Kungl. Majlis proposition nr 78.
1
Nr 78.
Kungl. Alaj:ts proposition till riksdagen angående anvisande
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941142 av anslag till remontering m. m.;
given Stockholms slott den 13 februari 1942. ''
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 13 februari 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvardepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående
medelsanvisning för försvarsväsendets räkning å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42. Med förmälan tillika, att ärendena under
punkterna 2—4 och 7 vore av den natur, att närmare redogörelse för deras
innebörd än som av det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet
samt att ytterligare upplysningar i dessa ärenden borde få lämnas
genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott, ävensom att ärendena borde upptagas under de särskilda
rubriker i riksstaten för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur
vore att hänföra, yttrar departementschefen följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 78.
402 42
2
Kungl. Majlis proposition nr 78.
EGENTLIGA STATSUTGIFTER.
Fjärde huvudtiteln.
C. Försvarskrafterna.
ARMÉN.
Anskaffning och vård av hästar m. m.
[I.] 31. Remontering, reservationsanslag. I statsverkspropositionen till 1941 års
riksdag beräknades medelsbehovet för remontering till 850,000 kronor, med
vilket belopp remonteringsanslaget blev uppfört i riksstaten för budgetåret
1941/42. Medelsbehovet beräknades under följande titlar sålunda:
Titel I. Eemonter samt stamhästar för dragbruk .......... kronor 793,320
Titel II. Ackordhästar.......................................... » 55,000
Under titel I beräknades medelsbehovet på följande sätt:
Inköp av 512 remonter ä 1,500 kronor ........................ kronor 768,000
Övriga kostnader......................................... » 65,320
Summa kronor 833,320
Beräknade inkomster vid försäljning av utrangerade stamhästar.
........................................................... kronor 40,000
Återstå kronor 793,320
Medelinköpspriset för remonter utgjorde under budgetåren 1936/38 1,100
kronor och under budgetåren 1938/41 1,200 kronor. I sin skrivelse rörande
medelsbehoven för innevarande budgetår framhöll arméförvaltningen, att en
icke obetydlig stegring i foderpriserna inträtt, varför en ökning av anslaget
till remontering vore ofrånkomlig. På grund av svårigheterna att vid tiden
för skrivelsens avfattande överblicka verkningarna av de prisfördyrande faktorerna
hemställde ämbetsverket, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t fastställa medelinköpspriset för remont
under budgetåret i fråga, dels uppföra remonteringsanslaget såsom förslagsanslag.
Vid anmälan av ärendet i 1941 års statsverksproposition ansåg jag
mig icke kunna tillstyrka, att anslagets karaktär ändrades från reservationstill
förslagsanslag men uttalade mig på av arméförvaltningen anförda skäl
för ett medelinköpspris av 1,500 kronor. Häremot hade riksdagen intet att
erinra. För nästkommande budgetår har någon ändring härutinnan icke
ifrågasatts.
I skrivelse den 10 januari 1942 till arméförvaltningens intendenturdepartement
har chefen för remonteringsväsendet erinrat, att uppfödning av varmblodiga
hästar vore förenad med avsevärt större risker än uppfödning av
arbetshästar. För att ej äventyra den för landet synnerligen värdefulla
varmblodiga aveln borde därför remontpriset ligga minst 200 kronor över
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
medelpriset på kallblodiga hästar. Yid de omfattande inköp av grövre
hästar, som under sistförllutna december månad företagits inom södra och
mellersta Sverige, hade medelpriset för dylika hästar stigit till omkring
1,430 kronor. Det vore sannolikt, att hästpriserna i april och maj 1942, då
remontuppköpen brukade verkställas, komme att ligga ännu högre. Med
anledning av vad sålunda anförts hemställde chefen för remonteringsväsendet,
att intendenturdepartementet måtte vidtaga åtgärder i syfte att höja
medelinköpspriset för remonter för innevarande budgetår till 1,700 kronor.
Arméförvaltningens intendentur departement har i skrivelse den 21 januari
1942 framhållit, att foderpriserna alltjämt vore höga och att rationspriset
läge minst en krona över det normala. Detta förhållande medförde en
ytterligare fördyrad uppfödning av de remonter, som avsåges för försäljning
i slutet av innevarande budgetår. Nu gällande medelinköpspris kunde därför
icke anses tillräckligt utan borde enligt departementets mening höjas med
minst 200 kronor för att giva remontuppfödarna kompensation för de höjda
uppfödningskostnaderna.
Av chefens för remonteringsväsendet skrivelse ävensom av ett från lantbruksstyrelsen
inhämtat yttrande i ärendet framginge, att med hänsyn till de
avsevärt större riskerna vid uppfödning av varmblodiga än kallblodiga hästar
priset för remont borde ligga minst 200 kronor över priset på en kallblodig arbetshäst,
vilket nu kunde uppskattas till i medeltal mellan 1,400—1,500 kronor.
