Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Nr 91.

Kungl. Maj:tsproposition till riksdagen angående reglering
av sjöar inom Indalsälvens jlodområde m. m.; given
Stockholms slott den 20 februari 1042.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 20 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,
Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 38) hemställde
Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva vattenfallsstyrelsen
att å kronans vägnar deltaga i Torröns tredje reglering och i
permanent reglering av sjöarna Näckten, Storrensjön, Juveln, Anjan och
Kallsjön. I syfte att möjliggöra, att uppkomna reservationer å hittills anvisade
särskilda anslag till olika regleringsföretag inom Indalsälvens flod
område skulle kunna disponeras för att bestrida, bland annat, kostnaderna
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 91.

475 42

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

för kronans deltagande i nyssnämnda två regleringsföretag, hemställde Kungl.
Majit därjämte örn generellt medgivande att disponera anslagen jämväl för
andra regleringsföretag inom flodområdet än dem, för vilka anslagen ursprungligen
anvisats. Kungl. Maj:ts förslag lia numera bifallits av riksdagen.

Under hänvisning i övrigt till redogörelsen i statsverkspropositionen torde
jag här endast få erinra om att vattenfallsstyrelsen i den framställning, som
låg till grund för Kungl. Maj :ts förenämnda förslag till riksdagen, meddelade,
att Indalsälvens regleringsförening undersökte möjligheterna att företaga
ytterligare regleringar. I den mån dessa komme att genomföras så tidigt, att
kostnader för regleringarna uppstode före utgången av budgetåret 1942/43,
borde enligt styrelsen kostnaderna, i den mån de icke kunde bestridas av
förenämnda reservationer å anvisade regleringsanslag, lämpligen utgå av anslaget
till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och
mindre regleringsföretag.

I skrivelse den 13 februari 1942 har vattenfallsstyrelsen bland annat hemställt,
att ytterligare medel måtte anvisas till reglering av sjöar inom Indalsälvens
flodområde.

Styrelsen anför till en början, att de av Indalsälvens regleringsförening
undersökta regleringsföretagen fått större omfattning än vad som förutsetts.
Därjämte hade de på grund av den ansträngda kraftsituationen planerats för
mycket snabbt genomförande. Föreningen hade sålunda beslutat reglering
av sjöarna Burvattnet, Mjölkvattnet, Rödvattnet och Övre Oldsjön samt
partiell reglering av Landösjön, samtliga belägna inom bivattendraget Långans
flodområde. Kostnaderna för dessa regleringar, som lämpligen gemensamt kunde
benämnas Långans lia reglering, beräknades totalt till 2,3 miljoner kronor.
Företaget komme att medföra båtnad för kraftverken nedanför ljusvattnet,
d. v. s. för vattenfallsstyrelsens kraftverk vid Midskog och Stadsforsen och
för de enskilda kraftverken vid Krångede, Gammelängsforsen och Hammarforsen.
Styrelsens andel för Midskog och Stadsforsen uppginge till 900,000
kronor, vilket belopp beräknades bliva erforderligt så gott som helt och hållet
före utgången av budgetåret 1942/43. Regleringsföreningen hade därjämte
genomfört undersökningar för reglering av vissa sjöar inom bivattendraget
Hårkans flodområde, och beslut örn dessa regleringar väntades föreligga inom
de närmaste månaderna. Företaget kunde lämpligen kallas Hårkans 2:a
reglering, varvid den redan genomförda regleringen av sjön Hotagen skulle
anses utgöra Hårkans lia reglering. Totalkostnaden för Hårkans 2:a reglering
hade ännu icke fastställts fullt exakt men vore av samma storleksordning
som kostnaden för Långans lia reglering. Medelsbehovet för styrelsens del
beräknades bliva 600,000 kronor före utgången av budgetåret 1942/43.
Regleringsföreningen fullföljde därjämte undersökning rörande ytterligare
ett par regleringar inom Långans och Hårkans områden, men definitivt förslag
och beslut därom kunde icke komma till stånd förrän under nästkommande
höst.

