Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
1
Nr 73.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till undersökning
av rödklöverns befruktningsförhållanden; given
Stockholms slott den 23 januari 1942.
Kungl. Maj .t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, örn vilkas avlatande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
januari 1942.
Närvarande:
Statsministern HANSSON, statsråden PEHRSSON-BRAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, domö,
Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen:
Med
skrivelse den 13 december 1941 har lantbruksstyrelsen överlämnat
en framställning från Sveriges fröodlareförbund och Sveriges biodlares riksförbund,
vari hemställts örn ett statsanslag till förstnämnda förbund för
undersökningar rörande rödklöverns befruktningsförhållanden och möjligheterna
att genom utvidgad bihållning gynnsamt påverka rödklöverns frösättning
samt för viss upplysningsverksamhet bland fröodlare rörande denna
fråga.
Förbunden lia inledningsvis anfört följande.
Sveriges behov av rödklöverfrö, vilket under normala år helt kan tillgodoses
genom egen fröodling, uppgår till omkring 5 miljoner kilogram årligen.
Med nu gällande fröpris representerar denna kvantitet ett belopp av omkring
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 73. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 73.
25 miljoner kronor. Värdet av detta frö som produktionsfaktor är emellertid
avsevärt mycket större men kan svårligen exakt uppskattas på grund av
rödklöverns .primära betydelse för hela vår vallodling. Då odling av rödklöverfrö
bedrives synnerligen allmänt och då detta produktionsmedel dessutom
med få undantag användes av samtliga brukningsdelar i riket, kommer
skördeutfallet vid rödklöverfröodlingen att lia synnerligen betydelsefulla
verkningar med hänsyn till vår självförsörjning.
Rödklöverfröodlingen lämnar emellertid tyvärr ett från år till år och från
trakt till trakt i hög grad växlande resultat. Särskilt i Norrland har rödklöverns
fröodling befunnits osäker och medfört betydande svårigheter. Dessutom
synes man rätt allmänt vara av. den uppfattningen, att resultatet av
denna fröodling undan för undan gått tillbaka och nu är sämre än för 40
å 50 år sedan. Orsaken till detta förhållande antages vara minskad förekomst
av de vid rödklöverns befruktning medverkande humlorna, vilket skulle
utgöra en följd av att de öppna dikena i allt större utsträckning lagts igen,
införandet av kortvarigare vallar ävensom uppodling av impediment m. m.
Åtgärder, som på enstaka håll försöksvis gjorts att öka humlebeståndet,
synas icke haft varaktiga verkningar. Då det emellertid enligt nyare undersökningar
visat sig, att även bin ha förmåga att medverka vid rödklöverns
pollination, synes det mycket antagligt, att en ökad förekomst av bin i fröodlingarna
genom utvidgad biskötsel skulle medföra en bättre befruktning
och fröskörd hos rödklövern.
Enligt vad i framställningen vidare uppgives lia förbunden på uppmaning
av statens livsmedelskommission gjort vissa frågor av avsevärd betydelse
för såväl fröodlingen som biskötseln till föremål för gemensam behandling.
En särskild samarbetsdelegation har sålunda utarbetat förslag till åtgärder
för samtidigt befrämjande av rödklöverfröodlingen och biskötseln. Detta
förslag har upptagits av förbunden, vilka lämnat följande sammanfattning
av erfarenheterna från redan verkställda undersökningar rörande befruktningsförhållandena
hos rödklövern.
Under senare år i Sverige, Danmark, Norge och Finland utförda undersökningar
lia givit vid handen, att rödklövern för sin befruktning icke uteslutande
är hänvisad till humlornas medverkan utan även bin kunna härvid
göra tjänst. Det har i själva verket visat sig, att rödklöverns pollinering inom
områden, där bin relativt allmänt förekomma, till 50 procent och mer ombesörjes
av bin. I de fall då rödklöverns dåliga frösättning orsakas av bristande
pollinering bör därför genom utvidgad biskötsel i trakten och särskilt
då genom uppställning av bisamhällen invid själva fröodlingarna möjlighet
finnas att avsevärt förbättra frösättningen.
