. Å......	.......I H 5
Edström, G.......	. •......I S 40
Ehnbom, E. B. A. . . .	.......I Fi 4
Ehrenberg, N. Q. . . •	....... I Jo 13
Ehrnberg, G. Th. . . .	......II Fo 3
Ehrnford, N. 11. AV. . .	....... I Jo 14
Ekblad, N.-E. G. . . .	......II U 1
Ekeberg, B.......	. . I Ju 5, 8, 11, 20
Ekeberg, L. O.....	.......I E 19
Ekengren, Hj. K. A. . .	. . I Ju 4, S 8, Jo 2
Eklund, C. A. R. . . .	. . . I U 1; II Fo 2
Eklund, J.......	.....II Fi 6
Ekman, C. H. F. V. G.	.......I Fö 10
Ekman, J. L......	......II Fo 2, 8
Ekman, R.......	.......II U 2
Ekstam, A.......	.......I S 14
Ekstrand, A......	.......I S 44
Ekström, B.......	......II Fo 4
Ekwall, N. J......	... I Fö 1, H 2
Ekwall, AV.......	...... I Fi 23
Elfving, G.......	.......I Ju 14
Elliot, C. AV......	. . . I Fö 6, K 4, 10
Elliot, K........	I Ju 22, H 4, 6, 7, 16
Elmgren, B. F. (II) . .	.......II S 3
Elmgren, J. K. G. . . .	.......I E 20
Enderstein, P. E. . . .	. . I Jo 31; II Fo 4
Engberg, N. F.....	......II Fo 6
Engel, A........	.......I Fö 17
Engel, G. A. G.....	......II Fo 6
Engfors, S.......	...... II Fi 2
Engkvist, O......	. I S 5, 13; II Fo 3
Englund, A.......	......II Fo 7
Engström, E. M.....	...... I Fö 1
Engzell, G.......	I Ju 15, U 1, H 1, 8
Erici, B. H.......	.......I S 34
Ericson, F. C. AV. . . .	.......I Fi 13

Ericson, G. H...........II Fo 3

Ericson, S. Esson..........I Fi 3

Ericsson, A..............I E 13

Ericsson, J. A. (II)..........I Fi 29

Ericsson, Y. A. K...........I Jo 2

Eriksson, A..............I S 34

Eriksson, E. G. E. (II) . . I Ju 23, S 9, Fi 5, 13,

E 5

Eriksson, G. A............I Ju 10

Eriksson, J. B.............I S 16

Eriksson, J. O. (II).........IE 3

Eriksson, K. E.......I Ju 9; II Fo 5

Eriksson, K. J..........I Jo 16, 31

Eriksson, Nancy..........II Fo 6

Erlander, T. F. (II) .... I S 15, 35, Fi 8

Ernmark, A. G...........II Fo 6

Erup, Ellen.............I S 31

Ewerlöf, K. G. (I) ... .......I H 2

Fagraeus, I.......	. . I S 34; II	Fo	7
Fahlander, V. H. ...	.......I	Fi	5
Fahlström, C. A. Hj. . .	.......II S	1
Falk, E........	.... II S 1,	Fo	3
Falk, L. E.......		Fi	23
Falk, N. L. A.....	.......I	Fi	24
Falkman, O. C. A. . . .	. . I H 12; II	Fi	2
Fallenius, B. A.....	.....I Jo	20,	21

Fast, J. E. G. (II) . . . I Ju 2, Fö 10, 17, Fi 18,

E 14; II S 2

Fernqvist, L. G.....	.......IS	4
Fletcher, J. F.		.......I Jo	32
Flodin, H. .			11
Flood, Hulda		. . • . . . II Fo	6
Flygare, I. O.			23
Flytström, A.	Th. . . .	......II Fo	4
Fontell, E. .			29
Forslund, J. A	.(!)...	. . . I S 27; Il S	.3
Forsman, G. .	.......I H	7
Forssell, B. .		.......I Fi	23
Forssell, C. A.		.......I E	5
Forssell, C. E.	G. . . .	.....I Jo 20,	31
Forssell, C. G.	A. . . .	.......I E	10

Forssman, II. O. F.........I K 3, 9

Frank, P. W.............I S 36

Fredriksson, V. A...........I E 20

Friberger, E. G............I E 11

Frick, B. R.......	. . . I Fi 1, H 7,	8
von Friesen, E.....	.......I Jo	8
Friggeråker, J. (I) . . .		15
Friman, O. ’......	.......IS	38
Fröberg, J.......	.......I Fi	8
Fröberg, J.......	.......I Jo	13
Frölén, G. H. F.....	.......I K	11

Gabrielsson, A. T. N.
Gabrielsson, G. V. .
Gahn, W. . . . . .
Gavelin, A. O.
Gavelius, P. J. K. .
Gemzell, Öhr. . . .
Gerring, J. H. F.
Gewert, G. I. V. . .

........I Fö 1

........ I Fi 13

........ I Fi 23

........ I H 12

........I E 4

. . . . I K 7; II Fo 8

........I E 20

........ I Fö 13

Personregister.

233

Geselins, L. E. B. (II) .	. I Ju	15, 23, S 4, 44
Giertz. G. B......		. ... I E 14
Gillberg, K. E.....		. II Fo 2, 5, 8
Gillstedt, J. A.....		. ... I Fö 2
Gjöres, A........	I Jo 6	II 6; II Fo 6
Glimstedt, N. R.		. . . .I Ju 22
Grabe, A. G......		.... I E 19
Grafström, E......		. ... I S 35
Granath, A.......		. . . I S 3, 36
Granholm, A. M. ...		. . . II Fo 8
Granholm, J. II.....		.... I E 11
Grape, A........		. . . . I Ju 11
Greitz, K. B......		. . . II U 2
Grep, N........		. . I Fö 10, 17
von Greyerz, W.....		. ... I Ju 6
Gräslund, H......		... II Fo 4
Grönvall, Martha . . .		. . . I Fi 25
Grönvall, S. I......	. . . I K 11, E 9, 13
Gullstrand, H. P. . .		.... I Jo 1
Gullström, I......		. . . . I Jo 30
Gummeson, P. E. S. . .	. I Eö 5; II Fö 1, 2
Gustafson, K. Hj. (II) .		. . . II Fi 6
Gustafson, Ruth (II) . .		.... I S 14
Gustafsson, B......		.... I S 21
Gustafsson, II......		... II Fö 2
Gustafsson, K. H. (II) .		.... I Jo 7
Gustafsson, P. J. (I) . .		. . . II S 1, 3
Gustafsson, T. B. . . .		. 1 S 4, K 9
Gyllenberg, G. E. . . .		. ... I H 10
Gyllenswärd, C.....		. . . .1 S 35
Gynnerstedt, T. V. K. .		. . . I E 6, 21
Gillsman, Ester ....		. . . II Fo 7
Gärde, A. B.......		. . . II Fo 1
Gärde, N. (I)......		. . I Ju 5, 15
Göranson, G......		. ... I Ju 6
Göransson, E......		.... I S 13
Göransson, E. W. Z. . .		.... I S 30
Göransson, G. J.....		.... I H 15
Göthberg, K. I. ...		. I Fö 2, S 30
H.
Hådding, A. R.....		. ... I E 13
Hafström, A. G. Ct:son .		.... I S 27
Hagander, .1. 0.....		II Fi 4, Fo 6
Hagberg, A. E.....		.... I Jo 15
Hagberg, E. R. (II) . .		. I Fi 24, E 24
Hagbarth, N. E.....		. . . . I Fi 8
Hage, E. A. (II) ....		. . . . I Fö 17
Hagman, E. 0. (I) . . .		.... II S 1
Hagman, E. R. R. . . .		... II Fö 2
Hagskog, H......		.... I E 10
Hagström, B......		. . . I Ju 12
Hagström, E. A. G. . .		.... I Jo 20
Hagströmer, S. A. E.		. . . . I Jo 13
Hagard, A. (II) ....		. I S 16, 36
Hain, R. .T. E.....		... II Fo 7
Hallagård, G. A. (II) .		.... I Jo 10
Hallén, H. M. (II) . . .		.... I S 37
Hallström, E......		... 11 Fo 3
Hamilton, II......		.... I Ju 6
Hammar, 11. G. E. . . .		. . . . 1 E 11
Hammarskiöld, S. L. . .	I Ei 30, II 2: II Eo 3
Hammarskiöld, T. L. . .		. . . . I Fi 23
Hammarskjöld, B. G. Hj.		1 S 2; 11 Fo 4
Hammarskjöld, I). . . .		... II Fi 3
Hansén, I).......		.... 1 Fi 12