I anledning härav borde remontpriset utgöra 1,700 kronor. Departementet,
som på anförda skäl ansåge en höjning av medelinköpspriset för remont
under innevarande budgetår från 1,500 till 1,700 kronor nödvändig för att
vidmakthålla och stimulera intresset för varmblodsaveln, hemställde att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att på tilläggsstat för innevarande
budgetår för anskaffning av remonter anvisa ett belopp av (512x200=)
102,400 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i sitt berörda yttrande tillstyrkt bifall till vad
chefen för remonteringsväsendet föreslagit och därvid åberopat en av statens
hästexportberedning överlämnad tablå över av beredningen under december
månad 1941 inköpta grövre hästar, varav framginge, att hela antalet sålunda
inköpta hästar utgjorde 1,357 stycken samt att av dessa icke mindre än 529
hästar betingat ett inköpspris uppgående till eller överstigande 1,500 kronor.
Såsom jag vid framläggandet av statsverkspropositionen till 1941 års
riksdag framhöll, förelågo med dåvarande osäkra prisförhållanden stora svårigheter
att rätt avväga medelsbehovet under här ifrågavarande anslag. I
likhet med arméförvaltningen fann jag, att ett medelinköpspris av 1,500
kronor borde läggas till grund för anslagsberäkningarna, men förutsatte, att
vissa justeringar framdeles kunde bliva erforderliga. Såsom myndigheterna
nu framhållit, torde det vara ofrånkomligt, att inköpspriset för remont i
stort sett följer prisfluktuationerna på arbetshästmarknaden och med hänsyn
till de särskilda svårigheter och risker, som äro förknippade med den varmblodiga
aveln, ligga något över sistnämnda priser. Av den lämnade redo
-
Departements
chefen.
4
Kungl. Majlis proposition nr 78.
görelsen framgår, att kallblodiga hästar för närvarande betinga anmärkningsvärt
höga priser. Med hänsyn härtill torde en höjning jämväl av medelinköpspriset
för remonter böra beräknas, då i annat fall en icke önskvärd
tillbakagång av den varmblodiga hästaveln kan riskeras. Utredningen synes
mig dock utvisa, att medelinköpspriset icke behöver uppskattas till fullt så
stort belopp som intendenturdepartementet räknat med. En höjning med
150 kronor till 1,650 kronor torde från de av myndigheterna angivna utgångspunkterna
vara tillräcklig. En sådan höjning nödvändiggör en förstärkning
för innevarande budgetår av remonteringsanslaget med (512 X150 =)
76,800 kronor.
Intendenturdepartementets framställning tar endast sikte på förhållandena
under innevarande budgetår. I framställningen har sålunda icke ifrågasatts
ändring i de beräkningar rörande storleken av detta anslag, som i överensstämmelse
med ämbetsverkets förslag framlagts i årets statsverksproposition
och som grunda sig på ett till 1,500 kronor beräknat remontpris. I avbidan
på erfarenheter rörande den fortsatta prisutvecklingen anser icke heller jag
mig böra nu förorda en ändring i ifrågavarande anslagsberäkningar. Då
det icke är uteslutet, att den inträdda prisökningen kan vara betingad av
en temporärt ökad efterfrågan på hästar och därför eventuellt är av tillfällig
natur, synes en viss försiktighet vara på sin plats. Jag utgår emellertid
från att intendenturdepartementet med uppmärksamhet följer förhållandena
på detta område och till Kungl. Maj:t avgiver de förslag i ämnet,
som kunna vara erforderliga.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Hemontering å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.................................................... kronor 76,800.
MARINEN.
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.
[2.] 80. Vissa materielförsök, reservationsanslag. I skrivelse den 6 februari
1942 har för svar sväsendets verkstadsnämnd gjort framställning örn anvisande
av medel för ökning av tillverkningskapaciteten vid centrala torpedverkstaden.
Framställningen avser såväl utökning av verkstadens byggnadsanläggningar
och anskaffning av ytterligare maskiner som utökat provnings- och försöksarbete.
Till den del medelsäskandet hänför sig till byggnader och maskinanskaffning
torde jag få återkomma i det följande. I detta sammanhang
torde allenast böra upptagas frågan örn nämnda försöksverksamhet. Det för
detta ändamål för innevarande budgetår erforderliga beloppet har nämnden
uppskattat till 50,000 kronor. I gemensamt utlåtande den 12 februari 1942
ha marin- och flyg förvaltningarna tillstyrkt bifall till framställningen.
Departements- Av skäl sorn verkstadsnämnden i sin skrivelse anfört finner även jag mig
chefen. böra förorda, att den av nämnden angivna försöksverksamheten kommer till
stånd. Kostnadsberäkningarna torde kunna godtagas.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Vid beräkningen för innevarande budgetår av det å fjärde huvudtiteln
under marinen uppförda anslaget till vissa materielförsök har ett belopp av
100,000 kronor avsetts för försök med torped- och radiomateriel. Enligt
vad jag inhämtat, lämnar detta belopp icke tillgång till bestridande av de
nu förevarande kostnaderna. På grund härav torde särskilda medel böra
ställas till förfogande för det av verkstadsnämnden angivna ändamålet.
Lämpligen böra dessa medel anvisas under samma anslagsrubrik som beloppet
å 100,000 kronor. Frågan örn fortsatt medelsanvisning för samma
ändamål torde få framdeles upptagas till bedömande efter förslag av nämnden.