De inom Sverige utförda undersökningarna rörande rödklöverns befruktningsförhållanden
lia, vad angår södra och mellersta Sverige, utförts genom
statens växtskyddsanstalt. Vid observationer på ett flertal vitt skilda platser
har frekvensen av humlor i rödklöverfröodlingarna med undantag för Blekinge
överallt visat sig vara för låg. Beträffande bina och deras medverkan
vid pollineringen har konstaterats, att dessa uppträda som legitima blombesökare
hos rödklövern samt att de t. o. m. utföra ett värdefullare arbete
än humlorna. Försök, som i några fall utförts med utplacering av bisamhällen
av lämplig typ i närheten av rödklöverfröodlingarna, ha medfört ökat
fröutbyte och samtidigt förbättrad honungsskörd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
3
I Norrland, där undersökningar rörande rödklöverns befruktningsförliållanden
utförts vid Sveriges utsädesförenings västernorrlandsfilial, synes bristen
på pollinerande insekter i rödklöverfröodlingarna vara vida större än i södra
och mellersta Sverige. Under kontrollåren 1940—41 har antalet humlor å
fröfälten varit så ringa, att de endast räckt till att pollinera en mindre del
av förekommande blomhuvuden. I vissa trakter (Jämtland) förekommo
endast enstaka humlor under den för pollinering lämpliga tiden. Mot slutet
av blomningstiden blevo humlorna något talrikare, men på grund av den
sena pollinationen blev utbildningen och grobarheten bos fröet otillfredsställande.
Bina lia även här visat sig kunna pollinera rödklövern, men de
ha varit ännu sällsyntare än humlorna.
Samtidigt som de vid rödklöverns pollination verksamma insekterna studerats
beträffande art och arbetssätt lia vissa undersökningar utförts rörande
kronpipslängden, nektarhöjden etc. hos olika rödklövertyper och de därav
betingade möjligheterna för befruktning genom bin. Därvid har man funnit
mycket intressanta skillnader mellan olika stammar i detta avseende. Även
inom det norrländska rödklövermaterialet lia typer nied relativt kort kronpip
och sålunda ägnade för bipollination påträffats. Det torde därför finnas
möjlighet att genom ett systematiskt växtförädlingsarbete erhålla rödklöverstammar
med kort kronpip, vilka på grund härav bli särskilt ägnade för
pollination genom bin.
Ehuru hittills utförda undersökningar icke på långt när äro fullständiga
och uttömmande, lämna de dock en bestämd antydan örn, att den ojämna
och särskilt i Norrland alltför låga fröskörden hos rödklövern till väsentlig
del beror på bristande förekomst av pollinerande insekter. Detta är ett med
hänsyn till rödklöverns stora betydelse för vår foderproduktion mycket beklagligt
förhållande, vilket motiverar särskilda åtgärder.
I fråga om olika möjligheter att förbättra resultatet vid rödklöverfröodlingen
framhålla förbunden till en början:
För att åstadkomma ett bättre resultat vid rödklöverfröodlingen och säkerställa
fröbehovet även under dåliga fröår samt inom mindre gynnsamma
fröodlingsområden, särskilt Norrland, äro olika möjligheter tänkbara. En
framkomlig väg synes i förstone kunna vara att lokalisera fröodlingen till
härför särskilt gynnsamma trakter av landet. Detta låter sig emellertid av
flera skäl icke göra. Genom fröodling utanför respektive stammars odlingsområde
torde icke kunna hindras, att stammarnas speciella anpassningsegenskaper
efter hand gå förlorade. Särskilt när det gäller Norrland, är detta
en omständighet, som måste beaktas och som gör det i hög grad önskvärt,
att en mycket omfattande fröodling uppehälles därstädes. Tillgången på i
Norrland odlat frö av verkliga norrlandsstammar är nu helt otillräcklig.
Endast delvis skulle denna brist kunna fyllas genom att använda stamfrö från
Norrland till fröodling under en eller ett par generationer i mellersta Sverige.
En sådan anordning innebär dock icke en slutgiltig lösning av frågan, som
endast kan åstadkommas genom en mot behovet fullt svarande fröodling inom
områdets egna gränser. I stället för frö söderifrån av i regel otillfredsställande
härdighet borde frii av härdiga norrlandsstammar vara förhärskande,
vilket med vallodlingens stora omfattning i Norrland skulle bli av största
betydelse för jordbruket därstädes.
Av redan gjorda iakttagelser att döma synes osäkerheten vid rödklöverfröodlingen
lill avsevärd del vara en följd av alt antalet pollinerande insekter
4
Kungl. Majlis proposition nr 73.
i fröodlingarna är helt otillräckligt och särskilt torde detta gälla Norrland.
