Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
1
Nr 66.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående delaktighet i
lärarinnornas pensionsanstalt för vissa lärarinnor vid
dels kommunala flickskolor, dels ock Ateneums skolköksseminarium;
given Stockholms slott den 13 februari
1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under
punkterna l:o och 2:o hemställt.
GUSTAF.
K. G. Ewerlöf.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 13
februari 1942.
. Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Statsrådet Ewerlöf anmäler efter gemensam beredning med chefen för
ecklesiastikdepartementet uppkomna frågor angående delaktighet i lärarinnornas
pensionsanstalt för vissa lärarinnor vid dels kommunala flickskolor,
dels ock Ateneums skolköksseminarium och anför därvid:
l:o.
Inrättandet av kommunala flickskolor grundar sig på beslut av 1928 års
riksdag (riksd. skr. nr 356). Bestämmelser angående avlöning åt lärare vid
kommunala flickskolor återfinnas i avlöningsreglementet den 11 november
1938 (nr 660) för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanBihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 66.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 66.
skolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor, vilket trädde i kraft
den 1 januari 1939. Ifrågavarande reglemente omfattar ordinarie, extra ordinarie
och vikarierande lärare ävensom timlärare vid de angivna skolformerna.
Med extra ordinarie lärare avses lärare, som anställes för tjänstgöring
å befattning, som i föreskriven ordning inrättats såsom extra ordinarie,
och med vikarierande lärare förstås lärare, som förordnats att såsom
vikarie bestrida all den tjänstgöring, som är förenad nied den ordinarie eller
extra ordinarie befattning, vikariatet avser. Övriga icke-ordinarie lärare benämnas
timlärare. I anslutning till nämnda avlöningsreglemente genomfördes 1939
en pensionsreglering för lärare vid de högre kommunala skolformerna, vilken
innefattas i gällande tjänste- och familjepensionsreglementen för lärare vid
högre kommunala skolor (SFS 1939:376 och 378). Dessa reglementen äga
tillämpning å ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade
föreskrifterna i omförmälda avlöningsreglemente den 11 november 1938,
med undantag dock för sådana Övningslärare, för vilka årslönen bestämmes
i förhållande till tjänstgöringens omfattning i enlighet med bestämmelserna
i 5 § 2 mom. omförmälda avlöningsreglemente. Nämnda Övningslärare
samt, med vissa undantag, vikarierande lärare vid högre kommunala skolor
äro tillerkända tjänste- och familjepensionsrätt enligt statens pensionsanstalts
reglemente. Undantagen avse vikarie å med pensionsrätt förenad
befattning, därest han tjänstgör kortare tid än en läsmånad eller hans tjänstgöringsskyldighet
understiger 20 undervisningstimmar i veckan. Timlärare
och sistnämnda slag av vikarierande lärare vid kommunala flickskolor sakna
sålunda pensionsrätt.
Enligt kungörelse den 23 december 1910 (nr 145) angående pensionering
av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter tillkommer delaktighet
i lärarinnornas pensionsanstalt vid sådana statsunderstödda
läroanstalter anställd föreståndarinna, ämneslärarinna med full tjänstgöring
samt annan lärarinna, som i klasserna över de förberedande
i en eller flera av ifrågavarande läroanstalter meddelar undervisning antingen
sammanlagt minst 4 veckotimmar i gymnastik eller sammanlagt
minst 6 veckotimmar i ett eller flera av vissa övningsämnen eller sammanlagt
minst 10 veckotimmar, oberoende av de ämnen, i vilka undervisningen
meddelas. Vid enskild läroanstalts kommunalisering upphör för
vid densamma anställda lärarinnor avgiftsplikt och därmed förenad pensionsrätt
i lärarinnornas pensionsanstalt, där ej till följd av särskild övergångsanordning
delaktighet i anstalten må bibehållas.
Jämlikt särskilda bestämmelser i kungörelse nr 377/1935 (ändrad genom
kungörelse nr 294/1940) skall dock övningslärarinna vid statsunderstödd
enskild läroanstalt, som övergår till anställning vid kommunal flickskola i
samband med den enskilda läroanstaltens kommunalisering och som vid
övergången enligt kungörelsen den 23 december 1910 angående pensionering
av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter ägde delaktighet i
lärarinnornas pensionsanstalt, kvarstå såsom delägare där, under förutsättning
att hon vid den kommunala flickskolan innehar med pensionsrätt icke
Kungl. Maj.ts proposition nr 66.