Hansson, A. L. (Il) . . .	I S 9, 15; II Fi	4>
Hartelius, A.......	......I II	14
Hasselrot^ A.......	.....I Ju	9
Hassler, A.......	. . . . I S 6, t	7
Hassler-Göransson, Ejda Ina	Carita . . I E	16
Hector, H........	......I Ju	14
Hedbäck, E. G......	......I Jo	27
Hedenskoug. S. II.....	IE	11
Hedfeldt, U. E......	......IS	30
Hedlund, P. S. (II) . . .	......I Fi	1
Hedqvist, P. G......	. . . I Ju 22, E	15
Hedulff, E. N:son ....	. I Jo 16; II Fo	3
Ileidendahl, N. M.....	. I Jo 6, 19, 24,	25
Heiding, G. A. (I) ... .	. . . I K 11, Jo	24
von Heijne, G. C. A. M. .	......I Fö	2
Heinrici, S.-E. A.....	......IS	31
von Heland, H......	......IS	8
von Heland, K. E. H. (I) .	. . I H 6; II Fo	5
Helander, D. A. V. ...	......I E	8
Helgesson, R........	. . . . II Fo 7,	8
Helldén, B. E.......	. . . . I Fi 6,	13
Helleberg, N.......	......I Jo	32
Hellerström, A. 0. T. . .	......I E	22
Hellner, Kerstin.....	.....I S 3,	55
Hellstedt, E. F......	.....II Fi	4
Hellstedt, E. S......	......IS	27
Hellström, N.......	......II S	2
Hellström, N. E......	......I Fi	23
Hemming-Sjöberg, A. . .	......I Ju	11
Henning, K. S......	......I Fi	25
Henriksson, G. R. H.	......I E	10
Henriksson, H. .....	......I Jo	9
Henriksson, N. T. (II) . .	......IS	4
Henriques, E.......	.....II Fo	2
Herlitz, N. (I)......	. I Ju 12, S 36,	37
Hermansson, J. A. (II) . .	. . . I Fö 1, H	2
Hermelin, N. S......	......I H	15
Hernlund, C. A. V. ...	......I E	10
Hérnod, T. R.......	I S 28; II Fo 3	8
Hesselgren, 0.......		5
Hesselman, 0. A. H. V. .	......I Jo	15
Hessle, Öhr. V......	. . . I S 27, Jo	14
Hessler, T. .......	......IS	16
Heuman, M........	... I Ju 3,	10
Hildebrand, K. E. H. . . .	.....II Fi	1
Hirsch, F.........	......IS	3
Hjelmberg, H.......	......IS	30
Hjertén, K. H. R.....	......I Ju	9
Hjolman, T. 11. F.....	.....II Fi	4
Hjort, K-G. M......	. . . I K 1, Fi	23
Hjärne, U. G. E:son . . .	......I E	20
Hjärn:, A........	......1 Jo	20
Hjörne, H........	......II II	2
von Hofsten, E.....I	S 18, 26, 35, Fi	23
von Hofsten, E. G. N. . .	......I Jo	10
von Hofsten, G. A. ...	......I Jo	31
Holmberg, G. A......	. . I H 7; II Fo	1
Holmbäck, B.......	......I Jo	12
Holmbäck, A.......	......I Ju	1
Holmgren, II. K. 11. . . .	......1 Ju	23
Holmgren, P. D......	......I Fi	28
Holmstedt, G. F......	......IS	16
Hoogland, II.......	.....II Fo	8
von Horn, K. R. I,. R. . .	......I II	6
Horney, N........	......IS	14
Hovgård, Å........	. I Jo 23; II Fo	4
Huggert, E. W......	......I E	11

Riksdagsberättelsen.

234

Hulterström, A. N. 0.

Hultin, I. I.....

Hultin, S......

Hultman, A.....

Hultman, G.....

Humble, E. A. S. . .
Hulphers, G. B. . .
Hyrenius, H. . . .
Håstad, E. AV. (II) .
Häger, Å. S. ...
Hägglöf, B. G. . .
Häggqvist, G. P. E. .
Hässelberg, A. . . .

Havemark, K. G. J.
Högberg, P. E. . .
Höijer, E. J. ...
Höjer, E. AV. ...

Höjer, J. A.....

Höjer, K. J.....

Höjer, Signe ....

. . . . II Fo 8

..... I Jo 27

. . . I E 11, 19

.....I II 10

. . . . II Fo 7

.....I E 7

..... I Jo 20

.....1 S 35

I Eö 1, 12, Fi 29

.....I Fö 2

.....I II 6

.....I E 14

.....I Ju 14

..... I Fi 23

. . . II Fo 2, 8
. . I Fi 9, 22, 23

. . . . II Fo 7

..IS 4", Jo 21

. . . I S 16, 36

I S 35; II S 3

Ihre, N. E..............I H 8

Ingbo, G...............I S 35

Insulander, C. J............I Jo 1

Isaesson, O. (II)...........I S 31

Isoz. N. P. E.............I E 2

Iverus, G. H.............I E 20

Jacobson, A. T............I Fi 13

Jacobson, U. R. (II).........I Jo 22

Jacobsson, G.............I Jo 8

Jacobsson, M. F............I H 10

Jansén, J. V.............1 Jo 12

Jansson, C.............II Fo 8

Jansson, C. R..........I Fi 13, E 10

Jansson, S. (II)...........I Jo 29

Janzon, K. A.............I K 9

Jarnerup, S. E...........I Fi 4, 28

Jelf, O...............II Fi 6

Jensen, O..............II Fo 3

Jentzen, C. H.............I Fö 13

Jeppsson, H. Hj............I Jo 21

Jeppsson, O..............I S 15

Jerlov, S............I S 1, Jo 21

Jerneman, T. G.........I S 16, E 19

Johanson, G. H...........II Fo 8

Johansson, A........I S 5, 13, 35, 43

Johansson, A. G............I E 10

Johansson, A. O............I K 5

Johansson, B........I H 16; II Fo 8

Johansson, C. A. A.........II Fo 3

Johansson, C. G...........II Fo 4

Johansson, Elsa (II) ... I Fö 1, 12; II S 1

Johansson, I. S...........II Fo 3

Johansson, J. B. (I)......I S 18, Fi 18

Johansson, J. H.......I Jo 16; II Fo 4

Johansson, N. I............I Fö 1

Johansson, R..........II Fo 4, 6, 7

Johnson, J. E.............I H 4

Johnsson, B. E.........I S 30, Fi 27

Johnsson, E..............IS 4

Johnsson, O..........	. . . . IS	35
Johnsson, P. A. (lil.....	.... I Jo	9
Jonson. B. G.........	. ... I K	8
Jonson, G. R.........	... II Fo	3
Jonson, Sigrid Maria Eleonora .	.... I E	20
Jonson, T. AV.........		15
Jonsson, C. A. D. (II) ....	.... I Ju	16
Jonsson, F. A.........		4
Jonsson, G..........	. I Fö 14, S	4
Jonsson, G.......... Jonsson, N. H.........	. ... IS	35
.... I Fö	4
Jonsson, P. C. (II)......	. . . . I Fi	23
Jonzon, B. A. S........	. I Ju 14, E	20
Josephson, G.........	. ... IS	3
Juhlin, G........... Jornstedt, A.........	.... I II	4
. . . . I Fi	23