Jag hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa materielförsök å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av............................................ kronor 50,000.
FLYGVAPNET.
[3.] 115. Skyddsanordningar vid flygfält, reservationsanslag. Genom särskilda
beslut den 4 juli, den 12 september och den 10 oktober 1941 har Kungl*
Majit medgivit, att llygförvaltuingen finge för vissa skyddsanordningar m. m.
vid ett antal flygfält disponera sammanlagt högst 12,022,000 kronor från det
å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget Engångsutgifter
(Ga).
Under erinran härom har överbefälhavaren över rikets försvarskrajter i
skrivelse den 3 februari 1942, med hänvisning till vad i de till grund för
Kungl. Majlis nämnda beslut liggande framställningarna anförts, framhållit
nödvändigheten av ett planenligt fullföljande av dessa anläggningar jämväl
vid övriga flygplatser. Kostnaderna härför uppskattade överbefälhavaren enligt
en i ärendet ingiven kostnadsberäkning till sammanlagt 5,300,000 kronor.
Av anförda skäl kunde med anvisande av en del av dessa medel tillsvidare
anstå, varför överbefälhavaren hemställt, att för bestridande av nu aktuella
kostnader för ifrågavarande anläggningar måtte anvisas 2,700,000 kronor.
Med hänsyn till vad överbefälhavaren anfört i nu föreliggande och tidigare Departementsframställningar
i ämnet angående behovet av ifrågavarande anläggningar chefen.
finner jag mig böra tillstyrka, att erforderliga medel anvisas för anläggningarnas
fullföljande. På grund av svårigheten att nu överblicka, i vilken
takt dessa anläggningsarbeten kunna komma att behöva utföras, anser jag
försiktigheten bjuda, att medel nu äskas till bestridande av de för samtliga
anläggningarna beräknade kostnaderna. Jag förutsätter därvid emellertid,
att Kungl. Majit icke kommer att ställa medel av anslaget till myndigheternas
förfogande annat än i den män behov därav prövas föreligga. Till
täckning av de enligt Kungl. Majits nämnda beslut förskottsvis bestridda
utgifterna torde medel i detta sammanhang böra äskas av riksdagen. Det
sammanlagda medelsbehovet uppgår härigenom till (12,022,000 + 5,300,000 =)
17,322,000 kronor, vilket belopp bör avrundas till 17,300,000 kronor.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Skyddsanordningar vid flygfält å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................................. kronor 17,300,000.
E. Diverse.
[4.] 11 a. Anskaffning och prägling av identitetsbrickor, reservationsanslag.
Gällande system för identifiering och redovisning av personal vid krigsmakten
under krigsförhållanden är byggt på att varje man vid mobilisering
skall erhålla ett eget nummer, identitetsnummer, ingående i en för varje
mobiliseringsdepå löpande nummerserie. Under detta nummer skall han
sedermera upptagas i fältstamrullan och övriga redovisningshandlingar så
länge han tillhör samma mobiliseringsdepå. — I samband med att vederbörande
erhåller identitetsnummer tilldelas han en s. k. identitetsbricka,
tillverkad av rostfritt stål i storlek 4x6 centimeter och försedd med mobiliseringsdepå-(hemortsmyndighets-)beteckning
samt identitetsnumret. Sedermera
införes å densamma jämväl bärarens blodgruppsbeteckning. Brickan
blir samhörig med bäraren därigenom att blodgruppsbeteckningen påföres.
Identifieringssystemet tillåter icke, att en värnpliktig, som flyttas från en
depå till en annan, får behålla den bricka han först tilldelats. Själva identifieringsbeteckningen
är nämligen bunden vid viss depå. Vid överflyttningen
måste således den värnpliktige lämna ifrån sig sin bricka och tilldelas ny
sådan i den nya depån. Den vakanta brickan kan icke utan vidare utlämnas
till annan värnpliktig, ty även örn dennes blodgruppsbeteckning råkar överensstämma
med den tidigare innehavarens, kan brickan på grund av risken
för misstag och förväxlingar ändå icke användas förrän efter viss tid. Härigenom
bliva under normala förhållanden ett stort antal brickor årligen
obrukbara.
I samband med införandet av nytt registreringssystem för värnpliktiga
har försvarsväsendets ndlföring snämnd i skrivelse den 28 januari 1942 till
behandling upptagit frågan örn förenkling av ifrågavarande identifieringssystem.
Nämnden har erinrat, att den värnpliktiga personal, till vilken
identitetsbrickor utlämnats, är tilldelad, förutom inskrivningsnummer, även ett
särskilt identitetsnummer. Härigenom komplicerades personalregistreringen.
Identifieringen måste nämligen ske med användning av båda numren. Detta
medförde en dubbel nummerregistrering med därav följande extra arbete.
Bullföringsnämnden, som i ärendet samrått med överbefälhavaren över
rikets försvarskrafter, cheferna för armén, marinen och flygvapnet samt
chefen för arméförvaltningens intendenturdepartement, har i ämnet anfört i
huvudsak följande:
Det hade befunnits ofrånkomligt, att identitetsbrickan, i likhet med vad
nu vore fallet, inneliölle följande uppgifter:
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
truppregistreringsmyndighet (mobiliseringsdepå, liemortsmyndigliet),
blodgruppsbeteckning och
nummer.