3
förenad anställning. Därvid skola för lärarinnan gälla de rättigheter och skyldigheter
i avseende å pensionsförmåner och pensionsavgifter, som skulle tillkommit
henne, om hon fortfarande varit anställd vid den enskilda läroanstalten
och där fullgjort en tjänstgöring, närmast motsvarande den, som
hon årligen i medeltal under de senaste fem åren bestritt å sin befattning vid
nämnda läroanstalt. Staten och vederbörande kommun skola vardera bidraga
till lärarinnans pensionering med 30 procent av den i § 5 reglementet
för pensionsanstalten stadgade lägsta pensionsavgiften. Ifrågavarande bestämmelser
hava givits retroaktiv verkan.
Motsvarande förmån av fortsatt delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt
är däremot icke tillerkänd vare sig ämneslärarinna eller timlärarinna
i läroämne, som i samband med kommunaliseringen övergår till en med
pensionsrätt icke förenad anställning vid kommunal flickskola.
I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har de statsunderstödda enskilda skolornas
i Stockholm ledareförbund framhållit, att undervisningen i teoretiska
ämnen vid de kommunala flickskolorna i Stockholm bestredes av, förutom
ordinarie befattningshavare, limlärarinnor, som i en del fall före statsunderstödd
enskild läroanstalts kommunalisering vid sådan läroanstalt varit
delägare i lärarinnornas pensionsanstalt vid en tjänstgöring av minst 10
veckotimmar men som på grund av otillräckligt antal tjänstår icke erhållit
ordinarie tjänst och därmed förenad pensionsrätt. Med hänsyn till att
nämnda lärarinnors ställning allvarligt försämrats genom skolornas kommunalisering,
har förbundet hemställt, att Kungl. Maj:t måtte utfärda
övergångsbestämmelser angående pension och tilläggspension från lärarinnornas
pensionsanstalt, varigenom möjlighet bereddes de timlärarinnor
vid kommunal flickskola, som varit delägare i lärarinnornas pensionsanstalt,
att fortfarande från den dag, då de vunnit anställning
i kommunal flickskola, tillhöra nämnda anstalt på samma villkor, som
gällde timlärarinna i statsunderstödd enskild läroanstalt intill den dagi
då de erhölle ordinarie eller extra ordinarie tjänst.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt åtgärder i det av förbundet avsedda syftet,
därvid överstyrelsen bland annat anfört följande:
Överstyrelsen finner skäligt, att timlärarinna i teoretiska ämnen vid kommunal
flickskola, som under anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt
erlagt pensionsavgifter till lärarinnornas pensionsanstalt men som sedan
vid skolans kommunalisering förlorat möjligheten därtill och icke erhållit
annan pensionsrätt, beredes möjlighet att även under timläraranställning
vid kommunal flickskola vara delaktig i lärarinnornas pensionsanstalt
på liknande sätt som under anställning vid den enskilda skolan och i analogi
med vad som gäller för övningslärarinna enligt kungörelsen nr
377/1935. Det är tänkbart, att en och annan lärarinna vid kommunaliseringen
blivit utan tjänstgöring vid den kommunala skolan men erhåller anställning
såsom timlärarinna eller ett eller ett par år. Sådan lärarinna synes
också böra erhålla rätt lill nyss nämnd delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt,
örn möjligt även örn hon får anställning vid annan kommunal
flickskola än den som är fortsättning på den enskilda högre flickskola, vid
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
vilken lion på grund av kommunalisering gått förlustig anställning. I övrigt
synas bestämmelser, i tillämpliga delar liknande dem som gälla enligt kungörelsen
nr 377/1935, böra utfärdas. På grund av det ringa antal lärarinnor,
som det åtminstone för närvarande kan vara fråga örn, bliva utgifterna för
stat och kommun obetydliga.