Då ett försök att åstadkomma en varaktig massökning av humlor icke kan
anses ha stora utsikter till framgång, återstår som andra möjlighet att laga
så, att bin i tillräcklig omfattning komma till rödklöverfröodlingarna. Detta
förutsätter en betydande utvidgning av biskötseln, vilket även ur andra synpunkter,
ej minst under nuvarande kristid, är i hög grad önskvärt.
Ett av Stockholms läns biodlareförbund tidigare framfört förslag örn
»vandring» med bin från mellersta Sverige till Norrland kommer enligt vad
som meddelats att i viss utsträckning realiseras under sommaren 1942.
Syftemålet härmed är i första hand att med nu tillgängliga bisamhällen
utnyttja klöverdraget i Norrland. Genom denna metod, varemot dock vissa
betänkligheter framförts, bland annat med hänsyn till faran för ökad spridning
av bisjukdomar, skulle en omedelbar ökning av honungsskörden vara
tänkbar, vilket givetvis vore av stor betydelse under nuvarande förhållanden.
Uppslaget har emellertid intresse även ur fröodlingssynpunkt och kommer
därför att närmare studeras.
Då hittills utförda undersökningar rörande rödklöverns befruktningsförhållanden
och möjligheterna att gynnsamt påverka frösättningen hos rödklövern
icke kunna anses lämna tillräckligt säker grund för vidtagande av
praktiska åtgärder i större skala med nämnda syftemål, torde det vara i hög
grad önskvärt att i första hand fortsatta och utvidgade försök på detta område
komma till stånd.
Förbunden återgiva härefter följande av omförmälda samarbetsdelegation
utarbetade plan för undersökningar rörande rödklöverns befruktningsförhallanden
och möjligheterna att genom särskilda åtgärder gynnsamt påverka
rödklöverns frösättning:
1. Undersökningar över frekvensen av humlor och bin samt härav förekommande
arter respektive raser och dessa insekters arbetssätt i rödklöverfröodlingar
på olika platser i landet.
2. Undersökningar över kronpipslängd, nektarvolym, sockerhalt m. m.
hos olika stammar av rödklöver.
3. Jämförande undersökningar av olika biraser (nordiska respektive italienska
bin) beträffande arbetssätt, tunglängd, pollinationseffekt, samlarförmåga
samt vinterhärdighet.
Arbetena under punkterna 1—3 böra, där så kan ordnas, försiggå samtidigt
och på samma fält. Det blir härigenom möjligt att utföra parallella
undersökningar bland annat rörande tunglängden hos pollinerande insekter
samt kronpipslängden hos rödklövern samt att studera de pollinerande insekternas
inställning till variationer i nektarns sockerhall.
4. Studier rörande den direkta inverkan på fröavkastningen å ena sidan
och honungsskörden å andra sidan genom uppställning av bisamhällen intill
rödklöverfröodlingar.
5. Undersökningar rörande rödklöverspetsvivlarnas förekomst samt bekämpningsförsök
mot dessa insekter.
6. Fröodlingsförsök med rödklöverstammar, särskilt norrländska stammar
samt sådana stammar, vilka undersökts beträffande kronpipslängd. Dessa
försök skulle i möjligaste mån utföras i samband med och på samma platser
som undersökningarna under punkterna 1—5.
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
5
I anslutning till anförda undersökningar böra meteorologiska observationer
utföras i och för samtidiga studier rörande väderleksfaktorernas inverkan
på fruktsättningen, dels direkt på rödklöverns fruktsättningsförmåga dels
indirekt genom inflytandet på insekterna och deras besöksfrekvens, arbetssätt
o. s. v.
Den i det föregående återgivna undersökningsplanen har avsetts såsom ett
arbetsprogram för en 3-årsperiod. Det har nämligen icke befunnits möjligt
att genom undersökningar under endast ett år erhålla mera allmängiltiga
och säkra samt någorlunda uttömmande resultat, främst på grund av de
från det ena året till det andra i hög grad växlande väderleksfaktorerna.
Dessa inverkade sålunda håde på själva rödklövern samt dennas fruktsättningsförmåga
och på insekterna och deras aktivitet. Dålig väderlek kunde
dessutom försvåra eller rent av omöjliggöra fullständiga iakttagelser, varigenom
den verkligt effektiva observationstiden kunde bli starkt förkortad.