De angivna kostnadssiffrorna gällde, anför styrelsen vidare, vid nuvarande
prisnivå. Fördelningen på olika intressenter skulle som normalt ske efter

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

båtnaden av regleringarna. Det hade räknats nied att vattenfallsstyrelsen
redan från början skulle deltaga nied andel för både Stadsforsen och Midskog,
eftersom den senare kraftstationen komme i drift mycket snart efter regleringarnas
färdigställande. För den mellanliggande tiden erhölle styrelsen
vederbörlig räntegottgörelse.

De för regleringsföretagen erforderliga åtgärderna bestode, meddelar
styrelsen, huvudsakligen i utförande av dammbyggnader samt vissa relativt
obetydliga rensningar. Dessutom komme företagen att orsaka skador, dock
icke i mera avsevärd omfattning. Av de sjöar, som berördes av Långans
lia reglering, läge de fyra först nämnda huvudsakligen inom fjälltrakter
utan bebyggelse. Vid några av de berörda sjöarna funnes skog av
dålig beskaffenhet. Förutom skada å denna skog uppstode endast viss
skada på fisket, varjämte en del åtgärder för flottningen erfordrades. Vid
Landösjön funnes bebyggelse utmed stränderna, och här berördes såväl inägor
som skogsmark. Dämningsgränsen skulle emellertid förläggas på sådan
nivå, att skadorna bleve av ringa omfattning.

Vinsten av regleringarna bestode, fortsätter vattenfallsstyrelsen, i ökad
produktionsförmåga, speciellt av vinterkraft hos de nedanför liggande kraftverken.
Vid Långans l:a reglering komme energitillskottet att erhållas för
en kostnad av 0.4 å 0.5 öre per kWh vid de i mitten av år 1944 förefintliga
utbyggnaderna. Därest hänsyn toges till ytterligare väntade utbyggnader
i Indalsälven, skulle den vunna energien komma att kosta 0.2 å 0.2 5 öre per
kWh. Hårkans 2:a reglering komme att giva energitillskott till ungefär
samma kostnad. Storleken av den vid Stadsforsen och Midskog vunna energien
vore för vartdera företaget omkring 15 miljoner kWh per år.

Örn nuvarande ordning för erhållande av tillstånd att deltaga i företag av
hithörande slag yttrar styrelsen:

Sjöregleringarna inom Indalsälvens flodområde ha hittills fortgått i vissa
etapper. Styrelsen har för varje etapp begärt Kungl. Maj:ts och riksdagens
tillstånd att deltaga och samtidigt hemställt örn erforderligt anslag. I anslutning
härtill skulle styrelsen nu begära tillstånd att deltaga i Långans
l:a reglering samt hemställa örn äskande hos riksdagen av ett anslag av

900,000 kronor för budgetåret 1942/43. Rörande Hårkans 2:a reglering
skulle motsvarande framställning göras först sedan beslut fattats av regleringsföreningen.

För närvarande forceras genomförandet av de möjliga regleringarna.
Regleringsföreningen framkommer med förslag örn nya företag, så fort erforderliga
undersökningar hinna verkställas, med följd att besluten varje gång avse
relativt små etapper. Även själva arbetena efter besluts fattande forceras,
varför medolsbehov uppstå, som någon tid dessförinnan icke kunnat förutses.
Så länge riksdagen är samlad nästan hela året, finnes möjlighet få dylika
medelsbehov tillgodosedda, men olägenheten är, att framställningarna därom
få göras utan samband med övriga anslagsäskanden och att i många fall medel
måste begäras på tilläggsstat. Vidare må framhållas, att, därest riksdagens
tillstånd skall erfordras för varje regleringsetapp, framställning till riksdagen
måste göras även i de fall, då medelsbehovet kan täckas ur anslaget till mindre
utvidgningar av förefintliga kraftstationer och mindre regleringsföretag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Enligt vattenfallsstyrelsens mening vore en något modifierad ordning fölhithörande
ärendens handläggning förmånlig. Vad anginge tillstånd till deltagande
i olika regleringsetapper föreslår styrelsen, att Kungl. Majit ville
hos riksdagen inhämta generellt bemyndigande att lämna dylikt tillstånd. Beträffande
anslag borde av varje riksdag äskas det belopp för nästkommande
budgetår, som vore beräknat med hänsyn till samtliga förutsedda regleringsföretag
och eventellt med någon marginal därutöver för regleringar, varom
förslag kunde framkomma framdeles. Anslagen borde även i fortsättningen
beviljas under en gemensam rubrik, Reglering av sjöar inom Indalsälvens
flodområde, men skulle få tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Majit
lämnade styrelsen tillstånd att deltaga i respektive regleringsetapp. Örn
anslagsbehovet för budgetåret 1942/43 skulle beräknas på detta sätt, komme
man till sammanlagt 1,500,000 kronor för Långans lia och Hårkans 2:a reglering.
Skulle därjämte en marginal medtagas för ytterligare planerade regleringar,
borde beloppet bestämmas till 2,000,000 kronor.