Kalling, B. M. S..........II Fo 3

Kangas, K. E.............I Jo 22

Karlgren, K. B. J...........I Fi 23

Karlsson, H.............I S 19

Karlsson, K.............II Fo 7

Karlsson, K. G. (II).........I Jo 1

Karlsson, O. G. (I)..........I S 26

Karlsson, O. AV............I K 5

Karlsson, AV. E............I E 10

Karnell, N. B.............I E 20

Katz, D...............I E 20

Kewenter, G. A............I Jo 14

Key, E. S. H.............I E 10

Kihlbom, N. E. T...........I H 15

Kinander, C.............I S 34

Kindgren, R............II Fo 1

Kjellén, T. B.............I Fi 30

Kjellman, H.............I S 14

K lacken berg, O. H........I Fi 12, 23

Kleman, C. F.............I S 11

Klemming, G.............I S 28

Klinker, K..............I Jo 29

af Klintberg, O. G. F.........I Fö 6

Knutson-Hall, N. A..........I Fö 6

Knös, B. A. O.........I E 17, H 14

von Koch, G. H.........I S 3, Fi 23

Kock, Karin.............I Fi 21

Kollberg, J. A............I Fi 23

Kollberg, G. N...........II Fo 4

Kolmodin, K. M............I E 20

von Konow, U............IJull

Konradsson, L............I Jo 4

Kreuger, H...........I E 19, H 13

Kring, K. G. H.......I S 11; II Fo 8

Kronprinsen, H. K. H.........I S 28

Krook, O. O.............I Fö 15

Krook, O...............I K 1

Kull, B...............I S 18

Kullgren, V.............I K 5

Kuylenstierna, C. AV. U........I Fi 8

Knylenstjerna, G. AV. G........I S 27

Källberg, H.............II Fo 8

Källman, G. AV. (I).........I E 10

Källner, G. G. A...........II U 1

Kärre, K...............1 E 20

Köhler, S..............I II 14

Kördel, E. R............II Fo 5

			Personregister.			235
	L.			Lindén, L. V. (II) . .			. . I Fi 25
			Lindencrona, A. . . .			. . I Fö 14
Lagercrantz-Asklund, Lis		.... I S 35	Linder, Ruth . . . .			. . I Fi 25
Lagergren, B. S. M. .			. . . . I Fö 13	Lindfeldt, S.....			. . I Fi 23
Lagerlöf, N. P. ...			. . . . 1 Jo 20	Lindh, E.......		. . . 1	Fö 9, K 8
Lallerstedt. E.....			.... I H 13	Lindh, E. G.....			. . I Fö 12
Lamberth, C. L. . . .			I H 7; II Fo 1	Lindholm, J. E. . . .			. . I II 14
Landberg, C. E. . . .			. . II Fo 2, 8	Lindqvist, A. A. (II) .		. . . .	. . I S 4
Landgren, J......		. . 1	S 15; II S 1, 3	Lindqvist, J. L. . . .	I Jo 14; II	Fi 4, Fo 6
Landquist, J..... Lang, Ö:......			.... I E 20	Lindroth, E. S. . . .			. . I S 30
		. ... I H 13	Lindroth, G. S. . . .			. . I K 9
Lange, E. R.....			... II Fo 2	Lindskog, A.....			. . I Ju 10
Lange, H. W.....			.... I 8 30	Lindskog, 11.....		. I 11 4: II Fo 3, 8
Lanke, B. T.....			. . . . T Jo 21	Lindstedt, S.....			. . I Fi 13
Larsson, I......			.... I S 10	Lindström, C. S. . . .			. . I H 15
Larsson, L......			. . . I II 1, 8	Lindström, J. G. . . .			. . I E 24
Larsson, L. G. E. . .			.... 1 Jo 13	Lindström, K. J. 0. .			II Fo 4, 8
Larsson, N......			. . . .I Fö 12	Lindström, S. A. . . .			. .I Ju 22
Larsson, S......			... I S 16	Lingman, J......			. .I Fi 23
Larsson, S. W. ...			. . . . I Fi 23	Linnäs, A. G.....
Larsson, V. E. ...			.... I E 10	Ljungberg, H. D. . .			. . I Fö 14
Larsson, Y. G. R. . .			.... I Fi 18	Ljungberger, B. G. .	I H	1, 7, 8,	18; II Fi 6
Lassen, B.......			. . I S 6, 7, 41	Ljungdahl, K. G. . .			. II Fo 7
Laurin, I.......			. . . . I Fi 23	Ljungdahl, M. J. J. .			. . I Fö 15
Laurin, J.......			. . . . I Fi 4	Ljungdahl, Y. S. . . .			. . I Jo 2
de Laval, Märta . . .			... II Fo 6	Ljunggren, A. A. . .		. . . .	. .I Jo 8
Leander, K......			.... I Jo 9	Ljunggren, V.....			. IT Fo 7
Leche, E. H.....			.... 1 Fö 16	Lovén, P.......			. . I Jo 8
Leire, G. J:son . . .			... II Fo 3	Lund, R. F......			. II U 1
Leman, A......			. . . .I Jo 25	Lund, R. N......			. . I Jo 32
Lembke, C. B. M. . .			.... I Fi 29	Lundberg, E. . . , .			. II Fi 6
Lemoine, A. S. ...			.... I 8 29	Lundberg, F.....	. 1	Fö 1, H	2; 11 Fo 6
Lemon, C. G.....			. . . . I Ju 11	Lundberg, N. R. "W. .			I Fö 5, 13
Leo, H. V. (II) . , .			. I K 7, II 12	Lundberg, S. E. (II) .		. I Fo	1; II Fi 3
Levin, H. (II) ....			.... I Jo 4	Lundeberg, E. C. K. .			. II Fo 8
Levinson, K. S. . . .			.... I Fö 6	Lundeqvist, G.....			. . I Fö 13
Lide, S. A......			.... I E 20	Lundgren, Hj.....		... I K 5, H 10
Lidehn, A.......			.... I K 1	Lundh, E. A. F. . . .			. Il Fo 7
Liedberg, 0. G. (II) .		. . I Jo 24; II Fo 4	Lundholm, C. G. . . .			. II Fo 3
Liedholm, H. 0. L. . Lilienberg, A. J. . . .			.... I S 26	Lundquist, 0. R. . . .		. I E	19; II S 1
		.... I Jo 9	Lundquist, S.....			. . I Ju 22
Lilja, C. B......			.... I H 7	Lundqvist, C. E. H. .			. . I K 6
Liljestrand, T.....			. . . . I Ju 11	Lundqvist, R.....			. . I Fi 23
Lilliehöök, Eleonore M			... II Fo 3	Lundström, H.....			. . I H 5
Lind, A.......			... 11 Fo 6	Lundvik, V. G. . . .	. I	II 6; II	Fi 5, Fo 5
Lindahl, C......			... II Fi 1	Lvbcrg, E.......		. . . .	. . I Jo 9
Lindahl, E. R.....			. . I Fi 16, 24	Lychnell, T......			. 1 Fö 13
Lindberg, C.....			.... I K 4	Löfgren, K. H. F. . , Löfgren, T. E. . . . .			. . II S 3
Lindberg, C. (II) . .			... II Fo 8			. . I K 6
Lindberg, 0. A. E. (II)			.... I 11 16	Löfström, A. F. . . .			. . I Fö 9
Lindberg, E.....			. . . . I Ju 11	Löfvander, A. (I) . .		. I Fi 24, E 3, 21
Lindberg, E. (II) . .			.... I S 40	Löhr, B. A. II. ... Lövgren, 0. W. (II) .			. . I Fi 23
Lindberg, E. G. L. . .			. . . . I Fi 13			. . I Jo 22
Lindberg, E. H. (II) .		. . i	H 12; II Fi 2	Löwbeer, N. T. ...		... T	Fi 23, E 14
Lindberg, K. A. . . .			. . . II Fo 7
Lindberg, 0. P. . . .			.... I E 22
Lind berg, P. H. . . .			. . I Fi 3, 23	m.
Lindberger, A.....			... II Fo 6	MacDowall-Pihlström,	8. G	H. . .	. . I Jo 20
Lindbergson, K. A. . .			.... I II 7	Magnell, K. .1. T. . .			. I Fö 9, 13
Lindblad, A. F. ...			.... I E 11	Magnusson, 11. . . .			. .lil 8
Lindblad, 0. W. . . .			. . . Il Fo 6	Magnusson, H. G. . .			. . 1 Jo 21
Lindeberg, E. F. L. . Lindeberg, S. J. . . .	I	S 27,	Fi 9, Jo 15, 26	Magnusson, K. H. (II)			. . I Jo 10
I	Fi 27,	Jo 2; II Fo 2	Magnusson, R. A. Hj.			. II Fo 4
Lindegren, S. G. . . .			.... I K 8	Malm, C. G. 0. . . I S 28, K 1. Fi 12	E 19, II 13
Lindell, I. A.....			. . . II Fo 4	Malm, N. R.....			. . I Jo 32
Linden, A. G.....			. . . . I .lii 22	Malm, S. G. Ä. . . .			. . I E 10
Linden, K. G.....			.... T Fö 8	Malinberg, H.....		. . T Ju 16, 22 S 19

236

Riksdagsberättelsen.