I fråga örn de grunder, efter vilken dessa uppgifter borde införas på
brickorna, hade olika möjligheter tagits under övervägande. I stort sett
kunde tvenne skilda system tillämpas. Antingen kunde truppregistreringsmyndigheten
införas såsom en fast beteckning samt de båda individuella
uppgifterna — blodgruppsbeteckning och nummer — ändras då en bricka
erhölle ny innehavare, eller kunde de individuella uppgifterna vara fasta och
beteckningen för registreringsmyndigheten ändras, då brickans innehavare
flyttades från en depå till en annan.
Det förra systemet medförde omfattande ändringsarbeten, vilka icke lämpligen
kunde utföras på annat sätt än med särskilda maskiner. Det begränsade
utrymmet på brickorna försvårade de nya uppgifternas införande.
Med det senare systemet vore ändringsarbetet begränsat till ändring av beteckningen
för registreringsmyndigheten, vilket arbete lämpligen kunde utföras
med en enkel handstans. Utrymmet på brickan tilläte mycket väl, att
en sådan ändring verkställdes. Det syntes icke ens under alla förhållanden
vara nödvändigt att i fredstid ändra nämnda beteckning. I viss utsträckning
borde därmed kunna anstå till mobiliseringstillfälle. Det sistnämnda
systemet erbjöde dessutom den fördelen, att de individuella uppgifterna ej
behövde stansas mera än en gång, vilket begränsade risken för felaktigheter.
Med hänsyn till vad sålunda anförts hade rullföringsnämnden ansett sig
böra bestämt förorda ett system med fasta individuella uppgifter.
Ett sådant system förutsatte, att nummerbeteckningen för en värnpliktig
vore oföränderlig. Så vore emellertid icke fallet i det nu tillämpade systemet,
enligt vilket en särskild nummerserie upplades för varje truppregistreringsmyndighet.
Kravet på oföränderlighet uppfylldes av det registreringsnummer,
som varje värnpliktig erhölle vid inskrivningen, och det syntes
icke finnas anledning att vid sidan av detta upplägga nya nummerserier. Yid
sådant förhållande borde nummerbeteckningen utgöras av inskrivningsnumret.
I detta sammanhang borde även framhållas, att enligt det nya
registreringssystemet såväl värnpliktig som icke värnpliktig personal vid
krigsmakten bleve försedd med inskrivnings-(registrerings-)nummer.
Präglingen av de föreslagna brickorna borde ske med användning av s. k.
inden tingmaskiner. Fern dylika maskiner vore redan inköpta enligt den 31
januari 1941 ingånget kontrakt. Arbetet med brickornas prägling borde utföras
centralt vid det eller de förband, där maskinerna vore uppställda.
Lämpligen borde präglingen för varje nyinskriven årsklass äga rum undertiden
för första tjänstgöringens fullgörande, sedan blodgruppsbestämningen
slutförts. Örn så skedde, kunde brickorna utlämnas till de värnpliktiga,
medan de fullgjord tjänstgöring. Den bristande kännedom örn identitetsbrickornas
ändamål och betydelse, som i många fall kunnat påvisas under
beredskapstiden, torde i och för sig utgöra tillräckligt skäl för en sådan
åtgärd.
Den av nämnden angivna lösningen av frågan om personalens förseende
med identitetsbrickor vore emellertid helt beroende av det sätt, på vilket
en övergång till det förordade systemet kunde ske i fråga örn den personal,
för vilken identitetsbrickor redan vore präglade. Tvenne skilda system
borde nämligen icke samtidigt tillämpas. Det gällde sålunda att avgöra,
huru texten på redan präglade brickor lämpligen skulle bringas i överensstämmelse
med vad enligt det föregående föreslagits, samt huru med redan
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
utlämnade brickor skulle förfaras. Tvenne alternativ syntes härvid kunna
tagas under övervägande: antingen kunde de i bruk varande brickorna återfordras
och ompräglas eller kunde de ersättas med nya brickor.
Omprägling av samtliga gamla brickor jämte inköp och prägling av ett
antal nya, som även i detta fall torde behöva anskaffas, beräknades med användning
av de fem maskiner, som stöde till förfogande, taga en tid av tio
månader och draga en kostnad av omkring 94,000 kronor.
Vid prägling, av nya briclcor måste hela antalet brickor nyanskaffas. Kostnaderna
för prägling bleve desamma som vid omprägling av gamla brickor.
Sammanlagt uppginge medelsbehovet i detta fall till 148,000 kronor. Genom
försäljning av återbekomna brickor beräknades emellertid omkring 10,000
kronor inflyta. I anseende härtill uppginge nettokostnaden vid detta alternativ
till (148,000 — 10,000 —) 138,000 kronor.
Såsom av den gjorda undersökningen framginge bleve kostnaderna för
en övergång till det av rullföringsnämnden förordade systemet, örn alla
redan präglade brickor bleve ersatta med nya, omkring 44,000 kronor högre
än örn omprägling skulle äga rum. Vid omprägling av de gamla brickorna
bleve det emellertid nödvändigt, att under hela tiden för ompräglingens utförande
tillämpa tvenne skilda system i fråga örn personalens identifiering.