Därest Kungl. Majit icke ville hos riksdagen hemställa örn sådant generellt
bemyndigande som nyss berörts, syntes det, yttrar styrelsen, önskvärt, att
både frågan om Långans lia reglering och frågan örn Hårkans 2:a reglering
nu underställdes riksdagen, trots att den sistnämnda regleringsetappen ännu
icke vore definitivt undersökt och beslutad av regleringsföreningen.

Vattenfallsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte dels föreslå riksdagen
att för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor
till reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde, dels ock bemyndiga
styrelsen att deltaga i Långans lia reglering och att härför taga i anspråk ett
belopp av 900,000 kronor av anslaget till reglering av sjöar inom Indalsälvens
flodområde.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla en av vattenfallsstyrelsen i
skrivelse den 13 februari 1942 gjord framställning om medel till ytterligare
höjning av Suorvadammen.

Styrelsen erinrar till en början örn att genom den under åren 1919—1923
utförda regleringen av Suorvasjön från -f 95.5 till + 104.o ett magasin
erhållits om 965 miljoner kubikmeter. Genom den år 1937 påbörjade ytterligare
regleringen, nämligen från + 104.o till + 110.8, hade magasinsvolymen
ökats med 1,170 miljoner kubikmeter. För dammbyggnaderna hade anvisats

12,950,000 kronor respektive 4,200,000 kronor.

Vidare erinrar styrelsen örn att efter meddelat tillstånd enligt lagen den
20 oktober 1939 om tillfällig vattenreglering dämning sedermera kunnat
genomföras till + 111.8. Försöksvis hade slutligen dämning till + 112.5
provisoriskt genomförts år 1941. Detta hade åstadkommits genom att vattnet
fått stiga 0.5 meter över foten på den 1 meter höga betongbarriär, som uppförts
på själva dammkroppen. Under hösten 1941 hade det emellertid vid
nordvästlig storm uppkommit stora vattenflöden över barriären, som översköljts
av de höga vågorna från den långa sjösträckan. Det förefölle därför,
som örn dämningen vid nuvarande dammkonstruktion bolde begränsas till
+ 111.8.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Vid dämning till +111.8 uppginge, anför härefter styrelsen, den totala
magasins volymen till 2,330 miljoner kubikmeter. Kostnaderna för hela detta
magasin uppginge till omkring 7,500 kronor per miljon kubikmeter. För den
första dämningen till + 104.o hade kostnaden varit betydligt högre, nämligen
13,500 kronor per miljon kubikmeter, under det att den senare utvidgningen
kostat endast omkring 3,600 kronor per miljon kubikmeter. Fm hel del förarbeten
för utvidgningen hade dock utförts redan i samband med den första
etappen.

Styrelsen meddelar, att såväl dämningshöjningen från + 110.8 till + 111.8
som den försöksvis verkställda höjningen till + 112.5 hade kunnat genomföras
utan ytterligare anslagsbehov. Av de tidigare beviljade anslagen återstode för
närvarande ett belopp av omkring 140,000 kronor, vilket belopp komme att
tagas i anspråk för en del vid oförändrat utförande återstående arbeten. Dessa
arbeten kunde bli färdiga under den kommande sommaren. Under sommaren
innevarande och nästa år komme därjämte vissa underhålls- och förnyelsearbeten
att utföras vid Suorvadammarna. Verkställda utredningar hade
visat, att man i samband med nämnda arbeten och med ett tilläggsanslag av

1,100,000 kronor skulle kunna genomföra dämning upp till + 113.8. Därigenom
skulle ett tillskottsmagasin av 410 miljoner kubikmeter erhållas utöver magasinet
vid + 111.8. Kostnaden bleve för detta sista tillskott icke mer än omkring
2,700 kronor per miljon kubikmeter.