Malmberg, P. G............I Fi 6

af Malmborg, N.........I S 26, E 20

af Malmborg, M. V. A.........I Fi 23

Malmer. T....... ......I Fi 23

Malmfors, N. A. E........I Jo 6, 12

Malmgren, E. F...........II Fo 7

Malmroth, Elsa...........I S 16

Malmström, C. G...........II S 1

Mannerfeldt, A. T. W. A........I H 10

Mannerfelt, C. E. A......I Jo 4, 6, 8, 10

Markelius, S. G............I K 8

Martin, K..............I Jo 4

von Matern, N. A...........I H 10

Mattsson, S..............I K 5

Mattsson, V. J. (II)......I Ju 22, K 9

Matz, K. S....... I K 5, H 1, 7, 8, 10

Maunsbach, A. B...........I Fö 15

Meidner, R..............I S 35

Mihnoss, E. G............II Fo 8

Moberg, W. R............I Fö 4

Modig, E..............II Fo 5

Modig, J. O.............I Fl 27

Mogård, J. A. B...........I Fö 4

Molin, R..............II Fo 6

Montell, E..............I S 14

Monthan, T. O............I Fi 3

Mosesson, G. A. (Il).........I Fö 14

Mossberg, E.............II S 3

Munck af Rosenschöld, T. L......I Fö 1

Murray, C. A.............I Fi 23

Myrdal. K. G.............I S 13

Myrgren. H..............I Jo 4

Möller, G. (I)............I S 15

Möller, K..............II Fo 4

Nannesson, P. L.''.........II Fi 6

Nathorst, C.-B...........II Fo 8

Natt och Dag, B. H..........II S 2

Natt och Dag, Å. S. K:son......I 8 30

Nauckhoff, S. A. G. . . I E 19, H 5; II Fo 1

Nerell, A. N. J..........II Fo 7, 8

Neumiiller, Margareta.......II Fo 4

Nial, S. H............I Fi 31, 32

Nilsson, A. (II),...........I Jo 29

Nilsson, B. A.............I S 9

Nilsson, C. E.............I Fö 9

Nilsson, C. O. (II)..........I S 37

Nilsson, F..............I Ju 2

Nilsson, H..............I E 21

Nilsson. H. W..........I Fi 23, 32

Nilsson, Joh. (I)........I E 13, Jo 25

Nilsson, M. Hj............I Jo 21

Nilsson, O..............I K 5

Nilsson, P. B. (I) ....IS 40, E 23, Jo 7

Nilsson, S. J.............1 H 5

Nilsson, T. (II)...........I S 36

Nohrman, G.............I Jo 16

Norbeck, O.............II Fi 1

Nordberg, L. G. F........I S 19, Jo 22

Nor Iborg. O. A. (I).......I H 15, 16

Nordendahl, E. H..........II Fo 8

Nordenson, C.............I S 14

Nordenson, H. (I).......I Fi 20, H 13

Nordenstam, B. A...........I Ju 22

Nordfelt, Hj.,............I E 24

Nordgren, Hedvig..........I Fi 2G

Nordgren, Olivia (II) .... I 8 16; II Fo 4

Nordin, A. G............ II S 1

Nordin, J. V.............I S 38

Nordlander, O............I Fö 15

Nordquist, M.............I Jo 15

Nordsjö, O. T.............I 8 26

Nordström, A. . . . I S 13, E 10; II Fo 6, 7

Nordström, A. O. G:son.......I Fö 11

Nordström, B. G..........II Fo 4

Nordström, E. G. G..........I E 10

Nordström, G. H.......I S 15; II S 1

Nordström, .............I Fi 23

Nordwall, Å.............I S 10

Norenberg, C. W......I H 15; II Fo 4

Norgren, N. O...........(II Fo 7

Norinder, Y. H. T.......... I Fö 2

Norrman, S............. I Fi 28

Norup, B. S. B. (II).......II Fo 6, 8

Nothin, T. K. V.......I Fö 5, S 9, 28

Nyberg, E.............II Fo 7

Nyblom, A. E.......I Jo 15; II Fi 6

Nycander, H............ I Fö 17

Nygren, S. A.............I E 24

Nylander, A............II Fo 8

Nylander, K. A. S..........I K 9

Nylander, O. E. . . . I H 1, 6, 7, 8; II Fi 3,

Fo 1, 5

Nyman, Hj...........I S 10, Fi 23

Nyqvist, G. A............II Fo 7

Nyström, B. A. E...........I S 13

Nyström, E............II Fo 3, 7

Nyströmer, C. B...........I Fi 23

Näslund, H. M. E...........I Jo 15

Näslund, P. J. (I) . . . .......I Ju 16

Odencrants, J. O.
Odqvist, G. B.
Ohlin, B. G. (I) .
Ohlsson, L. G. . .
Olhammar, G. . .

Olin, G......

Olson, A. R.

Olsson, A.....

Olsson. Dagny . .

Olsson, E.....

Olsson, Erica . .

Olsson, G.....

Olsson, G. A. (II)

Olsson, I.....

Olsson, K. E. . .
Olsson, K. J. (I) .

Olsson, L.....

Ossmark, J. O. L.
Osterman, O. F. .
Osvald, G. S. . .
Osvald, Ingrid . .
von Otter, C. G. .

.......... I Ju 16

..... I Fö 13; II Fö 1

. . . . I Fi 1, 20; II Fi 1

.......... I Ju 10

..........I Fi 8

.........II Fo 4

..........II U 2

.......... J Fi 23

.........I S 35

..........I S 16

.........II Fo 7

..........I E 10

..........I S 21

......... II Fi 6

..........I E 19

..........IS 4

.......... I Jo 25

.......... I Jo 24

........II Fö 1

.....I II 15; II Fo 8

..... I S 35; II Fo 4

..........I H 5

Palander, T..............I 8 13

Palm, G...............I Ju 16

Palm. G. R..............I H 8

Palmquist, L. P. O.....I Fi 23, Jo 3, 21

Personregister.

237

Pantzerhielm, H. H. .		......I Fö 2	Rusck, J. Å.....	........''I S 11
Park, G. L......		...... I Jo 22	Rybeck, E......	....... II Fi 6
Panes, E. W.....		. I Jo 25; II Fo 3	Rydh-Hunck af Rosenschöld, Hanna . . I S 35
Paulson, A. E..... Pehrling, A. M. . . .		. I Fi 23; II Fo 8	Rylander, A. 0. E. . .
	. . . I Ju 14, 8 8	Rynell, S. H. G. . . .	.......II U 1, 2
Pehrsson, E. G. . . .		.....11 Fo 7	Rulcker, A......	.....I Fi 23, E 14
Persson, E......		. . . 11 Fi 6, Fo 8	Råberg, E......	........ I Ju 14
Persson, G. (II) . . .		. I Fö 6; II Fi 2	Rörström. A.....	........IK 3
Persson, J. A. L. (II)		. . . I Fö 1, H 2
Persson, K......		...... I Fi 13	S.
Persson, K. G.....		......I Fi 3
Persson, N. A. ...		......r E 20	Sahlin, S. E. G. . . .	. . . r H 18; II Fo 5
Persson, P (II) . . .		......II S 3	Samzelius, P. P. M. .	........I E 17
Petersen, K.....		......I II 10	Sandberg, A. E. . . .	.......II Fo 3
Peterson, H......		......i s 16	Sandberg, F. E. . . .	....... II Fi 1
Peterson, T. P. J. . .		......I II 15	Sandberg, F. W. E. .	........I E 20
Petersson, K. Z. (I) .		. . . . I Jn 2, 12	Sandberg, G. T. B.	........ I Fi 23
Petrén, A......		......IS 42	Sandberg, 0. E. (II) .	........I Fi 8
Petri, B. A. W. . . .		.....I K 3, 9	Sandén, J. E. (I) . . .	........I E 24
Pettersson, A.....		. . . I Jn 12, S 40	Sandler, Maja ....	........I S 28
Pettersson, A. P. (II)		......I Jo 7	Sandquist, C. E. L. .	........I Fi 11
Pettersson, K. G. . .		......I Fi 13	Sandström, A. E. F. .	........I S 27
Pettersson, K. G. . .		......I E 3	Sandström, K. G. A. (I) . . IS 9, Fi 2, 28, 32
Pettersson, K. G. (II)		...... I Jo 29	Sauber, K......
Ploman, P. F.....		......I H 10	Schager, C. A. N. . .	........ I Jo 12
Plym-Forehell, W. N. .	. .	...... I Jo 12	Schager, N......	.......II Fo 7
Prawitz, H. A.....		...... I Fi 30	Schalling. E. H. . . .	........I E 25
Pyk, H........		......1 Fö 13	von Schéele, C.-A. . .	........I K 10
			Schlyter, K. (I) . . .	........I Ju 10
	Q.		Schlyter, R. 6. C. . . Schroif, R...... Schwartz, S. G. ... Schwartz, V. A. 0. Schönmeyr, L. J.	........I H 10
Quensel, C.-E..... Quensel, N. J. E. .1 Quensel, S. G. L. . .	Fö 7,	......I S 35 14, Fi 28; II Fi 5 . . . I Ju 16, K 1	. . . I Fi 23; II Fo 6 .......II Fo 7 .....I K 4, Fi 30 ........I K 11
	R.		Selberg, R......	........ I Jo 24
		Sidenvall, K.....	........I H 3
Rappe, 0. A.....		......I Fö 5	Sieurin, S. E.....
Rausing, R......		.... II Fo 3, 6	Silfverberg, K. J. A. .	........ I Fö 11
Regner, N.......		...... I Jn 21	Siljeström, G. (I) . . .	........ I Ju 11
Renterskiöld, B. H. C.		......I H 8	Silverstolpe, H. G. M.	.......II Fo 3
Reuterswärd, G. F. A.		.....II 0 1, 2	Simonsson, Y. A. . .	........ I Fi 23
Reuterswärd, G. W. .		......I Fö 2	Sivert, E. D. . .	.......II Fi 5
Rietz, A. T......		...... I Fi 28	Sjunneson, 0. J. . . .	........Il U 2
Rimér, 0.......		...... I Fi 23	Sjöberg, E. A.....	........ I Fi 23
Ringborg, H. G. . . .		..... II Fo 4	Sjöberg. S......	........I Fi 5
Rodhe, A. E.....		......I K 9	Sjöberg, S. H. C. H. .	........ I Fi 23
Rodhe, S. 0.....		...... I Jo 24	Sjöborg, N. E. ...	........ I Jo 24
Högborg, N......		..... II Fo 2	Sjögren, C. E. (II) . .	. . I K 4: II Fo 4, 5
Rolander, S. E. . . .	A	.... I Jo 17, 23	Sjögren, G. Hj. (II) .	........IK 4
Romanus, S. E. . . . Romberg, A. C. T. . .		... I S 35, E 7	Sjögren, G. W. ...	........ I Fi 22
	. . T E 24; II U 1	Siögren, I......	........ I Fi 23
Romberg, N. W. A. .		...... I Fi 23	Sjöholm, E......	........I S 39
Ronner, G......		......I Ju 14	Sjöholm, K. H. . . . Sjöstrand, A. G. J.	........I H 15
Ros, A. K. E.....		. I Fö 16, S 21, 29	........ I Fi 23
von Rosen, F. W. F. .		......I II 8	Sjöström, V. I). . . .	........I E 24
Rosén, Göta (II) . . .		. . . I Jn 14, S 16	Sjövall, P. G. E.	.....I Ju 10. E 14
Rosenius, N. 0. H. . .		......I TI 17	Skogh, S. A. . . . I	Fö 1, S 27, 36; II S 1
Rosenqvist, K. E. E. .		..... II Fi 6	Skoglund. H. L. . . .	........I E 6
Rooth, I.......		..... II Fi 1	Skoglund, J. M. (II) .	........1 S 16
Rontshöi, P......		......I S 18	Smedberg, E. K. G. .	........I E 5
Royen, N.......		... I Jo 16 II 10	Sondén, T......	........ T Jn 10
Ruist, G. F......		...... I Fi 13	Springer, T. T. G. . .	........T II 10
dunald, M......		......I 8 40	Staél von Holstein, K.	0. .1......I Jo 16
Rundgren, 0. F. . .		......I E 10	Stahre, N. R.....	.......I 11 3, 12
Rune, I. F...... Ronnmark, P. S. . .		......I S 38	von Stapelmohr, S. G.	A........I E 14
	......I Fi 22	Stavenow, Å. L. . . .	........I II 18
Runius, 0......		.....II Fö 1	Steen, S. 0......	........I E 11

238

Riksdcigsberättelsen.