I infordrat utlåtande den 31 januari 1941 har direktionen över lärarinnornas
pensionsanstalt i ärendet anfört bland annat följande:
För ämneslärarinna eller timlärarinna i läroämne vid statsunderstödd
enskild läroanstalt, som i samband med kommunaliseringen övergår till en
med pensionsrätt icke förenad anställning vid kommunal flickskola, gäller
för närvarande — med undantag för lärarinna, som till äventyrs tillerkännes
ersättning jämlikt kungörelsen nr 344/1931 och på grund därav blir
avgiftspliktig jämlikt kungörelsen nr 345/1931 — att avgiftsbetalningen
samt därmed förenad pensionsrätt och rätt till tjänstårsberäkning avbrytas
vid övergången. Även om lärarinnan, för det fall att hon bestritt en
mera omfattande tjänstgöring vid den kommunala flickskolan och sedermera
där vunnit anställning i befattning med pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet
för lärare vid högre kommunala skolor, möjligen skulle
kunna tillgodoses i pensionshänseende genom medgivande av tjänstårsberäkning
enligt 2 § 3 mom. sagda reglemente, anser dock direktionen det
skäligt, att fortsatt delaktighet i pensionsanstalten beredes förutvarande
ämneslärarinnor och timlärarinnor vid enskild läroanstalt enligt i huvudsak
samma grunder, som gälla för film (varande övningslärarinnor.
I överensstämmelse med nämnda grunder synes delaktigheten böra vara
obligatorisk och förbindas med avgiftsplikt såväl för lärarinnorna som för
vederbörande kommuner och staten samt tillämpas retroaktivt från den
tidpunkt övergång till anställning vid kommunal flickskola ägt ram. Några
betänkligheter mot att föreskriva obligatorisk avgiftsplikt för kommunerna
torde ej behöva möta i betraktande av att dessa åtnjuta statsbidrag till de
kommunala flickskolornas verksamhet och att delaktigheten skulle utgöra
en direkt fortsättning av en tidigare pensionsrätt, till vilken kommunerna
haft skyldighet att bidraga. Vad lärarinnorna beträffar lia — att döma av
vissa av skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter — samtliga nu ifrågakommande
lärarinnor anmält sig önska komma i åtnjutande av den föreslagna,
med avgiftsplikt förenade delaktigheten.
Vidare torde såsom villkor för fortsatt delaktighet böra gälla, dels att lärarinnan
i samband med kommunaliseringen avgått från en med avgiftsplikt
till pensionsanstalten förenad anställning, nämligen anställning såsom föreståndarinna,
ordinarie ämneslärarinna med full tjänstgöring eller ock såsom
timlärarinna eller vikarierande lärarinna i läroämne med minst 10 veckotimmars
undervisning, dels ock att hon övergått till och alltjämt innehar en
med pensionsrätt icke förenad anställning vid den kommunala flickskolan,
d. v. s. anställning antingen såsom timlärarinna eller såsom vikarierande lärarinna.
I överensstämmelse med vad som gäller för övningslärarinna synas
däremot några villkor rörande omfattningen av tjänstgöringen i den icke
pensionsberättigande anställningen ej böra uppställas. Att — såsom skolöverstyrelsen
ifrågasatt — bereda fortsatt delaktighet i pensionsanstalten åt
lärarinna, som först ett eller ett par år efter kommunaliseringen vinner anställning
vid kommunal flickskola, finner sig direktionen icke kunna tillstyrka
med hänsyn bl. a. till den föreslagna kommunala avgiftsplikten och vanskligheten
att avgöra, huruvida avbrottet i anställningen framtvingats av kommunaliseringen
eller ej. Direktionen vill i detta sammanhang framhålla, att
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
5
samtliga nu vid kommunala flickskolor anställda lärarinnor, som skolöverstyrelsen
ansett böra ifrågakomma till erhållande av delaktighet, synas lia
övergått till sin anställning i omedelbart samband med kommunalisering av
den enskilda läroanstalt, där de tidigare varit anställda.
1 avseende å pensionsförmåner och pensionsavgifter vid den fortsatta delaktigheten
synes vederbörande lärarinna — i nära anslutning till vad som
enligt kungörelsen nr 345/1931 gäller för lärarinna, som tillerkänts ersättning
jämlikt kungörelsen nr 344/1931 — böra bibehållas vid samma pensionsrätt,
som vid avgången från den enskilda läroanstalten tillkom henne, eller —
vad beträffar sådan lärarinna (timlärarinna), vars pensionsrätt kunnat variera
på grund av växlande antal undervisningstimmar liksom även vikarierande
lärarinna — vid den pensionsrätt, som motsvarar medeltalet av det
antal veckotimmar, för vilka pensionsavgifter erlagts under de senaste fem
åren före den enskilda läroanstaltens avveckling eller under det mindre antal
år anställning med avgiftsplikt av lärarinnan innehafts. Detta innebär visserligen,
vad ifrågakommande medeltalsberäkning beträffar, en avvikelse från
de för övningslärarinnor i kungörelsen nr 377/1935 meddelade bestämmelserna,
enligt vilka medeltalsberäkning skall avse samtliga veckotimmar
tjänstgöringen omfattat, sålunda ej endast de högst 20 veckotimmar, som
grundlagt pensionsrätt enligt pensionsanstaltens reglemente. Direktionen finner
emellertid en dylik avvikelse sakligt befogad i betraktande av bl. a., att
ifrågavarande timlärarinnor icke rimligen torde böra erhålla en förmånligare
ställning i pensionshänseende än övningslärarinnor, som tillerkänts ersättning
enligt förenämnda kungörelse nr 344/1931.