I förbundens framställning upplyses, att förbunden, då de icke ägde egna
resurser för att kunna genomföra omförmälda undersökningsprogram, under
hand gjort hänvändelse till statens växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening,
vilka institutioner utlovat sin medverkan under förutsättning
att möjlighet bereddes att anställa erforderlig extra arbetskraft. Rörande
sättet för undersökningarnas verkställande anföres i övrigt:
Enligt inhämtade upplysningar är en del av de i undersökningsprogrammet
förekommande punkterna redan upptagna på växtskyddsanstaltens eller
utsädesföreningens ordinarie arbetsplan. Detta är dock endast fallet beträffande
vissa av de under punkterna 3 och 5 upptagna undersökningarna,
vilka sålunda växtskyddsanstalten redan har möjlighet att delvis realisera.
Vidare lia fröodlingsförsök tidigare utförts av utsädesföreningen, som för
dylika försök med norrländska rödklöverstammar genom respektive hushållningssällskap
erhållit särskilt understöd ur det s. k. norrlandsanslaget.
Dylikt understöd påräknas även under år 1942.
Mellan de håda institutionerna skulle undersökningarna fördelas så, att
uppgifter av företrädesvis zoologisk art handläggas vid växtskyddsanstalten
under ledning av filosofie licentiaten G. Notini och uppgifter av övervägande
botanisk art vid Sveriges utsädesförening under ledning av filosofie
doktorn G. Nilsson-Leissner (för södra och mellersta Sverige) och filosofie
doktorn E. Åkerberg (för Norrland).
Behovet av extra arbetskraft för undersökningarnas utförande beräknas
på följande sätt.
För fältarbeten under tiden för rödklöverns blomning, cirka 2 månader,
erfordras ett biträde för ett vart av följande 9 områden, inom vilka försök
och ohservationsfält skulle ordnas, nämligen Norrbotten—Västerbotten, Västernorrlands
län, Jämtland, Gävleborgs län, Värmland, Södermanland, Östergötland,
Blekinge—östra Skåne samt skånska slättbygden.
För bearbetningen pä laboratoriet av det vid fältarbetena insamlade materialet,
som insändes till respektive växtskyddsanstalten och Sveriges utsädesförening,
erfordras 3 extra biträden under ö månader, nämligen ett vid
växtskyddsanstalten, ett vid utsädesföreningens huvudanstalt i Svalöv och
ett vid utsädesföreningens filial i Västernorrland.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
Vid försöken med uppställning av bisamhällen intill rödklöverfröodlingar
(punkt 4) förutsättes liksom beträffande övriga speciella biundersökningar
(punkterna 2 och 3) samarbete genom biodlareförbundet med lämpliga bigårdar.
På grund av de särskilda förhållandena och den mycket sparsamma
förekomsten av bin i Norrland kommer emellertid att för dåvarande
försök fordras, att ett antal mindre försöksbigårdar anskaffas. Det
erforderliga antalet dylika gårdar beräknas till 7, vardera med 4 å 5 samhällen,
för vilkas skötsel i viss utsträckning särskild hjälp torde få anlitas.
Samtidigt med undersökningarna enligt den förut angivna planen har en
omfattande upplysningsverksamhet angående binas betydelse för många kulturväxters,
inklusive klöverarternas, pollinering ansetts böra bedrivas i avsikt
att stimulera intresset för biodling samt att genom utvidgad biskötsel
åstadkomma rikare tillgång på bin i frukt- och fröodlingar m. m. Denna
upplysningsverksamhet borde enligt förslaget ledas av Sveriges biodlares
riksförbund, som ställt i utsikt att bekosta föredragsturnéer, vilka skulle
planläggas i samråd med Sveriges fröodlareförbund. Vid utlysning av föredrag
och filmförevisningar borde vidare de lokala frö- och biodlareföreningarna
samverka.
Utöver nyssnämnda propagandaarbete lia förbunden funnit det önskvärt
att möjlighet bereddes för en speciell upplysningsverksamhet bland fröodlarna
i samband med fröutställningar o. s. v. rörande rödklöverns befruktningsförhållanden
och binas betydelse härvid. Denna upplysningsverksamhet
skulle direkt bygga på erfarenheter från undersökningarna och genomföras
under medverkan av de däri engagerade institutionerna.
Kostnaderna för bedrivande under år 1942 av de föreslagna undersökningarna
samt av den speciella upplysningsverksamheten bland fröodlare
lia i förbundens framställning beräknats på följande sätt:
Engångskostnad:
Anskaffande av 7 försöksbigårdar i Norrland å 400
kronor .......................................... kronor 2,800
Årskostnad:
9 biträden å 450 kronor för fältundersökningar
under 2 månader ..............kronor 4,050
3 laboratoriebiträden å 1,260 kronor under 3
månader ............................ » 3,780
Skötsel av 7 försöksbigårdar å 250 kronor. . » 1,750
Upplysningsverksamhet i samband med frö- -utställningar m. m..................... » 500
10,080
Summa kronor 12,880.