Steenberg, K. J. E..........II S 3

Sten, II. (I) . . . .		. . I S 16, Jo 12
Stenbeck, N. E. . .		.... I Fi 31
Stenberg, S. 0.		. . I Ju 14, S 26
Stensgård, A. H.		.... II Fi 6
Sterner, L.-G. . . .
Stiernström. M. . .		.....IS 7
Stjernberg, S. T.		I Jo 4, 10, 28, 31
Stjernstedt, E. . . .		.....IS 3
von Storkenström, B.	H. (I) I Jo 7, 10: II Fo 4
Strahl, I......		.....I Ju 8
Sirand, A.....		.....I S 16
Strand, A. W. . . .		.... II Fi 6
Strandell, Gr. II. F.		.....I Fö 6
Stridsberg, E. R.		. . I Fi 26, H 13
Strindlund, G. . . I	Jo 12; II S 1, Fi 6, Fo 7
Sträng, G.....
Ström, E. T. H. . .		. I Fö 3, 13, Fi 6
Ström, T. V. . . .		.... II Fo 7
Ståhl. 11......		.....ii a 2
Stålbrandt, H. . .		.... II Fo 6
Sundldad, G. . . .		..... I Jo 12
Sundelin, K. G. U. . Sundfeldt, B. . . .		..... I Jo 23
	.... II Fo 3
Sundfeldt, R. . . .		.... II Fo 7
Sundgren, N. E. G.		.....I E 14
Sundström, E. . . .		.....I H 13
Swartling, A. E. V.		. . I S 9, Fi 25
Swartling, E. G. . .		..... I Ju 23
Svartz Malmberg, Nanna . .	. . I S 40, E 10
Svedberg, T. ...		.....I H 13
Svegart, H. L. . . .		..... I Jo 21
Svennegård, C. J. .		. .... I Jo 28
Svensson, G. Hj. (II)	. I S 18, K 4, Fi 20, 23, 26
Svendson, Gärda . . Svensson, P.....		I S 14; II Fo 4
	.....I Jo 2
Svensson, S. E. . .
Svlwan, H. Th. . .		.... II Fo 4
Sällfors, T.....		..... I Fi 23
Söderberg, E. . . .		.... II Fo 6
Söderberg, G. . . .		.....I Fö 3
Söderberg, N. 0. F.		.....I Fö 5
Söderbom, J. H. F.		.....I Fö 5
Söderborg, B. J. A.		.....I Fö 2
Söderbäck, C. S. . .		.....I S 16
Södergren, J. R. A.		.....I H 10
Söderlund, E. G. . .	. I Fi 23; II Fi 5, Fo 3
Söderlund, N. G. . .
Söderström, 0. A. V.		.....11 Fo 4
8öhre, A......		.....I H 16
Sölvén, A......		.....I S 16
Sörensen, Anna Elisabeth . . T.	.....I E 5
Tamm, K. G. L. H. (I) . .	..... I Fi 25
Tamm, V. S. Ipson		.....I Fö 2
Tegendal, 0. E. . .		I S 16, Fi 23, 25
Telander, N. G. . .		I S 34; Il Fo 7
Tengwall, E. . . .		..... I Fi 23
Tesch, B......
Thomasson, E. . . .		.....I Fi 8
Thomson, A. N. . .	I Fö 1,	12, S 15; II S 1
Thorsell, S. G. . .	..... I Fö 16
Thorsling, 0. U. K. .		.....II II 1
Throne-Ilolst, H. . .		.... II Fo 6
Thulin, F.....		.... II Fo 6

Thulin, Gr. Å. L......I S 6, 29, 30, H 5.

Thunberg, T. D. . .
Thunborg, T. F. . .		. . I Fö 4, S 30
Thuresson, E. 0. . .
Thörnberg, V. B. (I)		.... I Fö 10
Tigerschiöld, K. M. .		.... II Fo 7
Tingsten, H.....
Tjus, G. G. R. . .		.....II U 2
Tjällgren, 0. L. (I).		..... I Jo 29
Tofft, K. A.....		.....I II 16
Topelius, G. Z.		.....I E 19
Torbjär. T. P. V. .		..... I Fi 25
Torbjörnson, B. . .		.....I Fo 1
Törnagård, 0. S. . .		..... I Jo 28
Tottie, C. II. ...
Tottie, H K. II . .		..... I Jo 10
Troell, N. A. ...		..... I Fi 23
Trygger, 0. E. . .		.....I II 8
Tanberg, S. A. D. .		.....11 U 1
Törnkvist, A. Alson (II) . I	Fö 10, Fi 26, E 2
Törnqvist, G. . . .	u.	.... II Fi 4
Uggla, B. G. ...		.....I Fö 2
Uhr, G.......		.....I S 44
Ulfsparre, G. . . .		.....I Jo 4
Ulne, J. 0.....
Undén, B. Ö. (I) . .
Unger, B.......
Upmark, E.....
Utterström, C. . . .	V.	.....I H 8
Vahlberg, G. E. . .		.....II 3 1
Valentin, J. A. P. . .		..... I Fi 23
Valentin, N. G. . . Vallquist, S......		.....I S 19
	..... I Ju 23
Velander, C. G. (I)		.....I Fi 8
Velander, E.....
Versteegh-Lind, Aina		.....I S 35
Viklund, 0. I.....		..... I Fi 23
Vougt, A. G. F. (II)	. I Ju	15,"S 44; 11 U 2
Vult von Steyern, N.		.....I Ju 5
Västberg, Disa (II) .	w.	.....II S 1
"Wadenius, S. R. . .		.....I Fi 4
Waerneman, R. A. .		..... I Fi 14
Wahlberg, E. . . .		. . I S 36. Fi 23
Wahlstedt, G. V. R.		... II Fo 7, 8
Wahlund, S. G. W.		..IS 35, Fi 23
Waldenström, E. . .		.....I II 13
Waldenström, M. E. ,		... I Fi 12. 31
Walin, G......		I Ju 6, 20, S 11
Wallander, S. . . .		.... I S 5 13
Wallberg, A. A. . .
Wallberg. C. E. F. .		I H 8; II Fo 5
Wallén, 0. A. ;II) . ,
Wallenberg, J. . . .
Wallentheim, Annie
Wallentheim, A. (II) .		.....I S 36
Waller, P.....		. II Fi 6, Fo 8
Waller, T......
Walles, K. L.....		.... II U 1
Wallgren, A.....		.....I S 16
Wallin, E......		.....I S 3

Personregister.

239

Wallin, S...............I Fi 28

Wängen, 0. R........I Ju 14, S 8, 16

Wanhainen, W. L...........I Jo 22

Wehtje, E.............II Fo o

Wehtje, W.............II Fo 1

Weijne, J. J. E. . . . IS 23, 35, Fi 25, E 3

Wejle, C. G..............I Fö 2

Welander, L. A. E..........II S 2

Welinder. P. E. C...........I Fi 18

Wellander, E. L.......• I E 20

Wenner, H.............II Fo 3

Weman, N. H. P...........I E 22

Wenngren, R. E......... • . . I E 20

Wennqvist, Th. G. B. (I).......I Fi 23

Werner, A..............IS 3

Werner, O. E. (II)..........I Fi 8

Wernstedt, C. M............1 E 11

Wernstedt, S. L. M. A.........I S 30

Wesslén, G.............II Fo 7

Westerberg, P. O..........II Fo 8

Westerberg, S. Axelsson . . I H 13; II Fo 3

Westerlund, O...........II Fo 3

Westholm, S.............I S 13

Westin, G. E. N............I Fö 15

Westling, E. A.......I Fö 7, Fi 13, 14

Westman, K. A. (II).........IK 7

Westrell, C. F.............I H 5

Wetter, F...............I Ju 8

Wetterberg, S.............I Jo 23

Wetterblad, R. V..........I Fö 11

Wetterdahl, P.............I S 35

Wetterling, G. M. W.........I Ja 22

Wibeck, J. E..........I Jo 5, 18, 27

Wibom, T.............II Fo 7

Wickbom, H............I Fi 23

Wickman, K. A.......I Fi 11, H 4, 18

Wide, E. E..............I Fö 8

Widegren, B.............I Ju 3

Wigert, A. G. A. . . I S 9, 19, Fi 24; II Fi 4

Wigert, V. H. H...........I Fi 23

Wigforss, F. J. M...........I E 16

Wihlborg, N...........I Jo 7, 29

Wikander, D.............I E 22

Wijkander, R. T..........II Fo 8

Wijkman, S..............I S 38

Wijnbladh, Th. O. R........I Fi 14

Wikland, L. E..........I Fö 10, 17

Wikland, S. R............I Ju 4

Wiklund, Gertrud.....I S 35; II Fo 4

Wildner, K I. E...........I E 14

Vi löte, P. F.............I E 6

Wilhelmson, J. F...........I Fö 6

William-Olsson, W. F.........I Jo 26

Wiman, O..............I S 36

Winbladh, R. Th. B;son......II Fo 3

Wingborg, A. H. B.......I Fi 23, Jo 21

Wingård, E.........I S 38; II Fi 4

Wirseen, Å..............I Fi 23

Wistrand, A. D. H. (Lode)......I K 2

Wistrand, K. (I) . . . . I Fö 15, S 21, Fi 23
Wistrand, W. H............I H 14

Wohlin, N. R. (I)
Wohlin, T. H. .
Wold, S. G. . .