Vid beräkningen av kostnaden har vattenfallsstyrelsen icke medtagit någon
del av de fasta avgifterna för transportleden eller sådana kostnader för befäl
och administration, som icke nämnvärt påverkas av denna utvidgning med
hänsyn till att de nämnda underhålls- och förnyelsearbetena ändå komma att
utföras i Suorva.

Det nya tillskottsmagasinet kunde, fortsätter styrelsen, enligt hittillsvarande
erfarenheter fyllas endast under 23 år av 25. Under år med låg nederbörd i
nordvästra delen av lappmarken bleve sålunda magasinsökningen ineffektiv.
Det vore emellertid endast sällan, som vattenbrist i Luleälvsystemet sammanfölle
med vattenbrist i södra och mellersta Sverige. Så hade exempelvis
under de tre senaste åren vattentillgången vid Suorva varit relativt riklig.
Det vattentillskott, som erhölles, bleve icke större, än att det kunde utnyttjas
medelst nuvarande maskineri i Porjus kraftstation. Dämningshöjningen
komme att öka tillgången på vinterkraft med omkring 35 miljoner kilowattimmar
under 23 år av 25. Detta vore ett mycket värdefullt krafttillskott.
Icke minst med hänsyn till det tillkommande stora kraftbehovet för Norrbottens
järnverk vore det önskvärt att gå så långt som möjligt med magasineringen.

Vattendomstolens tillstånd till företaget förutsättes. Ökningen av dämningen
till + 113.8 kommer icke, meddelar styrelsen, att medföra överskridande
av gränsen för det område, som utbrutits från Stora Sjöfallets
nationalpark.

Vattenfallsstyrelsen anser, att påbyggnaden av dammen bör utföras under
somrarna 1942 och 1943. Av kapitalet skulle 500,000 kronor erfordras för

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

den första sommarens arbeten. Kostnaderna borde enligt styrelsen kunna
bestridas av anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar
och mindre regleringsföretag.

De nu aktuella regleringsföretagen i Indalsälvens flodområde avse reglering
av vissa sjöar, ingående i bivattendragen Långans och Hårkans flodområden.
Genom dessa företag, vilka benämnas Långans första reglering och Hårkans
andra reglering, därvid den redan genomförda regleringen av sjön Hotagen
ansetts utgöra Hårkans första reglering, skulle avsevärda energitillskott, särskilt
i vad avser vinterkraft, erhållas för en förhållandevis ringa kostnad.
Vattenfallsstyrelsen har räknat med att staten redan från början skulle deltaga
i regleringarna med andel för, förutom kraftstationen i Stadsforsen, även
kraftstationen i Midskogsforsen, enär denna komme att vara i drift mycket
snart efter regleringarnas genomförande. Å staten belöpande andel av kostnaden
för Långans första reglering har beräknats till 900,000 kronor. Då beslut
örn Hårkans andra reglering ännu ej träffats, kunna kostnaderna härför ej närmare
angivas. Vattenfallsstyrelsen har emellertid beräknat medelsbehovet
för båda regleringföretagen under nästa budgetår till sammanlagt 1,500,000
kronor. Med hänsyn till det rådande läget å kraftförsörjningens område och
då, enligt vad som upplysts, de erforderliga uppdämningarna komma att förorsaka
endast ringa skador i därav berörda trakter, har jag icke något att
erinra emot att staten deltager i de föreslagna regleringarna och att det för
nästa budgetår härför erforderliga beloppet anvisas.

Beträffande kronans deltagande i regleringsföretag gäller för närvarande
principiellt, att beslut härom fattas av Kungl. Maj:t och riksdagen. I syfte
att snabbt kunna genomföra angelägna mindre regleringsföretag har emellertid
från och med budgetåret 1941/42 anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar erhållit vidgat användningsområde, i det
att medel av anslaget må av Kungl. Majit disponeras jämväl för mindre regleringsföretag.
I samband därmed har anslagets rubrik erhållit ändrad lydelse.
Kungl. Majit äger alltså för närvarande utan riksdagens hörande meddela beslut
örn deltagande från kronans sida i mindre regleringsföretag, i den mån
de kostnader, som kronan härigenom ikläder sig, kunna bestridas av tillgängliga
anslagsmedel.