Ehuru endast ett provisorium syntes under rådande förhållanden ett sådant
förfarande icke kunna godtagas. Med hänsyn härtill ansåge sig rullföringsnämnden
böra förorda, att övergången till ett nytt system skedde så att de
gamla brickorna helt ersattes med nya.
Det synes uppenbart, att stora praktiska fördelar kunna ernås genom att
efter genomförande av den nya ordningen för de värnpliktigas inskrivning
ersätta det nuvarande identifieringssystemet, vilket grundar sig på en särskild
nummerserie för varje truppregistreringsmyndighet, med ett på inskrivningsnumren
byggt identifieringssystem. Jag har därför intet att erinra
mot att en dylik reform kommer till stånd. Härav betingad ny modell till
identitetsbricka torde böra fastställas i kommandoväg, därest de för ändamålet
erforderliga medlen ställas till förfogande.
De av nämnden verkställda kostnadsberäkningarna giva vid handen, att
en nyanskaffning av brickor jämte prägling av desamma kommer att ställa
sig omkring 44,000 kronor dyrare än en omprägling av gamla brickor.
A andra sidan kan vid nyanskaffning omläggningen genomföras samtidigt
för all personal, under det att man vid ett genomförande av det billigare
alternativet måste räkna med att under en tid av närmare ett år arbeta
med båda systemen samtidigt, vilket synes mindre tillfredsställande. Jag
anser mig därför böra i likhet med nämnden förorda, att nya brickor präglas
och tillstyrker, att medel för ändamålet ställas till förfogande.
Vid sina kostnadsberäkningar har nämnden icke räknat med någon kostnadsmarginal
för felprägling av brickor. En kostnadsökning av denna anledning
torde ej kunna undvikas men kan eventuellt kompenseras av det
ökade utbyte av försäljningen av de gamla brickorna, som enligt min mening
bör kunna ernås. Jag beräknar med hänsyn härtill i likhet med
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
nämnden det för ändamålet erforderliga anslaget till 138,000 kronor. De på
grund av försäljningen inflytande medlen torde få tillgodoföras det anslag,
som må bliva beviljat.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffning och, prägling av identitetsbrickor å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av.............................. kronor 138,000.
KAPITALINVESTERING.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
[5.] 9 c. Fortsatt modernisering av matinrättningen vid Bodens artilleriregemente,
reservationsanslag. Efter förslag av Kungl. Majit anvisade 1940 års lagtima
riksdag (kapitalbudgeten: bil. 3, punkten 5, riksdagens skrivelse nr 72) till
tillbyggnad och modernisering av matinrättningen vid Bodens artilleriregemente
ett reservationsanslag av 80,000 kronor. För dessa medel skulle utföras
en tillbyggnad till matinrättningen för erhållande av matsalar för
furirer och kvinnlig kökspersonal, omklädnadsrum för personal, större kök,
skafferi, beredningsrum, renseri m. fl. bilokaler samt källarlokaler. Därjämte
skulle sättningar i byggnaden justeras.
I skrivelse den 22 december 1941 hava arméförvaltningens intendenturdepartement
och fortifikationsstyrélse anmält, att fråga uppkommit, huruvida
icke även andra än nyssnämnda moderniseringsarbeten borde komma till
utförande i samband med dessa nu pågående arbeten, och vidare anfört i
huvudsak följande:
Intendenturdepartementet och fortifikationsstyrelsen, som funnit, att en
sådan lösning vore lämplig och ändamålsenlig, hade gemensamt övervägt de
ytterligare åtgärder, som i sådant avseende kunde anses vara erforderliga,
varvid befunnits, att dessa borde omfatta en förbättring av de hygieniska
förhållandena, innebärande erforderlig modernisering av värme-, ventilationsoch
sanitetstekniska anläggningar inom byggnaden jämte därav beroende
förstärkning av de elektriska installationerna. Därjämte vore förefintliga
kylanordningar samt viss del av kok- och stekspisapparatutrustningen i
behov av utökning och utbyte, varvid viss omrangering av dessa sistnämnda
även vore nödvändig. Kostnaderna för dessa åtgärder hade beräknats till
155,000 kronor.
Med anledning av vad sålunda anförts hemställde intendenturdepartementet
och fortifikationsstyrelsen, att 155,000 kronor måtte anvisas för fortsatt
modernisering av matinrättningen vid Bodens artilleriregemente.
Beträffande detaljerna i kostnadsberäkningarna torde få hänvisas till
handlingarna i ärendet, bland vilka återfinnes en av försvarsdepartementet
infordrad kostnadssammanstiillning.
10
Departements
chefen.
Kungl. Marits propositioyi nr 78.
I utlåtande i ärendet den 5 februari 1942 har 1940 års militära byggnadsutredning,
som vid besök i Boden under sommaren 1941 haft tillfälle konstatera,
att ifrågavarande byggnad vore synnerligen bristfällig oell att en
genomgripande ombyggnad av densamma snarast borde ske, i fråga örn
kostnadsberäkningarna framfört följande erinringar:
För ventilationsteknisk utrustning hade upptagits 16,000 kronor, i vilken
summa inräknats 4,000 kronor för ventilationsanläggning i manskapsmatsalen.