Wolff, T.....

Woxén, R. . . ,
Wranne, N. H.

Wulff, K.....

Wåhlin, P. . . .

Wähl, G.....

Wärn, T. G. . .

. I Fi 1, 23, Jo 28
. . . . I E 2, 21

..... I Fi 13

IS 2
I Fö 13; II Fö 2
. . I S 31, Fi 23

..... I Fi 29

. . I Ju 22, Fi 23

.....I S 21

. . . I Fö 11, 13

Ytterborn, G. R. . .......I S 27, Jo 32

Zandrén, G. R............I Fö 2

Zetterberg. H..........I Ja 11, S 35

Zetterquist, A.......I S 4, 30; II S 3

von Zweigbergk, Å..........I Ja 9

Å.

Agren, P........

Agren, Th. V......

Åhlund, N. J......

Åhrén, U........

Åhström, J. B. O. . . .

Åkerlind, G. .....

Åkerman, E. Å.....

Åkerman-Johansson, Brita

Åkesson, E.......

Åkesson, E. K.....

Åkesson, N. O.....

Åman, B. .......

Åsbrink, P.......

Åseskog, S.......

Åström, A. M......

......I H 3

...... I Jo 24

■......I Fi 23

......I S 13

......I E 16

......I H 1

I Jo 19, 25; II Fo 4

......I S 35

......II S 2

I S 25, 32, 33, K 10

......IS 3

......I S 35

.... I S 21, 29
......I Ju 3

Ä.

Almeby, H

II Fo 6

Ö.

Öberg, S. E............I Fö 8, 12

Öberg, Th..............I Ja 22

Ödmann, J. G...........I E 1, 8, 15

Ögren, K. V............. I Jo 7

Öhman, F. K. I............I Fö 6

Öije, E. J. V..............I Fi 25

Örbom, K. A..........I S 5, Jo 16

Örne, A. E.............Il Fi 1

Örtengren, P. I..........I E 13, 18

Östberg, Amanda..........II Fo 7

Örtergren, T. R. S...........I Fi 13

Österström. A. E.I. (II)........I S 16

Östlund, A..............I S 38

Östman, O..............I Fi 8

Östrand, D. O...........II Fo 2

240

Riksdag sberått elsen.

Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.

Aktiebolag: utredning ang. den tekniska
utformningen av en lagstiftning
om begränsning av vinstutdelning
i..............I Fi: 31

Alkoholister. Se Anstaltsv&rd.

Allmänna handlingar: utredning rörande
tillämpningen av 1937 års lagstiftning
örn allmänna handlingars

oifentlighet...........I Ju: 12

Ammunitionsnämnd: statens .... II Fö: 1

Anstaltsvärd: utredning rörande möjligheterna
att genom provisoriska åtgärder
åvägabringa en mera rationell
och ekonomisk organisation av anstaltsvården
för lösdrivare och vissa

alkoholister...........IS: 8

Ansvar. Se Tjänsteman.
Arbetarskyddskommitté: 1938 års . . I S: 17

Arbetslöshetssakkunniga: 1937 års . I S: 15

Arbetsmarknadskommission: statens II S: 1

Arbetstids- och butikstängsnings sakkunniga:

1941 års......I S: 38

Arbetstidsreglering. Se Tullverket.

Arkivsakkunniga: 1940 års.....I E: 17

Arrendeutredning: 1941 års.....I Jo: 7

Se även Ecklesiastika arrendeutredningen.

Arvoden. Se Militära arvoden.

Auktor rät t skommittén.......I Ju: 11

Autombili egistreringsväsendet. Se
Bilregisterutredning.

Avlösning. Se Kyrka.

Bilregisterutredning: 1941 års ... I K: 10
Bisamråtta : utredning rörande ifrågasatt
införsel till riket av.....I Jo: 18

Bod^n. Se Fästningspolisen i Boden
och Garnisonssjukhuset i
Boden.

Bostadsbyggnadsverksamheten: ut redning

rörande bostadjbyggnadsverksamhetens
nuvarande läge och

utsikter för följande år......I S: 43

Bostadssociala utredningen ....IS: 13

Brandforsvarsutredningen.....I K: 9

Brandskoleutredningen......I K: 3

Bränslekommission: statens.....II Fo: 7

Byggnadsföretag. Se Konkurs.
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Karolinska
sjukhusets byggnadskommitté.

By qqnadskostnadssakkunniqa:

1940 års.............IS: 5

Byggnadsutredning: 1940 års civila I K: 8
1940 års militära I Fö: 9

Centrala finlandshjälpen. Se Rikskommittén.

Central a Icrigskonjunkturskatte nämnden.

.... II Fi: 6

Centrala omskattninaskattenämnden II Fi: 4
Chalmerska byggnadskommittén . . I E: 11
Civila byggnadsutredningen: 1940 års I K: 8

Clearinykontoret..........I E: 1

Clearing nämnden.........I H: 8

Baltiska ersättningsanspråk: nämnden
för reglering av........

Barnkrubbor. Se Sommarkolonier.
Barum ‘rskeutredning: 1941 års . . .
Befolkning sutredning: 1941 års. . .
Behörighet: revision av lagstiftningen
om kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag
...............

Beredskapssjukhus: sakk. för granskning
av planer för........

Beredskapsåtgärder. Se Skattepolitik.
Beskattning sorg anisationssakkun niga:

1941 års..........

Besparingsberedningen......

Besparingssakkunniga: folkskolans .
Betggssakkunniga: 1939 års ... .
Bildnings tråg a. Se Sjöfolkets bildning
sfråga.

I U: 1

I S: 31
I S: 35

I Ju: 17
I S: 24

I Fi: 28
I Fi: 22
I E: 3

I E: 16

Distriktsåklagare: sakk. för fortsatt
utredning rörande distriktsåklagarnas

teoretiska utbildning.......

Djurgårdskommissionen......

Ecklesiastika arrendeutredningen:

1941 års.............

Ecklesiastika löneboställen: utredning
rörande de ecklesiastika löueboställenas
räntabilitet m. m. . . .

Elektrifieringsbereilningen.....

Enskilda järnvägar. Se Järnväg.
Enskilda sparandet: sakk. ang. det .

Epizootisakkunniga........

Ersättning. Se Baltiska ersättningsanspråk
och Tjänsteman.

I S: 41
I K: 11

I E: 21

I E: 23
I Jo: 32

I Fi: 21
I Jo: 21

Evangelieboksrevision: cal; k. för fortsatt
revision av svenska kyrkans
evangeliebok m. m.........I E:

Evangelieboksrevisionen......I E:

Explosiva varor: sakk. för ntredningen
av frågan om åtgärder beträifande
förvaring och innehav av.....I H:

Exportkreditnämnden.......I 2;

241

Försvarsberedskapskommittén: sociala I Fö: 1
Försvarsutredning: 1941 års .... I Fö: 11
Forsvarsväsendet. Se Tandvård.
Försvarsväsendets reservpersonal. Se
Reservpersonal.

Försvarsväsendets verkstadsnämnd . II Fö: 2
Försäkring av statens egendom: ut -

redning av frågan om.......I Fi: 27

Försäkringsutredningen......I H: 9

Sakregister.

Falskdeklaration: utredning av frågan
örn skärpt bestraffning av falsk -

deklaration m. m.........I Fi: 32

Familj ebeskattning ssakkunnig a:

1941 års.............I Fi: 29

Familjebidrag. Se Krigsfamiljcdraq.

Familjepensionering. Se Prästerskapets
familj epensionering.

Fast egendom. Se Kronojord.

Fastighetsbildningssakkunniga ... I Ju: 16

Fastighetstaxering: sakk. för undersökning
av taxeringsutfallet vid 1938

års allmänna...........I Fi: 9

Filmutredningen.........I E: 24

Finansstatistilcsakkuniga: 1940 års . 1 Fi: 22

Fiskenämnd: statens........I Jo: 14

Fiskerikommitté: 1940 års.....I Jo: 4

Flottleds frågor: utredning av vissa

flottledsfrågors behandling.....I Ju: 18

Flyktingsförläggningar: sakk. för

undersökning av behovet av åtgärder
för lämplig differentiering av det
flyktingsklientel, som anses böra omhändertagas
i förläggningar, m. m. . I S: 44
Fly ktingshjulp: nämnden för statens IS: 3

Flyktingsnämnd: statens.....I S: 36

Folkskola. Se Bety g ssakkunniga.

Folkskolans besparingssakkunniga . 1 E: 3

Forskning. Se Tekniskt-vetenskaplig
forskning.

Fri rättegång: sakk. för översyn av

lagstiftningen om.........I Ju: 23

Fritid sutredning en.........I S: 14

Fångvård: utredning ang. möjligheterna
att nedbringa kostnaderna för

fångvården............I Ja: 4

Fästning spolisen i Boden: utredning

rörande omorganisation av .... I Fö: 16

Företagare. Se RegistreringFörläggning.
Se Flyktingsförläggningar.

Förmynderskapsvården istockholm:

saki. för omorganisation av .... I Ju: 1
Förorening av vatten och luft: utredning
rörande åtgärder för att förhindra
förorening av vatten och luft
samt rörande rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar......I Jn: 6

Församlingsindelning: sakk. för fortsatt
utredning rörande reglering av
församlingsindelningen i Stockholm I E: 7

— utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Göteborg ... I E: 25
Förstatligande. Se Vägväsendet.