Vattenfallsstyrelsen har nu på närmare angivna skäl ifrågasatt, att generellt
bemyndigande borde utverkas av riksdagen för Kungl. Majit att ensam besluta
örn kronans deltagande i regleringsföretag inom Indalsälvens flodområde
och att för bestridande av de i anledning av dylika beslut uppkommande
kostnaderna ett gemensamt anslag skulle finnas tillgängligt å riksstaten.
Detta skulle för varje budgetår till sin storlek beräknas med hänsyn till samtliga
vid tillfället förutsedda regleringsföretag, dock med viss marginal för
regleringar, varom förslag framdeles kunde uppkomma.

För egen del anser jag icke tillräckliga skäl föreligga att frångå nu gällande
ordning, enligt vilken frågor örn kronans deltagande i större regleringsföretag,
för vilka kostnaderna i vad de falla på kronan icke kunna rymmas inom tillgängliga
medel av det nyssnämnda dispositionsanslaget till mindre reglerings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

företag, underställas riksdagens prövning. Den av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta
ordningen skulle nämligen innebära, att riksdagen i vad avser sådana
av Kungl. Majit biträdda regleringsföretag, för vilka kostnaderna överstege
tillgängliga medel å det gemensamma anslaget, bleve nödgad att framdeles
anvisa medel, oaktat riksdagen måhända icke haft tillfälle att taga ställning
till frågan örn kronans deltagande i regleringsföretagen.

Det belopp å 1,500,000 kronor, vars anvisande jag i det föregående tillstyrkt,
torde lämpligen i likhet med vissa tidigare anvisade anslag till reglering
av vattendrag inom Indalsälvens flodområde böra anvisas under rubriken
Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde.

Vad härefter angår vattenfallsstyrelsens förslag om en ytterligare påbyggnad
av Suorvadammen skulle genom en höjning av densamma med 2
meter erhållas en ökning av vattenmagasinet i Suorvasjön med 410 miljoner
kubikmeter, eller sålunda omkring 17 procent. Kostnaderna härför äro förhållandevis
måttliga, och den ökade vattenmängden kan i sin helhet utnyttjas utan
att nya maskinaggregat behöva inmonteras i Porjus kraftstation. Med hänsyn
härtill och då det beräknade krafttillskottet är värdefullt på grund av den
utveckling, som kraftsituationen i landet undergått, anser jag det angeläget,
att den ifrågasatta påbyggnaden av Suorvadammen sker. Vattenfallsstyrelsen
har förutsatt, att kostnaderna för dammbyggnadsarbetena, omkring

1,240,000 kronor, skulle bestridas till ett belopp av 140,000 kronor av
uppkommen reservation å för Suorvadammens påbyggnad tidigare beviljade
anslag och till återstående del av anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag. Då enligt
min mening sistnämnda anslag knappast bör tagas i anspråk för ett arbete
av ifrågavarande storleksordning och beskaffenhet, anser jag, att särskilt anslag
bör beviljas för ändamålet. Vattenfallsstyrelsen har beräknat, att av
byggnadskostnaderna ett belopp av 500,000 kronor utöver tillgängliga medel
behöver stå till förfogande under nästa budgetår och återstoden under därpå
följande budgetår. Anslaget för budgetåret 1942/43 torde därför böra beviljas
med 500,000 kronor, därvid jag förutsätter, att reservationen å 140,000 kronor
må få tagas i anspråk för det nu förordade arbetet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit medgiva, att vattenfallsstyrelsen
må å kronans vägnar träffa överenskommelse örn deltagande i
Långans första reglering och Hårkans andra reglering;

dels och å kapitalbudgeten, under rubrik Statens affärsverksfonder,
Statens vattenfallsverk, för budgetåret 1942/43 anvisa
följande reservationsanslag nämligen
till Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde
................................................ kronor 1,500,000;

till Påbyggnad av regleringsdammen vid

Suorva ................................................ kronor 500,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.