Utredningen vöre icke övertygad örn behovet av denna anläggning, enär
matsalen toges i anspråk endast under korta tidsperioder åt gången. Ventilationsanläggningen
därstädes syntes alltså kunna utgå. För byggnadsarbeten
upptagna kostnader, 23,000 kronor, som enligt uppgift avsåge ersättande
av det nuvarande underhaltiga kalkstensgolvet i köket med klyvtegelgolv,
håltagnings- och efterlagningsarbeten för rörledningar samt målning,
kunde minskas med 5,000 kronor till 18,000 kronor. Utrednings-, kontrolloch
ritningskostnader samt oförutsedda utgifter, som upptagits till sammanlagt
21,000 kronor, kunde nedskrivas med 8,000 kronor till 13,000 kronor.
Transformator med tillhörande byggnadsarbeten, serviskabel samt elektrisk
installation, för vilka utgifterna beräknats till sammanlagt 14,200 kronor,
krävde enligt inkomna anbud en kostnad av tillsammans 16,860 kronor. Utgifterna
för desamma borde sålunda upptagas till ett med 2,660 kronor höjt
belopp. — I övrigt hade utredningen icke funnit skäl till erinran mot framställningen.
Kostnaderna borde alltså beräknas till (155,000 — 4,000 — 5,000
— 8,000 + 2,660 =) 140,660 kronor eller i runt tal 140,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsutredningen tillstyrkt,
att för fortsatt modernisering av matinrättningen vid Bodens artilleriregemente
anvisades högst 140,000 kronor.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen
framhållit behovet av en allmän översyn av arméns kasernetablissement.
Ämbetsverket har påpekat, att dessa etablissement med hänsyn till den nuvarande
soldatutbildningen, nutida krav på hygien m. m. icke längre kunde
sägas fylla sitt ändamål. Detta omdöme gällde även beträffande de i etablissementen
ingående matinrättningarna. Då frågans lösning vore beroende
av en kommande omorganisation av försvarsväsendet, hade den tidigare icke
ansetts böra i sin helhet tagas upp till övervägande och lösning. Det vore
arméförvaltningens avsikt att, efter hand som nödiga utredningar beträffande
viss del av frågan verkställts, ingiva förslag i ämnet till Kungl. Majit.
Intendenturdepartementets och fortifikationsstyrelsens nu föreliggande
förslag innebär, att matinrättningen vid Bodens artilleriregemente skulle
försättas i sådant skick, att den motsvarade de krav, som med hänsyn till
nyss anförda förhållanden numera måste ställas på en dylik inrättning. Då
de sålunda föreslagna moderniseringsarbetena synas vara icke minst ur
hygienisk synpunkt erforderliga, finner jag mig böra tillstyrka, att de komma
till utförande, dock endast i den omfattning, militära byggnadsutredningen
föreslagit. Arbetena böra av besparingsskäl lämpligen utföras i samband
med den pågående tillbyggnaden och moderniseringen av matinrättningen.
Från fortifikationsstyrelsen har jag under hand inhämtat, att kostnaderna,
ifall arbetena icke utföras i samband därmed, beräknas komma att ökas
11
Kungl. Maj-.ts proposition nr 78.
med minst 11,100 kronor. Medel till bestridande av kostnaderna för fortsatt
modernisering av matinrättningen torde på grund härav böra äskas av
riksdagen såsom tilläggsstatsanslag till innevarande budgetårs riksstat. Till
grund för medelsanvisningen böra kunna läggas militära byggnadsutredningens
beräkningar, slutande å 140,000 kronor.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Fortsatt modernisering av matinrättningen vid Bodens
artilleriregemente å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 140,000.
[6.] 21 c. Ytterligare medel till utvidgning av Skillingaryds skjutfält, reservationsanslag.
Efter förslag av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 3, punkten 12) anvisade riksdagen till utvidgning av
Skillingaryds skjutfält ett reservationsanslag av 450,000 kronor.
I skrivelse den 26 januari 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstyrélse
gjort framställning örn ytterligare medel för genomförande av de med anslaget
avsedda markförvärven och därvid anfört i huvudsak följande:
Av propositionen framginge, att av ifrågavarande anslag skulle ersättas
ett av fortifikationsstyrelsen enligt bemyndigande av Kungl. Majit förskjutet
belopp av 14,086 kronor 20 öre för inköp av fastigheten Vig mantal Hultsgärde
l9, vilken fastighet hade tillagts Skillingaryds skjutfält. På framställningar
av styrelsen hade Kungl. Majit genom särskilda brev den 25 oktober
och den 29 november 1940 samt den 21 mars 1941 av nämnda anslag ställt
tillhopa 209,700 kronor till styrelsens förfogande för inköp i enlighet med
i nämnda statsverksproposition angiven plan av i brevet angivna fastigheter
och skogsskiften, vilka skulle tilläggas skjutfältet. Vidare hade Kungl. Majit
på framställningar av styrelsen genom särskilda brev den 21 mars och 9
april 1941 förordnat, att i breven närmare angivna fastigheter, fastiglietsdelar
oell samfälliglieter skidle för att tilläggas skjutfältet avstås till kronan i den
ordning, lagen den 12 maj 1917 örn expropriation stadgade, samt därvid
föreskrivit, bland annat, att av expropriationen föranledda kostnader för
marklösen och för expropriationsförfarandet samt för markvärderingar skulle
gäldas av förutnämnda för skjutfältets utvidgning anvisade anslag.