Av särskilda av skolöverstyrelsen inhämtade, till handlingarna i ärendet
fogade uppgifter synes framgå, att av de vid nuvarande kommunala flickskolor
anställda lärarinnorna sju uppfylla angivna förutsättningar för vinnande
av fortsatt delaktighet i pensionsanstalten.
Den föreslagna pensionsförmånen kan i varje fall förutsättas tillgodokomma
allenast ett fåtal lärarinnor. De statliga pensionskostnaderna, kostnaderna
för retroaktiv tillämpning och för tilläggspension enligt kungörelsen nr
703/1921 däri inbegripna, kunna därför antagas bliva jämförelsevis obetydliga.
På grund av vad sålunda anförts har direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt
tillstyrkt utfärdande av föreskrifter angående delaktighet i anstalten
för ifrågavarande lärarinnor och därvid framlagt följande förslag lill
bestämmelser i ämnet:
övergår vid statsunderstödd enskild läroanstalt fast anställd föreståndarinna
eller ämneslärarinna med full tjänstgöring eller vid sådan läroanstalt
anställd timlärarinna eller vikarierande lärarinna i läroämne med en
tjänstgöring, omfattande sammanlagt minst 10 undervisningstimmar i veckan,
efter den 30 juni 1941 lill anställning vid kommunal flickskola i samband
med att den enskilda läroanstalten upphör med sin verksamhet lill
följd av inrättande å orten av kommunal flickskola, skall lärarinnan, därest
hon vid frånträdande av sin anställning vid den enskilda läroanstalten
iir delägare i lärarinnornas pensionsanstalt, kvarstå såsom delägare i
pensionsanstalten, under förutsättning alt hon vid den kommunala flickskolan
innehar anställning, som icke eljest medför pensionsrätt för henne.
Därvid skola för lärarinnan gälla de rättigheter och skyldigheter i avseende
å pensionsförmåner och pensionsavgifter, som skulle tillkommit henne, örn
hon fortfarande varit anställd vid den enskilda läroanstalten och där besirilI
full tjänstgöring eller — vad beträffar timlärarinna och vikarierande
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
lärarinna i läroämne — fullgjort en tjänstgöring, närmast motsvarande det
antal veckotimmar, för vilket pensionsavgifter enligt reglementet för lärarinnornas
pensionsanstalt årligen i medeltal erlagts av eller för henne under
de senaste fem åren före avgången från den enskilda läroanstalten. Staten
och vederbörande kommun skola vardera bidraga till lärarinnans pensionering
med 30 procent av den i § 5 reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt
stadgade lägsta pensionsavgiften.
Lärarinna, som nyss sagts, vilken före den 1 juli 1941 under förut angivna
förhållanden vunnit anställning vid kommunal flickskola och vilken
vid slutet av vårterminen 1941 kvarstår i anställning vid samma skola,
skall under de förutsättningar, som ovan angivits, och med tillämpning i
övrigt av nyss meddelade bestämmelser vara bibehållen vid delaktighet i
lärarinnornas pensionsanstalt, räknat från och med den dag, då hon tillträtt
anställningen vid den kommunala flickskolan.
Erforderliga .närmare bestämmelser beträffande tillämpningen av dessa
föreskrifter meddelas av direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt.
Statskontoret har anslutit sig till det av direktionen framlagda förslaget.
Liksom tidigare för åtskilliga övningslärarinnor har övergången från enskild
till kommunal flickskola för vissa timlärarinnor i läroämnen medfört
en försämring i pensionshänseende. Av utredningen i ärendet framgår,
att sistnämnda lärarinnor — till följd av att de vid övergång till kommunal
skolform icke kunnat erhålla ordinarie eller extra ordinarie anställning -—•
ej kunnat förvärva pensionsrätt enligt de för lärare vid de högre kommunala
skolformerna gällande bestämmelserna. I den mån dessa lärarinnor
tidigare varit delägare i lärarinnornas pensionsanstalt på grund av anställning
vid statsunderstödd enskild läroanstalt, har övergången till kommunal
flickskola alltså föranlett förlust av tidigare innehavd pensionsrätt.