Bih. till riksd. prof. 19i2. 1 sami.

Rlksdugsbcrättclscn.

Garnisonssjukhuset i Boden: utredning
rörande om- och tillbyggnad av
garnisonssjukhuset i Boden m. m. . I Fö: 17
Gatsten. Se Steninköpskommitté.
Gatukostnad. Se Lund.

Granitutredning: 1937 års.....I H: 10

Grundlagsfrågor: utredning ang. vissa I Ju: 2
Grundvatten. Se Förorening av vatten
och luft.

Gruvsakkunniga: 1938 års.....I H: 12

Göteborg. Se Församlingsindelning.

Handelskommission: statens .... II Fo: 5
Handlingar. Se Allmänna handlingar.

Hantverk: 1940 års hantverks- och

gmåindustriutredning.......I B: 4

Hembiträdesutredningen......I S: 12

Hemortsförsvarssakkunniga: 1941 års I S: 30

Hushållningssällskapsutredningen . I Jo: 24

Hälso- och sjukvår dssakkunniga:

1938 års............I S: 18

Högsta domstolen: utredning ang. lokaler
för Högsta domstolen, Nedre
justitierevisionen och Svea Hovrätt I Ju: 5

Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommittén.

Indragning. Se Kyrka.

Industrikommission: statens .... II Fo: 3
Inf or mation ss ty reise.: statens .... II U: 1

Isbrytarutredning: 1941 års .... I H: 15

Jordbruk: utredning rörande jord -

brukets inriktande under försvårad

tillförsel och krig.........I Jo: 19

— utredning rörande upplysningsverksamhet
på jordbruks- och trädgårds området.

............I Jo: 23

Se även Arrendeutrednivg, Sockerkommission
och Vanhävdsutredning.

Jordbrukets skuldsättning: 1940 års

utredning om...........I Jo: 28

Jordbrukslcasseutredningen.....I Jo: 2

Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit......I Jo: 10

242

Riksdagsberättelsen.

Jorddelningslagen. Se Fastighetsbildning
ssakkunnig a.

Järnväg: nämnden för behandling av
vid statsinlösen av enskild järnväg
uppkommande tvistefrågor om järnvägsegendomens
värde m. m. ... I
Se även Personalkommission.

Karolinska sjukhusets byggnadskommitté
.............. I E: 10

Kommissionärsväsendet: sakk. för undersökning
rörande kommissiouärsväsendet
hos statens förvaltningsmyndigheter
...........I S: 33

Kommunal lånepolitik: utredning av
frågan om principerna för den kommunala
lånepolitiken.......I Fi: 18

Kommunal samverkan: utredning rörande
...............I S: 19

Kommunala val: utredning i fråga
örn underlättande av deltagandet i I S: 10
Kommunalborgmästarna: utredning
rörande omfattningen av kommunalborgmästare
åliggande arbetsuppgifter
m. m.............I S: 39

Kommunalskatteberedningen .... I Fi: 8
Konkurs: utredning angående möjlighet
för konkursbo att avsluta av konkursgäldenär
påbörjat byggnadsföretag . I Jn: 13

Kreditnämnden..........II Fi: 1

Krigs/amiljebidrag: utredning rörande
åtgärder för åstadkommande av
snabbare behandling av ansökningar
örn familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.
.......I Fö: 8

— 1941 års krigsfamiljebidragskom mitté.

.............I Fö: 12

Krigsförsäkring snämnd: statens . . II Fo: 2
Krig skonjunktur skattenämnden, centrala
..............II Fi: 6

Krigskonjunkturskatterådet .... II Fi: 5

Krigsvinstbeskattning: sakk. för fortsatt
beredning av krigsvinstbeskatt ningens

utformning........I Fi: 20

Krisrevision: statens........II Fi: 2

Kronojord: utredning av frågan örn
den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom.....1 Fi: 7

— utredning örn och upprättande av

plan för upplåtelse av tomter å kronomark
ovan odlingsgränsen i Norrbottens
län............I Jo: 27

Kustbevakning. Se Tullverket.

Kvinna. Se Behörighet.

Kyrka: utredning rörande indragning
eller avlösning av vissa till kyrkor

utgående ersättningar m. m.....I E: 4

Kyrkohandbok: överarbetning av förslag
till revision av den svenska

kyrkohandboken.........I E: 15

Kyrkolagstif tving: sakk. för kodifiering
av gällande rätt på kyrkolagstiftningens
område........I Ju: 7

Ladugårdsbyggnadssakkunniga . . I Jo: 16
Landsf skalsaspirant: utredning rörande
landsfiskalsaspiranternas utbildning
.............IS: 6

Landsfiskalsreform: utredning av vissa
med landsfiskalsreformen sammanhängande
frågor.........IS: 7

Lantbruksakademien: undersökning
av frågor berörande lantbruksakademiens
nyttjanderätt till område å Djurgården
..............I Jo: 17

Lantförsvarets utbildning skommission
...............I Fö: 2

Lapputredning: utredning för verkställande
av överarbetning av 1930
års lapputrednings betänkande . . . I Jo: 22

Linnämnd: statens.........I Jo: 25

Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorrätt skommittén.

Liturgisk-musikaliska kommittén . . I E: 22
Livförsäkringskommitté: 1939 års . I H: 2
Livsmedelskommission: statens ... II Fo: 4
Livsmedelslagstiftningssakkunniga .IS: 1

Luftföroreningar. Se Förorening av
vatten och luft.

Luftsky ddsin spektionen: utredning

rörande luftskyddsinspektionens arbetsuppgifter
och personalbehov ..IS: 2

Luftskyddslagstiftning: utredning

rörande revision av gällande ....IS: 4

Luftskyddsåtgärder: utredning av

frågan örn skyldigheten att vidtaga
luftskyddsåtgärder vid uppförande av

vattenkraftanläggning m. m.....IS: 11

Lund: utredning i fråga om gäldandet
av kostnader för iordningställande

av vissa gator i Lund.......I E: 9

Se även Universitet.

Lyckebyåutredningen.......I Jo: 13

Lånepolitik. Se Kommunal lånepolitik.

Läkarutbildning ssakkunnig a .... I E: 14
Länskungörelserna: sakk. för översyn

av gällande föreskrifter ang.....I S: 32

Länsstyrelse: utredning rörande åtgärder
för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i fråga
om länsstyrelsernas verksamhet

och arbetssätt..........I S: 25

Lärarlönesakkunninga: 1941 års . . I Fi: 25

Löneboställen. Se Ecklesiastika löneboställen.

Löneutredning: 1941 års löneutredning
för viss ekonomipersonal m. fl. . . . I Fi 6

Se även Lär arlöv esakkunniga.

Lösdrivare. Se Anstaltsvård.

Malmexport: utredning av frågan om
malmexportens fördelning mellan

Luleå och Narvik.........I Fi: 12

Marinens sjukhusvård: utredning örn
sammanslagning av marinens sjukhusvård
i Karlskrona med Blekinge
läns landstings sjukhusvård .... I Fö: 10

Sakregister.

243

Medicinalstyrelsens materielnämnd. II S: 2

Militär förvaltningstjänst: utredning
ang. den framtida organisationen av

den centrala militära förvaltningstjänsten
.............I Fö: 5

Militära arvoden: utredning av frågan
örn reglering av vissa.....I Fi: 17

Militära beställningshavare: utredning
rörande militära beställningshavares
m. fl. försättande i disponibilitet
.....•........I Fö: 7

Militära byggnadsordning en :

1940 års......... I Fö: 9

Militära förvaltning sutredningen:

1941 års........ I Fö: 13

Militära socialvårdskommittén:

1940 års............ . I Fö: 4

Musikaliska verk. Se Auktorrättskommittén.

Registrering: utredning av frågan om
enhetlig registrering av landets företagare
m. m............I H: 17

Se även Bilregisterutredning.
Rekvisitionslag stift ning: utredning

för revision av gällande......I Fö: 6

Resereglemente: sakk. rörande revision

av allmänna resereglementet .... I Fi: 5
Reserv förr ådsnämnd: statens .... II Fo: 1
Reservpersonal-, utredning för översyn
av gällande författningar rörande för svarsväsendets.

.........I Fö: 3

Reumatikervårdssakkunniga;

1941 års.............1 S: 40

Revisionsutredning: 1941 års ... . I Fi: 26

Rikskommittén..........I S: 28

Riksskogstaxeringsnämnd: 1937 års I Jo: 15

Rågösvenskarna: kommittén för . . I S: 27

Nedre justitierevisionen. Se Högsta
domstolen.

Norrlandsutredning: 1940 års . . . I Jo: 26
Notarii publiciinstitutionen: utredning
rörande........... I Ju: 3

Nötkreaturstuberkulosutredningen . I Jo: 3

Omsättningsskattenämnden, centrala II Fi: 4
Ordningsstadgeutredningen .... I S: 20

Pappersfbrmatsakkunniga.....I H: 14

Patentutredning: 1938 års.....I Ju: 9

Pensionering: utredning av frågan örn
förbättrad pensionering för sjöfolk
och därmed sammanhängande frågor I H: 16
Se även Prästerskapets familjepensionering
och Teaterpensionsutredning.