De i anledning av dessa beslut anhängiggjorda expropriationsmålen hade
numera slutförts. Av vederbörande häradsrätts i målen förda protokoll framginge,
att häradsrätten fastställt ersättningar till markägare och andra sakägare
i målen för dem tillhöriga fastigheter, fastighetsdelar m. m., som omfattades
av expropriationen, till tillhopa 268,640 kronor, varjämte häradsrätten
ålagt kronan att till expropriationsnämndernas ordförande och ledamöter
för de av dem verkställda värderingarna samt till kronans motparter
i målen för deras rättegångskostnader utgiva ersättningar med tillhopa 6,090
kronor. Härtill komme kostnader för upprättande av kartor för expropriationen
3,025 kronor, värderingskostnader 3,375 kronor samt övriga kostnader
för expropriationen, såsom stämnings- och kungörelsekostnader, protokollslösen
m. m. ävensom kostnader för avstyckningar i samband med de genom
frivillig överenskommelse avslutade köpen samt för lagfarter tillhopa förslagsvis
1,000 kronor.
Av vad sålunda anförts framginge att för genomförande av de angivna
markförvärven erfordrades (14,086 + 209,700 + 268,640 + 6,090 + 3,025 + 3,375
Departements
chefen.
12 Kungl. May.ts proposition nr 78.
+ 1,000=) 505,916 kronor. Då emellertid det för skjutfältsutvidgningen
beviljade anslaget endast uppginge till 450,000 kronor, återstode 55,916
kronor, eller i runt tal 56,000 kronor, för vars betalning fortifikationsstyrelsen
ej disponerade medel. Anledningen till, att ett så stort underskott uppstått,
torde till stor del vara att söka däri, att expropriationsnämnderna ej tagit
hänsyn till de beräkningar av värdet av den å den exproprierade marken
växande skogen, som verkställts av en utav fortifikationsstyrelsen anlitad
skogssakkunnig person, utan tillämpat andra grunder för värderingarna, varigenom
de uppskattade värdena å skogen blivit avsevärt högre än fortifikationsstyrelsen
haft skälig anledning antaga, då styrelsen gjort framställning
örn expropriation av marken.
Med anledning av vad sålunda anförts och med förmälan, att tiden för
nedsättning hos vederbörande länsstyrelse av det av häradsrätten senast
fastställda beloppet för marklösen, uppgående till 97,040 kronor, utginge
den 23 februari 1942, har fortifikationsstyrelsen hemställt, att ett belopp av
56,000 kronor måtte ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande för fullbordande
av expropriationen.
Såsom av det anförda framgår har för genomförande av den utvidgning
av Skillingaryds skjutfält, vartill riksdagen år 1940 anvisade medel, i viss
utsträckning måst tillgripas expropriation. Sedan expropriationsmålen numera
slutförts, har det visat sig, att ersättningarna för i expropriationen ingående
mark fastställts till så höga belopp, att anslaget icke förslår till
gäldande av samtliga uppkomna kostnader. Jag finner mig vid sådant förhållande
böra tillstyrka, att det belopp som erfordras för expropriationens
fullbordande, i runt tal 56,000 kronor, äskas av riksdagen,
ä i Jag vill i detta sammanhang erinra, att arméförvaltningen i sin skrivelse
den 11 september 1941 angående lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
gjort framställning örn medel för fortsatt utvidgning av skjutfältet i enlighet
med den plan därför, som förelagts 1940 års lagtima riksdag. Till detta medelsäskande
torde jag senare få återkomma i samband med anmälan för riksdagen
av fråga örn markförvärv för skjutfält m. m. vid arméns truppförband.
Här förevarande medelsbehov, 56,000 kronor, torde emellertid med hänsyn
till ärendets brådskande natur redan nu få anmälas. Det belopp, som enligt
det föregående skall senast den 23 februari 1942 nedsättas hos vederbörande
länsstyrelse, torde fortifikationsstyrelsen, i den mån det för ändamålet
anvisade anslaget icke förslår, få förskottsvis bestrida med anlitande
av till styrelsens förfogande stående medel. Ersättning härför torde i sinom
tid få utgå ur det anslag, örn vars anvisande jag nu gör framställning.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Ytterligare medel till utvidgning av Shillingaryds shjutjält
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .................... kronor 56,000.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 78.
13
Marinförvaltningens delfond.
[7.] 28 c. Byggnader m. m. för centrala torpedverkstaden, reservationsanslag.