Det förslag till avhjälpande av nu nämnda missförhållande, som framlagts
av direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt, går ut på att de
lärarinnor, som tidigare ägt delaktighet i nämnda anstalt på grund av innehav
av med avgiftsplikt till pensionsanstalten förenad anställning, nämligen
anställning såsom föreståndarinna, ordinarie ämneslärarinna med full
tjänstgöring eller ock såsom timlärarinna eller vikarierande lärarinna i läroämne
med minst 10 veckotimmars undervisning, men måst utträda ur anstalten
vid övergången till kommunal flickskola, skola återvinna delaktighet
i anstalten. Detta förslag synes mig vara rimligt.
Den fortsatta delaktigheten i lärarinnornas pensionsanstalt för ifrågavarande
lärarinnor torde, såsom föreslagits, böra göras obligatorisk och
beräknas från den tidpunkt, då övergången från enskild till kommunal skola
ägde rum. Med hänsyn till att kommunerna åtnjuta statsbidrag till de kommunala
flickskolornas verksamhet finner jag någon betänklighet icke möta
mot att bidragsskyldigheten även för kommunernas vidkommande göres
obligatorisk och får avse tiden från och med vederbörande lärarinnas avgång
från den enskilda statsunderstödda flickskolan, detta så mycket mindre
som delaktigheten utgör en direkt fortsättning av en tidigare pensionsrätt,
till vilken kommunerna haft skyldighet att bidraga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
7
Beträffande de villkor för fortsatt delaktighet, som böra gälla, ansluter
jag mig till direktionens förslag. I likhet med direktionen anser jag, att
fortsatt delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt icke lämpligen kan beredas
lärarinnor, som först ett eller ett pär år efter kommunalisering vinner
anställning vid kommunal flickskola.
I fråga om de närmare bestämmelser rörande beräkning av pensionsunderlag,
bestridande av pensionsavgifter m. m., som böra meddelas i avseende
å den fortsatta delaktigheten i lärarinnornas pensionsanstalt, biträder
jag förslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit, att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag här förordat, utfärda föreskrifter
angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa
lärarinnor vid kommunala flickskolor.
2:o.
Enligt kungörelsen den 23 december 1910 (nr 145) angående pensionering
av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter tillkommer delaktighet
i lärarinnornas pensionsanstalt endast lärarinnor, anställda vid läroanstalter,
som åtnjuta statsunderstöd från det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda reservationsanslaget till enskilda läroanstalter (numera
förslagsanslagen till bidrag till högre goss- och samskolor, till högre flickskolor
och till enskilda mellanskolor). Till dessa läroanstalter hörde Ateneum
för flickor (högre flickskola) i Stockholm intill den 1 juli 1939, från och med
vilken dag läroanstalten ombildades till kommunal flickskola och uppgick i
Norrmalms kommunala flickskola samt i samband därmed upphörde med
sin verksamhet.
Genom Kungl. Majits i regeringsrätten givna utslag den 3 december 1914
(Not. E 227) fastslogs, att vid Ateneum för flickor anställd lärarinna ägde
att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna tjänstgöring vid det med
läroanstalten förbundna folkskoleseminariet. Med stöd därav har dylik tjänstgöring
ävensom tjänstgöring vid det med nämnda läroanstalt förbundna, av
aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm drivna skolköksseminariet, vilket
åtnjuter årligt statsbidrag, och vid tvenne med sistnämnda seminarium
förbundna kurser, nämligen en yrkeskurs för utbildande av hemföreståndarinnor
och en husmoderskurs, tillgodoräknats för delaktighet i lärarinnornas
pensionsanstalt. Sedan Ateneum för flickor från och med den 1 juli 1939
upphört med sin verksamhet, har sådant tillgodoräknande ej längre ansetts
kunna ske. Härigenom ha några vid nämnda skolköksseminarium anställda
lärarinnor, som vid utgången av juni månad 1939 ägde delaktighet i lärarinnornas
pensionsanstalt, förlorat denna delaktighet.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 66.