Pensionsanstalt: utredning äng. statens
pensionsanstalts fondställning . I Fi: 10
Pensionssakkunniga: 1938 års ... I Fi: 13
Personalkommission: 1938 års personalkommission
vid statensjärnvägar I K: 6

Polisutredning: 1939 års......I S: 21

Polisväsendet : utredning rörande radioanläggningar
för.........I S: 29

Potatismjölsnämnd: statens .... I Jo: 9

Pressnämnden...........II U: 2

Priskontrollnämnd: statens . . . . .II Fo: 6

Prästerskapets familjepensionering:

utredning rörande.........I E: 2

Prästlönefonder: utredning rörande

placering av...........I E: 6

Prästutbildningen: utredning rörande
ändring av gällande bestämmelser i
fråga om.............I E: 18

Radioanläggningar. Se Polisväsendet.

Sekretess. Se Allmänna handlingar.
Sekundär jordbrukskredit: lånenämn den

för.............I Jo: 10

Sinnessjukhus. Se Tjänsteförteckning.

Sinnesslöa barn: utredning rörande
åtgärder för skolnndervisning åt vissa

sinnesslöa barn m. m........I S: 42

Sjukhus. Se Garnisonssjukhuset i
Boden och Marinens sjukhusvård.
Sjukvårdssakkunniga: 1938 års hälso och

sjukvårdssakkunniga.....I S: 18

Sjöfärtskommitté: 1938 års.....I H: 11

Sjöfolk: Se Pensionering.

Sjöfolkets bildnings fråga: utredning
rörande.............I E: 12

Skatt. Se Beskattningsorganisationssakkunniga,
Familjebeskattningssakkunniga,
Iirigsvinstbeskattning,
Skattebetalning, Skattepolitik,
Utskyldsstreckssakkunniga och
Värdestegring sskatt.

Skattebetalning-, utredning ang. åtgärder
för åstadkommande av en tidigare
inbetalning av kronoutskylder I Fi: 2
— fortsatt utredning av frågan örn

tidigare inbetalning av utskylder . . I Fi: 4
Skattepolitik: sakk. för utarbetande
av förslag till beredskapsåtgärder på
det skattepolitiska området .... I Fi: 16

Skifferoljesakkunniga: 1940 års . . I H: 3

Sko g sia g kommis sion en.......I Jo: 11

Skog sutredning: 1936 års......I Jo: 12

Skolutredning: 1940 års......I E: 20

Småindustri. Se Hantverk.

Sociala försvarsberedskapskommit tén.

..............I Fö: 1

Socialvårdskommitté: 1940 års militära
...............I Fö: 4

Socialvårdskommittén.......I S: 16

Sockerkommission: 1941 års .... I Jo: 6

Sockernämnd: statens ,.......I Jo: 8

Sommarkolonier: utredning rörande

statsbidrag till barnkrubbor och sommarkolonier
m. m.........I S: 23

244

Riksdagsberättelsen.

Sparande. Se Enskilda sparandet.
Sportstugebebyggelse. Se Kronojord.
Sprittillverkning: utredning rörande

frågan om tillverkning av sprit m. m. I Fo: 1
Se även Suljitspritsakkunniga.
Stadsläkarutredning: 1939 års ... X S: 22
Stadsplanelag stiftning en: sakk. för

revision av............I Ju 22

Statens flyktingshjälp: nämnden för IS: 3

Statens fly kling snämnd......I S: 36

Statens järnvägar: 1938 års personalkommission
vid..........I K: 6

Statens pensionsanstalt: utredning
ang. statens pensionsanstalts fondställning
.............I Fi: 10

Statens utlåning sfonder: utredning av
frågan örn räntan å lån från ... I Fi: 1

Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av enskild
järnväg uppkommande tvistefrågor
om järnvägsegendomens värde

m. m...............I K: 7

Steninköpskommitté: statens .... I K: 5

Stockholms stad. Se Förmynderskapsvården
i Stockholm och Församlingsindelning.

Strafflagberedningen........IJu:10

Strafflagen för krigsmakten: sakk.
för fortsatt utredning ang. revision av I Ju: 21

Straffrättskommittén.......I Ju: 8

Studielånenämn den........I E: 5

Sulfit spritsakkunniga: 1939 års . . I Fi: 15
Svea hovrätt. Se Högsta domstolen.

Tällt axer eriston: 1938 års ..... I Fi: 11
Tullverket: utredning rörande utvidgade
arbetsuppgifter för tullverkets
kustbevakning vid krig'' dier krigsfara
m. m.............I Fi: 3

— utredning av frågan örn arbetstidsreglering
för personal vid tullverkets
kust- och gränsbevakning.....I Fi: 19

Underjordiska vattentillgångar. Se
Förorening av vatten och luft.
Undervisning. Se Sinnesslöa barn
och Teknisk undervisning.
Ungdomsbrottslighet: utredning rörande
åtgärder för bekämpande av

ungdomsbrottsligheten m. m.....I Ju: 14

Universitet: utredning ang. universitetets
i Lund behov av tomtmark

m. m...............I E: 13

Upplysningsverksamhet. Se Jordbruk.

Utbildning skommission: lantförsvarets
...............I Fö: 2

Utlåning sfond: utredning av frågan
om räntan å lån från statens utlå ningsfonder.

...........I Fi: 1

Utlänningssakkunniga: 1939 års . . I Ju: 15

Utrymningskommission: statens . . II S: 3

Utskyldsstreckssakkunniga: 1941 års I S: 37

Tandvård: utredning rörande tandvår -

den inom försvarsväsendet.....I Fö: 15

Taxering. Se Fastighetstaxering och
Riksskog staxering snämnd,
leaterpensionsutredning: 1941 års . I Fi 30
Teknisk undervisning: 1940 års Bakk.

för högre.............I E: 19

Tekniskt-vetenskaplig forskning: utredning
rörande den tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande . . I H: 13
Tjänstefanteckning: sakk. för översyn
av tjänsteförteckningen för allmänna
civilförvaltningen, i vad den berör

statens sinnessjukhus.......I S: 26

Tjänsteförteckningssakkunniga:

1939 års . ............I Fi: 14

Tjänsteman: utredning om det allmännas
skyldighet att svara för skada,
som uppkommit genom fel eller försummelse
av...........I Ju: 19

Tomtmark. Se Kronojord.

Torrläggning skommittén......I Jo: 1

Trafikkommission: statens.....II Fo: 8

Trafiksäkerhetsutredningen .... I K: 2

Traktatberedningen........I H: 6

Traktorsutredning: 1939 års .... I K: 4

Trädgårdsskötsel. Se Jordbruk.

Tuberkulos. Se Nötkreaturstuberkulosutredningen.

Val. Se Kommunala val.

Valutakontoret.........II Fi: 3

Vanhävdsutredning: 1941 års . . . . I Jo: 29
Varumassor: utredning av frågan om
svenskt deltagande i varumässorna i
Leipzig, Wien och Königsberg ... I H: 18
Vattenföroreningar: utredning rörande
åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande
rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
...........I Ju: 6

Vattenförsörjning: utredning rörande
vattenförsörjning för vissa bebyggelseområden
på landsbygden.....I Jo: 30

Vattenkraftanläggning. Se Luftskyddsåtgärder.

Verkstadsnämnd: försvars väsendets . II Fö: 2
Veterinärbakteriologiska anstalten:
statens veterinärbakteriologiska anstalts
nämnd...........I Jo: 20

Veterinärinrättning ssakkunnig a . . I Jo: 31

Vinstutdelning. Se Aktiebolag.

Vitkindade gasen: utredning ang. omfattningen
av den å Gotland av den
vitkindade gåsen förorsakade skadegörelsen
ävensom örn lämpligt sätt
för nedbringandet av påvisbar skadegörelse
av större betydenhet .... I Jo: 5

Sakregister.

245

Vägtrafikolyckor. Se Trafiksäkerhet
sutredningen.

Vägväsendet: utredning om vägväsen dets

förstatligaiyie........I K: 1

Värdestegring sskatt: 1941 års sakkunniga
för .............I Fi: 24

Värmekostnadssakkunniga.....I S: 34

Värnplikt: 1941 års utredning angående
samvetsömma värnpliktiga ... I Fö: 14

Ä.

Ärvdabalken: sakk. för kodifiering av I Ju: 20

Ö.

Överståthållarämbetskommittén ..IS: 9

Bih. till riksd. grot. 1942. 1 sami.
Riksdagsberuttelsen.

Innehållsförteckning.

Allmänna berättelsen.

Sid.

Justitiedepartementet...................... 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet....... 2

Socialdepartementet...................... 2

Kommunikationsdepartementet.................. 6

Finansdepartementet...................... 10

Ecklesiastikdepartementet.................... 11

Jordbruksdepartementet..................... U

Handelsdepartementet..................... 12

Folkhushållningsdepartementet.................. 12

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).................... 13

Utrikesdepartementet (U)............... 29

Försvarsdepartementet (Fö)................... 30

Socialdepartementet (S).....................

Kommunikationsdepartementet (K)..... 70

Finansdepartementet (Fi).................... 04

Ecklesiastikdepartementet (E)..................116

Jordbruksdepartementet (Jo)...................131

Handelsdepartementet (H)....................ISO

Folkhushållningsdepartementet (Fo)................162

II. De centrala krisorganen:

Utrikesdepartementet......................163

Försvarsdepartementet.....................166

Socialdepartementet......................167

Finansdepartementet ......................1*2

Folkhushållningsdepartementet..................174

Bil. A. Lotterimedel......................133

Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....190

Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1941 . . . 228
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 230

Sakregister » » v » > > » . . 240

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

414464