Sedan 1940 års lagtima riksdag (skrivelse nr 68) meddelat sina beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 2 (bilaga 14, punkten 4) och i
statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 3, punkten 23) gjorda framställningar
örn anslag till central torpedverkstad, förordnade Kungl. Maj:t
den 8 mars 1940, att en ny central torpedverkstad skulle komma till utförande
samt uppdrog åt marinförvaltningen att — i samråd med chefen för
försvarsstaben — med anlitande av de av riksdagen för ändamålet anvisade
reservationsanslagen örn tillhopa 4,780,000 kronor omedelbart gå i författning
örn den nya torpedverkstadens uppförande. Sedermera uppdrog Kungl.
Majit genom beslut den 21 juni 1940 åt försvarsväsendets verkstadsnämnd
att i fortsättningen handhava uppförandet av torpedverkstaden, därvid verkstadsnämnden
skulle äga att hos marinförvaltningen i mån av behov rekvirera
erforderliga för ändamålet anvisade medel. Till färdigställande av torpedverkstaden
har riksdagen sedermera på förslag av Kungl. Majit (proposition
1941: 221) anvisat ett reservationsanslag av 1,025,000 kronor.
Såsom i punkten 2 i det föregående redan omnämnts har försvarsväsendets
verkstadsnämnd i skrivelse den 6 februari 1942 gjort framställning örn anvisande
av medel för en utbyggnad av verkstadsanläggningen i syfte att
öka dess tillverkningskapacitet. Det erforderliga medelsbehovet uppginge
till 550,000 kronor, varav 150,000 kronor belöpte på uppförande av nya
byggnader, 350,000 kronor på maskinanskaffning och 50,000 kronor på kostnader
för viss i samband med den ökade tillverkningskapaciteten stående försöksverksamhet.
I utlåtande den 12 februari 1942 ha marinförvaltningen och flygförvaltningen
tillstyrkt bifall till framställningen.
I det föregående (punkten 2) har jag förordat, att det för viss försöksverksamhet
avsedda beloppet ställes till förfogande. Jämväl de av verkstadsnämnden
framställda förslagen örn anslag till byggnader och maskinanskaffning,
tillhopa 500,000 kronor, finner jag mig böra biträda. Kostnadsberäkningarna,
vilka äro preliminära, torde kunna godtagas; dock bör,
innan medlen ställas till förfogande, 1940 års militära byggnadsutredning
beredas tillfälle att granska ritningar och slutliga kostnadsberäkningar beträffande
byggnaderna. Skulle en utökning av bostadsbebyggelsen vid centrala
torpedverkstaden bliva erforderlig vid ett genomförande av nu föreliggande
förslag, förutsätter jag, att verkstadsnämnden i god tid vidtager
anstalter härför och underställer Kungl. Majit förslag till de åtgärder, som
i sådant syfte böra vidtagas. Enligt vad jag under hand från nämnden inhämtat,
är det icke möjligt att för ögonblicket bedöma i vad mån en sådan
utökning erfordras.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
Departementsch
efcn.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
att till Byggnader m. m. för centrala torpedverkstaden å tillliiggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av.............................. kronor 500,000.
Flygförvaltningens delfond.
[8.] 45 e. Vissa personalutrymmen vid de centrala flygverkstäderna, reservationsanslag.
I skrivelse den 5 februari 1942 har flygförvaltningen gjort framställning
om anvisande av medel för anordnande av vissa personalutrymmen vid
de centrala flygverkstäderna och därvid anfört i huvudsak följande:
Enär det av militära skäl vore nödvändigt att flygverkstädernas behov av
manlig arbetskraft i värnpliktsåldern i möjligaste mån nedbringades, hade
överbefälhavaren lämnat direktiv om att kvinnlig arbetskraft måtte anställas
i den utsträckning detta lämpligen kunde ske. Anställning av kvinnlig personal
borde särskilt ifrågakomma i den mån arbetsstyrkan behövde ytterligare
utökas. Innan flygförvaltningen kunde på försök anställa arbeterskor,
måste inom de verkstadslokaler, där denna arbetskraft skulle sysselsättas,
inredas särskilda toalett- och omklädningsrum. Ämbetsverket avsåge att i
första hand låta iordningställa dylika personalrum inom fem verkstadsbyggnader
vid den centrala flygverkstaden å Malmen samt inom tre verkstadsbyggnader
vid den centrala flygverkstaden i Västerås. Lokalerna voro avsedda
för sammanlagt 160 arbeterskor, och kostnaderna för lokalernas iordningställande
hade beräknats uppgå till sammanlagt 55,000 kronor. — Därest
försöket med kvinnlig arbetskraft icke skulle lämna gynnsamt resultat, komme
de kostnader, som nedladas på inredning av ytterligare personalutrymmen,
vid en eventuell utökning av personalstyrkan ändock verkstäderna till godo.
Under framhållande tillika att anställande av kvinnlig arbetskraft vid de
centrala flygverkstäderna vore angeläget ur beredskapssynpunkt, har flygförvaltningen
hemställt, att för ändamålet ett belopp av 55,000 kronor måtte
ställas till flygförvaltningens förfogande.
Departements- Förevarande framställning anser jag mig böra tillstyrka. Som jag icke
chefen. har något att erinra mot kostnadsberäkningarna, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa personalutrymmen vid de centrala flygverkstäderna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .......................... kronor 55,000.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Ur protokollet:
Lennart Österholm.