Styrelsen för Ateneums skolköksseminarium har hos Kungl. Majit på anförda
skäl gjort framställning om att de vid skolköksseminariet före kommunaliseringen
den 1 juli 1939 av Ateneum för flickor anställda lärarinnorna
måtte, så länge de kvarstå å lärarinnebefattningar vid skolköksseminariet, få
bibehålla rätt dels att av statsmedel uppbära ålderstillägg, tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg enligt gällande bestämmelser för avlöning av lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda högre flickskolor, dels ock att kvarstå
såsom delägare i lärarinnornas pensionsanstalt och de enskilda läroanstalternas
vikariatskassa.
Skolöverstyrelsen har — med erinran bland annat om att det inbördes
förhållandet mellan Ateneums skolköksseminarium och Norrmalms kommunala
flickskola, med vilken seminariet vore förbundet, i allt väsentligt anslöte
sig till tidigare mellan seminariet och Ateneum för flickor rådande förhållande,
såtillvida som Norrmalms kommunala flickskola utgjorde övningsskola
för Ateneums skolköksseminarium — tillstyrkt den av styrelsen för Ateneums
skolköksseminarium gjorda framställningen. Överstyrelsen har därvid
framhållit, att oaktat nämnda skolköksseminarium alltsedan budgetåret
1939/40 ej längre vore förbundet med en statsunderstödd enskild högre flickskola
utan med en kommunal högre flickskola, borde lärarinnor, som före
den 1 juli 1939 vunnit anställning vid seminariet, få, så länge statsunderstöd
utginge till seminariet, åtnjuta de förmåner, som tillkommit dem före nämnda
budgetår. Sålunda borde i avseende å pensionsförmåner och pensionsavgifter
gälla de rättigheter och skyldigheter, som skulle lia tillkommit dem, om
seminariet fortfarande varit förbundet med nämnda flickskola.
Statskontoret, som funnit det synnerligen tveksamt, huruvida statsbidrag
borde utgå till ifrågavarande lärarinnors avlöning jämväl sedan den högre
flickskolan nedlagts, har vad angår ifrågasatt rätt för nämnda lärarinnor
att bibehålla delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt endast hänvisat till
kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 377) angående delaktighet i lärarinnornas
pensionsanstalt för vissa övningslärarinnor vid kommunala flickskolor med
däri den 12 april 1940 (nr 294) vidtagen ändring, därvid ämbetsverket förklarat
sig icke kunna finna anledning föreligga att meddela några särskilda
undantagsbestämmelser för ifrågavarande lärarinnor.
Statens pensionsanstalt, vars styrelse tillika utgör direktion över lärarinnornas
pensionsanstalt, har endast i begränsad omfattning tillstyrkt åtgärd i
anledning av den gjorda framställningen. Anstalten har anfört bland annat
följande:
De vid utgången av juni månad 1939 i lärarinnornas pensionsanstalt delaktiga
lärarinnor, vilka dittills tillgodoräknats tjänstgöring vid skolköksseminariet
eller därmed förbundna kurser, utgjordes av lärarinnorna Kersti Botilda
Hansson, Gun Anna Helena Bewert, född Eriksson, Margareta Maria
Kastman, Carin Linnéa Bergström och Märta Johanna Katarina Wellander.
Av dessa lärarinnor har Hansson, som är född den 6 maj 1879, erhållit
pension från lärarinnornas pensionsanstalt jämte tilläggspension enligt kungörelsen
nr 703/1921, räknat från och med den 1 juli 1939. Hon torde få
anses därigenom ha blivit behörigen tillgodosedd i pensionshänseende.
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
9
Bewert, född den 11 juni 1895, och Kastman, född den 15 juni 1901, äro
innehavare av extra ordinarie respektive ordinarie lärarinnebefattning vid
Norrmalms kommunala flickskola. I sådan egenskap åtnjuta de pensionsrätt
enligt reglementet för statens pensionsanstalt. Under erinran om att
nämnda båda lärarinnor därvid jämlikt § 22 sagda reglemente äga tillgodoräkna
de tjänstår, de intjänat för pension i befattning, som varit förenad
med tjänstepensionsrätt i lärarinnornas pensionsanstalt, finner anstalten
det opåkallat att bereda dem pensionsrätt jämväl enligt reglementet för
sistnämnda pensionsanstalt.