Omförmälda belopp, 12,880 kronor, har föreslagits skola av Kungl. Majit
tilldelas Sveriges fröodlareförbund att av detta i huvudsaklig överensstämmelse
med den ifrågasatta undersökningsplanen fördelas mellan statens
Kungl. Maj.ts proposition nr 73.
7
växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening. Under vartdera av åren
1943 och 1944 skulle för ifrågavarande undersökningar erfordras ett statsbidrag
av 10,080 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i anledning av förbundens framställning yttrat:
Vid bedömande av biskötselns betydelse har tidigare i allmänhet allenast
honungsproduktionen beaktats, ehuru det redan tidigt blev klarlagt, att bina
såsom befruktningens förmedlare voro nödvändiga för fruktsättningen inom
fruktodlingen. Man kom snart även till insikt om binas i stort sett motsvarande
roll inom klöverfröodlingen. Enligt lantbruksstyrelsens mening torde
därför biskötselns långt övervägande ekonomiska betydelse hänföra sig till
jordbrukets och fruktodlingens områden. Lantbruksstyrelsen, som i ärendet
haft överläggningar med representanter för förbunden, finner därför de
föreslagna åtgärderna vara synnerligen betydelsefulla.
Mot den framlagda planen för undersökningarna och deras genomförande
har lantbruksstyrelsen intet att erinra. Det må i detta sammanhang framhållas,
att även om de ifrågasatta undersökningarna närmast avse binas betydelse
för klöverfröodlingen, torde dock undersökningarna i vissa delar
kunna få betydelse även för fruktodlingen.
I fråga örn kostnaden för den planerade verksamheten, som lantbruksstyrelsen
i likhet med förbunden anser bör omfatta minst tre år, förefinnes
ej anledning till erinran. Årskostnaden, som beräknats till 10,080 kronor,
torde icke kunna reduceras, därest den framlagda undersökningsplanen skall
kunna genomföras, och ej heller synes den beräknade engångskostnaden å
2,800 kronor för anskaffande av 7 försöksbigårdar i Norrland kunna upptagas
till lägre belopp.
Den totala kostnaden för ifrågavarande undersökningar under en treårsperiod
torde sålunda böra beräknas till (3 X 10,080 + 2,800 =) 33,040
kronor.
Då det är av synnerlig vikt, att förevarande verksamhet kan igångsättas
redan våren 1942, om för ändamålet erforderliga medel ställas till Sveriges
fröodlareförbunds förfogande, synes såväl förenämnda engångsbelopp å
2,800 kronor som ett till 10,000 kronor avrundat årskostnadsbelopp, tillhopa
12,800 kronor, böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.
De för verksamhetens fortsatta bedrivande därutöver erforderliga medlen
torde böra beräknas till 10,000 kronor under ett vart av de två närmast
följande budgetåren.
I remissutlåtande den 13 januari 1942 har statens livsmedelskommission
anfört bland annat följande:
Med hänsyn till rödklöverns stora betydelse för vallodlingen och därigenom
för vår animalieproduktion är det av största vikt, att bästa möjliga utsäde
därav står till jordbrukarnas förfogande av för olika områden lämpliga
stammar. På grund av den stora mångformigheten hos flertalet stammar,
kan vid fröproduktion utanför deras egentliga odlingsområde lätt så avsevärda
förskjutningar i deras sammansättning äga rum, att odlingsvärdet
starkt påverkas därav. Följaktligen är det av stor vikt, att fröproduktion
av rödklöver kan äga rum i hela landet.
Det förslag lill arbetsplan för en undersökning rörande rödklöverns befruktningsförhållanden
och möjligheterna att genom utvidgad biliållning
gynnsamt påverka klöverns frösättning, som framlagts av Sveriges fröod
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 73.
laretörbund och Sveriges biodlares riksförbund, linner kommissionen, som
låtit sakkunnig granska förslaget, väl genomtänkt och det begärda anslaget
väl motiverat. Undersökningen är avsedd att fortgå under 3 år och kan
därför törst efter denna tid tänkas bli av större betydelse för fröproduktionen.
Då man emellertid har anledning antaga, att genom den föreslagna
förflyttningen av bisamhällen till klöverfröodlingarna viss förbättring av
fröskörden redan innevarande år kan påräknas, och då den planerade upplysningsverksamheten
också kan bli av värde omedelbart, anser sig livsmedelskommissionen
med hänsyn till de kommissionen åvilande arbetsuppgifterna
böra tillstyrka det begärda anslaget.
Departementschefen.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts är rödklövern av synnerligen
stor betydelse för vårt lands omfattande vallodlingar och därmed
för den särskilt under nuvarande förhållanden viktiga animalieproduktionen.
På grund härav måste det väcka farhågor att rödklöverfröodlingen
under senare år lämnat en sjunkande och ofta kvalitativt försämrad avkastning.
Enligt vad hittills verkställda undersökningar givit vid handen
torde den laga fröskörden av rödklöver särskilt i Norrland bero på minskad
förekomst av de vid rödklöverns befruktning medverkande insekterna, framförallt
humlor och bin. Medan vidtagna åtgärder för en ökning av humlebestandet
givit otillfredsställande resultat, lia försök med utplacering av bisamhällen
i närheten av rödklöverfröodlingar medfört såväl ökat fröutbyte
som förbättrad honungsskörd. Med hänsyn till binäs konstaterade värdefulla
medverkan vid rödklöverns befruktning samt till önskvärdheten i nu rådande
läge av en ökad honungsproduktion finner jag det angeläget, att ytterligare
undersökningar utföras beträffande klöverns befruktningsförhållanden och
möjligheterna att genom en utvidgad biskötsel gynnsamt påverka frösättningen.
Den av Sveriges fröodlareförbund och Sveriges biodlares riksförbund
föreslagna och av såväl lantbruksstyrelsen som livsmedelskommissionen förordade
arbetsplanen för dylika undersökningar, avseende en 3-årsperiod,
synes mig lämplig och ägnad att jämväl fm viss betydelse för fruktodlingen
med hänsyn till binas nödvändighet för fruktsättningen. Undersökningarna,
vilkas genomförande förutsätter medverkan från statens växtskyddsanstalt
och Sveriges utsädesförening, avse bland annat att genom ett systematiskt
växtförädlingsarbete få fram rödklöverstammar med sådana egenskaper att
de bli särskilt ägnade för pollination genom bin.
Den av förbunden framlagda undersökningsplanen har icke ansetts kunna
förverkligas utan stöd från statsmakternas sida. Sålunda har statsbidrag
äskats för anställandet av extra arbetskraft vid fältundersökningar och laboratoriearbeten,
för anskaffandet och skötseln av sju mindre försöksbigårdar
i Norrland samt för bedrivandet av viss upplysningsverksamhet bland
fröodlare rörande rödklöverns befruktningsförhållanden och binas betydelse
härvid. Av det äskade bidraget för 3-årsperioden, tillhopa 33,040 kronor,
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
9
avse 2,800 kronor engångskostnader för anskaffande av förenämnda försöksbigårdar
saint återstoden, eller (3 X 10,080 =) 30,240 kronor, summan
av årskostnaderna för extra arbetskraft, skötseln av försöksbigårdarna
samt upplysningsverksamheten. Mot att statsbidrag lämnas för genomförande
av ifrågavarande undersökningar har jag intet annat att erinra än
att jag finner kostnaderna för avlönande av extra arbetskraft böra kunna i
viss utsträckning bestridas av de medel som av riksdagen årligen ställas till
förfogande för statens växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening. Sålunda
synas årskostnaderna för undersökningarna kunna minskas med i
runt tal 2,000 kronor till 8,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av
att undersökningarna igångsättas redan under våren 1942 torde å tilläggsstat
för innevarande budgetår böra anvisas tillhopa 10,800 kronor, därav 2,800
kronor till anskaffande av försöksbigårdar och i runt tal 8,000 kronor till
täckande av löpande kostnader under undersökningsarbetets första år. Å
riksstaten för budgetåret 1942/43 synes härjämte böra upptagas ett belopp
av 8,000 kronor avseende löpande kostnader under andra verksamhetsåret.
Nu angivna belopp, 10,800 respektive 8,000 kronor, böra äskas i form av
särskilda reservationsanslag, benämnda Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Undersökning av rödklöverns befruktningsförhållanden. Närmare föreskrifter
rörande användningen av anslagen torde i sinom tid få meddelas av
Kungl. Majit.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Undersökning
av rödklöverns befruktningsförlidllanden under nionde huvudtiteln
anvisa
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
ett reservationsanslag av ................ kronor 10,800;
dels ock å riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag
av .......................... kronor 8,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. (lunstrand.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. I sinni. A’r 73.
2