Bergström, född den 4 maj 1909, och Wellander, född den 28 oktober
1913, synas icke inneha någon med pensionsrätt förenad anställning och torde
för närvarande ej äga annan pensionsrätt än den, som grundats genom
tidigare erlagda avgifter till lärarinnornas pensionsanstalt, nämligen för
Bergström för läsåren 1936—1939 och för Wellander, vilken jämlikt kungörelsen
nr 377/1935, ändrad genom kungörelsen nr 294/1940, kvarstått som
avgiftspliktig delägare i pensionsanstalten under läsåret 1939—1940, för läsåren
1936—1940. I betraktande av bland annat, att pensionsrätten för sagda
lärarinnor blivit avbruten på grund av kommunaliseringen av Ateneum för
flickor, synes det — ehuru de äro relativt unga och ej fullgöra någon tjänstgöring
vid det statsunderstödda skolköksseminariet —- möjligen kunna ifrågasättas,
att de — så länge de kvarstå i anställning vid seminariet eller någon
av förenämnda därmed förbundna kurser — beredas fortsatt delaktighet
i lärarinnornas pensionsanstalt på liknande villkor, som enligt nyssberörda
kungörelse gälla i fråga om vissa förutvarande övningslärarinnor vid
enskilda läroanstalter. I avseende å den sålunda ifrågasatta delaktigheten
för ifrågavarande lärarinnor, vilka vid tillämpning av den i kungörelsen föreskrivna
medeltalsberäkningen skulle få tillgodoräkna en tjänstgöring överstigande
20 veckotimmars undervisning, synes böra iakttagas, att delaktigheten
liksom för förberörda övningslärarinnor göres obligatorisk, att den
får bestå allenast så länge statsunderstöd utgår till skolköksseminariet samt
att, därest kommunen icke anses böra bidraga till pensionsavgifterna, huvudmannen
ålägges att ansvara för dessa i den mån de icke bestridas genom
statens bidrag (60 kronor årligen för en var av de båda lärarinnorna).
Emellertid synes fortsatt delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt icke
kunna beredas här avsedda lärarinnor utan riksdagens medverkan.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har i årets statsverksproposition (åttonde
huvudtiteln, p. 133, sid. 322) i samband med förslag örn anslag till
bland annat Ateneums skolköksseminarium förordat, att de avlöningsförmåner,
som lill nämnda skolköksseminariums lärarinnekurs knutna lärarinnor
åtnjutit ända till dess Ateneum för flickor kommunaliserades den 1 juli
1939, alltjämt skulle få äga bestånd, så länge före nämnda dag vid lärarinneseminariet
anställda lärarinnor kvarstode i tjänst vid seminariet; och borde
förmånerna få åtnjutas retroaktivt från och med den 1 juli 1939. Därvid
bär vidare framhållits, alt frågan örn bibehållen delaktighet i lärarinnornas
pensionsanstalt kommc all anmälas i annat sammanhang.
Den delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt, som tidigare tillkommit
omförmälda lärarinnor, men som de genom den från och med den 1 juli
1939 genomförda kommunaliseringen av Ateneums högre flickskola förlorat,
synes, i den män de sakna med pensionsrätt förenad anställning, av
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 66.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
billighetsskäl alltjämt böra få äga bestånd. Enligt vad statens pensionsanstalt
i ärendet anfört, skulle endast två vid Ateneums skolköksseminarium
anställda lärarinnor, nämligen Carin Linnéa Bergström och Märta Johanna
Katarina Wellander, ifrågakomma till sådan delaktighet. Den fortsatta delaktigheten
för dessa lärarinnor torde, såsom pensionsanstalten ifrågasatt,
böra beredas dem på liknande villkor, som enligt kungörelsen 377/1935 gälla
för vissa förutvarande övningslärarinnor vid enskilda läroanstalter. Liksom
för nyssberörda övningslärarinnor torde denna delaktighet, som bör bestå
endast så länge statsunderstöd utgår till skolköksseminariet, böra göras obligatorisk
och räknas från den tidpunkt, då den tidigare avgiftsplikten upphörde.
Då kommunen icke torde böra åläggas att bidraga till pensionsavgifterna,
synes skolköksseminariet böra ha att ansvara för dessa, i den mån
de icke bestridas genom statens bidrag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag här förordat, utfärda föreskrifter angående
delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för lärarinnorna
vid Ateneums skolköksseminarium Carin Linnéa Bergström
och Märta Johanna Katarina Wellander.
Vad föredraganden ovan under punkterna l:o och 2:o
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Gabrielson.
427280. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.